# ID: svediakorp-per792
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1890
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 21,084
# sentences: 1,238
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 7 (113) B yrå: Drottninggatan 48, en tr. Annonspris: 25 öre pr petltrad (= 10 stafvelser).
Utländska annonser 50 öre raden.
F r e d a g e n den 14 februari 1890.
Tidningen kostar endast I k r.
f ö r kvartalet, med Iduns- Mode- och Mönstertidning I kr.
65 öre; postarvodet inberäknadt.
Redaktör o c h Hilda.
ör de flesta af Iduns, för öfrigt mycket kunaiga och framför allt älskvärda läsarinnor är nog detta namn okändt, men för stockholmaren, enkannerligen söder- malmsbon, gifver det genast bilden af en äkta Stockholmspersonlighet, hvilkens sydländska em- bonpoint icke förmått minska gestaltens hur- tiga och raska väsen, med hvilket det uttrycks- fulla ansiktsspelet, de lifliga, strålande ögonen och det glada, snarfyn- diga talet så väl har- moniera.
Och för dem, som närmare känna den svenska kvinnans strid för rätten att ge- nom eget arbete nå eko- nomiskt och personligt oberoende, knyter sig härtill detintresse hvarje banbrytare fogar till sitt namn och sin person- lighet.
Ty Hilda Petrini är, för att använda Vilhel- mina Stålbergs ord om henne, » en statistisk och social märkvärdig- het, utom hvad hon är för sin egen person ».
Hon är den första ut- lärda kvinliga handt- verksmästare i Sverige.
Det är många år gångna sedan så skedde, och de sociala förhållandena hos oss halva sedan utgifvare: F RITHIOF HELLBERG.
Träffas å byrån kl. 10 — 11.
A l l m.
Telef.
6 1 4 7.
Utgifning-stid: hvarje helgfri fredag.
Lösnummerpris: 15 öre (vid kompletteringar).
3:dje årg.
P r e n u m e r a t i o n sker I landsorten: a postanstalteroa.
I Stockholm: hos redaktionen, i bok- ladorna «amt ä tidningskontoren.
Petrini.
den tiden så omgestal- tats, att vi, som nu äro unga, icke kunna till fullo känna det ihär- diga arbete och sociala mod, som fordrades, för att, med nedbrytan- de af all möjlig gam- maldags slentrian och fördomsfullhet, å detta område öppna ett nytt verksamhetsfält för den svenska kvinnan.
Men visst är, att härtill kräf- des mera af outtröttligt arbete och orubblig be- slutsamhet än som mån- gen gång fordras för att beträda de å den soci- ala rangskalan vida högre ställda banor, som nu å så många områ- den öppnats för den kvinliga verksamheten.
Vi vilja emellertid icke insistera, att Hilda Petrini reflekterade myc- ket häröfver, eller att det var några djupsin- niga funderingar öfver mannens och kvinnans olika sociala ställning, som gåfvo uppslaget till hennes banbrytande verksamhet å det sven- ska kvinnoarbetets om- råde.
Det ingick icke mycket filosoferande i den tidens flickuppfost- ran, och hvad Hilda Petrini särskildt beträf- far, låg hon, utgången från en af Södermalms äldre, burgna och an-
I DU N 70 Hon ter sig lika slätt under himlens sol, en karlavulen m ö, s o m en man i kjol.
Det kvinliga, det ljufva b ö r ej förloras, fast fältet för din syn o c h din id förstoras.
J^rithiof sedda borgarfamiljer, ung, liflig och ovan- ligt vacker, en af sin tids firade skönheter, med hela sin naturel alldeles icke åt det hållet.
Det var helt enkelt verksamhetslust och trängtan till personligt oberoende, un- derstödda af rika praktiska anlag, som föranledde Hilda Petrini att med ett raskt grepp lösa en af den tidens kvinnouppgif- ter.
Hon ville hafva en själfständig verk- samhet och sitt eget arbete att tacka för sin utkomst.
Redan tidigt hade hon lagt i dagen ovan- liga mekaniska anlag, och dessa uppmärk- sammades vid ett familjesamkväm af den utmärkte kronometerfabrikanten Söderberg, hvilkens många invecklade mekaniska konst- stycken, som trotsat så många af hans yrkesbröders djupsinnighet och konstför- farna grepp, hon genast löste med lätt, le- kande hand.
Detta väckte så lifligt den skickliga yrkesmannens beundran, att han därefter hos hennes föräldrar oupphörligt yrkade på, att hon skulle i hans yrke få utbilda sina mekaniska anlag.
Och under- stödd af flickans egen håg vann han till slut sitt mål, så att Hilda Petrini vid tjugu års ålder, år 1858, inskrefs som » lärpojke » å hans kronometerverkstad i Stockholm.
Här genomgick hon med utmärkelse de stad- gade läroåren och förestod sedan en tid Söderbergs verkstad.
Men hennes framstå- ende skicklighet fäste snart uppmärksam- heten vid henne äfven i utlandet, och hon erhöll ett förmånligt anbud om anställning å kronometerverkstaden vid observatoriet i Greenwich.
Hennes föräldrar ville dock icke tillåta henne att för en längre tid lemna hemmet, utan fick hon i stället löfte att, sedan hon genom studier i Schweiz och Frankrike ytterligare förkofrat sig i yrket, öppna egen verksamhet i Stockholm.
Detta var dock lättare sagdt än gjordt.
Våra handtverkerier hafva ' aldrig varit fallna för något nyhetsmaken, och det vällof- liga urmakeriämbetet i Stockholm gjor- de härifrån icke något undantag.
Att tillåta en enka att med verkgesällens tillhjälp fortsätta mannens yrke, det kunde nog gå för sig, men att låta en ung flicka, som kände yrket, själf drifva det, stred allt för mycket mot gammaldags godt skick och sed.
Och nu började en lång, segsliten strid med mycken debattering och långa inlagor, som slutligen resulterade däri, att ämbetet, då andra skäl icke kunde andra- gas, officielt förklarade, att Hilda Petrini vore för ung att utöfva det hedervärda urmakeriyrket.
Hon lät dock icke nedslå sig af denna motgång, utan löstes tvisten på så sätt, att hennes moder ingaf ansökan att få drifva urfabriksrörelse, hvilket enligt lagen icke kunde förnekas henne, oaktadt hon aldrig i sitt lif tagit i en fil.
Och så öppnade Sveriges första utlärda kvinliga handtverks- mästare den 17 maj 1862 i n:r 20 Götga- tan sin egen verkstad.
Det nya företaget lyckades genast vinna allmänhetens förtroende, så att det från början kunde drifvas med full kraft, oak- tadt motstånd från det vällofliga ämbetet visst icke fattades, ända tills ' dess makt bröts genom den friare näringslagstiftningen år 1864.
Obekymrad häraf, dref Hilda Petrini med lust och gamman, omsorg och skicklighet sitt yrke och lärde i sin ordning ut nya handtverksmästare, manliga och kvinliga, af hvilka senare den första var fröken Silén, som på gesällsbetyg från H. Petrini blef urmakare i Hedemora.
Den senare drifver ock allt fortfarande i den gamla lo- kalen vid Götgatah sin urmakerirörelse, hvilken hon genom dugande arbete vetat skaffa högt och välförtjänt anseende, och har hon under lifvets skiftningar haft an- ledning nog att glädjas öfver, att hon an- vände sin ungdoms kraft till att vidga om- rådet för kvinnans själfständiga verksamhet.
Detta är i korthet den enkla historien om ett litet skede i den svenska kvinnorö- relsens historia, den yrkeskunniga kvinnans strid för att utan mellanhänder få utöfva ett borgerligt yrke, då hon med heder genom- gått samma yrkesfordringar som mannen.
Det intresse, som härtill knyter sig, ökas däraf, att denna utvidgning af kvinnans ar- betsmarknad är en af de få, som icke med- fört den illoyala konkurrens med mannen, hvilken, genom nedtryckande af den kvin- liga arbetslönen, vida under mannens, oak- tadt samma arbetsprodukt lemnas, många håll gjort gagnet af kvinnans in- trängande å den manliga arbetsmarknaden så omtvistadt.
* Fastän ej direkt hörande till saken — det är här Hilda Petrinis inlägg i kvinnofrigö- relsens tjänst — kan ju som ett pikant åpropos förtjäna nämnas, det hon i yngre dagar var en af Sveriges skickligaste idkare af den ädla simsporten, hvilket föranledde utmärkelsen, att hon fick biträda vid drott- ning Lo visas och » sessans » — nu danska kronprinsessans — utbildning i den nyttiga konsten.
Hilda Petrini hyser ett lifligt och vaket intresse för dagens och tidens tilldragelser och strömningar och har då och då tagit del i offentliga angelägenheter inom sin för- samling.
Som enskild person har hon för- värfvat talrika vänner genom ett flärdfritt, godhjärtadt och gladlynt väsen.
Holmgren.
Eko.
Eko, Ljufva ljud I skogens dalar, Blyga brud I bergens salar, Eko, hör min röst I Liksom du Narcissus söker Oeli ju mer du söker, öker Plågan lågan i mitt bröst — Så jag längtar, Så jag trängtar Till en höjd, Som ej jag når, Till en fröjd, Som ej förgår.
.
.
Eko, Eko, Arma, ömma!
Såsom du jag kan ej glömma, Kan blott drömma.
.. Eko, Eko!
I din saga Hör jag sjelf mig svaga klaga ... Eko, Eko!
Såsom du Irrar jag ännu, ännu.
C. V. Modin.
När » mammas älskling » blifvit stor.
fjpgjjunde du väl tro det, att han skulle blifva «åö \ s sådan din älskling?
Men jag trodde det, jag, många gånger, och det redan då han ännu var så späd, att han endast med gester kunde visa dig sin vilja.
Han satt där i sin lilla stol vid bordet; icke nöjd längre med sina lek- Gunnar Hcegerstolpe.
saker, sträckte han handen efter din finger- borg.
Du flyttade undan den en bit, och den lille skrek — det var synd om honom — • du gaf honom den.
Likaså, den ena saken efter Naturen gaf åt kvinnan samma gåfvor den andra, dag efter dag.
som åt mannen, och när de haft frihet att Då han var ett par år, tog han en dag, handla, ha de liknat männen i handlingar, fastän han blifvit förbjuden, din käraste toalett - som fordra kraft, klokhet, omdöme, mod och prydnad — han tappade den förstås — krasch!
dygder.
Genom lagarnes, vanans och upp- Du satte händerna för ögonen och låtsade fostrans makt är kvinnan utan rang, stånd gråta; lillen blef då rörd och tog till » lilla och sysselsättning.
lipen », och förtjust däröfver tog du honom Det tyckes som om kvinnorna äro skapade smekande i dina armar • — men » nästa gång » ...
Han blef allt mer och mer odygdig, den lille.
att mildra männens seder.
Fru de Coicy.
En dag vid fem, sex år tog han pappas favorit- Kvinnan är all mänsklig hugnads morgon pipa.
Du tog den ifrån honom, men så snart och middagen af mänsklig fröjd.
du gått ur rummet, tog han den åter, och då Valain-Penser.
du kom igen var skaftet afbrutet.
Nu gaf du honom bannor och den där gamla hotelsen om
» ris nästa gång », en hotelse som han länge sedan slutat upp att tro på.
Så kom gossen i skolan.
Där vankades ofta » anmärkningar », och så många sådana du kunde hålla undan för pappa, gjorde du.
Hände sig dock, att pappa fick se en och annan; då blef det aga, hvilken du på allt vis försökte mildra.
Så började pysen skylla på orättvisa lärare, stygga kamrater etc. etc. — alltid trodde du honom.
Snart behöfde han en slant, än till griffel än till pennor, en ny bok, oupphörligt, — alltid var du redo att gifva honom.
Men såg du väl någonsin efter, om där blef någon griffel, penna eller bok — nej — hur skulle väl din älskling kunna narras för dig?
En gosse, som har godt om slantar, får lätt dåliga vänner, och så fick ock din gosse — de lärde honom snart, hvad allt han kunde få för sina slantar.
Nu kunde han riktigt snällt konsten att bedraga dig; sin far hade han bedragit åtskilliga gånger; med din tillhjälp hade han redan gjort det.
Hade du endast en gång lofvat honom » att ej tala om det för pappa », så hade du också varit honom behjälplig med ett bedrägeri mot fadern; men detta hade du icke lofvat en gång, utan många.
Unge herrn är nu i femte klassen och generar sig ej längre med att skylla på griff- lar och pennor för att få pengar — han » be- höfven dem bara.
Som din kassa ej räcker att dela med till alla herms behof, har han stundom måst gå till pappa, men som pappa nödvändigt vill veta, hvad junkern gör med de pengar han får, så faller detta honom icke på läppen, utan han » ligger efter » hos dig, som han ser göra alla möjliga utvägar för att hjälpa honom.
Men så kommer en dag, då du omöjligen kan hjälpa honom längre — du säger nej på fullt allvar.
Han bönfaller först så ömt, men då han ser, att detta verkligen ej hjälper, blir han ond, ursinnig och slutligen förolämpar han dig.
Du går då ändtligen till hans far, men där får du endast den allvarligasta förmaning att aldrig gifva sonen några penningar, på det fadern må se, hur mycket sonen gör af med.
Du försöker lyda, men nu blir » din älskling » så vresig och tråkig mot dig, att du snart ångrar ditt tilltag, och då du på en ganska lång tid ej besväras med det vanliga käxet, blir du orolig.
Så städar du en dag hans garderob, och där, i en gammal bok, hittar du några pantkvitton, däribland ett på hans klocka.
Handfallen af förskräckelse sjunker du ned på närmaste stol — nu börjar du ana, att din käre gosse kom- mit på villovägar.
Går du till fadern för att rådgöra?
Nej — det skulle ju bli ett fasligt väsen.
Du gömmer kvittona, tills du kan få någon utväg att lösa dem.
En stund efter det unge herrn kommit hem, låtsar du taga upp hans klocka — där har du en leksakskloeka — • » men hvar har du din klocka? » — » Å h jag slog sönder glaset, den är hos urmakaren » — han ljuger också för dig!
— Du blir både ledsen och ond och för första gången talar du strängt till din son — men för sent!
Dina ord förmå ingenting, dina tårar bedröfva honom ett grand, men något djupare förmå de ej tränga och löftet, » att aldrig göra så mer, blott du denna gång ej talar om det för pappa », är snart glömdt.
Du vet bäst själf, huru många gånger du sedan hjälpt honom ur samma belägenhet, huru många gånger du lofvat att » nästa gång » säga allt åt pappa; och då den stunden slutligen kom, hur det dä var för sent — då kunde ej ens pappa hjälpa!
Jag kunde ju fortsätta längre, men slutet på din älsklings historia är allom bekant.
I mödrar, som kännen igen eder älskling, hvad hafven I ej för sorg i edra hjärtan, för stor skuld på edra samveten!
Huru ofta ären ej just I själfva skulden till dessa skeppsbrutnes andliga och kroppsliga fördärf!
Och I, unga mödrar, som ännu vaggen eder älskling på edra knän, skaken ej edra hufvuden och sägen » hur kan en jnoder vara så svag! » Nej — vakten eder noga, att I ej begån samma svag- het.
Med kärlek och tuktan, märk tuktan, måste dessa edra älsklingar uppfostras, om I viljen, att de skola blifva goda och sanna män- niskor, som vörda och älska eder.
Vakten dem noga, att de aldrig brista i lydnad och san- ning!
Hvad mer, om det svider i skinnet, blott själen ej tager skada!
Hvad mer, om junkern har dålig eller ingen kassa, blott ej njutningslystnad, lättja, sedeslöshet och mycket annat ondt blir grundlagdt i stället för spar- samhet, flit och rena seder!
Därför, I mödrar, I som läggen första grunden, på hvilken skolan, staten, samhället skola bygga: vakten eder och edra älsklingar noga, att I läggen en god grund!
Jun ne.
I kåsösen.
Skiss af Maria Haquin.
| |!
|) l o k t o r n hade nyss gått.
&lt; ?Sy^&gt; Unga frun sjönk ned i kåsösen och intog en bekvämt hvilande ställning.
Hon var egentligen icke sjuk, men hon kände sig så trött, så matt, så underlig, så förvirrad.
Hon lutade det fina, bleka ansiktet mot kudden, slöt ögonen och försjönk i tankar.
Hon hvilade så godt, här var också hen- nes älsklingsplats.
Här hade han och hon suttit så mången skymningsstund och jollrat och lekt som ett par stora, lyckliga barn.
Här sutto de först om bröllopskvällen.
Det var en stund af stilla, ljuf frid för dem båda.
De hade då nått sin längtans mål, de egde hvarandra helt och skulle få vara tillsam- mans alltid, alltid.
D e kände sig så lyck- liga, så märkvärdigt lyckliga, där de sutto lutade mot hvarandra, kind mot kind — men ändå glänste där en tår i brudens öga.
En tår, ja!
Till och med mera än en — hon grät.
Han lutade sig fram och kysste tårarne från hennes kinder.
» Min älskling, min ljufva älskling, hvarför gråta så? » » A c k, Kurt, jag känner mig så allvarligt stämd, det förefaller mig, som skulle jag först efter denna dag begynna det verkliga lifvet.
Jag vet, att där följa nya, stora ansvar vid sidan af den nya, stora lyckan, och jag kän- ner mig så litet skickad att värdigt fylla lif- vets allvarliga kraf. » » Vi skola bistå, stödja och hjälpa hvar- andra. » » Ja, Kurt — och förlåta.
Jag är egent- ligen icke annat än ett bortskämdt barn, det vet du — men jag vill så gärna bli g o d — » Ja, det var hennes rena allvar, hon ville bli god.
Kärleken hade verkligen renat och förädlat hennes vilja och gifvit henne idéer och önskningar, som förut voro henne okända.
Hon var, som hon sade, ett bortskämdt barn.
Det rådde hon då knappast för, ty det var en följd af den uppfostran, hon er- hållit.
Hon var mycket egensinnig, det visste hon, och i hemmet hade hon just ej blifvit tillhållen att beherska denna böjelse.
Men nu — nu förekom det henne, som om hon behöfde och måste bli en ny människa.
Och nu hade de varit gifta i fem må- nader.
Nästan hvarje afton hade de i skymnings- stunden suttit tillsammans i den lilla kåsösen, kuttrande som ett par dufvor.
Det hade allt händt ibland om dagarne, att små tvister hade uppstått, och unga frun hade glömt sig och brusat upp.
Men så hade där alltid blifvit försoningsscener, och om aftonen hade de åter suttit förtroligt tillsam- mans.
Men så hade det kommit en dag, en sorg- lig dag — blott unga frun tänkte därpå, kände hon gråten rycka i ögonlocken.
Hon hade den dagen varit vid mycket retligt hu- mör, hade haft åtskilliga förtretligheter i kö- ket och i några affärer och lade mer än vanligt beslag på mannens tålamod.
Han glömde sig, han också, gaf henne ett ovänligt svar, och snart var tvisten i gång.
Hon kände sig verkligen ond på honom.
Inte begrep han det ringaste, hvad en hus- mor kan ha att utstå med jungfrur och an- nat bråk.
Nej då, inte det minsta!
Så ledsen hade hon aldrig förut sett ho- nom.
Han sade ej mycket, men hvad han yttrade var ord, som liknade » stingande tör- nen ».
Slutligen för att af klippa tvisten tog han sin hatt och gick ut.
Hon hann godt med att ångra sig och uppgöra plan till försoningen, innan han kom tillbaka.
Han kom icke förr än på aftonen och såg äfven då dyster och nedstämd ut.
Hon kände sig så varmt manad att flyga honom i famn och be honom om förlåtelse, ty hon kände, att det var hon, som vållat det hela, men hennes stolthet förbjöd hen- ne det.
Så gingo de där och sågo på hvarandra en stund.
Det var dock han, som veknade först.
Han gick fram till henne, slog armen om hennes lif och sade i mild ton: » Kom nu hit till soffan, så få vi sitta och språkas vid. » Men hen var motsträfvig, hon följde ho nom icke.
Hon hade tänkt sig, att han åtmin- stone skulle komma ödmjukt bedjande — D å satte han sig ensam i kåsösen.
Han for med handen öfver pannan, sänkte ögonen mot golfvet och såg riktigt bedröfvad ut.
För några minuter lutade han ned hufvudet mot kudden — just samma kudde, emot hvilken hennes kind nu hvilade.
Och det var henne ändå så kärt, detta hufvud, som hade hvilat där, att hon ännu i denna stund kysste kud- den, då hon tänkte därpå.
Men den aftonen var det för olyckligt.
Det kom ingen försoning till stånd; slutligen tog mannen ett kallt godnatt och gick in på sitt rum.
Men då var det slut med hennes styrka.
Hon kastade sig ned i den tomma kåsösen, betäckte ansiktet med händerna och började gråta högt.
O, hvad det grämde henne ännu, då hon tänkte på detta!
Nu borrade hon ansiktet djupare in i kud- den och försökte att tänka vidare.
Men hon kände sig så trög och trött, och tankarne antogo så sällsamma former.
Det föreföll henne, som om ban vore borta för alltid.
Han var icke död, men han hade öfvergifvit henne.
Det kändes så gripande, så hj ärtslitande, detta att tänka, att hon inte mer skulle få
1890 IDUN 72 höra den kära stämman eller kyssa de äl- skade läpparne.
Kanske skulle en annan kvinna le mot honom och älska honom och få hans varma, ädla kärlek tillbaka en kvinna som vore bättre och värdigare än den öfvergifna!
Den unga hustrun hade aldrig förr i sitt lif erfarit sådana kval, som hon denna stund kände.
Och hon tyckte likväl, att det skedde henne rätt, ty hon hade icke förtjänat bättre Men tänk ändå, att han skulle vara borta just nu!
Om hon dock fått träffa honom bara en enda gång till!
H o n hade velat luta sitt hufvud intill hans och hviska ho- nom i örat en underbar liten hemlighet — en hemlighet, som ju också rörde honom själf.
Kanske hade den gjort honom glad, kanske hade den bevekt honom att glömma det för- flutna och att förlåta henne allt, allt, och återtaga henne till sitt hjärta!
— — — — — — Det var ju så dok- torn sade!
O, det var så underligt och till- lika så ljuft att tänka därpå, och dock öfver- fölls hon af en bäfvan vid denna tanke.
Och denna bäfvan sällade sig till sorgen öfver att hafva förlorat honom.
.
.
* » Min älskling, ack, gråter du i sömnen, » utropade i detta ögonblick en välbekant röst, och innan hon hann öppna ögonen eller svara, kände hon sin mun tillslutas af en varm kyss.
» N u får du inte gråta, älskling; kommer du inte ihåg, hvad doktorn sade? » » Å h — är det sanning, Kurt, är det sannt, att du älskar mig än — — jag har drömt så ohyggligt! » » Min dyra, maka, hädanefter skola vi äl- ska hvarandra mer än någonsin; vår lilla ljufva hemlighet skall ännu fastare förena oss. » » Och du vill förlåta mig sinne och allt annat? » allt mitt egen » Allt, allt, min älskling.
V i måste öm- sesidigt förlåta, älska, hjälpa och stödja hvar- andra.
» Bör den kvinliga äktenskaps- åldern höjas?
Hr F. T. Borgs motion i första kammaren.
j (p7«i omnämde för ett par veckor sedan den IsMr märkliga motion, hr Borg väckt vid nu samlade riksdag angående, äktenskaps- ålderns höjande för kvinnan från 15 till minst 21 år.
V i anföra nu hr Borgs grundliga motivering, hvilken, som vi antaga, bör ega intresse för hvarje svensk kvinna.
Gentemot de sträfvanden till familjebandens upp- lösning och den kristna moralens undergräfvande, som i våra dagar med allt större styrka framträda, är det af nöden, att alla vänner af en rätt fattad sedlighet enigt samverka genom åtgärder, som afse att stärka den på ett fast äktenskap grundade fa- miljen och bereda den för en högre och renare upp- fattning af denna för samhällets bestånd så högvik- tiga institution.
I detta afseende lemnar den moderna lagstiftningen äfven i Sverige rum för en väsentlig anmärkning.
Enligt svensk lag (Giftermålsbalken kap. 1, § 6) gifves nämligen rätt åt kvinna att träda i gifte, redan då hon fyllt 15 år.
Det inses lätt och styrkes dess- utom af all erfarenhet, att en kvinna vid så tidig ålder blott i ytterst sällsynta fall kan vara vuxen att uppbära eller ens medveten om de plikter och det ansvar, som följa med det viktiga steg, hvilket för hela lifvet förenar två människors öden och af- gör öfver deras väl eller ve.
Det kan ej vara en- ligt med en på religiös och sedlig grund hvilande uppfattning af lifvets viktigaste handling att låta den begås af ett barn, hos hvilket man ej ens eger rätt att påräkna förmåga att uppbära dess kroppsliga eller andliga följder.
Det kan här ej ens blifva tal om en förening mellan två fullmogna människor, som af egen fri vilja beslutit dela lifvets lust och nöd.
En femton-, sexton eller sjutton-årig brud kan ju ej rimligen ega de egenskaper, som fordras för att påtaga sig en dylik uppgift.
Men då är också regeln, alt dylika äktenskap äro på förhand uppgjorda af föräldrarna, visserligen i bästa afsikt att bereda sitt barns väl, men med föga eller intet afseende på detta barns egen vilja och mycket ofta med högst fördärfliga följder för hela dess framtida lycka.
Dy- lika merendels på egennyttiga beräkningar grundade förbindelser pläga vanligen icke föra lycka med sig, utan snarare leda till split och kallsinne makarne emellan och o ta nog till skilsmessa.
fast egendom, och som rättvisligen med sådan om- sorg därifrån uteslutit den omyndige — lagen, som med sådan stränghet vakar öfver hans eller hennes egodelar, har lemnat det öppet för den omyndiga kvinnan att allt ifrån sitt femtonde år fritt förfoga öfver sin person och därmed bestämma ej blott om sin egen, utan ock om kommande släktens hela fram- tida välfärd.
(Forts. o. slut i nästa n:r.)
Tillkännagivandet angående utgången af prisfrå- gorna IV — VI måste uppskjutas till nästa num- mer, då vi nödgats hänskjuta afgörandet om skrifterna öfver i n r ä t t a n d e t a f e t t h u s - a p o t e k till sakkunnig farmaceutisk auktoritet.
Red.
f Med oiäfviga bevis låter sig ock styrkas, att dylika i otid ingångna giften öfva ett högst menligt in- flytande på såväl moderns som af kommans helsa och kroppsliga utbildning.
Sålunda är det utrönt, att dödligheten är mycket större bland kvinnor, som gift sig för tidigt, liksom ock bland deras barn, medan en betydligt högre grad af sundhet och lifs- krat finnes hos de kvinnor, som först vid uppnådd kroppslig och andlig mognad trädt i gifte, äfvensom bland deras afkomma.
Allt detta kan styrkas med en mängd exempel, som blifvit insamlade från alla delar af världen, och som på det mest ovederläggliga sätt lägga i dagen de menliga följder, som i otid ingångna äktenskap medföra för människans kropps- liga och andliga välfärd.
Äfven ekonomiska olägenheter följa därmed.
Då åldersgränsen för kvinnans inträde i äktenskap är sex år lägre än för mannen, så leder detta till, att an- talet af ogifta qvinnor i äktenskapsåldern är långt större än antalet män, ja, stundom öfverstiger detta med mer än hälften.
Härmed följer åter, att kvin- nan är långt mindre fri i val af make än mannen och ofta nog nödgas finna sig i att taga en dålig man för att väl bli gift och ej på gamla dagar stå oförsörjd.
Men i alla fall måste en stor mängd öfver- taliga kvinnor förblifva ogifta och, då de nu måste försörja sig själfva, trängas med männen på arbets- marknaden och göra det svårare för dem att försörja sig och de sina.
Det har också visat sig, att de äktenskap, där bruden är mycket ung, ofta nog ohetänksamt ingås vid första möjliga tillfälle till arbetsförtjänst, som kan gifva medel till bosättning, men utan tillräcklig ekonomisk grundval för framtiden.
Särskildt är detta fallet i fabriksdistrikt, där en tillfällig arbets- brist är nog att kasta en mängd af dessa obetänk- samt grundade familjer på fattigvården.
Har åter kvinnan vid sitt gifte nått myndig ålder, är alltid större utsikt för, att hon hunnit afsätta en liten sparad styfver, som gör det lättare att möta fram- tiden med dess vexlingar.
Enär skilnaden i ålder makarne emellan visat sig i regeln vara störst i de äktenskap, där bruden gift sig i tidig ålder, ha dessa tidigt gifta hustrur mycket större utsikt än andra att förlora sina manliga försörjare och såsom änkor mången gång falla fattigvården till last.
Ett annat icke mindre vanligt förhållande, som särskildt ofta inträffar på vår landsbygd, är, att de mycket tidiga giftena medföra så ringa skilnad i ål- der mellan föräldrar och barn, att de förra ännu stå i sin kraftigaste medelålder, då de senare redan äro fullvuxna och fordra att få komma fram i världen.
Ur den oundvikliga trängsel, som då uppstår, här- flyta ofta slitningar, som kunna leda till de bedröv- ligaste följder, hvilka stundom spränga alla familje- band.
De vackra familjetaflor, som då och då er- hållas af ända till fem släktled, som sämjas under ett tak, taga sig kanske något olika ut för den medelåldrige familjefadern, som det åligger att för- sörja såväl den åttio- eller nittio-åriga mormodern som det späda barnbarnet.
D e s. k. undantagstvi- sterna, som fylla några af de sorgligaste bladen i vår rättegångshistoria, visa tydligt nog, huru detta ålig- gande stundom kan fyllas.
Att de för tidiga äkten- skapen mer än något annat bidraga till denna släk- ternas alltför hastiga vexling är lika uppenbart, som att deras afskaffande mer än något annat skulle ^verka till inskränkning däri.
Mat o c h matlagning.
För Idun af 0.
H.
D. f| ?|yj) ellan satsen: » äta för att lefvä », såsom gjfej ' " j den odödlige Harpagon hos Moliére uppfattar densamma, till dess motsats: » lefva för att äta » ligga en mängd mer eller mindre berättigade och af nödvändigheten betingade gradationer och inskränkningar.
Om vi be- teckna den senare satsen: » lefva för att äta » såsom ett människan ovärdigt och för henne rent af skamligt tillstånd, så följer dock inga- lunda, att vi böra eller ens hafva rätt att helt och hållet försaka eller försumma de njut- ningar, ett godt bord skänker oss.
Redan den mångfald af närings- och njutningsmedel na- turens stora riken erbjuda oss i allt, som växer på jorden, lefver och rör sig på densamma, flyger i luften och simmar i vattnen, visar oss ohållbarheten och falskheten af dessa läror, som gått ut på kroppens späkande genom fasta och umbärande, och där icke denna omstän- dighet i och för sig i detta hänseende verkar bevisande eller öfvertygande, så tillkommer hela den utvecklingsgrad, till hvilken vår civili- sation och kultur hunnit, för att ytterligare säga oss att utan sund, riklig och närande föda är det människosläktet omöjligt att med fram- gång lösa de uppgifter, det fått sig förelagdt, och att utveckla sig i andlig och lekamlig måtto till ett till själ och kropp sundt, arbetsdug- ligt, kraftfullt och företagsamt slägte.
För sanningen af detta vårt påstående skulle vi kunna anföra många blad ur världens och folkens historia, och vi skulle kunna visa, att de tidsskeden, under hvilka högt utvecklade samhällsförhållanden med en rik kultur gått under och den mänskliga odlingen nästan för hela århundradet stått stilla, om den icke skridit till baka, varit tider, då hungersnöd, brist och armod i alla former varit rådande dels som följd af, dels som orsak till de nämnda omstörtningarna.
Men ännu bättre bevis lem- nas oss af helsoläran och fysiologien, som visa oss, att där ingen näring tillföres lifvet, där kan detta icke heller ega bestånd, och att där näringen är ofullständig och dålig endast en del af organismens behof tillfreds- ställes, men ännu många återstå otillfredställda och därigenom förstöra lifvet genom den » fy- siologiska brist », som sålunda uppstår.
Hunger och svält i hvarje form således, vare sig ge- nom fullständig saknad af föda eller af att födan är af dålig beskaffenhet och ringa mängd, att kroppens ' blod ofullständigt förmår till- godogöra sig densamma, äro inga lämpliga till- stånd för att åstadkomma en kraftfull, flitig och driftig verksamhet och ett gladt och friskt lefnadsmod.
Skälen mot de för tidiga äktenskapen skulle kunna mångfaldigas nästan i oändlighet.
Här må blott till- läggas, att den omsorg, som hvarje djuruppfödare pålägger sig, att hans boskap ej må lemna afkomma, förrän den blifvit utvuxen, på det att afkomman må blifva sund och kraftig, — denna omsorg lem- nar han stundom alldeles åsido, då det gäller mänsk- Men å andra sidan hafva vi därjemte att liga varelser, och därtill hans egna barn.
Och lagen, som så noga kringgärdat rätten att köpa och sälja j akta oss för öfverdrifter med afseende på mat
och dryck.
I längden straffa sig omåttlighet och fråsseri oftast icke mindre strängt än allt- för ringa och för dålig kost.
Om också James Eyres uttryck, att » storätare gräfva sin graf med sina tänder », innebär en viss öfverdrift, står dock icke mindre säkert fast, att det ansträngande arbete, som pålägges magsäck och tarmkanal, i förening med det öfvermått af starka näringsämmnen och kryddor, som till- föres blodet, lägger en säker grund till svåra lidanden, som yttra sig företrädesvis i oord- ningar i matsmältningsorganen, sjukdom i lef- ver och njurar, blodfullhet, gikt och anlag för slag; ja historien glunkar om månget krönt och högt hufvud, som aflidit till följd af en indigestion, ännu med pastejsmaken på tungan.
Hvad för öfrigt denna jordenes högt uppsatte stundom mäktat åstadkomma i konsten att äta gränsar till det otroliga.
V i vilja icke närmare uppehålla oss vid de gamle romar- nes utsväfningar vid bordet, där man till och med intog kräkmedel för att kunna börja •en måltid om igen, utan välja några fram- stående exempel från tider, som ligga när- mare vår egen.
Mången högt uppsatt per- sonlighet har till och med mera utmärkt sig för sin storartade aptit än för sina öfriga bedrifter.
Furst Potemkin, kejsarinnan Kata- rina II:s af Ryssland gunstling, kunde t. ex. till frukost spisa en gås och en skinka, Lud- vig X I V åt vid middagstaffeln regelbundet sina 1 2 rätter mat och Ludvig X V I beva- rade ännu i sin fångenskap en förmåga att äta, som kom drottningen, Marie Antoinette, att blygas för honom.
Naturen fordrar i allmänhet icke så mycket, och om också fråssare och finsmakare länge nog ostraffadt följa sina böjelser, träffar dem ofta slutligen straffet, just där det kännes som smärtsammast, i det att de förlora matlusten och angripas af magåkommor; i bästa fallet nedsjunker mången storätare till en blott mat- smältningsmaskin, och det är en gammal er- farenhet, att intellektuelt arbete icke går bra, om man icke håller måttlig diet.
Allvarliga och trägna arbetare på hvilket område som helst bli sällan feta, och att tänka djupt och vara fet passa icke ihop.
Då Newton skref sina berömda studier öfver gravitationen och ljuset, berättas hans dagliga föda hafva be- stått af endast några skorpor och ett par glas vin.
Kejsar Josef I I brydde sig föga om bor- det, liksom Ciesar och Napoleon I, våra svenska regenter Carl X I och Carl X I I samt den utmärkte Ganganelli, sedermera påfve under namn af Clemens X I V, och många flere exempel kunde anföras.
Dess större tjusningskraft egde däremot taffeln för Fre- drik I I af Preussen, som blifvit uppfostrad vid ölsupa och ifrigt rekommenderade denna förträffliga anrättning, men noga aktade sig, att själf mera smaka den.
(Forts.) Nytillträdande abonnenter kunna mot insändande af 40 öre i frimärken er- hålla I d u n s j u l n u m m e r ningens redaktör och med porträtt af tid- nitton af de mest framstå- ende kvinliga och manliga medarbetarne.
innehåller dessutom 20 Numret sidor intressant och om- växlande text samt torde i detta afseende vara den rikhaltigaste jultidning, som någonsin utkommit.
T a l a n d e siffror.
ar månne förälclrarnes ålder något inflytande T^X^A på barnens lifskraft?
Se här, hvad stati- vs?
stiken ger till svar: Med afseende på faderns ålder visar det sig, att barn af fäder under 25 år ha en svagare kon- stitution.
Barn af 25 — - 40 år gamla fäder äro friskare, medan barn af äldre fäder återigen bli svagare.
Med afseende på moderns ålder äro de barn, som äro födda före hennes 35:te år, de starkaste, de som födas i hennes 35 — 40:de år äro 8 proc.
svagare, o c h de, som födas efter hennes 40:de år, äro omkring 10 procent svagare.
Med afseende på föräldrarnes inbördes ålders- förhållande äro de barn, s o m stamma från en äldre fader och en yngre moder, de friskaste.
Äro föräldrarne lika gamla, eller modern äldre, blir afkomman svagare.
Ålders förhållande t mellan brudgum och brud bör, med afseende på att uppnå en så sund af- komma som möjligt, helst följa denna skala: När hustrun är yngre än 30 år, får hon de bästa bar- nen med en något äldre man.
Är hon 35 — 40 år, bör hon hellre välja en 21 — 30-årig än en •40 — 50 " - årig man.
— När mannen är 30 — 50 år gammal, får han den friskaste afkomman med en 21 — 30-årig hustru; väljer han en 5 år äldre kvin- na, så blir redan barnens lifskraft mindre.
Den - 40 — 50-årige mannen kan med dess större säker- het räkna på en frisk afkomma, ju yngre brud han väljer.
Ju äldre hon är, dess svagare blir afkomman.
Sätter man dödligheten bland barn efter&gt;40 — 50- åriga fäder och 21 — 30-åriga mödrar till 100, så stiger samma dödlighet vid 30 — 35-åriga hustrur med samme man till 122, vid 30 — 40-äriga hu- strur till 132.
Från läkarens mottagningsrum.
.örren öppnas försiktigt.
Doktorn ser " I först en näsa, därpå ett ansikte, så huf- vudet och slutligen hela figuren af en grofbyggd kvinna, hvilken långsamt och betänk- samt stiger in, såsom om hon fruktade, att hon komme på ett farligt ställe.
Hennes hull och öfriga utseende anger ingen synnerlig sjukdom, men hyn har en viss grå- daskighet.
Åldern är omkring 50 år.
Då hon icke gör min af att så snart öppna sam- talet, frågar doktorn: » Nå, hvad ondt lider ni af? » - » Jo, si, jag har för mycket hjärtvatten, eller kanske det är magflen.
Det värker och brän- ner här i bröstet om mornarne, när jag vak- nar, så det känns riktigt ut i ryggen, och så får jag mun full med surt och hett vatten. » » ' Hjärtvatten ' och ' magflen ' äro olika namn på samma sjukdom.
Är ni kokerska? » » Ja, det är jag och har varit det i tjugu år.
Men jag har varit frisk till de sista åren. » » Jojo men, man står bättre emot, så länge man är yngre.
Nå, ni kastar upp surt vatten och sur mat efter måltiderna också? » » Ja, ' i fall jag äter något ordentligt.
Men det blir icke ofta af.
Jag äter litet då och då, när det passar sig, ty hungrig är jag ändå aldrig. » » Men kaffe med dopp tager ni väl några gånger på dagen.
Och så smakar ni på all maten ur grytan. » » Något skall man väl ha, » svarar patienten med en viss skärpa i rösten.
» Ibland dricker jag kaffe med dopp och ibland utan; det är som det faller sig.
Jag tycker jag har rätt till det.
Och maten beliöfver jag smaka på, det hör till min tjänst. » » Och både kaffe och mat tager ni så het, att den bränner i munnen. » » Usch, kallt kaffe, hvad det är uselt!
— Vidare gör min mage så dålig tjänst, hvarför jag tagit in mycket. » » Jo, det kan väl hända!
Ni lider af trög öppDing med andra ord, hvaremot ni tager in laxermedel.
Men ni torde också lida af då- ligt — lynne.
Ni fräser kanske ibland lika bra som grytorna i spiseln? » » Nå det kan väl hända!
När man inte är bra, s å.
.
.
Och så sofver jag ofta dåligt och går och gäspar om dagarne; men knoga måste man ändå.
Det är inte alltid så roligt att vara i tjänst heller! » » Tror nog det; men det är inte alltid så roligt heller att vara matmor till en kokerska med dålig mage och dåligt — lynne. » Patienten ser på doktorn med en förvånad min, hvarpå hon med en ljusning i blicken, såsom om ett nytt ljus gått upp för henne, utbrister: » Kanske det beror på magen, att jag är så argsint.
Bota mig, doktor, så blir frun så glad. » » Den saken beror på er själf mera än på mig.
Vill ni blifva bra, måste ni iakttaga en ny och noggrann lefnadsordning.
För det första måste ni börja med ordentliga måltider på bestämda tider efter den matsedel, jag ger eder, och då skall ni sätta er ned i ro för att äta.
För det andra måste ni lägga bort allt kaffe och alla de laxermedel, ni brukat.
För det tredje får ni icke äta het mat eller smaka på maten direkt ur grytorna.
Den måste kallna först, så att den bara är ljum. » » Hvad skall jag då äta? » » På morgonen, synnerligen när ni känner benägenhet till sura och heta uppstötningar, dricker ni ett glas kallt (dock icke iskallt) vatten med en half tesked karlsbadersalt uti.
Ät sedan hvar fjärde timme på dagen, t. ex. kl. 8, 12, 4 och 8.
— Kl. 8 dricker ni te med en skorpa utan grädde och blott en soc- kerbit.
Därjämte får ni äta något gelé eller någon fruktkompott.
Kl. 12 äter ni buljong med ett rått ägg uti samt en smörgås, eller också i brist därpå en portion ox-, lam- eller magert svinkött med spenat eller blomkål samt vidare väl kokt frukt eller en fruktkom- pott.
Kl. 4 äter ni såsom på morgonen och kl. 8 såsom på middagen.
När ni blir bättre, kan ni få taga hälften mjölk till teet.
Om ni vaknar på natten och känner er hungrig, får ni äta några skifvor kallskuret kött. » » Får j a g inte äta potatis? » » Nej, hvarken potatis eller mjöl- eller gryn- rätter och endast obetydligt bröd.
— Känner ni benägenhet för sura uppstötningar, oaktadt denna diet, eller är magen fortfarande trög, dricker ni ett glas vatten, också på kvällen med en half tesked karlsbadersalt.
Hjälper det ändå inte till afföring, åtminstone hvar- annan dag, så må ni begagna vattenlaveman- ger, men ej taga in några laxermedel, hvar- med ni troligen redan mycket förderfvat eder mage. » » Huru skall jag koka buljongen och geléet? » » Här är föreskrift på det.
Lyd nu mina råd riktigt en tid, så kanske ni snart kan få mera frihet, men ni får aldrig mera äta hvad som helst. » Doktorn lemnar patienten ett papper; hvarpå hon, djupt nigande, ehuru med en förvånad min, afiägsnar sig.
På papperet stod att läsa: Närande buljong tillredes sålunda: Då köttet om morgonen hemkommer från slaktaren, delas det i två portioner.
Den ena portionen inne- håller alla senor, ben och de delar, som när-
I D U N 74 mast omgifva dessa.
D e n andra portionen bara rent kött utan ben.
A l l t kött af första portionen sönderhackas och benen klyfvas längsefter.
Sedan lägger man alltsammans i vatten, beräknar 3 liter (1 kanna) vatten till 500 gram (lV skalp.)
kött; häraf får man ungefär en liter kraftig köttsoppa.
Vatten, som varit u p p k o k t o c h kallnat, är bättre än friskt, emedan det senare oftast är hårdt (kalk- haltigt).
Sedan vattnet blifvit - tillräckligt sal- tadt, tillsättes något saltsyra, ungefär 6 droppar till 500 gram kött.
N u låter man det stå kallt i 2 timmar.
Därunder utdrager vattnet all kraft ur köttet.
— Därefter uppvärmes det helt långsamt, o c h när det börjar porla, inlägges den andra portionen kött, sedan man förut ombundit den samma med en stark tråd.
D å denna andra portion inlägges i kokande vat- ten, så stelnar dess yta hastigt.
Denna stel- nade, ogenomträngliga betäckning hindrar ej, att köttet blir kokt, men förekommer att saften och kraften gå bort.
Man låter nu köttet koka långsamt, till dess det blir mjukt.
— D é flockar af ägghvita, som utfällas, skummas bort, och så snart buljongen kokar klar, tillsättas persilja, selleri, morötter o c h palsternaekor efter smak.
— D å man kokar på en liten kvantitet oxkött, så utfälles sällan så m y c k e t fett, att man behöfver skumma, men sker detta på större stycken, t. e x.
på 5 kilo (5,000 gr., omkr. U / skalp.
), då simmar en mängd fett ofvanpå, som måste borttagas.
— P å detta sätt erhåller man ur första portionen en g o d soppa o c h ur den andra ett saftigt stycke kött, om än af mindre vackert utseende.
V i d a r e lästes där: 1890 hvars vackra röst man nu så sällan får böra.
Uppsättningen är som bekant präktig ocrrleffekt- full.
^ ¥ » Lakmé » gifves fortfarande hvarje gång för fullt hus.
Denna vackra opera synes komma att varda lika populär som t. ex. » Konung för en dag », hvilket den ock förtjänar.
6 1 2 W i e l s gelé.
för magpatienter tillagas sålunda: Pyra kalffötter, 1 kilo (3 skalp.)
o x k ö t t o c h ett höns kokas under loppet af en eftermiddag i 5 liter vatten med 15 gram koksalt.
Mot slutet af kokningen tillsätter man äfven en mindre gädda.
Blandningen skummas uppre- pade gånger.
D e t hela får sedan stå öfver natten att kallna.
Följande morgon aflägsnas fettet, som lagt sig ofvanpå, geléet stjälpes u t och klaras efter långsam uppvärmning m e d den piskade hvitan af 6 ägg o c h kokas, så länge större ägghviteflockar afskilja sig.
Där- efter silas genom en fuktad servet.
Till det silade sättas 20 gram köttextrakt, hvarefter blandningen ställes att kallna, helst i en källare.
Under den varma årstiden, då man kokar för blott en person, kan satsen icke tagas mer än en fjärdedel så stor.
Hjorthornsgelé tillagas sålunda: Hjorthorn 30 gram kokas med vatten 300 gram.
Till det frånsilade geléet sättes: socker 30 gram, rhenskt vin 50 gram, citronsaft 20 g r a m.
Gelatingelé ined rhenskt vin och saltsyra tillagas sålunda: Gelatin 15 gram, kokas m e d vatten 300 gram.
Till det frånsilade sättes: saltsyra 1,5 gram, rhenskt vin 25 gram, socker 40 gram.
(Helsovännen.)
Teater o c h musik.
K u n g l.
o p e r a n uppförde i tisdags Meyerbeers opera » Robert af Normandie », som här ej varit gifven på elfva år.
Operan innehåller visserligen åtskillig god musik, men ock mycket gammalmo- digt och banalt.
Libretton är helt enkelt ohjälp- ligt enfaldig.
Att reprisen slog sig någorlunda väl igenom torde få tillskrifvas fruarna Ostberrjs och Edlings så väl i vokalt som dramatiskt hänseende ypperliga utförande af sina resp. roller, prinsessan Isabella och Alice.
Hrr Lundmark som Robert och Sellergren som Bertram redde sig tämligen godt med sina partier liksom ock hr Strandbeiy, K.
Dramatiska teatern gifver på torsdagen denna vecka en synnerligt intressant repris, näm- ligen Sardous 5-akts-komedi » Dora » med fru Hart- man i titelrollen.
Pä den.konsert, som lördagen den 15 dennes gifves i Östermalms kyrka, vilja vi fästa våra läsarinnors synnerliga uppmärksamhet.
Konserten gifves till förmån för Eugeniahemmet samt anord- nas under kronprinsens beskydd af den framstå- ende tonsättarinna, s o m döljer sig under pseu- donymen &gt;Lago », och under ledning af tonsättaren E. Åkerberg.
Vid utförandet af det synnerligen anslående programmet medverka fru Edling, fröknarna Nordgren, Jymgstedt, Karlsohn, Riego och Wellander, hrr Ödmann, Salomon Smith, Lindström o c h Woltmann.
Att kyrkan vid detta tillfälle kommer att varda fylld, taga vi för all- deles gifvet.
.
Den 12 febr.
Besegrad.
Berättelse af Elisabeth Kuylenstierna.
(Forts. o. slut fr. föreg.
n:r.)
tji^vinnan är själf orsaken till sitt förtryck, » skref han; » jag känner kvinnor, som plåga lifvet ur männen med sin oändliga kärlek och klagan, att de offra allt och ändå få intet till ersättning.
De öfverhopa oss med beröm, och det smickrar vår egenkärlek, hvar- för neka till det; men man tröttnar Det blir så vanligt.
Efter otåligheten följer ringaktningen.
Hvad är hon väl värd denna kvinna, som likt papegojan blott kan upprepa ett enda ord: bra, bra!
Man blir ursinnig och kastar af sig tvångströjan; då först vak- nar denna kvinnas själf känsla och ropar: » förtryckt! » Bah, du har ju själf beredt dig plats vid våra fötter.
Det finnes dock lyck- ligtvis högsinta, stolta qvinnor; de blifva kanske också förtryckta, men är lifvet, som » Fortsättningen var bortrifven.
Signes hjärta klappade häftigt.
Hon hade således plågat honom med sin ömhet, sina rädda frågor.
Stackars lilla Signe kände sig mycket olycklig, men på samma gång lycklig.
Hon hade ju framtiden i sin hand.
Han skulle aldrig mer få se henne gråta.
Han skulle lära sig att hög- akta henne.
Det kom en ovanlig liflighet i hennes rörelser, det var som hade hon länge gått vilse och nu ändtligen funnit vägen, vägen till detta stolta, själfständiga hjärta.
Hon hade nyckeln i sin hand, den stängda dörren måste gå upp.
Klockan var mycket.
Hon ordnade med vanlig uppmärksamhet det trefliga tebordet och hade just ställt en äggkopp vid hans plats, då det ringde.
Hon kände så väl igen Åkes ringning.
Han kom in och helsade litet förundrad.
Hvarför hade inte Signe kommit ut och kysst honom under tusen varma lyckönskningar, segervisst förklarat, att det naturligtvis gått j utmärkt?
Hade hon blifvit illamående?
Nej,!
där stod hon ju vid teköket, blid och vänlig!
som alltid.
» God afton, kära Åke, » helsade hon glädt, » kom nu och drick en kopp varmt te! » De sutto båda tysta; han väntande på be- röm och stolta frågor, hon med möda kväf- vande dessa varma känsloutbrott, som växt tillsammans med hennes eget hängifna, älskan- de väsen.
Men hon stred modigt.
Det gällde ju att visa honom, hennes själs afgud, hvad hon kunde förmå för att vinna hans kärlek och aktning.
» Det var mycket folk på föreläsningen i kväll, » började han dröjande.
» Det var roligt att höra. » Signe nickade vänligt.
» Ja, det är det jämt för öfrigt, » bifogade han vårdslöst.
— — — — — — — — När de slutat supera, gick Signe tyst och ställde undan.
Å k e hade gått in till sig.
Detta skulle inte bli lätt, tänkte hon.
Så långt hon kunde minnas tillbaka, hade hon beundrat hvarje hans ord och handling och gråtit förtvinans tårar, när han varit hård emot henne.
Deras barndomshem lågo hvar- andra så nära, att de växt upp nästan hand i hand.
» Signe! » A k e stod framför henne med ett skälmskt leende på läpparne.
» Nu förstår jag. » » Hvad förstår du? » Signe blef blodröd.
Hon anade, att han funnit manuskriptet på orätt plats, och att detta förrådt henne.
» Kära, lilla hustru, » hans röst var ovan- ligt vek, » du har läst mitt föredrag; neka, om du kan. » Han höll upp papperet mot ljuset, där syntes fläckar efter tårar på den prydliga skrifvelsen.
» Ja — nej, » stammade Signe förvirrad.
» Och så ville du visa din orättvise man, hvilken liten hjältemodig kvinna du kunde vara. » Han strök smekande öfver hennes ljusa hår.
.
» Men du genomskådade mig. » » Ja, jag blef förvånad öfver din envisa tystnad och sökte lösning på gåtan. » » Ack, jag bar mig visst dumt åt.
Det är så svårt att förställa sig, när man » — — Signe stannade tvärt.
» — — tror så fast som jag, ville du nog säga, liten; det behöfver du visst inte heller, jag menade inte alls dig, ty mina tankar » — — nu var det hans tur att afbryta sig.
» — — gå mera vidt omkring, » ifyllde Signe.
» Ja, förlåt mig Signe.
Jag har glömt min stackars lilla hustru allt för ofta, men var lugn, nu har mitt samvete vaknat.
V i skola vara mycket tillsammans.
D u kommer med på mina föreläsningar, gör du inte det? » Det glödde en varm hänförelse i Signes blick, men ändå svarade hon litet värdigt: » Jo det gör jag gärna, om ämnet intres- serar mig. » » Du lilla hycklerska! » Det var, som om all hans kärfhet hade smält bort.
Han stod där, vacker, öm och glad.
Signe var öfverlycklig.
Nu var dörren öppen, och hon fick genast flytta in i hans hjärta.
f Det finns kvinnor, som äro mäktiga genom blotta ljudet af sin röst.
D e sätta hjärtat i dallring, och man älskar dem, innan man ännu tänkt på att betrakta dem.
Saint-Prosper.
Kvinnorna vilja tusen gånger hellre lida än misshaga.
• Thomas.
Förslag till matordning för veckan 1 6 - 2 2 febr.
Enklare bord.
S ö n d a g: Puré på jordärtskockor; njurstek af kalf; gräddskum med sylt, kallad alterationskräm.
M å n d a g: Imiterad korfkaka (med användande af återstoder af kalfste- ken); soppa på svinöron (recept i Iduns julnummer).
T i s d a g: Kokt salt fårbringa med brynta rötter; tisdagssoppa.
O n s d a g: Kåldolma; vinsoppa.
T o r s d ag: Kokt rimsaltadt fläsk med stekt hvitkål (recept i Idun n:r 6); äggöl.
F r e d a g: Ugnstekt gädda med kap- rissås; soppa på tupp (skotsk Cochy Leeky).
L ö r d a g: Stekt fläsk med bruna bönor; risgrynsvälling.
Recept.
Vinsoppa: Två tredjedelar vin (hvitt vin eller marsala) och en tredjedel vatten uppkokas med socker och ci- tronskal, afredes med äggegulor, så att soppan blir simmig, hvarefter citron- eller apelsinsaft tillsattes.
Apelsin- eller eitronskal, skurna i strimlor och kokta i socker, läggas i soppan.
Ser- veras med makronbröd eller små socker- bröd.
Soppa pä tupp: En tupp (ryska höns duga också) kokas sakta 3 tim- mar i buljong och skares, sedan den är fullkokt, i nätta bitar, hvilka för- varas mellan två fat,.
så att de icke torka.
Till buljongen, i hvilken tup- pen kokat, läggas 12 goda purjolökar, skurna i tumslånga bitar, jemte \ kilo- gram risgryn, kryddas med peppar och saltas efter behof.
Kokas en half timme, hönsköttet ilägges, och soppan serveras het.
Detta är en skotsk nationalanrätt- ning och synnerligen god till smaken samt därjemte ock närande.
Gräddskum med sylt: Grädde vispas till hårdt skum, och sylt (hallonsylt 3 matskedar, lingonsylt 1 matsked) ned- röres varsamt däri.
Upplägges hvarf- tals med i sockrad grädde doppade skorpor.
Denna i all sin enkelhet smakliga anrättning har fått sitt namn altera- tionskräm däraf, att den, då en oväntad gäst anländer, i första häpenheten van- ligen användes af den altererade vär- dinnan för att upprätthålla husets an- seende.
O. H.
D.
Tj en ar ne.
Ett godt ord finner en god vrå.
En härvarande husmoder hade stora an- ledningar att vara missnöjd med sin tjänstflickas uppförande och arbete och uppsade henne genast.
Hon öfvervann sig dock till att säga åt henne i vän- lig ton, då hon skulle flytta: » Om du också inte har uppfört dig väl hos mig, Anna, önskar jag dig dock af hjärtat, att det må gå dig väl för fram- tiden. » Rörd öfver denna oväntade vänlighet svarade flickan -.
» Ack, kära frun, när frun är så god, vill jag inte gå, utan att tala om, att köksnyckeln också passar till skafferiet. » M.
B. Matlagning-.
Potatissallad, lagad pä judiskt sätt.
De kokade och skalade potäterna skäras och läggas i ett fat med ättika, hackad lök, i tärningar skurna äpplen, peppar, litet socker och olja.
Det hela blandas väl och serveras.
Ofta ätes sallaten varm, i det potatisen lägges i / varm ättika, lök, äpplen, salt, peppar och socker samt till sist i stället för olja smält gåsfett.
Ragout på kalflefver.
En god kalf- lefver sköljes och lägges en timme i söt mjölk, hvarpå man flår af skinnet och späckar den tätt med fläsktärnin- gar, som vändas några gånger i pep- par och salt.
125 gr. smör smältes, hvari tillsättes 3 charlottlökar, 2 — 3 nejlikor, litet citronskal, muskottblom- ma och persilja.
Lefvern vändes i hvetemjöl, lägges i det kokande smöret och brynes på båda sidor, hvarefter man tillsätter 3 scorzoner, 2 hvita morötter, 3 gula morötter, 1 palster- nacka och 1 lök, allt skuret i tunna skifvor, ett glas kognak och så mycket kokande vatten, att det står öfver lef- vern.
Alltsammans kokas nu i 2 tim- mar.
Före anrättningen kan man låta såsen koka upp med litet hvitt vin, om så önskas.
Om så behöfs, kan litet mjöl tillsättas.
Grönsakerna läg- gas på fatet i en ring kring lefvern.
Siri S.
Hushållet.
kastrull samt skummas omsorgsfullt.
Den kokas så länge, tills man finner geléet tillräckligt tjockt, då det hålles i en glasburk, som tillbindes lufttätt och förvaras på torr och kall plats.
Fönster trädgården.
Om liljors odling i boningsrum.
(Som svar till frågan 352).
Då stänglarne hos Liiium auratum om hösten vissnat ned, upphöres med vattningen, och lökarne få kvarstå i den torra jorden.
Vattning är ej nödvändig under vin- tern, dock är skäl att någon gång vattna litet, då jorden blir alltför torr, emedan lökarne eljes vissna mycket.
Hålles jorden ständigt fuktig, börja de växa i otid.
De böra förvaras på en frostfri men sval plats, som må vara ljus eller mörk, .efter omständighe- terna.
Omplanteringen verkställes bäst i mars.
Lökarne upptagas då, den gamla jorden afskakas, och alla döda rötter frånskiljas.
Den nya jorden, hvari de skola planteras, bör vara lös och nä- ringsrik, t. ex. en blandning af lika delar god trädgårdsjord, löfjord och gödseljord jämte sand.
Krukorna böra vara rymliga samt i botten försedda med ett lager krukskärfvor och där- ofvanpå ett tunnt lager mossa, som hindrar jorden, att falla ner mellan skärfvorna.
Detta för att öfverflödigt vatten med lätthet naå afrinna.
L ö - karne planteras så djupt, att de öfver sig få ett jordlager af 4 5, 5 centi- meter, så att de rötter, som utväxa på stängeln ofvanför löken, få erfor- derlig näring.
Vatten gifves dem mycket sparsamt, tills de rotat sig och kommit i liSig växt, dä de fordra rik- lig vattning, emellanåt en svag gödsel- vattning.
Enkel och billig rökapparat.
Härtill kan man använda ett af de stora fat eller tunnor, i hvilka köpmännen få hem varor.
Stäfverna kunna spikas fast vid träbanden, och dessutom kan man sätta på några järnband.
Botten och lock aftagas, och tunnan sättes på marken.
Invändigt anbringas trästockar i olika höjd, på hvilka de saker, som skola rökas, hängas upp.
Locket, hvar- med tunnan täckes under rökningen, bör vara så tätt som möjligt, och för att uppnå detta är det praktiskt att förse detsamma med ett slags öfver- drag af lärft.
Några steg från tunnan göres ett hål i jorden, som nyttjas som eldstad, och härifrån lägges en kanal af sten eller ett bleckrör till tunnan.
På denna eldstad brännes hyfvelspån och ved.
Kan gifva salt bringa och annat salt kött en utmärkt smak.
Genom ett spjäll reglerar man elden, så att tillräckligt stark rök ut- Tills stängeln vuxit upp öfver jord- vecklas.
För att en skinka skall bli I ytan, kunna de gärna stå på en mörk genomrökt, behöfver den hänga på l plats, men måste sedan flyttas i ljuset.
denna plats endast 8 — 10 timmar.
Temperaturen måste till en början i hållas helt låg, och först längre fram Yum- Yum.
I på våren, vid riklig tillgång på sol- ljus och frisk luft, höjas.
Inflyttas de strax efter omplanteringen i varmt rum, torka blomknopparne lätt bort.
Ostron äro närande, men näringen På enahanda sätt förfares med an- står naturligtvis alls ej i rimlig pro- dra i krukor odlade liljor, såsom de portion till priset.
De innehålla 15 % ägghvita, 90 % vatten och 2,5 % salter.
olika varieteterna af speeiosum (lanci- folium) m. fl.
Viola.
De äro, när de ätas färska och ej till öfvermått, en helsosam föda.
Stekta eller tillredda på annat sätt äro de ej så lättsmälta.
Det är bäst att köpa sina ostron vid kall väderlek.
D e Sidenband rengöras lätt med benzin.
måste förvaras på ett kyligt ställe och Man lägger dem i en kopp, hvari man stå väl öfvertäckta.
När skalen stå slagit så mycket benzin, att de full- öppna, är djuret dödt; ligger djuret ständigt!
täckas däraf, och låter dem löst i skalet, när man skakar det, eller ligga någon tid.
Därpå tar man upp har det ett blåaktigt utseende, är det dem, kramar ur benzinen och stryker sjukt.
Man bör naturligtvis ej taga dem, medan de ännu äro fuktiga, mel- emot sjuka eller döda ostron.
lan rent kläde.
G.
G.
Köket.
Tvätten.
Kännarinna, JM äringsmedlen.
Frukt eller potatis?
Det är en all- männt spridd åsikt, att kokt frukt icke innehåller mycket näringsämne och att potatis i detta afseende är att föredraga.
Detta är alldeles oriktigt.
Kokt frukt är fullt ut lika närande som potatis, men magen känner sig längre tillfreds- ställd genom den senare, emedan den ej är så lättsmält som frukt.
Jämförd med frukt är potatis ett mycket ohelso- samt födoämne.
» Frukt är blod- och benbildande och har en upplifvande inverkan på hjärnan.
Man gör därför klokt i att låta barn äta mycket frukt, såväl rå som kokt.
Efterrätter.
Elt fläckvatten, som kan begagnas för alla tyger, och som ej angriper ens de ömtåligaste färger, tillredes på följande sätt: 25 gram renad terpentinolja, 1,57 gram fin, rektificerad vinspiritus och I lika mycket svafvelether skakas med 15 droppar citronolja i en flaska, som hålles väl korkad.
Med denna vätska fuktas fläcken, och man gnider den med en bit läskpapper, som äfven är fuktad med fläckvattnet.
G.
G.
(Forts, å följ.
sida.)
sik att genast tillträda.
Eleven ny- börjare.
Närmare gen.
korrespondens med » Gerhard », Vallsta p. r.
(1482] E n bildad, anspråkslös, musikalisk flicka, som genomgått Palmgrens slöjdskola och är kunnig i sömnad, finner plats i godt hem för att biträda med barnens vård oc,h sysselsättning.
Svar till » Z » ', Karlskrona, p. r.
(1528) PLATSSÖKANDE.
E n t j n g u e t t å r i g flicka af äm- betsmannafamilj, fom genomgått ele- mentarskolan i Upsala, utbildat sig i språk och musik ett år i Tyskland och ett år i Paris samt har vana vid un- dervisning, söker plats som lärarinna i familj eller skola.
Svar till » För- äldralös », A by, då referenser och vidare upplysningar lemnas.
[1480] Platssökande.
En ung flicka, enkel o. anspråkslös, som i flere år undervisat mindre barn i vanliga - skolämnen och musik, önskar sig plats som lärarinna nu med det första.
Vackra betyg finnas.
Svar sändes till » 23 år », Enkelsrud.
[i4S4| E n u n g flicka af god familj, som genomg.
åttakl.
lärov.
och dessutom en nionde klass, lärarinne-klasssn, samt eger ett och ett hälft års vana vid un- dervisning, söker sig plats som lära- rinna.
Underv.
kan meddelas i vanliga, skolämnen och språk samt i musik åt nybörjare.
Reflekterande härå hänvände sig i förseglad biljett till » X.
1 9 », Östgöta Correspondentens kontor, Lin- •köping, p. r.
[G-, 11427] [1492] E n 2 2 - å r i g p r e s t d o t t e r, som är kunnig i klädsömnad och hushålls- göromål, önskar sig nu genast plats i familj, helst i sådan, där barn finnas.
Svar till » X.
Y.
Z.
» Vexjö p. r.
[1517].
En 23 års bättre flicka önskar till den 24 nästkommande april plats.
H o n är villig att på egen hand sköta ett mindre hushåll eller att biträda, i ett större sådant.
Anspråkslös i sina for- dringar afvaktar hon svar till » 23 », Marstrand.
Pöste restante.
(1524) E n flicka, anspråkslös, bildad och praktiskt kunnig uti alla inomhus före- fallande göromål, önskar plats att gå frun tillhanda, nu eller till våren.
• Svar till » Hedvig », Karlskrona.
P. r.
[1628] En ung flicka,.
af god familj, önskar sig plats, antingen som sällskap eller att gå frun tillhanda.
Skulle någon härå reflektera, torde svar för vidare upplysningar insändas till » A.
B.
», Lysekil, pöste restante.
[G.
11825] (1521) Se hit!
En ung flicka, kunnig i sömnad, önsk.
sig pl.
i bättre hus för att bitr.
med hvarjeh.
Sv.
märkt » H.
», Vara p. r.
[1527] Faiuiljeinötlrar!
Annonser » Annonspris: 25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser) Ingen annons införes under 1 kr.
Vindrufsgelée.
Denna ytterst väl- smakande gelée tillredes på följande sätt: saften pressas ur väl mogna, söta LEDIGA PLATSER.
hvita vindrufvor och filtreras genom ett stycke groft linne.
.Till 1 liter saft F ö r en a n s p r å k s l ö s flicka med tagas 255 gr. hvitt socker, och saften j måttliga pretentioner finnes plats som kokas i en koppar- eller messings- lärarinna i vanliga skolämnen och mu- En flicka om 24 år med grundlig skolbildning samt skicklighet i piano- spelning och handarbeten söker sig an- ställning som guvernant i en god fam.
De bästa referenser erhållas.
Svar till » R — r » Iduns byrå.
(1541) E n e n k e l o c h a n s p r å k s l ö s flic- ka önskar plats i familj att gå frun tillhanda.
Små pretentioner.
Bref torde märkas W.
, Sölvesborg, p. r.
[1530] • .-•
I DUN 7 (3 Klädedräkt en.
C A R L Att renovera gamla guldskinnskor.
Köp i en färghandel för 25 öre mörkt brons- pulfver samt en flaska bronstinktur och blanda i en kopp tillsamman litet af hvardera.
Måla sedan öfver skorna med en pensel.
Yum-Yum.
HÅNDSK-ÅFFÄRER rekommenderas.
Pris å billiga H a n d s k a r, för •hvilkas hållbarhet ansvaras; 4 knappar, breda silkessömmar kr.
1: 50 Toaletten.
5 snörknäppen, d:o OBS.!
Doktor C a r l p i s n s b u r g 3 3 Drottninggatan 3 3.
r Hvardagar ' / aS — / s4.
Helgdagar 10 — 11.
Behandlar företrädesvis (1549) En u n g flicka af god familj, kunnig i att se om ett hushåll, önskar plats till vårenatt del- taga i vården om hushållet, biträde med skrifgöromål eller undervisa min- dre barn i första grunderna i svenska ämnen.
Lönepretentioner små.
Goda rekommendationer.
Vidare meddelar Fru Backsell.
Hernösand.
[1501] IPlsits Barnsjuk- domar.
Doktor [1343] Per Dr ERNST SALÉN, Ögonläkare.
Bostad: Stora Vattugatan 2, Mottagning: helgfria dagar kl. I 1 0 - 1 1 2 f. m.
[1464] akvarier.
Vattenaloe, särd.
prydlig vattenväxt, re- nar vattnet, gör allt vattenombyte onö- digt, a 50 öre ex.
Van!, kupa behefv.
4 ä 6 Eeqv.
und.
adress [1554] E n u n g u t l ä n d s k a önskar blifva inackorderad i en treflig familj, boende i Stockholmstrakten, helst Vaxholm, för att praktiskt förkofra sig i hus- hällsgöromål.
Svar med pris och re- ferenser märkt » G.
W.&gt; sändas till Iduns byrå.
[1553] I en p r e s t g å r d p å l a n d e t, belägen i sund och naturskön trakt vid Dalslands kanal, kunna skolflickor nu genast blifva inackorderade för billigt pris.
God undervisning meddelas i vanl.
skolämnen, musik, sång, teckning slöjd.
Då en af lärarinnorna många år vistats utrikes, talas franska, tyska och engelska språken.
Närmare upp- lysningar lemnas af; &gt;S.
H.
», Laxarby.
[1552] ' Cpins det någon barmhertig, som vill D o k t o r R u n b o r g, A och kan anskaffa plats åt en 27- årig yngling.
Eger god handstil och, 12 Brunkebergstorg 12, någon vana i räkning.
En portvakts- kl. 9 — 10 f. m., 3 — 4 e. m., plats eller annan stillasittande syssel- behandlar företrädesvis bröstsjukdomar, sättning mottages med tacksamhet.
All särskildt lungsot.
[1465] utsigt till förtjänst synes omöjlig.
Har en åldrig mor att omhulda.
Svar till » Post », Iduns byrå.
[1522] Tandläkaren F. A.
W I D F O N D 5 I Kornhamnstorg 5 I.
Träffas kl. 10 — 2 och 5 — 6.
OBS.
Lagningar och tillsättningar af flere tänder å tandgarnityr kunna erhållas från kl. 11 till 2 på dagen.
[1519] hos håradsh / öfding eller krono- fogde önskas af en ung bildad flicka, van vid skrif- och kon- tor sgöromål.
Den sökande har genomgått en kurs i handels- skola.
Pretentionerna, små.
Svar till » Ellen » torde sändas till Iduns byrå.
[1506] vm För Johansson Hiddargatan 2.
Mottagn.
kl. 9 — 10 f. m. och 2 — 3 e. m.
Med.
[1357] I ektioner i tyska o. engelska språken * — * (utan användande af svenska, om så önskas), gifvas af van lärarinna.
Sv.
t.
» L.
L.
L.
», postkontoret vid Karla vä gen.
ex. Beskrifn.
medfölj.
» Akvarium », Karlstad.
[1546] En ung flicka önskar pl.
att gå frun tillh.
och, om minderåriga barn finnas, undervisa i vanliga skolämnen, samt franska och tyska språken.
Ingen lön önskas.
Sv.
till » Ida », Falköping, p. r. Hamngatan 18 B, 1 tr. upp.
(bredvid Svea-Salen) Denna vecka: 3:dje Serien af V ä r l d s u t s t ä l l - ningen i Paris 1 8 8 9.
Kasta vecka: lista Serien af S a v o y e n.
Entré 3 0 öre, barn 2 0 öre.
Abonnementskort, gällande för 8 be- sök, kr.
1: 75, barn 1: 20.
Öppet alla dagar från kl. 10 — 10.
Hvarje söndag nytt program.
.
Bikt sortiment af Salhandskar i alla längder till billigaste pris.
BUTIKER: 5 Sturegatan 5, 24 Södermalmstorg 24, 45 Vesterlånggatan 45.
| [J« (? " "
Handskar liemsändas rid rekvisition pr Telefon: 22 46., 22461 Ordres från landsorten exped.
samvetsgrannt möt efterkraf.
E Panorama international, 1 V i n t e r n a n d s k a r.
E Elak andedräkt upphör, om man efter hvarje måltid och om morgonen, sedan man stigit upp, sköljer sig i munnen med öfvermangansyradt kali.
En lös- ning lagom stark till sköljvatten fås genom att tillsätta 3 delar vatten till 1 del af en lösning af 1 gram öfver- mangansyradt kali i 1000 gr. (1 liter) vatten.
kr.
2: — kr.
2: — Billigaste priser å alla slag af Om bad.
Det är icke blott de första veckorna ett barn skall badas, utan n bildad flicka önskar komma ant.
ända tills det blir GO år, har en läkare i fam. 1. hos äldre dam som säll- sagt.
Hudens renhållning är nämligen skap i Stockholm 1. dess närhet.
A r ett bättre blodreningsmedel än både mycket musikal., språkkunnig, skickl.
te, droger och tusende slags piller.
i handarbeten, vill sprida trefn.
i ett Liksom tvålförbrukningen anger mått- hem.
Bästa rekommend.
föref.
Närrn.
stocken på ett folks kulturtillstånd, uppl.
kunna erh.
af Fr. M.
Cederschiöld, visar den tillika, på hvilket steg helso- ' Vexjö.
Sv.
t.
» Savoir vivre », Kristian- vården står.
Orenlighet är, hvar den stad, p. r.
(1530) än finnes, i hemmet eller på kroppen, ett gift, en härd för sjukdomar, såväl n ung anspråkslös flicka,somgenom- kroppens som själens.
gått nya hush.-skolan i St. en län- gre kurs hos Handarb.
Vänner o. kun- Nervös hufvudvärk.
En af de första nig i musik, önskar härmed plats i professorerna i Tennessee, som en läng- Stockholm eller dess närhet, som biträde re tid lidit af våldsam hufvudvärk i ordentligt hem, under god matmoders och som försökt en mängd medicin ledning.
Sv.
till » B.
M. » Iduns byrå.
och mänga slags behandlingssätt, utan 1) Körelse i friska luften två timmar dagligen, isynnerhet nödvändig för per- soner med träget tankearbete eller för sådana, som ha stillasittande arbete i instängda rum.
2) Ordentlig hvila, 8 timmars sömn i ett stort luftigt rum, som under da- gens lopp blir riktigt » genomdesin- ficeradt » af solens strålar.
3) Emedan dålig matsmältning och allmän tyngd i kroppen vanligtvis ha sin orsak i för, ' mycket mat, bör den sjuke söka utforska sammanhanget mel- lan den vid hvar måltid intagna födan och hufvudvärkens större eller mindre häftighet; efter denna undersökning bör man afknappa den dagliga kosten så mycket sig göra låter.
4) Emedan förstoppning har stort inflytande på hufvudet, bör man äta sådant, som verkar lösande, isynnerhet vegetabilier (t. ex. grahamsbröd och frukt); fint hvitt bröd bör absolut und- vikas.
Man bör på allvar försöka denna metod och i tre månader hålla ut med att lefva ordentligt efter dessa regler.
Resultatet skall ganska säkert bli gyn- samt.
d:o 6 knapps Mousqnetaires?
att någonsin bli riktigt fri från huf- vudvärken före användandet af sin egen metod, skrifver en ganska märk- lig artikel om denna sak.
Författaren betvinar inte, att sjukdomen förskrifver sig från ett obelsosamt lefnadssätt och isynnerhet från beskaffenheten af den dagliga födan.
I stället för en mängd allmänt använd medicin, som gagnar den ene, men skadar den andre, an- befaller den amerikanske läkaren endast en omsorgsfull hygien.
Författaren gifver följande praktiska råd till dem, som ha en fast vilja, ett absolut nöd- vändigt vilkor för befriandet från den s. k.
» nervösa » hufvudvärken.
M A L M B E R G S välrenommerade Att rengöra kammar.
Man doppar ett stycke vadd i benzin, drager det mellan kammens tänder och byter om vadden några gånger, tills den ej längre blir svart.
I Ryssland brukar man sätta litet vadd i kammen, hvilket på intet sätt hindrar hårets utkamning.
För hvarje gång man begagnat kam- men, stryker man af vadden och det afkammade håret, och kammen håller sig ren.
Yum-Yum.
Helsovård.
1890 Doktor C.
D.
J o s e p h s o n H ö t o r g e t 1 1, 1 tr., Hvardagar 2 — 3.
Helgdagar 10 — 11.
Allm.
telef., 69 10.
Fruntimmerssjukdomar, Förlossningar.
En ung flicka frågar om någon vill hjälpa henne med ett lån på 200 mot 3 års afbetaln.
med 5 proc.
ränt.
Svar af- vaktas märkt » K.
L.
22 », p. r., Göteborg.
[1534] Unga Damer!
Inackorderingar mottagas fortfarande på Höryd, och undervisas uti matlag- lagning, väfnader, såsom drällar, da- mast, krabbasnår, dukagång, noppväf- nader m. m., handarbeten, knyppling.
glansstrykning m. m. Afgift 30 kr.
i månaden och för helt år 300 kr.
Adress: Fru Kristina Pettersson, Höryd, Hvetlanda.
[1496] T1365] T ill instundande sommar sökes plats af en 18-årig flicka, som varit ett år i Frankrike samt sedan september sistl. år i England.
Den sökande, som f. n. vistas i England, talar franska och engelska språken samt är kunnig i mu- sik.
Kan plats erhållas i finare familj som sällskap, ses detta hälst.
Den sö- kande är annars villig antaga annan lämplig anställning.
B ä s t a referenser kunna lemnas.
Svar under märke » Språkkunnig », torde adr.
till S. Gu- ma3lii Annonsbyrå, Stockholm.
(G.
11034) [1443] DIVERSE.
Doktor Å.
Afzelius L i l l a T a t t n g a t a n 34, 9 — 10 och 2 — 3.
Mag- [1341] och hudsjukdomar.
Angenäm och vederkvickande hvila efter arbetet erhålles uti Hjalmar Peterson &amp; C:nis l &gt; o l s.
t o r Johannes 10 Schmidt, Wallingatan nedre botten.
10 OBS.
Mail lostai.
OBS.
Mottagningstider: kl. 10 — 11 f. m. och 2 — 4 e. m.
Helgdagar endast sjukbud.
Fullständig sjukgymnastik efter Kellgrens metod, så väl manuel behandling som rörelsegymnastik.
Äfven m a s s a g e och h y p n o t i s k behandling.
Tre-årig assistent hos Direktor Kell- gren i London biträder vid gymnastiken.
Tider: för Herrar kl. 9 — 11 f. m. samt kl. 3 — 5 e. m.
» för Damer kl. 12 — 3.
[1433] Nya Fällstol (gul eller brun) som äfven kan begagnas som Fåtölj, Chäslong och Säng och som erhål- les fraktfrit mot 10 kr.
järnvägsefter- kraf från Hjalmar Peterson &amp; C:nis Bokhandel, Karlstad.
Till förekom- mande af förvexlingar är vår Nya Fållstol alltid stämplad på de båda kortstyckena som uppbära armstöden med vår firma Hjalmar Peterson &amp; C:ni, Karlstad.
(1548] Ett utmärkt vackert nytt ejderduns- täcke, en d:o damastduk med 18 ser- vetter af Stenbergs i Jönköping väl- kända utmärkta tillverkn.
samt en svart bred, guipure-långschal äro inlemnade hos A r b e t s m y r a n, Drottningg.
57.; ' r ' [1512]
Läkareråd.
A. W. A — n.
Ni skulle ej dricka kokhctt Emservatten, utan lika delar kallt dubbelt Etnservatten och kokhet mjölk tillsammans, då blandningen blir godt varm, men natur- ligtvis ej kokhet.
— I öfrigt var (och är) detta det enda vi utan undersökning kunde föreslå Eder.
Adi.
Vi vilja råda Eder att fortast möjligt vända Eder till en specialist i underlifssjuk- domar i och för undergående af behandling, emedan Edert onda eljes förvärras och allt mer försvagar Eder.
T.
S.
Detta plägar försvinna af sig själft med åren, så frarat ej något allvarligare li- dande ligger bakom, hvilket ej utan under- sökning kan afgöras.
Låt barnet emellertid ej sofvu.
på rygg (kan förhindras genom fast- bindande på ryggfn af en borste eller dylikt) och gif det ej dryck eller flytande föda på ett par, tre timmar, innan det lägges.
Tag upp barnet ur sängen en gång under nattens lopp.
I nVre dylika fall har hypnotism visat sig verksam.
E.
E.
Hufvudet tvättas minst hvarannau eller hvar tredje kväll grundligt med såplöd- der och varmt vatten samt hvaraonan kväll med cognac.
Blir håret för torrt, ingnides en eller annan morgon 1 % salicylolja.
Mindre oita än en gång i veckan får Ni aldrig, ej häller när Ni blir bättre, sköta hufvudet med tvättningar.
Anders.
För att få dessa frågor besvarade gör Ni klokare i att vända Eder till läkare, som haft eller har tillfälle att undersöka Eder, än till oss, som ju blott giswningsyis skulle kunna yttra oss om Edra krämpor och deras behandling.
Ledsen.
Om Ni har fullt friska tänder, som Ni borstar väl hvarje kväll och morgon, och sköljer munnen om dagarne och äfven tand- kött och hals äro friska, så måste väl obe- haget härleda sig från Er mage, » som ej är särdeles dålig » och således ej häller (ullt bra; frågan är blott på hvad satt den är dålig.
Reseda.
Då ju Edra öron skötts af sakkun- nig läkare och, äfven hvad allmänbehandlingen beträffar, så godt som allt försökts i rent me- dicinsk väg.
så hafva vi för var del intet an- nat att föreslå, än att Ni i sommar undergår en lämplig brunns- och badkur eller förnyar en dylik, om också detta redan är försökt.
2l-årig.
Redogör så utförligt som möjligt för allt samt för de krämpor, af hvilka Ni nu anser Er lida.
Det skadar ej om Ni är ut- förlig.
Uppgif säker adress!
Tony.
Adress: Hamngatan 1 B. Mottag- tagningstid Gerda N.
1.)
Genom samma medel, som tinnes föreskrifvet för Naemi i n:r 6.
2.)
Se svar till E, E. i detta nummer.
T. A — n.
Bref per posto!
A.
Se svar till Ella i n:r 3.
Något säkert medel, som med ens gör slut på dem, finnes ej.
Läsarinna af Jdun.
Se svar till Eva i n:r 3.
Mina.
1.)
Se svar till * &gt; a i n:r 3.
2.)
Ja, om dtm är något ymnigare, utöfvar den ett försvagande inflytande.
Utan person- lig undersökning kan behaudling ej föreskrif- vas.
Men det finnes ju nu en kvinlig specia- list pä detta område, om Ni känner Er ge- nerad.
— Skolningar med (ljumt) vatten äro nyttiga, om också ej något direkt botemedel.
Vanda.
Tag hvarje kväll under 20 minuter ett hett hand-bad.
Tngnid därefter den salfva som finnes omnämnd i svaret till Eva i n:r 3.
D:r — d.
a Breflåda.
Vän af Jdun i Kristianstad.
Något eller några af de föreslagna porträtten komma nog efter hand att synas i Idun.
De flesta af dem äro redan uppsatta på vår lista.
Ny prenumerant.
Möter allt för stora prak- tiska svårigheter.
Olga.
Det insända finner nog plats i sinom tid, men trängseln är mycket stor på dessa afdelningar.
Prenumerantska 4.0 år.
Slika tillkännagif- vandeu tillhöra annonsafdelningen.
» Välkommen ».
Orsaken var helt enkelt, den, att annonsen kom för sent till förra numret.
Ni finner den inne i detta.
K.
17 år.
Det torde ingalunda vara ett dåligt val.
Utsikterna och löneförmånerna i brancben ställa sig jämförelsevis gynnsamma för en nitisk och i yrket studerad person, men utländska studier anses i allmänhet vara nödvändiga.
Fattig flicka.
Om vi beviljade er begäran, skulle vi bli öfverlupna med dylika upprop, och därtill är tyvärr tidningens utrymme all- deles for begränsadt.
» Prenumerant i Finland.
17 ».
V i kunna ej upplysa om orsaken till denna skillnad i post- befordringsafgiften, hvilken senare bestämts af finska postverket.
Red., Innehållsförteckning; Hilda Petrini; af Gunnar ILsger stolpe.
(Med ' porträtt.)
— Eko; poem af C. V. Modin.
— När mammas älskling blifvit stor; af Janne.
— I kåsösen; skiss af Maria Haquin.
— Bör kvinnans äktenskapsälder höjas?
F. T. Borgs motion i Första kammaren.
— Mat och mat- lagning; för Idun af O. H.
D.
— Talande siffror.
— Från läkarens mottagningsrum.
— Teater och musik.
— Besegrad; ber.
af Eli- sabeth Kuylenstierna.
(Forts, och slut.)
Förslag till matordning för veckan 16 — 22 febr.
— Tjenarne.
— Matlagning.
— Hushål- let.
— Köket.
— Näringsmedlen.
— Efterrät- ter.
— Fönsterträdgården.
— Tvätten.
— Klä- dedräkten.
— Toaletten.
— Helsovård.
— Lä- kareråd.
— p n e i v. LIC S T O C K H O L M.
g rislista å Vin.
Prisen äro beräknade emot kon- tant betalning med fria buteljer.
A id beställningar från landsorten torde likvid medsändas emedan ef- terkraf å vin icke är tillåtet.
Vin leverera vi fraktfritt och em- ballagefritt vid alla järnvägsstatio- ner och hamnar i Sverige, då be- ställningen uppgår till minst 50 kronors värde.
r fherru.
Dinner Sherry, Pr flaska.
ett godt bord- vin Kr.
» pr | fylligt, Golden Sherry, ett smakligt vin.
Fine London Sherry, halftorrt » » » torrt.
.
.
Manzanilla, ett torrt vin med hehaglig arom och smak Olorozo, ljust golden, fylligt med utmärkt arom och smak 1.00 0.55 Kcdvin.
Amoroso, halftorrt, ett gam- malt och utmärkt vin ...
Kr.
Amontillado, torrt, very fine old superior » Fino secco Sherry, ett myc- ket torrt, gammalt och utsökt vin med charmant 2.40 2.50 2.90 arom East India Sherry, ljust gol- den, fylligt, mycket gam- malt och oöfverträffligt till sitt pris Old Brown Sherry, mörk gol- den, mycket gammalt och fylligt 3.20 3.50 Bortvin.
Bordeaux-Vin, ett helsosamt och be- hagligt lätt vin, alldeles fritt från de ofta förekommande till-atserna af starka spanska eller andra viner.
Pr l-but.
1.10, J-but.
0.60, i-but.
0.35 Vöslauer (Schlumberger) ...
Kr.
1 75 Vös / auer Goldeck » ... &gt; » 2.75 V i äro enda försäljare i östra och norra Sverige för den renommerade firman E. Schlumberger i Wien.
Detta rödvin kan stå uppslaget nå- gra dagar, utan att förlora sin arom.
Chåteau dTstournel 1886, impor- terad i buteljer Kr.
2.90 1.00 1.50 2.00 Figeac 1.25 1.40 1.50 Good special Port ...
Rich full-flavoured Port ...
Superior Fruity London Port Very Su / jerior Old London Port 2.50 1.25 1.75 2.25 Fine Sherry Muscatel Fine Old Sherry Muscatel Very Old Superior Sherry Muscatel Detta vin är ren drufva, behag- ligt med en svag muscatsmak.
Det rekommenderas af läkare såsom syn- nerligen helsosamt, och är, utspädt med vatten, en särdeles angenäm dryck Kr.
1.25 2.50 S:t Emiiion 1877.
.
.
.
» m. fl.
sorter.
3.75 C1551].
|pa från f§amos.
Kronor 40,000, 25,000, 15,000, 10,000, 5,000 m. fl.
T i d n i n g e n större belopp kunna vinnas genom köp af " H Ö N S G Å R D E N " utkommer en gång i månaden, och är oumbärlig för alla, som hålla fjäderfä, Prenumerationspris: 2 kr.
20 öre för innevarande års alla n:r. Prenumera- tion mottages å hvarje postanstalt.
Gratispremie: en med l:sta pris belö- nad hönsbok.
Om prenumeration sker direkt hos redaktionen på minst 5 ex. så erhållas de efter 1 kr.
pr årgång.
Afgiften bör med rekvisition insändas.
De, som till Redaktionen, adress: H ö g - berjjsgatan 32.
Stockholm, insända 50 öre i frimärken, erhålla årgåugarne 1888 och 1889 sig tillsända, [1540]; Teater-Premie-Obligationer på Vexelkontoret, Skeppsbron 3 6, Stockholm.
Pris pr kontant 28 kronor.
Obligationerna säljas äfven på månatliga afbetalningar på följ.
vil- kor: En Obligation erhålles mot 13 inbetalningar af kr.
2: 60 i mån.
; Två Obligationer mot 13 inbetaln.
af kr.
5 i mån.
; Fem Obligationer mot 16 in- betaln.
af kr.
10 i mån.
Tvänne utlottningar årligen.
Fullständig beskrifning sändes mot 10- öres porto.
Hvarje obligation skall ovilkorligen utfalla med vinst från kr.
30 till kr.
40,000.
Vexelkontoret, [1511] Skeppsbron 36, Stockholm.
nS ".
öl S 5 O * " ä Pf a S " ds 3, o S S- P o n- Sanitära artiklar.
!
Bidéer, starka och välgjorda, kr.
6: 50 med porslm, 1,000 ark bä- sta klosettpap- per (G-leen Mills) 75 öre, expedieras till landsorten em- ballagefritt mot efterkraf endast frän Husgeråds- magasinet 5 Biblioteksga- gal an.
Anton] 1545] 4 Engström.
B ~2 llfo C Ö » I " s » i P " jäg - g; O ' IS p H Inrressant Corelli.
Två arbete af Marie $erldar Öfversättning af Emilie Kullman.
Pris 3 kr.
Hyresfritt.
I ett ljust, stort, elegant möbleradt rum, med fri utsigt, tambur i första klassens hus på Blasiiholmen (alldeles nära Grand Hotel) kan ett aktnings- värdt fruntimmer få bo hyresfritt året igenom mot ett lån af 1,000 kr.
på 3 år.
Säkerhet och 5 procents ränta lemnas.
Frankeradt svar, innehållande namn.
adress och referenser adresseras: » Fru X.
», Stockholm, pöste restante.
[1637] E m o t 100 kronors afgift pr år önskar en ung flicka inackordering i ett trefligt hem, naturskönt beläget, villig att del- taga i husliga sysslor.
Svar till » Väl- kommen », Mariestad, pöste restante.
[1533] I Märket Bld.
yttrar i Nya Dag- ligt Allehanda om detta arbete bl.
a.: » Boken är af den art att den med nöje kan läsas af alla.
Författarens stil är i detta arbete utmärkt af en särskild kraft och fägring.
Det finnes i hela berättel- sen ingenting af spiritistisk humbug, men däremot mycket af äkta religiös hänförelse. » Stockholm, Fr. Skoglunds förlag.
[1550] § a e d k e ' s § a c a o är damernas favoritdryck och an- vändes numera allmännt i alla finare familjer.
Erhålles endast hos de större Spc- cerihandelsfirmorna.
[1520] Vid Samuelsbergs Hushållsskola, belägen nära intill Motala, mottagas unga flickor till inackordering på må- nad.
Tillfälle gifves att gå med i hus- hållet, om så önskas.
Undervisning meddelas i hvad till kvinnoslöjd hör.
Särskild vigt fästes vid såväl enkel som konstväfnad.
Förfrågningar torde ställas till Samuelsbergs Hushållsskola, Motala.
Samuelsberg, Motala d, 7 febr.
1890.
Mina Möller.
Ulla Holmberg.
[1531]
S ä k e r bot för bleksot, blodbrist och.
e n g e l s k a s j u k a n.
Undert.
får vördsamt för den ärade allmänheten tillkännagifva, att jag emot- tager till behandling personer, som lida af bleksot och blodbrist samt den för barn vanliga eng. sjukan.
Och har det städse lyckats mig att befria fr. nämnda sjukdomar dem, som sökt mig för dessa sina lidanden.
Skriftl.
förfr.
besvaras genast, då dubbelt porto bifogas, då äfven intyg och rekomm.
sändas.
Trädets jernvägsstation,__ [1538] Fru J.
Österberg.
• i s FAHLCRA m " F i n n s NTZ &amp; C:os förlag, d e t l ä s a r i n n o r, n å g o n a f h v i l k e n k ä n n e d o m o m n I d u n s e j d e n " t a g i t Ett tillfälle att tona så M I M fl.
P. återkommer aldrig.
30,000 meter l:ma Halfylle Flanell som kostat grå 70 öre, röd 88 öre och hvit 84 öre, bortslumpas till grå 51 öre, röd 61 öre och hvit 61 öre metern.
A. Williamson, Stockholm.
Vesterlånggatan 57, 1 tr. upp.
J E N S E P nya priskurant öfver Trädgårds- och blomsterfrön samt foderväxtfrön är nu utkommen och tillsändes gratis på be- gäran.
Helsingborg i februari 1890.
[1525] N.
P. Jensen.
[1373] S.
l a T 5 • V ^ Småbröd, Tårtor, &lt;X t S ' B Q &amp; Spis- och Knäcke- bröd, Limpor, Karamellkokning, Jäst- beredning m. m. m. m. ä 0.75 i hvarje bokhandel eller ock genom insändande af 75 öre i frimärken till C.
0.
Ekblad &amp; Comps bokhandel, [1493] Vestervik.
m ä r k l i g a b o k e n GUSTAF HOLMBLOM r af På Fahlcrants &lt; &amp; C:os för- lag hafva nyligen utkommit: n y a u p p l a g o r född Telefon Dillings • ur omfattande de tre serierna: HTaruagSIIläilllisKOr, 3:e upplagan a 3,25 e w - Y geilOm I lorgietten.
Klljén, — 2:a upplagan 3,25 ä 2:a upplagan å r k K r.
3 4 8 millioner.
Deposition i Sverige Rmk 400.000.
Arlici lifränla för en inbetalning af Kr.
1000.
Ålder sista dag a Återbetaln af halfva pitalet v: döden.
Ålder sista dag 3 o Newyork Svenska bolag.
Ej pj 2.
Newyork 89,26 80,io 64,35 55 65 120,58 106,40 78,60 65 75 162,20 149,20 95,45 75 Hufvudkontor för Sverige: 38 Hamngatan, Stockholm [1529] I J o h a n n a B r u n s s o n s prakt: s k a K o n s t v ä f n a d s s k o l a, Norr landsgatan 37, 1 tr., meddelas unde: visning i alla slags väfnader.
[1539] BorgarfoiK rrn på Buciihoiz A n n a Elfsberg Götgatan 57, 2 tr. Allm.
telef.
37 39.
OBS.
Antiseptisk behandl.
Properhet.
[1535] F ö r i r ä s n i d e r i.
Oskulpterade träsaker Nordisk Konst- i och 2:a uppl., resa, i Orienten — ä i,n &amp; 2,75 » N.
P. Ödmans senaste bok: rrån Tår- ocn sommartagar, Förra samlingen, 5:e tusendet å 2,25 Senare samlingen, 4:e tusendet å 2,so [1452] Sångundervisning.
Efter den berömda Marchesiska me- toden utbildas af undertecknad såväl Herrar som Damer.
Priset: 6 kr.
för hel timma.
4 » » half » Anmälningar emottagas alla helgfria dagar 10 — 11 f. m., 4 — 6 e. m. Adolf Fr. Kyrkogata 9 A I I I.
Zulamith Wellander.
Premiers ånger ska.
Barnmorskan Fru Slöjdutstäl / ning [1532] [1361] K A.
W A I O S A Forslin, Nysilfver, Bosättnings- - o. Lyxartiklar, till allra billigaste priser.
6.
JOHANSON.
K o s t a G l a s m a g a s i n.
[1542] [1436] H ö p!
Bröst- och lungskyddare, bästa medel för att undvika fä lunginflammation och lungkatarr.
Säljas i 4 storlekar, för barn, 2 ä 2: 50 pr st., och större 3 ä 3: 50 pr st. expedieras mot efter- kraf af Oscar (g.
10767) Rydström Eskilstuna.
^MiciroibitoBiirjioiMioiioiioBoiioBataiai5«=iiic.ii r l43Si ä r E R N S T m — jdtjSr utkommen F o t o g r a f i s k N.
\ () [P.
Telefon 48 93.
JOH.
O H R V A L L S Plissé- och Persiennefabrik gående ett ele- gant 2 0 - å 2 4 - sid. profnummer I i fint koloreradt [omslag af denlö- I pande årgången.
43 b a r a " 2 0 ÖRE.
Häftet innehål- | ler mer än 5 0 yp- I o perliga illustrat.
| jemte beskrifnin- j gar Öfver drägter, hattar, handarb., monogram m. m. j JU I Endast n:r 1 —!
det präktiga brud-; utstyrsel numret; — betingar ett I pris af 4 O Öre.
I Tio n:r lemnas för i, »; 2 0 för 2.)
å 1 kr.
5 2 5 Kaffekoppar med fat (af Silfver), 2 5 Kaffeskedar, Kaffeskedskorg, Kaffebrödskorg, Stor Kaffebricka, Dryckeskanna 1 par Ljusstakar för 5 ljus.
Dragning å ofvanstående pjäser kom- mer att försiggå den 3 april detta år.
Ett litet antal Lottsedlar fin- nes ännu kvar till salu hos mig och de flesta bokhand- lare i riket.
C.
J.
J A K O B S S OBS.
Ombud för Liljeholmens Persiennefabrik (Engelskt patent).
[1407] Öfverthuns omtyckta Hönsgårds A g g, fina Löskoknings- o. Mat- ägg.
Äggaffären Gallina, MästersamuelsfT.
5 3, nära Drottninggatan.
Allm.
Telef.
7 1 6.
st. (Vikten cirka 30 kg.
= 67 s k a l p.)
Kaffekanna (med afsvalningsfat) Gräddkanna, Sockerask, Sockertång, O N Juvelerare &amp; Guldsmed SÖDERHAMN.
, 45 Bekommende- rar sin tillverk- ning af varakti- ga, praktiska o. billiga gardiner och persienner af papper.
0 å följande gedigna Silfverarbeten.
Obs.!
Sibyllegatan Stockholm.
t Lottsedlar, - i sept.
1889 JENSEN: Om 2 0 öre i frimärken insän- das till Skandi- navisk Modetid- ning, Stockholm, erhålles pr om- 00, A t e l i e r S T O C K H O L M.
[14G9] franko.
Helsingborg å 52 A. Klarabergsgatan 52 A.
$B * rp3öi] oeh tillsändes eller H e r r s K a p e t B i c M i o l z, 1, 3:e uppl., St 2, 2 5 II a.
2,oo I I I (» Fru Wilhelmina ») ... å 2, 2 5 CD 55 7 9 4.
artiklar^w^ Borgarfoig Lifforsäkringsbolag, grundadt 1845.
Tillgångar Utan återbetaln.
vid döden Glas, 1,75 Vid köp på en gång af alla tre serierna erhållas de utan förhöjning i priset inbundna i två prydliga band.
• o af Sundeman, Min nya priskurant öfver rikhaltiga förråd^ af alla slags 6 plantskole-^ Julius Stindes böcker: N Lager v Lif r ä n t o r.
; Nedra botten, I o. 2 tr. upp.
kilo ull till samlade skisser och berättelser h v a r d a g s l i f v e t 3 8 Vesterlånggatan 3 8 Jlildur ^Andersson, af L. fil F r u a r.
O B S.
Blott e t t hälft hvarje kilo gammalt ylle I Pris: 2: 25.
» Genom stilens genomskinliga klar- het, genoro sin tankeskiirpa, vidsträckta beläsenhet, parad m e d vaken iakt- tagelse o c h ovanlig kombinations- förmåga, samt till sist, men dock i framstå rummet, genom den si:dli&lt;iit Kraft, som uppbär innehållet, h ö r Emil Svensén till det nu lefvande släktets sundaste skriftställare. » — — nya och friska tankar, » Detta är värda det största afseende.
Man läser boken, som man läser en snillrik ro- Tieodor) Riplmberg).
[151G] S p a r s a m m a Härmed tillkännagifves, att j a g efter min moder Fru B, Sundemans frånfälle öfvertagit den Ylleaffär, hon bedref i nir 11 Artille- rigatan.
Ull och gammalt ylle mottages hä- danefter till spanad.
Väfning a f t y g e r, scha- lar, filtar m. m. hvarje d a g I Klara Norra K y r k o g a t a 12, 1 tr. Hvar och en får s i t t ylle tillbaka i form a f garn.
Qvinnofrågan Emil Svensén.
K A P P - F A B R I K Ä g g - [1469] H E N R I K Koncentrerade G Å H N S Amykos rekommenderas för medicinskt ända- mål vid svårare hud- och halsåkom- mor, såsom för reformar, finnar, elak- artade sår, brännskador, difteri o. d. Säljes i välförsedda detaljaffärer.
Efterse noga, att hvarje flaska ofvanpå korken bär vidstående fabriksmärke.
[1515] ^ » V ks i * * - * * '
DUN O 1 8 9 0 ombesörjer genom fullt kompetenta personer uppköp i alla möjliga branscher gratis åt Iduns abonnenter och för uppdrag åt andra mot en obetydlig ersättning.
Alla saker skickas mot efterkraf och få returneras (dock genast) mot fraktkostnaden.
Dubbelt porto torde medsändas.
[1349] iii ()) i ()); (t&gt;; oM ()) i ()); ()); o): o) ?o) i ()): o) Ti:) ^ () » ()); ()) !Oi:oi: (&gt;) i ()) .V)) i () mTr)) !&lt;)); () j års T F F F I I I T L I L F R Ö P - R S I K U R A N T F utdelas gratis, sändes franko.
Nygatan 17, Stockholm.
[1507] Pröfva Svea-tyget!
Svea klädningstyget är tillverkadt af allra finaste kamgarn, mycket segt och starkt (glider ej), tillverkas i m o - dernaste mönster och äkta färger, priset endast 63 öre metern = 37 öre aln.
En vara jämngod med » Svea-tyget » gäller eljes i handeln 84 öre metern.
A. Williamson, Stockholm.
Obs.
Den, som ej är belåten med sända varor, får retournera dem.
Profver sändas endast, då 20 öre bifogas.
I finnas nu tillgängliga i på samma gång e l e g a n t och p r a k t i s k u t - s t y r s e l, så att damm och smuts ej häfta vid dem.
De tillhandahållas dels i b l å t t o c h g u l d, dels i r ö d t o c h g u l d med k l o t h r y g g.
Priset är i år S V E N S O N S F R Ö H A N D E L Lilla I S S F I&lt;åmm 1 i L r o n a 2 CO M A L T O P U E S M - P E R C N K I E L 5 ö r o.
Inga permar expedieras, utan att beloppet först insändts antingen medels postanvisning eller ock i sparmärken (ej frimärken!).
Efter er- farenheten från förra året, vilja vi enträget uppmana Iduns läsarinnor att med första insända sina rekvisitioner, på det de må vara säkra om att ej komma, sedan upplagan, som på förhand bestämmes, är slut- såld.
01&gt;S.!
Dem af Iduns läsarinnor, som sakna n:r 7 och 9 för detta år, meddelas, att dessa nummer komma att nytryckas på nyåret, för så vidt minst 100 anmälningar härom, åtföljda af rekvisition på permar, ingå.
För öfrigt kunna öfriga.
nummer af årgången erhållas till komplettering mot insändande af 15 öre i frimärken pr nummer.
Med utmärkt högaktning af råg tillverkadt bröd, värdefullt näringsmedel, mycket lättsmält.
cd S P I S B R Ö D många sorter, tillverkade af de bästa rudimaterier, oöfverträffade i välsmak och näringsvärde.
Red.
o. utgifvare af Idun.
CO cd C A K E S O C H B S I C U T I S Frithiof Hellberg (1359) I U H fullt jämförliga med de engelska.
(1375) Tandläkaren ROLAND MARTINS T a n d p u l v e r försäljes i Stockholm: på alla Apotek, hos C.
F.
Dufva, Drottninggatan 41, i de större parfymbodarna, med flere ställen.
[1332] Utförlig Priskurant P A T E N T E R A D E M A T T S O P N N I G S M A S K N I E R rengöra mattorna fullkomligt, utan att slita dem, åstadkomma intet dam vid sopningen.
Böra icke saknas i något hem, där mattor finnas.
Blifva i läng- den billigare än andra mattsopare.
Försäljas af Direktfr.
produktionsorten importeradt, ofärfaisMt X K I N E S I S K T TE CEL med CEL fin arom försäljes i; sioe nere utmärkta o. prisbilliga SIOEl kvaliteter gen.
Hrr Speceri- T handl.
Én gros lager hos T Biblioteksgatan 5.
medel mot klenhet, nervositet, öfveransträngning genom själsarbete, rekreation för personer med stilla- sittande arbete.
Pris pr månad 10 kr., virke in- begripet; februari — juni 25 kr.
F ö r skolbarn kl. 6 — 7,30 e. m. till lägre pris.
Anmälningar mot- tagas 10 — 11 Drottninggatan 82, öfver gården.
Otto Dahlström &amp; Co. T T 11 [1476] Schumacher, H U S M Ö D R A R!
Försöken TJi.
Winborg &amp; C:is i Stockholm tillverknngar af Concentrerad Ättika svenskt fabri- kat, gifver lin- net, utan att för- störa det, en bländande hvit färg.
Till salu hos alla speceri- handlande i ri- lländer undvikits, kunna de lemnas billigare än hos någon, hvilket ock bavisats af att SJUP omsättningen 1889 " " ^81 Pr efterkraf, postförskott Si 1: 80, 2, 2: 40, 2: 80, 3, 3: 60,4: 80 pr | kilo fyraäubblats.
(för 15 kronor fraktfritt).
Alex.
Barclay, Göteborg.
(Nord.
A.-B., Göt.
2670x10] [1398] Senap, blandad efter engelsk och fransysk smak, flere sorter.
[1487] Kongl.
Hof-Leverantör.
Speceri-, m-M MiMessiagasin i parti och minut, 38 Drottninggatan Allm.
Tel. 44 58.
38.
Bell.
916.
[1480] prisbelönta, patenterade, l: a k v a l i t é samt alla sorters goda och väljusterade F i c k -, V ä g g -, B o r d s - &amp; Väckare-XJr från de bästa ut- ländska fabriker.
2 ä 3 års garanti.
Ny, illustrerad prisknranl för 1890 gratis och franko.
Telefon 40 26.
BÅDSTEÖM k HOLMBERG- 8 6 Drottninggatan.
8 6 [1518] I likhet med föregående år utförsäljas " B R O D E R A D E R E M S O R " till betydligt billiga priser.
O B S.
!
Madapclamsbroderier.
Kasten aldrig bort gammalt stick- ylle!
Undertecknad emottager jämte ull äfven gammalt ylle till spinning, väfning (för hand), schal- och filtbe- redning.
H o s mig spunnet s. k. tras- garn är bevisligen det bästa och vack- raste, som kan erhållas.
Spånadslönen den billigaste i Stockholm.
Berednin- gen af filtar oöfverträffad.
Otto Blmgren, [1339] Vesterlånggatan 66.
Soja, Malda kryddor (•garanteras oblan- dade) på bleckdosor med genomborradt lock.
B o r d s a l t i paket om 425 gram (= 1 skalp.)
[15-14] Profver sändas på begäran.
(s. n. a. is73] cd flere gånger prisbelönade och fullt jäm- förliga med de bästa utländska fabrikat.
Tillhandahållas hos Hrr specerihand- lare.
ri339] Försök Germania!
Germania klädningstyget är ett nytt, nästan outslitligt, tjockt och varmt klädningstyg, som tillverkas i moderna mönster.
Priset endast 49 öre metern = 29 öre aln.
Kan endast köpas hos tillverkaren A. Williamson, Stockholm.
Vesterlånggatan 57, 1 tr. tipp.
Obs.
Den, som ej är belåten med sända varor, får retournera dem.
Profver endast då 20 öre följa.
[1374] Dagligen i n k o m m a nyheter af: E F I F E L S - N Ö R M A K E R E I R, E F I F E L B - R O D E R E I R, E F I F E L S - P E T S A R, till garnering på kappor oeh klädningar.
O Order B S från.
!
landsorten M a d e expedieras i r a b r o pr de rier.
omgående.
CD CO Biffstekssås.
S V E N S K A Ur, U S M Ö D R A R!
V Ä G G &amp; - F C I K - H A U G U S T J U L U I S ket.
cd pä flaskor för ut- spädning.
H-orar I s a n v e r k l i g t gocLt t e e r l i å l l a s?
Mina äkta teer säljas endast kontant, och då alla mellan- S T Ä R K E L S E, CD [1468] M. Tersmeden.
[i5io] ocd Order fr. landsorten expedieras iir omg.
Telefon 62 59.
Undervisning meddelas i alla merkantila ämnen, hvaribland språk och stenografi.
Inträde i läroverket kan ske vid hvilken tidpunkt på året som helst, så långt utrym- met medgifver.
Anmälningstid: under sommarmånaderna kl. 10 — V22, under vin-] termånaderna hvardagar kl. ValO — 1 och 3 — V27 samt söndagar kl. / 29 — V2II.
Dugliga biträden anbefallas i Herrar Affärsmäns benägna åtanke.
Revisioner verkställas af pålitliga personer.
Sj$5~ Å skrifvelser anhålles om fullständig adress.
[1463] XCEX.SIOR-T W. Kongl.
Hofleverantör, STOCKHOLM, 17 Norrlandsgatan 17.
B r ö d e r n a L a r s s o n &amp; Komp., Telegrafgränd 1.
Stockholm &amp; Göteborg.
[mi] Smedman den yngres Handels-Skola, Stockholm, XCELSIOK-T C. lemnas på begäran.
Order från landsorten expedieras pr omgående.
Profver sändas på begäran.
CD CO: cd
IDUN 80 God Total Slutförsäljning.
läsning!
Till följd a f att huset n:r 2 2 Drottninggatan den 1 april 1 8 9 0 k o m m e r att helt och hållet om- byggas och min därvarande filial under tiden måste flyttas 88 ZE a 8 | &lt; CD 02 — — * f O " :0 s l u t f ö r s ä l j e s o: hela mitt därvarande lager af sorgen för hemmet, toaletten, läkareråd m. m.
Er PARASOLLER Paraplyer Årgången inledes med » Verldsdam och kvinna », som i Eng- 3 land väckt oerhördt uppseende, och af hvilken på kort tid sålts 8 upp- lagor, samt » Hennes hjälte », den be ömde engelske författaren Wilkie Collins senaste roman, för-edd med talrika illustrationer.
Den illustrativa afdelningen innehåller utom romanillustrationerna ett omvexlande galleri genremålningar ur hvardagslifvets och sam- tidens företeelser.
Tidskriften tryckes i ändamål att inbindas och kan årgången således blifva en värdefull tillökning i familjebiblioteket.
Tidskriften kostar blöts 5 kr.
för helt år, kr.
2: 50 för hälft år och kr.
1: 25 för kvartal, postarvodet inberäknadt.
5 profnummer 20 öre.
CD CD och [G.
12027] [1514] Bästa däribland ett större parti för denna säsong inkomna profver å läsning g C D damernas &amp; =3 P ~ O V CD o o Z L &amp; ™ w, g&gt; P O " egen tidning, PAEASOLLER hvilken trots sitt rikhaltiga, omvexlande och gedigna innehåll ej, med postarvodet inberäknadt, kostar mer än till ofetxxtligt " fc&gt;illig; £L priser.
Bodinnanredet säljes mycket billigt.
4 kr.
för helt år, 2 kr.
för hälft år och 1 kr.
för kvartal, Rosenbergs hvarjämte Iduns abonnenter hafva den fördelen a t t erhålla e n r i k h a l t i g ' o e h e l e g a n t u t s t y r d samt m e d m ö n s t e r b i l a g a försedd modetidning till l i a l f v a i y O CD th = * t o t a l t Sveriges mest populära, illustrerade veckotidning innehåller: dels tvänne romaner af på en gång fängslande och gediget innehåll, med konstnärligt utförda illustrationer, dels skisser och berättelser af blandadt innehåll, praktiska råd och anvisningar rörande om- 0 O 1890 Paraplymagasin 2 2 Drottninggatan 2 2.
Filialen: 11543] loriset.
Men så har Idun äfven vunnit de mest enstämmiga loford af såväl pressen som allmänheten.
Dess upplaga har på ett år ökats med nära 120 procent — ett inom den svenska pressen så godt som allenastående resultat — och utgör nu 10,000 Idim samt Iduns redan tillsammans o3c«ei3CLr &gt;la, 2r.
Mode- och Mönstertidning räkna n ä r a 3 0, 0 0 0 e:x:erKXX&gt;l£tx *.
RED AKTIONEN.
B » Pianomagasin.
«t — i F l y g l a r, F i a n i n o s, T a f f l a r och Orglar från in- och utländska utmärkta Fabriker till d e billigaste priser.
För instrumentens bestånd ansvaras.
Äldre Pieios tagas i utbyte.
OBS.
Ständigt lager af Flyglar från Bliithnei och PianinOS från G. Schwechtens berömda fabriker.
O: W GUST.
PETTERSSON ra 0 3 8 » CD g i " H ® 3 1 I 38 Regeringsgatan &amp; Komp., 38. jrroiver a iMwiim \ Bomulls: Xuivud&amp;onto *,: Mynttornet Kambrik, l T13661 Flyglar, Tafflar och Pianinos från J.
G.
M a l m s j ö.
[1367] toria ' Linne: lavin Allmänt erkändt bästa " I * a Henric Kongl.
27 Obs.
Labatt, uppgifves i eentimeter eller r o Shirting, r s Piqué, Striped Tvi / ls, Medium, Vic- m. m. och Örngotts / ärfter, och Irlandslärft Handduksväfnåder, sändas fritt från Bosättningsmagasin, Storkyrkobrinken 7.
STOCKHOLM.
; Drottning-g-atan 27 Stockholm.
a Priskuranter å Sängar, Sängkläder, Trikåvaror.
Väfnader och färdigsydda utstyrslar sändas pä be- gäran.
att erhålla hos Hofleverantör, Tillsändes, om lifvidden decimaltum.
Peignoirtyger, Dukar 7 G r a c i e u s e ", såväl i höga som låga former, tinnes endast Madapo / am, Parkum, K. ffl.
L U N D B E R G S Alla fördelar framför andra sorter I S n ö r l i f Ho / lands, Lakans- Serveter, f Till finare Damunderkläder finnas utmärkta bomullsvävnader, hvilka utseende och känsel likna linne, tillverkade af rundtrådiga, hårdtvin- nade garner och särdeles omtyckta för sin hållbarhet och smidighet.
Beställningar, uppgående till minst 50 kr.
sändas fraktfritt till närmaste ångbåts- eller järnvägsstation, undantagandes tyngre eller mera skrymmande gods, såsom: Mattor, Möbler, Sängar och Säng- kläder.
[1450] [1355] ST0CKH0M, GERNANDTS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
