• Institutionen för lingvistik och filologi
• Hem
• Introduktion
• Schema
• Texter
• Grammatik
• Pronominalsystem
  • Personliga
  • Pronominalsuffix
  • Reflexiva
  • Reciproka
  • Demonstrativa
  • Interrogativa
• Realia
• Dokument
• Konversation
• Lärare
• Länkar

 

Pronominalsystem

Personliga pronomen

Personliga pronomen i persiska har följande former:

	Singular				Plural
1.	man	من		jag	mā	ما		vi
2.	to	تو		du	šomā	شما		ni
3.	u	او		han, hon*	ānhā	آنها		de*
	ān	آن		det, den	ānhā	آنها		de

 

*En äldre variant av tredje person plural är r išān ایشان  "de". I modern persiska används denna form vid högtidligare referens för tredje person singular i betydelsen "han/hon". Det är ganska ovanligt att išān används i plural "de", där är ānhā vanligast. 

 

I högtidligt språk använder man även vei وی  (han/hon) istället för u او.

 

To تو (du) används i mycket mindre utsträckning än svenska. Enbart familjemedlemmar och förtrogna använder andra person singular. Annars är det vanligt med šomā شما (ni).

 

I talspråket blir formerna både för saker och personer un i singular (han.hon,den,det) och unā i plural (de).

 

En talspråksvariant av första och andra person plural dvs mā och šomā är māhā och šomāhā och är att jämföra med amerikanska we-all och you-all.

 

Personliga pronomina har en emfatisk funktion i satsen. De används bara när subjektet är speciellt betonat. Subjektets person framgår av personändelsen i verbet.

 

agar šomā miravid, man ham miāyam.

اگر شما می روید من هم می آیم.

"Om du går, så går jag också"

 

 

Ackusativen bildas på samma sätt som substantiven genom tillägg av ackusativmarkören –rā را-. Enda skillnaden är första person singular. Man-rā من را blir marā  مرا. I äldre ortografi skrevs  to-rā تو را ihop till ترا. Ex:

 

 

šomā-rā didam.

.شمارا ديدم

"Jag såg dig"

 

u-rā dar xiyābān didam vali marā našenāxt.

.اورا در خيابان ديدم ولی مرا نشناخت

"Jag såg honom på gatan men han kände inte igen mig""

                                                              

 

Personliga pronomina som ackusativobjekt reduceras i talspråk till följande former:

 

	Singular					Plural
1.	ma-rā	مرا		>	mano	mā-rā	ما را		>	māro
2.	to-rā	تو را		>	toro	šomā-rā	شما را		>	šomāro
3.	u-rā / ān-rā	او را		>	uno	ānhā-rā	آنها را		>	unāro

 

 

 

Ägande uttrycks som för substantiven, dvs. genom ezāfe-konstruktionen:

 

	Singular
1.	ketāb-e man	کتاب من		min bok
2.	ketāb-e to	کتاب تو		din bok
3.	ketāb-e u/išān	کتاب او/ ايشان		hans/hennes bok
	Plural
1.	ketāb-e mā	کتاب ما		vår bok
2.	ketāb-e šomā	کتاب شما		er bok
3.	ketāb-e ānhā	کتاب آنها		deras bok

Exempel:

ketāb-e marā (d.o)

کتاب مرا

"min bok (d.o)"

xāne-ye mā bozorg ast

خانه ی ما بزرگ است.

"Vårt hus är stort."

u māšin-e marā dozdid

او ماشين مرا دزديد.

"Han stal min bil."

Persiska saknar possessiva pronomen som kan stå i predikativ ställning. Man använder ezāfe-konstruktionen tillsammans med ordet māl مال för att uttrycka ägande i detta fall. Här använder engelskan mine, yours etc. Ex:

in ketāb māl-e man ast.

این کتاب مال من است.

"Den här boken är min"

 

Pronominalsuffix (Enklitiska pronomen)

Pronominalsuffixen används för att uttrycka ägande (genitiv), ackusativobjekt (direkt objekt) eller dativobjekt (indirekt objekt). Det är vanligast för ägande.

	Singular			Plural
1.	-am	-م			-emān	-مان
2.	-at (-et)	-ت			-etān	-تان
3.	-aš (-eš)	-ش			-ešān	-شان

Exempel:

	Singular				Plural
1.	mādar-am	مادرم		min mor	mādar-emān	مادرمان		vår mor
2.	mādar-et*	مادرت		din mor	mādar-etān	مادرتان		er mor
3.	mādar-eš*	مادرش		hans/hennes mor	mādar-ešān	مادرشان		deras mor

*-at -aš är högtidligt uttal av skriftspråket ;-et -eš ledigare uttal av skriftspråket och talspråksformen;
-emān, -etān, och -ešān blir -emun, -etun, och -ešun i talspråket.
 

Stavningsregler

Om ordet slutar på –e ـه، ه eller –i ـی  skrivs pronominalsuffixen separat (För konsonantmöte se ovan). Ex:

	Singular				Plural
1.	madrese-am	مدرسه ام		min skola	madrese-mān	مدرسه مان		vår skola
2.	madrese-at	مدرسه ات		din skola	madrese-tān	مدرسه تان		er skola
3.	madrese-aš	مدرسه اش		hans skola	madrese-šān	مدرسه شان		deras skola

 

	Singular				Plural
1.	ṣandali-am	صندلی ام		min stol	ṣandali-mān	صندلی مان		vår stol
2.	ṣandali-at	صندلی ات		din stol	ṣandali-tān	صندلی تان		er stol
3.	ṣandali-aš	صندلی اش		hans stol	ṣandali-šān	صندلی شان		deras stol

 

Om ordet slutar på -uـ و eller -ā ﺎ - skrivs pronominalsuffixen separat men föregås av hiatusfyllnad. Ex:

	Singular				Plural
1.	pā-y-am	پایم		min fot	pā-y-emān	پایمان		vår fot
2.	pā-y-at	پایت		din fot	pā-y-etān	پایتان		er fot
3.	pā-y-aš	پایش		hans fot	pā-y-ešān	پایشان		deras fot

 

Exempel på pronominalsuffixens funktioner:

a) Ägande (Genitiv)

madrese-am bozorg nist

مدرسه ام بزرگ نیست

"Min skola är inte stor."

āhu dom-aš kutāh ast

آهو دمش کوتاه است

"Gasellens svans är kort."

b) Ackusativ (Direkt objekt)

dar madrese did-am-eš

در مدرسه دیدمش

"Jag såg honom i skolan."

b) Dativ (Indirekt objekt)

ān 'aks-rā nešān-am na-dād-i

آن عکس را نشانم ندادی

"Du visade mig inte det där fotot."

 

Reflexiva pronomen

Reflexiva pronomen uttrycks med x^vod خود. I modern persiska är det normalt med tillägg av pronominalsuffixen.

	Singular			Plural
1.	xvod-am	خودم			xvod-emān	خودمان
2.	xvod-at	خودت			xvod-etān	خودتان
3.	xvod-aš	خودش			xvod-ešān	خودشان

 

Exempel:

 

xvod-aš-rā košt

خودش را کشت

"Han/hon dödade sig själv."

 

 

xvod-e ḥasan-rā did-am

خود حسن را دیدم

"Jag träffade Hassan själv (personligen)."

 

 

xvod-am goft-am

خودم گفتم

"Det var jag själv [som] sade."

 

 

Reflexiva pronomen kan även användas i ägandekonstruktioner (genitiv). Detta motsvarar då svenskans "egen" och konstrueras med ezāfe. Ex:

 

ketāb-e xvod-am-rā be u dād-am

کتاب خودم را به او دادم

"Jag gav honom min egen bok."

 

Reciproka pronomen

Reciproka pronomen är yekdigar یکدیگر, hamdigar همدیگر och ham هم och motsvarar svenska varandra. Ex:

 

bā yekdigar dargir šodand

با یکدیگر درگیر شدند

"De drabbade samman med varandra."

 

 

be ham goft-and

به هم گفتند

"De sade till varandra."

 

 

hamdigar-rā šenāxt-and

همدیگر را شناختند

"De kände igen varandra.

 

 

Demonstrativa pronomen

Singular					Plural
in	این			den/det här	inhā	اینها		de här
ān	آن			den/det där	ānhā	آنها		de där

Framför substantiv (som demonstrativ artikel) används alltid singularformen även om substantivet står i plural. in- används tillsammans med objekt nära talaren "den här", ān- tillsammans med objekt längre bort eller om inte distans till talaren alls anges. Ex:

Singular
in ketāb	این کتاب		den här boken
ān ketāb	آن کتاب		den där boken
Plural
in ketāb-hā	این کتابها		de här böckerna
ān ketāb-hā	آن کتابها		de där böckerna

 

Interrogativa pronomen

ke / ki	که \ کی		vem
če	چه		vad
kodām	کدام		vilket, vilken, vilka
čand	چند		hur många, hur mycket