# ID: svediakorp-per946
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1893
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 33,660
# sentences: 751
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Stockholm, N:r 48 (310) F r e d a g e n den 1 december 1893.
Byrå: Prenumerationspris pr år: K l a r a v.
K y r k o g a t a 7, 2 t r Idun med Modetidning och (Aftonbladets h u s.)
kolorerade planscher kr.
9: — I d u n m.
Modet, u t a n kol.
pl.
» 7: SO Prenumer:: - " n s k e r il a l l a post- anstalter i riket.
Redaktör och FRITHIOF Träffas å b y r å n kl. 12 — 1.
Allm.
Telef 61 47 S o p h i e von F ra Carlén, som egentligen ej för- stod Sophie von Knorring, ger henne i en bok följande epite- ter: » Sveriges mest kvicka, mest talang- fulla, mest satiriska och mest högmodiga författarinna. » Sätter manaristokratisk i stäl- let för ordet högmo- dig, äger definitionen möjligen någon san- ning.
Friherrinnan von Knorrings aristokrati- ska karaktär var näm- ligen ej blott författa- rinnans kännetecken, utan äfven i hög grad bestämmande för den utveckling, som hon, innan hon framträdde för publiken, genom- gick såsom * bam, ung flicka och kvinna.
Hon ville, liksom Byron, gälla för dilettant, ville ej i sin diktning se annat än en lek, nå- got hvarmed hon roa- de både sig och sina närmaste — kort sagdt, hon kunde icke för- stå, att hennes arbe- ten lydde under offent- lighetens dom, när de publicerades.
» Nöjet att skrifva, att för någ- ra ögonblick utbyta verklighet mot inbill- ning. » säger hon, » se där hela driffjädern utgifvare: HELLBERG.
Idims Tryckeri Aktiebolag 6:te år g. Annonspris: Utgifningstid: 35 ö r e p r n o n p a r c i l l e r a d.
hvarje helgfri fredag.
F ö r » Platssökande » o. » Lediga platser » 25 ö r e för hvarje p ä b ö r j a d t t i o t a l stafv.
Lösnummerspris 1 5 öre (lösnrr e n d a s t för k o m p l e t t e r i n g a r) U t l ä n d s k a a n n o n s.
70 öre pr n o n p.
- r a d.
Knorring.
af mitt författarskap! » — Yrkesförfattarinnan utgjorde hennes fasa.
I en af sina berättel- ser tecknar hon denna dam som en kvinna med halföppen, ned- bläckad sidenrock, sjä- len hängande snedt, bindmössan på tre kvart, plumpar på alla fingrar och gåspenna bakom örat.
Dagbla- dens recensenter äro henne en styggelse.
» Hvarje sådan, » heter det, » är en mer eller mindre misslyckad för- fattare och således mer eller mindre besatt af den lede frestaren af- undsjuka »; och för att icke på något sätt van- helgas af publiken skrifver hon anonymt och nekar dem sitt porträtt, när utgifva- ren af Nordstjärnan år 1844 anhåller att få insätta hennes bild i sin kalender.
» Hvar- för, » utropar hon i bref till denne utgif- vare, » envisas du så gräsligt att få mig ' för- tryckt i sten ', att få skåda mig sittande i alla fönster af alla boklådor, veta mig ligga på botten, under en hel hög andra lito- grafier, på alla salongs- bord, se mig sitta i
IDUN 378 H v e m det rätta k a n, han bör det vilja; H v e m det rätta vill, han bör det kunna; Och e n h v a r d e t k a n, s o m s i g b e m ö d a r Bli s i n l y c k a s s m e d u t i d e t ringa.
Goethe.
dåliga ramar på likgiltiga väggar bland samlingar af andra medelmåttor och slut- ligen att höra mig dansa världen omkring i någon kalender af den vanliga julgrö- dan?
Och hvad kan väl allt detta hafva för behag för dig eller någon annan?
— — J a g lämnar alldeles åt sidan det obe- hag, som det skulle skänka mig. » uppkastade planer till dylika och började äfven utförandet af några, men slutade aldrig någonting dylikt och var i allmän- het mycket rädd att visa mina försök. » Hon var äfven ett i hög grad märk- värdigt litet barn — häftig, excentrisk, orolig och nyckfull, fastän i grund och botten godhjärtad och ädel.
(Hon kunde gå u t i sjön, tills vattnet gick under ha- kan, och sade sig vilja fortsätta prome- naden, om hon straffades.
Hon kunde » Hon kunde, » berättar hon i ett auto- fästa ett par af en slaktad gås ' vingar biografiskt utkast, » på fädernet skryta vid skuldran, ställa sig på ett tak och med att hafva 16 alldeles fullblodiga störta sig ut i luften och ögonblicket där- anor. » Hon dröjer äfven med stolthet efter nedfalla i en grushög.
Skadorna, vid förfäderna på mödernet och säger, som bon erhållit, glömde hon för sin att hennes mormor var utmärkt för sin harm, — hon kunde icke begripa, hvar- esprit, för skönhet, kvickhet, intelligens för hon icke lyckades!)
Att få henne och bildning, liksom att hennes far, sonen sitta stilla under lektionerna var omöjligt, till en hofjägmästare, ägde ett mycket särskildt då hon spelade för den nykom- skarpt och klart hufvud och mycken fyn- na guvernanten.
» Så där, » sade denna, dighet — » hans idéer, hans svar och in- » bör Sophie icke vara, ty då komina on- da andar och taga sin boning hos dig, fall voro tusentals. » En telning af dessa 16 adliga anor och men om du strider mot dem, så fly de, denna kvickhet föddes Sophie Zelow i och goda andar komma i stället. » En en tornkammare på Gräfsnäs den 29 sep- dag började hon bli orolig vid klaveret, tember 1797.
Fadern arrenderade det upphörde att spela och satte händerna romantiska herresätet, hvilket var en hans för ansiktet.
» Hur är det fatt? » frågade svåger, öfverste Gripenstedts, fideikomiss.
den förundrade guvernanten.
» Jag stri- Här, på det präktiga och egendomliga der, jag strider! », svarade hennes lärjunge, slottet, där modern hade växt upp och vaggande fram och åter, utan a t t låta lefvat hela sitt lif, fick nu den lilla dot- störa sig; men plötsligt kastar hon sina tern springa omkring och drömma.
Mo- armar om hennes hals, kampen är förbi, derns gamla kärlek till gården och dess glädjestrålande hviskar hon: » Nu komma minnen g-ick nästan i arf till hennes först- mina goda änglar! » Draget är beteck- födda Sophie, hvilken till den grad för- nande, säger Fredrika Bremer, » ty Sophie älskade sig i stället, att alla andra gods förblef i flere afseenden alltid ett barn, syntes henne » små, låga och eländiga ».
icke alltid godt, icke alltid snällt, men Det enda, som någorlunda motsvarade alltid öppet för goda inflytelser, alltid Gräfsnäs, var Koberg, ett slott, som till- lätt rättadt af de ord, som visste att hörde baron Silfversköld.
Där var äf- bana sig väg till hennes hjärta och öf- ven tjocka murar, gyllenläderstapeter, gam- vertygelse.
Ofta stredo goda och onda maldags möbler, familjeporträtter, höga andar om hennes lynne och sinne, men rum, små smygar, skåp och gångar.
Det de goda behöllo öfverhanden. » var dock något — fast ett intet mot Gräfs- Redan vid 6 års ålder började hon näs. » H ä r trifdes den lilla, tidigt ut- skrifva dagbok, ej blott om hvardagliga vecklade flickan, isynnerhet i de väldiga händelser och tidsfördrif, utan om fanta- gamla salarne och ruinerna, och här fann sier, uppspirande diktförsök.
Så t. ex. hon sig så väl i spökvärlden och dunklet, säger hon, att hon slutat en tragedi, att att ljusa och glada trakter syntes henne hon arbetar på en 1 O-aktskomedi m. m. prosaiska.
dyl. — förebud till den blifvande dikta- Hon visade inom kort ganska ovanliga rinnans verksamhet.
Elfva år gammal anlag.
Den 4-åriga ägde en liten 8-årings flyttar hon från sitt Gräfsnäs och erhål- förstånd, liksom en liten 8-årings utseende ler på föräldrarnes nya gods några lek- och kroppshydda.
Nära nog af sig själf kamrater.
Två år därefter se vi henne lärde hon sig läsa innantill; skrifkonsten i Stockholm, där hon under sin mors vård inhämtades af godsets gamle bokhållare.
uppfostras jämte syskonen, och där hon » Där fick jag, » säger hon om lektioner- för sin vetgirighet, intelligens och kvick- na på hans rum, » handskas med papper, het uppväcker sina lärares erkänsla och bläck och penna, hvilket sedan i alla mina beundran.
Småningom införes hon i Stock- den 13-åriga flickan lifsdagar utgjort ett stort nöje för mig. » holms stora värld Hon ägde ett nästan lidelsefullt begär hade nu blifvit kvinna —, och tack vare efter vetande och hörde sig ofta omtalas sin esprit, sin skönhet och sin talang, såsom » mycket kvick och rolig ».
Sex- möter hon öfverallt tillbedjan och kurtis.
årig får hon en guvernant och börjar Hon blir — det är sant — bortskämd spela, » och nu vaknade, » skrif ver hon, i denna värld, men hon erhåller i en öm, » en alldeles ny känsla: fantasien, inbill- moderlig vän, grefvinnan Cronstedt, lik- ningen, den skapande förmågan eller hå- som i en kusin, fröken Caroline Gripen- gen åtminstone.
J a g hade icke förr bör- stedt, motvikten mot ett ytligt och de- Dessutom blir jat spela skalor, än jag ' ville komponera praverande sällskapslif.
stycken, icke förr börjat läsa och expli- hon kär i en ung grefve, en släkting, cera M:e Genlis ' teaterstycken, än jag hvilken dock endast kort tid därefter # Fot o », ni,,.
I,, l.
P R I M U S » » Ö f v e r ir&gt;,ooo s å l d a p å e t t å r.
L i k a a n v ä n d b a r t rinti-r som » ammar.
Brirtner u t a n v e k e.
Os-, s o t - o c h r ö k f r i t t.
FotOKénköket » PRIMUS » B.
A.
H j o r t h &amp; C o, 5 K l a r a N o n a K y r k o g a t a 5. drunknar.
Slutligen är hon helt och hål- let okänslig för smicker: när hon vid 16 år återflyttar till landet, kan hon utan att rodna lefva i sina minnen.
Väl längtar hon tillbaka till denna ly- sande societet, där naturen anvisat henne plats som härskarinna, — » jag saknar detta lif af tvång och oro, » skrif ver hon, » saknar mina bekanta och det friska, mun- tra, själfulla pratet, detta växlande af ord och tankar, detta gnabb om intet, detta skämt öfver allt » — - men i stället för att sörja, skaffar hon sig en verksam- het, läser, studerar, går i hushållet, skrif - ver dagbok.
Mjältsjukan och sin starka, brinnande håg att komma bort dämpar hon med författareskap, helst ute i par- ken, där hon gömmer sig i ett stort ihå- ligt träd, då hon skrif ver; » hon fick oupphörligt nya idéer och begynte nya arbeten. » Diktningen blef henne ock en kär vän senare, då hon 1820 inträdde i äktenskap med dåvarande majoren, baron K.
S. von Knorring.
Jämte sina bestyr som hus- moder och maka — så t. ex. väfde hon nästan alltid sina kläder — idkade hon i hemlighet studier och författarskap, dock utan att fullborda något enda af sina verk.
Då fick hon under vintern 1829 besök af en syster, nyss vorden än- ka.
Om dagarne skref hon på en roman — mannen var borta.
Om kvällarne läste hon hvad hon skrifvit för systern.
Så kom hon att afsluta manuskriptet till Kusinerna, hvilket genom en slump, för att skaffa medel till en julklapp, 1834 såldes åt en förläggare.
1835 utgifver hon Vännerna, 1836 Axel och Illusioner- na, 1838 sina bekanta Ståndspafaleller — kort sagdt, hon blir nu på allvar förfat- tarinna.
Och här, i dessa böcker, ger hon oss sina minnen — typer och karak- tärer ur hennes omgifning, landtadeln, sederna i provinsen, på adelsgodset, i staden, minnen från hennes ungdom i hufvudstadens » beau-monde ».
Och öfver- allt är hjältinnan en verklig aristokrat, t. o. m. när hon felar, lider eller går un- der, — en dam, som hon utrustat med sin egen rika själ, en bild, som är värd att icke blifva förgäten.
Och denna ari- stokratiska, fint bildade kvinna visar sig inom kort lika hemmastadd hos » de små », när hon 1843 skrif ver förvaren oeh hans omgifning.
» Ack, det var en skön och härlig tid! » — säger hon — » jag lefde så alldeles med detta folk, i deras stuga, åt vid deras bord, låg på deras halm- bäddar, gladde mig och sörjde med dem. » Och i företalet till boken prisar hon detta folk i ordalag, som förkunna, att där fin- nes idealet.
» Hon har sett så mycket godt och så litet ondt bland dessa natur- människor, att hon tackat Gud för att han ställt henne midt ibland dem. » s Friherrinnan von Knorring hade länge varit sjuk, då hon 1848 bortrycktes af lungsot.
Redan vid 32 eller 33 år kom den, smygande som ett gift, och tärde på hennes lifstråd.
Ståndaktigt kämpade hon med plågorna, men fåfängt.
Det Ytterst bränslebesparande.
Fotogenen brinner i gasform.
Explosion omöjlig.
Lätt a t t sköta.
Ingen fotogénutsvettnlng.
IDUN 1893 enda, som sjukdomen ej kunde röfva bort, var — - eget nog — glansen af hennes skönhet.
» Sprittande lif och kvickhet » — säger Fredrika Bremer — » var ansik- tets förnämsta karaktär, och hvad jag bäst minnes, är det skälmaktiga, granna leendet, ögonens tindrande glans.
Det låg en sydländsk glöd öfver hela hennes väsen, men man tyckte sig känna, att elden inom henne var af tärande art. I sitt hem var hon tydligen solen. » Nils Erdmann.
D e t intressanta p o r t r ä t t af » Kusinernas » författa rinna, som I d u n i d a g b r i n g a r, ä r u t f ö r d t efter en aldrig förr offentliggjord h a n d t e c k n i n g af M a r i a R ö h l i K u n g l.
bibliotekets s a m l i n g a r.
Jle gamle c beratta: fordomtid, J) å trodde man aldrig på " Om tomten, den lille, Xraktiga JKed Julemat tJLt honom, gömdes som hade den tysta " Om fäderneärfda Xy trollet, vården gården.
som glades åt män sho-id " Och varligen hägnar kärfve %&gt;et får i den heliga %n glimt ro, " Och kan, likt ädlare af lifvet ljust och kid, vakten af tro, jEn timmes Strålande helgefrid, förglömdes.
fat 3 täppa och uthus ^fjuta 3 släkten, och lyfta sitt öga mot det höga.
" Och ve den husmor, som stolt och hård CM-ed otack lönar hans trogna vård " Och säger: ' " [för folk %tt r $är är guds-lånet '. '
vredgadt troll glödhett groll, ^Det glömmer ej snarligt ' JJcn eldröda hufvan hånet; kastas i — " Och så blir det sot i täppan.
skäppan!
^Och ve den husmor, som snäf ' Vill knappa in på hans " Och tycker, att allt och snål helgemål är för mycket.
%omten bak vägg iier i sitt skägg, Qer henne rätt i det ^Den mullgråa kappan — stycket: bredes i Och så blir det njuggt i täppan skäppan!
^nm liitufwit.
Finaste julklapp!
379 (tidigt i s a n g.
Af Hanna Kamke.
an talar sä mycket om vår nervösa tid, och att den tilltagande nervositeten ej ens förskonar barn oeh ungdom.
Detta är tyvärr intet ur luften gripet påstående, utan en sorglig sanning, uppkammen af flere sam- verkande faktorer, af hvilka en bland de vik- tigaste är brist på sömn.
Hur skadligt för litet sömn verkar på or- ganismen, kan man iakttaga på sig själf, ty om man under någon tid ej får sin riktiga nattro, blir man slapp och trött samt slutligen äfven oförmögen till verkligt arbete.
Om bristande sömn har denna verkan på den fullvuxna människan, hur mycket skadli- gare skall den ej vara för barnet, som kropps- ligen växer och utvecklar sig samt dessutom har ett sådant ansträngande hjärnarbete.
Bar- nets nervsystem är af naturen ytterst känsligt och blir det än mer ej blott af det ganska dryga själsarbete, skolan fordrar, utan i ännu högre grad af de otaliga nya intryck, som den mottagliga barnahjärnan dagligen får, ej minst af alla de icke barnsliga bilder, som oförstån- diga föräldrar låta sina barn upptaga.
Tid- ningsläsning, teaterbesök, sena bjudningar, öf- ver barnets horisont stående samtal mellan fullvuxna, allt sådant verkar icke bildande på barnet, såsom många föräldrar tro, utan ener- verande, och detta i långt högre grad än ett samvetsgrant skolarbete skulle göra.
För att nu gifva kroppen och hjärnan tid att hämta sig efter och ersätta den under da- gens lopp lidna kraftförlusten, behöfves en till- räcklig portion lugn och trygg sömn.
Mången mor har nog gjort den erfarenheten, att sjuka barn sofva sig friska igen.
Likaledes kunna också trötta, enerverade barn genom en längre tids regelbunden, tillräcklig softid bli krya och pigga, utan alla järnhaltiga medikament.
U n - der sömnen hvilar hjärnan, och organismen har tid att bygga på kroppens tillväxt och befordra dess stärkande.
Och är kroppen stark, blir själf klart äfven nervsystemet det.
följande morgon äro fullsöfda samt pigga och vakna.
Jag kan tydligt föreställa mig alla de tvif- lande miner och invändningar, som mina ord komma att framkalla.
De flesta skola fråga: Men hur skall det gå med lexorna?
Och jag vill svara dem, att det kommer att gå mycket bra, om barnen veta, att de måste * lära sig dem inom en viss tid samt på inga villkor fä sitta uppe, om ej undantagsvis någon enda gäng.
De flesta barn lära sina lexor utan tillräck- lig energi och allvar.
D e ha visserligen boken framför sig, men tankarna gå ofta åt annat håll.
Än är det ett och än ett annat, som distraherar, och uppmärksamheten koncentreras inte på arbetet.
Däraf kommer det, att män- get barn sitter en timme och mer med en lexa, som ett.
annat vid ihållande arbete lär sig på en kvart, alldeles bortsedt från den större eller mindre begåfningen.
D e t är där- för af största vikt, att modern öfvervakar lex- läsningen, så att inte tiden otillbörligt förlän- ges eller ock förkortas.
För att kontrollera det senare bör hon då och då förhöra lexan helt ä propos, ej regelbundet, emedan känslan af eget ansvar då lätt kan slappas.
Om mödrar i allmänhet ville göra sig be- svär att sitta bredvid sina barn under lexläs- ningen, skulle de snart inse, hvilken tidbespa- ring det blefve för de senare, då de genom moderns närvaro undginge frestelsen att under arbetstiden prata och leka eller hänga öfver boken.
Mången gång kan modern också ge- nom en enkel förklaring eller en tillåten fin- gervisning betydligt underlätta arbetet för barnen.
Hur mycket en sådan moder, som deltar - i sina barns arbeten och intressen, lefver sig in i sina barn och kommer att stå dem nära äfven i framtiden, behöfver jag här ej ens nämna, det är nog ändå klart för hvarje tän- kande moder.
Man behöfver ej heller vara mycket kunskapsrik själf för att sålunda öfver- vaka och arbeta med sina barn, ty gör man det blott från början, när de äro små, växer man äfven själf till och utvecklar sitt kun- skapsmått samt underhäller och förkofrar sin egen skolbildning till fromma för både sig och de sina.
Fordran blir således: tillräckligt med sömn för ungdomen.
Denna fordran kan likväl blott För att modern nu verkligen ostörd skall uppfyllas, - om de unga fä lägga sig vid en ti- kunna få vara hos sina barn, bör hon under digare timme, än nu i allmänhet sker.
Den den tiden ej mottaga några besök, ej heller som betviflar, att ungdomen lägger sig för sent själf, annat än i nödfall, gä bort.
Lagar hon och sofver för litet, må vid 8-tiden några kväl- blott, att barnen komma i rätt tid till sängs, lar å rad gå på besök i bekanta familjer, som kan hon mycket väl sedan ha ett par timmar hafva barn.
På de flesta ställen skall man vid för sig själf och sina vänner.
den tiden påträffa äfven de yngre barnen sys- Den lämpligaste tiden för lexläsningen är en selsatta med lexorna eller kvällsvarden eller half eller hsl timme efter middagen, beroende ockää se dem sysslolösa » stå och hänga », om på barnens ålder och lexornas storlek.
Hvilo- de ej äro borta på någon bjudning eller på tiden efter middagen användes bäst till lekar teatern.
Där finns ingen tanke på, att barnen i det fria.
I allmänhet behöfva barn, som så sent borde ligga eller åtminstone lägga sig arbeta koncentreradt och flitigt, ej mer än 1 för att kunna somna senast half nio.
För å 2 timmar till sina lexor.
I de högre klas- skolungdom (i synnerhet de yngre under 15 år), serna behöfves nog mera tid, med jag undrar som måste upp klockan half sju, är det a l l j dock, om ej äfven där tid kunde inbesparas inte för tidigt att komma till sängs närmare genom en förståndigare läsning, och om ej ett half nio, då tio timmars sömn är lagom och under årens lopp fortsatt förnuftigt arbetssätt nödvändig för den växande kroppen.
Detta i hemmet och uppmärksamhet i skolan skulle synes bäst däraf, att barn, som lägga sig sent, göra, att lärjungarne till de högre klasserna i allmänhet äro sömniga och olustiga om morg- medförde en sådan solid kunskapsfond, att ar- narna, då däremot de, som lägga sig i rätt tid, betet där blefve lindrigare.
Det gär ju åt- minstone an att försöka, medan de äro små.
Större barn böra tillhållas att sådana dagar, * J u s t som d e n n a u p p s a t s var f.irdigskrifven, fick j a g ytterligare bekräftelse p å s a n n i n g e n af m i n a h ä r då lexorna äro lättare, arbeta undan i fösväg, uttalade t a n k a r g e n o m d e t tal, n y a realläroverkets skrifningar och dylikt.
För öfrigt böra alla r e k t o r, d o k t o r A l m q v i s t, d e n 16 n o v.
höll p å e t t 6 Å kalladt föräldrarmöte.
H a n g e n o m g i c k d ä r d e olika p u n k t e r n a af » H y g i e n i s k * r å d till h e m m e n, u t a r b e - tad i af S t o c k h o l m s a l l m ä n n a läroverks l ä k a r e », hvar- af d e n första särskildt betonar, a t t b a r n e n böra k o m - m a tidigt till sängs, allt efter åldern k l o c k a n 8 — 1 0.
* A f egen erfarenhet vet jag, a t t d e t g å r.
J a g h a r n ä m l i g e n u n d e r hela m i n skol- och seminarietid blott en enda gång fått sitta u p p e till klockan ' M O, eljes m å s t e klockan 8 allt skolarbete vara slut.
K ö p frän Georg Hallstedt, D r o t t n i n g g a t a n 6 2: Guld-Damfickur fr. 2 5, 30, 3 5 o. 4 0 k r.
st., Silfver-Damfickur fr. 1 5, 1 6, 1 7, 1 8 o. 2 0 k r.
; Gossur af nickel fr. 10 kr„ af silfver 15 k r.
F ö r u r e n s godhet garanteras.
Prima U r k e d j o r fr. 1, 1,50, 2 o. 3 kr.
st. TT: R A~i „: ^ T..
K„,NLN V ä g g u r fr. 10 kr.
st. » J OL.«H KLIF.-O V ä c k a r u r fr. 5 kr.
st. RUILT L,NLI O N A! », 1 ILFIIFL
IDUN 380 på morgonen ännu en gång läsa igenom sina lexor.
Emellertid måste man, för att barnen verk- ligen skola kunna lägga sig tidigt, e j låta dem äta kvällsvard med de fullvuxna, om ej dessa också vilja äta senast kl. 7.
Kvällsvarden bör ej bestå af tunga, hetsiga saker, utan af gröt och mjölk, som ä r både närande och lättsmält, hvilket sist nämnda är af vikt, då barnen där- efter snart nog böra lägga sig, d. v. s. när de ordnat sina böcker för morgoadagen, tvättat ansikte och händer samt borstat sina tänder.
Ordnar man hemmet så, kunna barnen ligga kl. 8 eller senast Vä ') och få då den sömn, de behöfva.
Men en sak är nödvändig, att det blir mörkt och tyst hos dem, sedan de lagt sig.
Själfva böra de ej få prata, ej heller bör någon annan gå in och störa dem, innan de somnat ordentligt.
J u s t i denna punkt syndas i allmänhet oerhördt.
Bainen ligga visserligen, men där pratas, där skrattas, där springes ut och in, och de kunna ej somna lugnt och obe- hindradt samt komma ofta alldeles ur sömnen.
Äfven härpå måste en öm moder akta, om hen- nes skyddslingar skola hafva nytta af att gå tidigt till sängs.
Blommorna på modet.
Jffli^et är från den yttersta O r i e n t e n den le- sSs^&gt; der sitt ursprung, denna chrysantemum- passion, som nu behärskar Paris.
Det him- melska rikets söner ha i tusen år förlorat sig i kulten af denna blomma, som spelar en så stor roll inom deras konst, och det ser ut, som om den skulle bli fatal äfven för Europa, om man får döma af det faktum, att man knappt kan sätta sin fot inom en tafvelutställ- Iduns julklappsbasar.
Lekmatta.
E n m ö r k g r å e l l e r m ö r k b r u n filt fin- n e s till p r i s af 3 k r.
Af o l i k a k u l ö r t a k l ä d e s -, filt- eller s k i n n l a p p a r, s o m m a n k a n h a f v a öfver efter a r b e t e n eller k l ä d e r, k l i p p a s h u n d a r, k a t t o r, tuppar, g u b b a r, h u s m. m.
; alla fastsys på m a s k i n p å filten.
N å g r a t e c k n i n g a r h ä r o c h d ä r p å dju- r e n, s å s o m ö g o n o. s.
v., k a n m a n g ö r a m e d s v a r t g a r n eller s v a r t oljefärg.
Gredelin.
Braskudde af läder.
T v ä n n e s t o r a s t y c k e n k o - läder låter m a n hopsy h o s sadelmakare.
Ornerar dem d ä r p å med glödpenna och m å l a r dem med sodalut.
K u d d e n f y l l e s m e d b l å n o r o c h öfver- bonas med vax upplöst i terpentin samt borstas blank.
Gredelin.
Elegant, men lätt tillverkad v i s i t k o r t s l å d a.
H o s e n g l a s m ä s t a r e b e s t ä l l e s af v a n l i g t, felfritt fön- s t e r g l a s 6 skifvor, d ä r a f 2 till lock o c h b o t t e n, 2 2 J c m.
i l ä n g d o c h 1 2 | c m.
i b r e d d; 4 till s i d o r n a, h v a r a f 2 å 7 | c m.
i b r e d d o c h 22£ c m.
i l ä n g d, 2 å 12J c m.
i l ä n g d o c h 1 \ c m.
i b r e d d.
Dessa g l a s s k i f v o r, s o m j u ä f v e n k u n n a u t s k ä r a r af spe- gelglas, hvaraf större elegans vinnes, e t s a s på följande s ä t t: K ö p i e n f ä r g h a n d e l för 20 ö r e a s - faltlack s a m t p ä a p o t e k e t för 25 ö r e t l u o r v ä t e - syra.
D e n n a m y c k e t f r ä t a n d e s y r a m å s t e förva- r a s p å k a u t s c h u k s f l a s k o r, m e n i b r i s t d ä r p å an- v ä n d e s en Huskuren kautschuksboll.
Bestryk gla- set m e d a s f a l t l a c k e t väl p å b å d a s i d o r o c h l å t d e t v ä l t o r k a.
Därefter l ä g g e s ett hvitt k a l k é r p a p p e r (m e d h v i t a färgen n e d å t) d ä r p å s a m t däröf- v e r d e t m ö n s t e r j a g ö n s k a r få e t s a d t.
S e d a n u p p - r i t a s m ö n s t r e t m e d e n b r o d e r n ä l eller a n n a t ej alltför s p e t s i g t i n s t r u m e n t.
Med s p e t s i g s y l r i t a s s e d a n i locket s a m m a m ö n s t e r tydligt, hvarefter s y r a n p å b a d d a s m e d e n å e n p i n n e fäst k l u t.
A f s p o l a m e d v a t t e n s y r a n o c h a f s k r f p a m e d knif l a c k e t, d å e t s n i n g e n t y d l i g t k v a r s t å r.
Alla g l a s - skifvorna kantas med 2 | cm.
breda atlasband i d e n färg m a n ö n s k a r.
Därefter s a m m a n s y s de fem s i d o r n a till en l å d a m e d d e n s j ä t t e till l o c k; Värt bobag utgifven af Mathilda Langlet.
ning, utan att rent af öfverväldigas af målade chrysantemum.
Det är isynnerhet damerna, som med oroväckande enstämmighet strö dem öfver alla väggar, liksom det framför allt är dem man har att tacka för, att dessa blom- mor kommit på modet.
Det finns väl icke en modern salong, där man icke ser dem samlade i höga knippen, några mycket raka på sina smärta stjälkar, andra mjuka och böjliga, allt- för tunga och alltför stora för att icke luta sig öfver vasens kant, och knappast en balsal eller eit festligt middagsbord, där de icke lysa med sina bländande och osannolika färger af hvitt, som vexlar i grönt, i lila eller rosa, af karmin, som slocknar i den matta skiftningen af gammalt guld, af orange, som öfvergår i brunt, och af brons, som bleknar till silfver.
Denna festernas blomma är så mycket mer ef- tersökt, som den icke äger någon doft; man kan sticka den i de höga vaserna och hölja jardiniérerna med dess prakt — atmosfären blir icke tung däraf.
Likväl finns det åtskil- liga varianter, som äga en svag och förtju- sande arom, men de äro så sällsynta, att man knappast kunde upptäcka dem i den till flere tusental uppgående samlingen af nya arter, som i dessa dagar exponerats i Le Pavillon de la Ville de Paris.
Denna utställning har tagit karaktären af en blomsterfest och man kan nästan betrakta den som ett evenement.
Allt hvad Paris äger af lyx och förfining kom att beundra den nästan otroliga rikedomen af färg- sammansättningar, och det var komiskt att se, med hvilket allvar dessa amatörer af värld försjönko i åskådandet af en ny typ — da- merna med sina längskaftade lorgnetter fram- för ögat, herrarne med den enorma kryckan, af sin tjocka käpp under näsan — en position, som icke kom dem att taga sig särdeles kvicka ut.
Några tänka på att dekorera sina salon- 2 b a n d s y s i k o r t s i d o r n a o c h l o c k e t till d e s s s t ö d; s m å b a n d r o s e t t e r s y s fast i h v a r j e h ö r n.
Lådans i n r e m a d r a s s e r a s i s a m m a s i d e n, o m m a n s å vill.
Mycket prydlig.
Edla B.
Virkad lapp att afgnida strykjärn emot.
Groft, h å r d t t v i n n a d t g a r n n: r 2 0.
T v ä l i k a s t y c k e n vir- k a s.
B ö r j a s från m i d t e n m e d en u p p l ä g g n i n g af 60 l u f t m a s k o r, o m k r i n g h v i l k a v i r k a s v a n l i g a m a - skor.
Vid e n a ä n d a n v i r k a r m a n r u n d t o c h vid d e n a n d r a v ä n d e r m a n o c h v i r k a r t i l l b a k a (van- lig toffelvirkning).
H e l a l a p p e n ä r 2 4 h v a r f f r a m o c h å t e r.
B å d a l a p p a r n e h o p v i r k a s s e d a n m e d ett v a n l i g t v a r f o c h s e d a n ett h v a r f u d d a r.
Vid d e n r a k a s i d a n v i r k a s en ö g l a af l u f t m a s k o r, s o m o m - virkas med vanliga maskor, — att h ä n g a upp lappen med.
K a n n a t u r l i g t v i s efter b e h a g g ö r a s s t ö r r e eller m i n d r e.
Nennie.
S ä r d e l e s roande och nyttig julklapp f ö r ungdom.
(B å d e d a m e r o c h h e r r a r k u n n a h j ä l p a s åt.)
M a n k ö p e r e n d o c k k r o p p m e d l e d e r p å, ungef.
15 c m.
lång.
V i d a r e n å g r a a r k t e m l i g e n tjockt p a p p e r (ej glatt), l j u s r ö d t, h v i t t, g r ö n t, g u l t o c h b l å t t — 3 a r k af h v a r j e.
Papperet vikes dubbelt.
Man s ä t t e r s a x e n en k n a p p c m.
fr. v i k n i n g e n o c h k l i p - p e r s a k t a p å s n e d d e n, s å a t t n ä r m a n k l i p p t 10 cm.
långt, skall b r e d d e n v a r a 6 cm.
Därefter gör m a n e n r u n d s v ä n g n i n g m e d s a x e n, s å a t t bred- 4 e n blott blir 5 cm.
och så fortsattes ä n d a ned till d e n b e s t ä m d a l ä n g d e n 20 om., d e r b r e d d e n är blott 4 cm.
När n u papperet vikes u p p, är det naturligtvis dubbelt så bredt som det uppgifna måttet.
Nu klipper m a n s å m å n g a bitar papperet r ä c k e r till.
S e d a n u p p v e c k l a s a l l a b i t a r n e, v i k a s p å t v ä r e n 5 c m.
från n e d r e k a n t ett s k a r p t veck, v i k a s u p p i g e n o c h i n v ä n d i g t skrifver m a n p å t v ä r e n af h v a r j e l a p p e n gissgåta, kort charad, ordlek e l l e r d y l.
(får ej g å n e d o m v e c k e t).
M a n skrifver o m v ä x l a n d e på s v e n s k a, franska, tyska oeh engelska.
L a p p e n v i k e s s e d a n först n e d t i l l o c h s e d a n p å l ä n g d e n, o c h svaret s k r i f v e s p å e n a u t s i d a n p å längden.
Därefter läggas alla bitarna på hvarandra, sidorna med svaren åt s a m m a håll, en stark tråd trades igenom det hela upptill v i d d e n s m a l a k a n t e n, b i n d e s o m m i d j a n p ä doc- k a n — o c h k j o r t e l n ä r färdig.
K a n r a n d a s h u r m a n b e h a g a r.
E n j a c k a af s v a r t k l ä d e, m e d silf- Hvarje husmoder och P r i s: inb.
i rödt band kr.
1,50.
1893 ger, andra sin slottsterass, medan den verk- lige kännaren, för hvilken denna blomma är en passion och som studerat henne i museets trädgård, där han finner öfver tusen klassi- ficerade arter, gör sina anteckningar med en vetenskaplig noggrannhet.
Han skulle när som helst vara färdig med en liten föreläsning öf- ver chrysanthemums historia från 1789, då den första gängen öfverfördes ifrån Kina som ett litet purpurrödt exemplar med skiftningar i hvitt, hvilket man började odla i Jardin-des- Plantes, fast proklamerandet af människans rättigheten snart vände uppmärksamheten från det himmelska rikets blomma.
Det är först frän 1850-talet, som man — tack vare några amatörers frenetiska arbete för dess utbred- ning — kan räkna början af dess heroiska sera, och nu förena chrysantemumodlarne hvarje år resultaten af sirja oaflåtliga experiment i en stor gemensam utställning.
Man kunde tro sig vara i en sagolik träd- gård, när man vandrade omkring och betrak- tade blomstergrupperna i Le Pavillon de la Ville de Paris.
Som färgspel kunde det icke jämföras med något annat än de strålande re- flexerna efter en solnedgång.
Der fanns den djupa purpurn, de bleka lila-tonerna och alla eldens växlingar från rödt till gult, och som- liga blommor hade denna lysande hvithet utan öfvergång och utan skiftning, som man endast ser i de ulliga skyarna på en rent blå him- mel.
Formerna växla nästan lika mycket som fär- gerna.
Der fanns den runda pomponen och de halfklotformiga blommorna med sina hun- drade metamorfoser af rörformiga blad och ståndare, som sno sig i spiral — underverk, hvilka hålla ända till tjugo centimeter i ge- nomskärning.
De mest öfverraskande exem- plaren komma från England och Amerika, och v e r g a n z e r el.
dyl., s o m g å r ungef.
4 ä 5 c m.
n e d - om midjan, fullbordar toaletten.
Sätt dockan på b o r d e t o c h o r d n a k j o r t e l n n ä t t, s å a t t det e n a p a p p e r e t s k j u t e r litet f r a m o m d e t a n d r a, Det s e r d å ut s o m en brokig rundel med d o c k a n s öfver kropp som medelpunkt.
En person i sällskapet v i k e r u p p ett p a p p e r, l ä s e r u p p g å t a n eller h v a d d e t n u ä r, o c h d e a n d r a få g i s s a.
Nennie.
Dockskåp.
På lediga s t u n d e r h a r undertecknad t i l l v e r k a t ett s å d a n t af e n s t ö r r e p a p p l å d a.
Af l å d a n s lock g j o r d e j a g e n s k i l j e v ä g g i l å d a n, s o m d ä r i g e n o m blef a f d e l a d i t v å r u m, d e t e n a öfver det a n d r a.
I h v a r j e r u m u t s k u r o s 4 f ö n s t e r, o c h tapeter (särskilda dockskåpstapeler) uppsattes.
S o m b å r d e r k r i n g tak o. golf s a m t i h ö r n e n s a t t e jag s m a l a guldlister.
1 taket klistrades hvitt pap- p e r m e d u p p r i t a d t a k r o s e t t s a m t en s t å l t r å d s ö g l a a t t h ä n g a k r o n a n i. lina h ö r n e t i h v a r j e r u m f ö r s e d d e s m e d k a k e l u g n af h v i t k a r t o n g (r u t o r o. b å r d e r r i t a d e m e d b l y e r t s efter en v a n l i g kakel- ugn).
K a k e l u g n s l u c k o r af t u n t, b r o n s e r a d t p a p - per f a s t g u m i n a d e s (i e n a r u m m e t ä r o d e tillslut- n a i d e t a n d r a ö p p n a, v i s a n d e en u t b r u n n e n b r a s a af s. k. j u l g r a n s g l i t t e r).
M a t t o r af c r e t o n i olika färger p å l a d e s.
I öfre r u m m e t, s o m ä r f ö r m a k, u p p s a t t e s g a r d i n e r af h v i t a s p e t s a r o. m ö r k r ö d s a m m e t, i d e t u n d r e, s ä n g k a m m a r e n, g a r d i n e r af h v i t a s p e t s a r o. h ö g r ö d a s i d e n b a n d, Gardinhål- l a r e: s n ö r e n o. toffsar af r ö d g l i t t e r t r å d.
Kor- n i s c h e r: breda guldlister.
F ö r m a k s m ö b e l n består a f: e n soffa, s y d d af p a p p, s t o p p a d m e d b o m u l l, öfverklädd m e d m ö r k r ö d s a m m e t, prydd med snö- r e n o c h tolVsar af g l i t t e r t r å d s a m t f ö r s e d d m e d a n t i m a k a s s och s o f f d y n o r.
F y r a åtöfljer o c h t v å a n d r a s t o l a r af s a m m a m a t e r i e l.
Öfverst i k a n - t e n af r y g g s t ö d e n p å s t o l a r n e o. soffan ä r fästad e n g u l d b å r d, h v i l k e t b e t y d l i g t h ö j e r effekten.
I e n a h ö r n e t af r u m m e t s t å r e n s t a t y, e n engel af socker, hvilken jag fastsatt med gummi på en med guldbårder försedd, s v a r t m å l a d, större tråd r u l l e, s o m f ö r e s t ä l l e r p i e d e s t a l.
Ett d i v a n b o r d o. fyra s m å f ö n s t e r b o r d h a r j a g s a m m a n s a t t p å föl- j a n d e s ä t t: jag har tillvaratagit gamla, sönder- s l a g n a d r i c k e s - o c h l i k ö r g l a s, af h v i l k a f ö t t e r n a förblifvit h e l a.
D e s s a h a r j a g a n v ä n d t s o m bord- skifvor, u n d e r h v i l k a j a g m e d g u m m i f a s t s a t t h v a r j e f ä s t m ö bör ovillkorligen förs fe a MA sig denna i dagarne på N o r d i n &amp; J o s e p h s o n s Förteckning öfver alla inom ett hus förekommande artiklar till begagnande vid bosättning oeh Ouxxibärlig för litrar] e ordxiixigsälslxaride familj!
förlag utkomna bok.
inventarieförteckning,
IDUN 1893 om man fått döma efter blommornas namn, skulle man kunnat tro sig vandra i en engelsk utställning, i synnerhet som man plötsligt stötte på en liten utsökt exposition af orkidéer, denna de rika britternas vanvettiga passion.
Lätta som den luft, hvaraf de lefva, kunna dessa vidunderliga blommor med sin hizarra form af insekt och sin glasartade genomskinlighet fästa sig vid ett stycke trä, som man fpikar upp på väggen, och intet är mindre vanskligt än transporten af denna fabelaktigt dyra planta — det finns exemplar, hvilka den lycklige ega- ren icke skulle vilja afstå för 1 0, 0 0 0 kronor — som man helt enkelt beröfvar dess blad och packar ned i en låda, sedan man först » jagat » dem (det är uttrycket) eller snarare de oåtkomliga urskogsgrenar, på hvilka de sväfva, och som endast kunna falla för skotten frän en bössa.
Vid sidan om dessa grupper, hvilka hvarje snobb, som respekterar sig, anser sig kallad att beundra, finner man en liten blomsteraf- delning, som hela världen går förbi.
Det är en exposition af den röda nejlikan, blomman från i går, vid hvilken alla, som trodde sig kunna vinna något genom Boulanger, voro fär- diga att svära, och som spridde sin betydelse- fulla doft i högtstående damers salonger och prydde så många intriganters knapphål.
Den dag afguden spelat ut sin roll, fanns det icke en, som icke upphörde att drifva denna blom- sterkult.
Man afsade sig sin trosbekännelse med samma lätthet, som man ryckte den lilla röda blomman ur sitt knapphål och flyttade den ur sin salong, och dess korta politiska hi- storia, öfver hvilken det faller ett sådant sken af löjlighet, har kanske också sitt ord att säga om den mänskliga fegheten.
Jane Gernandt.
b l o m m o r, k l i p p t a u r s. k. b l o m s t e r k o r t.
E n s t ä l l - n i n g af s t å l t r å d, o m v i r a d m e d g l i t t e r t r å d, u t g ö r b o r d e t s fot, o c h en s m a l g u l d l i s t o m k r i n g s k i f v a n kompletterar det hela, hvilket t a r sig mycket b r a u t.
D i v a n m a t t a n ä r ett s t ö r r e b l o m s t e r k o r t, k a n - t a d t m e d r ö d g l a n s k a m b r i k i s a m m a färg s o m m ö - b e l n.
Öfver d i v a n b o r d e t h ä n g e r e n s e x a r m a d ljus- k r o n a af fin s t å l t r å d, o m s p u n n e n m e d g l i t t e r t r å d.
L j u s o. m a n c h e t t e r af s i l k e p a p p e r.
P å b o r d e t s t å r en blomkruka, innehållande s m å, u r blomsterkort k l i p p t a b l o m m o r (rosor, förgät-mig e j, l i n n é a o. lil- j e k o n v a l j), t o r k a d l j u n g o. fint g r ö n t.
K r u k a n u t - g ö r e s af e n k a s s e r a d fingerborg, o m b u n d e n m e d s i l k e p a p p e r.
Öfver soffan h ä n g e r e n o v a l, förgylld s p e g e l (köpt färdig).
Möbleringen i sängkamma- r e n: e n i m i t e r a d j ä r n s ä n g, s y d d af p a p p o. öf- verklistrad med svart, glansigt papper.
Gafveldy- n o r n a ö f v e r k l ä d d a m e d h ö g r ö d s a t i n s a m t däröf- v e r n å g r a r a d e r f a s t g u m m a d e g u l d l i s t e r, s o m före- ställa messingsstänger.
I d e fyra h ö r n e n s m å, bronserade knappar.
P å s ä n g e n ett g e n o m b r u t e t s p e t s t ä c k e öfver r ö d s a t i n.
Tre stolar och en c h a i s l o n g, s y d d a af p a p p o. ö f v e r k l ä d d a m e d s a - tin s a m t p r y d d a m e d guldtoffsar o. s n ö r e n.
I e n a h ö r n e t af r u m m e t e n b y r å m e d s p e g e l.
B y r å n ä r tillverkad af p a p p m e d s m å s m å s k å p p å b å d a sidor om spegeln; den är målad b r u n m e d Aspi- nalls emaljfärg s a m t försedd m e d beslag, klippta af g u l d b å r d e r.
Äfven k r i n g s p e g e l n ä r g u l d b å r d a n b r i n g a d.
O f v a n p å b y r å n o. s k å p e n h a r j a g fast- s a t t en bit hvit, g l a n s i g k a r t o n g m e d n å g r a bly- ertsstreck här och hvar, föreställande marmore- ring.
Af e n liten f y r k a n t i g b l e c k b u r k, b r u n m å l a d o. f ö r s e d d m e d b e s l a g, h a r blifvit l a v o i r m e d » m a r m o r s k i f v a ».
T v ä t t f a t af e n s t ö r r e, u r h å l k a d, ljus k n a p p.
Däruti e n t v ä t t k a n n a af p a p p e r.
S. k. p a r a d h a n d d u k af h v i t t s i l k e s p a p p e r m e d b å r d.
Ett s k r i f b o r d af b r u n m å l a d k a r t o n g m e d b e s l a g o. » m a r m o r s k i f v a » ä r p l a c e r a d t v i d ett af f ö n s t r e n.
B o r d e t ä r f ö r s e d t m e d skrifportfölj af s v a r t v a x - d u k, ett m i n i a t y r f o t o g r a f i s a m t e t t p a r l j u s s t a k a r af fin s t å l t r å d, o m v i r a d m e d g l i t t e r t r å d.
Ett par dylika stakar s t å på byrån.
Öfver s ä n g e n h ä n - ger e n s t ö r r e » o l j e m å l n i n g » i n o m «förgylld » r a m (ett b l o m s t e r k o r t m e d b r e d g u l d l i s t).
Skrifbords-, toilette o c h s ä n g m a t t o r af b l o m s t e r k o r t i l ä m p - liga färger.
P a p p e r s k o r g af g u l d p a p p e r.
E n a m - » Frånskilda hustrur. » Ur trenne bref till Erik frey.
— — Hur glad jag vid mitt genomläsande af eder uppsats i Idun blef, kan ej med ord uttryckas.
Ett innerligt tack från en hårdt pröfvad kvinna.
Ofta, ofta har jag tänkt: fin- nes det då ingen, som kan eller vill höja ett ord till försvar för dessa olyckliga, som kal- las frånskiljda hustrur.
Å h, hvilken hånfull klang i blotta benämningen, ensamt den är nog att stinga ett förut kvalfullt hjärta.
Blef där- för både rörd och öfverraskad att finna min tysta önskan uppfylld, och det i min kära Iduns spalter.
Måtte det nu blifva, som ni önskar, flere som taga till orda i denna sak.
Jag tillhör dessa olyckligas antal på visst sätt, ty, fastän ej lagligen skiljd från min man, lefva vi dock skiljda, och hvad jag utstått under dessa tre år af hån, förödmjukelse och förakt, kan ej omtalas.
Men Herren har gifvit mig styrka och viljekraft att bära det så, att kan- ske ingen tänkt på, att jag lidit.
Om man kan gömma sig i ett hem, går det väl an, men om man fattig nödgas träda ut bland främmande och arbeta för sitt bröd, blir det för en fin- känslig kvinna förenadt med stora kval, isyn- nerhet om man råkar att komma tillsammans med småsinnade, trånghjärtade personer, hvilka liksom sätta en ära uti att håna och trampa på den, som i deras ögon ingen försvarare äger.
Men deras suckar upptager han, som ser i det fördolda.
Men jag vill ej vara orättvis, äfven del- tagande har kommit mig till del, och jag be- der dagligen Gud välsigna dem, som genom sin kärlek gjort det lättare för mig att hålla ut och kämpa den hårda kampen bland själfviska människor.
p e l i t a k e t af r ö d t s i l k e s p a p p e r m e d g u l d b å r d e r.
Slutligen h a r j a g vid lådans främre sida, s o m n a t u r l i g t v i s ä r h e l t o. h å l l e t ö p p e n, a n b r a g t e n t v å d e l a d g a r d i n af g r ö n g l a n s k a m b r i k, u p p t r ä d d p å s t å l t r å d s å v ä l v i d n e d r e s o m öfre k a n t e n, s å att den k a n dragas åt sidorna.
— Utom arbetet har dockskåpet endast kostat mig omkring 3 k r, h v i l k e t v ä l m e d s k ä l k a n a n s e s billigt.
Sådant d e t n u t e r s i g, ä r d e t v ä r d e r a d t till 2 0 k r.
F ö r m å n g a s m å skulle en s å d a n j u l k l a p p helt säkert v a r a k ä r k o m m e n.
E n l i g t m i n å s i g t ä r ett s å d a n t hemmagjordt arbete mera värdt ä n dyrbara, köpta l e k s a k e r, s å m y c k e t m e r a s o m d e t b e r e d e r gifva- r e n eller g i f v a r i n n a n e t t g a n s k a n ö j s a m t a r b e t e.
Det k a n m e d l ä t t h e t u t f ö r a s s å v ä l af s t ö r r e g o s s a r eller flickor s o m af v u x n a, h v i l k a d ä r t i l l h a t i d och lust.
Praktisk.
Paradkuddar till s ä n g k a m m a r e n.
En mycket o m t y c k t p r y d n a d i s ä n g k a m m a r e n ä r o s. k. p a r a d - kuddar.
Dessa göras s å l u n d a: Man köper van- ligt g o d t b o l s t e r v a r s t y g i l ä r f t s b o d e n o c h s y r d ä r - af t v å v a r 3 4 c m.
i f y r k a n t.
Våren växas väl m e d e t t s t y c k e h v i t v a x, tills d e k ä n n a s h a l a m e n ej k l i b b i g a.
D ä r p å fyllas d e m e d b l a n d a d t a n d - d u n o c h fjäder (efter 5 kr.
kg.
), d e t å t g å r h ö g s t ett hälft kg.
till b ä g g e k u d d a r n a.
D e öfverklä- d a s d ä r p å m e d billigt s i d e n e l l e r b o m u l l s s a t i n.
Af h v i t b a t t i s t s y s 2 ö f v e r k a s t, l i k a s t o r a s o m k u d d a r n a, b r e d a fållar v i k a s o c h s y s m e d h å l s ö m.
E n luftig s p e t s s ä t t e s i k a n t e n.
M i d t p å öfver- kasten, s y s ett par stora m o n o g r a m.
Öfverkasten påsättas sålunda, att deras 4 hörn k o m m a att ligga p å k u d d a r n a s 4 l å n g s i d o r.
Paradkuddarna läggas u p p e vid hufvudgärden p å de u t d r a g n a sängarna, hvilka böra vara prydda med hvita t ä c k e n o c h trefliga n a t t p å s a r, Lisa.
S k r i d s k o v ä s k a.
Af e t t s t y c k e g r å t t lärft 4 0 c m.
l å n g t o c h 3 0 c m.
b r e d t s y s e n v ä s k a, h v i l k e n in- vändigt fodras med vaxduk.
P å den ena sidan broderas ett monogram och p å den andra någon s p o r t s f i g u r eller ett p a r k o r s l a g d a s k r i d s k o r.
V ä - skan dragés ihop m e d en yllekordong och ä r myc- ket praktisk, d å d e n s k y d d a r b å d e h a n d s k a r och kappa m o t de våta skridskorna.
Lisa.
Packlakan.
Bland T ?.
G. BJTJRSTRÖM, Lampor, Bosättningsartiklar, 381 Nysilfver, Innerligt önskar jag, att i Idun lagen om äktenskapsskilnad må komma på tal.
Kunde ej lagarne härutinnan blifva något förenklade eller någon paragraf tillkomma för vissa fall, så att det hela ej blefve så upprörande.
Och så detta detaljerande i de dagliga tidningarna, hvilka äfven ibland lägga till hånfulla kommen- tarier.
Om en diskussion öfver delta kom me till stånd, skulle nog många med mig glädjas.
* * * H.
R.
— — En af Iduns läsarinnor, som med stort intresse läst » Frånskilda hustrur » af Erik Frey, känner en stor tacksamhet mot författa- ren, allra helst som jag själf genomgått en frånskild hustrus lidande och därför af egen erfarenhet kan bäst bedöma, att artikeln ifråga var sann och träffande.
— — Molly.
* Ämnet är ej särdeles tilltalande, men det är ej alltid det som » faller bäst på läp&gt; pen », man bör upptaga.
En » erfaren » torde dock härvidlag vara jäfvig och en oerfaren icke kompetent.
Huru då göra?
Intaga en opar- tisk ställning är ej lätt.
Insändaren synes mest framhålla frånskilda hustrurs obehag i » socie- teten ».
Månne det är så angeläget för en frånskild hustru att infinna sig i societeten, innan allmänna opinionen hunnit till sans och rättvisa?
Hon riskerar helt säkert mindre med att hålla sig borta.
Och under en sorgtid brukar väl ej sällskapslifvet vara så lockande.
Man kan ju antaga, att det ej är lättare att sörja en lefvande man än en död, och i de flesta fall tror jag, att änkor hålla sig från större samkväm och tillställningar ett år åt- minstone.
Hvad sedan följer, ginge ju an att b e t s v ä g ä r, t r o r j a g, s. k.
» p a c k l a k a n ».
J a g s k u l l e vilja r e k o m m e n d e r a d e m till j u l k l a p p å t n å g r a a f den o m t ä n k s a m m a Belle-soeurs » fästmör » att s k ä n k a h v a r a n d r a.
P å h v i t t lärft l i k a s t o r t s o m koffer- t e n s b o t t e n (jag f ö r u t s ä t t e r n ä m l i g e n a t t n å g o t af d e s s a p a r ä m n a g ö r a e n l i t e n b r ö l l o p s r e s a el- ler s l å n e d sina b o p å l a r i en f r ä m m a n d e stad) sys ett broderi, helst föreställande ett lokomotiv eller e n å n g b å t.
M a n k a n äfven s y » L y c k l i g r e s a », » V ä l k o m m e n åter » eller n å g o t d y l i k t.
K a n t e r n a l a n - g u e t t e r a s eller f ö r s e s m e d e n s t a r k, t v ä t t b a r s p e t s.
D e s s a l a k a n b r e d a s u t öfver d e n p a c k a d e reskof- f e r t e n s o l i k a fack o c h f r a m f ö r a l l t öfver d e t, d ä r k l ä d n i n g a r n a ligga.
Lisa.
Papperspåse.
Af v a n l i g s ä c k v ä f s y r m a n e n påse 70 cm.
lång och 40 cm.
bred.
P å framsidan fastsys ett stort m o n o g r a m, utklippt i svart kläde, p å h v i l k e t m a n s y r m u s c h e r m e d zefirgarn i g r a n n a färger.
P å s e n k a n t a s m e d ylleband, och p å bak- s i d a n s ä t t a s t v å b a n d ö g l o r, s å a t t p å s e n p å ett p a r s m å fina n u b b a r k a n h ä n g a s u p p v i d skrif- bordets e n a sida.
B r u k s p a t r o n e n, s o m alltid tyckt illa o m p a p p e r s k o r g e n, s o m s t o d i v ä g e n för h o - n o m, blir L i s a m y c k e t t a c k s a m för h e n n e s u p p - finning.
Belle-soeur.
Sked och gaffel till lutfisk.
E n s å d a n s k e d o c h gaffel a f t r ä t r o r j a g ej ä r s v å r t a t t få, å t m i n s t o n e h a r j a g s e t t s å d a n a i h a n d e l n.
R a g n a r, s o m fått tag i ett p a r s å d a n a, s n i d a r p å skaftet e n drak- slinga p å framsidan och » God jul » p å b a k s i d a n.
H a n g e r d e m s e d a n till B r i t t a, s o m g ö m m e r d e m b l a n d s i n öfriga » b o s d e l ».
Belle-soeur.
Ett bord.
L i s a o c h A n t o n s l å sig t i l l s a m m a n för a t t till Mia o c h Nils få e t t v a c k s r t b o r d till d e r a s f ö r m a k.
E t t litet r u n d t b o r d m e d t r e b e n klär L i s a m e d röd eller ljusblå plysch, och An- t o n, s o m ä r skicklig i l ö f s å g n i n g, s å g a r a f l j u s t f a n é r ett s t o r t m o n o g r a m, s o m fästes m i d t p å b o r d e t.
B e n e n, s o m b ö r a v a r a i s a m m a färg s o m m o n o g r a m m e t, o m k n y t a s, d ä r d e m ö t a s, m e d ett s i d e n b a n d i s a m m a färg s o m p l y s c h e n.
Belle-soeur.
det allra nyaste i handar- SI Galanterivaror.
Drottninggatan, Affären STOCKHOLM.
etablerad 1 8 6 5.
K a n erbjuda d e solidaste a r t i k l a r i r i k t urval i n y a
IDUN 382 se.
Illa vore a t t » lägga sten på b ö r d a », b e - m ö t a någon olycklig bjärtlöst, h a n s eller hen- n e s o l y c k a m å n u v a r a själfförvållad eller e j.
M e n l ä t t s i n n i g t skulle d e t äfven förefalla, o m ett samhälle m e d ö p p n a a r m a r m o t t o g e e n från- skild hustru.
M i s s t a n k e m å s t e, till a t t börja m e d, finnas, d e t ligger i s a k e n s n a t u r, d e t ä r logiskt.
Misstanke, ä r d o c k ej d e t s a m m a s o m visshet — v ä l a t t m ä r k a!
A l l m ä n h e t e n ä r ej s ä r d e l e s l y c k l i g g j o r d, s k u l l e jag t r o, af sådana händelser, d å e t t äktenskap s l u t a r m e d d i s h a r m o n i s k u p p l ö s n i n g, f ö r a t t ej tala om d e s t a c k a r s b a r n e n, d ä r s å d a n a finnas.
E t t g o d t r å d, o m ej t v å — äfven m e d f a r a att gå u t o m ä m n e t och troligen för naiva, för n ä r a till h a n d s f ö r a t t b e a k t a s, n ä m l i g e n: s e dig väl före, innan det äktenskapliga bandet knytes; och om det, trots all försiktigket, ändå t y c k s b l i f v i t k n u t e t o r i k t i g t, s å — » låt oss bättre blifva, snart allt bättre blir. » J a, vore såväl m ä n s o m kvinnor litet m e r a benägna a t t uppodla sin religiösa känsla och klargöra sina b e g r e p p i d e n v ä g e n, s å s k u l l e ej s å m y c k e t b e k y m m e r behöfva u p p s t å för » frånskilda h u - strur ».
— — Ergo.
4 * ^ F r å n Iduns läsekrets.
Till l ä r a r e n i » k o n s t e n a t t s k r i f v a vers ».
J a g h ä r m e d t a c k a r er, h e r r E f r a i m, för d e n » h a n d l e d n i n g » n i o s s a l l a gifvit!
S e n n u p å e d e r t n a m n j a g fått e t t r i m, ä r b ö r j a n gjord o c h j a g s k a l d i n n a blifvit.
Och som Om jag h o l m, v ä l k ä n d för öfrigt för v å r a l ä s a r i n n o r, d å I d u n i fjol m e d d e l a d e h e n n e s biografi o c h bild — fyllde d e n 2 3 n o v e m b e r 7 0 å r.
I a n l e d n i n g d ä r a f o c h för a t t b e v i s a fru H a m m a r s t e d t s i n t a c k s a m h e t s a m t b i d r a g a till a t t e k o n o m i s k t t r y g g a h e n n e s å l d e r d o m, h a r e t t s t o r t a n t a l af h e n n e s f o r n a ele- v e r i n s a m l a t o c h till h e n n e ö f v e r l ä m n a t 4, 0 0 0 k r o n o r — 3,000 k r o n o r i- f o r m a f l i f r ä n t a o c h 1,000 k r o n o r k o n t a n t.
Det h e l a å t f ö l j d e s af e n prydligt textad adress, u p p t a g a n d a gifvarinnornas namn.
I syskongraf.
1 Alfvesta i S m å l a n d h a r d e n 22 n o v e m b e r aflidit f r i h e r r i n n a n Elisabeth Horn af Rantsien född Gyllenkrok, i e n ä l d e r af 7 2 å r.
H o n ingick 1 8 5 4 ä k t e n s k a p m e d s i n k u s i n, s e d e r m e r a majoren vid Södra s k å n s k a infanterirege- mentet och öfverstelöjtnanten i a r m é n Reinhold H o r n af R a n t z i e n, s o m för ej l ä n g e s e d a n aflidit.
D e n n u aflidna e f t e r l ä m n a r ej b a r n.
D e n 2 3 d:s afled i L u n d f r a m l i d n e k o m m e n d ö r e n v i d p r e u s s i - ska marinen Gustaf Erik Hyltén-Cavallius ' änka, f r i h e r r i n n a n Henrietta Eleonora Hyltén Cavallius, född Gyllenkrok, i e n å l d e r af 7 0 ä r.
H o n s ö r j e s af t v å s ö n e r o c h t r e d ö t t r a r.
B å d a v o r o d ö t t r a r till m a j o r e n frih.
T h.
G.
G y l l e n k r o k o c h h a n s m a k a E.
C H o r n af R a n t z i e n.
Nålens konst.
E n u t s t ä l l n i n g af k o n s l b r o d e r i h a r å hotell Kung Carl h ä r s t ä d e s i den s å kallade F r i g g a - s a l e n ö p p n a t s af fru K. Dahl, förut fördel- a k t i g t k ä n d för s i n a v a c k r a o c h s m a k f u l l a b r o - d e r i a l s t e r.
U t s t ä l l n i n g e n o m f a t t a r e t t t i o t a l taflor, d ä r i b l a n d p o r t r ä t t af k o n u n g e n, g e n r e b i l d e r o c h laudskapsstycken.
Det ä r verkliga mästerverk i b r o d e r i v ä g m a n d ä r får g ö r a b e k a n t s k a p m e d, o c h m a n vet knappt, hvilket m a n mest skall b e u n d r a, d e n o e r h ö r d a flit o c h n o g g r a n n h e t eller d e n s m a k o c h finess h v a r m e d a r b e t e t u t f ö r t s.
S ä r d e l e s l ä c k r a äro ett par genrebilder samt t v å s m å blomster- stycken.
Kvinnan i skolrådet.
Vid k y r k o s t ä m m a n i Adolf F r e d r i k s f ö r s a m l i n g i S t o c k h o l m u t s å g s i m å n d a g s till l e d a m o t i s k o l r å d e t p r o f e s s o r s k a n Augusta Ekman, född Kock.
I n o m n ä m n d a för- s a m l i n g s s k o l r å d finnes förut e n k v i n n l i g l e d a m o t, fröken Mina Forssell.
I n a l l e s finnas n u s e x k v i n n - liga s k o l r å d s l e d a m ö t e r i S t o c k h o l m, h v a r a f f r a m g å r, a t t d e n l a g f ö r ä n d r i n e af 1889, g e n o m h v i l k e n k v i n n a fick t i l l t r ä d e till s k o l r å d e t, i n g a l u n d a s y n e s blifva en blott pappersreform.
d å mitt » våffeljärn » n i v a r a m å, j a g m e d » smet » s k a l l v e d e r b ö r l i g t fylla.
f o r m e n s k u l l e blifva ful — j a, d å, k a n allenast uppå j ä r n e t skylla.
Dock g r ä d d a r j a g m i n v e r s k o m p o s i t i o n ej u p p å k ä n s l a n s e l d k o l eller b r ä n d e r.
Men u t a f e r p o e t i s k a l e k t i o n j a g m i g e n l i t e n treflig b r a s a t ä n d e r: 4 * D å » r o s e n s » t a g g m i g gifver s k a r p a s å r o c h » liljans » guldstoft s i g p å n ä s a n fäster, d å e t t e r n ä s s l a n b l a n d » violer » s t å r och getingarne ä r o » sippors » gäster, då bromsens surr bland » trastens » drillar hörs, o c h » ufven låter » u t i n a t t » s å d ä f v e n », till e r, h e r r E f r a i m, m i n t a n k e förs, och u p p å e r » m e t o d » j a g t ä n k e r ä f v e n.
När och och och » göken » l ä g g e r ä g g i a n d r a s b o » sparfven » snålt d e n m i n s t a s m u l a plockar » hök » i » dufva » s p ä n t s i n h v a s s a k l o, n ä r j a g märker n å g r a stora » bockar, » när och och då » ulfven » j a g a r n å g r a s t a c k a r s l a m, af d e s v a g a s i g e t t m å l b e r e d e r » s p r i n g a r n v r e n s k a s », d ä r h a n r u s a r fram — t ä n k e r j a g, herr Efraim, p å eder.
En lärjunge, Ur notisboken.
En silfverbrud.
Den 25 november firades i L e k s a n d s i l f v e r b r ö l l o p af h ä r a d s h ö f d i n g e n H j.
C l a e s o n o c h h a n s fru Clara Claéson j.
Rothlieb.
Fru Clara Claeson ä r i ordets s a n n a bemärkelse ett s t ö d för d e t s a m h ä l l e, d ä r h o n i n t a g e r e n f r a m s t å e n d e p l a t s.
M e d sitt ä d l a s i n n e o c h g o d a h j ä r t a o m f a t t a r fru C l a e s o n a l l a, s o m n ä r m a s i g h e n n e s gästfria h e m, m e d största intresse.
S o m allvarlig kristen ä r silfverbruden e n trogen och verksam tjänarinna p å såväl inre s o m yttre mis- s i o n e n s a r b e t s f ä l t.
G e n o m I d u n, s o m o c k s å fun- n i t v ä g till d e t v a c k r a h e m m e t v i d d a l ä l f v e n s strand, bringa många vänner silfverbröllopsparet sin l y c k ö n s k a n.
* • y &lt;J t a v e l e r a r e ANDERSON 1 Jilkobstor " • Teater och musik.
Kungl.
operan.
A n d t l i g e n gifves i m o r g o n l ö r d a g d e n första symfonikonserten för i n n e v a r a n d e s ä s o n g.
B l a n d a n n a t k o m m e r a t t u t f ö r a s d e n nyli- gen aflidne k o m p o s i t ö r e n T s c h a i k o w s k y s u v e r t y r » 1812 ».
K o n s e r t e n ledes af h r F r a n z N e r i i d a.
I afton u p p f ö r e s m e d h e l t o c h h å l l e t n y r o l l b e s ä t t n i n g » Hälften k v a r eller h i n o n d e s a n d e l ».
Febereföreställningarna å Kungl, operan h a varit d e n gångna veckans intressantaste teaterny- h e t.
Frédéric Febore, föregicks af e t t l o c k a n d e rykte att vara en afComedie francaises förnämligaste skådespelare, och h a n h a r genom d e tre program, s o m i S t o c k h o l m gifvits, i d e t h e l a h ä f d a t sitt a n - s e e n d e s o m e n n o b e l k o n s t n ä r, o m ock ej a l l a h a n s p r e s t a t i o n e r v a r i t af d e n a r t, s o m h ä n f ö r t till n å - g o n b u l l r a n d e e n t u s i a s m.
Det ä r n å g o t y t t e r s t m å t t f u l l t o c h d ä m p a d t öfver F e b v r e s spel, m a n s k u l l e i b l a n d v a r a frestad a t t s ä g a n ä s t a n k y l i g t; i all synnerhet hade m a n väntat mera sydländskt temperament.
Men de s m å aristokratiskt reserve- rade medel, m e d hvilka h a n söker o c h ätven n å r sin verkan, inpassas m e d en sällan svikande träffsäkerhet, s o m vittnar o m djupa studier och konstnärlig intelligens.
De p r o g r a m, h r F e b r e v a l t för s i n t u r n é, h a d o c k n o g ej i a l l o v a r i t ä g n a d e a t t f r a m h å l l a d e.
m e s t g l ä n s a n d e s i d o r n a af h a n s k o n s t n ä r n k a p.
A d e n f ö r s t a f ö r e s t ä l l n i n g e n gafs D u m a s fils ' h ä r förut o b e k a n a » Le pére prodigue », ett g a n s k a långran- digt o c h t u n t k o n v e r s a t i o n s s t y c k e, u t a n n å g r a s t ö r r e eller t a c k s a m m a r e s c e n e r.
Vid d e n a n d r a f ö r e s t ä l l n i n g e n fästes s t ö r s t a i n - t r e s s e t n a t u r l i g t v i s v i d u t f ö r a n d e t af M o l i é r e ' s » Tartuffe ».
M r F e b v r e s t o l k n i n g af d e n s k e n h e l i g e o c h l i s m a n d e s k u r k e n Tartuffe h a d e p å f ö r h a n d f r a m h å l l i t s s å s o m h ö r a n d e till d e t b ä s t a af sce- nisk konst.
F ö r v ä n t n i n g a r n a voro därför också s p ä n d a.
Vi vilja l å n g t ifrån s ä g a, a t t d e blefvo b e s v i k n a, o c h dock ä r o vi ö f v e r t y g a d e o m, a t t d e flesta n o g v ä n t a t s i g, a t t d e n b e r ö m d e k o n s t n ä r e n s k u l l e g ö r a n å g o t m e r a af d e n n a u t o m o r d e n t l i g t t a c k s a m m a r o l l, ä n h v a d h ä r v a r fallet.
D e t ä r nog en stor konst att verka m e d s m å medel, m e n här voro medlen stundom s å små, att den verkan m a n v ä n t a t få fram, blef h e l t o m ä r k l i g eller till o c h m e d uteblef.
F r a m s t ä l l n i n g e n g j o r d e emeller- tid e n g o d v e r k a n g e n o m d e n s t r ä n g a k o n s e k v e n s, s o m p r ä g l a d e d e n s a m m a från f ö r s t a r e p l i k e n till den sista.
— Bland de medspelande — sällskapet är i sin helhet ganska godt — framstodo särskildt d a m e r n a Harris o c h Aubry s o m r e s p e k t i v e fru Elmire o c h kammarjungfrun Dorine, i all synner- het d e n senare.
Detla ä r d e n sanna karaktären p å ett h e m T r e d j e f ö r e s t ä l l n i n g e n gafs i t i s d a g s, d å » L e — a t t vara e n fridsboning, ett hägn, icke demi-monde » (» Falska juveler ») uppfördes.
Här fick m r F e b v r e tillfälle a t t l å t a s i n ö f v e r l ä g s n a blott m o t all k r ä n k n i n g, u t a n m o t all ä n g s - s k å d e s p e l a r e t a l a n g g ö r a s i g fullt g ä l l a n d e.
E t t s å p å l a n, tvifvel o c h s ö n d r i n g.
Såvida det icke e n g å n g liffullt o c h b e h ä r s k a d t, e l e g a n t o c h geni- är detta, ä r d e t icke något h e m; såvida d e t aliskt spel hafva vi sällan bevittnat.
S t ä m n i n g e n i d e n n ä r a n o g fullsatta s a l o n g e n v a r o c k b e t y d - y t t r e lifvets o r o f å r i n t r ä n g a d i t, o c h e t t k a - ligt lifligare ä n u n d e r d e f ö r e g å e n d e f ö r e s t ä l l n i n - r a k t ä r s l ö s t, f r ä m m a n d e, likgiltigt eller fiendt- g a r n a, o c h bifallet t o g s i g g å n g p å g å n g u t t r y c k i ligt s ä l l s k a p, v a r e s i g g e n o m m a n n e n e l l e r s t a r k a a p p l å d e r s å v ä l efter a k t s l u t e n s o m inför h u s t r u n, tillätes öfverskrida tröskeln, s å u p p - öppen ridå.
Bland de medspelande utmärkte sig s ä r s k i l d t m: m e Harris S u z a n n e d ' Ange.
Samspe- hör det att vara ett h e m; det ä r d å endast lat v a r för öfrigt u t m ä r k t.
e n d e l af d e n d ä r yttre v ä r l d e n, s o m m a n s a t t t a k öfver o c h u p p g j o r t eld u t i.
M e n Vasateatern h a r gjort e n m y c k e t g o d r e p r i s i Planquettes melodiösa o c h v a c k r a operett » Corne- såvida d e t ä r en helgad plats, ett Vestas villes k l o c k o r », s o m i l ö r d a g s gick för f ö r s t a gån- tempel, ett härdens tempel, hvaröfver hem- gen m e d h r Viktor Holmquist i G a s p a r d s roll.
m e t s g u d a r vaka, inför hvilkas a n s i k t e n inga D e t t a g ä s t s p e l b i d r a r n a t u r l i g t v i s ej m i n s t a t t för- a n d r a få k o m m a ä n d e, s o m k u n n a m o t t a g a s l ä n a n y t t i n t r e s s e å t d e n g a m l a b e k a n t s k a p e n, o c h h r H o l m q u i s t flätar m e d s i t t u t f ö r a n d e af d e n m e d k ä r l e k — • s å v i d a d e t ä r d e t t a, o c h t a k girige s l o t t s v ä k t a r e n e n n y l a g e r till s i n a m å n g a o c h eld e n d a s t ä r o s i n n e b i l d e r för ett ä d l a r e förr f ö r v ä r f v a d e.
F r ö k e n Thulin i G e r m a i n e s o c h skydd o c h ljus — fyrtornets skydd i det f r ö k e n Ekström i Serpolettes partier skörda äfven s t o r m i g a h a f v e t — i s å fall g ö r d e t s k ä l f ö r y m n i g t bifall.
sitt n a m n o c h förtjänar a t t k a l l a s h e m.
O c h hvarhelst e n s a n n h u s t r u finnes, ä r d e l t a h e m alltid o m k r i n g h e n n e.
K a n s k e ä r o e n d a s t s t j ä r n o r n a öfver h e n n e s hufvud, lys- masken i det nattkalla gräset, d e n enda elden vid h e n n e s f ö t t e r, o c h l i k v ä l ä r d e t h e m, h v a r h e l s t h o n ä r.
O c h för e n ädel k v i n n a utbreder det sig långt omkring h e n n e, bättre ä n o m d e t h a d e t a k af c e d e r t r ä d eller vore m å l a d t m e d vermillion, s p r i d a n d e sitt l u g n a l j u s v i d a till d e m s o m a n n a r s v o r e h e m l ö s a.
En vackar hyllning.
F r u Fredrique Ham- marstedt — d e n a f h å l l n a f. d. f ö r e s t å n d a r i n n a n för flickskolan i JBrunkebergs h o t e l l h ä r i S t o c k - K 1893 Ruskin.
Grefvinnan Mathilda Taube h a d e till såväl^ t o r s d a - g e n i förra i v e c k a n s o m sistl. s ö n d a g b å d e fyllt och öfverfyllt M u s i k a l i s k a a k a d e m i e n s s t o r a s a l med en entusiastisk publik, hvilken m e d hänfö- r e l s e l y s s n a d e till h e n n e s förträffliga s å n g.
D e n f r a m s t å e n d e s å n g e r s k a n, s o m t y v ä r r a l l t för s ä l l a n l å t e r h ö r a s i g, s t å r ä n n u p å h ö j d e n af s i n k o n s t och k a n, t y c k e s d e t, n ä r s o m h e l s t u p p t a g a täflan med de främsta stjärnorna på sångens område.
Det e n t u s i a s t i s k a bifall, s o m h ä l s a d e h e n n e, v i s a r ock, a t t h o n a l l t f o r t f a r a n d e ä r l i k a p o p u l ä r s o m någonsin.
Förträffligt b i t r ä d e l ä m n a d e s af fröken Piehl o c h h r Tor.
Aulin.
J ä v e l -, g u l d - och s i l t v &lt; r a r l x l e ».
passande till lysnings- och hederspresenter.
B o r d s l l f v e r, eleganta monster till lägsta pris efter dagens kurs a silfver.
A r m b a n d, B r o s c b e r, N å l a r, K l n g a r, K e d j o r etc. i stort och modernt urval till billigaste pris.
» i a m n n t r i n g a r m e d 1, 3 o c h 5 diamanter från 20, 6 » och 125 kr.
B l å k l i n t, modernastegilfverbrosch.
Parisemyhet.
Kr.
3: 50.
MF~ R e e l a v a r o r.
B i l l i g a p r i s e r.
— Bref besvaras O B J "
IDUN 1893 Filharmöniska sällskapets f ö r s t a a b o n n e m a n g s k o n - sert under denna s ä s o n g äger r u m i Musikaliska akademien n ä s t k o m m a n d e tisdag den 5 dennes, m e d b i t r ä d e af h o f k a p e l l e t o c h å t s k i l l i g a s o l i s t e r.
Programmet upptager Mendelssohns dramatiska, effektfulla k a n t a t v e r k » Die e r s t e W a l p u r g i s n a c h t », s o m icke u t f ö r t s i S t o c k h o l m p ä e t t t i o t a l å r, B e r l i o z ' b i b l i s k a idyll » F l y k t e n till E g y p t e n », s o m här utgör en nyhet, Hallens romantiska ballad » D r ö m k u n g e n » o c h e n f e s t u v e r t y r af L.
N o r m a n, h v a r j ä m t e fröken L a b i a k o m m e r a t t s j u n g a e n a r i a.
Biljetter finnas a t t tillgå i A b r.
L u n d q u i s t s hofmusikhandel.
Musikföreningens konserter.
I e t t bref.
u n d e r t e c k n a d t Intresserad medlem af Musikföreningen, tillfrågas v i, b v a r f ö r I d u n ej m e d ett ord o m n ä m n t M u s i k f ö r e n i n g e n s s e n a s t e k o n s e r t.
Härpå svara v i, a t t d e t flere g å n g e r h ä n d t, att m a n f ö r s u m m a t s ä n d a o s s biljetter till f ö r e n i n g e n s k o n - serter, o a k t a d t v i alltid i förväg för v å r a läsare p å p e k a t dessa m u s i k t i l l s t ä l l n i n g a r.
Så o c k n u till d e n s e n a s t e k o n - serten.
V i d e t t p a r f ö r e g å e n d e tillfällen h a f v a v i i sista s t u n d gjort oss p å m i n t a o c h fått f ö r s u m m e l s e n r ä t t a d; m e n n u h a f v a v i l e d s n a t d ä r v i d.
F ö l j d e n blef n u o c k d e n, att v i ej b e v i s t a d e k o n s e r t e n o c h s å l e d e s ej k u n d e meddela något om densamma.
Till a l l a a n d r a k o n s e r t e r h a f v a v i v a r i t v a n a att lik- som de dagliga tidningarna erhålla tvänne recenseutbil- jetter å första plats.
Och o m ä n I d u n ä r b l o t t e n v e c k o - t i d n i n g m e d i n s k r ä n k t u t r y m m e för m u s i k a f d e l n i n g e n, så h a r d e n d o c k e n s å talrik o c h b i l d a d p u b l i k, a t t h ä n - s y n b ö r t a g a s till d e n s a m m a.
Vi ä r o för öfrigt ej d e e n d a, s o m haft skäl a t t k l a g a öfver M u s i f ö r e n i n g e u s styrelses sätt a t t b e m ö t a pressen.
S å l u n d a h a f v a v i reda p å fall, då m u s i k - r e c e n s e n t e n i å t m i n s t o n e e n större d a g l i g t i d - n i n g e r h å l l i t biljett till e n plats af s å d a n beskaffenhet, att h a n f u n n i t s i g f ö r a n l å t e n å t e r s ä n d a d e n s a m m a.
Force majeure.
S k i s s för I d u n af Frank Truth.
(F o r t s.
o. slut från föreg.
n:r.)
[tt ni skulle k o m m a att d ö m a m i g hårdt, d e t var endast naturligt, och det v a r j a g beredd på.
Men det sätt, h v a r p å ni bemöter mig, säger mig, a t t ni i n t e e n d a s t d ö m t, u t a n o c k s å f ö r d ö m t, o c h d e n t a n k e n ä r m i g olidlig.
S k u l d b e l a s t a d, s o m j a g k ä n n e r m i g, vill o c h k a n j a g ä n d å i n t e t r o, a t t icke å t m i n s t o n e n å g o n g n i s t a af e r f o r n a k ä r - lek å t e r s t å r, o c h v o r e d e n ä n a l d r i g s å e m b r y o n i s k, s å m å s t e d e n likväl föra m i n t a l a n, d å n i lär k ä n n a de tvingande o m s t ä n d i g h e t e r, h v a r u n d e r j a g drefs a t t sköfla v å r l y c k a.
» Och s å b e r ä t t a d e h a n h e l t k o r t, j a n ä s t a n t o r r t, h u r u d e t h e l a gått till.
E t t p a r v e c k o r efter d e t h a n t i l l t r ä d t s i n b e f a t t n i n g i P a r i s, h a d e h a n fått bref från s i n s v å g e r, k a p t e n v o n C r e u z i g, h v a r i d e n n e meddelade h o n o m, a t t h a n stod p å b r a n t e n af r u i n till följd af e n b o r g e n s f ö r b i n d e l s e, s o m h a n för flere å r s e d a n i k l ä d t sig för s i n b r o - der, o c h s o m h a n allt h i t i n t i l l s b e t r a k t a t s å s o m blott och bart en pro forma sak.
Brodern dref n ä m l i g e n e n s t o r b r u k s r ö r e l s e, h v a r f ö r h a n i e n b a n k haft e t t k r e d i t i v å 1 0 0, 0 0 0 k r o n o r, o c h för d e t t a s t o d k a p t e n e n j ä m t e e n a n n a n per- son i borgen.
Dåliga k o n j u n k t u r e r h a d e emeller- tid u n d e r d e t v å s i s t a å r e n n e d t r y c k t b r u k s r ö r e l - s e n, h v a r f ö r b r u k s ä g a r e n s affärer för n ä r v a r a n d e ansågos mindre goda, och banken nekade n u vid förfallotiden a t t f ö r n y a k r e d i t i v e t, s o m s t o d b l a n k t.
Det m å s t e a l l t s å i n b e t a l a s.
Kaptenens broder h o p p a d e s, då h a n icke s å g någon utväg h e m m a, a t t d e t s k u l l e blifva h o n o m möjligt a t t h o s affärs v ä n n e r i u t l a n d e t skaffa p e n n i n g a r, o c h b a n k e n h a d e i afvaktan h ä r p å beviljat a n s t å n d m e d be- talningen tre m å n a d e r, dock e n d a s t u n d e r villkor, att u n d e r tiden ä n n u ett n a m n anskaffades s o m borgen.
S t ö r s t a t y s t l å t e n h e t v a r af n ö d e n för a t t icke y t t e r l i g a r e f ö r s v å r a b r u k s ä g a r e n s s t ä l l n i n g, och k a p t e n e n b a d n u G y l l e n s t a m ä n d t l i g e n k o m m a d e m till h j ä l p m e d sitt n a m n, d å allt h v a d k a p - tenen ägde var placeradt i bruket, och h a n därför v o r e o h j ä l p l i g t f ö r l o r a d, o m s a k e n ej k u n d a ar- rangeras.
G y l l e n s t a m t v e k a d e ej e t t ö g o n b l i c k a t t villfara h a n s b e g ä r a n, s å m y c k e t m e r a s o m s y s t e r n j u s t n y s s fått e n liten d o t t e r o c h m å s t e a k t a s för a l l s i n n e s r ö r e l s e, d å h o n ä n n u v a r y t - terligt s v a g.
D å t v å af r e s p i t m å n a d e r n a v o r o i det n ä r m a s t e t i l l ä n d a l u p n a, h a d e k a p t e n e n e m e l - lertid u n d e r r ä t t a t h o n o m, a t t f ö r h o p p n i n g e n o m det u t l ä n d s k a länet nu alldeles omintetgjorts, o c h a t t h a n m e d förtviflan m o t s å g k a t a s t r o f e n, h v i l k e n förskräckte h o n o m dubbelt, e m e d a n h a n fasade för a t t m e d d e l a s i n h u s t r u d e t s o r g l i g a ö d e, s o m v ä n t a d e d e m alla.
G.
8.
F ö r s t d å h a d e G y l l e n s t a m fullt i n s e t t, a t t h a n s egen s t ä l l n i n g s k u l l e blifva a l l d e l e s o h å l l b a r.
S e d a n sin studietid o c h sina första diplomatår h a d e h a n cirka 30,000 k r o n o r skuld, hvilka h a n h o p p a t s k u n n a b e t a l a v i d s i n m o d e r s d ö d för t r e å r s e d a n, m e n e n ä r h a n h a d e flere s y s k o n o c h m o d r e n s egendom, s o m varit betydligt intecknad, m å s t s ä l j a s till u n d e r p r i s, s l o g d e n n a f ö r h o p p n i n g a l l d e l e s fel.
D e t t a h a d e h i n d r a t h a n s förlofning med R u t h, d a h a n a n s å g sig b ö r a hafva ' dessa s k u l d e r o r d n a d e, i n n a n h a n k u n d e gifta s i g m e d h e n n e, s o m h e l l e r i n g e n t i n g ärft efter s i n far.
Kom n u s å d e n n a olyckliga borgensförbindelse.
Ruinen stirrade honom rakt i ansiktet.
Här fanns intet a t t göra.
H a n skulle inte längre k u n n a kvarstå s o m diplomat, det v a r h a n s skyldighet att g e n a s t u n d e r r ä t t a s i n chef o c h b e g ä r a sitt af- sked!
O c h s e d a n, j a s e d a n skulle v ä r l d e n k n a p - p a s t t i l l å t a h o n o m a t t lefva — h a n h a d e s e t t, h u r u det gått m e d a n d r a — Medan h a n ä n n u satt kvar på s a m m a plats vid skrifbordet, d ä r h a n brutit k a p t e n e n s bref o c h l ä t t a n k a r n e i r r a i e n o ä n d - lig k r e t s g å n g, h a d e b e t j ä n t e n a n m ä l t b a r o n v o n Blixt, en h a n s v ä n o c h k a m r a t vid legationen.
P å d e n n e s ifriga fråga, h v a r f ö r h a n v a r s å u p p - rörd, hade Gyllenstam berättat honom, hvad som händt.
Vännen hade hört på under tystnad, om- famnat h o n o m och försjunkit i tankar.
Plötsligt h a d e h a n s e d a n u t r o p a t: » Men h v a r f ö r i all v ä r l - d e n gifter d u d i g d å i n t e, d e t ä r j u d i n e n d a r ä d d n i n g.
D u måste gifta dig m e d p e t r o l e u m - k u n g e n s dotter.
H o n ä r j u hejdlöst förälskad i dig, d e t k a n j u h v e m s o m h e l s t s e, äfven o m i n t e f a d r e n b e r ä t t a t d e t för a m e r i k a n s k a m i n i s t e r n.
S e s å, s k y n d a dig, allt k a n v a r a r a n g e r a d t i n o m e n m å n a d, och du ä r r ä d d a d!
Gyllenstam h a d e d å p å d e t lifligaste p r o t e s t e r a t e m o t h v a d h a n k a l l a d e en g a l e n s k a p o c h e n v e d e r s t y g g l i g h e t, tills v ä n n e n s l u t l i g e n ö f v e r t a l a d e h o n o m a t t g e n a s t följa m e d till c h e f e n för a t t h ö r a, h v a d h a n h a d e a t t s ä g a o m s a k e n.
C h e f e n, s o m h a d e blifvit m y c k e t s m ä r t - s a m t berörd, h a d e slutligen yttrat, att h a n inte k u n d e s e a t t d e t gafs n å g o t v a l.
D e n u n g a d a m e n i fråga k u n d e v i s s e r l i g e n a n s e s b e t ä n k l i g t » e x c e n t r i s k », m e n h a n a n s å g, a t t d e t lif, s o m f ö r e s t o d G y l l e n s t a m, o m h a n icke k u n d e r ä d d a s från r u i n, vore sådant, att ingen k u n d e tveka i valet.
Gyl- l e n s t a m h a d e t i l l b r i n g a t d e f ö l j a n d e fyra d y g n e n m e d a t t v a n d r a fram o c h å t e r i s i n a r u m, för- tviflad o c h u r s t å n d a t t k u n n a fatta e t t b e s l u t.
Med R u t h s bild a l l t j ä m t framför s i g, t y c k t e s d e t h o n o m o m ö j l i g t a t t gifta s i g m e d e n a n n a n.
P å s a m m a g å n g s t o d d e t k l a r t för h o n o m, a t t henne s k u l l e h a n u n d e r a l l a f ö r h å l l a n d e n n ö d g a s för- lora, m a n att h a n däremot, genom det föreslagna giftermålet, å t m i n s t o n e k u n d e r ä d d a sin syster o c h s v å g e r från o l y c k a o c h b i b e h å l l a å t ' s i g själf d e n lifsuppgift o c h l e f n a d s b a n a h a n h i t t i l l s s å f r a m g å n g s r i k t följt, m e n s o m eljest s k u l l e o h j ä l p - ligt f ö r d e r f v a s.
U t p i n a d till k r o p p o c h s j ä l h a d e h a n slutligen fattat det ödesdigra beslutet.
» O c h d a g e n d ä r p å, » s å s l ö t h a n, » v a r j a g för- lofvad m e d den » excentriska u n g a d a m e n », s o m s e d a n d e s s förgiftat h v a r s t u n d af m i t t lif g e n o m sin brist p å hjärta och finkänslighet, o c h s o m se- d a n h o n v a r i t f ö r ä l s k a d i m i g, h u n n i t v a r a för- älskad i n ä r m a r e ett dussin andra.
— Ja, j a g h a r s y n d a t b å d e m o t e r o c h m o t m i g själf, o c h vi h a b å d a lidit b i t t e r t.
M e n n u, s e d a n n i å t e r blifvit fri, h a r j a g s v u r i t, a t t för s å v i d t d e t s t å r i m i n makt försona hvad j a g brutit och återställa den l y c k a j a g sköflat, o c h d ä r f ö r s k a l l n u d e t t a gifter- mål, s o m står emellan oss och vår lycka, utan d r ö j s m å l u n d a n r ö d j a s.
J a g s k a l l g e n a s t.
.
. » » J a g b e r, i n t e n å g o t f ö r h a s t a d t steg.
T r o r gref- ven verkligen, a t t det e n d a s t ä r detta giftermål, som står emellan oss båda.
Vore det inte kan- ske skäl att också taga m e d i beräkningen m i n förlorade tro p å en kärlek, s o m varit i stånd att s ä l j a sig? » Vid d e s s a o r d r u s a d e G y l l e n s t a m u p p, n ä s t a n u t o m sig af s m ä r t a, o c h d e t v a r m e d s t ö r s t a a n - strängning h a n förmådde tala någorlunda däm- pade » Åh, b a r o n e s s a I H v a d ni n u s a d e v a r i n t e e n d a s t e n g r y m h e t, u t a n e n l å g h e t, efter d e n b e k ä n n e l s e ni n y s s h ö r t.
— J a g s k u l l e v a r a i s t å n d a t t h a t a e r för d e t t a y t t r a n d e, o m i n t e m i t t h j ä r t a s a d e m i g, a t t ni i n t e s k u l l e k u n n a v a r a s å g r y m, o m ni i n t e lidit s å g r ä n s l ö s t, g e n o m m i g, o c h a t t n i a l d r i g k u n n a t lida s å, o m ni i n t e ä l s k a t s å v a r m t.
» Under det h a n talade, förvandlades R u t h s inre till e t t b r u s a n d e haf.
E n u r s i n n i g s m ä r t a b e m ä k - f i g a d e sig h e n n e.
H a d e h a n i n t e s a g t h e n n e, a t t j u s t det, s o m hon under de sista åren h ä n s y n s l ö s t offrat allt för a t t h a n icke e n s s k u l l e k u n n a a n a, det att hon älskade h o n o m o c h led igenom h o n o m, d e t v a r för h o n o m a l l d e l e s k l a r t o c h t y d l i g t.
H e n - n e s k r ä n k t a s t o l t h e t k ä m p a d e e n förtviflad s t r i d l a g e r s t r ö m 383 för b i b e h å l l a n d e af d e t y t t r e l u g n e t.
S ä k e r t s k u l l e h o n i c k e hafva l y c k a t s h ä r i, o m icke o m s t ä n d i g - h e t e r n a k o m m i t h e n n e till h j ä l p.
M a n a n m ä l d e p r i n s Moroff, o c h R u t h u t r o p a d e: » L å t p r i n s e n k o m m a in. » G y l l e n s t a m s t o d s t i l l a, a l l d e l e s ö f v e r v ä l d i g a d af f ö r u n d r a n; slutligen u t b r a s t h a n: » Och d e t ä r n i i s t å n d till n u, i d e t t a ö g o n b l i c k!
— Ni pröfvar sannerligen m i n kärlek hårdt, m e n jag k a n och skall vänta på m i n lycka, j a g h a r inte r å d a t t f ö r l o r a d e n ä n n u e n g å n g.
— S å l e d e s far- v ä l s å länge. » P r i n s e n s y n t e s j u s t n u i d ö r r e n, o c h m e d en lätt b u g n i n g för d e n i n t r ä d a n d e d r o g G y l l e n s t a m sig t i l l b a k a, u n d e r d e t a t t R u t h gick p r i n s e n n å g r a s t e g till m ö t e s.
» V ä l k o m m e n p r i n s!
— Ni s k a s ä k e r t u r s ä k t a m i g n å g r a ö g o n b l i c k — e t t a n g e l ä g e t bref s o m j a g m å s t e s k i c k a af — s l å e r n e r, j a g ber. » H o n s k a k a d e n e r v ö s t h a n d m e d h o n o m, stör- t a d e in i n ä s t a r u m, k a s t a d e sig p å e n c h a i s e - l o n g u e o c h g r ä t.
G r ä t h e j d l ö s t af b å d e s m ä r t a o c h l y c k a, g r ä t för f ö r s t a g å n g e n s e d a n d e n ö d e s - d i g r a d a g, d å h o n erfor, a t t Nils G y l l e n s t a m gjort e n a n n a n till s i n h u s t r u.
D a g e n d ä r p å p å m i d d a g e n s a t t R u t h i e n hvil- stol och läste på balkongen utanför sin salong.
H o n b a r e n h v i t m o r g o n r o c k, s o m p i e t t förtju- sande sätt harmonierade m e d hennes varelse.
H o n v a r y t t e r l i g t n e r v ö s o c h k ä n d e b e h o f af a t t r ö r a s i g, m e n h a d e d o c k i c k e k u n n a t f ö r m å sig a t t s ä g a till o m v a g n för a t t f ö r e t a g a s i n v a n l i g a I r o m e n a d.
Det föreföll h e n n e, s o m o m h o n m å s t e v ä n t a p å n å g o t, h o n v i s s t e själf i n t e h v a d, o c h h o n erfor e n s t o r o r o.
A n s i k t e t s k i f t a d e o u p p h ö r l i g t färg, o c h h e n n e s b l i c k a r lyftes h v a r a n n a n m i n u t från b o k e n o c h i r r a d e u t öfver d e t n ä s t a n s p e g e l b l a n k a hafvet.
Plötsligt n å d d e några gälla varningsrop hennes öron, och nästan i s a m m a se k u n d h ö r d e s e t t r a s s l a n d e, h v i n a n d e l j u d s o m af h ä s t a r i s k e n.
R u t h s t ö r t a d e u p p, l u t a d e sig u t öfver b a l k o n g e n o c h blef v i t t n e till, a t t ett e l e g a n t e k i p a g e i vild fart t o r n a d e e m o t e n l y k t s t o l p e m i d t för h o t e l l e t s p o r t.
Af d e p e r s o n e r, s o m b e f u n n o sig i v a g n e n, e n d a m o c h t v å h e r r a r, i g e n k ä n d e R u t h ögonblickligen grefvinnan Gyllenstam, hvil- ken skötte t ö m m a r n e.
Just som ekipaget stötte e m o t l y k t s t o l p e n, s l u n g a d e s e n af h e r r a r n e våld- s a m t u r v a g n e n o c h föll h a n d l ö s t till m a r k e n, u n d e r det d e eldiga h ä s t a r n e.
ytterligare förskrämda af t ö r n e n, r u s a d e v i d a r e i u r s i n n i g fart p å s i n ä f v e n t y r l i g a färd.
E n m a s s a n y f i k n a s t r ö m m a d e till o c h s l ö t o n ä s t a n ö g o n b l i c k l i g e n e n l e f v a n d e ringmur omkring den på marken liggande m a n n e n, h v i l k e t d o c k icke h i n d r a d e R u t h a t t f r å n b a l k o n - gen vid första ö g o n k a s t i h o n o m i g e n k ä n n a Nils G y l l e n s t a m.
J a — d e t v a r h a n, han s o m l å g d ä r, s a n s l ö s, k a n s k e liflös!
H o n b e t o g s af e n för- s t e n a n d e fasa, s t r u p e n s a m m a n s n ö r d e s af e n v å l d - s a m k r a m p, h o n ville r o p a, m e n f ö r m å d d e i n t e ens öppna läpparne.
— Ett par poliskonstaplar s ö k t e n u b a n a sig v ä g g e n o m f o l k h o p e n.
S å fort R u t h m ä r k t e d e m, f a t t a d e h o n, a t t d e k o m m o för a t t föra h o n o m b o r t.
Hon skulle inte längre k u n n a se honom, k a n s k e p å m å n g a t i m m a r inte e n s k u n n a få v e t a, o m h a n v a r l e f v a n d e eller död.
— Nej, h v a d s o m helst, m e n inte d e t!
— B l i x t s n a b b t å t e r v ä n d e h e n n e s viljekraft, o c h m e d sansad, oemotståndligt befallande s t ä m m a ropade h o n till h o t e l l e t s p o r t i e r, s o m af o l y c k s h ä n d e l s e n l o c k a t s u t p å t r o t t o i r e n, a t t h a n s k u l l e gifva o r - dres om, att den skadade, en hennes landsman o c h v ä n, g e n a s t f ö r d e s u p p i h e n n e s v å n i n g för a l t s å s n a b b t s o m m ö j l i g t få v å r d.
Därefter s k y n d a d e h o n in i v å n i n g e n, r i n g d e p å s i n k a m - m a r j u n g f r u o c h g a f b e f a l l n i n g o m, a t t m a n ögon- blickligen skulle h ä m t a läkare.
Följde s å några fasansfulla v ä n t a n s minuter för R u t h.
A t t s ä g a, a t t h o n erfor å n g e s t, s k u l l e v a r a e t t färglöst u t t r y c k, h o n var å n g e s t till b å d e s j ä l o c h k r o p p; h e l a h e n n e s v a r e l s e skälfde af å n g e s t i h v a r j e d e n m i n s t a fiber.
— O, a t t v ä n t a!
— v ä n t a!
— d å m a n s k u l l e v i l j a gifva sitt lif för att k u n n a gripa in i ödets gång — skulle d e d å aldrig k o m m a — — ts — hörde h o n inte steg och röster — nej — j o!
— Ändtligen hvilade Nils Gyllenstams s a n s l ö s a k r o p p p å s a m m a c h a i s e l o n g u e, d ä r R u t h för tju- gofyra t i m m a r s e d a n h a d e gjutit s å heta tårar.
Hon kastade sig n e d bredvid h o n o m, slöt h a n s h a n d m e l l a n s i n a o c h l u t a d e sig öfver h a n s a n - sikte i ängestfull v ä n t a n, att h a n skulle slå u p p ö g o n e n, m e n d e förblefvo s l u t n a.
H o n l a d e h a - stigt ö r a t m o t h a n s b r ö s t o c h h v i s k a d e s a k t a, knappt hörbart: » Det slår. » Humlegårdsgatan IS S y t o e l i ö r s - oeh IS IS aötaata / n, IS Modeaffär
IDUN 384 Vid å s y n e n af h e n n e s d ö d s b l e k a a n s i k t e o c h h e n n e s ångest hade polisen och dess medhjälpare, i afvaktan p å läkarens a n k o m s t, aktningsfullt dra- git s i g t i l l b a k a till d e n y t t r e s a l o n g e n.
S e d a n R u t h förgäfves m e d a l l e h a n d a m e d e l s ö k t få h o n o m till s a n s, b ö r j a d e h o n ö f v e r h ö l j a h a n s a n s i k t e o c h h ä n d e r meci k y s s a r, u n d e r d e t h o n t a l a d e till h o n o m, i b ö r j a n s a k t a o c h s m e k s a m t; m e n till s i s t b r ö t o o r d e n fram n ä s t a n s o m ett å n g e s t s k r i.
» Nils — N i l s — — h ö r d u m i g d å i n t e?
— D u får i n t e d ö — — se p å m i g du måste svara mig, det ä r R u t h s o m talar.
&gt; » Ruth! » H a n s l ä p p a r b ö r j a d e r ö r a sig, o c h h a n u p p r e p a d e m e k a n i s k t » R u t h ».
Ä n d t l i g e n s l o g h a n u p p ögo- nen, och deras blickar möttes.
» Du ä l s k a d e?
» Hon tryckte sina läppar hastigt emot h a n s, och h e n n e s h a n d gled s m e k a n d e öfver h a n s p a n n a o c h hår, medan h o n hviskade: » Ja.
— J a g älskar dig — älskar dig — h a r a l l t i d ä l s k a t d i g.
De få i n t e t a ' d i g ifrån m i g — det skulle döda mig, om m a n skilde o s s n u!
» » I n g e n t i n g s k a ' skilja o s s n u, m i n s t a c k a r s Ruth.
Var lugn och trygg h o s mig m i n älskade.
Jag släpper dig aldrig mer. » H a n s ö k t e lyfta h ö g r a a r m e n för a t t v i d r ö r a h e n n e s h u f v u d, m e n d e n föll t i l l b a k a, o c h h a n s a n s i k t e f ö r v r e d s af s m ä r t a.
» Du l i d e r, ä l s k a d e!
Oh, att doktorn aldrig kommer! » » Det v a r d e n a x e l n, s o m fick s t ö t e n, d å j a g föll.
— Men h u r h a r j a g kommit hit? » I » Jag v a r p å b a l k o n g e n, d å v a g n e n t o r n a d e e m o t och d u slungades ur.
I min ängest ropade j a g, a t t m a n s k u l l e föra d i g h i t u p p, o c h d e t g j o r d e de, G u d v a r e lofl » » Och h u r gick d e t m e d — henne?
* » Vet i n t e ä n n u.
— H a r d u m y c k e t p l å g o r, älskade? » » Åh j a.
.
.
m e n d e t t ä n k e r j a g i n t e p å n u.
.
.
Du ä r h o s m i g, o c h d u ä l s k a r m i g!
» H o n b ö j d e s i g öfver h o n o m, k y s s t e h a n s t u n g a, t r ö t t a ö g o n l o c k, s o m sjflto s i g, o c h l ä t sitt h u f v u d glida n e d p å k u d d a r n e b r e d v i d h a n s.
S å blef d e t a l l d e l e s t y s t o c h stilla.
— TicUfötckif.
Bidrag mottagas med tacksamhet.
L o g o g r y f.
T j u s n i n g och plåga — d e t ingen för- nekar — A r j a g för m a n n e n i lefnadens l o p p: M i d t u n d e r m u n t r a o c h stojande l e k a r Gossen m i g motser m e d fruktan o c h hopp.
Och n ä r så y n g l i n g e n började d r ö m m a R o s i g a d r ö m m a r o m framtid så trygg, M ö t t e h a n m i g u n d e r k ä n s l o r så ö m m a, Full af förtjusning, m e n bäfvande skygg.
F r a m t i d e n s g r y e n d e, späda f ö r h o p p n i n g S t ä n d i g t o c h ifrigt j a g egga förstod; Så j a g d e n p l a n t a, s o m blott v a r i knoppning, D r e f u p p till b l o m s t r i n g m e d t å r a r o c h blod.
B i h a n g, så a k t a d t, j a g blef g e n o m lifvet S e d a n, n ä r u n g e r s v e n h u n n i t till m a n.
O m af m i n s k ä r p a b e s v ä r a d h a n blif- vit — Ö m h e t dock ständigt h o s h o n o m j a g fann.
S t a p p l a n d e g u b b e n m e d silfrade h å r e n G l ö m d e m i g ofta • — d e t slog i n t e fel.
M e n n ä r h a n slutligen lägges p å b å r e n.
B j u d e r j a g k a n s k e e t t sista farväl.
— H a r d u n u lust a t t d i g skära e n lager — U t a n e n b l o d s d r o p p e eller e n t å r — D e l a r n e mina b e h ä n d i g t d u tager K a s t a r o m k r i n g d e m, d å säkert d u får: H v a d m a n j u gossen p å flickan såg göra S t ä n d i g t och j ä m t — n å, h o n v a r j u så s ö t!
H v a d — sen af kärlek h a n blifvit, l å t höra — H a s t i g t och lustigt h a n ä n d t l i g t beslöt; H v a d h a n sitt bröllop s n a r t får n u, j a g tänker, (Flickan helt säkert ej o g u n s t i g v a r!)
1893 Några minuter senare drogs dörrdraperiet åt s i d a n, o c h R u t h h ö r d e s i n k a m m a r j u n g f r u ifrigt säga: » D o k t o r n, fru b a r o n e s s a!
» Dagen därpå innehöllo tidningarna långa spalter o m d e n t i m a d e o l y c k s h ä n d e l s e n.
E n s p a n s k di- plomat, vicomte Magino, h a d e t i l l s a m m a n s m e d s v e n s k e l e g a t i o n s s e k r e t e r a r e n grefve G y l l e n s t a m o c h d e n n e s g r e f v i n n a i sitt e k i p a g e företagit e n utflykt i s t a d e n s o m g i f n i n g a r, h v a r v i d g r e f v i n n a n G y l l e n s t a m, s o m v a r m y c k e t r o a d af a t t k ö r a, skött t ö m m a r n e.
Vid å t e r k o m s t e n till s t a d e n h a d e d e e l d i g a h ä s t a r n e i n ä r h e t e n af C a s i n o blifvit s k r ä m d a o c h fallit i s k e n.
U t a n f ö r h o t e l l R o y a l h a d e grefve Gyllenstam kastats u r vagnen, m e n hästarne hade f o r t s a t t s i n u r s i n n i g a färd o c h s l u t l i g e n i r a s e r i r u s a t d i r e k t i hafvet, d r a g a n d e m e d s i g e k i p a g e t o c h d e d ä r i å k a n d e.
V i c o m t e n s lik h a d e m a n l y c k a t s finna, m e n g r e f v i n n a n G y l l e n s t a m o c h d e n medföljande groomen hade d y k a r n e ä n n u icke p å träffat.
Grefve G y l l e n s t a m h a d e, d å h a n s l u n g a - d e s u r v a g n e n, fått e n s v å r k o n t u s i o n i h ö g r a axeln o c h en lindrig h j ä r n s k a k n i n g, m e n läkarne hade förhoppning o m, a t t h a n inom ett p a r vec- k o r s k u l l e v a r a fullt å t e r s t ä l l d.
nämsta.
Textbidragen k o m m a att illustreras med ett 40-tal t e c k n i n g a r af f r a m s t å e n d e a r t i s t e r.
Iduns julnummer t o r d e s å l u n d a i å r l i k s o m fö- r e g å e n d e å r v a r d a ej blott d e n ojämförligt r i k h a l - t i g a s t e, u t a n ock d e n i l i t t e r ä r t h ä n s e e n d e m e s t f r a m s t å e n d e af a l l a j u l t i d n i n g a r.
P r i s e t ä r d e t o a k t a d t s a t t lika lågt s o m förut eller till e n d a s t En liten nätt förtjänst till jul!
E n h v a r af I d u n s ä r a d e l ä s a r i n n o r k a n g e n o m a t t b l a n d s i n a b e k a n t a f ö r s ä l j a Iduns julnummer lätt f ö r t j ä n a in p r e n u m e r a t i o n s a f g i f t e n för I d u n till n ä s t a å r.
N ä m n d a j u l n u m m e r u t k o m m e r l i k s o m föregå ende å r m e d mellan 3 0 o c h 4 0 sidor text, d e n n a gång dock i betydligt d y r b a r a r e och vackrare utstyrsel ä n n å g o n s i n förut, d å n u m r e t k o m m e r a t t t r y c k a s p å s ä r s k i l d t b e s t ä l l d t bättre papper o c h i flere färger.
B i d r a g a n d e ä r e t t t r e t t i o t a l författare o c h f ö r f a t t a r i n n o r, d ä r i b l a n d flere af v å r t l a n d s för- N å g o t h v a r m e d e l s m a n lyfter och sänker, Och s o m blir v r i d e n så n ä t t e r som d a ' r, H v a r i n o g m å n g e n fick k r y p a m e d rätta, D å h a n m o t lag eller o r d n i n g förbröt.
H v a d a t t d å bli k a n s k e ej blir d e t l ä t t a; Tilltalsord, h v i l k e t n o g m å n g e n förtröt; Säg, h v e m s o m d o g!
— O c h h v a d b a r n e n dåfingo!
— Säg, h v a d s o m u p p s t o d d ä r o m mellan dem!
H v i l k e n såg helst a t t till botten vi gingo S a m t l i g a alla och d ä r fingo h e m?
R i k e, d ä r p i s k a n v a r hufvudsak s t ä n - digt; N ä m n m i g dessutom e t t litet a d v e r b!
O r d, d u n o g sett p å en r ä k n i n g nöd- vändigt.
O c h så i k u n s k a p s v ä g äfven e t t v e r b; H v a d j u e n h v a r ö n s k a r bli h ä r i lifvet; Och h v a d därefter m a n g ö r med all flit; H v a d d u m e d fruktan och bäfvan n o g skrifvit, Viss a t t d e n g r a n s k a d e s b i t efter b i t; N ä m n mig ett mått, där man ytan vill m ä t a!
H v a d en lineal b o r d e v a r a m e d s k ä l!
Säg, h v a d t r e gracer i b y g d e n j u heta!
H v a r i m a n säden j u t o r k a r så v ä l!
H v a r m e d j u m å n g e n s i n oragifning plågar U t a n all orsak, från m o r g o n till k v ä l l; Hvilket, n ä r vreden hos stagskämpen lågar, H a s t i g t h a n d r a g e r för r e n bagatell; N ä m n n u m r o e t t i b l a n d farkoster alla!
(M a k e n därtill ä n n u aldrig blef spord) H v a r i helt snöpligt e n g å n g r å k a t falla E d, s o m h e l t säkert p å t v å sätt v a r smord; H v a d blott helt s m å m a n bör hafva på lifvet, (D å m a n en m o t g å n g ej tager så h å r d t).
N ä m n m i g e n siffra, som ofta d a skrifvit.
P r e p o s i t i o n — d e t b ö r icke bli s v å r t.
— Slö, u t a n s k ä r p a j a g finner m i g v a r a Olämplig alltså till hårklyfveri; B ä s t d å a t t sluta, t y eljes j a g bara.
R å k a r i fara a t t tilltvålad bli.
L — a.
(= 30 öre per st.), 20 ex. 5 kr.
50 O 277-2 ö r e pr st.), 3 0 ex. 7 kr.
5 0 (= 2 5 ö r e p r st.), 5 0 e x.
11 kr.
(= 2 2 ö r e p r st.) o c h 1 0 0 e x.
2 0 k r.
(= 20 öre pr s t).
A r e k v i s i t i o n e r p å m i n d r e ä n 5 e x.
l ä m u a s in- gen p r o v i s i o n.
A l l a r e k v i s i t i o n e r m å s t e åtföljas af kontant likvid.
Efter d e n 5 d e c e m b e r m o t t a g a s inga beställningar.
De, som hafva tid och lust, kunna sålunda lätt förtjäna in prenumerationsbeloppet för Idun til nästa år.
&lt;&gt; 3£ Om Brunkebergs Manufakturmagasin, detta innevarande höst i huset n:r 2 4 vid Brunke- bergstorg öppnade förstklassiga etablissement, som äges af den välbekanta firman S.
L.
L a m m &amp; S o n, återfinnes i veckans nummer af Idun ett längre meddelande, hvilket både med ord och bild visar, hvil- ken framstående plats etablissementet intager inom sin branch.
Innehållsförteckning.
Sophie von Knorring af Nils Erdmann.
(Med porträtt.)
— T o m t e n; poem af Anna Knutsson.
— » Tidigt I säng; » af Hanna Kamke.
— Blommorna P Å m o d e t; af Jane Qerna ?idt, — Iduns J U L K L A P P B B A S A R.
— Frånskilda hustrur; ur T R E U N E bref TILL Erik Frey.
— Från Iduns läsekrets.
- TJr notisbo- ken.
— Teater och musik.
— Force majeure; skiss FÖR Idun af Frank Truth.
(Forts, och slut).
— Tidsfördrif.
C h a r a d.
Mitt första u t a n s e t t samfärdsmedel ä r, S o m ofta sluter sig intill mitt andra.
B ä d ' sent och tidigt m ä n n i s ' a och äf ven djuret plär U p p å mitt tredje — fjärde ofta vandra.
O m d e t t a r ä t t d u h a r förstått, D u l ö s n i n g e n af g å t a n f å t t; T y a t t mitt hela h ä r beskrifva, D e t skulle s t r a x d i g ordet gifva.
Teo.
10) Stad i O s t i n d i e n.
11) Ö i M ä l a r e n.
12) Ö i B o h u s l ä n s k a s k ä r g å r d e n.
Ä r o orden riktigt funna, bilda d e i r u t o r n a 1 — 22 i n s a t t a bokstäfverna e t t kändt ordspråk.
1 22 20 Bilda af n e d a n s t å e n d e o r d n y a såda- n a af för h v a r t d e r a angifven betydelse.
Ä r o d e r ä t t funna, bilda deras b e g y n - nelsebokstäfver n a m n p å e n svensk skald.
N o n s a n n = alster af tryckpressen.
K r e t i t u = stat i E u r o p a.
Flöjt r o n d = bestämmelse för d e högst u p p s a t t a i landet- G e n le = s k a p a d varelse.
B e n e r g grus — stad i T y s k l a n d.
L u g g h a r e bid = k o n s t n ä r.
O k a kast = n å g o t r a r t för läcker- gommen.
I a m e n — stat i A m e r i k a.
E. Weis.
19 b o k s t a f s g å t a.
Insätt 13 a - 4 d - 5 e - 1 h — 3 i — 1 k - 5 1 — 3 m — 8 n — 5 o — l p — Gr — 2 s — 3 t — 5 u — och 2 ö u t i r u t o r n a af n e d a n s t å e n d e r e k t a n g e l, så a t t d e, lästa från vänster till höger, bilda 12 ord af följande b e t y d e l s e: 1) Stad i Sverige.
2) K o n u n g a r i k e i E u r o p a.
3) L a n d s k a p i R y s s l a n d.
4) Ö i Cooksarkipelagen.
5) Stad i R y s s l a n d.
6) Stad i E n g l a n d.
7) L i t e n ö g r u p p i O s t i n d i e n.
8) Stad i N e a p e l.
9) Stad och flod i P e r u.
2 2L F ö r v a n d l i n g s g å t a.
G e o g r a f i s k 5 0 ö r e.
Vid k ö p af m i n s t 1 0 e x.
l ä m n a s d e s s a för?
k r.
k 3 4 5 18 (i 17 7 16 8 15 9 14 13 10 11 12 L ö s n i n g a r.
Logogryfen: Knappnål, pank, lån, P å l, plank, påk, ån, kal, Kål, lapp, kåpa, åka, kapp, k n a p p, pä, nå, aln, plån, alp, an, ål, klapp, napp, nat, kap. Aritmogryfen: 1) m, 2) i i, 3) död, 4) Sais, 53 Oruro, 6) medlem, 7) Malcolm, 8) Aragu- aya, 9) redigerar, 10) allhelgona, 11) fäst- manslif, 12) tulldistrikt, 13) Othello, Cassio, 14) naturforskaren, 16) operett Mikado, 16) turkiskt rödt, 17) fartygsdref, 18) Adriatiska.
19) riksdaler, 20) AvaBaksa.
21) muikrom, 22) matrum, 23) Oglio, 24) snus .. 25) dåd, 26) i, i, 27) m.
Midsommarafton.
skeppadt af firman i o o K I m u i i, S i n i t l i e s * V C: o i O p o r t o och härstädes lagradt i flere år - amt garanteradt fritt från främmande tillsatser, rekommenderas såsom synnerligen utmärkt till pris af kr.
2, 1 0 pr but.
Riks- o. AHm tel. C:0, R A, Nydahl &amp; StW H l, StUreplail 2
