# ID: svediakorp-per97
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1892
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,652
# sentences: 729
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


1892. i ' 6.e haft.
TIDSKRIFT FOR SOCIALA OCH LITTERARA INTRESSEN FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET Es3elde, Fiediika Limnell t Esselde, En protest mot den ouamnda foifattaien af; oKwmans slaktlif~ Ceczlao Wm, iimeiikanske kvmnoklubbai Hugo Vallmtm, Mrs Emilg Crmvfoid Litteratur M C, Industrien och kvinnofrigen af S A Andree - Slophm, Handledmiig i metodisk undervisning i kviiilig s l o ~ d af Hulda Lundin i Chcago 1893 Den srenska kmnnms deltagande i ~~arldsutstallnmgeii Meddelanden fran Fredrika-Bremer-Forbundet Hvarjehanda i kvinnofiAgan Fbr Forbundets medlemmar kr 2 50 4 00 Pris pr argång {Fbr icke medlemmar
Bettina Lewysohn, fodd Zetterling, Utexaminerad Barnmorska i Stockholm och Wien.
Mottagningstid 1-3.
Stzcrenatam ' 42, 1 t v. Stock7ioZm.
Allm Telefon 7757 L var och en sin egen fotograf!
X o t insandande af ki 5 sander jag fraktfiltt till alla platser i Sverige en mycket praktisk fotogrdi-nyyarat, med hviIken en Itvar utan forknnskapo Ban utfora \ erkligt rackra oclz goda foto- grafier, 6x8 cm stora Apparaterna larnnas imder garanti med Aug.
Anderson, fabrik for fotografiska apparater, Deichmnndsgade 2, K r l s t ~ a n r a (Noigel I. M.-Q~THE, Stockholm, Bokmy Musik- och persli lian del, Partilager för iterförsäljare I tr, upp i samma hus8 Filialer: Y 2 Dvottminggt.
1 R e g e h z g s g t.
2 7.
Moderff&amp;r för Drrmklrppor, Stockholm.
12 Ewmgs&amp;iidga %rd8gata~a 12, rekommenderar sitt stola och skhaltiga lager at alia Nouveautéer för sasongen.
Sarskildt får iekoniinen ?lern mitt stora lager af Pelswerk for Pelskappor med dahll passande ofvertyger w
som a r en nybildad afdelning af Allmänna Lifförsakringsbolaget erbjuder liff örsiikringar at de friskaste bland de personer, som hittills icke varit fullt +ntagliga till lifförsäkring i svenska, bolag.
För Orion galla siirskilda tariffer och sarsldda försiikriiigsvilltor.
Oiion bildar vidare en grupp för sig med sarskildt bolrsliit, men under förvaltning af AllinHnna Liff~rsäkringsbolaget.
Upp1ysiiing; ~r om Orjon och blanketter till förs#kriiig i denna grupp tillliaiidalihllas i Stocklio !in vid Iiiift~iidlroiitoret, Vasagatan 10, och i landsoiteii af ombudeii för Allmänna Llfforsäkrinrrsbolarret.
(G., 19447.)
u TYiiiborgs Attikspri t ph f askor för ntspnd~~iog.
M inborgs Biflstoks&amp;s.
U Wiiihorgs Sennp, T \ ' iiiborgs Jiistpiilver.
Wiiiborgs iiinlds Kryddor blnndnd sotii frnusk o. engelsk.
Tl ' iiiborgs Soja.
Wiiiborgs Rords: il t. hlecldosor.
och paket.
Wilikorgs hotoserin-Cacao, valsmakande, kraftigt närande, hälsosam!
Förorclad af professoresnn Olof EIaiiiinarsteu; C.
E. Bergstriiiid, med.
d: s Ch.
Em. Hagdohl in.
fl.
Hiilso.~iiiiii~ii, tidskrift för alldiii ocli enskild li51sovctrd, yttrar i sitt, liiuniiiek för cleii 1 februari följande: wSä~~cZeZes n&amp;wxucZe och z ' ii~~cZe~ * iIct .&amp;som ett 7co~zcev&amp;tr * e~ * wdt, oc7l .wïzcdcLi,gt ~~i8~.illgsn~edeZ iir dfuepz cZen i 7ucncZeZn hos osa .i.rt,fö.~~Zu Zccctose- l " il2cucao. » De flere ghger prisbelönta tillverkiiiiigarm finuns att tillg5 hos hm specerih: tndlare smit i parti Iios T ?&amp;.
TWm7io~g &amp; C: o, Sfoc7cl~olrn.
Koiial.
HoWeveratiitiir.
Dam-Utstyrslar, utmärkt välsydda å egen syatelier, lever&amp;as af bästa lcvalitd-tyger, broderier ocli spetsar.
All slags linnesömnad emottnges.
Rviiiligt bitsiide emottager bestiillningar, och förestiiiclnriiinnn för syntelierii oinbestyr mlrittaguiiig och profning., =tersta urval af Duktyger och Lakansvafmader samt af Broderier och Spetsar.
Morgonrockst yger och Flaneller.
K.
M. LUNDBERGS Bosattnin@magasin, AT: @ Y Stoa-70y4-7~0U~ * inl~eaz AT: o Y.
(etablerad 1860) Vesterlanggatan &amp; 4 Försäljniiigslokaler: necZm bot toa^, en, tvdi och tve tr. upp Största la Kdorta o, Svarta YllelilacZnii~gstyger Kulörta.
och Svarta Sidentyger Schalar och Resfiltar m, m.
Observera! '
1, I Genom direkta förbindelser med in- och utlandets förnämsta fabrikanter kan jag erbjuda ofvannäinda artiklar bättre och billigare än någon an- nan och torde en hvar genom besök i mina lokaler eller genom reqvisition af profver och varor lätt blifva öfver- tygad on1 fördelen att hos mig fylla sina bellof af dessa artiklar.
Fredrika Limnell.
Efter liingvarigt och svårt lidande insomnade deii 1 2 sistlidne september i en stilla ' och efterltiiigtad död F~edri7cn.
LinzneZl.
Hennes iiairiii är käiidt i sá vida kretsar bland rika och fattigta, höga och, lågra, att man knappast behöf ver förklara hvem ho11 var.
Hwid hon var är det vi här ville i några .. f i drag antyds för att sålunda fasta i efterlefvandes minne den blida bilden af henne, solil maagen saknar utan ?tt kanske cloclr helt hafva känt henne.
.
Det första intryck Fredrika i hennes yngre dagar ingaf,.
var det af typen för en stockholmsdam, i sina prydno,.
Fin och tack, alltid modern, alltid förbindlig, nästan alltid p&amp; rörlig fot, var hon känd nf och sjalf p&amp; ett visst lätt och luftigt &amp; tt bekant med - hela världen.
Att trotsa modet skulle varit henne lika omöjligt som att trotsa den ilmeboende lag, soiu bjöd henne att vara älskvärd mot alla.
I ungdomen kunde det handa, &amp; tt både modet och alskviird- heten någon gång gick till öfverdrift, .men det störde aldrig det behagliga intrycket af den lifliga och varmhjärtade lilla kvinnan.
Okända eller ytliga bekanta, kunde sklimta ofver hennes små egenheter.
Så t. ex. hördes ett kvickhufvud aiimärkn, att Lyran, Limnells då nybyggda, villa, var lika iitkrusad som fruns toiletter.
Kom ett sadant ord till hennes ö, upptog hon det med ett smtilöje, men iiinskade lika litet därför antalet af sina garneringar, som hon och hennes maii .för en liten elakhets skull i ringaste mån minskade den gästfrihet, hvármed de öppnade det förtjusande hemmet på Lyran för - men kunde frestas att säga - vanner och ovänner, oin det ej i sjalfva verket varit otänkbart att Fre- drilra, Limnell kiiiide hafva någon ovan.
Blef man nihmare ' ' 9
bekant, höll man straxt af henne s i &amp; t saga anidgr6 tout., just sidan hon var, med förtjanster och svagheter i alskvard blandning.
Men småningom upptacldie h a n, uiider det sken- bart flyktige viisendet, ägenskaper af gediget växde - ~ s t e r - ling qualities~ - som innanför den latta älskvärdheten bil- af ovanlig och fiingslande art; och hade dade en man kommit henne s&amp; nära, älskade man och lärde af henne så länge hon lefde.
Nen för at$ förste hvad Fredrika var, bör man känna de yttre dragen af hennes historia.
Hon föddes l81 6 i Hesnösand och hade den friska och hkrcliga tåga i kropp och sinne, som hör norrländingen W. Uppfödd af en redbar och duglig, men ganska sträng mor, i ett tarfligt ' hem, fick hon hos en gammal f. d. guvernant inhämta första elementen af den tidens ytliga pemisionsbild- qing.
Redan som barn började dock hennes vetgiriga sjal att likasom g&amp; p&amp; jakt efter kunskaper - en vann, som hon fortsatte nästan hela sitt lif.
Den första, som härvid kom det unga barnet till hjälp var biskop Almqvist, som gaf henne fritt tilltsade till sitt bibliotek.
Ofta, då den gamle ' bispen satt vid sitt arbete, hörde han nigon syssla, blmd hans bokhyllor och vande sig, sägande, då han upptiickte den ljuslockiga, flickan: w J d, det är bara min lilla bolnitta!
D Boksamlingen var.
rik p&amp; läktme dansk litteratur, och här gjorde Fredrika.
kanske sina f örsta sprtikstudier.
, Visst ar, att hon vid 10 år frossade i sagolitteraturen och förtjuste sina, j %muå,riga med att för dem förtälja hvad hon last.
Hon växte sedan upp s&amp; ati; säga i skuggan af ett skaldehem, sedan den redan aIdrige Franz&amp; blifvit biskop i Hernösand, och hon mipdes m k p e n härlig sommarafton, som hon till- bragt under sting och glädtigt skämt med ungdomen i biskops- gården.
Liflig, täck och behaglig, blef hon som ung flicka myc- ket omtyckt och orasvärmad af manliga beundrare, bland krvilka bon utvalde till sin trolofcade ska.ldsn Grafström?
d&amp; 6nlrling.
Han säges hafvs gsvit hennes ännu slumrande intelligens och sps&amp;ksinne den första ' utvecklingen, ' IE ' redrika
fann likväl efter niigon tid, att den djupare samklangen mellan deras fisenden fattades.
Förbindelsen bröts och nAgot ' r.
senare gifte hon sig med sin kusin, P: E. Svedbom, en tän- kande och rikt begkfvad man, d&amp; lärare vid Nya elementar:.
skolan i Stockholm.
4:: i: Till en början lefde det unga pa-ret pk mannens lille lön ett mycket indraget, lif i en helt liten ' bostad, dar den unga frun, de första iiren utan tjänarinna, drog försorg om bhde h.ushållningen och trefnaden med en klokhet och ett .behag, som sedan följde henne i alla skiften.
Senare, med ' en lite?
gosse på, armen och flera inackorderingar i hemmet, skötte hon alltjämt en miingd husliga sysslor och fann ända däremellan st under att f d l f ölja sin musikaliska utbildning samt att under mannens lediga timmar af honom likasom i flygande inhämta en del af de kunskaper, som, ho11 snart inärkte felades henne för att h.on skulle kunna vara honom en ' rätt, maka.
När med iiren förhiillandena och hemmet samt umgänget vidgade sig, fortfor Fredrika att med outtömlig vetgirighet samt deu utomorde~itliga ' ' receptivitet,.
som tillhörde hennes natur, nflyssns mannens kamrater och frmustående umgaiiges- vänner en mängd utialanden i olika ämneii, hvilka h o n genom flitig Iiisning i någon msn befsstade.
Det mesta förblef dock.
naturligtvis mera .ett i flykten samladt förråd af ta.+efrön, id6er och outvecklridt kunskapsstoff, i i i n&amp;gon grundlig bild- ning, byggd ya verklig kunskap.
Under tiden hade hon, tro- ligen mest på egen ' hand, utvecklat sitt ypperligs språksinne.
och gjort s i g till herre öfver ' trenne främmande språk, hvilkas litteratur hon sedan flitigt läste, och hvillsa ho11 talade med en - lätthet, som gjorde de utliindska resor, hon 1ängi; e fram f öretog jiimte sin man, dubbelt angenäma och lärorilca.
f ö r både honom och henne.
Till sitt väsende förblef hon alltjämt densaniim, täck och intagande, men litet flyktig. '
, ' ' ' ' ' '
Sm %niiigom förbättrades det - - i n 3 parets stiilinilig be- tfligt.
Svedbom, som genom sitt skriftatalla~ska~~ gjort sig känd som en framstående pedagog, utnämdes till rektor med jämförelsevis god lön.
Därjämte fingo båda makarna si?
: rikliga andel i af kastningen af ett familjeföretag.
som linge sett mycket mörh-t ut, men hastigt xtvecldat sig till h w d det ännu i dag ar, en af de mest siiistgifsanile affiker i landet, det så kallade » Vifstcl uarf s. Seoare Llef S~edlbom redaktör af Aftonbladet, hrilket kom de bida makarna att röra sig inom nyn områden.
Sredboms ursprungligen sk ansprtikslösa hem antog im allt större dirnensioiier och f o - vandlades snart till ett ratt lysande och inom sin h e t s t o ~ - gifva,nde hus, som dock alltid, tack rare Fredrikas tidigt vunna erfarenhet och medfödda dagligiiet, hölls inom griin- sernn för en klokt beräknad h~ddliiimig.
Hennes gamla satt att förkofra sitt vetande fillainpacles nu i större skala, i samma iiitin som hennes iimg$ingeshetz upptog allt flera utmärkta och b e g i f ~ a d e personligheter.
XII fick hon äfven tillfälle att geilom i f i g lasning af np~tkommeii skönlitteratur öka sin redan ratt omfattande beliisenhet.
Lägger man därtill det glada siiCskapslifiet, de &amp; t omvax- lande nöjen ägnade samkvämen i det egna hemmet samt de njutningar hufvudstadens musikvärld erbjöd under en tid d % Jenny Lin d, Belletti, Gunther, Poroiii m. t !.
utgjorde dess ledande stjiirnor, s&amp; förstår maii att den unga finns tid vm ' till det yttersta upptagen.
Det är ju tydligt, att det ligger en riss tro !lmalce ofves ett saldant rikt lif.
Nen rikedomen lias s i m faror, och Fre- drika, som smakat p&amp; kunskapens frukt utan att kunna simaitii den och jagat från det ena nöjet.
den ena hiinf6fömnde njut- ningen till den andra, mr ocksi i fara att förlora sig sjiilf.
Att hon, om ocksi halft ornedrete$, kkade denna fara, kair man sluta si: till af den gliidje hiarmed hon omfattade der: riiddning.
som bjöds henne.
Den kom genom bekantskclpei;.
med Fredrika Bremer inom den af Bienne i i p s Sildadc för- aningen för att bereda vård för viirniösn barn efter i Irolepi ' 111 döda, fattiga: föriildrar.
Denna tid rcknade Fredrilra.
Limnell sasom ut&amp;ngs- punkten för ett nytt skede af sitt lif.
Det var icke blott att hon ' vid den adla rnä~iniskoväiiiiei~s sida lärde att göra godt på ett praktiskt sätt - något hvarvid Svedbom var behjälplig genom att organisera och t i l l h p a Fredrika Bre- iners idéer.
Detta var ju mycket, men det var icke allt, icke det biiita, som den nya vänskapen skäpkte den unga frun.
Hoii fick i Fredriks Bremer för första gången en vän, till hvilken hon kunde se upp.
Hon fick genoni henne en ny syn på världen och lifvet, på Gud och sig själf.
Hon vann den tro, som utgjorde lcarnaii i Predrika Brerners lifs- åsikt: tron på n Gud i Kristus)), ordet fatta&amp; i dess högsta andliga bemärkelse.
Och därmed utvecklades n u hennes na- turliga godhet och vähilja till en godhet och kärlek af ny, hö.gre art.
Hon fick s&amp;lunda genom Fredrika Bremer den medelpunkt för sitt inre lif, som hon dittills saknat, och kring den kunde hon också, gradvis s d a till ett helt sitt spridda kuiiskapsstoff, så, vidt det var befryndadt med den sanning hon bar inom sig.
Freclrilrn förblef samma älslr- värda och intelligenta kvima, s m m a förbindliga värdinna, s m m a alltid inoderim och alltid angenäma världsdam; men hon blef därjämte något mera, hon blef elz jh~uliter och i cleiina Irw ' czkter var goclheten hufvuddraget.
Men nu finnas ju många arter af godhet, och när man som hiir till denna ägesskap förliigger tyngdpunkten i en människas personlighet, bör göra sig reda för hvilken art densanlnia, tillhör.
Det finns en negativ godhet, som består i att, icke lrunna, blifva ond, det finns en passiv, som egentligen l ä r.
att vara god emot sig själf; det finns slntligen e11 tredje, den, som Gr ett aflagg d kärlekeii,)) som sölce~ iclce sitt, som ilinber intet m y t u och som ger sin prägel å,t hels väsendet.
Den god- heten var det, som blef hjärtpuukten i Fredrika Limnells Barakter; och genom den må,ng&amp;rign f örtroliga beröringen med Fredrika Bremer växte och utvecklacles detta lrarakters- drag till allt större betydelse.
Att vänskapen icke var en gärd blott från den y1igres sida, framgiir, därnf, att några af de iiiärkligaste bref af Predrilra Breiners hmd, som blif vit ' bevarade, äro skrifna till Fredrika Liinnell.
Af deii selirtres bref till hennes vän finnas
endast några få från Fredrika Bremers sista tid, hösten P 865, beliiill, men d&amp; de vittna om förhåliandet siinnerna emellan, ma här ett par korta, utdrag meddelas.
En.
dag hade Fredrika LimneU skrifvit om e11 ung pei- son, som vännerna tillsammans sökt hjiilpa, och radda iar frestelse och nöd, men som icke velat lkta sig räddas: .Jag ar nedstämd och yr i hufvudet af människor - fattigdom och hjälplöshet)).
Men kort därefter, sedan hon redogjort för ett ' annat bekymmersamt iimne, som dock gifvit hopp om framtida bättring, skrif ver hon:.
i; o ' s~&amp;ledes är äfven där, i all angest och kamp dock en furhoppning, en ljusning.
.O@ s % ciz ' ucr, bref, Fredrika, son bära till mig s&amp; myc- eken glädje fr %n dig sjalf!
Hela ditt af Guds oandliga rishet och kur- lek genoniträngda väsen - allt detta st&amp; fur mig s8soin ett stort glädjeämne.
D Den 22 december, en vecka innan vännen gick till ett bättre lif, skrifver Fredrika Linmela ett skiimtsamt bref med en julklapp bestående af en varm vinterdriikt.
.
.
rBörl8ter du ' den lilla gifvan af den lilla gifrarinnan?
Tycker den icke vara niisvis ' b skrifrer hon bland annat.
sDi7, mitt jordiska ideal !^ fortsätter hon,, du rika, f fred- rika^, du, ' som sökt och funnit och därför kan gifcn så rikligt &amp; t alla, dn vet nog ocksk att den fattiga kan ha en gafva att ge afven den rikaste!
Men hvar och en fhgel sjunger efter sin niibb; som gifvarn är, si " t Blir gåfvan, - arm om an välment.
Förlkt mig, Fredrika!
Men jag tänker, art om jag kläder pH.
dig en liten klädning SH kan du i stgliet få kläda p % en fattig mer - och s % slippa bestyret.
Det har varit mig så kart att befria dig frkn skdana sm&amp; omsorger, son1 du snart vuxit ifraii.
Forlht mig därför ocli tank att det finns eu, h a r s hög- sta gliidje det skiille vara att befria dig frin allt soin kunde vara dig obehagligt.
» ".
Betech ?iande f ör Fredrika ocli hennes f örhiillande till Fredrika Bremer ar ocksii, att d i %rfattai=iiinan fr8n Italiei: skrifvit om.
sin langtan att komma till Palestina: samt ornö; j- 1ighe.n.
a t t f&amp; reskassan att racka till, f i e d r i b Liunell i de ömmaste, ödmjukaste ord bad att f&amp; bekosta resan.
Samma anbud som p i sin tid Fredrika Bremer g j o ~ t Geijer, kom henne nu sjiilf till del f r h Fredrika Limnell.
.
Under de år Fredrika Bremer, efter Herthas utgifvande,
tillbrangte p i ' resor, sar vailn8n i Stockholm hennes litterära ombud, beredde hennes reseskildringar för tryckning i Afton- bladet, samt meddelade.
henne alla litterära företeelser i hem- landet, .dock med undantag af de bittra utfallen mot henne sjiilf och Hertha, hvilka hon omsorgsfullt sökte bespara heiine.
Dessa i r medförde oro och sorg inom den Svedboinska familjen genom den yngste sonens obotliga sjuklighet och husfader * frånfälle.
Till den äldre sonen stod ' Fredrika alltid, i det ömmaste förhtillande, dock mera som en syster än som en mor.
Han var d i .annu allt för ung att kunna vara henne till ' något stöd.
.
Fredrika förde under ' denna tid ett mera tyst och in- draget lif, men rar mycket verksam inom ' den ofvannämnda föreningen för barnavird, som utvecklade sig p i ett för- träffligt satt, äfvensi deltog hon i stiftandet af Klara Skyddsf örening och blef sekreterare i deiisamma, e11 befatt- ning, som hon skötte p&amp; ett utmiirkt .siitt och beholl i öfver 25 år.
.
*: i: i: År 1860 gifte Fredrika om sig med sedermera byrhchefen.
i järnviigsstyrelsen Carl Liimell, en i musikaliskt och este- tiskt hänseende fint bildad man.
F r i n denna stund blef r LimzelZs W (på dörren till deras hem stod endast detta ord) under iliira e t t fjardedels sekel ett af de mest eftersökts hus i hufvudstaden.
Mangsidige som värdfolkets begifning och intressen voro äfveii de kret- s~; tf framstående eller i olilia riktningar intresserade per- soner, hvilka samlades i deras med utomordeiitlig smak och komfort anordnade hem, i staden shval som i deras förtju- sande sommarhem .vid Mälaren.
Det var i sjslfva verket hvad hufvudstadei~ så, sällan haft, men s&amp; viil behöfver, %a salongs, i många afseenden tongifvande och alltid i en sympatisk atmosfik erbjudande sina gäster ett fint och p6 samma gång trefligt siillskapslif.
Värd och värdinna voro bkda förekomiiimde utan att därför binda gasteriias frihet.
Fredrika gick vanligen med Ititta rörelser f r h grupp till grupp i glads.
samtal; 511 åker - d&amp; en djupare toii .allslogs - stannade hoii och upptog den.
Och det var d&amp;, som nian från den lilla krets, som.
slagit ring omkring henne, kunde I a höra hennes ranligeli dämpade, halft susande stamma antaga en djupare, fylligare klangfiirg och se hennes ljusa ögon tindra, i d e t hon med flytande ordrikedom försvarade en älsklingsidé eller utveck- lade en eesk gruiidsats m. m.
De kretsar, som sadades hos Limnells bestodo dels af musikens, li&amp;ratmens och de fria konsternas idkare och van- ner, ' dels af personer, deltagande i eller intresserade för ar- betet p&amp; lösningen af sociala frågor i olika riktningar .. Sonen i huset, sekreteraren i Xnsikaliska akademien dok- tor Vilhelm Svedbom, anordnade musikkv&amp;llariia som, vare sig programmet upptog storartade kompositioner för kör och soli eller mindre musikverk såsom st rkkkvartettcr, duetter och visor - allt utfördt af framstiende virtuoser - gafvo musikälskaren den renaste njutniug.
De litterära kvällarna erbjödo läsning af nyutgifria skönlitterära arbeten.
Stundom gjordes musiken till dikten s bärare, sksom d&amp; aspastaras död&gt; deklamerades af en fram- staende scenisk artist beledsagad af musik.
En annan gaiig hördes en tysk deklamatör med den viildigaste röst, mäktig af den finas te xiyanseriiig, å tergif va stycken af Shakespeare si.
ypperligt att inträdande personer trodde ett fdstaiidigt skadespel vara under uppförande.
En annan gång visades alefvande taflor » under musik m. m.
Samkvämen f ör dryftande af sociala f rågor hade sin egen karakter, beroende af det ifralgmarande ämnet; si, t. es.
nar Föreningen för gift kvinnas iiganderatt bildades och in- tresserade rilrsdagsmiin inbjudits för att gifva sina råd huru saken bast skulle förberedas i kamrarna.
En annan gång samlades Fredrika-Bremer-Förbundet janate några gäster fran.
utlandet för att afhöra meddelanden om rälgörenhetens orci- nande, om behöfligheten af yrkesstipendier för flickor o. s.
T.
F ö r.
ej länge sedan hölls dar en seance rörande nyk- terhetsrörelsen, inledd med ett föredrag d en norsk hoffrökeii.
Under flera Ar voro vissa kvällar afseddn för yngre liirariimor att samsprElca om nya undervisningsmetoder.
E11 vinter höll .Vikner d&amp;r en serie föredrag i filosofi, hvilka öfvade ett märkligt inflytande, kanske icke minst pii honom sjiilf.
Äfven den s&amp; kallade B blomstermissionen r och flera
andra ffomma företag hafvlt i Fredrika Limnells s.z10n ' ~ haft sin utgåi~gsprinkt.
S&amp; l&amp;ngt rörande den Lirunellska saionken.
Inom de niiinga föreningar i hvilkas ledning Fredrika deltog, spelade hon en egen roll.
Har, 0111 iikgonsiii var hon den 2 fred-rika » den a,lltid niedlande och förbindande.
Mer än en gång då någon ' f ledarne, som.
skg den föreliggande friigan i stort, yrkade p&amp; en .åtgärd hvilken .de öfriga af sparsamhetsskäl trodde sig böra motarbeta, afbröt hon plötsligt den ifriga diskussionen med den korta förklaringen: » X har ratt, och jag bekostar saken.))
Fredrika Liinnells vaiiner voro af inångcs slag: där voro f öreiiin gsi %inner, rn~silwänne~, litterära viiiiner, somm ar- och ~ och vintervänner m. m. Diir voro ocksh,)) y c m l c ~ vänner, dem glömde hoii aldrig; men narmast hemles hjärta stod länge Geijers dotter, den adla, djupt tänkande Agnes Hainil- .ton.
Till henne slöt sig Ereclrika med innerlig hängifvenhet, förde med henne anda till 1882 då hoii dog, en liflig bref- växling öfver allvarliga ä~nnea och hade sin största glädje af att ägs henne som sozuiiiargäst p&amp; Lyran.
DSiremellaii framträdde hos Fredrika nya yttringsr af den f öruncierliga receptivitet, som var oskiljaktig från hennes t u.
Sk kunde hon helt plötsligt flamma upp för märk- liga personligheter eller icl6er, helst om de vor0 barare af tidens nye tmlcar eller tollcme af de gamla p i ett nytt och träffande satt; och kunde de d&amp; under olika tider i ej ringa mån behärska henne .. Att bland dessa » barme » förekommo afven P andliga talare » säger sig sjalft.
Dock stod, oberoende häraf, Fredrikas religiösa öfvertygelse i egentlig mening u a - der närmaste inflytande af en from och frisinnad akademisk.
larme.
Hon älskade sin bibel -- ~ ~ e d r i l c Bremers a bibel, full af hennes a ~ i t e c k i i i i i ~ - r lgste den dagligen, och.
hämtade där näringen för sitt inre lif.
Huru det spirade och förkofrades detta tysta lif i Fre- d r i k a ~ inre, det visade sig bland annat i hennes mod att handla efter hvad hon ansåg rätt, utaail afseende på hvad som.
i världen anskgs %comme il faut,.
Därom vittnar t. ex. hennes verksamhet för en så impopulär idé, som gift kvinnas äganderätt och %ennes nitälskan för sedlighetsfrågan m. m..
Ännu ett exempel.
friin äldre tider på Fredrika Lim- nells iuoraliska mod m&amp; här anföras.
Det hade förljudits att ett mycket framstiiende konstnärspar drulle skiljas.
Man- nen hade många vänner och beundrare, och de menade att felet var hustruns.
Hon, som var en främling blef därför bittert lrlandrad.
Men Fredrika EimneU kände säsom kvinna, att felet var mannens och att hustrun icke borde eller kunde lefva med honom.
Hon tog d i hennes försvar, kanske icke med ord, men p&amp; ett sådant sä,tt, att nngriparne maste böja sig i djup aktning för bide den angripna och hennes för- harare; och ännu i dag bevarar den i utlandet högt uppburna i tacksamt hjiirta minnot af Fredrika Lhnells e Och just godheten var d&amp; som växte inom henne till en m&amp;t, som blef allt mer och mer bestämmande, ej blott för hennes handlingssätt, utan för hela arten af hennes per- sonlighet.
I synlig mitto yttrade den sig i gåfvor dels i ymnigt mått till fattiga och sjuka, dels till begiifvade unga människors utveckling, af hvilka flera i aratal fingo atnjuta hennes skydd.
Dels slutligen har hennes frikostighet rildigen yttrat sig inom de många föreningar i hvilkas ~erksarnhet hon deltog.
Bland dem har Dagny sarskildt skäl att namna F~~ecZrika-Bre~~zer-F0~7,11nce, för hvilket Fredrika Eimnell varit den varmaste och frikostigaste van.
a n n u under sina sv&amp;ra plågor förliden vinter tänkte hon pk &amp; samma och skänkte d&amp; med, varm hand till dess stipendiefonder den betydande summan af 1 0,O 0 0 kronor.
Men allt detta var blott utflöden af den i hjärtats in- nersta boende godhetens ande, som kanske endast en iiiirinare iakjitagare kom på s p t e n.
B Ikge~a 7atzde .fi; d (itc sfisonr E ?rec?: 1.il; c!
LinzneZZs, sade nyligen en hennes barndomsvän, och afven den.
som kännt henne först under de senare trettio aren af hennes lif har iakttagit detsamma.
Hon är, jämte hennes oförgätliga larmiistare i konsten, Fredrika Bremer, en bland
177 de få, som man tycker hafva u &amp; ~ f ~ l l); udet t rälsker edra, ovänner, gören dem godt soin vilja eder skada)) m. m.
Har ofvm har sagts att Fredrika Lininell icke hade några ovanner, och det &amp; r sannt; Men hon kunde lika litet som andra undgå att röna smarta.
eller obehag af andra människors f el och svagheter.
Det har händt att personer, som i rik1ig.t mått åtnjutit hennes godhet, dock i lättsinne eller tanklöshet vållat henne stor smärta, men att hon!
då de år.ata1 därefter råkat i be- tryck och frestelse, behandlat dem som en huld moder sina .barn.
Det har hiindt att för Fredrika Limnell omtalats ytt- randen, agnade att ställa någon hennes viin i dålig dager.
Det gjorde henne ondt för tillfället, men kort därpå omta- lade hon ' förhållandet för vännen och affardade amiiet med.
.
.
.
ungefär följande ord:}) jag skall icke nämna yttrandet för dig, vill ej heller att du försvar3r dig.
Har sagesmannen rätt gå förlåter jag dig, har han orätt, så rör mig icke hela saken.
I båda fallen skola hans ord vara som, vore de aldrig sagda., Drag, sådana som ' dessa, vittna bättre om hvad en iiiiin- niska ar, än något som hon gjort - betyder mera för var- det af hennes personlighet an de frikostigaste ' allmosor eller.
donationer, huru högt niaii an med skäl må skatta en sådan välgören het.
.
Till samma sida af Fredrika ~ i m k e l l s vasen hörde hen- nes stora ödmj.ukhet.
Hon tillät knappast att man tackade henne när hon ' gjort något godt - aldrig ' att man prisade hennes gifmildhet.
~ H v a d ar jag, att du ska11 s&amp; taOla till mig?
D sade hon ofta till den ' som.
tecknar dessa rader, och tillade då garna halfhviskande Fredrika Breiners ord till henne själf &amp; f samma anledning:, Jag fattig syndig människa!
D » Tro mig!
sade hon till en barndomsvän, D det är ingen förtjiinst hos mig att vara god, det ligger i, min natur.
., Kanslan af hennes oduglighet inför vår Herre var alltid mycket stark inom Fredrika - Limnell, men den blef för henne aldrig tröstlös, ty hon visste hvar hon hade sin frälsare.
.
F ö g t under ett Itingvarigt, ytterst plågsamt fysiskt lidande föreg0ende vinter blef henne ångesten öfver den syndiga maiiniskans vanmakt öfvermaktig, och hoii kampade så till '. '
12 '.
' kropp som själ en bitter * kamp p i lif, och död.
Men lifvet segrade slutligen.
Pliigoriia bilades, hennes sjal fick ro, och hon lefde med sina barn stilla och liign ett par månader p i den vackra Lyran.
D&amp; infunno sig pi.
nytt de fysiska pligorna; men sjalen förblef ' klar och full af förtröstan, tills hon den.
l2: te sist- lidne september somnade in i döden.
Vid hennes jodfästniiig fyra dagar darefter, var kyrkan öfverfylld cif deltagande och salcnande vanner.
Af en friin- varande sändes följande rader som uttryck af minne och hopp vid Fredriks Limnells bår: Död hon ar; Meii hennes godhet lefver, Och kärleken bär Till Gud lieiines frigjorda ande.
Esselde. '
.
En protest mot den oniimnda författa- ren af " Kvinnans slakt lif ".
*) M m ställer i viira dagar allt högre ansgir&amp;lr p&amp; ~ r v i k m ~ såsom sedlig personlighet, och ilet med rätta; ja, man gAi * stundom ancls d&amp;rhäll att satta Ihekc sin förhoppiiiiig om en sedlig nppriittelse af individen och samhället pk den bildade kviniian.
Detta lär väl, vars för mycket begärdt, och äfven Digny har kanske nigon gång gjort sig skyldig till en lik- nande öfverdrift.
Kvinnan hm tyvärr, hon också,, sina fel, som of ta iiedslii af ven de vackraste f örhoppningar.
Men hvad skall man säga om (le msn, som just taga i försvar de kvin- lians fel och svagheter, som i första rummet motverka hen- nes sedliga uppgift?
Man vill knappast tro att niigot sidant är möjligt, men det har likviil skett helt nyligen och p&amp; fullt allvar i en populärt vetenskaplig skrift, som gratis utdelats i tusentals +?)
Bila.ga till Hiilsoviinneii 1891.
exemplar och sarskildt tilliignats » 76vinlzo~ och y ifta nz %a D. Ncriftens författare ar visserligen onämnd, men d i han stallt sig i skuggan af ett s&amp; aktadt och kaiidt namn som herr doktor E. W. TIGvtlinds, läkaren, skriftställaren, rilqdagsman- lien och den inflytelserike religiöse talaren, s&amp; kan men icke lämna hans opus oanmilrlrt, helst d&amp; det shsom bilaga åtföl- jer doktor Wretlinds i vida kretsar spridda tidning w Halso- vannelin.
Allra: minst kan Dagny liimna sidans uttalanden opisktade, om hon vill fylla sin uppgift shsom den tanlraiide kvinnans målsman inom pressen. '
' s Den ifrågavarande ' afhandlingen har till öfverskrift: Il~ (uirznccns slti7ctZ~f i non~icdt ocJb sju7cligt tillst6nd s, och i dess tredje hiifte förekommes .ett kapitel om den Mnliga Iiarak- - teren eller, s&amp;soin f örfattaren siirskildt betecknar uttrycket: » 7winnans andliga slia2&amp;~nne och ~zcrtzcrn.
Förf.
framst&amp;ller hiir p i ett kortfattsdt, men t&amp;ligeu inkonsekvent sätt en del kvinlige iigenskaper och dessas olikhet med motsvaraiide agen- skaper hos mannen.
Härvid lcunde nog vara iitskilligs an- msirkningar att göra saviil för soni emot förf: ns åsiLi-er, men har liimna yi allt detta isido för .att uteslutande sysselsiiha oss med förf: iis uttalanden om den.
7cz.&amp;ipii fåflingan i dess förhillsnde till kviauans uppgift.
LE ' tifangaiiw, sager förf., » har en djup grund i kvinnans naturliga skaplynne.
Den grundar sig p&amp; hennes behof att behaga och pal hennes naturliga skönhetssinne: K2; imzci~s qy- j$ är att genom de yttre Gge ?is7~cq~ev1~a, s7; öjz7iet ocJ~ belurg, d~) " agc till ~, 112m2ne12.
g Det tir db tij %en henrm ~) " att (: gl~et, ja 1112: I; t: citt.
pi bast (% satt fi.&amp; ?vjcc clettci syfte genom sin 7ilädse1, shia pyclunde~; .sitt skick och heln sk?
tqq~tl-tidnmde.
(A70nsten ' måste $6 ofta tifve~z .ersatta hvad ~zcrtwen fÖmmz ?~ ?.cit rid shcc gå frors ~rtcZebzing.)
» Hvad som i detta besynnerliga uttalande föret~adesvis tilldrager * ' sig lasarens iippmiirksamhet ar de d oss kursiverade satserna.
Man frågar sig i första ögonblicket: på hvilken .auktoritet stöder sig förf., d&amp; han saluilda gifrer studiet af lcvinnans karakter och uppgift en uteslutande fysiologisk rikt-.
ning med förbigående af den psykologisks, hvarigenom han kommer att lagge all vikt p&amp; yttre agenskaper, yttre för- ' P
sköningsmedel, i afsikt att 1Hta kvinnan tjäna det enda syftet att behaga mannen och viicka, icke hans kärlek, ty dit når ingen med blott ' yttre medel, utan hans ytligare sinliga ka.nslor.
Med tanken fastad pk utgifvarens, d: r W: s, lifsåskkd- ning, skulle man kunna tro att förf.
till den d honom ut- gifna skriften borde i första rummet stödja sig på biblens utsagor, utvecklade och förklarade af kyrkofäderna och Eu- ther.
Men nej, de förkunna en alldeles motsatt lära.
Icke heller är det de gamla moralisterna; icke heller sednare ti- ders filosofer och pedagoger, som kunna iiberopas som auk- toriteter för det ofvan anförda uttalandet.
8kaU man då nödgas tro, att detta uttalande i dess krassa materialism helt enkelt är ett uttryck af den svenska vetenskapens, den svenska läkarens och fysiologens ståndpunkt?
Omöjligt!
Vi för vår del kunna icke hysa en s&amp; låg t.ailke om den svenska läkarekåren.
Flera bland dess med- lemmar hafva gatt i spetsen för arbetet p i vrira kvinnors utveckling friin att vara etbblott viljelöst bihang till mannen och till den högre ståndpunkten af en själfansvarig person- lighet.
Mången läkrtre har ock sedan med råd och d&amp;d fram- jat kvinnans striifvande att vinna en gagnande och viilsignelse- rik verksamhet, vare sig inom hemmet eller darutanför si is on^ uppfostrarinna, sjukvkrderska, liikare, eller helt enkelt ut- .öfvare af ett yrke för sjalff örsörjning.
Det höga anseende den svenske läkaren i allmauhet &amp; L njuter såsom karakter, förbjuder oss ocksi, att tillskrifva ho- nom det ofvan anförds, om en sk lag sedlig ståndpunkt vittnande uttalandet om kvinnans uppgift.
Vi hafva sökt förklaringen p&amp; annat håll.
Det slog oss vid första genomläsningen af det ofta nämnda yth&amp;det, att det biide till form och innehåll rijjde en n i r a fiBndskap till de populära, sentimentalt vetenskqdiga dussinarbeten, som smycka bokmarknaden i %das grosse VIi.terlanid&gt;t.
&amp; i när- mare granskning öfvertygade oss, att det måste ara ur en sådan lcälla, som det anförda yttrandet hämtats och, efter en flyktig bearbetning af sveiisk hancl.
kommit att ingk i afhandlingen om kvinnans däktlif, kanske utan att bearbeta- ren gjort sig reda för hela dess innebörd.
Det piiminner s8 starkt, detta, yttrande, om den gode fader Klenekes och andra a.
.
181 med honom likasinnade samt, i afseende p&amp; kviiinans upp- gift, s&amp; hjäi&amp;ns inskränkta tyska f örfattares iskiidningssätt, att det ytterligare styrkt oss.
i tron p&amp; dess germaniska ur- sprung.
*) Lugna i förvissningen, att v i r uppfattning ar riktig, g&amp; vi tillbakn ' till var text för att närmare skärskida dess innehiill.
När förf.
förmenar, att det är kvinnans uppgift att gdraga ' mannen till sig)), vill m m i förstone gärna tro, att han menar m nzcm, eller bättre, den nucn, som hon älskar och till hvilken hon sjalf k ä h e r sig drigen.
Pistaendet hade.
d&amp; ' haft en viss giltighet, ehnru det alltid vittnar om.
en inskränkt synpunkt att häri se hela hennes uppgift - icke blott en rättighet, utan en plikt - hvartill kommer användandet af endast yttre medel för ändam&amp;lets vinnande,.
hvilket alltid ' blir mer eller mindre förnedrande.
Men förf.
har i själfva verket icke begränsat denna kvinnans förmenta uppgift till en &amp; ss man, utan menar helt simpelt, att hon .skall draga till- sig mannen i allmänhet, och att det-Gr hennes plikt att ddarvid använda de yttre fördelar, som st&amp; henne till buds samt underhjälpa dessa med konstens f6rsköniiigsmedel.
I shnning man kunde tro, att dessa lefnadsregler vore hämtade ur någon f ö r de stackars haremsclamernas riikiiing författad katekes.
Likheten b l i r så, mycket större då man följer förf.
till hans slutresonnemang, hvilket går d&amp;qG ut, att som minnen vilja öfvergk hvarmn i styrlra, mod och yrkestdanger, som betinga de~cis f r a m g b g i lifvets strid », s i m&amp; man icke förvägra kvinnorna » att söka öfvergi hvaranii i skönhet och behag, dessa egenskaper, som dock så, väseat- ligen betinga dwcis framgång i lifvet '!
' Hvad kan bättre än detta försvar för fåfanga damers afundsamnia tiiflaii om smannenss ynnest tillämpas p i sultaninnornas och odalisker- nas svartsjuka sträfvan att utestänga] Ivaprandra ur deras herres gunst!
.))
:: 4 $:.
. ')
: ifven anclrs delar af det ifr.l.gzlvaraude kapitlet förrilda samma uï- sprang.
Observera t. es.
föiklaariugen, att den unga kvinnan icke bör Biirirs sina armar stelt, sej, heller sl5ugniicle hit och dit, iitan latt böjda, f ?ird.ign crtt tjiina ».
.
Men hvarthan leda ytterst le5iadsregler såcluna son@ dessa?
Hrar ligger gränsen för denna förmenta riitt och plikt att med yttre företräden, föritiirlrta af koiistens hjälp- medel, r draga till sig männen?
x Förf.
har förutsett frågan och srarar: griinseu ligg= dar, hvarest naturen genom en lag samhällsställning eller små ghf vor tydligen förmenat henne (kriiinan) att vinna det mål hon söker,.
Svaret ar .betecknande äfren föi.
förf: ns inkonsekvens, enär han, p&amp; föregående rader jiist uppmuntrar att låta konsten ersiitta nhvad naturen försniilmat rid siiiit gåfrors 1cké heller ligger det &amp; gon följdriktighet uti utdelning r att förbjuda kvinnan af lägre samhii!
!sstillning deil &gt;t ratt och plib-t&gt; att ge fritt lopp i t siil naturlige fifiiiiga och darmed söka ~iicka mannens l i d e k, som han tilierkiinner ' hennes systrar på ett högre steg af sauihiillsskdan.
3 sjdfsz verket finnes ingen förnuftig gräns f ör tillämpningen af den kategoriska regeln.
Tvartom lian man med den föiwara dei., djupast sjunkua kvinnas utstyrsel och beteende l i k a d som dec dekolleterade baldamens paryr och fina eller .ofina koketteri.
Och sådma lefnadsregler fradagger man utaii tvekan för våra svenska kvinnor!
I sanning det ar bedaöf !igt.
Dar någon gång siidana - tendenser, som förf.
ställt sisom rato och plikt, rerkligen röja sig i en och annan kvinnas natnr., där borde de viil af förf.
hiinförts under nitorikeii r3Iiss- riktningarv samt anvisningar gifrits hura de böra bekampas.
Frågas kan ocksi huru förf.
tror, att i !e krinnors ka- mkter och lif skola gestalta sig, som sökt fjlla sin förmenta uppgift, men misslyckats, och d6, sedan deras ungdom fös- gått, stå inför ett förfaladt lif och en hopplös framtid eller, I andra sidan, am hon lyckats tilldraga sig en ~nciis siirligi?
böjelse och på den byggt sitt äkte; iskap: ' Det f örefaller nästan lo jligt att numera behöfra sj-ssla med sådana missförhållanden, som tillhöra k~innofrågans abc.
Men förf.
af den ifrhgarararide, skriften visar?
att det a r nödvändigt.
Icke som skulle det falla någon in afd för- neka, att förhållandet könen emellan ar en mycket vik-tig
faktor i mänsklighetens utveckling, men att göra detta för- hiillande till a och o i kvinnans hela lif och lilcval d j a i dess tjänst alivända &gt;) endsist yttre medel&gt;, det ar farligt, det är förnedrande; det är att göra sig till mA1sma.u för nutidens mest osunda laror - en Schopenliauers, en Hart- mans, eller, för att hålls oss till närmare exempel, en Strind- bergs.
Ingenting kan heller vara mera stridsiide mot den nya tidens szmcZcc uppfattning af ämnet, hvilken snarare g t ut på att t5imja an ' egga den sinliga böjelsen.
.
D&amp; iimaet ar af största; vikt vore Dagny tacksam om någon allvarligt tänkande man eller kvinna, som står ung- domen nära och söker verka för dess sunda utveckling, ville lsmiia henne en utredning af frågan: .H2; i17xc ~ e f o r n z e cmses ~ i förl~ciilandet 7cöne9z mzel lan P öns7cca~~7c (, ' Här sluta vi vår npps: ~ts med att å reusinnade och tänkande kvinnors rägnar på det allvsrlipaste protestera mot den onämnda förfas har graiislrade frarnstiillniiig af kvinnans uppgift, p&amp; samma gåmg vi vmns oerfarna och lättledds läsarinnor att antaga och i lifvet tillämpa havs ladoinar.
Amerikanska kvinnoklubbar.
Bref från Boston.
Kvinnoklubbarne spela liar i Nya England - jag tror ngstan jag v&amp;gar saga har i Förenta Staterna - en roll, hvaroin man i Europa knappast liar en aning.
Maii in % dock ej häriiied tanka sig riktiga klubbar för clainer, s&amp;d,zna som man Iran f&amp; se dein i England, med lasruiii, inottagniiigsrm, matsalar och andra af dessa klubblifvets fördelar, so111 iniinneii s&amp; länge lyckats belililla för sig själfva.
Shdana klubbar finnas, mig veterligt, icke har i Boston.
Snarare äro d i kvinnoklubbarne likstallda.
ined roddklubbmne och bollklubbarne hemma i Sverige, d. v. s. dc iiro föreningar för vardanaet af gemensainina intressen och idkandet af gemensamma nöjen.
Cecile Gohl liar i eder tidskrift beskrifvit den stora kvinno-.
klubben ~Sorosis9 och sagt den vara staimnoderii för en talsik skara iittlingar.
Har Iiör man medleminarne af &gt;Sew England ' s Toman ' s Club&gt;, pkstP1 detsamina om sin klubb, e n.
stor kvinnoförening B Boston, med stmkt kviniiosaksvanlig priigel.
Hiir det an därmed förhiiller sig, det vissa ar, att smaken för klubbar spridt sig, ocli ingen by i dessa landsändar ar nu utan eii eller flera klubbar, ja, mängden af deni i de större staderna (i synnerhet i Boston, bildningens och Iialfbildningens hufviidsate) och damernas förmåga att räcka till för och sanitidigt tillhöra flera stdana Idubbar, är föreinhl för alla nykoinlinpars undran och alla infödingars godmodiga elier satiriska skam t. Huriidana äro da dessa kviiinoklubbar?
De kunna delas i tv % stora griipper: lasecirklarne och föreningarne för nytta och nöje.
Af förra slaget finnas m h g a ined, allvaslig grundval och utmarkt arbets- ordning.
Man bestämmer sig för .t Imne, t. ex. nigon gren af historia, och håller pk därmed i flera år, tills man hunnit sklrskkdrt saken f r h olika synpunkter och bli förtrolig med litteratiiseii i iimnee.
Vid sammanträdena Migger det hrar ock en af kliibbens medlemmar i tiir och ordning att skrifva en uppsats som inledning till diskussion eller lainiia en redig och mogen litteratur-kritik.
I bildningscentra med tillghng till bibliotek och lärda äkta iiiiins eller vänners bokkannedom äro dessa lasklubbar en bildningsfaktor, som knappast kaii skattas nog högt och som slculle lifligt inaiia till efterföljd, om man liemim hos oss kunde rakna pk en siiiula ' amerikansk uthallighet och s ~ ~ n ~ u a i l - i&amp;ilning.
E t t steg langre ned på skalan sta de klubbar, diis uppsatsen, icke diskussionen, W ' lpf~ndsakeii och ilet ofta endast Br den, som skall skrifva om $iniiet., som bryr sig oili att läsa &amp; got daroin.
De andra nöja sig med det setarde föreilsaget för dagen gifver dein.
Iblaiid kan dock denna egendomliga tilliiinpiiing a$ priiicil; eii om as- betets fih-delning ge ganska goda resultat, iiar plmeii a~ v 3 utstakad och kli~bbsystrarna intelligenta.
Xan mianes nog ej mycket af deii upplysning, soin man sålunda far till skanks; men om amnet iii.
nigot s&amp; när lifligt fminstalldt och har nkgot sailiiiianhang med studirt- planen för öfrigt, fhr inan liist att veta iiiera och eggas s ?Junda till vidare studier.
I afiiigsna orter kan detta s~steiu iirrrta till ren karrikatyr.
Klubbinedlemmarna Ila hvarkeii tid eller lnst att liisa, iigr det icke s8rskildt iiligger dem; flertalet af deui hafvr, f r h .bösjan iiigen be- kantskap med ainiiet (oftast koiistliistorin) och blott en diinkel nniiig
om litteraturen; på staclsbiblioteket finnas kanske.de vanligaste böc- kerna på engelska eller i fifvekttning i äninet, ocli med detta material sätta de sig ned ocli uppbygga hvarandra ' med sina reflektioner om gotikens väsende och Linardo da Vincis mystiska konstnärspersonlig- Iiet.
Fotografierna soin tjäna som åsk8dningsiiiateriel äro ofta ut- märkta: minnen f r h en hastig soininarresa genom Europas gallerier eller julklappar frin de stora bodarne i Boston.
- Såväl den till- tagande smaken för dessa fotografier som den lieingjorda konsthistorien är tvifvelsutan en yttring .af denna dunkla, långsamt vaknande skön- Iietslangtaii, soin på a n d ~ a oinrådeii mera bestäindt ger sig tillkänna.
Vidare .finnas rätt och slatt läsecirklar, vid hvilka än den ena än den andra boken läses högt.
De skilja sig från liknande läse- cirklar heinina endast däri, att de tagas p&amp; allvar och fortsättas år efter år utan att gå sönder eller själfdö.
De ha vanligen en ord- f öraiide och vissa smLformer, soin f örefalla löjliga, men bidraga till sainniaiihållniiigei~.
De lieta alltid Clubs.
J a g liar bl.
a. Iiört om- talas Shakespeare Cliib (på livilkeii man kunde tillämpa Shakespeares egna ord: rWhats in a name?
A rose by any other name would smell as sweet », ty Shakespeare läses, numera endast en gAng i må- naden), Tolstoi Cliib, Reading Cliib, Tliussday B !tprniiig Club o. s. v. Den andra stora gruppen af klubbar motsvarar våra kvinno- föreningar, d. v. s. cle större, de soin upptaga årsafgifter, anordna cliskiissioiisiiiöteii, tillsiitta iitskott för att taga salier och ting om hand, och i dlmiinhet verka för höjaiidet af kvinnans bildning ocli friinjandet af kvinnosaken i vidare eller triingre inening.
J a g kanner tre skdiina kli~bbar i Boston.
Af dessa liar Woniaii ' s Press - Associa- tion, en fiireniiig af tidningskvinnor, den mest ' bestaincla uppgiften ocli den inest utpriiglade kiraiidaii.
E n iniddagsbjudiiiiig i cleiina Idubb, i li~jlken jag deltog, svarade i mycket till Cecile Gohls lifliga beskrifning pL en dylik tillställning i Sorosis i NewYork.
New Eng- land ' s Wonian ' s Club ater ar allvarlig ocli värdig och har lyckats skaffa sig ett sadant anseende, att fraiiist2eiide föreläsare erbjuda.
sina tjänster gratis.
Föreläsningar en ' gång i veckan utgöra nii,niligeii en nödviindig beståndsdel af progranimat.
Dessa behöfva icke ha något inbördes sainmaiiliang, ineii ett föredrag i veckan liar inaii rätt att viinta af sina pengar.
E n g k g i ~ninadeii stannar klubben till sup6 (kl. 6).
Kaj@, tvh skifvor oxtunga, bröd och smör är hvad 80111 serveras (iiiedaii Press Association, som icke hyr lokal, utan saininanträder i Parker Hoiise, ett stort hotell, alltid bjuder på riklig midclag).
3Ian f h trösta sig med den andliga spisen, soin # r nt-
märkt i sitt slag.
Mrs Julia TTard Howe, den iiainnkiiiiniga kldrig; ~ ordföraiiden, är en lika stiinulerande soiii fyiidig och kvick president.
E t t annat iitmärkaiide drng för klubben iiro de receptions, som för- anstaltas s i fort nigra frainstaende kvinnor - i spnerhet reforiiistriif-.
rande och iiylrterhetsvii~diga kvinnor - komina till Boston.
Praktiskt verkar klubben mest geiiom anordiiandet af kretsar för, geinensauiiiiii studier af allvarliga aiiinen.
Den tredje stora föreningen, Wonian ' s Ediicational and Iiidiistsial Union, har en vidtoiufattancle praktisk rerksainliet, Dess program ar sto ineet the needs of woiuen ».
Den anorduar lasekiirser, liillei natt- liarbergen 0.~11 kviillss,zmkvaiii för unga arbeterskor, liar stor lokal.
med föreläsningssal, restaurant, las- och ~autruiii för tjiiiistsukande samt adresskontor af niest vidtonifattande slag, dessiitom en stor f öisiilj - ningslokal för afyttring af alla slags kvinnoarbeten, inberaknade hak- verk och syltade frukter iii.
m., P % byrUn sitta el1 aflönad sekreterare samt flera jo~irliafraiide direktionsmedleinmar, hrilka söka att biträda alla Birinnor, som komma till deiii, 111e.d rUd ocli dbd och taga reda pk hvad de ' bast kuniia göra för sitt iippalialle.
Denna föreniii&amp; strafvandeii atnjuter s2 allinan aktning, att äfven den far sina föreliisningar gratis, ccli liar koininer den komiska sidan frani.
Vecka efter vecka kornina dess inedleminar tillsainnians en viss dag och sitta andäktigt lyssnande an till ett föredrag, liviin-.
.
lande af citat och lieiix-comiiinns, om)) Read and Heartr, än till en roande inen lösryckt resebeskrifning, an till ett all~arligt föredrag om den svarta rasens framtid, än till ett: Ipapero om niigon engelsk .författwe och än till en förelä~ning om fkglar ocli deras laten. '
W h g a bland inedlemmarna ' tillhöra saintidigt t r h eller tre andra klubbar eller gk p&amp; de offentliga f ~ r e l k n i n ~ a r n e som, alltid äro i korta serier om.
sex .A tio föredrag;, FöreläsiiingsBtr %n i Boston ar ett viilkandt, af dem sjalfva ofta utskrattadt, men Innn lifskraftigt karaktersdrag, den egentliga societeten utspäder ilen ined iiiycket annat, Dinen finas dar anilår.
För de många andra, som stii utanfiir denna societets strängt .uppdragna rainarken, ar förelasiiingarna deras allt i allo.
Jag hörde en ganinial fru saga: BI do not like two or tliïee days to go by, witlioiit a lecture of soine kiiido.
Samma goda andliga matsma !tniiigsfGr~nhga finner nian vid alls de otaliga mindre förelasningslilubbaine, som jag nu skall omtala.
Dessa sammanträda lios en af rnedlemuiarna en gång i veckan, endast och allenast för att triiffas och lyssna till en betalad föreläsning; kvinnosaksstraf~an eller valgörenhet är i allniai~het icke deras sak. '
' G ' ',
Däremot iiro de noga med att ha o~dförande och en hel- del sdmi.
nistrativ apparat.
De välja gärna skämtsamma namn - ii&amp;gra äIdre dainer kalla sig t. ex. x the, Einery Bag, (Sinärgeldynan), emedan klub- bens uppgift är att samtidigt skärpa synålarna och vettet.
Själf ' har jag föreläst för många ' sådalla klubbar och måste erkanna, att ' åliörar-.
innoraas intresse ocli ' inottaglighet iiro i hög grad tilltalande för att - icke siiga smickrande.
.I syilnerhet var detta fallet med medlemmarne i ' af the Eiiiery Ba.g, livilkas frågor förrådde lika mycken.
beläsenhet som intelligens.
Nen år ut .och å r in nöja sig dessa damer nied att intaga litet Ytligt vetande skedbladvis oh1 11klla pH sin klubbdag som en rimpor- tant eiigagemeiit~.
De skratta it det själfva, inen fortsätta; sa- tirens pilar ha länge riktats mot dem, men studsa alltid tillbaka. '
.I inars-nuinret af, The Centiiryw har en dam skribit en skiss, Om .Tolstoi Club w, full.
af den roligaste satir. '
~ e n n a dain är sjalf en gammal bepröfvad, osviklig klubbsyster, en.
i f d e ifriiaste och minst " blaserade.
Hon ser det komiska oc4 skrattar A t sig sjalfl men lgter.
~icida vara jämnt, soin de ha förmåga att göra här i landet.
.Sällskapliglieten är ju här nästan lika utvecklad som i 1talien Det &amp; r icke heller endast osjälfständiga naturers behof.att slippa från bördan af sitt eget jag, det är instinkten hos lifliga naturer, som 1 ensamheten.
I Italien icke gärna kunna spraka och ge .ut s k d e emellertid dessa klubbar vara nastan otänkbara. '
De kvinnor, som: iigde nog iutellektoelt intresse för att Gfverlmfvud agna dem en tanke, skplle därtill vara alldeles för.
kritiskt anlagda.
Här åtföljes sinnets liflighet af den mest obegränsade mottaglighet och ' därför kan inan, som of .vannaiiinda förf attarinn a, med ena hj ärnhalfvan satirisera.
klubbvasenclet och med den andra deltaga däri ined lif och sjal.
Det finnes nog afven dem, som icke blott skratta och deltaga af böjelse, utan sucka och deltaga af plikt.
Vid ett tillfälle frkgade jag en shdan, en god vän till mig, när i i talade oin klubbens arbets- i plan, hvarför hon d % brydde sig om hela klnbberf.
Hon förklarade att den hade » doile so miich to develop the .&amp;cia1 life in our towizw .. Förut var man splittrad i kotterier, allt efter den.
kyrka inen tillhörde, och stämningen mellan de olika samfunden vai.ofta ganska ' strap.
(Jag påmindes om fraiisinannens ord:.
s the americans have niany reli-, gions, bnt only olle sawe!,) Nu kunna ' vi traffas utan obehag och gi, i kyrkan utan obehag. '
'. '
a.
.
- - e.
+.
- - Cecilia Km-n. '
Mrs Emily Crawford.
J a g hade Iiört inycket talas on1 denna märkviirdiga kvinna - och hvem liar icke det - jag Ilade till och med ofta läst hennes priiktiga pariserbref till Daily NEz (is .och skänkt dem min uppriktiga beundran både som tidningsläsare och journalist, inen j ag hade aldrig haft den förinanen att se henne, icke ens liennes fotografi.
Det var därför ined en icke obetydlig ocli säkerligen förlåtlig nyfikenhet, som jag i Ce.ntralstationens vestibiil, dit jag var stämd att möta lieiine for att göra heniie sällskap till Upsala, afvaktade liennes ankomst.
J a g .f8r gppriktigt tillstå, att jag icke liacle någon klar förestallniiig om liennes ålder, oaktadt jag visste, att hon redan » var med » år 70-71 ocli således ju icke kunde vara ' bara barnet.
Emellertid hade jag i inin fantasi gjort upp en bild af henne ungefär så liar: lång ocli mager, rakt stripigt, kortklippt hår, glas- ögon,.
notisbok i Iiand och vackra citat p i lapparna.
, Det är nu en gång så, att mannens egenkärlek vanligen kom- mer dein att föreställa sig ett fruntimmer de hört onitalas som ovan- ligt frainstaende, ined ett yttre sh maskulint soin möjligt.
Den gången tog jag emellertid griindligt iniste.
.
E n kort stiind innan tagets afgång lcom hon, åtföljd af sin unga dotter.
E t t tämligen korpulent fruntimrner af inedellängd, ett väl- forniadt liufvud, det annii rika, fast alldeles hvita håret uppstruket från den vackra pannan, ett par milda, inen på samina gång uttrycks- fiilla .ögon ocli ett sinåleende på läpparna.
Ocli öfver.
hela hennes personlighet, både den yttre och inre, så som jag b d e r den dagens lopp lärde kanna den, något så fryntligt, liemtrefligt ocli förtroende- ingifvande, att man kunde haft liist - att t a henne i famn, kalla lieme för » lilla tant Elnily » och anförtro henne alla sitt hjärtas in- nersta lieinliglieter.
Något som jag aldrig skulle vågat om hon haft glasögon ocli annotationsbok.
Hon beliöfde för resten ingendera, ty hennes.
ögon hade sett och sågo mer iitan an de flesta andras ined glasögon, och medQ ett så kolossalt ininne som var henne föriiiinadt, kan man goclt reda sig utan en annotationsbok.
Ocli livad citaterna beträffar, .hade 11011 nog inte briilc för dem heller.
Hennes egen briljanta konversation gjorde alla dylika onödiga.
Det var, egentligen detta som » tog mig; och gjorde ' mig till hennes varme beundrare s i godt soii!
frhi början.
E n SH glänsande förmåga.
a t t i tal meddela sig åt andra finner man sällan.
Om ' jag liade vågat a t t an.r&amp;nda .annotationsboBen eller liaft att förfoga öfver endast tion- delen af heiines ininlie, skulle jag velat söka a t t aterge i tryck en del af hennes tankar såsoiii Iion sjalf Gladde dem i ord.
Ty i så- dan forin koinina de frain, a t t de hos de allra flesta skiille lla gjort intryck af a t t ha varit preparerade ocli liållna på lager för a t t vid lämpligt tillf alle användas.
Icke sa Iios inrs Crawford.
0111 det r a r nagon egenskap son; hos henne franiträdde i jäinnbredd ined lieniies ' förinkga a t t ge var- digt uttryck å t snillrika tankar, så var det en ytterlig ansprtikslöshet ocli omedelbarliet, som iiitiste liafva hvarje iiiisstaiike o111 en önskan a t t vara briljant.
Förhållaiidet s a r nog det, a t t lion icke kunde vara annat.
Stora och djupa kunskaper, ett lhngt och liandelserikt lif, hufvudsakligen tillbragdt i en af civilisatioiieiis brannpunkter, ett stan- cligt vaket intresse i förening nied e n s i stor iiatiirlig begåfliing, niaste ha till följd en talang såsoin hennes.
Ocli livad Iion talade om?
Oiii allt möjligt ocli om allt ' med samina stora sakkiinnedoin.
Naturligtvis inest om politik, t. o. in.
o111 den skandinariska, om livil- ken hon liade uttalanden, so111 nog skiille liögligeu både intressera och förvåna inhiigen, iiieii ined livars offentliggörande det lanipligast torde dröjas till koinniande liandelseë iiro fullbordade historiska fakta.
iii.
ju A t t ho11 skulle vara inne i de politiska förli~~.llandena tydligt och klart för en lirar, so111 kiinner hennes ställning i Fraiik- rike.
Till hennes b g r i i Rue de 4 Septeiiibre koninia de fiirskaste iinderrattelseriia direkt från ininisterbyråariie.
BIinistrarne täfla oin a t t skaffa heiine upplysningar 6in allt lion önskar veta.
När den stora valstriden niellaii Boiilaiiger och repiibliken - ' ty så kali inan val nu kalla denna strid - stod, sände den dlsmaktige Constans.
sjalf lieniie, den engelska tidiiiiigsskrifversknn, valnotiser livar tionde minut.
För a t t icke tala oin den högaktning och vänskap Tliiers i lifstiden visade lieiilie.
D e tjanster hon gjort franska republiken lia ock varit stora.
ocli inånga.
Allt ifrån dess första början och under dess inest be- kginmersaninict tider liar hon liaft en fast och oinutlig tro på den demokratiska republikens bestån?
ocli liar nied sin stora förmåga fört dess talan i det inflytelserika organ, livars hela utrikespolitiska 1i %11- ning lion dirigerar, saintidigt ined a t t lion är dess pariserkorrespon- dent.
I följd af de stora tjänster lion gjort republiken erbjöd också
franska regeringen henne förlidet år liedesslegioneil, ett erbjudande som hon dock afböjde.
, Jag har icke skrifvit så som jag gjort för att fii nl ' qon be- löning, utan därför att jag gillat edra htgarder, därför att ni gatt fram pk den demokratislia väg jag ansett vara den riktiga.
Om ni afvikit fran densamma skulle jag, Iivilket jag jii också nagon g h g gjort, lika oförbehkllsanit klanhat ers, blef det svar hon gaf Con- stans.
~ X e i i &gt; tillade, hon, &gt;vill ni göra m i g ett nöje, kan ni ge den ht min sons.
, Då man vet, att afven i det deniokatiska Frankrike den bandstuinpen i knappliilet är en nyckel, som öppnar de flesta dörrar för en ung man, kan inan viil första att mrs Crawford hiirined hade ett rent praktiskt mal i sikte.
JIr Crawford, som för öfrigt uuder de senaste aren träget arbetat r i d sidan af sin Inor, fick ocksk myc- ket riktigt sin hederslegion.
Det var emellertid ej om detta hon talade.
Hon talade om politik, börsspekulationer, konst, litteratur, journalism och mjcket annat.
Om herr Rotschilds mhg, Eplisiissi, livilken genoin sitt oförsmrliga del- tagande i den ryktbara kopparringen var, sk egeiidomligt det an kan lalta, delvis orsaken till Boulangers stora fall, om Lesseps och pauamasvin- deln, om det häpnadsväckande mutningasystem gent emot pressen, som det sistnämnda affärsföretaget gaf uppskof till, om franska akademien och Zola, och har var öfvergåiigen till hans senaste bok: .L6 De bacle&gt;, till kriget 70-71, snart gjord och Iion inne p i ett ämne, där hon rörde sig med om möjligt ännu större ledigliet iin förut.
Hvad jag sarskildt bevarar i minnet bland allt det iiit.ressanta och lärorika hon berättade därom, ä r en iakttagelse som hon gjorde, det förvånansvärda liign och intresse för Iivardagliga angeliigenheter, man behöll iiiider dessa fasans dagar, d i olyckorna hopade sig p&amp; Iivarandra.
Man finner nhgot liknande i 2Ld debacle^, i skildringen af bonden, soni plöjer sin iker samtidigt med att blodbadet vid Sedan p k g h riindt omkring honom i all sin griislighet.
Mrs Crawford reste på, järnvägen in till Paris i samma knp6 som en fransyska, koinmen direkt frkn sitt hem damtaiiför just sköf- ladt af fienden, och hon, fransyskan, sitter lugn och virkar på en spets, under det hon talar därom såsom en annan skulle beriittat a t t köksan slagit sönder en tallrik.
Och sh den allt förslöande vanan, som gjorde att saker som först förefalla förfärliga och rysliga, smaningoin öfvergingo till att
bli nzattew of fact, så att det forclrades nigot ännu iilera rafflande för att iippröra ens öfverspanda nerver.
Bonlberna, som preussarne läto regna öfver Paris, förskräckte till en början, men Sfvergingo så småningom till att blifva ett in- tressant skådespel.
&amp; !an vandrade lit i Champs-Elysées för att titta på » Iinr bomberna slogo ned p % andra sidan triomfbågen~, precis som.
det varit fråga om ett fyrverkeri.
Och man var så angelageii att f&amp; se b %, att en vaktpost måste liålla de nyfikna på behörigt afstknd, på det att de ej mktte koniina för nara.
Men s % när allt var öf ver, belägringen och koininuiien, inträdde en ksnsla af obeskriflig tomhet.
Spänningen hade natt sin knlinen och ktergkngen till d e t vanliga va.r ofattlig.
Man hade hört kano- nernas dhi sk lange dag och natt, deras dofva bruinniande Iiade s5 ingått i det dagliga lifvet, att tystnaden verkade förbryllande, w ' ' Hvacl som iiat~irligtvis dock intresserade mig mest var mrs Crawfords tankar om journalismen, sarskildt framtidens joiirnalisin.
.
, Framtidens jo~irnalisin ' blir ej endast pennans, utan +£ven - och detta kan sk^ mest - ritstiftets och kodakens », sade hon.
, Ser ni,, fortsatte hon, ~ d e.
l å n g a beskrifvande artiklarnes dagar iiro räk- nade, åtminstone i de stora världsstaderna, där det nervösa hastiga Iifvet ' ej ger läsaren tid till iiier än att ögna igenom det allra vik- tigaste.
När nian inalste läsa sin tidning på taket af en oinnibus eller i en jäniva&amp;knp8 p&amp; vägen till eller från sitt arbete, kan man ej lasa spaltlånga artiklar.
Och dock måste nutidsinaniiiskan följa med och veta allt livad .soni hander i världen.
Det gick val an förr, då man egentligen endast hade nyheter från de största kontinentala staderna, men nu då liela varlden drar sitt strå till stackensblir saken en annan.
Londonbon får i dag ej endast veta ' hvad soin Iiander i Paris, Berlin och Wien, atan han måste också läsa nyheter från Nelbourne, Buenos Ayres och Valparaiso.
Och det vaxer ständigt.
Redan nu a r ' det svårt för tidningarne att f&amp; plats för alla de vik- tigaste nyheterna.
Artiklarne måste bli kortare och inera koncen- trerade.
Det tenderar ju redan ditåt.
Man maste söka att i så få ord soin inöjligt ge en så liflig bild som inöjligt af det man vill.
skildra.
Men Boncentrntion kan ej drifvas öfver en viss grans on1 läsa- ren skall få en klar bild af det man skildrar.
Då .nödvändigtvis ny- heternas sig .ständigt ökande mängd miste fordra ytterligare kortfatt- '
lighet, måste pennritningen eller ännu bättre fotografien, åtföljd af korta faktiska uppgifter, taga beskrifningens plats ..
Man liar ju.
del- vis redan slagit in på den vägen ocli man koniiner säkerligen att fortsätta p&amp; densamma.
Fotografien bär ju inom sig möjligheter till.
en utveckling i e n.
nu knappast anad utsträCkniiig.
E t t blad nied många bilder och nästan ingen text, se där franitidens tidning., och kanske äfven den i sin tur blir så öfverfylld,, tillade hon, &gt;att bilderna i sin ordning få forininskas # å, att man inåste läsa eller rättare se framtidens tidning genom förstoringsglas. » ' Litteratur.
Iiidirstrien och kvinnofr5gm.
Uppfinningarries och indiistriens be- tydelse för kvinnans likställighet med mannen) f S.
A. AnB,de, öfveringeniör i Irongl.
patentbyrån.
RIeiiingen med denna lilla skrift, so111 utgör n: r 40 af Student- - föreiiingeii Verdandis småskrifter, %r att visa det nära saniinanhang, livari iiidiistiien s t h till kviiinofr %gaii, och i livilkeii hög grad dess utveckling bidragit till åstadkoininande af större likställighet inellan könen.
Författaren resonuerar på följande satt: Tack vare den inoderm indiistriens framsteg och de industriella uppfiniiingariie har kvinnans verksamhet inom lieinmet betydligt inskränkts: Hpsliållssysslornas an- tal liafva ininslcats, dk en nåiigfalcl artiklar, soin fordom maste till- verkas i hemmen, nu finnas att köpa, andra sysslor hafva förenklats i följd af de praktiska redskap, soin nu finnas att tillgi.
För att nu endast anföra några fh exempel, förrättades förr alltid bakning, brygd ocli mältning i lieininen, vidare bereddes diis s %viii bBrnviii som iittilca, tvål och såpa, vidare förekommo, utom natiirligtvis matlagning och sömnad, bland Iiemsysslorna ljusstöpning, färgning, liäckliiig, kard- ning, spinning, väfnad, byk, slakt och mycket annat, som ej kan så noga specificeras.
Sysslorn,z måste dessutom förrättas utan alla de hjalpinedel, som nu för tiden finnas och i så hög grad underlätta ar- betet.
Man beliöfver blott tänka på, att inan för icke så särdeles länge sedan hvarken kande till tändstickor eller järiispislar, livarken vattenledning.
eller strykugnar, för att nu icke tala om sy- och stick- maskiner.
I sainina inån soin kvinnornas arbete inom lieininen minskats,.
lia de inåst söka andra oniiiiden f ör sin verksainliet, områden, soin ' förr ansågos uteslutande tillliöra mannen.
Men i följd liaraf liar också den iippfostran cicli undervisning, so111 nu gifvas flickor, blifvit olika ined deiii de förr htnjöto.
Det a r nii öfvervägande i bokliga studier de undervisas, och deras iiiidervisiiing, liar allt nier konmit a t t likna gossarlies, Iiaiidarbetsiindervisiiingen liar allt mer fatt maka i t sig och upptar nu iingefär lika niånga tilliinar i veckan so111 förr om dagen.
Herr Andrdes lilla skrift erbj@er Btskilligt af kiilturliistoriskt intresse ocli det är ett ganska rikt inaterial liaii samlat till belysande af kvinnans livardagslif i lieininet i forna tider.
Bokens största betydelse torde dock vara, att den klart visar, att den s. k. kviniiofrkgan i.
v å r a dagar icke a r n&amp;gon artificiell rörelse, väckt till lif af iiagra fantaster af det ena eller andra könet, utan att den ar ett ~fullkoinligt konsekvent resiiltat af utvecliliiigens gkiig; t y d&amp; kvinnoarbetet, i följd af iiidiist.riens frainsteg, imkriilikts i lieni- met, liar ett stort antal kvinnor iniist söka sig on1 efter nya arbets-.
och så sininiiigoin upptr#da so111 konkurrenter åt inannen.
Jii iner rustade kvinnorna genoni uppfostran blifva för denna konkurrens och ju mer det arbete de prestera blir jainngodt ined i$niiens, desto ifrigare bli ock deras fordringar på lika arbetslön.
I saniina, inån.
soin dessa fordringar förklinga ohörda, i följd af att de salrna ilasta9 allt inflytande p&amp; lagstiftiiingeii, i sainina inhi börja de arbeta f ö r.
a t t skaffa sig ett dylikt inflytande.
Förf.
torde darför liafva i viss inån ratt, dii lian i slutet af sin skrift yttrar, att ingen samliallslrlass gjort s % iiiycket för kvinnans frigörelse soin indiistriens niiiil och isynnerliet iiljpfiiiiiar ' ne, siirskildt vill Iien Iiäfda, att de i denila sak gjort minst lika mycket oni icke nier an skriftstallarne.
Och inot de tre man, - soin anses i litteraturen kraftigast kiiinpat för kvinnans likställighet ined inannen, Foiirier, Condorcet ocli Mill, ställer lian Srk \ vriglit, spinnniaskinens uppfiiinare,.
Cartwriglit, iippfiniinreii af inaskinviifstolen, ocli Howe, soin uppfann syinaskinen.
Och » livad Sverige anghr siitter Imii inot den biiste sheiiske litteriire kampen i iiai&amp;la afseende, liaii ni&amp; nu heta livad lian vill, en svensk iippfinuare, Gustaf de Laval, so111 genoiii iipp- finningen af inasltiiiseparatorn ined ens förflyttat en ofantlig inassa arbete från Iiiishålleii till inejerieriia och diirigenoin gjort ett utoin- ordentligt viktigt inlagg till förinkii för kviniians frigörelse och Ben- lies likstiillighet ined maiineiia.
fat ' nK c.
Handledning i iiletodisk undervisiiing i kviiilig slöjd af Hulda I / 1~ncZin, ined SO teckningar af Ebba Carlin.
Fritzes förlag.
Yris ' 1: 50.
Sedan flera år tillbaka liar ett duktigt reforinarbete pigått inom den kvinliga slöjdundervisiiingen i Stocklioli~ls folkskolor.
Arbetet -
har krönts med ovanlig frarngiing.
X a n liar nämligen kommit diishan, att undervisningen icke blott ä r inös stergill, ii taii liimna~ de biista möjliga resultat.
Själen i detta reformarbete a r slöjdinspektrisen vid näniiida skolor, fröken Hzdt7n Lundin.
Genoni statsanslag och bidrag af enskilda personer har hon kunnat studera slöjdundervisningen i de stora kulturländerna, sarskildt Tyskland, England och Frankrike.
Begåfvad med öppen blick för det rent praktiska liar Iion förstått att endast upptaga det basta af dessa Wnders undervisningssätt och sedan s&amp; a t t säga försvenskat det liela samt dymedelst åstadkoiiiiiiit en metod (&gt;folkskolans iiietad~), som visat sig fiillt lämplig för vhra svenska förhillanden.
Natiirligtvis liar detta icke skett p&amp; en gång, utan s5 smhningom, dela genom för- sök i skolorna, dels i de kurser .hon anordnat för utbildande af larar- innor i kviiilig slöjd samt framför allt i san&amp;d ined sina slöjdläraï- inno?
i de olika skolorna.
Allt liar s&amp;lunda noga pröfvats innan det upptagits i läroplanen rid slöjdundervisningen.
Ifrågavarande metod, grmdad således pi % erfarenhet.
samt b ~ g d på pedagogiska principer, liar ocksi s % småningom runnit stort erkännande s b ä l i vårt eget land soin i grannlanden.
Den tillämpas redail iiii r i d v %ra kvinliga seminarier samt en lie1 del andra undes~isningsanstalter.
Naturligtvis kan icke Iivilken slöjdkmnig; person som helst un- dervisa efter denna metod.
Ty utom teknisk fiirdigliet fordras äfven a t t slöjdlararinnan iiger pedagogisk skicklighet.
Fiir a t t utbilda dug- liga slöjdlarariunor Iiåller därför fröken Luiidin arligen tienne slöjd- k u ~ e r, i ' livilka hon saral föreläser som findervisar eleverna.
Dessa f i dessutom p&amp; lämplig tid hospitera rid Stockholms folkskolos.
Det har emellertid ' visat sig, a t t dessa kurser, trots en tid af tre månader soin till deiii anslagits, varit ganska anstriingande för eleverna.
För a t t förekoinina anstraugning för eleverna samt till under~liittiiad såväl fös dessa sam för de sedaii utexaminerade slöjdlarariiinorna i deras arbete, har fröken Lundin utgifvit en Hmdle (7) ting i metodisk m d e r - visning i kcinlig slöjd.
Detta arbete, utgifvet p % C.
E. Fsitzes förlag, iitinärker sig genom enkel och redig framstiillning.
I inledningen betonar författarinnan vikten af ksk %dlighet.
vid undervisningen samt progressiv.
orcbing med afseende pk öfningarna, d. v. s. öfverghgen från det enklare till det svarare, undvikandet af uppgifter, som ligga öfves barnets krafter.
Vidare framhikller för- fattafinnan klassiiiidervisningen s %som ett uieclel fös en lättfattlig och intressant undervisning.
Klassunderrisiring kan dock icke tillämpas allt för strängt, emedan barnen i samma afdelning alltid iiro olika beghfvade.
E t t klenare .beg %fvadt barn behöfres naturligtvis langse tid för a t t tillägna sig undervisningen och p % egen hand reda sig, ett niera begåfvadt barn åter kortare tid.
Inseende detta har fröken.
.
Lundin upptagit s. k. fyllnadsarbeten för de mera begåfvade eleverna.
Härigenom komma de i tillfälle a t t p i egen Iiand utan lararinnans ledning tillämpa en öfning, som förut med hela klassen bIifvit qenom- gången.
Härefter följer en &amp; skadlig och intressant undervisning i stick-, *, -
.iiiiig, lagning (liar taget i betydelsen af lappning och stoppiiing), söiriiiad och tillklippiiiilg, knappsöirinad ia111t olika slag af iilärkning.
.
TTid denna sin franistiillniiig liar författariiinan konsekvent till- lämpat de af lieniie ' i inledningen fraiiistallda fordringarna.
&amp; .en god slöjd~indervisniiig.
Har a r siledes icke blott fråga om a t t ara barnet a t t iiiekaniskt bilda niaskor.
och styiig, iitan iii det iipimått denna fardigliet, skall det sedan .lära sig förstå och til1,ämpa sin kiiiiskap så a t t det p&amp; egen hand kan rita sitt möoster, @ ppa till och sam- niansätta sitt linqe sani t öfriga Idadesplagg.
På det sättet blir också slöjdundervisningen &amp; väl ett forinellt bildiiingsmedel som den friimjar .en praktisk uppgift.
Hiiri ' ligger inetodens största förtjaiist.
Janiför nmn cle iitlaiidska Iiandböcker, soiii författarinnan i för: .ordet oinuiimiit soni sina lijälpkällor vid utarbetandet af sin bok, finner niaii Iiiir väl hon förstatt a t t sofri.
Hennes bok ' tar onekligen priset, då det.
gäller klarhet och reda vid framshlliiingen.
Vi ha hittills saknat.
en systeniatisk framställning af den livinliga slojdiindervisnin-.
gen, livarför .,nian i saining kan säga, a t t boken fyller ett lange ' käiidt behof.
Säkerligen skall arbetet i fi$ga blifva ett godt niedel ' i och för .den kviiiliga slojdiiiidervisliiiigens ordnande och höjande i vhrt land.
.t30 goda t.eckningar af Ebba Carlin bidrager i nijrcket till detta arbetes kskhlligliet.
Utstyrseln är i det liela god, dock Ilade onek-.
' ligen.
e t t.
billigt band varit ' vida trefligare an den lösa inliiiftiiiiigeii af boken.
.
Priset, nii 1 kr.
.
.
50, öre hade diirför icke behöft blifvit .s % mycket Iiögre.
D '.
f ' ' ' XZojc7vii.n. '
Den svenska kvinnans deltagande i varldsutstallningen i Chicago 1893.
H.
M.
Drottningen liar behagat lämna.
.
sitt bifall till.
a t t blifva .dainkomiténs höga beskyddarinna och diirjiiinte uttryckt sitt lifliga in- tresse ' för konliténs verksai~iliet och sin ' öiiskau, a t t det svens1; a kvinno- arbetet inhtte blifva riirdigt representerat p&amp; världsutställningen.
Vid den Allinaniia Koiiiitéiis första sammankoiiist under hösten den 3 oktober företogs val af två platser i centralkoiiiitén, h i l k a blifvit lediga emedan frii Olivecroiia uttryckt sin önskan a t t afg5 .och fröken W z r n afflyttat från.
hufviidstacien.
Friherrinnan TjlorBorbj Rappe född Rappe och fröken M a ~ i e Louise af Segershrönz invaldes i de afgiendes stidle.
Till ordförande utsags hittillsvarande.
vice-ord- föranden fru Anknm&amp;cZ samt till vice-ordförande friherrinnan Rappe. '
,.
if ve ii förekoiii v d till iiiedlen~iiiar af jury för bedömande.
af iiikornna nt~tällnin~sföremkl ' och iitsågos härtill fruarna Wallenberg född von Sydow och Petrelli född Eketrä.
samt fröknarna Rohtlieb, .Giöbel ocli W2istbel.g.
Dainkomit6n, so111 från september inåiiads början öppnat siii byrå i deii af 11. k.
11. kronprinsen i mfprinsens palats upplåtna lokalen, liar Iiaft att glädja sig åt ett lifligt och växande intresse för sin verl~samhet.
l ?öreiii&amp;l af mångfaldig art inkomnia dagligen och sta-.
tistiska uppgifter Iiafva ingatt frin liufviidstaclen och från landsorten, hvarest i ett flertal laii n ' £ laiidsliöfdiiigariies.
friiar samt öfriga frain- stAeiide damer uppgifter blifvit samlade.
JIed danieriias centralkomit6 i Chicago (Board of lady inanagers) sth8 byrån i fortsatt liflig brefväxling.
Sekreterare och f örestkndariniia för b p å n är frökeii Anna Ulrick.
Meddelanden Ban Fredrika-Bremer- Förbundet.
wira sjulisk~tcssl~or och koleran.
a byråns afdelning för anskaffande af sjuksköterskor liar rådt en lifiig ver1; sainhet ined anledning af den befarade koleran.
Redqii i slutet af jiili inkoin den första förfrågan o111 sköterska kiiiide an- sliaffas i liänclelse misstänkt sjukdomsfall yppades.
Sedan dess liar olika orters l~~lsovirclsn~iiii~der väiidt sig till byiiii i liknande ärenc7e ocli ~1iitli~e.h nppstod en så stor efterfrZ~gaii af sköterskor, att dc endast kunde iitlofvas mot s. k.
» espectancearvode; b, d. v. s. att de förbiindo sig att mot 1: 50 on1 dagen i välitpengar liålla sig Beredda att p&amp; de respektive iiamiiderrias kallelse genast infinna sig till tjänstgöring.
Afven frin järnvägsstyrelsen ingick anliållaii om anskaffande af sko- lade sköterskor, livilka efter en genoingåiigen kortare lciirs härstädes, som sarskildt af s5g j aimvagsf örh~ll,znde1i,.
skulle stå till styrelsens för- fogande för tjänstgöring p&amp; de olika bantågeii när så ansågs nödvän- cligt.
53 sköterskor tillfrågades om de ville htaga sig kolerasjiikv~wd och af dessa var det endast 6, so111 af oliks skäl iiiiclaiidrogo sig detta slags sjukvård.
Mod och offervillighet fattas shledes icke. '
P
197 Förbundets filial i Malmö, hvars verksamhet fortgått från 1887, har från den 1 juli detta ås upphört.
Det visade sig nhligen, att filialen liufvudsakligen togs i anspråk i och för platsförinedlingen och styrelsen ansåg att denna gren af Förbundets verksamhet med större lätthet kunde omliandhafvas af centralbyrån i Stockholm.
Fru Aiina Lewenliagen, soin nied stort nit och intresse förestått filialen!
hasr lofvat att fortfarande sasoiii Förbundets ombud verka i dess syften.
Allmänna Stlpendiefonden har af okänd gifvare haft glädjen mot- taga den frikostiga &amp; £van af 5,000 kronor.
Fredrika-Bremer-Förbundets byrå har i anseende till dess stan- dig t utvidgade verksamhet med den 1 oktober inflyttat i en större lokal 5 4 Drottni~zggatmz, l t y.
Hvarjehanda i kvinnofrkgan.
Sverige.
Till vikarierande adjunkt vid realläroverket i &amp; ock- holin under iiinevarancle hösttermin har förordnats fil.
kand. fröken Helga Lincler, Iivilken förut vikarierat vid läroverket i Vestervik.
Föriit har blott en kviniia, nuinera aflidna fil.
kand. fröken Betty Petersson, tjiinstgjort vid de allm#niia läroverlcen i Stocldiolin. '
Kvinllg organist.
Kyrkorådet i Falkenberg liar till vikarieraiide organist antagit fröken Hildegard Hellinan.
Resestipendium.
Kongl.
inaj: t liar tilldelat bilclhuggariiiiian frö- ken Agnes Kjellberg ett å akademiens för de fria lionsterua stat upp- fördt resestipenclium &amp; 3,000 lrroiior hrligen att af henne innehafvas under 3 kr.
Första svenska folkskollararinne~nöfe f ägde ru 111 den 8 aiigusti och följ ande dagar i J önköping, under folkskollärarinnan fröken A d d e Wetterlincls ordförandeskap.
Mötet, till hvilket ett 30-tal deltagare iiifiiiinit sig, uttalade blniid annat sin åsikt för uppn8ende af en rätts- lig lösning af ~rvinnofrågaii vara införande af sanliindervisning, grund- liga själfstudier, kvinnans deltagande i allinänna angelägenheter och hennes begagnande af de rättigheter hon redan erhiållit.
Föredrag.
.
Iiöllos af s l ~ a l kviiiliga som inanliga deltagare, ilaribland af dolctar Wretlind oin önskviirdlieteii a t t upplysning o111 rusdryckernas natur och skadlighet nieddelas i skolans högre klasser.
.
Saintidigt ined allinanna folkskolliiraremötet i Göteborg niista år kominer ett nytt folkslg~lliirarinneinöte att anordnas.
oste er barns väsendets ordnande, en fråga som lifligt måste be- röra alla tänkande kvinnor, liar sh till vida natt en lösning, i det a t t den af lialso och fattigvårdsnlinlnden i Stockhofrn tillsatta konlit6n för utredande af de förlikllanden, som till saken liörer, afslutat sina arbeten.
Resultatet däraf a r öfrerliimnandet till rederbörande ii#inn- der af ett förslag till utlåtande, Iivilket eftcr att lia blifvit af dessa godkandt, nu afgifvits till kongl.
maj: t.
I ett följande häfte af Dagny hoppas vi kuliila ineddela en redogörelse för de SItgSrder till foster- barnsväsendets förbättring, soin komit6n fGreslagit, utgO: .axide fortsiitt- niiig på inedicinalrildet TVa~vrinskjs intressanta artikel:)) Siigrrt ord om den s. k. fosterbarnsindustrien », son1 r a r i t införd i U: te häftet af årgången l89 1.
I rid Folkhögskolemötet i Upsala i början af september Bellanil- lades bland andra viktiga frågor afven den: om önskrlrdlieten af att eihblla h i n l i g a folkhögskrtlor pil samina platser soin de manliga, samt, i fall ekonoiniska sviiriglieter diirernot lade ett hinder, oin badas för- ellande till en sainskola.
Kwi ' nlkja jurymän.
Vid svenska triidgiirdsföreaingens utställning sistlidne september iniinad roro följande clainer utsedda a t t f ungera sasom prisdomare näiiiligen: friherrinnan Anna Sordenskiöld, f. &amp; n- iierheim, och fru Anna Retzius, f. Hierta.
Den förra afsade sig einellertid uppdraget, lirarefter fril Jenny Sandahl, f. Huss, valdes i liennes ställe.
Upsala Enskilda Läroverk heter en ny l~roaiistalt nied sainunder- isning för gossar ocli flickor, soin under iniievaraiide höst börjat sin rerksainliet i uni~ersitetsstaden.
Det motsrarar till sin omfattning statens allinäiiiia larorerk och förbereder shlunda afren till student- exainen, me11 har däyjiimte en srniskola p&amp; tre klasser.
Neiiingen ined denna nya skola ar, att den skall p5 en piiiilit samla ocli bringa till utförande saintidens: ~iarkligare refornitankar p&amp; uiiderrisningeus oinråde.
Dan~nark.
Dansk Kvintfesam Punds ve~ksamhet.
En rörelse har sedan någon tid p$g %tt oin en närmare sainmansliitning af de olika wkvindesagsforeiiinger~ i Daninark, i kraft hmra£ beniiinningen clnns-k kvindesainfund skulle få mera giltighet.
Pil, ett inöte ' i Odense den 8 juni, dar frhpan behandlades, beslöts att landsortens liretsafdelningar skulle sluta sig tillsaminans med det köpenhainnska » kvinnosamfiindet~ och bilda en gemensam styrelse, Iivilken skall träda i verksamhet den.
.
199 1 janiiari 1893 samt föyberecla det första geinensainina kviiiiiomötet, som är bestamdt att liftllas i Aarliiis i juli 1893.
Föredrag i till kviniiofr&amp;gan hörande amiien ha under soininarens lopp p&amp; Daiisk kvindesamfunds föranstaltande hållits på olika stallen i Danniark.
S&amp; har fru B. Berg-Nielsen talat på ej mindre än 25, olika orter.
Angående den lifskraftiga föreningens praktiska syften, livilka som.
bekant onifatta de niest skilda oniråden af kvinlig verksanihet, vilja vi liar nämna, det Danskp kviiidesainfund nied september månads ingång öppnat en » renskrifniiigsbyr&amp; för kviniior~, omfattande så val stenografi soni skrifiiing ined skrifniaskin.
Tyskli~~id.
Universitd ten och kvinnofrågan.
Baden och Wiirtem- berg äro de af Tysklauds stater, soni först gifvit sitt erkännande åt kviiiiians berättigade fordran på att i likhet nied ' inanuen äga tillträde till den högre akademiska bildningen, i ty att universiteten i dessa båda lancler öppnat de filosofiska ocli medicinska fnkiilteteriia för kvin- liga stiideran de.
Universitetet ' i Göttingeii liar nii följt exemplet så ' till vida, att d e t gifvit kvinnor tillståud att bevista föreläsningarna, dock endast i o iigeiiskap af åhörariniior.
.
e ': i:::,.
' Eiiglmd.
Mrs Henry Fawcett, soin bekant en af Englands mest frainstå,eiide förkämpar för kviiiiiosaken, blef p i ett (len 21 sistlidne juiii i Guildhall i Cambridge 1iAlle.t stort politiskt möte, föremhl för en ovanlig hyllning.
Till mrs Fawcett öfverlämnacles nämligen vid detta af stadens och iiniversitetet Cainbridges konservative och libe- ti1lf.e ralt-iinionistiska parti, till livilket en stor del af akademiens frainsthende niäii räkna sig, en högtidlig adress med anledning af » de stora tjan- ster mrs Fawcett genom ordets makt och sitt personliga inflytande gjort iinionisteriias sak,.
De kvinllga lakarnes anlihllaii on1 att blifva upptagna till nied- lemmar af, The British Medical Association », hvilket berättigar dessa till fullstiindig likställighet med sina niaiiliga yrkesbröder, har pk för- eningens sista arsmöte nästau eiihalligt blifvit beviljad.
För närvarande iitöfva 140 kvinnor läkareyrket i de förenade konungarikena; af de uteslutaiide för kvinnor afsedda medicinska skolorna i Londoii, Edin- biirg, Glasgow ocli Dublin räknar ensanit den i Loiidon f. n.
130 stiidenter.
I: 5.: Frankrike.
En kvinlig juris doktor, m31e Jeanne Chauvin, har nyligeii disputerat för sin jui: idiska grad inför juridiska fakulteten i Paris öfver &amp; niiiet: &gt;De förvärfsgrensr, som sth öppna för kvinnor,
samt den Iiistoriska iit vecklingen af kririiiaiis stlill iiiiig i sni; lliiillet in nationalekonoiiiisk synpnnkt s.
Rumiiinien.
finnobildningen i Kiiiniiiiien tyckes, a t t döiira e f t e ~ uppgifter fraii Bukarest, inneliafva en hög stiiidpunkt.
T i d de senaste examenspröfiiingariia för tilltriide till iiniremitetet i den riiniiiniska liufvndstaden hade 27 kvinliga studenter aninalt sig inot 255 inanliga.
a n n u gynnsamimre staller sig procenten inellan de kviiiliga och nian- liga studenterna i staden Jassy, i det att af 82 iiitradessiikande till universitetet, 26 vor0 kvinnor.
De flesta af dessa agna sig ht stiide- rande af den högre skolunderrisniiigen för flickor, en del dock ht medicinska och filosofiska studier.
Exaii !ina aflagda rid: Ruiiiaiiieiis kvinliga gyinnasier Berättiga till inträde rid iiniversiteten.
hustralien.
Kvinnors r ö s t ~ ä f t.
Srn Zeelaiids öfrerlius (tlie Legislative Coiincil) liar antagit lagförslaget om rösti ' ilttrns utstrac- kande till kvinnor, ined det tillägget, att kvinnorna skola aga ratt a t t rösta ined f iillinakter.
I~agföralaget 1iw föriit antagits af nilder~ huset (the Roiise of Representatives).
Fredrika-Bremer-Förbundets byrå, Stockholm, finnas anmalda kvinliga arbctssokande siisom lektions- gifvaxe i sprak, svcnska amnen, musik, &amp; ng, ritning och m&amp;lning, handarbeten m m, svenska och utlandska larar- mnor for hem och skolor, kontors- och skrifbitradcn, hus- forest&amp;ndaiinnor, sallskap och bitïudcn i hem, forclaser skor, gymnaster, sjukbkotcrskor m fl P ' @.
~~aCC~AärsAurs for fiz~innor.
Fruntimmer, som hafva hag och fallenhet for att ut- bilds sig till faltskai er, egs tillfalle att genomgå, forbe9 icZande 7mvsw i skval anstomi som kirurgi hos froken A Sterly i Upsala Kurseu upptager en tid af 3 minader Narrnare upp- ' lysning ar B ' L I I I ~ erhillas ~ p i F~edm7ta-Benw-For bzmlet s Oyrå, X Drottmnggnta~, i tr Å Fredrika-Bremer-Fdrbundets 6yrå, 54 Drott- ninggatan, I tr., mottagas anma / nln&amp;r till intrade i Forbundets Sjukkassa- Afven personer, som icke aro medlemmar af Forbundet, kunna blifva delegare i densamma.
M u inkommit stort urval af Broderade Rem ÖP U ~ S ~ Y F S OBS!
, Extra prima qnnliteer af ~ISladapolain och &amp; Iadeirabiocleiier I. F. Moltz ' Mode- och Sybehdrsafp~ir, Bv * rcv~lreBev~g9to ' ~ * g Y och Stovw Njygccta-11 37.
Orda fihu landsorten ex~edieras omer Piofvei sandas DI bemran A n - ~vdeniska Skodon tillverkas Dralrt for ~efornifo; emn~en Herrar, Damer och Barn, .- OBS Prisbclonta - 1 ilaf Skodon tillverkas afven efter modern fason m Allt arbete ntfores iioggranut och af bdstn materiel.
Reparationer verkstallas val och på bestamd utlofvad tid P. GUST.
PETTERSSON, 52 Drottninggatan 52.,
Den svenska kvinnans deltagande i världsutstiUingen i Chicago.
Damkomit6ns byra i Arfpiinscns palats, Gustaf Adolfs torg, till venster in p&amp; ghrden, 4 halftrappor, hHlles oppen mellan kl 11-2 hvarjc helgfri dag Fredri ka-Bremer-Förbundets ar flyttad till 54 Drottninggatan, -- Använd endast Floras Opoponaxtvål, Floras Genuina Glycerintvål, Floras Eau de Cologne och Parfymer.
