# ID: svediakorp-per944
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1893
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 34,042
# sentences: 769
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Stockholm, N:r 46 (309) Prenumerationspris pr år: Idun med Modetidning och kolorerade planscher kr.
I d u n m.
Modet, u t a n kol.
pl.
a Idun ensam ' • Fredagen den 17 november 1893.
Byrå: K l a r a v.
K y r k o g a t a 7, 2 t r (Aftonbladets hus.)
1 ' renumerc .. n s k e r a a l l a post- a n s t a l t e r i riket.
Redaktör och FRITHIOF Träffas å b y r å n kl. 12 — 1.
Allm.
Telef Emma • i » e n b i l d, I d u n h ä r Inl b a r a t t f r a m s t ä l l a för sina läsarin- L nor, återger e n i dessa dagar i huf- v u d s t a d e n afliden per- sonlighet, hvilken var känd, älskad och högt uppburen, ej blott inom gränserna för vårt eget land, utan j ä m väl i utlandet.
H o n f ö d d e s i S t o c k h o l m d.
11 m a r s 1 8 2 3 o c h v a r d o t t e r till d e n f ö r l ä n - g e s e d a n aflidne g e n e - ralkonsul G.
D e la Grange.
Sin uppfost- ran e r h ö l l b o n i A l t o - na.
N a t u r e n h a d e fri- kostigt utrustat h e n n e m e d alla de gåfvor, som höja och adla ett människohjärta.
Re- dan hennes sydländska u t s e e n d e m e d de m ö r k t bruna, m a n d e l f o r m i g a ögonen, tilldrog sig allas uppmärksamhet.
D ä r t i l l k o m e n sprit- t a n d e, liflig k o n v e r s a - tion och rika musika- liska anlag, som hon i n t i l l s e n å l d e r allt- j ä m t f o r t f o r att o d l a.
F r u L i n c k var t v ä n - n e g å n g e r gift.
F ö r s t med häradshöfdingen H e r m a n Linck, som afled e f t e r n å g r a f å års ä k t e n s k a p, o c h a n - d r a g å n g e n är 18 (Jf&gt; m e d m e d i c i n a l r å d e t A. utgifvare: HELLBERG.
6 1 47 tduns Aktiebolag 6:te årg.
Tryckeri AunonsprlH: 35 ö r e pr u o n p a r c i l l e r a d.
F ö r » P l a t s s ö k a n d e » o. » Lediga platser » 25 ö r e för h v a r j e p å b ö r j a d t tiotal stafv.
Lösnummerspris I 5 öre (lösn:r e n d a s t för k o m p l e t t e r i n g a r) U t l ä n d s k a a n n o n s.
70 ö r e pr n o n p - rad.
Utgifningstid: hvarje helgfri fredag.
Linck.
.G.
Carlsson, hvilken förbindelse dock upp- l ö s t e s 187; &gt;.
I förslå äktenskapet ä g d e fru Linck en dotter, åt livars sorgfälliga upp- fostran h o n med en moders hela ömhet h ä n g a f sig.
Flickans svaga hälsa gjorde, att h o n s ä l l a n k u n d e del- taga i sina jämnårigas lekar och förströelser.
För att bereda dottern ett nöje, började fru Linck kläda sina tankar i ordets form — smärre berättelser eller bilder ur lifvet, o c h det var flickans h ö g s t a glädje, när m o d e r n själf upp- läste dessa för henne.
P å detta sätt gafs första i m p u l s e n till fru Lincks författarskap.
Alla hennes omsorger om dottern voro dock förgäfves, ty vid nitton års å l d e r u t s l o c k n a d e den svaga lifsgnistan.
För att i någon mån mildra denna sorg, började E m m a Linck att, mera än dit- tills, sysselsätta sig m ed skriftställen.
H o n ägde e n rik f a n t a s i o c h ovanlig lätthet att omkläda densamma i b i l d, o c h vi ä g a f r å n d e n n a t i d h e n n e s år 1 8 7 7 i G ö t e b o r g ut- g i f n a, v ä l s k r i f n a ro-
IDUN 362 1893 Ä f v e n d e t s t o l t a s t e v e r k, i l i f v e t b e r e d t, är f ö r g ä n g l i g t; H v a d m a n i h j ä r t a t h a r b y g g t ej e n s e n e v i g h e t når.
Th. Körner.
maner » Förskjuten » och » På skilda vägar ».
D e n förra u t k o m n y l i g e n i T y s k l a n d, af h e n n e själf öfversatt till t y s k a språket.
D e s s u t o m h a r h o n s k r i f v i t flere n o v e l l e r, h v a r a f e n, » F a m i l j e n D i c k m a n », af S v e n - ska Familjejournalen prisbelönades med ett t u s e n kronor, samt talrika uppsatser o c h bidrag till illustrerade tidningar och tidskrifter.
M å n g a p o e m har h o n öfver- flyttat från olika språk och införlifvat med vår litteratur, såsom: » Sorgestun- der » a f K a r l G e r o k, » L i f v e t s s å n g » a f L o n g f e l l o w, » M i n n e n » af H a m e r l i n g, » E n n a t t v i d s j u k b ä d d e n » af C o p p é e m e d flere.
Vi skola här nedan bifoga ett prof på e t t af d e m, h v i l k e t t y c k e s oss bäst ka- i-aktärisera r i k t n i n g e n af h e n n e s egna tankar.
H o n h a d e af sitt e g e t n a m n bildat p s e u d o n y m e n » Malin K. » o c h un- dertecknade alltid sina skrifter m e d denna.
H o n g j o r d e m å n g a o c h v i d s t r ä c k t a re- sor i u t l a n d e t o c h k o m d ä r u n d e r i berö- r i n g m e d flere af E u r o p a s f r a m s t å e n d e personligheter, och inom sällskapskret- sarne blef h o n oftast den, kring h v i l k e n alla g ä r n a s a m l a d e sig.
H o n ä g d e v a k e n blick och öppet sinne för tidens stora uppgifter.
För k v i n n o f r å g a n intresserade b o n si » - v a r m t o c h g l a d d e s i g å t a l l a f r a m s t e g, h v i l k a icke ö f v e r s k r e d o g r ä n s e n f ö r sann kvinnlighet.
M å n g e n konstnärs- adept t o g h o n i beskydd, och g e n o m sitt stora inflytande och vidsträckta bekant- skaper skaffade h o n d e m h j ä l p till stu- dier.
H o n g a f själf, m e d a l d r i g t r ö t t n a n d e f r i k o s t i g h e t, s å l å n g t h o n k u n d e af e g n a medel, m e n där dessa ej förslogo, upp- m a n a d e h o n andra att göra det.
H e n n e s rika, v a r m a h j ä r t a, r ä c k t e t i l l f ö r a l l t o c h alla.
D e fattiga kände instinktmäs- sigt, att de i h e n n e ä g d e en vän, som d e t r y g g t k u n d e h ä n v ä n d a s i g till, t y h o n g a f e j b l o t t af p l i k t, u t a n a f k ä r l e k — och därför kändes det aldrig tryckande att m o t t a g a hennes gåfvor.
E m m a Linck ä g d e stor beläsenhet o c h följde m e d allt af v ä r d e o c h b e t y d e n h e t, som utgafs på skönlitterärt område.
H o n s t o d i n ä r a b e r ö r i n g m e d n o r d e n s för- n ä m s t e f ö r f a t t a r e o c h s k r i f t s t ä l l a r e så- s o m R y d b e r g, W i r s é n, I b s e n m e d flere, hvilka skattade hennes själfulla och sym- patiska personlighet.
H o n förde stor k o r r e s p o n d e n s, o c h d e bref, h o n h e m s ä n d e från f r ä m m a n d e l ä n d e r, v o r o y t t e r s t in- tressanta.
Italien var det land, där h o n kanske helst vistades, och h o n njöt i f u l l a d r a g af d e s s h ä r l i g a n a t u r, m i l d a klimat o c h rika konstskatter, så s o m en- dast få k u n n a g ö r a det.
H e n n e s rese- anteckningar härifrån bära vittnesbörd om, huru djupa och outplånliga intryck allt detta gjorde på h e n n e s känsliga och för a l l t s k ö n t m o t t a g l i g a s i n n e.
Till én v ä n i Sverige skrifver h o n från R o m nyårsdagen 1883 följande: så » — — T y v ä r r l i d a vi a l l t j ä m t af e n m y c k e t om- b y t l i g o c h farlig v ä d e r l e k, s o m f ö r b j u d e r m i g a l l a b e s ö k i d e isigt k a l l a g a l l e r i e r n a.
Man skall h a f v a i t a l i e n a r e n s v a r m a b l o d för a t t o s t r a f f a d t k u n n a gå omkring p å marmorgolfven i d e j ä t t e s t o r a salarna, där alla vindar spela genom de ö p p n a f ö n s t r e n.
Ute p å g a t a n b l å s e r s c i r o c c o n, o c h m a n k a n k n a p p t u t h ä r d a e n l ä t t s o m m a r k a p p a, i Va- t i k a n e n h a r m a n n ä s t a n för litet af e n tjock skinnpels.
Ä n n u h a r j a g ej s e t t R o m a i d e s s r ä t t a l j u s, t y för a t t d e s s a g r å s t e n m a s s o r s k o l a g ö r a ett s k ö n t i n t r y c k, m å s t e d e a f t e c k n a s i g p å d j u p b l å b a k g r u n d, b e l y s t a af s t r å l a n d e s o l, eljest ä r o d e allt för m y c k e t e n bild af förfall.
Dock ä r j a g ej s ä k e r, o m j a g n å g o n s i n s k a l l k u n n a i n s t ä m m a i h v a d V. R y d b e r g n y l i g e n skref till m i g: » J a g ö n s k a r att e n g å n g h a f v a m i n graf p å protestantiska kyrkogården i Rom, denna min älskarinna bland städer. » För en forskare, som kan s a m m a n k n y t a det förflutna m e d det när- varande, äro ju dessa grushögar och stenkummel s o m en ö p p e n bok, däri h a n läser om det s t o r a förflutna.
Men då j a g h ö r att det verkliga, a n t i k a R o m l i g g e r 12 a l n a r under det nuvarande, eller a t t af det u r s p r u n g l i g a, h e d n i s k a k a p i t o l i u m fin- n e s blott e n 4 a l n a r s m u r k v a r, f r å g a r j a g m i g s j ä l f: H v a d ä r s a n t e l l e r falskt i d e n n a mängdens d y r k a n af d e t a n t i k a, h v a r o m i n g e n k a n s ä g a, h v a r d e t e g e n t l i g e n s l u t a r eller b e g y n n e r.
Obeskrifligt r o l i g t o c h i n t r e s s a n t ä r d e t a t t g å eller åka, u t a n egentligt m å l, och s å l u n d a n j u t a den öfverraskningen att helt oförmodadt färdas genom en den praktfullaste triumfbåge, passera ett f o r u m, i b a k g r u n d e n s e en r a d af h ä r l i g a k o - lonner, eller genom en s k ö n portik plötsligt s k å d a de blåfärgade Sabinerbergen och den melankoli- ska Campagnan.
K o m m e r d å e n b o n d e i get- s k i n n s h u d, d r i f v a n d e e n å s n a, s o m för in vinför- r å d e t a t t s ä l j a s, eller e n äkta (ej m o d e l l) r o m a - r i n n a, m e d d e n ä d l a kraftfulla h å l l n i n g e n, s o m ser på en med djupa melankoliska ögon, m e d a n m u n n e n s k ä n k e r ett l e e n d e, till h v a r s t j u s a n d e f ö r t r o l l n i n g j a g a l d r i g s e t t like, s å ä r s t ä m n i n g e n genast där och m a n börjar förstå den hänförelse, med hvilken främlingen tänker på Rom.
Troligen k o m m e r j a g först vid m i n h e m k o m s t a t t k u n n a smälta alla de stora intryck, h v a r s dimensioner nu n ä s t a n förkrossa mig.
— — — — — — — — — — Vi h a f v a h ö r t m a k a l ö s t s k ö n m u s i k i olika kyrkor; slipper m a n att se det » teatraliska » framme vid altaret, så är det en njutning u t a n like a t t l ä n g s t b o r t i ett h ö r n af d e v ä l d i g a t e m p - l e n l y s s n a till d e n h i m m e l s k a m u s i k e n, m e d a n ö g a t v a n d r a r från d e n e n a s k ö n a m a r m o r g r u p p e n eller f r e s k e n till d e n a n d r a.
Det ä r j ä t t e d i m e n - s i o n e r n a, s o m h ä r göra mig så konfys; i Peters- k y r k a n, d ä r vi v o r o i g å r, s e m ä n n i s k o r n a u t s o m flugor, m a n t y c k e r sig s t ä n d i g t v a r a e n s a m d ä r, f a s t ä n flere t u s e n m ä n n i s k o r v a n d r a omkring.
D e n b r u s a n d e o r g e l n o c h d e n 4 0 m a n s t a r k a kö- r e n h ö r a s ej i e n fjärdedel af k y r k a n, 3 6, 0 0 0 m ä n n i s k o r k u n n a r y m m a s d ä r, o c h d o c k ger d e t h e l a i n t r y c k af lätt h a r m o n i.
J a g h a r l ä s t tlere utmärkta författares omdömen om den eviga staden, ö m s o m djupa, snillrika och glädtiga.
I n g e n f ö r f a t t a r e gifver d o c k s å p å d j u p e t gå e n d e k a r a k t ä r s b i l d e r s o m R y d b e r g, d e ä r o p å en g å n g så s a n t h i s t o r i s k a o c h r e n t m ä n s k l i g a, h a n s t a n k a r g ö r a s a m m a i n t r y c k s o m å s y n e n af h a f v e t eller s t j ä r n h i m m e l n: de föra oss ut i det o ä n d - liga.
F ö r m i g ä r o c h förblifver h a n d e n förste af a l l a skriftställare. » D e t var i den » eviga staden » h o n gjorde b e k a n t s k a p m e d I b s e n, s o m flere g å n g e r uppmanade henne att nedskrifva sina memoirer.
Tyvärr följde h o n icke detta råd.
M e d frikostig hand strödde hon omkring sig vackra tillfällighetsdikter, m e n t o g a l d r i g n å g o n s i n s j ä l f v a r a på s i n p e n n a s a l s t e r, t y m e d a l l s i n r i k a be- g å f n i n g var h o n i h ö g grad anspråkslös o c h slog alltid bort saken m e d n å g o t hu- moristiskt skämt, när hon uppmanades att samla hvad h o n nedskrifvit.
D e s e n a s t e T å r e n af s i n l e f n a d vista- des fru L i n c k på resor i f r ä m m a n d e län- der, m e n p å s i s t a t i d e n b ö r j a d e h o n allt- m e r l ä n g s t a efter h e m l a n d e t för att där få framlefva sina återstående dagar.
Denna, sommar tillbragte hon i Schweitz, i Lu- cerns natursköna onigifning.
m e n till- k ä n n a g a f i bref till s i n a v ä n n e r, a t t h o n d ä r i f r å n s k u l l e af r e s a till S v e r i g e.
I ett af dessa tillägger h o n: » visserligen har min läkare afrådt m i g från den långa resan, m e n j a g k ä n n e r m i g så m y c k e t bättre o c h k a n ej l ä n g r e m o t s t å m i n l ä n g t a n — j a g vill dö i d e t kära Sverige! » H o n h e m k o m i m e d l e t af .augusti d e t t a år, m e n t r ä f f a d e s r e d a n i s l u t e t af s a m m a m å n a d i S t o c k h o l m af e t t s l a g a n f a l l, s o m nedlade h e n n e på den sjukbädd, som skulle blifva h e n n e s sista.
Efter ett par förnyade anfall, inslumrade h o n d e n 9 dennes på m o r g o n e n stilla och fridfullt i d e n e v i g a s ö m n e n, ö m t v å r d a d af t r o g n a vänner.
Öfver sin efterlämnade förmögenhet har d e n b o r t g å n g n a bestämt på ett sätt, som hedrar hennes minne.
Sedan hon frikostigt sörjt för sina närmaste har hon s t ä l l t e j mindi * e ä n 6 7, 0 0 0 k r o n o r till Göteborgs läkaresällskaps förfogande att g e n o m d e t s a m m a a n v ä n d a s för välgören- hetsinrätt-ningar i Göteborg, A. K — m.
Minnen.
Efter R o b e r t H a m e r l i n g af " Malin K.- » stunder, Jlyktiga och korta.
• Då ' lifvet log med vänligt hopp, I åren ej för alltid borta, Fast snabbi som floden var ert lopp: Jag minns det minsta som fått smycka Mitt lif och hvad mitt hjärta vann,.
Den gyllne tråd af stilla lycka, Som Nornan huldrikt åt mig spann.
Jag minns hvar vrå, dit jag fått ställa De trötta fjät och hcila mig.
Den läskande och rena källa, Därur jag drack på mödans stig.
Och hvarje.
blommas doft, som förde En hälsning, som till hjärtat gick, Och hvarje fågels sång jag hörde, Hvaraf jag tröst och vår fröjd fick.
Jag tacksamt minns hvar man som sade Ett godt och trofast ord till mig, ' Hvart öga som er stråle hade Af kärlek öm och innerlig.
Så inom mig får evigt lefva Allt hvad en gång mig hugnat har, Och kärleksandar om mig sväfva, Hvars kyssar jag i flykten tar.
Mitt bröst en säker tillflykt blifvit För allt, som gjort mitt lif så rikt.
Djupt in i själen jag det skrifvit: Ett trolldomsord i eldskrift likt Men intet tungomål beskrifver Den värld af under natten ter.
Då slöjan sakta lyftad.
blifver Från tusen bilder, dem jag ser.
1893 Omt lockande förbi de smyga Min tjusta blick, ej mera skymd, Och varma känslor med dem flyga Upp i min hågkomsts himlarymd: Då allt jag minnes, som fått smycka Mitt lif och hvad mitt hjärta vann, Den gyllne tråd af stilla lycka, Som Nornan huldrikl åt mig spann.
Vara döttrars hemgift ".
§ m seden, att bruden af egna medel bör anskaffa uppsättningen till det nya hem- met oeh dessutom äfven medföra en större eller mindre penningsumma som hem- gift till brudgummen, har en engelsk skrift- ställare nyligen uttalat sig på följande sätt: » Jag förstår inte, att detta ej är mycket mot- bjudande för männen.
I England för den unge maken sin brud till det genom hans me- del iordningställda boet.
Den litet bemedlade spar ofta i åratal för att komma därhän, men i alla händelser är engelsmannen i allmänhet för stolt för att vilja gifta sig för pengar. » 1 detta ogillande ligger mycken sanning.
Icke blott den till åren komna, utan äfven den unga generationen blir i vår tid allt mera materiel i sin uppfattning af äktenskapet.
Om man skulle bokföra de yttranden, som dagli- gen höras inom vår unga herrvärld, skulle man häpna öfver den blandning af krass ego- ism, bornerad ensidighet, raffinerad njutnings- lystnad och materiel lifsåskådning, som däri röjer sig.
Faller talet på en vacker flicka, hvars älskvärda person gör ett angenämt in- tryck, genast lyder törsta frågan: » Har hon pengar?
— Hur mycket får hon? » etc.
Man må icke tänka, att detta blott förekommer bland köpmans- och handtverksklassen eller öfverhufvud bland yrkesidkare, för hvilka pen- ningfrågan ofta blir en plågsam nödvändighet.
Nej, man får lika ofta höra dylika yttranden af ämbetsmän och lärde, af hvilka vi med hän- syn till deras bildningsgrad likväl vore be- rättigade att vänta en ideellare åskådning.
Om den betydande kontingent, som det militära ståndet lämnar till denna arme af hemgift- sökare, vilja vi helst icke yttra oss.
Men vår allt nivellerande tid sanktionerar ofta bruk, som från sedlig ståndpunkt äro ett verkligt ofog.
logen röst har mod att uttala sig högt däremot.
Ingen flicka har ett rent och stolt hjärtas mod att fråga sig själf: » Kan jag högakta den man, som svär mig kärlek och förklarar för sina kamrater, att han icke skulle gifta sig med mig, om jag icke finge så och sä många tusen i hemgift. » — Man rycker på axlarne, man nedtystar den bättre känslan och repeterar som en inlärd lexa den gamla frasen, som vill gälla som ursäkt för lågheten i ett dylikt handligssätt: » Han kan inte annat, han måste ha en rik hustru! » Ja, tyvärr måste mången ung man säga sig detta, men hvad han förlorar i själfaktning väger ofta mycket tungt emot honom.
Hans bättre jag råkar i ett erbarmligt beroendj, och mången lefnadslycka har redan strandat därpå.
Men hvarpå beror då vår tids materiella riktning?
Om vi vilja vara ärliga och nämna * Bedaktionen har oafkortadt lämnat den ärade insändarinnan ordet öfver detta tidsenliga tema.
Då kanske många af våra läsarinnor endast med vissa inskränkningar vilja gå in på författarinnans åsikter, inbjuda vi dem till meningsutbyte och skola gärna lämna plats för insändare, så långt utrymmet tillåter.
IDUN barnet vid dess rätta namn, måste vi på denna fråga svara: » Därpå att vår ungdom uppfost- ras för anspråksfullt, att våra unga flickor och gossar icke vänjas till klok sparsamhet och förnöjsamhet. » I början af vårt århundrade ansågs en ung man af den borgerliga medelklassen » förmö- gen », om han hade en årlig inkomst af 1 5 0 0 — 2 0 0 0 kronor och behöfde icke fråga efter, om hans utvalda medförde 1 2 -, 2 0 - eller 4 0, 0 0 0 kronor i hemgift.
Man började anspråkslöst, möblerade ett hvardagsrum, en sängkammare samt köket och höll sig därvid inom de för hvarje stånd uppdragna gränserna.
Hörde brudgummen till lärare-, ämbetsmans- eller det lägre köpmansståndet, hade han oftast af egna besparingar under sin ungkarlstid skaffat sig ett klaver eller ett skrifbord.
Öfver detta var man mycket lycklig — enfin, man var belå- ten och » lät sig nöjas ».
363 kans hemgift må bli den enda äkta och sanna, att den icke blott må bestå af penningar och ägodelar, utan hufvudsakligast af hushållsaktig- het, glädje i arbetet och den enkelhet i sinnet, som för äktenskapet borga det bästa välståndet.
Må denna hemgift vara alla våra döttrar beskärd!
Då skall frågandet efter penningar alltmera träda i bakgrunden, då skall i famil- jen sinnet för en stilla, förnöjd lycka skattas allt högre.
Måtte alla mödrar sträfva efter att genom förnuftig uppfostran framkalla denna nya ljusning på familjelyckans himmel.
£ D.
M.
Handledning i konsten att göra vers.
j [| e t är alldeles nödvändigt för en ung 3^1 flicka n u för tiden att kunna skrifva vers.
T y för det första bör hon ej vara sämre än de svärmiska ynglingarne, hvilka alla äro virtuoser på » luta » och » lyra&gt;.&gt;, och för det andra — behöfver j a g spörja?
- — finns det en mer passande sysselsättning för ett ljust, poetiskt väsen än att i välljuds- rika strofer tolka blyga drömmars himmelska harmoni?
Och i våra dagar, i uppfinningarnas tids- ålder, har verskonsten genom flere förbättrin- gar blifvit en så lättlärd konst, att hvem som helst bör kunna tillegna sig den, — alldeles som det finnes musikinstrument, på hvilka man endast behöfver röra en vef för att framtrolla de härligaste melodier.
E n af dessa den nyare tidens uppfinningar är den orimmade versen.
Men vänta!
J a g får väl lof att gå i ordning.
D e t vore min mening att här meddela dem af Iduns yngre läsarinnor, som ännu icke lärt sig tygla pegasen, några lättfattade regler för versskrifningens numera ganska enkla konst.
Men först några definitioner, som B k o l a hjälpa till att klara begreppen.
Versen består af form eller versmått och Det vore i högsta grad önskvärdt om alla innehåll.
Man behöfver bara tänka på, hur mödrar ville göra till sin uppgift att från de- våfflor gräddas, för att förstå hvad härmed Våffeljärnet är versmåttet, rutorna ras spädaste år uppfostra sina barn i enkel- menas.
Gjuter man n u smet i vers- het, anspråkslöshet och sparsamhet.
Bland äro versfötterna.
våra unga flickor finnas ännu många, som äro måttet och värmer våffeljärnet öfver känslans enkelt och sparsamt uppfostrade, och en man, eld, så är poemet snart gräddadt med både H a r ni förstått m i g?
som väljer en sådan hustru, behöfver ej fråga form och innehåll.
efter någon stor hemgift, ty hustruns egen- J a g antydde, att metern är sammansatt af skaper äro honom en borgen för ett angenämt versfötter, så kallade, därför att det är dem hem och tillräckliga inkomster.
Däremot äro I som versen har att halta på.
I slutet af ra- våra unga män icke vana vid att spara, de derna, som böra vara kortare än sidan är flesta veta alls icke hvad spara vill säga.
bred, satte man förr alltid något som benämn- Många unga män kunde, långt innan de tänka des rim — till skilnad från prosans pryd- på att gifta sig, ärligen lägga af en liten nad, som kall.
s » reson ».
N u för tiden rim- summa, som blefve grunden till en framtida mar man ogärna mer än hvarannan rad eller förmögenhet, att senare användas till barnens hvar tredje eller när det faller en in och upppfostran o. s. v. Äfven på detta område inte blir för besvärligt.
är exempel uppfostran.
E n ung man, hvars D e t är — korteligen uttryckt — samman- mor för honom varit en förebild i äkta kvinn- fattningen af den nyare tidens storartade lig enkelhet, i flit och omsorg, skall vid valet framsteg på versfabrikationens område att af hustru i första rummet lägga vikt vid dessa | man numera ej behöfver vara särdeles noga egenskaper.
Eder, mödrar, tillkommer det att!
med formen, blott man tillser, a t t innehållet uppfostra edra söner lika sparsamt som edra blir tillräckligt tunt.
döttrar; eder tillkommer det att göra klart för N å g o t innehåll måste man emellertid ha, sonen, att en enkel flicka, som ej medför nå- och det lilla som behöfs hämtar man dels gon betydande hemgift vid giftermålet, likväl kan I ur sin egen rika känslovärld, dels ur goda vara en bättra ledsagarinna genom lifvet äa en I poemböcker af äldre eller nyare skalder.
rik docka, hvars anspråksfulla väsen och ovana Största svårigheten med att skrifva poesi vid nyttig verksamhet kunna komma att be- brukar vara att få en bra början.
S å länge reda maken många bekymmersamma dagar.
Å papperet ligger alldeles blankt framför en, andra sidan boren I äfven sörja för, att flic- ger det inga ingifvelser.
Men har m a n blott Så är icke våra dagars sed.
D e t allra största felet hos vår moderna ungdom består däri, alt bland hundra brudpar nittionio icke fatta hvad som anstår deras stånd och deras lefnadsställning.
Alla vilja högre upp, och detta är klippan, på hvilken mången äkten- skapslycka strandat.
Det ofta hörda uttrycket » efter sitt stånd » är icke liktydigt med: efter våra enkla för- hållanden, — åhnej, det är tvärtom täckman- teln för högmod och dåraktig fåfänga.
» Efter sitt stånd » kallar den obetydlige ämbetsman- nen en våning på minst fem rum, ty utan » salong » eller » matsal » kan man ju ej vara; » efter sitt stånd » kallar köpmannen ett l y - sande möblemang, emedan detta tyder på väl- stånd och skaffar honom kredit; — » efter sitt stånd » säger den fattiga präst- eller officers- änkan, då hon låter sy sin dotter en brud- dräkt af hvit atlas med spetsslöja och släp, som blir använd en gång och så får gulna i skåpet; för de penningar, som denna kostat, kunde man köpt två varma vinterklädningar, hvilka gjort årslång praktisk tjänst '.
Alla dessa dårskaper begås under förevändningen af att man måste » lefva efter sitt stånd ».
Det skulle föra för långt att anföra ännu flere exempel.
IDUN 364 tecknat ex. ned, hvad O farväl!
poemet eller Dröm got liknande, och kittla i — skall heta så ljuft!
genast börjar skulle med och det vilja är klia genom som helst D e t kan ändå ofta med tanke rekommendera framgång användts en och kommer början, ännu att lägga på förmaksbord.
som alltjämt » Dik- Regeln är är » disig ».
löfverk » af Af såsom iyder: vill: Börja När med — ordet och Då — eller om dra så på en stund ni poetiska migej.
Möbler sig fåtal dekorationer: ros, lilja, viol, Bland linden, björken användas svårigheter bland fåglarne.
Örnen är icke modern nu som förr, men låter sig bra sätter man bara komma hvitt! » nu ju uppenbarligen inflika:) diga och ett nytt när, åtföljdt por, för att efter därpå börja med af sol och vår och sip- ett par strofer i den med någon variation fiskljusen.
Bland » låt » stilen afsluta: tättingarne Iduns julklappsbasar Duktygsband.
För småflickor att skänka sin mamma.
P ä ett 2 cm.
bredt och 20 cm.
långt » k o n g r e s s b a n d » b r o d e r a s ett e n k e l t k o r s s t y g n s - m ö n s t e r i rödt.
N ä r detta är gjordt, sys brode- riet f a s t m e d s m å fina e f t e r s t y n g p å e t t r ö d t si- d e n - eller h a l f s i d e n b a n d (allt efter s o m j u l k a s s a n tillåter).
D e s s a b r o d e r a d e b a n d f i n n a s i T y s k l a n d i h v a r j e v ä l o r d n a d t l i n n e s k å p för a t t s a m m a n b i n d a d e o l i k a d u s s i n e n s e r v i e t t e r o c h b o r d d u k a r.
De t a g a sig m y c k e t b r a u t o c h l ä m p a s i g u t m ä r k t s o m j u l a r b e t e för s m å t ö s e r.
E n a n n a n p r y d n a d för l i n n e s k å p e t ä r o ä f v e n d e på linnestramalj s y d d a b å r d e r n a.
De g ö r a s 12 cm.
breda, s y s m e d korsstygnsmönster, fransas ut nedtill och fästas m e d knappspik.
D e s s a hyll- b å r d e r k u n n a äfven g ö r a s s å l u n d a: Man tager ett s t y c k e lärft s å s t o r t, a t t d e t t ä c k e r h e l a h y l l a n, o c h h ä n g e r n e d 10 c m.
öfver d e n.
Den d e l e n, som betäcker hyllan, prydes antingen m e d ett b r o d e r i t v ä r s öfver b r e d d e n e l l e r m e d e t t s p r å k, och den n e d h ä n g a n d e kanten languetteras m e d groft r ö d t b r o d e r g a r n i s t o r a u d d a r Usa.
S o f f ö f v e r k a s t med a u t o g r a f e r.
E n för g i f v a r i n - n a n föga a r b e t s a m, m e n e g e n d o m l i g o c h till e n u n g flicka m y c k e t l ä m p l i g j u l k l a p p t o r d e f ö l j a n d e vara: M a n a n s k a t i a r e t t s t y c k e k l ä d e öfver h e l a b r e d d e n (cirka 6 0 c m.
blir lagom d å klädet ä r 135 cm.
bredt), helst svart, pikerar u t det p å alla sidor och sätter ytterst i kanten, endast s ä långt i n s o m p i k e r i n g e n, e n l j u s — t. e x.
s m u l t r o n f ä r - gad — äfvenledes utpikerad klädesremsa; d e n n a fastsys m e d en kjedjestygnsrand vid det svarta.
S e d a n b e h ö f v e r m a n e n d a s t a n s k a f f a silken i a l l a k u l ö r e r o c h a l l a s o r t e r för a t t p r e s e n t e n s k a l l v a r a färdig.
M e n i n g e n ä r n ä m l i g e n, a t t m o t t a g a r i n n a n skall låta s i n a s i n a v ä n n e r skrifva s i n a n a m n - t e c k n i n g a r p å k l ä d e t o c h s e d a n själf s y u t d e m i silke m e d stjälkstygn; det b ö r skrifvas kors och t v ä r s öfver d e t o c h j u m e r a f u l l t e c k n a d t d e t ä r, dess större blir naturligtvis värdet.
Edy.
är U g g l a n s » klä ' då » kråkorna » i borde kanten Insekter kunna, likasom kräldjur och åter- stående Mot djurfamiljer, fiskarne saklöst opoetiska, d. v. 8.
inte vi, utan pas, det inte blir något Nu ber lämnas åsido.
varna vi såsom varande absolut jag få ge fiskarne!
Hop- missförstånd.
mina unga läsarinnor ven, finkan, allt trasten.
svalan som med hafva och ärlan, men vingar notam.
vj i sparf- djur dufvan, är minsann ingen lätt sig att passa för in användning i poesi, och dem på rätta ställena.
Gör därför så som alla förståndiga och verk- samma er, skalder och skaldinnor h a gjort före välj er en älsklingsblomma lingsfågel, viol kan älsk- en drillande lärka, och håll er se- Bry er inte om några andra!
slita på dem i åratal, och de skola ej förlora sin Ett och en en lilja och en trast eller en b l y g och Ni framför försedda såsom i poesien erkända- Det lämpa förstå sig andra vi ad sak att hålla reda på alla djur och blommor, dan till dem!
(Passeres) fraicheur.
annat på sätt är att alldeles icke några artbestämningar, inlåta utan helt en- kelt bara ta en fågel i största allmänhet och en blomma utan namn.
D e t är nästan allra poetiskaste.
ver lag, de sistnämnda dock endast i förbin- måste man ha, om det skall bli en något så delse med sköna och förtrollande när hygglig Däggdjuren hållning.
gen under fjärilarne rosor.
lämna mycket litet poetisk be- Lejon och tigrar duga, likaså var- benämningen ulf.
Springarn hästen) är i hög grad användbar, (= Hvad Åh, om han är vis.
G n ä g g a bör han sas, använda dem till, de kunna användas på frå- mångahanda Man kan till exempel för ro skull söm om man hade en långt, till blomman a l l a däggande djur är skall gar ni.
han Af fågel lyrik.
man helst l å t a bli, hvaremot ingenting hindrar att » vreuskas ».
E n b l o m m a och en det öf- eldig och stolt och frustar.
Ocli snigeln k r y p e r öfver dittVeii stig.
Då t ä n k e r j a g, o T h e o d o r, p å d i g!
höken oanvändbar om natten.
göken, svanen och måsen samt förträfflig, — gör god effekt i vissa höststämningar, Bland har i en hast fått två hela strofer fär- omedelbart roffåglarne för att främsta rummet att erinra oss lärkau, nämna man kan till som orm vraken och Då t ä n k e r j a g p å d i g, o T h e o d o r!
är oss populär och gladan l i k a så ock ufvens (H ä r blir det nu lämpligt att Metoden hålla mindre N ä r ufvarna i b e r g e t s s k r e f v a, t j u t a Och s t o r m e n rasar v i l d t o e h åskan g å r Och r e g n e t v å l d s a m t s m a t t r a r p å m i n r u t a, borta, men gas I n o m djurriket har poesien gjort eröfringar användas, likaså falken, hvaremot — fortsät- vara förekomma ofta, censionsexemplar.
och granen.
aftonvinden g e n o m l u n d e n susar v i k e n s böljor l ä g g a sig till r o skogen m ä k t i g s o m en h a r p a b r u s a r m å n e n stiger öfver ö d e m o, och helst » Bockar » ganska benämningen furan.
lika strof:) poemböcker ett råd, som jag försäkrar är förtjänt att ta- hufvudsakligeu (Där förgät- träden välja vi före- eken, i också skulle försvinna ur herrar kritikers re- endast ett borde nog kunna den, vinden och kinden.
nog och har där- att osökt rimma både på lin- S k a l l tallen förekomma så får hon gå under allt möjligt som försiggår i naturen — i den ter i nästa göras stycke syrener, konvaljer och Blåklint här stilen När Och Och Och sig in man få in ett oftare än som sker, men erbjuder med ungefär: Kan lämpar reseda, sippor, trädesvis Den eller gardiner.
blommor ni skall se, att ni besparar er mången stund till förtjänsten » sila » pränt », så skämmer det inte versen.
vid rimmandet.
på er kallelse.
dock hinden det mest poetiska böra och däruppå någonting i » sirlig så ofantligt enkel och lätt lärd, men följ den, af missmod och tvifvel ett mycket bra ord i poesi, Dagrar eke ».
» pergament » därpå j a g användes af riktiga poeter, som ge ut ter » » Däfven » det nog vara ganska motigt, innan man gång, t. likaså hjärnvindlarne och kännas, om det ville bli poesi af.
i — eller nå- 1893 långt borta.
Och låt » vän », som vore då kan man säga ungefär så här: Puts-askar.
Om h e r r n i h u s e t ä r rökare, sam- g a r n o c h k a n t n i n g af j a p a n s k g u l d t r å d n å g o t v a c - l a s s n a r t e t t s t ö r r e a n t a l lika c i g a r r l å d o r.
På k e r t m ö n s t e r.
D e t t a b a n d s k a l l v a r a s å långt s o m l o c k e t af d e s s a eller, o m m a n s å vill, p å e n af h e l a y t t r e k a n t e n af d e t t i l l k l i p p t a k l ä d e t.
Sedan sidorna klistras hvitt papper, på hvilket skrifves b a n d e t f o d r a t s o c h blifvit f ö r s e d t m e d k o r d o n g m e d l ä s l i g a b o k s t ä f v e r: Kopparputs.
Innehåll: 2 eller b o l l f r a n s, s y s d e t m e d e l s k a s t s ö m fast k r i n g yllelappar, sand, brilliantin.
Silfcerputs.
Inne- klädet, s ä a t t det bildar en nedfallande r a m kring håll: 1 par h a n d s k a r, 1 silfverborste, 1 sämsk- bordsskifvan.
Ima.
skinn, 1 linnelapp, 1 silfvertvål.
Messingspuls.
I Innehåll: 1 par handskar, 1 messingsborste, 1 ask Siden-näsduk.
M a n k ö p e r c r é m e f ä r g a d t eller p u t s p o m a d a, 1 llaska m e s s i n g s v a t t e n, 2 yllelappar.
hvitt siden (om m a n t a r lika mycket s o m sidenet Fönsterputs.
I n n e h å l l: 1 t v å l, s. k. r ö d p a s t a, 1 ä r b r e d t, r ä c k e r d e t till 4 små b a l - n ä s d u k a r), r i - l i n n e t r a s a, 1 s ä m s k s k i n n, en liten s v a m p, hvilket tar u p p u d d a r rundt o m det stycke, m a n ä m n a r ä r a l l t s o m h e h ö f s till t v ä t t n i n g af h u r m å n g a till n ä s d u k e n, o c h l a n g u e t t e r a r d e t m e d t v ä t t - s i l k e i f ö n s t e r s o m h e l s t.
Skoputs.
Innehåll: 1 blank- gult.
l j u s b l å t t, r o s a eller n å g o n a n n a n färg, h e l s t smörjsask, 1 putsborste, t blankborste.
Alla i stil m e d t o i l e t t e n d e n s k a l l a n v ä n d a s till.
I e n a dessa s m å s a k e r böra naturligtvis finnas i a s k a r n e, h ö r n e t b r o d e r a r m a n e n b l o m m a t. e x.
i l i l a s, o c h v e t j a g af e r f a r e n h e t a t t d e t ä r e n m y c k e t violer m e d gröna blad, och bör kanten då vara k ä r k o m m e n p r e s e n t för u n g a f r u a r eller f ä s t m ö r, a n t i n g e n lilas-färgad eller g r ö n.
E t t m o n o g r a m, e m e d a n d e s s a p r o s a i s k a s k u r s a k e r n ä s t a n alltid e l l e r ä n n u h e l l r e e n k r o n a, o m m a n b e s t å r sig g l ö m m a s vid b o s ä t t n i n g e n Gredelin.
m e d s å d a n, i g u l d g u l t ä r m y c k e t v a c k e r t till e n g u l d g u l l a n g u e t t; k a n för r e s t e n v a r i e r a s h u r s o m Ryggdyna till s t o l a r.
N å g o t s o m n u ä r m y c - h e l s t.
D e s s a bli m y c k e t b i l l i g a r e o c h v a c k r a r e ä n m o d e r n t, m e n ä n n u ej h u n n i t b l i f v a s å a l l m ä n t dem m a n köper färdiga.
Edy.
k ä n d t, ä r b r o d e r a d e r y g g a r till s t o l a r.
D e s s a a n - S m å mattor.
P å h v i t t l i n n e eller n å g o t a n n a t v ä n d a s h e l s t p å m a t s a l s s t o l a r m e d f l ä t a d e rot- h v i t t t y g u p p r i t a s e n p e n s é e eller v a l l m o 1 5 å 2 0 tingsryggar o c h förfärdigas p å följande sätt: P å c m.
b r e d o c h u n g e f ä r lika h ö g.
Därefter s y s r u n d t ett s t y c k e y l l e s t r a m a l j s å s t o r t, a t t d e t t ä c k e r o m a l l a y t t e r k o n t u r e r m e d e n fin l a n g u e t t i d e n själfva r o t t i n g e n, s y s m e d k o r s s t y n g n å g o t l ä m p - l j u s a s t e n y a n s e n af d e n b l o m m a m a n v a l t.
Blom- ligt m ö n s t e r, h e l s t i f o r n n o r d i s k stil.
P å b å d a l å n g - b l a d e n fyllas n u m e d g l e s c h a t t é r s ö m m e d iakt- sidorna om broderiet anbringas en 5 cm.
bred t a g a n d e af att m a n t a r d e n m ö r k a s t e n y a n s e n p l y s c h r e m s a, hvarefter det h e l a v a d d e r a s lätt o c h n ä r m a s t fröhuset, s o m b ö r v a r a gult i p e n s é e n och f o d r a s m e d y l l e c l o t h.
E n s n o d d i b r o d e r i e t s fär- g r ö n t i vallmoD, o c h g ö r m a n d e m för r e s t e n s ä ger o m g e r d y n a n.
E n l i k a d a n s n o d d f ä s t e s i d y - n a t u r t r o g n a s o m möjligt.
S e d a n m a n fyllt a l l a n a n s b å d a öfre h ö r n o c h t j ä n a r till a t t u p p h ä n g a b l a d e n, u t k l i p p e s b l o m m a n r u n d t o m k r i n g efter lan- d e n s a m m a i vid stolsryggen.
Har m a m m a en- g u e t t e n.
P å kaffe- eller f r u k t b r i c k a n t a s i g d e s s a d a s t e n d o t t e r, får h o n i å r n ö j a s i g m e d d y n o r s m å s a k e r m y c k e t b r a ut och äfvenså u n d e r ett till d e 4 s t o l a r, s o m s t å k r i n g m a t b o r d e t, m e n h ö g t m o d e r n t b l o m g l a s; i d é n ä r från D a n m a r k, h a r h o n flera, k a n d e t j u h ä n d a, a t t a l l a tolf s t o - där den är ganska ny.
Edy.
l a r n a bli f ö r s e d d a m e d b r o d e r i e r.
I s å fall k a n S m å mattor för dörrar o c h kakelugnar.
Af v a n - m a n o m v ä x l a m e d t r e e l l e r fyra o l i k a s l a g s m ö n - lig s ä c k v ä f k l i p p a s f y r k a n t i g a m a t t o r af h v i l k e n s t e r, m e n d e b ö r a a l l a s y s i s a m m a färger.
storlek m a n behagar.
M a t t a n s p ä n n e s o c h spi- Ima.
k a s m y c k e t s l ä t o c h j ä m n p å e n vägg, h v a r e f t e r Duk till divansbord.
D e n n a g ö r e s af k l ä d e, s o m den bestrykes med klister.
N ä r d e n ä r väl torr, k l i p p e s efter b o r d s s k i f v a n, d o c k s å m y c k e t s t ö r r e, m å l a s h e l a m a t t a n m e d oljefärg (h v i l k e n färg m a n att dryg s ö m kan tagas.
P å e t t 12 c m.
b r e d t d å h e l s t v ä l j e r s o m b o t t e n).
Efter t v å d y g n eller b a n d af y l l e s t r a m a l j i s a m m a färg, e h u r u n å g o t så ungefär, d å m a n pröfvat m a t t a n alldeles torr, l j u s a r e ä n k l ä d e t, b r o d e r a s i flätstygn m e d o r i e n t - b ö r j a r m a n m å l a s m å figurer p å b o t t e n, t. e x.
e n
IDUN 1893 S ä g m i g, lilla b l o m m a, så ljuf och fin, H v a r skall j a g v ä l finna k ä r v ä n n e n m i n?
Och fågeln och vinden kan nian be, att de flyga med hälsningar till den bortavarande.
För resten kan man fråga dem om allt möj- ligt, som ligger en på hjärtat.
Och dessemel- lan kan man utbrista någonting om, hur Iyc- lig fågeln är, som så väl har löst luftseglin- gens problem och kan resa hvart han beha- gar, oberoende af dyrbara järnvägsbiljetter.
B l o m m a n kan man anmoda att dofta, hvilket den nog är villig att göra utan påminnelse, eller att böja sitt hufvud till bön, med dag- gens tår i sitt öga o. s. v. H a r man bara det poetiska sinnet och nå- gra poemböcker att hämta idéer ur, så nog kan man hålla blomman och fågeln i j ä m n sysselsättning, det är inte farligt.
Hufvud- summan är att man från början begriper, att det inte är ens egna, verkliga känslor och stämningar man skall sätta i » sirlig pränt », utan att det är de inbillade, de ihopfantiserade.
Detta sista är poemskrifningens A och O. Själfva formgifningen inhämtar man i den berömda kodex, som bär namnet Licentia poctiea, den nyare verslärans förnämsta sym- bolum.
J a, har j a g med ofvanstående antydningar kunnat vara någon enda poesitörstande själ till verkligt, vägledande gagn, s k u l l e det glädja mig ofantligt.
365 E n julfest.
» Tryck själfva Hen valkiga handen, Ej blott en penning i den. » Snoilsky.
1_ [intern nalkas, och du skyndar att bere- I i da dig till dess mottagande, så att d u oeh de dina ej må lida eller ens kän- na obehag af det friska, k a l l a vintervädret.
J u l e n nalkas, och du börjar tänka på allt det, hvarmed d u skall kunna glädja dina närmaste, då den glada aftonen är inne.
Men därom vill j a g ej tala; helt visst slösar du själf i din gifmildhet och hängifvenhet allde- les tillräckligt med tid och omtanke därpå.
J a g vill i stället vända dina tankar från din allra närmaste omgifning till dem, som stå utom din krets och likväl äga rätt till din hjälp och din vänskap, särskildt när vintern kommer, när julen kommer.
M å h ä n d a är d u en af döttrarna i ett lyckligt h e m; k a n s k e tänker d u vid genomläsandet af dessa rader, att det är nog om dina föräldrar hjälpa de nödställda med penningegåfvor, såsom det un- derstundom sker.
Som svar vill j a g då fram- ställa för dig en julbild, som torde kunna mana till efterföljd i ett godt verk.
D e t är några dagar före julafton.
Mörk- ret har redan inbrutit och stjärnorna tindra klart på den mörkblå vinterhimlen, hvilken tycks båda kallt, frostigt julväder.
Männi- skoströmmen skyndar framåt på gatorna, som täckas af knarrande, glittrande snö.
D i t bort till dei stora huset med de klart upplysta fönstren s y n a s åtskilliga styra sina steg.
Låt- om oss följa dem och se, hvad som kan för- anleda, att så m å n g a människor samlas där midt under julbrådskan.
V i g å uppfor trap- pan, göra hos portvakten några förfrågningar och begifva oss efter erhållen tillåtelse längre Efraim Rosenius.
I den s. k. fosterlandstäflingen komma de återstående fyra prisen, som fortfarande stå deponerade hos notarius publicus, att utdelas i början af nästa år — efler hvad vi nu tro o s s med säkerhet kunna beräkna senast inom februari månads utgång.
Red.
af Idun.
enkel m u r g r ö n s r a n k a, s m å h ö r n o r n a m e n t, en bu- k e t t o l i k a f ä r g a d e b l o m m o r, k i n e s i s k a figurer o. s. v., allt efter egen s m a k.
M a t t o r n a ä r o h e l t n ä t t a o c h trefliga s a m t billiga j u l g å f v o r, s o m g ö r a g i f v a r i n n a n s t o r t n ö j e a t t förfärdiga d e m.
Bengta.
Stickad dörrmatta.
H o s en s k r ä d d a r e k ö p a s grå klädeslist s a m t s m å klädeslappar, svarta, grå o c h r ö d a.
Med t r e 6 0 c m.
l å n g a o c h 5 c m.
tjoc- k a t r ä s t i c k o r u p p l ä g g e s af k l ä d e s l i s t e n s o m till e n vanlig stickning en matta s å stor m a n önskar.
S t i c k n i n g e n tillgår s o m v i d s t r u m p s t i c k n i n g, e n - dast med den skilnaden, att m a n vänder o m o c h ej h a r ' a r b e t e t r u n d t.
Då m a t t a n fått l ä m p l i g s t o r - lek, b ö r j a s v i r k n i n g e n af b å r d e n.
De s m å k l ä d e s - lapparna klippas 6 cm.
långa och 1 cm.
breda.
Af grof m a t t v a r p u p p l ä g g e r m a n m e d v i r k n å l e u e n 1 0 c m.
l å n g kedja.
S e d a n v i r k a s p å t v ä r e n s. k. toffelvirkning.
I h v a r t fjerde h v a r f i s ä t t a s k l ä d e s l a p p a r, s å d e t får u t s e e n d e af flossa.
I a n d r a m a s k a n från k a n t e n b ö r j a s i s ä t t n i n g e n a f klädeslapparna.
Detta tillgår p å följande s ä t t: Man t a g e r 4 l a p p a r, l ä g g e r d e m d u b b e l v i k t a m e d s p e t s a r n a t i l l s a m m a n s, s ä t t e r d å d e s s a fyra l a p - par emellan en m a s k a i virkningen o c h drager h å r d t till; s e d a n v i r k a r m a n 6 v a n l i g a m a s k o r, i s ä t t e r å t e r l a p p a r p å s a m m a v i s s o m f ö r u t, tills r a d e n blir full.
S e d a n v i r k a s t r e h v a r f; i fjärde h v a r f v e t i s ä t t a s l a p p a r; d ä r m e d fortfares till d e n v i r k a d e k a n t e n blifvit s å l å n g, a t t d e n k a n fast- sys kring m a t t a n.
Den virkade kanten skall imi- t e r a flossa.
M a n s ä t t e r k l ä d e s l a p p a r n a, s å d e b i l d a stjärnor.
Moster Emma.
Skärm till fotografi.
Härtill t a g a s två papp- skifvor, 2 5 c m.
h ö g a o c h 16 c m.
b r e d a, h v i l k a r u n d a s upptill.
Dessa öfverklädas på e n a sidan med laxfärgad atlas, s o m lägges i tre s å djupa veck, a t t n e d e r s t a k a n t e n af p o r t r ä t t e n k u n n a s t i c k a s in i d e m.
A n d r a s i d a n af p a p p e n k l ä d e s m e d t e r r a c o t t a f ä r g a d p l y s c h, p å h v i l k e n m a n förut s y t t l a x f ä r g a d a n a g a l l i s eller n å g r a a n d r a b l o m - m o r i p a s s a n d e färger o c h g r ö n t s o m h ö r till d e m.
P l y s c h e n v i k e s j ä m t efter p a p p e n s k a n t e r o c h k a s t a s i h o p m e d a t l a s e n, s o m förut ä r v i k e n öf- v e r k a n t e r n a af p a p p s k i f v a n.
R u n d t o r n s k ä r m e n s ä t t e s e n l a x f ä r g a d s i l k e s s n o d d, o c h, b å d a skif- Ofver 15,000 s å l d a p å e t t å r.
Lika användbart v i n t e r s o m s o m m a r.
Brinner utan veke.
vorna sammanknytas med tre par snodder m e d tofsar i ä n d a r n e.
M a n k a n äfven göra m i n d r e s k ä r m a r för e t t p o r t r ä t t p å h v a r s i d a.
Pappen b e h ö f v e r d å e n d a s t v a r a 17 c m.
h ö g o c h 10 c m.
b r e d o c h e n d a s t e t t veck g ö r e s p å a t l a s e n i n e dersta kanten.
S k ä r m e n tar sig b r a ut n ä r den står på R a g n a r s skrifbord, och Britta som sytt den, hjälper h o n o m att däri ordna sina goda vänners porträtt. '
Belle-soeur.
Värmeprofvare f ö r luggtången.
Vid B r i t t a s t o i - lett u t g ö r d e n lilla l u g g t å n g e n e n viktig faktor, o c h A n n i e, s o m af e g e n e r f a r e n h e t k ä n n e r till d e s s e g e n h e t e r, gifver h e n n e af s i l k e s p a p p e r e n liten b o k, a t t a n v ä n d a d e l s a t t p r ö f v a t å n g e n s värrnegrad, dels att aftorka tången med, om den blifvit sotig.
O l i k f ä r g a d t s i l k e s p a p p e r h o p s y s till e n r ä t t tjock b o k, u n g e f ä r 1-4 c m.
i f y r k a n t.
P ä r - m e n g ö r e s af l j u s b l å t t a k v a r e l l p a p p e r (W h a t m a n s), och p å d e n målas, o m m a n k a n, några blomran- k o r; ä r m a n ej a r t i s t i s k t a n l a g d, u p p r i t a s m e d kalké,rpapper i n å?
r a vackra bokstäfver s e n t e n s e n B r ä n d t b a r n s k y r e l d e n » eller d y l i k t.
M e d h j ä l p af d e u p p r i t a d e k o n t u r e r n a m å l a r m a n s e d a n m e d vattenfärger, s å godt m a n k a n.
Kring ryggen knytes ett ljusblått sidenband, vid hvilket boken u p p h ä n g e s p å t o i l e t t s p e g e l n.
D å m a n s e d a n vill a n v ä n d a d e n, utrifves ett b l a d, på hvilket tången a f p r o f v a s e l l e r a f t o r k a s a l l t efter behof.
Belle-soeur.
Pump-fodral.
F ö r d e m, s o m k o k a kaffe i p u m p a, finnes i b o s ä t t n i n g s m a g a s i n e n h å l l a r e af b l e c k a t t l ä g g a p u m p a n i, n ä r kaffet s e r v e r a s.
F ö r a t t n u d e l s få ett p r y d l i g a r e u t s e e n d e, d e l s h å l l a kaffet längre varmt, öfverklädes hållaren på följande s ä t t: s m å fina h å l s l å s g a n s k a t ä t t i ö f v e r k a n t p å h å l l a r e n o c h i n e d a r k a n t p å locket.
Ett lager vadd fasfgummas jnuti (med syndetikon), ofvanpå detta svart k a h k å som vikes ut och fastgummas i botten, m e n invikes o c h fastsys i öfverkant ge- nom de s m å hålen.
E n r u n d p a p p s k i f v a efter bottens storlek öfverklädes m e d v a d d eller k a l i k å och fastgummas i botten.
Lika förfares m e d locket inuti.
Utanpå pumphållaren fastgummas, och äfven fastsys i s a m m a h å l, någon vacker kretonremsa, helst b å r d m ö n s t e r, så bred att d e n täcker hela hållaren.
P å locket fastsys en r e m s a, Fotogéuköket B.
A.
H j o r t h » PRIMUS » &amp; C:o, in, i samma riktning som de före oss an- lända.
I nästa ögonblick äro vi i en stor sal — vi befinna oss nämligen i en af stadens större skollokaler — och framför oss synes en tafla, väl värd att några ögonblick dröja in- för.
Midt på golfvet står en präktig gran, strålande af ljus och väl försedd med a l l a slags andra tillbehör till en sannskyldig svensk julgran.
V i d ena ändan af det stora rum- met står ett rikligt kaffebord, kring hvilket för närvarande den ifrigaste verksamhet rå- der.
D ä r synas flere unga kvinnor, några af värdinnorna vid festen, sysselsatta med att servera de talrika gästerna.
Och gästerna, hvilka äro väl de?
E n skara små barn i tunna, slitna kläder samt deras mödrar, alle- sammans fattiga, tarfligt klädda kvinnor, som nästan försagda mottaga all vänlighet, all frikostig gästfrihet, som visas dem och deras små.
Men nu är kaffedrickningen slut, och de främmande föras till salens motsatta sida, där långa bord stå uppradade, fullastade med klä- despersedlar.
D ä r får hvar och en af de därtill utsedda små flickorna en fullständig, varm vinterdräkt, som nu, åtminstone delvis, påklädes henne med hjälp af modren och gifvarinnan.
A l l a de såsom värdinnor när- varande unga flickorna ha under höstens lopp förfärdigat hvar sin af dessa beklädnader, som redan från början bestämts för och profvats på någon särskild liten flicka.
— Men icke till a l l a de närvarande små kan utdelning af kläder försiggå.
M å n g a äro blott i egenskap af syskon till de för detta år beklädda bar- nen inbjudna såsom deltagare i festen.
D o c k icke heller de blifva lottlösa.
Å f v e n för dem har sörjts af varmhjärtade barnavänner.
D ä r utdelas åt alla dessa en del småsaker, som s å b r e d a t t d e n r ä c k e r från n e d e r k a n t till m i d t e n af l o c k e t, s o m m e d e l s v e c k s a m m a n f ö r e s till m i d - ten, d ä r en k n a p p öfverklädd m e d s a m m a tyg sättes.
Gredelin.
Placerings-plåtar f ö r köket.
Beställ hos en plålslagare ett dussin fyrkantiga bleckplåtslappar af u n g e f ä r 5 c m.
h ö j d o c h 7 c m.
b r e d d.
Vanligt- v i s b r u k a d e k l i p p a till d e m, m e d a n m a n s t å r och väntar.
Öfvermåla d e m m e d hvit » spinall- emaljfärg.
Omgif d e m m e d e n b l å r a n d eller en- kel s l i n g a i oljefärg.
Skrif d ä r p å m e d l ä s l i g a b o k s t ä f v e r, h e l s t t r y c k s t i l, i oljefärg, f ö l j a n d e o r d s å s o m Såsvisp.
mateisp, diskvisp, disklappar, porslinshandduk, glashandduk o. s. v. s å m ä n g a o l i k a m a n a n s e r s i g b e h ö f v a.
H å l för s p i k a r s l å s i h v a r j e h ö r n, s å att d e n k a n u p p s p i k a s öfver den krok d ä r ofvanskrifna föremål hänger.
Skall t r o l i g e n blifva e n v ä l k o m m e n p r e s e n t till h v a r j e ordningsälskande matmoder.
Gredelin.
Stöfvelknekt.
I m å n g a af d e h e m, till h v i l k a I d u n s ö k t s i g e n v ä g, finnes d e t s ä k e r t f ö r h o p p - n i n g s f u l l a s ö n e r, h v i l k a k u n n a s l ö j d a e n stöfvel- knekt.
S e d a n g å r s y s t e r till e n l ä d e r b u t i k o c h k ö p e r e n bit r ö d t l ä d e r o c h p i q u e r a r u t d e n i k a n t e n, s å a t t d e n blir l i k a s t o r s o m » k n e k t e n s » öfversida.
D ä r p å u t s t i c k e s m e d e n grof n å l e t t l ä m p l i g t m ö n s t e r t. e x.
ett p a r k o r s l a g d a s k o r eller d y l i k t.
M ö n s t r e t s y s m e d p e r s i s k t g a r n u p p o c h n e d g e n o m h å l e n, l ä d e r b i t e n k l i s t r a s fast m e d syndetikon, o c h den nätta och framförallt prak- tiska j u l k l a p p e n ä r färdig.
Lisa.
Balkofta.
H v a r o c h e n u n g d a m, s o m ej b e s ö - ker baler klädd i » S o n i e d e bal », u t a n i vanlig aftonkappa, vet nog, h u r u rädd m a n är, att d e n skall p å något s ä t t solka ned k l ä d n i n g e n.
Se h ä r d å e n l ä m p l i g j u l k l a p p för e n u n g d a m a t t gifva s i n s y s t e r e l l e r e n m o r å t s i n f u l l v u x n a d o t t e r.
— Af t u n n l j u s flanell s y s e n l å n g kofta i empirestil.
Ä r m a r n a göras mycket vida med stora ärmhål.
Vid h a n d l e d e r n a t i l l h å l l a s d e ge- nom en ressär.
Koftan languetteras och prydes m e d ett p a r s i d e n r o s e t t e r.
Lisa.
t Ytterst bränBlebesparande.
Fotogenen brinner 1 gasform.
Exrjlosion omöiller.
L ä t t a t t slrfit.n
I D U N 366 blott kostat får sin annan en i i sin det mottar behöfver och ersatt hand fattiga välkommen parfvel nu omtanke halsduk håller sällsynthet får litet slitna arbete; en någon leksak, en hemmet, en tredje liten bok.
En åtta års med strålande ögon en han ej en af en ny, boll; längre bara se på, då andra pojkar leka.
Gladt men och jubel fyller hela rummet, nu ljuder en liten klocka, och sorl plötsligt inträder en djup tystnad.
En af festens till- ställarinnor framträder och talar kort, och på ett enkelt för barnen tilldragande sätt om julhögtiden och dess inre betydelse.
E n jul- psalm sjunges därpå, och nu tycker m a n sig riktigt märka, att högtiden är inne.
ger Glädjen sig uttryck i muntra lekar och ringdan- ser kring granen, och dessa fortgå, ända tills tiden är inne för små barn att gå hem krypa till kojs.
granen på och plundras all sin rikedom, som rättvist för- delas mellan paket bäres gröten förtärts.
Och Men dessförinnan alla barnen hem, nu och i påsar och när smörgåsarna och jul- släckas julljusen, men var viss, att ett återsken af dem tindrar ännu länge i glada barnaögon, k a n s k e förmår minnet däraf till och med upplysa hela den ja, fattiga kojan och frusna värma fordom kalla och hjärtan.
Men vi stå kvar hos de u n g a värdinnorna, som nyss fått mottaga så m å n g a ningar och de tacksägelser.
handtryck- F r å g a vi dem, äro nöjda med sin dag, så skola de med tindrande blick svara: » D e t var den ro- ligaste fest vi varit ined om. » — mig som kanske, hvilka de om alla voro, D u frågar anordnat den lilla här skildrade högtiden, och j a g vill svara d i g: de voro människor, som tänka på någon kunde fatta, att mer äfven än sig förmådde själfva; den ringaste mer än blott penningeunderstöd, som tarfvar att han l i k a väl som den bättre lottade behöfver v ä n s k a p.
De voro kvinnor, som kunde offra några af de få hvilostuuderna från ett mödosamt kall, eller som hetens utan tvekan egnade i barmhertig- tjänst den tid, som af många deras vänner och jämnåriga slösas bort i sällskaps- lifvet.
Till sist vill j a g blott tillägga d e t t a: d u sammaledes, och du skall blott tjäna renaste andra; glädje och gör därigenom icke H v a d v i d a r e beträffar d e t a t t » de flesta g u v e r - n a n t e r vilja gifta sig o c h d e t t a ä r j u ej a t t för- t ä n k a d e m », gifver j a g i n s.
fullkomligt r ä t t.
Att de h e l l r e vilja h a e t t eget h e m ä n v a r a i a n d r a s s å s o m e t t n ö d v ä n d i g t o n d t, » en v e r k l i g p l å g a », k a n m a n ej f ö r t ä n k a d e m Skulle d e vara så o k l o k a a t t ej d e s s f ö r i n n a n h a i n h ä m t a t, h v a d e n h u s m o d e r b ö r veta, blir d e t m a n n e n s f ö r l u s t, d e t är sant, m e n också endast hans.
A t t m å n g a f ö r ä l d r a r n u m e r a ä n förr s ä n d a s i n a b a r n i skolan, ä r ett obestridligt faktum, m e n a t t s k y l l a äfven d e t p å g u v e r n a n t e r n a ä r v ä l t ä m - ligen s ö k t.
Hvad som däremot är säkert är, att d e a l l r a tlesta u n g a flickor, s o m ä r o i tillfälle d ä r till, h e l l r e u t b i l d a s i g till l ä r a r i n n o r för s k o l a n ä n h e m m e t j u s t för a t t, n ä r d e l ä s t s i n a t i m m a r d ä r, vanligen i å 5 om dagen, d e helt d i s p o n e r a sin tid.
Men b v a r o c h e n k a n j u förut ö f v e r e n s k o m - m a m e d sin lärarinna om, h v a d h o n h a r att göra, s å k o m m a i n g a m i s s r ä k n i n g a r efteråt.
Det k u n d e m å h ä n d a o c k s å v a r a s k ä l e f t e r s i n n a, hvarför hon, n ä r s å är förhållandet, springer upp p å s i t t r u m efter i n m u n d i g a n d e t af m a t e n o c h k v a r s t a n n a r d ä r till n ä s t a m a t b u d V M e r ä n e n h u s m o d e r får k a n s k e, o m h o n vill v a r a ä r l i g, t i l l s t å, a t t h o n l å n g t i f r å n u p p f ö r sig s å s o m h o n borde mot den, som m e d henne delar ansvaret för h e n n e s b a r n s u p p f o s t r a n I v å r tid skulle väl b i l d n i n g v a r a det, s o m n i v e l l e r a r b å d e s t å n d s - o c h förmögenhetsförhållanden, och likväl k ä n n e r nog l ä r a r i n n a n r ä t t ofta, d å h o n s ö k e r s ä l l s k a p h o s d e n öfriga f a m i l j e n, d e n k y l a, s o m m a n i c k e m i s s - t a g e r sig p å, o c h s o m p å m i n n e r o m d e b e k a n t a o r d e n u r W i k n e r s b e r ä t t e l s e » Den h e d e r l i g e väf- v a r e n i K o r i n t h »: » Kom i h å g, a t t d u ä r e n s p i n - del ».
F i n g e h o n i s t ä l l e t r ö n a litet v ä n l i g h e t i det främmande hemmet, h a r j a g mycket misstagit mig, o m h o n skulle föredraga e n s a m h e t e n p å sitt rum.
Hvad slutligen det enligt p å s t å e n d e s å vanliga uttrycket » skapt s o m en guvernant » angår, skulle j a g g ä r n a vilja g ö r a e n f r å g a: I h v i l k e t f ö r h å l - l a n d e s t å r e n g u v e r n a n t s skapnad till h e n n e s plikter?
C. F. du bereder dig själf den tillfredsställelse, och du knyter ett starkt tillgifvenhetens band mellan dig och den samhällsklass, som du redan lärt dig frukta som en måhända fiende.
— n.
F r å n Iduns läsekrets.
Från en annan sida sedt.
I n u m m e r 4 3 af I d u n h a r X.
företagit s i g att u n d e r rubriken » Skapt s o m en guvernant » göra n å g r a utfall m o t d e n k l a s s a f a r b e t a n d e k v i n n o r, som benämnas guvernanter.
Säkert finnas de, s o m l i n n a d e t t a » väl g j o r d t », m e n e n o c h a n n a n torde k a n h ä n d a hafva något att h ä r e m o t invända.
E n af o r s a k e r n a till a t t g u v e r n a n t e r ofta h a s v å r t a t t e r h å l l a p l a t s e r s k u l l e, e n l i g t artikelför- f:ns p å s t å e n d e, v a r a d e n, a t t d e ej a n s e s i g b e - höfva deltaga i husliga g ö r o m å l.
M a n behöfver b l o t t t a g a I d u n i h a n d för a t t f i n n a e n h e l r a d annonser, i hvilka de platssökande gärna biträda i inom h e m m e t förefallande göromål », s å att den, som önskar en hushållsfröken på s a m m a gång som en lärarinna, lär nog b a att välja på.
F ö r min del k a n j a g aldrig se en s å d a n a n n o n s, u t a n a t t t ä n k a p å s k a l d e n s o r d: Hoad du är, ean fullt och helt och icke styckevis och clelt.
T y i n g e n lä- r a r i n n a, s o m s a m v e t s g r a n t vill s k ö t a sitt k a l l, kan på s a m m a gång gå i hushållet.
Jag talar icke h ä r o m e n s å d a n m e d e x e m p e l v i s en elev J ^ a v e l e r a r e K o c h t r e t i m m a r s d a g l i g u n d e r v i s n i n g, t y för s å s m å b a r n a n t a g e s j u v a n l i g e n ej n å g o n s å skick- lig o c h v a n l ä r a r i n n a, u t a n e n y n g r e flicka, s o m gör » h v a d s o m helst », u t a n o m d e n, s o m h a r flere e l e v e r o c h 6 å 7 u n d e r v i s n i n g s t i m m a r; n ä r s k a l l e n s å d a n k o r r i g e r a skri fböcker, s e öfver b a r - n e n s a r b e t e n o c h f ö r b e r e d a sig till l e k t i o n e r n a — för a t t n u icke t a l a o m s å u n d e r o r d n a d e s a k e r s o m s j ä l f s t u d i e r, t i l l s y n öfver e g n a k l ä d e r, p r o m e n a - d e r o c h h v i l a — o m h o n äfven s k a l l v a r a m e d o m bak, slakt och strykning?
I många h e m sättes s å d a n t j u a l d r i g i fråga, m e n d e t finnes v i s s e r l i - g e n d e f r u a r, s o m ej a n s e för m y c k e t b e g ä r d t att, oafsedt fordran att d e p å lediga s t u n d e r skola v a r a till h j ä l p o c h s ä l l s k a p å t b a r n e n — s o m d e k a n s k e ofta h a m e r ä n n o g af u n d e r l e k t i o n e r n a — d e äfven s k o l a h a s a m m a b e f a t t n i n g h o s m o - d e r n.
M å n n e e n g u v e r n a t i t kan s k ö t a allt d e t t a?
H e l t s ä k e r t ej u t a n a t t h e n n e s e g e n t l i g a v e r k s a m - het lider däraf.
ANDERSON S v a r till t a n t Lina.
Fullt e r k ä n n a n d e det befogade i påminnelsen o m s a b b a t s f r i d e n l i k s o m o c k s å i d e l t a g a n d e t för de a r b e t a n d e och betungade, beder u n d e r t e c k n a d i all ö d m j u k h e t a t t få p å p e k a f ö l j a n d e: l:o. Matsedlarne i Idun ä r o icke, mig veterligt, n å g o t e n v å l d s m a k t e n s p å b u d, s o m m å s t e till s i n y t t e r s t a g r ä n s följas, u t a n e g e r j u e n h v a r s i n fulla frihet a t t efter b e h a g o m f l y t t a d e r ä t t e r, s o m d ä r i f ö r s l a g s v i s a n f ö r a s för a t t underlätta, icke be- stånidl föreskrifoa s v a r e t p ä d e n för m å n g e n s å t r ö t t a n d e f r å g a n: H v a d s k o l a vi t a g a till m i d d a g i dag?
2:0.
F i n n e s, s å v i d a j a g k a n s e, i c k e n å g o t hin- d e r för d e n, s o m s å ö n s k a r, a t t o m f l y t t a d a g o r d - n i n g e n o c h s ä t t a m å n d a g eller t i s d a g, eller hvil- keii d a g s o m h e l s t, f r a m f ö r s ö n d a g e n s m a t o r d n i n g, ifall d e n n a s k a l l s å y t t e r l i g t n o g a följas.
3:o. B e d e r j a g få u p p l y s a, a t t d e fyra r ä t t e r n a på söndagen bestämmas m e d tanke pä, att endera kött- e l l e r f i s k r ä t t e n s k a l l k u n n a u t a n s v å r i g h e t u t e s l u t a s.
A t t s ö n d a g e n blifvit v a l d till e x p o n e n t af h u s m o d e r n s m a t l a g n i n g s k o n s t, beror endast därpå, att veckan skall j u med n å g o n d a g börjas o c h d ä r t i l l p a s s a r s ö n d a g e n b ä s t.
Att d e n rikli- g a s t e m a t s e d e l n k o m m e r först p å m a t o r d n i n g e n ä r j u r i m l i g t, l i k s o m a t t å t m i n s t o n e e n s å d a n fö- rekommer i den enklare matordning, som m a n a n t a g e r ä r i h v a r d a g s l a g b r u k l i g h o s d e flesta, s o m ej ä r o g u r m a n d e r.
Mathiola.
1893 Ur notisboken.
Efter svenskt mönster.
Drottning Carola af S a c h s e n i n t r e s s e r a r sig v a r m t för d e e p i l e p t j s k a barnens vård och uppfostran.
Nästa å r ä m n a r h o n ö p p n a ett h e m för d e m, d e t f ö r s t a i l a n d e t; d e t s k a l l ligga u t a n f ö r h u f v u d s t a d e n o c h e n fram- s t å e n d e läkare och lifmedikus, d r Robert Klemm, skall v a r a behjälplig m e d s a m t ä r a och m e d i k a l a a n o r d n i n g a r för d e t n y a h e m m e t.
P å d r o t t n i n g e n s u p p d r a g h a r h a n tillskrifvit fru Ebba Ramsay på W i l h e l m s r o vid J ö n k ö p i n g, h v a r s v e r k s a m h e t i a t t g r u n d a d e t f ö r s t a h e m för v a n f ö r a i S v e r i g e ä r k ä n d i T y s k l a n d b l a n d d e för d e s s a b a r n in- t r e s s e r a d e p e r s o n e r.
Efter e r h å l l e t s v a r o m h e m - met vid Wilhelmsro u p p k o m s t och utveckling h a r e n s k r i f v e l s e a n l ä n d t till fru R a m s a y från h e n n e s öfverhofmarskalk, uttryckande drottning Caro- las belåtenhet med de erhållna upplysningarna o c h fotografierna af h e m m e t v i d W i l h e l m s r o, s o m n u i m e r ä n 20 å r h u n n i t v i s a l ä m p l i g h e t e n af sin anläggning både i ett och a n n a t h ä n s e e n d e.
» Tjänande systrar ».
M e d t v ä eller t r e d a - gars mellanrum ha Göteborgstidningarna i denna vecka p å s i n första s i d a tillkännagifvit t v å döds- b u d, h v i l k a h e l t s ä k e r t af s a m t l i g a d e s s l ä s a r e r ä k n a t s till d e t s l a g, s o m få g å o a n m ä r k t a förbi.
De t a l a d e n ä m l i g e n o m a t t j u n g f r u Anna Larsson 78 å r gammal, och d e n n a s syster, jungfru Loeisu Larsson, 7 1 å r g a m m a l, allidit.
D e t m ä r k l i g a s t e med dessa gamla trotjänarinnnor är emellertid d e t, a t t d e u n d e r h e l a s i n l å n g a lefnad t j ä n a t till s a m m a n s, den e n a som husjungfru och den andra s o m k o k e r s k a; det b a r, hvilket ä r det alla märk- l i g a s t e, d o c k icke v a r i t i s a m m a familj, u t a n i flera, m e n d ä r d e n e n a fått a n s t ä l l n i n g, d i t h a r d e n a n d r a v e l a t o c h fått följa efter.
Så har år efter ä r, flyttning efter flyttning s k e t t, o c h d c plikttrogna systrarna h a ständigt varit förenade.
D å d e n e n a l a d e s p ä s j u k s ä n g e n, d r ö j d e d e t icke l ä n g e i n n a n d e n a n d r a d r a b b a d e s af s a m m a ö d e, o c h d å d ö d e n - b e f r i a r e n gaf 7 8 - ä r i n g e n s i n orlof- s e d e l, ville äfven 7 1 - å r i g a h a s i n.
T r o g e t f ö r e n a d e s o m d e v a r i t i lifvet, blefvo d e d e t o c k i d ö d e n.
* En fröken Worpitzkif, e n polsk d a m s o m aflagt j u r i s d o k t o r s e x a m e n, g j o r d e h ä r o m d a g e n, åtföljd af e n s ä l l s k a p s d a m, e t t b e s ö k i S t o c k h o l m s r å d h u s r ä t t för a t t t a g a k ä n n e d o m o m r ä t t e n s ar- b e t s o r d n i n g m.
m.
U n d e r t v å t i m m a r s t i d öfver- v a r h o n s å l u n d a b r o t t m å l s r a n s a k n i n g a r å fjärde a f d e l n i n g e n, h v a r v i d e n af r ä t t e n s l e d a m ö t e r för h e n n e tolkade m å l e n s beskaffenhet o c h rättens b e h a n d l i n g af d e s a m m a.
Föreningen för sömmerskor firade i s ö n - d a g s afton å r s f e s t å S t o r a b ö r s s a l e n h ä r s t ä d e s, hvarvid p r o g r a m m e t upptog åtskillig underhållning s a m t u p p l ä s n i n g af å r s b e r ä t t e l s e n.
Föreningens verksamhet h a r omfattat: en sjukkassa, hvilkens ä n d a m å l ä r a t t g e n o m fri l ä k a r v å r d o c h m e d i c i n s a m t p e n n i n g u n d e r s t ö d gifva m e d l e m m a i n e h j ä l p u n d e r s j u k d o m; s a m t hjälpkassan, hvilkens ända- m å l ä r a t t gifva tillfälliga u n d e r s t ö d s a m t a t t bi- s p r i n g a k o n v a l e s c e n t e r, till d e s s d e å t e r v u n n i t sin fulla a r b e t s k r a f t.
D ä r j ä m t e h a r, l i k s o m u n d e r flere f ö r e g å e n d e å r, e t t s o m m a r h e m v a r i t a n o r d n a d t för d e m af f ö r e n i n g e n s m e d l e m m a r, s o m d ä r a f v a r i t i behof o c h k u n n a t b e g a g n a s i g.
S o m vanligl å t n j ö t o tjugo m e d l e m m a r v e d e r k v i c k e l s e ä s o m - m a r h e m m e t.
V i d a r e u t d e l a d e s u n d e r s t ö d till l a n d t - vistelse å själfvaldt ställe å t 9 p e r s o n e r Medel till k a l l a o c h v a r m a b a d h a u t d e l a t s till 26 m e d l e m - m a r, h v i l k a icke h a fått tillfälle a t t v i s t a s p ä lan- det.
D e n k u r s i friskgymnastik, s o m genom k v i n n liga g y m n a s t i k s ä l l s k a p e t a n o r d n a t s, h a r d e s s u t o m s t å t t f ö r e n i n g e n s m e d l e m m a r till b u d s m o t e n r i n g a afgift.
I n k o m s t e r n a u n d e r å r e t h a u p p g å t t till 2,889 kr.
3 ö r e o c h u t g i f t e r n a till 2,565 kr.
6 8 ö r e.
T i l l g å n g a r n e v o r o d e n 1 o k t o b e r 1 8 9 3 13,730 kr.
24 öre.
* » £« dubbelstjärna ».
Båda de berömda sångerskor, s o m nyligen gästat vårt land och hvilkas porträtt I d u n meddelat, nämligen fruarna Marcella Sembrich o c h Nelly Melba, h a af k o n u n g O s c a r h u g n a t s ined m e d a l j e n L i t e r i s et a r t i b u s.
Ett hem för lärarinnor, in- o c h u t l ä n d s k a, h v i l k a v i s t a s i S t o c k h o l m k o r t a r e tid för a t t h o s - p i t e r a v i d s k o l o r n a, för a t t s t u d e r a v å r s l ö j d u n -.
l i i v« ' I-, g u l d - ocb s i l f v e r a r f o e t e n, passande till l y s n i n g s - och hederspresenter.
B o r d s i l f v e r, eleganta mönster till lägsta pris efter dagens kurs å silfver.
A r m b a n d, B r o s c h e r, N å l a r, R i n g a r, K e d j o r etc. i stort och modernt urval till billigaste pris.
I H a n i a i i t r i i i g a r m e d 1, 3 och 5 diamanter från 20, 60 och 136 kr.
• t Ä - p.nelii Tftrnp.
Ttill1ffa.
n r i s e r.
— Bref besvaras o m s å e n d e.
4M1
I DU N 1893 d e r v i s n i n g eller dylikt, h a r l ä n g e v a r i t e t t ö n s k - n i n g s m å l för d e m, s o m k ä n n a h v i l k a s v å r i g h e t e r u n g a k v i n n o r k u n n a v a r a u t s a t t a för p å e n främ- m a n d e p l a t s, d ä r d e ofta n ö d g a s s a k n a b å d e s k y d d och trefnad.
Efter e x e m p e l från u t l a n d e t h a r m a n d ä r f ö r v a r i t b e t ä n k t p å a t t r e d a n till h ö s t e n s ö k a få till s t å n d e t t s å d a n t h e m, o c h m a n p å - r ä k n a r u n d e r s t ö d d ä r f ö r af i n t r e s s e r a d e, d å d e t ej är antagligt att hemmet, åtminstone icke under de första 4 — 5 åren skall k u n n a b ä r a sig e k o n o - m i s k t.
D e t ä r fröken Louise Andrié s o m s a t t sig i s p e t s e n för företaget, för h v i l k e t h o n r e d a n l y c k a t s v i n n a u n d e r s t ö d af e n d e l p e r s o n e r.
Firma?
!, Th. Winborg &lt;0 Co, v ä l k ä n d för I d u n s l ä s e k r e t s g e n o m s i n a u t m ä r k t a f a b r i k a t af ättika, s e n a p, såser, laktoserinkakao, j ä s t p u l v e r m.
m., o m h v i l k a l i r m a n s s t ä n d i g t å t e r k o m m a n d e a n n o n s e r i I d u n e r i n r a, h a r fått d e s s a s i n a till- verkningar prisbelönta vid världsutställningen i Chicago.
Svenslea villans värdinna.
Från Chicago h e m k o m för n å g r a d a g a r s e d a n till G ö t e b o r g fru A r t h u r Leffler, d e n s v e n s k e k o m m i s s a r i e n s m a k a.
F r u Leffler h a r, s o m l d u n r e d a n i s a m m a n h a n g med h e n n e s p o r t r ä t t m e d d e l a t, i C h i c a g o p å sitt ä l s k v ä r d a sätt fyllt e n r e p r e s e n t a t i o n s p l i k t, s o m s a n n e r l i g e n icke v a r i t u t a n s i n s t o r a b e t y d e l s e n ä r det gällt a t t i d e t afliigsna l a n d e t v i n n a s y m p a t i e r för v å r t l a n d.
Dödsbud.
I K u n g s b a c k a h a r allidit änkefru Martha Stina Schöldström, född Å b e r g, i e n å l - d e r af 7 9 å r.
D e n b o r t g å n g n a v a r e n r i k t begåf- v a d o c h talangfull k v i n n a, s o m i h ä l s a n s d a g a r förde ett fint h e m i d e n lilla a p o l e k a r b o s t a d e n i K u n g s b a c k a.
H o n e f t e r l ä m n a r flera b a r n, b l a n d h v i l k a d e n äfven för I d u n s l ä s e k r e t s v ä l k ä n d e s k r i f t s t ä l l a r e n Birger S c h ö l d s t r ö m.
Vi s k o l a åter- komma.
367 f ö r f a t t a r e n f ö r s p o r d e s efter r i d å n s s i s t a fall, h v i l k a d o c k ej af d e n n e k u n d e e f t e r k o m m a s.
Södra teatern gifver i d a g f r e d a g för f ö r s t a g å n - gen A l a d d i n ».
N ä m n d a s t y c k e, e t t feeri m e d s å n g o c h b a l e t t e r i 12 t a b l å e r, ä r e n af H e c t o r Crémieux verkställd s k ä m t s a m bearbetning af sa- gan » Tusen och en natt ».
P å dess s c e n i s k a ut- s t y r s e l h a f v a i n g a k o s t n a d e r s p a r a t s; öfver 2 0 0 kostymer förekomma i stycket och de d a n s a n d e s a n t a l u p p g å r till 6 0 d a m e r o c h h e r r a r.
Samtliga d e k o r a t i o n e r h a f ö r f ä r d i g a t s af C a r l G r a b o w, k o - s t y m e r n a, efter t e c k n i n g a r a f d i r e k t ö r H. Christi- ernsson, hafva förfärdigats dels h o s h r Schlyter, d e l s p å t e a t e r n s a t e l i e r.
B a l e t t e n ä r i n ö f v a d af premierdansösen Gunhild Rosén, musiken kompo- n e r a d o c h a r r a n g e r a d af k a p e l l m ä s t a r e n B j ö r n Halidén.
Fru Teresad Albert-Carrenos afskedsmatiné s i s t l i d n e s ö n d a g h a d e lockat e n s å t a l r i k p u b l i k, a t t å h ö - r a r n e äfven fyllde s j ä l f v a m u s i k e s t r a d e n.
Ett så lifligt i n t r e s s e t o r d e n ä p p e l i g e n h a f v a v i s a t s n å g o n f r ä m m a n d e k o n s t n ä r s e d a n » violinälfvan T u a s för- s t a b e s ö k h ä r s l ä d e s.
O c k s å blef a f s k e d s m a t i n é n, vid hvilken d e n framstående k o n s t n ä r i n n a n n ä s t a n öfverträffade sig själf, e n e n d a s t o r o v a t i o n för henne, i hvilken låg ett oförtydbart: välkommen åter snart!
Musikföreningen gifver n ä s t k o m m a n d e t i s d a g d e n 21 d e n n e s s i n f ö r s t a k o n s e r t för s ä s o n g e n.
H ä r vid k o m m e r a t t u t f ö r a s: C h e r u b i n i s » A n a k r e o n - uvertyr », Beethovens härliga m ä s s a i c-dur, Nor- mans hymn » Rosa rörans bonitatem » samt romans för v i o l i n i g-dur af B e e t h o v e n.
o Force majeure.
S k i s s för I d u n af Näs slöjd i Neapel.
Undervisning i svensk slöjd kommer att meddelas vid en b e r ö m d högre llickskola i Neapel, Instituto froebeliano.
Fröken Victoria AppeltoJJt från N ä s h a r e f t e r s k r i f v i t s o c h s k a l l s t a n n a v i d n ä m n d a s k o l a e t t å r s tid a t t gifva d e s s l ä r a r i n n o r u n d e r v i s n i n g i slöjd.
K * Teater och musik.
Kungl.
operan.
L ö r d a g e n d e n 2 5 d e n n e s t a g a d e f r a n s k a f ö r e s t ä l l n i n g a r n a m e d d e n b e r ö m d e skå- d e s p e l a r e n Febvre i s p e t s e n s i n b ö r j a n.
K.
Dramatiska teatern.
V å r t a l a n g f u l l e o c h flitige d r a m a t i k e r h r Knut Michaelson h a r äter beredt oss en a n g e ä m premiére m e d sitt n y a helafton- stycke, treaktskomedien » Förr i världen ».
För- fattaren h a r denna gång l ä m n a t de m o d e r n a ä m - n e n a o c h v a l t a t t t e c k n a e n s e d e b i l d från 1 6 0 0 - talet, frän d e t s v e n s k a l a n d t - o c h j u n k e r l i f v e t u n - d e r t i d e n n ä r m a s t efter 3 0 - å r i g a k r i g e t.
H a n h a r l y c k a t s gifva e n m y c k e t kraftig o c h t r o v ä r d i g t e c k n i n g af d e ej allt för förfinade s e d e r, h v i l k a d å rådde s o m en kvarlefva af krigets råhet, och såväl i språkets behandling s o m i hvarje detalj af k a r a k t ä r s s k i l d r i n g e n o c h s t y c k e t s r e n t s c e n i s k a u p p s ä t t n i n g, h v i l k e n f ö r f a t t a r e n p e r s o n l i g e n ledt, h a r h a n nått god och äkta verkan.
Arbetet i sin h e l h e t v i t t n a r o m e n u t s t r ä c k n i n g af h r M i c h a e l - s o n s r e d a n förut s k a t t a d e t a l a n g, h v i l k e n m a n k a n s k e k n a p p a s t förutsatt, m e n därför naturligtvis så mycket m e r a gläder sig åt.
Utförandet p å Dramatiska tealern v a r i det hela v ä r d i g t.
H r Hillberg gaf e n k a r a k t ä r s f u l M o l k n i n g af k y r k o h e r d e n G u n n é r u s o c h fröken Ahlander som h a n s morska hustru Barbro v a r helt enkelt ö f v e r d å d i g — - u t a n tvifvel d e n b ä s t a af s a m t l i g a rollinnehafvare.
Af t v ä n n e u n g a k v i n n o r, d e n o k o n s t l a d e lilla p r ä s t d o t t e r n o c h d e n s t o l t a a d e l s - fröken, gåfvo fru Seelig Lundberg o c h fru Sandell b i l d e r, s o m lyckligt s t o d o e m o t h v a r a n d r a g e n o m sin naturliga kontrastverkan.
H r Skånberg var s o m oftast s t å t l i g i s i n r i d d a r d r ä k t o c h h r Erwall i sin robusta, men i grunden bjärtegoda karla- v u l e n h e t e n v i n n a n d e fänrik A x e l s s o n.
M i n s t p å s i n p l a t s v a r k a n s k e h r Fredrikson s o m öfverste Lillie — h r F r e d r i k s o n p a s s a r n u e n g å n g för a l l a ej s å g o d t i k o s t y m.
P u b l i k e n s bifall v a r lifligt, o c h e n t r ä g n a r o p p å 6.
8.
Frank Truth.
et v a r e n afton i s l u t e t af s e p t e m b e r 1 8 8.
.
.
I e n lyxfullt, m e n g a m m a l d a g s m ö b l e r a d sa- long, å e t t h e r r e g o d s i m e l l e r s t a S v e r i g e, s a t t e n u n g flicka v i d e n till hälften n e d b r u n n e n b r a s a.
H o n s a t t, eller s n a r a r e h a l f l å g, a l l d e l e s o r ö r l i g.
D e n fina, s m ä r t a g e s t a l t e n v a r u t s t r ä c k t i h e l a s i n l ä n g d, o c h d e t lilla b l o n d a h u f v u d e t h v i l a d e mot de under nacken sammanknäppta händerna.
Ögonen, s o m voro fixerade på elden, uttryckte en nästan pinsamt intensiv längtan.
H e n n e s s j ä l v a r k o n c e n t r e r a d p å m i n n e t af n å g o t, s o m h ä n d t h e n n e för u n g e f ä r e t t å r s e d a n.
H o n s å g ä n n u, h u r u han s t o d d ä r v i d v a g n s d ö r r e n efter a t t h a f v a h j ä l p t h e n n e i v a g n e n, s å g d e n h ö g a, s m ä r t a g e s t a l t e n, s å g d e fina, a r i s t o k r a t i s k a a n s i k t s d r a g e n, de r ö d b l o n d a m u s t a c h e r n a, d e n v a r m a, k ä r l e k s f u l l a b l i c k e n, k ä n d e t r y c k n i n g e n af h a n s hand, hörde hans brådskande dämpade s t ä m m a.
» Ja, i m o r g o n måste j a g r e s a, m e n j a g k o m m e r t i l l b a k a e n d a g — j a g k a n o c h får i n t e s ä g a m e r a.
Vänta på mig — säkert — — säkert? » En ömse- s i d i g h a n d t r y c k n i n g, v a g n s d ö r r e n s m ä l l e r igen, o c h hon ser honom inte längre.
Och det v a r ständigt så, d å h o n v a r e n s a m.
S a m m a tafla r u l l a d e u p p s i g för h e n n e s s i n n e, s a m m a o r d ljödo i h e n n e s ö r o n.
R ö s t e r h ö r d e s e m e l l e r t i d från n ä r m a s t e r u m, o c h ett d r a g af m i s s n ö j e flög öfver d e n u n g a f l i c k a n s ansikte.
Så — det v a r således nödvändigt att t a g a m a s k e n p å, a t t s e l u g n o c h likgiltig u t, e l l e r, ä n n u svårare, att visa sig glad och m u n t e r.
— H o n r e s t e sig l å n g s a m t o c h gick e m o t e n g r å h å r s - m a n, s o m j u s t n u trädde in i r u m m e t.
Det v a r hennes förmyndare, godsets ägare, baron von Badener.
Sextioårig var h a n ä n n u ganska vacker, m e n e t t k r o n i s k t i n v ä r t e s l i d a n d e h a d e gifvit h o - u o m e t t t ä r d t o c h s j u k l t g t u t s e e n d e.
De s i s t a t r e å r e n h a d e h a n till följd af t i l l t a g a n d e s j u k l i g h e t icke e n s o m v i n t r a r n e v i s t a t s i S t o c k h o l m, o c h d å h a n s g a m l a v ä r d e r a d e v ä n, ö f v e r s t e Falkendorff, vid s i n d ö d a n f ö r t r o d d e s i n e n d a d o t t e r i h a n s v å r d, blef h o n e n v e r k l i g l j u s p u n k t i g e n e r a l e n s n u m e r a e n f o r m i g a lif.
R u t h h a d e i öfver t v å å r h a f t sitt h e m h o s ge- n e r a l e n o c h höll i n n e r l i g t af h o n o m.
D e t v å för- stodo sig p å h v a r a n d r a, m e n h a d e båda svårt a t t k o m m a ö f v e r e n s m e d g a m l a fröken Malla, g e n e - r a l e n s syster, s o m i m å n g a h e r r a n s å r varit vär- dinna i hans hus.
Medan betjänten tände lamporna, hjälpte Ruth g e n e r a l e n a t t s ä t t a s i g till r ä t t a riktigt b e k v ä m t £ a q e r s t r ' 6 m i s t o r a l ä n s t o l e n v i d b o r d e t, d ä r h a n v a n l i g e n af- vaktade tidningarnas ankomst.
» T a c k m i n flicka, t a c k, t a c k.
Vill d u n u o c k s å k a s t a n å g o n t i n g öfver m i n a fötter, d e t ä r r i k t i g t h ö s t v ä d e r i dag, och det ä r mig omöjligt att hålla mig varm. » » Hvad sa ' doktorn i dag, farbror?
Jag såg h a n s vagn p å eftermiddagen. » » Å, h a n s j u n g e r p å d e n v a n l i g a h ö s t t o n e n.
H a n vill, a t t j a g s k a l l gifva m i g af till r i v i e r a n öfver vintern, och i år tror j a g inte j a g k a n slingra mig u n d a n.
H a n är så bestämd. » » Han h a r nog rätt.
Det vore j u också oförstån- digt a t t s t a n n a i d e t h ä r k a l l a k l i m a t e t, d å far- b r o r lider s å af k y l a n.
» » Kanske — m e n h u r skulle j a g n u reda mig u t a n dig, tror du? » » Låt m i g följa m e d, d e t ä r d e t e n k l a s t e!
— Ack, s n ä l l a f a r b r o r, t a g m i g m e d, j a g l ä n g t a r s å g r ä n s l ö s t a t t få r e s a, o c h m e s t af allt a t t få r e s a till F r a n k r i k e, för d å k a n m a n i n t e u n d g å a t t k o m m a till P a r i s å t m i n s t o n e p ä e t t p a r d a g a r!
» R u t h h a d e fallit p å k n ä b r e d v i d g e n e r a l e n o c h höll n u h a n s e n a h a n d emellan sina h ä n d e r tätt intill sin kind.
» Ogörligt, m i n tlicka, o g ö r l i g t!
F ö r a t t k u n n a taga dig m e d, måste j a g j u också taga tant Malla m e d för a t t v a r a f ö r k l ä d e å t d i g.
O c h d e t s k u l l e j a g inte k u n n a u t h ä r d a.
Du vet, h u r h o n ener v e r a r m i g h ä r h e m m a, d ä r h o n ä n d å h a r allt h u s - folket a t t s t y r a m e d, h v a d s k u l l e d e t d å i n t e bli på en resa, d ä r h o n bara hade dig och mig att drilla.
Nej — d e t skulle s n a r t göra slut p å d e n s m u l a lifskraft j a g h a r k v a r, k ä r a b a r a, m e n.
.
. » » Men.
.
.
?
» » P å e t t v i l l k o r k u n d e vi få följas å t — o c h d e t v o r e, o m d u ville gifta dig m e d d i n g a m l e s j u k e förmyndare. » R u t h g j o r d e e n h a s t i g, ofrivillig r ö r e l s e o c h v ä n d e e t t y t t e r l i g t f ö r v å n a d t a n s i k t e m o t ge- neralen.
» Nå, n å, b a r n e t m i t t, vi s k a i n t e m e r a t a l a o m s a k e n.
— D u v e t, a t t d u ä r m i g d u b b e l t k ä r, där- för a t t d u l i k n a r henne, h e n n e s o m j a g f ö r l o r a d e, i u n a n j a g e n s h u n n i t fatta d e n g r ä n l ö s a sällheten af a t t v e r k l i g e n ä g a h e n n e.
» H a n s h a n d for m e d o ä n d l i g ö m h e t s m e k a n d e öfver R u t h s h u f v u d, o c h h a n s ö g o n fingo ett fuk- tigt s k i m m e r.
R u t h s h j ä r t a fylldes af ett ö f v e r s v a l l a n d e m e d - lidande.
Själf ä l s k a n d e i n e d u n g d o m e n s h e l a i n t e n s i t e t, s t o d d e t m e d e n s för h e n n e, a t t d e n g a m l e m a n n e n s lif m å s t e h a f v a v a r i t e n e n d a ändlös ökenvandring alltsedan h a n s unga hustrus död.
H u r själfviskt h a d e h o n i c k e s y s s e l s a t t s i g med sina egna känslor och förhoppningar — j a, hon h a d e j u dock hoppet h o n — d å h o n i stäl- let b o r t h j ä l p a h o n o m a t t b ä r a d e n l i f s l å n g a sak- n a d, s o m fallit p å h a n s lott.
H o n ville s ä g a n å - got, m e n i n t e e t t o r d k o m öfver h e n n e s l ä p p a r.
Hon fattade hastigt generalens händer, kysste d e m o c h s l ö t d e m k r a m p a k t i g t till s i t t b r ö s t, u n d e r d e t a t t h e n n e s h u f v u d föll n e d e m o t h a n s a x e l.
— F ö r f ö r s t a g å n g e n i sitt lif erfor g e n e r a l e n k ä n s l a n af a t t h o s e n m e d m ä n n i s k a h a f v a f u n n i t fullkom- lig s y m p a t i i s i n s a k n a d.
Det förblef a l l d e l e s t y s t u n d e r n å g r a m i n u t e r.
S l u t l i g e n r e s t e s i g R u t h o c h gick för a t t r ö r a o m elden, s o m brunnit ned.
Nästan samtidigt k o m betjänten med post och tidningar.
Generalen g e n o m ö g n a d e till a t t b ö r j a m e d n å g r a bref, m e n öfvergick s n a r t till t i d n i n g a r n a, h v i l k a i n t r e s s e r a d e h o n o m mycket.
Ruth återtog sin plats vid elden o c h föll å t e r in i s i n a d r ö m m a r.
Generalen bröt först t y s t n a d e n.
» Ruth, du k o m m e r j u ihåg d e n d ä r u n g a diplo- m a t e n grefve G y l l e n s t a m — k u s i n till d i n v ä n M a r t h a K a r r e r.
H a n s o m v a r p å M o s s t o r p i fjor och var marskalk på hennes bröllop? » » Ja — j a g minns. » Hon hade under det generalen talade rätat u p p sig i s t o l e n.
O r d e n föllo k o r t a o c h p r e s s a d e, s o m o m h o n fruktat a t t en e n d a s t u n d fördröja hvad h a n kunde ha att meddela.
Hon väntade i a n d l ö s s p ä n n i n g, orörlig, m e d r y g g e n v ä n d m o t g e n e r a l e n s o m förut.
» Du m i n n s vi h ö r d e i v i n t r a s, a t t h a n blifvit s k i c k a d till l e g a t i o n e n i P a r i s — n u s t å r d e t h ä r i t i d n i n g e n, a t t h a n för n å g r a d a g a r s e d a n gift sig d ä r, m e d d o t t e r n till e n s y d - a m e r i k a n s k m å n g - m i l l i o n ä r, m r Block.
F u r s t l i g t b r ö l l o p e t c.
» Grefve G y l l e n s t a m h a r g e n o m sitt ä l s k v ä r d a, v i n n a n d e v ä s e n d e r e d a n h u n n i t blifva s ä r d e l e s p o p u l ä r i n o m härvarande diplomatiska kretsar.
» Tacka tusan för d e t.
P r ä k t i g p o j k e, b r i l j a n t h u f v u d, k o m m e r a t t g å l å n g t, d e t h a r j a g alltid s a g t.
» Och s å f o r t s a t t e g e n e r a l e n h e l t l u g n t m e d s i n tidningsläsning, alldeles o m e d v e t e n o m, a t t ett u n g t lif sköflats en passant.
S y t o e l i ö r s - o e h 18 Humlegärdsgatan T % / r A » &lt; » • « • • « 4~1!
18
IDUN 368 b e r e d d e h o n o m, o m h o n sett d e t.
M e n h o n s å g p å h o n o m, u t a n a t t s e h o n o m.
Efter a t t h a f v a s a m l a t s i n s i s t a kraft för a t t u t t a l a d e a f g ö r a n d e orden, v a r h o n n u fullständigt känsloslö o c h omedveten o m h v a d s o m tilldrog sig o m k r i n g henne.
H a n s l ö t h e n n e till s i t t b r ö s t o c h t r y c k t e e n k y s s p å h e n n e s p a n n a, t o g s å d e t lilla h u f v u d e t m e l l a n s i n a h ä n d e r för a t t riktigt b e t r a k t a h e n n e.
H a n f ö r s k r ä c k t e s öfver h e n n e s f ö r s t ö r d a u t s e e n d e.
» Men h v a d f a t t a s d i g d å — d u ä r s å förfärligt blek?
— Ack, mitt stackars, stackars barn, d u s k a i n t e g ö r a d e t offret för m i n s k u l l.
D u l i d e r af det, j a g s e r d e t tydligt.
J a g k a n i n t e tillåta a t t d u offrar dig. » (Forts-) R u t h satt alltjämt orörlig, dödsblek, s o m huggen i marmor.
H o n h a d e först e n f ö r n i m m e l s e, s o m om allting stannat inom henne, både andligen och lekamligen, h o n tyckte sig icke längre v a r a till.
P l ö t s l i g t b ö r j a d e d o c k h j ä r t a o c h p u l s a r s l å v å l d s a m t, o c h h o n erfor e n s å ö f v e r v ä l d i g a n d e smärta, att hon endast m e d yttersta ansträngning förmådde återhålla ett ångestskri.
Och s å k o m m o t a n k a r n e i n s t o r m a n d e från a l l a s i d o r.
Förtviflan, bitterhet, h ä m n d b e g ä r o c h lifsleda höllo r i n g d a n s i d e n a r m a lilla h j ä r n a n.
Moderlös s o m h o n v a r sedan sin späda barn- dom o c h faderlös s e d a n t v å å r tillbaka, hade hela hennes djupa, starka känsla koncentrerats i hennes k ä r l e k till N i l s G y l l e n s t a m, o c h d å h a n s v e k h e n n e, s y n t e s s o m o m h e l a lifvet s v e k h e n n e.
S l u t l i g e n s a k t a d e k ä n s l o s t o r m e n af o c h efter- t r ä d d e s af e t t a p a t i s k t t i l l s t å n d.
H e n n e s a p a t i skulle hafva varit fullständig, o m icke d e n t a n k e n envist återkommit — h a n, som kunnat glömma, får i n t e t r o, a t t j a g v ä n t a t, a t t j a g lider, a t t j a g s a k n a r h o n o m.
— H v a d s k u l l e h o n g ö r a för a t t f ö r e k o m m a d e t?
— — J o, DET s k u l l e h o n g ö r a, h u r v a r d e t möjligt, a t t h o n i n t e g e n a s t k o m m i t pä den tanken.
» Farbror Gustaf! » H o n t a l a d e helt s a k t a, m e n f ö r s k r ä c k t e s d o c k n ä s t a n af s i n egen s t ä m m a, s å f r ä m m a n d e före- föll d e n h e n n e.
» H v a d vill d u, b a r n e t m i t t?
» » Jo, j a g h a r t ä n k t p å d e t d ä r d u t a l a d e o m för en stund sedan — om din resa — och på hvad s ä t t j a g k u n d e följa dig. » * I n t e s k a d u g r u b b l a öfver d e t, v ä n n e n m i n.
Det v a r o f ö r s t å n d i g t af m i g a t t t a l a s å d ä r ego- i s t i s k t.
O c h n u s k a m i n flicka i n t e o r o a s i g m e d d e t d ä r m e r a, lofva m i g det. » G e n e r a l e n h a d e stigit u p p o c h s t o d n u b r e d v i d R u t h s s t o l o c h k l a p p a d e h e n n e v ä n l i g t p å huf- vudet.
» J a g o r o a r m i g i n t e a l l s.
J a g ville b a r a s ä g a dig a l t — a t t j a g g ä r n a vill bli d i n h u s t r u o c h följa d i g till r i v i e r a n, o m d e t k a n b i d r a g a till d i n t r e f n a d.
» H o n reste sig, m e d a n h o n talade, o c h stod n u u p p r ä t t m i d t framför h o n o m.
H a n s a n s i k t e u p p - l y s t e s af e t t n ä s t a n f ö r k l a r a d t l e e n d e, s o m k u n n a t gifva h e n n e e t t b e g r e p p o m, h v i l k e n s ä l l h e t h o n En liten nätt förtjänst till jul!
E n h v a r af I d u n s ä r a d e l ä s a r i n n o r k a n g e n o m a t t b l a n d s i n a t e k a n t a f ö r s ä l j a Iduns julnummer l ä t t f ö r t j ä n a in p r e n u m e r a t i o n s a f g i f l e n för I d u n till nästa år.
N ä m n d a j u l n u m m e r u t k o m m e r liksom föregående å r m e d mellan 30 och 40 sidor text, d e n n a gång dock i betydligt d y r b a r a r e och vackrare utstyrsel ä n n å g o n s i n förut, d å n u m r e t k o m m e r a t t t r y c k a s p å s ä r s k i l d t b e s t ä l l d t bättre papper o c h i flere färger.
Bidragande ä r ett trettiotal författare o c h f ö r f a t t a r i n n o r, d ä r i b l a n d flere af v å r t l a n d s för- n ä m s t a.
S å l u n d a k u n n a v i n ä m n a Sigrid Elmblad (Toico), Jane Gernandt, Amanda Kerfstedt, Eden Key, Mathilda Langlet, Vilma Lindhé, Charlotte Lindholm, Helena Nyblom, Mathilda Roos, Anna Wahlenberg, Josefina Weltergrund (Lea) o c h Eoa Wigström {Ave) s a m t Daniel Fallström, Frans Hedberg, Frithiof Holmgren, Georg Nordensean, Johan Nordting, C.
D. af Wirsén m.
fl.
T e x t b i - d r a g e n k o m m a att illustreras m e d ett 4 0 tal teck- n i n g a r a f Jenny Nyström, Viktor Andrén, David Ljungdahl, August Lindegren ra.
fl.
f r a m s t å e n d e artister.
Iduns julnummer mottagas med tacksamhet.
Gåta.
Jag Jag Och Och vise gifver h e m o r t s r ä t t.
om a r b e t a r e n vill v ä r n a.
s v ä r m a r n flyr till m i g så lätt, j a g välkomnar honom gärna.
Jag Där Men Som m å n g a s m å ock g e r e t t h e m, t r y g g a d e få gå o c h larfva.
— utan nåd j a g kör ut dem, lata gå o c h bara slarfva.
Till D-t Ett Och alla d e m, som skydd j a g ger, likväl icke bidrag fattas.
flitens h e m i m i g m a n ser, därför också högt j a g s k a t t a s.
Mitt tredje, plus e t t h, d u såg, N ä r h a n i skogen r ä n d e; E n a n n a n g å n g, n ä r stekt h a n lå; P å fatet, m a n d i g sände.
Mitt hela — ej m i g missförstå — H a r konstnärsschwung måhända, Men h a n sin prägel bär ändå A t t illa d e n a n v ä n d a.
S.
L. Charad.
Mitt Sitt Och (En första ä r den v ä n, som svek löfte, e n g å n g gifvet, kärlekslöst ifrån d i g v e k sorg för hela lifvet).
F B Mitt andra ständigt b y t e r r u m Och mest i flyttningsiider.
M C A O m d e t o m m a r u t o r n a i ofvanstå- e n d e figur ifyllas, så bilda d e särskilda r a d e r n a: 1) r y m d m i t t, 2) mytologisk personlighet, 3) » benig » h a n d e l s v a r a, 4) m u s i k i n s t r u m e n t, 5) h v a d en a r m é bör vara, 6) n o r d i s k h ö g t i d s d r y c k, 7) » fransad » r u l l g a r d i n, 8) p o p u l ä r t som- marnöje.
S l u t b o k s t ä f v e r n a bilda n a m n e t p å en o m t y c k t s v e n s k m a t r ä t t och begyn- nelsebokstäfverna h u v u d i n g r e d i e n s e n i densamma.
förvandlingsgåta.
H e l grad, B e d a: skådespel.
Se e n r o t: person i G a l e o t t o.
9 AF IDUN.
Innehållsförteckning.
E m m a l.inck af A. K — m.
(Med porträtt).
— Minnen; efler Hamerling af Malin K.
— Våra döttrars h e m g i f t; af E.
D.
M.
— Handledning i konsten att göra v e r s; af Efraim Rosenius.
— Iduns julklappsbasar.
— En julfest; af — ».
— Från Iduns läsekrets: Från en annan sida Bedt; af C F. — Svar till Tant Lina; af Mathiola.
— Ur notisboken.
— Teater och musik.
— Foree majeure; skiss för Idun af Frank Trutfi.
— E n liten nätt förtjänst till jul.
— Tidsfördrif.
Kom Dina: operett.
V a r mödan d i n: operasångare: H u n i p a n k: person i M i k a d o n.
Böndagens r a s t: operett.
D u A n n i: balettdivertissement.
Sju t a k P e d e r: o p e r e t t.
E m i l t a g O t i l i a: sorgspel.
Tor tig l i e: opers.
I helt system -.
o p e r e t t.
T r e fat fisk: lustspel.
Ser N.
N.
polisen: premieaktör.
N y b o r r: skådespelare.
3 — 5) T o r k p l a t s, d ä r ej torkats n å g o n tvätt.
4 — 5) Af vokaler t v å e t t n a m n så n ä t t.
S.
L.
Geografisk 1) 2) 3) 4) 5) 6) 7) 8) 9) o c h Apoköp.
AsieD.
11) Stad i mellersta Sverige.
12) L a n d s k a p i Italien.
13) B e r g s t o p p i A«ien.
proköp.
L ö s n i n g s o r d e t för e n a p o k ö p m å s t e v a r a så beskaftadt, a t t o m m a n från slutet af d e n s a m m a b o r t t a g e r e t t a n - tal bokstäfver, u p p k o m m e r v i d hvarje bokstafs b o r t t a g a n d e e t t n y t t o r d eller en n y form af d e t n ä r m a B t föregående.
P r o k ö p e n skiljer sig blott d ä r i från a p o k ö p e n, a t t b o r t t a g a n d e t af bokstäf- ver s k e r från ordets början.
gåta.
E n del af S ö d e r m a n l a n d.
E t t territorium i Nordamerika.
H i s t o r i s k t ställe i L i v l a n d.
Stat i Nordamerika.
Flod i Europa.
Stad i F r a n k r i k e.
Stad vid Östersjön.
Ö i Medelhafvet.
Berg i Norge.
10) F l o d i Begynnelsebokstäfverna bilda n a m - net p å en svensk författare o c h slut- bokstäfverna n a m n e t på e t t af h a n s verk.
Lösningar.
Logogryfen: Smörgås, mör, sås, gå, gås, mö, smör, ö, g ö s, niåg, öm, å, så, s o m, grå, råg, ås, rå.
Charaden: Sotig.
1 — 5) E t t t i n g s o m fördubblas, n ä r d u det förräntar.
1 — 4) H v a d m a t m o r m å göra, n ä r gä- ster h o n v ä n t a r, 1 — 3) O c h h v a d h o n m e d omsorg d å b r e d e r p å bord.
1 — 2) T i l l sist helt förtroligt e t t till- talsord.
Proköp Dramatisk Hellberg, UTGIFVARE Se d e t e r m e n t o r g e t t: o p e r a.
Apoköp T Ej ens åt I d u n j a g d e n lär.
— J a g h o p p a s, h o n ej s t u c k e n blifver. — Ocb h e n n e j a g ej heller h ä r R e c e p t u p p å m i n n e k t a r gifver.
F. M.
C.
S O ö r e, Frithiof 1 H D e t biförtjänsten ä r likväl, Som gör a t t saken k a n sig bära.
D e m i n a skulle svält ihjäl, O m d e n d e icke velat lära.
det är kaktillverkning just.
k a k o r h a r j a g u p p å lager, hafva ljuflig smak och m u s t — konsten i n g e n af m i g t a g e r.
e n d a s t h v i l k e t t o r d e k u n n a b e t r a k t a s s o m s ä r d e l e s billigt för s å m y c k e n g o d o c h u n d e r h å l l a n d e l ä s n i n g, därtill illustrerad.
S o m bekant erhåller hvarje a b o n n e n t p å I d u n ett d y l i k t j u l n u m m e r g r a t i s.
Vid k ö p af m i n s t 1 0 e x.
l ä m n a s d e s s a för P kr.
(= 3 0 ö r e p e r s t.)
, 2 0 e x.
5 k r.
5 0 (= 277a ö r e p r st.), 3 0 ex. 7 k r.
5 0 (= 2 5 ö r e p r st.), 5 0 e x.
11 kr.
(= 2 2 ö r e p r s t) o c h 1 0 0 e x.
2 0 k r.
(= 20 öre p r st.).
Att t i d n i n g e n l ä m n a s till d e t t a f a b u l ö s t billiga pris beror därpå, att d e n tryckes i en kolossal u p p l a g a, o c h a l t u t g i f v a r e n m i n d r e afser a t t p å d e n s a m m a g ö r a s i g e n f ö r t j ä n s t, ä n a t t g ö r a tid- n i n g e n k ä n d i s å v i d s t r ä c k t a k r e t s a r s o m möjligt till,, å r s s k i f t e t.
A r e k v i s i t i o n e r p å m i n d r e ä n 5 e x.
l ä m n a s in- g e n p r o v i s i o n.
Alla r e k v i s i o n e r m å s t e åtföljas af kontant likvid.
Efter d e n 5 d e c e m b e r m o t t a g a s inga beställningar.
De, som hafra tid och lust, kunna sålunda lätt förtjäna in prenumerationsbeloppet för Idun till nästa år.
Med u t m ä r k t h ö g a k t n i n g Begynnelsebokstäfverna bilda n a m n e t på e n d r a m a t i s k författare.
Vanja.
Ifyllningsgåta.
A Och Oeh Som Men r e g å e n d e å r v a r d a ej b l o t t d e n o j ä m f ö r l i g t r i k h a l - tigaste, u t a n ock den i litterärt h ä n s e e n d e mest f r a m s t å e n d e af a l l a j u l t i d n i n g a r.
P r i s e t ä r d e t o a k t a d t s a t t lika lågt s o m förut eller till t o r d e s å l u n d a i ä r l i k s o m fö- Den hyresvärd är ganska d u m, S o m dylik gäst ej lider.
Bidrag 1893 Bokstafsgåtan: Gröningen, Mederlanä - — 1) Graubiiuden, 2) Roskilde, 8) Öregrund, 4) Nerike, 6) Idenor, 6) Neapel, 7) Grenna, 8) Essen, 9; Nestved.
Palindromerna: Fyrkantgåtan: Köl -- lök, Förvandlingsgåtan: Derby, ruter kung, Andrée.
— Akroslikon: raspa.
Mal — lam.
Dora, onåd, råda, Adam.
Kota, Aluminium, Nebraska, edelweiss, elfenben — Alma, skur, paus, ankf 1 — 5) N a m n, s o m blifvit för vårt ö r a kärt.
2 — 5) H v a d från » divans » l ä p p a r klin- gar s k ä r t.
skeppad!
af firman C o c k b n r u, S i n i t l i e s A- C: o i O p o r t o och härstädes lagradt i flere år; amt (laranteradt.
fritt från främmande tillsatser, rekommenderas såsom synnerligen utmärkt till pris af kr.
2, 1 0 pr but.
RIKS- o. Allm.
tel. K.
A.
N y d a h l &amp; C: 0, S t i l l, StUrepläl 2.
