# ID: svediakorp-per791
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1890
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 23,089
# sentences: 1,400
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Med detta n:r följer tduns Mode- och MünstertUtning tili dem, som ai - " " trat å densamma^ N:r 6 (112) B yrå: Drottninggatan 48, en tr. Annonspris: 26 öre pr petitrad t= 10 stafvelser).
Utländska annonser 50 öro radon.
Fredagen den 7 februari 1890.
Tidningen kostar endast I kr.
för kvartalet, med iduns- Mode- och Mönstertidning I kr.
65 öre; postarvodet iuberäknadt.
Redaktör o c h FRITHIOF utgifvare: HELLBERG.
Träffas å byrän kl. 10 — 11.
A l l m Telef.
61 4 7.
Utffifningrstid: hvarje lielgfri fredag.
Lösnummerpis: 1 5 öre (vid kompletteringar).
3:dje årg.
P r e n u m e r a t i o n sk sr I landsorten: å postanstaitei na.
I Stockholm: hos rodaktion-n, i bok- ladorna samt a tidningskontoren.
J o s e f i n a W e t t e r g r u n d.
(Lea.)
Sveriges litleratur- &lt;k \ historia stå nam- W nen Lea och Wil- helm von Brauh nära förenade.
Jag tänker nu ej endast på den sunda och ljusa världs- åskådning, det äkla svenska kynne och den kvickhet, som för båda äro så utmärkande — von Braun naturligtvis här företrädd af sina bättre dikter, de enda han själf gillade — utan ock på någotannat.
Kolumbus upptäckte Amerika, Berzelius se- len och thorium, Nor- denskiöld nordostpassa- gen, Stanley Livingstone, men Wilhelm von Braun upptäckte Lea.
Det var vintern 1857 och Braun hade lagt sig i ide.
Den s. k. glade skalden brukade, som man vet, då och då uppsöka ensliga, un- dangömda vrår, där han långliga tider göm- de sig undan för att » få vara i fred ».
Denna gång hade han dock valt en plats så nära hufvudstaden, att hans därvarande, mera för- troliga vänner ej allde- les förlorat honom ur sikte samt till och med fått.
tillstånd att någon gång helsa på.
Och så begaf det sig, att en vacker vinterkväll ' det ofvan nämnda året sågos några slädar styra kosan öfver Ladugårdsgärdet, gamla Lidingöbro och fram till Islinge, där v. Braun hyrt sig en stuga.
Slädarne medförde som själf budne gäster till skalden-eremiten: pre- sidenten Westerstrand, auditör August Blanche, lektor Herman Bj ur- sten, kammarjunkaren Karl af Kullberg, kung- lig-sekreteraren och (jag hade så när sagt kung- lig-) republikanen Johan Gabriel Carlén, artisten Hallbäck, bokförlägga- ren Brudin m. fl.
Som gästerna hade sig väl- bekant, att värden, då han slagit sig ned å landsbygden och på skärpen arbetade, al- drig hade » varor » hos sig, hade sådana, både till kvalitet och kvan- titet af bästa sort, med- förts.
Den minnesrika festen i von Brauns sluga skildrade sedan Her- man Bj ursten å en middag, som vid Leas första besök i Stock- holm 1863 för henne hölls å Blå porten.
Bl.
a. beskrefs häri, hurusom med Braun i tjocklek täf- lade Brudin, som, se ' n han hunnit fjärde toddyn granska, höll en harang, rätt lyckad, uppå franska
I DU N 58 E t t h e m d e t är, d ä r d i n a t a n k a r a l l a L i k t b a r n v i d f a d e r n s k n ä n ej k ä n n a t v å n g, 1800 där hvarje hjärtats k ä n s l a m ä k t a r kalla ett g e n s v a r fram, en h ö g s t ä m d v e x e l s å n g.
Htmrik till Wilhelms ära, hvarpå denne själf hof upp sin röst: » 1 bröder — sade han — det är min tröst, alt en finns än, som spelar på min skala, då jorden snart jag skall min skuld betala. » » Ja, glada gossar! » — skrek han — » h i t m e d vin!
Jag har en själsförvandt — i krinolin: en liten näpen tös, som i pensionen uti Karlshamn slog an den Braunska tonen. » Så tog han fram ett manuskript och » las », och under ackompagnement af glas, om hvilkas fyllning Carlo sig beflitar, vi hörde Leas allra första bitar.
» Det där var kvickt och roligt — intet pjunk! » skrek nu Carlén o c h tog en duktig klunk.
.
Och Westerstrand, vår premierminister, brast ut: » det där är j u för brikollister! » » Du skall förlägga detta, bror Brudin! » sad ' Blanche.
— » Kör till! » — » En skål för flickan min! » skrek åter Braun.
» Jag företalet skrifver och min välsignelse på resan gifver. » Detta var den glada prolog, som för- kunnade Leas framträdande inför den lä- sande allmänheten.
Framträdandet skedde medels Småbitar på vers och prosa af Lea, försedda med förord af W. v. Braun och utkommande på Brudins förlag.
Genom den friska och glada tonen, den blixtrande kvickheten, omvexlande med äkta kvinlig känslofinhet, som kännetecknade denna för- sta samling, blef Lea- genast vid sitt upp- trädande på den litterära banan en af all- mänhetens allra främsta gunstlingar, och hon intog inom vår litteratur från första ögonblicket sin ännu alltjämt obestridda rangplats.
Att lemna någon estetisk analys öfver Leas författareskap, för det är här ej rätta platsen.
Och en sådan behöfves väl ej heller för Iduns läsekrets.
Detta författare- skap är ju, som få i våra dagar, kändt i de svenska hemmen, kändt och älskadt.
T stället må lemnas några biografiska uppgifter om Lea.
Hon föddes, dotter af tullinspektören Karl Gustaf Kjellberg och Ulrika Lundberg, d.
2 september 1830 på en liten egendom, Mar- gretelund, nära Kristianstad.
Hennes upp- fostran, den bokliga nämligen, fick hon för det mesta själf sköta om.
Hon var begåf- vad med ett glödande kunskapsbegär och kastade sig, tämligen både planlöst och utan urskiljning — säger hon själf — öfver hvad helst hon i litterär väg öfverkom.
Hennes sunda instinkt och hennes medfödda fin- känslighet räddade henne emellertid, ur hvad som ej kunde vara godt; det goda däremot behöll hon som gifven vinst.
Tidigt glim- made den poetiska gnistan fram, och redan som elfvaårigt barn började hon syssla med versskrifning samt fortsatte härmed de föl- jande åren.
Ett och annat, som sedan meddelats i ofvannämnda första diktsamling, måtte redan tidigt kommit i tryck.
Så har jag t. ex. upptäckt, i en Göteborgspublika- tion från slutet af 1840-talet med signaturen Qötha under, det ystra, litet.
.
.
ursäkta öppenheten!
.
.
.
slynaktiga poemet » Mina kjolar ».
Men det var först, då Josefina var 16 år, som hon fick en verklig- upp- muntran, och detta från ett i allo kompe- tent håll, att fortsätta med sitt poetiska skrift- ställareskap.
Då Wilhelm von Braun 1846 var på besök hos sina i Karlshamn bosatta föräldrar, visade man en dag för honom flere af den unga flickans poetiska försök.
Skalden blef öfverraskad öfver de omiss- känligt stora anlagen och uppmuntrade den 16:åriga att fortsätta.
Vid sin afresa från Karlshamn skänkte han henne Tegnérs dikter, å hvars försättsblad han skrifvit: » Denna bok, den första jag hade råd och vilja att köpa, skänkes åt den unga hopp- gifvande poetissan Josephine af en liten broder i Apollo — von Braun.
Framåt, framåt, mitt vackra barn! » Boken förvaras ännu af Josefina som ett kärt och dyr- bart minne.
Aderton år gammal tog hon plats som lärarinna hos en enkefru Malmberg i Jems- hög, flyttade därifrån efter ett par år till Bonneby, där hon öppnade en flickskola,- hvarmed hon sysslade, tills dess hon 1857 ingick äktenskap med d. v. telegrafassisten- ten, n. m. revisorn i tullstyrelsen Wilhelm Wettergrunå.
Det var 1858 som hennes första samling dikter och berättelser, såsom ofvan nämnts på v. Brauns tillskyndan, utgåfvos.
De ha under årens lopp följts af » Nya småbitar på vers och prosa » (flere samlingar), » Tant Fridas minnesblad », » Blommor för dagen », » Ur tant Ullas efterlemnade anteckningar » samt en mängd strödda bidrag på vers och prosa i allehanda tidningar, tidskrifter och kalendrar.
De båda senaste uppsatserna, som flutit ur hennes penna — biografien i » Idun » öfver författarinnan fru Schwarlz samt skizzen » De genuina » i kalendern » Nornan » för 1890 — vittna, att hon ännu alltjämt står på höjdpunkten af sin friska alstringsförmåga.
Sedan hon några år vistats å sin mans verksamhetsorter, Ystad och Kalmar, bo- satte sig fru Wettergrund i slutet af 1860- talet i Stockholm.
Ett par år redige- rade hon » Aftonbladets » följetongsafdelning samt utgaf åren 1872 — 75 den illustrerade tidningen » Svalan », med biträde af den tidens flesta framstående kvinliga författare samt dessutom Onkel Adam, Elias Sehlstedt, Herman Sätherberg, Johan Nybom, Ridder- stad, Karl Wetterhoff, signaturen Bias, den då knappast mer än 20-årige August Strind- berg m. fl.
I vår vitterhets häfder skall » Svalan » alltid bibehålla en standardplats.
Man anmärkte visserligen från visst håll den liden, alt » Svalan » aldrig innehöll något demonstrativt i striden för » kvinnans sociala rättigheter ».
Men detta öfverensstämde emel- lertid med Leas uppfattning af lifvet.
För henne är kvinnan framför allt kvinna, och först när kvinnan ej i hemmet kunnat uppnå ett verksamhetsfält, bör hon gifva sig ut på världens vimlande, oroliga marknads- plats.
Ibsen.
Åsikterna i denna sak må nu vara de- lade: säkert är, att Leas hållning i » kvinno- frågan » icke förminskat de varma sympatier, man i de svenska hemmen städse hyst för henne och hennes författareskap.
» Jag var i går hos Lea och hennes man och söp grymt med toddy » — skref från Ystad den 10 maj 1860 Wilhelm von Braun på sitt ogenerade ungkarlsmanér till vännen Brudin.
— » Hon har glas, som går ett halfstop uti, slipade och strålande som hennes egna ögon. » Leas » halfstopsglas » äro väl för länge se ' n gångna all världens väg, men ögonen äro ännu hos den 60:åriga lika strålande, som de voro i ungdomens år.
Huldhet och godhet blicka ut ur dessa själens speglar, och bland nämnda båda genier tittar allt som oftast fram en liten, liten satyr med skälmaktigt leende.
Birger Schöldsiröm.
(Med 11?,?
procent har Iduns poslupplaga ökats från den 31 ja- nuari i fjol Ull samma dag i år, d. v. s. mer än fördubblats.
Poslupplagan, som nämnda dag i fjol utgjorde 5,554 exemplar och vid 1889 års utgång stigit till 7,709, belöpte sig nämligen nu den 31 sistl. januari till 12,091 exemplar.
Prenumerationen fortfar dock ännu ovanligt lifligt, så att postupplagan, som redan den 3 dennes ökats med ytterligare mer än 400 exemplar, i dag fredag säkerligen ej står långt under 13,000.
Lägges Ull ofvan anförda siffror antalet af de ex., som utgå inom Stock- holm samt till utlandet, visar sig att Iduns hela upplaga för närvarande utgör 18- A 19,000 exemplar.
Ingen annan tidning har ens närmel- sevis rönt en sådan uppmuntran.
För denna ovanliga framgång, hvilken väckt uppseende inom hela dm svenska pressen, Itafva vi olvifvelaktigi alt till stor del tacka våra ärade läsarinnor, hvilka med så lifligt intresse arbetat på spridningen af » damernas egen tid- ning ».
Där ser man, att » för kvinnan är ingenting omöjligt ».
Tanken, ärade läsarin- nor, om vi skulle slå oss tillsammans och för- våna världen ännu mera genom alt under årets lopp ytterligare fördubbla Iduns upplaga!
Om hvarje, nuvarande abonnent blott skaffade en enda ny, så vore ju målet vunnet.
Och hvad blefve följden, tron I?
Jo, att Idun Ull ett kommande år skulle kunna framträda rikare och skönare till såväl utstyrsel som innehåll.
Således komma vi ju öfver ens om, ärade läsarinnor, alt flitigt och nitiskt arbeta hand ' i hand med hvarandra — allt till ömsesidig nytta och trefnad.
Vi å vår sida skola åt- minstone uppbjuda allt för att så mycket som möjligt gå våra läsarinnors önskningar till mötes.
Med utmärkt högaktning Redaktionen.
I DU N 1890 Onda tungor.
Ije gruudlägga här, de grundlägga där, värt århundrades visa och företagsam- ma män och kvinnor, föreningar för ett, före- ningar för ett annat.
De kämpa energiskt mot små och stora » laster; nykterhets- och sedlighetsföreningar stiftas, men en sak be- kämpa endast fa, och dock är den en redlig kamp värd; mot ett gift, som genomtränger samhället, gifves intet motgift; — mot ett svärd, som skarpt och bitande kan ända från grunden förstöra en människas existens, gif- ves ingen sköld; — mot en fordärflig makt ingen hejdande motmakt.
Detta gift, detta svärd, denna makt, det är — det onda, löm- ska, dömande ord vi fälla öfver våra med- människor: vi, som dock pä intet vis äro satta till domare öfver den stapplande, fe- lande mänskligheten.
Kunna vi dä i vår kortsynthet ana, huru det ser ut i den häcklades hjärta?
Känna vi hans lidanden och sorger, känna vi de förhållan- den, som i detta fall tvungo honom att handla så och icke annorlunda?
Ja, tillskrifva vi honom icke ofta motiv, som ha sin upprinnelse i våra egna, själf- rättfärdiga, hårda, i detta ögonblick kanske lågsinnade hjärtan?
Lavaters ord: » Tala icke något oudt om eh människa, om du icke med säkerhet vet det, och om du säkert vet det, fråga dig då: » Hvarför berättar jag det? » — horde vi ställa oss till förebild.
Och särskildt kvinnan, hvilkeus hjärta så väl förstår filosofera, har en hufvudstämma vid denna så obetydlig ansedda och dock i grunden så allvarsamma sak.
I första hand kan hon som moder leda sina barns hjärtan, att de bli milda och barmhärtiga i sitt kän- nande och tänkande, kan hon till rik blom- ning ansa det frö af idealism, som ligger mer eller mindre fördoldt i hvarje människobröst.
Och detta hufvudsakligen vid döttrarnas upp- fostran.
Stephen säger så sannt och skönt: » Tag bort idealismen, så gör ni världen tom för oss, och allt störtar samman: i lufttomt rum falla alla kroppar med samma hastig- het.
» » Gif oss mödrar », utropar en rysk skrift- ställare, ty han vet, huru stort just en bil- dad, finkänslig, mildt dömande moders infly- tande kan vara på äfven ganska råa natu- rer.
Därför tillropar jag nu ock eder, sven- ska mödrar — besinnen ordet: » Vi förlama våra goda gärningar med våra onda ord! » Det baktalande skvallrets gift vågar sig djärft på det höga och rena, det hälft sjunkna, det djupt fallna.
Detta sista kommer ofta lättast ifrån, då baktalaren just befinner sig som bäst i dåligt sällskap.
Med den nu moderna uppfostringsmetoden förfaller redan barnet lätt till det här klan- drade felet.
Till och med rättsinniga föräl- drar föreställa sig ofta, att ett barn, som har sinne för sin omgifnings löjligheter och svagheter, äfven i andra lifvets frågor skall komma att visa skarpsinne.
Men detta är så långt ifrån att vara riktigt, att tvärtom verkligt framstående människor för det me- sta fälla en mild, insiktsrik dom.
» Att allt Jorstå är att allt förlåta », sade den visa fru von Staël.
Huru ofta frånkänna vi dock ej någon af våra bekanta begåfning och duglighet, huru lätt förlöjliga vi dem ej.
Ett ögonblick gäl- ler berättaren för kvick, och den andre får kanske ett långt lif bära följderna af hans tungas ondska.
Hur ofta föres ej samtalet vid glaset om grannens ära, grannfruns rykte.
Ju vigare tunga, dess skarpare kritik; — nästa morgon är allt glömdt — ens eget ovär- diga tillstånd, det uppsluppna, vilda sväran- det, endast icke det, som de andra sade om den och den; — det stannar kvar i det vär- kande hufvudet, det var dock roligt — och nöjet heter den afgud, som så många unga män och kvinnor blindt dyrka.
I en af våra universitetsstäder hade några öfvermodiga studenter kallat en präktig, för- träfflig ung flicka, som hade en ograciös, slä- pande gång, för » ankan ».
Några små snär- tor till balskönhetei kolporterade genast ut det, och snart kallades allmänt den unga flickan vid detta öknamn.
Hon var af ett djupt, allvarligt sinnelag, duglig i sitt hem, rik på kunskaper och ta- langer — ack, så mycket rikare än dessa utpyntade små baldockor med vackra ansik- ten och ansenlig hemgift — och den make, som en gång fick föra henue till sitt hem, var afundsvärd.
Det lätta haltandet hade hon ådragit sig, emedan hon som tioårigt barn räddat sin lilla syster ur ett brinnande hus och därvid sårat sin nakna fot.
Och denna hjältemodiga flicka tilläto sig illasin- nade unge män och tanklösa baldockor till- dela detta skymfliga djurnatnn!
Ingen oppo- nerade sig, och det blef därvid, till dess hon gifte sig och for därifrån och blef glömd, som allt annat.
Hvad unga flickor angå, vända sig deras skarpa domslut oftast mot dem själfva.
I ett hem, rikt på döttrar — flickorna se rik- tigt bra ut och äro förståndiga och plikt- trogna — fanns ej en ende friare, och när inan gjorde sig underrättad, hur det var möj- ligt, att af åtta helt sympatiska unga damer ingen enda blef gift, lydde svaret: » Hvem vill väl ta en sådan kritiker i sitt hus. » Och låt oss vända våra blickar till de äldre flickorna och fruarna.
Hvem kan väl bestå inför det stränga forum, hvem gå ren inför den domstol, där kaffet, tårtorna och konfekten endast bilda korta intervaller mel- lan stränga domslut och hårda beskyllningar?
Hur många störtas ej öfver ända i denna lek med ord!
Huru föga skonas ej ungdom, godhet, talang!
Visserligen — det gifves undantag, förträffliga, välsinnade, äldre flic- kor, goda, dugliga, milda fruar — men det gifves ock andra, hvilkas tungor äro skarpare än den nyslipade dolken.
Bland äldre män — ja, gubbar och gum- mor ej undantagna — • fällas ofta obarmhär- tigt hårda omdömen, och man litar blindt på sin egen erfarenhet och sina gråa hår.
Med en fot i grafven — och tungan full af bak- talarens gift.
Och nu till sist vill jag säga mina läsa- rinnor — och läsare: den, som ej känner sig träffad, behöfver j u ej förarga sig!
Och ytterligare vill jag än en gång fram- kasta frågan: kan då intet utfinnas att oskad- liggöra detta smygande gift, som bragte mån- gen, hvilken ej egde kraft, mod och tro nog att hålla belackarelavinen stånd, att kasta sig döden i armarne?
Kunna ej goda, all- varsamma män, stora, framstående talare, sanna, för allt ädelt besjälade kvinnor, glö- dande, lefnadsfriska ynglingar, blygsamma, renhjärtade flickor träda upp i ledet för denna goda sak; kunna de ej enas om att låta kristlig människokärlek komma till mak- ten?
Ja, ville endast en hvar tre gånger lägga sig själf under kritikens loupe och en gång allenast sina medmänniskor, stode det 59 annorledes till.
Ty den, som känner sig själf med små och stora fel, skall alltid finna den rätta ursäkten för de andra!
£ G. Fe / d.
En sed, som är en osed.
^&gt; \ P^å Iduns spalter hittills sä välvilligt upp- låtits för hvarjehanda spörsmål och uppsatser, vågar jag bedja att däri få framställa en vädjan till de unga supébe- sökande damerna.
Skulle det vara eder en allt för stor för- lust att afstå från de kyparetjänster, hvar- med nu ungherrarne belastas, och i stället ser- vera eder själfva, hvarigenom måuga obehag kunde undvikas?
Föga behagligt tyckes det mig vara att mottaga dessa uppmärksam- heter, åtföljda af så många ovänliga tankar och sådan ovillighet; ty det kan icke gärna vara eder obekant, huru i de flesta fall ung- herrarne i tysthet beskärma sig öfver detta bruk, det besvär och den otrefnad de däraf hafva.
Men om ni taga den saken lugnt, borde ni ändå åtminstone skänka en.
tanke åt edra medsystrar, som en gång varit unga, och som nu båda könens ungdom ej längre anser värda mycken uppmärksamhet, så vida icke något särskildt mål eller önskan därmed kan vinnas.
Ja, på supéer ser det nästan ut, som om dessa äldre damer ej ens vore värda få smaka något af alla dessa läckerheter, som betunga bordet, så tätt omringa de unga herrarne detsamma för att servera de unga damerna och i skydd däraf — sig själfva.
Det är ju den enda fördel de kunna fram- tvinga ur detta » fåniga » serveringssystem.
Äfven kan det icke vara er obekant, huru husmödrarna klaga öfver, att sedan detta bruk blef gängse, de för sina supéer må- ste beräkna dubbelt så mycket af all mat mot förr.
Icke därför att er matlust blir så mycket större, kanske tvärtom, men därför att herrarne, i ifvern att servera sin dam och i hopp att så länge som möjligt blifva henne kvitt, upplägga stora portioner af likt och olikt, som kanske så föga faller den unga tärnan i smaken, att endast ett par bitar däraf försvinna inom hennes » rosenläppar », under det att det öfriga sprättas omkring med gaffeln och sålunda sammanrördt kom- mer åter ut i köket i oanvändbart skick.
» Oanvändbart », utropen I, » det kan ju gif- vas åt de fattiga och sålunda komma till välsignelse! » Ack, veten I icke, hur föga lämplig de fina supéernas mat är att stilla den fattiges hunger!
M. af Iduns Mode- och Mönstertidning är nu tyvärr alldeles utgånget och kan ej vi- dare anslcaffås.
Äf den 10,000 exemplar starka upplagan finnes ej ett enda exemplar kvar.
Med bästa vilja kunna vi sålunda ej tillhan- dahålla detta nummer åt dem, som prenume- rerat så sent som i slutet af januari.
Mode- tidningens februarinummer åtföljer veckans nummer af m Idun.
Redaktionen.
I DU N 60 En vintermorgon i Paris ' hallar.
Några studier från franska kökets förrum af A l v a r Arfwidsson.
(Forts, och slut.)
Hfljjag går in i den fjärde hallen, blommor- nas värld, där man nu kommit i ordning.
Ah, hvilka vällukter!
De bedöfva!
Lyck- liga land, som i disig vinter kan framtrolla rosor, så glödande, liljekonvaljer och fuktiga syrenbuskar med sin friska vårdoft!
Oranger finnas i öfverflöd, likaså äpplen.
Man skulle tro sig förflyttad till en sydländsk sommar med den skönhet och poesi, hvarefter vi all- tid längta, hvarom vi alltid drömma, om.
.
.
inte.
.
.
Men se då på dessa kvinnor, som sitta där bakom!
Kvinnor, är det kvinnor?
Bära verkligen dessa axelbreda, muskulösa indivi- der med sina jättehänder, sina uppsvällda an- sikten och sitt grofva tungomål — » hallar- nes språk » är världsbekant — namnet kvin- na?
Jag tviflar ej, men jag frågar ändå.
De äro i alla händelser ej att leka med.
Minns, att det var torgkvinnor, som en gång tågade till Versailles och skreko med knutna näfvar efter bröd — den gången då Marie Antoinette gaf det beryktade svaret: » Bröd?
Men hvarför äta de då icke ba- kelser?
» Ingen — utom Marie Antoinette måhända — undrar väl ändå öfver, att hallarnes kvinnor äro så blottade på alla kvinliga be- hag — dessa varelser, hvars materiella lif från morgon till afton förflyter inom hallar- nes fyra väggar, och livars andliga föda på sin höjd utgöres af brottmålsreferaten i Petit Journal.
Men nya vagnar rulla fram och medföra nya dofter — det blir en » symfoni » af dof- ter, såsom Zola uttrycker sig.
Plats för fisken!
Paris är som bekant ingen stad, där man fångar fisk.
Ty metarne, de stackars metavne vid Seinen kan man inte taga med i räk- ningen.
» Jag hyser till och med den lifliga öfvertygelseu, att det icke finns några fiskar i Seinen, » skrifver en bekant författare.
» En af stadens floduppsyningsmän stärkte mig i denna öfvertygelse genom sin officiella förkla- ring, och han bifogade den detalj, att för några år sedan hade på något oförklarligt sätt en fisk kommit i Seinen och visat sig mellan Pont de la Concorde och Pont Neuf; men denna uppenbarelse hade försatt samtliga, annars så kontemplativa metare i den oro, att några bland dem nästan förlorade för- ståndet och administrationen, för att före- bygga större olyckor, måste på det hastigaste låta aflägsna dén olycksaliga fridstöraren. » Nej, fisk fångar man icke i Paris.
Och ändå åtes där så kolossalt med fisk!
Den kommer fjärran ifrån.
Men det är i Paris, man förstår att tillaga den — det vet livar och en, som där ätit en något så när god middag.
Sole ' n (ett slags flundra) t. ex., frisk och smältande med sin bruna sås.
Och laxen, karpen.
.
.
Här i hallen ligger den både rökt, i trä- lårar, och lefvande, sprattlande i vattencister- ner, men som jag inte älskar att se fisk på det sistnämnda sättet, fortsätter jag min väg.
Med fisken och fågeln, hvilka ankommit sist, bestämda för de båda yttersta hallarne, är » importen » färdig.
Klockan är | 8, då en gäll ringning höres.
Hvarför blir det stackars landtfolket så oro- ligt?
Jo, klockan var en maning till upp- brott.
Bärarne med de napolitanska mössorna anlända å nyo i slutna kolonner, och inpack- ningen begynner.
Det lider mot 9: då skall allt vara borta!
Febern ökas.
Utbjudarnes rop bli allt mer bevekande — och mer hesa.
Prisen sjunka.
Hvad som för en timme sedan kostade 5 sous, säljes nu för 1 sous, o. s. v. » Mais, madame, c ' est pour rien, voyons! » ropar en beskedlig grönsakshandlare med tå- rar i ögonen och en lök-knippa i handen.
Oron afspeglar sig allt tydligare i de he- derliga allmogeansiktena.
D e ha ju ännu mycket, ack, allt för mycket kvar, och för- tjänsten har ej varit öfvermåttan stor!
Det stora uret visar 9,20 — den tid, som är polistoleransens yttersta gräns.
Jag ser, hur en gammal gumma, som af starkare kon- kurrenter blifvit inträngd i ett hörn, kastar en sista, vemodig blick på sina kålhufvuden och palsternackor — de äro lika många kanske som hennes svikna förhoppningar den- na morgon!
Nu skall den andra, den egentliga handeln vidtaga!
Nu skall jättestaden i sitt gap sluka alla dessa jordens håfvor.
Nu skola två och en half millioner munnar matas.
Allt som i natt blifvit hitfördt skall nu spridas till rik och fattig, till gourmand och till dagsverkare, till Maison Dorées och Kafé Anglais ' cabinets particuliers liksqm till de minsta marchands-de-vin uppe i Ménilmontant med deras middag till 15 sous.
De stora massorna nalkas nu — ännu en sorts förmedlare — massorna af småhand- lande, restauratörer, hofmästare o. d.
Fruar och kokerskor ser man väl också, men det stora flertalet af parisare stannar lugnt hemma, tills tid är för uppköpet hos kött- eller fisk- handlarne, där de få sin mat lika bra.
D e ha förtroende till dem och till sina jungfrur — ty i mat liksom i kärlek måste man ha förtroende.
I det väldiga matpalatset vid Rue du Pont Neuf fortgår köpslagandet utan afbrott, till kvällen faller på, sorlet dör bort och det blir stilla — stilla tills morgonen gryr här- näst.
Hallarne ha gjort sin tjänst.
Paris är mättadt!
Hufvudkudden bör ej heller vara för mjuk, eme- dan dylika befordra stark värme åt hufvudet, hvil- ket hiudrar en god sömn eller gör d e n mindre god.
Likaså får täcket ej heller vara, för varmt eller för tungt.
Det bör ej vara för tätt stickadt, emedan det då endast blir hårdt och tungt.
Om vintern tillägges en mjuk filt.
Sänglinnet spelar en viktig roll i frågan om en sund sömn och estetikens fordringar.
Det bör ej endast vara bländhvitt, då det pålägges, utan där- till ombytas, så fort denna egenskap upphör att vara förherskande.
Särskildt för feta, varmblodiga per- soner med stark hudutdunstning är detta af vikt att iakttaga.
Helst af hellinne bör det dessutom förses med vackra, breda spetsar och mellanspetsar jämte stora monogram i rödt, hvitt eller rödt och hvitt, sydda med korsstygn eller i plattsöm.
Orongåttens mel- lanspetsar kunna sättas i fyrkant, i rand vid sidorna eller på sned, allt efter tycke och smak.
Likaså kan man ha dubbla örongåttsdynor, den understa störst, den öfversta ytterst liten, bägge spetsprydda.
Den minsta förses dessutom med en ytterspets rundt omkring, och denna är lämplig att använda som praktkudde på sängen i uppbäddadt skick.
Sängdraperierna kunna vara öfveresstämmande med rummets dekorering i öfrigt.
Väljes grönt, som ju anses bäst för ögonen, låter man dock undersöka tyget på kemisk väg, innan man använder det.
Detta på grund af att arsenik ofta förekommer i denna färg.
Eljes är mörkrödt i hög grad hållbart, blått synnerligen vackert och blågrått rätt fint.
Temperaturen i rummet är ej likgiltig.
Hellre för låg än för hög, då det är konstateradt att en lägre temperatur är mycket befordrande för en god sömn.
Danskar och tyskar ha oeldade sofrum, men vi svenskar äro mera klemisrt uppfostrade i denna punkt, och endast en stark fysik eller en från späd ålder härdad kropp utstår detta utan risk.
Bädden bör helst beredas, så att dager kommer, om ej bakifrån, så åtminstone fråa sidan.
Därjämte bör sängen ej plsceras, så att hufvudgärden och helst icke heller någoa annan del komma för näft.
elden.
Ä r det oundvikligt, så måste breda, höga och tjocka eldskärmar anskaffas.
Ej heller får bädden placeras vid dragiga fönste-, dörrar eller väggar.
Prydligt och praktiskt är bruket af broderade sängmattor, och den, som så vill, kan därtill lägga en liten elegant, af tjockt garn beredd, men det oaktadt lätt och mjuk fotmatta att lägga på fötterna ofvanpå täcket.
Om bolstrar med fjäder dock nödvändigt skola föredragas framför madrass, så må Doga observeras, att endast en sådan dyna behöfs ofvanpå den van- liga undermadrassen, för frisk person alldeles någon s. k. länddyna, utan detta endast för svagare kroppar.
Alla fjäderbolstrar måste mycket väl vän- das och omskakas vid bäddningen.
Jag tror, att den som iakttar dessa of van uppräk- nade omständigheter, skall vinna både en vacker bädd och en god, sund sömn.
Ebon Hoi.
icke Maria Mitchell.
j u £ j | f den astronomiska vetenskapens utöf- ç3-r4 * vare kräfvas stora ansträngningar och uthållighet, om de skola komma till några nämnvärda resultat; icke dess mindre finnas kvinnor, som skapat sig ett namn inom denna vetenskap på en tid, då vägen till intellektuel &gt; &amp; !£^&gt; utveckling var mera törnbeströdd för deras kön, än den är det i dag.
Vi kunna här O m en g o d o c h prydlig bädd.
nämna Caroline Herschel och Mary Sommer- ville.
Den sistnämnda sysselsatte sig blott (Svar å prisfrågan II.)
med den teoretiska sidan af vetenskapen.
^15) äggen bör för det första endast afses för en » Det är möjligt, att Mary Sommerville aldrig yf^D) person.
Sängar för gift folk kunna göras på så sätt, att, därest man ej vill ha tvänne sär- genom ett teleskop, men hon följde i- såg skilda, man dock har den gemensamma sängen i sina matematiska undersökningar planeternas bäddar, om dagen uppbredd såsom en enda.
och stjärnornas vägar, » säges i en artikel i Detta är såväl praktiskt som i många fall utmärkt!
Boston Womens Journal, ur hvilken vi hem- för en god sömn.
Bruket med en massa bolstrar försvinner allt mera; tat en del af nedanstående upplysningar.
KStf~f tvänne icke allenast ur ekonomisk hänsyn, utan ock ur rent sanitär är det att föredraga att hafva en enda re- sårmadrass, af sådana som finnas på hotell, och hvilka äro utmärkta för ernåendet af en god sömn, särskildt svala om sommaren samt i hög grad nyttiga för unga kroppar under växtperioden, i det de befordra en rak kroppsbyggnad.
Endast äldre personer eller sjuklingar borde begagna mjuka un- derdynor.
Under gynnsammare omständigheter än nå- gon af de tidigare kvinliga astronomerna ar- betade professor Maria Mitchell, som i fjor dog i Amerika.
Hon föddes den 1 augusti 1818 på ön Nantucket, där så många af de mest energiska bland de Förenta staternas medborgare haft sitt barndomshem.
Både på
1890 fäderne och möderne var hon af ansedd gam- mal kväkarsläkt.
Hennes far sysselsatte sig på lediga stunder med astronomiska studier, och redan som liten flicka var hon • hans as- sistent.
V i d 2 8 års ålder upptäckte hon en komet.
Detta gjorde hennes namn berömdt, och hon mottog den guldmedalj, som konun- gen af Danmark sexton år tidigare utfast för den förste upptäckaren af en teleskopisk ko- met.
Senare upptäckte hon flere kometer.
Dessa och dubbelstjärnorna utgjorde en tid hennes specialstudium; hon var i det hela en praktisk astronom och mycket ifrig vid sina teleskopiska forskningar.
A r 1 8 5 7 reste hon till Europa och besökte •de mest bekanta observatorierna.
H o n blef öfverallt hjärtligt mottagen och stiftade be- kantskap med många berömda forskare, som hon senare korresponderade med.
H o n be- sökte Levercier i Paris, Humbolt i Berlin, Mary Sommerville och sir George Airy i London.
H o n var i flere dagar John Her- schels gäst; han fattade stort intresse för henne och gaf henne många goda råd, då hon skulle bygga sitt lilla observatorium på Nantucket.
A r 1 8 6 5 blef hon utnämnd till professor vid Vassar College och direktör för observatoriet.
Miss Mitchell har offentliggjort en mängd artiklar i vetenskapliga tidskrifter.
H o n åt- njöt stort anseende och fick flere utmärkelser; hon var så t. ex. den första kvinna, som valdes till medlem af den amerikanska konst- och vetenskapsakademien.
D å hon var 7 0 år gammal och hennes helsa började svikta, ingaf hon sin afskedsan- sökan.
Styrelsen för Vassar College nekade först att bifalla den och erbjöd henne tjänst- ledighet på obestämd tid, men senare utnämnde de henne till professor emerita och erbjöd henne ett hem i Colleget för lifstid; hon före- drog dock att flytta till Lynn, Massachusetts, för att vara tillsammans med sina systrar och deras barn, hvilka hon mycket höll af.
Här byggde hon sig strax ett litet observato- rium, men hon hann aldrig använda det.
H o n dog den 2 8 juni 1 8 8 9.
I henne mistade ej endast Amerika en af sina mest framstående kvinnor, utan också hela könets sak en af sina varmaste förkäm- par.
H o n var en särdeles skarp och prak- tisk agitator.
Det berättas, att hon en gång blef tillspord, om hon äfven ville, att kvin- norna skulle ha rösträtt.
» Naturligtvis, » svarade hon, » jag har så länge ansett, att det vore rätt och billigt, att kvinnorna hade andel i samhällets styrande, att det synes mig lika påtagligt som det första axiom, jag lärde i geometrin: en rät linie är det kor- taste afståndet mellan tvänne punkter. » Maria Mitchells lif är, som så många framstående kvinnors lif, ett gendrifvande af det bakvända påståendet, att vetenskapliga studier skulle skada kvinnans väsen och utsina hennnes känsla.
Det var en lycka att känna henne, därom voro hennes bekanta ense, hon var godheten själf, umgänget med henne var välgörande och uppmuntrande; hennes privata bref gömde man som kostliga skatter, så fulla voro de af älskvärdhet, af friskt och gladt humör.
A f sina unga stu- denter var hon beundrad och älskad.
Hvarje år gaf hon en fest för dem på observatoriet, där det gick mycket muntert till; lustiga ver- ser, för tillfället författade, såväl af profes- sorn själf som de unga damerna, afsjöngos som oftast under skämt och glam.
» Det var en vacker syn, » säger en af gästerna, » att se den ståtliga, gråhåriga professorn stå om- I DUN ringad af de blomstrande vackra, jublande unga flickorna. » Maria Mitchell har testamenterat en del af sin förmögenhet till Vassar College.
Hennes efterföljare är professor Mary W.
Whitney.
Nytillträdande abonnenter kunna mot insändande af 40 öre i frimärken er- hålla I d u n s j u l n u m m e r med porträtt af tid- ningens redaktör och nitton a f de mest framstå- ende kvinliga och manliga medarbetarne.
Numret innehåller dessutom 20 sidor intressant o c h.
o m - växlande text samt torde i detta afseende vara den rikhaltigaste jultidning, som någonsin utkommit.
Iduns månadsrevy.
Y (jgKanligen får » politiken » i tidningarnas spalter v=X / fé ej påräkna någon synnerlig sympati från damernas sida; den har nu en gång för alla fått namn o m sig att vara » tråkig ».
Att så förhåller sig, kan emellertid lika mycket, o m ej mer, vara tidningarnas fel som damernas.
T y nog eger väl nu för tiden den bildade kvinnan ett intresse, o m än mer eller mindre lifligt, för samhällets företeelser både inom o c h utom vårt land; men visserligen kräfver hon, att dessa för- eteelser skola ega allmänmänskligt kulturintresse, ej endast egna sig för politikerns, diplomatens, statistikerns eller historikerns specialstudium.
Ur sådan synpunkt vill undertecknad fatta sin upp- gift, då han för Iduns läsarinnor vågar komma fram med en politisk månadsrevy.
En sådan revy är ingen romandiktning; dess mer eller mindre torftiga innehåll beror ej på för- fattarens » skapande » förmåga, utan på själfva hän- delsernas mängd o c h beskaffenhet.
Nu förhåller det sig så, att det politiska materialet för januari månad är skäligen magert, o c h det rår underteck- nad ej för.
Lyckligt att så är; ty de stora kri- gen o c h revolutionerna äro nog högst intressanta, då man efteråt läser dem, men det är mindre trefligt o c h glädjande att lefva midt upp i dem.
Då fråga blir o m den förflutna månadens före- teelser, tänker man väl främst på » influensan », hvilken, liksom fordom koleran, från Ryssland utbredt sig öfver hela Europa.
Ja visserligen invändes det, men någon politisk betydelse har väl ändå ej influensan.
Icke så alldeles utan, våga vi dock svara, o c h vi skola gifva skäl där- för.
I Berlin, själfva centrum för storpolitiken, har, s o m bekant, den politiska barometern länge visat på ostadigt väder; det har märkts ett spändt förhållande till Ryssland, ett strängt misstroende till Frankrike, en fruktan för närmandet mellan dessa makter samt därtill i kolonialfrågorna en ej fullt pålitlig vänskapsuppgörelse med England.
Ja, i själfva » trippelalliansen » mellan Tyskland, Österrike o c h Italien, denna allians, som j u skulle utgöra » balansen » i Europa, har man ibland trott sig varsna några dissonanser.
Under sådana för- hållanden motsåg man med någon spänning den sedvanliga diplomatiska nyårsuppvaktningen i Ber- lin.
Och hvad fick man s e?
Jo de uppvaktande diplomaterna lyste denna gång på ett verkligen oroande sätt med sin frånvaro, så att det var tämligen ödsligt i den stora salen.
Äfven stor- makter, på hvilkas hållning mycket berodde, voro här orepresenterade.
Var det politisk demonstra- tion?
Nej — det var influensan, s o m var nog ogrannlaga att hemsöka äfven diplomaterna.
Till önsklig o c h tillfredställande förklaring k o m det emellertid, med eller utan skriftvexling mellan kanslierna.
Men i publicistiska o c h parlamenta- riska kretsar måtte oron ej så snart hafva lagt sig.
Särskildt blef detta fallet i Italien, där ko- nung Umberto måst offentligen taga till orda för att lugna den.
» Jag kan försäkra, » yttrade han, » att freden icke i något hänseende är hotad.
Det var en tid, då j a g icke skulle vågat garantera den i 14 dagar; men nu kunna vi vara lugna, isyn- nerhet s o m det mellan Tyskland o c h Ryssland inträffade närmandet i hög grad befrämjar fredens bevarande. » Äfven på annat håll har man haft politisk oro för influensans skull.
Den lille konungen i Spani- en har j u varit betänkligt, j a, på högst oroväck- ande sätt angripen af den impertinenta » ryska 61 snufvan&gt;.
På denne lille pilts lif beror icke blott den Pyreneiska halföns inre lugn, utan till någon del själfva Europas fred.
Hans d ö d skulle blifva signalen till en kamp o m statsförfattningar, till en täflan mellan tronpretendenter, — j a, följderna skulle kunna blifva rätt vidtutseende, helst s o m man på samma gång haft ministerkris o c h röst- rättsagitation att dragas med i Spanien.
Lyckligt- vis blef äfven denna oro häfd; ty den unge ko- nungen är utom all fara.
Sagasta har lyckats bil- da den n y a ministären o c h rösträttsfrågan har lösts på bästa sätt med genomdrifvandet af en rösträttsreform, s o m i liberalitet lemnar intet öf- rigt att önska.
Ännu mer har det andra riket på Pyreneiska halfön, det lilla Portugal, ådragit sig den politiskt intresserade världens uppmärksamhet genom sin morska opposition mot det mäktiga England o c h den spännande situation, s o m i följd däraf hotat uppstå.
Det är ej alltid blott för landbesittning och ekonomisk fördel som ett folks passioner komma i rörelse; de historiska minnena kunna ock alstra en ömtålighet, s o m ej tål att på min- sta sätt såras.
Så var för några år sedan fallet med Spanien, hvilket höll på att komma i konflikt med det mäktiga Tyskland för några polynesiska småöars skull.
Så gick det nu äfven, då portu- giserna kommo i hetsig uppsvallning öfver det insteg, som engelsmännen beredt sig i det afrikan- ska Nyassalandet.
Hvarken Spanien eller Portu- gal hafva numera någon nämnvärd kolonialmakt, men minnet af den tid, då de egde en sådan, bevara de med stolthet, o c h de därmed förknip- pade anspråken fasthållas, äfven sedan hvarje hopp o m deras tillfredsställande längesen är o å - terkalleligt förbi.
Portugal har ej längre i Afrika något herradöme, värdt att tala o m, men det har haft ett sådant, o c h de vidsträckta kustländer, hvilka det en gång » tagit i besittning », betraktar det fortfarande som sina.
Med stigande förbitt- ring sågo därför portugiserna det britiska syd- afrikanska sällskapet utbreda sig i Nyassalandet.
Denna känsla tog sig snart på våldsamt sätt ut- tryck; man hejdade ångfartyg, tillhörande nämnda sällskap, o c h tvang engelsmännen att nedtaga den flagga, de hissat till tecken af territoriel suveräni- tet- Därtill k o m våldet mot de engelska flaggorna i Makolololandet.
Ett sådant beteende förekom England, ungefär som o m en kontorist skulle våga att för någon småsaks skull gifva firmans allsvåldige principal ett slag i ansiktet.
I en not från Salisbury, den engelske utrikesministern, hotades Portugal med ögonblickligt afbrylande af den diplomatiska för- bindelsen, j a, äfven med » därutöfver gående åtgär- der », o m det ej lemnade ögonblicklig upprättelse.
England förde sålunda principalens språk, o c h som principal kunde det äfven på visst sätt be- trakta sig.
Allt sedan afslutandet af den Methuen- ska handelstraktaten 1703 har Portugals hela statsekonomiska existens varit beroende af Eng- land; detta beroende tilltog i följd af båda län- dernas ställning till hvarandra under senare delen af Napoleon l:stes tid; det ökades än mera genom det skydd, England gifvit åt den konstitutionella författningen i nyssnämnda lilla rike.
Det säger sig själft, att Portugal som den mindre staten fick gifva vika i den statspolitiska konflikten.
Det sökte dock äfven här » stå på sig » i det längsta; det begärde skiljedom, men England vägrade an- taga någon sådan; det vädjade till stormakterna, men dessa vilja åtminstone ej synbart inblanda sig i tvisten.
Därmed är emellertid saken ej ut- agerad; den har äfven sin handelspolitiska sida.
I uppsvallningen af patriotism synes nu Portugal vilja frigöra sig från det kommersiella beroendet af England.
Det har kontramanderat stora b e - ställningar hos engelska industrifirmor o c h får väl sedan i sin ordning se sig o m, huru det skall frigöra sig från det engelska kapitalets herradöme.
Helt o c h hållet utan ryggstöd tycks det icke vara.
I en allmännt spridd tysk skämttidning förekommer en kolorerad karrikatyr, s o m belyser situationen.
Det engelska lejonet är i fullt språng öfver Afrika och lägger däröfver sina breda tassar, mellan hvilka portugiserna försiktigt söka taga ställning, medan det anstormande lejonet bakifrån fattas i svansen af en uniformerad krigare, livars nationa- litet tillräckligt röjs af pickelhufvan.
Om den sociala frågan blir mycket att säga nästa gång; nu är utrymmet redan för mycket anlitadt.
Till januari månads konto hör dock det viktiga faktum, att socialistlagen ej gått igenom vid tyska riksdagen.
Just ur antisocialistisk syn- punkt måste man helsa detta resultat med bifall.
Polisåtgärderna hafva visat sig vara reklam för denna rörelse; skall den med framgång bekämpas, måste det ske på öfvertygelsens väg.
Hvem är nutidens mest uppmärksammade per-
I DU N 62 son?
Det är icke Bismarek, ännu mindre Boulan- ger; nej, det är Stanley.
Efter långvarig oro fick man under sista månaden förlidet år underrättel- se om framgången af hans senaste expedition.
Under detta år hafva vi förnummit, huru han som segrare kom till Zansibar och däröfver (14 jan.)
till Kairo; nu förestår hans festliga motta- gande i Europa.
Åtskilligt mer kunde vara att tillägga för janu- ari månad; men det må, i betraktande af det re- dan starkt anlitade utrymmet, komma som inled- ning till nästa månadsöfversikt.
Otto Sjögren.
Af d:r Emil Kleen ha vi erhållit den upplysningen, att det med detta namn undertecknade poem » Serenad », som förekom i Iduns senaste num- mer, ej är af honom författadt.
Red.
m April i februari.
CTL^ AQ a a o s s k ^ * nordens fransmän; vi e = = l få snart göra skäl för namnet nordens italienare.
Tänk bara denna vinter, min fröken!
Hur ofta har ni inte rullat upp er gardin i förhoppning att finna snöskimrande tak och termometern långt under fryspunkten.
Men termometern har varit som besatt i år.
Den måtte i sitt kvicksilfverhjärta gömma någon liten förälskelse från sommarn, efter som den ' är så varmblodig af sig.
Sommaren — ja, snart ha vi den här igen.
Det är ju redan vår, full vår med soligt blå himmel, blåsippor ute i Djurgårdsskogen och ett vatten mellan Museum och Slottet — ett vatten, som härmar Medelhafvet, där det speg- lar Capri och Vesuvs rökhvirflar.
Ja, det måtte vara vår — april i februari.
Världen har nu så länge varit på tok, att^det inte alls är att undra på, om exemplet till sist skulle smitta och naturen bli det också.
- Men härligt är det i alla fall.
Man vaknar upp som en fluga, som sofvit vintern öfver, och det är med en känsla af oändligt välbe- finnande man andas in denna rena, milda luft.
Den vårsolen — hur den kan förgylla allt — inte endast plåttaken, kronan på slottets flagg- stång, masttopparna längs Skeppsbron, kyrkor- nas kors — • utan också lynnet — hvardags- lynnet.
Tag på er lilla förtjusande hatt, den där som kom julaftonen, inpackad som en liten hertig, så fint var det gjordt, men så kom den också direkt från Paris — eller från Labatt i Stockholm, hvilket ju är lika bra.
Men tag på den i alla fall.
Så er kappa, fodrad med niärd, edra gants de Suede och er långa boa, som också jag hade godt af en gång — ni minns, när jag följde er hem från teatern den där kvällen, då det smällde till — pardon, frös på, vill jag säga.
Och nu er arm!
» Hvad tänker ni på, min herre? » Nej, det är sannt vi ä ' i Stockholm och inte i Paris, och jag är inte heller det minsta för- lofvad med er.
Det är synd, men det är en sanning.
Framåt således, min fröken, på vanligt sätt som ett par istadiga hästar, som inte ännu lärt sig dra jämnt!
Vet ni, hvad — » Säg ut! » Det föll mig något in — vet ni hvad det är för väder i dag?
» Ni ä " lustig! » Visst inte — det är Lidingöbroväder.
Kän- ner ni då inte i tankarne, hur godt det skulle smaka, stufvad lake och gammalt rhenskt, att 189G -- spisa på den soliga verandan, med fjärden glitt- rande framför oss.
.
.
» Men, min h e r r e.
.
.
» Herregud, det är luften, vårluften, som gör mig yr i hufvudet.
Ni med mig på Lidingö- bro,.
.
lake och Johannisberger.
.
.
det vore världens sista dag — hvad skulle alla edra tanter säga? » » Ni måste vara förnuftig! » Förnuftig — ja, min fröken, jag vill vara förnuftig, men det har sig så svårt.
Se då på alla dessa unga damer, eleganta, korrekta, se hur denna fläkt af berusande sydlig vår kommer deras ögon att tindra, läpparne att le, farligare, skälmskare än vanligt — men låtom oss vara förnuftiga!
Ingen lake, ingen Johannis- berger — en bakelse och en kopp choklad inne hos Hellbachers — » Nej, ingenting — ingenting alls! » Men jag trodde.
.
.
» Ni har trott galet — tror ni världen ens tillåter en ung dam att äta bakelser och dricka choklad inne på ett konditori med en ung herre?
Nej, det går visst inte an!
Det är i balsalen vi i tusen små friheter få ta skadan igen — i balsalen äro vi fria, där tar konvenansen sig en lur, emedan den tror sig så säker. » Akta er, min fröken, ni ironiserar ... » Ack ja, det är vårluften, som ni själf sa '.
Låt oss gå ut.
.
.
långt u t.
.
.
öfver Skepps- holmen ända ut till den sista klippan på Kastell- h o l m e n.
.
.
där andas man friare. » Hvad tänker ni på?
» På att drömma, att jag lefver.
.
.
att våren har kommit på fullt allvar, utan att, som den nu kanske gör, narra oss april.
.
.
april i februari ... att vildgässen ha k o m m i t.
.
.
att svalorna bygga b o.
.
.
att ångbåten för mig långt — långt dit ut, där jag kan se hafvet.
.
.
» Alldeles som Ibsens Frun från hafvet.
.
.
» Ack, Ibsens hafsfru finns hos oss alla; det är det underliga, det okända, det berusande fria, det är.
.
.
» Vårluften, som söker.
.
.
den för med sig så många gamla drömmar — helst när man är tjugo år.
.
.
» Och lefver som i ett kloster hos fyra tanter! » Ja, så är det!
Daniel N e l l i e B l y F — m.
— se där ett namn, som på senaste tiden öfver hela den bildade världen väckt det llfligaste intresse och varit snart sagdt dag- ligen på tal.
Vi förmoda ock, att knap- past någon af våra läsarinnor finnes, som ej i pressens spalter mött intressanta redo- görelser för den unga amerikanskans ovan- liga bragder, nu särskildt senast hennes resa kring jorden på 72 dagar, genom hvil- ken Jnles Vernes bekante Phileas Fogg för evigt ställts i skuggan.
I förra veckan återkom miss Bly från sin uppseendeväckande färd via San Fran- cisko till New York, genom hela den stora nordamerikanska världsdelen helsad med jublande ovationer som en af vår tids ovan- ligaste representanter för kvinlig företag- samhet, djärfhet och energi.
Nellie Bly är dock ännu en helt ung kvinna på föga öf- ver 20 år.
Omedelbart efter hennes återkomst af- sände Iduns redaktion till den stora New- Yorktidningen » The World », på hvars be- kostnad miss Bly företagit den enastående färden, kabeltelegram med anhållan om hen- nes porträtt.
Vi ha haft nöjet på samma väg mottaga miss Bly ' s personliga svar, det hon omgående till Iduns läsarinnor af- sändt silt porträtt, hvilket kommer att in- föras, så snart det hunnit hit anlända och reproduceras.
Om circa 14 dagar hoppas vi sålunda kunna bjuda våra läsarinnor på det intres- smita originalporträttet af Nellie Bly.
Smånotiser från kvinnovärlden.
En dockutställning.
Englands första kvin- liga läkare, Elisabeth Garrett Anderson, öppnade för omkring 15 år sedan i London ett sjukhus för kvinnor, där läkarevården såväl för de på stället vårdade som vid den talrikt besökta klini- ken bestrides af henne själf o c h andra kvinliga läkare.
Sjukhuset har alltjämt underhållits genom frivilliga bidrag o c h inkomsterna från någon kon- sert eller bazar jämte de mindre afgifter, s o m erläggas af hvar patient.
Så småningom har ut- rymmet i det för ändamålet inköpta huset vid Marylebone Road visat sig otillräckligt, och förra året lade prinsessan af Wales grundstenen till en ny, större och ändamålsenligare byggnad.
Medel till denna nybyggnad hafva skänkts af flere för saken intresserade personer, men ännu behöfves en större summa, och för att anskaffa denna kom- mer en bazar att anordnas i den nya byggnaden den 29 april d. å.
En afdelning af bazaren ä r afsedd att tillika utgöra en utställning, egen i sitt slag, af dockor, dockmöbler, dockkläder m. m.
och för att göra denna så rikhaltig s o m möjligt erbjuder utställningskomitén 22 pris, hvardera å!)
kr., samt ett första pris å 95 kr.
o c h tvänne an- dra pris, hvardera å 57 kr.
Närmare plan och regler för täflingen kunna erhållas genom fru J.
A. Westerberg, Kungsportsavenyen 15, Göteborg, eller fröken Lotten Lagerstedt, Hvitfeldsplatsen 7 därsammastädes.
Man vågar göra sig den för- hoppning, att bidrag till dockutställningen skola inflyta äfven från Sverige.
Och detta hopp näres af tanken på att mer än en lidande svenska sökt och funnit hjälp å detta sjukhus och med tack- samhet minnes det välvilliga deltagande hon där fått åtnjuta.
t Teater och musik.
Kungl.
operan.
Sjette symfonikonserten egde rum sistl. lördag med biträde af den framstående och med rätta härstädes så högt uppburne vio- loncellisten Franz Neruda, hvilken äfven denna gång i ett af h o n o m själf komponeradt konsert- stycke lade i dagen de solida egenskaper, som göra honom till en af nutidens mest framstående exekutörer på sitt svåra, men tacksamma instru- ment.
Programmet inleddes med Dentes i Berlin prisbelönta d-moll-symfoni, korrekt och i klassisk stil hållen, med korta, melodiösa och väl genom- förda satser.
Kompositören, som själf ledde ut- förandet, helsades med lifliga applåder.
Konser- tens intressantaste nummer var otvifvelaktigt det sista, emedan det för oss presenterade en här alldeles ny tonsättare, den i utlandet högt upp- burne ryssen P. Tschaikoiosky.
Den nu framförda symfonien (g-moll) tillhör visserligen hans ung- domsarbeten, men vittnar dock tillräckligt o m, att man här har att göra med en tonsättare af rang.
— Programmet utfylldes af hr Lundqoist, hvilken förträffligt tolkade Södermans vackra ballad » Tann- häuser ».
Salongen var fullsatt o c h bifallet efter alla nummer lifligt.
Måndagens föreställning af » Lakmé », gafs för utsåldt hus och bevistades af konungen med uppvaktning, jämte ett antal inbjudna damer o c h herrar.
Första föreställningen af Meyerbeers » Robert af Normandie » vid dess nu förestående repris kommer att gifvas som recett för Kungl.
teatrar- nes pensionsinrättninr /.
Under inöfning äro: Ver- dis » Othello », Rossinis » Barberaren i Sevilla * o c h Mozarts ' » Figaros bröllop ».
K. dramatiska teatern har redan nytt stycke, ehuru den ännu alltjämt i har en gifvande kassapjäs.
Det nya nåd och onåd », komedi i fyra akter upptagit ett » Cnamillac stycket » P å af Giuseppe
IDUN 1890 Giacosa, öfvers.
från italienskan, är en salongs- komedi, synbarligen gjord af van o c h rutinerad hand.
Sitt största intresse har det väl däri, att det gifver tvänne af Dramatiska teaterns skåde- spelarekrafter tillfälle att visa, den ena, ' fru Fahl- man, mera bepröfvad, hvilken verkligt god o c h framstående skådespelerska hon, är, den andre, hr Skånberg, att man o m h o n o m kan hysa de bästa förhoppningar, att han en gång skall fylla den - mycket vigtiga platsen som förste älskare vid den scen, där han som bäst nu håller på att för- tjäna sina sporrar.
Herr Skånbergs utförande af Sarnis roll måste nämligen betraktas s o m ett af- gjordt steg framåt, liksom fru Fahlman i marki- sinnan Elenas roll gifvit oss en förträfflig skapel- se, s o m väl torde få räknas till hennes allra bä- sta.
Dessa de båda hufvudrollernas innehafvare belönas ock m e d de lifligaste applåder.
Öfriga rollinnehafvare, bland hvilka särskildt måste fram- hållas hr Personne s o m damernas outtröttlige riddare Filippo Landucci o c h hr HiUberg s o m den allvarlige D ' Almena, fyllde väl sina platser.
Spe- let är synnerligen jämnt o c h iscensättningen be- römvärd.
De, s o m hafva tillfälle att se stycket, böra ej försumma det.
Biltog, drama i 5 handlingar, af Edvard Fredin, har utkommit i bokhandeln på hr Albert Bonniers förlag.
Stycket, hvilket är af synnerligt intresse såsom den enda fullbordade dramatiska produkt af den unge alltför tidigt bortgångne skalden, har ock i dagarne uppförts på Svenska teatern, hvars krafter dock ej räcka till för ett tillfredsställande återgifvande af detsamma.
Rolfs (den biltoge) och Elias rollinnehafvare förenade dock med en tämligen riktig uppfattning af sina roller ett gan- ska godt o c h jämnt utförande.
Fru Dorsch, som j u ofta vid Dramatiska teatern haft tillfälle visa förträffliga egenskaper s o m skådespelerska, passa- de ej väl i den styfsinta bonddottern Margits roll.
Innehafvarne af ett par biroller, hrr Ljung- qvist o c h Borgström s o m resp. lappen Torkel o c h soldaten Björn förtjäna att omnämnas.
Stycket, s o m har många förtjänster, är en god folklifsbild från det bekanta Deisbo i Helsingland från århundradets början.
Tack vare goda råd o c h förträfflig hjälp af Nordiska museets styres- man dr Hazelius har teatern äfven lyckats åstad- komma en hvad drägter o c h öfriga agremanger be- träffar förträfflig o c h stilenlig uppsättning.
Besegrad.
Berättelse af Elisabeth Kuylenstierna.
iordet stod dukadt midt på golfvet, och ™ solen sken så vänligt in öfver den hvita, fläckfria duken, det blanka silfret, glasen med sina mattslipade ränder och tallrikarne med de kinesiska landskapen på.
V i d fönstret satt ett ungt fruntimmer och stoppade strumpor.
D e små hvita händerna flögo snabbt upp och ned och täckte hål efter hål med jämna, ordentliga stoppar.
Ibland suckade hon, såg på klockan, därefter oroligt ut på gatan, och så arbetade hon ifrigare än förut.
Ändtligeu ringde det.
Hon ilade ut i tamburen och helsade med innerligt smekande röst: » God middag käraste min Å k e!
» Ett något sträft » goddag » ljöd till svar, och strax därefter inträdde de båda makarne i salen.
Han var lång och ståtlig, med högburet hufvud och en vacker, hvit panna, öfver hvilken det tjocka mörka håret låg lätt till- bakakastadt.
H o n var liten, späd och ljus, med något af verklig kvinna i hela sitt väsen.
Han satte sig genast vid bordet och trum- made otåligt på bordskanten.
» N å Signe, huru länge ska ' jag behöfva vänta? » Hon höll på att lägga ihop sitt arbete, men svarade undfallande: » D u ska ' inte behöfva vänta alls, snälla Åke. » H o n gick skyndsamt ut och återkom snart med en soppterrin.
Det var en egenhet hos Ake, att ingen jungfru fick passa upp under måltiderna; det föreföll hemtrefligare, att frun skötte det själf.
Under en lång stund hördes ej annat än skedarnes skrammel.
» Det är vackert väder ute, » sade Signe för att af bry ta tystnaden.
» Ja, » han såg upp från sin tallrik ett ögonblick, sedan tömde han lugnt ett nytt skedblad soppa.
» Tror du, att det fryser på i natt, » frågade hou åter helt omotiveradt.
» Ja, det kan j u hända. » Det flög ett leende öfver hans stränga drag, ett sådant där förströdt, öfverlägset leende, som man egnar ett älskadt, bort- skämdt barn, hvars frågvisa naivitet man finner tröttande och besvärlig att tillfredsställa.
» F å vi in steken snart? » frågade han.
» Ja, » hon gick åter ut och satte sig, sedan hon serverat sin man, med en sorgsen min vid bordet.
H o n ritade med gaffeln märk- värdiga figurer i såsen och lade tankspridd upp köttbitarne i pyramidform, och så sade hon brådskande: » D u ska ' hålla föredrag i aftou, fanns det ingen biljett öfver. » » Nej, » svarade A k e tvärt; » för öfrigt är det inte värdt, att du blir modern, kära Signe.
D u har full sysselsättning hemma, och dess- utom är ämnet ingenting för dig.
— » Kvin- nans förtryck » — hvad förstår du väl af det? » Han smulade otåligt sönder en brödbit.
» Men, » började Signe, » jag skulle bra gärna vilja läsa det, om jag kunde få. » » Det är någonting, som du ändå inte fattar.
Lifvet är något helt annat än ett solljust, väl ombonadt rum, men när en och annan individ är nog lycklig att få gå genom värl- den med lugn i själen, vet jag inte, hvad det skulle tjäna till att själfvilligt skingra det. » Han torkade sig omsorgsfullt om munnen, reste sig upp, och sköt lugnt iu sin stol.
Signe hade blifvit blossande röd, och tårarne stego henne i ögonen.
H o n reste sig häftigt och kom fram till honom.
» Anser du mig för intet, alldeles intet? » frågade hon upprörd och grep lidelsefullt om hans arm.
Å k e såg förvånad på henne och sade kallt: » Jag anser dig för en liten toka, det är alltsammans, men det går alltid så med kvin- nor, hvilka aldrig lära att tänka och handla själfva; släpper man dem en gång ur famnen, skrika de och vilja upp igen.
Bäras, bäras igenom hela lifvet och vyssas till ro, när de gråta.
Hvarenda leksak de peka på, skola de ha, annars bli de nervösa. » H a n vände sig häftigt om på klacken.
» Men jag önskar j u så innerligt att få blifva uyttig. » H o n såg klagande på honom.
» Hvad kommer åt dig, kära barn, som inte låter mig smälta maten i fred?
Inte nekar jag dig att vara nyttig.
V a r så god! » Han log ironiskt.
Hon kände sig alldeles tillintetgjord af denna lugna öfverlägsenhet.
Det inträdde en hastig reaktion i hennes upphetsade känslo- tillstånd.
Nu skulle hon ha velat kasta sig i hans armar och bedja med ett barns förtro- endefulla hängifvenhet: » hjälp mig då! » — • men hon vågade det ej.
Han stod där så hög och mäktig, förstån- 63 dig och allvarlig.
Det var vältalaren, var den världsberömde vetenskapsmannen, hon hade framför sig.
Hon sänkte blygt, nästan litet skamsen hufvudet och började tyst ställa in silfret.
Han stod kvar; efter en stund frågade han: » Ä r fracken borstad? » Signe rycktes hårdhändt ur sitt ömtåliga känslolif, men hon kämpade tappert att åter blifva sig själf och tvingade slutligen ett kort » ja » öfver sina torra läppar.
» Tack, det var bra. » H a n gick in till sig.
Signe satte sig åter vid arbetet.
Om några minuter kom han ut fardig- klildd.
H o n hjälpte honom på med öfver- roeken, uppfångade en förströdd afskedskyss på pannan, och så var han borta.
N u var hon ensam igen, » alltid ensam », tänkte hon bittert.
H o n ville ej lemna rum för den tanke, som sökte sig plats hos henne, att det var hon, som blef förtryckt och un- danskjuten, betraktad endast som ett ound- vikligt plagg.
Skulle hon också bli bort- kastad som hans gamla rock, när hon icke mera orkade hålla hans hem prydligt.
H o u lefde igenom alla hans framgångar, hon ord- nade de dyrbara presenter, som från alla håll kommo den aktade vetenskapsmannen till banda.
Han visste så väl, att det var hennes glädje att få offra sina krafter för honom, och tyckte säkert, att han lönade hennes omsorger dubbelt genom den återglans, som bans världsrykte spred öfver hans lilla obetydliga hustru.
Hon hade dock en gång egt honom, men han hade gått ifrån henne, där ute i det stora, arbetande lifvet, som hon icke kände; hemmet hade alltid varit hennes verkningskrets.
Men när han tum efter tum kom allt längre bort ifrån henne, började hon att vilja lära känna detta omätliga drifhjul, i hvilkets kuggar lycka och olyoka, fröjd och smärta hvirfla omkring i ett evigt kretslopp.
Hon hade nu fått sitt arbete färdigt och gick för att lägga in det i hans byrålåda.
Hans tvänne rum voro de största och kom- fortablaste i den lilla våningen.
F ö r dörrarna sutto tunga, konstnärligt upphängda draperier, och stegen dämpades af mjuka, tjocka mattor.
Under skrifbordet låg en tigerhud utbredd, och den bekväma skrifstolen med sitt brode- rade öfverdrag var till hälften framskjuten.
Det inre rummet var mörkt, men här, i arbetsrummet, var taklampan tänd och kastade ett mystiskt, grönaktigt sken öfver föremålen.
A l l t var stilfullt och elegant.
Skriftyget af silfver glänste blankpoleradt och putsadt.
Brefpressen var omsorgsfullt dammad och den gröna vaxduken fri från hvarje fläck.
Signe drog ett djupt andetag.
Här inue bodde säkert stora andar.
Hennes blick föll på några pappersblad, som fallit ned på golfvet.
H o n tog upp dem, strålande glad.
Det var hans skrifter, kanske just det före- drag han höll i afton.
Ja, där stod det j u » Kvinnans förtryck ».
H o n började ifrigt läsa.
Ett sådant egen- domligt, djärft sätt han hade att kläda sina tankar i ord.
(Forts, och slut i nästa n:r.)
Bidrag i alla ämnen mottagas med tacksamhet.
\ 64 I D U N \ i t Förslag till matordning för veckan 9 - 1 5 febr.
Enklare bord.
S ö n d a g: Soppa på höns; höns med ris och kurrysås; choklad-blanc-manger.
M å n d a g: Potatissoppa; boeuf å la mode.
Tisdag: Italiensk chipolataragu (se n:r 4); soppa på berberis med mandelklimp.
O n s d a g: Polsk soppa; stufvad lake.
T o r s d a g: Hvitkål med frikadeller; pannkakspudding.
F r e d a g: Oxrullader; äggmjölk.
L ö r d a g: Engelsk köttstufning; fisk- soppa.
Recept.
1) Choklad-Blanc-manger.
I 3 deci- liter vatten kokas 425 gr. vaniljchoklad och då chokladen är smält lägges däri 12 ä 16 skifvor gelatine, söm får smälta i den kokande chokladen, hvilken där- efter upphälles och ställes att svalna något.
10 deciliter grädde vispas till- sammans med 106 gr. socker.
Då blandningen blifvit tjock, ivispas den emellertid afsvalnade chokladen däri, upphälles i kristallskålar och får kallna.
Observeras bör att gelatinen flere tim- mar bör ligga i kallt vatten, eller till och med ett helt dygn, förrän den skall användas, på det den bäska smak, gelatine alltid har, må utdragas.
Där- efter silas den från vattnet, då den skall användas.
2) Polsk soppa.
En god buljong kokas med tillsatts af flera goda röd- betor.
Till 3 liter buljong tagas un- gefär 3 deciliter rödbetor skurna i fina strimlor, hvilka få ligga en stund i ättika, blandadt med litet vatten.
Smör fräses i en kastrull.
Sedan rödbetorna silats från ättikan, sättas de att koka i smöret och få koka tills de äro mjuka.
Under tiden afredes buljongen med smör och mjöl, samt får därpå koka upp några gånger och blandas tillsammans med omförmälda rödbetsstrimlor, hvarefter den uppkokas och är färdig.
En rå rödbeta rifves på rifjärn och därpå hälles litet ättika, som får stå att draga, tills ättikan fått en grann röd färg.
Häraf silas litet i anrättningsskålen, jemte litet sur grädde.
Soppan slås härtill, vispas väl om och är färdig att serveras.
Skulle den vara för sur, kan något socker tilläggas.
Till sop- pan serveras sviskonkorf och bohvete- gröt, formad till små bollar, hvilka stekas gulbruna i smör.
3) Engelsk köttstufning: I en osmord blecklåda radas hvarftals skifvor oko- kadt kött och rå potatis, hvarefter lådan fylles med vatten och gräddas i ugn.
Öm man så vill, kan man till- lägga något lök och peppar äfvensom salt.
V å r a barn.
Många dåliga vanor vid skötandet af små barn äro ännu outrotade, men ingen är kanske så farlig som den att sätta sig framför brasan med de små, oklädda.
Betänk hvilket drag, som uppstår just där, om en person hän- delsevis går i dörren till nästa rum, eller om dörren står öppen och kanske spjället i det angränsande rummet också är öppet.
Låt inte barnsköterskorna använda gamla osnygga svampar.
S. k. tvätt- lappar äro obekväma, bättre att sy vantar af treflig kyprad handduksväf, ungefär 20 cm.
långa och 26 cm.
vida.
En söm, en fåll och eu baud- ögla att hänga dem uti — besväret är ej stort, men den, som har flere barn, behöfver minst ett dussin vantar.
Maja.
Bostaden.
Ett lätt sätt atf pryda möbler (af mahogny eller valnöt) med sniderier är att på det blankpolerade träet upp- rita ett plant renaissance-ornament, i vars konturer skäras med sirjärn; i botten piqueras.
Maja.
Mången tror, att den osunda fukten efter skurning aflägsnas genom att en- dast elda i rummet.
Därigenom tor- kar nog golfvet.
men fukten fäster sig vid väggar, tak och möbler; — vädra ut duktigt först, elda sedan!
Maja.
Husgerådet.
AU göra gammalt, mycket användt porslin som nytt igen.
En porslins- servis får ofta ett mycket obehagligt utseende, då den varit i bruk under åratal.
Emedan glasyren är afnött, blir den spruckna ytan ofta smufegrå, och äfven med den mest omsorgsfulla tvättning kan man ej få bort denna färg.
Tillreder man likväl ett fläck- vatten genom att upplösa för 10 öre soda, för 10 öre klorkalk och för 10 öre syrsalt i kokande vatten och låter alla ingredienserna koka upp tillsam- mans, kan man därmed få bort alla dessa gråa fläckar.
Man häller litet af fläckvattnet på en djup tallrik, doppar en tämligen stor borste i detta och bestryker det porslin, som skall rengöras, en gång därmed. '
Man låter det sedan stå en stund på detta sätt för att det gråa skall bättre upplösas, upprepar denna behandling några gån- ger och borstar därpå duktigt med samma borste, då den obehagliga färgen snart försvinner.
Naturligtvis måste man sedan skölja och tvätta porslinet grundligt i varmt vatten.
Använder man detta förfaringssätt ordentligt, blir porslinet åter bländande hvitt.
X.
X.
X.
Sönderslaget porslin och glas, som ej efteråt varit i vatten, lagas säkrast med diamantkitt.
Finnes på alla apotek.
Det sönderslagna upphettas, likaså kittet, hvarefter detta påstrykes.
A r ej på- litligt, sedan flaskan varit uppvärmd flera gånger.
Maja.
Skafferiet.
Säkert sätt att förvara oxstek länge.
Späcka steken med fläsk, förväll den hastigt i |- vatten och \ ättika samt peppar och lagerbärsblad.
Låt sedan spadet koka en stund och slå det öf- ver steken, sedan det kallnat.
Se till att det står väl öfver både genast och en tid efteråt.
Får gärna stå, där det fryser.
Maja.
Några ord om kork och andra medel att täppa tifl buteljer och glasburkar.
Att öl eller bornerande drycker bli dufna eller syltade saker börja jäsa, beror inte alltid pä, att dessa äro då- liga, eller att de syltade sakerna ej kokats tillräckligt omsorgsfullt, utan har ofta sin orsak i sättet, hur man täpper till kärlen.
Till öl, som man själf tappar, bör man använda riktigt bra och mjuka korkar och hällre gifva litet mera för dem, emedan torra korkar eller en sämre sort icke är lufttät, utan låter kolsyran tränga ut och luften in.
Ett bra medel är att bestryka korkarne med parafim eller med vax, hvarigenom luften hindras att tränga in.
Bläsor och pergament- papper bör man lägga några dagar i glycerin, hvarigenom de bli mjuka och porerna äfven tilltäppas.
Sedan blåsorna legat i glycerin, pressar man ur dem väl och torkar dem ytterligare litet mellan läskpapper.
D e blifva då ej hårda och kunna användas flera gånger.
Glasproppar bör man ingnida med paraffin, för att de ej skola fastna.
Alma.
Matlagning ".
Stekt hvitkålshufvud.
Ett stort hårdt kålhufvud afskäres alla gröna blad, och med en smal uddhvass knif bortskäres stocken.
Hufvudet ombindes med se- 1890 gelgarn, hålet efter stoeken fylles med en bit smör; litet peppar, salt samt en sked sirap tillika med en sked smör sättes i en stekgryta att på sakta eld brynas.
Spädes sedan med buljong eller kokt vatten, men blott litet i sänder.
Då hufvudet kännes löst, när man förer en gaffel igenom det, så är det färdigt att serveras med bräckt skinka eller köttbullar.
Kålhufvudet kan äfven fyllas med köttfärs, blott man då gör urhålkningen större.
Ina.
Tunna pannkakor.
33 cl, (1 kvarter) söt grädde vispas med litet socker, 16 cl.
(2 jungfrur) hvetemjöl, 4 äggulor samt 16 cl.
(2 jungfrur) skiradt smör.
Nu spädes smeteu med 33 cl.
(1 kvar- ter) friskt vatten.
Pannkakslaggen smörjes första gången, ej vidare.
Dessa pannkakor gräddas så tunna, att de ej behöfva vändas, ty de blifva ändå styfva.
Man kan vika dem öfver en trädpinne som tunnrån eller hur man behagar.
Ina.
Kabiljo-pudding.
Fisken bultas, för- välles och hackas, uppblandas med lika mycket i mjölk förvällda risgryn, 4 k 5 ägg, litet socker, hvitpeppar, salt samt några skedblad skiradt smör.
Gräddas i ugn, men formen bör stå i vatten.
Serveras med rörd smörsås.
Ina.
Efterrätter.
Tårta.
Tag tre styfva pappersark och rita en cirkel på hvardera, så stor Som tårtan önskas och klipp 6 cm.
(2 tum) utanför cirkeln.
Tag så en knif och vecka kanten, ett veck på hvarje tum (hvar tredje centimeter) ungefär; följ linien noga och tråckla till sist rundt om kanten, så att den ej kan gifva sig ut.
Nu äro formarne färdiga.
Smörj dem väl med skiradt smör.
Väg 6 st. ägg och tag lika vikt socker, vispa en timme.
Tag ur vispen och rör uti lika stor vikt hvetemjöl, dela smeten i de tre formarne och grädda i varm ugu.
Om kakorna höja sig ojämnt, hjälpes det lätt med en hvass knif.
Tag sylt eller vaniljkräm att lägga mellan och lägg den öfversta kakan med botten upp.
Kanterna jäm- nas med en knif.
Glaceras med vatten- glasyr och garneras med sylt och ägg- hvitsglasyr.
Inläggningar.
Ett utmärkt sätt att förvara spenat.
Spenaten plockas och skållas väl (inga felaktiga och gulnade blad medtagas), förvälles hastigt i kokande vatten, hvari en bit soda lagts, upptages och utbre- des på linne, ' och sedan den kallnat, urkramas vattnet mycket väl.
Där- efter lägger man ett hvarf spenat och ett hvarf fint salt (saltlagret så tjockt, att det täcker spenaten) i en träbytta, tills den är nästan fylld, hvarefter man packar väl.
En träbotten, som går ned i byttan, lägges på spenaten och ofvanpå denna en tyngd.
Första och sista hvarfven måste vara saltlager.
Spenaten står sig, sålunda behandlad, året om.
När man sedan vid begagnandet lägger spenaten i ljumt vatten och om- byter detta ofta, dragés saltet hastigt ur spenaten.
Anna.
Hushållet.
Fläsk bör ligga i riklig lake året om, men fram på sommaren bör laken upp- kokas och skummas samt kan åter på- hällas.
En tyngd lägges öfver fläsket, att det ej flyter, ty då härsknar det.
Kan ställas i svalt rum (ej källare).
Locket skall alltid ligga öfver, dock ej helt slutet.
Så behandladt fläsk håller sig godt flere år.
Att före stekningen lägga det (afskuret) en minut i kokande vatten, ger åt fläsket en mycket god smak.
Laken kan före kokningen, om så bshöfs, tillsättas med salt och vatten.
Stina.
Handarbeten.
Att sticka nya » hälar » i gamla strum- por sker bäst på följande sätt: den gamla hälen klippes ur och maskorna upptagas på 4 stickor.
» Hälen » stickas sedan på samma sätt som » tån », den blir kanske något rundare än i van- liga fall, men ändå rätt behaglig.
En gammal mamsell.
Fönsterträdgården.
Mot » mjöldagg » hos rosor nyttjas svafvelblomma — köpes på apoteken — hvarmed de öfverpudras, sedan de först blifvit öfverspritade med vatten.
Fullt tillfylles är visserligen ej detta medel, men något annat är ännu ej bekant.
Viola.
insektspulfver, hvarmed törnrosorna bepudras, är ett godt medel mot vissa slag af ohyra, särdeles de gröna blad- lössen, de vanligaste snyltgästerna.
Pulfret jemte den döda ohyran böra genom spritning med rent vatten af- lägsnas efter ett dygns förlopp.
En del större insektslarfver, som inrulla sig i de späda bladen och uppäta dem, uppsökas och bortplockas.
En dekokt benämd » insecticide », som finnes att köpa hos fröhandlarne, är äfven ett verksamt medel mot ohyra, men måste användas med en viss försiktighet, enär bladen lätt förderfvas, om det ej ut- spädes tillräckligt.
Viola.
Väfning.
Trefligi och starkt bomullstyg till gosskläder.
Tag mörkt och ljust bom- ullsgarn n:o 20.
Varpa med tre trå- dar — tre hvarf med ljust, tre hvarf med mörkt — alltså nio trådar i raden.
Låt tre trådar följas åt i sol och sked; tre i solf, tre i tand.
Spola tre trådar tillsammans och slå in två gånger med ljust och två gånger med mörkt.
Solfva ingenstädes orätt, det blir ej endast felrand.
mönstret vänder sig upp och ned.
Maja.
f Allmännyttigt.
Medel mot brännskada.
Så snart man brännt sig, skall man så fort som möjligt anskaffa litet kolsyradt vatten, slå detta öfver det skadade stället.
AU värk försvinner, och intet fult märke blir, när sårskorpan fallit bort.
Hildur.
Läkareråd.
Carlamanda.
Då ingen värk eller smärta forefunnits eller förefinnes, är det väl mindre troligt, att sjukdomen är reumatism.
Sna- rare är det väl fråga om något nervlidande; af hvilket slag är oss omöjligt att utan under- sökning afgöra, liksom ock att tillråda någon behandling.
" Viktigt är väl i alla händelser, att han en tid afnåller sig från alla skrifgöro- mäl.
Nacmi.
Fräknar kunna nog säkert aflägs- nas, men därför fordras så starkt verkande medel, att deras användning måste öfvervakas af läkare.
Mildare medel äro osäkra och må- ste i alla händelser användas mycket lång tid för att göra någon verkan.
Ett sådant medel är en blandning af 50 delar Httermandclemul- sion, 5 delar bm %octinkiur och f del sublimat, hvilket penslas på 2 — 3 gånger dagligen.
Med- let fås ej utan läkares recept.
Genom för- siktiga ingnidningar af grönsåpa kan man ock framkalla en affjällning af öfverhuden med fräknarna.
1 i Ruth.
Just de födoämnen, Ni säger, att flickan ej förtär, äro för henne de lämpligaste och böra tills vidare uteslutande användas i små kvantiteter livar tredje timma.
Gif henne dessutom morgon och afton ett punschglas kallt Carlsbadcrvatten.
24 år.
Då mage och lungor äro friska och tänderna väl skötta, måste detta obehag bero på en kronisk halskatarr, hvaraf Ni tycks lida, och som Ni bör låta läkare behandla, dä gurgling ej hjälper.
Adress: Hamngatan i B, d:r O. Håkansson, mottagnings tid Va 1 — 3.
Ny förlo fvad flicka.
Se svar till Naima i n:r 5.
Ruth.
Tag på kvällen en tesked samman- satt lakritspulfver.
— Det torde vara skäl att låta läkare göra en underlifsundersökning.
Namnlös.
1).
Undvik så vidt möjligt alla tankar åt detta håll.
Förströ Er med arbete, läsning, umgänge.
Vistas mycket ute.
Tag tills vidare hvarje kväll efter kvällsmåltiden.
1 l-&gt; gram bromnatrium.
2).
Ja.
l
1S90 65 En prenumerant 1).
Se svar till Naemi i detta nummer.
2).
Ni begär råd för för- stoppning.
Detta onda kan hafva tiere orsa- ker.
I många fall beror förstoppningen på en kronisk tarmkatarr, i hvilket fall den van- ligen plägar omvexla med diarrhé.
Vidare kan förstoppning bero på ett allmänt svag- hetstillstånd hos kroppen i sin helhet, så t. ex. vid hvarjehanda kroniska sjukdomar af svårare art, och på ett dylikt svaghetstillstånd med åtei verkan på tarmkanalen torde ock den vid bleksot sä vanliga förstoppningen bero.
Dessutom kunna sjukdomar i nervsystemet, specielt i hjärna och ryggmärg, vara förbundna med förstoppning; hit hör ock den på hysteri och nervsvaghet, beroende formen.
Men utom förstoppning pä grund af ofvan antydda or- saker, ges det också en annan form — och dit torde ert onda få räknas — där förstopp- ningen är sä godt som det enda symptomet, ocli personen i fråga känner sig fullt frisk eller möjligen klagar offer lättare hufvudvärk eller » tryck åt hufvudet », kalla fötter och händer o ", s. v. Ofta fästa hithörande patienter vida mera afseende vid sitt onda, än det verk- ligen förtjänar, ty det behöfver visst icke an- tyda något sjukligt, att man ej har öppning för hvarje dag, och experimenterandet med alla möjliga afföringsmedel bringar i sådana fall långt mera skada än gagn.
Hvad behandlingen beträffar, så måste den samma på grund af de mångfaldigt vexlande orsakerna blifva väsentligt olika i de olika fallen.
Läkaren kan således ej gifva ett sana- vetsgrannt råd åt en patient, som utan vidare blott begär » ett medel mot förstoppning ».
Föreligger en tarmkatarr måste denna natur- ligtvis i första rummet melodiskt behandlas, likaså andra föreliggande sjukdomar (t. ex. bleksot), som betinga förstoppningen.
Af det ofvan sagda framgår också, att det ej heller ges en diet, som lämpar sig tor alla fall af förstoppning.
I allmänhet verkar kokt frukt (isynnerhet katrinplommon) lösande; likaså gröft bröd (t. ex. s. k. Grahambröd); dock fordrar dess användande friska digestions- organ i öfrigt.
Stillasittande lcfnadssätt bör så vidt möjligt undvikas, och man bör i mån af krafter taga riklig motion i det fria.
Vik- tiga hjälpmedel äro massage och sjukgymna- stik, i många fall äfven elektrisk behandling och kallvattenkursbehandling.
— En gammal god regel är, att man bör söka vänja sig vid en bestämd tid for afföringen och därför all- tid försöka på samma tid för hvarje dag, äf- ven om bestämdt behof ej ger sig till känna, I sådana fall, där af något skäl en verklig, pa oreaken grundad behandling icke — som eljes alltid önskligt är — kan inledas, eller vid de ofvan nämnda fallen af förstoppning med i öfrigt friskt allmäntillstånd kunna, där tillfälligt hjälpande medel synas erforderliga, såsom sådana rekommenderas: lavemang, un- gerskt bittervaiten (1 — 2 vinglas) och rhabarber- rot eller preparat däråt äfvensom sammansatt lafcritspulfvcr.
För de otaliga slags piller o. d., som i handeln utbjudas åt allmänheten, kan ej nog varnas, och deras användning fordrar i alla händelser den största försiktighet.
3).
Håll Er under den tiden absolut stilla och gör ingnidningar på magen med engelskt liniment.
Monica.
1).
I många iåll kan m; sa 1 här, då in- nägon orsak.
Så möjligen också tet underlifslidande ju föreligger.
2) Ja.
— Ja.
Prcn.
i N-a.
Ni bör vara ytterst försiktig vid valet af föda den närmaste tiden.
Lef uteslutande af uppkokt mjölk och tunna väl- lingar, löskokta eller råa ägg (förtärda som förut), hvetbröd och kallskuret färskt kött.
Ät 5 ä 6 gånger dagligen.
Förtär åtminstone en liter mjölk dagligen.
Ett järnmedel (t. ex. Bland ' s järnpiller, 3 stycken 3 gånger dagligen) beböfver Ni också.
Hvila åtminstone 2 ä 3 veckor.
1 Ged.
Vi tilltro oss ej att i detta fall kunna ge Er något råd, allraminst utan undersök- ning.
Adress: Nybrogatan 15 A, d:r f.
Hwass, mottagningstid ' /: &gt; 1- 3.
Svea.
Se svar till Eva i n:r 3.: &gt;0~årig finsk-soenska.
Enklaste medlet är att låta läkare klippa bort dem.
Möjligen kunna de ocksä knytas af.
Syster.
1).
Tvätta ställena tre gånger dag- ligen med aseptin och beströ dem därefter med potatismjöl.
2).
Nej.
Ett allvarligt sinnadt fruntimmer, som är vant att förestå ett landthushåll, önskas till den 24 april.
Lön 100 kr.
Svar snarast till Nyteboda, p. r.
[1495] F ö r e n a n s p r å k s l ö s flicka med måttliga pretentioner linnes plats som lärarinna i vanliga skolämnen och mu- sik att genast tillträda.
Eleven ny- börjare.
Närmare gen.
korrespondens med » Gerhard », Vallsta p. r.
(1482] E n ung, stark, bättre flicka kan utan afgi.
' t få grundligt lära hus- håll å l:sta klassens värdshus i små- stad, mot att hon är villig gå frun tillhanda i hushållet.
Som det på samma gång är en förtroendepost, for- dras en i allo redbar och ordentlig per- son.
Sökande, som är kunnig i bok- hålleri, föredrages.
Ingen beröring med gäster fordras eller tillätes.
Godt ech bildadt hem.
Sökande torde snarast in- sända sv.
t.
» Framtidsplats s, Iduns byrå.
[1483] Annonser.
Annonspris: 25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser) Ingen annons införes under 1 kr.
LEDIGA PLATSER.
U ti familj på landet i vacker och folkrik trakt önskas sås.
lärarinna en ung bildad flicka, som förstår att handleda små barn.
Svar med uppgifna lönepretentioner till » Förvaltare », Iduns byrå, Stockholm.
11505] (G.
11266) [1416] X i ä r a r i n n e p l a t s sökes af en för sitt kall lifligt intresserad lärarinna, van att meddela undervisning i van- liga skolämnen, språk och musik.
D e bästa vitsord.
Svar till » L.
L.&gt;, Rå- gärda, Linköping.
[1473J V ä r d i n n e p l a t s i ett fint och bildadt hem sökes af ett yngre frunt.
af bättre fam. med god uppfostr.
Den sökande är praktisk o. duglig, har fallenh.
för husl.
görom.
samt eger vana att underv.
barn och leda deras uppfostr.
i sin helhet.
Bä- sta rek.
Sv.
t.
» Värdinna, februari 1880 », Tidningskontoret, Sturegatan 7.
PLATSSÖKANDE.
E n t j u g u e t t å r i g flicka af äm- betsmannafamilj, som genomgått ele- mentarskolan i Upsala, utbildat sig i språk och musik ett år i Tyskland och ett år i Paris samt har vana vid un- dervisning, söker plats som lärarinna i familj eller skola.
Svar till » För- äldralös », A by, då referenser och vidare upplysningar lemnas.
[1486] E n u n g flicka af god familj, med lust och fallenhet för husliga göromål, äfven kunnig i sömnad och handarbe- ten, önskar plats i ett bättre större hushåll på landet nu genast eller den 1 april.
På lön fästes ej afseende, blott ett verkligt godt hem kan er- hållas.
Den härå reflekterar, torde god- hetsfullt inlemna svar till » E.
F.
», Gefie-Postens kontor i Gefle.
[1488] E n 2 2 å r s anspråksl.
flicka, van att underv.
minderår., eg. lust o. vana v. husl.
syssl., genomg.
bokhålierikurs, önskar plats ant.
s. lärarinna eller att tillhandagå husm.
samt delt.
i skrifgöro- mål.
Små pret.
Plats hos äldre dam som hjälp o. sällsk.
ant.
gärna.
Svar, märkt » Landtfiicka^, adr.
Dir. Åberg, V.
Vittusgatan 17, Karlskrona.
[1490] D hos liäradsliöfding eller krono- fogde önskas af en ung bildad flicka, van vid skrif- och kon- twsgöromål.
Den sökande liar genomgått en kurs i handels- skola.
Pretentionerna, små.
Svar till * Ellen * torde sändas till Iduns byrå.
[1506] o 10 köping, p. r.
En anspråkslös, praktisk flicka önskar plats i familj att gå frun till- handa.
I brist däraf förestå ungkarls eller enklings hushåll.
Sökanden inne- har vana vid barns vård.
A r kunnig i alla inomhus förefallande göromål.
Rekommendationer finnas från före- gående platser.
Svar till » Anna Stina », Norrköping, poste restante.
[10664] [1476] Flatssökande.
En ung flicka, enkel o. anspråkslös, som i fiere år undervisat mindre barn i vanliga skolämnen och musik, önskar sig plats som lärarinna nu med det första.
Vackra betyg finnas.
Svar sändes till » 23 år », Enkelsrud.
[1434 ' OBS.
Mraä T ill instundande sommar sökes plats af en 18-årig flicka, som varit ett år i Frankrike samt sedan september sistl. år i England.
Den sökande, som f. n. vistas i England, talar franska och engelska språken samt är kunnig i mu- sik.
Kan plats erhållas i finare familj som sällskap, ses detta hälst.
Den sö- kande är annars villig antaga annan lämplig anställning.
B ä s t a referenser kunna lemnas.
Svar under märke » Språkkunnig », torde adr.
till S. Gu- maelii Annonsbyrå, Stockholm.
(G.
11034) [1443] l o M 1 0 OBS.
Mottagningstider: kl. 10 — 11 f. m. och 2 — 4 e. m.
Helgdagar endast sjukbud.
Fullständig sjukgymnastik eiter Kellgrens metod, så väl manuel behandling som rörelsegymnastik.
Äfven m a s s a g e och h y p n o t i s k •behandling.
Tre-årig assistent hos Direktor Kell- gren i London biträder vid gymnastiken.
Tider: för Herrar kl. 9 — 11 f. m. särat kl. 3 — 5 e. m.
» för Damer kl. 12 — 3.
[1433J Panorama international, Hamngatan 18 B, 1 tr. upp.
(bredvid Svea-Salen) Denna och nästa vecka: 3:dje Serien af V ä r l d s u t s t ä l l - ningen i Paris 1 8 8 9.
Entré 3 0 öre, barn 2 0 öre.
Abonnementskort, gällande for 8 be- sök, kr.
1: 75, barn 1: 20.
Öppet alla dagar från kl. 10 — 10.
Hvarje söndag nytt program.
Lottsedlar, å 1 kr.
st. å följande gedigna Silfverarbeten.
(Vikten cirka 30 kg.
= 67 skalp.)
Kaffekanna (med afsvalningsfat) Gräddkanna, Sockerask, Sockertång, 25 Kaffekoppar med fat (af Silfver), 25 Kaffeskedar, Kaffeskedskorg, Kaffebrödskorg, Stor Kaffebricka, Dryckeskanna 1 par Ljusstakar för 5 ljus.
Dragning å ofvanstående pjäser kom- mer att försiggå den 3 april detta år.
Obs.!
Ett litet antal Lottsedlar fin- nes ännu kvar till salu hos mig och de flesta bokhand- lare i riket.
J.
J A K O B S S O N, [1508] DIVERSE.
Doktor A.
Afzelius L i l l a V a t t a g a l n i i 2 4, 9 — 10 och 2 - 3.
Mag- och hudsjukdomar.
H341] 33 af god familj, kunnig i att se om ett hushåll, önskar plats till våren att del- taga i vården om hushållet, biträde med skrifgöromål eller undervisa min- dre barn i första grunderna i svenska ämnen.
Lönepretentioner små.
Goda rekommendationer.
Vidare meddelar Fru Bäcksell, Hernösand.
[1501] r Juvelerare &amp; Guldsmed SÖDERHAMN.
[(}.
H427] [1492] f l i c k a o [1357] E n u n g flicka önskar plats att gå frun tillhanda till den 14 mars.
Svar torde sändas till » Hilma », Lännäs, poste restante.
[1585] TDoljtos C a r l u n g t W a l l i n g a t a n nedre botten.
C.
E n u n g flicka af god familj, som genomg.
åttakl.
lärov.
och dessutom en nionde klass, lärarinne-klassen, samt eger ett och ett hälft års vana vid un- dervisning, söker sig plats som lära- rinna.
Underv.
kan meddelas i vanliga skolämnen och språk samt i musik åt nybörjare.
Reflekterande härå hänvände sig i förseglad biljett till » X.
1 9 », Ostgöta Correspondentens kontor, Lin- K J O H A N N E S SCHMIDT, [1512] P l a t s E n Rättelse.
1 förra numrets läkareråd står i svaret till Vrenumeranl i H — m: oanvänd den behandling, som finnes iöreskrifven i n:r 3 », hvilket skall vara: » för Eva i n:r 3 ».
E n ting flicka, som i sitt hem under 2 år bitr.
vid sköt.
af de husl.
göromålen och dessutom varit i landt- hush.
icack., söker pl.
i fam. på landet.
Hon är villig att i början betala, men vill helst göra nytta för sig.
Ett godt o. vänl.
hem önskas.
Svar torde sändas till » A.
K.
», Norrköping, p. r. piensbuug Drottninggatan 3 3.
Hvardagar ' / z3 — ' / 24.
Helgdagar 10 — 11.
Behandlar företrädesvis Barnsjuk- domar.
En 42 års ungkarl med sin gamla moder önskar att under mars månad blifva inackorderad på en större egen- dom, i ett bildadt, elegant och godt hem, med goda kommunikationer högst 15 mil från Stockholm, där hvila och litet förströelse kunna erhållas; på pris fästes ej afseende.
Svar i biljett märkt » Fru och Fabrikör L., pöste restante, Stockholm.
* [1489] [1343] Doktor Per Johansson Riddargatan 2.
Mottagn.
kl. 9 — 10 f. m. och 2 — 3 e. m. IVied.
D r ERNST SALEN, Ö g o n l ä k a r e.
Bostad: Stora Vattugatan 2, Mottagning: helgfria dagar kl. I 1 0 - 1 12 f. m.
[U 6 i] D o k t o r 12 I stället för till u t l a n d e t.
R u n b o r g -, Brunkebergstorg 12, kl. 9 — 10 f.
ro., 3 — 4 e. m., behandlar företrädesvis bröstsjukdomar, särskildt lungsot.
[1465] En elegant papegojbur af messing till ett pris af 50 kronor och en slotttik- nande voliere (större fågelbur) med flagg- beprydd kupol och fyra likaledes flagg- beprydda torn, ringar, gungor, karu- seller, afskilda mat- och badrum för hvarje afdelning m. m. där fåglarne, om så önskas, kunna afstängas hvar sort för sig, till ett pris af 75 kronor, finnas till salu och påseende efter an- visning af Iduns Redaktion.
[1497] S.
1.
TB - \ - å Småbröd, Tårtor, Ot \ i d " 0 Q A, Spis- och Knäcke- bröd, Limpor, Karamellkokning, Jäst- beredning m. m. m. m. a 0.75 i hvarje bokhandel eller ock genom insändande af 75 öre i frimärken till C.
0.
Ekblad &amp; Comps bokhandel, [11931 Vestervik.
1890 66 Prisfrågor VII — IX.
(Af samtliga till Redaktionen insända frågor, afsedda att införas å vår vanliga afdelniDg för » Frå- gor och svar », utvälja vi till hvartannat nummer tre, hvilka vi numrera i särskild följd med ro- merska siffror.
För det bästa och mest uttömmande svaret å någon af dessa tre frågor, hvilket in- sändes inom 14 dagar efter det resp. numrets datum, utbetalas för hvarje gång Unga Damer!
Inackorderingar mottagas fortfarande på Höryd, och undervisas uti matlag- lagning, väfnader, såsom drällar, da- mast, krabbasnår, dukagång, noppväf- nader m. m., handarbeten, knyppling.
glansstrykning m. m. Afgift 30 kr.
i månaden och för helt år 300 kr.
Adress: Fru Kristina Pettersson, Höryd, Hvetlanda.
[1496] förbehållande kronor, vi oss att på öfligt sätt få efter godtfinnande begagna oss af äfven ej belönade skrifvel- ser.)
VII.
Min man bfverraskar mig i snart sagdt sista stund med underrät- telsen, alt han medför ett par affärsvän- ner till middagen.
Hur skall jag väl nu i all hast bära mig åt för att snab- bast och bekvämast fa en presentabel middag i ordning, frågar en fru, som blifvit » bränd ».
VIII.
Jag är en stor älskare af fåg- lar och har i mitt unga hem lagt mig till med en hel liten koloni af kanarie- fåglar och diverse andra s. k. lyxfåglar.
För en sakkunnig framställning om - de- ras vård och skötsel blefve jag mycket tacksam.
» Nygift ».
IX.
Skulle någon af Iduns läsarin- nor vilja gifoa mig en fullständig för- klaring på, hur man uppritar mönster på ply&amp;ch och kläde, samt hvilka fär- ger som äro lämpligast därtill.
Aida.
fltt de kastas pä ^^fxrttX Junge Mädehen [1502] För unga flickor börjas den 1 april, i bildadt hem på landet, naturskön, liflig och helsosam trakt, en enkel kurs i matlagning och handarbeten, under praktisk husmoders ledning.
Pris 25 kr.
pr månad.
Mot något högre afgift äfven undervisning i musik.
Vidare genom brefvexling med » Husmoder », Jönköping.
[1500] r r Teater-Premie-Obligationer på V e x e l k o n t o r e t, S k e p p s b r o n 3 6, S t o c k h o l m.
P r i s p r k o n t a n t 28 k r o n o r.
Obligationerna säljas äfven på m å n a t l i g a a f b e t a l n i n g a r på följ.
vil- kor: E n Obligation erhålles mot 13 inbetalningar af kr.
2: 60 i mån.
; T v å Obligationer mot 13 inbetaln.
af kr.
5 i mån; F e m Obligationer mot 16 in- beta ln.
af kr.
10 i mån.
Tvänne utlottningar årligen.
Fullständig beskrifning sändes mot 10- öres porto.
Hvarje obligation skall o v i l k o r l i g e n utfalla med vinst från k r.
30 till k r.
40,000.
[löii] Vexelkontoret, Skeppsbron 36, Stockholm.
Stärkelse, Bröst- och lungskyddare, Till täflan med 10 års dotter önskas i god familj på landet en frisk jemnårig flicka till inackordering.
God vård och under- visning af skicklig lärarinna utlofvas Vidare meddelar fru H.
H A L L, Jön- köping.
svenskt fabri- kat, gifver lin- net, utan att för- störa det, en bländande hvil fä-g.
Till salu hos alla speceri- handlande i ri- bästa medel för att undvika fa lunginflammation och lungkatarr.
Säljas i 4 storlekar, för barn, 2 å 2: 50 pr st., och större 3 å 3: 50 pr st. expedieras mot efter- kraf af [G.
11543] [147S] Begagnade frimärken köpas till hög- sta pris.
Uppgift å valör samt antal af äldre och nyare sorter, sändas, helst med utsatt pris, till » Philatelist&gt;, Nässjö.
[G.
208] [1479] Oscar Rydström § (g.
10767) E s k i l s t u n a.
ket.
[1428] N:r 4 0 4.
Går den rom, som finnes i flsk, som hunnit dö, an till kläckuing, och hur bör tillvägagås vid fiskodling?
Hvilket natio- n * lslöseri vi begå, då vi anrätta rom som födoämne, är ju lätt insedt.
L.
S.
N:r 4 0 5.
Hvilken lärobok i stenograf!
är den bästa för nybegynnare?
Pris?
» Vetgirig skolgosse ».
N:r 406.
En ung oerfaren husmoder fiägar, hvad man kan använda tomma tändsticks- lådor t 11.
N:r 4 0 7.
Hvilken är den skickligaste lä- raren i labiologi?
Är det möj igt, att et ' godt resultat kan vinnas, huru lang tid behöfves och hvad är priset?
Tacksam om skyndsamt svar erhälles.
Döf prenumerant.
N:r 4 0 8.
Frågas, hur jag snäll fa ett par gamla gullski nsskor att se ut som nya igen; de äro nu aildeles röda.
En gammal mamsell.
N:r 4 0 9.
Vill någon af Iduns läsarinnor godhetsfullt gifva ett ^odt råd om bästa sätiet att fö&lt;vnra ost, så att den ej möglar.
W. N:r 410.
Vore mycket tacksam, om någon ville tnfvfl, ett recept lör tillverkande af s k. märgpomada.
W. Nr 4!
I.
Hvilken blandning är bäst att använda för färgning e.ler rengöring af en brjt vojlock.
Eyttarinna.
Nr 4 1 2.
Finnes något medel mot vårtor, som uppkommit i ansiktet.
L.
S.
N:r 413.
Vore mycket tacksam, om nSgon af Iduns ärade läsarinnor ville godhetsfullt upplysa mig om, huru man pä bä-ta sätt skall fä s. k. äppleknyten eller äppelmunkar särat äppelkransar.
Likaså vore jag tacksam för en beskrifning pä » Hamburger-skorpor ».
Olga.
N:r 41 4.
Någon af Iduns läsarinnor eller läsare torde godhetsfullt uppgifva någon bok, lämplig till ledning för den, som.
i brist på lärare, viil på egen hand studera fysiognomi.
Mycket tacksam för upplysningar förblifver Annan.
Svar.
N:r 3 6 2.
De tre unga finska, i högsta, grad närsynta systrarna, som ej vilja be- gagna pince-nez eller glasögon, tillrådas pä det kraftigaste att titta i kikare.
Vänligen Farbror Erik.
N:r 3 6 3.
Dylik spån erhålles från Hemsjö spånfabtik, adress Hnn&gt;-jö.
N:r 3 6 4.
Jästa strufvor tillagas som följer: 5 ägg vispas väl, sedan påhälles 65 cl.
(Vt kanna) ljum mjölk, litet saffran, korinter, elt par skedblad god jäst samt så mycket mjöl, att det ringlar sig efter vispen; ställes så, helst i en stenkruka med en duk öfver, för att jäsa.
Då det synes jäst, hälles en slef smet uti cn sä kallad struftratt, som föres fram (1469] års 1 8 9 © Frö-priskurant utdelas gratis, sändes franko.
SVENSONS Fröhandel Lilla Nygatan 17, Pröfva Svea klädningstyget är tillverkadt af allra finaste kamgarn, mycket segt och starkt (glider ej), tillverkas i mo- dernaste mönster och äkta färger, priset endast 63 öre metern = 37 öre aln.
En vara jämngod med » Svea-tyget » gäller eljes i handeln 84 öre metern.
A. Williamson, Stockholm.
Obs.
Den, som ej är belåten med sända varor, får retournera dem.
Profver sändas endast, då 20 öre bifogas.
Tandläkaren R O L A N D MARTINS T GRANNS AMYKOS FÖR TOALETTEN rekommenderas som ett förträffligt mun- och tandkonserveringsmedel och ett kraftigt läkemedel i hals- och hudsjuk- domar.
Säljes i välförsedda detaljaffärer.
Efterse noga att hvarje flaska ofvanpå korken Nordisk Konst- och Slöjdutställning 9 Kungsgatan 9.
[1504] FR. E N G B L O M.
a n d p n h e r försäljes i Stockholm: på alla Apotek, hos C F.
D u f v a, Drottninggatan 41, i de större parfymbodarna, med flere ställen.
[1332] Bettina Le-^usohns Bokbinderi 26 Malmskilnadsgatan 26 utföres fort, väl och till billiga priser allt, som till yrket kan hän- föras.
[1494] Guld-, Silf- Ver, Nusilf- Ver- o. G r a - nat-arbeten Förlofnings- och Vigselrin- gar.
Ständigt lager, till billiga priser.
JBe- stälb ing och reparationer utföras med omsorg.
14 Vesterlånggatan 14.
[1503] A ugust J ulius Kongl.
Hof-Leverantör.
Speceri-, Viii-ocl DelMessiapsin i parti och minut, 38 Drottninggatan 38.
Allm.
Tel. 44 58.
Bell.
916.
[1480] bär vidstående Cremefärgade gardintyger, vackra och varaktiga, tillverkas och för- säljas af Fru Emelie Kjellén i Nässjö.
Profver på begäran mot porto.
[1191] fabriksmärke.
[1513] Begagnade frimärken af de till 10-öres valör omstämplade f. d.
12 &amp; 24-öres, uppköpas: blåa it 1, gula och tjänstefrimärken å 5 öre st. Likvid omgående.
Efterkraf på begäran.
Ivar Hegardt, Brännkyrkogatan 6, Stockholm.
(G.
642).
Träskulptur, målningar, Konstvafnader (1375) Stockholm.
[1507] HENRIK Svea-tyget!
[1487] Svenska arbeten.
Frågor.
Tsa / bella.
S e o k n i a n.
Sånglärarinna 25 Kommendörsgatan III.
(Se den större annonsen i n: r 5 för i år.)
' Kronor 4 0, 0 0 0, 2 5, 0 0 0, 15,000, 10,000, 5,000 m. fl.
större belopp kunna vinnas genom k ö p af [G.
11611] [1498] V befaraan 5 sS finden in Deutschland vorziigliche Pen- sion in der Familie eines Schuldirek- tors.
Nähere Auskunft erteilt.
Fri: Donker, Lehrerin in Stockholm, Öster- an lektris föreläser svenska eller franska mot 25 öre pr timme.
Pianolektioner till 1 kr.
pr hel, 50 öre pr half timme.
Svar till » G.
F.
», Hamngatan 13, Tidningskontoret.
a t t m a n b e h ö f v e r ^S^T f f l O O '!
^ ^ - * ^ tandning genom glöd.
Allestädes där [ill * * ' ^sss * - ' " ^ i ä ädd om möbler, mattor m. m. rekom- P 0^_-^s5 ' ' inenderas särskildt och uteslutande [1-181] E n k ö p i n g s Saker hetständstiekor.
l l a n malmsgatan 27. ett pris af tio Enköpings Säkerhetständstickor ^ ^ f ^ i äro genom sin mycket omsorgsfulla impreg- ^ » - ^ ^ ^ ^ U g l nering de minst eldfarliga, som före- ^•fH^^^^ komma i marknaden.
Sedan lågan släckts, kunna ^ ^ f - h fängda saker, utan [1509] B J I X C E L S I O R - T Direkt fr. produktionsorten iiiorteraat, ofiJrMsMt X K I N E S I S K T TE CEL X CEL med fin arom försäljes i ISIOE flere utmärkta o. prisbilliga SIOE T Se den större annonsen i n:r 3 för i år.
[1434] IE kvaliteter gen.
Hrr Speceri- handl.
En gros lager hos Otto Dahlström &amp; Co. T X C E L S I O K - T T T T V [i47 76]
67 ombesörjer genom fullt åt Iduns saker kompetenta personer uppköp i alla möjliga branscher g r a t i s abonnenter och för uppdrag åt andra mot en obetydlig ersättning.
skickas mot efterkraf och få returneras (dock genast) mot Alla fraktkostnaden.
Dubbelt porto torde medsändas.
och åter Öfver kokande smör.
Ätas varma, Öfverströdda med socker och kanel.
Ina.
H \ V 3 7 4.
I en half liter varmt vatten upp- löser man en handfull koksalt eller aluo, fuktar fönstersvampen därmed, och bestryker så de frusna rutorna.
Isen skall geuast för- svinna, och när man torkat rutorna med en ren och torr duk, skola de vara fullkomligt rena och klara.
En gammal mamsell.
N:r 3 7 5.
Ett bepröfvadt och godt befunnet medel att fylla en mindre springa mellan tvänne tänder är hvitt vax, som kan fäs på hvarje välförsedt apotek.
Mångårig tandläkarkund.
N:r 3 8 0.
Tag en sten och slipa pannan eller grytan med, smörj in den sedan med något flott, lät den efter detta stå öfver elden.
Förnya detta några gånger, och grytan blir förträfflig.
Hildur.
N:r 3 8 9 a.
Ett » oskadligt » medel mot armsvett är att morgon och afton tvätta sig cät med tvål och vatten, begagna ylletröja under linnet om dagen, inga hårdt åtsittande eller lör varma lif och intet, som går högt under armarne.
Nyttja helst tricot.
Begagna ej daglinnet om natten.
Orsaken till arm- svett är nämligen oftast brist på — luft och vatten.
Annalisa.
N:r 3 9 0, Begår personen handlingar, som äro förakt värda, dä är troligt, att kärleken är sinnlig passion, som kan finnas till en lid.
Förakta dä först — er egen känsla.
Har åter från början kärleken varit ren, så kan den visserligen finnas, sedan föremålet visat sif?
ovärdigt.
En moder kan ju älska ett fallet barn.
Förakta då felet och gör för per- sonen, hvad en moder skulle gjort.
Annalisa.
N:r 3 9 7.
Handväfstolar för flossa-väfnad m. m. finnas till salu hos fru Stable, Brahe- gatan 46, 4 tr. upp, Sthlm.
^ v^Svart V ¿^0 £yS S X v a v r a t r t h helsiden Merveilleux frân 1: 68 pr meter helsiden Merveilleux lima frân 3 kr.
pr e i s i d e n F a i l, e f r â n 2: 1 0 p r m e t e r = 1: 5 Hvit halfsiden Atlas tili brudklädn.
fr. 1: 68 prmtr == Hv.
o. crème helsiden Duchesse tili brudkl.fr.6kr.
prm.
= 3:; mmma Hv.
o. crème helsiden Merveilleux tili brudkl.fr.
2:50 pr m. Hv.
o. crème helylïe Cachemire, dubbel b r.
, f r.
l: 6 8 p r m.
= Kulört helsiden Merveilleux i alla färgerfr.
2: 5 0 p r m.
^ = 1: 5 0 p r Rekvisitioner från landsorten gående expedieras pr om- m o t efterkraf.
[1371] O " co Försök u p p l a g o H Germania klädningstyget är ett nytt, nästan outslitligt, tjockt och varmt klädningstyg, som tillverkas i moderna mönster.
Priset endast 49 öre metern = 29 öre aln.
Kan endast köpas hos tillverkaren A. Williamson, Stockholm.
Vesterlånggatan 57, 1 tr. upp.
Pä Fahlcrantz &amp; C:os för- lag hafva nyligen utkommit: n y a Germania!
u r s m ö d samlade r 8 e u a p blandad efter engelsk och frausysk smak, flere sorter.
Biffstekssås.
9 Iklf^lyriseräimlffl S o j a o 7 B SÅNGUNDERVISNING.
H.
53 Min Prisiuranter gratis.
I, u s m ö d r a r!
Otto Elmgren, Vesterlånggatan 06.
Sparsamma k alla A slags CP ' ™ ™ œ utkommen franko.
" ~^SfiL Helsingborg P.
| b a e a kilo ull till v i] oeh tillsändes (Om 2 0 öre i / frimärken insän- \ das till Skandi- / navlsk Modetld-; ning, Stockholm, t erhålles pr om- Härmed tlllkännagifves, att jag efter min moder Fru B, Sundemans frånfålleöfvertagit den Ylleaffär, hon bedref I n; r 11 Artille- rigatan.
Ull och gammalt ylle mottages hä- danefter till spanad, Väfning af tyger, scha- lar, filtar m, m, hvarje dag I Klara Norra Kyrkogata 12, 1 tr. Hvar och en får s i t t ylle tillbaka I form af garn, Jffidur Andersson.
fodd Sun ndeman.
Telefon 7 9 4, [1361] / S priskurant artiklar^flj N.
Fruar.
OBS.
Blott ett hälft hvarje kilo gammalt ylle I nya O p I a n ts k o I e Kasten aldrig bort gammalt stick- ylle!
Undertecknad emottager jämte ull äfven gammalt ylie till spinning, väfning (för hand), schal- och filtbe- redning.
H o s mig spunnet s. k. tras- garn är bevisligen det bästa och vack- raste, som kan erhållas.
Spånadslönen den billigaste i Stockholm.
Berednin- gen af filtar oöfverträffad.
[1339] A A \ L öfver rikhaltiga förråd af 7 Zulamith Wellander.
SACKMANN Drottninggatan 5 3 - R H a. Malda kryddor (garanteras oblan- a s 0 dade) på bleckdosor med genomborradt lock.
Bordsalt i paket om 425 gram (= 1 skalp.)
nere gånger prisbelönade och fullt jäm- förliga med de bästa utländska fabrikat.
Tillhandahållas hos Hrr specerihand- lare.
[1339] och berättelser _ S — g.
Saken är nog behjärtansvärd, hvardagslifvet det medgifva vi gärna.
Men vi kunna omöj- ligen fästa någqn vikt vid anonyma skritVel- omfattande de tre serierna: ser, helst då det gäller dylika saker.
De dagliga tidningarna torde för öfrigt vara lämp- HTarilagSniäMisKor, 3:e upplagan à 3,2I ligast för dylika upprop.
Men ej heller de kunna egna någon uppmärksamhet åt ano- Genom lOrgnetteB.
2:a upplagan å 3,2: nyma upprop.
— Hjärtligt tack för öfriyt 2:a upplagan å 1,75 för edra goda tankar om Iduu!
Senapskorn.
Detta var ju ej den enda för- Vid k^p på en gång af alla ändringen, vi vidtagit.
Deras syfte har Ni Ire seiierna erhållas de utan nog märkt — att undvika att onödigt såra, då saken ju ändå lika godt kom fram.
Kan Ni förhöjning i priset inbundna klandra oss därför?
i två prydliga band.
Ivar Blå.
Tack; men kanske bäst spara det till badsäsongen.
A — a.
Edert förslag skall tagas i allvarligt Öfvervägande.
Den af Eder föreslagna per- Julius S t i n d e s böcker: sonen befattar sig numera ej med dylikt.
Möjligen kunna vi finna någon annan.
Hjärt- BorprMK eller HerrsKajet BncMolz, ligt tack för edra vänliga ord om Idun.
Hanna.
Årgång 1888 finnes ej komplett, I, 3:e uppl., à 2,25 1889 kan erhållas om någon tid, när tvänne II à 2,oo D U utgångna n:r hunnit omtryckas.
I I I (» Fru Wilhelmina »).
.
.
à 2,25 Viola.
Tack för edra sakkunniga bidrag.
Ni är alltid gärna sedd i Idun.
BorgarTolK på resa, 2:a uppi., à i, Vera och Bissan.
Tack; vi få väl vänta er åter?
fru BMMz i Orienten &amp; 2,75 Ergo.
Nykterhetssträfvandet bar rätt att göra anspråk på allt erkännande, det med- gifva vi odeladt och gärna, men en så rigorös N.
P.
Ö d m a n s s e n a s t e b o k: uppfattning, som den hvilken förestafvat eder skrifvelse, synes oss opraktisk och öfver- spänd.
rrån Vår- och sommardagar, Montmorency.
Vi mottaga med tacksamhet Förra samlingen, Che tusendet à 2,25 ert anbud.
föröken E.
Nord och Hilda Stenberg, som Senare samlingen, 4:e tusendet à 2,so rekvirerat permar till Idun 1889, torde till [1452J expediiionen insända fullständigare adresser i och för permarnas expedierande, Janne.
Stor tack för bidragen.
Vi såge gärna, att Ni en dag gjorde oss ett besök å redaktionsbyrån, helst kl. 10 — 11 f. in, då huvudredaktören säkrast träffas.
Ty Ni är ju stockholmsbo?
Lo.
Vi.ämna använda den i vår och blefve Efter den berömda Marchesiska me- tacksamma, om Ni, när tiden är inne, ytter- toden utbildas af undertecknad såväl ligare påminde.
Bed.
Herrar som Damer.
Priset: G kr.
för hel timma.
Innehållsförteckning; 4 » » half » Josefina AVettergrund (Lea); af Birger SchÖld- Anmälningar emottagas alla helgfria ström.
(Med porträtt).
— Med 117, procent.
— Onda tungor; af E. O. Feld.
— En sed, dagar 1 0 - 1 1 f. m., 4 — 6 e. m. Adolf Fr. Kyrkogata 9 A I I I.
som är en osed; af M.
• -- En vintermorgon i Paris ' hallar; några studier frän franska kö- kets förrum af Alvar Arftvidsxon.
(Forts, oeli slut).
— Om en god och prydlig bädd; af Premiers ånger ska.
[1436] Ebon Hoi.
— Maria Mitchell.
— Iduns må- c d!
Ä t t i k a pä flaskor för ut- spädning.
D i l l i n g s skisser a Concentrerad af L.
r Försöken Th. Winborg &lt; &amp; C:is i Stockholm tillverknngar af Obs.
Den, som ej är belåten med sända varor, får retournera dem.
Profver endast då 20 öre följa.
[1374] Breflåda.
nadsrevy; af t tio Sjögren.
— April i februari; af Daniel F — m.
— Nelly Bly.
— Smånotiser från kvinnovärlden.
— Teater och musik.
— Besegrad; berättelse af Elisabeth Kvylenstierna.
(Fortsattes).
Förslag till matordning lör veckan 9 — 15 febr.
— Bostaden.
— Husgerådet.
— Skaffe- riet.
— Matlagning.
— Efterrätter.
— Inlägg- ningar.
— Hushållet.
— Handarbeten.
— Fön- sterträdgården.
— Väfning.
— Allmännyttigt.
— Läkareråd.
— Prisfrågor VII — IX.
— Frå- gor.
— Svar.
— Breflåda.
2 Svart helsiden Victoria Garantie fr. 6 kr.
pr meter s ^ $ ^ ^ &gt;§s^yr r 8 &gt;^§^r ^T^r ^ ^ S ^ S S J 33 i sept.
1889 E N Jk.
H.
A.
2 I / Häftet innehål- /, j ler mer an 50 yp- 1; perliga illustrat.
1) jemte beskrifnin- H.
1 [gar öfver drägter, il hattar, handarb., f monogram m. m.
3 3 S E N gående ett ele- I gant 20- ä 24- \ sid. profnummer /, i fint koloreradt) omslag afdenlö- (pande årgången.-)!
0 Ö R E.
j Endast n:r 1 — j detpräktiga brud-; utstyrselnumret \ — betingar ett (1 pris al " 40 Öre.)
Tio n:r lenmas f| för I; 2ofór2 ^ J 5 U) M ^ 1890 å r s i = Svenska |j ulle och Broderier.
™ Stockholm: endast Drottninggatan 36.
_ I L U N D Fru GUSTAF HOLMBLOM!
Konstväfnader W: T h o r a Kulle.
N [1371] | KAPP-FABRIK 3 8 F R Ö - K A T Å L O G är nu utkommen och tillsändas enhvar på begäran gratis och franko.
Vesterlånggatan 3 8 ij Nedra botten, I o.
2 tr. upp.
[1352 Fröodlingens 1 G ö t e b o r g.
(Nord.
A.
- B.
Göt.
2748x2) Fröhandel, [1474] CP
IDUN ISM) CARL • Etui- &amp; Portföljfabrik.
Specialaffär I, i for alla slags teringar.
A- m 0 n ^ $ HANDSK-AFFÄRER T e i e i o 1 &gt; J 4 ^ 3 6 V &lt; * * O &amp; 9 7 rekommenderas.
Pris å billiga H a n d s k a r, 0 3 8 Hamngatan 4 knappar, breda silkessömmar STOCKHOLM.
5 snörknäppen, d; o Finaste monteringsaffär.
M. Tersmeden.
af råg tilkerkadt bröd, värdefullt näringsmedel, mycket lättsmält.
W O O CD - 3 ¡3- Cakes och Biscuits fullt jämförliga med de engelska.
» CD " Utförlig Priskurant (t » io L U D V I G OHLSON, Stockholm.
Regeringsgatan Bort med liktornarne!
Deletor.
- Ett nytt, osvikligt, smärtfritt lik- tornsmedel (bättre än Collodin ocb alla andra lik töras medel) borttager full- komligt liktoraar med roten inom kor- taste tid.
Inlagdt i eleganta karton- ger bar Delctor den stora fördelen fram- for alla dylika medel, att man stän- digt bär det på sig.
Hvar ocb en som bar liktornar skall skatta sig lycklig efter att bafva användt Deletor.
Hvarje kartong kostar 1 kr., som in- sändes som postanvisning eller i spar- märken.
Post- o.
telegrafadress » De- letor », Mörsil.
[1340] g M " - „ 3 C 5 — Ett tillfälle att Mpa så Ul igt i Spisbröd återkommer aldrig.
30,000 meter l:ma Halfylle Flanell som kostat grå 70 öre, röd 88 öre och hvit 84 öre, bortslumpas till grå 51 öre, röd 01 öre och hvit 61 öie metern.
A. Williamson, Stockholm.
Vesterlånggatan 57, 1 tr. upp.
[1373] Stockholm, Biblioteksgatan 5.
Knäckebrcd Telefon 62 59. s a m t s till I d u n iSS§ finnas nu tillgängliga i på samma gång e l e g a n t och p r a k t i s k u t - s t y r s e l, så att damm och smuts ej häfta vid dem.
De tillhandahållas dels i b l å t t o c h g n i d, dels i r ö d t o c h g n i d med k l o t h r y g g.
Priset är i år 1 1ILX * OIX £ * 2 3 ö r o.
Inga permar expedieras, utan att beloppet först insändts antingen medels postanvisning eller ock i sparmärken (ej frimärken!).
Efter er- farenheten från förra året, vilja vi enträget uppmana Iduns läsarinnor att med första insända sina rekvisitioner, på det de må vara säkra om att ej komma, sedan upplagan, som på förhand bestämmes, är slut- såld.
O f o s.
I Dem af Iduns läsarinnor, som sakna n:r 7 och 9 for detta år, meddelas, att dessa nummer komma att nytryckas på nyåret, för så vidt minst 100 anmälningar härom, åtföljda af rekvisition på permar, ingå.
För öfrigt kunna öfriga nummer af årgången erhållas till komplettering mot insändande af 15 öre i frimärken pr nummer.
Med 33 öre, [1-1681 w C /) O HES S3 ¿5 w —:, Mört och val- smakande C. W. Schumacher, Kongl.
Hofleverantör, STOCKHOLM, 17 Norrlandsgatan 17.
Orter fr. landsorten expedieras jr omf.
[Uéi] I Undervisning meddelas i alla merkantila ämnen, hvaribland språk och stenografi.
I Inträde i läroverket kan ske vid hvilken tidpunkt på året som helst, så långt utrym- jaet medgifver.
Anmälningstid: under sommarmånaderna kl.
10 — %?, under vin- termånaderna hvardagar kl. ValO — 1 och 8 — V 7 söndagar kl. ' ¡.¿9 — Vall.
Dugliga biträden anbefallas i Herrar Affärsmäns benägna åtanke.
Revisioner verkställas af pålitliga personer.
A skrifvelser anhälles om fullständig adress.
[1463] P e r m a r N &amp; Göteborg Smedman den yngres Handels-Skola, 16. fl423] lemnas på begäran.
g-cS o Stockholm ländska fabriker.
Största lager!
Billigaste priser!
Fullkomlig garanti!
Liberala be- talningsvilkor!
OBS!
Äldre instrument tagas i utbyte.
Spisbröd mauga sorter, tillverkade af de bästa rudimaterier, oöfverträffade i välsmak och näringsvärde.
Bröderna-Larsson &amp; Komp., Telegrafgränd 1. harmoDinni 16 Q. Patenterade Mattsopningsmaskiner rengöra mattorna fullkomligt, utan att slita dem, åstadkomma intet dam vid sopningen.
Böra icke saknas i något hem, där mattor finnas.
Blifva i lä ng- den billigare än andra mattsopare.
Försäljas af pitti, B B J B &amp; Orpl- Maltose-Pumpernickel kr.
2: — Rikt sortiment af Bali landsliar i alla längder till billigaste pris.
BUTIKER: 5 Sturegatan 5, 24 Södermalmstorg 24, 45 Vesteriånggatan 45.
Handskar hemsändas rid rekvisition pr Telefon: 224G.
[22161 medel mot klenhet, nervositet, öfveransträngning genom själsarbete, rekreation för personer med stilla- sittande arbete.
Pris pr månad 10 kr., virke in- begripet; februari — juni 25 kr.
För skolbarn kl. C — 7,30 e. m. till lägre pris.
Anmälningar mot- tagas 10 — 11 Drottninggatan 82, öfver gården.
Z3 kr.
2: — ....
Billigaste priser å alla slag af Goda varor.
Billigt pris.
Ferm expedition, p ... kr.
1: 50 .... V i n t e r Ii a n d s k a r.
CD [i5io] d:o 0 knapps Mousquetaires Svensk tillverkning.]
MALMBERGS Tälreiiomiiierade utmärkt högaktning Frithiof (1359) Hellberg Bed.
o. utgifvare af Idun.
40 öre.
Drottningg.
7 7.
10 kg.
hemsändes.
O b s.
Hvarje kaka märkt med E.
S.
— E.
K. Samuelsson.
Etabl.
1854.
Telefon 59 20.
[1384] Agg- [1469] Ofverthuns omtyckta Hönsgårds A g g, fina Löskoknings- o. Mat- ägg.
Äggaffären Gallus, 1 Mästersamuelsg .53, nära Drottninggatan.
Allm.
Telef.
710.
Alla fördelar framför andra sorter!
Allmänt erkändt bästa Snörlif " L a G-racieuse ", såväl i hög-a som låga former, finnes endast att erhålla hos Hexiric Kongl.
Labatt, Hofleverantör, 27 Obs.
Drottninggatan 27 Stockholm.
Tillsändes, om lifvidden uppgifves i centimeter eller decimaltum.
[1355] O b s e r v e r a n o g a, A x e l M a r c u s, 17 Drottninggatan 17, Stockholms S t ö r s t a Modeaffär för endast detail, sändas p r o f v e r å alla moderna Baltyger i silke, ylle och bomull, att från samt förfärdigas skyndsamt, elegant och billigt alla slags I C L Ä D N I N G r A R samt M O B i Gr O N K O C K A K.
[1388] STOCKHOLM, OEItNAJSDTS BOKTKYCKEItr-AKTIKJiOLAO " r *, „ » ra ost, sa » ••_ --, „nksaiD, om «-o- _ T-V .. ÍTTO
