# ID: svediakorp-per99
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1892
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 31,375
# sentences: 1,688
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


O h Bokkomdténe anmiiZan af barm- och zcrrgd&amp;ns&amp;öcker &amp; do 2 Y 2.
a 8 e haft 1892.
DAGNY TIDSKRIFT FOR SOCIALA OCH LITTERARA IMTRESSEN UTGIBVEN AF, FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET Ellen Bzes, Kv~nnan och foisvaiet Ellen Key, Vera Voiontzoff - Sonja Rovafevsky Mathdda Roos, En moder II L D-n, Den svenska kvinnans Chicagoutbtrtllnuig R Abdzn, F r h Norrvikens tradghdsskolrt Meddelanden f r h Fredrika-Bremer-Forbundet.
Hvarjehanda i kvinnofi&amp;gan Bocker for barn och ungdom julen 1892 F6r Förbundets medlemmar kr 2 50 Pris pr årgång {For icke medlemmar f 4 00
Annonser upptagas för af DAGOWY fv * öken Imgebmeg B e v g s ~ d h a, 36 hestmannagatan, f tr DAm=UTSTYRSlAR, utmarkt valsydda Q egen syatelier, levereras af basta kvalit&amp;tyger, broderier och spetsar All slags linnesom nad emottagps f01 Knnligt bitrade emottagel bestallningm, och foresf8ndar-man syatellem ombestyr m&amp;ttagning och piofning ~gt~~) r urval s t t ~, af Daktygei ooh Lakansvafnader samt af Broderiei.
och Spetsar.
&amp; torlgomroekstyge~ och Flaneller, K.
M. LUNDBERGS Bosättningsmagasin, I tillhwidnhaller nllinanbeten L11 låga prmr af blinda foifarhgade axbeten s %bsom korgar, Borstar, arklme iiiöbler, listsk~r och listmattor, stickade, knutna, och lagdn arbeten m ni - i aoaw ~ o ~ ~ z m o z m XodenIPar för Damkappor, Nouv-eauteep for s&amp;song@n. Sarshldt får rekommendera mitt stora lager af Pelswe~k för Pelskappor ined da t~ll passande ofvez tyger -
F ör kapitalister, särskildt fruntiininer, Iiar det länge varit ett önskningsinål a t t kunna ofverlaniiia vården af sina värdepapper och skötseln af sina affärer åt n %gon person eller institution, somdned absolut siikerliet förenade punktligliet och noggrannhet i utförandet af det anfortrodda uppdraget äfvensom prisbilligliet.
En siidan institu- tion ä r Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning (Lilla ATvgatan WY, expeditionstid 10-4), soin under garanti af Stockliolins Enskild~il Halik åtager sig vård och förvaltning af enskilda ' personers och kassors värdepapper.
Exempel 1.
Om en person Iios Notariatafdelniiigen deponerar obligatiorier, inkasserar Notariatafdelniiigen vid förfallotiderna kupon- ger och tillliandah8ller deponenten influtna medel.
Vidare efterser Notaiiatafdeliiingen utlottningar af obligatidiier och underrättar depo- nenten i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, samt lämnar försiag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exeinpel 2.
Om inteckniiigar deponeras Iios Notariatafdelningen underrättar Notariatafdelningen gäldeniiren däroin a t t riiiitorna ' å ja- teckningarna skols till afdelningen inbetalas, livarefter de medel, so111 inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Wotariatafdelningen a t t iiiteckningarne blifva i vederbörlig tid förnyade.
Oin en hos afdel- ningen deponerad inteckning genoin iiiiderl %ten ' föriiyelse skulle förfalla, ersätter Stockliolnis Enskilda Bank därigenoni uppkomnien skada.
F61 * vni8ingsi~fgift: 50 öre.
för å r pi.
1,000 kroiior af deposi- tioneiis värde, dock ' ej under tv&amp; lwonoi .., Försäljningsmagasin sbsoin för Fruntimmersarbeten,: Vafnader, Nationaldragter, Triisniderier, Vadstena Spetsar,.
Broderier, Stickade och Virkade arbeten, Barnklader, Dekorationsartiklar, Dockor, Leksaker m. m..
.
Utstyrslar och alla slags Fruntimmersarbeten föifiirdigas.
Märkning ierlcs talles.
, Rekvisitioiier f r i n landsorten expedieras skynilsamt.
Utmärkt arbete.
Förtjänsten sömmerskans, Allm.
Telefon 6491.
Billiga priser,: T
.Aug.
Magnusson (etablerad 1860) 46 48 Vesterianggatan 46 48 Försäljningslokaler: .nsclli.a botten, eaz, tvd och STOCKHOLM.
t9 * e tr. upp - Största lager i Norden Kulörta o, Svar ta Mlelrladningstyger Kulörta och Svarta Sidentyger Schalar och Resfiltar m, m, Obser er&amp;!
Y Genom direkta f örbindelser med in- och utlandets förnämsta fabrikanter kan jag erbjuda ofvannämda artiklar slatt re och biliigam an någon an- nan och torde en.
hvar genom besök i mina lokaler eller genom reqvisition af profver och varor lätt blifva öfver- tygad om fördelen att hos mig fylla sina behof af dessa artiklar.
- -- - - - - -.
.
-
Kvinnan och försvaret6 ' ' De politiska spörsmål, hvilka aga största ' förmåga att väcka ' den stora mangden af kvinnor - vi tala ej har om undatagen - ur deras politiska likgiltighet och passivitet, &amp; ro de, som beröra fademeslandets förhillande till andra land, dess heder och iira, dess vara eller icke vara, med andra ord de frågor, som framför andra kunna kallas nationella.
In- för nationens val och ve vaknar hos kvinnorna medvetandet, att de ocksh.
utgöra en del af nationen, att det som rör männen rör afven kvi~inorna, att de tv&amp; iiro ett.
Det ar en ofta gjord iakttagelse, att - vi svenskor jëm- f orda med utländskor gro likgiltiga f ör det politiska lifvet.
Vi behöfva .endast besöka vara grannland för att finna politiken ingalunda vara ett samtalsamne ensamt förbehallet det star- kare könet.
Men hvilka aro väl de politiska spörsmtil, som fruntimren med vanlig vidlyftighet dryfta?
Jo,.
de, som aga ett djupare samband med nationens lif och hvilka de behandla med desto .större frihet, som de '.
kiinna.
sig mindre bundna an männen af hansyn till andra.
politiska frågor.
Men erklinner man riktigheten, af det ofvin sagda, kan man ej undra p&amp; om de svenska kvinnorna i jämförelse med de danska, tyska, .finska gro slöa för de politiska frågorna.
V i r t nationella lif har ju varit så, lugnt, så, oantastadt, så föga ägnadt att vacka ett lifligare.
intresse.
De nationella kanslorna hade visserligen svallat upp på sextiotalet under slrandinavismens tryck, ' men efter denna springflod utan re- sultat, hade de sjunkit ned i ebb så låg, att något liknande sällan sports.
De voro likväl ingalunda borta, d,e funnos på djupet, d&amp; och då trädde de fram, och nu, i våra dagar, g i r åter en svallviig d fosterländskhet genom ' vårt folk.
.Det lcunde i längden ej blifva oberördt af de europeiska stromningarna, och niir stormarna hotade det Bottniska haf- vets östra kust, d&amp; m&amp;rktes dyningarna afven p&amp; den vestra.
.
Denna fosterlänasks rörelse viga, vi ej tillmäta niigot, I.
.
.
särdeles högt varde, därtill är den tyvärr alltför mycket bun- den vid politiska partier, men betydelselös är den i hvarje fall icke.
Sveriges kvinnor hafva tagit en verksam del i de fosterlandska strömningarna, och deras inlägg gr kanske den vackraste sidan daraf.
Kvinnorna hafva lättare kunnat fri- göra sig från partihiinsynen eller egennyttan, de hafva kun- nat oberörda af andra politiska frågor ena sig i kalrleken till f osterlandet.
Till och med under den likgiltighetsperiod, hvarom vi ofvan talat, innehöll » Tidskrift för hemmets, den tiden den svenska kvinnans enda organ inom pressen, varma foster- ländska artiklar, väl agnade att hos kvinnorna viklca och höja intresset för lösningen af landets lifsfrågs: dess försvar.
Det var äfven hufvudsakligen på kvinligt initiativ Sverige kom att ingå i den internationelle föreningen fiir sjukvkrd i fält:, Röda korset^.
Hos många kvinnor ha ock genom tal och skrift den från » Tidskrift för henimet » utgångna tanken hål- lits vid lif, att den svenska kvinnan borde aftjäna sin viirn- plikt genom att ~~tbildas till sjuksköterskans kall.
Men detta fosterländska intresse stannade ej inom vissa kretsar, det spred sig allt vidare.
De annars sh oföretag- samma svenska kvinnorna hafva, sisom Dagny mer an en &amp; r sedan bildat, efter föredöme af g h g omnämnt, för &amp; tt % de danska, en sjalfbeskattningsförening till stärkande af foster- landets försvar.
&amp; - islrilligt hade vi väl för vår del att in- vända mot det politiskt färgade upprop, som denna förening utfärdade, liksom mot sjalfva.
detta: slags beskattning, men i detta företag låg tro p&amp; fosterlandets framtid, karlek tid1 dess urgamla frihet, protest mot egennyttans motstknd eller mot alla omogna drömmm om den eviga freden, därföre var det, d l a invandniugar och anmärkningar till trots, vardt erkan- nande, därför kom det att utgöra en insats till den foster- ländska känslans hö jande.
Men de svenslra kvinnorna hafm ej inskränkt sig härtill.
De uppsatte och inliimnade till 1892 ärs riksdag en petition, undertecknad af mer an 1,000 kvinnor, med begiirm att lan- dets representauter matte träffa åtgärder, som kunde betryggri, landets försvar.
Dylika krinnopetitioner hafva väl förekom- mit i andra land, men hos oss var det en förut okänd kraft- yttring af det kvinlip slaktet.
Vi hyste visserligen t~ifvels-
mal angående petitionens betydelse för fragniis losning, men vi hade sannerligen ej väntat, att densamma skulle fram- kalla den domen af en svensk folkrepresentant, att kvin- norna voro » mindre vetandes, och om det ocksh inom alla representationer finnas.
individer med mindre vetande, så, hade vi ' aldrig föreställt oss, att riksdagens öfriga ledamöter utan synnerliga protester skulle mottaga denna dom öfver sina hustrur, mödrar, systrar och döttrar.
Det intresse för förbattrmidet af landets försvar, som utom riksdagen ' bland andra.
uttryck äfven fick ett i den svenska kvinnoföreningen, har sedan spridt sig i vida kretsar, och försvarsförepingar och försvarsförbund hafva bildats öf- ver hela landet.
Denna rörelse har visserligen ej varit utan sina skugg- sidor, hvilken rörelse ar väl det?
Den har t. ex. alltför ofta ensidigt.
vändt sig till landets högre klasser, hvilket.
ocksa har hamnat sig, så, att de breda lagren mångenstädes ställt sig fientligt mot densamma.
Den har ock ibland vi1 öfvermodigt beskyllt hvar och en för brist på fosterlands- kärlek, som ej satt försvarsintresset öfver hvarje annat.
Det bör ej glömmas, att ett land behöfver nitiska arbetare i nz&amp;nga riktningar.
Vårt folk har likviil genom denna rörelse tvingats att tanka öfver fragor, som det förut skjutit undan, såsom för sig främmande.
Vi böra försvara oss - nationalitetslcänslan har prote- sterat mot kosmopolitismen.
Vi be7iojClicc försvara oss - den politiska klokheten har protesterat mot alla fredsutopier.
Vi 7cunna försvara oss, om vi vilja - de sakkunnigs hafra för- klarat hurupvhrt försvar borde ordnas för att till det bästa priset erhålla det största utbytet.
Se dar de satser försvars- föreningarna sökt att sprida.
Dessa satser hafva ingalunda lämnats oemotsagda.
D et har predikats mot dem i tal och skrift.
Antiförsvarsförenin- gar hafva bildats, hvilka antagit det försitliga namnet afreds- föreningar D.
Liksom om de andra - försvarsföreningsrna - icke också &amp; syftade freden, utan vore ett slags akrigsför-.
eningar B.
Äfven i denna rörelse hafva många kvinnor tagit en,.
.
240 verksam del.
Äfven .den berör ju nationalitetsfrågor i sin striifvan att förringa nationaliteternas betydelse och vabker sålunda kvinnornas intresse.
Det kan med fog tyckas egendomligt, att man hos ett folk hm behöft inskiirpa den satsen.
att det Bih * försvara sig, eller med andra ord, att fädernesland är någonting, som är ~ v ä r d t att hiille dyrt och kart,.
ilaen s i har dock i Sverige varit f örhaillandet.
Det vill i visst afseende synas, som om svensken vore likgiltig för sitt land.
Kosrnopolitismens idé har här fallit i gynnsam jordmån af flera skal, bland hvilka jag här skall söka angifva nåpre.
Det finnes en storslagen kosmopolitism, som arbetar på starkandet af ' alla mellanfolkliga bind och på nationernas gemensamma fredliga utveckling och lycka.
Denna kosmo- politism underkänner dock ej betydelsen aE de länkar, hvilka liksom förmedla individen med människosläktet, familjen och nationen.
Den erkänner att dessa; länkar kunna ändra for- mer, men ingalunda att de därigenom förlora i- betydelse, ty i den riktningen gär sannerligen ej den historiska ut- vecklingen.
Det gifves däremot en annan art kosmopolitism, som, närmare undersökt, har sin grund i egoism, i det egna jagets upphö j ande till allmakt.
Likgiltigheten f ör alla omskrifves af densamma så vackert tiU en intet; fordrande kärlek till alla.
Och just denna art kosmopolitism träffas ej sällan i vkrt land.
: Den h m sin grund i njutningslystnaden och materia- lismen, hvilka, frodats under det ostörda yttre lugn, hvaruti vi lefvat.
Svenskens brist p i fosterlandskärlek har ock sin grnnd i ett af hans största lyten, hans fiifiimp.
S i länge svensken lefver oberörd af den yttre rurlden, ar han vanligen en god patriot, ty han tror sitt land vara något stort och markvardjgt.
Men så.
kommer han u t i världen, fiir kiart för sig att alla vira förhiillanden äro smk, att vi i följd daraf i mångt och mycket mhste st&amp; efter de stora folken, och d&amp; %r det ocksi slut med hans patriotism.
Lik-
.
som ' en fifang man lätt nog~skämnies för ' sin ringa härkomst eller för sina fattiga och okunniga; för&amp;ldrar3 så skämmes han också för sitt lilla land.
.
För att förgylla upp sin fåfänga använder, han d i ' allehanda Alljudande kosmopolitiska fraser och tror sig befriad friin småborgerlighet, då han i sin svag- het för det som är stort d r a mest skattar däråt.
Emigrationen och beröringen med det)) stora&gt;) Amerika har otvifvelaktigt bidragit till att vårt folk erhiillit denna ringaktning för sig själft.
Liksom i det enskilda ' lifvet fifängan undergräfver den sunda själfkänslan ända därhän, att man föredrar lån, vigi- lans och bedrägeri framför att öppet erk5bniia att man ar fattig, s i kommer ocksi fåfäingan svensken att svika den kirlek och tro han är skyldig sitt land, fastan det är svagt och litet.
Ja, vi underskatta.
t.
o .. m. de fördelar ett litet land ' äger, de rikedomar, som med företagsamhet och arbete sverige kunde bjuda, ' bi g l ö m ~ a att f~lkiuimerären i och för sig ej behöfver ' bestämma kulturinsatsen.
Perserriket med dess millioner har knappt lämnat något spår efter sig, nien de fåtaliga grekerna äras s&amp; länge euro- peisk civ$sation finnes.
Vår fiifänga ej blott undergräfver vår fosterlandskarlek, den.
visar sig också i sjalfva det uttryck, som denna känsla tager, d&amp; deii verkligen förefinnes.
Vi drap alltfor ofta vaxlar p i v k a stora minnen.
Vi hålla fester med skalar och tal, liksom om Sverige ej staller större kraf på sina söner och döttrar än d&amp;sa estätiska - fosterlandsstiimningar.
Den sunda naturliga själfkänslm sakna vi alltför ofta.
Först qär en utländning, denne m&amp; vara.
aldrig s i obetydlig, behagat berömma någonting vi äga, börja vi qtt undra, om det verkligen kanske ej är i&amp; oäfvet.
.
Dennaivhr djupt iq- grodda missaktnidg till d.et som är svenskt, förlamar viir företagsamhet, binder v i r handlingskraft.
Vi måste arbeta bort detta fel, om - vi skola ä&amp; en framtid.
Vira grannar, alla tre smiifolk liksom vi, &amp; ro bra, olika oss i detta fall.
Ja, man kunde verkligen öpska att själfkänslan vore jäm- nare fördelad mellau nordens folk.
.
.
,. '
Den svenska kvinnan kan ej sägas hafva öfvergifvit kvinnans mission, att arbeta för försoning och fred, då hon deltagit i försvnrsrörelsen, ty dess hufvudqfte har varit och skall alltid blifva fredens bevarande, om ock dess motstån- dare framkastat andra alldeles ogrundade beskyllningar.
Freden är Sveriges stora mål, men ej kan Sverige s&amp; liinka den europeiska politiken efter sin vilja att det kan und- vika i alla tider krig?
Skall man tala om stormaktsdrömmar hos några svenskar, s i är det hos dem, som anse, att vi skola kunna undvika att indragas i krig, okil det rasar rundt om- kring oss.
Det ar att ej kanna vår egen svaghet och stor- makternas hä,nsynslöshet.
Om Sverige indroge sin har och nedsmälte alla sina kanoner, hvad blefve följden?
Helt visst en allt annat än behaglig immigration af främmande krigs- folk med utländska kanoner.
Den eviga freden är en stor tanke, den ligger i Kristi lära.
I samma mån dess ande tränger in bland människors barn.
kommer den ock att realiseras, men huru ar det möj- ligt att i de mellanfolkliga tvisterna genomföra grundsatser, som i det alldagliga lifvet ännu endast undantagsvis hafva gjort sig gallande?
När kärleken, till nästan 6illiimpas inom alla lifvets f ör- htillanden, då, hvar och en älskar sin broder som sig själf, d&amp;, men ej förr, faller den eviga freden liksom en fidlmogen frukt af sig själf.
.Den som förtalar sin broder, han dräper hon6ins.
det är ocks&amp; en af den kristna moralens föreskrifter, men de s. k. fredsvännerna rakna icke för rof att framkasta både osanna och orimliga anklagelser mot dem, som ej vilja afväpna, ej vilja ge sin frihet, sin kultur till spillo å t despotism och barbari.
Det är möjligt, att världsutvecklingen kommer att fordra det nya raser träda fram och föra mänskligheten in p&amp; nya banor, de gamla ha dock ej uppfyllt sin bestämmelse, om de ej i det längsta sträfva efter att gå i spetsen.
Det a r endast steg för steg de skola vika.
Endast så kan det gamla ing&amp; som en insats i det nya.
Hade vii1 romrarnas civilisa- tion kommit de unga germanfolken till del, om de senare blott lagt armarna i kors och tilltitit de förra att skapa om allt efter sitt sinne?
Kärleken till freden dikteras i vår tid vida mer af mak-
lighet, vällefnad och materialism &amp; i1 af .ädel mansklighets- känsla.
Freden väger visserligen f. n. tungt i valgskhlen,.
men ej blott till följd af högre grad af vishet eller större kalrlek, utan hufvudsakligen nf det skal, att de materiella intressena tilltagit i betydelse.
Detta ar dock ingen fast fredsgrund, om ock en eller mnan p i densamma af de ad- laste bevekelsegrunder bygger sina sköna fredsluftslott.
Mangen ser en garanti för freden i den större betydelse de sociala frågorna dag för dag erhalla.
Det &gt;femte stan- dets vill ej krig.
Den internationella politiken är för det- samma likgiltig.
Arbetarerörelsen har onekligen en kosmo- politisk karakter, såvidt som den hittills utvecklat sig.
Hvad den egentligen kommer att bsra i sitt sköte lär ingen profet kunna förutsäga, och den styrelse förstir ej sitt eget bästa, som ej följer denna * örelse med uppmärks&amp;het och klokt tillmötesg&amp;ende.
Men visst ar, att denna rörelse utgör in- gen borgen för den eviga fredens snara framtradande, utan torde tvärtom förebhda de våldsammaste omstörtningar.
Personer utriistade ' med historiska och politiska h n - skaper kunna visserligen lcanna sig tilltalade af tgnken p i evig fred, men de miste ovilkorligen till en aflagsen framtid förlagga nzöjiiglheten af dess förverkligande.
De inse ocksi allt för väl krigets fasor och faror för att ej i det ' längst&amp; söka bevara å t sitt lmci freden, hvilket likviil ingalunda lyckas genom t d, de må vara aldrig så vackra och langs, om krigets hemskhet och fredens ljuflighet.
I de gamla sagorna berättas visserligen om huru Orplieus med sitt strängaspel tamde de vilda djurens roflust, men ännu &amp; tminstone har ej nkgon fredspredikant strängat sin lyra s i, att han Ininnat tajtnja människornas krigiska lidelser.
m et kan endast ske genom en langsam utveckling.
Ingen är väl s&amp; då,r&amp;tig, att han vanvardar sin hiilsa i den för- hoppning att i framtiden ett lifselexir skall upptäcki~~.
Men vi kvinnor sakna tyv&amp;r &amp; llt för ofta denna histo- riska och politiska kunskap, som allena kan medföra den klarsynthet, att man ej bedömer nuvarande politiska förhall- landen efter drömda framtidsideal.
Darföre.
dåras ocksa vi mycket liittare af talet om den eriga freden aii hvad män- nen göra. '
.
.Var natur iir ocksa mera tillbakastött af krigets vild- samheter.
Kriget .kallades redail af de gamle romare .det af mödrar afskydda)), och hvad har mera bidragit till att förnedra och undertrycka kvinnan, än just den stora bety- delsen krigen haft i folkens lif?
.Darigenom ha modet och styrkan, just de ägenskaper kvinnorna oftast sakna, kommit att skattas så högt - och det lider intet tvifvel, att ju mera fredsidéerna triinga fr ' am i viirlden, desto större blir också, kvinnans inflytande.
Det iir sklunda rätt naturligt, att fredsidéerna lätt hägra för kvinnans fantasi.
Det %r äfvenledes s a m t, att kvinnornas aybete i ' k&amp;- rens tjänst bör vara ett fredens arbete, men må, de se till, att de göra detta, arbete i den ~aftcr: riktningen!
Man skulle säkerligen skämta öfver den person, som försökte sig p i att lösa en svårtydd text af ett språk, hvars element han ej kände till, men lika dåraktigt g i de till väga, som i tal och skrift arbeta för en evig fred mel- lan folken, då, det iinnu under langlign tider kan behöfras att predika fred och försonlighet mellan upprörda politiska partier eller i lifvets alldagliga förhållanden.
Med det in- flytande kvinnorna äga öfver barnasinnet behöfva de.
aldrig sakna tillfällen att lära och inskärpa dessa elementarkunskaper till den eviga fredens framtidsevangeliuui, hvillca heta kärlek till nästan, pliktuppfyllelse, ordning och ljdnad.
Den som ar genomtraiigd af dessa dygders sanning, han arbetar ' för freden så, länge denna ej hotar kultur och frihet, men han vet, att dessa ideela makter ltunna hotas, och h a n.
gör sig beredd att med vapen i hand försvara hvad som ar honom dyrbarare än både gods och lif.
Vi stå, nu i vårt land inför en utkämpad strid.
H trettio år ha vi stridt om 7rzrm r a r t försvar skulle ordnas.
Må, det beslut, som fattats, denna höst, skett i en lycklig stund.
Må, det i ena sidan finnas en reformeriias anda, som til1mötesgå.r viktiga anspråk, a den andra sidan en mittfullhetens ánda, som erkänner ratt land skall med lag byggas.
» Den andan skall utga i f r h kärleken .till fadernes- landet, ej den enes eller den andres, men a77m r h gemeni-.
.
samma ägendom.
.
.
245 Det - siiges, &amp; tt de bildade klasserna skulle djupare kanna förlusten af den nationella friheten än de andral.
Det ar ju möjligt, må de d i taga den.
tyngsta delen af bördan!
Man ma dock ej glömma Menenii Agrippa gamla fabel om magen och lemrnarne, som .är lika sann nu, som f ö r niira två och ett halft årtusenden sedan.
Ingen samhallsl~lass.
.
lider, utan att ock .de andra beröras daraf.
Huru ifrigt vi an må .önska att berattigade politiska röstrigtsanspråk tillgodoses, m&amp; vi likväl protestera mot det uppfattningssattet, att den icke röstberättigade ej skulle hafva intresse af faderneslaiidets frihet och sjiilfstiindighet; vi kvin-.
nor må med fullt skal göra detta; hvilka alla samt och syn- nerligen icke iiFo röstberättigade, Aj ens ännu på allvar p i - tiinkta att erhålla röstratt.
Vi kunna ej gifva oss sjalfva till krigstjans~, säges det ..
Nej, nien vi kunna skänka det som för oss har mera värde a n lifvet, fader, makar, bröder, söner.
Vara plikter mot faderneslandet kunna vi, ock uppfylla då vi läia ungdomen att iilska sitt land.
Försvarsfester och försvarsförepingar kunna val framkalla fosterliindska stim- ningar för ögonblicket, inen det enkla, arbetssama, lyckliga 7zemnzet det fostrar en djupare och varaktigare fosterlandskärlek - den enda af verkligt varde. '
Må vi kvinnor se förhållandena s i d m a de äro, ' må .vi lara oss att inse vart folks plikter och fördelar, dess för- tjänster och dess fel.
; må vi vara lika fjärran från kanslo- samma, f örvekligande fiedssviirmerier som fråh uppskrufvad chauvinism, må vi söka ingifva våra barn just denna starka, sunda nationalitetskansla, då hrbeta vi ock för ' vårt lands försvar!
Må vi lära ungdomen, att plikt uppfyll els^, ordning och lydnad äro dygder i d a.
lifvets förhållkden boch att den tjanstgöring, som bor inskärpa des.
dygder, ej ar för- spilld, och att det ä r, viirdt mödan att i farans stund kunna ' med vapen i hand tjäna ett fritt fosterland.
Den som känner, att ban med gladje kan dö för &amp; tt fosterland, han jagar ej i en lifsledans stund kulan genom.
pannan, han har lärt sig att älska något högre än sina nöjen och sitt eget jag, han strafvar i alla.
lifvets förhållanden efter att ' gagna sitt land och genom sitt land mänskligheten.
.
.. .Ellen iii-ies.
. '
--.
+ -- '
Vera Vorontzoff -- Sonja Kovalevsky.
S i som båda dessa böcker kommit - Pwa Vorontzof af S o ~ j a Kooalecsliy; Sonja Kocalevsl~ af &amp; me Cltadotte Le$ Z e i - sedan ' de bida författarinnorna aflidit, äro de allt för personligt gripande, för att de bida dödas viinner om dem skulle kunna fälla nigot som helst objektivt omdöme.
Jag kan har endast - hvad andra granskare ej kunna - i någon mån låta de tystnades egna stammor tala. '
I en folkvisa finnas några ord, hvilka runno mig i htigen inför de båda, böckerna, sal fiilla af lif, ett lif, hvil- Bet förnimmes mångfaldigt starkt efter de båda författarinnor- nas död.
Det %r en strof om tvenne skalar: » &amp; z encc fyllcl nlecl * in, c h 2 a9ztlrtr fyllcl med t6mr ».
Vera Vorontzoffs lifsbistoria ar bagaren, d i r Sonja iskänkt sin eldiga andes vin.
Det är ett i sina hufvuddrag verkligt öde, som har blifvit skildradl, och Veras riitta namn ar att finna bland den sjust tja rna af stora diktmeiu, om hvilken Sonja talar i studien öfver Saltikoff.
Nen Sonja har fyllt formen - den verkliga händelsen - med sitt eget personliga lif, sin intensiva förmäga att omlefva andras öden, att dikteriskt känna deras känslor, att flyta hiin i och för- djupa sig i deras stämningar, att med koncentrerad energi eller lyrisk intensitet htergifva dem.
Sonja hade ämnat fort- sätta skildringen af Veras öde, hvars gestaltning först blef ratt tragisk, sedm flykten fört makarne och deras bkda barn ur Sibirien till Paris.
Efter den djupaste disharmoni mellan mannen och henne, slet Bera sig slutligen lös frkn den, för hvilken hon förgäfves offrat sitt lif.
A t t påpeka några enskilda skönheter i Vera T-urot~ixof torde vara obehöfligt, alla skola .sjalfva finna.
dem.
Denna Vera lefver för oss, som om vi i verkligheten följt hennes öde; de orngifningar, de barndomsintryck, i hvilka hon upp- vuxit, iiro genom Sonjas dikteriska konst vordna ocksii våra erfarenheter.
Blott ett drag må har sarskildt fram-,
.
' hallas, ett f ör Sonjas temperament mycket kännetecknande: att föra alla tongingar fram i en full harmoni och så af- bryta denna med en skärande dissonans3 Kontrasten mellm lifvets fullhet och förintelsen, och erfarenheten af deras nar- het till hvaraiidra, fyllde helt hennes m.edvetande.
Hon har aldrig skrifvit nalgot af personligt lif, af poesi mera vibre- rande än den underbara skildringen, d&amp; vårnattens stillhet och Veras kärleksdrömmar genomträngas af troïkaiis bjällror - den troïica.~, som förde sorgens bud.
Det oändliga, lifs- krafvet pal samma galng som den bottenlösa melankolien i Sonjas eget skaplynne lefva p&amp; detta och de f öljande bladen.
Hon sade själf, p&amp; tal om denna skildring: m att se läske- drycken nzirma sig ens lappar men ryckas undan dem T detta är kvalens kval och det i lifvet vanligaste af alla. » Utan att kiiniia den antydda grundtonen i Solijas skap- lynne försthr man heller icke rätt inledningen till Fke T7iciis - den bok, som slmlle blifvit en kärlekens och smärtans, en förnyelsens och undergHngeiis, en dödens och lifvets bok.
Valren gjorde Sonja melankolislr, ej endast ededaii den,väc- Irer längtan efter .lycka, utan framför allt emedan hon alltid salg döden bakom lifsfullheten; .med en skaldisk.
lrrnft, hvillren en kvinnas penna ej ofta lyckas n i, skildrade hon denna sin stimning i Vae JGctis, Dar ljuder hennes stora klagan öfver tillvarons oupplös1ig.a dualism genom iiainnda makters samvälde, den dualism om hvilken niistaii alla slaviska dilr- tare äro s&amp; inteiisivt medvetna, ett inedvetande, som för en gör askesen, för en annan nirvma, för de flesta melaiikolien till det dem behiimkande.
I H t miwm fi .. &amp; z polsh ?lggs ?-ol-el möta vi för sista gangen d e n lilla Tanja, som vi i Sy,~t~.cmza $qjer-:; 7~i lärde &amp; lskn, det slutna, lidelsefulla, entusiastiska barnet, närande sin fantasi med ensamheteus dröuliiiar och intrycken af stora tidshän- delser.
I studierna öfver (korge Eliot och Snltihf åter, få, vi for sista gingen höra den med Rysslands som med det öfriga Europas kultiirlif s&amp; förtrogna fr.u Kovalevsky skissera några af dessa sa.mtidspersonligheter, af hvillca man under en stunds samtal med heinie fick.
det elin, intrycket intressantare an det andra.
S i, som dessa studier äro skrifna, kunde Sonja Kova- levsky tado i timmar och dagar, endast mycket mer lätt och ljfligt; hoa hade - vare sig hon berättade eller undervisade ' '.
- en förmage af klar, enkel och p i samma gkng malande ' framställning, om hvilken de, som ej personligen.
kant henne, i nagon man kunna erhalla ett begrepp genom skisserna af George Eliot och Saltikoff.
J.
- C i: d: Om den af tarar fyllda skilen, lacryipatoriet, dar A. Ch.
Leffler samlat hvad Sonja berättat henne om sig sjäkE, och hvad hon med henne upplefvat, är ett uttalande an svirare.
Hiir skola dock, för b&amp;das skuld, några antydningar lämnas om rätta sättet att läsa densamma.
b. Ch.
Leffler har sjalf genom inledningen afiiigsnat alla ansprak p&amp; en fullstindig, objektiv biografi.
E o n har endast velat fylla, hvad hon ansåg som en sin okäraste och dyrbaraste plilrt~: att samla allt det intressants hon visste om Sonjas persoiiligliet för att bevara det å t den framtid, som helt visst kommer att å t Sonja Kovdevsky ge en plats i hennes.
tids " historia- Vid fyllandet af denna plikt har A. Ch.
Leffier varit genomträngd af vissheten, att det icke var omöjligt att gifva af Sonja en mera sympatisk bildn än den hon gaf, och hon skref, nar hon slutat skildringen: » Jag vet, att jag hela tiden vid författandet af denna biografi haft en s i lefvan.de pietetskiinsla till min ledning, att jag, vid hvarje ord jag sagt, sökt a t t e liksom aflyssna Sonja hennes innersta tanke och framsKilla henne s&amp;, som hon ville bli framställd, lata mig ledas af henne och endast af henne.
Ännu har jag hennes ande öfver mig och har därför kunnat göra det.
Om ' några i r skulie jag ej kunna göra det mer, skulle ej kunna tillagga ett ord utan att för- störa andan i det hela.
o A. Ch.
Leffler öfvade, d&amp; hon sålunda skref om Sonja, samma stora, manliga öppenhjartighet, som hon skulle öfvat, ifall hon talat om sig själf.
Men hon besinnade ej,.
att de sammansatta staniningsrnänuiskorna icke kunna göras förstie- liga med alldeies samma medel som de enhetliga karaktererna.
Genom att i tryck fixera en stimnings111 '; i; iiniskas lynnes- skiftningar, hugskott, sjalfmotsagelser, kommer man.
ofrivilligt a t t.
h i s t d i s e r a dem, att ge fasta konturer i t det, som i
249 verkligheten hade.
molneiis latta, behagfulla, flytande former.
För att taga niigra exempel bland många: när Sonja sjäXf skildrade sina nederlag och triumfer som sportskvinna, var det med en ssdm själfironiserande humor, att ingen t57~8rare misstog detta för skryt, lika litet som den, hvilken hörde henne skildra sink känslor p&amp; färderna mella?
Stockholm och Malmö, fick nggot djupt intryck af bitterhet.
Mer iin en g&amp;ng uttalade hon, tvärtom varm tacksamhet till Sverige, som be- redt .henne ett hem och ett arbete, och detta yttrade ' hon ej till svenskar endast, utan till utländingar.
Hennes klander mot Stockholm var det mycket berättigade, att man där be- fann sig i en sm&amp;stacZ, där alla lade sig i hvarandras ange- lagenheter och där man aldrig kunde skilja mellan sak och person.
Bien när en mängd dylika yttranden eller psykolo- giskt egendomliga smådrag träda den med personligheten obekanta likaren till mötes, oförmedlade af leendets, blickens, stimmans, och den för Sonja egendomliga humorns charme,.
samt flyttade ur sammanhanget med omgifningen, med hän- delserna, med tiden, då, erhslla de n&amp;got helt aiinorlunda be- stamdt än i verkligheten och förefalla att hafva h.aft lå,ngt större dimensioner.
Af denna orsak delade jag ej fullt A. Ch.
Lafflers &amp; sikt, vare sig om omfattningen af, men i synnerhet ej om tiden f ö r utgifvandet af .denna biografi.
För den med personlig- heten ytligt eller alls icke bekanta, samtiden, iir ett plastiskt biografiskt tillvagagiiende det, som passar för en sfimniqgs-, människas bild, e t t tillvägagående, som aflägsnar tillfällig- heterna och framhiifver väsentligheterna; på ett visst afstiiid ar statyn det enda konitverk, som gör en stor verkan, så,- ledes också, en scm9z verkan, af en stor personlighets bild.
.
För framtiden &amp; ter, hvilken - för att bruka en para- dox - kommer narrnare genom att komma på, ett ännu större afstand - ger den pittoreska metoden, som A. Ch.
.Iieffler valt, den värdefullaste bilden.
Det i hvardagslag studerade, i en intim miliö placerade, i alla detbljer soggrannt utförda porträttet, blir alltid .det för en följande generation mest intressanta, liksom det för sympatiska och intelligenta ogon redan i ' samtiden mest dyrbara - och det ar att hoppas, att endast skdana ögon skola komma att falla p&amp; Sonja Kovalev-.
skys biografi.
. '
, '
Alla böra emellertid minnas, atii A. Ch.
Leffler hade väninnans och förf attarinnans dubbla intresse f ör allt, smatt som stort, hvilket var för Sonja karakteristiskt; att hon älskade allt, att hon dirför f örstod mycket; zltt hon ingalunda dömde - och därför har hon icke kunnat.
fatta, att ej alla andra ocksa skylle kunna förstå och afbiilla sig från att döma.
Tyvärr har A. Ch.
Leffler silunda sjalf ådragit sig omilda omdömen genom sin biografi öfver Sonja, och en del.
uttryck i denna ge verkligen anledning till den önskan att hou, mera äri som skett, utvecklat och darigenom modererat sina yttranden.
S&amp; t. ex. nar ho11 talar om Sonjns, inga medel skyende h&amp;nsynslöshet att nå sitt mil, borde hon till- lagt: att det var just de ?&amp;JR meddn, som Sonja försmådde; liksom p&amp; tal om Sonjas %skenbara anspråkslösliet », att denna nog var a.erlc; .lig, men icke darför clwlc.
Sonja kunde.
ej gärna vara omedveten om sin öfverlagsenhet, men Pion stallde ej på grund af denna ansprsk pa människor.
Och hon hade så litet behof af u ständig omvaxling~ och » rafflande andliga, njutningar)), att hon i mknadtal isolerade sig under det valdsammaste arbete; hon ringaktade icke borgerliga dyg- der, men hon eftersträfvade dem icke; hon alskade fram- gången, men den vm ej hennes lifs stora lidelse.
MCnga a.f dessa allt för oförmedlade omd~men skullc Anne Char- lotte Leffler varit ilen första att mildra, om hon lefvat och funnit att de, som nu skett, blifvit uppfattade absolut eller ensidigt.
I tvenne viktiga afseenden har A. Ch.
Eefffers iniiliiiiag af Sonja Kovalevsky icke fatt de; iitia valörerna.
Kkrleken till vetenskapen vm- s&amp; afgjordt det, som gaf hennes person- lighet dess höjd och fasthet, dess andliga ryggrad sa att .säga, ntt nar hennes förhållande till vetenskapen -- genom.
A. Ck.
Lefflers beslut att begränsa sin framstiulniug till en helt och hallet subjektiv skildring - blifvit starkt under- ordnadt, s&amp; har ocksa hela personligheten i biografien kom- mit att verka mycket mindre kraftig och enhetlig, an deii i sjalfva verket gjorde.
Hennes retenskapligt skolade, ge- nomskinligt klara, f öl jdriktiga satt att tiiwhr, hrilket sal starkt piiverkade hennes diktning, hennes.lifs&amp;skådiiing, heii-.
lies kiinslor, har dkrigenom ej fått sin ratt, således ej heller '
den ena stora sidan af hennes genialitet.
A. Ch.
Leffler sville, med all rätt, visa kvinnan i mateinatikern, men har icke .visat matematikern i kvinnan, annat än i ett fall, där hon tviirtom gaf vetenskapen ett alldeles för stort rum i .Sonjas lif.
Detta gäller den erotiska delen af hennes historia.
Son&amp; ~ o v a l e v d c var ~ i detta fall så sluten, att hennes biograf kanske borde varit detsamma.
Kanske icke.
Ty ingen vet, hvilka utläggningar.
hennes lifstragedi annars kunnat råka ut ' för, och A. Ch.
Lefflers framställning har innerligare syn- .punkter, an ett dylikt kallt, litterärt skildrande .skulle kunna .äga.
Men redan i omdömet ' om Sonjas äktenskap, med dess många psykologiskt sammansatta moment, gör t. o. m.
A. Ch.
Leffler här, som pti de ofvannämnde punkterna, Sonja - oratt, genom allt för korthuggna omdömen.
I detta fall är.
det genom yttrandet: » att hon ville äga, icke ägas D, ett ytt- rande, som visar att icke ens A. Ch.
Leffler aflyssnade Sonja hennes innersta känslor.
Och därtill kommer att dessa, enligt ' A. Ch.
Lefffers egna ord, doldes .för henne under de senaste aren, skygg som Sonja var att lata sin skugga falla in i andras solsken.
Slutligen var det just de sista veclcorna af Sonjas lif, hvilka i detta afseende medförde stora förän- dringar.
Något nytt subjektivt omdöme i detta ömtaliga ämne, hvilket .biografien genom A. Ch.
Lefflers subjektiva omdöme fört in i. allmänna diskussionen, skall här ej lämnas.
Endast ett meddelande skall anföras, det enda som numera har vitt- nesgillhet, den mans, Iivilken fragan gdlde, och som med- gifvit d a att f&amp; del af hans yttranden.
Enligt honom var Sonja ej det i sig själf koncentrerade geniet, hvilket som kvinna, ville aga icke äges&gt;-s.
Ho11 delade tvärtom öde med m hgfaldiga icke genialiska kvinnor, ett öde,.
hvms orsaker i hvarje siirskildt fall.
må vara olika och dolda i naturens hemlighetsfulla djup, men som i sig sjiilft &amp; r enkelt och alldagligt.
Malmen i fraga hade upprepade ganger, drifven af sympati och vänskap, men icke.
af kärlek, bedt Sonja bli sin hustru.
.Han hade aldrig bedragit.
henne eller sig sjalf rörande arten af sin känsla, ej heller blifvit sirad af hennes nfslag, då han fullt instig, att ingen utvecklad kvinlig per-, '
sonlighet, minst en s i stor och rik som 8onja Kovalevskys, kan nöja sig med att få, endels, där hon ger helt.
Ej heller förringade han storheten i den känsla, han ej delade, utan talade om Sonjas hängifvenhet som den största, han mött i sitt lif.
Lika litet misskände han arten af de lidanden, hvilka hans uppriktighet v&amp;lla.de henne.
Tvärtom ökades stan- digt hans djupa beundran, aktning och sympati, allt under det han erkände betydelsen af det skal, p&amp; hvilket hon grun- dade sitt afslag.
Viss om att ge och f i lycka i en ömsesidig kärlek, s h d e hon för dennas kraf giirna offrat allt, ocksa vetenskapen, om s&amp; hade fordrats, men h m fordrade aldrig detta; endast att hon, om det visade sig absolut nödviindigt, skulle uppge siii plats vid Stockholms högskola.
Hon ville emellertid ej afventyra sitt barns och sin egen framtid i ett - iiktenskap, för hvilket hon kanske mitste lämnia sin anst ' all- ning, utan visshet att ej en dag bittert ångra, att hon förlorat denna möjlighet till oberoende för sig och dottern, Bvilken låg modern s % innerligt om hjärtat, akt hennes kiinslor och hennes uppfostran ständigt %terkommo i motiveringen till hen- nes afslag.
Men slutligen när $onja, efter hvarje nytt sam- manträffande, fann sig bli allt mer oumbiislig för honom, som redan länge varit det för henne.
medgaf hon vid det sista afskedet att söka satta sig in i tanken p&amp; ett gifierma under sommarens lopp.
Hennes ifver under sista * sjukdomen att snart bli frisk igen, stod i närmaste s a m b a med dessa hennes framtids- planer.
Döden kom emellan och hindrade henne att ingii denna kompromiss mellan idealismens absoluta kraf och lifsförhållan- dena, en kompromiss, som med hennes natur helt visst blifvit ödesdiger.
Döden gaf henne äfven hvad lifvet ej hann ge: den främstajdatsen i den efterlefvandes minne och lif.
&gt;~Döde~z befriaren,, som hennes aning såg, nar hon skildrade George Eliot, blef siledes ocksi hennes räddare undan ett troligen olösligt problem.
Äfven med anledning af Sonja Kovalev- skys öde ljuda i hennes vänners sjal de ord, hon efter George Eliot anförde: Det ar tyon pd clöcle~z, son gifcit 91iiy mod att Eefua. '
g:: $ 4:
253 ' I de flesta andra afseenden an de ofvan n ä m ~ d a kom- mer A. Ch.
Lefflers, med opartisk klarhet och ärlighet på samma girig som i det stora hela med sympatisk hängif- veiihet utförda, bild af Sonja Kovalevsky att bli den, som för framtiden skall visa henne så, lefvcmde som hennes, i ord ej skildringsmö jliga varelse kan framstiillas; en varelse, på, samma g i n g tung, melodisk .och gnistrande, som de kvick- silfverfontiiner, hvilka smyckade morernas palats.
Sonja Kovalevsky var sammansatt af de yttersta mot- satser: en utomordentlig kultur och en stor, vild naturkraft; en i oandlighet splittrad, nyanserad, impressionabel och en ytterligt energisk, enhetlig, intensiv ande; en modern, analy- serande, observerande intelligens och en Österländsk, fruktbar fantasi; en exakt matematiker och en idealistisk drömmerska.
Niir man räknat upp alla dessa motsatser, haar man ännu hundra oniimnda och.
finner sig ha sagt intet om denna personlighet, hvars ntomordentliga, ~ ~ ~ ~ a t i v ä c k a behag n d e kanske till stor del just lå,g i föreningen af dessa, annars oförenliga, mot- satser, en personlighet, hvars rilredomar maii ej kunde ut- tömma, hvars vasen man ej kunde utgrunda, med geniets, kvinnans och den slaviska rscens trefaldt problematiske natur.
En moder af Mat7~iZcZcc Roos.
11.
(Forts. frbn hiift.
7.)
Fjorton dagar hade nu förflutit sedan Gerhards ankomst; i sitt bref hade lian sagt sig ämna stanna endast 8 dagar, men ännu hade han icke talat oin nhgon afresa.
E n eftermiddag, da de siitto i bersån och Jane gick utanför och krattade sandgången, sade Gerhard helt oförberedt, i det lian böjde sig framåt och fixerade Hedvig.
, Säg mig, hvarför blef ilet egehtligen ingenting af emellan oss?,
254 (:: Hedvig rodnade häftigt.
, Det vet dii mycket väl », svarade hon med en lätt darrning p % rösten, %det var därför att din kärlek ej var nog stark att trotsa tid och .frånvaro&gt;.
%Nej, det var därför att din inte var nog stark att trotsa fat- tigdom och försakelse.
D Hedvig svarade ej; tårarne komino henne i ögonen och Iion böjde sig djupare öfver sitt arbete.
DMja, vi skola inte tvista därom!, utbrast Gerhard i lättare ton.
, Jag kommer i 1iSg en berättelse af.
.
.
ja, jag minns ej af hvem, där två bönder tvista om huruvida den ene af dem haft ratt, d % lian en afton sade att det ' pep i busken ' bredvid honom.
85, kommer det att ga med oss: in i, det sista, afven om.
.
.
ja, afren om vi inte.
.
.
längre behöfva byta ord om det.
.
.
skola vi tvista om hvem som var skulden till att v %r förlofning bröts! » Det var första gången han sedan sin hitkomst närmade sig de ömma känslornas område.
Hittills hade de i sina samtal varit som tv % goda vänner, ingenting annat; men nu Tar isen bruten och nu började han att dagligen oftare och oftare aterkomma till detta ämne.
Hedvig kände sjalf hur oemotstindligt han förstod att snärja henne.
Liksom man under våren stundom tycker sig nästan se och höra, hur det växer i naturen, s % tyckte hon sig för hvarje timme kunna märka Iiur nagon af de gamla känslorna spirade upp i hennes själ, ända till det ögonblicket kom, d i hon inaste erkänna, att allt det förflutna raknat till lif igen, att hon älskade honom som förs, ja kanske högre än någonsin.
Och p % samma gång d s t e hon saga sig sjiilf, att det som hon mest af allt i världen fruktade för - att han skulle bekänna sin kärlek och ännu en g %ng erbjuda henne sin hand - det var ocksk det soin hon mest af allt önskade.
Den förändring som försiggått ined Hedvig hade naturligtvis ej undgått Jane.
Etan a t t först&amp; de känslor som fyllde moiiern, anade hon dem med en nervös instinkts hela kraft.
Hon kiilzde att hon för modern ej liingre var den samma som förr.
Icke a t t Hedvig i sitt sätt ej r a r lika öm, lika kärleksfull som alltid, men Janes nästan sjiikliga känslighet kom henne att till och med i moderns smekningar förnimma att den kärlek som inspirerade dem, numera var delad.
Hennes lilla hjärta skälfde af sorg; hon kunde ej uthiirda a t t någon s % har trängde sig emellan henne och modern, och ibland om kvällarne, d % hon slog sina armar kring Hedrigs hals, kunde hon.
.
.
255 brista i en krampaktig, skakande gråt.
Och då modern frågade om.
någonting gjort henne ledsen, svarade Iion blott:, nej.
.
.
nej.
.
.. det är bara så ängsligt.
.
.
s&amp; tungt.
.
.
ingen människa håller af mig, ingen bryr sig om inig.
Hedvig gjorde allt för att både med allvarliga och vänliga ord bortjaga dessa inbillningar, men huru mycket lion än förebradde sig det, kunde hsii ej hjälpa, att Janes utbrott mera tröttade henne än väckte hennes synipati och deltagande.
Det kunde ibland flyga ige- nom hennes själ någonting som liknade skuggan af en önskan att vara fri för att helt kunna njuta iien lycka lifvet hittills nekat henne, och hur svag, nästan omärklig denna skugga än var, fyllde den henne ined de häftigaste själft ' örebråelsei och koin henne att sedan pk Jane slösa den mest lidelsefulla ömhet, en ömhet soni den lilla sluga flickan einottog med inisstänksam köld.
E n giing då edv vig och Gerliard sntto p å verandan efter kaffet.
kom Jane dit ut med sin docka, det vill säga Rosa, - Matliilda skulle hon fortfarande icke för allt i världen ha velat iitsatta för » hans » blickar.
Jane älskade lidelsefullt sina dockor, i synnerhet Matliilda, därför att.
hon var vanskapad, på samma sätt som hon älskade de fiilaste liusdjiiren mest, därför att de voro så olyckliga och föraktade.
Nu satt hon och tryckte Rosa intill sig, alldeles soni om hon ville skydda henne.
för något ondt, däreine1la.n ordnade Iion.
hennes toalett och satte blornnior i det ljusa linhåret.
Gerhard, som niecl ett outtröttligt thlamod sökte öfvervinna både sin egen och .den lilla flickans antipati, fick nu det infallet att också satta.
ihop en liten bukett till Rosas liar.
Jane ryckte till och gaf honom en fientlig blick, då lian sträckte ut handen mot hennes älskade Rosa, men hon behärskade sig, knep ihop läpparna, mumlade ett %tack2 och lat blomniorna sitta som Gerliard ordnat dem.
Meii dk han några niinuter därefter ' reste sig tipp och lämnade verandan, slet hon ögon- blickligen blommorna, ur Rosas hår, kastade dem p % golfvet och tram- pade pa dein.
Hedvig vas nog svag a t t låtsa som om hon icke märkte Janes tilltag.
Ty hon tyckte sig i denna stund, upprörd som lion var efter skulle ett långt samla1 med Gerlinrd, ej kunna utliiirda den scen ~~0111 följa om hon nu började göra J a n e de vanliga förebråelserna.
Hon hade bkde med ondo och med godo sökt bekappa den lilla flickans svartsjulra, hon hade både bedt och förebrått, men det föreföll, henne mer och mer som om hon kampade mot en skugga.
Jane ställde sig alltid oskyldig; ined den fintlighet, soni tillhör lidelsefulla och ömma
kvinnonaturer, förstod hon att öfverlista modern, och, hvad denna än sade, lyckades hon få alla föreställningar att mynna ut i en, antingen högt uttalad eller i tårar och snyftningar gömd anklagelse:, mamma.
mamma håller mera af shonoma Zin håller inte af mig som förr mig.
.
mamma vill hellre a t t jag skall dö än, han ».
.
.
Och därför att Hedvig i djupet af sitt hjärta kände a t t den lilla flickans förebråelser voro berättigade, blef Jane den starkare och hon den svagare i striden.
.
.
.
.
.
Emellertid hade Gerhard för hvarje dag blifvit ömmare i sitt satt emot Hedvig, vänskapen hade glidit öfver i det gainla kiirleks- förhållandet, de kände begge att de älskade, och de gjorde icke heller något försök att dölja sina känslor för hvarandra.
Och i ensamma stunder, då de ransakade sina hjartan erkände de begge: d e t var detta jag ville, detta jag hoppades, da vi efter en tioårig skilsmässa, och begge fria att tillhöra hvarandra, träffades igen ».
Gerhard hade också redan sagt henne allt hvad en förälskad man kan s3ga utoiii detta enda: » vill du bli min hustru?, Nen Hedvig visste a t t denna fråga hvilken stund som helst kunde koinma, hon hade redan flere gånger sett den skymta fram i hans blickar eller darra på hans läppar, och det var blott därför a t t hon gjort allt för att hindra lionom, som han ännu ej uttalat den.
Ty hvad skulle hon svara honom?
Skulle hon följa sitt hjärtas pockande rop p&amp; en l ~ c k a, som syntes henne s&amp; mycket skönare därför att hon för langesedan upp- hört att drömma därom, - eller ikdle hon först tänka på sitt barn, skulle hon först göra sig den frågan:, ar det möjligt att Gerhard och Jane skola öfvervinna den antipati de ingifra hvarandra, att de skola kunna lefb7a under samma tak utan kif och misstämningar % - och sedan handla efter det svar hennes samvete gaf p i denna fraga?
.
.
, En afton, d i hon som vanligt innan hon lade sig, läste i bi- beln, träffades hon af dessa ord:, den som behåller sitt liE han skall mista det,.
Hsad menades med att %behålla sitt l i f ~?
Det 15g ett hem- lighetsfullt djup under de orden, ett djup, som p i en gkng lockade och förfärade herine.
H a r db icke hrarje människa rätt att bevara sitt lif, är icke ett villkor för personlighetens utveckling att ej slappa de berättigade anspråken på lifvets lycka?
Kan icke en alltför vkld- sam försakelse, - en försakelse af det som blifvit mitt väsendes
medelpunkt - knacka själfva lifskraften och sedan göra mig oduglig till det, livartill Gud ämnat mig?
Eller gifves det något annat satt - en, högre väga - att finna sig själf, att blifva det, hvartill jag behöf ver inin personlighets alla krafter?
J a, Kristus hade sj alf sagt det: den soin vill behålla sitt lif han skall mista det.
Var således den högre vägen, den på hvilken inan behåller sitt lif, var den för- sakelse, uppgif vandet af det egna j aget, dödande af sj alfviskheten?
Men hvad a r sjalfviskhet, och hvad ar ett rättmätigt kraf på lycka?
Hvem kan lösa den frågan?
Icke den som är midt inne i striden och livars hela va.relse ropar på lycka, soin en hiingrande på bröd.
.
.
Hon kunde icke sluta sina ögon på hela natten.
I timtal satt hon med hiifvudet stödt i handen och grubblade.
Så gick hon fram till fönstret, öppnade det ocli stod dar kvart efter kvart och blickade ut i den ljusa vhrnatten med dess bleka, flämtande stjärnor.
Allt var så tyst i trädgården.
framför hennes fönster; icke ett löf rörde sig, hela natiireii slumrade.
Endast vårens drömmar, tycktes susa i luften, tycktes hviska ur skogens djup, därifrån allt emellanåt hördes nhgra vemodigt lockande fågeltoner.
Naturens skönhet grep Hedvig ined en styrka, som nästan smar- tade henne.
Stora tårar kommo i hennes ögon, en brännande oro genomilade henne, så att lion tyckte bröstet ville sprängas häraf.
Hon visste att han, liksom hon, vakade med sina tankar, och i det öfverspanda tillstånd hvari lion befann sig, tyckte hon sig flere ganger förnimma ljudet af lians stamma, höra honoiii liviska hennes namn med detta tonfall, soin koni alla liennes hjärtas strängar att dallra.
Försaka honom?
O nej, o nej!
Först han - sedan Jane!
Han var ju liennes första ocli enda kärlek som nu vaknade upp, lika ljiif ocli stark soin fordom, liksom vårens saga alltid är lika skön.
Hon hade älskat honom långt innan Iion smakat inoderskarlekens fröjder, han hade större lcraf på liennes trohet än till ocli med hen- nes eget barn.
Men .soin ett svar på detta lidelsefulla utbrott tyckte hon sig, lik en aflagsen klockringning, Iiöra de allvarliga ordei;: 2 den som be- håller sitt lif han sltdl mista det^.
Och de svärmiska vårnattsdrömmarna slutade i en förtviflans, bekännelse: » om j.ag gifter mig med Gerhard, skall jag förlora mitt lif.
Ty sjalfvisklieten är död midt i lifvet.
Och jag vet att han med sin egoistiska konstnlrsnatur, sina fordringar på min kärlek l7
aldrig skall blifva en god far åt min lilla flicka, och att Iion aldrig skall älska honom.
Gifter jag mig med honom, blir Jane skjuten Bt sidan, och hon skall dö däraf, jag vet det.
.
.
J a g måste s5ledes för- saka honom.
.
.
men jag kan det e j.
.
.
jag kan det ej!
;.
.
ölj jan de dag var det vackraste viuvader de hittills haft; det hade kommit sommarvärme i luften, pionernas och jasminernas knoppar började svalla och brista.
Jane hade emot vanligheten tidigt gatt ned i ladug&amp;rileii, Ger- hard var ute och pronienerade efter frukosten, och så snart Hedvig slutat sitt stök i köket tog hon sitt arbete och gick och satte sig p % sin faroritplats, en berså af stora luniiuiga lönnar.
Hon gick lkng samt med sankt hufviid, försjunken i sina drömmar; då hon slagit sig ner i bersån, ställde hon genast i f r h sig sykorgen och satt sik en lång stund, glömsk af tid och rum, och stirrade p i saridgingen med sina stora, mörkblå ögon, som blifvit ännu större och djupare under den sista tidens själsstrider.
Si spratt hon till, liksom hade hon plötsligen vaknat, drog en djup suck och öppnade sin arbetskorg.
Hon satt lutad mot en af lönnens stammar midt framför bersåns öppning, s % att hon hade utsikt.
öfver vägen, p % hvilken hon trodde Gerhard skulle komma hem.
Det dröjde icke heller länge förrän hon fick se honom gi förbi.
Hennes händer sjönko ned i knäet, och ett srall af längtan och oro genomilade henne.
Sknlle han icke komrna hit och sätta sig rid hennes sida som han annars brukade?
Hon bkde fruktade 0c.h lang- tade därefter; hon fruktade för denna ljufva ensamma förtrolighet, som Jane på sista dagarne nästan alltid retat att bortjaga med sin närvaro, och hon längtade därefter som man längtar n&amp; en mäktig sympati drar den ena inanniskan till den andra.
Hon behöfde emellertid icke oroa sig mQnga sekunder, ty hon såg genast att lian sviingde af från vägen och styrde sina steg mot bersån.
Då han kommit fram till ingangen och märkte att Hedvig var ensain, blixtrade det till i hans ögon och lian drog ett hiiftigt andetag.
Under ett par sekunder stod han orörlig framför henne och betraktade henne med ett småleende; afven hon smalog, kärlekens djnpa, innerliga leende.
Xen ingen af dem sade ilkgonting, de sago hvm- andra blott i n i ögonen, s % korn lian och satte sig bredtid henne, tog något föremål ur hennes sykorg och började leka diirmed.
~ H e d - v i g ~, sade han plötsligen utan iuledning, &gt;vill du bli min Iiiistru? .. &gt;
Hoii for saininaii ocli hennes kinder blefvo alldeles Iivitflainmiga.
Den kom and&amp; oförberedt öfver henne, denna fråga, som hon.
nu i flere veckor oafbrutet hört ringa i öronen både natt och dag.
Hon svarade ej, utan böjde sig blott djupare ned öfver sitt arbete.
Då tog han begge Iieiines hander, ' drog henne intill sig och hviskade med lag, förebrgende ton:, I&lt;an c h verkligen tveka ett ögonblick - vill d u för andra gangen jags bort mig, då c h andå vet att vi aI.ska ii varandra ?^ Hon drog en djup darrande suck och viinde till hälften bort huf viidet.
, Men det finns ett hinder, Gerhords, liviskade Iion.
, Ett ii in der !^ utbrast h m och sltippte hennes liander, wför en sann ktirlek finns intet hinder - intet utoin det plikten piilagger,.
men plikt ar inte detsamma som uppskriifvad sentimentalitet, falska uppoffriiigar.
.
.
~ H v n d.
iiienns med falsk uppoffring?
w fragade hon på sainina dampade satt ocli titan att se pk Iionom.
%Jo, det &amp; r en uppoffring, som %r sk stos att man val kan göra den i ett ögonblick af extas, men inte sedan förmår Btil.a !~ svarade han iner ocli mer iipprörd.
» Om du sliter ur ditt bröst en känsla, soin så gripit in i hela ditt inre lif att den utgör sjalfva bralinpunk- ten däri, då sliter du ocksa med den bort nigot af dig sjalf - det basta, det högsta - och det ar en falsk uppoffring.
Den är osund ocli öfverspand.
För öfrigt ar det inte svart att veta hur man skall handla.
Hvilket är störst, livilket &amp; r rikast, hvilket skall föra dig högst, utveckla dig inest: det som du vill offra eller 7zincZret, som tvingar dig att offra?
DBrpii beror allt.
D » Blen Iiur skall jag veta livilket som ar störst ?^ utropade hon, i det hon vande sig emot honom mecZ en blick, hvars plötsligt frain- brytande uttryck af &amp; ngest bortjagade lugnet i hennes drag.
, Det %r icke s v h t, om du b1ot.t vill lyssua på förnuftets och kanslans rösts, svarade lian nästan liårdt.
» Ack nej, ack nejs, sade hon och tryckte lidelsefiillt Iianderna mot hvarandra,, de sHga ingenting, de missleda blott, de saga mig ej livad som a r rätt, blott livad som ar lycka.
.
.
w ~ O c l i hvein Bar sagt att lycka icke också kan vara ratt?, ut- brast ' han hetsigt.
, För min del tror jag a t t livarenda människa har sina berättigade ansprak på en viss andel af lycka, och vi gjorde klokt om vi fastliölle dessa ansprhk mera an vi gjorde, om vi ansåge lyckan - jag menar nu inte njutningen, utan den sunda, naturliga, '
lyckan som vi lära oss af naturen, af varens skönhet och sommarens fullhet - om vi betraktade den som en gudaskank, som vi taga emot med glädje i stället för att kasta bort den af sjukliga, öfverspända nycker.
.
.s Han steg upp och gick ett slag genom b e r s h med nedböjdt hufvud och rynkade ögonbryn.
% J a g skall saga dig någonting, Hedvig,, fortfor han lugnare, i det lian ånyo kom och satte sig Bredvid henne,, jag liar stor akt- ning för dina religiösa %sikter; ja, jag has öfver hufvud stor vördnad för kristendomen, jag böjer mig i stoftet för storheten i Kristi per- son, och jag har mången gång innerligt önskat att bli livad folk kallar ' troende ', liur öfverdrifna de än ar0 i många fall.
Iilen det är en sak som helt och hållet stöter mig bort ifsån kristendomen, och det är detta talet om lidandets och prötningens nödrandighet.
Det ar osanning, a t t man blir bättre genom sorger och försakelser, tvärtom, man krymper ihop, man blir bitter, då däremot l p k a n, den adla, himlaborna lyckan, som Gud visst inte missunnar oss, som tvärtom kommer ifrån honom, utvecklar vår karakter, gör oss fria och stoi- slagna, alldeles som det är solen och inte grhdask och regnväder som utvecklar blommorna.
.
.
o Hedvig svarade ej.
Hon lutade hufvudet i handen och stirrade drömmande framför sig.
Hur sköna och högstämda föreföllo ej hazs tankar och and %.
.
.
I hennes inre ljödo, på en ghng ljuft lockande och fruktansvärdt manande, de hemlighetsfulla orden: &gt;den som be- håller sitt lif han skall mista det,.
Det blef en stunds tystnad; i lönnarna öfver deras hufvuden sjöngo fåglarne så gallt som om de med hela sin kraft velat in- stämma i Gerhards tal om lycka.
, Hedvig!, utropade han plötsligt, i det han störtade.
upp och stallde sig framför henne,, du älskar mig inte.
.
jag har misstagit mig.
.
.s, Nej, nej s, svarade hon och skg iipp på honom med en blick full af kärlek och förebråelse,, du har inte misstagit dig, det r e t d u.
.
.
J a g älskar d i g.
.
.
allt för mycket.
.
.
mer an jag borde .. .D ~ N e j a, svarade lian hårdt,, du älskar mig inte som jag nienar.
EN måste vara den första i en människas hjärta.
.
.
en miste vara den, utan hvilken man icke kan lefva.
.
.
3Ien jag är inte denne ende för dig.
.
.
det a r din dotter.
.
.
Dii älskar henne högre an mig.
.
.w, Nej!
D utropade hon, och all den lidelse hon så länge beliar- skat bröt fram och nästan förvred hennes drag,, det iir inte s %.
,.
.
det är just mirf olycka att jag älskar dig alldeles för högt.
.
.
att du har röfvat min kärlek ifrån min stackars lilla flicka.
.
Hon var mitt allt förr, min vän, min förtrogna.
.
.
.
nu är du min tankes tanke.
J a g älskar dig tusen gånger högre an J a n e.
.
.
det är inin synd.
.
.
ocli det är därför jag måste försaka dig.
.
och om.
.
.
Hon afbröt sig och stirrade förskräckt på honom.
Det hade plötsligen kommit ett uttryck i hans ansikte, som häjdade orden på hennes läppar.
H a n var alldeles likblek, lians ögon yidgades och han såg envist uppåt öfver Hedvigs hufvud med ett uttryck af fasa, som om han fått se en spöksyn.
~ H v a d är det?, hviskade hon ångestfullt, i det hon vände på hufvudet och följde riktningen af hans blick.
Högt upp i den stora lönnen, på en af de öfversta grenarna, satt Jane inklaiiid.
Den lilla flickan såg ut som en underlig sago- figur; det var nbgoiiting trolskt i den hopkrympta kroppen och det bleka ansiktet, som, omgifvet af det yfviga håret, med vilda för- färade ögon blickade frain mellan de ljusgröna lönnlöfven.
Hedvig ocli Gerhard.
stodo liksom förstenade; de insågo att Jane inåste ha hört hvarje ord som sagts.
Hedvigs första känsla var en sanslös vrede; detta grjrinma spioneri kväfde för ögonblicket hennes modersörnhet, hon beräknade.
ej hvad Jane led, hon kände blott att det var som om hennes eget iiire slitits i stycken.
Men hon behärskade livarje utbrott; hon gick blott fram till lönnen och ropade ined en röst, som hon förgäfves sökte göra fast:, Gå ned tir trädet, Jane!
8 Icke en rörelse däruppe.
Jane satt kvar i samma stallning och stirrad.e liksom förhäxad på inodern.
, Koin ned, Jane!, upprepade modern, denna gång med lugn stämma och faste en skarp, genomträngande blick på barnet.
Janes ögonlock började skalfva, första tecknet att moderns Blick nu som alltid verkade betvingande på henne.
Hon rörde litet på sig, och da inodern gaf henne en tredje uppmaning att komma ned, hasade hon sig långsamt fr %n gren till gren, anda tills hon slutligen med ett handlöst skutt kom ned på marken.
Dar stod hon nu orörlig med klädningen hopskrynklad, knäna och händerna söndergnafda, liåret som ett oredigt skogssnår, en riktig liten vildinna, som med förfärade blickar stirrade på modern.
Men Hedvig s a r alltför upptagen af sina egna känslor för att kunna sätta sig in i Janes.
Hon iipprördes anda ned i hjärtat af.
. '
. '
dennas list, som var så helt och hkllet främmande ?ör hennes enkla, sanna natur.
, Gå genast upp i ditt ruin och blif dar tills jag koinmer till dig&gt;, sade hon allvarligt,, du har gjort mig mycket ledsen.2 Men Jane stod liksom fastvuxen vid marken och tycktes icke höra.
Hedvig måste, liksoin nyss, ett par gånger upprepa sin befall ning innan den lilla flickan långsamt vände sig om och med släpande steg begaf sig till byggningen.
Men icke förr hade Janes gestalt försvunnit innanför porten, förrän Hedvig vaknade ur sin egoistiska förtviflan, och modersömheten med fördubblad styrka grep hennes hjart.a.
Hon såg ej ens Gerhard, hon märkte ej att han kastat sig ned p&amp; en bank och under snyft- ningar gömt ansiktet i händerna, hon kom blott ihåg en enda sak: att Jane hört henne säga a t t hon ej iilskade henne som f ö n - och utom sig af Singest och sjalfförebråelse ilade hon efter sitt barn.
u Hela dagen och den dUp8 följande natten vakade Hedvig vid Janes badd.
Den lilla flickan slöt icke en sekund sina ögon, men hon var icke heller vaken.
Hon kunde ligga langa stunder med vidöppna ögon och hvarken fala eller srara eller ens gifva något tecken till att hon kande.
(t % man ridrörde henne.
Ibland däremot yrade hon och ropade- &amp; t modern: 2gå bort, du ar iiite deiisamma, det kännes nkgot annorlunda !.
.
.D Si föll hon i nervösa skakningar, som slutade ined en ~rampaktig grit.
Den förfärliga sinnesrörelse hoii genoingiitt liade angripit hen- nes hjärna och sjukdomen varade flera dagar.
Doktorn, som genast tillkallades, var mycket orolig, och icke fiirriin Jane föll i en djnp, lugn sömn, kunde h a n saga att han.
hoppades en god utging.
Under denna tid föreföll det Hedrig som om hon brottats nied Gud.
, Om Jane dör a r mitt lif förloradt~, vas hennes Iijiirtas stan- diga, ångestfiilla utrop.
Och som ett srar harpa tyckte Iion sig allt- jiimt höra de ord som under denna tid af hennes lif s$ ofta före- svafvat henne:, den som behåller sitt lif han skall inista det., Hade hon icke velat behålla sitt lif -- det vill saga ge rika for jagets sjalfviska fordringar - och r a r det icke blott af eii gïans- lös nåd lim räddades fr %n a t t nu genom sitt barns död mista det?
I m,änniskors ögon liade hon ej syndat, iiifös deras domstol skulle hon kallas skuldfri, men det själfviska, njutningslystna, pockande hjiirtat, livern utom Gud kan se hvad som gömmes däri ?.
.
.
Itedan dagen efter Janes insjulmmde lämnade Gerhard Hedvigs liein.
Deras afsked var lugnt; begge kande de att det var slut emellan dem.
Gerhard hade icke ens någonting att invända, då Hed- vig sade honom, att hon numera icke hade mera än ett mål: att åter- vinna Jaiies karlek och koinina henne att glömma de olyckliga ord hon lyssnat till.
» J a g inåste ändå tacka dig för den tid soni varit,, sade han blott då lian tryckte hennes hand till afsked, » det var grymt af ' dig att för andra gången stöta bort mig, nien jag tar ända ined mig ett skönt minne.
Ocli jag säger dig ej farväl för alltid - en g h g, då de känslor som nu fylla oss Bro sliit, skola .vi triiffas soin vänner, icke saniit, so?
vänner och släktingar?))
» Jos, svarade hon ined darrande röst, » men aldrik inera sa Iiär på våren, då syrenerna bloinina, utan på hösten.
.
.
eller ännu lielhe på vintern. » » J a, p&amp; vintern,, svarade han, vemodigt småleende, spå vintern, då nian sitter vid sin lampa och tänker på det förflutna, och snön .faller öfver vårens längtan och soininarens drömmar.
.
.
då skola vi träffas igen som vänner. » - - - - - - - - - - - - Han reste, och sedan Eedvig sett hans vagn försvinna vid r#gkïökniiigeii återviiide 11011 till sin lilla flickas sjuksäng.
Den svenska kvinnans Chicago- utst~llning.
» Beslut ocli handling är ett hos kvinnan, » detta bevingade ord - skiille ined finllt berlttigande den svenska dainkoniitéii kunna alitaga soiii sitt motto.
Beslutet att lystra till inaningsro ' pet från kvinnorna på andra sidan Atlanten o111 att medverka vid viirldsutstiillningen i Chicago var knappt fattadt, förr ä11 det följdes af handling, och det så kraftigt ocli energiskt, a t t.
föga iner an ett lialft år sedan damernas Chicagokomité bildats, Iiandlingen kiinde uppvisa ett så lysande resultat som det, hvilket rid den stora » iitstiillningsbazareii~ på Börsen den 29 .ocli 30 sistlidne november framlades för dlmänlieteii.
Vi liafva i Dagiiy ganska utförligt redogjort för uppkonisten och
fortgången af arbetet för den svenska k~iiznaas deltagande i världsut- stiillniilzgen i Citz ' cago 1893.
Vi hafva meddelat s % väl konstituerandet af de olika korniteerna som dessas förberedande åtgärder jämte öfriga saken rörande detaljer, hvarföre vi antaga att våra läsare äro väl au courant med frågan i sin helhet.
Illen hvad som ej kunnat framgh af korta notisartade uppgifter är den i sanning beundransvärda energi och duglighet, som ådagalagts af de personer, hvilka haft ledningen af det hela om händer, den sammanhållning i arbetet, det intresse för själfva uppgiften, som besjälat den svenska kvinnan - ordet taget i sin vackraste, vidsträcktaste betydelse - och last biit not least de stora och m h g a svarigheter man haft att öfvervinna, däribland i främsta rummet de i v h förhållanden själfskrifna ekonomiska motig- heterna.
Att man det oaktadt ej låtit sitt intresse förslappas, talar bäst för att det var ett allvarligt rna1 Sveriges kvinnor föresatt sig att vinna.
Och detta mål gällde.
jn ej nägot mindre an att vid den blifvande internationella taflan folken emellan, afren med heder söka fylla en plats.
Damkomiten, först mött med ett visst misstroende från allman- alisa helst da hetens sida, alla nya företags lott i vart land de utgå frin kvinnor - har dock under fortgingen af sitt arbete haft att glädja sig %t ett växande förtroende och intresse.
Därtill har ej i ringa mån den omständigheten bidragit, att Sveriges drottning tagit damkomitdn under sitt hägn.
Då landets första kthnn, först ej blott i kraft af sin höga ställning, iitan genom sina upphöjda agenskaper och sitt varma vidtomfattande intresse för allt rent mänskligt, iignat damkomitens sträfvanden sin fulla sympati, skingrades de sista tviflen p %, att det verk de svenska kvinnorna satt sig före var ett godt verk.
Äfven kunna vi med glädje konstatera, att f r h alla håll det varmaste erkännande 1r; ommit deras nyss afslutade ntställning till del, och att den nr mer än en synpunkt kan betraktas som en succ&amp;s.
Att teckna denna utställnings yttre konturer är afsikten med denna liila uppsats.
En niera utförlig beskrifning p&amp; de olika utställningsföremålen, en skil- dring hvilken otvifvelaktigt skulle komma ett erbjuda en del intres- santa detaljer, se vi oss nödsakade att uppskjuta till ett kommande häfte.
E t t sådant dröjsmål vkr sida Sr desto mer befogadt, som e n del expositionsförernbl, vid tiden d&amp; börsbazaren ägde rum, ännu ej hunnit insändas.
När samlingen blifsit komplett kommer, efter hvad vi tro oss veta, att af danikomitdn anordnas en ny exposition, endast omfattande de för Chicagoutstallninigeri afsedda föremilen.
-.
Reaan den apparat, som satts i gång för utställningens iscen- sättning, ger åt densamma en ovanlig och storartad prägel.
Lokalen, den största vår hufvudstad kan .prestera, de arbetande krafterna äfven de bästa soni finnas att tillgå.
Under ledning af en elitkår af kvin- liga arrangörer, bland h i l k a mllrkas drottningens Iiofdamer, framstående konstnärinnor, damer af societeten, med ett ord representanter ur s&amp; godt som hela Stockholms intelligenta kvinnovärld, ä r en hel hjälp- trupp af kvinliga och manliga biträden uppbiidad för att på en enda kort dag hinna ordna hela den vidlyftiga utställnin,oen.
Och tack vare flitiga och skickliga händer och förslagna hufvu- den framstår den gamla allbekanta börssalen inom kort i en alldeles ny skepnad.
Deii ena långväggen, hvars något medfarna ornering i hvitt och giild befinnes olämplig som bakgrlind för de exponerade före- maen, öfverdrages med en hög panel af mörkblått kläde.
Mot denna gruppera sig sa småningom präktiga och graciösa, gedigna och sniak- fulla alster af kvinlig handaslöjd i en rik och omviixlande blandning.
Medelpunkten utgöres af vår drottnings bild, ett vackert porträtt i olja, som erhåller en präktig relief af ett atlasdraperi med rika silkes- broderierer - ett textilkonstens praktstycke från 1600-talet, utgörande en af skatterna i Handarbetets Vänners lilia men dyrbara museum.
Nedanför porträttet ut breder sig &gt;Kronbergs historiska mattan, en sann drottning bland väfnader, allför präktig.
och säregen för att sak- nas vid någon utställning, där föreningen Handarbetets Vänner ä r representerad.
Hvarhelst sniaken och behofvet det för .öfrigt pikallar, s i val i stora salen som i de mhnga mindre rummen, hvart och ett inrymmande sin särskilda utställning, anbringas ' draperier af siden, atlas och sam- met.
Och det &amp; r mirisann ej svårt att åstadkoinma priiktiga effekter, då man, som fallet ar med dainkomit6n, f %tt de rikaste skatter af siden och brokadtyger, atlas och sammetsdraperier ställda till sitt förfogande.
Genom.
den gedigna elegans som dessa förliina Chicago- bazaren - i dagligt tal går utställningen under detta namn - för att nu ej tala om den grundlip och allvarliga hållning, som i allt gör sig gällande, bör den kunna en framstående plats i stockholmsbazarernas omfångsrika historia.
.
Och ingen do1 af den vidlyftiga lokalen blir vanlottad.
De är inrymd, ut- tvenne rum, dar den utsökt vackra ko~zstzltstäZZni ?~yen smyckas på ett för en dylik utställning värdigt sätt.
Midt emot konst- utstillningen - en afdelning som ger Chicagobazaren en särsklild prägel och åt hvilken vi i sinom tid hoppas kunna ägna ett eget kapitel '
- ligger rummet för skol- ock Izemlöjd, ytterst intressant geiiom sina väl ordnade specialutställningar.
Det pedagogiska elementet ar 11 %~ representeradt genom de gedigna och präktiga utstiillningsmonti-er, där folkskolans Aa~zdarbetssystem är åskkiliggjort, samt t e h i s k a sko- lans vackra och rikhaltiga utst %llning af elevarbeten.
Filantropien får en lika vacker som rörande franistallning genom en smakfullt ord- nad grupp af idiotllenzmets arbeten, vid sidan af hvilken ett par af nainnda hems elever inför den förvionaile och deltagande iiskidaren med beundransvärd skicklighet utför sina arbeten.
Men här m a ~ k e r jag att vi fördjupa oss i detaljer, nggot soni vi ju skulle undvika.
Dock hur ar det möjligt annat, d&amp; iiiider ord- naildet den eiia vackra iitstaUiiingsgruppen, den ena intressanta afdel- ningen efter den andra uppiiillar sig för ens blick.
Hur svirt t. ex. a t t med tystnad förbigi den verkligen högst miirkliga utställningvn af sydda taflo?
; som f %tt sin plats i skol- och heinslöjdsriiinmet.
Det ar en konstart som numera hör till det förflutna, af hvilkeii man hBr lyckats saminanföra en hel samling vackra prof; och ganska lyckligt funnen ä r den tanke, soin velat genom utställning af dessa naiva zrnU1- ningan i silke och garn visa den sthdpiinkt, som krinnan för hundra å r sedan i allmänhet iakttog till konsten.
Jiimförelsen med dessa akonstverk~ ocli dem, som smycka de svenska kvinnornas lilla ~tnfvel- galleri, midt emot, ar både läiorik ocli intressant.
Bikupans utställning af handarbeten ocli broderier af alla slag, bildar likaledes en mycket beaktansviird grupp, Pö!
: att ej tala om de iii %nga vackra profven p % våra yrkesidkaude kvinnors skicklighet och företagsamhet.
S&amp; kan mau ej und@, att beundra en nialerisk monter med plymer, d~mdkt~eformföi.ettit~gens praktiska klädespersedlar, flere andra väl ordnade, a t nyttan förbeliållnrt utstalluingsgrnpper att förtiga.
Och när vi, efter att ha kastat en blick p&amp; specialutst %llningasna i de mindre rimmen, åter befinna oss i den stora salen, där, efter livad vi redan ilainnt, hufvudintresset är koncentreradt kring de p i ena lkngväggen grupperade alstern af kvinlig liandaslöj~ och konstskicklighet från skilda delar af rirt land - samlingen har nu fatt en ytterligare glans genom tvenne praktfulla speglar f r h en krinlig spegelfabrikörs atelier - fastes o~ilkorligt uppiniirksamheten af ett porträtt, som fktt en framstaende plats p&amp; salens ena kortsida.
Det &amp; r Fi ' eclrikn B r e m r s välkända, alskliga ansikte, med lycklig likhet $ter@ vet af fröken ?ardon.
Detta porträtt utgör hofvadmonientet i den s. k. litte ?-atzh~aflelningaft, liksom den midt emot placerade gruppen agnad å t tonko ?zsten, främst prydes af Je~my Linds bild.
S&amp; liar man genoiii
267 att gifva en hedersplats p i utställningen i t dessa t v i ädla represen- tanter för sitt kön sökt visa, att den svenska kvinnan afven inom andens värld vetat skapa sig ett nainn.
Men för ~utställningenw f % vi ej helt glömma ~bazaren.))
Ty den pekuniära frågan af företaget a r ingalunda oväsentlig.
Det ar därför man vinnlägger sig oin att ' gifva de vid den ena af salens lång- vaggar placerade försäljningsborden med sin mångfald af vackra och nyttiga artiklar ett sa ' anslående och lockande utseende som möjligt.
Rika festoner af siden och damast ur det präktiga förrådet, inhölja de olika borden och vackra flaggdekorationer öfver deni höja ytter- ligare effekten.
Så står inoni kort festlokalen smyckad, fardig att mottaga sina gäster!
E n kolossal amerikansk flagga utvecklar sina stjärnströdda flikar från inusikliiktaren, de elektriska båglamporna, välbehöfliga för att skingra den dystra novemberdageris gråstanining, kasta sitt blän- dande, inlinskensliknailde skiininer öfver konstutstallningens skatter, öfver de präktiga tygsorterna, de nationella vafnadernas brokiga inön- ster, broderiernas färgprakt, belyser denna inångfald af förem&amp;l, ut- förda af idoga Iiänder och sända frkn alla delar af landet för att vittna oin den svenska kvinnans flit, intelligens och företagsainliet.
Det är en fest i ordets sannaste betydelse, till livilken Sveriges kvin- nor inbjuder allmänheten, en sann demokratisk fest, dar m-betets u d d e icke afbeterskans stiillning betiugar hedersplatsen.
Och publiken underlåter ej att infinna sig.
Under de tv&amp; dagar utstallningen varar, fylles Stora Börssalen af intresserade och be- a ii id ra il de skaror.
J a, de besökancles uppmiirksamliet koncentreras kanske alltför mycket kring de utställda föreinålen, för att agna nödig uppmiirksainliet åt försäljningsborden, ehuru deras innehåll un- der basarens lopp så sinåningom tömmes.
Först i den ined frii Bobergs präktiga inålade gobeliner dekorerade Lilla Börssalen, en buffet som i elegans och konstnärlig utsmyckning söker sin like, tyckes publiken komina i den vanliga bazarstainningen.
Har så val som i lotteririm- niet och den sinakfiillt dekorerade biitiken för vildt, grönsaker och andra föremhl af rent inaterielt syfte, påminner inan sig, att inan ej blott ar kommen att se och njiita, utan afven att l a m a sin gard åt ett allinaiinyttigt, sannt fosterländskt företag. '
L. D-n.
.
På grund af de många förfrågningar om trädg&amp;rdsskolan .vid Norrviken, som tid efter annan ingå, och i enlighet med en af nhgra bland Predrika-Bremer-Förbundets styrelsemedlemmar uttalad önskan, tager jag härined åter till orda för att lämna Dagnys läsare några korta notiser.
Skolan, som numera utve ' cklats till en samskola, har iinder arets lopp besökts af ratt mknga elever.
Xed den frikostiga pekuniära uppmuntran, skolan af stiftelsen Lars Heirtas minne erhöll såsom grundplåt, har under sonimaren en särskild bostad uppförts för de kvinliga eleverna.
Dessa hafra har sin egen värdinna, som föresth och sköter hushållet.
För de manliga eleverna diirernot ar plats be- redd i mitt eget hem.
Af de unga kvinuor, soin nu fulländat sin kurs vid skolan, har shsom annons i dagens nummer meddelar, fröken Agnes Bundberg till nästa år erhållit plats som lärarinna rid anstalten.
Fredrika- Bremer-Förbundets stipendiat, fröken Isa Damm, kommer nasta Ar att på eget arrende öfvertaga en större trädghrd.
De öfriga afgiende eleverna liafva för afsikt att mera privat, om jag så far saga, till- godogöra sig sina insikter i trädgksdsskötseln.
Angiende det arbete de kvinliga eleverna presterat a r det mig ett nöje a t t kunna gifva detsamma ett godt vitsord.
De ha ej blott lagt i dagen sitt intresse utan ocksk en energi, som väsentligt öfrer- stiger de förväntningar man rimligtris stiillt p % dem.
Arbeten af alla slag, såväl tyngre som lättare, ha de utan ringaste motvilja del- tagit i.
A t t naturligtvis trädghdens alira gröfsta arbeten ej ålagts dem, faller af sig själf.
Om alltså skolan i liufvudsak haft goda resultat att glädja sig &amp; t, är det dock en sak, hvari förhoppningarne ej slagit in, och i hvilken ensidigheten i skolans sainniansättning gjort sig märkbar.
Från ganska m h g a håll ha i ås ingatt förfrågningar om vid skolan funnits kvinliga elever fiirdiga att emottaga tradgirdsmlstare- platser.
Vid dessa forfrkgningar - på hvilka ju svaret, alldenstund de första eleverna utgk först till julen, i alla fall måst bli nekande - har af trädgårdsagarne utan ssitdantag fästs det villkoret, att den unga kvinnan skulle hafva utgått ur allmogeklass.
Då skolan hittills en- dast rekryterats af elever tillliörande samhällets bättre lottade lager
.
, och då ännu ingen annan anmälning ur folkets led skett, ligger ju häri en ganska kaiinbar ofullständighet.
För att motverka denna vore iitan tvifvel bäst att nhgon för saken intresserad person på förhand tillförsäkrade sig oni ett biträde och sedan lät det utbildas vid sko- lan.
A t t allmogens kvinnor liar borde få en ej oviktig inkomst- källa ä r höjdt öfver allt tvifvel, och bevisas jii fös öfrigt redaii genom (le många i v k a trädgårdar arbetande kullorna.
A t t trädgårdssköt- seln - 1ht vara den allra enklaste - sedan den en g&amp;ng blifvit allinogekviniiaus ägendoiii och Iiiiiinit tränga ned till alla de sina stu- gorna, mäktigt skulle bidraga till att lätta den ringa bemedlade mat- moderns iiäringsomsorger lider heller intet tvifvel.
J a g slutar därför denna lilla redogörelse med uttalandet af deii föshoppiiingeii, att jag, när jag nästa g h g trader inför Dagnys lasare, in&amp; kunna onm#miia, att äfveii elever ur audra klasser än de inera bemedlade anmält sig vid skolaii.
Rtaolf Ah&amp;-I.
. '
Meddelanden Dån Fredrika-Bremer- Förbundet.
Stipendiefonderna.
Till Allmänna Sti; oendiefonden liar öfverlämiiats 271 kronor, iitgö- rande belGllningen af en geiioni orclföranden för lokalkomitéii i Karl- stad, fru Aiim Mkechel, anordnad soiré.
Till sainina fond har genom ombudet i Söderhamn, fru Aurore Graliilien, öfverlainnats 212 kronor utgörande behållningen af en där- städes anordnad soiré.
Önskligt .rrore om det goda exemplet manade till efterföljd å an- dra orter, nigot som i ej oväsentlig in %n skulle påskynda länsinsatser- iias färdigbildaiide i Allnzunw Stip~zdiefonde~z.
Ett stipendium å 150 ' kr.
for elev vid Björnsnäs hudållsôkolo, g&amp;fw af onämnd gifvme, har af Fredrika-Bremer-Förbundets styrelse tilldelats fröken Ma.thilda Almgren.
.
Utbildning af sjuksköterskor för landsbygden.
I enlighet ined den plan, som framlades vid Fredrika-Brerner-Förbundets senaste Xrsmöte, och som återfinnes i Dagnys 4 h., ämnar Förbundet utbilda sjukskö- terskor, hufvudsakligen afsedda för landsbygden.
Man har tänkt sig att en sådan sjiilrsköterska, som ofta iitöfvar sin verksamhet i en sjuk- stnga dit läkare kommer 2 a 3 ghnger i månaden, bör, för att ratt kunna fylla sin uppgift, tillika utbildas i faltskarskonsten och hafva aflagt examen, erforderlig för lagligt iitöf vande af detta yrke.
För att för dessa sköterskor vinna den basta faltskärsutbildning, har Fredrika-Bremer-Pörbundet nu antagit fröken Ameliize Sterky, ut- examinerad fältskär, att förestå den kurs för utbildande af kvinliga faltskärselever, livilken kommer a t t af Förbundet anordnas.
- Sverige.
Kvinnor i skolr6d.
Vid de kyrkostämmor, som den 28 och 29 nov.
liöllos i Stockholm, blefvo icke mindre än fem kvinnor valda till ledamöter af olika församlingars skolr %d.
Af dessa fem blef VO fröknarne L. E~gsh.öiiz, E. Fdrizefi jeim, 31.
Forsell och E. Zander omralda i resp.
Hedvig Eleonora, Sikolai, Adolf Fredriks och Jakobs församlingar samt fru EI: Berg, född Bligh, nyvald i Narin församling.
D Den svenska kvinnans sociala sfallning~ ar titeln på en ganska värdefull broschyr, som damkomiten för den srenska kvinnans del- tagande i världsutställningen låtit utarbeta och hvilken försåldes p&amp; dess bazar på börsen och nu finnes att tillg % pk namnda koinitds byrå, i Arffnrstarnes palats, samt p % Predrika-Bremer-Förbundets byrh.
Broschyren, som ar prydligt utstyrd ocli försedd med ett fiirg- lagdt omslag, till hvilket fröken 0.
Adelborg lämnat ritning, innehkl- ler främst en intressant och sakrik redogörelse af den svenska kvin- nans sociala och rattsliga ställning under medeltiden och nyare tiden till medlet af detta arhundrade.
I andra afdelningen läninas en framställning af de lagar ocli förordningar rorande kvinnan, som utkommit sedan 1845, och livilka äro öfversk %dligt ordnade i kronologisk följd och beledsagade af korta historiker.
Dessutom förekoinina meddelanden om två syenska krinnosaks- föreningar: Gift kvinnas äganderätt och Fredrika-Bremer-Förbundet.
Broschyren, som kommer att öfversattas till engelska och skickas till Chicagoutställningen, utgör ett viktigt bidrag till den svenska kvinnans historia.
Medicine licentiatexamen har den 14 dennes i Lund aflagts af fröken Hedda Andersson från &amp; !almö.
Fröken Andersson ar den andra kvinna i v %rt land som tagit en dylik examen; den första- var var bekanta kvinliga läkare, fröken Karolina Widerström.
Kvinllgt tandläkarestipty~dium.
~$edicinalst~r ' elsen har tilldelat fröken Agda Aronsoii ett stipendium å 350 kronor från fru Wilhel- mim Hiertas stiptdi.ifod för obemedlade kvinnor, hvilka ägna sig å t tandläkareyrket.
Undervisning i matlagning.
Vid Kongl.
seminarium och Normal- skolan för flickor har från och med denna termin huslig ekononii in- förts såsom undervisningsämne.
I undervisningen, som meddelas i Matlagningsskolan 22 Hainngatan, skänkt till Seminarium af fru A. Retzius, deltaga för närvarande två unga damer, soni i våras aflagt utgångsexainen f r h Seminarium, samt 17 unga ' flickor, som genom- gått Normalskolans 7: e klass.
Jämte den praktiska kursen i matlag- ning äro anordnade teoretiska kurser i kemi och halsov %rdslara.
Östermalms högre läroanstalt för flickor har afven med denna hösttermin erhållit ett skolkök med tillhörande inatruni.
.Nämnda kök användes vid praktisk undervisning i liush %llslara.
banmark.
Kvinlig I e k f o ~.
Vid den senaste examen i fysik vid Köbenhavns universitet fingo tv % kvinliga studenter, fröken Adler och fru Meyer, Iiogsta betygen.
Då nii fysikläraren vid Metropolitan- skolan i Köbenhavn aflidit, har fru Meyer blifvit kallad till platsen.
Och således ha vi nu, tillägger den danska tidning, som meddelat detta, en kvinna som lektor i fysik vid landets friimsta latinläroverk.
Kvinllg meteorolog.
Filosofie kandidat Anna Doberck, dotter till koiistsinederi Doberck i Röbenhavii, har, enligt » Kvinden og Samfun- d e t ~, af engelske kolonialministerii anstalts såsoin assistent vid meteo- rologiska observatoriet i Hongkong.
Belgien.
Den första kvinllga filosofie doktorn i Belgien.
För första gången i Belgien liar ett fruntimmer, fröken 114arguerite Gom- b&amp;, aflagt examen till vinnande af filosofie doktorsgraden vid univer- sitetet i Briissel.
Fröken Goinbert, soin endast ar 22 å r gammal, ar filolog och lieiines hufviidainne är grekiska språket och litteraturen.
O
Böcker för barn och ungdom julen 7892.
Från Fredrika-Bremer-Förbundets Bok-komt6.
predrika-p rem er-~örbundgt liar i &amp; r haft den glädjen att kunna utdela två pris å t författare af barn- och ungdomsböcker.
De böcker, som denna gång erhhllit pris, äro ej skrifna ' för de sm % barnen, utan för de något äldre och för ungdomen.
Ti hoppas, a t t de bada böc- kerna skola .lasas med nöje af de unga och gifva dem smak för en nöjesläsning af något mera gedigen natur än den som vanligen ung- domen bjudes på.
De prisbelönta böckerna iiro Sigtrygg To~.Brand~soil och Vikingar och deras attlingar.
Kgtrygg a ' orbrandsson af iilatilda Eöwzberg ar en bild från.
Sveriges forntid.
Pris 2 ~ s.
På samma g %ng vi med intresse följria hjältens skiftande öden, först hemma i Sverige och sedan under hans landsflykt i Ryssland, få vi en efter goda källor gjord bild af rara förfaders, mannens och kvinnornas, lif under hednatiden.
Lämplig för barn f d n 13, 1 4 ar.
Gikingar och d m s Bttlingas (prisbelönt under titeln fr in nordisk rot ») af M. AnAolm.
Pris 2,jo.
I denna Bok f&amp; vi göra bekantskap med de nordiska vikingar, som styrde kosan till Frankrike och slutligen blefvo bofasta i detta land.
Vi få vidare följa deras ättlingar till Italien och slutligen p&amp; korstågen.
Lämplig för ungdom från 14 hr.
Bada dessa böcker framträda i en särdeles tilltalande utstyrsel och äro illustrerade af Jenny Xyström, Forsström m. fl.
Minneii frha den karohska tiden, historiska skildringar för ungdom af J.
C.
' v.
Hofsten.
Pris l,?
~.
Vi önska denna bok stur franigång bland var svenska ungdom.
Det är just skdana breda verkliglietsskildringar r i önska som histo- risk l#sning bredvid lexboken.
Våra barn läsa för litet p % egen liand; de få i skolan höra en hel del roliga saker berättas, men a t t sjalfva taga reda p % något, soin utvidgar deras historiska vetande, hafva de sällan lust med.
Till en del torde detta bero på a t t lämpliga böcker
saknas.
Läseböckerna äro ej alltid lockande; de smaka för mycket af utvidgade lexböcker.
Helt annat ä r det ' med efter goda källor gjorda biografier och skildringar.
I frk.
Hofstens bok få vi först Adam Ludvig Lewenhaupts biografi.
Vi blifva här liksom bekanta med Lewenhaupt och f % veta mycket mer än att lian var » en af Karl XI1: s ädlaste generaler,.
L.
var först i holländsk krigstjänst.
Vid sin hemkomst till fäderneslandet slog han sig ned på landet » ochsi säger han sjalf, » där tröstade jag mig öfver ett år med goda böcker och min lilla landthinshållning, jämte min hiistru och mina barnw.
Så få vi veta hur språkkunnig lian var och hur lian i polska kriget tjänstgjorde som tolk.
- E ' rämst satta vi bokens andra, berättelse om de svenska fångarnas lif i Ryssland och Sibirien - under Karl XII: s tid.
Det kunde har vara frestande att fylla hela sidor med utdrag.
V i få reda på de stackars fångariias öden både i Ryssland ocli i Sibirien ocli deras hemkomst till Sverige.
Skall det ej glädja vår ungdom a t t t. ex. läsa om, huru.
svenskens gamla kärlek till vetande ej ens förnekade sig långt bort i Sibirien.
Det är nämligen en svensk kapten, tysk till börden, som börjar en liten skola i Tobolsk.
Det blef sedan en hjärtesak för de svenska fhgarna, - Piper och Ren- sköld nämnas särskildt - att understödja denna skola.
J a, ' det oin- testamenterat a sin enda talas, huru en fattig svensk fältskär i ~ ~ o s k w dyrbarhet, en sidennattrock, som lian fått af en rysk kund, till skolan.
Rocken inbragte 7 rubel.
Boken slutar med en biografi af Torden- skiold, den oförfärade sjölijältcn, eliiiru ej svensk, kan räknas till den karolinska tiden.
~ L k t e n b a r n e n koinina till mig !.
E n årgång predikningar P. Kaiser.
Öfverslttning frBn tyskan.
P r i s 4, ~.
Vi fasta med glädje alla barnavaliners uppmärksamhet på detta arbete.
Författaren, som tillbringat flere år i Stockliolm såsom pastor vid den tyska församlingen, var under sin vistelse härstädes högt vart derad både som predikant ocli människa.
Han hade en siillsynt för- niåga att göra sig förstkdd och älskad ej endast af de äldre utan äfven af de unga.
Hans söndagsskola var flitigt besökt af skolung- domen, livilkens uppinarksrtinliet ' han förstod både att väcka och kvar- hålla.
Många af, de ord, han vid söndagsskoleundervisningen liar- städes riktade till den svenska ungdomen, st % som han sjelf siiger i sitt företal, att läsa i denna bok.
Vi äro öfvertygade om, att många föräldrar, livilkas barn fingo del af den begåfvade lärarens undervis- ning.
gärna skola skaffa sig dessa predikningar för att genom dem hos de unga upplifva minnet af andaktsstunderna i tyska kyrkan.
Vi önska, att dessa predikningar måtte finna intrade i ratt många hem, emedan ' de särdeles väl passa att läsas högt i familjekretsen.
De aro egentligen afsedda för barn mellan 10-15 år.
för barn af d:; Ord till imgdomen uttalade vid gudstjänstliga tillfällen af Th. 21 / !azer.
Pris inb.
2,m.
.
Äfven deiina predikosamling rekommendera vi på det allra var- 18.
maste och önska att ratt mknga unga måtte erhiilla detta djupt all- varliga, väl .genointänkta arbete till julgafva.
Det torde bäst passa för ungdom öfvei 15 år.
För konfirmander vore den ock en värde- full gafva.
Beriittelser pir Gamla Testamentet för barii af Hedda An- derso~r.
Pris 1 kr.
Beriittelser ur Nya Testamentet för barn af Hedda Ander- son.
Pris 65 öre.
Båda i ett band.
Pris 1,so.
Den förra af dessa böcker utkom redan förlidet &amp; r, den senare nu i höst.
I företalet till den förra säger förf., att hon .trott sig göra de sm %, och-möjligen afven deras mödrar, en liten tjänst genom att på barnens eget enkla sprkk söka återgifva några af de berattel- ser ur Gainla testamentet, hvilka för barnen böra vara mest roande och begripliga,.
Den uppgift förf.
sålunda uppställt för sig har hon löst på ett synnerligen lyckligt satt.
Frainstallningen ar enkel, barns- lig och ändock alltid värdig.
Den är därtill så bred och detaljrik, så varm och intresserande, att boken för barnen visat sig blifva en a f ' deras roligaste och käraste böcker.
afven mödrarna skola helt visst med glädje göra hennes bekantskap.
Men det är icke blott i hemmen vi skiille önska se den införd, utan afven i skolan, där hen- nes framstående ägenskaper skulle i hög grad bidraga att göra reli- gionsundervisningen till en glädje för barnen, hvad icke de nu som läroböcker vanligen använda torra och schematiserande bibliska histo- rierna med sitt ofta ytterligt koncentrerade innehåll föga eller alls tcke göra.
Det har anmärkts, att boken innehåller för mycket för att nied fördel kunna som lärobok.
Härtill svara vi: hon är med sin inneh&amp;llsrikedom vida lättlästare och lättlardare an äfven de minsta af förut befintliga läroböcker i biblisk historia.
Af det ofvan sagda framgår ju äfven, att hon bör vara viilkommen också för läraren sksorn ett inönster och en ledning vid den muntliga framställ- ningen af bibliska berattelser.
Hvad liar sagts gäller i fullt mktt äfven om berättelserna ur nya testamentet.
Förf.
säger sig har velat raf vår Frälsares lefnad gif va barnen en framställning, hvilken i afseende p % tidsföljden vore sk sammanliangande som möjligt.
s E t t tydligt intryck af samman- hang får man verkligen af hela framställningen.
Och detta i förening med de på sina ställen införda skildringarna af tids- och lokalförlial- landena bidraga ej litet till att den lilla boken i all sin enkelhet lyckats af vår Frälsares lif gifva en helgjuten och lefvande bild.
Historiska bilder af Georg starbnck.
Pris haft.
10 kr.
De historiska bilderna äro en samling berättelser, som förut varit tryckta i htskilliga tidskrifter och kalendrar.
De kunna kanske i historiskt och litterärt värde ej mäta sig med förf: s meiieltidsromaner, och de höra ej heller till det allra basta, som vfir historiska litteratur liar att bjuda på, men de liafva lasts i vida kretsar i vårt land och öfverallt hafva de blifvit älskade både af gammal och ung.
Vi
rekommendera dem därför till dem, som vilja gifva sina barn en läsning, som på samma gång den ä r roande väcker de ungas intresse för och kärlek till våra liistoriska minnen. '
Junker Magnus.
Tidsbild från trettonliundratalet af Hiikan Tölrze.
Pris 2 kr.
Historiska romaner och berättelser bruka liörjt till iingdomens favoritläsning.
Hveni liar .ej i barndomens och.
ungdomens dagar önskat a t t f % veta något mera om Arvid Smhlänning, då lian i nat- tens niörlter ined den lille prins Magnus på ryggen flydde - ja, vi fingo ej veta Iivart, blott a t t han slutligen korn till Erik BIenved i Danma-rk.
Och huru rördes vi ej sedan till medlidande med den unge furstesonen, som fick böja sitt hiifvud iinder bödelsyxan, blott darför a t t han var kung Birgers son.
Förf.
till Junker Magnus skildrar för oss den unge fiirstesonens öden, natiirligtvis i en roinalitiserad, men dock naturlig och tilltalande form.
Ingenting i berättelsen svär mot den historiska sanningen.
Förf.
har äfven lagt sig vinning om a t t gifva sina läsare lämpliga kulturbilder.
Så kommer tl ex. Arvid Smålän- ning under sin flykt till Varnheins kloster och får hjälp af klostrets sakristian; vi f å då på samma gång många goda upplysningar om klosterlifvet V i tro, a t t boken skall med nöje läsas af ungdoin frkn 14 år .. ' Den siste friseglareii och Adolf E ' iiidling eller tre å r under drottning Kristinas regering, historiska romaner af Pe7w Sparre.
Pris den förra 4 kr.
inbunden, den senare 3,50.
Af den nya upplaga af Pehr Sparres historiska romaner, som ä r under utgifvnnde, liafva de tvii ofvannämnda arbetena nu fullstan- digt utkommit.
Det ar länge sedan dessa romaner, soin nu se sina respektive tredje och fjärde upplclgor, först utghfvos.
» Den siste fri- seglaren, liar den respektabla åldern af omkring sextio å r och lians sjalafrände * Adolf F i n d l i n g ~ iii.
nigra och fyi-tio.
A t t de ej äro ba.rii af vår tid röjer sig omisskiinneligen i deras innehåll.
Vi finna där hela den apparat, soin för några decennier sedan var så Irarakteristisk för den historiska.
romanen: lönndörrar, gerioin hvilka spioner, rank- sinidare och berättelsens andra onda genier plötsligt inträda för a t t sprida skräck och fasa omkring sig och genom livilka de lika oför- modadt fiirsvinna, just som deras ondska ä r afslöjad, och nian glader sig &amp; t a t t de ni1 skola fb sina gärn.ingars lön; sköna kvinnor soni alltid i nödens stund äro tillhands för a t t rädda hjälten ur nod och faror sanit ädla, hemlighetsfulla väsenden, som uppoffra sig för a t t afvanda de onda följderna af andras elakhet eller oförstånd.
Lagg Iiärtill en oändlig inängd afventyr, som följa på hvarandra i en vild ringdans, och vi .Iiafva en typisk, andra eller tredje klassens gaminal- dags historiska roman, som ej ä r utan ganska stort syskontycke med Pehr Sparres återuppsthdna verk.
A t t framställiiiiigen af de Iiistori-.
ska personligheterna ej alltid a r gjord med historisk trohet, och att tidsanda och tidsfärg stundom fått ratta sig mera efter författaren a n lian efter dem, kan också med skal anmärkas.
Trots bristen p i historisk värdighet torde nog Pehr Sparres romaner blifva mycket omtyckta af den afventyrsälskande ungdomen.
Till sund iingdomsläs- ning kunna dessa arbeten ej raknas.
Saliara ok11 Sudan, af Nachtigal.
Bearbetning af G. Hjel- rnerns.
Pris 2,15.
Denna bok kan ej göra anspråk på att raknas bland de vanligen s. k.
* roliga, böckernas antal, ty den innelikller inga spännande eller romantiska händelser, som de s. k. afventyrsböckerna, men de unga, som äro intress.erade af geografi och som sätta rarde på att på egen Iiand kunna öka sitt kiinskapsförråd, skola utan tvifvel i den finna mycket, som roar och tilltalar dem.
Vi kunna ej annat a u önska att det lilla arbetet jämte en och annan kamrat af samma slag måtte få komma med bland de många sroliga~ böcker, som vi af allt hjärta önska våra unga vänner till julklapp.
Läsningen af en och annan bok af bildande och allva~ligt innehåll skiille utan tvifvel lifra och väcka de nngas hag för studier och afven verka lugnande p % fantasien och &amp; tesstAlla jainn- vikten i det unga sinnet, som ej sällan blifrit rubbad genom lasning af en mängd afventyrsböcker och allehanda roande och spännande berättelser.
Sahara ocli Siidan skulle afven kunna användas i skolans högre klassz vid geografiunderaisningen p&amp; s i satt, att larjungarne finge till uppgift att taga reda p % t. ex. Tibesti- eller Bornufolkets lefnads- sätt, växt- och djurvärlden i öknen eller Sudan, öknens beskaffenhet m. m. eller ock helt enkelt som geografisk läsebok.
Den borde afren kunna finna en plats bland de premieböcker, som utdelas vid de all- männa läroverken.
Torde kunna anviindas for ungdom p&amp; 14 år ocli därutöf ver.
I [Sitting Bulk land.
Skildring f r i n grZnslifret i amerikanska västern af Richard Melander.
Pris 2,l.i.
Denna bok ar utan tvifvel en af de roligaste, som utkommit i år.
Han- delserna äro skildrade med lif och fart och med sgändt intresse följer inan från början till slut deras utveckling.
Författaren uppehiiller sig så länge vid hvarje situation han skildrar och liter den åtföljas af s i många detaljer, att man ser den lefvande framför sig.
Hvarje hiindelse gör härigenom ett större intryck och fängslar mera uppiniirksamlieten, än då bilderna, som så ofta ä r fallet just i de böcker, som äro afsedda för iingdomen, hastigt följa på hvarandra likt bilderna i ett panorama.
Herr blelander skildrar i detta arbete nigra episoder friiii indian- oroligheterna i Förenta Staterna - s civilisationens sista strid,, som general Sherinan benämnt den - hrilka började strax efter inbördes- krigets slut och först fullkoinligt upphörde 1891, då den mäktige indianhöfdingen Sitting Bull, som var ledare af de flesta upproren, blef dödad.
För vår tids ungdom, som ej läst Coopers romaner, bör
det vara af stort intresse att lära känna de förhållanden, under livilka de amerikanska nybyggarna, som slagit sig ner nara indianområdena, lefde på den tid, då de vor0 utsatta för ständiga öfverfall af röd- skinnen.
Dessa idianstrider lära val snart höra endasttill de histori- ska minnena.
Den soin läst Coopers arbeten och tidningarnas redogörelser for indianoroligheterna i Förenta Staterna vet.
vhl, att herr Melanders skildringar af iiybyggarnes lidanden ej äro öf verdrifna; han har ej tagit till för bjärta färger, men det a r naturligt, att händelserna i ett sådant drama skola åtföljas af en mängd hemska ocli ohyggliga detaljer.
Den historiska sanningen fordraf, att de skola finnas dar, och vi kunna dtirför ej vilja se dem uteslutna ur berattelsen eller.
ens mildrade, eliiiru vi ofta muntligen och skriftligen uttalat oss emot - isynnerhet utländska - ungdomsförfattares benägenhet att vilja väcka de ungas intresse genom att teckna hemska ocli obehagliga scener.
Herr .Melanders arbete ar trots dessa ' dystra taflor i iniinga afseenden så värdefullt och framför allt.
sa roligt, att vi önska, det all framgång.
Passar för ungdom inellan 1 5 ocli 18 kr.
Vi fästa allmänlietens uppiiiärksainliet på de fina och särdeles karakteristiska illustrationer, soni pryda boken.
, Grilribrilldi, af Cecilia Biiåth-I ' olmberg.
Garibaldis lif erbjuder ett rikt stoff för en biografisk skildring.
också tyckes författarinnan med stort nit hafw hopsamlat material för sitt arbete.
Sjalf säger hon sig liafva försökt att koncentrera sin teckning så mycket som möjligt omkring liufvudpersoneii.
Men liar- uti har hon, enligt vår tanke, ej fullt lyckats.
Många vackra, gripande och roliga drag ur Garibaldis lif ar0 berattade och m&amp;nget val ut- tryckt oindöine om honom ar anfördt, inen man tycker sig i teckningen sakna klara och bestainda ksiiturer.
Det rika stoffets olika bestånds- delar sinälta ej tillsailimalis till en Iielgjuten bild.
Detta gäller isyn- nerhet om den del af boken, livilken frainhU1er G-aribaldi som krigare och hjälte.
Gzcbben Garibaldi på Caprera framträder vida iner soin en hel personlighet iiii hjlilten Garibaldi och Br äfven tecknad med inera värme och lif.
Frainställningen af tidsförhållandena förefaller ej fullt opartisk.
Författarinnan anför ined beundran det yttrandet, att i striden för Italiens enhet bar Viktor Emanuel baneret, Garibaldi sviirdet och .Cavour liufvudet.
Men i sin egen skildring tyckes hon glömma, att det ar liufvudet so111 måste rikta sviirdet, dii det gäller att kämpa för en stor idé.
.
För att tillgodogöra sig bokens goda innehåll fordras, att den Jäses ined ett iiågorliinda inoget oindöme och med föregiieude känne- dom om den politiska ställningen.
Den kan diirför ej rekommenderas f ör ung.doin under 16-18 ar.
Buffeljiigarne.
Berattelsen från röda flodens prairier af Bal- lantyne.
O fversatt af Matliilda Langlet.
Pris 2,n. '
.
I boken skildras åtskilliga hemska jaktafventyr, strider mot indianer och n i h g a andra svårigheter, som naigra europeiska kolonister ha a t t öfvervinna vid stränderna af Röda floden, dar dessa i början af detta hrhiindrade hafva slagit sig ned för a t t söka sitt uppehälle.
Spraket ar i allmänhet vairdadt och en allvarligt kristlig anda genomgår hela berättelsen, hvarför den med skäl kan rekommenderas som en god läsning for barn öfver 12 år.
Svenskarlie i Xam.eruin.
Resor och äfventyr i de svartes världsdel, af John Jolnsoit.
Pris 3 kronor.
Det är ej Iierranie Waldaa och Knutaon, de mycket omtalade svenska kolonisterna i Kamerun, vi liar göra bekantskap med, hvilket bokens titel kunde ge oss anledning att förmoda.
Det är löjtnant Jernfeldt och j agniastar Hård, tvenne hj ältar nr fantasiens värld, som författaren skickat till Kamerun, dar de skola söka sig ett nytt fält för sin verksainhet och där han låter dem pröfva p %, hvad verkliga kolonister hafva att ntst8 i ett ociviliseradt land.
Och författaren skonar ej sina hjältar, faror lura pk dem öfverallt, de råka ut för skeppsbrott och Iiajar, vilda djur och negrer, trask och febrar.
80m de äro utrustade med stor själsnärvaro och god tur, lyckas det deni dock att med lifvet, om ock ej alldeles helskinnade, komma i f r h alla de vedervärdigheter, som Afrika liar i beredskap iit de främlingar, som vilja slå sig ner dar.
Vi hålla författaren rakning fös att han ej låter sina 1ijälta.r råka ut för afventyr, som ligga utom möjlighetens grans och ej heller med förkärlek uppelialler sig vid hemska och obe- hagliga scener.
E n ocli annan naturhistorisk uppgift torde behöfva närmare bekräftelse.
Vi skulle tro, att elektriska ålar ej förekomma vid Afrikas kuster och ej heller vilda apelsiner i de vestafrikanska skogarna.
Uttrycket &gt;apelsiner och andra hundratals tropiska växter, af hvilka palmskogen ar uppfyllds kan ej heller anses riktig, emedan apelsinträden ej höra till de tropiska viixterna.
; \ - Ian gör ej heller inskärningar 1 palmernas bla$krona för att erlifilla dadelvin, utan i stammen under bladkrouan.
Atskilliga andra små oegentligheter b %de i innelik11 och stil skulle kunna phpekas, men som de ej äro af någon särdeles gvaverande beskaffenhet, gå vi dem förbi.
Vi rekommendera boken åt ungdom mellan 14-16 år. '
Tigerkatten, af Gustave Ainzard.
Pris 2 kronor.
A r efter år uppträda alstren at Ahnards förvanda fantasi P svensk dräkt.
Vi skiille ej agna ett ögonblicks nppmiirksamliet å t a.eten af detta slag, om vi ej ansage det som en skyldighet a t t göra föräldrar och ungdomens vänner uppmärksamma på deras rent af skadliga innehåll.
Berättelsen utgör en vafnad af de mest hemska.
och hårresande äfventyr och de mest osannolika ocli onaturliga för- hallanden och situationer, som det a r möjligt för en osund faiitasi a t t frammana.
B %de händelser och personer äro lika abnorma ..
Vi vilja ej upptaga tiden med en redogörelse för innehillet, det ar shdant a t t vi lugnt kunna gifva ungdomens milsman och vänner det rådet, a t t
ej sätta Ainiards arbeten i haiiderna på barn och iingdoni.
Lyck- ligtvis sakna vi ej goda arbeten på sainina omrade soin Aimards, siidana som både kunna roa de unga ocli bidraga till deras sunda utveckling.
.
Hugli Harrods siillsainmrc Zfventyr, af AIJ: rrd Clwk.
Öfver- sättning af Valborg Hedberg.
Pris 2 kronor.
Uti dessa äfventyr, so111 äro bland det inest osannolika ocli fan- t,astiska nian kan tänka sig, förekoinma episoder af så raffinerad grym- het, sådana hkrresande sitiiationer, att boken kan på intet vis rekoin- inenderas såsom lainplig för iingdoin.
Arbetet kvarläniiiar det pin- saininaste intryck efter genoiiilasningen, och man undrar pk, att da verkligheten är så rik på imderbara handelser och nlarkvärdiga före- teelser, någon kan vilja uttanka förhållanden på stridande inot all möjlighet, så vidunderliga soin de Iiär beskrifila,.
ocli man liigger ined ovilja ifrån sig alstret af en sb osund fantasi.
Förf.
torde knappast sjalf afsett sin bok för ungdom, åtminstone frningar det ej af titeln.
Guldsjöii eller iifveiityr under en iipptiicktsresa i Australien af W. Carlto ?~ Dawe.
Med 6 illustrationer.
Öfvbrs.
från engelskan.
Pris 2&amp;75.
Ater föreligger liar eii af dessa äfventyrsböcker, som biira vittne om en osiind smakriktning.
Visserligen får man veta, att den ini-irk- värdiga iipptacktsresan börjar i Port Augusta, norr om Adelaide och slutar i Pertli vid västkusten, samt att Sydaustraliens ödeinarker och hittills okanda traker genoinvandras under otaliga faror och afven- tyr; men alla dessa äro så orimliga och omöjliga, att intresset snart v#grar att följa reseniirerna.
Man lär sig inom kort, att man på livarannan sida skall finna deni st; på branten af en saker uiider- g h g och naraga en kvalf~ill död till mötes, men man vet också p&amp; för- Iiand, att inan blott behöfver vanda o111 bladet för att återfinna dem i liögöiisklig vllmiga.
Hvarje intryck af verklighet saknas, och innn erinrar sig ovilkorligt det kända iittrycket, watt de bästa dagboksanteck- ningarna från urskogen nedslrrifvas i Piccadillyw.
- A t t det gäller att söka guld kan inan förstå af titeln, ehiirii skatten icke finnes i sjön, iitaii i en besgsliåla vid sjöns stimid, inen man tröttnar att höra bo- kens lljlltar ständigt tala om detta guld ock kaniier en viss skade- gliidje dcb ett viilltaniskt iitbrott begrafver liela berget med dess rike- domar - valförståendes sedan herrarna fyllt sina fickor med rubiner af oerhördt varde, och lyckats radda en af vildarna bortröfvad flicka.
0111 en eller annan lasare verkligen kan tycka sådant vara roligt, så kan dock ingen känna annat än vedervilja för de gräsligheter ocli grym- lieter, livilka oupphörligt beskrifvas, ända frBn det vidriga, råa djur- plågeriet i början ocli till det ohyggliga iuaniiiskoslaktandet och kani- balfesten i slutet af boken.
För sådana fantasiens orgier i det af- skyvi4rda böra vi söka bevara vår iingdo !n.
Illiistrationerna äro ' gan- ska undefialtiga, man kan först genom texten få klart för sig, hvad de skola föreställa,.
.
Nistress Branican af Jules Verne.
Ofvers.
från franskan.
Ued 2 kartor.
Pris 4 kronor. '
E n berättelse om en afventyrlig resa genoin det inre af Austra- lien, förenad med en enkel romantiserad skildring af en ung hustru, som uppsöker och lyckas rädda sin man efter sexton lirs anstrangnin.
gar, detta gifves oss af förf.
i lians vanliga, välkända maner.
Verne är en af dessa författare, soni man sällan tager riktigt p % allvar; man litar icke obetingadt p % hans uppgifter, liuru trovärdigt de än framställas, men hans sällskap ä r oftast angenämt och han bereder oss inga pinsamma intryck.
Hans hjältinna, X r s Branican, liar vis- serligen stora svhigheter med sina efterspaniiigar, men dessa under- lattas eller rättare möjliggöras genoni de millioner hoii helt oriintadt får arfva, hvilka satta henne i stånd att utrusta fartyg och hela expe- ditioner till resor genom öknen.
Ovanligt starka och modiga man lyckas hon ock fc?, till medhjälpare, och när hon sedan %terfinner inm man och samtidigt en son, som ansetts för död, samt nar slutligen en bof, soin gjort henne mycket f ö r f h g, f %r sitt vederbörliga straff, s % iir ju allt väl bestaldt.
- Det komiska elementet representeras af en engelsman, som har en vurm att samla gamla hattar, och dennes kinesiske betjent Gin-Glii, men i det hela iir boken icke sk rolig, som flera af Verne ' s förra arbeten; den %r dock underlibliande och väl passande för nng- dom af omkring 14 %r.
De bada kartorna äro hållna i för liten skala och blifva därför ofullständiga, inen utgöra ett för de flesta läsare säkerligen välkommet bihang, framför allt för dem, som icke hafva större kartverk a t t tillgå.
Nya skildriaigm ur vkm BvenSka Skangihghrs 18 enligt flera in- och utländska författares samt egna iakttagelser.
För den mog- nare ungdomen utgifna af F. Hainmcsrgre~z.
Bris 1 krona.
A t t ifrggavarande lilla arbete ar palitligt och viil vardt att re- kominendera, dqrför tir professor Lilljeborgs namn oss en borgen.
Han säger nämligen i förordet att, det lärorika iiineli !illet synes allt ige- nom vara gundadt p&amp; ett onisorgsfullt och noggrannt stiidiuiu siivii1 af natiiren som litteraturem.
Pi äro ocksi öfvertygade om, att isyn- nerhet den ungdom, som ströfvat omkring något i våra skogar och gifvit akt på djurens lif, särskildt faglarnas, skola med glädje och intresse läsa denna bok.
I. Björnjagarens son.
II.
aknens ande.
Af Carl .liay.
Ofversatta af Ellen Bergström.
Pris för 1: sta delen 3 kr., för 2: dra delen 2,n.
Dessa tvenne böcker Iiöra p&amp; visst sätt tillsammans, ital hufvud- personerna äro desamma i båda.
JIen för öfrigt a r inneliiillet i den ena delen nästan helt och hållet oberoende af innehållet i den andra.
I båda böckerna äro händelserna förlagda till nordamerikanska vestern.
Här utkampa några europeer en miingd vidunderliga strider mot indianer, bland hvilka flera, gripna af beundran för ~blekansik-
.
tenasw stora öfverlägsenliet, nedlägga sina vapen vid dessas fötter och blifva deras trogna vänner och stridskamrater.
Större barn komma helt visst att blifva mycket intresserade af de ganska lifligt berättade indianhistorierna.
Men dessemellan be- rättas också mycket annat, som vi befara att barnen helst lioppa öfver, t. ex. om en narraktig tysk jägares skryt öfver sin förmenta lärdom.
Vi tro ej, att dessa böckers unga läsare i allmänhet kunna sentera det komiska i tyskens öfverdrifvet löjliga förvrängningar af lärda ord och anföranden, Han talar t. ex. om sol ens.
epileptiska bana,, om w Tschiiigis-kahns utrop: sancta coinplicitus, hvilket betyder:, likväl rör han sig, m. m. sådant.
Enformigt ofta förekomma dylika citat, sär- skildt i Oknens ande.
Öfversiittningen är gjord.
med mycken omsorg.
V?
undra blott, livarför öfversättarinnan liar bibehållit så många engelska uttryck - WO,) eliold !w, * Good lack !., 2 0, heavens !~ m. fl.
Boken kan tjäna som en i allmänhet underhallande nöjesläsning for barn mellan 12 och 15 &amp; r. Karaibelis Iieinligliet.
En berättelse fran det tropiska Syd- amerika, för den mognare ungdomen af Friedric7t J. Pajeken.
Med 8 illustrationer.
Från tyskan af Tom Wilson.
Pris 3,50.
Boken inneli&amp;ller värdefulla och roliga skildringar från syd- amerilca.
wVi få », såsom förf.
i företalet säger, » göra en färd.
p5 Orinoco, vandra genom urskogar och göra besök hos karaiberna.
Vi få lära känna lifvet i en liandelsstad vid jätteflodeii och i Venezuelas grufv0r.w Allt detta iir ju värdt att lära känna, och som förf.
tillbragt fyra år i Sydanierika, f % vi ju tro, a t t han %r.
en palitlig viigvissre.
Det förekominer ej heller iiHgot i boken, som kommer oss att tro motsatsen.
Bokens fabel, sjalfva berättelsen, kring hvilken beskrifningarne gruppera sig, och som upptager liufvud- parten af boken, är af den vanliga slirackinjagande arten.
Hemlig- heter, mord, bofvar ocli faror af alla slag finnes det godt om.
Mark blott, att af de 8 illustrationerna, som i och för sig äro grofva ocli fula, föreställa 6 döds- eller andra skräckscener.
Vi tro dock, a t t den äfventyrsiilskande ungdomen - gossar och flickor - skall anse den som en rolig bok.
Den fördelen har onekligen sKaraibens hem- lighet s, att den, ej blott ocli bart innehåller skräckscener såsom inånga böcker i våra dagar, utan ock skildringar af det lands natnr, seder och bruk, där äfveiityreiz äga rum.
A t öfversättningen kunde ha agnats mer omsorg.
Sjöinniislif.
Minnen och afveiityr från skilda världsdelar be- rättade af P. W. Sundström.
Inb.
5 kr.
Det är.
en mängd äfventyr ur sitt hiindelserika lif, som författa- ren lilr p.&amp; ett enkelt ocli godmodigt sätt berättar för de unga, som vilja höra på honom.
Han liar besökt alla möjliga hamnar både i gamla och nya viklden, varit med om stormar och skeppsbrott och lyckligen raddat sig ur alla möjliga faror blide till lands ocli sjös.
,
Man fQr ocksi lära sig åtskilligt af dessa berättelser, ty författaren liar lärt känna allahanda folk, t. o. m. patagonier och ny-zelandare, han liar fångat albatrosser, hämtat guano från fagelöarna utanför Amerika, samlat kaorigummi m. m.
Stilen är frisk och okonstlad, och händelserna äro roliga, men de äro allt för talrika.
Man hinner ej intressera sig för ett fartyg eller dess besättning eller få reda p %, livad författaren sett eller gjort i den hamnen eller det landet, förr an man med riktig snälltkgsfart ilat till ett annat land och andra omgifningar.
Boken skulle vinna betydligt i intresse, om författaren gifvit sig tid att mera detaljeradt skildra, hvad han sett och upp- lefrat och i stället uteslutit nhgra sfärder,.
Längst uppehalller lian sig i Nya Zeeland.
Skildringen af lifvet bland gummigriifvarna äro bland de roligaste i boken.
aleii beskrifningen ph N j a Zeeland %r däremot mycket litet rolig, den är både för vidlyftig och för, lärd,, som förf.
själf säger.
E n och annan uppgift ar ej heller riktig.
Sil t. ex. säger lian, att på Nordön, ligga de två stora varmvattensjöarna Rotoriiha och Rotomoiiana, viirldsberömda för sitt liälsogifvande vatten och sina skara och hvita lavaterassero.
Terasserna voro ej af lava utan af kiselsinter, som afsatt sig ur vattnet f&amp;n ett par varma, källor, som sipprade iitför Rotomolianas branta strandsluttning.
De rliggaw ej Iieller mera dar, t y de förstördes vid ett viildsamt vulkan- iitbrott 1886.
Berättelserna äro med alla sina många och krångliga sjötenner ganska roliga.
De torde nog i allmänhet mest roa gossar från 15 år.
Raska gossar.
Äfventyr till lands och sjös, af Loz~ise Hatneazl.
Fri- öfversattning af d: r C. F. Bagge.
Pris l,so.
Tre franska ynglingar, omkring 15-16 i r gamla, g % i Xar- seille ombord p % skeppet, Jean Bart;) för att som skeppsgossar komma öfrer till Brasilien.
E n af gossarne, José, vill i detta land söka upp sina därvarande släktingar, från hvilka han som litet barn blifvit skild.
Resan är till a t t börja med mycket rolig, ty de raska gossarna lin fiinnit på den muntrationen att tillsnminans med en sjöbuss be- nämnd, pappa rnmlarenw, på det liansynslösaste drifva gack med en egendomlig, men beskedlig engelsman, som också a r pk vag till Bra- silien.
A t t detta pojkarnas opassande gyckel med en äldre man af för- fattaren blifrit framstaldt blott som ett naturligt och lustigt skämt, kunna vi ej annat än på det högsta ogilla.
Jean Bart lider emellertid skeppsbrott, och våra raska gossar, som blifvit räddade, skämta mycket öfrer att liajarna fingo en s % torr och seg stek i den stackars engelsmannen, som gått till hotten.
Med ett annat fartyg komma gossarna lpkligt till Brasilien, dar de efter m %nga vidunderliga öden ändtligen f % reda pk Joses släktingar, hvilka mottaga dem med stor glädje och bevisa dem myc- ken vänlighet.
Men icke desto mindre bereda gossarna sig snart genom list och osanning tillfälle till flykt och rymma till ett fartyg, som hterför dem till Frankrike.
Har gifter sig Jos6 efter nigot i r
283 med sin ena reskamrats syster och reser sedan åter till Brasilien med hustrn, kamrater och åtskilliga af dessas släktingar.
Jos&amp; beskedliga onkel tar äfven nu med öppna armar emot José och hans säliskap, gifver en af hans kamrater sin dotter till hustru och lämnar frivilligt i f r h sig den stora förmögenhet han innehaft till José, .som befinnes vara laglig ägare till alltsammans.
Alla dessa romantiska händelser torde nog roa 12-14-kriga ' flickor och gossar, men vi anse ej att boken uppfyller en barnboks bestämmelse att bidraga till sina läsares sunda utveckling.
Beträffande öfversattningen, finna vi ej något att anmärka, Varluft, berlittelse för ungt folk af Lawn Fithg7hof.
Tillerkänd andra priset vid Iduns gristaflan 1891.
Pris 2,25.
Den varluft, som förf.
vill låta ströiiiiria in bland vår ungdom .är kärleken till det friska, sunda liivet på landet med dess ofta hårda arbete och med dess oskyldiga nöjen.
I stiiderna och framför allt i skolorna, diir de unga skola proppas iiied vetande, blir deras utveck- ling.
osund och onaturlig.
Kroppsarbete under ett lif i kärlek och uppoffring för andra ar det, som kan rädda vår ungdoin.
Förf.
till Vårluft ar ej den enda, som i vår tid pekar på detta raddningsmedel.
.xBoken; o skall nog.
läsas nied nöje af; oungt folks, for livilken den ar skrifven.
Gammalt folk torde val däremot finna icke så f&amp; öfver- drifter, som de skulle vilja rensa bort,.
Så kunde vi ju t. ex. kanna sainma sympati för den varmhjärtade och präktiga Hjärt, om hon ej vore s&amp; häftig, att hon gifver sin lärarinna en örfil ocli skrämmer slag på sin egen fader, som har hjiirtfel.
E n annan gång försäkrar hon, att inan i skolan är » dödsskriimd » för.sina lexor.
Lifvet på landet h o s familjen Froste kanna vi +al igen ur verkligheten.
Den allt f ördragande och dock godlynta och karlel~sfulla husmodern, som räcker till för allt och alla; den litet inagnifika husfadern, som ger sig in i oförnuftiga affärer, men som ändå liåller på, att han är husets herre; den glada, friska Elsa, som gifter sig med länsmannen för att rädda sina förQdrar från ekonomisk ruin - vi kanna dem alla.
Sonen i huset, den praktiga Gösta, som imder sina pojkår t. o. in.
väft en hel linnevaf för att vinna ett vad och kunna köpa sig en svarfstol, viinder juridiken ryggen, ehuru lian redan tagit sina examina, men ej lyckas erhålla n %gon plats, ocli blir landtbrukare pk en nyodling.
Vi beklaga blott, att alla unga jurister, som kanske önskade göra på sarnina sätt, ej ha en onkel, som försträcka dem räntefria lan, ty på nyod- lingar skär man ej guld med täljknifvar.
Hjart, soni också uppgif- vit sin studentexamen och ej bryr sig om att genom sina studier blifva %familjens stolthet; o, blir Göstas lyckliga maka.
Ädlare ii11 kostliga perlor.
Berattelse af Mvms Mackamess.
.
Ofversättning från engelskan.
Pris 2 kr.
Böcker, som särskildt äro afsedda för unga .flickor, äro vanligen öfversatta från engelskan.
Jämte allt det goda, som finnes på detta språk, finnes des en uppsjö på intetsägande och långtrågiga böcker,
284 som skulle vara tämligen oskadliga, om man ej sökte inbilla unga, flickor, att detta ar den andliga föda, som passar dem bäst till om- byte med ledasningen eller d % denna är undanstökad.
Låt oss se till hvad, Ädlare an kostliga perlon, som ar n: o 27 i biblioteket ~ L ä s - ning för unga flickor~, innehåller.
Vi behöfva blott slå upp boken för att se, att den- nästan uteslutande innehåller samtal, och att dessa företrädesvis röra sig om förälskelser och förlofningar, eller om de svårigheter, som uppsta, därigenom att, de ratta, ej genast f&amp; hvar- andra.
För att bryta enformigheten förekomma också &amp; ra hemska kapitel om ett bortröfvadt barn o. d. Besattelsens tre hjaltinnor äro alla förälskade i hjalten, Cecil Wentwoi * th. Xina, huf vudhjaltinnan, är en i allo förträfflig ung flicka, som likväl, innan hon träffar Cecil, gifvit sitt hjärta ht styckets ~mauvais sujeb, som för dåliga affärer måste lämna sitt fädernesland.
Nina inser snart sitt misstag och vänder sin hag till Cecil, men denne friar tiil den vackra, obetänk- samma och dödssjuka Effie, egentligen af medlidande, " då han upp- täcker hvad hon känner för honom.
Effie upptäcker emellertid, att Cecil ej älskar henne; hon bryter förlofningen och blir ba.rmhärtig- hetssyster.
Cecil friar nu till Nina och får naturligtvis ja.
Den tredje hjältinnan, ahrian, vänder snart sin liag fr %n Cecil tiil dennes van, den sträfve och tväre, men i grunden förträfflige C h d e Farrant.
(Att öfvers.
till v %r stora föridining kallar honom xynisk,, torde bero därpå, att hon öfversatt det engelska ordet xynnicab med cynisk och ej med sstraf~ eller %tvars, som det betyder).
Till omväxling med all erotik förekommer ' berättelsen om hur den lilla Rita (ett barn p % 8 ii 9 år) af sin styfmor misstänkes för att hafva stulit eller rent af dödat sin lilla halfsyster.
En elak sköterska erkänner sedan pb sin dödsbädd, att hon utfört dådet, i det hon vidtalat en bakelse- gumma att lägga ut barnet i skogen.
Rita, hvilkens håg alltid statt till teatern, dör snart sedan hon rymt till ett kringresande teater- sällskap.
E n annan episod af mystisk natur är den om den Iivit- klädda kvinnan, som ibland uppträder i Farrants hus.
Hon befinnes emellertid vara hans blinda syster.
Bokens ädlaste personlighet torde val vara Cecils moder, som under lians barndom och ungdom varit hans förtrogna van och rhdgifverska.
Hon agnar också sina omsorger åt alla hjältinnorna.
Hon lefver för öfmgt sin mesta tid i ett för- tjusande %krypins, dar Iion har en litcn vinterträdgård, skrifbord, stora speglar, springvatten och ett par turturdufvor.
Ofversättningen ar vida bättre an vi förut varit vana att finna frhn samma håll.
Läsning för gossaz.
II.
Trumslagare och General.
Histo- risk berättelse från amerikanska frihetskriget för hundra år sedan, af d: r Earl Oppel.
Pris 2 kronor.
För gossar i allmanhet torde den stundom nggot torrs krigs- historia, som utgör hufvudinnehållet i denna bok, ej vara fullt njut- bar, åtminstone ej före 15-16 års &amp; Ides.
31en för mera försigkomna, ynglingar, roade af historiska studier, bor den blifva en bide instruk-
tif och intresserande läsning.
Äfven.
nnga flickor.
kunna med fördel läsa boken.
E n god anda är alltigenom rbdande i boken, och öfvers&amp;tninien ar gjord med mycken omsorg.
~ B m a marg it^ m. fl.
Berättelser för unga ' flickor af » Tante Cissyw.
Med en teckniog.
Pris 1,25.
Xargit, en af tre systrar, har allt i f r h barndomen fritagits från allt besvär, allt ansvar, allt allvar i lifvet.
Utan att egentligen vilja vara själfvisk, har hon blifvit det bortskainda barnet, som ej ansett sig beliöfva uppfylla några plikter inom hemmet.
Hon säger och gör allt livad som faller henne in, ocli allting ursäktas med, det är bara 31argit D.
Att hon oaktadt sin själfviikhet kan vara så Bförtjusandew så abedåraiides som det jämt talas om, förstår man ej - och man undrar på att den, som ingenting gör för andra, kan vaia så afhållen.
Dess- utom förekomnm ej så få öfverdrifter.
A t t en flicka som vuxit upp på landet blir så bortkommen i det husliga, att hon t. ex. då hoii skall servera te, fyller halfva kannan med torrt te, tror ingen.
Margit samt hennes far ocli syskon bo på en egendom i Värm- land.
E n kamrat till hennes bror, en ung officer, en allvarlig och tankande nien något whögviss ung man, kommer för a t t tillbringa julhelgen hos dem.
Under inflytande af den känsla, som vakna?
hos Margit för den imge krigaren, inser hon hvilket onyttigt och sjalfviskt lif hon fört, och då sjukdom och pröfningar 1iemsö.ka hennes familj, tager Iion modigt sin andel af.
plikterna och ansvaret, samt utvec1; lar de goda egenskaper s ' oni verkligen finnas inom henne, sh att hon blir en god och adel kvinna .. I den andra berättelsen f % vi lara, huru farligt det är, att sfindigt komma &gt;för seiita.
Berättelsens hjältinna, Ida, är förlofv~d med en ung, duktig och älskvärd ingeniör.
Han blir slutligen trött på, att Ida aldrig kan passa p&amp; tiden och bryter förlofningen.
I &gt;Haii eller lion ?w f&amp; vi också vara med om en bruten förlofning, men en, som återknytes.
)) Hon&gt; går på en klubb där det arbetas för, full jämnlikhet mellan könen)) och insuper ideer, hvilka wlianw som präst ej kan tolerera.
Sedan bhde han och hon lidit af skilsmässan, åter- förenas de och komma öfvereris om satt vikten ligger ej på, Iivein som liar största nzakten, utan största karlekem.
Det roligaste i berättelsen är skildringen af fröken Anastasia, klubbens ordförande, som sedan hon gifte sig blir en mycket underdånig liustro Ht en obetydlig haradshöfding, ' och af den myndige kyrkoherde Ahrnström, som anser likställighet och frihet som tokerier och är lycklig att hans Emmy är.
mjuk som vax.
Af samma Einmy sättes han sedan grundligt under toffeln.
Hvad det einelle~tid skall tjäna till att föra » unga flickorw, för hvilka boken Sr skrifven, in i ett virrvarr af wkvinnosaksfrågorw~ kunna vi ej be- gripa.
Baken kommer nog dessiitoni, iföljd af sin utstyrsel, att hamna.
hos 13-, 14-åringarna.
Stilen är ledig ock skildringarna lifligg, så att nnga flickor, skola nog med nöje läsa berättelserna. '
Kusin Svantes besök och Landtlif af J.
C. von Eofsteia.
Pris inb.
2,so.
Af de båda berättelser, som boken innehåller, ä r den första shväl till omfång som till innehåll den mindre betydande, ehuru förf: s kända berättartalang icke heller här förnekar sig.
Födelsedagsfesten med sin utställning af lefvande taflor ä r skildrad shsom ett harmlöst skämt utan anspråk, och nagon djupare mening bör icke heller till- mätas det lilla upptåget.
- ~ L a n d t l i f a ~ r däremot mera genomtänkt och påminner i viss mån om Alcotts battre arbeten, ehuru den a r fullständigt svensk i naturbeskrifningar och situationer.
De äldre personerna, gamla patron och fröken Karin, tyckas tecknade efter naturen och äro goda, genomförda typer.
Af de båda flickorna ar den intresseväckande Ina bäst skildrad, den yngre nigot för utpekadt prosaisk; man gör likväl de unga systrarnas bekantskap med nöje och följer deras utveckling med deltagande, till dess man till sin öfverraskning finner, att boken är slut.
Läsaren, framförallt den unge läsaren, för hvilken boken är afsedd, önskar nog liiligt att där stått ett: afdeln.
I. på första sidan, så att man haft hopp om att i fram- tiden få veta) hur det gick s e ' n ~.
Införandet i berättelsens slut af de unga damerna från Stockholm tyckes tyda på en tilliimuad fort- sättning, likasom ock det sista kapitlet synes tillkommet för at!
bilda en tillfällig afslutning.
De bada familjernas p % Hamra och Asboda framtid, Inas drömmerier, hennes karakter som ett arf frkn fadern, den inverkan denna hennes karaktär erhmit af den sunda uppfostran hon fått, bygdens utveckling genom järnvägarna, amerikanska förbin- delser m. m., - allt detta gifver mer än tillräckligt .uppslag till en ny del, som antagligen ocksh till en kommande jul blifver a t t för- vänta, och d % äfven likasom denna blifrer en välkommen julklapp till de unga.
Pensionsflickan och andra berättelser af Frmzces Hodgson Burflett, med titelplansch.
Pris 1,75..
Af de fem berättelser, som utgöra bokens innehall, a r =Inbrotts- tjufvens den mest originella och äfven den roligaste.
Den svenska titeln a r dock mindre lyckligt vald, emedan den icke gifver nyckeln till innehållet så som förhållandet ä r med den engelska edi it has burglan.
Konversationen emellan den lilla flickan i den broderade nattdräkten och den groflemmade simple r h a r e n samt dennes häpnad, ä r på en g h g oemotståndligt komisk och rörande.
Af de öfriga be- rättelserna är den om Sankta Elisabeth väl otrolig, likasom den unga hjeltinnan ä r nhgot för mycket helgonlik för att lefva i v h a dagar, och i den sista, den om Prins Dvargfot, framkommer icke den rätta sagotanen.
Såväl denna som den föregkende berättelsen passar icke fullt i stycke med innehAllet för öfrigt i den lilla Boken.
Den oförskräckta och rättsinnade pensionsflickans (Sarah Crewe) öden måste väcka medkänsla hos unga sinnen, och att efter hennes hårda erfarenheter af lifvet allt till slut går s % bra, niistan bättre an sannolikt är, a r ju icke att klandra, då frabga är om en bok för ungdom.
Boken i sin helhet kan med skal anbefallas.
- Tv&amp; prinsessor af C7mZotte M. Yonge.
Ofversatt af Mathilda Langlet.
Pris 2,so.
Miss Yonges namn ar så väl kändt i vhr öfversattningslitteratur, att man tryggt kan sätta hvarje salster af hennes penna .i de ungas händer.
Men en så produktiv författare som miss Yonge kan ej all- tid skhfva lika väl och fängslande.
Vi instämma fullkomligt i det som säges i sanmalan, till &gt;Två prinsessor,, nämligen att, där före- kommer icke något, som ej öfverensstämmer med de mest upphöjda sedliga begreppo, men vi frukta, att boken lider af en betänklighet - den att vara lhngtrådig.
Atminstone hafva vi af bokens första hälft, som afhandlar de unga prinsessornas resa till Frankrike fått detta intryck.
Den sista hälften, som omtalar vistelsen i Frankrike och prinsessornas öden i detta land, ar mer omväxlande och rolig.
I boken förekonima så många ättlingar af huset Stuart och dessutom så många lorder, jarlar ocli grefvar, att vi af fullaste hjiirta instämma med prinsessan.
Eleanor, då hon utbrister:, Jag kan aldrig reda ut detta släktregister.
D Boken kan rekommenderas &amp; t iingdom, som a r intresserad af historisk läsning.
Briggen Molly eller iifveiityr vid Golföarna af I. F. Cooper.
Illustrerad, Pris 2,75.
Segelsport och gossar höra tillsammttns och så länge så är, blifva nog de gamla sjöromanerna med eller utan bearbetning för ungdomen, en för dem kärkommen läsning.
, Briggen BIollyz, Iiör visserligen ej till Coopers basta i denna genre, men afventyren äro omväxlande och briggens grymme kapten, som fört krigskontraband under kriget mel- lan Nordamerikas förenta stater och Mexiko, nås slutligen af rätt- visans arm, sedan hans last måst kastas öfverbord, och lians fartyg g %tt till botten.
De grannt färglagda illustrationerna tyckap berak- nade för en lägre %Idersgrad än den - omkring 14 år - för hvilkeii bokens innehåll ar lämpligast.
Annie Forest eller Lifvet p&amp; Roseiiliill.
Af L.
T. Meade.
Ofversatt af E.
Silfverstolpe.
Pris 1,75.
Barnen bjudas h i r på att få göra bekantskap med en hel del unga flickor - elever i en flickpension i England.
Men vi våga påstå, att våra svenska barn i allmänhet ej komma a t t halina sig hemma: stadda i detta sallskap.
Icke kunna vanliga barn kanna igen livar- ken sig själfva eller sina ' kamrater i dessa lillgamla små damer, som af betjäningen kallas fröknar och som resonnera och konversera alldeles som gamla människor.
Vi kunna val också hoppas, att de våldsamma känslor af hat, afund och misetänksamhet, mot hvilka flickorna på Rosenhill hafva a t t strida, äro främmande för barn i allmänhet.
Hjältinnan i boken, Annie Forest, är val den af alla skol- flickorna., soni mest intresserar, därför att Iion mest påminner om ett vanligt barn.
Hon är en liten obetänksam men god yrhätta, som oaktadt m h g a fel och brister ä r omtyckt af både lärarinnorna ocli de bättre bland kamraterna.
Neri just af detta skal blir hon ytsatt '
för de öfriga kamraternas afund ocli hat.
Terkligt låga handlingar begås för att nedsatta, favoriten », och en beständig osämja rider bland kamraterna för hennes skull.
Sorgligt i sanning, om detta a r en ' teckning efter naturen!
Men vi hoppas, att så ej ar förhållandet.
De scener af ånger och försoning, hvarined boken slutar, äro visserligen mycket vackra, men vi befara ändå, att boken ined alla sina öfverdrifter, romantiska händelser ocli kansloutgjutelser ej mycket kommer att gagna sina läsare.
Ofversattningen a r i allmänhet god, men önskligt vore, a t t.
shdana uttryck ej användes i barnböcker, som t. ex. de.
har flere gånger brnkade orden:, Herre jesse~, &gt;Herre jestandes 8,; o det ar urfånigtc med flera.
Till och ined uttrycket: a det var fan, brukas p % ett ställe.
Katy i sk olm^, en berättelse för flickor af Szlsnn (Joolz ' dqe.
Pris 1,50.
Vi gjorde i fjol bekantskap med Katy i hemmet.
I å r träffa vi henne i skolan.
Hon och hennes yngre syster Clover sandas näm- ligen i helpension.
och det a r deras öden i denna pension, vi f i del ' af.
Vi hoppas, att icke alla amerikanska skolor äro sadana, som den Katy kom i.
Hon har nämligen knappast satt sin fot inom skolans dörr, förr an hon af sina blifvande kamrater får höra talas om dem kurtis, som föres mellan pojkarna i den narbeliigna goss-skolan och flickorna.
De olika boningsrummen värderas af flickorna efter den utsikt, man har å t den gata, där pojkarna gi fram.
Katy finner allt detta opassande och stiftar, Föreningen till undertryckande af okvin- ligt uppförande^.
I denna förening förbjudes » viftning och andra hemliga tecken,.
Bled lärarinnorna st % flickorna i allmänhet pk en allt utom god fot.
Visserligen dyrkas den ena pk raniigt skolflicke- mandr, men den andra, ' som ar förlofvad, kallas Ben gammal apa2, och flickorna önska, att hennes missionär snart matte ta henne^.
Diir dylika skolor finnas, förtjäna de att gisslas och att skrattas å t - men nop kunna vi val bjuda våra srenska flickor en bättre läsning.
Boken har likväl äfven sina goda sidor.
Den ar frisk och rolig, varnit och på inånga stallen fint skrifven.
Kamratskapet och flickornas muntra lekar väcka vår varmaste sympati, likaså Ratys kärlek till sin far och sitt hem.
J a, vi sympatisera också mer än en gång med flickornas vrede mot lärarinnorna, shom då dessa senare en gång spikat domestik för alla fönsterrutoriia, utou den öfre, i akt odi mening att fickorna ej ens skola f&amp; se de förskrcakliga gossarna.
Skulle någonsin en barnbok göra propaganda för ssamskolanc, s % vore det val denna, ty dylika dumheter, som de ofvan omtalade, skulle ju aldrig kunna komma i fråga, där gossar och flickor uppfostras till- sammans.
Ofversattningen är god.
Till de svenska barnens upplys- ning meddelas två gånger, a t t sex engelska mil g&amp; på en svensk, hvilket de flesta barn veta förut.
Däremot gifves ingen upplysning om sådana ord som ~Tallentinsbref w och ~Vallentinsversx, eller om D Tacksägelsedagen s, d i hela huset luktade gås.
Familj en Hiinmelstj iirna och det Sidensvahnska, bolaget, af T o h i Topelizcs.
Pris 2,n.
Författarinnan säger sjalf i företalet till denna bok, att den ä r afsedd att gifva de unga en roande läsning samt en hvardagsbild, af skolbarnen i v %r tid.
Utan tvifvel skall den så lätt och roligt skrifna lilla boken upp- fylla denna sin bestämmelse.
Men månne den inte också har ett annat syfte, nämligen det att visa, hvilket godt inflytande ett friskt och otvunget kainratlif mellan gossar och flickor iitöfvar på bada parterna 3 I bokens senare afdelning, livilken innehåller den längsta och i vhrt tycke roligaste berättelsen: » Det Sidensvahnska bolaget D, införas vi i ett hem, där sju stycken skolbarn, gossar och flickor från skilda liåll, äro inackorderade.
Dessa gå alla i nggoii af stadens skolor, men på fritiinmarna föra de, iinder uppsikt af en gammal förståndig tant, Dika, ett gladt och lustigt kamratlif.
Det ena lilla oskyldiga upptaget aflöser det andra, utan att någon tänker p % hvad som passar för gossar ocli hvad som passar för flickor.
Med fröjd ocli gammati deltaga de i hvarandras påhitt och äfven i hvarandras arbeten.
Flic- korna blifva härigenom mer hurtiga ocli mindre fåfänga, gossarne mindre brhkiga och mer plikttrogna.
Bokens första berättelse a r be- tydligt svagare ocli innehåller ej s&amp; få orimligheter.
Nggra konstiga ord och uttryck ha visserligen insmugit sig i boken, t. ex. » aldrig har jag benat så, (sprungit så),, kvarnen rna- lade&gt;, » Jag $ahade » in.
fl.
Orsaken härtill torde val vara den, att, såsom vi veta, författarinnan ar finska.
Boken är en rolig lasiiing för barn om 12-14 &amp; r och kan &amp; t dessa rekommenderas.
Richard.
Historisk berättelse för ungdom af författaren till, The lieir of Redcliffe D.
F r i öfversattning från engelskan af B.
S.
B.
Med 6 illustrationer.
Pris 1,n.
Denna af liariien mycket omtyckta berättelse, soin iinder benäm-.
ningen » Den lille hertigen^ förut ar utgifven på svenska sprkket, framträder här under andradt nainn.
Den enkla, lifligt skildrade lilla historien, måste i hög grad till- tala alla barn.
Man kunde blott önska, att öfversattniiigen varit litet inera noggraniit utförd bhde med afseeiide på konstriiktion och inter- punktion.
Den goda lilla boken kan för öfrigt med allt skal rekoininen- deras.
Passar bäst för barn omkring 12 år.
Prinsarnas bloinsterclfabet.
Af Ottilia Adelborg.
Pris 3 kr.
Knappast har väl i vårt land utkoininit en bildbok för barn, i artistisk smak ocli finhet jämförlig ined ofvansthende lilla mästerstycke.
Konstnärinnan liar teckiiat en blomma för hvarje bokstaf i alfabetet, samt uti eller bredvid blomman, likasoin dennas förklarade bild, ett.
litet förtjusande människobarn, hvilket i uttryck, gestalt och färger nästan sammansmälter till ett med den friska blomman.
N k c n text till taflorna finns ej.
E n sådan vore ocksh öfver- flödig, d % de älskliga sina bilderna - vi skulle sarskildt vilja pipeka hvitsippan, daggkåpan och liljekonvaljen på det mest poetiska blomsterspråk tala för sig själfva.
Både unga och gamla komma säkert att med stor glädje studers denna högst ovanliga abcbok.
- Ur natureii och lifvet.
Af Leo Tolstoj.
Pris 40 öre.
D e rörande, enkelt berättade små historier, som här bjudas bar- nen, äro väl ägnade att väcka deras intresse för lifvet i naturen och att p&amp; samma g %ng blifva för dem en roande nöjeslasning.
Den nyttiga lilla boken rekommenderas At b x n mellan 1 0 och.
14 år.
Rolfs iiya kusiner, af HecZda Aitderso~z.
Illustrerad.
Pris 1, ~ s.
Detta är en liten bok, som nog blifver lika val emottagen som ~ R o l f s sommarferier, förra hret, och som likasom denna visar en djnp- gående försthelse af och kärlek till barnen, förenad med en berättar- konst, som rör sig med så enkla medel och dock lyckas med pennan måla s % lefvande små taflor.
Två små bortskämda., moderlösa barn frbn staden komma och gästa kusin Rolf på Ekholm.
Det ar barnens afventyr och erfarenheter, deras lekar och arbete, under det välgörande inflytandet af ett verk- ligt godt hem på landsbygden, som gifva stoffet till skildringarna.
Bland de bästa och mest intresseväckande torde kunna raknas gossarnas skogsvandring, hvilken säkerligen kommer att hagra som hiijden af lycka i mången pojkfantasi.
.Det kostliga namnet på den lilla grön- malade båten, artskidan, staiinar nog också lätt i minnet, och vid mhiiga landst&amp;llen torde nog till vbren en ~ärtskidaa komma att ligga förtöjd vid stranden.
Roliga äro ock barnens julklappsbestyr, deras verser och deras förtroenden, som t. ex. d % den förtjuste Olle tackar för skridskorna, och Rolf upplyser: &gt;Ser du, de vor0 för små å t mig, därför fick du dem,, - hvilket p2 intet satt minskar hvarken van- skapen eller ghfvans värde, s % som sig bör mellan goda, surida och icke förkonstlade barn.
Det behöfver knappt tilläggas en önskan om, att den lilla boken matte vinna en talrik läsekrets inom den unga skaran af 8- och 10-åringar.
Nr Rutlierfords Barn af Elizabetlt liret ?terell, förf.
till; &gt;Den stora, vida verlden.
B Ofversättning af Hedvig Indebetou.
Pris l, so.
Vi hafva har en skildring af två sina amerikanska flickors lif, som i mångt och mycket liknar barnens lif hos oss.
De promenera, plocka blomnior, leka med kattor, kycklingar och sm % hundar, samla snäckor och insekter samt arbeta, leka, skratta, gräla, och förlata hvaraiidra.
Berättelserna iiro nätta och lämpliga för barn; dock hade man kunnat önska något mera omväxling, mera friskhet, mera handel-
ser.
Barn vid 10 års ålder, för hvilka denna bok ar lämplig, älska ej långa beskrifningar på stallen, på rummens anordning, utan till- talas mera af roliga och omväxlande tilldragelser.
Olämpligt förefaller, att uti munnen på den 6-7-kriga Chryssa, .som är på besök hos sina morföräldrar, lagga en förebråelse mot dessa, därför att de ej läsa bordsböner, samt att Mrs Rutherford vid alla möjliga, tillfallen citerar wverser ur Bibeln, som dessa små barn skola tillämpa p % sitt lif.
M %nga, af dessa bibelspråk förefalla dessutom för barnens ålder ganska svåra och ofattliga: Teckningarne äro ganska underhaltiga.
Cliryssas och Sybillas vinternöjen af Elizabeth Wetlzerell.
Ofvers.
af Hedvig Indebetou.
Pris 1,50.
Chryssas och Sibyllas Vinternöjen utgöra en fortsättning på Mr Rutherfords barn.
Denna berättelse är lifligare, ' mera omväxlande än den föregående och skall nog roa de små, som last den första boken.
De små flickornas vinternsjen äro ej egentliga vinternöjen, såsom man tanker sig dem hos .oss - utan blott en skildring af deras lif i staden.
Mycket sökt förefaller kapitlet om, ädelstenar », dar Nr Rutherford försöker förklara för Chryssa den bildlika betydelsen af en safir, som hon för första gången sett hos en bekant till föräldrarna.
Många ställen läses upp ur Bibeln, dar safiren omtalas, men man kan ej ' l %ta bli att befara, att den lilla sexåriga Chryssa blir litet yr i hnfvudet af allt som hon skall komnia ihkg och tanka på, då hon f %r se en safir.
Boken är för öfrigt natt ocli bra och kan rekommenderas för 10- l 2-åringar. '
Svenska folksagor.
Utgifna af Johm Nordla ?zdw.
Med 21 illustrationer af Jenny Nyströni.
Pris 2,25. '
D % vi komma ilikg, med hvilken glädje vi själfva i barndomens dagar lato vår fansasi med sina isjomilastöflarw draga i vag med oss genom sagans förtrollade länder, knnna vi ej annat än lyckönska barnen, som nu få ett tillfälle att anträda samma färd.
Ännu lättare an det gick för oss, bör den gå för dem, som har i de utmärkt fina och roliga teckningarna, lin för sina ögon lifslefvande bilder af de sköna prinsessorna, de olyckliga styfdöttrarna och de listiga trollen med flera intressanta innevånare i sagovärlden.
Af dessa niitta teckningar ar » Lille Knös, den ej minst roliga.
Men detta oaktadt tycks vi, att det varit bättre, om den sagan ej tagits med i samlingen.
Den kominer utan tvifvel att gifva anled- ning till frågor, på hvilka barnen ej kunna få nbgot nöjaktiga svar.
wFröken Skinnpäls rör i askans, som tycks vara en saminan- smältning af de tvenne gamla sagorna &gt;Skönheten ocli odjuret, samt ~Askungenw, förefaller oss ej sh tilltalande som dessa, livar och en för sig.
Sagosamlingen i sin helhet torde dock blifva barnen till mycken förnöjelse, om nian också, med skal kan saga, att de gamla goda sagorna genom bearbetningen förlorat något af sin imprungliga friskhet. '
dhg.
Bilder ur barnaviiirlden.
Illastrationerna af Emily J. Ear- Texten af L.
S.
Pris 2 kronor.
Det ar ej godt om enkel och fin barnpoesi, men de små rim, som barnen här få mottaga af den aktade signaturen L.
S., kunna med allt skäl räknas till det bättre i den vägen.
Både taflor och text äro sannolikt afsedda för 6-8-kringar och blifva helt visst för dessa till mycken glädje.
Sagan om Sanningens killa och tre.
andra sagor af Cnrin Hamrnarsköld.
Med teckningar af Ottilia Adelborg.
Pris 1 krona.
Sagorna hafva i vår tid alltmer nndantriingts af beriittelser rar %barnens eget lifs, s %som det heter.
Utan att vilja förringa vardet af shdana berättelser, som kanna vara bade roliga och nyttiga, iiro de dock ofta af sh intetsägande natur, att de icke göra nigot varaktigt intryck på barnen.
Deras känsla och fantasi bli oftast oberörda.
Det ar darföre vi med glädje helsa goda sagor, och till dessas antal kunna vi rakna fröken Haminarskölds.
De iiro på en g %ng enkelt, klart och på ett barnsligt satt framställda.
Att Ottilia Adelborg försett dem med illustrationer, förhöjer naturligtvis deras riirde.
Den underbara Kronan eller Betty och trollen.
Saga ab Tmt Hilda.
Illustrerad af Jenny Nyström.
Pris 2,25.
Den elfvahriga Betty, som är ute i skogen med sin syster Anna, ropar på skämt på trollen och blir till sin häpnad bönhörd; trollen komma och göra livad Betty ej hade beräknadt: de taga henne med sig till sitt hem djupt inne i skogen.
Men trollen äro goda rarelser och hafva endast till syfte, att genom htskilliga pröfningar söka bota Betty för hennes fel; särskildt för hennes sjiilfriskhet och hennes trot- siga sinnelz ?g.
Efter lpklig-t genomgangna prof i trollens värld, ater- kommer hon till sitt hem, förande med sig som gifva en underbar krona, hvars stenar glänsa eller fördunklas, allt efter som hon uppför sig väl eller illa.
D&amp; Betty vid 19 ars Uder utväcklat sig till en1 god och ädel ung kvinna och skall stå brud, kommer det goda trollet p % bröllopsdagen och återtager den underbara kronan.
Stilen ar ledig och enkel; trycket och bokens utstyrsel pïydiiga.
Barn omkring 8-10 år skola helt visst flnna mycket nöje af be- rättelsen.
Ny samling Sagor, af Albrekt Segerstec ?t.
Xed teckningar af Gerda Tirén och D. Ljungdal.
Pris 1 kr.
Dessa älskliga smii sagor, så fint illustrerade, torde med f % undantag tilltala de äldre mer an barnen, hvilkaisenare naturligen ej kunna fatta deras djupare mening: Sjöjungfruns sagor af TVilA.
Biickn2n.n.
Pris kart.
2,5o De äro gamla, mycket gamla bekanta, dessa sagor, ty de, som först lyssnade till dem, hafva sedan dess hunnit se bhde barn och barnbarn.
Förf.
meddelar, att de utkoinmo första ghngen för mer än
4 0 å r sedan, men att han nu tillökadt och, ombundit sin sagokrans,.
Samlingen innehåller omkring ett femtiotal sinsemellan mycket olika berättelser, nhgra filosofiska, fantastiska, ironiska; andra i vanlig sago- stil, men i det hela vill det synas, som vore det goda icke nytt och det nya icke godt.
Bland de bästa äro de vackra poetiska Vetterns- sagorna och de kända historierna oin lergöken och sparbössan, Kalle Tutts landtagendom m. fl.
I allmänhet äro skdana små korta bitar, de flesta öfverstiga icke ett par eller nkgra f % sidor, mera lämpliga a t t berättas eller föreläsas, och att detta mhhanda äfven a r förf: s mening, framghr däraf, att lian försett sin .bok med både tillägnan, inledning och företal, - detta senare med latinskt citat, - hvilket allt, afven det mest läslystna barn, gifvet hoppar öfver!
Föräldrar och barnavanner kimna dock has finna tillfälle till rikt urval, då de vilja tillmötesgå de ungas böner att » tala om » &amp; got för dem vid skyinningsbrasa.n.
Onkel Adams Linnea.
Åhio iitgifven i urval.
Tredje boken.
P r i s 1,~s.
Linnea a r en gammal bekant, både till föräldrar och barn.
Vi Iianvisa till livad vi ett föregående år sagt oin denna gamla bekant- skap.
U r siii rika fatabur bjuder Onkel Adam nu en ny generation af Sveriges Barn - sina barnbarn skulle han hafva kallat dein, om lian lefvat - bhde nyttiga och roliga historier.
» Henrik Finne och hans gudson, skall säkert intressera alla barn, soin älska berättelser ur svenska historien, och för de djurälskande barnen skola de lustiga historierna o111 björniingarncr, och elgeii vara mycket välkomna.
Och för de barn, som så garna vilja höra sannfärdiga historier från den tid, da deras inainnia var liten och framför allt nagot märkvärdigt som då haiide, skola säkert med intresse läsa berättelsen om kron- prinsessan Lovisas intag i Köpenliamn.
Boken passar för barn af 10-12 års ålder.
Af Lekkamraten, en jiilbok för barn, Iiafva i år 9: de och 10: e boken utkoinmit.
Vi lianvisa till hvad vi förlidet %r sagt om denna Barnkalender.
Den a r i allo oskadlig, och i den finnas inknga bhde nyttiga och nöjsanima historier.
Vi piipeka äfven denna ghng de många taflorna och det billga priset (l kr.
boken).
Med nöje hafva vi iakttagit, att Lekkamraten i år äfven bjuder p % några små bitar af historiskt iiineliåll såoin Vasco de Gama och Birgitta.
Vi önskade Blott, att berättelsen oin Birgitta varit mera utförlig och litet roligare fsainstiilld.
Raknegåtor bruka också roa barn, inen gåtan i 10: de boken torde väl vara omöjlig för barn att lösa - annat än på den rena gissningens väg, och detta ar val ej meningen.
Det är ej blott de illustrerade jultidningarna för stort folk, som blifva talrikare f ör livarj e år.
Afven barntidningamas antal växa.
Vi hafva ej mindre an 4 olika publikationer att bjuda på.
Oin alla kunna vi säga, att de iiro roliga och fylla sitt ändainål.
Snöflingan (pris 60 öre) är en gammal bekant.
Det ä r i sitt tredje lefnadsår den lilla tidningen i å r begynner.
Vi äro öfvertygade 01x1, att hon äfven nu skall blifva en kärkommen gast i m h g a hem.
Taflorna äro särdeles tilltalande.
Gerda Tirens akvarell i färgtryck skall helt visst väcka glada sommarminnen hos många små.
Sarskildt skulle vi vilja påpeka papperets goda beskaffenhet: det tål a t t flitigt vandas och handskas af små händer, som ej alltid äro sh varsamma.
Skada a t t tv % s % snarlika berättelser som, Vargungen, och, Den tappre Erik,, hvar för sig rolig, influtit i samma årgång.
Jultomten i sin röda mössa kommer äfven för andra gången och klappar p&amp; hos barnen.
Liksom i fjor är han bkde nyttig och nöjsam för vira skolbarn.
Särskildt ville vi påpeka, hvad ungdomens gamle van, Pelle Ödman, säger om cigarrökandet.
Af teckningarna påpeka vi Ottila Adelborgs, Flickan, som sålde smöret och tappade pengarna,.
Den kan försätta b %de gammal och ung i godt humör.
Däremot tycka vi a t t, Snålheten bedrager vishetenr, mer hör till skämttidningarnas område an till barntidningarnas.
Pris 25 cre.
Xya för i år äro Barnens julrosor (pris 1 kr.)
och Folkskolms julnummer (pris 20 öre).
Barnens julrosor liksom de vuxnas komma från Danmark, d * ~ B ~ r n e n jul e s er os or^ är en gammal kar van för bar- nen.
I julrosorna förekomma likväl ej endast öfversättningar frkn danska eller norska språken, utan ock stnå svenska originaluppsatser.
bfver- sättningen af det första stycket, En julönskan, kunde lm skett med större omsorg.
Vi saga ju t. ex. bagarbod och ej, butik, om den bod, dar vi köpa bröd; ej heller att klockan, vippader,.
Vi förstå ej hvad som menas med att, fira jul efter ordning ».
Sådana tryckfel $om, nössan, (mössan), ~jullkvallen~, &gt;allar&gt; (allra) borde ej heller förekomma.
Och hvarför skall en berättelse med ett så afgjordt danskt tycke som, En julönskan~ förläggas till Stockholm, ty detta är val meningen, eftersom det talas om yen butikgosse fr %n L a b a t t ~.
Hvar- för kunna v %ra barn ej f % veta, att de f % goda berättelser fr %n vårt grannland Danmark?
Andersen är ju deras gamle van.
Den stora kolorerade planschen med Nordens gudar skall helt säkert glädja barnen som bildbok till deras svenska historia.
De äldre barnen skola med intresse läsa om kalabaliken i Bender, men förf.
hade gjort klokare i att utelämna afslutningen, som ej tor8e uppfattas af barn.
Af erfarenhet veta vi, att bihanget ~ H v a d skall jag göra ?^ bereder bar- nen stort nöje och gifver dem rik sysselsättning.
Men afren h&amp; hade behöfts bättre bearbetning.
S&amp; förekommer på barnens skolschema blannd festdagarna 1893 kungens och drottningens födelsedagar samt &amp; Iårtensdagen.
A t t dessa dagar höra tiil de danska barnens fest- dagar a r säkert, t y de hafva da skollof, men a t t våra barn hellre räkna dit fettisdagen och 1: sta maj, som hos oss äro lofdagar, a r siikert.
Måtten på kvarnen borde väl också ha uttryckts i meter och ej i tum, till på köpet i danska tum.
Sådana smk oegentligheter kunna ju beaktas ett följande Ar.
Vi önska julrosorna all framgång.
Detsamma göra vi med Folkskolans julnummer, som för det billiga priset af 20 öre bjuder sina läsare på en god och rolig las- ning.
Vi veta, att » folkskolans barntidning, redan a r en god van till barnen, och vi äro förvissade om, att julnumret blott.
skall starka.
vänskapen.
Hos morfar, bilder rned text af J.
C. v. Hofstm.
Pris l, ~ o.
Boken ar afsedd för smi barn, t. o. ni.
sadana, som ej kunna läsa själfva.
De stora och vwkra bilderna komma helt visst att mycket roa de siii %.
Texten ar enkel och rolig, och förf.
har gjort sitt basta i att gifva den en så svensk lokalfärg som möjligt, livilket ej alltid varit så lätt, da mer an en af taflorna röjer sitt utländska ursprung.
D e många och ovanliga tryckfelen tyda också på, att boken ar tryckt i utlandet.
Sini historier för smått folk af E.
A.
Illustrerad.
Pris 2,25.
Som titeln angifver, ar detta en samling berättelser för barn från 6-8 år.
Historierna äro tagna ur barnens värld, hållna i en enkel lättfattlig stil.
Förf.
berättar om vinternöjen och sommarlif, am arbete och lek och rullar upp bilder ur det verkliga lifvet, soin: hvarje barn känner till, och som just därför intressera de smk.
Teckningarna äro natta och val utförda.
Kristoffer Columbus, Amerikas upptäckare, af H. de Sylvestre med 17 färglagda plancher af A. Melrose.
Bearbetning af Mathilda Langlet.
Pris 1,n.
L h g t Bortom hafvet med illustrationer af A. Melrose.
Pris 1,25.
Dessa tvenne kolorerade bildböcker torde med afseende pk både text och bilder vara bland de bättre af det rika antal sådana, som i år utkommit i bokiiiarknaden.
E n del af illustrationerna äro likväl .ganska medelinåttiga.
Torde passa för 8-10-åringar.
Barnaverldens glada dar.
Pris l, 50.
Barndomens gyllene dagar.
pris l, as.
.
Illustrationerna l %ngt ifrån fina, meii både text och inneha11 äro .af ett barnsligt innehall och passa väl för 4-6-åriga barn.
Hopp, hejsan, l~urra!
En liten ' bildbok för de små af S.
Flint .med text af E.
A.
Pris 80 öre.
Teckningarna i denna lilla bok äro natta och rimmen i stil med taflorna.
Boken kommer säkert att roa småbarnen under juldagarna, längre torde den ej racka, som bok betraktad, till följd af den bräckliga inbindningen.
Bli Baba, och de fyratio röfvarena.
Bris 1,50.
P&amp; Tivoli.
Pris i,so.
Lilla Rödkappan.
Pris 2 kr.
Skönheten och odjuret.
Pris 2 kr.
Alla dessa fyra i utlandet tryckta bildböcker med deras teater- och tivoli-interiörer torde snarare böra raknas till leksakernas an till barnliteratiirens omr %de.
Af Ungdomens Bokskatt hafva delarna 11-15 utkommit, innehållande: Nybyggme i Canada.
af J).
) tb (at, TV&amp; beruttelser, af Nath~sius, Den siste Xoliikanen, af Cooper, Skalpjiigarne, af May ' ne Reid, samt BrBderm Grimans Taldra, sagor.
Pris 50 öre för hvarje del.
Böckerna hafva blifvit insiinda sk seut, att tiden icke medgifvit nhgon granskning, men då ofvan nämnda arbeten, af hvilka flertalet föreligga i sammandrag och bearbetning, äro si allmänt och så väl kända, torde en sådan vara mindre behöflig.
Som regel börtt dock dylika sammandrag emottagas med en viss varsamhet, t y det kräfves stor skicklighet och samvetsgrannhet för a t t originalarbetet icke skall blifva alltför mycket lidande af att framläggas i stympade skick.
Det i förhållande till böckernas utstyrsel ovanligt billiga priset kommer nog att locka många köpare.
Norrvikens Trädgårdsskola, Åb y, bdrjas sin andra kurs den 1 5 jspuari 1893.
Manliga och kvinliga elever mottagas.
Anmalniagar ske till underteck- nad eller till skolans första lärarinna, fröken Agnes Rund- berg.
Inackordering erhalles p&amp; platsen.
Vidare genom pro- spekt och korrespondens.
Norrvikens Trädgårdar i oktober 1 8 9 2.
Rudolf Abelin.
~aderpladk.
Alla slags verktyg för laderplastik säljas billigast hos PER FROM, Stockholm, 54 2EiistersamueZsgatam 54.
OBS.!
Saxar och kiiifvm slipas.
8 2 Till Liiuieatstyrslar: HeZZhmevt %fnader, 89 specielt bandviifda i parti och minut till lSga, bestitmda priser. '
BornuZZeva f n a d e r n P, af Norrköpings Bonmllsviifveri-AktieBolags tillverkning till fobrikspris.
4 % Vadsltemaspetsnr 2 f h örngrittsvar till brudn#sdn kar, dtarduksr, gardiner, brickduk^, linnen, lakan och m. i parti och minut lika billigt soni u tillverkningsorten.
$ 3 Öfver 500 sorter Vadstenaspetsar finnas standigt i lager hos ni., Q) h C.
M. CABLING, Vadst enaboden, Stockholm, W 22 Reqeviregegatam R20 Clasons Privat Hotell och Pensionat 5 bi6Znra V e e t r a Xgr7cogata, 2 tr. (niim Centrdstation).
Rum frhi1 - 2 kronor pr dag till högre yris.
U. Clason.
Fredrika-Bremer-Förbunders medlemmar an- modas att med snaraste till byrån, 54 Drott- ninggatan, I tr., insända års-afgif t e r och p r e l z w r n e r a t i o n s - a f g i f t e r.
Starsta urval af Tofs- och kulörta (brokiga och enfiirgade) Bollfransar, Kulört Silkesplysch, Nöbelspik, till montering af Bord och andra arbeten.
Tillbehör till Spetslainpsk iirtnar.
Obs.!
I. F. Holtz ' Mode- och Sybehörsaffär, Y Brzcn7cehergstorg.
35 Stora iVjygctta98.
Order frdn landsorten expedieras pr omp.
- Profrer siindas p&amp; begiiran.
-- P -- - P P - Ivivinborgs Ättiksprit Tvinborgs Senap, p t flaskor för utspadniag.
blaiidnd som fransk o. engelsk.
P Winborgs Bifi ' steks&amp;s.
It ' inborgs Soja.
Mrinborgs Jiistpulver.
Winborgs Bordsalt.
Winborgs malde Rrgddor pA hleckdosor och paket.
Specialinte t: Winborgs Lactoserin-Caoao, välsmakande, krafbigt nikrande, hälsosam!
Förordad af professoreriia Olof Hamrnarsten, C.
E. Bergstrand, med.
&amp; r Ch.
Em. Hagdahl ni.
fl.
Hiilsoviiniieii, tidskrift för nllmiin och enskild liHlso~hd, yttrar i sitt nummer för den 1 februari följande: sSä9vieZes st~9~anrZe och z.iOrdei-ikt .udsom et$ 7concent9 * evadt och sutcclrligt w&amp;rbng.wnecZeZ &amp; T lifueaa den i 7 z a v ~ d e h hos 0.9s i~g %i * da lactose- ~ ~ i n c a c a 8 o.
De flere gånger prislwlönta tillverkningarna fiiinlis a t t tillg8 hos hrr speceriliandlnre samt i parti hos Th. B ' f ' itm b o ~ g &amp; C ": @, Sfockholm Kond.
Moflererantör.
4 Möbelt y g, Mattor, Portiher, Gardiner m m, hos F. UHNER &amp; StockJmZmia, Fm * edsguutnw 22.
Alla färger oskadliga.
Profrer ntletnnas afven till landsorten.
OBS.!
Billigaste priser!
a w ~ w ~ w ~ w ~ w m ~ m w ~ w a w n n o Korg- k Leksakshandel 66 VesterlSnggataaii 66 STO CH HOL^.
Försäljer alla slags gröfre och finare Korgarbeten samt Leksaker från väl sorteradt lager.
Utför beställningar och reparafimer 6 Horgap samt rottingsflätning m. m.
Glas, Porslin och H ' i l ~ ~ ~ g e ~ &amp; d s ~ n k ' Stort urval af Lampor, Prydnads- och Dekorationsartiklar, Allt till ytterst billiga priser uti AX, WIDM ARKS Glas- &amp; PorslinsaBiir.
2 7 Stora Nygatan, Stockholm.
Bettina Lewysohn, Svenska Spörsmål.
1.
Rösträtt ock Yarneplikt: w udd ~ j h m e.
P&amp; 26 öre.
2.
Militarriksdag - Folkriksdag av Hjnl~na~.
Bwnting.
Pris 20 öre.
In0111 kort utkomma: Universitetsbildning ock Folkbildning av J.
A. Lundetl.
Pris 16 öre.
Universitetens folkbildningsarbete i England av Harakl Hjiime.
Pris 26 öre.
6. h@eböckernas Ursprung sv L. Bevqström.
.Pris 36 öre.
: 3.
4. hrförsiiljare antagas.
(G.
24616).
Bibliografiska Institutet, Ujq~salcc.
Hygieniska OBS.!
Skodon tillverkas for Herrar, Damer och Barn, Prisbelönta af Dr&amp;l&amp;ReformCöreiiiugeri.
Skodon tillverkas afven efter modern fason.
w Reparationer Allt arboto iitföros noggrniint och af biista iiiatoriol.
verkställas väl och på bestämd utlofvad tid.
P. GUST.
P E T T E R S S O N, 52 Drottninggatan 52.
Gtuldsmed ESTHER MEYER, född l ' onnbncl.li, (Firma Karl Meyer) reparerar alla slags Guld-, Silfver-, Nysilfver-, Granat- och Stenkols- arbeten samt Britannia- och andra finare metallarbeten.
Förgyllning, försllfring och förnickling.
Bestiillningar a nya arbeten utföras.
Billigt och godt arbete.
Stort lager af akta Agatarbeten.
7 Brzcn7cebevgsgatccr; c Y (f. d. Odengatan).
August Bergin &amp; C: o Ad!
!agasin för Speglar &amp; Tafvelramar STOCKHOLM 22 Lilla Vattugatan 22.
Allin.
Telefon OBSi!
51 79.
Stort lager af ' Barnklader.
Dopkliidiingar och Mössor, Barukllduiugar och RUrkappor, eleganta och euklare Kliidningar, Koftor, Regn- och vinterkappor, Hattar, Mössor, Förkliideii, Kragar, Vautar, Halsdukar n1.
m.
För Gossar.
Jackdriigter, ele- ganta och enklare, Blus- och Sjönisiiskostymer, Tricotdriigter, VBr- och Viu- teröfverrockar, Kavajer, Ihfössoï, Halsdukar, Kragar, Manschetter, Vantar, Hiingsleu, Skjortor,.Kclsoiiger, Struiiipor, Normaliiuderkl5der m. m. Godn tyger.
Nyn, siiinkf~~lln iiiodoller.
Billiga priser!
H.
M Y S T R O M, P Rtorcc 17uthc (/ ccta ?~ 2.
10 13ura~clb 4 iir~nv~ / ~a~o 10.
INNEHALL: ................................................ AmaZia Foldstedt.
Amalie Lin degren Loften Da7t1grenJ En blick inom våra hem för sjuksköterskor .f.
Anna Kmdsott.
Nar @ 11e stal en blomma Willy U$pströmJ E n kvinlig advokat Litteratur: A D., Veronica, och nigra andra dikter af Charlotte Lind- holm L D-nJ Ifin hustrus dagbok.
utgifveu af Elis L D-nJ Med sordin Skisser och noveller af Rnst Roest AL C .. FrAn riksdagen t l.
.
.
-.
............... ............................................. ....................................................
-.
.
........... .................................................................. .. Meddelanden från Fredrlka-Bremer-FörbuncPeQ ................................ \ Hvarjehanda i Kvinnofrågan ............................................................ ................................................................... ' Emelie- Flygare-Carlén Ellen fries, Om samskolor .............................................................
Sid.
S 10 19 24 26 30 34 35 311 42 Uömn Bjö&amp;man,.
Emelia Pardo Bazin.
Det samtida Spaniens föniiimsta f örfattarinna ......................................................................... 56 Litteratur: Sigrid LeionhorfvudJ Gösta Berlings saga af Selma Lagerlöf.
P A Ek.
Josephine Butler ...................................................... 69 63 M G., NGgra reflexioner i draktreformfriigan.
.
.
....................................... ................................. G7 Meddelande från Fredrika-Bremer-Förbundet Wetierluizd, Viktor Rydberg i hans nya böcker ........................ ' i0 Den svenska kviniinns deltagande i viirldsutstiillniugen i Chicago 1893 79 J.
A Comenius, E n förkampe för kvinnofrlignn ................................. 85 E 8 h e Koutclurlska, Elisa Orzeszko.
E n polsk författarinnas 25-5rsjubileu~ 8 ' 7 N.
An.ho7mJ Ock&amp; ett modebref ......................................................... 91 Cecile Gohi.
&gt;De instiingdas siillskapo ................................................ 97 A D .. Arbetsskolan för lytta och vanföra i Stockholm ........................ 100 N C., Frdn riksdagen ................................................................. 10 ' 2.
Fredrik.
.
.
...... ............ Esselde.
Om behofret af utbildade sjiiksköterskor för landsb~gden 106 Anna .E ' leetwood.DerbyJ Nkgot om aftonklubhar för fabriksflickor - 110 liraria Cederschiöld.
Kvinnans politiska röstriitt inför engelska underhuset l14 Cecile Gohl.
E n föreläsningsturné med iimnet: ~ H e m l f i i Srerigeo 119 M.
C .. E r h riksdagen 120 ......... ................................................................... Meddelanden från Fredrika-Bremer-Förbundet ................................. 133 .. Hvarjelianda i kvinnofrigan ........................................................... 135
.... ........... 138 ................ 150 ..................................................... l53 ............................................. 167 160 ' från Fredrika-Bremer-Förbupdet ................................ 161 Cecilia BcScl&amp;Holmbe~g, En amazon i .det nittonde Arhundraflet; Emest Legouvi, Miu gl,zdiolus.grupp.
Ofvers&amp;ttning af S.
L Willy Uppst~ömn, Kvinliga jurister Manliga och kvinliga bankfunktioniirer Den svenska kvinnans deltagande i ~i~rldsutstiillningen i Chicago 1893 Meddelanden Föreuingeu för gift Kvinnas iiganderiitt ........................................ 165 t ............................................................... Esselde.
Fredrika Lininel1 167 Esselde.
En protest mot den onämnda författaren af ~ K v i n n m s sliiktlif 178 Cecilia TVem.
Amerikanska kvinnoklubbar 183 Hugo VallentinJ Mrs Emily Crawford 188 Litteratur: N.
C., Industrien och Xvinnofrhgan af S.
A.
Andrée.
SlöjdSvanJ Handledniug i metodisk undervisning i kvinlig slöjd af Hulda Lundin ......................................................................... 192 Den svenska kvinnaiis deltagande i viirldsutstiillningen i Chicago 1893 196 Meddelanden från Fredrika-Bremer-Förbundet 196 Hvarjehanda i kvinnofrhgan ............................................................. 197 ........................................ ................................................... - ................................. ..........................................................
L.
D - n, En stor mans hustru 202 Jfatlddn Roos.
En moder.
I ............................................................ 214 En frfi.gh om pensionsriitt .................................................................. 226 Bokkomifin, Om graiiskniiigen af nöjesböcker för barn och ungdom ...... 230 Meddelanden från Fredrika-Bremer-Förbundet ................................. 236 Den sveuska kvinnans deltagande i viirldsutstiillningen i Chicago 1893 ' 236 Etleit Bies, Kvinnan och försvaret ...................................................... 237 Ellen Key, Vera Vorontzoff.
Sonja Kovalevsky 246 Mat7dcZa Roos, En nioder.
II ....................................................... .... 263 L.
D-n.
Den svenska kvinnans CliicagoutstBllniug ........................... 263 R.
Abelin.
Fr&amp;n Norrvikens triidghrdsskola ......................................... 268 Meddelanden från Fredrika-Bremer-Förbundet 869 Hvarjehaiida i Bvinnofrbgau ............... 270 Böcker för Barn och ungdom julen 1892 272 ................................. ................................. ........................................ .......................................
Doktor Karolina Widerström, Bryggaregatan 6, 2 tr. Allm.
Tel. 83 00.
Mottagningstid: alla hvardagar 1-3.
Tandläkare, G. G-sori Hård a f Segerstad.
Alma HArd a f Segerstad, ' f Bjorkiund Rbdfrbgningstid 1-2 Rbdh&amp;pmgsticj 1-2 Plombering och artificiela tander Allm Tel. 8646 I) lr°ottmhggatm 1g9 2 t r o Stoc7~7coZm~ Största f 6 d a g i Skandinavien af Reliaiös litteratur Biblar, Nya testan %iten, ~ i b e l u t l d ~ n i n ~ &amp; k n n n e h e s k i 5 f f o r, ibssionsskiifter, Lefnndsteckningnr, Berattelser, Postillor, Predikosam- 1ing.zi .. Dngbctrnktelser, Bonoboclier, Advents- och Passionsbetraktelser, Shger, Barii~krifter, Plairscher och Bilder.bockeiv, Trtakt~ter och Nyk- terlictsskiiflm, hvilko alla finnas till foisaljning uti shom Fosf erlandsstif helsens bokhandel 34 M a ~ t e m a m ~ c e Z s ~ a t e 34 m s m t hos ofiige bokhrtndlaie i liket Fullstdndig katalog erhalles pil begarm gratis.
e - g e 5 .i k Anmälan:. "
' m k a&amp; " Z= *:: -.
* - O 8 ci, D c c.
~ sonr ~ E wzder ~, G r 1893, # br@wa~) ziIe Itmt3w att verlcclbf "?
Fmdr tkn-B) aeme.~ * - E1&amp;.rhndets diiadamRl: " en.
s m 8 u&amp; E1ih A.
L. Somalis förlagsexpedition liar i bokhandeln on utkommit: ~ngdomsdr6mmar. '
.- Bilder från slott och koja, Fries, E. W. och ' A.
Westfdf.
tecknade af Slgfrid W-n, Pris: l: 50. s.
Den blifvnncic behaningen tillfaller K. F. Q.
M: &amp; fond.
(G.
24421) w.
... STOCKIIOLM, AFTONBLADETS TRYCKEBI 1892..
.
