# ID: svediakorp-per88
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1891
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,195
# sentences: 883
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Obs.
Inbjudningen till ny pristaflan dk omslagets slita sida.
6: e haft.
1891.
DAGN-Y TIDSKRIFT FOR SOCIALA OCH LITTERARA INTRESSEN FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET Kvinnan i postveikets tjmst H Cudqo, Nhgot om engelske liockei Clmnda, F ' r h landsbygden i Sveiige II Ur en svensk statsmans brefv,ixlmg med bin femtonaiiga dottei Kultmlnld f r h 1822 Meddelanden fran Fredrika-Bremer-Forbundet Hvmjeh,mdn i Kvinn ofrr " bgm Den heliga Birgittm femhiuidreiiisfest Pris pr.
För Förbundets medlemmar kr 2 50 {For icke medlemmar 4 00. '
Till Fredrika-Bremer-Förbundet insänd periodisk - lftteratur, - Svensk Tidskrift, n r 5-10 - Tidskrift for Imsthg wo och bildning, n r 4 - Pedagotyk tidskrift, ii r 5-9 - Verdanai, n r 3 - Svensk lararetidning, n r 22-39 - Slo~dundervisni~bladet, 11-r 6 - Helsovannen, n r 11-18 - Jordemodern, n r 6-9 - Xed- delrsndeii for halso- och sj~ikvhd, n r 23, 9 - Sedlighetsrannen, n r 2 - Nya bokhandelstiduingen, n r 23-39 - Svensk inusdzbdning, n r 12-14 - Idan, n r 23-40 - Linnea, 11 i 6-9 - - Finsk tid- skrift, n r 6, 7 Hemmet och sanihallet, ii r b-8 -- Eotl ja Yhtaskunta, n r 6, 7 - Tdskiieren, nr A, 7 - Nylamile, n * r - Kvinden,og Samfundet, n r 6-8 - HvaLvi id, u.r= 9-15 22-37 - Englishnroman ' s review, n r 3 - ' CPóman ' S journal, n.r 21-33 - The-renew of ieviews, n r 4-7 - Dentsche Hausfrauen- - Neue Bahnen, n I 11-20 - fiauenbruf, zeitnng, q r 23-39 n I 6-8 - Das 3Iagazin f u r Littelatur, n r 23-38 - Die Lehrtrin, II I 17-24 - Le droa des femmes, n i 39.5-402 - L - -- - - -- - -- för barn- och ungdomsböcker.
- - har vid sammantriide den 17 sept.
beslu- tat att icke utdela sitt första pris.
Andra priset har ' tilldelats författaren af tUE.ngm skriften!
' GlädJens blomster ".
Icke prisbe.
lönade taflingsskrifter f&amp; af hämtas $ För- bundets by&amp;, Stockholm, 6 Malmtorg~gatan, kl. 11-4.
Kvinnan ' Yid ett .posttjäiisteiilaiiiiaii~öte,, sain i aiignsti förlidet år liölls i Sköfde,.
diskuterades äfven frBgaii oiil .de kviiiliga biträdenas arbete iiioii~ postverket.
Harvid förekoiiiino fler8 ganska ogylinsainnia ut- t ?laden oin detta arbete.
För att få utrönt i livad inion dessa oiiiclöiiien, Iivilka vidt skilde.
sig f r h den erfareiiliet oiii kviliiioarbetet, soni på aiidra orilrhdeii vunnits, yoro grundade, 11e.öt ~reclkika-~reiiier: Börbu1idet aiistiills en iind~rsökning i frligan och &amp; &amp; inde för detta &amp; dain.ål till de 190 före- sthdarne af rikets postkoiitor cirkulär af följande lydelse: ~Z ' ill postiiiiistaren.
lir .. .,.
.
.
.
.
.
~red~ika-~reiiier- ör bundet, som liar till &amp; af sina liari~~.stci iipl~giftq.
att iiiiclersöka livillm arbetsoiiirådeii, so111 läiiipa.
sig för kvinnoi ', anl&amp;ller vördsainligen, att iii lir postinastare,.
godlietsfiillt ville Iiiirvid vara behjälplig genom att i f @ a onistående formulär och s h n c l a meddela eder etfareiiliet rörande den större eller mindre diig- liglieteii hos (le vid postverket anställda kviiiiior.
.
.
Stockliolin den 7 oktober .l890.
$ Fredrika-Breiner-Förbundets si ' g d nar: ' Högaktiiiiigsf ullt Sopitie Adlei-sparre Hans ild de bi and ' ordf örailde.
.
.
.
f. Leijonliufviid.
s Svarsforiimläret liade följ ande.
lydelse:.
.
.
.
, P % Fredrikk-: Br ' einer-F~~b~iiidets ' begäran fhr jag ineddela; att de, i postverket austiillda kviiiiior, ' Iivilkhs arbete ' jag varit i tillfälle.
att bedöina, liafva i all.äiiliet visat sig ~ ~ å g o r l u ~ ~ mycket, d a, icke, liiinpligli, för arbete i postverkets tjaiist.
,.
Datl~ni, namn, adress.
.
Plats för allmiiiii ?a aiiiiilirkgingar: ~ Till Förbiindet ha 106 syar på dessa cii.knl&lt;.
ingitt, och vi eii.
samiiianfattiiing af de däri afgifiia oiii- skola i, det följande gifva. '.
döinena; Vi viljti dock ' först läiiiiia iikgra iippijrsaiiigar oiii kviiiiiaiis.
.. potverket:, ställning inoin,, r.
. '
:,: i:: i: ' I ._ Denna artikel har p&amp; Frehika-Breirie~Fiirb~~pdets förmstaltande inforts i Stockliol~ils Da.gblacl smiltidigt, med ' det i ' aug.
m h a d i ' ~tock1ioliii p: bg: °lende Posttj3iisteiilniliiaiiiötet.
D a p y.
13 l).
Det var 1863 kvinnor först fingo tilltriide till de lägre tjän- sterna inom postverket - och nigra andra iiro icke hiiller nu öppna för.
dem.
H r 1891 tjänstgjorde i nämnda rerk sisom Ainauuense~ ...................................................... T. f. postmästare ............................................. 6 kt-innor.
l): 8 B Postexpeditörer, t. f. ..............................
.
.
....... Estra biträden, förordnade af styrelsen .................. 102 Liksom inträdesfordringarna iiro de samina för man och kvinnor, iiro lönerna p i dessa platser de samina för manliga och k ~ i n l i g a inne- hafrare oclr växla mellan 600 ocb 1,200 kr.
för extra bitraden.
yost- expeditörerna hafva en lön af 1,600 i 1,800 kr.
; föresthdarne för mindre postkontor onikring 2,000, för stationer oiukring 300 kr., hvastill vanligen kommer nkgon extra förtjänst p&amp; försiiljiiing af fri- inarken och genom göromålen vid postsparbanken.
Vi yttrade, att lönevilkoren pk de för kvinnan tillgängliga plat- serna för henne voro de sainma som för hennes manliga kainrater.
Det är dock en bctydlig skillnad.
3Iedan den kvinligu postenpedi- tören, biträdet eller stationsföreståndaren i allmänhet liar samma as- betstid, arbete, ansvar och för tillfället sainina lön som manliga inne- hafvare af liknande platser, har hon icke såsoin dessa hopp oin be- fordran, i %lderstillägg och pension.
Kvinnor kunna endast sasom extra biträden eller tillförordnade inneha platser inom postverket.
I ett k. bref af den l 9 ' deceinber 1884 till generalpoststyrelsen, utgörande srar p i en skrifvelse fran nainnda styrelse, förordnas, att kvinna skall knnna anställas såsoin postexpeditör (med undantag likväl vid de alnbulanta postkupéexpedi- tionerna) och sisom föreståndare för 5: e och 6: e klassens postkontor, med vilkor likväl, dels att hon, då hon gifter sig, skall anses hafva frknträdt befattningen - generalpoststpelsen har emellertid ratt att l i t a henne .. kvakth som extra biträde i postverket - dels att r (Et sådan befattuing %t kvinna anförtros, % befattningen icke ink utfaidas annat än förordnande eller konstitutorial, hvarigenorn tjänsten icke varder definitivt tillsatt.
D Denna senare föreskrift h m en Ödesdiger inverkan pä de i post- verkets tjänst ansta.llda kvinnornas löne~ilkor, da det hindrar dem f r i n att erhålla ålderstillägg,, hvilket icke uriisentligt inverkar pa deras inanliga kamraters lön.
.
Detta förhållande torde .bast belysas af ett prejiidikat som före- ligger från sistförfliitna ar.
,.
&gt;
a., Fröken BI.
som genom ett af ge~~eralpoststyrelsen 1885 ut- färd&amp; konstitiitoiial förordnats till postexpeilitor, anhöll i skrifvelse af den 29 september 1890 till geiieralpoststyrelsen, att hon skulle Iroinwa i åtnjiitaiide a.f första alderstillägget såsom postexpeditör, 400 kr.
W g e n.
Denna begaraii afslogs emellertid af geii~ralpoststyrelseii p&amp; den grund att fröken A. allenast vore konstituerad att tills vidare vara postexpeditjr i kongl.
postverket, ~ e h n r u, r gttr&amp;r general- poststy-lseli, » fröken A., soin i iner an fem år innehaft tjänsten och däriinder varit tj linstledig endast tjugii dagar l), tj änstgj ort s i l h g tid, som för postexpedeör erfordras för, intjiinande af första ålders- tillägget, och eliiiru hennes tjänstgöring under sainina tid varit af beskaffenhet att kunna väl vitsordas. » Fröken A. liar emellertid i ansöliaii till ' K.
&amp;!
: t den 11 sistlidne i ~ i ~ upprepat rs sin anhållan. '
.
Denna hennes ansökan liar genei.alpoststyrelsen understödt i en skrifvelse, hvari Iieinst; les, att d förklara ii de inåtte varda mecldeladt, att kvinna, för hvilken iitfärdats förordnande att tills vidare vara post- expeditör vid postverket ' eller föreståndare för 5: e eller 6: e klassens postkontor, skall, s i länge hon innehar sådan befattning i postverkets tjänst, i fr %g,z o111 ratt till ålderstillägg vara likställd ined inan, som iimehar ordinarie befattning i sainina tjänstegrad inom verket., ärinii icke fiillt utslag i frkgan.
. '
Vi öfvergå nu till redogörelsen för innehållet af * de 106 svar, soin ingktt på de ofvaiiiiiiinnda af Fredrika-Bremer-Förbundet utsända cirkiilareii.
I s&amp; svar förklara yederbörande postmästare sig på griind af bristande erfarenhet inkompetente att afgifva nhgot oindöine.
I sj % andra fall Iiafva de svarande icke ansett sig kunna afgifva iiagon af de af Förbundet föreslagna betygsgraderna.
En har i stgllet satt %föga liiinpliga~ utan nkgon niotivering, fein uttrycka sitt oin- döme ined endast ordet ~ l ä i n p l i g a ~.
Af dessa gör en den reserva- tionen, att vid större postkontor i regel ej $iirna .kan komina i fråga att till de kvinliga biträdens öfverlanina annat an det mindre^ ar- betet; en annan förklarar, att i vissa delar af tjänstgöringen å fast postanstalt hafva kvinliga biträden visat sig särdeles Iiimpliga och utfört sitt arbete ganska tillfredsstäl$nde, till nattjänstgöring vore däremot kvinnor mindre länipliga.
Ater en annan påstår, att de kvinliga postbitradena i alliniinhet icke hafva sainina uthållighet som inaiiiien samt sakna intresse för postverkets in&amp;ngeii gång.
torra för- ' ') Detta i fiiljcl d sjiilidom.
\
fattningar, skrifvelser och cirkuliir.
I ett af svaren uttalas intet bestiimdt oiiidöine oin kvinnors läinpligliet för postarbetet i alliiiiinhet.
Till.
vissa arbeten anses de.
einellertid iiq-cket lämpliga.
Dareiiiot hyser svarsgifvareii starkt trifrel oiii deras skickligliet i riiknekonsteii, sarskildt i konsten att addera, inen liiiniiar oafgjorrlt, hiirwida dctttli beror på bristaude energi, intresse eller föridqa.
Han erlranner dock, a t t lian för niirvaraiide liar ett kvinligt biträde, soin » i rakning iir fiillt jäinngodt ined ett fiillgodt manligt och Efveii till all posttjänst mycket lämpligt.
D I öfrigt liar omdöinet icke lämpliga fiillts af 5, I I.
N ~ O I - Z Z I H ~ I I I lämpliga af 39 ocli mycket liiinpliga af 48 post niiistare.
I tre fall %r oindöinet icke laiiipligii icke Itföljdt af iiiigot s1ag-s inotivering, i ett meddelar respektive yostiiiastare, a t t vid lians yost- kontor tjiinstgjort fyra- krinnor, och i ett aiinat förldarns, att, post- arbetet fordrar ett nditt af in %iigsidigliet, spiinstig kraft och iitliPdlig- het, soin kvinnan i allmanliet pk oin+len, cliir hon salinii rill eller kan atanka sig sin lifsuppgift, icke kan tilliigna sig eller ock endast imdantagsyis föriu&amp;r utveckla *.
Oindöinet rcdgorlunda läinpliga afgifves i 21 svar utan nigra reservationer, i ett fall tillägger einellerti ' d srarsgifvaren, a t t af de sju kvinnor, hvilka tjiinstgjort såsoin biträden hos honoin, en varit zctrndrkt läinplig, de ö friga någorlunda.
D e aninärl~niiigar, soiu f örekoinina inoin denna griipp af srar, galla i sju fall kvinnans oläiupligliet för nattjänst och tyngre göroiii %l.
.
Icke sällan liafva * svarsgifrasne ganska stridiga hsikter om de kvinliga kitrkdenas förinåga och användbarhet.
Sh anser en post- mästare kvinnan iner lämplig vid bokföring och vid kassa U post- kontor iiil vid expeditionen; en annan daremot förklarar; a t t hon lika val soin mannen ka.n användas till postexpeditionsgöroiuE~.len, aeliur~i nian ej kan begära, att hennes uthållighet kan vara den sainma soin ilos.
inanuen D.
E n ' postinastare anser kvinnorna lämpligast kuiina användas å postkontor i städerna, dar passande göroinkl liittast kiinna tilldelas dein.
E n annan dfireinot, a t t de ined största fördel böra knnqa t j anstgiira å mindre postanstalter, dar göromklen icke krRf r a s % stort inktt af ihiirdighet, iitliållighet och sjiilsrtnstriingning, soin vid nutidens postkontor.
Han yill emellertid icke därföre underkänna kvinnornas duglighet vid vissa göroin31 och såsom bitri ' d, ' t en, men anser dem afgjordt icke lämpliga till a t t handhafva det hela eller a t t blira det stora niisrar, som ä r föreuadt.
ined skotselii af ett postkontor af ~iapon betydenhet. '
I Q s t pilfallande a r motsatsen mellan de omdömen, soiii afgifrits af en postmästare i vestra Sverige och en lians kollega i Xorrlanrl.
Den förre har koiniiiit till det resultat, att B~iiiliga bitriideu mctllaii 20 och 30 Br iiro iiiest 13inl&amp;p, hsareinot- de iildre blifif \ trrga och d
.
183 alldeles olaiiipliga till ' ordinarie posttjaitster.
Den senare dareinot uttalar sain siii isigt, att iiiiga liviiinor i: allinäiiliet icke fylla de kraf,.
so111 stallas p % posttjaa.stemiiil, Iivarenio ' t liaii tror, att kvinnor vid iiier inogen klder eller efter 30 h liiiiiiia inom vissa clelar af ' post- tjiinsten anvanclas.
En postmästare förklarar sin erfeenhet vara, att kvinnan val kan iitratta li~facl hoii iiilart eller livad som .blifvit lieiine tillsagdt, iiieii att hon i dlinaiiliet mkiiar inaiiiiens förinliga att i kinkigare.
@ l1 leta sig till det rätta, att lioii miiiclre aii m&amp;iiiieii äger lust ocli fallenhet att iir författiiingar söka iipplysniiigar.
Hon vore därför mer an azaiiiien i behof af ledning ocli stöd, clå kinkigare fall före- koinma.
Hennes liiniplighet iiiskrankte sig afveii mest till cletaljeriia, hvaremot ett iner dltoinfattande intresse för hvacl soin galler verket i dess helhet eller rörelsen 5 större postkoiitor v.ore iner sällsyilt ' Iios kvinnan.
, Den Maii att söka vara deii basta&gt;, fortsatter han, » som ofta redan vid yngre &amp; r gör inaniien s&amp; cliiglig, ar mera s&amp;llsyiit hos kviiinaii - iiiöjligeii clarföre att resiiltatet i form af iitsikter till be-.
fordraii iiro mindre för Iieiiiie gli för 111a~niie11 eller clärföre att, åt- niiiistolie .livad deii yngre kviiinaii Betriiffar, lioppet att f A lämna post- tj8nsteii för en u e r lockande stallning, leker heiine i likgeils.
.
I .ett annat svar klagas öfver de tiita ombyten, hvartill de livin-.
liga bitradena gifva anledniiig, och.
i ett aniiat varnar en postiniistare ~ S L grund af personlig sorglig erfarenhet för förlofvade hinliga biträden.
I de nio fall, där omcloinet mycket laiiipliga Btföljes af några reservatizn.er, galla dessa med ett enda niidantag liviiin&amp;s oliimplighet vid nattjaiistgörin och vid resposten, lieaiies mindre fysiska styrka och iitli~ligl~et.
I ett ' af svaren förklaras lion olHmplig, da det koin-.
.
iiier i fr&amp;gn att befalla öfver iiiiclerordii@e, (1 % lioii enligt sin natur saknar den liraft, soin Iiartill forclras.
Oindöinet » mycket lämpliga » inotiveïas i ett svar darined att.
.
vederbörmcle postinastare iiader loppet a-f feiliton &amp; r haft hinliga bitriiclen, hvilka staclse ac1agslag.t inlycken pålitlighet, ordentligliet och cliigligliet sgmt tillika yoc2 ictlzfcllighet.
En aiiii3ii svarsgifvare, soiii likaledes uttrycker siii fulla belateiihet med n&amp;tai d l a cle dainer, som under honom arbetat i postverkets tjiiiist, skulle önska betyget. » iiiycket liimpligaw iitbytt mot &gt;fullt lainpligax.
E n postinastare, soin p % griilid af tjngiiarig erfarenhet kunnat.
afgifva.
betyget s inycket liiinpliga~ tillHgger, att de m %iiga livinliga inedlijalpare lian haft vid sitt postkoiitor i afseelicle p f ~ plikttrohet,.
nit och skicklighet v i s ~ t sig ej stii efter rle inaiiliga.
E n af hans kolleger g&amp;r.
äiidå längre och förklarar, att en (le1 af de kviiiiiga biträdena i flera afseeiicleii visat större Iiag och arbetat ined mera nit och intresse an inånga af de inanliga.
- ' '.
Af siirskildt intresse torde iitiatandena frin landets trenne största postanstalter, Stockliolin, Göteborg och 3Ialinö, vara, lirarför .vi sar- skildt redogöra för den.
Postdirektören i Stockholm förklarar i bref till Fredrika-Breiner- Förbundet, att den vid hufcudstadens postkontor anställda krinliga personalen i alliniinhet till belhtenhet fullgjort den tjänstgöring, som varit den anvisad.
&gt;Dock finge liarvid minarkas, att bestyreii ined belisndling af afgaende och ankommande poster, hvilka bestyr pi- fordrade en noggrann iippmärksaiuliet ocli oftast iniste med syiineslig bradska verkställas, vid postkontoret i Stockholm vore af sk anstriiii- gande beskaffenhet, att dessa bestyr icke ansetts lampligm böra i t kvinnor anförtros; likasoin icke heller i regel krinnor risnt sig knnna i raskhet och drift vid göroinålens liandliiggning jaiiiföras ined sina inanliga kamrater.
D.
Omdömet w någorlunda lampligan har afgifrits af postdirektören i Göteborg, livilken tillägger, att hans personliga erfarenhet i fraga om kvinnors anvandb ' arhet i postverkets tjänst endast sträckte sig till ett tolftal individer, hvika tjänstgjort eller tjänstgöra vid poststa- tioner i Göteborgs ocli Bohus 1äii antingen sasoiii förestkndare eller biträden %t dessa.
Frkn filmö postkontor liar slutligen afgifvits oindömet sinycket lämpliga » ' utan reservationer. '
a Om vi nu till sist med iiågra ord vilja samiiianfattrt resultatet af v %r undersökning rörande krinnans liiinylighet för arbetet i post- verkets tjanst, blir detta, att hon, enligt sina förinans uttalade &amp; sikt, visat sig duglig till nämnda arbete.
Af de 92 postinastare, soiii af- gifvit bestäinda omdöinen är det, såsom synes af ofran anförda siffror, 48 eller öfver 50 procent som förklara henne mycket lämplig, livaremot endast 5 förklarat henne icke liimplig.
De aninarkningal., soin gjorts mot kvinnans koinpetens, g % i allmänhet ut p % att hon i följd af bri- stande fysisk styrka icke skidle kunna användas inom mer aiistrangaiide grenar af posttjänsten, såsom nattjanstgöringen ocli resepostexpeditionen.
Till vår kännedom har dock komniit, att kvinnor pii flere stalleii Bestridt afven nattjanstgöring, s % t. ex. besörjdes denna del af tjiiiisteii under 18 %rs tid i Uariefred ocli under 3 ara tid i Skelleftei af ett kvinligt biträde.
I Norrköping deltaga for narrarande k14nliga bi- träden i nattjänstgöriiigen, ocli id ett postkontor i mellersta Sverige sköttes under 7 år heln tjanstgöringeiz af ett krinligt Bitriide.
Andra anmärkningar, som fallts mot kvinnans dugligllet, äro, sasoin ofvan påpekats, iner enstaka ocli ibland ii varan dr; ^ of t: € rent motsägande.
Mot bristande nit, intresse ocli själfstiindigliet hos henne har endast ett f örsvinnande f htal svarsgif rare kiiiinat anföra Idagoinil.
.
187 I livilken mån man för öfrigt bör tillerkänna dessa aninarkningar betydelse, är så inycket ' svirare att afgöïa, so111 vederböiande post- mästare endast undantagsvis aiigifvit antalet kvinliga individer de varit i tillfälle att iakttaga.
Bristen på uppgifter i detta afseende framträder i synnerhet bjärt i ett svar, där man får veta, att, af de kvinnor, so111 arbetat under den svarande postmästaren, en visat sig iiiycket, en någorliinda liiiizplig, de öfriga icke läillpliga, men läiniias i okunnighet om antalet af de icke lainpliga.
A t t för öfrigt det kvinliga arbetet på alla händer skulle vara fiillt tillfredsställande lcan ju ej antagas, ineii det samina gäller väl i lika hög grad det nianliga.
n lo tres alt at et af den af oss företagna undersökningen blir så- lunda, att kvinnan inom postverket såsoiii regel läinnar ett godt ocli til~edsstallande arbete.
Detta resnltat är så mycket mer glädjande, som, hvilket äfven af ett par svaïsgifvare antJldts, hennes stiillning inom verket gör arbetet svårare för henne an för hennes manliga kamrater.
Ingen.
torde bestrida, att sättet för ett arbetes verkstdlande i viss mtn, är beroende af de fördelar den arbetande kan vinna genom dess mei eller mindre goda utförande, lika, litet soin att hoppet om förbättrade vilkor är en god sporre, som ger ett .särskil&amp; intresse &amp; t en eiiforinig och mekanisk sysselsättning.
Man skulle knappast kiiniia förundra sig, om någon gång intresset skulle slappas hos ett lrvinligt postbiträde.
som mot en ringa aflöning K efter Ar sliter ut sig i en ansträngande tjänstgöring, utan hopp om att någonsih kuliila erhålla högre lön eller ett iner intresseväckande arbetsfält, s&amp; inycket iner som hon ser, att hennes manliga kamrater, af livilka många icke torde besitta större förinåga eller intresse än lim, vinna befordran och löiie- f örhöj ning.
Men att detti i allmänhet icke varit förh&amp;llaiidet, utan att de kvidiga postbiträdena presterat ett godt arbete, torde bäst bevisa, liar val de iiro förtjänta af att deras ställning förbättras ocli,att nt- sikterna till befordran och löneförhöjning för dem blifva de sainnia so111 för derss manliga kamrater.
Den ofvan omtalade skrifvelsen från generalpoststjrrelsen till K.
MA, med anhållan o111 rätt för kvinlig postexpedikr att i likhet ined de maiiliga efter vissa tjänsteår, erli2lla löiieförliöjniiig, afser ett steg till vinnande af.
större jäiilikliet mellan i postverket anställda man och kvinnor.
K.
M: ts beslut i frågan motses därföre äfveii ined stort intresse, icke allenast af postverkets kvinliga personal; utan äfveii af alla vänner till billighet ocli rättvisa.
Något om engelska böcker.
Hvad m m sarskildt miste beiindra hos den praktiska engelska nationen är dess förmaga att göra den goda littera- turen tillganglig för alla samhällslager.
Häruti ligger en del af dess styrka och kanhända afveii nyckeln till denna nations jämna, reformatoriska framiitskridande.
Böcker, b e k a n d e den manskliga odlingens d s omniden, se dagen hvnrje vecka, ja - snart sagdt - hvarje dag, och icke blott nya arbeten tryckas och lisas, utan äfven godtköps- upplagor af den äldre, .viirdefulla litteraturen utsläppas i bok- marknaden till fabelaktigt billiga priser.
Det vore önskvardt att våra ungs svenskor, som öda s i mycken tid p&amp; %miss- romanerna », visste om huru lätt de skulle kunna förskaffa sig en liten boksamling, hvars innehåll ej vore ' värdelöst samma stund boken är utlast, utan till hvilken de kunde iterkomma som tiil kgra vänner, eller, för att citera Ruskins bevingade ord: %listen to the very best men in their very best moments.
D För nå ra år sedan började J a s ~ ~ 1 S7L.01sq 7~ utgifvaiidet 6, af engelska och amerikanska skalder uti en serie kallad &gt;The terbu bur^-poets s till en shiliing (9 0 öre) för hvarjc volym, prydligt bunden och i typografiskt afseeiide ekt litet mäster- stycke; .Hvmje del innehåller därjämte en särdeles upplysande och intressant karakteristik ' af den ifrågavarande skalden med en öfversikt af hans arbeten, hvarigenom ju ganska goda lrun- skaper i engelska litteiaturhist orien äf ven kunna f örvärfvas till ~Ixilligt pris,.
Början gjordes med Goleridge, hvarefter följa Shelley, Longfellow, Blake, Poe, Campbell, Wordsworth, Burns m. fl.
m. fl.
a n n u en rone-shilling-serier af stort varde ar den af Jolm ilfo~lei~ (den numera så ryktbare liberale politikern) ut- gifna .English men of Lettersa, hvarvid de mest framstiiende förmågor medverkat.
För hvar och enq som ar intresserad af att följa den manskliga utvecklingens stora böljeslag, kan ingenting vara mera upplysa~de om denna utvecklings verk- sammaste.
faktorer an studiet af dessa stormäns lifsgärning.
För att styrka att ifrågavarande serie hiirtili lämnar förtraff-
l89 liga bidrag, behöiver jag blott hiimlm några f&amp; af de mer ä11 40 delar, som redan utkommit, såsom: ~ u r i i s, skildrad af John C.
Shairp; Shelley af J.
A. Sypionds; Thackeray af Anthony Trollope; Byron af John Nichol; Loclge af Th. Fowles; Dickens af Ward; Macczulay af Morrison m. fl.
m. fl.
: i:, E11 bok, som i England utgått i flera upplagor, har afveii blifvit synlig i en siircleles vårdad svensk driikt, nam- ligen S&amp;ztel Lahy ' s var tids vetande och tiinkande » f örsedd med en epilog .af Viktor Rydberg, hvmigeuom den ju i hög grad bör tillvinna s i g uppmarksamhet inom vårt land.
Laings ' bok ar hållen i den lrlara, popidiila stil, soin &amp; r Iriinneteck-.
nande för engelska vetenskipsn-hin, hvilka hunnit långt i kon- sten att göra vetandets lmldvinningm åtkomliga, för ' de kun- skripstörstande and *, som ej haft tillfiille till vederbörliga akademiska studiei, förutom hvilka det ju.
har imsedts höge- ligen förmiitet att vilja nalkas kunskrtpens träd.
Äfven i.
England fanns en tid, då det hette: Ddrink deep, or taste notr, men den tyckes nu vara förbi, och nog kunna vi hop- pas detsasim,z för vårt eget kara fiicleri~eslancl.
Jhg vill blott helt kort oiqiliimna Laing ' s bok,.
för att p+ det varmaste ralrommenclera den, såsom erbjudande.
en klar öf~erblick af den nya vetenskapens ståiidpu~&amp;t och dess arbetens historiska continuitet.
Den synes vara sarskildt lamp- lig att råda, bot för de m&amp;nP missuppfattnin~ar, som så ofta göra sig gallande augiiende evolutionsteorieri~a.
.
Om dessa senare skulle jag vilja instimma i ett yttrandp,, som nyligen bwvit fälldt om dem, nämligen,) att de minst af allt göra anspråk ' p i att vara ojslutande, men att de dock motsvara den sthndpunkt, hvarpå, miinniskoaaden f.
n. står, det bevisas af den hastighet, hvarmed de trängt igenom till alla delm af filosofiskt tankande.
De omforma metafysikens och teologiens högre .områden och s7~01~1 skdigen bejwzas Byggcc q 1 1 mer 3 % 7wad de r$xc ~zecl.
» ' '.
Ännu ett pytt, populart vetenskapligt arbete, miss Agnes Cler7ce ' s D System of the Stars a bor aga sarskildt intresse för
Dangnys läsare p&amp; grund af det oranliga uti att en kvinna lyclras erhalla ett så stort erkännande för ett astronomisld verk, som hgr ar fallet.
Framstaende engelska kritici anse, att af de många försök som blifrit gjorda att popularisera denna i dubbel mening » upphöjdaa gren af vetonskapen, liar icke något varit biittre planlagdt eller förtjänt af en större uppmarkscunhet an miss Clerke ' s ofvannainda arbete.
Det riktar vår uppmarksamhet p&amp; de märkvärdiga framsteg, som blifvit gjorda inom den siderda astronomien, eller den, som har att syssla med att kartlagga, rippriiga, uppniiita och analysera de otaliga stji.irnehara ?ne och lagarne för deras rörelser.
Det fordras inga stora förkunskaper dit kunna följa miss Clerke på, hennes f&amp;rd genom båda liemisfiirerne och hennes undersökningie vid teleskopet, cameraa och spek- tralanalysen, ty hon har förstitt att beträda en gyllene me- delvag - genom att lika skickligt undvika de tekniska termer, brukade blott af fackman, som den flacka ytlighet, hvilken sh ofta påhiiffas vid försöken att popularisera, » himmelens unders.
Helt visst skall ingen, som är i besittning af de mänskliga egenslraperna, vördnad och forskningsbegär, kunna ~ t a n rörelse lyssna till hennes redogörelser för vetensk&amp;ens eröfringar upp till närvarande tidpunkt och de storartade resultat, som blifvit uppnädda vid utforskandet af viirlds- rymden.
Nyligen hafva utkommit tvenne nya arbeten af deu ansedda och mångsidiga f örfattarinimii Jfi-s Olil,I / nsf.
Ett af dessa &amp; r » Royal Edinburgh: her 8aints.
Kings, Prophets alid Poets D, och hvars löftesrika titel icke bedrager, ty boken ger en talangfull skildring af den så skönt belägna, pittoreska gamla hufvudstaden med dess romantiska minnen.
hrilka spkras tillbalca till mycket aflggsna tider.
Den ar iifren en skild- ring af en senare tids gliinsande hoflif under Stuartarnes stor- hetsperiod samt innehiller särdeles upplysande och rardefulla biografiska notiser.
Ill. London Kews liar innehillif en lång och sakrik öfversikt at boken, framhållande dess stora förtjänster i s&amp; val historiskt som litterärt afseende, men afven pipekande huru Mrs Oliph&lt;mt latit sig vii1 mycket påverkas af Walter Scotts romantik och hans i viss grad bristfälliga uppfattning
, af de religiöst reformatoriska rörelserna i Skottland.
Ty afven författarinnan tillagger dessa mindre betydenhet iin de i verlr- ligheten aga, och med ' undantag af de teologiske stridig- heterna, måste dock erkiinnas, att den skotska, .nationen stir i stor tacksamhetsskuld hos John Knox och hans efterföljare för cie striinga kraf på renhet i seder, allvar i viljan och den högt stiende folkuppfostran.
som gifvit lyftning åt nationd- karakteren och som iitmarkt detta folk framför andra.
Mrs Oliphants andra nya bok ar en roman kallad » Kir- steem, berattelsen om en skotsk familj för sjuttio år sedan.
Den har emottagits af kritiken med s a m a loford och stallles i jiim+ö jd med författarinnans tidigare arbeten.
~IIlrsteen)) ar en förtrafflig teckiiing d en skön och upp- höjd karakter.
Hjiiltinnan ar en ung flicka, som utvecklas.
till en sann och ädel kvinna af den i i t a, skotska typen, och som, efter ungdomens tragedi med dess krossade förhopp- ningar, dock.
lyckas bevara sitt h j h t a varmt - icke afkyldt eller hkrdnadt i lifvets strid.
Och skildriiigen af oKirsteens r stolte, besynnerlige fader, hennes systrar och de händelser, som gruppera sig omkring dem, ar lika.lifful1 och in.tressant, som själfva deg, tidpunkt, nämligen början af vart sekel, ' hvar- .under det lilla drauat .utspelas.
Till sist några .ord om ett verk, hvilket mr Stead, Pall Mall ~ a z i t t e s forne redaktör, bei@m.ner den mark- värdigaste f öreteelsen under aret, prof etermde att icke ens våra barn eller b m b a r n f i iipplefva slutet a5 den omska- pande kraft, ' som denna lilla bok på knappast 300 sidor har satt i rörelse.
Jag menar ge~zeml BootI {s ~ $ 1 1 darkest Eng- land and the way out)).
Man finner i denna, bok en kteruppstiindelse af de idéek, som Thomas Cmlyle för mer an 40 &amp; r sedan utvecklade i, Past and Present och » Latter day Pmphlets D, men med tillägg af en klart utstakad plan för dessa ' idéers praktiska till.hpning.
Mr Stead hiller för troligt att mr Booth icke ens liist dessa bada verk af Carlyle, Dhvars ord dock under.
J l a dessa år ljudit för våra öron, med högtidligt allvar))
framhiillande hvad som måste göras om civilisationen i denna vår clemokratislra tidsålder icke skall gå under *.
Hvad ingen annan vågat, det gör nu denne utomordent-.
ligt slricldige organisatör, om hvilkeii lord Wolseley yttrat, &amp; t han, utan tvifvel, skulle kunnat vara samtidens skick- ligaste faltherre.
Mr Booth ar sjalf den förste att erkänna?
att hans hustru, en i hög grad begåfvad och varmhjärtad kvinna, gifvit första impulsen till D a r d e n s hela verksamhet liksom afven idéen till denna sista storartade plan, hvarom boken handlar, har utgiitt från henne.
Kort före sin död hade hon den gliidjen att se huru dessa idéer började reali- seras, och hon fick ' g&amp; bort ifrån detta rdmkest England, i en tid d ljus och varme under en sällsynt skön in.dian- sommar, lycklig i öfvertygelsen att bättre dagar stundade för de arma och förtryckta, samt att dessa bättre dagzar vore friikten af det arbete hvarht hon offrat sitt lif.
Kändt ar, huru en m h g d af Englands framstiiende man af vidt skiljda religiösa och politiska åsikter, blifvit till den grad gripna af entusiasm för den Boothska räddnings- planen, att de kritiklöst gillat den, och tyckas anse det tusen- kriga riket vara i annalkande genom densamma.
Det iir stort och det ar värmande att se en saden hiinryckning,.
.
men .en reaktion brukar ej länge l i t a vänta på sig, och här ffires nu de sundare och nyktrare asikternas talan af gamle, erfarne man, som under en hel mansalder sysslat med filaii- tropiska frågor oeh vunnit en erfarenhet, som gör sig gäl- lande, d i entusiasmens första rus bortdunsfat.
Jag syftar härvid i synnerhet på de man, som för omkring 30 &amp; r se- dan i London grundade den första, Förening för %Tiilgören- hetens ordnande,, hvillsen förening f&amp;tt tjäna, till monster i nästan d a Europas hufvudstiider.
Det kan ju icke nekas att mycken despotism röjes i Booth ' s system ' och att.
' aUiriiinheten har föga garanti fiir an- vändandet af de stora summor, som erfordras.
Isynnerhet omogna anses hans förslag angiende de arbetslöse eller lös- drifvarne, hvarvid.
h icke tagit med i beräkningen dessas motvilja för allt arbete.
Ned träffande satir anmiirkes ocksa, att B om engelska nationen verkligen kommer att lämna Booth hela den erforderliga summan, e n.
million pund sterling, för att iterupprepa ' de så, minga gånger redan gjgrda, misslyckade))
försölcei~ att r å d a b o t f ö r lösdrifveriet (the v a g r a m y), då visar.
d e n sig va ?a e n högeligen filantropisk, meii f ö g a.
aff ihslrl ok, nation)).
H. Ccid,cjö.
. '
.
Från landsbygden i ~verige.
Pr %i det onndgängliga vemodet öfver den tid * soin gatt och %syiien af kvarlefvorna friii f örra sthtligare f örliållandeii, ar det iipp- friskande att viinda blicken till den tid, som kommer och db nya typer, soin iiiotsv.ara de nya krafven.
Mycket liar förändrats pB landsbygcleii i Sverige iiiider cle sista 15-20 åren och utveckliiigen liar gatt s % raskt frainBt, att de nya förli~bllandeiia redan litiniiit frainkalla en ytterst behaglig typ.
J a g inenar de nya disponent- och ingeiiiörsbostaderiia pli, skdana stiilleii, dar iilan .icke varit bunden af tvånget att wdra nytta afu den &amp; mila 1ierrgåi: den - utan kunnat bygga nytt.
Det är både vackert.
och q t t det niönster, som redan liminit utbilda sig - dessa oljestrflkiia och fernissade eller ljusbruiiinålade trähus med breda,.
spetsiga gaflar.
och fraiskjutande tak, med.
foiistreii saniinanförda i. ginpper och pi~idplanen frigjord från den gamla .fyrkanten -, %mit med dessa.
rymliga verandor, for inbrgoii- ' och för kvällssol, livilka nian på de, stora herrgårclariia, af liiinsyn till den statliga gårdsplanen och galula stentrappan, s&amp; ofta inkte unclvara.
, Och.
det kan icke nekas - aför mtideiis fordringar) ?.
äro de nya bostäderna bra mycket bekvämare än m h g a af de gainla lierr- gårdarne;.
h v a o vidlyftiga.
trappor, förstugor och köksdependancer - medaii fordra en hel stab ined tjänstfolk bara för ~,ztt ' hållas; .re~a det Bt dessa sanii-na pigor icke finnes.
någon, annan.
sofplats.
an ytter: köket - och ett ' .ordentligt serveriiigsrui~ anses för - en onödig lyx.
Tänk er s&amp; detta so111 disl~oneiitbo~tiil ' le~; %tryckta tider, få tjänare, och en liten fix från staden, livilken: disp~neiiten - ingeniören - föriils1; at sig i, inedaii.
lian war gappersmastare p i det bruk, diir lioii.
...
.
.
.
var ' guvernant ' hos disponenteii.
.
...
Läget pk de nya limen ar viil icke alltid lika tilltalande, soin.
den ingeniörspraktislm inredniiigen - .det: kctn hiinda, att de Jigga utan 1,.
.
.
iiäinnvärd utsikt eller trädgård midt bland f abriksbyggnaderna - men Man ar oiugifreii af srbets- lif och rörelse och denna uppfriskande kansla af att.
lefva ined sii ?.
tid, hvilken ar s&amp; stark pit alla nya industriaiilaggningas i Sverige, som, i fråga oin inottaglighet för nya mekaniska teorier och upp- finningar ej ger » de stora kulturland en^ efter.
Det ar ju ock be- kant, att inekanici aldrig vilja lyssna till skriftstidlares och hiima- iiistiskt intresserades klagan på v h a tringa förhållanden eller inedge, att Sverige är &gt;efter sin tid:).
Och smh meningsbyten i denna frhga äro blott en krydda på sommartrefnaden i de gästfria ingeniörslieinmeii.
I de öfvervägande flesta fall äro emellertid dessa bostiider vnc- kert belägna .. En lämplig plats - tilirackligt nara och dock litet undan - har erbjudit sig sjalf p % någon sluttning invid forsen eller kanalbanken eller kanske tipp i skogsbrynet, i själfra hjiirtat af skogen.
I tradgårdsanläggningarna spökar nog Innu ett förfinadt hen- gårdsideal, med gräsmattor (oftast bi ?xnflackiga); buskage (detta det ledsaminaste af alla trädg&amp;rdsmästarepåhitt) och m&amp;nga smit intet- sägande blomsterplättar har och där.
Xen med tiden kommer nog ingeniörernas praktiska sinnelag och utländska resor att fit dein att revidera äfven denna punkt, och man får se de nätta husen omgifna af anläggningar, som passa i stil med byggnaden och lampa sig efter kliinatet.
Nå, det må vara huru det vill med tradg&amp;rdsanläggnii~gariia, ja t. o. m. med läget - en fördel ha alltid ingeniörsbostiiderna.
d r trakten vacker ocli skogig, sk bor man alldeles midt uppe bland sko- garna och forsarna, icke ' förnämt isolerad fyin dem af stora strac- kor platt trädgård och sirlig park som p&amp; herrgårdarna, diir det vill till en formlig viljeansträngning och promenad för att komma ut i skog ocli inark.
I värsta fall är det blott 5-10 minuters vag öfrer bruksbackarna, och man är uppe i skogen - kan springa dit pit ett ögonblick om en vacker kväll lockar med löftet om intensiv glöd pib röda furustammar, eller en daggfrisk morgon med förespeglingar om doft och friskhet och allvar och långa vibrerande morgonstrilar öfrer glittrande lingonris, öfver djupgrön mossa och silfvergili spindelviifs- hangen uppe i granarnas grenar.
Pli fem minuter kau man ju ocksk r a r a rid forsen, kasta sig ned bland linnean under furorna och se skuinrnet, Ijnsblått i skuggan ocli guldstänkt i ljuset, dansa och växla; se solljuset tränga djupt ned, i brutna gyllne stänger, genoin det beriist.ensbriina vattnet vid striinderna - denna härliga bruna färg, som man glöint!
- och lyssna i så fall också i~iidt upp i verkligheten.
. '
.
.
195.
.
till den lockande, beriisalicle, evigt skiftande sången.
Pan ni&amp; vara död, och sjöråna ocli iilfvorna p&amp; ängen; strömkarlens trolldomssing dör aldrig, s&amp; laiige dar finnes forsar i Sverige.
atkomliga äro ocksk hela läsförniiddagar med böcker ' ocli hang- iiiatta i ilrganimal skog, högt uppe p i bergssiclan, dar man har gliintar af vikar och holmar ocli aflägsiia bergl~sar, laf tiga och klarbli, mellan triidstaminariia.
Eller långa ströftåg ocli bergkliittringar; klara för-.
middagar, då djupblii skuggor an dansa, an livila öfver kullorna ocli iiasen; inildt mulna dagar, d i allt är s i mjukt.
och stilla i skogen; eller graiiiia kvCd.lnr, d i iiordvesthiinlen star som.
smält .guld bakom graiitoppmne, sedan sol gatt ned, och aftonrodnaden d8rpa komnier me.d nietdliski reflexer öfver insj öspegeln.
Det är ett liarligt zigenarlif, som inaii för intet pris skulle vilja byta ut mot clet lif, man kan f &amp; skgda på herrglkleii, nlir man gonimer dit ibland och ser.
dem g % dar och sällskapa, snörcla och stela.
.
Till den trefliga tonen på briiken hör ju också frihet fran .toalett-tvkng, och man kan få gk hela dagel1 i lediga och skogs- lämpliga klader - blott man icke trotsar allinärina opinionen genoni @ got alltför pifallande utländskt.
Ty hela denna ljusa bild liar ock.
sin fransida.
Bruken äro sin&amp; sainhälleii, ocli kafferepen hos apotekarfrun eller postmastarinnaii.
härdar för skvaller, sallan giftigt; nian får ha.
utvecklade anlag i den riktningen för att bli elak p&amp; landet - inen icke alldeles utan sin krydda af klandrhde nudsan öfver ovanliga företeelser.
Eli svårare pröfning, livilken likval har sin lustiga sida, Mr säll- skapssjukan, som nu måste ta sin skada igen efter vårvinteri~s ' tvun~na försakelser.
Roa sig, systematiskt oci i skock, inåste man, annars vore man icke svensk, och livarje bruk är centrim för en liflig verksam- het i denna viig, hvilken drar in i sin hvirfael hela trakten och om- f attar midsominarvakor, kafferep, danstillstiillningar, högtidliga mid- dagar p&amp; herrgirdm och en hel rad stora gemensamma utflykter ptg, ångbåt eller i hövagnar till nigon berömd utsiktspunkt, med glada middagar i det gröna - till uiigdoiiiens förtjusning och de äldres plhga, hvilka bra mycket hellre skulle sitta i ro i matsalen hemma an » äta kall mat på en kdll sten&gt;, soni en fru bland mina bekanta alltid brukade säga.
Men foga sig mlste ' man.
Och vanligen bruka den vackra fardeii och den glada stäiiiniiigen förjaga .sj alf va minnet ' af förargelsen öfver att ej Ila E t t gå i fred.
, l '
.
.
Ocli s ' a, koiiiiner fi.iintiinmersvechn nied siiia onistiiudligx fiïiiii- den; kaffekalas i stugor ocli p i verandor, biiketter, blonikort ined kanslofidla p&amp;skrifter, tartar med nainn, gratiilatioiier ocli allniau fest- stainning. '
Hrarföre?
J a, det torde de firande sjalfra ha inycket sv %rt för a t t sliga och i all syiinerhet icke gariia g % in p % att tro, a t t bade pliigseden och entiisiasineii iiro af katolskt, ja klassiskt-hediiiskt iirspriiiig.
I katolska länder har bruket a t t fira nainiisdiigar alinii en liten l~opskriiuipen kasns af niening inuti skalet af forin.
Tron 115 skyddslielgon, lirars högtidsdagar inan bör fira, ar iiiiiiii l h g t ifraii, utdöd.
H a r i Xordeii liar skalet af foinm ingen annan kiinia iiii - stoft.
Men skalet, det finns kvar, som sk iiihign alidsa kvarlefvor, oförargliga eller Iiiiidersainnia.
KLigra riktigt roande s %dana öfverlefror från eii helt aniian be- greppsviirld hade jag tillfiille a t t se just eii Kristina-dag, d % det galde a t t fira en iiiycket popiiliir Kristina och:, hela bruket)) skulle ' kläda lit sig.
Frnntiiiiinerna liade djupsinniga öfverliiggningar p5 föiliand: men det fraingick tydligt, a t t oiii nian icke hadc en zboiid- kostjriiiw - Iivilket ' r ä l icke rar s % stiligt, men diirernot bel&lt; \ - iiiiit - så inskränkte sig möjliglieterna till fyra.
För de iildre helst » galiiinal- modig dani&gt;, livarined ineiiacles nigonting, so111 skulle l&amp;tsas vara fraii 1700-talet.
För de yngre: spanska, bloinsterflic.ka eller fiskmflicka.
Det var tydligen de typer, soin f r i n teaterii, de t ~ s k a iiiotlejournidrsiiti och kostymbalerna i staderna t m g t in och filstniit i f ii ed vetandet som w riktiga s kostyiner, ined lika striiiiga, soiii svkrl~egripliga for- dringar på » stil&gt; och öfvereiisstaiiiiiielse i vissa Iiii£ \ - iidpii~ilcter .. Rcsteii var det ej sk noga med.
Hemarlie %ter voro, för en gängs skull, de ininst kaiiservativa Q D e upptriidde förkliidda till puckelryggiga och loinliörda giiiu111or, skojare och sotare och väckte salfvor af skratt, nar de clnnsade iiicd livarandra, iiiedan ingeniören friii Xiuerikn i sin k; inadeiisiska kalk- backskostyin, soin för mig hade s i helt itiidra associatioiier, sviiiigdr orn med dalkullor och fiskarflickor.
De Udre fruarna slitto kvar rid det bloinsterkladda kaffebordet i hörnet af \ - erandaii, medan de äldre herrarlie redan siit to glaininande i ~~iinsciilunden vid kagelhanaii.
Det var en af mina sista kriillar däruppe.
.Jag siniig mig lied till sjön, dar aftonsolen lag och blänkte som guld öfver.
rikeii och.
Iivarenda triidtopp pil uddarna speglade sig i vattnet.
J a g lconi ovilkorligen ihgg, hiiiii ofta jag hört entusiastiska amerikanare lit ' trycka sin fasta tro, att lifvet i Sverige a r högstanidt, poetiskt och icleelt rent, som d e i k insjönatar och dessa sommasiiiitter, soiii sh
1 förtjusat dein.
Tänk, oin de Biiiide se det shdant det är !.
livad de skulle blif va f örv@ade öf ver.
all denna godmodiga prosa och invanda sällskaplighet, dessa krus.
och Boinpliiilanger bland frilarna, ocli bland henanie dessa goda historier, denim.
skkletikett och piinsclijargon, soin inhtte lia mera liiinioristiskt iniieliåll an ina11 tror, eftersom veder- böraiide aldrig tröttna 11 % det.
Ja; iiiiiste småle, iiär jag satt och s i g utåt sjön och hvarkeii s i g till iniii egen iiiigdoins sjörh ' dyka iipp. '
i i i vassen eller ii %gra va.relser af denna ideela iniiiiniskoras, som en-.
ligt iniiin v#nner, a~erikaiiariies, tro inåste bo Bland dessa sjiiar ocli berg.
I stället kom iiigeliiöreii förbi, efterskickad fr811 fabriken.
Föga ideel satt skåda, rödbrusig ocli varm, småögd ocli bredmunt, koniisk i sin liirfviga, brokiga viiitersportsdrälit, sk lir liarnioiii ined både soni- inarkviillen och anibetsbïådskan.
Men rask ocli vaken - ett svar, och det lifslefvande, p&amp; iilina stilla fiiiideriiigar vid sjöstranden.
Ett annat g d s uiig af ni %jcIen själf.
Solen liöll iiii på att sjiinka, skogen och insjöspegelii glödde ocli gl&amp;ilste af rödgnlt ljus ocli af deliga viina.
sommarkviillsfrid, soiii i alls fal.1 i norden har sitt och bästa Item.
:.
.
.
.
.
.
C l c ~ ~ i ~ z d c ~ U r en svensk sbatsmans brefvtixling med sin femtonåriga dotter., ~n liten kulturbild från.
1822.
Enskilda bref.
och anteckningar, som belysa flydda tiders seder och bruk, åsk; ~di~ingssätt ocli hiindelser, kiiiina ju alltid betraktas soin blad i ett laiids historia.
Att eii femtonåring äfven lämnar sitt bidrag, till ifyllandet af dessa blad, torde .emellertid höra till det nier ovanliga.
Det är oss darföre ett pöje att, tack ' yare friherrinnan Norclenfalks född.
d ' A$.lbedglill älskvarda tillinötesg !ieiide, kiiiina för v k n läsare fran !- lägga iiågra ' bref, skrifria af en iing svensk flicka till hennes för8ldra.r under en utlän clslr resa, företagen br 1822, livaruti hoii, med en £ör sin ålder högst- ov.aidiq iippfattiiiiigs- och iakttagelseförinkga, skildrar sina intryck d .dc framinaiide orter, Iion besöke?, och de ' personer, niånga af dessa historiskt miirlrvärdign personer, ined livilka hon komm,er i beröring.
.
Förvissade om, att $e11 feintoi&amp;4ga genoin sina bref skall lyckas tillvinna sig 1äsa.rens intresse, vilja vi Iigined om henne.liiinna nigra biografiska iippgif ter. '
,
Hennes iialilii a r Eclla Giistafva TVillielniina Wirsen.
Hon föddes i Stockliolm 1807, dar hennes föräldrar voro den bekante statsmannen, ägare af Djursholni och.
Svalnas, statsrhdet grefve Gustaf Fredrik W i r s h och hans niaka Wilhelniina Gustafva Roucht.
Fadern, som tidigt upptäckte de rika gåfvor, naturen slösat på hans iilsklingsbarn, förskaffade henne en utmiirkt, man kan niistan saga manlig upp- fostran.
Hon fick lära latin, grekiska, niatematik, fysik, historia, filosofi, lefvande sprkk m. m., hvilka ämnen meddelades henne i heinmet af den tidens mest frainstaende lärare.
Allt emellanat anstalldes,.
i närvaro af professorer, liirda man och höga herrar, examina, som trots den 14-hriga flickans helt naturliga förskriickelse, hon dock med heiler bestod.
Siisom belöning för flitiga studier siiiiit i akt och mening .att stärka en klen fysik, lato föräldrarna henne &amp; r 1822 företaga en iitländsk resa, en förmån, som den tiden högst fi af laiidets döttrar kommo i åtnjutande af.
Resaii skedde i sallskap med d. v. presidenten, s. m. excellensen barop Löwensköld och hans fru; det var under denna resa de har nedan meddelade brefven äro skrifna.
i Edla Wirsen blef 1832 gift med löjtnanten, sedermera öfversten vid Svea artilleriregimente C.
H. d ' Albedyhl1.
Hon delade sitt lif mellan ett troget uppfyllande af en makas och moders plikter och ett varmt intresse för hufvudstadens fila.ntropiska företag.
Efterlainnande ett älskadt och aktadt minne, afled hon den 7 maj 1876.
I ett följande häfte hoppas vi jämte fortsättning.
p % den uiiga flickans reseskildring dven kunna meddela nagra iitdriig ur grefve TVirsBns svar p % sin dotters bref.
JIan finner daraf huru den all- varliga statsinannen, böjd under bördan af hela rikets dåliga finanser, laiiinade för ett ögonblick sina sifferluiitor asido för att söka sin livilu och ' gliidje uti det skriftliga meddelandet med sin unga dotter, TJ- varr tillåter oss ej tidskriftens inskralikta utrymme ett mer utförligt atergifvande d den ur mer an en srnpiinkt ' intressanta korrespon- densen.
De hitr anförda brefven äro, pk ett p m uteslutniligar när, och med iakttagande af det inoderna stafningssattet, ordagraiint återgifna.
Berlin, juni 1822.
Kara föräldrar!
J a g kan ej underlåta att har ifrån Berlin slaifva till mina goda föräldrar, siiker om att beskrifningen om min iesa roar inaninia.
Det är ej mycket att saga om resan anda från Stralsund, ty vi hafva ej farit postvagen, ' utan en annan, som ej ar rik p&amp; sköna belitgenheter, men vii1 på sand och stygga ' tallar.
I början, d&amp; vi kommo p&amp; de rysliga vägarna, var jag så förfärad, att det skulle stjiilpa i de stora groparna, men nar jag såg att det inte gick omkull, SH var det inte värdt att vara rädd, ty det blef inte bättre med det, utan inan låg likafullt nere i groparna, s % att vagnen knappt syntes.
Den 1 jiiiii anlande vi till Berlin.
Ack!
Iiv,acl jag tyckte hästarna gingo 15ngsamt hela eftermiddagen.
Baron och friheninrian skrat: tade.
i t mig för niiii otålighet, ocli ja-g blef sb glad, a t t jag ej kan.
beskrifva det, då jag fick se ~ e r l i h kyrktorn.
Den yiig vi koinnio till Berlin öfver Aiiklani, där jag såg en rosenbuske, 6 alnar hög, iiled röda och I.ivita rosor, och Prenzlaii a r ej vacker, nästan inga landstiillen, iitaii blott sand, evigt sand.
V i blefvo.ej visiterade i tiillen, hvilket var riitt bra.
1: anseende till prinsessin Alessiidras.
gifterniil med arffiirsten af Meckleiibiirg-Schwerin l), som, i parentes sagdt, skall vara ganska obeliaglig, ha rödt .h$r och vara ej s&amp; litet dom, var hela staclan iippfyUd af resaiide från alla möjliga kanter, koiiina a t t taga afskecl af sin älskade prinsessa.
Alla värdsiiiis voro iipptagna och vi niåste bo iiti hôtel de Petersboiirg, som väl till nainnet iii- lysaiide, nieii för öfrigt riiskigt.
Det första som mötte oss voro t v i riicldiga trätrappor, - p&amp; Iivilka nian knappt tordes gå af friiktan att de skiille rainla.
D ä r måste vi stanna öfver iiatte ' n, ineii det beslut togs, a t t vi följtrnde ' dag,.
.
soni var måndsg, sknlle flytta till ett annat viirdsiiiis.
vi kornmo till k er lin v a r det bra mörkt, men man kiiiide and&amp; se, att där voro mycket superba gator, så breda som 2 gånger Drottninggatan, inga räiiiisteiiar tvih-s öfver gatorna, men l#iigs efter, einellaii - och ett slags trottoirer, Iivillcet ar bra.
belcväint, bide för åkande ocli gående.
På deii sidaii vi koinino in till Berlin var ingeil forstad, utan de priiktiga liuseii började straxt.
E11 svensk blir alldeles öfver~askad, åtminstone jag.
J a g tordes ej blinka iinder liela tiden vi foro för a t t ej förlora nigot ur minnet.
Som det .var söiidag voro alla maimiskor i rörelse för a t t promenera i aftonsvalkan.
.Vi foro förbi det kiiiigliga slottet, soni ar mycket större an vårt, men mycket fulare.
P5 morgonen kom svenske cliarg6 d ' affaire Canzow hit; han berättade oss om stadens niärkvardiglieter och bad a t t få bli vår följeslagare.
Vi flyttade nii till h6tel de Priisse, diir vi fingo två snygga ruin i första våningen, och begåfvo oss nu iit att ' bese slottet.
Byggnaden ar mycket stor, ineii imegiilier, med 6 borggirclar, stora ocli små.
Koniingeii bor ej där.
Det finnes eii stor m h g d taflor af Rafael, Riibens in.
fl., ett porträtt af Maria Stiiart och hennes barn, soin iir vacl$ert, äfven ni ?~nga superba land- a.
.
- ' ') Piinsessan Alexaiicli.iue nf Prenssen, dotter af konung F~ecbik Wil- Iielni III och drottning Liiise, kejsar Wilhelm 1: s encla krarlefvailde syster, födci 1503, gift deii 26 maj 1823 lim1 (1dvara.iide mfstorl~ertigeii s. in.
stol- Iiertigeii Pan1 Fredrik af Mecklenl~nrg-Sclimeriii.
Enka, 1842.
Gap.
Allt iiti slottet ar s$ gainiiialmodigt, att iiar nian diir får w n&amp;got nytt, som t. ex. en ljiiskroiia ellei ett bord, bryter det af pii ett obeliagligt satt - jag tycker ej alls om slottet i Berlin.
: Pk eftermiddagen besago vi Drottning LiUse9 maiisol6 är ofantligt vacker, orngifren af cypresser och t %rl~ilar.
Drottningens bild i marmor är fiirtraffligt gjord n€ en preiissare Raiicli, sop drott- ningen varit sijrdeles god einot och sandt till Italien, dar lian iifveii huggit monn&amp;entet.
Då det skulle föras till Berlin blef skeppet, emi förde det, bort.röfvadt af en algierare, som ater blef iilq) siiappacl at ' en engelsk fregatt.
Moniimentet saiides cliirefter som present till konungen af Prenssen.
Onsdagen sago vi sainiiia pjes soin blifrit iippförd p i galaspek- taklet, 2Rosenfesten i Kasclimir: ~.
De stijrsta singerskorna i Berlin läto höra sig ' och det var alldeles förtjiisande!
Jag törs aldrig göra några jämförelser.
Fru Serelin l) skulle d d e l e s förlora darpi, ty isynnerhet fru Siedler, soin s a r Iijiiltinnan, förenar ined den allra högsta sångkonst det största behag och ett vackert utseende.
Ti fingo ej det nöjet att se konungen " och prinsessan, ty de satto ej i kungliga logen, utan på sainma sida som vi. '
Teatern ar mycket större an vår.
Dekorationer och kostymer iiro förträffliga, och livad dansen angår, finnes ingen soin dansar som m: lle Sinclair.
Här ar mycket niodernt att besöka operan, och konungen är där livarje kväll.
Ibland lida den stora samlingen sig jag just inga skönheter.
Prin- sessan Radziwill " var den vackraste.
Fruntimren har Iiafva mycket vackra saker, men kläda sig graniit och se så slarfviga ut, att jag blef helt förskräckt.
Vi kunna ej köpa nigot, ty allt ar har s % dyrt, att inamina kan ej tro det.
T. ex.: frihei.i.innaii ville köpa en liten kulle af flor med guldkordonger och en liten bukett inarabouter, den kostade $0 Thaler, d. a.
60 Rmt.
Allt annat ar därefter, och d i finner mamma, att vi ej kiinna köpa vara saker h a, jag skulle d i bli allde.les riiinerad.
Vi hafva m r i t hos Radaiwills B ganger, en middag och en supé.
Den .unga prinsessaii ar mycket sot.
Ifall vår .kronprins4) ej finner .någon prinsessa innan han kommer hit till Berlin, så skulle denna prinsessa just passa, tycker jag!
Xan tror harl lott kb ur^.
,. '
l) Berömd shgerska rid koiigl.
teatern i Stnckliolin.
Föild 1813, död 1833.
3 Fredrik, ' ilTilhelm III.
Prinsessan Elise Radziwill, fiire,miilet fiir kejsar Wilhelm 1: s ro- inautiska iingdoniskiirlek.
Dog ogift 1534.
9 Kroq~rins Oscar.
.
.
201 4 att den lriingliga prinsessans .gif terinhl blif vit påskynclaclt, eineda~i nian förmodade vkr kronprins skiille komma hit öfver 1.öpeiiliainn.
Det gr bra synd om l~enne, som aldrig ville liafva denna priiis.
Hon har ' gråtit s&amp; ofantligt tinder cerenioi~ien, att hon ej kniide svar5 ja.
Han ser också rakt inte iit som en prins.
Hit konima ofta iinde~rättelser om kroiiprinsen: ~ a h sejour s i Köpenhamn har varit ganska bellaglig.
Kronprinsen lärer varit för- tjiist i clanska liiifviidstadeii.
Har iir han ' ej SH afliållen.
Man, liar spri&amp; ut, att han har Inngsot och skall vara nära döden.
Dessa rykten skola alldeles förskingras vid lians ankomst.
Eder .Edla.
q.
'.
, Aix la Chapelle, inidsoiniiiarafton 1822.
Mil1 älskade.
.
' pappa l.
Som vi nii koniinit på fast fot Bar, far jag det stora nöjet att skrifva hem.
J a g liar iiii så mycket att beratta, att jag mycket hellre ville vara lieiniii?
ocli tala om clet allt, än sitta liar ocli skrifva;.
men nu finnes ju ingen annan rAd.
Som en kurir: slcdl gå.
i kvkl f ör att undei~iitta konnngen om prinsens ocli drottningens l) ankomst h i t i går, så skyndar jag med mitt bref, att det må komma med Iionom; och pappa få det så mycket förr.
.Det blef ett fasligt .bestyr hiii i gBr aftons, d&amp; de höga perionerna kl&amp;nde, ty inan hade be&amp;.llt riim åt drottningen i sainnia hotell dar vi bo, men hon tyckte .ej, ' om dein, utan gick själf, ined.
grefre Posse iiiider armen; pli ett par stiällen ' att välja andra.
Hon stannade slutligen i vardsliuset bredvid oss.
.Priiisen koni n&amp;got senare och bor, Iios sin hor.
Herre Gud, .IiT; ad det inåste varit k r en ' glädje för Iienne att se sitt enda så fiillkoinliga barn.
De kände ingendera ' igen hvarnndra.
Nog kiinde Iion åtminstone för sitt .barns skull varit kvar i Sverige! "
Men jag htervänder nu till vhi.
resa.
Den l1 juni koinmo vi.
till Potsdam, dar vi först gingo onikring i själfva staden, som ' är väl.
byggd, med $n kanal tvärs igenom hela staden; p&amp; bbda sidor därom äro tr#d planterade, hvilket.
mycket påminner om Göteborg.
Potsdam.
gör ett mindre stelt ocli enformigt intryck än Berlin, där allting är * så städat.
Sediiare på dagen foro vi lit till slotten, ' livilka ligga en.
kvarts mil utom staden.
Soni friherrilinan vm trött, beshgo vi .blott Galleriet ocli Sans Sbiici.
Galleriet utgör ett palats för sig sjalf och öfverträffar i.
elegans och värde vida clet i Berlin.
Allt; är har af J. '
'.
l) Kronp~ins Oscar och ilrothing Desideria.
. '
-
202 niarmor: golf, pelare och väggar.
TTid dörren st&amp; tvenne &amp; armanta statyer, den ena föreställande Diana, den andra Nars.
De äro bida haintade från ' Roin och äro oändligt djrbara.
Den i initt tycke vackraste taflan r a r vår Frälsares hiifviid, nGladt p i guld af Rafael.
Man kan aldrig se nggot skönare; det giidoniligaste uttryck af t~lamod, mildhet och en öfvermiinsklig undergifwnliet.
J a g blef staende orörlig af Iiänryckning.
Glorian, som omgifrer Frälsarens liufvud, stralar af ett underbart sken, och gilldet, soni skiner igenom, gififrkr åt färgerna en giidomlig glans och klarhet!
M h g a af taflorna roro i Napoleoiis vald under kriget.
P å en del liar han latit skara ut hiifvndena och tagit dem nied sig.
3Inn har m M i t satta dit nya; pk somliga har det lyckats, p&amp; andra ej.
Hur kan maii vara sk elak, att vilja för- störa allt., både människor och konstverk.
3Ien det r a r ocl&amp;i Sapoleon.
Vi spatsekle genom triidgarden till Sans Souci.
Dar sigo vi alla Fredrik den stores hiindar bepafna, livar och en ined sin in- ristade sten.
Vi besigo h n g Fredriks rum; diis ar allt bibeliållet i saniina skick, som han lämnade det.
.
C t i skrifrunimet star bläck och saiiddosa kvar, afven papperssa.x.
Det var för underligt att röra vid något, soin denne store man haft i sina liander.
Därefter besago vi hans säi ?gkamrnare, sainma sang, en klocka, som ej varit iippchageii sedan han själf gjorde det, dagen förr 811 lian dog.
Han hade endast 2 porträtt i sina enskilda rum, nämligen Gustaf II Adolf i sin siing- kamniare och Carl S I I: s byst i sin inatsal.
T i sigo äfven det riini, dar Voltaire bott vid sitt besök hos Fredrik.
Ti hunno ej med att bese Marmorslottet ocli Pkfi ?tgelsön, vi hade ju ändock sett det märk- värdigaste.
Vi fortsatte till Wittenberg, dit vi koinmo på eftermiddagen, och sågo då .Luthers ruin.
Det låg högt upp p&amp; en vind, mycket niörlit, sinå fönsterrutor af alla fasoner, somliga, målade med helgonbilder, de gamla fönsterstolarne sa.int lians skrifbord och stol.
Det var lin sent på kvällen, och den som risade oss r a r försedd ined lykta.
Det.
var dystert, och svarta skuggor föllo p&amp; raggarna.
.Jag kiinde mix.
just litet kuslig tiil msds.
- För att liiiiria till Le %zig fiiljand:?
.morgon niåste vi resa liela natten, det ar något för tröttsamt.
J a g tycker inte om att resa både natt och dag - och de stackars hästarna sedan!
Vagarna äro dock iiågot bättre In till Berlin.
Till Leipzig koinmo vi ungefär kl. 11, då vi lade oss att sofva.
Kl. S foro ri ut och promenerade utom staden i de vackra tradgirdarna; därigenom flyter den å, i hvilken furst Poniatowsky drunknade.
Den sten, vid hvilken, inan fann honom, är uppsatt p5 stranden, och lians namn D.
&gt;
- inristad därå.
Har i tri ' cdgårdarne hviiiilar det af giilclf asaner; * de ' äro superba fåglar och taga sig ståtligt ut, då nian ser ' dem i inassa.
Wii %tervände vi till sta-den, och som vi ej fått några liattar i Berlin köpte vi deiii här.
J a g blott en helt.
enkel, af Iivitt sidentyg, ined de vackraste röda törnrosor.
Pappa får vara god förlåta, att jag inåste dröja med beskrif- iiingen oin vår resa, ty kuriren inaste afgå.
Jag trodde mig kiiiina.
hinna med att skrifva inera, men vi blefvo bjiidna till kronprinsen till middagen.
I ' alla fall skall jag skrifva ett långt Bref till mainina ined posten, ty jag liar så inycket att berätta om, isyniierliet om X~illielinsliölie och de stora springvattnen clarstädes, hvilket var det skönaste jag hittills sett.
J a g Beliöfver ej beskrifva nied hvilkeii artighet kronprinsen blifvit einottageii öfver .allt, ty däroin blir pappa biittre iinderriittad när kiiriren koiniiier, än livad jag vet det.
J a g försäkrar jag ville liiillre vara nied och dansa kring iiiaj- stången vid Djiwsholiii i dag, än sitta stel och rak, .ty jag försäkrar att jag.
jiist Sr.
litet förskräckt, att s&amp; där för första gången komma .till s % Iiöga och förnäina personer.
I n~orgoii skola vi till drottningen,.
det tror jag blir and % värre, men jag f i r v61 vänja ' inig.
Grefvinnan Wetterstedt l) väntas Iiit i dessa dagar.
Min bästa pappa, ni1 iii %ste jag sSga adjö, äfven åt niin goda mainina.
Eda.
Aix, juli lSi2. '
Älskade .försildrar!
Emedan kurir afgår i ' inorgon Ilastar jag att berätta o111 vår sejoiir har, livilken har varit ratt agreable.
Genom excellensen Wet- terstedt fihgo vi höra om den förskritckliga eldsv8claii i Stockliolin - Gud; are lofvad att manima ej var i staden; vi liifva alla w r i t myc- ket upptagna af denna stora olycka.
.P % alla liåll har det varit s v h a nyheter oin eldsvådor och dgn Starka torkan, so111 liirer varit lika svål?
i Sverige som här; vi hafva under hela resan ej h f t regn förr 211 i Cassel, och det blott en enda dag.
vi vor0 mycket Den 20 kl. 2 p i natten korhino vi.
till.
.
Ais,.
trötta efter att oupphörligt rest ' i ' liela 9 dar.
- H&amp; bo vi mycket bra.
Vi liafvg 3 r~ini, ett större och 2: ne små, därför betalas 7 Rmt 24 sk. o111 dagen.
Det var ovisst o111 drottningen och kronprinsen skidle komma, hvilket dock skedde dagen före midsoi~irna.raftoil; dagen l) Charlotta Aurora.
Wetterstedt född de Geer.
Född 1779, gift med escellenseii, utrikesministern grefve Wetterstedt.
Död 1834..
204 ' darpil blefvo vi - till min stora förskräckelse - befallda till kronprin- sen på middag.
J a g vn pufligt ängslig, det ar ju ocksa bra s v t t att första gingen piesentekas för sin Iiöga öfverliet, jag inhtte sett fasligt pjåkig ut!
Kronprinsen var mjcket hjgglig, lian frågade efter pappa.
Vi räntade till kl. 7 p&amp; drottiiiiigen och d % först började middagen; seclan foro vi på spelctaklet, som var nästan slut, då vi.
koinmo.
- Drottningen liar just ingen sui~erad conversation, men sager ratt lustiga saker ocli slirattar injcket; hoii ar alldeles förtjust i kronprinsen.
I drottningens svit ar en madame ' Lambeau, som i iiiitt tycke är bra slampig.
Hon har risst varit vacker.
Afveii hon skrattar inycket, men jag tror att fransyskor nn i nllmiinliet gora det.
- Vi äro alla middagar hos drottningen eller prinsen.
- T i stiga upp kl. 6, dricka Spaavatteu, äta frukost kl. 1 2 - alla dagar äro lika; aftnarna - promenera vi eller fara p&amp; spektaklet.
Grefvinnan Wetterstedt koin hit den %: te.
Hon ar särdeles viblig och god emot mig.
Med lienne ar eii ung fröken Palmstjema; vi hafva inycket roligt tillsaminans.
Eli mycket angeniim connaissance Bafva vi gjort uti la princesse Cliimay, som ar alldeles charmant.
I gkr afton voro vi där helt ensamma och d i talade hon om en del af sin historia, som är mycket mark~aidig.
Hon a r född spanska, blef gift - tid 13 k-s ålder, har under revohitioiien varit k n e &amp; inges p&amp; scharotten för att halshiiggas och en g h g r a r hennes har redan afklippt, då presideiiteu Tallien steg frniii och sade, att det var hans hustru.
Som hon var enka miste hoii dagen d a ~ p &amp; gifta sig med honom, p&amp; det ingen skulle få veta, att det r a r för att radda lienne han sagt sk. - Längre hann hon ej i sin berättelse.
Hon larer frälsat lifvet p % många människor och varit ofantligt vacker.
l) Söta mamma, hvad jag " saknar eder ocli Svdniis, o ~ l i ~ g i i r n a ville jag byta mot dessa föinäma societeter, som äro oändligt genanta för en sidan liten stackare som jag.
Xainmas och pappas E. '
iiix d. l2: te juli.
Deii 8: de erhöll jag det bref pappa slnde med prof. Berzelius.
- Hvilken glädje att höra f r h eder alla; jaq började bli iingslig l) Den för s h skönhet bekanta prinsessaii Thérbse Chimay, ilfren Band under namn af mme Tallien, van till Josrphine Beauharniiis, Bonaparte och nidng8 af franska revolntioneiis förnämsta personligheter.
Född i Sara- gosszt 1773, var hoii första gingeii gift med parlamentsrGclet de Fontenay, mclra g h g e n med Bopventsleclamoteu Tallien, och seclan hon blifvit skild friii honom ingick hon 1805 nytt iiktensknp med fiirsten af Chimny.
s
d i iiiiderrättelser heniifrin dröjde ' sh länge.
Gudi lof att allt står val till.
- Här ini vi.
utiniirlct af baden och roa, oss p&amp; basta sätt.
J a g xriåste nii d l r a först beratta, att jag fatt en vacker present af drottningen i gHr, nämligen ett garnityr af slipade koraller,.
bestående al collier och arinbalid rned lås af antique, och ett par Örhängen, allt- sanimalis inycket ' vackert ocli dyrbart.
J a g sätter i synnerhet värde därpå såsoin en.
souvenir af drottningen.
Hon ai.
nu så yänlig emot oss alla; svenskarna a f v a samtligen fhtt presenter.
Grefvinnan Wet- terstsdt en superb bkoderad kliidning, som skall hafva kostat 1,000 fr., frili.
J~öwensköld en lialsdnk, broderad pk inousseliiie des Indes och en hvit sidentygdiatt, frölceii l ?alinstjerna en kloQa o. s. v. Vi liafva inycket roligt af grefvinnan Wetterstedts sällskap.
Hon är så beskedlig emot mig och s i treflig och glad.
Hon klär sig ej alls öfver- drifvet som i Stockl~olin.
J a g Iiai en god viin ' i frökeu P.
Hon iii s i.
söt, naturlig ocli glad, vi bo midt eiriot.
livarandra och.
råkas dag-.
ligen saiitt ' alla middagar hos drottningen: Alla svenskar bo .$i ett kvarter, ' Compesbod; de äro 24.
Nbgm äro nu resta.- ~ t r e f v k e.
Gyldenstolpe ocli baron.
De Geer till Paris.
D.
4: de juli, Itroiipriiisens födelsedag, firades ett b: ~rg iitoin staden; hvilket kallas Lansberg.
Strpxt p&amp; inorgonen voro alla her- rame i nniforin och gjorde siii uppvaktning, sedan dejeiinemde vi på berget; där ' var mycket god iniisilr.
Gref v&amp; Wett&amp;stedt hade författat de vackraste verser, Ilvilka han laste iipp.
Drottningens och prinsens skåk dracks.
Efter friikosten dracks punsch och Iiurrades, man ville lyfts upp drottningen i en stol, men hon var så rädd, att hon sprang l&amp;iigt bort ' för att slippa det.
Kronprinken blef flere ganger hissad.
Sedan sjöngo kronprinsen och herrarne folksången ocli flera andra sånger.
Vi foro liein till staden.
Hos drottningen var stor sup&amp; ' soin hon kallade middag; dar vor0 presidentens i staden, prins Chi- inays, prins Salin Dycks, grefviniian Candeloiips och andra utlandiii- gar.
Vi sutto oändligt länge till bords, därefter for hvar ocli en till sig.
Den dagen Ilade vi rätt roligt, men Iierfarne voro allt litet glada, till ocli nied kronprinsen sjalf.
Det tir ju.
rätt eget att vara sainlade så inånga svenskar i främmande land.
Också ' säges aet Y öfver allt där vi äro u&amp; tillsammans: ' sda sind die Schwedens.
Alla stadens innevanare äro ' så förtjusta uti kronprinsen.
Han ar ocksh så älskvärd som man gärna kan vara.
Han har blifvit bra fet, det klär honom ej .. Också tycker lian ej * om att drottningens iniddag är så sent soin kl..
7 och dricker te kl. 12.
Vi äro aldrig där längre än till kl. 10 o h aftnarna ', utaf det att vi dricka brunn. '
.
. '
C '.
,
Vi hafva tillsammans med Wetterstedts besett Catedralkyrkan liarstädes, soni är stor och märkvärdigt vacker.
Dar finnes en miingd reliker, hvaribland jag niasle iiämna uigra, t. ex. Kristi skarp, jungfrii Naria skärp, en af spikarna, några taggar af törnekronan och m. s.
J a a förstår ej att de vilja inbilla folket allt detta; sjalfva tro de ej mycket därpå, ty jag hörde en katolik berätta följande anekdot.
IlIan hade utspridt ryktet, att ett lrelpons (jag tror $: t Angelikas) tand skulle bota ' lla sorters tandplågor, om man blott fick viili.öra den.
Tanden fanns blott i en kyrka, hvarför en massa folk strömmade dit.
För att hindra denna rörelse anskaffades Sngelikas tänder i alla k p - kor.
&gt;Ian omtalade då för påfien detta rnissbrnk, lirarpi han be- fallde att alla 8: t Angelikas tänder skulle föras till Rom, och det be- fanns, att de voro en hel korg f~ill, iirigefiir 2,000 tänder; SA narrar man det fattiga folket!
- - Vi hafra iifren varit vid synålsfabri- ken, där ja.g köpte 1,000 synålar för 3 Rmt B.
De flesta fabriker ligga ' 14 mil från Aix i en liten stad, där finnes en ' rarin kalla dar man kokar ägg och strax bredvid flyter en å med kallt vat- ten.
Trakten omkring Aix är oändli&amp; vacker.
Fransoserna liafva gjort mycket för promenaderna och förskönat dem, men preussarna liafva ej fortsatt därmed.
Evad handeln beträffar hafva de förlorat darpå, ty nu måste de betala bög tull p&amp; alla fransyska varor, sb jag tror ej de tyckt om förändriken.
Har finnes mycket vackra saker, men de äro dyra.
Jag har ändå m&amp;st köpa en kapott; den gr ganska simpel, af gros de Naples, mycket racker färg, ungefiir olivgrönt.
Den ar modern efter de fransyska damernas, ingenting omkring den, endast ett snöre insydt i kanten, ingenting kring armarna; tre peleri- ner på hvarandra och mycket l&amp;ngt lif; den knäppes med ett stil- spänne och s&amp; ar hela redingoten beskrifren.
I går var har bal för kronprinsen uti nya redoutten.
Dar var som på alla baler mycket varmt och tring-t, men afven mycket roligt.
J a g kände ' ej de tyska danserna, nien soin man sade, att de vor0 lika våra, vågade jag mig på första d s e n.
J a g dansade med grefre Gyldenstolpe.
I början gick det rätt bra, men midt i valseii började de spela sauteuse och ingendera af oss kiiude vi till den, s i det ma- f ' ste sett komiskt ut, men vi tröstade oss nied, att det inte gick bättre föï de andra svenskarna.
Vi roro ej dar liingre an l1h timme, inen det var i alla fall roligt att se hur det gick till.
Passej ur liar och har gifvit en vacker konsert.
De flesta af kronprinsens svit l a n g h liärifrhn.
J a g tror att kronprinsen skall invänta grefre Posses ater- koinst, men det torde nog dröja en 14 dagar iinnu.
J a g hoppas han
201 '.
.
iiu läimat eder initt lilla paket.
Excellensen Wetterstedt liar s % niånga gånger bedt ' mig halsa pappa.
Han iir, så hygglig.
H: an säger så ofta: jag håller så my+et af baron Wirsdii.
Mycket beklagade lian, att pappa fick så mycket att göra med penningar för eldsvådans skull.
På allt vis talar lian sh val om pappa, soin lian intresserar sig .s5 mycket för.
Och (1st ar så roligt att höra.
Vi amim resa .oui tisdag till 81iaa.
Trakten däromkring skall vara ' mycket vacker; själfva staden helt liten, nästan blott en by, hvad man p6 tyska kallar » ein Flecken)).
Det ar blott 1 2 mil dit, en liten dagsresa.
: J a g har liar haft en tysk språkihiistare.
Vi brydde oss ej om liigoii för iniisiken, ty liar liar inte varit d ~ g o i i ro.
Men i Spaa, efter pappa tillåter det, skall jag piofiteia däraf.
Gud late eder alla.
f % vara friska och nigon gång få glädje af eder lilla Edla.
. '
a.
. '
' Meddelanden f i k Fredrika-Bremer- Förbundet.
.
.
; ' ' D e n a f PI-ed ?-ika-B-w-Förhaet mzonhmde p-istivaqz j % barn- och zmgdoinsb.öcker har omfattats med ett ganska lifligt intresse.
Inom.
deii utsatta ticleii liafva till Förlmidet iiiliiiniiats 14 tiifliiigsskrifter.
Bok-koiniths medleininar liafva under soinniarens lopp tagit del af skrifternas iniiehhll, ocli iinder september iniiiad hafva saininaiiträden ' Iiållits för att afgöra Iivilken eller Ilvilka af skrift.erna, som skulle prisbelönas.
Efter moget öfverviigaiide ' ansåg sig komitéii icke kunna ined sitt första pris utinärka någon af skrifterna i dess helhet.
.
Andra.
priset, utgörande 100 kronor, liar komitén tilldelat.
författaren af.
skriften B Gladj ens bloinster.
» Vid, nainiisedelns öppnande befanns denna skrift vara författad, af fru Amanda Xérfstedt.
Koinith liar vid granskaiidet af ' de olika.
' skrifterna ined glädje iakttagit, att de basta af de iiis8iida skrifterna varit till sitt innehill fosterländslra, enkla och natiirtrogna.
A t t qkildra svenska hein p i landet.
ined barn af alla ildrar i med- ocli iliotgkiig, ' däri hafva vara författaïe .bast lyckats.
Men att skrifva för barn.
är en svår konst, f rain ined samma och p i barnböckeriias område mhste granskaren oväld soin på cleii öfriga litteratiirens: Ja, han måste om möjligt för- fara 8niiii strängare.
Han i-nåste besjiilas af samina ansvarskänsla, soip den rattvise lagstiftaren miste känna inför de omyndiga, för livilka lian ar satt att stifta lagar.
.Hyad ett barn laser för sitt nöjes sk1111 iitöfvar ett ej obetydligt iiiflytande på dess utveckling.
,.
.
. '
.
, '
.Vi .upprepa diirföre den gaiiila satsen, att åt barnen är endast » det bästa godt nog,, och detta både hvad iniiehill.
och form betraffas.
Fredrika-Bremer-Förbiiiidet har åter genom en frikostig gåfva blifvit satt i stånd att utlysa en 1 2 2 ~ prist&amp;laiz.
FSrbiindet utfäster tvenne pris, det ena å 300 kr., det andra k 106 kr., för de bästa nöjesböcker på svenska spraket, skrifna för basn- eller ungdoin.
Vi hänvisa för öfrigt till annonsen å oinslagets sista sida.
Bok-koiiiitén hoppas att vid denna nya pristaflan få gliidjeii att kunna utdela sitt första pris.
Den vid den förra pristiifliiii tillmätta tiden har måhända af iikgra författare ansetts alltför knapp.
Vi hop- pas, att den nu ' iindligare tilli-natta tiden - 6 manader - skall vara tillräcklig för vara hugade författare att åt våra svenska barn skänka en verkligt god och rolig bok.
- -.
- - -.
P.
Fröken Mathildn Silow, sekreterare i koinitén för Predrika- Bremer-Förbundets stipendiefond, liar under Iiösten besökt Vestergöt- land och Värmland och i åtskilliga städes, inför kretsar af inbjudna personer, liimnat ineddelandeii om Fredrika-Bremer-Förbundet och dess stipendiefond.
Eli iniianesvkrd öfver C.
8.
Svensh.
Till Förbiindet liar iii- kommit en hemstallan oin att deltaga i resandet af en ininnesvård öfver riksdagsinalinen C.
J. Svensén.
Under sin mångkriga riksdags- verksamhet h a r.
han framgångsrikt verkat för höjandet af kvinnans ställniiig och föreslagit flera viktiga reformer i detta syfte, hland hvilka må namnas: kviniians tillträde tiil vissa befattningar i statens tjänst (telegraf-, post-, klockare-, organist- och skollärarebefattningar), om giftomannarätten, om gift kvinnas iiganderätt in.
fl.l).
Varden koniiner att resas på S v e n s h grafplats i hans födelsebygd i Små- land.
Teckningslista finnes framlagd p&amp; Fredrika-Bremer-Förbiiiidets byrå.
--- r .. O ..
* - --- Sverige.
Pröken S e l m Giöbels Svensk Konstslöjdiitstallning i Stockholm liar under sommaren 1891 deltagit i förenihgen Gnistans koiistslöjdutstallning samt Industriutstähingen i Göteborg med en tiimligen fullständig expos6 af dess tillverkningar i träsnideri, broderi, gobelin, möbler och sådana för folkindiistrien egendomliga artiklar, hvilka för turister äro särskildt begiirliga.
.
Vid Industriutställningen eröfrades guldmedalj en.
l) Se Tidskrift för hemmet, Arg.
26, hiift.
1.
F~lkslcollara~~is~~~~or~zas löner.
700 kronors lön skall, enligt se- naste ril&lt;sdageiis beslut, från ngsta års börjaii ovilliorligen tilldelas hvarj e ordinarie f olkskolläïare och f olkskollärariniia, som of örvitligt .tjänstgjort iiiiiist fein år.
Aiigheiide småskoleläramlniiornas löiief örliållaiei skrif ver w Svensk .Lararetidiiinga: Enligt en på officiella iippgif ter grundad beräkning iitgjorde för ett par Br sedan inedellönen för sni&amp;skolans lärareperso- nal 279 kr.
22 öj-e on1 Bret, förut0111 liusroin och vedbrand.
If all 111 an b10 t t tanker pk lärariiinsriia, blir inedellöiim aniiii lägre.
De snanliga siiic5; slrollärarne hafva naniligeii sallaii.
iiiider 300 kronors.
lön, ineii så mycket oftare liirariniiorila.
A t t det med iiiivarande höga lefiiadskostiiader blir en ren oinöj-.
ligliet att existera pk en.
dylik lön # r ju alldeles iippenbart.
Vi skola söka visa detta ined några siffror.
Med de stegrade kraf man iwinera ställer p i sin ås kol ep ers ona^ leiis utbildiiing, kan denna anses kosts ininst 500 kr.
Raiita och miorteriiig 1i&amp;rå iilider 10 år iitgör 64 kr.
(noga rakiiadt 6 3, ~ kr.)
~ @ igen.
Till u ii öb ler och liiisger~cl beliofver anslgs ininst 25 kr.
o111 året, hvarefter till klader ocli föda %terstår 190 kr.
Brligeii.
Vi Iiaf va varit i tillfalle att taga del af ~iågra s~nåskollarariiinors liiislihlls- koiitoii, ined lediiing livaraf vi erliållit tabli öfver ett års utgifter, sonl nppgingo till, 184 kr., eller oinkring.
50 öre pr dag.
Nar liärtill lägges ranta ocli ainorteïiiig kr.
64, inöbler och 1insgeri " d kr.
25, sk.
.
.
ei.liål1.e~ suniim kr.
2 73.
Aterstir shledes sex kronor till kläder! '
. '
.
.
lKu&amp;lig lä~ * overlcsac~t1~2kt.
Domkapitlet i Liriköping har f örordoat fil.
kand. fröken Helga Linder, att iiiider iilstundaiide Iiöstterinin iippehhlla en ledig adjiiiiktnr i svenska ocli .tyska.
spriikeii saiiit imte- iiiatili rid högre allmänila laroverket i Vestervik. '
I (iji3zm-m ulcte~zskapsålder.
Mecl anledning af eii +id sistlidile fiksdag väckt iriotion oin höjwcle af k v i m a m tikteszska1~sdlcZer från 15 till 18 hr, liar iiiediciiialstyrelsei~ pk daroiii af regeringen gjord frain- ställai i ett iitl8tande förklarat, att den finneq ett framflyttande af 2 &amp; 3 %r af Ykteiisliapshldern för kviiiiiaii nyttig och nödig och för- ordar l8 år, men anser att en åldersgräiis.af 17 år tills vidnre,kiiniia vara i iiagon iiihn betryggaiide.
mot faran af gktenskap för alleör.
outvecklade kvinnor.
Gijnz~zastikkz~rse ?.
w Stockholins kvinliga gyirinastikföreiiingw ocli anordna i ' kr i likhet, med f öregående w Kvi~diga gymastiksällskapet D vintrar kimek i friskggiiiiiastik fijr iiiigi kviniior.
Båda dessa säll- skaps gyiniiastikknrser.
lia att g k l a sig Bt en för livarje kr allt lif- Egare aiisliiti$ig fraii deii lw ' iiiliga iiiigcloiiieiis sida. '
E n 7cvinlig gy~mzastil; för~z.ilzg har bildats i BIalinö.
Till iiistriiktör liar antagits ' fröken Sopliie Aiinerstedt, soin i vPiras aflade ggniiiastik direl&lt;töïsesaineii vid gyiniia~tislia centra.liiistitiitet. '
RCi ' da Korsets sjukkÖterske7~ei~~~ Iivartill initiativ tagits af Röda Koysets damkoinitB, börjar sin vei.l; saiiihet den 1 november.
Till hemmets förestandarinna har antagits fröken Elimbet11 Holin- gren, soin &amp; r 1885 genomgått Röda Korsets sjiiksköterskekiirs.
De, soin antagits till elever, skola genoingi en elevkiirs under sex månader.
Under den tid, elevkursen varar, skola eleverna bo i Röda Korsets sjuksköterskehem och erhålla där, förutom bostad, jäm- väl eldning, belysning, kost, tvätt, lakarevird genom lieininets läkare och den medicin, soni af honoin föreskrifres.
Sksom bidrag till de af dessa förniåner betingade omkostnader erlagger lirarje elev vid in- flyttningen i heininet 200 kronor, af hvilket belopp 150 kronor åter- betalas i det fall, att eleven vid profnitinadens slut afgir fyin kursen ocli, sasom en följd daraf, f r h Iieinrnet afflyttar.
Elev, som antagits till sjuksköterska i Röda Korsets tjiiiist, skall vara skyldig att, oin hemmets styrelse det fordrar, tjiiiistgöra ytterligare sex månader shsoin iinilersköterska vid ett af stpelseii bestäindt sjiiklius; ägande hon under delina tid darstades åtnjuta fri bostad ocli i öfrigt sainina förinher som i sköterskeheminet och dess- utom en kontant lön till det belopp, som ar för samina sjukhus faststäldt.
, \ Ingen samunder~isniizg.
K.
m: t har icke bifallit en för Gabrielle, Eeatrice och Valborg Baxklund gjord ansökan om tillstånd för dem att begagna undervisningen vid allmänna läroverket i f3träiignäs.
Förut har k. m: t afslagit en liknande ansökning, gjord af rektorn vid allmänna läroverket i Hudiksvall.
O ' VT2d Gyntnastiskc~ cent) - nlinstitutet har till innevarande ars knrs 22 kvinliga, elever blifvit antagna af 133 sökande.
Um-lerviswing i kkdningssönzmd liimnas af fröken Emilie Alniiioff.
Vidare nieddelar annons i detta nummer, inen vi hafva velat afven har påpeka dessa kurser, enär det under senaste tiden till Fredrika- Breiller-Förbiiiideto byrB ofta framställts förfragningar angående kläd- sömnad.
* 2 Tysklarid.
Ett tyskt k; vinnomöte skall Iiållas i Erfurt af tyska kvinnoföreningen Reform.
Mötet äger rum den 14-1 6 oktgber.
T v i dagar skola ägnas &amp; t föreningens sainmantriiden inför slutna dörrar, hvaremot tredje dagens föredrag och diskussioner äro offentliga.
Den iiamiida, 1888 i Weimar bildade föreningen, representerar fordran.
p&amp; kvinnokönets tillträde till alla vetenskapliga stndier och till de vetenq,kapliga yrken, som äro praktiskt mtijliga.
för kvinnan att idka.
Särskildt g&amp; dess strafvandeii ut på att l i t a kvinnan stii- dera medicin.
Ea kt.i~zZig wmseidirektör.
Fröken Jolianna Mestorf, som iinder 17 år varit anstiilld såsom ainanueiis vid o31iiseiim vatesliiiidischer
211 t.
Altertliiiiner~ i K i d, h a r nyligen blifvit utnämnd till direktör för detsaiizina, i ledigheten efter framlidne professor Hanclelmann '.
Hon har inlagt stora förtjiinster i afseende på ordnanclet af bemälde inuseiiin ocli åtnjuter bland fackman godt anseende f ör sina arkeologiska kiin- skaper.
Det antropolo.giska sällskapet i Berlin riiknar fröken Mestorf blanc1 sinn lieclersledaniöter.
Som hon tillförene vistats 4 &amp; r i Sverige, ar hon val henlinastadd i vhrt språk ' och liar öfversatt till tyskan.
arkeologiska skrifter af professor Sven Nilsson, professor 0.
Mon- telius m. fl.
, Vicl den .intwnatioszella 7coszstzctsttillniszgeiz i Berlin, soin nyligen afsliitats, har målarinnan Aniia Biliiiska från Polen tilldelats den inindre giildinedaljen.
Flera kvinliga artister hafva erhållit heders- oinnäinnandeii.
r: I: Englniicl.
Pizi Bodic7~o~z, en.
bekant engelsk filantrop, skrift- stallarinna och in %larinna, afled den 11 juni p % sitt gods Sealands- gate i Sussex.
Fru ~odiclions flicknamn.
var Barbara Leigli Smith.
Hon var född 1827 ocli dotter till en pczi.lainentsledainot.
Ho11 fick en vårdacl uppfosti.an och visade reclan tidigt stort intresse för sociala ocli filan- tropiska frågor.
S %soin ogift iitgaf Iion tillsaininans ined fröken Bessie Parkes » The english woman ' s journal)) sanzt började Aren 1856-57 tillsaiiimans med n i g a vänner e11 agitation för att skaffa, den ' gifta kviiiiian ratt att förfoga öfver sin iigeiidoni och arbetsförtjänst, livilkeii agitation afveii ledde till nhgra äiidriiigar i ~lcteiiskapslagstiftiii~igeii.
År 1857 gifte hon sig ined doktor EugBne Bodiclion, e11 berömd fransk läkare och skriftställare, bosatt i Algier.
Fru Bodichon fortfor efter sitt g5fterniå.l att arbeta för reformer inom den engelska kvilico- lagstiftningen ocli utgaf 1869 sitt berömda arbete ~ B r i e f Snminary of the Laws of England concerning wo in en^, hvilket i hög grad bidrog till geiiomdrifvaiidet af lagen om den gifta kvinnans äganderätt.
afven för liöjande af kvinnnbildiiingen var fru Bodichon verk- sam och stiftade jämte fröken Einily Davies högskolan för kvinnor i,, Girton invid Cambridge, clgr de studeraiide genoingå sainina kurser so111 de .ii; anliga studenterna vid statsuniversiteten.
Frii Bodiclion var dessiitoiii ew skicklig inålarinna, ocli akvareller af henne liafva ofta varit utstälda pk Pari ' ssalongen; Royal Academy i London och andra expositioner.
, Sedan 1877, då fru Bodichon angreps af en svar sjukdoin, hade hon lefvat på sitt gods i Sussex, där hon iitöfvade en för trakten ytterst välsignelserik verksainhet, anlade skolor, läsesalar m. in.
,.
Az&amp;rcl; lien.
Kvi~znors ~östr~l ' tt i histrrr lierz.
' \ ' ya Zeel niids representantlins antog den 4 september en l~ill, li~arigeiioin lrriiinoib erhiilla röstratt vid val till parlainelitet.
Detta lagförslag lmr dock sedan af öfvei.liuset blifvit förkastaclt.
Australiens utiniirktaste stntsiiiiiri, preinierministern sir Henry Parkes, har lilraledes m k t ett fö~.slag OJ !I i ' ostriittens ~ltstriichaiide till kviuiior, ett förslag, so111 ined 57 röster mot 34 afslagits af den lagstiftande försaiiilingen i Sydney.
Ben heliga Birglttas fe ' ernnhunddbsf&amp;te Den heliga Birgittas minne har i d a p r n e firats icke blott i Sverige, hennes eget land, framför allt i Vadstena, hvarest hon ligger begrafven, utan iifven i hela den katolska världen.
Inom den svensl-.a pressen haf va vicilyftiga skildrin- gar öfver hennes lif och verksamhet varit synligs och en särskildt illustrerad festskrift kommer att utgi, till hvilken medverka framstaende sl~rifistaillare ccli Jronstniirer.
-, D&amp; Birgitta ovedersiigligt ar den svenska medeltidens .mest märkliga och egendomliga historiska personlighet och inom den katolska kgrkans helgonhets intager ett framstå- ende rum, kan med sakerhet viintas.
att i utlandeh ledande tidninpr och tidskrifter uppsatser skola förekomma, hvilka möjligen kunna belysa Birgittas lifsgarning f r i n för oss nyn ståndpunkter.
Vi hoppas darföre i följande häfte fa meddela, hvnd vi .härom kunnat erfara.
De af våra ' läsare, som önska erhalla en klar och &amp; er- siktlig bild af Birgittas lefnad, hanrisa vi till Eller, Xries ' för- tjiinstfulla uppsats i apdra bandet af ~ X a r k v i i r d i p Imiiinor ». '
.
O
Stort lager af OBS!
Barnkläder för alla ildrar, till och med 16 år Goda t7jqev!
IITya, gm~c7~ftsZZcc mocZeZ- Zev!
BJZhgcc prh~emn!
Allni Telefon G8 40.
8 Stora Vattugatan 8, Iioriihiiset vi il Brunkebergstorg 1 0 Bazaren &amp; Norrbro 10.
H.
' MYSTROM, Damhararbeten, v a c h och valgjorda, af renaste h&amp;, till de billigaste pnser i riket, S ~ S O I Dampt7im ~ frhn 15 kr, Los /) cnor fr 5 h, H&amp;- flatog fr 3 k r, Hårlcntrtrcl fx 2 kr m m hos H e ~ v oah P m Bl.
~ I I I G c ~ ~ Darnfrrsorer, B ~ ~ ~ ~ Etab / Q, 7871, Eiigolbiektsgntm t, v ~ d HiinilegAldeii, Hniiiiigat,.ii 18 A, ~ w Kimgsti,dg i STOCKHOLM.
Telefolz Bell 10 56 Allm 150 94 A M A N D A NYSANDER, Blomst eratelier for fina, konstgjorda blommor, V ?jbroquturh 16.
Carolina Höderlund, GULDSMED.
3 6 Regeringsgatan 36, S t o c k h o l m Kladningssömnad, linnesörn, prydnadsarbeten m. m. meddelas ' ?f Emelie Aminoff, 31 &amp; ete~ * mcclmmsgatam, 1 tre A Fredrika-Bremer-Förbundets byrå, finnas anmalda kvinliga arbetssokande s&amp;som lektions- gifiare i sprbk, svenska amnen, musik, skng, ritning och mhlning, handarbeten m m, svenska och utlandska larar- innor for hem och slrolor, kontors- och skrifbitracten, hus- forestti.ndmnnor, sallslsap och bikaclen i hem, forelaserskor, gymnaster, sjukskoterskor m fl %
Då Fredrika-Bremer-Forbundet vid sin nyss afslutade pristaflan for barn- och ung- domsbocker ej kunnat utdela det forsta pri- set, får Forbundet harmed inbjuda hugade forfattare till en ny pmstaflan Förbundet uffaster tvenne pris, det ena a300 kr., det andra a 100 kr., för de bästa nöjesböcker på evenska språket, skrifna f ör ' barn eller ungdom.
Bockerna bora vara afsedda for något visst åldersstadium mellan 8 och 18 år.
In- nehållet bor halst utgoras af en enda sam- manhangande berattelse, kulturbild eller rese- skildring eller kan oek mojligen bestå af ett fåtal sådana.
Arbetet bor i tryck icke under- stiga 180 sidor vadig oktav Forbundet for- behålles optionsratt till forlagsratten.
Taflingsskmfterna bora vara inlamnade t111 bok- ~redPika- rem er-~örbundefs komite, ' ~to&amp;.holm, 5 MalmforgsgfLfan, fOre den 15 april 1892 och vara atföjda af forseglad sedel, innehållande författarens namn och adress.
-- --- -- Stockholm Afkonbladets aktiebolalls trycken, 1591
