UPPSALA UNIVERSITET : Institutionen för lingvistik och filologi
Uppsala universitet
Hoppa över länkar

Lektion 9

Björnskinnet

پوست خرس   

دو رفيق باهم قرار گذاشتند به شکار خرس بروند. روزی به طرف جنگل رهسپار شدند و با هم می گفتند پوست خرس را می فروشيم و از قيمت آن چيزهای خوب می خريم و چنين وچنان می کنيم. اتفاقاً به خرس بزرگ خوش پشمی که از دور می آمد برخوردند. يکی از ترس بالای درختی رفت وديگری چون تنها مانده‌ و شنيده بود که خرس به مرده کاری ندارد خود را به مردن زد. خرس آمد، او را بو کرد ورفت. همينکه دور شد آن که بالای درخت بود پايين آمده از رفيقش پرسيد که خرس به گوش تو چه گفت؟ جواب داد دو نصيحت کرد يکی آنکه با رفيق ترسو به شکار خرس نرو و ديگر آنکه پوست خرس شکار نکرده نفروش.

 

pust-e xers

 

do rafiq bā ham qarār goẕāštand be šekār-e xers beravand. ruz-i be araf-e jangal rahsepār šodand va bā ham migoftand: pust-e xers-rā miforušim va az qeymat-e ān čizhā-ye xub mixarim va cenin o cenān mikonim. ettefāqan be xers-e bozorg-e xvošpašm-i ke az dur miyāmad bar xvordand.yeki az tars bālā-ye deraxt-i raft va digari čun tanhā mānd va šenide bud ke xers be morde kār-i nadārad xvod-rā be mordan zad. xers āmad, u-rā bu kard va raft. haminke dur šod ān ke bālā-ye deraxt bud pāyin āmade az rafiq-aš porsid ke xers be guš-e to če goft? javāb dād do naṣiḥat kard yeki ān ke bā rafiq-e tarsu be šekār-e xers narō va digar ān ke pust-e xers-e šekār nakarde naforuš.

Texten som PDF Öppna som PDF
Översättning Öppna som PDF
Ladda ner ljudfil 7z-fil

 

Ordlista

qarār goẕāštand, goẕār- att bestämma träff, avtala (ett möte)
šekār jakt
xers björn
̣ṭaraf riktning, sida
jangal skog
rahsepār šodan att ge sig iväg (bli överlämnad åt vägen)
pust skinn, hud
qeymat pris, här: betalning
čenin o čenān det ena och det andra, så och så
ettefāqan av en händelse, faktiskt
bar xvordan att stöta på
tars fruktan, rädsla
tanhā ensam
šenidan, šenav- att höra
bu kardan att lukta på
haminke så snart som
pāyin ner, nere
guš öra
javāb svar
naṣiḥat råd
tarsu feg
foruxtan, foruš- att sälja
xaridan, xar- att köpa
digari den andre
māndan, mān- att bli kvar
morde död
dur šodan att avlägsna (sig)
rafiq kamrat, vän
ruz dag
xvošpašm fin päls
dur fjärran, avlägsen
bālā upp
pāyin ner
xvod-rā be mordan zadan att låtsas vara död (lit. slå sig till döden)

Grammatik

Repetera all grammatik som har introducerats i texterna pāyiz och lākpošt o xarguš.

Övningar

  1. Översätt texten.
  2. a) Det finns två negativa imperativformer i denna text, vilka?
    b) Vad heter verben i infinitiv?
    c) Imperativform i persiska finns endast i en person, vilken?
  3. a) Det finns en pluskvamperfektform i texten, vilken?
    b) Hur används pluskvamperfekt i persiska (och i svenska)?
  4. a) Hitta alla preteritumformerna i texten.
    b) Hitta alla imperfektformerna i texten.
    c) Svenskan skiljer inte på dessa två former utan båda motsvaras av imperfekt. Hur används preteritum och imperfekt på persiska i förfluten tid. Ge exempel ur denna text.
  5. a) Vilken form av verbet är pāyin āmade?
    b) Varför har denna form använts här? Jämför texten tābestān.
  6. a) Hitta alla obestämda -i i texten (6 st). (Ändelsen -i på digari är inte obestämt -i, utan ett betonat -i som ger mer betoning på ordet.)
    b) När skall -rā användas i persiskan? Ge exempel från texten.
    c) Det finns ett pronominalsuffix i texten, vilket?
  7. Denna text visar att persiska har en stark tendens till direkt anförning (att citera den talandes ord) istället för indirekt anföring. Ge exempel ur texten när den talades ord citeras (med eller utan ke "att").
  8. Vilken form av verbet är morde "död" och šekār nakarde "ojagad" (=icke fälld)? Här används denna form som adjektiv.