Lektion 7
Hösten
پاييز
تابستان که گذشت پاييز می آيد. گرما رفته رفته کم می شود، روزها کم کم کوتاه و شبها بلند می گردد. بادهای سرد می وزد، برگها زرد می شود و می ريزد، باد برگهای خشک را به هر طرف می برد. صفای باغ و بوستان می رود، گرمی و روشنايی خورشيد به ما کمتر می رسد. با اين همه پاييز فصل خوبی است، نه گرم است نه سرد. میوههای بسيار دارد مانند انگور و سيب و گلابی و به و انار و خربزه. در پاييز آذوقهی زمستان را فراهم می کنند. مردم شهری آرد و برنج و روغن و زغال و هيزم می خرند و انبار می کنند. مردم ده آذوقهی خود را از صحرا به خانه می برند و در زمينی که شخم کردهاند جو و گندم می کارند. باران می بارد، کشته ها سبز می شود، کم کم هوا رو به سردی می رود و زمستان می رسد.
pāyiz
tābestān ke goẕašt pāyiz miāyad. garmā rafte rafte kam mišavad, ruzhā kam kam kutāh va šabhā boland migardad. bād-hā-ye sard mivazad, barg-hā zard mišavad va mirizad, bād barghā-ye xošk-rā be har ṭaraf mibarad. ṣafā-ye bāġ o bustān miravad, garmi va rōšanāyi-ye xvoršid be mā kamtar miresad. bā in hame pāyiz faṣl-e xubi ast, na garm ast va na sard. mivehā-ye besyār dārad mānand-e angur o sib o golābi o beh o anār o xarboze. dar pāyiz āẕuqe-ye zemestān-rā farāham mikonand. mardom-e šahri ārd va berenj va rōġan va zoġāl va hizom mixarand va anbār mikonand. mardom-e deh āẕuqe-ye xvod-rā az ṣaḥrā be xāne mibarand va dar zamini ke šoxm karde-and jō va gandom mikārand. bārān mibārad, keštehā sabz mišavad, kam kam havā ru be sardi miravad va zemestān miresad.
Texten som PDF  |
Översättning |
Ladda ner ljudfil .gif){kind=small} |
Ordlista
| goẕaštan, goẕar- | att passera, förflytta, gå (om tid) |
| pāyiz | höst |
| garmā | värme |
| rafte rafte | gradvis, sakta men säkert |
| kam | lite |
| boland | lång |
| gaštan, gard- | att gå runt, bliva (litterär stil för šodan) |
| bād | vind |
| sard | kall |
| vazidan, vaz- | att blåsa |
| barg | löv |
| rixtan, riz- | att rinna, hälla, falla (om t.ex. löv) |
| xošk | torr |
| ṭaraf | riktning, håll |
| ṣafā | behag, välmåga, renhet |
| bāġ | trädgård |
| bustān | rosengård, trädgård |
| rōšanāyi | ljus |
| xvoršid | sol |
| residan, res- | att nå, komma fram |
| bā in | trots |
| hame | all, alla |
| garm | varm |
| angur | vindruva |
| sib | äpple |
| golābi | päron |
| beh | kvitten |
| anār | granatäpple |
| xarboze | honungsmelon |
| farāham kardan | att framställa, skaffa fram |
| mardom | folk, människor |
| šahr | stad |
| ārd | mjöl |
| berenj | ris |
| rōġan | (mat)olja |
| zoġāl | kol |
| hizom | ved |
| xaridan, xar- | att köpa |
| deh | by |
| zamin | jord |
| šoxm kardan | att plöja |
| kāštan, kār- | att så |
| bārān | regn |
| bāridan, bār- | att regna |
| kešte | det sådda, gröda |
| sabz | grön |
Grammatik
Läs om preteritum och perfekt i grammatikdelen. Studera även adjektivens komparation.
Övningar
- Översätt texten.
- Hitta ett verb som står i preteritum i texten. Hur har preteritum använts här?
- Hitta ett verb som står i perfekt i texten.
- Böj verbet residan, res- "anlända, komma fram" i:
- presens indikativ, alla personer (jag etc. anländer)
- preteritum - alla personer (jag etc. anlände)
- perfekt - alla personer (jag etc. har anlänt)
- Subjekt i plural som inte är personer får ofta sitt verb i singular. Hitta två exempel i texten ovan.
- I texten finns ett verb i tredje person plural som bör översättas med "man" till svenska. Vilket?