# ID: svediakorp-per774
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1890
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 35,835
# sentences: 1,656
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Sfttrl-hnhii, Crrnamlh Fredagen den 26 september 1890.
N:r 39 (145) Tidningen kostar Aiuioii * i&gt;rix: endast 1 kr.
för kvartalet, med 35 öre pr petitrad (10 stafvelser).
Pör » Platssökande ' oeh ' Lediga platser.
Iduns- Mode- och Mönstertidning 1 kr.
65 öre; 25 öre.
postarvodet inberäknadt.
Utländska annonser 70 öre pr petitrad.
Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG.
Träffas å byrån kl. 9 - 1 0 Allm.
Telef.
6 1 4 7.
Utgrifniug-stid: hvarje helgfri fredag.
Lösnummerpris: 1 5 öre (vid kompletteringar).
Il^fr.-AlMtb.
3:dje årg.
H a m n g a t a n 1 6, 2Va t r.
(midt för Kungsträdgården.)
Prenumeration sker i landsorten å post- anstall, i Stockholm hos redaktionen.
Dagmar Thomas i h a haft en ameri- k a n s k v e c k a eller, o m ni så v i l l, ett par.
Allt amerikanskt h a r varit p å m o d e t.
D e n stjärnströdda flaggan har broderligt fladdrat bred- vid den k o r s t e c k n a d e b l å - g u l a, B a l t i m o r e s hvita, jättelika, e g e n d o m l i g t for- m a d e s k r o f har l a g t be- slag p å den a l l m ä n n a uppmärksamheten, och den stora r e p u b l i k e n s sjö- officerare ha varit l i k a så fjäsade s o m en g å n g d e kejserliga t y s k a.
M e d ett o r d, A m e r i k a har v a - rit p å m o d e t, o c h det har u n d e r fjorton d a r varit mera p o p u l ä r t hos oss än någonsin. "
D e t är o c k s å därför vi b e g a g n a tillfället att i vårt porträttgalleri pre- sentera mrs William Tho- mas, f ö d d Dagmar Eli- sabeth Törnebladh.
Hustrun till en mi- nister!
Inte sannt, det l i g g e r mycket i de orden?
E n bemärkt och afundad ställning, ett o m v e x l a n d e lif, m a k t o c h ära, fester o c h glans, g l i m r a n d e j u - veler o c h praktfulla toa- letter — allt h v a d en k v i n n a kan d r ö m m a o m.
.
.
k a n åstunda.
I Hustrun nister!
till en mi- Det är det hasta inträdeskort till d e ut- söktaste kretsar, det be- rättigar till utmärkelser och ärebetygelser, det ö p p n a r dörrarna till d e mäktiges g e m a k.
.
.
till hofvens salar, o c h d e t s k ä n k e r rika tillfällen att låta skönhet, b e h a g och b e g å f n i n g v i n n a nästan o b e g r ä n s a d e segrar.
Hustrun nister!
till en mi- H v e m v e t i c k e, hvil- ken roll k v i n n a n spelat i politiken!
Där diplo- matens skarpsinne u p p - hört, där ha hennes fina instinkt o c h b e d å r a n d e skönhet tagit v i d.
K v i n - nan har alltid varit di- p l o m a t e n s h e m l i g a fiende eller b u n d s f ö r v a n d t.
O e h alltid lika förslagen.
D e t är k v i n n a n, s o m funnit u p p historien, m ä n s o m utfört o c h skrifvit d e n, utbrister P e l l e t a n.
Det är att g å för l å n g t — det är att låta fransmän- nens » OM est la femme? » spela en allt för stor roll.
M e n säkert är, att n o g har k v i n n a n ofta haft sitt finger m e d i en världshistorisk händelse, o c h l i k a ofta s o m hon störtat en förhatlig fiende, l i k a ofta har hon lagt m a k t e n i en väns hän- der.
Den, s o m h o s alla v i l l stå v ä l, Ä r i c k e n å g o n till b e h a g; Den, s o m v i l l p r i s a s af h v a r G ö r i n g e n m ä n n i s k a i lag.
f. N u äro diplomatiens g l a n s d a g a r förbi.
M e n k v i n n a n hai därför i c k e gått förlorad för p o - litiken.
D e t är endast d e n skillnaden, att nu syns hon — h o n strider m e d ö p p e t visir.
I N o r d a m e r i k a är h o n redan hunnen till b o r g - mästarinna — h v e m vet, k a D s k e g å r o m 1 0 0 år en a f » I d u n s » medarbetare — p a r d o n, medarbetarinnor att interviewa en kvinlig amerikansk minister.
.
.
D e n, som lefver — l ä n g e lefva vi inte!
nej, det är sannt, så I amerikanska minislerholellel.
Mrs W i l - l i a m T h o m a s ' » e g e t r u m », m ö b l e r a d t m e d en artistisk-republikansk lyx.
Tunga, turkiska portierer, matta, i h v i l k e n foten sjunker n e d, löst b r e d d öfver golfvet, räfskinn framför di- vanerna, sekretär a f ebenholz, b o r d m e d b l o m - steruppsatser (jättelika solrosor), visitkortskorg af brons.
K o r t e n representera medlemmar af diplomatiska kåren: — m:me R e n é Millet, l a b a r o n n e d e Pfusterschmid, v i c o m t e S o t o M a y o r, L e Ministre d ' A n g l e t e r r e o c h l a d y P l u n k e t t prient etc..
.
.
P å b o r d e t l i g g a för öfrigt a m e r i k a n s k a revyer, A u g u s t B l a n c h e med illustrationer, engelska romaner o c h » Idun ».
F r å n fönsterna d e n härligaste ut- sikt ö f v e r N y b r o v i k e n, S k e p p s - o c h K a s t e l l - h o l m e n, samt i f o n d e n S k e p p s b r o n m e d los- sande o c h lastande ångare i k l a r september- luft.
I n från salongen h ö r j a g engelska talas — det är m a n l i g a, friska, g l a d a röster o c h en mjuk, m e l o d i s k stämma, s o m bryter, när den talar e n g e l s k a.
S å — farewett.
lo see you!
.
.
thank you.
.
.
very M a n tar afsked.
De o t t o m a n s k a portiererna skjutas undan, o c h in träder mrs T h o m a s.
glad hastigt Det är en l å n g, smärt, o v a n l i g t v ä l v ä x t gestalt, ett barnsligt mjukt, intagande ansikte, e n hy, hvars färg en amerikansk tidning — TJie Press — j ä m f ö r t m e d den rosafärgade hafssnäckans, o c h ett p a r blåa, trohjärtade, svenska flickögon.
M a n förstår så v ä l, när m a n ser henne, att de g o d a P o r t l a n d s b o r n a s k u l l e entusiasmeras a f d e n n a » charming and beautiful swedish g i r l ».
Mrs T h o m a s k l ä r sig enkelt — nu v a r hon k l ä d d i svart — m e n i d e n n a enkelhet ligger ett visst något, s o m g ö r, att m a n g e - nast är säker p å, att m a n har en l a d y fram- för sig.
O c h så det hjärtliga, otvungna, men ä n d o c k t i l l b a k a d r a g n a sätt, som aldrig åter- finnes så förtrollande fulländadt som j u s t hos en k v i n n a a f värld.
» F ö r l å t, att ni fått vänta, men d e ameri- k a n s k a officerarne ta så m y c k e n tid ifrån en.
D e k o m m a o u p p h ö r l i g e n för att fråga en till råds.
O c h h v a d d e ä ' förtjusta i Sverige se ' n.
.
.
o c h i S t o c k h o l m.
D e h a inte ord för sin b e u n d r a n.
» » Nå, än ni själf, mrs T h o m a s, ni lär j u hålla a f S t o c k h o l m o f a n t l i g t?
» » O h yes — a w f l u l l y!
V e t ni, när sista pre- sidentvalet var i A m e r i k a, b a d j a g till G u d, att r e p u b l i k a n a r n e s k u l l e segra.
B l e f Harri- son v a l d, h a d e min man utsikt att bli utnämnd till minister.
O c h det b e t y d d e, att j a g s k u l l e Y. J30DENSTEDT.
få återse S v e r i g e.
.
.
lefva i S t o c k h o l m, d ä r jag fått min uppfostran.
.
.
där j a g har mi- na föräldrar o c h vänner.
A m e r i k a är så besynnerligt i b ö r j a n.
.
.
f ö r h å l l a n d e n a äro så o l i k a v å r a — det tar tid att b l i h e m m a - stadd.
F ö r resten l ä n g t a d e o c k s å min m a n t i l l b a k a hit; han håller a f Sverige nästan lika m y c k e t s o m j a g.
» » Ministern har bevisat d e t.
.
.
bevisat det m å n g a gånger o c h p å ett g l ä n s a n d e sätt.
H a n är o c k s å p o p u l ä r hos o s s.
» » J a g tror det, o c h det g l ä d e r m i g.
» D e t k o m så enkelt o c h okonstladt, att j a g b l e f riktigt v a r m o m hjärtat.
I rätta ö g o n b l i c k e t inträder ministern själf — m e d b ö l j a n d e brunt, aldrig så litet grå- s p r ä n g d t s k ä g g, a x e l b r e d, undersätsig, j o v i a l och tvärsäker s o m en vidtbefaren sjöbjörn.
A l d r i g h a d e j a g trott det så lätt att s a m t a l a med en minister!
I n t e någon öfverlägsen min — enkel, vänlig o c h rättfram.
» S å — en interview!
J a g skall hjälpa e r.
.
.
m i n hustru k a n inte så bra som j a g.
,.
j a g har själf varit tidningsreporter — svårt g ö r a!
» S t r a x därefter befinna vi oss i ministerns arbetsrum — ett stort rum m e d v ä l d i g t skrif- bord, öfverhöljdt med handlingar och böcker, k o l o s s a l a ekskåp, i h v i l k a förvaras » Records of U.
S. Legation », och på golfvet — hvad tror ni fanns p å g o l f v e t?
— j o, ett helt för- råd f ä r d i g l a d d a d e patroner, som endast vän- tade p å j a k t e n v i d H a l l e b e r g.
D e n ameri- k a n s k a ministern är passionerad j ä g a r e; det är literaturen o c h j a k t e n, s o m u p p t a hans fri- timmar.
Sitt lif har han en g å n g för alla egnat sitt l a n d o c h sin hustru.
Och om ordalag.
båda talar han i de varmaste H a n är stolt öfver henne, g l a d öfver att ha vunnit henne, g l a d öfver det hjärtliga mot- tagande h o n rönt i hans h e m l a n d.
.
.
hvarje artighet, som k o m m e r henne till d e l, är s o m b e v i s a d h o n o m själf.
» M e n o c k s å h a r j a g hållit mitt o r d », utbrast ' han m e d ett uttryck a f omisskännelig, g l a d tillfredsställelse.
.
» J a g sa ' till henne, när vi gifte oss (den 1 1 o k t o b e r 1 8 8 7): n u g å v i öfver till A m e r i k a.
.
.
till mitt hem i Port- land, m e n, pass p å, att j a g o m t v å år för dig t i l l b a k a hit s o m ministerfru.
O c h nu frågar j a g, o m j a g i c k e u p p f y l l t mitt l ö f t e?
» Jag själ, Vi frdge och vi bäfve.
T i l l fru Emilie Flygare-Carlén.
ögon, som sågo så mycket, så klart och segervisst, dem hade aftonens skymning fördunklat dock till sist: de sågo ej vårens helsning.
när isen bröt från strand, ej solig himmel hvålfva sig kring sommar smy ekadt land.
Men ännu gömmer ju hösten så mycken fägring kvar, och ännu lyser solen och himmeln är hög och klar.
Då gladde en dag oss budet, att din var hösten ock, att fjällen hade fallit från dina ögonlock.
Nu skydda värnande händer mot allt för plötslig dag, må ej den sviktande kraften befinnas blott för svag.
Vi fråge och vi bäfve, vi vänner i ort och bygd: skall synens gnista släckas inunder bindelns skygd?
De älska dig, Sveriges kvinnor; deras hjärtans bön, så blir en morgons ljusning din aftons sköna lön, ty ännu gömmer ju hösten så mycken fägring kvar, och ännu lyser solen och himmeln är hög och klar.
förmår k u n d e endast b u g a m i g djupt till svar.
Johan Nordling.
4 » H u s t r u n till en minister!
M r s T h o m a s b l e f det vid unga år — hon är nu k n a p p t f y l l d a tjugu.
F r a m f ö r henne ligger framtiden — en vacker framtid, m ä n s k l i g t att d ö m a.
» Siveet Sunshine » kal- lar henne en amerikansk p o e t.
.
.
Sweet Sun- shine.
.
.
solstrålen i det a m e r i k a n s k a minister- hotellet, i c k e endast, när fest står f ö r dörren, utan äfven när sorgen, o l y c k a n, n ö d e n hjälp- s ö k a n d e k l a p p a därpå.
» S w e e t Sunshine! » K a n hustrun till en ame- rikansk minister väl någonsin s ö k a vinna ett vackrare namn?
Daniel Fallström.
Förtroende.
a n skall v ä l h y s a i n t r e s s e f o r sina b a r n!
» u t b r a s t en m o d e r, d å e n g å n g e n v ä n i n n a v a r n a d e h e n n e f ö r att i tid o c h o t i d utfråga b a r n e n o m allt d e t o g o sig före.
Att ej f r å g a u t v i s a d e e n l i g t d e n n a m o - ders åsikt brist p å intresse.
Och ändå var det i n o m denna familj j u s t förtroendet, s o m saknades mellan för- äldrar o c h barn.
S o m v a n l i g t v a r o r s a k e n härtill att s ö k a i en m ä n g d s m å d r a g, h v a r för s i g a f f ö g a b e t y d e l s e, m e n s o m h v a r i o c h ett l a d e en
s t e n till d e n f r a m t i d e n s b y g g n a d, f ö r ä l d r a r n e u p p f ö r d e å t sina b a r n B a r n e n m ä r k t e t i d i g t, att d e m i s s t ä n k t e s, o c h att f ö r ä l d r a r n e ej t r o d d e d e m m e r än j ä m n t.
B a r n ha skarp blick för sådant.
D e l ä r d e s i g att g e n o m en liten n ö d l ö g n k o m m a undan de besvärliga frågorna, o m hvar de varit, då d e sprungit ute o c h lekt — na- turligtvis med stränga förhållningsregler o m, hur l å n g t d e s k u l l e få s p r i n g a — e l l e r hvem d e l e k t m e d, e l l e r om d e g j o r t n å g r a » odygder ».
O c h så b l i r ofta b å d e k v i n n o r n a s egen o c h männens d o m öfver d e n s a m m a skef.
H a r d å k v i n n a n v e r k l i g e n vunnit n å g o t p å den o m h v ä l f n i n g, s o m den n y a tiden medfört?
O c h hur delade sig s k u g g a o c h ljus öfver hen- nes ställning i den » g a m l a g o d a t i d e n », d å hon ä n n u uteslutande v a r h ä n v i s a d till famil- j e n s o c h hemmets trånga krets.
N a t u r l i g t v i s föll d e t d e m ej i n att b e - rätta, o m d e h a d e n å g r a d y l i k a p å sitt s a m - vete.
E r k ä n n a s måste, att f o r d o m d a g s de k v i n n o r v o r o flere än nu, s o m fingo lefva ett helt och harmoniskt lif i den l i l l a krets, det h e m d e v o r o satta.
D e t var helt visst mera frid öf- ver deras ställning, o c h m å n g a a f lifvets hår- da kantigheter, s o m nu, d å de dragit ut i den stora striden, slita dem, k ä n d e de då i c k e till.
» D u får i n t e l ä r a T o m n å g r a o d y g d e r », varnades familjens s o n, när en liten kusin k o m i huset.
N e j, d e n s å l u n d a v a r n a d e l o f v a d e att ej lära b o r t n å g r a o d y g d e r o c h m e d g a f däri- g e n o m, att h a n h a d e d y l i k a att d e l a m e d s i g af.
M e n a c k, b e g y n n e r m a n så r ä k n a sig till, huru m å n g a k v i n n o r, s o m midt i denna stora, tysta, f ö r s l ö a n d e frid d o c k innerst b l e f v o bot- tenlöst o l y c k l i g a, o l y c k l i g a för sig själfva o c h sin omgifning, s o m b l e f v o ' till ingen nytta, till en ö f v e r l o p p s b ö r d a — hur ställer sig ej d å saken i ett helt annat, ett fruktansvärdt l j u s!
H u r u v i d a han e f t e r k o m tillsägelsen, skall j a g ej k u n n a s ä g a.
M e n j a g tror, att h a n å t m i n s t o n e ej k o m fast — o c h d e t v a r f ö r h o n o m hufvudsaken.
O c h d o c k — h a d e de den g å n g e n k u n n a t d r a g a ut i lifvet o c h taga u p p ett arbete, eg- nadt för deras begåfning o c h krafter, skulle de ha kunnat b l i f v a till rik välsignelse.
H a n lefde under polisuppsikt, han lärde att s l i n g r a s i g u n d a n, att a k t a s i g f ö r att bli u p p t ä c k t.
N ä r b a r n e n v ä x t e u p p, k ä n d e d e s i g fort- f a r a n d e m i s s t ä n k t a från f ö r ä l d r a r n e s s i d a.
Svaret p å dessas f r å g o r » h v a r har d u va- r i t?
» följdes af en m i s s t r o g e n b l i c k eller en n y f r å g a: » H a r d u i n t e v a r i t n å g o n ann ' stans? » T y det tjänar till intet att förneka d e t: i ett hem, där främst o c h innerligast m a n o c h hustru ensamma, m e d enigt koncentrerade kraf- ter, h a f v a att arbeta p å o c h för h v a r a n d r a o c h barnen, där blir alltid en tredje person till opass, det m å n u v a r a hans eller hennes syster eller h v e m helst annan, vi vilja n ä m n a.
* * M e d ett o r d: m a n t r o d d e d e m e j.
M e n man frågade d e m fortfarande i tid o c h o t i d o m d e t d e g j o r t eller ä m n a d e g ö r a.
Och f ö l j d e n af d e n n a d e l v i s r e n t a f o m e d v e t n a m i s s t ä n k s a m h e t v a r, att b a r n e n h a d e m å n g a h e m l i g h e t e r f ö r f ö r ä l d r a r n e, o c h att d e s m å - n i n g o m blefvo främmande för d e m.
N å g o n gång kunde modern förebrående y t t r a till b a r n e n, att d e t v a r o r ä t t a f d e m att ej m ö t a h e n n e m e d f ö r t r o e n d e.
Hvad skulle de svara p å det?
V ä n i n n a n, till h v i l k e n m o d e r n s a d e, att » man b o r d e hysa intresse för sina b a r n », kunde kanske upplysa henne o m orsaken till d e t b r i s t a n d e f ö r t r o e n d e t.
B a r n rätta s i g efter f ö r ä l d r a r n e; b e m ö t d e m s o m k a m - rater, s o m t ä n k a n d e v a r e l s e r, f ö r f ö l j d e m ej m e d f r å g o r i o t i d, u t a n låt d e m h a s i n a små hemligheter för sig.
— O c h framför a l l t: v ä n j d e m att b e t r a k t a sina f ö r ä l d r a r som v ä n n e r, m e n ej s o m s p i o n e r, v ä n n e r s o m f ö r s t å, m e n s o m ej m i s s t ä n k a.
Då s k u l l e f ö r t r o e n d e ej saknas.
G. N — n.
Strödda drag u r Ida W e l h a v e n s f ö r e d r a g i S t o c k h o l m den 16 dennes.
e två decennier, s o m senast gått, ha be- vittnat, hur snart sagdt öfver hela den civiliserade världen k v i n n a n s ställning helt förändrats, o c h ej minst har den o m f a t - tande sociala frigörelse, som k ä n n e t e c k n a t den m o d e r n a kvinnorörelsen, sträckt sina verknin- g a r öfver de s k a n d i n a v i s k a l a n d e n.
E t t så har som ma gång som lätt som m e d pass hastigt o c h totalt » g e n o m b r o t t » n ö d v ä n d i g följd fört m e d sig p å sam- ett skarpt ljus o c h skarpa s k u g g o r, b l ä n d a o c h förvirra äfven de ö g o n, o v ä l d vilja se p å o c h b e d ö m a saken.
B å d e förr o c h n u har m y c k e t bilfvit taladt om kvinlighel oeh h v a d d ä r m e d egentligen m e - nas.
F å ord ha blifvit så m i s s b r u k a d e som detta.
D e t finns en kvinlighet, som m ä n n e n d y r k a, som de prisa i sina k l i n g a n d e skåltal o c h i r i m m a d t smicker.
E n h v a r sann k v i n n a b o r d e k ä n n a sitt hjärta u p p r ö r d t inför slikt lof.
D e n kvinlighet, s o m ryser t i l l b a k a för lifvets all- var o c h strid, som intet v å g a r o c h intet ut- rättar, den är falsk.
D e n äkta kvinligheten v i l l b l o t t v a r a k v i n - n a o c h intet annat, men j u s t därför vill den ej h a något m e d l å g h e t att g ö r a.
S o m sen- sitivan v ä n d e r sina b l a d från den smutsiga hand, som sträekes efter henne, så s k a l l den- na k v i n l i g h e t veta att hålla sig obesmittad i hög renhet inför allt l u m p e t o c h orent.
D e n blir till ett e x e m p e l, hvars värde o c h inflytan- de öfver m a n n e n, i hemmet, ej k u n n a mätas.
D e n k a n offra sig, den k a n v a n d r a de mör- kaste stigar, t y den bär själf sitt ljus i n o m sig.
M e n den behöfver ej frukta att g å för- lorad i lifvets k a m p.
V å r tid behöfver mer än n å g o t annat a f denna kvinlighet.
E n g a m m a l k y r k o f a d e r berättas en g å n g hafva s a g t: » F ö r att v ä r l d e n skall bli, sådan den b o r d e vara, måste k v i n n a n b l i stark o c h mannen ren ».
* » H v a r f ö r icke så gärna m a n n e n stark o c h k v i n n a n r e n?
» — frågade m a n h o n o m.
» K v i n n a n är f ö d d att m y c k e t p r ö f v a s o c h l i d a », svarade han, » därför måste h o n v a r a stark, o c h därför måste hon ha v i d sin sida en ren m a n ».
S t y r k a o c h renhet — j a, v ä l behöfver den ä k t a kvinligheten a f d e m b ä g g e; o c h när den ä d l a k v i n n a n är beskärd en sådan förunderlig upphöjelsens m a k t g e n o m sin föresyn o c h sitt inflytande, måste h o n se till, att h o n själf skaffar sig rena m ä n.
* D e t gifves ingen härligare, mera u p p h ö j d, mera strålande verkningskrets för k v i n n a n än i hemmets värld.
D i t h ö r h o n främst, först, innerligast.
H v i l k e t o ö f v e r s k å d l i g t o c h rikt arbetsfält eger ej m o d e r n i midten a f den barnakrets, s o m h o n s k a l l bilda.
I sanning en u p p g i f t, tillräckligt stor o c h m a k t p å l i g g a n - de att helt fylla u p p ett lif.
Ä r d å o c k s å i v å r a tider denna hemmets kvinna, modern, den samlande kraft, hon måste v a r a f ö r att v e r k a till välsignelse?
A c k, ty- värr, vi måste s v a r a: i c k e alltid.
Ofta n o g är h o n den, s o m splittrar i stället för att förena.
D e t finnes, sorgligt att b e k ä n n a, m å n g a m o - derna hem, s o m s a k n a h e m m e t s inre styrka o c h frid, som u p p l ö s a s i ett k a o t i s k t virrvarr, därför att den kvinna, som s k u l l e vara dess m e d e l p u n k t, i stället löper ifrån det för att ute i det yttre, offentliga lifvet ta u p p flere plikter, än hon förmår sköta.
H o n ser sig sjuk, m a n k a n bokstafligen säga det, p å alla tidens rörelser; h o n vill v a r a m e d, taga sin del o c h bära den a f de m o d e r n a fordringar- nes kraf, o c h hon g l ö m m e r för sina n y a plik- ter därute den, s o m i h e m m e t ligger för hen- nes fot.
H u r u skall den dotter bli, s o m danas efter e x e m p l e t a f en sådan m o d e r, h v i l k e n hon d a g l i g d a g s ser f ö r s u m m a sina närmaste skyl- digheter?
F å vi förundra oss, o m äfven h o n snart k o m m e r bort från h e m m e t o c h under f r ä m m a n d e inflytelser, som äro så m y c k e t mera fruktansvärda, s o m vi ej k u n n a följa d e m, ej räkna dem?
O c h s k o l a v i a n k l a g a henne, o m v i till sist en d a g m e d f ö r s k r ä c k e l s e v a k n a u p p o c h finna, att h o n vandrar p å m ö r k a vä- gar, från h v i l k a det k a n s k e redan är för sent att l e d a henne åter?
Men i c k e a l l a k v i n n o r beskäres ett eget hem.
D e måste g å ut i lifvet o c h taga u p p den h å r d a k a m p e n för sin existens.
Huru g ö r a de d å d e t?
D e t finnes en stor m ä n g d a f dessa ogifta, i det offentliga lifvet arbetande k v i n n o r, d e m v å r a dagars frigjorda förhållanden allt län- gre o c h vidare släppt fram p å alla o m r å d e n, det finns en m ä n g d, s o m tror sig bäst häfda sin o a f h ä n g i g h e t o c h sin j ä m l i k h e t m e d män- nen g e n o m att efterhärma j u s t deras o v a n o r och fel.
D e r ö k a o c h d r i c k a i deras lag, de taga u p p deras lättsinniga, » f r i a » ton, d e bli k a r l a v u l n a o c h f ö r l o r a sin k v i n l i g h e t.
Just d e n n a k v i n l i g h e t, s o m är den äkta.
B e s i n n a de då i c k e, huru oerhördt de där- med skada, ej blott sig själfva, utan o c k de män, m e d h v i l k a d e k o m m a i b e r ö r i n g!
T y äfven d e n k v i n n a, s o m ej har ett eget h e m, är d ä r m e d ej beröfvad b å d e rikt tillfälle o c h p l i k t att g e n o m renheten a f sitt inflytande och exempel verka höjande och uppfostrande p å männen.
H v a r o c h en a f oss sår hvarje d a g en g o d eller ond säd, drar till eller ifrån.
Kvinnan måste h a det sanna m o d e t att alltid, oberörd af ett falt bifall eller d e vrångsyntes g y c k e l, så den g o d a säden.
K v i n n a n har detta m o d a f naturen, blott h o n a m m a r det, närer det o c h ej låter det f ö r k v ä f v a s.
D e t finns två slags feghet o c h t v å slags mod.
D e t finns en feghet hos k v i n n a n, s o m mannen i c k e känner, m e n det finns o c k ett m o d hos henne, som han saknar.
S å är d e t a f naturen själf tydligt utpekadt, att de s k o l a supplera o c h utfylla h v a r a n d r a.
D e m å ej s ö k a g å h v a r a n d r a i v ä g e n.
D e b e h ö f v a det ej.
L å t m a n n e n v a r a man o c h kvinnan kvinna.
D e t var helt n y l i g e n ett följe a f turister, s o m s k u l l e bestiga G a l d ö p i g g e n.
D e v o r o sju män o c h en e n d a k v i n n a.
D e t t a är en v å g s a m, en lifsfarlig färd, o c h de deltagande p l ä g a m e d ett rep b i n d a sig tillsammans till en l å n g kedja för att u p p e h å l l a o c h bistå hvarandra, o m n å g o n s k u l l e sjunka n e d i snön.
F ö r den, s o m går främst, är risken till lif och lem störst; det k a n lätt vara, att han får offra sig för de andra.
B l a n d dessa sju m ä n fanns nu ingen, s o m v å g a d e g å den främste.
M e n k v i n n a n lät l ä n k a sig främst i kedjan, o c h hon g i c k före d e m u p p för snöfjällets brant.
N å v ä l färden l y c k a d e s, o c h de k o m m o alla v ä l b e h å l l n a u p p p å toppen.
M e n när de k o m m o dit u p p, h v a d fingo d e d å se?
J o, d e fingo se, h v a d de skönast skådat i sitt lif, h v a d s o m f ö r d u n k l a d e deras herrligaste d r ö m m a r!
I strålande solglans o c h renhet b r e d d e sig för deras ö g o n oändliga vidder, o c h d e måste h ä u r y c k t a m e d g i f v a i sina hjärtan, att d o c k det m å l e t v a r deras m o d o c h sträfvan värdt.
Så, j u s t så, skall k v i n n a n o c k i lifvet ha det rätta m o d e t att gå först i offervillig kär- lek, i den kärlek, som g l ö m m e r sig själf, partier, allt för att g ö r a sin plikt.
G å vi i den andan före, d å skall förvisso ofvanefter gifvas oss kraft o c h hjälp att d r a g a m å n g a v i k a n d e män efter.
J. N — g.
H e m 1 i f. Lisseg.
Af.
„ V ' o^jOära barn, jag är så rädd för de där evinnerliga remsorna, de alldeles förstöra dig.
Om de bli färdiga ett par dagar förr eller senare är väl just det samma, pengarna ä ' ju alltid goda att ha; se så, hejda dig en smula nu flicka; du har ju riktig feber af ifver. » » Hejda mig, säger mamma.
Nej då, det tänker jag visst inte.
Hörde du inte, alt fröken i Bikupan sa ', att en förnära dam köpt mina förra remsor och ville ha mer, därför att de voro så väl broderade.
Tänk, om vi kunde få de där styfrarne just nu, så kanske de räckte till en hel hop och lustresan också på din födelsedag.
Femtio alnar, femtio öre aln, ja, ja, meter skulle det väl vara förstås; det blir ljugufem kronor det, tänk bara!
Och om så Lina får linnesömmen färdig med, så går nog den till sina tio kronor, då bli vi ju riktigt rika.
Bli vi inte kanske? » » Du är så barnslig, kära flicka; räkna nu icke ut på förhand igen; om det se ' n inte blir, som du tänker, så blir det bara dubbel missräkning. » » j \ ja, så får jag väl lugna mig igen då och börja räkna på nytt; det går an, att jag inte är ovan vid det. » Det var i ett litet och enkelt rum med utsikt åt gården långt upp på Norr i Stockholm, som detta samtal fördes mellan enkefru Ström och hennes yngsta dotter Elin.
Fru Ström och hennes tre barn, Lina, Elin och Sven, bodde i Stockholm i mycket knappa omständigheter.
Flickorna » förtjänade med hand- arbeten », hvilka hade ytterst klen afsättning.
De voro sjukliga och svaga, så att det trägna stillasit- tandet var mycket skadligt för dem och gjorde mo- dern stor oro, men hvad var att göra — man måste dock lefva, och hennes lilla inkomst om året räckte ej till allt.
Den adertonårige sonen Sven måste sluta i skolan af brist på medel, fastän han hade högsta betygen i klassen.
Nu slet han ut sig på ett kontor och förbrukade sina krafter, innan de ännu voro utvecklade, dock utan lön tills vidare.
Modern skötte hushållet oeh var sin egen tjänarinna, då flickorna någon gång hade arbete, så att de ej hunno hjälpa henne.
Hon skurade, tvättade, med ett ord gjorde allt, hvad hon icke förmådde.
Fint och ordent- ligt såg det ut i alla fall i det lilla hemmet; fru Ströms stoppade och lappade klädning var så väl lagad, så att det var en fröjd att se.
» Nu sprättar jag af sista spänningen, » sade Elin glad.
» Söta mamma räck mig saxen, så att jag får klippa ur.
Se ' n nystar jag strax i väg, jag är så rysligt nyfiken att höra, om friherrinnan varit i Bi- kupan, hon måtte väl inte ha väntat, det vore för- argligt.
Lina sitter och väntar på mig i Kungs- trädgården, när jag kommer tillbaka. » Om en liten stund var hatten på, remsorna upp- mätta och allt i ordning.
Förgäfves sökte flickan hejda den korta, skarpa hackhostan, så att modern ej skulle få höra den, nu lät den ej hejda sig mer.
» Söta barn, har den där stygga hostan börjat igen, jag trodde den skulle varit borta nu, » sade modern ängsligt.
» Hvad är det att tala om, litet bleksot bara, » log Elin.
Och så skyndade hon ut.
Då hon kom tillbaka, satt redan systern väntande i Kungsträdgården.
Hon var ett par år äldre, om- kring 25 år, mager och blek äfven hon, men med samma prydliga, behagliga utseende som Elin.
» Nå — å — » ropade de nyfiket emot hvarandra, så fort de möttes, men det missmodiga uttrycket i an- siktet, som den ena sökte dölja för den andra, skvall- rade tillräckligt om svikna förhoppningar.
» Jag fick två och femtio för spetsarna, » sade Elin, » soffdynan ligger kvar.
Den var för dyr, de ha lika vackra för halfva priset.
Friherrinnan, som ville ha remsor, ha de inte hört ett ord af.
Nu ä ' de väl utresta till sitt sommarnöje, så nu blir det ingen- ting af förstås.
A n du då? » » Jo, jag kunde inte få pengar nu, kamrerskan var borta.
Nu vet jag inte, när jag får dem.
D e andra linnena vill de inte ha sydda förr än fram- deles, och då får jag sätta ned priset, de kunna få det mycket billigare. » » Och lika väl gjordt också? » frågade Elin bittert.
» Det hör inte hit, kära du, » svarade systern, » men hur kunna de sälja en sådan soffdyna billigare, det kan jag ej förstå? » » Jo bevars, det kan jag, » svarade Elin litet häf- tigt, » det är rika, förnäma damer, som roa sig att sy och lemna in till försäljning.
De sälja naturligt- vis för hvad som helst, inte förstå de tidens och arbetets värde.
Dessa pengar, som de själfva för- tjäna, skola de använda till något särskildt ändamål, det är så pikant, t. ex. till ett välgörande ändamål, en basar eller så. » » Ack hvarför gå de så där i vägen för den, som behöfver, nog är det obeskedligt, » suckade Lina.
» Det är tanklöst, kära du, ingenting annat, inte vilja de skada de behöfvande, men — de tänka ej på saken.
Fröken i Bikupan är rysligt snäll och vänlig, men hvad kan hon göra vid det där — in- genting alls!
Hon måste naturligtvis ta emot, hvad som lemnas in. » » Jaa det vet jag väl, » svarade Lina.
Efter en stunds tystnad sade hon hastigt — sja, lustresan få vi förstås slå ur hågen nu. » » Jaa, det få vi, » medgaf Elin, och rösten var litet sväfvande, » mamma har ingenting att ta ' på sig, annars ginge det väl an, och inte resa vi ifrån henne på själfva hennes födelsedag. » » Nej det förstås, » — Linas ögon voro litet dimmiga — » Usch det är så varmt, så jag tror att ögonen börja rinna på mig, » sade hon.
» Ja, det är rysligt varmt, » medgaf Elin.
Så sutto de tysta en stund igen.
» Hör du, » sade Elin, » hur tror du det skulle kän- nas att vara rik? » s Ja, det vet jag inte, det kan jag inte riktigt tänka mig, » svarade systern med ett bittert leende.
» Inte jag heller, » svarade Elin, » men nu få vi lof att gå hem.
Jag undrar, hvad mamma ska ' säga. » På gatan mötte de Sven, en lång yngling med ståtlig hållning och ännu barnsliga drag.
Det bästa var dock, att uttrycket var så friskt och ungdomligt såväl i hans ansikte som hela hans gestalt.
Han tycktes vara riktigt ung och ej en blaserad aderton- årig gubbe med rik erfarenhet och den stora världs- smärtan på sina smala axlar.
» Tjänare, mina damer, » helsade han och sprättade elegant med en fin promenadkäpp, som han höll i handen.
» Tjänare, monsieur Snobb, » skrattade systrarna.
» Hvar har du fått tag i den där gentila snobbstickan?
Har du lånat den af någon af kamralerra? » » Köpt den för mina egna pengar, ska ' jag just säga fröknarna Frågvis. » » Dina egna pengar, kära barn, hvar har du fått dem ifrån? » Och nu berättade brodern under stormande för- tjusning, att han skulle få trettio kronors lön i må- naden med förhoppning om snar påökning.
Hans principal hade sagt honom det i dag och lemnat honom nittio kronor, således för alla dessa tre måna- der han varit på kontoret.
» Det första jag kom ut, så köpte jag den här käppen; jag visste nog, att ni skulle skoja med mig, men det rör mig inte.
Ni tycker kanske, att det var dumt gjordt, när vi ha så ondt om styfrarna? » » Nej, kära du, det var det visst inte, det är ju dina egna pengar, » svarade systrarna, både skrattande och gråtande i sin glada öfverraskning.
» Hör ni systrar, behöfver inte mamma något nytt att ha på sig » frågade han plötsligt och stannade midt på Malmskilnadsgatan.
» Jo det behöfver hon visst det, en promenad- kappa allra bäst; men hvarför frågar du det? » » Hvad ni göra er dumma, flickor, det är vådligt, » utbrast han, » hon skall ha något af min första för- tjänst, det är klart.
V i gå in här då, men en rik- tigt stilig en skall det vara, så mycket ni vet det.
Inte något knussel, när jag själf består. » Köpet var snart uppgjordt, och stolta och seger- glada anträdde de hemfärden efter att ha prutat af ungefår halfva priset.
» Tjugu kronor, det var ett riktigt röfvarpris ni, var det inte bra billigt?
Kappan är väl ordentlig; jag vill, att gumman mor skall se stilig ut, förstås, » pratade Sven.
Hemkommen rusade han direkt in i köket, där modern höll på att grädda pannkakor till middagen.
» Sluta nu, min kära, lilla gumma. » skrek han och slukade i hastigheten ett par, tre stycken af de fre- stande, doftande läckerheterna.
Därefter fattade han henne om lifvet och dansade in i salen med henne.
» Lina får ta vid där ute, nu skall du profva din nya kappa, som du skall ha på lustresan om fredag.
V i köpte den i förbifarten och min nya promenad- käpp, och jag får ledigt på kontoret, och Äke och hans syster komma med, och jag får trettio kronor i månaden, hedersgumma, trettio kronor du, det duger kanske till dess jag får mer?
Och vofftor ska vi ha i matsäcken, och en vinbutelj köper jag själf, och lifvadt blir det värre, eller hur lilla mors- grisen?
Jag är rysligt hungrig, har ni maten fär- dig, och musik på båten. » » Kära pojke, hvad är.det åt dig, » utropade mo- dern, hälft glad, hälft förskräckt.
» Tala då, så folk kan förstå, hvad du menar. » Och nu satte han sig ned och berättade sin lycka i någorlunda begripliga ordalag.
Därefter profvades kappan, som befanns vara alldeles ypperlig.
Modern, som var van att uppoffra allt för barnen, tyckte endast att det var synd, att han skulle kosta på henne så mycket; den gamla kappan dugde ganska bra ännu.
Den lilla lustresan upplifvade hela familjen, och Sven drömde blott om den tid, då han skulle för- tjäna så mycket, att mamma och systrarna ej mera behöfde stita ut sig som nu.
Men innan dess gick mången förhoppning i kvaf.
En mystére.
Herr liedaktör!
T r o r N i på m o d e r s m j ö l k e n s inflytande p å barnets t y c k e n, k ä n s l o r o c h k a r a k t ä r?
Jag vet, att m å n g a g ö r a det.
M e n j a g vet o c k s å, att det finnes andra, h v i l k a påstå, att h y p o - tesen är l i k a litet afsevärd s o m den g a n s k a gängse f ö r d o m e n, att v a c c i n skulle hafva nå- g o n annan inverkan p å m ä n n i s k o k r o p p e n än att g ö r a den m i n d r e m o t t a g l i g f ö r s m i t t k o p - por.
L i k v ä l finnas m å n g a m ö d r a r, h v i l k a b e d y r a, att deras s m å älsklingar, s o m före y m p n i n g e n varit friska s o m nötkärnor, efter d e n s a m m a i c k e haft en frisk d a g.
Läkarne säga d e m, att just v i d den åldern hafva bar- nen m å n g a svåra kriser att g e n o m g å, därvid några rent a f s t r y k a med, andra bekajas m e d l å n g v a r i g a s j u k d o m a r, men de flesta g å se- grande i g e n o m.
D o c k, när v i l l en ö m m o d e r lyssna till d y l i k t?
H v a r f ö r g i c k då inte hen- nes lilla r o s e n k n o p p f r i; han h a d e j u inga sjukliga a n l a g!
S e, det är däri det ligger.
T r o n p å att g e n o m y m p n i n g e n från f r ä m m a n d e håll en s j u k d o m bibringats barnet är en tröst, som befriar från den g n a g a n d e m i s s t a n k e n: degeneration eller oaktsamhet. '
O c h h v i l k e n läkare har väl hjärta att, lian märker detta, v i d h å l l a sitt påstående vaccinens o s k a d l i g h e t?
J a g vill nu berätta, h v a r f ö r j a g k o m m i t framställa det första spörsmålet härofvan E d e r, herr redaktör.
då om att till E n afton v o r o v i, ett litet intimt s ä l l s k a p, s a m l a d e hos fru G.
, enka efter den för några år sedan aflidne b e r ö m d e vetenskapsmannen, professor G.
N ä r v a r o n a f n å g r a u n g a fruar,
Ostsoppan.
Ett matrecept, på vers ocli i musik.
pes annales » heter en mycket spridd och an- sedd fransk veckotidning, som behandlar po- litiska och literära ämnen från vidsträckt och varierande synpunkt.
Om dess värde och auk- toritet kan man döma af följande utom och inom Frankrike berömda namn, som vi bland andra finna hafva undertecknat artiklarne: Frän pols Coppée, André Theuriet, Guy de Maupassant, Stanley, comte Paul Vasili, Pierre Loti, Jean Richepin, Francisque Sarcey, Jules Claretie, Théodor de Ranville, Henri Meilhac, Aurélien Scholl, Jules Lemaitre, Jules Barbier, Catulle Mendes, Paul Gioristy m. fl.
» Les annales » har äfven egnat det Ibsenska nam- net en sympatisk uppmärksamhet, något som visst icke alltid kommit det till del i Frankrike eller i England.
Bladet har ett porträtt af den norske skalden — mindre lyckadt i motsats mot dess van- liga utmärkta illustrationer.
Under den allmänna rubriken: » Chansons popu- laires de France » upptager numret 360 för den 18 maj i år ett stycke, La soupe au fromage, ord af Max Buchon och musik af M.
Schanne.
Det egen- domliga poemet hafva vi öfversatt så troget som Parotes 676V upp eld oeh pannan sätt, Lägg dit smör att jäsa — Men blott icke alltför nätt — Då del börjar fräsa, Kom med mjöl och därpå lök; Oör ditt vackraste försök, Att ostsoppan smakar.
Musiquc La Soupe au fromage M AX möjligt och i motsvarande svenskt verssnitt — vi tillägga, att kulinariske kännare sagt oss, att mat- receptet är utmärkt och såsom man kunde vänta det af den franska kokkonsten.
Saken är ett poetiskt och musikaliskt skämt.
Hvad öfversättningen angår, må den betraktas som en brottning med det franska språket — en öfning i » gåva scienzia », hvilken ju damerna alltid gynnat.
Om någon vill, kan således » Iduns » ärade läsa- rinnor sätta sig ned vid pianot och med känsla och kläm sjunga och spela Ostsoppan, vare sig på sven- ska eller på franska.
Hon bör likväl komma ihåg, att refrängen skall bisseras.
de B U C H O N M.
S C H A N N E (CHANSONS l ' OPULAIRES DE FRANCS) RITOURNELLE AND ' " M O Löken väl du stufva bör, Häll hett vatten öfver — Återstoden elden gör, Du ej mer behöfver.
Lägg i salt, men litet blott — Och nu tror jag det blir godt, Vår ostsoppa smaklig.
Rostadt bröd strös därpå ut, Som vår rätt mottager, Bästa gammal ost till slut Lager uppå lager.
Låt mig få som prof en del: Ja, nu tager jag ej fel, Att ostsoppan smakar!
Hvilka fina trådar se ' n Liksom karameller Man med skeden utur den Orå substansen häller!
Hvilken outsäglig doft Tränger in i näsans loft, Lefve vår ostsoppa!
LA FA - RINC EL LES OI - GNOIRS.
ET DE.
NO.
TRE MIEUI SOI.
O, hvad detta smakar bra!
Säger jag väl galet?
Vill en portion mer du hat Två är jämna talet.
Ett glas vin hör saken jill, Men förut jag sluta vill Visan om ostsoppan.
GNOAI Kvinligheten består i något rodna o c h slå ned ögonen.
förblir alltid det fagraste kvinna; lefva, men LOS OIGNONS I BIEN V E R S C Z 1 ' CAD PUIS, LA UN EL DU FRIEASSES, BOUILLANLE,; A som för kort VO.RE M A R M I T E.
.
.
... SOUPC AU FROMAGE.
RSOTRC V I E U X G R U Y E R E.
P O U R LE C O U P V E R S C Z - M O I P C U D E SEL, N ' .AIS P A S L R O P: LA • (bis.}
LA ET SKÖT Q U O O I v ' Y PUISE!
L A N C E Ä NOTRE N E Z (tis. / tid sedan k o m m i t i besittning DIS-IU, COMPEIE LES DEUX GOURMET ' L A S O U P E AU F R O M A G E!
eder d ä r m e d.
MAIS (bis.)
LA att ligger hjärtan.
M. Colban.
t SERVICE Å P R E S E N T: Mannen dömer på grund af skäl.
Kvin- LONL LA PAIRE!
J ' A I SOIF A - N Y Q U E L INELLABLE F U M E T 1 * QU ' EN SECOND FLANCS att D e n bygges blott af starka hän- DLEU [EV&gt;MME ' CELA DESEEND I BLAN.ES L A S O U P I E R E GRISC ' rf VOILA ..,.
S O U P E AU I R P M A ^ E!
RIIELS I modet i frimodigheten i all strid, däri der o c h starka I- " AH RAYONNCR D E S E S L T PAR C O U C H E E N T R E M C U O N S ' BRIL !ANTC.
.
VOILA PARLIC A U IRUT QUELS SUPERBES LES P L U S B E A U X C R O U J O N S, V I T E Å LA S O U P I E R E.
V LAIRC A S O N GRC LAISSEZ.
LLANIMC PAIN än o c h finaste hos en den är icke allt.
lifvets lycka.
rv III II annat Blygheten är o c h nans PLUS TENIR, älskar, har IL FAUT D A B O R D FINIR S O U P C AU F R O M A G E!
d o m är hennes kärlek; (bis hon redan dömt.
i M e n j a g säger p å f ö r h a n d ifrån, där kvinnan icke F. p å att s ö k a en sådan v. Schiller.
b l a n d det a d l i g a god- a f det k ä r a modersnamnet, h a d e gjort, att sam- att j a g k o m m e r att talet så s m å n i n g o m förts in p å deras ansvars- storien har j a g, u p p r i k t i g t sagdt, u n d e r tysthets- b l a n d d e m finna en ung, kraftfull fulla plikter.
löfte fått h v i l k e n samtidigt m e d grefvinnan n e d k o m m i t O c h snart v a r diskussionen o m a m m o r i full g å n g.
Fru full, h a d e b l i f v i t en kvistig stället punkt få berätta suttit tyst o c h tank- uppmanad i frågan, b a d att en historia, s o m j u s t i fallit henne i minnet.
» För all del berätta, b e r ä t t a!
» l j ö d det en- aflidne ».
sets u n d e r h a f v a n d e.
O c h man lyckades också torparhustru, m e d en flicka, s o m h o n n u måste l e m n a ifrån sig till en grannhustru, ty det p å s a m m a g å n g drog » Grefven på grund en djup o c h grefvinnan v o n P.
vistades, a f d e n förres tjänstgöring v i d hof- vet, f ö r det mesta i h u f v u d s t a d e n.
Ledighe- terna badorter.
tillbringades vid utländska ärofulla icke och inbringande anbudet kunde j u afslås.
N i får inte vänta annat, ' a f b r ö t sig fru G. '
, än att detta skall blifva en fragmentarisk D ä r a f k o m sig, att fideikommisset, ehuru beläget konturteckning.
Jag i S ö d e r m a n l a n d, sällan fick b e s ö k a f innehaf- skilliga m e d tid o c h rum, s o m i c k e sade fru G .., » m i n f r a m s t ä l l n i n g s - varen.
Men skola är j u s t inte s y n n e r l i g e n stor, men j a g amma skulle stämmigt.
» Nåväl », konst a f m i n m a n, den käre T y hi- s a k n a d e n s s u c k, men att yttra sig o m men namnen.
började sedan m e d sin l å g a, b e h a g l i g a s t ä m m a: Hon G.
, s o m en stund fingera h o p p a s, att det intressanta ämnet s k a l l f ö r s o n a då fideikommisarien, grefvinnan anskaffas föll blef moder och åt den lille naturligt nog nyfödde tanken friheter förefalla tvingas till dom er måste angenäma, tilllåta men m i g åt- som j a g genom min ofullständiga känne- o m p e r s o n e r n a i fråga.
D e n u n g e grefven visade under sina barn- d o m s å r en v e r k l i g afsky för allt, h v a d b ö c k e r hette, ä n d a tills m a n k o m under fund m e d att * b e g a g n a n d e sig a f hans t y d l i g a förkärlek för alla slags växter, rikta hans intresse p å botaniken.
H a n b l e f d å flitig, men vistades helst p å exkursioner i s k o g o c h m a r k.
K o r t tid efter det sonen börjat sina uni- versitetsstudier, afled den g a m l e grefven, o c h grefvinnan d r o g sig tillbaka till herresätet.
K n a p p a s t h a d e sonen där tillbragt de första ferierna hos sin moder, förr än han beslutsamt förklarade, att han aldrig k o m m e att beträda den d i p l o m a t i s k a banan, h v i l k e t fadern i lifs- tiuen h o p p a t s.
N e j, landthushållare rätt o c h slätt ville han b l i f v a; därtill h a d e han fallen- het, h å g o c h lust, påstod han.
Det öfverraskade visserligen m o d e r n, s o m likväl u p p t o g det hela såsom uugdomsfanta- sier.
M e n större öfverraskningar skulle hen- nes ende afgudade son k o m m a att bereda henne.
E n d a g berättade han henne nämligen, p å sitt rättframma, öppenhjärtiga sätt, att han u n d e r en a f sina utflykter påträffat en ärigel i en u n g tjänarinnas skepnad.
H o n tjänade hos en b o n d e t v å mil söderut från det grefliga godset o c h var v i d s a m m a ålder som han själf.
H a n s v ä n l i g a tilltal h a d e h o n besvarat kallt och ö f v e r h u f v u d nästan intagit en fiendtlig hållning m o t h o n o m, s o m d o c k med skäl trod- de sig vara en ståtlig y n g l i n g.
M e n det k o m sig, trodde han, a f hennes misstro till » herre- mannen ».
N u ville han d o c k m e d sin m o d e r s s a m t y c k e visa henne, att han allvarligt afsåg att g ö r a b o n d p i g a n till grefvinna.
Scenerna m e l l a n m o r o c h son är j a g i c k e i tillfälle att beskrifva.
D e s s u t o m skulle de j u allt för m y c k e t trötta er.
S l u t l i g e n måste grefvinnan göra efterforskningar för att få reda p å den förföriska u n g m ö n o c h s ö k a få henne aflägsnad från grannskapet.
H o n anträffades lätt o c h u p p k a l l a d e s i u n g e grefvens frånvaro till dennes m o d e r, h v i l k e n v i d åsynen a f flic- kans a l l d a g l i g a utseende i c k e litet förvånades öfver grefvens s m a k.
F l i c k a n förmåddes snart g e n o m vänlighet från den f ö r n ä m a d a m e n s sida att berätta sina lefnadsomständigheter.
D e t f r a m g i c k a f d e m, att hon var dotter till grefvens för länge sedan aflidna a m m a; att hon var f ö r l o f v a d m e d en b o n d d r ä n g p å den gård, där h o n tjänade; att h o n m ö t t o c h talat vid grefven, m e n att h o n ej k u n d e » l i d a » honom.
Belåten afskedade grefvinnan henne med en l ä m p l i g gåfva.
Då den u n g e grefven erhöll dessa u n d e r - rättelser, l e m n a d e han fosterjorden o c h afled några år därefter g e n o m en o l y c k s h ä n d e l s e p å en landtgård i S c h w e i z, den han i n k ö p t o c h där han helt o c h hållet lefvat såsom j o r d b r u - kare.
H v i l k a slutsatser skulle m a n inte k u n n a k o m m a till, herr redaktör, g e n o m d e n n a fru G: s historia, h v i l k e n j u alldeles i c k e b e h ö f v e r vara u p p d i k t a d?
Var den u n g e grefvens förkärlek för landet och landtbruket insupen g e n o m » m o d e r s » - m j ö l - ken?
V a r hans kärlek till a m m a n s barn kanhän- d a rent a f instinktmessig broderskärlek, insu- pen p å samma sätt?
H a f v a k a n h ä n d a flere a f v å r a f o l k v ä n n e r b l a n d bördens o c h r i k e d o m e n s arftagare p å s a m m a sätt insupit sympatier för sina ringare bröder?
Och slutligen — v a r flickans a f v o g a stämning mot den förnäme, ståtlige mannen förestafvad a f en h e m l i g instinkt, att det var han, som beröfvat henne den för just henne a f naturen bestämda m o d e r s n ä r i n g e n?
Se där, herr redaktör, några spörsmål, s o m jag tror kunna gifva edra ärade läsarinnor sysselsättning p å deras l e d i g a stunder till här- näst.
I fall j a g då får k o m m a med n å g o t nytt.
Med sann h ö g a k t n i n g eder XyX.
on a le royaume! » svarar fransmannen, man talar o m k v i n n a n s emancipation.
då Och han har rätt — såsom fransman åt- minstone.
T y i F r a n k r i k e intar kvinnan i det s o c i a l a lifvet en så d o m i n e r a n d e ställning, att m a n ej ett ö g o n b l i c k k o m m e r att t ä n k a p å n å g o n j ä m n l i k h e t inför l a g e n; m a n finner det löjligt, att de » b e g ä r a j ä m n l i k h e t, d å de ega k u n g a v ä l d e ».
I salongerna herskar parisiskan g e n o m sin g r a c e o c h sin naturliga c h a r m e, i b o r g a r h e m - met g e n o m sin arbetsduglighet o c h sin prak- tiska sans.
Ett nyt kvartal står för dör en Medelklasskvinnan tiskt anlagd.
och alla våra KVARTALSPRENUM&amp;RANTER påminnas att nu O F Ö R D R Ö J L I T J E N förnya prenumerationen, på det att intet af brott i tidningens ordentliga expedition må be- höfva ega rum.
Sent ankommande pre- numeranter löpa risk att gå miste om ett eller annat af de första numren i det nya kvartalet, alldenstund upplagans storlek bestämmes efter antalet abonnenter, som tecknat sig vid utgången af näst föregå- ende kvartal.
I D U N med I D U N S M O D E - OEH MÖNSTERTIDIIING kostar för kvar- talet E N D A S T 1 K R, 6 5 Ö R E.
Om någon af edra bekanta, ärade lä- sarinnor, ännu ej hafva Idun, förmån dem att försöka ett kvartal, och vi hoppas,att de skola finna sig nöjda och komma åter.
Allt efter upplagans stigning Jean redak- tionen än ytterligare öka sina bemödan- den att i alla hänseenden göra tidningen omvexlande och underhållande.
Arbeten alltså hand i hand med oss för eder egen tidning.
Redaktionen.
F R Å N D A M - V Ä R L D E N I F A N S.
Studier för Idun af A l v a r A r f w i d s s o n.
IV.
» La bourgeoise ».
Igjfa b o u r g e o i s e, k v i n n a n a f medelklassen, är den sundaste a f alla de franska k v i n - notyperna.
V i läsa o m henne b l o t t undantagsvis i lån- biblioteksromanerna, v i m ö t a henne sällan p å teatertiljorna.
H e n n e s a n d l i g a fysionomi har aldrig va- rit tillräckligt b e k a n t för att tjäna till m o - dell åt » decandence-författarnes » hjältinnor, hon är alltför ärbar för att få inträda i en D u m a s ' p a t s e h o u l i å n g a n d e halfvärld o c h ej nog blaseradt fin-de-siéele för att e g g a en Bourgets p e n n a eller en S a r a h Bernhardts konstnärliga studiebegär — målaren a f b i l d a r j u hellre en förvittrad slottsruin än den m o - derna, arkitektoniskt korrekta f a b r i k s b y g g n a - den!
M e d e l k l a s s e n s k v i n n a är d o c k, när allting k o m m e r o m k r i n g, naturen o c h kärnan a f det franska folket, hvars bästa o c h gedignaste egenskaper h o n besitter.
D e t är h o n, la bour- geoise, s o m fostrat o c h a m m a t republikens unga, lefnadsstarka F r a n k r i k e, det släkte, s o m fått i arf förpliktelsen att b y g g a u p p, h v a d fädren läto sönderbräckas, att hela d e sår, som b l ö d a ännu i d a g, efter 2 0 år.
* » Cesl * * une soltise de demander är alltigenom prak- Det finnes k n a p p t en e n d a butik i hela det stora P a r i s, där det ej är en k v i n n a, s o m sköter kassan — så v i d a hon ej föreätår hela affären, förstås.
V a n l i g t v i s är mannen buti- kens egare, o e h hustrun sitter v i d la caisse.
T i d i g t stiger hon u p p o m m o r g o n e n — så- som f. ö.
alla äkta parisare o c h parisiskor —, o c h ej sällan händer det, att hon befin- ner sig i affären långt före sin herre o c h m a n.
T i l l h ö r denne ej handelsvärlden, så är hon ä n d å lika rastlös, ehuru d å i hemmet.
P å b å d a ställena — i det yttre s o m i hem- mets l i f — k o m m a hennes förträffliga egen- skaper henne väl till g o d o: redbarhet, energi, fyndigheten, förnöjsamheten, det s o r g l ö s a l y n - net o c h, framför allt, arbetsamheten.
I P a r i s måste m a n arbeta, o m man ej vill gå under.
L i f v e t s brutala t i l l v a r e l s e k a m p ra- sar ingenstädes hårdare än där, o c h i million- städerna ger man under striden mindre par- don åt den svage än i smärre samhällen.
* Men b a r n e n?
frågar ni.
N ä r m o d e r n sit- ter dagen i ä n d a i sin b u t i k?
.
.
.
T r o för all del inte, att barnen v å r d s l ö s a s!
T v ä r t o m, j a g är förvissad, att det ej finnes n å g o n nation i världen, s o m så ä l s k a r.
.
.
jag är frestad att s ä g a: d y r k a r barn i a l l - mänhet som fransmännen.
D e t är ett natio- naldrag.
Den lilla J e a n n e o c h den lille F r a n c o i s äro för föräldrarne diamanter, ögonstenar, kle- noder — allt h v a d ni v i l l a f dyrbarheter.
Och oss emellan sagdt, äro verkligen b å d e J e a n n e o c h FranQois, såsom alla franska b a r n, alldeles förtjusande.
E i n g e r ni på o c h frå- gar lille F r a n c o i s, o m p a p p a tager e m o t, så svarar han m e d tvärsäker t o n: » parfaitement, m ' sieur.
' », o c h går ni fram att helsa p å lilla J e a n n e, så sträcker hon m e d högtidligaste all- v a r — o c h utan att ni begärt det — kinden fram att kyssas.
G a n s k a b e t e c k n a n d e för fransmännens bébé- d y r k a n är, att barnen k n a p p t h i n n a b l i 1 0 år g a m l a, förr än de a f tjänstefolket s k o l a k a l l a s » mademoiselle Jeanne » och » monsieur Francois ».
J a g har i Paris sällan bevittnat en glädje sådan s o m den, då mitt v ä r d f o l k fick ett barn, och aldrig ett sådant raseri, s o m d å ett barn råkat bli ö f v e r k ö r d t a f en d r o s k a; h a d e v i d det senare tillfället ej en p o l i s k o n s t a p e l till- k o m m i t, är j a g ö f v e r t y g a d o m, att kusken blifvit l y n c h a d.
* * * H v a r barnen blifva af, m e d a n föräldrarne arbeta?
S a k e n är m y c k e t enkel.
G o s s e n är såsom interne, d. v.
s. helinackordent i en college, o c h flickan i en pension (ofta kloster- Végalité quand \ pension).
N ä r j a g n ä m n e r ordet klosterpension, lig- ger det nära till hands att t ä n k a p å en s k u g g - sida i det franska samhällslifvet: sättet, hvar- p å äktenskapen ingås.
H o s oss f ö r l o f v a r m a n sig vanligen först o c h tänker sedan p å en s. k. position.
I F r a n k r i k e är förhållandet o m v ä n d t; där skaf- far m a n sig en samhällsställning först o c h söker sig sedan en hustru.
I Sverige kan förlofningstiden r ä c k a tre, fyra, j a ä n d a till fem år; i F r a n k r i k e varar den 1 4 dagar.
D ä r m e d är allting g o d t oeh väl.
M e n det k a n inträffa, att den u n g a m a k a n p å mannens f r å g a: » ä l s k a r d u m i g?
» s v a r a r: » J a g vill försöka! » T y det var i 8 fall a f 1 0 ej h o n, som g a f sitt » ja ».
D e t var hennes föräldrar.
H o n v a r 1 5, k a n s k e 16 år, då h o n för alltid trädde ut g e n o m pensionens port.
In- tet, a b s o l u t intet, hade hon d å sett a f lifvet, o c h f ö g a mer får hon se u n d e r den korta tid, som därpå följer, tills fadern eller m o d e r n en d a g öfverraskar henne m e d o r d e n: » V i ha funnit en m a n åt dig! » H o n har k a n h ä n d a ej sett den där » m a n - n e n », hon har åtminstone aldrig gjort n å g o n v e r k l i g b e k a n t s k a p m e d h o n o m.
D e n n e hade sett den u n g a flickan o c h gjort sig underrät- tad o m henne, han h a d e funnit hennes a p p a - rition b e h a g l i g o c h hemgiften » s k a p l i g n o g », o c h g e n o m en v ä n i huset lät han d å v i d första tillfälle presentera s i g; efter n å g o n k o r t diskussion m e d p a p p a o c h m a m m a var h a n accepté, antagen, o c h så var j u saken klar.
Att flickan skulle säga nej?
Aldrig i lifvet!
E h u r u affärsmessigheten blifvit i skildrin- gar öfverdrifven, så vore det löjligt att för- neka, att de e k o n o m i s k a förhållandena i F r a n k - rike spela en ofantligt m y c k e t större roll än hos oss v i d äktenskaps ingående.
V i l l t. e x.
en officer gifta sig, måste — såvidt han själf ej har f ö r m ö g e n h e t — hans t i l l k o m m a n d e ega minst 1 5, 0 0 0 francs i rän- tor; gäller det en underofficer, är siffran 4 0 0 francs — allt detta för att hindra proletariatet i n o m armén.
F i n n e s i en familj en u n g d a m i n a c k o r d e - rad, u p p l y s e r värdinnan gärna, att hon eger så o c h så m å n g a » tusen francs i r ä n t o r ».
J a g känner en d y l i k d a m — h o n egde » 6, 0 0 0 francs i räntor » — till hvars fötter en u n g man l a d e sitt hjärta efter att under t v å mid- d a g a r ha varit hennes b o r d s g r a n n e!
P r i n c i p e n är d e n: hellre ett » f r i t t » äkten- s k a p än ett legitimt m e d försakelser o c h um- bäranden i perspektiv.
* Å r o n u dessa förhållanden t y p i s k a?
tyvärr, i n o m den högre borgarklassen.
Ja, D e t äkta, s. k.
inariage d ' iniéret däremot, spekulationsäktenskapet, florerar hufvudsakli- gen i d e förnämare samhällslagren, i n o m u p p - komlings- och finansaristokratien, där k ä r l e - ken b l o t t.
är ett koketteri — eller i bästa fall en kapris.
» D e e n d a fruntimmer » — har n å g o n sagt — » s o m ännu k u n n a med hela sin själ fä- sta sig v i d en m a n, äro butiksmamsellerna oeh d e o l y c k l i g t gifta, små borgarhustrurna ».
O m d ö m e t är naturligtvis p a r a d o x a l t öfverdrif- vet, men det ligger en s m u l a sanning p å bot- ten: det är numera endast inom den fattigare ' " Äktenskapens antal aftager, sorgligt nog,i Frank- rike, oeli nativiteten minskas oafhrutet.
Ar 1888 ingingos 276,848 äktenskap eller 6,360 mindre än under år 1880.
Samtidigt visar statistiken från .1888. jämförd med den från 1887, en minskning af nära 17,000 i antalet födda bara.
.
medelklassen, m a n har att s ö k a den f u l l ö d i g a kärleken a f det g a m l a, romantiska slaget.
* F ö r det arbetande P a r i s är den ena d a g e n den andra l i k.
Endast om söndagarne unnar m a n sig n å g o n förströelse.
M e d gossen, — s o m d å k o m m i t h e m från s k o l a n i sin collégien-nniform — beger m a n sig » till P a r i s » (det heter, k o m i s k t n o g, att » g å till P a r i s », o m m a n själf ej b o r i stadens centrum!)
Ä r det vinter, så k ö p e r m a n en biljett till förmiddagsrepresentationen på » C o - médie F r a n g a i s e », o c h är det sommar, g å r m a n — i fall det ej ösregnar, förstås — m e d en a f Seine-båtarne den billiga färden till nå- g o n a f stadens omgifningar — till en rosen- b r u d s k r ö n i n g i Suresne3, till en k a p p l ö p n i n g vid A u t e u i l eller helt enkelt till parken i S:t C l o u d, o m några m a t k o r g a r i n b j u d a till att låta d a g e n förgå i l u g n o c h frid.
.
.
» A c k, min kära rännsten v i d R u e d u B a c!
» s u c k a d e den b e r ö m d a m a d a m e de Stael e n g å n g v i d åsynen a f själfva den förtrollande G e n é v e r s j ö n, o c h det måste verkligen vara en s o m m a r s ö n d a g, som skall f ö r m å en pari- siska att l e m n a den stad, h o n så passione- radt älskar.
D e t är en d y l i k utfärd — d å h o n v a n d r a r förbi ett litet hus i en a f förstäderna — s o m i hennes inre v ä c k e r den första brottsliga tan- ken — att b l i P a r i s otrogen.
D e t där lilla huset m e d de g r ö n a persien- nerna o c h trädgårdstäppan o c h stickelbärs- buskarne o c h potatislandet, där aftonsolen n u gjuter sitt allra rödaste g u l d.
.
.
K a n h ä n d a?
.
.
.
en g å n g.
.
.
när styfrarne blifvit samman- sparade?
.
.
.
» Hein Jacques! » H o n puffar sin man helt varligt i sidan o c h p e k a r p å stugan m e d de g r ö n a persiennerna o e h den r ö d a aftonsolen.
O c h J a c q u e s, den hedersmannen, han nickar — hans tankar o c h hans h o p p ha gått åt s a m m a håll — o c h så s k y n d a de på hemåt för att tidigt i m o r g o n bittida k u n n a » h u g g a i » m e d n y a tag, raskare än någonsin.
Ett genmäle.
Cecilia H o l m b e r g s lefnadsteckning i Iduns nummer 36 omnämnes tvänne gånger den pension, där ofvannämnda författarinna emottog sin uppfostran.
F ö r någon tid sedan — ej då boken först kom ut — läste j a g i » Sydskånska teckningar » hvad man val b ö r anse såsom hennes egna intryck från samma skola.
Denna skildring kom mig att tänka på ett yttrande af ärkebiskop Reuterdahl om en biografi öfver b i s k o p F a x e: » Däri finnes myc- ket, som är sannt, oeh mycket, som icke är osannt, myeket, som är rätt tänkt, o c h mycket, * Detta genmäle gäller, som synes, närmast en skildring i fru Holmbergs för några år sedan ut- gifna » Sydskånska teckningar » och ej alls hvad som yttrades i vår biografi till den aktade författarinnans porträtt, där på intet vis någon klandrande dom öf- ver den omförmälöa läroanstalten fälldes.
Biografi- förf.
har dessutom bedt oss förklara, att han var fullt okunnig om, att denna anstalts förra föreståndarinna ännu fanns i lifvet.
V i ha dock ej velat neka upp- satsen plats, då den dels i och för sig ger en läs- värd skildring från nu svunnet svenskt pensionslif och dels ju kan bidraga till att göra alla parter rätt- visa.
Att en sak som denna kan ses och uppfattas med olika ögon, utan att därför någondera uppfatt- ningen behöfver bli vrång, inses ju lätt af en och hvar.
Bed.
som ej är illa menadt, men tonen o c h tenden- sen behaga mig i c k e ».
I det senare kan jag af allt hjärta instämma med afseende på fru H o l m b e r g s skolminnen.
Själf en flerårig både hel- och halfpensionär af samma skola, kan j a g med största uppriktighet försäkra, att visst icke alla — och jag tror, att många af såväl mina som fru Holmbergs kamrater skola häri in- stämma — visst icke alla hafva genomgått och lemnat nämnda skola med samma bittra in- tryck som hjältinnan i » S o l n e d g å n g e n ».
Då jag läste nämnda skildring kände jag mig till hälften manad att taga till orda, men boken hade då varit utkommen sedan år o c h dag, dessutom fanns i själfva utstofferingen: » sjö- staden », » h a m n a r m e n », » g r ä n d e n », » enke-skol- föreståndarinnan » etc. så mycket, som måste hänföras till hvad man kallar » poetisk frihet », att jag intalade mig, att kanske de flesta tagit det hela for en fiction (att alla ej gjort det, visste j a g), o c h att det således vore bäst att därmed tiga.
M e n då nu Idun förklarar, att därmed i sanning menats den pension, i hvil- ken fru H o l m b e r g uppfostrats, o c h hvars nu gamla föreståndarinna ännu lefver, så kan jag i billighetens namn ej underlåta att uttala en protest.
Fru Holmberg var elev i denna skola flere år senare än jag.
Mitt o c h mina kamraters in- tryck, då vi ibland besökte skolan åratal efteråt, var alltid, att föreståndarinnan såväl som hen- nes syster var m y c k e t blidare än på vår tid — » d e hade bättre lärt sig förstå barnasinnet », sade en af dem helt enkelt till mig en gång, o c h trodde själfva, att de varit för stränga.
Men ändå kan jag på samvete försäkra, att aldrig, äfven på denna strängare tid, skulle skolan sanningsenligt kunnat få en så tröstlös skildring.
V i gnabbades o c h glammade rätt bra vid uppstigningen, då vi visserligen fingo själfva bädda upp våra sängar — hvad som sker i de flesta skolor, tror jag, — men aldrig var det fråga om att göra upp eld om morgnarne; men väl för den, som hade veckan — o c h denna k o m i tur oeh ordning äfven till half- pensionärerna —, att, sedan pigan eldat, passa på o c h lägga kol på elden under dagens l o p p, ett litet husligt bestyr, som säkert ingen hade ondt af.
O c h aldrig någonsin behöfde vi vara hungriga; jag tror vi alla funno maten ypper- lig, riklig var den.
Kanske voro vi mindre kritiska på födan än de, som följde efter oss.
D e t är också märkvärdigt att höra m o r g o n - bönen skildras såsom ett så förskräckligt onus.
Aldrig, på alla de år jag var m e d om den, hände det, att föreståndarinnan afbröt bibel- läsningen för att fråga efter innehållet af det lästa, och aldrig märkte jag, att någon hade en sådan afsky därför som författarinnan.
Jag minnes blott den djupa andakt, hvarmed före- ståndarinnan själf uppläste morgonbönen, o c h j a g tror visst, att hon med sitt innerliga all- var drog flere, om på långt när ej alla, med sig.
F ö r egen del kan jag med tacksamhet erkänna, att jag fått de religiösa intryck jag medförde som barn befästade o c h rotade g e n o m den undervisning jag mottog dels i skolan, dels under den oförgätliga konfirmationstiden och dels genom den offentliga gudstjänsten, där man hade sådana predikanter som biskop Bring, doktor Cedergren, pastor H u m b l a, professor Skarstedt, kyrkoherden Hägglund.
O m vi flic- kor ej blefvo så goda kristna, som vi borde kunnat blifva, så har det aldrig fallit mig in att därför göra skolan eller kyrkan ansvarig.
Likaså är skamvrån något, som icke fanns på min tid — j a g har aldrig hört eller sett, att man ställt så stora barn som 9 — 16-åringar i skamvrån, oeh jag kan ej tro annat, än att
den tillkommit endast såsom relief åt skildrin- gen, likasom var en Lund Men » gränden », mycket och täck nästan skamvrån skräckliga som i själfva allé midt utmed för verket Oxtorget skolans var j u nödvändig för den gråtscenen i fönster.
för- och gränden för mötena med skolpojkarne och få väl närmast betraktas som hvad man plägar kalla » poetiska f r i h e t e r ».
Och bra söndagarne, ja, visst voro de kanske stilla o c h allvarliga för barn; men så odräg- liga, så förskräckliga, som de skildras i » Sol- nedgången », kunde de endast vara för barn, som k o m m o från visserligen hem utan all religion.
gånger, men man fick promenera, skrifva bref, man flck leka — varit med, då föreståndarinnan oss o m söndagskvällarne.
sluta våra två fick j a g har själf D e andra kvällarne att vi skulle läsa någon rolig b o k att tillsam- såsom G-rims o c h Andersens sagor e t c, och aldrig, och brodera nej hon att aldrig om lät hon oss sitta uppe kvällarne, tvärtom brukade tvärt skicka oss till sängs kl. 9, an- tingen vi kunde våra lexor eller ej — o c h jag vill ej säga, att hon afräknade görande följande dag, då det ej Hon ras.
var långt J a g tror, ifrån K.
Dramatiska teatern har på repertoaren återupp- tagit de fyra 1-aktspjäserna » Kapten Puff eller Storprataren » (med hr Bceckström i titelrollen), » Exemplets makt », » Hjärterdam » och » Han är inte svartsjuk », I dag, fredag, gifves » Chamillac », i morgon, lördag, » Förlåt mig », » Exemplets makt », » Hjärterdam » och » Han är inte svartsjuk » samt på söndag » Lilla svärmor ».
Måndagen den 29 dennes gifves för första gången » Barnet », komedi i en akt i3f Georg Nordensvan samt » Härrskapet » Moulinards », lustspel i 3 akter af Valabrégue och Ordonneau.
lekt boll m e d lexor så tidigt som möjligt, så skulle kunna man, fick man var det hennes innerliga sträfvan, vi Man gå i kyrkan, ibland en, ibland » Caoalleria Rusticana » är namnet på en 1-akts- opera, s o m för närvarande med stormande bifall uppföres å Italiens lyriska scener.
Nämnda opera kommer under säsongen alt upptagas å härvarande kungl.
opera jämte en repris af » Nurnbergerdockan » med en ung dansk sångerska som debutant i Bertas parti.
detta sitt åt- gick.
en fiende till lek o c h Filharmoniska sällskapet har nu börjat sitt nya arbetsår.
Under den nya säsongen ämnar säll- skapet bland annat uppföra » Den heliga familjens flykt till Egypten » af Max Bruch, » Brudfärd » af Karl Valentin, » Jephtas dotter », legend ur gamla testamentet, af Ad.
Jensen, » Requiem » med svensk text, af Johannes Brahms, samt flere nyare körer ä capella.
Sällskapet kommer att vid sina kon- serter erhålla biträde af en stor orkester, som längre fram på hösten börjar sin verksamhet här- städes under ledning af kapellmästaren Andr-ects Hallen.
Liksom under sällskapets föregående ar- betsår kommer abonnementsteckning äfven nu att ega rum.
att j a g aldrig sett någon skratta så hejdlöst som hon, då vi på frikvarten lekte » vattna gåsen ».
Jag kan se henne, när jag vill, där hon i sin gungstol satt och med ifver för det ena eller andra partiet följde gång o c h hennes bländhvita tandrader och hennes svarta vår tur hon Att var det att hon framlyste ögon blixtrade af nöje.
deltog i leken humor och mimik lekens Och ligga dubbla a f skratt, då o c h m e d en oefterhärmlig » bjöd till kattens bröllop ».
någongång, då eleverna föllo på den idéen att bock, sade, att dant, är icke hon midt under arbetstiden leka blind- hon ej kunde tillåta något så- väl ej så besynnerligt; jag tror skulle gjort det, om visst det skett på fritimmarne.
(Forts. o. slut i nästa n:r.)
Teater och.
musik.
Kungl.
operan gaf i måndags för första gången under det nya spelåret Mozarts härliga opera » Fi- garos bröllop ».
Rollbesättningen var med ett un- dantag densamma s o m i våras.
Figaros parti, som då uppbars af hr Nygren, hade nu öfvertagits af hr Edberg, hvilken o m ock ännu en viss tung- het hvilar öfver hans spel o c h den talade dia- logen, dock i sångpartiets utförande gaf mycket goda löften för framtiden.
Den vackra o c h klang- fulla rösten är ännu ej fullt utvecklad, men gjorde sig i detta parti bättre gällande än i något af de föregående, som den unge sångaren härstädes ut- fört.
Fraseringen är i allmänhet god.
Priset för aftonen togs naturligtvis på kvinno- sidan.
Såväl fruarna Östberg och Edling, som frö- ken Jungstedt skördade det lifligaste och mest väl- förtjänta bifall.
Beträffande de båda förstnämnda är man nu i allmänhet van att såväl i sång som spel finna det bästa presteras.
Så ock nu.
Och en mera skalkaktig och liffull Cherubin än fröken Jungstedt kunna vi knappast tänka oss.
Enligt vår åsigt är hennes uppfattning af rollen fullt riktig, och i vokalt hänseende var hennes utfö- rande af partiet ännu bättre än i våras.
Grefve Almaviva hade i hr Johanson fått en föga tillfredsställande representant, och hr Rund- berg gjorde alldeles för mycket väsen af sin lilla roll.
Öfriga partiinnehafvare skötte sina platser oklanderligt.
I sin helhet gick operan mycket bra under hr Hennebergs ledning, Såväl solisten- sembler s o m kör och orkesternummer gingo för- träffligt.
Den nästan fulltaliga publiken gaf upp- repade gånger sitt lifliga bifall tillkänna.
Blom- mor saknades ej heller.
Operan gafs för 246:te gången — det högsta antal s o m någon opera uppnått härstädes.
Literatur och konst.
Det heliga landet och bibeln; af teol. d:r Cun- ningham Geikie.
På Tortsten Hedlunds förlag i Göteborg utgifves för närvaranee häftesvis en svenk upplaga af detta engelska arbete, s o m i sitt hem- land rönt ett stort och välförtjänt erkännande.
Den solida utstyrseln oeh de talrika, synnerligen konstnärliga illustrationerna göra verket redan i yttre måtto till ett praktverk och en prydnad för biblioteket i hvarje hem; komma så därtill de inre, väsendtliga egenskaperna af en liffull och färg- mättad stil o c h framställning, som böra göra fram- gången för d:r Geikies arbete viss äfven här hemma hos oss, där säkerligen icke intresset är svagare än annorstädes för det sagorika Österlandet, där civilisationens vaga stått och hvarifrån utgått den religion, som genomtränger allt hvad i våra dagar bär namn af humanitära sträfvanden och social utveckling.
Arbetet utkommer — med ett häfte ä 25 öre hvar fjortonde dag — i omkring 40 häften.
» De vises sten » eller framtidens läkekonst; af Justus.
Sthlm.
R. Biosdel §• C:o. » En bok för alla friska, s o m ej vilja genom sjukdom förlora sin helsa, arbetskraft o c h lif » har förf.
kallat sitt arbete, och han tillegnar det » svenska mödrar ».
Vi anse det för vår del väl värdt att läsas och begrundas.
Det är det från Tyskland utgångna, moderna systemet af en naturenlig läkekonst, synnerligen genom vattenkurer och dietiska åt- gärder, som här varmt förordas.
Och den, som känner de enkla naturliga lagarne för sjukdomars väsen o c h behandling, han skall vid sjuksängen stå lugn och trygg, viss därom, att han i kampen mot döden har på sin sida en bundsförvandt, som är vida mäktigare än alla apotekets droger — naturens egen läkekraft.
Räddad.
Berättelse för Idun af Elena.
ed för byvägen kom en ung flicka.
Hon gick fort för att hålla sig varm i den skarpa köl- den; en rodnad låg öfver kinderna, ögonen glänste, då och då drog ett leende öfver läpparne.
Häradshöfding Berner hade svårt att hinna upp henne, där han fick sikte på henne från stora landsvägen.
Nere på bron öfver ån hann han henne slutligen.
» G o d middag, fröken Elna! » Hon hade icke hört hans steg och spratt ovil- korligen till något litet, men leendet lyste upp hela hennes ansikte, när hon räckte honom handen.
» Fröken har hemtat posten; så många bref », sade han småleende och pekade på packen i hen- nes hand.
» Ja, och icke ett enda till mig, är det icke sorgligt? » Hon mötte hans blick med ett så skälmaktigt ögonkast, att de måste till att skratta båda två.
» Låt mig bära dem åt er, så får ni slicka hän- derna i muffen, det är kallt. » Han tog brefpacken, och så bar det af vägen framåt, under det de pratade och skrattade som två.
glada barn.
Öfver granskogens mörka bälte i vester, där so- len sjunkit, låg ett rödt sken, s o m gaf värme o c h färg åt det gråa landskapet.
Men endast för en kort stund, det fick snart vika för vinterdagens tidiga skymning.
De hade kommit in på allvarsammare ämnen, och nu som alltid kom den gamla bitterhelen o c h hånet öfver världens gång fram h o s Ivar Berner.
Det var lycka, de talade o m.
» Tro mig, fröken, somliga människor äro ska- pade till lycka, andra till olycka », sade han i denna bittra ton, som alltid upprörde henne så.
» Det kan ni icke mena, häradshöfding Berner, ni får inte mena det », svarade Elna häftigt, » huru skulle ni kunna lefva lifvet med tron på en så orättvis Gud? » De voro framme vid grinden.
Berner svarade icke genast.
Så böjde han sig ned för att bättre se hennes ansikte i den tilltagande skymningen.
» Ni blir säkert mycket lycklig. » Han talade så lågt, att hon knappast uppfattade orden, men hans långa, sökande blick gjorde henne så underlig till mods.
Han räckte henne brefven.
» Farväl, fröken Elna! » Hon kände hans varma hand kring sin egen; hvarför släppte han den icke igen?
Hon vågade icke se upp, hon blef så underligt varm, det var s o m o m blodet brände i hennes ådror, men hon kunde icke tänka.
— Så släppte han plötsligt hen- nes hand och gick.
Hon såg h o n o m försvinna nere på vägen.
Då, när han var borta, kom det som ett troll- slag öfver henne, hvad hon stundom dunkelt anat, vissheten o m, att han älskade henne, att han skulle bedja henne blifva hans hustru.
Hon knäppte hop händerna i en ovilkorlig ångest, gång på gång steg upp ur djupet af hennes själ en b ö n till Gud, att det icke skulle hända ännu, icke ännu!
Hon var icke värdig h o n o m; hon kunde icke bära en sådan lycka; den skrämde henne; hon förtjänade den icke.
— Icke än!
Icke än!
Men midt under bönen k o m åter igen öfver henne en känsla af outsäglig lycksalighet öfver att vara hans, hans egen.
Hemma pä sitt rum satt Ivar Berner i mörkret och tänkte.
Det hade kommit en sådan stillhet öfver h o n o m efter de sista veckornas o r o.
Nu måste hon förstå, att han älskade henne, och Theodor Blanchs konstsalong.
Inträdesafgiften bara den tanken gjorde honom lycklig.
Han ha.de till utställningen af italienaren Simonis kolossal-, gifvit sin själ i hennes händer, och hon måste målning » Alexander den store i Persepolis * har, älska honom tillbaka.
för att bereda en större allmänhet tillfälle få se Så k o m det för honom, när han hade sett hen- detta storslagna konstverk, blifvit nedsatt till en- ne för första gången.
.
Han hade helt hastigt, fram dast SO öre under den korta tid detsamma ännu på våren, blifvit skickad till Ulleryd för att sköta är utställdt.
en kamrats tjänst.
Doktor Ruth bodde alldeles i närheten, och så skulle han naturligtvis göra visit där.
En vacker eftermiddag begaf han sig på väg.
Uppe på Kvarnkullen fick han plötsligt ögonen på en ung flicka.
Det var Elna Ruth.
Hon stod lu- S e n till, att Idun med Modetidning tat mot en björks hvita stam, solen lekte öfver det blonda håret, halmhatten låg i gräset vid hen- finnes h o s alla e d r a b e k a n t a!
nes fötter.
Det var ett egendomligt behag i den smärta, böjliga figuren, men det var uttrycket i ögonen, där hon stod och såg bort i fjärran, s o m
frapperade honom mest.
Det var något så från- varande i dessa mörka, gråa ögon, det var, som om hon Iefde i en egen värld af underliga dröm- mar och tankar, någonstädes långt, långt borta.
Det var ej granskogens mörka linie, där den af- tecknade sig mot den klarblåa aftonhimlen i fjär- ran, icke solens glöd eller trastens sång, som tog hennes sinne fånget, det var en främmande skön- hetsvärld, dit hon drömt sig.
Det låg vemod och längtan i blicken, men den var också så oändligt mild.
Han var nästan rädd för att störa henne och se den blicken vexla uttryck.
Men hon hade redan hört hans steg.
Hon rodnade till, böjde sig ned efler sin hatt och gick så hastigt en stig inåt skogen.
Han skulle aldrig i hela sitt lif kunna glömma henne, så som han då hade sett henne.
När han sedan gjorde hennes bekantskap, fann han henne gladare och lifligare, än han hade tänkt sig, när han först såg henne.
Det var nå- got så elektriserande ungdomligt hos henne, och det drömmande uttrycket i ögonen fick ofia vika för ett ljust, soligt leende.
Men när de talade allvarsamt med hvarandra, som dc så ofta gjorde, då kom det igen detta uttryck af tankfullhet, då var där i ögonen en längtan efter något fjärran, oupphinneligt.
Och det var så han älskade henne varmast, som han helst mindes henne.
Det var då, hon kom hatet och hånet att smälta bort hos honom, det var då, hon bäst kom h o n o m att för stå, att det finns godhet och skönhet i lifvet, myc- ket värdt att lefva för.
Ty det var detta, han tviilade pä i sina mörka stunder.
Det fanns ti- der, när allt stod för honom som uselt och då- ligt, som funnes det intet, som vore värdt en är- lig ansträngning, intet värdt alt älska och lefva för.
Men hon öppnade hans ögon för mycket, som han hade gått förbi utan att se, så mycken ädel offervillighet, så mycken kärlek, så mycken godhet.
När hon talade, var det som en mjuk hand strukit öfver hans brännande panna, strukit bort oro och tvifvel och gjort allt ljust och gladt.
Han kände, att hon räddade allt det bästa i hans själ, att utan henne skulle han hjälplöst gå till botten.
* Borta i kyrkbacken var kälkåkningen i full gång.
Det gick i svindlande fart ned för backen, och nere i svängen vid ån var det som roligast, när det gällde att ej falla.
Småflickorna kommo där, två o c h tvä på sina små kälkar, i stor ån- gest, när de fingo bakom sig någon af gossarne, som lågo rak långa framlänges på kälkarne och kilade förbi äfven de bästa af flickornas.
Men allra muntrast lät det borta hos flickorna Strömmer osh Elna Ruth.
Häradshöfding Berner och löjtnant Rude hade skaffat sig en stor drag- kälke, och där voro de nu på allesammans; hä- radshöfdingen styrde, och de andra sutto och stodb bäst de fingo rum.
Lisa Strömmer och löjtnant Rude kommo alltid bredvid hvarandra, och alltid kräfde situationens faror, att hans arm beskyd- dande lades kring hennes lif.
Kurtisen var i full gång.
Lisas blåa ögon spelade .uppsluppet om- kring, och hennes skratt hördes ända långt ned på landsvägen.
Anna Strömmer och Elna voro betydligt tystare, och häradshöfdingen måste nä- stan uteslutande gifva akt på, huru han styrde; svängen där nere var ej så lätt att komma till rätta med.
Elna hade ej råkat Berner ensam, sedan den eftermiddagen de skilts nere vid grinden.
Hon var nästan glad däröfver; det var något så lugnt nu, när de råkades.
Det var som två vanliga bekanta rätt och slätt, och ändå var det detta lyckliga medvetande, att hon var mer för honom än alla, alla de andra.
Det låg där i hans blick, den gled som en smekning öfver henne, det låg där i tonfallet, så lågt och innerligt, när han ta- lade till henne.
Hon var riktigt rädd för, när detta förhållande skulle brytas; när det skulle komma till ord och löften emellan dem.
Det var så härligt som det var nu.
Det var henne, som om hennes kärlek dag för dag växte sig mera.
stark just i denna frihet — och hon var så gräns- löst lycklig.
Nu njöt hon i fulla drag af att sitta där tyst, medan det bar af ned för höjden med en fart, så hon nästan kunde haft lust att känna sig litet rädd, om ej Ivar Berner hade styrt kälken så lugnt och säkert.
Då o c h då måste hon skratta åt Li- sas och löjtnantens tokprat, och då det blef allt för galet, måste hon o c h Anna lugna dem.
Så skulle löjtnant Rude styra, och Lisa skulle stå bakom och hålla honom i rockkragen för att icke falla af, och så bar det af igen med Berner bredvid Elna.
I svängen glömde löjtnanten att passa på, o c h så körde de fast i en drifva, så snön yrde o m dem.
Rude råkade värst ut och så Lisa, som förlorade balansen och föll hufvud- stupa i en drifva, sä hon säg ut som en snögum- ma, när hon kom upp igen.
Duktigt vät var hon, men åka skulle de ändå, och så höllo de på, ända till det blef mörkt.
På hemvägen voro Lisa och löjtnanten långt i förväg med kälken, som de drogo som parhästar, medan Elna, Anna och hä- radshöfding Berner kommo långsammare efter.
Elna tog afsked vid sin grind.
Rude och Berner följde flickorna Strömmer ned till Bjärseby.
Som vanligt skulle man råkas dagen därpå på kälk- backen.
Hvad detta var härliga dagar för dem bägge.
Den klara, friska vinterluften, den vackra, hvita snön, rimfrosten på granarne, som glittrade i sol- skenet, o c h denna outsägliga, hemliga lycka.
De kände båda så lugnt och helt, att de tillhörde hvarandra, fast aldrig ett ord af kärlek uttalats.
Och Ivar Berner dröjde att tala.
Han ville vänta, till han med säkerhet visste, att han skulle få den plats, han nu skötte som tillförordnad.
Det visste han ju för öfrigt så säkert; det var in- gen möjlighet, att någon annan skulle gå före ho- nom.
Med sådana inkomster kunde han när som helst bjuda Elna ett hem.
Han hade ofta förr tänkt sig möjligheten af att, själf fattig, förälska sig i en fattig flicka.
Han hade alltid sagt sig själf, att som en man af he- der måste han då döda sin kärlek, gå sin egen väg i ensamhet och icke draga ned den kvinna han älskade i fattigdom och elände.
Gud vare lof, att när han mötte Elna, var hans ställning sådan, att han aldrig behöfde komma till denna förfärliga konflikt.
För öfrigt väntade han hvarje dag bref, om att han blifvit utnämnd, och räknade timmarne, till dess han skulle kunna bedja Elna blifva sin hustru.
Ivar Berners barndom hade förflutit under sorg- liga förhållanden.
Han hade aldrig vetat, hvad ett hem var, aldrig kännt en moders kärlek.
Nu skulie Elna gifva honom allt, hvad han måst sakna.
Hon var den första kvinna, som någon- sin fängslat hans tankar, och nu bodde hon där- inne som ensam herrskariuna.
Han gaf sig helt åt henne, som få män kunna göra det.
Hon var för honom personifikationen af allt rent och godt, hon kunde gifva honom allt, som fattades i hans ensliga, glädjefattiga lif.
Hennes inflytande öfver honom var så stort, att på djupet af hans själ jäste o c h arbetade det, tills han efter hand allt mer och mer kände sig böjd och dragen till allt, hvad hon älskade och satte högst.
Hans starka natur hade blifvit vek och böjlig genom en ren och innerlig kärlek.
När Elna kom in i salen, satt doktor Ruth som vanligt och spelade i skymningen.
Men nu var det Elna som måste spela för honom, medan han satt i gungstolen och lyssnade till de drömmande, smekande tonerna.
Musik hade varit doktorns stora passion hela hans lif, och hans dotter hade också ärft en mer än vanlig begåfning.
Det var, som om hon kunde lägga hela sin själ i tonerna, de kunde bäfva af längtan, vemod och sorg, de kunde jubla i ungdomsglädje, de kunde bära med sig sol och vår, blomdoft och sprickande löf; det var en tonvärld, så rik och vexlande som ungdo- mens skönaste drömmar.
(Forts.) Till Iduns läsarinnor!
Barnatiggeriet.
|S|en välvilliga allmänheten, som så ofta skän- 1| / ker en skärf till tiggande och säljande barn, ®&gt; uppmanas vänligen att vid sådana tillfällen alltid taga reda på barnets namn o c h bostad samt därom personligen, skriftligen eller per telefon (82 08) göra anmälan på föreningen för Välgören- hetens ordnande Centralbyrå, Lilla Nygatan 10. l:sta oktober flyttas Centralbyrån till Stora Ny- gatan 36.
Centralbyrån vill då icke blott omedelbart låta anställa undersökning om barnens förhållanden, i fall af nöd o c h last söka förmedla hjälp åt fa- miljen o c h om möjligt vård af barnen, samt i händelse af yrkestiggeri med familjen efter om ständigheterna förfara, utan äfven underrätta den meddelande om sanningsenligheten utaf de af bar- nen uppgifna förhållanden.
Från Iduns läsekrets.
Blondin eller brunett?
ö o m jag på inga vilkor kan gå in på eller in- stämma i Laurentias påståenden angående kvinnor med blond hårfärg, kan jag ej ur- aktlåta att i denna, för resten föga viktiga fråga yttra några ord emot dessa nämnda påståenden.
Med afseende på att flere brunetter än blondi- ner blifva gifta, så vill jag endast säga, att ifall äktenskapens tillkomst beror af kvinnans energi, det är: » förstånd, skarpsinnighet, uthållighet och kraft att handla i det rätta ögonblickets (ordagrannt anfördt ur Laurentias artikel i Idun), så anser jag det böra räknas till blondinernas heder, att de ej, såsom brunetterna, genom sin energi så att säga truga sig in i äktenskapet.
Kanske får man anse denna » kraft att handla i rätta ögonblicket », när fråga blir att skaffa sig en man, såsom en af de många orsaker till att allt färre äktenskap blifva lyckliga?
— Jag bara frågar.
Hvad liknelsen: barndom, ungdom och fullvuxen mognad tillämpade på kvinnor med olika hårfärg angår, så bör den anses temligen naiv.
Blondi- nerna duga ingenting annat till än » smeka och jollra ett uppbrusadt sinne till r o », enligt Lau- rentias åsikt.
Och ändå är det blondinerna, s o m för det mesta utan » stöd » få vandra genom lif- vet.
Hvem handlar för dem och skaffar dem lef- vebrödet under sädana förhållanden?
Hvad åter verkligt stora handlingar, som blif- vit utförda af kvinnor, vidkommer, så tror jag ej att vi behöfva söka länge i historien för att finna, att många sådana blifvit utförda af blondiner.
Och man är väl ej nog djärf att vilja hänföra dessa kvinnor till » barnen »?
Med detta har jag endast velat säga, att en kvinna med blond hårfärg kan vara fullkomligt lika energisk som en brunett, och att ett hufvud, beväxt med de skönaste mörka lockar, lika väl kan innesluta en » hönshjärna » som det, hvilket är täckt med en linfärgad hårmassa — eller kan- ske blott några siripiga testar.
Därför kan det ej häller blifva brunetterna, som » regera världen », såsom Laurentia påstår, om det ej blir i den vidt aflägsna framtid, när blondi- nerna blifva sällsynta, ty pluraliteten vinner j u alltid seger.
Till sist uttalar jag min stora beundran för alla kvinnor med snille o c h energi, de må nu hafva hvilken hårfärg som helst 1 Viva.
Redogörelse för i n s a m l i n g e n till Barnhemmet i Bohuslän.
(Forts.).
Onämnd, Tumba 1: —; lnsamladt genom H.
A.
3: 50; Wachtmeister, Kristineholm 2: 60; Kr — n 1: 50; Onämnd, Upsala —: 20; Pauline Rolander 1: —; Onämnd, Skultuna —: 20; Prenumerant i Eliinge —: 50; Iduns läsarinnor i Helsingborg 2: —; Läsarinnor af Idun i Ronneby 1: 50; Ele- ver och lärarinnor vid en högre flickskola i Lund 10 —; genom och från Hulda Erikson 1:50; Prenume- rant, Harg —: 60: A.
T.
1: —; L.
E.
5: —; Insamlade genom Caroline Fleetwood 5: —; Astrid och Martha 1: —; Berna B — t 1: 25; Onämnd, Vesterås 5: - -; Hilma —: 20; Onämnd, Karlskrona —: 60; A.
B.
—: 30; Eva Hamilton 2: 38- Barnavänner i Ala, genom A.
S. 2: 20; Från en syförening i Vesterås 6:70; E.
K. Vesterås 1:30; E.A.Björkman 3: —; En af Iduns läsarinnor i Ystad —: 50; » Gurli » —: 50; » Från tomtarnes rike » 1: 40; Ett par af Iduns lä- sarinnor i Lund 1: 40; Insamlade genom Alice Carlsson 10: —; Onämnd, Stockholm —: 50; Pre- numerant i Finland 2: 20; Syförening af bondflic- kor i Anundsjö genom Tullia Bergman 2: —; Lä- sarinna af Idun i Helsingfors —: 35; L. Silfver- svärd 1: —; Fanny Forsström 1: —; Jenny —: 30; Iduns-prenumeranter i Ljung 2: 09; Sigrid —: 75; Onämnd, Gefle 1: —; W. M.
5: 50; M. Wahlström 6: — •; Iduns-läsarinna —: 30; genom » Skolmoster » 2: —; » Två systrar », Stockholm 3: 50; » En af Iduns unga läsarinnor » —: 35; Ada R.
1: —; H.
S. 1: 50; B.
S.
A.
1: —; Onämnd, W ä d d ö —: 20.
(Forts.)
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 27 SEPT. — 4 OKT.
S ö n d a g: Kraftsoppa; ragu pä ox- gommar; stekt orre; äppelkroketter.
M å n d a g: Buljong med tapioca; torsk a la noble dame; ragu pä fläsk- korf.
T i s d a g: Julienne; oxstek med grön- saker.
O n s d a g: Puré på jordärtskockor; gös; rapphöns.
T o r s d a g: Hvitkål; kalfkyckling; tunna pannkakor med sylt.
F r e d a g: Soppa på gröna ärter; gädda; syltade päron.
L ö r d a g: Aborrar; bifistek; hafre- soppa.
på en aflång vaxknopp, som omlindas med grönt papper, slutar arbetet.
Bäst är att köpa små knoppar och blad, som jämte de förfärdigade stora rosorna och knopparne ordnas på en passande kvist.
Man erhåller på detta sätt en utmärkt vacker dekoration.
Den mörkare kalken af en gul eller laxfärgad ros kan man, i händelse det erforderliga papperet ej kan erhållas i flere nyanser, mycket lätt framställa därigenom, att man lätt fuktar skar- lakansrödt silkespapper och därmed fär- gar rosens kalkblad.
(Forts.) FÖRLO FVADE.
Ingeniör SOM SALLAD.
Stora SELMA EHRNGREN.
Tillkännagifves endast på detta sätt.
Stockholm den 21 september 1890.
DÖDE.
E N Tillkännagifves att Laura de Brunikowsky, vackra Ragu på oxgommar.
född Torsk å la noble dame.
ROOTH, stilla afled i Linköping den 18 sept.
1890, uti en ålder af 81 år, sörjd och saknad af barn och barnbarn, syster och vänner.
Sv.
ps.
n r 391, v. 4.: [2642J Olga.
UNG, ANSPRÅKSLÖS flicka önskar till hösten plats i godt hem, villig deltaga i alla inom hus före- kommande göromål.
Svar till » E.
18 år », Mariestad p. r.
[2614] Enkefru lingon urväljas, och man sticker här och där i dem med en fin nål.
En lag kokas af 16 cl.
vinättika, 11 Oxgommarne cl.
vatten och socker, litet hvitpeppar, iorvälias, afputsas och kokas möra i sönderbruten kanel, krossad ingefära, slutet kärl, skäras sedan i den storlek nejlikor och muskotblomma i en påse.
man behagar, blandas med färs af fisk, Skummas väl och slå * kokhet öfver kräftstjärtar, champignoner och hvit bären.
Lagen omkokus med kryddorna sås.
Raguen serveras mycket varm, 2 å 3 gånger och slås åter varm på garnerad med smörbakelser.
bären.
Bisgrynen Körsbär, sköljas helst mörka, och krusbär och kokas med vatten eller mjölk till på samma sätt.
en stadig gröd, som sedan uppblandas ATT INLÄGGA HVIT SYLTLÖK.
Löken läg- med dubbelt så mycket fast äppelmos.
ges i stark saltlake 1 dygn, rensas Häraf formas kroketter af ett äggs sedan och kastas genast i friskt vatten.
storlek, som doppas i rifvet bröd, vi- Sedan den upplagts på linne att torka, spadt ägg och åter i rifvet bröd, hvar- förvälles den litet i en förtennt kastrull; efter de få ligga en stund.
De kokas sedan gulbruna i skirdt smör och ser- lägges därefter åter på linne, men får ej hinna kallna.
Under tiden kokas veras varma.
en lag: Till 425 gr. lök tagas 7 dl.
Torskskif- vinättika eller vacker spritättika, ett vorna läggas med 425 gr. fint salt i (Forts, å följ.
sida.)
kallt vatten under 6 timmar.
8 liter friskt vatten uppkokas särskildt med 320 gr. salt, skifvorna läggas däri och få uppkoka, hvarefter kastrullen lyftes af elden och får stå fem minuter.
Torskskifvorna uppläggas utan servet och öfverslås med en god holländsk sås.
Garneras med fileter af hafstunga, doppade i ägg och rifvet bröd samt stekta i fiottyr; lösa kvistar af körfvel läggas däröfver.
Denna rätt är ganska god och har, om den är väl anrättad, äfven ett vackert utseende.
som ju särskildt beröra familje- Äppelkroketter.
EKMAN och Inlägg-ning-.
LINGON EMIL T^Tyttig verksamhet sökes för en 16- årig flicka, dotter till aktad enke- fru i Stockholm, endera hos praktisk husmoder, då fritt vivre påräknas, el.
som elev i något yrke el.
finare handel.
Omutlig redbarhet och sanningskärlek jämte god ambition äro grunddragen i karaktären.
Reflekterande svar, märkt » 16 år », Iduns byrå.
[2626] " C^n ung, bildad flicka af god fam. önskar några timmars daglig sys- selsättning, såsom eller tentioner.
Svar emottagas tacksamt t.
» Anna », Iduns byrå.
[2607] renskrifning, sälls hjälp till lexöfverläsning.
Plats i en god familj önskar en ung, anspråkslös flicka för att undervisa minderåriga barn i van- liga skolämnen och musik, äfvensom att biträda med hushållssysslor.
Ren.
härå torde ins.
svar t.
» Adina », Orsa.
LEDIGA PLATSER.
Snörmakeri.
En ung flicka, kunnig i snörmakeri, erhåller nu genast förmånlig plats i större landsortsstad.
Den bärå reflekt.
torda hafva godheten meddela sig i bref, åtföljdt af betyg, till » Snörmakeri », adr.
S. Gumaslii Annonsbyrå, Stkhlm.
EGGGJ S e H I T I En anspråksl.
flicka, som genomgått 8-klassigt lärov.
för flickor, önskar till hösten plats i familj att un- dervisa minderåriga i vanl.
skolämnen och språk.
Svar till » Dalkulla », Mora p. r.
[2612] Hushållsmamsell, &lt;Pför en här nybildad privatskola (f. - 10 elever) sökes en allvarlig, ^-^ duglig och undervisning sv an, lära- rinna.
Undervisning ' skall meddelas i vanliga skolämnen, språk och musik.
[2643] Lönen f. n.
700 kronor, fria husrum Förlofnings n ung, flicka med vana att och vedbrand; — utsikt E finnes till bättre extra undervisa yngre barn önskar pl.
genom lektioner i språk vigsel-, födsel- och döds- inkomster genast.
Utm.
rek.
och o. betyg.
Närm.
musik.
Svar med betyg nu och referenser genom bref.
Svar till » Z.
», Sölves- fortast möjligt till » Privatskolan, annonser, borgspostens red., Sand- Sölvesborg.
viken [nära Gefie).
(G.
2S162) [2633] (G.
5917) [2616] n arbetsam, anspråkslös flicka ön- O. H.
D. kretsarne, böra främst införas i E skar anställn.
som hjälp o. bitr.
Idun, där de mera än i någon an- PLATSSÖKANDE.
åt husmoder eller för större barn i Handarbeten.
nan tidning observeras inom hem- Stockholm.
Har i 10 år innehaft dyl. Wpn 20-årig flicka, kunnig i hushåll^ plats.
Kunnig i sömnad och alla inom ATT FÖRFÄRDIGA PAPPERSBLOMMOR.
(Forts.) met och familjen.
Priset å för- (£i önsk.
till hösten plats familj för Utm.
bet.
o. rek.
hus i föref.
göromål.
' 1 ill halfutspruckna rosenknoppar klip- lofnings-, vigsel- och födelseannon- Svar t.
» A.
B.
», Iduns per man bladen efter här afbildade att deltaga i husliga görom.
Svar till byrå.
[2636] ser är 1 kr.
50 öre pr st.; för form, tager en » O.
G. », Marieslad, p. r.
[2625] ståltråd med dödsannonser beräknas priset efter vaxknopp och lägger ett fin- krusadtbladom denna vax- knopp samt dra- ger ned bladet på alla kanter och bin- der det stadigt fast.
De öfriga bladen, hvilka man förut i den ena af de båda långsidorna Jätt böjt öfver en knifs- egg, lägger man sedan, börjande med den venstra undre spetsen (den ut- böjda sidan är den öfre och ligger ut- åt), om den förut påbörjade knoppen och fogar veck vid veck tätt intill hvarandra ända till högra spetsen, hvar- igenom ett rundt, fylligt blad uppstår, som man genast binder fast på stjäl- ken.
På samma sätt fortfar man med de andra bladen, tills knoppen ratt ön- skad storlek.
De yttersta bladen kan man efter behag lägga lösare och för- färdiga efter det afbildade bladet till den stora rosen.
En grön kalkstjärna, klippt efter närstående afbildning, skju- tes på stjälken och limmas fast, hvar- det antal rader annonsen tager.
upp- [24d7] (Sent inkommen annons.)
(G.
5566) [2537] n E n anspråkslös flicka önsk.
mot fritt vivre komma i en aktningsvärd familj, för att delt.
i matlagning och hvarjeh.
inomhus förekommande göro- mål.
Svar emotses i bref till » An- språkslös », Torshälla, p. r.
(G.
23150) [2628] S E Nytt Svenskt Original.
G. Bjurströms alla boklådor: Ett Storstadstall.
En Stockholmsberättelse af JOHAN NCRDLING.
Pris 2 kronor.
Om ett författarens föregående arbete yttrar Stockholms Dagblad: » För vår del måste vi bekänna, att vi icke på länge läst någon bok med så stor tillfredsställelse.
Det finnes här en oförfalskad, ge- digen poesi, både i uppfattning och utförande — poesi af den goda sort, som aldrig blir gammal. » För Iduns läsarinnor är förfat- taren sedan länge väl bekant, hvar- för utgifvaren vågar hoppas, att hvar och en af dessa skynda att köpa boken.
[2647] H I T!
Ett godt, vänligt hem sökes af ett anspråkslöst, bildadt fruntimmer, som mot fritt vivre erbjuder sig att vara behjälplig med lättare husliga sysslor förlag i och handarbeten, som sällskap, lektris eller värdinna.
Lön begäres ej.
De bästa rekommendationer.
Adress » An- språkslös », Norrköping, p. r.
[2592J E n bildad flicka, 27 år, af god fa- milj, med mångårig vana vid skrif- göromål och räkenskapers förande, sö- ker plats såsom bokförare, kassör eller annan dylik sysselsättning.
Lön be- gäres icke för den första tiden.
Svar till » A.
G. » torde inlemnas till Iduns byrå, Stockholm.
[2505] För en ung flicka af god familj sökes plats såsom skrif- biträde, lärarinna för mindre barn i vanl.
skolämnen o. musik, biträde vid postkontor eller station, sällskap, hjälp med husl.
göromål.
Genomgått dubbla italienska bokhålleriet samt innehaft lärarinneplats.
Löneanspråk moderata.
Sv.
emotses tacksamt till » Sonja », Sö- derhamn, p. r.
[2564] skicklig i klädsömnad, matlagning, bak- ning samt allt, som förefaller uti ett hushåll, söker till hösten plats.
Goda betyg finnas.
Svar till » Husmamsell », Tidningskont., Kungsgatan 18, Sthlm.
Lärarinna, egande grundliga kunskaper och god undervisningsförmåga, önskar plats i bättre familj.
Undervisning i språk, öfriga skolämnen, musik m. m.
Mycket goda rekommendationer finnas.
Svar märkt » L.
M. N. » torde sändas till S. Gumaelii annonsbyrå, Stockholm.
(G.
23257) [2646] E n ung flicka, som till våren skall gifta sig, önskar nu genast plats i familj i stad el.
på landet för lärande af hushållsgöromål.
Den sökande är villig gå frun tillhanda samt betala för sig.
Plats önskas helst i mellersta Sverige.
Svar torde sändas till » N.
23 », Iduns byrå.
[2637] U ng flicka önsk.
plats i glad och trellig fam. att delt.
i husl.
gö- rom.
afg.
kan erl.
om så fordr.
eller ock är sök.
villig, att om mindre barn finnas, underv.
i vanl.
skolämn., franska o. tyska.
Svar snarast möjl.
t.
» I.
T.
», Billesholms grufva, [2638J Mindre En 23 års flicka af god familj, som i 2 år varit ute och.
lärt sig hushållsgöromål, önskar plats i familj för att biträda med inomhus förefallande göromål.
På lön fästes min- dre afseende, mest på ett godt bemö- tande, Svar torde godhetsfullt sändas till » E.
9 0 », Elfkarleö, pöste restante.
(G.
5703) [2570]
par skedar socker, några lagerbärsblad, muskotblomma, 4 gr. hel hvitpeppar och 4 d:o ingefära.
Sedan löken lagts i en stenkruka, hälles lagen kokhet däröfver, krukan öfvertäckes väl och nästa dag uppkokas åter lagen samt slås något afsvålnad öfver löken; kall kan denna läggas i glasburkar.
JR.
Blaedel Ö O O O FÖR EJ O.
Q.
FRISKA, Wingåker.
FIELSA, O C H LIF JUSTUS.
Undertecknad får h ä r m e d v ö r d s a m t meddela, att j a g under n a m n af Fru I alla b o k l å d o r.
Lilly Lundstedts P R I S 3 2 K R.
[2608] • • G G • • F » T • N • A • P • E • T • E • R • •, • R • • • • U L L G • • • A R • D I E A SOPPOR.
Kräftsoppa.
Härtill 1 ' h å 2 tjog kräftor.
Alla stjärtar frånskiljas, rensas väl och läggas på en tallrik, tills sop- pan är kokt.
Skalen och allt det öfriga af kräftorna hackas mycket fint jämte ett stycke smör.
Läggas därefter i en kastrull och fräsas, hvarefter litet vat- ten påhälles, men ej mer än att det står öfver massan, som nu får koka, hvarunder man skummar ifrån det röda smöret och häller det i en särskild kastrull; med skumningen fortfares så länge något rödt visar sig.
Smöret fräses nu åter med litet mjöl och bul- jong tillsättes så mycket man vill ha, får koka upp och smak tillsättes sedan med salt, socker, 1 knifsudd cayenne- peppar och litet muskott; därefter iläg- gas kräftstjärtarne.
När soppan skall serveras, vispas först en äggula med litet grädde i skålen.
Har man fisk- färs, kan man skära små bitar och lägga uti; 1 vinglas sherry tillsättes, om man så vill.
Man kan äfven ge- nast slå buljongen på de hackade skalen och efter skumningen sila den till • R • • •, • • • • • • O R N • I » • S C m.m • • L » U 9 9 G R F.
0 2 6 m a t Engageringsbyrå, 2 N o r r m a l m s t o r g 2, S t o c k h o l m, eta- b l e r a t m i g för anskaffande af kvin- lig-a tjänare, och a n h å l l e r j a g p å g r u n d af m å n g å r i g e r f a r e n h e t och känne- dom o m h v a d t i l l saken hör få r e - k o m m e n d e r a m i g i så v ä l husbönders som tjänstsökandes benägna håg- k o m s t, och l o f v a r jag- a t t p l i k t t r o g e t och s a m v e t s g r a n n t f ö r m e d l a t i l l b å d a p a r t e r n a s f u l l a belåtenhet.
A l l m.
tel. 7 0 0 6.
Vördsammast [2639] L I L L Y I I U N D S T E D T.
n L I L L A V A T T U G A T A N.
2 4.
Mottagningstid 9 — 10 och 2 — 3.
Företrädesvis man- och hudsjukdomar.
[25511 Doktor Carl piensburg 3 — Kungsträdgården — Utställning af Italienaren Simonis världsberömda Jättemålning belönad å Världsutställningen DOKTOR A.
A F Z E L I U S, D R O T T N I N G G A T A N 3 3.
Damer!
God affär!
THEODOR BLANCLI ' S KONST-SALON ALEXANDER DEN STORE I PERSEPOLIS, DIVERSE i Paris 1889 med stora guldmedaljen.
I För att bereda en större allmän-,!
het tillfälle få se detta storslagna konstverk, har inträdesafgiften under den korta tid detsamma ännu är utstäldt blifvit nedsatt till endast 5 0 öre.
Öppen: Hvardag.
1 0 — 4; Söndag.
1 — 4.
I anseende till egarinnans föreståen- de ombyte af verksamhet öfverlåtes en i full gång varande mode- o. kortvarn- affär.
Bästa affärsph vid bruk i Verml.
Lagret 5- a b,000 kr.
Goda betaln- vilk.
I värsta fall antages kompanjon, som då bör vara kompetent att sköta affär o. modearbete.
Ej anonyma svar före l:sta novemb.
till » Framtidsaffär », Iduns byrå.
[2631] STÄRKELSE, 12615] Träffas alla dagar kl. 10 — 11.
Behandlar svenskt fabri- kat, gifver lin- net, utan att för- störa det, en bländande hvit färg.
Till salu hos alla specerl- handlande i ri.
Barnsjuk- företrädesvis domar.
[1343] O L Y C K S F A L L - F Ö R S Ä K R I N G S - DOKTOR PER JOHANSSON R I D D A R G A T A N HTARDAGAR KL. D: r 6, 9 — 1 0, 2 — 3; A K T I E B O L A G E T KANDINAVIE [_ [2540] 2.
SÖNDAGAR 9 — 1 0.
SÅSER.
Smultronsås.
En förträfflig sås er- håller man, om man pressar en liter smultron (skogssmultron äro mest aro- matiska) genom en sikt, tillsätter 125 gr. fint socker, saften af en citron och ' / 2 liter madeira och vispar såsen öfver elden, tills den kokar upp.
Skall såsen serveras kall till pudding, tager man gärna i stället för madeira ' / s liter tjock söt grädde, som vispas tillsammans med smultronsaften en half timme.
• E S O .S&amp;^SSE » R ung flicka, 19 år, önskar plats hos en aktningsvärd familj för att mot ringa lön biträda med inom- hus föref.
göromål.
Svar till » Eva », Strängnäs, p. r.
[2680] 3 För att några dagar hålla fisk färsk beströr man den efter urtagningen med groft stött träkol, fyller och täcker den med nässlor och lindar om den med en fuktig ättiksduk.
Hänger man den sedan på en sval plats, kan man på detta sätt säkert bevara den två till tre dagar.
• N » » » » » » » » • • • • • » • — » » » — • » • — » » • • • • • • • • • • » o — Olga.
SKAFFERIET.
• I (uppsättning- ombesörj e s) J [2489] GENOM FÖRLORA ARBETSKRAFT &gt; 0 3 C / 3 ALLA VILJA SJUKDOM TE 0 3 = BOK SOM S &gt; Olga.
Många nyttja oförtennta kopparkärl härtill, men jag sknlle vilja råda till begagnandet af emaljerade järngrytor (Anker Hegaards).
Pickels blir äfven i dem grön och vacker, och — det bästa af allt — man kan förtära den med lugn.
EN + * CD ng glad och anspråkslös flicka, som vill lära sig hushållet, kan i höst blifva inackorderad i ung ämbetsmanna- familj i treflig, helsosam trakt; goda kommunikationer.
Pris i allo 50 kr.
pr månad.
Svar till » Plusmor », Esphult, FRAMTIDENS LÄKEKONST.
• H C Ö Asiagurkor.
Stora gröna gurkor ska- las, klyfvas midt i tu på längden och kärnhuset borttages, kunna sedan skä- ras midt i tu på tvären, och få där- efter ligga i friskt vatten 1 dygn.
Kokas sedan i vatten (en malm- eller emal- jerad järngryta är bäst) tills de bli klara och läggas på linne att rinna af.
En lag kokas af socker och ättika jämte nejlikor och kanel i en påse, när denna är skakad och väl skummad hälles den öfver gurkorna i en kruka med lock.
U E L L E R • H " Stockholm.
DE VISES STEN ti Olga.
Pickels.
Man lägger det, som är ämnadt härtill — t. ex. hvitlök, spri- tade ärtor, blomkål, skärbönor, små gröna gurkor, späda morötter, bryssel- kål, körfvel m. m.
— i så stark salt- lake, att ett ägg flyter ofvanpå den, och till livar tredje dl.
vatten ilägges en half tesked salpeter.
När det legat 48 timmar, lägges det upp att rinna af.
Stark vinättika kokas upp med hela skidor spansk peppar, stötta nej- likor, d:o muskotblomma och ingefära När detta kokat i 15 å 20 minuter, silas, det och ättikan slås åter i grytan, hvari pickelsen nedlägges och får koka, tills den blir grön.
&amp; Co. ' s Förlag, H E L I N U C K.
erb.
pä, landet i vacker och Iiflig tr., väol., ord.
hem, för äldre 1. yngre frunt.
Afgift 35 kr.
i män.
Svar t..
L.
B.
», Boras, Fläskjum.
[2613] S e t t e r b l a d.
M E D D E L A R [2448] ru S ^.
o l y c k s f s i l l f ö r s ä k r i n g.
~P &lt;^5rZ5raSrZ5r25H5rl ?HSH5Hy DROTTNINGGATAN 26.
OCH STRUPENS SJMOIAR.
ÖRATS, HVARJE UTI VACKER TRAKT FRÅN GRENNA PLANTSKOLOR (C H A M P S - E L Y S É E S).
G - Ö T G A T A N 1 4 [1737].
PANORAMA INTERNATIONAL, Hamngatan 18 B, 1 tr. upp.
(bredvid Svea-Salen) Från och med den 21 till och med den 27 september 1890: Portugal.
Entré 3 0 öre, barn 20 öre.
Abonnementskort, gällande för 8 be- sökj kr.
1: 75, barn 1: 20.
Öppet alla dagar från kl. 10 — 10.
Hvarje söndag nytt program.
[1357j S 4 A T T 3 I HUSMODER, M:elle de Ron recoit des pension- naires.
Fxcellentes références.
S ' adres- ser, pour renseignements, å nr.
me Lund- holm de Paris, 9 Smålandsgatan, Aout Sept.
[2335] 16 RUE MARBEUF 16 12420] T A N D L Ä K A R E WESSLER [1487] som sätter värde på att vid hembak- ning erhålla goda småbröd och tårtor, spis- och knäckebröd, olika sorters lim- por, olika slags karameller och glace samt god jäst m. m., m. m. bör in- sända 75 öre i frimärken till C. O. Ek- blad &amp; Comp:S bokhandel i Vestervik, då portofritt erhålles en tillförlitlig S a t s - b o k för nämnda ändamål.
[2167] RASANS JOHN ket.
af Södermanland invid järnvägsst kun- na tvänne unga flickor blifva inack.
och äfven få lära sig hushållsgöromål om så önskas.
Fru A.
Keventer, adr.
Gnesta, besvarar skriftliga förfrågnin- gar, då porto medföljer.
(G.
230631 försäljas utmärkta Bärbuskar, Parkträd och Parkbuskar.
Priskurant på begäran franko.
Fruktträd, ALFR.
NILSSON, [2629] [2492] Ynackordering för en eller två flickor finnes i en bättre familj på landet, där undervisning meddelas i de ämnen, som tillhöra elementarläroverkets tre första klasser; piano finnes, och goda musiklektioner gifvas.
Om och mo- derlig omvårdnad försäkras.
Vidare under adress: Fru Emma Blomberg, Sunne i Vermland.
[2610] (G.
21802) Svenska B 50 Regeringsgatan 50 Allm.
Tel. 46 47.
[1434] A ETT FRIDFULLT, VACKERT HEM Kujvud&amp;ontot: i Stockholmstrakten erbjudes ett eller tvänne fruntimmer, hvilka genom nå- gon förmögenhet ega oberoende.
Svar till » Ensam », adr.
S. Gumaslii annons- byrå, Stockholm.
Mynttornet l [1366] (Q.
5988) [2034] N O T E R för 1, 2 o. 4 röster.
o. P I A N O N O T E R, äfven sko lor till hälften och tredjedelen af priset i Antikvariatet, Kungsholmsbrogatan 24, hörnet af Drottninggatan.
[2606] S V I Å O N L - G
smöret.
Man får då starkare smak och soppan blir godare.
kräft- ®0F~ N Y H E T I; Olga.
Få Adolf FÄRSK ÄRTSOPPA (billig soppa).
2 liter spättärtor spritas och för 5 öre färska morötter skrapas och skäras i tunna skifvor.
De spritade ärtorna jämte morötterna läggas i en panna och härpå slås 1 liter mjölk, hvarefter det får koka.
När det är halfkokt ilägges ett skedblad smör och litet salt.
Färdig afredes soppan med litet mjöl, uppvi- spadt i mjölk och litet hackad persilja lägges uti.
Olga.
B E G Ä R Johnsons förlag: i t H A R A R Af Hanna Kamke: D A L K U L L A N S RENA ä Verklig- hetsbilder.
Svenskt original.
[2618] Pris 2 kr.
^UTMÄRKER SIG GENOM FÖLJANDE^ * ' ÖRRTELAR: LÄKARERÅD.
IP.
Matnyttigt A. von S.
Vid användande af svaiVelbal- tiga medel i ansiktet eller huivudet i allmän- het kan det inträna, att en mer eller mindre slark retning dt ögonen uppstår.
Detta plä- gar däremot ej inträffa med lapislösning, så vida den ej kommer i direkt beröring med ögonen.
— Edra allmänna symptom sta nog ej i samband med de medel, Ni användt. '
Fortia och Margot hänvisas till svaret till Sidonia i n:r 18.
Nina L.
Se svaren till Eva oeh Ella i n:r 3.
Isabella.
Af medikamenter o.
d. torde ej vara mer än en tillfällig hjälp att vänta, så- som ju ock under årens lopp visat sig vara furhällandet.
Det bästa vore, så vidt vi kunna bedöma er sjukdom, att komma bort från hemmet och hvad som där synes underhålla ert onda, som ju, om också svårt, dock ej bör vara obotligt.
En längre tids vistelse ut- rikes på lämpligt ställe, t. ex. Schweiz, skulle sannolikt bekomma Eder VÄL.
— Hvad be- träffar det medel, Ni begagnat mot hufvud- värken med godt resultat, torde vara skäl att nu taga det i en half gång till så stor dosis.
Tvänne på hvarandra följande kvällar I veckan bor Ni till natten taga 2 gram bromnatrium.
Fortsätt i öfrigt med afrifningar, regelbundna promenader o. d. som förut.
— Den af Eder nämnda » pomeranselixiren » känna vi ej till — torde dock vara af föga nytta.
— - Angå- ende er sista fråga, bör det förekomma mera sparsamt.
D:r — d.
FRÅGOR.
N R: 729.
Vet någon något medel, som kan säkert, och om möjligt för alltid, utrota några missprydande hår i ansiktet?
Tacksam för svar vore Ebba v. E.
N R: 730.
Huru kan en bra och praktisk resväska F Ö R herrar häst sys?
Éagnh.
N R: 731 Uti Idun n:r 2G, förekommer en uppsats om strykning.
Undertecknad beder att å veta, huru mycket 10 öre hvitt vax och 10 re borax äro I vikt.
E. W. N:.
R 732.
Härmed frågas om det på något vis kan anses oegentligt eller orätt, att under- tecknad, som är 34 år, har allvarliga tankar på en 18 ärs mö?
D.
v. s., är icke ålders- skilnaden — 16 år — för mycket?
Östgöte.
N R: 733.
En flicka, som efter sin nyss af- lidne far (modern förut död) ärft 12,000 kr., ber någon välvillig person vara nog god och upplysa henne, hvar hon bäst skall placera dessa pengar, att de ränta af sig så mycket som möjligt, men framfor allt att de säkert, ty dessa 12,000 är det enda hon eger.
_ Hos enskild person vill hon ej hafva dem.
Ä r det månne bäst att placera dem i en hank?
I s å fall i hvilken?
Eller köpa papper därför?
I så fall hvilka?
För ett svar, välbetänkt och utförligt, på dessa alla frågor blir oändligt för- bunden Amelie K.
N R: 734.
En ung gymnast, utbildad vid 2:ne framstående gymnastikinstitut, vill härmed ut- bedja sig råd af välvilliga och välvisa peroner för sin framtid.
Hon har nämligen ej för af- sikt genomgå Central-institutet, utan i stället söka sig anställning utomlands — helst vid någon pension för språk-kunskaps inhemtande mot lemnande af gymnastik i utbyte.
Seder- mera är hennes tanke fortsätta längre bort i fjärran med gymnastiken.
Gif nu ett godt råd till en ensam stående flicka, som behöfver söka sin utkomst — hvilket är bäst: att Centralen eller som hon själf tänkt sig saken?
Ställer Fredr: Bremer förbundet med platsan- skaffande, om man förtroendefullt lemnar sin närmaste framtid i dess hägn?
Sannt tacksam, om snart och utförligt svar inginge till Föräldralös.
NR: 735.
En dilettant i oljemålning frågar, om någon af Iduns läsarinnor välvilligt skulle vilja upplysa om, hvad orsaken är, när fär- gerna slå in.
Kan sådant förekommas, och hvad hör i så fall iakttagas.
Embarrassé.
N R: 736.
Frågas, om någon af Iduns prenu- meranter vet, hur man skall bona parkettgolf, så de blifva blanka?
Äfvenså frågas, hvad man skall göra, för att Accasiabladen ej må gulna och falla af; samt om något medel fin- nes att motverka inflytandet af arsenik i ta- peter, då det blott är i grad arseniken förefinnes och tapeterna äro så vackra och frai- cha, att man ej vill taga dem bort.
Månne det kunde finnas någon lösning eller dylikt, SOM oskadliggör giftet?
A.
Ed.
N R: 737.
Om någon ville vara god upplysa mig om, hur stort ett slädnät för parhästar bör så väl till längd som bredd, vore jag tacksam Jentis.
N R: 738.
Kan en ung flicka på egen hand lära sig stenograf!
och på hvad sätt?
Skulle äfven gärna vilja veta, om det fiDns någon samling af vackra folkmelodier satta för piano och 2 händer?
» A lover of Idun- ».
och lättsmält.
29 Upplifvandc o c h d o c k ej hetsande.
K O R K.
39 Fullkomlig renhet.
49 JFin aromatisk smak.
Från undertecknads korkfahrik 59 L ä t t h e t i tillredandet.
rekommenderas för hushåll 69 Billigt näringsmedel, emedan till en Butelj-, Krus- o. Flask-kork kopp endast fordras en theskod al (Inregistrerad!
varumärke.)
detta milver.
äfvensom öfriga korksorler.
Order till landsorlen expedieras [SÄRDELES OMSORGSFULLT TILLVERKADT AF UTSÖKT FINASTE CACAOBÖNOR.
mot efterkraf.
Fredr.
Nymansson,]: sta Långgatan 3, Göteborg.
\ [1733] I HÖGSTA GRAD LÄTTLÖSLIGT.
L E M N A R INGEN BOTTENSATS.
B A S T D R Y G A S T - B I L L I G A S T I burkar om A G E N T SÖKES.
C.
H. BILLBERGS PIANOFABRIK, 1 / 8 kilo, 1 l i kilo, » / 2 kilo.
[2624] TILLHANDAHÅLLES HOS HERRAR SPEEERIHANDLANDE.
MALMÖ CHOCOLAD- &amp; CONFECT-FABRIKS-AKTIEMAG.
Pris pr burk SO öre, 150 öre 275 öre!
Göteborg, hvars tillverkningar äro prisbelönta i såväl in- som utlandet, önskar för för- säljning af sina nykonstruerade RESONATOR-PIANINOS Holländska Magasinets m Varulager W dugliga, respektabla ombud i landsor- ten.
God ersättning för ett nitiskt arbete.
(Nord.
A.
- B.
, Göt.
4197x1) [2610] I För För För känslig hud!
ömtålig hud!
HAR FLYTTATS TILL H Ö R N B O D E N 14 ansiktet!
K Ö P Henrik Gahns Fin toalett-tvål, innehållande anti- septiska beståndsdelar.
Skyddar för injicerande ämnen.
Ar fullkomligt neutral.
Säljes i välförsedda detaljaffärer.
[2009] ^ H L NORRA SMEDJEGATAN 1 4 M (HOTELL VICTORIA) OCH FÖRSÄLJES DET ÅTERSTÅENDE DÄRAF, SÅSOM GARDINER, N Ä S D U K A R, PORTIERER, m] Victoriatvål!
GEDOMGÅ DUKTYGER, PIQUÉER, M.
M.
TILL ORIMLIGT BILLIGA PRISER, | | Sysslomannen.
[2G22] ASPINALLS EMALJ — SE IDUN M R: 38.
ASPINALLS EMALJ — FÖR MÖBLER I STÖRSTA URVAL ASPINALLS EMALJ — FÖR LYXFÖREMÅL ASPINALLS EMALJ - T FÖR KÖKSSAKER.
ASPINALLS EMALJ — FÖR LAVOARBLECK % ^ R E G N K A P P O R S JJ ASPINALLS EMALJ — FÖR BALJOR.
ASPINALLS EMALJ — FÖR ALLTING =| HANDSKAR | Aspinalls Emaljfärger användas med W | P A R A P L Y E R | = = * glädje och framgång bland tusentals familjer öfver hela landet.
Finnas hos Stockholms och landsortens förnämsta = | BIJOUTERIER | specerihandlande oeh bosättningsma- gasin.
Engroslager hos Generalagenten 5&lt; r-1 BROSCHER|=|ARMBANCL|; ||ra.
R N I GA VARA LTID.
m.T JUL.
UNGEWITTER J:OR, STOCKHOLM.
[2644] =1 i nyaste o. smakfullaste mönsterl== GODA PIANOLEKTIONER gifvas af van oeh skicklig lärarinna, elev af framstående lärare.
1 kr.
: t 1,25 pr timme.
Svar t.
» Musik 1890 » torde lemnas å Iduns byrå, Hamngatan 16.
[2605] BRODERI-ALBUM, stora o c h m e d omvexlande, alldeles nya mönster oeh alfabot, franko m o t 35 ö r e I frim.
frän C.
A.
T i l l n e r, Wargårdk.
[2581] o Westbergs oöfverträffliga Tvättpulver fkl.
A. IETTERGREN &amp; C:O&amp;| K| GÖTEBORG [A569} SSJ (SS TILLVERKA OCH FÖRSÄLJA T Ö N L I Ö P I N G P&gt; D A M K A P P O R IÉI hos alla specerihandlare.
[1972] pJV) I PARTI FÖR ÅTERFÖRSÄLJNING.
N:r 739.
Finnes nägot model att fördriCva s. k. apinn från krukväxter; tvättning med säpvalten är utan framgång försökt?
N:r 740.
Undertecknad vore tacksam, om någon af Iduns läsare eller läsarinnor ville gifva henne anvisning på nägon god bok i läran om fysiologi och psykologi.
N:r 741. livar inom vårt land meddelas bästa undervisning i tyska språket för full- vuxna personer.
Hur lång tid brukar unge- fär åtgä till en kura?
J.
D.
N:r 742.
Vill någon af Iduns ärade läsa- rinnor godhetsfullt gifva mig beskrifning på en enkel, men praktisk ocb trenig ridkläd- ning för en ung flicka, vore jag ytterst tack- P E R C Y F. L U C E &lt; &amp; C:o Ester.
Hilda.
sam N:r?
Hanna.
ocb bvarmed skall man 743.
Huru borttaga fläckar ur en resedafärgad kappa (kläde)?
Skulle Stenia eller någon annan er- faren fru eller flicka vilja ge mig ett råd, vore ingen tacksam än N:r 744.
Bästa sättet att tillreda äppel- marmelad så den ej blir söt utan bibehåller en fruktsmak?
N:r 745.
Häromdagen läste jag i Upsala- (idningen, att te på lingonris är ett godt medel mot reumatism, men då jag ej vet, om lingonriset först skall torkas eller kokas så- som det befinner sig, beder jag Iduns ärade läsarinnor godhetsfullt svara mig härpå.
mera frisk S T O C K H O L M.
PRISLISTA Å V I N.
ett gam- matt och utmärkt vin Kr.
2.40 i d D 60 l a r 0 Q Pr fli«1r« ra v m i i l c k e t a m m a l t 1 S ' * S?
d u, t a n a o.OU (((PORTVIN.
.f: * » » t Ch u s l a i Wien.
e t t a ^ " f^ournel 1886, importer i buteljer Kr.
2.90.)
Figeac S:t Emilion 1877 » 3.75 special Port » 1.00) « &lt;, Golden Sherry, iflich full-flavoured Port » 1.50 ' smakligt vin i Superior Fruity London Port » 2.00 Fine London Sherry, halftorrt » 1.401 y Superior Old London Port » 2.50 | FR A » s » r » P s » 0-5oJ) Ccorf ett fylligt, » 1.25 m o r t e r V I N ery 1 » » t o r r t — 3 50 i- 1 Detta vin är ren drufva, behagligt Manzamlla, ett torrt vin med | d en svag muscatsmak.
Det rekom- behaglig arom och smak » 1.80 g Fine Sherry Muscatel » 1.25 |) d e r a s af läkare såsom synnerligen Olorozo, ljust golden, fylligt | Fine Old Sherry Muscatel ... » 1.75|helsosamt, och är, utspädt med utmärkt arom och Very Old Superior Sherry d e l e s angenäm dryck ...
Kr.
1.25 smak [1551].
JOHANSONS H U S M Ö D R A R »!
2.25 f Muscatel C A R L » 2.00))) Försöken Th. Winborg t &amp; C:is 1 E t T m, G ' S - A £ I Ä w ^ ^1 m e m e D e Lactoserin-Cacao, 4 5 IDROTTXIINGGATARI, EN - TR. STOR UTSTÄLLNING AF MÖBLER I MODERNA OCH ANTIKA MÖNSTER.
ETABLERADE 1850.
Concentrerad P.
ERICSSON &amp; C:O. ÄTTIKA på flaskor för ut- spädning.
GÖTEBORG.
REKOMMENDERA SINA PATENTERADE SENAP, blandad som engelsk o. fransk, nere sorter.
Biffstekssås, SOJA, Persienner.
Malda kryddor (garanteras oblan- dade) pä bleckdosor med genomborrade lock.
Flere prismedaljer erhållna, och äro fabrikaten fullt jämförliga med de bä- sta utländska.
Tillhandahållas hos hrr 122281 ÄKTA K£ sär [2582] förordad af professorerna C.
E.
Berg- strand och Olof Hammarsten; specerihandlare.
n 9 Stockholm tillverkningar af L A R S OLDE, R C SPARSAMMA FRUAR!
YLLE ULL Dagmar Thomas; af Daniel Fallström HAND- porträtt).
— Vi fråge och vi b ä f v e.
.
.
Till fru Emilie Flygare-Carlén; poem af Johan MASKINVÄFDA TYGER, Nordling.
— Förtroende; af G. N — n.
— GARDINER.
SCHALAR, FIL- Strödda drag ur Ida Welhavens föredrag den TAR, DOFFEL, KLÄDEN 16 dennes; af J. N — g.
— Hemlif; af Lisscg.
HERRKOSTYMER m. m. V. — En mystére; af Xyx.
— Ostsoppan; ett matrecept på vers och i musik.
— Från OBS.!
Hvar och en får SITT ylle damvärlden i Paris; studier för Idun af Alvar Gammalt och emottages (Med till spanad, väfning af såväl som äfven pas -- sande till utmärkta till tillbaka i form af garn eller väf- Arfwidsson.
IV: » La bourgeoise ».
— Ett gen- nader.
OBS.!
Spånadsafgiften den mäle.
— Teater och musik.
— Literatur och konst.
— Räddad; berättelse för Idun af billigaste här på platsen.
Elena.
— Från Iduns läsekrets.
— Redovis- Telefon 2 6 5 3.
[2266] ning.
Förslag till matordning för veckan 27 sept.
— 4 o t t.
— Handarbeten.
— Inläggning.
— Skafferiet.
— Såser.
— Soppor.
— Läkare- råd.
- Frågor.
— Svar.
— Breflåda.
UT 0)) på en representant för det folk, Ni föreslår, l:a Hvetemjöl för bakverk m. m., men ha på förslag ett namn, som vi anse Grahams-d:o, för dietiska be- ganska mycket mera representativt.
Tack för anbudet, men vi ha till- hof m. m., räckligt förråd af dylika poem på lager.
Gryn och Hafremjöl från Petri, Öfversättningar användas i Idun allt af yppersta beskaffenhet mycket sällan; någon gäng dock.
Vi kunna billigast hos _ _ emellertid ej gifva något bestämdt svar, förr än vi fått se dem.
Edra manuskript hamnade i WU Klaraberersgatan papperskorgen.
° ° [2004] Vore tacksamma om Ni personligen behagade gifva Eder tillkänna i och för närmare meddelande.
Red.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING: o f t A7 d e n » UERRY.
a f V Som till vår kännedom kommit, att ilere firmor utfört i marknaden ett pre- parat, kalladt » Jästpulver », och till och med efterapat vår etikett, så fästes allmänhetens uppmärksamhet vid, att endast hos oss tillverkas H.
E. Ek- ströms patenterade och vidtberörada äkta Jästmjöl, och att å etiketten på burkarne är anbringadt fabrikens in- registrerade ofvanstående skyddsmärke.
Alla andra tillverkningar äro efterap- ningar eller förfalskningar samt straff- bara på grund af Patentlagens 22 §.
[2539] » Den, som, utom i de fall, hvilka omförmälas i 16 och 17 § §, utan pa- tenthafvares lof inom riket till afsalu tillverkar vara eller vid tillverkning till afsalu använder tillverkningssätt, därå honom veterligen patent här åt- njutes, eller till salu här i riket håller eller till försäljning till riket inför här patenterad eller efter här patenterade tillverkningssätt frambragt vara, som honom veterligen utan patenthafvarens tillstånd åstadkommits, straffas med bö- ter.
från och med tjugu till och med tvåtusen kronor; ersatte ock all skada. » Claestorpsboden Stcno Graf.
26 Fredsgatan.
26 STOCKHOLM Botanist.
Arbeten för träsnideri, Träsniderijärn oeh Mönster, Salongsbord och Stolar för BREILÅDA.
montering, Af delningsskärmar och Blom- » Elev ».
V i antaga med nöje eder uppsats, och motse tacksamt med allra första utlofvade ställ samt lager af Svenska leksaker porträttet.
från Claestorp, Gemla m. fl.
A~r V. Vi h af ra nog redan förut tänkt Alexander.
Amandus Rivlan.
,, - he sosamt och be- alldeles fntt fran f r forekommande ti » satserna e d ra e malt och oöfverträffligt till I enda foradjare i östra och sitt pris.
» 3.20 C " * ™ W * f * ^nommerade mörk gol- |§ " ?f " ScMumberger E T T A RO DVLN &gt; y S och F a P P?
» » g™ f„n; „f Q ^n)) dagar förlora sm arom.
i Old Brown Sherry, Laurentia.
Börje.
Greta L.
Rödvin.
:,, „•, Tit ' ^ ™ u ™ £ 2.90 £ H?
* - ^ ^ sl " uer °; &gt; ^ H- East India Sherry, ljust gol- V°?
(ScMumberger) ......
Kr.
1.75 F den, fylligt, mycket gam- JL^ÖOWAR, BOUeck_ * — -- " „ » P Augusta J.
N:r 711.
Ingnid hufvudet väl minst två gånger i veckan med J.
P. Kindboms hår- tinktur Eyptikos.
Om mjäll eller sår finnas, läkas de, och hårväxten återkommer, så vidt hårrötterna finnas kvar.
Då Ryptikos bör- jar användas, aflaller håret mer än förut, men det är endast de sjuka hårstråua, som måste lemna rum för det nya håret, som då tätt sticker upp å den uppfriskade hufvudsvålen.
Finnes å alla Kalmar boklådor.
N:r 716.
Louis Adolphe Thiers, franska republikens f. d. president, dog den 3 sep- tember 1S77 i Saint-Germain-en-Lave i Frank- rike.
S.
B.
N:r 718.
Ett säkert och alldeles oskadligt medel att borttaga bläckfläckar pä linne är följande.
Ur en citron pressas all saften, fläcken vätes däri, gnuggas, hålles för elden, tills den torkar, vätes åter i citronsaften, gnuggas och torkas.
Så fortfares, tills fläcken är borta.
É. V. A.
N:r 723.
Versen lyder: » Min Tankes Tanke ene Du er vorden, Du er mit Hjertes förste Kjarlighed, jeg elsker Dig som Ingen hor paa Jorden, jeg elsker Dig i Tid og Evighed! » Orden äro författade af H.
C. Andersen, och Grieg har därtill komponerat särdeles anslående musik.
N:r 724.
Mispelträdet (Mespilus germa- n i ca L.)
förekommer ej vild i Sverige, men odlad i parker i Skåne.
a a torrt, gammalt och utsökt vin med charmant arom ..., Dinner Sherry, ett godt bords- vin Kr.
1.00 Gamla Hanna.
,) någon bland Iduns SVAR.
, AmonWado, torrt, very fine v *!
old superior » 2.50 dagligt latt vin, I Fino secco Sherry, ett mycket I?
Prisen äro beräknade emot kontant | betalning med fria buteljer.
Vid beställningar från landsorten torde likvid medsändas emedan efter- kraf å vin icke är tillåtet.
Vin leverera vi fraktfritt och em-1 ballagefritt vid alla järnvägsstationer och hamnar i Sverige, då beställnin- gen uppgår till minst 50 kronors värde.
Ida.
Prenumerant.
N:r 746.
Finnes det talrika läsarinnor, som följt doktorinnan Stock- hams råd, livilka hon ger i sin nyligen ut- komna bok &gt;Tokologb haft.
I pag.
41 — 44 angående grahammjölet, mangladt eller kros- sad!
hvete, och med det snaraste ville i Idun gifva upplysning, h vari från denna mjölsort fås, och på hvilket sätt det användes mot en- vis förstoppning hos fullvuxna och trög mat- smältning hos barn, vore en behöfvande sär- deles tacksam.
Finnes det s. k. Bates lifstycke i handeln i Stockholm?
N:r 747.
I en tidning står att läsa, att te pE lingonris, brukadt en längre tid 2 eller 3 glas om dagen skulle vara ett verksamt medel mot reumatism.
Allmogen i Ryssland lär an- vända detta såsom läkemedel.
Undertecknad, som lider af svår ledreumatism och värk i venstra sidan och gärna ville försöka detta medel, ber att fä veta, om teet på något sätt kan vara giftigt eller skadligt.
I 14««ioso.
halfton^ HILDUR ANDERSSON.
12 KLARA NORRA KYRTOPTA 12.
Säljes hos alla välförsedda speceri- handlande i Sverige, Norge, Finland och Danmark.
[2531] Örebro Kem.-Tekn.
Fabrik.
E n kristligt sinnad dam mellan 20 o. 30 år m. ett dispon.
kapital af 20,000 kr.
erbjudes få ingå som komp.
OTOS-I I * " 0 " BS.I fa ca oj JO bc fa ~ i2 a - a - a s 5 s fa •3 fa o o £ a 2 .ä-S-ä S o ' 3S OD J O (Nord.
A.
B.
Göt.
4070x6) lig i sång och musik.
[2566] &gt; [2-127] G.S Svea Damlifvet.
Tillverkadt af finaste kamgarnstyg i endast moderna mönster, blusfason med sleif, pris pr st. 3 kr.
Order expedie- ras till landsorten mot efterkraf.
[2209] A. Williamson, Stockholm.
PAPPERSHANDEL 100 ARK ODT PAPPER samt 100 ST. KUVERTER 6 0 ÖRE.
[2581] s ä l j a s för Profver sändas franko.
i ett trefl., säkert o. vinslgifv.
företag.
i parti och Svar t.
» I.
H.
D » post.
rest., Kristi- anstad.
Den eger företr., som är skick- ä &lt; » B &gt; fa «-3 fl &amp; 0 &lt;° a B^ fa fa, (S ri ffl g «) §CJ oc3 &lt; — * ÖD &lt;V minut.
Clara Fabriks Stearinljus - ä G l a s ö g o n * * - Moderna Pelskragar, MAGGÖRDLÅR för fruntimmer.
Jakobsgatan [2527] 22 A, 2 Fru Bosalie Ericsson.
passande för både höst oeh vin- ter, i stort urval från 7 kr.
till högre priser hos D. Forssells Söner &amp; C:o, lO 3Drottn.ingga.ta. ».
l O.
Ett rikhaltigt lager af Goss- o. Flick- kläder för alla åldrar, bättre och enk- lare.
Kläder sys äfven, då tyg till- släppes.
Telefon 23 62.
Vesterlånggatan Äkta billigast och [2457] Naney Cederberg, 24 Pincenez, Teater- och Reskikare m. m. af bästa kvalitéer hos Fabrikör C.
G. Collin, 3 Storkyrkobrinken 3.
F i l i a l: 20 Fredsgatan 20.
[2358] [2130] tr. bäst SVENSONS Fröhande.
l 24. psii] ^ Pianomagasin.
F l y g l a r, P i a n i n o s, T a f f l a r och O r g l a r från la och utländska utmärkta Fabriker till d e billigaste priser.
För instrumentens bestånd ansvaras.
Äldre Pi°nos tagas i utbyte.
OBS.
Ständigt lager af F l y g l a r från Btiithnei och P i a n i n o s från G Schwechtens berömda fabriker.
M e d.
D:r Otto U l m g r e n s TANDPDLVEB.
C 17 ta nygatan 17 Priskurant ut- kommer i da- garne och sän- des på begäran gratis.
jo » * ro GUST.
PETTEKSSQN &amp; Komp., a. DS °_, g c. g £ 38 Regeringsgatan 38.
' $gtF Bort Flyglar.
och Pianinos med Tafflar liktornarne!
&amp; från J.
G.
M a D e l l m e s t j o ö r.
.
T1367] Ett nytt, osvikligt, smärtfritt lik- g tornsraedel (bättre än Collodin och alla g; andra liktorn smedel) borttager full &lt;&gt; komligt liktornar med roten inom kor- g tid.
Inlagdt i eleganta karton- ^ ger har Deletor den stora fördelen fram- för alla dylika medel, att man stän- digt bär det på sig.
Hvar och en, som har liktornar, skall skatta sig lycklig efter att hafva anvåndt Deletor.
Hvarje kartong kostar 1 kr., som in- sändes som postanvisning eller i spar- märken.
Post- o. telegrafadress » De- letor », Upsala, Vaksalatorg 27 och Gö- teborg, Magasinskvarteret 1 &lt;b 2.
[2424] E X C E L S I O E - T JEfl p w e ' far * gfc H B pj C ' ' I » g g.
5.
» ° f O S I / J 5 ' a= c: j * t C fl&gt; i-j I ca • c Direkt fr. produktionsorten X importeraflt, ofijrfalsMt X NESISKT TE CEL med K I fin arom försäljes i CEL flere utmärkta o. prisbilliga ISIÖE kvaliteter SIOE Speceri- T handl.
En gen.
gros Hrr lager hos T OJ ¥ Otto Dahlström &amp; Co. Skyddsmärket C.
Smitt &amp; C:os OBS.
grannländerna [2356| Skyddsmärket.
välkända AktaSäther-Olja, för botandet af gikt, reumatisk värk, sensträckning, magkramp, tandvärk o. d., där stark och hastig upphettning af sjuk kroppsdel på några minuter åstad- kommes.
Särdeles nödvändig är denna olja att hafva i hemmen å landet, där läkare ej alltid vid behof kan erhållas.
Ä r försedd med intyg så väl från Handelskemisten i Stockholm som ock från många personer, som med fordel användt Försäljes hos apot.
C. F. Dufva, Drottninggatan 41, och Smitt &amp; densamma.
C:o, Stockholm.
[1969] de flesta Speceri- o. Parfymhandlare i riket samt i parti, med rabatt, hos C.
G. Johanson Kosta Glasmagasin 2 4 R e g e r i n g s g a t a n 2 4.
[2373] Adolf Bonniers förlag: HERM.
MEETHS C I B I L S världsberömda Specialaffär för Flytande buljong.
Dam-Artiklar Regeringsgatan 26, Drottninggatan 73 A., Vesterlånggatan 34, Götgatan 24.
Handelsrnärke.
C I B I L S är, hvad smak och godhet beträffar, oöfverträfFad, emedan den buljong man däraf bereder ej kan frånskiljas den, kokt på färskt kött.
Bruksanvis- ning på hvarje flaska.
Oibils linnes att tillgå hos de flesta specerihandlare i riket.
En-gros-försäljning för Stock- holm hos herr Nils Ulin, Allm.
telef.
07 96.
Enda importörer för Sverige: J. LAGERVALL &amp; C:i, [2583] Göteborg.
ilXCELSI.OB.-T4_ gtfp ä?
g. c » g^S-E S ?Ä ' S.5 ^ H P - P &lt;t f OBS.
Säljes i StoclcJioltii hos C. JF.
JDnfva, Drottninggatan 41, Louise Blomberg, Ve- sterlånggatan 39, Elin Edlund, Drottning- gatan 03, Allmänna Tidningslzontoret, Gustaf Ad.
Torg, Södra Tidningslcontoret m.
fl., i landsorten å en del Apotek samt i välförsedda l * arfymeri-, EUipei-ings- och Cigarraffärer ä 1 krona pr st. jQ4F Sändes franko mot kr.
1,10 i frim.
[1720] A.xel Litstvöm, Falun.
[2316] Rådgifvare för husmödrar.
I En samling råd och upplysningar!
för hemmet och hushållet.
Bearbet-1 ning från tyskan af 0.
H.
D.
Med j 68 upplysande träsnitt.
Pris 3: 5 0,!
rekommenderar till flyttningen: Tapisserifransar, Möbelfransar, Linne-Rullg-ardinsnören, Möbelsnören, Spjällsnören, Gardinhållare, Gardinspetsar, Hyllspetsar.
[2raB] | inb.
4: 50.
[2203] f Möbler.
Stort och rikhaltigt lager af såväl enk- lare som finare möbler.
1 J. Strandberg &amp; Komp.
Möbelaffär A Teater-Premie-Obligationer.
9 Brunkebergstorg Q STOCKHOLM.
X&gt; i * s t g - i a i i i s, X n o v e m b e r.
Vinster å 40,000, 25,000, 15,000, 10,000, 5,000, 1,000, 500 och 30 kr.
Säljas kontant ii 28 kr.
pr st., och på månadsafbetalningar på billigaste vilkor.
OBS!
* ästsorterade°§o * Såsom säkerhet uteslutande för innehafvare af mina afbetalningsbevis Ur i Stockholms enskilda bank depo- neradt ett .belopp af Trettio tusen (30.000) kronor.
; JJJJ OSÄTTNING S-j magasin i Sverige.!
Josephsson Order från landsorten expedieras mot postförskott.
A X E L KOLMODIN, Bankir- &amp; Vcxelaffär, 3Tred.sga.ta » 2 2, Stoclsliolna, IT- [2640] [2478] 13 S &amp; Ågren Drottning-gatan 1 3 [2397] [2397] i Z
ombesörjer genom fullt kompetenta personer u p p k ö p i alla möjliga branscher G R A T I S åt Iduns abonnenter o c h för uppdrag åt andra m o t en obetydlig liiiitni Huru männen skickas mot efterkraf D u b b e l t porto torde medsändas.
Te.~WI NEIIENDAMS 2575J n Den ödesdigra frågan med dess svar af A g n e s S t e v e a s.
[1736] ^ \ F r å n 65 kronor • O ItiQ HERR-RUMS-, Svenska frimärken, alla slag, köpas.
100 obeg.
omstämpl, vanl., gula, kr.
14, 100 » » tjänste, blå, » 14, 100 » » » gula, » 15, 100 » » kuvert » 14.
Otto Olsson, Persg.
41, Helsingborg.
T^XTILL HÖGRE PRIS \ FÖRMAKS-, SALONGS- &lt; / fy F u * FINNAS » GA- Turkiska \ Ä RANTI!
.BILLIGASTE X ^A C * \ \ [2468] &lt;priser v^_ Telefon i 29 63 H V A R I S A.
» V E R K L I G T G O D T T E E R H Å L L A S?
Mina ä k t a t e e r säljas e n d a s t k o n t a n t, och då a l l a m e l l a n h ä n d e r undvi- kits, kunna de lemnas billigare än hos någon, hvilket ock bevisats af att QSJT " omsättningen 1889 f y r a d u b b l a t s. "
" W L Pr efterkraf, postförskott å 1: 80, 2, 2: 40, 2: 80, 3, 3: 60, 4: 80 pr \ kilo (för 25 kronor fraktfritt.
Alex, Barclay, Göteborg.
(Nord.
A.
- B.
Göt.
4053x101 [2441] meddelar LIF FÖRSÄKR N I GS-AKT E I BOLAGET LIFFÖRSÄKRING OCH LIFRÄNTOR.
är damernas favoritdryck och an- vändes numera allmänt i alla finare familjer.
Er hålles endast hos de större Spe- cerihandelsfirmorna.
[2483] JR « A åter harmonilära den 18 sept.
sept., muntliga och den Alla Hufvudkontor: DROTTNINGGATAN 28.
[1349] HOFLEVERANTOR Otto Gillbergs &lt; &amp; P O R T F Ö L J F A E R I K, Specialaffär för alla finare arbeten i lä- der, plysch, sammet och siden etc. 36 &amp; 38 H a m n g a t a n 36 &amp; 38.
TELEFON 4 9 7 0.
Rekommenderar sina tillverkningar af alla slags Etuier, Portmonnäer, Plånböc- ker, Portföljer, Damväskor, Sy- &amp; Smycke- skrin m. m., i vackra mönster.
Montering af Tapesseriarbeten.
Infattar Akvareller, Fo- tografier o c k Planseker i r a m a r med passepartout eller kar- tonger.
R a m l i s t e r till b i l l i g a pri- ser.
O l l S.
Fullständigt snickeri i fabriken.
Goda varor.
Egen tillverkning.
Billiga priser.
[2273] 27 december är 3:dje dragningen i Kulturhistoriska Föreningens lotteri på konsts, industri- och slöjdföremål.
Lotteriet omfattar 10,000 vinster, värda 175,000 kr., och med hufvudvinster af 2,500, 2,000, 1,500 och 1,000 kr.
värde.
Lottsedlar till 2 och 3 kr.
säl- jas i alla boklådor.
[1939] Banyuls-Trilles.
Ett aptitgifvande, magstärkande vin, afsedt för convalescenter och svaga personer i allmänhet.
Bekommenderadt af många hrr lä- kare.
Pris för butelj kr 3: — hos Högstedt &amp; Co,, [2327] Stockholm, 32 Begeringsgatan.
Undervisning meddelas uti pianospelning, o c h kontrapunkt.
Förfrågningar 80 O * 3 o » J ^ o * 3 a o S 0 o.
CO - o fa JS t?
28 Richard Anderssons Musik-Skola öppnas 03 +^ _ - 3 o o RO cö " " O t » O A C » G [2322] STOCKHOLM §aedke ' s &lt;§acao S&amp;H ' KUNGLIG ETUI- SÄNGKAMMAR-, / ersättning.
o c h få, när varans art sådant medgifver, returneras (dock genast) m o t fraktkostnaden.
SMTEndast På W i l b e l m B i l l e s Pris 2: 25. saker Arbetsplan o c h honorar anmälningar 15, 16 emottagas: oförändrade.
skriftliga till den 15 o c h 17 samma månad kl. 1 2 — 2 midd., Z S C IG. % 2 S 3 2 mottagning ?dagar ^2 — ^3.
Förutvarande efter den 18:de: onsdagar elever, som önska fortsätta, REKOMMENDERAR SOM FÖRSÄLJAS Krusbär svin.
K ö r s b ä r svin.
Vinbärsvin, rödt.
Vinbärsvin, svart.
Vinbärsvin, hvitt.
[1352] Perukmakare, (etablerad 1860).
STOCKHOLM 52 Vesterlånggatan 52 Specialité: Peruker för damer och herrar.
F r u E r i k s s o n s damfrisering verk- ställer Kamning och arrangerar Brudklädsel.
Allm.
tel. 2418.
[2170] 29, 2 tr. (G.
21680) [2438] I SOCKRADE NEDANNÄMNDA AF H E R R A R SINA packadt i bleckdosor och stanniol, säljes g e n o m hrr s p e c e r i h a n d l a r e.
(Nord.
A.-B., Göteb.
3632x7) [2071] STOC3SH.OL.33I, Nedra botten, I o. 2 tr. upp.
KARL ERIKSSON, Brunnsgatan Liljeholmens Vinfabrik, 3 8 Vesterlånggatan 3 8 MEDALJ I STOCKHOLM 1866, KÖPENHAMN ' 1872, WIEN 1 8 7 3.
, Ordinarie kl. Stockholm, fa KAPP-FABRIK Q " i m. anmodas ånyo anmäla sig.
HJ Hl e. lördagar U OJ o •T3 ?3 .3 Ii &gt; 5 — 6 och TILLVERKNINGAR, SPEEERIHANDLANDE.
Uti berättelse till Kgl.
Medicinalstyrelsen för är 1880 yttrade sig Stockholms Helsov.-nämnd mycket fördelaktigt om dessa viner.
Serverade kalla, aro vinerna en angeräm läskedryck; i hus- håll lämpa de sig särdeles väl för tillagning af soppor, vingelé, lemonader, balar o. d.
SAFTER; " ' H a l l o n s a f t.
| Körsbärssaft.
Safterna äro, enligt intyg Nf handelskemisten herr doktor V i n b ä r s s a f t, rÖd.
} • Setterberg » fullkomligt fria från obehöriga och skadliga ttllsat- V i n b ä r s s a f t, s v a r t.
I ser, samt förhälla sig såsom rena oblandade sockrade fruktsafter ».
Vinbärssaft, hvit.
I Ättika.
T Rörande dessa fabrikater yttrar herr handelskemisten d.
15 maj 1888, V i n ä t t i k a.
&gt; att de äro » fria från främmande syror, skarpa ämnen och metaller, och AttikSprit.
J anser jag dem därför vara af utmärkt god beskaffenhet. » OBS.
Viner och safter försäljas på hel- och hallbuteljer, tredubbel ättihsprit på, Storfe flaskor, alla försedda med etiketter, innehållande fabrikens namn, hvilket till undvikande af förvexling torde noga observeras.
Vinerna serveras iskylda hos herrar konditorer: HellbåCher, Hamngatan Drottninggatan 25, Sjöberg, Drottninggatan 40, WiderstrÖm, Götgatan 5.
[1831]
I B a r n ä n g e n s S EJ C H A R D F ö r s ä i j n i n g - s m a g - a s i n, ztfk^ Vesterlånggatan 47, Stockholm samt hos hvarje välförsedd detalj- handlare finnes urval af: L t \ Barnängens Toalett-Tvålar, 20 Guld- och Silfyermedaljer.
Erkändt utmärkt kvalité.
Samtliga SucharÖVs Chocolader äro garanterade ren Cacao och socker ulan tillsats.
Suchard ' s Praliner, Gianduja, N o i s e t t e s, N o u g a t i n e s och andra dessertchocolader rekommenderas.
Ärade konsumenter meddelas, att fordna paket, Pure Påte, osockrad chokolad med blå etikett, numera säljas i kiloförpackning med rödrutigt omslag, bärande fabriksmärket.
Detalj- priset pr | - och J-kilokaka är 50 öre och 1 kr.
Kvaliteten har ej under- gått någon förändring.
[1312] såsom Savon Royal, Savon de Bouquet, Savon Opo ponax, Savon de Noblesse de Russie m. fl.
Syn \ nerligen rekommenderas för sin godhet, dryghet och billighet: Savon Opoponax i stänger.
Vitiare Barnängens äkta balsamiska A S E P T I N T V Å L, den bästa i handeln förekommande tvålsort, be- redd af allra finaste olja, oumbärlig i hvarje fa milj, i synnerhet där barn finnas, enär Barnan gens Aseptintvål med fördelarne hos en god tväl förenar vår Balsamiska Amykos-Aseptins fram- stående egenskaper.
OBS.
Barnungens Aseptintvål har genom sina absolut rena ingredienser vunnit Herrar Läkares odelade bifall.
^ Barnängens Vinaigre de Toilette, som fullkomligt kan mäla sig mod den berömda fran Soeiélé Hygiénique i Paris; Barnängens Amykos Tandtinktur, det bästa i handeln förekommande tandmedel; Barnängens Tandpulver, sammansatt endast af för tänderna välgörande ingredienser oeh därför erkändt såsom det förnämsta inom sin bransch Barnängens Harkonservator, absolut hårläkando och mjällbefriande.
Barnängens Sko politur, oumbärligt blankningsinedcl för damernas skodon.
[1069] Suchard ' s Chocolad.
Fabriksmärke.
SUCHARD Maltextrakt.
M ö b e l K o r d o n g ^ P mattor, m m.
(Nord.
A.-B., Götcb.
3211x3) [2-142] Sänd till " Norrbro Vexelkontor " [2632] (S.
N.
A.
3013) J S V E N N S Å S T I C K M A S K I N E R | 4 0 Drottning-gatan 4 0.
M Se vidare annonsen i månadens första nummer!
* " ^$ [1922] |q denna och följande 12 månader, antingen 2 kr.
60 öre eller ock 5 kr., så erhåller Ni i förra fallet en och i senare två teaterobligationer, på hvilka Ni redan den 1 november kan vinna 40,000 kronor, K * tfc * U N G D O M.
Gratisprenumeration Linnea, å Tidning för barn o. ungdom, Mot insändandet af två tioöres-frimärken till Linnea, Vad- stena, erhålles barntidningen Linnea för årets sista kvartal.
Tid- ningarne sändas d i r e k t under korsband.
Denna prenumeration berättigar till deltagande i Linneas Stora pristäfling i slöjd, upp- satsskrivning, välskrivning, teckning och kartritning, hvilken täfling anordnas i slutet af detta år, och vid hvilken utdelas ett hun- dratal belöningar, bestående af silfvermedaljer, böcker m. m. Linnea har många framstående medarbetare.
Vackra bilder af Jenny Nyslröm-Stoopcndaal och andra finnas i hvarje nummer.
(G- 23095) [2627] Obs.
A teaterobligationen serien 7919 n:r 5, hos oss försåld mot 5 kr.
afbetalning, utföll den 1 maj d. å.
5.000 kronor. "
" 9 (2 Prospekter gratis mot porto.
Agenter antagas.
Stockholm, » NORRBRO VEXELKONTOR », Norrbrobazaren.
[2469] Hvita varor!
Dukar och Serveter i damast, jaquard o c h dräll, Handduks väf nåder, Lakan- oeh Örngåtts-Lärfter samt Bomullsväfnader till underkläder.
Ofvannämnda artiklar finnas i stort urval.
L A S f e i i t r a l a © l e i l t t v å l R S JIVIOJNT K ä r n t v å l till till linnetvätt T ylletvätt, E N Profver och prisuppgifter sändas fritt till landsorten.
S I och användes lämpligast sålunda: » l kg.
tvål kokas i 2 liter vatten; när tvålen är upplöst, tillsättas un- der omröring 20 ä 25 liter ljumt vatten; i denna utspädda lösning ned- doppas plaggen, hvarefter de på vanligt sätt genom gnidning rengöras. » Finnes hos de flesta specerihandlare samt i mina butiker: [2129] N:r 19 S t o r a N y g a t a n N: r 2 9 S:t P a u l s g a t a n.
staden boende personer kunna per telefon begära profver å alla artiklar i mitt magasin, då ett ombud snarast skall infinna sig för att förevisa desamma och upptaga order.
De svenska linnevarorna fabriks-aktiebolag i Göteborg och äro hufvudsakligast från Almedahls och handväfverierna i Vestergötland Halland.
De svenska bomullsväfnaderna från Holmens Bolag och Väfveri-aktiebolaget (Tuppen) i Norrköping.
Af utländska bomullsväfnader finnas utvalda kvalitéer, hvilka i utseende och känsel likna linne, tillverkade af rundtrådiga, hårdtvin- nade garner och särdeles omtyckta för sin hållbarhet och smidighet.
Möbe t l yg, Mat or, Portierer, Gard n i er K.
M LUNDBERGS Bosättningsmagasin F. U H N É R &amp; C:i, N:r Stockholm, Fredsgatan 2 2.
[2620] tlP Alla / avger oshadlU / a.
J^rofrer utlernnas äfven till landsorten.
8gwwi » j » ijrWw. » &lt;waii » iTO » i. » » yw^ » ji^wiiiwtiwuvw81 Juvelerare L. LARS0N &amp; C •fv » vj 7 S t o r k y r k o b r i n k e n N:r 7.
[2227]] S t o c k h o l m: J a k o b s t o r g 1. é G ö t e b o r g: Ö.
H a m n g a t.
4 2.
1
