# ID: svediakorp-per769
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1890
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 22,265
# sentences: 1,344
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Stockholm, Gi mundin Iloldr.-Ahtieb.
N:r 34 (140) Annonspris: 35 öre p r p e t i t r a d (10 stafvelser).
F ö r » Platssökande » o c h » Lediga platser » 25 ö r e.
U t l ä n d s k a a n n o n s e r 70 ö r e p r p e t i t r a d.
Fredagen den 22 augusti 1890.
Tidningen kostar endast 1 kr.
för kvartalet, med Iduns- Mode- och Mönstertidning 1 kr.
65 öre; postarvodet inberäknadt.
Redaktör FRITHIOF utgifvare: HELLBERG.
och Träffas i byrån kl. 1 0 — 1 1.
A l l m.
Telef.
6 1 47.
TJtj.if_iin_.stid: hvarje helgfri fredag.
Lösnummerpris: 15 öre (vid kompletteringar).
3:dje årg.
Byn »: D r o t t n i n g g a t a n 48, 1 tr. P r e n u m e r a t i o n sker i landsorten a p o s t - a n s t a l t e r n a, i Stockholm hos red., i b o k l å d o r n a och tidningskontoren.
E m m a Gurli Beronius.
tt Idun gärna för sin stora läsekrets framställer bilden af en ädel kvinna, vet jag mycket väl; men det är mig nogsamt bekant, att den vill hafva sina bilder tydligt och väl ut- förda, hvarför det är med tvekan den oöfvade pen- nan vågar försöket att teckna en sådan.
Det var ej på ett ögon- blick, utan på några oför- gätliga sådana, som bil- den togs och med tydliga drag inpräglades i min- net, och det är endast i minnet, som hon numera kan skådas, sådan hon var, besjälad af ädel ifver för mänsklighetens såväl som sina närmastes väl, ty döden har dragit sitt ogenomträngliga täckelse öfver bilden.
En främling stod jag där i skolsalen, och den ena obekanta personen efter den andra trädde in.
Å dragande kall — och hjärtats maning — skulle jag inför dessa redogöra för de grundprinciper, efter hvilka undervisnin- gen i kvinlig slöjd i folk- skolorna borde ordnas.
På andra ställen ofta missförstådd i saken, stod jag beredd och slagfärdig att möta invändningar, anmärkningar och mot- stånd, öppet eller smy- gande.
Jag hade ej tanke för den sköna, strålande sommardagen eller rosor- na, som leende tittade in genom fönstret.
Men, se där, ett par kära bekanta anleten 1 Och sel Nej, jag hade ej sett henne fb " rr.
Hon kom emot mig, varm och glad, med ett par mörka, strålande ögon och helsans rosor på kin- derna och presenterade sig.
» Denna sak intresserar mig så ofantligt, » sade hon.
» V i få talas vid sedan. » Och » sedan »?
Jo, då kom hon, hjärtligt tryc- kande min hand, och sade: » Nu hör jag; att ni är upptagen af bjudningar för dagen; men jag vore tacksam, om ni ville skän- ka mig aftonen och till- bringa natten hos oss.
Edra effekter låter jag hemta från hotellet. » På aftonen sutto vi på balkongen, som skildes från den nu spegelklara Mälaren endast af en den täekaste lilla trädgårds- täppa.
Högstammiga krus- bärs- och vinbärsbuskar dignade under bördan af lofvande frukt, och där funnos framför allt rosor, rosor i mängd och af ut- sökt skönhet.
» Jo, ser ni, » sade hon, » min plan är att till hö- sten öppna en skola, där fattiga flickor, som slutat folkskolan, men ej fått
S t o r t ä r b l o t t d e t, s o m v e t sig själft f ö r s a k a; B l o t t den, s o m g i f v e r allt, får allt tillbaka.
Z. tillräcklig kunskap i handaslöjd, skulle få lära sådan in.
m.
Jag ville, att denna undervis- ning skulle göras så intressant, att de, af blott kärlek till skolan och arbetet gärna ville komma och få undervisning på sådan tid, som de, utan att åsidosätta viktigare värf i hemmen, kunde uppoffra.
I vintras lyckades jag få in en liten grundpenning till saken på det sätt, att jag anordnade en utställning af japanesiska konst- saker, hvilka min son hemfört.
» Själf skall jag offra så mycken tid jag kan åt saken, men till egentlig lärarinna har jag en annan person på förslag.
Min första upp- gift är ju att vara min mans hjälp.
Han är sjuklig och för öfrigt den ädlaste och bästa människa som finnes, så att jag gärna för ho- nom vill göra allt.
Men efter jag är stark och frisk, vill jag ock göra något för andra, då han dessutom önskar det.
Som jag nu tror på uppfostrans stora betydelse för mänskligheten, vill jag gärna försöka draga mitt strå till stacken.
» Men se, där synes båten med min man och gossarne!
Jag måste se till kvällsvarden.
Ni må tro, att jag sköter vårt lilla hushåll i det närmaste själf och endast håller på att upp- fostra en tjänarinna då och då. » Huru ytterst mönstergillt detta älskliga hem sköttes, hade jag rikt tillfälle att iakttaga.
» God natt, käraste vän!
Gif er god ro i morgon bittida, ty vi intaga vår frukost först klockan nio, » sade hon, då vårt lilla glada sällskap vid half-tio-tiden på aftonen bröt upp.
Kedan klockan sex morgonen därpå hördes dock den omtänksamma husmodern tyst och för- siktigt gå omkring och ordna i kök och vist- hus.
Solen kastade en bred ljusflod öfver Mä- laren, öfver täppan och genom balkongdörrarna in i salen, där frukostbordet stod dukadt, då jag trädde ut.
Värdinnan kom emot mig, glad, nätt och prydlig i sin enkla dräkt.
En känsla af glad tacksamhet öfver att det dock finnes goda hem och goda husmödrar kom öfver mig.
Efter frukosten fick jag bese den japanesi- ska samling, hon förut talat om, och den för- tjänade i sanning sitt eget kapitel.
Hvilken bjärt kontrast mellan dessa under- bara broderier i silke och guld, dessa dukar, mandarindräkter o. d., där ämnen, sådana som spegelglas och skalbaggsryggar, ingingo i bro- derierna, men där fållar och sömmar voro yt- terst groft ihopkomna, och vår egen enkla kvinnoslöjd, på hvilken jag medförde prof!
I den senare, utan prydnader och broderier, var hvarje söm, hvarje rynka, ja, hvarje stygn kor- rekt och vackert utfördt af små skolflickor.
Nu skulle, enligt hennes vackra tanke, den främmande grannlåten bidraga till, att våra svenska flickor finge lära sig att väl utföra det nödvändiga, innan de öfverginge till prydnads- arbeten, därför hade hon exponerat dessa ar- tiklar, som hade Japan till fosterland.
Sedan vi kommit öfverens om anskaffandet af en liten skolväfstol för hennes skola, skil- des vi under ömsesidiga välönskningar.
Vid ångbåtens afgång kom hon ned till bryggan och fäste på mitt bröst två- de skönaste rosor, en mörkröd och en hvit med fina, skära kanter på bladen.
» Farväl! » sade hon, » jag står ej kvar och viftar »; och så aflägsnade hon sig.
Rosorna förvarade jag omsorgsfullt och ännu efter fem dagar stodo de framför mig på skrif- ' T OPELIUS.
bordet i mitt hem, där jag satt mig ned, i tanke att skrifva ett tacksamhetsbref till henne för den vänlighet hon visat mig.
Posten kom i detsamma, och i ett af mina bref stod ett P.
S.: » Fru B.
har fått ett slaganfall. » På min ängsliga förfrågan löd svaret: » Ut- gången oviss. » Inom kort stod på de dagliga tidningarnas första sida inom sin svarta ram annonsen, som tillkännagaf, att fru Emma Gurli Beronius af- lidit i Strängnäs på Emmadagen 1890.
Och de meddelanden, de i öfrigt lemnade-angående den aflidnas lifsgärning, sammanstämde alla i att känneteckna henne som en maka och mo- der som få, en sådan, hvilkens stilla inflytande i de närmastes krets bär en så intensiv kraft af ädelt föredöme inom sig, att det sträcker sina verkningar till oberäkneliga vidder där- utom, såsom kring den fallande droppen den ena ringen vidgar sig ur den andra öfver in- sjöns yta.
Varmt och verksamt intresserad för upplysning i alla former, välgörande i, efter hennes förhållanden, storartad måtto, förenings- bandet i en talrik familj, hvilken hon genom sin ädla personlighets enande kraft genom tvänne giften så att säga knöt till ett — var fru Be- ronius en kvinna sådan vi må tillönska vårt fosterland allt flere och flere.
Emma Beronius, född Nordblad, var vid sin död något öfver 56 / år gammal och sörjes närmast af den efterlefvande maken, f. d. kas- sören doktor Otto Beronius, den allbekante i Wennerbergs mästerliga sångcykel odödliggjorde » Glunten », samt en ung son.
l 2 I ett föregående gifte var hon förenad med öfverjägmästaren C. O. Bildt, som afled 1863 och efterlemnade tre söner, den äldste, gross- handl.
Gillis Bildt, bekant för sina resor i Ost- indien och Kina på uppdrag af Svenska export- föreningen.
Den andre sonen i ordningen, eivil- ingeniören Edvard Bildt, är bosatt i Göteborg.
Max.
m G r o d a n.
(En rimmad legend.)
c ' f j£); et var en underlig dröm jag hade, Ä j ¥ när uli skogen en juninatt mitt trötta hufvud till ro jag lade alt drömma ljuft om min hjärteskatl.
Ja, säkert är, alt det fanns däri en liten smula af hexeri.
Jag drömde, alt efter mänga öden och milslång vandring på stenig mark jag varsnade uti aftonglöden ett marmorsloll i en präktig park.
Fontäner plaskade svalt och skönt ur rosenhäckar och lummigt grönt.
t Stig påh de hviskade, när sill välten de sände ned uti silfverslänk, » stig bara på, här finns rum för natten och fyllda visthus och vin i skänk.
Och vill du smeka ett fagert skinn — stig dristigt på; hon är din — ja, din! » Besitta, bjudningen helte duga, ty tom var ränseln och kassan läns.
Och jag steg på, utan ens att buga, men ingen mötte vid parkens gräns.
Och ingen såg jag, när fram jag nätt till okändt, strålande marmorslott.
» Hallå.h jag ropade inåt hallen, och ekot svarade doft hallå.
» Hallå! » jag ropade uppål vallen — ej ekot ens iddes svara då.
Ej hjälpte rop eller bister min: min mage skrek efter mat och vin.
Er, djupa källrar, jag aldrig glömmer: i mörkret skymtade fat vid fat; i silfverkannor jag vinet tömmer — Hochheimer, Chamberlin och Muscal.
Af andeväsen då slottet fylles, och allting blixtrar, och allt förgylles.
1 riddarsalen står bordet dukadt och dignar under sitt öfverflöd, och silfret glänser som aldrig brukadl, och vinet brinner med dunkel glöd — och säkert är, att det fanns däri en liten smula af hexeri!
För vindeltrappan nu upp jag famlar, där tung är luften af ambradoft; när mina tankar med våld jag samlar, hos jungfrun står jag i höganloft.
En jungfru — nej, det en groda är, som hvilar ju på sin kudde där.
En groda, ja!
— I går afton senast vi möttes båda vid dikesrand, då var du groda och det allenast, när kall du låg i min varma hand.
Men här du spelar prinsessa ju — är jag förtrollad eller är du?
Då stiger sakta ur väggar och golf, när klockan spöklikt dånar sitt tolf öfver sofvande park och speglande vik, en smältande, smekande ljuf musik.
Och oemotståndligt min kraft är fången af midnatts klockan och hexesången; jag kysser grodans spräckliga skinn och hviskar: min är du, min • — ja, min!
Hexeri eller verklighet — hvilket ej rätt jag vet!
I mina armar håller jag en kvinna, bedårande till form, till hy, till hår.
Jag kysser rosor, och jag andas vår.
när emot hennes mina läppar brinna.
Tag alla världens fröjder och dem gjut i gyllene pokal, och drick den ut — den töm uti ett enda drag — du njöte tiondelen ej som jag!
I dessa ögons djup jag drunkna vill och hviska skälfvande: dig hör jag till, du, mina drömmars okända gudinna — du som från groda i ett nu blef kvinna.
.
.
Och lutan hon tar i sin hvita hand och binder min tanke i toners band: Vill skönhet du fånga och njutning få • — var modig då!
Vill lyckan du vinna, så våga ett språng — den nås en gång!
Vill vishet du lära, vill stark du slå — försaka då!
Morgonsolen in i skogen strömmar och förjagar nattens alla drömmar.
Men i gräset, där jag legat har, liten groda ännu glömt sig kvar.
I de gyllne ögon ser jag in — så, farväl då, sängkamraten min!
Daniel Fallström.
Stenografiens betydelse för damerna.
Bref till Iduns läsarinnor.
Kära syster!
Vet du, hvar jag var här om dagen?
Jo, en bekant förde mig af en händelse upp på den arendsk-stenografiska utställningen i Stock- holm och bjöd mig att öfvervara Svenska ste- nografförbundets möte.
Där såg och hörde jag åtskilligt, som jag tänkte skulle intressera dig.
Jag såg t. ex. vid utställningen stenografiska stilprof ur en / W / cskola på landet från barn mellan 10 — 14 år, och bland dem flere från flickor, och jag hörde då, att dessa redan i skolan vannit mycken tid genom sin stenogra- fiska färdighet.
Så såg jag också, huru en husmoder, som lärt sig Arends ' stenografi vid 40 års ålder, utställt bevis på den nytta, hon däraf haft i hemmet: anteckningar för kök och hushåll, som hon eljes aldrig hunnit göra, an- teckningar också för hennes makes räkning, som skänkt honom mycken lättnad i arbetet.
— Men hvad jag hörde af stenograferna var ännu märkvärdigare.
Jag hörde dem alla af egen erfarenhet uttala såsom sin orubbliga öf- vertygelse, att stenografen är en skrift, som bör läras af alla, som skrifva, emedan den för alla inbesparar tre fjärdedelar af den tid, de eljes använda under skriftliga arbeten; jag hörde en ung kvinna med entusiasm under stormande bifall prisa den arends ' ska stenografiens ofantliga företräden framför vanlig skrift, och jag hörde en tioårig flicka läsa stenografisk literatur lika flytande, som jag själf läser vanlig skrift; hon började lära sig konsten i februari och har så- lunda hållit på i sex månader, och jag minnes mycket väl, att när du, kära syster, hållit på att läsa innantill i sex år, så läste du icke vanlig skrift mera flytande.
Eller kanske du skrifver dagbok?
Då har du säkert märkt, huru lätt tankarne ila från dig, innan du hunnit fästa dem på papperet.
Och har du icke märkt det då, så har du sä- kert märkt den vanliga skriftens långdragenhet vid all din korrespondens.
Tror du icke, att jag vet, huru ofta du börjar dina bref: » Jag skulle för länge se ' n ba svarat pä ditt kära bref — och jag skulle ha så förskräckligt myc- ket att skrifva till dig om — men jag har icke haft tid, » • — och slutar dem: » Förlåt slarfvet, men jag har haft så förfärligt brådt- om! » Säg, skulle det icke vara bra att kunna skrifva fyra lika långa bref på en timme, som du hittills användt för att skrifva ett, eller ock att kunna skrifva detta ena fyra gånger så ut- förligt, utan att därtill behöfva använda mera tid än nu?
Du kanske vill säga mig, att detta ej låter sig göra, därför att dina korrespondenter icke kunna läsa stenografi.
Därpå svarar jag först, att du icke blott för brefskrifningens skull bör lära dig konsten, och vidare, att dina vänner kunna lära sig den lika väl som du.
Vilja de blott lära sig läsa, kan det gå på några dagar.
Jag känner en ung flicka, som förmådde sina flitigaste korrespondenter därtill, emedan det endast därigenom blef henne möjligt att trots sin strängt upptagna tid hålla korrespondensen uppe; och på liknande sätt skulle nog ditt exempel kunna verka.
Minnes du din sista resa, syster?
Säg, brukar du icke stundom taga fram dina rese- anteckningar och låta dem erinra dig om det myckna nya och intressanta, som du under re- san upplefde?
Men finner du dem icke ofta bra torftiga; märker du ej, att mycket aldrig hann antecknas, som du dock borde ha skrifvit upp, och som därför nu så småningom faller dig ur minnet?
Hvarför voro de ej fyra gån- ger så innehållsrika?
Jo, du måste dragas med den vanliga skriften, när du skref dem.
Efter ett par dagar träffade jag några steno- grafer och frågade dem, om de trodde, att • När jag härom dagen mötte dig, då du kom äfven du borde lära dig stenografi, och jag ifrån kyrkan, minnes jag mycket väl, huru skall nu försöka meddela dig något, af hvad du sade: » Hvad jag gärna skulle vilja hafva de svarade.
den där predikan i behåll! » — icke sä myc- ket kanske för din egen d e l.
.
.
du sade ju * mig, att du aldrig skulle kunna glömma den, Hvad du för närvarande har för dig, det vet men för att det fanns så mången annan, som jag verkligen icke.
När jag senast var hemma, så gärna skulle ha velat läsa den.
Jag hade brukade du stundom komma och fråga mig: då intet svar att ge dig; nu säger jag: » Lär » Hvad skall jag göra? » Jag kan ju icke veta, dig stenografi, och den dagen skall komma, då om du är lika ledig nu; men är du det, så din penna kan fånga hvarje uttaladt ord i säg mig, om du tror, att det jämt så skall flykten! » förblifva.
Litar du kanske på egen förmögen- het, eller litar du på förmögenhet och arbets- kraft hos honom, hvars hem du hoppas en gång skall blifva ditt eget?
Säg mig då: hvilka garantier har du, att icke detta genom sjuk- dom eller olyckor skall ryckas ifrån dig, hvilka garantier, att icke då du eller han skall kunna behöfva ditt arbete?
Ah nej, jag vet, att du inser, att sådana garantier icke finnas, jag vet, att du känner, att det kan komma dagar, då du skulle vilja gifva mycket för att kunna köpa igen den tid, som du nu kanske har till öfverlopps.
Sätt den därför nu in på banken: lär dig nu stenograf, och hvar gång du i fram- tiden har något att skrifva, skall du kunna taga id ett kapital inbesparad tid.
För öfrigt, skulle du icke redan nu vilja spara in en god del tid, som du använder på att skrifva.
Brukar du icke då och då, ur hvad du läser, prosa eller poesi, skrifva af, hvad som slår an på dig?
Och säg mig: Brukar du icke hvar gång du håller på med detta ofta ha skäl att klaga: » Ack, om det dock icke toge så förskräckligt lång tid att skrifva af en sak!
.
.
.
» Men låt oss också tänka på din framtid!
Den kan komma emot dig på två skilda vä- gar: antingen ger den dig ett eget hem, eller också ställes du ute i det praktiska lifvet.
Nog vet jag, att du helst ville välja den första vägen, ty därtill är du dock skapad, men jag vet också, att valet ej står i din egen hand.
Du kan en dag, kära syster, stå utan allt stöd, utan alla anförvandter, och blott ha ditt eget arbete att lita till.
Då skall du nog lära känna tidens — och därmed stenografiens värde, hvart du än vänder dig.
Skall du kanske i framtiden befinna dig i något affärsföretag, på ett Jcontor eller i ett ämbetsverk?
Då vet du, att du mycket ofta skall stå med pennan i hand, och är du ste- nograf, skall du därvid spara in mycket både tid och krafter.
Och kan du säga den, i hvars affär du söker anställning, att han kan använda dig såsom stenografkunnig handsekreterare, så skall du helt visst ha långt större utsikt till en god plats än eljes.
Ty din principal skall då mycket snart lära sig inse nyttan af att diktera sina viktigaste skrifvelser för dig för att själf slippa tidsödande skrifsysslor, men dock kunna förena nödig öfverblick öfver det hela med kännedom om detaljerna.
Eller du kommer kanske att söka din ut- komst på den litterära produktionens område, vare sig genom eget skriftställen eller såsom biträde åt andra.
Vill du själf författa, skall du ej blott genom stenografisk färdighet vinna mycken tid, utan skall äfven kunna besanna riktigheten af yttrandet, » att stenografiens an- vändning såsom gifven följd medför elt stär- kande af tankens energi, emedan den förmär gripa tanken, då den uppstår, och med densam- ma nästan hålla jämna steg. » G-enom steno- grafisk färdighet skall du, såsom talrika exem- pel — äfven från vårt land — utvisa, såsom handsekreterare kunna träda till andre förfat- ta / res hjälp och göra dem mycken tjänst.
Och vill du syssla med öfversältning, så skall jag — till ditt föredöme — berätta, hvad gagn en ung svensk kvinna på detta område förstått att förskaffa sig af sin stenografiska färdighet.
Hon var anställd såsom öfversättarinna för en tidning; för typografernas skull måste hon för sina manuskript använda den vanliga skriften och hade därigenom intill 9 å 10 timmars strängt arbete dagligen.
Men då fann hon på den lyckliga idén att lära typograferna steno- grafi och kunde hädanefter använda stenogra- fiska manuskript.
Och på detta sätt inbespa- rade hon dagligen, enligt egen uppgift, ej min- dre än 6 å 7 timmar och fick därigenom äf- ven tillfälle till annat arbete — i detta fall meddelande af stenografisk undervisning åt andra.
— Såsom lärarinna brukar du ju ofta söka din sysselsättning.
Såsom lärarinna i stenograf, finnas rika tillfällen för dig att verka; men jag tänkte nu särskildt på din ställning i de vanliga skolornas tjänst.
Ack, jag har sett, huru det gått mången kvinna på det området.
Jag har sett deras arbete före lektionerna: de togo sitt kall på allvar och förberedde sig därför noga, på hvad de skulle lära ut, och jag såg dem så, studerande med pennan i hand, forskande efter, hvad som rörde deras ämne, och samlande, hvad de trodde sig behöfva.
Myc- ket såg jag dem därvid gå förbi på grund af bristande tid: förberedelserna togo ju ändock timme efter timme.
Under lektionerna såg jag dem sedan vilja annotera, hvad som före- kom, men ofta ej hinna med det; och efter dem såg jag dem vända hem, ej till hvila, men till korrigering af digra temaböcker.
Jag säg dem förse bok efter bok med rättelser och för den kommande lektionen anteckna de viktiga- ste felen; och jag såg dem under hela sitt ar- bete kämpa med tiden, som ville gå ifrån dem, och med sina egna krafter, som ej ville räcka till.
Och mycket ofta såg jag dem öfveran- strängda duka under i kampen.
Så får det icke gå dig, kära syster; du skall lära dig stenografi och på det viset förkorta dina skriftliga arbeten till en fjärdedel af den tid, de nu taga, och skall på den besparda ti- den genom hvila hemta nya krafter!
* Men nog älskar jag dock mest att för fram- tiden tänka mig dig, min syster, såsom medel- punkten i ett eget hem.
Där vill jag se dig såsom ett mönster för husmödrar; och vill du blifva det, så vet jag, att du litet emellan går till ditt skrifbord, än för att anteckna det el- ler det i hushållsboken, än för att skrifva af den eller den beskrifningen, än för att skrift- ligen byta rön med någon vän eller för att
teckna dig både ett och annat till minnes — ty ordet » glömma » vill du iu bannlysa ur ditt hem.
Säg, skulle det ej vara bra, om du åt dina barn kunde spara in tre fjärdedelar af den tid, du därvid använder?
Du vet ju, huru barnen gång på gång glänta på dörren och ropa sitt: » Mamma!
Kommer då mamma aldrig? » Men det är ej blott din dörr, som på detta sätt förr skulle kunna öppnas för hemmet, om du vore stenograf; ty hur är det med din makes?
Huru mycket skrifarbete har icke han, än för det ena, än för det andra!
Tänk, om du skulle kunna hjälpa honom, om du kunde verkställa en af skrift, som han eljes får göra själf, eller om du kunde låta honom diktera ett bref för dig!
Jag vet svenska kvinnor, som på detta sätt gifvit sina makar mycket bistånd.
Och till sist äfven ett ord om dina barn och om deras skolarbete!
Huru ofta ser du ej dem sitta med sina ordböcker, öfversättnin- gar, uppsatser, anteckningar o. s. v., nedböjda öfver skrifbordet.
Bröstet är hoptryckt, så att lungorna ej kunna göra den tjänst de borde; peanan jagas med onaturlig fart öfver pappe- ret!
Du ser, huru det ansträDger dem, huru deras handstil förderfvas, och huru deras ögon, som nästan alltid hållas för nära papperet, mattas och synförmågan försvagas.
Då vet jag, att du skulle vilja gifva mycket för att kunna draga in på dessa tunga timmar och få rycka ut dem från bok och penna, ut i naturen till fria lekar eller ut i hemmet till praktiska göro- mål.
Jag vet ju, att du vill fostra friska och starka barn åt vårt fädernesland; hvad hade du och de icke vunnit, om t. ex. krian kun- nat skrifvas in på en kvart i stället för på en timme och de öfriga tre kvarterna varit fria!
Så låt dem då lära sig stenografi, mo- der, och kräf af samhället såsom en dess plikt, att det skaffar dig tillfällen därtill!
Om du skall resa någonstädes, så brukar du ju, där sådant är möjligt, fara på järnväg eller ångbåt och icke gå eller ro.
Om du har sömnadsarbete för dig, brukar du ju använda symaskinen, där ej alldeles särskilda förhållan- den tvinga dig att sy för hand.
I din fram- tid skall helt visst ej en dag förgå utan skrif- arbete; hvarför skulle du därtill använda den långsamma, vanliga skriften och icke kortskrift?
Så fråga många af dina systrar, som lärt sig och dagligen använda Arends ' stenografi, genom » din tillgifne bror ».
P.
S.
Ännu en sak!
Du vet, att man icke skall uppskjuta till morgondagen, hvad man kan göra i dag, och allraminst bör du göra det nu, då du tänker lära dig stenografi.
Ty hvar dag som går, hvarje rad du skrifver med vanlig skrift är en förlust af tid och krafter.
Icke som skulle du med ens kunna skrifva stenografi obehindradt; men börjar du i dag, så skall du kanske redan inom en månad kunna börja taga ut af det inbesparda tidskapitalet; börjar du åter först i morgon, kommer bespa- ringen åtminstone en dag senare.
Och du har då gjort en förlust, som aldrig kan ersättas, ty den tid, som går ifrån dig, kommer mer ej åter.
D.
S.
Råd och upplysningar rörande stenografiska frå- gor (läroböcker, plan för själfstudium, o. s. v., kunna erhållas från Svenska stenografförbundet, TJpsala, Arends ' Institutet, Drottninggatan 48, Stockholm, samt från fröken J. Westerlind, ledarinna af damer- nas stenografiska korrespondensförening, Karduans- makargatan 8 B, Stockholm.
Iduns skollofskoloni.
" Oskyldigt prat ".
Hemkomsten.
Skiss ur hvardagslifvet Ja, nu är den vackra sagan slut — för denna gången.
Snabba som en ljuf dröm ha de svunnit undan, de två sommarmå- naderna af lek och sorgfritt landtlif, och edra unga kolonister, kära läsarinnor, ha vändt åter till sina fattiga hem i staden, till lexorna och skolans bänkar.
Helt visst komma dock sommarens soliga minnen att länge sprida ett återskimmer öfver arbete och hvardagslif.
Redan den 15 i denna månad började terminen i hufvudstadens folkskolor, men Iduns kolonister fingo särskildt tillstånd att dröja öfver de två första dagarne, då ej tidigare någon lämplig ångbåtslägenhet gafs.
D e n 17 dennes om morgonen an- träddes hemfärden med » V ä d d ö kanal », samma båt som ombesörjde utflyttningen.
Denna gång fingo barnen tillfälle att i rikt mått vid klart dagsljus taga igen, hvad de vid den nattliga utfärden förlorade af vägens sällsynt härliga natur.
E n hård blåst försenade emellertid ån- garens ankomst till hufvudstaden med en del timmar, så att den nere vid Blasieholms- kajen talrikt församlade mängden af ifrigt väntande föräldrar, syskon och anförvanter först mellan kl. 1 och 2 på natten skönjde V ä d d ö kanals röda lanterna glimma öfver det mörka vattnet.
Hvilket mottagande!
Hvilka ifriga vift- ningar, förr än båten ändtligen hann land, bärande välkomsthelsning långt innan ord kunde bytas.
O c h så — när de ändtligen voro framme, en och en omringades de i glada grupper af de sina, som skulle trycka de små kära händerna efter så lång skils- messa, som riktigt skulle syna, hur solbränd och rödkindad » mammas flicka » blifvit, hur knubbig och stark » pappas gosse » af den helsosamma, lifgifvande skärgårdsluften.
Ett vemodigt moment fanns det i denna glada hemkomstscen — barnens afsked från de vänliga koloniföreståndarinnorna, som med sin kärleksfulla omsorg redt sig en rymlig plats i alla dessa unga hjärtan.
Denna sista handtryckning — den var dock afskedet från den vackra sommardrömmen, och för ett ögonblick gled det som en lätt skugga öfver ljusa ögon.
F ö r ett ögon- blick — så åter med glädjerop till moders- armarne att föras till det fattiga och dock öfver allt annat kära hemmet!
S o m ett litet minne erhöll hvart och ett af barnen en plansch med v y af Boda, som Red.
låtit utföra.
Dessutom hade vår an- nonsör, den välkända chocoladfirman Su- chard, genom sin hufvudagent härstädes, konsul Rhodin, haft godheten till kolonien skänka profver på sitt utmärkta fabrikat, som vid hemkomsten utdelats till de små kolonisterna, då det anlände för sent att hinna sändas till Boda.
E n slutredovisning för de insamlade och använda medlen skola vi i Idun af- fort alla räkningar hunnit inkom- ma och räkenskaperna afslutas.
4 ^ Kvinnan ser djupt; mannen ser långt.
Man- nens hjärta är världen; kvinnans värld är hjärtat.
C. Grabbe.
af F. von B ii lo w. m du händelsevis möter häradshöfdingens fru, » sade slottskommendantens unga hustru till sin man, » så påminn henne om re- ceptet, som hon lofvat mig. » Han hade redan glömt uppdraget, då han på långt håll fick se den omtalade damens smärta gestalt, just som hon korsade den lilla stadens torg.
Ungdomlig och lätt i sina rörelser som han var, sprang han efter henne för att uträtta sitt uppdrag.
Utanför postkontoret stod just läkaren med sin vän, den » kvicke » apotekaren.
» Ser man på bara, hur herr slottskommen- danten löper efter vår häradshöfdings fru », sade apotekaren.
» Det kan man kalla att ha bråd tom. » » Jo, j o, » menade läkaren intresserad, » den gode S. tycks äfven förstå sig på det sköna. » Några dagar senare mötte anföraren för stadens sångförening samma dam i dörren till apoteket.
» För t — - D, » sade direktören, som kom för att hemta ett medel mot förslappning i strup- hufvudmusklerna, » jag tror minsann härads- höfdingens fru blir vackrare dag för dag. » » Andra tyckas också finna det, » anmärkte apotekaren skrattande; » t.
ex. vår slottskom- mendant.
» » Slottskommendanten?
Hvad säger ni? » » Nå, än sedan? » menade apotekaren, som inte kände sig litet road af den sedligt upp- rörde mannens min.
Kort därpå beklagade sig slottskommen- danten öfver en medlem af sångföreningen, som på gatan ropat en grofkornig anmärk- ning efter hans hustru.
Händelsen diskute- rades vid en af föreningens sammankomster.
» Det är inte mycket värdt han sätter sig på sina höga hästar, » anmärkte direktören.
» Den, som själf tar sig friheter, borde blunda för andras. » » Hur så, hur så? » frågade ett dussin före- ningsmedlemmar med en mun.
» Hur!
Jag menar bara, att han j u skall vara galen i häradshöfdingens fru. » » Se bara, » sade några dagar därefter en medlem af sångföreningen till en sin vän, » se bara på den där damen i grått, det är just hon det. » Med kännaremin tog vännen den utpekade damen i betraktande.
» Hon ser också ut, så att hon kan förmå en till hvilka galen- skaper som helst, » sade han.
Några veckor senare sammanträffade läka- ren vid järnvägsstationen med en genomre- sande vän, en löjtnant, som låg i garnison icke långt från staden.
Med samma tåg återkommo af en slump på samma gång slottskommendanten och hä- radshöfdingens fru från en utflykt till den närbelägna storstaden.
» Där är ju långe S. vid andra gardet » sade löjtnanten från kupéfönstret.
» Ja, visst.
Han är nu bosatt här som slottskommendant. » » Ett riktigt piffigt utseende på hans fru.
Skulle ej ha tilltrott den kälkborgerliga män- niskan så god smak. » » Ni menar damen han talar med?
Det är bara hans flamma. » Löjtnanten tryckte fast monokeln i ögon-
vrån.
» Inte illa på min ära.
Hvem är hon då? » » Vår häradshöfdirjgs fru.
Men nog tycker jag han kunde låta bli att göra sin kurtis så offentligt.
Han är ett högfärdigt stycke.
Alltjämt noli me langere.
Ja, ja.
Den som lefver får se. » Hemkommen till sin garnison, måste löjt- nanten berätta något nytt.
» Nå, hvad nytt utifrån, kamrat? » » Famös skandal i H.
Öppen liaison mel- lan slottskommendanten, långe S. vid gardet, och häradshöfdingens fru.
En förbåldt söt hexa, den lilla frun.
Har på ett hår när själf förgapat mig. » Dagen därpå sade ryttmästaren till sin bättre hälft: » Det gör mig verkligen ondt om din väninna Ebba, som tagit långe S.
Karlen har ett förhållande, om hvilket redan sparfvarne på taken börja tala. » » O, de karlarne! » utropade ryttmästarin- nan med fasa.
» Du känner ej det där släktet af samvets- lösa koketter, » sade ryttmästaren till urskul- dande af sitt kön, » en sådan varelse kan af den lugnaste karl göra en narr.
Men illa gjordt är det i alla fall af S. » gon sanning ligger väl ändå alltid till grund », sade somliga.
» A f ingenting blir ingenting, » sade andra.
» Sådan skada, vid en kvinna, som varit föremål för prat, häftar alltid nå- got kvar. » Föremålet själft led och teg.
Men hon blef människoskygg och bitter.
Lika litet som hon, förmådde slottskom- mendanten von.
S. helt och hållet skaka af sig det giftregn, som fallit på honom.
V i d alla tillfallen trodde han sig möta anspel- ningar, ett maliciöst leende eller ett skyggt und- vikande.
Och om han då brusade upp, gjorde han först saken riktigt pinsam.
Hans känsliga sinne led därunder mer än någon trodde.
På detta sätt var två rättskaffens männi- skors sinnesfrid störd, kanske för alltid.
Lätt skjuter lättsinnets frö upp, och dess skörd är bekymmer.
Likväl visste ingen någon skuld med sig.
Man hade ju bara pratat lielt oskyldigt.
(Inom den utsatta tiden för En dag trädde fru Ebba von S., blek som ett lik, in i sin mans rum.
» För Guds skull, barn!
Hvad har händt? » Tigande, med de blodlösa läpparne fast sammanpressade, räckte hon honom ett till- skrynkladt bref.
Han läste det och trodde ej sina ögnn.
Det var ett bref från hans älskvärda och alls ej excentriska svärmor, som förmanade sin dotter att ej af falsk hederskänsla för sin trolöse mans skull utsätta sig för människors hån, utan i stället komma hem till modern, tills skilsmessa åstadkommits.
Slottskommen- dantens förhållande till häradshöfdingens vac- kra fru vore en visa i hela staden, o. s. v. » Det är det vanvettigaste, det nedrigaste förtal, som onda tungor någonsin uppfunnit! » framgnisslade hennes man mellan tänderna.
Han misstog sig.
De rörliga tungorna hade ej varit » onda ».
Det hade endast va- rit » oskyldigt prat ».
» Hela världen säger det. » Så öfvertygande det låter.
Så matt individens vittnesmål före- faller däremot, så matt, att den bättre under- rättade börjar tvifla på sitt eget omdöme.
— Slottskommendanten, som aldrig ens med en tanke varit sin hustru otrogen, måste tim- tal tala och försvara sig, innan han kunde öfvertyga henne, att till och med » hela värl- den » ibland misstager sig.
En resultatlös och otillfredsställande för- klaring följde mellan slottskommendanten och häradshöfdingen.
Hur hade det grundlösa pratet uppstått?
Ingen visste det.
Häradshöfdingens hustrus uppträdande hade aldrig öfverskridit gränserna för konvenansens fordringar, och aldrig hade mellan henne och hennes man rest sig skuggorna af någon skilj- aktighet.
Häradshöfdingen flyttade till annan ort.
Men det gick med honom som med mannen i sa- gan om den elaka tomten; det ofattbara spöket af detta » on dit » följde troget med.
Öfverallt hvar häradshöfdingens sköna fru vi- sade sig, hette det snart: » Det är den och den, om hvilken man säger det och det. » Till och med hennes vänner och väninnor, personer, som hon kännt nästan hela sin lifs- tid, blefvo ej oberörda af detta prats gift.
» Nå- Iduns stora pristäfling, hvilken utgick den 15 dennes, inkommo ej mindre än 305 tåflingsskrifter.
Denna höga numerär har för Redaktionen inneburit ett glädjande vittnesbörd om, att intresset för den utlysta tåflingen varit li / ligt och allrnånnt.
Om det stora följetongspriset å 500 kr.
täfla 23 skrifter.
87 uppsatser falla under andra gruppen: kortare skisser eller berät- telser.
Fåtaligare är deltagandet i den tredje tåflingen: en uppsats i ämne, rörande kvin- nan eller hemmet.
Hår ha endast 27 tagit upp striden.
Skalderna och skaldinnorna äro som oftast flertalet eller 98 stycken.
Af för- slagslistor till porträtt räkna vi 68.
Två » tåflingsskrifter » af ett mera » kuriöst » inne- håll ha vi ej kunnat inrubricera under någon af grupperna.
Redaktionens och prisnämndens mödosam- ma och ansvarsfulla arbete med genomläsan- det och bedömandet af allt det ingångna tar nu omedelbart sin början, men det torde helt visst bli af den vidlyftiga art, att vi ej ännu kunna bestämdt förutsäga, når det kan vara afslutadt.
Att ingen möda skall sparas att, så mycket som ställer sig förenligt med ett samvetsgrannt afvågande, påskynda det, där- om kunna våra ärade läsarinnor vara fullt vissa.
Stockholm i augusti 1890.
Redaktionen.
•^_§= » Å t e r s k ä n k t.
Skiss af Mathilda Roos.
(Slut från föreg.
n:r.)
Ja, sådant kan man säga åt dem som varit lyckliga under sitt lif — åt mödrar, som få behålla sina små, hustrur, som icke beröfvats sina män, åt kvinnor, hvilka icke ständigt må- ste kämpa mot fattigdom och försakelse.
Men det var en grymhet, en orimlighet att säga det åt henne!
Allt hvad hon lidit skulle då vara meningslöst, allt hvad hon älskat ett gäckeri!
Om fröken Gillberg hade rätt, kunde man då tänka sig något ömkligare, löjligare, uslare än hennes lif?
Kämpa, lida, älska, skiljas åt för att slutligen — tillintetgöras.
.
.
Hon vred sina händer, gick af och an med häftiga steg och talade halfhögt för sig själf.
Denna råge på hennes smärta, detta hemska tvifvel midt i sorgen förvirrade och upphetsade henne, så att hon tyckte sig nära vansinnets gräns.
Till slut orkade hon icke längre tänka.
Hon kände blott en omätlig sorg, en dof, ihå- lig smärta.
» Icke mera återse henne », mum- lade hon ett par gånger, i det hon ånyo sjönk ned på pallen vid Signes bädd och gömde an- sigtet i händerna.
Efter en stunds förlopp såg hon upp; hen- nes blickar föllo då på bibeln, som låg på nattduksbordet.
Hon grep den häftigt och bör- jade läsa.
Darrande af ifver vände hon bla- den och genomgick den ena efter den andra af de heliga berättelserna.
Hvar hon läste, från hvarje sida, ja, från nästan hvarje rad, strömmade mot henne hoppet om uppståndelse; hon kände, att för alla dessa stora andar, hvil- kas själsstrider skrifterna förtälja oss, hade hoppet därom varit ett axiom, en hörnsten, utan hvilken hela deras tros byggnad skulle falla i spillror.
Men hon kunde ej tvinga sitt oroliga sinne till lugn.
Då och då kommo liksom fläktar af frid susande genom hennes själ; med tårar i ögonen upprepade hon verser ur bibeln, hvil- ka vaggade de bittra tankarne till ro, och då föreföll det henne, som om den gamla, sköna foreställningen om ett återseende ånyo ville vakna.
Men hennes inre var förgiftadt; för hvarje gång lugnet ville återkomma, tyckte hon sig höra fröken Gillbergs ord: » det där är fabler, ingenting annat, mycket vackra och po- etiska, men fabler ».
.
.
Men hur kunde fröken Gillberg egentligen veta, att det var fabler, hur kunde hon veta mera än alla dessa tusende, som lefvat och dött i tron på sanningen af Guds ord?
Ack, fröken Gillberg hade läst så mycket lärda böcker, varit med om så många kongres- ser, hållit föredrag, talat med ryktbara profes- sorer, skulle hon icke ha reda på hvad hon sade?
Skulle hon ha yttrat sig så bestämdt, om hon verkligen icke hade grundade skäl därtill?
Och fröken Gillberg var en god män- niska, hon hjälpte fattiga, hon hade skaffat, lilla Signe friplats i skolan, säkert skulle hon ej ha velat bedröfva någon människa, om det icke varit för att upplysa henne om sannin- gen.
.
.
Frun återtog sin läsning, ännu ifrigare och mera upprörd.
Hon hade ej ro att läsa länge på samma ställe, hon vände oupphärligt bla- den och genomögnade raderna, liksom drifven af en hemlig aning, att hon måste söka, ända tills hon fann något, som skulle gifva henne kraft att bära sorgen.
Så fick hon upp 2:dra Korintherbrefvets 15 kapitel, och hon hade icke läst mera än några verser, förrän öfver hennes ansikte spred sig ett annat uttryck, ett uttryck af hopp och lif, som kom de nyss så matta och dystra ögonen att glänsa till.
Ett par gånger genomläste hon hela kapitlet, och då hon kom till orden: » vore icke Kristus uppstånden, så vore vår predikan fåfäng.
.
.
så vore vi de uslaste bland männi- skor », stannade hon och upprepade dem flere gånger, liksom hade hon velat bränna in dem i sitt medvetande.
Då hon för andra gången slutat kapitlet, såg hon upp, sammanknäppte händerna öfver bibeln och satt en lång stund med hufvudet bakåt- lutadt och ögonen slutna, försjunken i tankar ...
Ja, här fans någon, hvilken liksom hon,
byggt hela sitt lif, hela sitt väl eller ve på frågan om uppståndelsen.
Hade Kristus upp- stått, då var apostelens lif ett härligt lif, skönt i lidandet, rikt i fattigdomen, i motsatt fall kallade han sig den uslaste bland människor.
Det fanns intet midt emellan, intet sådant som fröken Gillberg talat om: » att lefva för mänsk- ligheten, att gå upp i dess stora sak », etc., det fanns blott antingen — eller, — antingen det härligaste eller det uslaste.
Och hvem var den man, som gjorde en dylik bekännelse?
Paulus, den store apostelen, han som bragte hedningarne världens ljus, han hvars arbete på- går ännu i dag med samma kraft som för nära 2,000 år sedan, han som uthärdat kanske mera än någon annan dödlig, han, hvilkens snille var lika stort som hans hjärta kärleksfullt, han, hvilkens kraft var lika outtömlig som hans god- het och mildhet!
Allt det som kallas själsstorhet, alla de egen- skaper, för hvilka till och med den största hädare måste böja sig, finnas förenade i denne mans karaktär, och ändå kan han säga om sig själf, att hade icke Kristus uppstått, så vore han den uslaste bland människor.
* Alldeles samma tanke, ja nästan samma ord som hon, den stackars anspråkslösa sömmer- skan, nyss haft!
Ja, hennes obetydliga, tarf- liga lif, det var ju intet vittnesbörd, det kunde ju ha varit en orimlighet, en löjlighet, som försvann i tillintetgörelsens mörker, men Paulus — vågade någon kalla hans lif löjligt, orim- ligt?
Och ändå, om icke uppståndelsen fanns, måste man kalla det så.
.
.
Var det icke en löjlighet, en ömklighet, att offra ett helt lif på en dikt, att egna ett lysande snille, en hänfö- rande vältalighet åt förkunnandet af en lära, åt hvilken några århundraden därefter fröken Gillberg och hennes likar skulle ha rätt att skratta?
Jo, så ömkligt och löjligt, att han visserligen kunde kalla sig den uslaste bland människor.
.
.
Det föreföll henne, som om plötsligen tunga ovädersmoln skingrats och en klar, lifgifvande sol brutit fram.
Månne icke ändå Paulus visste mera om uppståndelsen än fröken Gillberg, och hade hon icke större skäl att lita på hans ord än på hennes?
.
.
.
Hon reste sig upp med ett nästan glädje- strålande ansikte.
Hennes tvifvel föreföllo henne i detta ögonblick ofattliga, så hade de pä några sekunder skingrats vid den flyktiga beröringen med en mäktig, af Gud ingifven ande.
Och i den trovisshet, som med oemotstånd- lig makt intog det sönderkrossade tviflets plats, blandade sig en förunderligt ljuf förnimmelse af, att hon redan nu fått igen sitt barn.
Hon föll på knä vid bädden, tryckte sina läppar mot den lilla flickans kind och hviskade: » Jag skall träffa dig igen, lilla Signe!
Hon sade, att jag skulle lefva på minnet af hvad som varit, men Gud har gifvit mig något bättre och större: Han har gifvit mig ett visst hopp om återseende, och med det hoppet har Han redan nu återskänkt, hvad Han tog ifrån mig! » I D U N S byrå och expedition flyttas den 27 dennes till Hamngatan 16, 21 tr. (midt för Kungsträdgården).
Teater och musik.
Kungl.
operan gifver sin första föreställning för säsongen fredagen den 22 dennes, då » Carmens uppföres med fru Edling och fröken Karlsohn samt hrr Odmann o c h Edberg i hufvudpartierna.
På söndagen gifves » Leonora » med fröken Jung- stedt i titelpartiet o c h hr Odmann som Fernando.
Fröken J. afreser inom kort till utlandet för sång- studiers idkande.
Till uppförande förberedes » Oberon » med fru Östberg som Rezia o c h » Lohengrin » med fru Heintz som Elsa.
K.
Dramatiska teatern öppnar spelåret torsdagen den 21 dennes med » Galeotto ».
Fru Rundberg spelar Julia, hrr Hillberg o c h Palme utföra Don Manuels o c h Ernestos roller.
På fredagen gifves » Chamiliac » o c h på måndag » Revisorn ».
Första nyheten på spellistan torde bli ett originalstycke af Frans Hedberg vid namn » Hårda sinnen ».
Svenska teatern, som nu öfvertagits af direktör Viktor Holmquist, den framstående o c h uppburne skådespelaren, har börjat sina repetitioner.
Bland nyheter, som först k o m m a att gifvas, märkas » Kampen för tillvaron » af Alphonse Daudet, öfvers.
af Karl Benzon, samt » Salig Toupinel », lustspel i tre akter af Alexander Bisson.
Herr o c h fru Engelbrecht hafva tagit engage- ment vid denna teater.
nu skulle hennes man tillbringa ett par timmar i hennes sällskap, var det sagdt, medan Sonja o c h Karl Stråle tillsammans företogo en promenad i vagn utåt Djurgården.
Tysta sutto de vid hvarandras sida, njutande af den väna aftonen o c h hvarandras närhet.
Girigt spärrade Sonja upp sina skälfvande näs- borrar o c h insöp i djupa drag den friska luften, som från Nybroviken strök fram öfver Strandga- tan, mättad med doften af den vårfuktiga jorden, vattnet o c h de nytjärade båtarne vid Skeppshol- mens o c h Djurgårdens varf.
När de kommit fram till den tysta skogen bortom Bellmansro, där solljuset stod så klart och ge- nomskinligt mellan löfträdens nakna grenverk och glänsande stammar, o c h där marken låg ångande mossmjuk, brun, svagt skiftande i grönt likt en matta, genomspunnen af trädens rötter, då tog ändtligen Karl Stråle Sonjas lilla hand i sin o c h bröt tystnaden.
» Min älskade », sade h a n; » åter o c h åter kom- ma på nytt ruelsen och ångern öfver mig, att j a g någonsin ett ögonblick kunde svika dig.
Ditt kära, ädla, lilla hjärta har j u helt förlåtit mig, det har du flere gånger bedyrat.
Men ändå — det är en fruktan inom mig, Sonja, nu då vi skola skiljas så långt, att det dock måste finnas bara en enda liten gnista bitterhet kvar emot mig i ditt minne.
Det förefaller mig själf omöjligt, att du skulle helt och hållet förlåta min svaghet, så oerhörd, så usel förefaller den mig nu själf.
Och, Sonja, den tanken, när du vore borta, alt i ditt minne af mig insmöge sig en enda droppe af förebråel- sens vemod — den skulle vara mig outhärdlig, olidlig.
Jag tror den skulle gifva mig d ö d e n.
.
.
» Han talade långsamt, i en lågmäld, djupt upp- rörd ton, s o m kom Sonjas hjärta att skälfva af den vissa, fulla segerns glädje.
» Hur kan du tänka något sådant », svarar hon och lutar sig tätt upp emot honom i vagnen.
» Ser U r ett k v i r m o l i f s h i s t o r i a du då icke, läser du icke i mitt ansikte, i mina af ögon, hör du ej af hvarje minsta mitt ord, hur stolt, hur oändligt lycklig jag är att ha vunnit dig Johan Nordling.
åter.
Det är, som o m du först nu blifvit mig rätt dyrbar, som om jag förut icke helt egde dig, ej XVIII.
hade rättighet till dig, förrän j a g stridt mig till segern. » » Drifvande moln ».
» Sonja — ditt ädelmod förkrossar mig, när det (Forts.).
upprättar. » » Ä d e l m o d!
Hvarför kallar du mig ädelmodig?
- yn^mellertid gaf Sonjas sjukdom slutligen efter, Är j a g ej så svag, så ofullkomlig, så maktlös i *) |rY h började så småningom vakna upp mig själf, att jag vill vara allt, allt genom dig! » &lt;C~fe^ till lifvet — ett långsamt, maktlöst uppvak- » Allt », upprepar han o c h trycker hårdt hennes nande, såsom den första, bleka pingstliljan o m hand; » allt genom hvarandra. » våren med nöd slår upp sitt öga midt bland snön.
» Ja, det blir hårdt att skiljas », säger hon o m En oförsiktig pust, ett andedrag, tycker man, skall kunna släcka detta späda lif — o c h man en stund.
» Men en sommar är dock ej så läng och så, så.
.
. » håller andan i nervös spänning.
» Så mötas vi åter för att aldrig mer gå ifrån Men den dag då läkaren vid Sonjas bädd, där hvarandra.
Till hösten blir du helt min.
Jag har hon hvilade, lätt inslumrad i middagsljuset, s o m talat med din far i dag, o c h han ger därtill med dämpadt silade in mellan fönstrets persienner, hvi- glädje sitt bifall. » skande meddelade fadern o c h fästmannen, att all fara kunde anses-häfd, då lossnade den månads- En varm kyss blir hennes svar, en glödande långa, innestängda ångesten inom dem i en våld- lång kyss, i hvilken två själar utgöto sig i hvar- sam kris, o c h de omfamnade hvarandra, den andra.
gamle o c h den unge, gråtande af glädje.
Men plötsligt tar hennes tanke en vemodig rikt- ning.
Hennes öga blir glänsande af tårar.
Och Så snart Sonja blifvit tillräckligt stark, hade med en suck utbrister h o n: läkaren påbjudit, måste h o n genast fara söderut » Ack j a, den lyckligaste, den lyckligaste på jor- till Menton för att i en mildare luft fullt åter- den skulle j a g vara, om jag nu ock egde far helt hernta sina krafter.
för mig själf.
Till dess j a g återvunnit honom, är Hur gärna hade ej fadern gjort henne sällskap; min strid endast stridd till hälften.
.
. » men han kunde ej — trots allt — slita sig lös från den kvinna, s o m han kallade sin hustru, och som fängslade h o n o m med hypnotisk makt.
Och nu taga henne med, det kunde under nu- varande föthällanden ej komma i fråga: endast I grefvinnan Stjärnes koketta lilla kabinett är hennes närvaro skulle ha varit tillräcklig för att våraftonen fullkomligt uteslängd.
De tjocka blå kasta Sonja tillbaka mot den död, hon nätt o c h sidengardinerna förta atldeles kvällsljusets bleka jämt undgått.
strimma; de mjuka mattorna, de stoppade, ge- När därför det gynnsamma tillfället erbjöd sig, digna möblerna ge ett intryck af varm vinterom- att kammarherre v o n Puke med fru o c h en ung boning.
dotter, en af Sonjas bästa väninnor, vid samma Och för att fullständiga detta intryck af janu- tid begåfvo sig ned till Medelhafskusten, uppgjor- arikväll flammar på den öppna spiselns rost en des, att Sonja skulle åtfölja dem.
sprakande björkvedsbrasa.
Först fram på försommaren, då h o n antogs ha Vid hennes sida sitter Karl Stjärne.
Då och då ordentligt återvunnit sin friska vigör, skulle fadern, vexlas ett ord eller par.
Däremellan herrska ro- som redan tidigare med sin hustru beramat en cocopendylens knäppningar från spiselcheminéen resa till Paris, därifrån besöka sin dotter i Menton.
enväldigt öfver rummets tystnad.
Med stum beundran blickar han då under långa minuter upp i hennes sirénlikt sköna ansikte, öf- ver hvilket nu den fladdrande eldens reflexer breda en egendomlig förklarande glans.
Det var i april månad, den sista aftonen före En timme hade kanske gått på detta vis, då Sonjas resa.
grefvinnans nye engelske betjänt (detta var hen- Vädret var ljumt o c h solljust, snön redan borta nes sista nyck: en infödd engelsk betjänt för hen- från marken, o c h trädens knoppar svällde, som nes personliga räkning; grefven hade som vanligt vore de färdiga alt i hvarje sekund brista.
Grefvinnan Käthe hade under de senaste da- genast uppfyllt den, utan att ens fråga sig själf efter motiven) stiger in och anmäler, att en dam garne till följd af en lindrigare förkylning ej en därute nödvändigt önskade träffa grefvinnan.
enda stund på dygnet lemnat sin enskilda våning; Striden om hjärtan.
o c fion
i D U N 1890 » Ett besök — vid denna tid — hvad vill det säga?
Hur kan man begära, att j a g nu skall ta emot! » » Jag försökte också på allt vis afböja.
Men hon låter ej afspisa sig.
Det är nödvändigt, säger hon. » Med en otålig rörelse reser hon sig.
» Vänta, min käre vän, jag är strax åter », säger h o n till mannen, i det hon går.
En minut senare står hon i sitt mottagnings- rum, som svagt upplyses af den med en röd sil- kesslöja draperade lampan.
En mörk kvinlig ge- stalt går henne till mötes.
Floret lyftes, o c h hon igenkänner genast miss Bly.
En häftig rodnad stiger upp på grefvinnans panna.
» Hut kan ni understa er », utbrister hon hvi- skande o c h ser sig oroligt omkring.
» Har jag ej på det strängaste förbjudit er att söka mig här? » » Förlåt mig, men det är något högst viktigt! » » Är R o s e sjuk? » » Nej. » » Men så tala då, tala människa, att detta kan bli slut.
Hvarenda sekund är farlig. » » Jag vet knappt, om fru grefvinnan skall tro m i g; jag tror knappt mina egna sinnen, mitt för- nuft.
Jag har sett herr James — i dag — här i Stockholm. » Käthe bleknar och tar ett steg tillbaka.
På flere sekunder får hon ej ljud.
Men så säger h o n; » Men detta är j u vansinne!
Sett en d ö d!
En död sedan tre år tillbaka!
En hallucination, nå- gon likhet — ni kan väl begripa, att man ej kan promenera på Stockholms gator, när ens ben multna på Themsens flodbotten.
.
.
» » Ja, detta har jag ock själf sagt mig, sagt mig hundra gånger sedan den förskräckliga uppenba- relsen i dag på förmiddagen.
Men jag kände så Förslag till matordning för veckan 2 4 — 3 0 aug.
S ö n d a g: Soppa på tupp; ugnstekt gös med hvit sås och champignoner; oxhare som vildt; stufvadt selleri; ba- varoise; frukt.
M å n d a g: Grönbuljong med klimp: hvarjehandapudding.
T i s d a g: Fårkallops; filmjölk.
O n s d a g: Stufvade aborrar; soppa på färska körsbär; plättar med sylt.
T o r s d a g: Fläsk med päron; sago- soppa.
F r e d a g: Puré på selleri; stektand; morötter i olja; citronkräm.
L ö r d a g: kräftor; soppa på grönsa- ker; biffstek; frukt.
Recept.
1.
Fårkallops.
Fårbringa skares i passande bitar, som noga putsas och läggas i en kastrull; kallt vatten påspä- des, salt, hela pepparkorn och litet por- tugisisk lök tillsättes, hvarpå allt kokas, tills köttet är nära färdigt, då det upp- tages, fett frånskummas såsen, köttet nedlägges och så mycket potatis, som fått gå genom sikt, tillsättes, att den gör såsen simmig.
Hvitt vin tillsättes efter smak.
Upplägges och serveras med kokt råskalad potatis eller stufvade kastanier.
2.
Oxhare som vildt.
Oxharen som fått hänga några dagar (kortare tid på sommaren, längre på vintern), utskäres från benen, bultas lätt, späckas i tre rader, beströs med salt, bestrykes med smör på alla sidor, brynes väl och spä- des sedan med 25 cl.
grädde, hvilket upprepas, om såsen, som bör hafva en gulbrun färg, under stekningen kokt in.
Kastrullen bör väl tillslutas och stek- ningen ske långsamt.
Bäst är den oxhare, som skares ur rostbiffen, men äfven den från biffste- ken duger, om den får hänga 5 till 6 dagar och därpå bultas försiktigt.
3.
Fläsk med päron.
Fläsket (icke för fett) skares i stora tärningar och hackas; päronen skäras likaså och ko- kas med buljong (helst af kalf), hvar- efter båda delarna uppläggas att afrinna; stufvas sedan tillsammans med peppar, muskott och litet buljong, hvari päronen kokt, tills det är färdigt; serveras med stekt bröd.
O. II.
D.
413 väl igen h o n o m, s o m stode han nu framför mig och ej ni.
Det svarta skägget, ögonen, ärret — allt.
* » Galenskaper!
Säg, säg, ni begriper ju, att det måste vara en villa!
Hvar såg ni då denna syn? » » Det var blott ett ögonblick, men det var med en skärpa, som hade jag stirrat därpå i flere mi- nuter.
Jag mötte h o n o m i folkträngseln på Norr- bro.
I ett huj var han om mig.
När jag något hämtat mig, vände jag och försökte hinna h o n o m, finna h o n o m åter.
Men det var omöjligt.
Och nu ville jag blott i tid varna er. » Käthe stod tyst en stund efter dessa ord.
Hon var spöklikt blek, men till det yttre lugn, med hårdt sammanpressade läppar, med sänkta ögon- lock.
Till sist sade h o n: » Nåväl, tack för er goda mening, jag uppskat- tar den.
Men jag behöfver naturligtvis ej upprepa för er, att ni måste ha sett en annan person.
De döde spöka e j.
Gå nu genast hem.
Jag kan ej dröja här längre, o c h ingen mer bör se er.
Helsa Rose och sof bort edra griller. » Hon sköt henne sakta ut ur rummet.
Men när hon blef ensam tryckte hon händerna hårdt för sina tinningar, lutade sitt hufvud bakut och stönade i ångest: » Om.
.
.
om det skulle vara m ö j l i g t.
.
.
» Så hör hon sin mans steg nalkas öfver den mellanliggande salongen, rycker sig lös ur för- stämningens trollmakt, får ett leende på sina läp- par, godt mod i sin blick — allt på ett ögonblick, ett jätteprof af mänsklig själfbeherskning.
» Bah », hviskar h o n vid sig själf, » är då äfven jag en fjolla, som skrämmes af amsagor.
Him- melen står ännu hög o c h klar, trots några stac- kars drifpande moln.?
(Forts.) Handarbeten.
Att förfärdiga pappersblommor.
Länge ha pappersblommorna nästan i alla kret- sar — och detta med rätta — varit för- aktade såsom i högsta grad stela och så litet naturliga som möjligt.
Men på sista tiden ha konstfärdiga händer åter skaffat dem erkännande, och man kan nu få se vackra blomkvistar af många slag, förvillande lika sina naturliga före- bilder.
Materialierna till det tacksamma och angenäma arbetet äro endast kulört silkespapper i olika färger, som vi vid förfärdigandet af de olika slagen af blom- mor särskildt skola angifva, finare och gröfre karkas, något vax, klart, flytande lim samt majsgrönt och brunt silkes- papper till omvirande af stjälkarne.
Då vi nu vilja inviga våra läsarin- nor i den vackra konsten, börja vi med beskrifningen på de enklaste blommor- na och öfvergå småningom tilf de svå- rare.
Åppelblomma.
Man tager till denna matt rosafärgadt, nästan hvitt silkespap- per och klipper i 6 — 8 dubbelt lagdt papper stjärnor i föreliggande form.
A f dessa stjärnor lägger man 2 — 3 slätt i venstra handen och drager medels en sluten, icke skarpkantig broder- eller nagelsax i några af bladen små veck, som åt midten utlöpa svagt, åt kanten skarpt, medan man med en så liten fin- gerborg som möjligt trycker in de öf- riga bladen, åfvenså midten af stjärnan, så att den enligt naturen antager en litet oregelbunden och kupig form.
Man tager därpl ett antal ståndare, som man bäst köper färdiga, hos någon fleurist vrider fast dem med en stark silkesända på en med en liten vax-, knopp försedd, gröfre karkas och virar sedan om denna med en lång, 1 cm.
bred remsa af grönt silkespapper.
Här- Redovisning för insamlade bidrag till Säters kyrkas värmeled- ningskassa år 1890.
Då undertecknad den 15 sistlidne juni tillträdde pastoral vården härstädes, ha- de, enligt kassaboken, sedan årets bör- jan influtit kr.
56: 92 Sedermera hafva tillkommit: fr. » Hulda », Luleå 1: —; » Vivi och Anna Tea », Malmö 0: 6 0; genom fröken Märta Starnberg från England 9: 06; Westerås 0: 5 0; Anund- gårds poststämpel 1: — -; » onämnd », Fril- lestad 2: 3 0; några af Iduns läsarinnor i Borås 2: 80; Eksjö 0: 60; J. Landberg, Norrköping 0: 7 0; » H.
Z.
» 1: 2 0; fröken H. Nordgren 3: — 22: 76 Summa 79: 68 Och anhålfer undertecknad att härmed få uttala en hjärtlig tacksägelse från alla kyrkans härva- rande vänner, så väl till fröken Martha Starnberg för hennes välvilliga upprop till förmån för vår värmledningskassa, hvilket upprop genom Bed.
af » Iduns » godhetsfulla försorg kommit till en stor allmänhets kännedom, som ock till alla dem, hvilka genom bidrags insändande visat, att de hafva in- sikt om, huru förfärligt det är, att människor af helsoskäl under långa månader måste afhålla sig ifrån att bevista den sköna Herrens gudstjänst.
vid tager man det sistnämnda mellan högra handens tumme och pekfinger, håller karkasen med ståndarne mellan samma fingrar på venstra handen och lindar den jämnt åt höger, så småning- om skjutande den något uppåt, hvari- genom papperet lägger sig i snedrikt- ning; ändan fästes med lim.
— Nu sticker man stjälken genom stjärnan och anbringar för bättre fästes skull litet vax under stjärnan på stjälken; en bit grönt silkespapper anbringas lätt på vaxet.
Till knoppar tager man ett stycke vadd så stort som en ärta, sticker ge- nom denna en fin ståltråd, hvars spet- sar böjas in något i vadden, lägger den i en bit finkrusadt matt rosafärgadt silkes- papper och lindar fast det nedtill hårdt sammansnodda papperet med en grön sil- kesända på ståltråden; 3 — 5 sådana knoppstjälkar viras tillsammans med en remsa grönt silkespapper.
De gröna bla- den köper man vackrast och billigt, men kan äfven själf lätt förfärdiga dem.
Ef- ter föreliggan- de former klip- per man dem af grönt vac- kert glanspap- per, fäster me- dels en 1 cm.
bred remsa sil- kespapper en fin ståltråd längs midten påafvigsidan- eller om glans- papperet är hvitt på afvig- sidan ett helt likadant blad — lägger det liksom blombladen i venstra handen, krusar och.böjerdem som dessa.
Vid hopsättningen binder man flere knippen af 4 — 6 blommor, några knop- par och flere blad på naturliga äppel- grenar och ger därpå det hela ännu mera effekt genom att medels eu i litet karmosinfärg doppad ' pensel här och där nyansera blommorna och framför allt knopparne.
Därtill fordras inga- lunda någon i målning öfvad hand; den, som med intresse betraktat en na- turlig blommande äppelkvist, skall lätt af sig själf finna rätta måttet.
(Forts, i nästa n:r.)
Säter den 23 juli 1890 Glis %j a~ sen.
v. pastor.
Bakning.
Hårdt bröd.
3 dl.
godt svagdricka, en bit smör, stor som ett ägg, en nypa salt och så mycket mjöl, att en lös deg uppstår, som röres en stund i ett fat.
Denna deg lägges sedan på bakbordet, blandas något med mjöl, kaflas sedan ut och tages af i så tunna kakor som möjligt.
Gräddas i ej alltför stark ugns- värme.
Detta bröd är så godt, att man i nödfall kan använda det som cakes.
Serla.
Inlag-g-ning ".
Gurkor.
Deras inläggning såsom soc- ker-, salt- och peppargurkor är nogsamt bekant.
Jag inlägger med förkärlek: a. Senapsgurkor.
Tillväxta, ej för stora gröna gurkor hälst ej för srkofliga på ytan borstas och saltas (24 timmar).
Så mycket god ättika, som behöfs till öfvertäckning, uppkokas med krydd- och starkpeppar, lagerbärsblad, nejlikor, schalotten- eller syltlök och dillkronor och göres simmig med målen gul senap.
Hälles kokande på de i krukor nedpac- kade gurkorna.
Ättikans uppkokning och öfverhällning bör upprepas nästa dagen.
Ofverst läggas körsbärs-, svarta vinbärs- eller vinblad samt dillkronor.
b. Asiagurkor.
Stora hvita gurkor skalas (kärnhuset frånrensas) och skä- ras i lagom stora bitar, hvilka saltas öfver natten.
Sedan aftorkas bitarna väl och nedpackas i en torr glasburk, medan man strör mellan hvart lager några pepparkorn af båda slag och nej- likor samt en handfull gult senapsfrö; här och där en syltlök kokt i ättika; öfverst de sedvanliga vin- och körsbärs- bladen samt dill.
Uppkokt kallnad ät- tika hälles öfver.
De äro icke färdiga, förr än de se klara ut.
(Att Pumpor kunna tagas i st. för gurkor jfr Idun I.
26t.)
Stenia.
Konservering ".
Champignoner.
Den bästa metoden att konservera dem mjuka och saftiga är kanske följande: 250 gr. färska, väl rensade och sönderskurna champigno- ner blandas på ett fat med 10 gr. salt
och 20 gr. ättiksyra (från apoteket).
Ef- ter 24 timmar har så mycket saft bil- PLATSSÖKANDE.
dats, att de äro betäckta, och de fyl- las nu med vätskan i små glas, som förvaras öfverbundna.
T W T a t m Ö d r a r i mellersta Sverige!
Frästa i klart smör och med detta En bättre flicka, 21 år, med 7 års fyldt på burkar, äro champignoner äf- vana att gå matmoder tillhanda ven mycket goda.
Stenia.
såväl i hushållet som vid väfning, bak, strykning och maskinsömnad m. m., önskar till hösten lika anställning mot 100 kr.
för år.
Benäget svar till » 2 1 », Äkta engelsk plumpudding.
Ingredi- Sparreholm, p. r.
[2382] enserna äro: 10Ö gr. fint mjöl, 100 gr. hvetebrödsskifvor, 200 gr. finskuret nj ur- TTJllicka från landet, kunnig i matlag- fett, 200 gr. stora russin utan kärnor, ^ ning, sömnad, väfnad, önskar pl.
i 200 gr. små väl tvättade russin, likväl bättre fam. som hushåll.el.
hushjälp.
åter torkade, 4 finskurna äpplen, 170 Små pret.
Svar t.
» 23 år », Halsberg.
gr. socker, halfva skalet af en citron, [2399] \ muskottnöt, 4 ägg, något salt, inge- fåra och kryddnejlikor.
Dessa ingre- TT^n ung bildad flicka, af god familj, dienser blandas väl tillsammans, äggen P i önskar plats som sällskap och slås till skum och ett glas arrak till- hjälp i huset.
På lön fästes ej sättes.
Man bestryker formen väl med afseende.
Svar till » Marie », Sölves- smör och låter puddingen koka i vat- borg, p. r.
[2400] ten 4 timmar eller längre, men aldrig under denna tid.
OBSERVERA.!
En ung, bildad, svensk flicka, af officersfamilj, önskar plats i Sverige, Norge eller Finland, antingen som lek- Rönnbärsgelé (lindrande för bröst- tris och sällskap eller värdinna i ett sjuka).
Bären härtill duga endast, så hem, då hon äfven är villig åtaga sig länge de äro vackert röda och saftiga.
läsa med mindre barn.
Små preten- Till hälften betäckta med vatten, kokar tioner.
Svar till » A.
A.
1890 », Karls- man dem så länge, tills man tycker, att hamn, p. r.
[2101] de saftat sig bra, silar dem och inko- kar saften som vanlig gelé.
Jag för- varar all fruktgelé i kaffekoppar, bin- der papper öfver, som jag prickar med med vana att deltaga i inom huset fö- nålar.
V i d uppstjälpningen har man refallande göromål, önskar plats i god då trefliga små puddingar.
familj för att biträda med nämnda syss- lor.
L ö n fordras ej, men den sökande Berberis till sylt.
Liksom med vinbär klipper man de enskilda bären från kvis- önskar blifva ansedd såsom medlem af familjen.
Svar till » M.
N. » inlemnas ten; till garnering för puddingar och [2393] söta rätter syltar man små hela kvistar.
å Iduns byrå, Stockholm.
Matlagning-.
Syltning.
En ung, anspråkslös Hicka, Men till garnering för gurkor, pickles (Forts, å följ.
sida.)
LEDIGA PLATSER.
En anspråkslös lärarinna, kunnig i musik, språk och vanliga skol- ämnen, kan få plats nu eller i början af nästa år i ett stilla och enkelt hem på landet.
Eleverna äro trenne flickor, af hvilka två hafva genomgått folksko- lan.
Svar, åtföljdt af betyg och uppgift om lönepretentioner torde sändas till » C.
H.
», Engelsberg.
[2105] TT^n ung, husl.
o. arbets.
Hicka från P i land.
önsk.
pl.
i fam. som bitr.
åt husmodern.
Sök.
har genomg.
en kurs i matlagn.
o. klädsömn.
samt är van att delt.
i alla inom ett hus föref.
görom.
Svar till » Anspråkslös », Eskilstuna, p. r.
(G.
21370) [23S5] " ^ " ^tt ungt, bildadt fruntimmer, som • " V ett år vistats i England, söker plats som sällskap och hjälp i fam. ell.
hos en enkefru.
Sv.
emotses m. tack- samh.
t.
» Småanspråk », Jönköping p. r.
" Ptt fruntimmer af stadgad ålder, vil- ligt att ensamt sköta hushåll för tre skolgossar, erh.
plats inst.
höst.
Eefl.
härå torde före 1 sept insända svar t.
» A.
M.
», Munktorp.
[2337] T T 7 n flicka med gladt, jämnt lynne 1^.
söker plats i bildadt hem att delt.
* ™ i hushållet samt underv.
yngre elev i musik, språk, skolämn.
och handarb.
Sv.
till » Signe 1890 », Iduns byrå, Stockh.
[2101] T ^ n anspråkslös flicka söker plats som.
hjälp och bitr.
ät snäll husmor.
Sök.
kunnig i linne ooh klädsöm.
Goda rek.
Små lönepr Adr.
» A », p. r.
Klippan.
[2402] Sjuksköterska, som ett år tjänstgjort såsom elev vid Hemmet för sjuksköterskor, önskar an- ställning, privat eller å sjukhus.
Vidare meddelar Fredrika-Bremer-Förbundets byrå, Stockholm.
(G.
4971) [2386] T god fam. önsk.
en frisk, äldre, anspråks- * lös flicka mot fritt vivre delt.
i hus- hållsgörom.
Kunnig i maskin- och enkl.
klädsöm.
Svar t.
» S.
H.
», p.
r.
Berg.
Lärarinneplats i god familj söker en ung flicka, som genomgått 7-klassigt läroverk o. semi- narium samt praktiserat några år.
I musik lemnas äfven undervisning.
Be- tyg och rekommendationer finnas.
God- hetsfullt sv.
t.
» L.
T.
», Söderhamn, p. r.
[2371] T ^ n föräldralös, stadgad och anspråks- 1^.
lös lärarinna med mångårig un- der visnings vana söker till hösten plats i fam. att underv.
i vanl.
ämnen och språk.
Ett språk talas.
Lönean- språk ringa.
Sv.
t.
» Anna » Iduns byrå.
[2369] TT^n ung, anspråkslös flicka önsk.
till P i hösten mot fritt vivre pl.
i någon vänlig fam. (helst prestfam.)
för att delt.
i husl.
görom.
Kunnig i sömnad och flere slags handarb.
Afven villig aft underv.
minderåriga i vanl.
skolämnen, språk och musik.
Snart svar till » Inez 23 », Karlskrona p. r.
[2370) (G.
4928J [23G0] [2233] Lärarinna med flerårig undervisningsvana söker anst.
i skola el.
familj.
Har aflagt stu- dentexamen och i tre års tid ledt mu- sikundervisn.
vid en flickpension i när- heten af Paris.
Adr.
» A.
B.
», Ornäs, pöste restante.
[2332] anspråkslös flicka önskar till hö- sten plats som lärarinna i god fam. helst i Norrland; van att inläsa gossar i element.-skolans l:a och 2:a klass.
Betyg och rekommendationer lemnas.
Svar till » 2 9 », Ockelbo, p.
r .. [2342] TTardinneplats sökes af ett fruntimmer, * som i flere år innehaft dylik an- ställning.
Rekommendationer finnas.
Vidare meddelar Fru Emma Ohman, Stockholm, Slussplan 63 B.
(G.
4948) [2359] DIVERSE.
Doktor A.
A f z e l i u s, Lilla Vattugatan 2 4, praktiserar under sommaren vid Hjo Vattenkuranstalt.
[1341] D:r G U S T A F L A M M, 31 Klarabersfsgatan 3 1, 1 tr. upp.
Hvard.
kl. 12 — 2, Helgd.
kl. 10 — 11.
Invärtes och ögonsjukdomar.
[2265] D:r OTTO SANDBERG praktiserar under sommaren (15 juni — 1 sept.)
i Marstrand.
[1764] D:r ERNST SALÉN.
Ögonläkare.
2 Stora Vattugatan 2.
Träffas kl. $ 1 0 — | 12 f. m.
[2084] [23901 För en snäll, anspråks- finnes plats nästkommande 24 okt.
för en frisk, stark och anspråkslös bättre flicka, som bör vara kunnig i enklare matlagning samt ega någon vana i mjölk- och smörhandtering.
Goda re- kommendationer fordras och åldern ej öfver 35 år.
Svar med uppgift om ålder, lönevilkor samt fotografi sändes under adr.
: » Landtegendom », Vattholma.
(G.
20196) [2381] T ^ n ung flicka önsk.
plats i glad och T T T n e demoiselle d ' un certain äge, P i trefl.
fam. helst i s. Sverige att gå i parlant couramment l ' anglais, le frun tlllh.
Mindre afg.
kan erl.
om franpais et 1 ' allemand désire se C n familj söker en stadgad och pålitlig placer en qualité de compagne ou de så fordras.
Sv.
t.
» Blenda », Billesholms ™ lärarinna för att undervisa tvänne ' lectrice.
Elle marquerait volontlers Grufva p. r.
[2375] flickor i en ålder af 10 och 13 år samt le linge d ' un trousseau.
Bonnes ré- tvänne minderåriga gossar.
Den sö- férences.
TT^n ung, musikalisk flicka önskar S ' adresser ä M:me Hilda kande bör vara hemma i alla nutidens Sundin, Alkvettern, Bofors.
J^plats i bildad familj eller hos en- skolämnen, m u s i k samt tyska språkets (G.
5096) [2106] sam dam såsom sällskap och hjälp- talande.
Svar med uppgift om löne- reda.
Sv t.
» 22-årig », Eskilstuna p.
r. pretentioner, med rekommendationer [2376] Talats i god familj, helst på landet, och åtföljda af fotografi, sändas under J7 sökes af ett fruntimmer med goda adress » L.
~W. », pöste restante, Näs- referenser och som passar hos ett TH^mot någon afg.
önsk.
en ung flicka, sjö.
[2398] P i van vid och villig att delt.
i husl.
äldre par eller ensam dam, som önskar görom., ' komma i bildadt, trcftigl hem omvårdnad och litet sällskap.
I större familj duger äfven, där sömnad m. m. i vack.
trakt, där hon kan lära sig allt behöfves.
Svar till » M.
T.
», S. Gu- till ett hush.
hörer.
Sv.
till » A.
B.
lös flicka med god uppfostran, kunnig i 1900 ».
Bjuf p. r.
[2377) maflii Annonsbyrå, Stockholm.
matlagning och öfriga husliga göromål, (G.
5126) [2107] som är villig att med matmodern delt.
TT^n flicka, kunnig i språk, musik och i hushållet och barnens vård, finnes plats D l a t s önskas af en ung flicka, van att P i vanl.
skolämnen, önsk.
plats som ledig nu genast eller till hösten, om * undervisa uti vanl.
skolämnen och lärarinna för mindre barn.
— Sö- ansökningar med uppgift om lönean- musik.
H o n är äfven villig biträda kanden, som tre år innehaft lärarinne- språk och åtföljda af rekommendatio- med kläd- och linnesömnad samt hus- ner och fotografi insändas till Fru Yelva plats, kan förete goda betyg.
Svar liga sysslor.
Små anspråk.
Bek.
finnas.
Johanson, Dagöholm pr Valla.
sändes till » A.
S. », Iduns byrå.
Sv.
emotses till » H.
F. N.
», Iduns byrå.
(G.
5030) [2387] 12378] [2410] I en mindre familj på landet Pn ung flicka söker plats som gu- •1^ vernant eller sällskap i bättre fa- milj.
Den sökande talar engelska o. franska samt är musikalisk.
Prima referenser.
Svar till » 1872 », adr.
S, Gumselii annonsbyrå, Stockholm.
Boktor Gaul piensburg 33 Drottninggatan 33, Träffas alla dagar kl. 10 — 11.
Behandlar företrädesvis Barnsjuk- domar.
D:r Robert 49 [1343] Lönnberg, Regeringsgata,]!
49, behandlar invärtes sjukdomar, företrä- desvis magens och tarmkanalens (medels massage i förening m e d medicinsk behand- ling), könsorganens sjukdomar o. svå- rare fall af oensår.
Träffas söckendagar kl. 8 — 10 f. m. o. 2 — 3 e. m.
Helgdagar 8 — 10 f. m.
Allm.
telef.
56 57.
[2374] Ansikts-Massage (Metzgers metod) meddelas af undertecknad, som i ut- landet studerat äfven denna art af massage och här med bästa resultat utfört den samma.
Fru Gh.
Berggren, [2S39] leg.
Fältskär o. Massör, 4 Storkyrkobrinken 4.
Lässällskap.
Enär läs- och lekkamrat önskas åt egen dotter, kan en flicka på omkring 9 år erhålla billig inackordering hos För en ung flicka af god familj sö- undertecknad.
Axel Palander, kes plats såsom bokförare, kassör eller Löjtnant.
.
[2389] annan dylik sysselsättning.
Den sö- Bastasjö pr Karlskrona.
(G.
5019) [2388] |T^n ung flicka, som genomg.
7-ki.
kande har genomgått elementarläro- P i läroverk, önskar plats i god fam. verk för flickor och en ganska omfat- tande kurs i bokhålleri.
L ö n begäres •frin ung flicka önskar under ett år att delt.
i husl.
göromål.
Finnas P i blifva inackorderad i trefiig familj icke för den första tiden.
Vidare un- barn, är hon villig underv.
i vanl.
skol- derrättelse genom Fredrika-Bremerför- på landet, för att grundligt lära ämn., språk o. musik.
Lön begär, ej, blott bundets bvrå, Stockholm.
alla inom hus förekommande göromål.
fri resa.
Sv.
» 2 1 år », Karlshamn, p. r.
(G.
20788) [2295] Svar till » 17 år », Kanten.
[23911 [2392] Un anspråkslös flicka, som förr haft plats i handel, önskar i höst plats i bättre fam. att bitr.
i alla husl.
göro- mål.
Svar till » 21 år », Gefle p. r.
Plats sökes.
och sallader inlägger man Berberiskla- sar på följande vis: 250 gr. socker ko- kas i | liter god ättika med 4 gram kanel och 1 gram kryddnejlikor.
Denna lag slås kokhet öfver klasarna, som na- turligtvis kunna ätas med salladen.
Den som vill tillvarataga Berberis för resten, gör klokt att göra sur saft däraf genom att krossa bären och pressa dem genom grof saftpåse.
Den kan tjäna som ättika eller ersättning för ci- tronsyra.
Stenia.
Skärbönor som sylt — särskildt att garnera tårtor med.
Stora, dock ej gamla skärbönor rensas från trådarna och förvällas hela i vatten med litet salt, för att bättre bibehålla den gröna färgen, hvarefter de bredas ut på linne att afrinna och torka.
Därpå skär man dem i snibb O, | kg toppsocker, doppadt i utspädd ättika sjudes till en klar lag, hvari sylten får koka, tills den ej längre känns seg och lagen ser ut som sirap.
För att hindra, att de sedan sockra sig, tillsätter man litet alun (hvad som gäller för all sylt, där man fruktar för kandering).
Stenia.
Panorama international, Hamngatan 18 B, 1 ir.
upp.
(bredvid Svea-Salen) Från och med den 24 till och med den 30 augusti: Versaille — Trianon — S:t Denis.
Entré 3 0 öre, barn 2 0 öre.
Abonnementskort, gällande för 8 be- sök, kr.
1: 75, barn 1: 20.
Öppet alla dagar från kl. 10 — 10.
Hvarje söndag nvtt program.
Dill.
De flästa kanske torka sitt vin- terbehof.
Därvid kan dock knappast undvikas hösmak.
Bådligare är att för- vara den fint skuren, blandad med bord- salt; eller i ättika, hvilket tillgår på följande vis: De små kvistarna repas från stjälken samt förvällas några ögon- blick i kokande vatten.
En tillsats af litet alun eller soda tjänar att bibehålla den gröna färgen.
Därefter uppslås de.
på sikt, afkylas, läggas på glasburkar och öfverhällas med ättika samt kor- kas.
Stenia Bönor som sallad.
Mycket späda pärl-, rosen-, vax- eller vanliga skärbönor ren- sas från stjälkarne och half kokas i svagt saltadt vatten.
Kalla och torra läggas de ned i en kruka.
Under tiden upp- kokas så mycket fruktättika, som be- höfs för att täcka öfver bönorna, med litet socker, kanelbitar och nejlikor.
Lagen bör kallna, innan den hälles öfver.
På annat sätt utan socker: Bönorna, som kunna vara något större, rensas från trådarne, skäras i fyrkantiga bitar och saltas lagom i syltburken; ofyanpå lägges Esdragon- och gurkblad.
Ättika kokas med pepparkorn och nejlikor och hälles het öfver bönorna.
Krukan öf- verbindes då ättikan kallnat.
Före be gagnandet kokas de med silfversked upp- tagna bönorna i saltvatten, sköljas i kallt vatten och lagas som sallad med olja, ättika, peppar etc. Stenia.
Hvarjehanda.
För spenatälskare, hvilka dock tycka, att det är besvärligt och tidsödande att stå och hacka denna grönsak vill jag nämna, att min man uppmanade mig häromdagen att göra ett försök med att mala den förvällda spenaten på min lilla amerikanska köttkvarn.
Det gick ut- märkt bra; dock för att få den riktigt fin, bör den gå igenom två gånger, med denna upptäckt är min jungfru särdeles belåten, enär detta förfarings- sätt fordrar endast en ringa bråkdel af förr använd tid.
Stenia.
Westbergs 3 prismedaljer; tillerkända J.
S. Fry: &amp; Sons [1357] Husmödrar!
koncentrerade, lättlösta Försöken Th. Winborg Cns i Stockholm tillverknngar af Concentrerad ' preparerad medels en särskild vetenskaplig metod, som g a - H ranterar fullkomlig upplösning och utvecklar eaeaons | | finaste arom.
fl Ättika på flaskor för ut- spädning.
Hufruddepot Senap, Soja, Sverige: Till en stor tekopp tages en half tesked cacao och en tesked strösocker, hvil- ^i?
ket röres omkring, medan kokande vatten pågjutes.
M j ö l k eller grädde samt mera) Jfm. '
socker tillsättes efter smak.
jjvwj Den högsta grad af lättsmälthet hos denna utmärkta cacao framträder öfver- ^86 » traskande tydligt, da mjölk eller grädde tillsättes; cacaon kan emellertid älVen [drickas utan någondera tillsatsen.
_ ffl^k Malda kryddor (garant eras oblan- dade) på bleckdosor med genomborradt lock.
Utdrag ur vetenskapsmäns analyser och omdömen: Lactoserin-Cacao.
B ordsalt i paket om gram (= skalp.)
flere gånger prisbelönade och fullt jäm- 425 för P e r c y F *.
L u c l i dks Osis Handelsalttiebolas ST OCKHOLM Tillagning-: STT1IDSVALL - ÖREBRO.
blandad efter engelsk och fransysk smak, flere sorter.
Biffstekssås.
Blandad fruktkompott.
1 fjärdedel äpp- len, 1 d:0 päron, 1 d:0 plommon och 1 d:o socker kokas i tre timmar.
Äpp- lena och päronen skalas och skäras i bi- tar.
Plommonen kokas något först, då kärnorna lätt kunna borttagas.
Mary.
Blåkål som sallad.
3 kg.
kål, 1 liter ättika, 200 gr. socker, peppar, nejlikor och lagerbärsblad.
Kålen hyflas fint (som till surkål), saltas något och får stå öfver natten, hvarefter den urkra- mas.
Ättikan kokas med sockret och kryddorna samt med kålen ännu 5 ä 10 minuter.
Kallnad lägges den i sten- kruka, skiffer och tyngd lägges på.
Stenia.
4 Ren.
j l Lät smält.
I bruket billigast.
» Några främmande inblandningar har jag ej kunnat iakttaga, och anser jag llunda Fry ' s Cacao vara elt rent, oförlälskädt preparat.
Den kemiska undersök- MSL ' ningen har ytterligare visat, att cacao-preparatets närande beståndsdelar synnerli-) WW ^ gen lätt och i riklig mängd lösas af matsinältningssafterna — ett förhållande, som väsentligt härrör frän det omsorgsfullt beredda pulvrets ytterst lina beskaffenhet.
Upsala den 1 mars Prof. i medie.
kemi vid Upsala univ. » 1 1S90.
förliga med de bästa utländska fabrikat.
Tillhandahållas hos Hrr specerihand- lare.
12228] Olof Hammarsten, » Jag har aldrig smakat någon cacao, som jag tyckt sä mycket om.
[' Detta preparat är hufvudsakligen afsedt för dem, hvilkas matsmältnings- ' &gt; organ äro svaga, och jag håller strängt pä detsamma såsom bättre än kafle för &lt; unga Charles A. Cameron, personer.
Irland, v. pres.
f. Storhrit.
k e m.
inst. » pres.
för k. läkarekolleg.
i.
Irland,.
H r r F r y A Sons Concentrerarte * cacao, som vi hafva undersökt.
; erhållas billigast från Cacao — står i sanning öfver all annan M.
D. London Edwy Godwin Clayton F.
C. S. ».
Arthur Hill Hassall, Priserna å Fry ' s Chokolad ställa sig sålunda: K e n osockrad för 425 gram 1.80 1.
» » m e d Vanilj » » Cacao extrakt Caracas, lätt sockrad ... » » Caracas Cacao Sockrad Vaniljchokolad » » Sockrad Chokolad » » Concenirer.
Cacaopulver Vi burk WILH.
MGSTRÖMS Pappershandel Vi 1 .40 HUDIKSVALL.
V 1 8 0 » &gt; Vi t » 0.
.6 5 ' Många sorter chokolad-praliner,pastiller, ehokolad-karameller m. m.
m. m.
[2396] 3. — Profver sändas på begäran franko.
[2383] hurk — 3.
V a » 1.60.
Vi Vi 1 2 / i.so 1.80 Homceopatisk Cacao Vi Va Sängar o. Sängkläder, från de enklaste till de elegantaste, Rue Marbeuf 16 jämte Täcken, Filtar, Fjäder och Dun (Champs-Elysées).
M:elle de Bon repoit des pension- samt allt, som hör till en välordnad naires.
Excellentes références.
S ' adres- Sängutstyrsel, realiseras nu till ovan- ser, pour renseignements, å nr.ine Lund- ligt låga priser i holm de Paris, 9 Smålandsgatan, Aout 43 Drottninggatan 43 Sept.
5 Stora Nygatan 5 STOCKHOLM ör hrr stud. 2:ne höga, tidsenl.
en- kelrum i Upsala med el.
utan in- ackord.
Moderat pris.
Sundt läge!
Befl.
behag, korresp.
m. fru M. Tottie, Upsala, el.
lektor Johansson, Vesterås.
16 100 ark godt papper samt 100 st. [2a35] kuverter säljas för endast 60 ö r o F hos |WILH.
HAGSTRÖM Pappershandel | HUDIKSVALL, [2379] H.
Asch.
&lt; &amp; C-.i, Konsrl.
Holleverantörer.
[2394] 586 6 F. B e c k &amp; Son, T pssij f n 3 6 N: a S m e d j e g.
, utföra af erkänd godhet Presentalbum, Praktband, Till sylttiden.
bästa Diplomportföljer m. m. i lädermosaik, hermetiskt tillslutna, punsadt läder med förgyllningar etc. Hundegare o. Hundvänner!
af Syltburkar, OBS.
All vanl.
bindning t. lägsta pris.
den sedan förra året omtyckta mo- En djurvän i Stockholm frågar eder, dellen, nu inkommit hos [2380] tjänstemannafamilj, bosatt i natur- om någon skulle vilja skänka honom AIiE.
B E E G Q V I S T, I skön trakt i Värmland, emottagas f. d. Joh.
G. Pripp &amp; Son, en ung hund eller valp af god ras (ej hynda) till sällskapshund.
Djuret kom- mer att på det yppersta behandlas, och kan någon af eder här på samma gång finna en god husbonde åt en hund, som är er själf till öfverlopps, samt göra en verklig tjänst.
Godhetsfulla svar ställas till » Djurvän- », Iduns byrå, Stockholm.
oöfverträffliga [2408] 4 4 Regeringsgatan 4 4.
Syltsocker, alla sorter, billigast hos AXiB.
B E R G Q V 1 S T, [2307] Tvättpulver f. d. Joh.
G. Pripp &amp; Son, 4 4 Regeringsgatan 4 4.
till inackordering o c h täfling med enda dottern 1 å, 2 flickor, helst i ålder af 9 — 12 år.
Undervisning meddelas i enlighet med lärokurs för flickor i högre elementarläroverk, äfvensom i musik, af en van och därjämte ovan- ligt duglig lärarinna, som med högsta betyg genomgått högre undervisnings- verk.
Öm och god föräldravård ut- lofvas.
Närmare meddelar häradsskrif- vare M. Sandberg, under adress Kib- benäs &amp; Bottneros.
[2368] hos alla specerihandlare.
[1972]
Frågor.
C N:r 700.
Ä r det någon af Iduns läsarin- nor, som vet, om det tinnes gamla sagor, som utförligt beskrifva älfvornas gestalt och ut- seende enligt folktron.
Om så är, delgif mig genom Idun, sä kort som möjligt, den beröm- ligaste beskrifningen, helst om den samma belyses af liknelser ur verkligheten?
Eva.
N:r 701.
Undertecknad vore tacksam, om någon af Iduns läsare eller läsarinnor viile gifva henne anvisning pä någon god läsebok i Svenska, afsedd för barn som skola lära sig läsa efter den s. k. ljud- och skrifläsemeto- den, och hvari Svenska akademiens senaste ordlista följes.
Rådvill.
a r a F a b r i k S y l t s F r e d r i k o c k S y d o w, T2239] E m m a Gurli Beronius; af Max.
(Med por- trätt.)
— G r o d a n; en rimmad legend, af Da- niel Fallström.
— Stenografiens betydelse för damerna; ett bref till Iduns läsarinnor.
— Iduns skollofskoloni; hemkomsten.
— » Oskyl- digt prat »; skiss aX„F.
von Biilow.
— Den störa pristäflingen.
— Å t e r s k ä n k t; skiss af Ma- Ihilda Boos.
(Slut fr. föreg.
n:r.)
— Striden om hjärtan; ur ett kvinnolifs historia, af Jo- han Nordling.
X V I I I.
— » Drifvande skyar. » (Forts.) — Redovisning.
r i n l j u s: Pianinon e r billigast Klarabergsgatan och Flyglar;, från C. Bechstein, Uebel &amp; Lech-, &lt; leiter, Aug.
Hoffmann m. fl.
de ut-, märktaste in- och utländska fa- &lt; briker, i största urval, till billi- j gaste priser hos • h o s i 2 5.
t 69.
• IJ I IU1IU L Stockholm.
* 26 Regeringsgatan 26, * OBS.
Pianinon och orglar ut- * [2318] ' ' hyras.
T T T T * W 4 H e n r i k G a h n j " ^ magasin i Josephsson 13 Sverige.^ &amp; Ågren A m y k o s Toaletten Drottninggatan 1 3 [2397] i för X CD CO " &gt; £_ ».
« r « s- ?5 ~ &lt;X&gt; gca 2 • « S fe-^l i3 - &gt;~ | | | a r&gt; CO * £_ O SQ- - ^ o S s ' O S Ä T T N I N G S - 1 JO r£ rekommenderas som ett förträffligt mun och tandkonserveringsmedel och ett kraftigt läkemedel i hals- och hudsjuk- domar.
O o C / 3 — C3 ilaniios, n U flilar &amp; 0rpl- laraoiin Lt *, * JfX ländska fabriker.
Hvarje tvål är G.
Kosta stämplad med vid- fabriks- stående 34 märke.
Största lager!
Billigaste priser!
[1513] Fullkomlig garanti!
Liberala be- talningsvilkor!
OBS!
Äldre instrument tagas i utbyte.
J.
L U D V I G O H L S O N, Stockholm.
16 R e g e r i n g s g a t a n 16.
J o h a n s o n Glasmagasin Beg-ering-sgratan [1423] Hos Svanström &amp; Co, Myntgatan I, Drottninggatan 9, Södermalmstorg 4, Norrmalmstorg |, P e r g a m e n t - p a p p e r H u r u m å n g H u s m ö d r a r m.
fl.!
Låten icke edra matvaror taga skämning.
Genom att begagna Pincenez, Teater- och Reskikare m. m. af bästa kvalitéer hos Fabrikör C.
G. Co / lin, 3 Storkyrkobrinken 3.
F i l i a l: 20 Fredsgatan 20.1 &lt; [2358] r Stockholms äldsta M ö b e l - A f f ä r, (f. d. fru D.
Josephsons) 8 3 Järntorget 8 3 rekommenderar ett stort, välsorteradt lager af såväl de mest eleganta som enklare möbler, hvaribland Förmaks- och Salongsmöbler i nya och smak- fulla stilar, samt flere sorters Enkel- och Dubbeldivaner af bästa konstruk- tion^ [2867] C f " | / &gt; k - Q f » prima Holländsk kross-, O U U J V C I, fj7 ö kilo, Farinsoc- ker från 55 öre kilo, prima svenskt toppsocker 68 öre kilo.
r e E^p-Ppp prima grön Java 2 kro- lYClllC, kilo, prima Santos 1,90 öre kilo hos o r Lcgerstedt &amp; Johanson, Arsenalsgatan N:o 1 A &amp; 2 C.
[2363] 1 strerade etikett som 173- ranti för varans äkthet, SUljes i StochJiolm hos C. F. Dufva Drottningg.
4 1, Louise IZlornberff, " Vester- långg.
3 9, Min JEdluncf, Drottningg.
63, Tlylin &amp; €:i J^arffpnmaffasiner Tid- ningskontoren m.
fl.
; i landsorten i väl- försedda Parfymeri-, JEkiperings- och Cigarraffärer å 1 kr.
fl.
t t Sändes franko m o t kr.
1,10 i frim.
[1767] A x e l Litströi ».
G o d [2252] • ^-Glasögon P R E S E R V I T A S.
kunna matvaror af alla slag, råa som kokta, bevaras fullkomligt friska ganska lång tid, och detta utan nämnvärd kostnad eller möda.
Handelskemists intyg samt de mest ampla loford om dess an- vändning föreligga.
Säljes hos hvarje välfournerad specerihandlare å 60 öre pr paket samt i parti genom hufvudförsäfj- ningen i Stockholm.
J.
E r i k s s o n, 17 Drottninggatan 17.
[2148] [2373] COLLODIN Tillförlitligaste och.
af Tus e ntals personer bepröfvadt medel mot Hktornar, vårtor, hudh.årdnad oct uageltrång.
Obs.
alltid denna inregi- a hafva ej vid helt unga år sett sina tänder gå förlorade, oftast såsom en följd af bristfällig skötsel.
Ett utmärkt medel for tändernas be- varande och som på samma gång verkar uppfriskande för munnen är John Fröbergs Tandpasta.
Medlet är sammansatt af fullkomligt oskadliga beståndsdelar.
Insänd 75 öre, så erhålles en ask som prof.
Ut- märkta Tandborstar finnas äfven k 85, 42 o.
31 öre pr st. Vid partiköp rabatt.
[2395] John Fröberg, F i n s p o n g.
att användas vid öfverbindning af syltburkar.
24.
Å K TA " ' » KlK JL n Förslag till matordning för veckan 24 — 30 aug.
— Handarbeten.
— Bakning.
— Inlägg- ning.
— Konservering.
— Matlagning.
— Sylt- ning.
— Hvarjehanda.
— Frågor.
— Svar!
a c i ästsortera d e » §« 2 Innehållsförteckning.
e [2130] Telefon 4 6 l — —, Sylt bör alltid kokas i oförtennt kärl.
K o k a s den i förtenni, blir smaken den samma, men sylten får dålig färg.
Karin.
N:r 670.
Om » Byting » uppgifver sin adress till » A.
S. » Berqshamra, erhålles ett bepröfvadt mönster jämte beskrifning till ett bra och praktiskt samt dessutom allmänt omtyckt köksförkläde.
A.
S. t h ö g r e l ä r o v e r k l ö r flickor o c l i g o s s a r.
Läroverket, som äger dimissionsrätt, mottager flickor och gossar från ny- börjare till sådana, som beredas till studentexamen eller praktiska yrken.
Valfrihet i afseende på läsämnena.
Handarbete och slöjd.
Undervisningen i lefvande språk så ordnad, att lärjungarne under årens lopp äfven lära tala språken.
Stor lekplats.
Arsredogörelse i Flodins och Fritzes bokhandel.
An- mälan hvarje onsdag och torsdag kl. 10 — 12 i läroverkets lokal, Brunkebergs- torg 2.
[2334] K.
E. PALMGREN.
N:r 593.
K ö p boken » Ilushållsträdgården », utgifven af Oscar T a m m.
Kostar 60 öre — däruti rinnas beskrifningar pä fruktvin, geléer, marmelader m. m. Elin.
N:r 622.
Stora, vackra gurkor skalas och skäras i fina skiiVor antingen medels knif, eiler på en s. k. gurkhyivel, som finnes för detta ändamål.
M a n kan salta ned de sön- derskurna gurkorna genast, eller ock » mänga » dem först, och sä dagen därefter riktigt salta dem.
Godt med salt mellan hvart lag gur- kor.
Ett helt täckande saltlag öfverst i sten- burken.
Präss där ofvanpå.
M a n vattenläg- ger sedan vid behof så många gurkor man vill använda och tillblandar dem på vanligt sätt, såsom man gör med färska prässgurkor.
N:r 688.
H a r man en af A n k e r Hegaards emaljerade järngrytor, så är ett sådant kärl att föredraga framför alla andra, så snart det blir fråga o m sylt- och saftkokning.
I för- tennta kärl får sylt eller saft en mörk färg, hvilket gör att den ej blir sä vacker, men hvad smaken beträffar, förlorar den knapt något.
För de oförtennta kärlen byser jag af princip litet rädsla.
Olga.
S Praktiska arbetsskolan för barn och ungdom, Svar.
Anna.
N:r 686.
E n soppa af törnrosblad kan fås på följande sätt.
Först göres en ä g g - g r y n s - deg pä så sätt, att hvetemjöl blandas m e d tre å fyra ägg, tills en hård deg uppstär.
T v å händer törnrosblad hackas fint och blandas väl m e d degen, som därefter kaflas ut mycket tunn och så får ligga att torka en timme, hvarefte?
den hackas fm som gryn.
Grynen sällas genom ett groft durkslag och böra sedan få ligga en dag och torka, väl utbredda pä ett fat, i ett varmt rum.
Dessa gryn kunna gömmas längre tid.
M e n nu till sop- p a n!
Till sex personer är 1 knapp vanlig tekopp gryn tillräcklig, och dessa vispas var- samt i kokande mjölk, hvari lägges — om man vill — ett skedblad smör.
Efter en tim- mas kokning vid sakta eld är den färdig och kan afredas m e d ett par äggulor, som förut vispats m e d litet mjölk.
Salt och socker efter behag.
Olga.
s.
N:r 702. llviiken anses vara den bästa handelsskolan inom värt land, m e d uudervis- ning äfven uti tyska och engelska språken?
Hvad brukar en kurs kosta och huru lång är den?
A.
Si Ebon Iloi.
N:r 630.
U r en tidningsartikel för dagen har j a g sett, att några droppar ättika och litet socker skola göra vatten läskande under hettan.
Ebon Hoi.
Vilja » Företagsam » (n:r 651) och » Alia — t » (n:r 65B) uppgifva sina adresser till Elin, Väekelsdng p. r., skola de önskade beskrifnin- garna och profverna erhållas.
N:r 657.
T a g finstötta äggskal och gnid grytan m e d, så blir emaljen hvit igen.
Elin.
N:r 68 I.
Om » Mary » vill uppgifva sin adress till vA.
M.
» pöste restante, Götehorg, sändes gärna ett » skott » af inympadt fikonträd.
O m det rätt skötes, får man två skördar på året.
N:r 683.
A f egen och andras erfarenhet kan meddelas, att van och godkänd lärare linnes att tillgå i Stockholm, Hamngatan l B, under adress kand. F.
Laraberg.
K u r s, som jag tror, c:a 2 / månader.
Afgift ungefär 100 ' kronor.
O — da F. — —.
E n bra kurs (privat) kan genom- gås för kapten Norlander, adr.
Lund, i sjuk- gymnastik, friskgymnasti .., massage och ana- tomi för ett pris af ungefär 200 kronor.
K u r - sens längd är omkring 1 månader.
Själf har undertecknat deltagit Torra året i en dylik.
l A l l m.
Telefon 6 1 3 6.
•£,.2 •o a) a S J » •Dö •5 b^ä a o; S.
» O o ™ Å S !2 z s-o o s a co ^ o r / &gt; „ a » 9. m z - - 3 S.
M 8, o * j «;; S; &gt;&lt; 0 9 « S t v 03 T3 CLl a affär!
Af en tillfällighet kan re el kö- pare på förmånliga vi / kor genast få öfvertaga en gammal väl re- nommerad tapisseri- och mode- handel i Eksjö.
Reflekterande torde hänvända sig till egarinnan af affären, frö- ken Livi [2403] Stjernspetz, Eksjö.
(G.
21112) Stärkelse, svenskt fabri- kat, gifver lin- net, utan att för- störa det, en bländande hvit färg.
Till salu hos alla speceri- handlande i ri- ket.
[1487] 3 " ja o 53 o ta « " 3 cs &gt; Q ra &gt; Se den större annonsen i n:r 25 för i år.
[1434]
O ombesörjer genom fullt kompetenta personer uppköp i alla möjliga branscher g r a t i s åt Iduns abonnenter och för uppdrag åt andra mot en obetydlig ersättning.
Alla saker skickas mot efterkraf och få, när varans art sådant medgifver, returneras (dock genast) mot fraktkostnaden.
Kunglig O t t o Etui- G i l l b e r g s &amp; Portfölj fabrik, Goda varor.
Egen tillverkning.
Billiga priser.
[2278] 2 7 d e c e m b e r är 3:dje dragningen i Kulturhistoriska Föreningens lotteri på konst-, industri- och slöjdföremål.
Lotteriet omfattar 10,000 vinster, värda 175,000 kr., och med hufvudvinster af 2,500, 2,000, 1,500 och 1,000 kr.
värde.
Lottsedlar till 2 OCh 3 kr.
säl- jas i alla boklådor.
[1939] Billigast af 1,000 2,000 par Damstrumpor 1,700 st. Barnkoftor 1,450 » 2,000 » ext.
i:a Dam- 1,600 &gt; ext » » &gt; 4,50 * 2,50 kläder 3 — 9 år » » 7, — &gt; 3,75 » 9,50 » 5, — &gt; &gt; 10, — &gt; 5,50 » » 6, — » 3,75 västar, hemst.
&gt; » 4,so hemstickade koftor, hemst.
&gt; » Germania d:o H B5 Vesterlängptan 05, telefon 65.
1 ä: t 400 » G a n y t t helylle-Chewiotbyxor, » 2,50 » 2,75 » 4,50 Norrk.
l m i e r, l ä s k v a t t e n, tillverkningen under kontroll af hr professor med.
d:r S.
J o l i n.
Bryggeri-Aktiebolaget Sveas Mineralvattenfabrik, B e r g s g a t a n 2 3, Bell telefon 11 9 7.
A l l m.
telefon 6 4 T T.
S-.t Galmier, det på kontinenten, isynnerhet i Frankrike, mest använda läskvatlnet är förordadt af svenske läkare och rekommenderas som en lätt och helsosam dryck på grund af nedan stående: Utdrag ur protokoll vid Svenska läkaresällskapets sammanträde den 27 maj 1890.
§ 6.
H r Sondén omnämnde, att artificielt S:t Galmier-vatten af fabriken Svea införts i marknaden, och förordade dess användning såsom läskedryck i stället för de allt för mycket använda biliner- och vichyvattnen.
Dessa starkt alkaliska vatten kunde svårligen vara lämpliga att förtära i de mängder, som mången, ej minst i Stockholm, plägade göra, och det skulle, enligt hr Sondéns tanke, vara vida nyttigare att såsom läskedryck förtära sådant vatten som S:t Galmier, hvilket också pä kontinenten erhållit vidsträckt användning i detta hänseende.
Katt utdraget betygas [2301] M. Sondén.
C a r l 600 par halfylle Diagonalbyxor M ö b l e r J o h a n s o n s i n g s - a f f ä r, ijooo m. korderoj dubb.
br.
helylle 8,000 2,000 » » » fin-fint klädningst.
» 7, — » 4,20 0,80 » 0,63 » halfylle diagonal (det starkaste byxtyg och sommaren » mest 1890 400 par meter » 2, — &gt; 1,50 » Kronkorderoj 1,100 » Imit.
Jäger-Tröjor till 1,10, år par » (ny i:a 28 0,90 sort) Jäger-Kalsonger » 1,10, 1,50 1,25 1,50 hellinne Téservetter S m e d m a n 2,50 Näsdukar coul.
Kladningar 3 — 6 Flick- år 3,50 Profver endast då 20 öre bifogas.
A. Viiliamsson, Vesterlånggatan 57, Stockholm, 2,25 Extra fina hemstickade Stockholm.
d e n ä l d r e s Handels-Skola, 0,50 med röd bard och fran st. 28.
2,50 1,25 » Hemväfda ext.
1: a fållade Borås- 1,700 Hufvudkontor: Drottninggatan 3 — 6 st. Extra i:a hemväfda Förklädstyg dus.
och L i f r ä n t o r.
[2322] 2,75 » st. hemstickade Tricotkläder 200 mönster.
L i f f ö r s ä k r i n g Kronkorderoj-byxor 1,800 2,000 tr. meddelar 0,95 praktiska bjuda på i skjortväg) 1,400 e n kommer att dussin näsdukar 900 D r o t t n i n g g a t a ».
st. Stanleys-Skjortor (dessa äro de finaste 200 4 5 [2306] Stor utställning af M ö b l e r i m o d e r n a och antika som finnes) i endast moderna mönster 2,000 600 H v a r j e h u s m o d e r, som sätter värde på att vid hembak- ning erhålla goda småbröd och tårtor, spis- och knäckebröd, olika sorters lim- por, olika slags karameller och glace samt god jäst m. m., m. m. bör in- sända 75 öre i frimärken till C. O. Ek- blad &amp; Comp:s bokhandel i Vestervik, då portofritt erhålles en tillförlitlig S a t s - b o k för nämnda ändamål.
[2167] S &gt; Extra i:a dam- ^ r ^ S S H S S S S S r ^ OBS.!
LUDV.
AXELSONS Guld-, (1 Silfver- &amp; Nysilfvermagasin.
St. J sort.
lager t. allra lägst möjl.
pris.
[] Förlofningsring.
af brukl.
storl.
på fl lager.
Eep.
o. omförsilfring.
utf.
utmärkt väl och bill.
Äkta stenar, [guld och silfver uppköpes.
[2219 f » o i:a Mansrockar hemstickade 600 30 » helylle-Tricot femton!
Till det otroligt billiga priset 2,50 säljer jag, när minst | dussin tages, en ny sorts hemstickade extra prima Trikotkläder för 3 — 7 års gossar.
Som antagligen ett mycket stort antal be- ställningar kommer att ingå, förbehål- ler jag mig 14 dagars leveranstid.
A. Williamson, Vesterlångg.
57, I tr. [1936] Stockholm.
realiseras: st. Celuloidkragar som kostat 0,60nu 0,25 hemstickade för alla.
För en ny konkursmassas rakning 1,200 [1 j; |U Ln ^ J I [1349] Hofleverantör Specialaffär för alla finare arbeten i lä- der, plysch, sammet och siden etc. 36 &amp; 38 H a m n g a t a n 36 &amp; 38.
Telefon 4 9 7 0.
Rekommenderar sina tillverkningar af alla slags Etuier, Portmonnäer, Plånböc- ker, Portföljer, Damväskor, Sy- &amp; Smycke- skrin m. m., i vackra mönster.
Montering af Tapesseriarbeten.
Infattar Akvareller, Fo- tografier och P l a n s c h e r i r a m a r med passepartout eller kar- tonger.
R a m l i s t e r till billiga pri- ser.
Obs.
Fullständigt snickeri i fabriken.
S e x Dubbelt porto torde medsändas.
Stortorget 16.
Allm.
telefon 2 1 7 7.
Undervisning i alla merkantila ämnen samt lefvande språk.
Anmälningstid kl. i / 2 1 0 - 2.
Söndagslektioner från början af oktober.
Dugliga biträden erhållas från skolan.
Eevisioner och bokföringar verkställas.
1 tr. upp.
Obs.!
[2018] A bref anhållen om fullständig adress.
[2317] På W i l h e l m B i l l e s förlag Adolf Bonniers förlag: Rådgifvare för husmödrar.]
En samling råd och upplysningar för hemmet och hushållet.
Bearbet- ning från tyskan af 0.
H.
D.
Med 68 upplysande träsnitt.
Pris 3: 5 0,.
inb.
4: 50. f " B o r t, | elaka myggor! » får enhvar or- sak utropa un- der denna års- tid, då de plåg- samma myg- gen blifva för ' Vi, efterhängsna.
Den klåda, som förorsakas af mygg- och flugbett samt sting af andra in- sekter, försvinner genom ett utmärkt och billigt medel jag härmed erbjuder.
Insänd endast 05 öre så erhålles en profask franko.
[2331] - John Fröberg, Finspong.
Seltersvattenapparat, på hvilken man för 20 öre erhåller 4 fla- skor sel ters vatten.
Pris med alla till- Sbehör kr.
5, pulfver 920 öre pr sats.
Expedieras t. lands- orten mot efterkraf.
Emballage 50 öre.
Emil Uddenbergs Bosättningsmagasin, 11 Brunkebcrgstorg 11, Stockholm.
[2354] GUSTAF HOLMBLOM H u r u " K A P P - F A B R I K | 3 8 Vesterlånggatan 3 8 Nedra botten, I o. 2 tr. upp.
[1352 B a r v i n.
Bärsafter e r, och Ä t t i k a '; af Banyuls-Trilles.
Ett aptitgifvande, magstärkande vin, afsedt för convalescenter och svaga personer i allmänhet.
Bekommenderadt af många hrr lä- kare.
Pris för butelj kr 3: — hos Högstedt [2327] &amp; Co„ Stockholm, 32 Regeringsgatan.
L i l j e h o l m e n s Vinfabriks prisbelönta tillverkningar försäljas hos hrr specerihandlande.
Se Idun för fredagen den 25 april.
Viner och safter försäljas på hel- och halfbuteljer, tredubbel ättiksprit pä större flaskor, alla försedda med etiketter, innehål- lande fabrikens namn.
[1896] Den m ä n n e n fria.
ödesdigra frågan med dess svar af A g n e s S t e v e n s.
Pris 2: 25.
[17 ed
420 D U S U C HÅR O. F. W. BILLES Bryggeri Q O X o f s g a t a n 20 Q Gxld- o c h Silfvermedaljer rekommenderar sina tillverkningar af F ~ Bayerskt öl, $ Export-öl, i (Kl c+ &lt; —!
CD © o Erkändt utmärkt kvalité.
Samtliga S u c h a r d ' s Chocolader äro garanterade ren Cacao och socker utan tillsats.
Suchard / s Praliner, Gianduja, N o i s e t t e s, N o u g a t i n e s och andra dessertchocolader rekommenderas.
Ärade konsumenter meddelas, att fordna paket, Pure Påte, osockrad chokolad med blå etikett, numera säljas i kiloförpackning med rödrutigt omslag, bärande fabriksmärket.
Detalj- priset pr | - och J-kilokaka är 50 öre och 1 kr.
Kvaliteten har ej under- gått någon förändring.
[1342] öl, Iskällardricka.
Allmänna 40 » T.
— J 3 e « 7 53.
1 [2104] Åkta Haarlemska Blomsterlökar.
© &lt;D (S 02 Telefon: Pilsener Katalog _ = l T y h.
e t pj&gt; gratis o c h franko.
f ö r Fabriksmärke.
s ä s o n g e n: hyacinth, mörkröd, praktblomma.
Ä k t a persiskt insektpulver.
Makarts-buketter, Blomstergödning för krukväxter, Hyacinthglas, Blomstersprutor m. m., billigast hos S e l l b e r g « &amp; €: i, T r ö k a n d l a r e, 1 Öfre Munkbron, Stockholm.
(G.
21569) u n d e r j u l i o c h a u g u s t i bortslumpas för tillverkarens räkning till nedanstående oerhördt billiga priser.
Cirka 1,800 st. helylle hemväfda l:ma filtschalar, som kostat 6,00 nu 4,50 (vigt 1,275 kilo = 3 skalp, finnas i brun, ljusgrå, mellangrå och mörkgrå färg.
2,000 st. helylle hemväfda extra l:ma filtschalar, som kostat 7,50 nu 5,50 (vigt 1,483 kilo = skalp.
; färger lika med ofvanstående).
1,000 st. ylle mörkgrå sängfiltar med bård som kostat 5,00 nu 3,25.
1,000 » » » » 5,75 » 4,00.
500 » » ljusgrå » » blå » » » 6,50 » 5,25.
500 » &gt; » » » » » » » 7,50 » 6,60.
500 » » » » o.
grequebård » » 9,00 » 7,50.
500 » » brunfasonerade » » » » » 12,00 » 8,50.
Alla varorna äro hemväfda, af bästa ull och i fullkomligt äkta färger.
Ärade kunder ombedes att ofördröjligen insända rekvisition, emedan denna realisation bestämdt upphör 1 september.
A. Williamsson, Stockholm.
[2i50| V e s t e r l å n g g a t a n 57.
S t ö r s t a S U C HÅR D. Dufnäs Nya Tvättinrättning.
Obs.!
Tvättar endast för hand i förening med lufttorkning- Tvättkläderna hemtas och återställas gratis efter till.
sägelse på Kontoret, Birger Jarls Bazar vid Norr- malmstorg.
Allm.
telefon 8519.
[2135] [2409] E n d a s t P r i s t o e l ö n a c i e S s s V E N S K A S T I C H M Å S K I l T E R l 40 Brottning-gatan 4 0.
SWT~ Se vidare annonsen i månadens lörsta n u m m e r!
HLi-A.
H C e n t r a l a S TVE O e n c e f till linnetvätt 41 Drottninggatan H a n d 41 användes lämpligast sålunda: o c h Ö r n g å t t s - L ä r f t e r till Fröhandel i7L:auygataii7 Priskurant ut- kommer i da- K.
M.
garne och sän- des på begäran gratis.
[231G] MT; r L U N D B E R G S 7 u v e l e r a r e L.
L A R S O N &amp; u n d e r k l ä d e r.
B o s ä t t n i n g s m a g a s i n S t o r k y r k o b r i n k e n S t o c k h o l m: J n å d e r, De svenska bomnllsväfnadema från Holmens Bolag och Väfveri-aktiebolaget (Tuppen) i Norrköping.
Af utländska bomullsväfnader finnas utvalda kvalitéer, hvilka i utseende och känsel likna linne, tillverkade af rundtrådiga, hårdtvin- nade garner och särdeles omtyckta för sin hållbarhet och smidighet.
SVENSONS • i d u k s v ä f De svenska linnevarorna äro hufvudsakligast från Almedahls fabriks-aktiebolag i Göteborg och handväfverierna i Vestergötland och Halland.
bäst a m n S e r v e t e r Ofvannämnda artiklar finnas i stort urval.
Profver och prisuppgifter sändas fritt till landsorten.
I staden boende personer kunna per telefon begära profver å alla artiklar i mitt magasin, då ett ombud snarast skall infinna sig för att förevisa desamma och upptaga order.
billigast cch 2 o c h B o m u l l s v ä f n a d e r Äkta KARL ERIKSSON, Perukmakare, ® 1866, • (etablerad 1860).
1 P| " g STOCKHOLM Wien 1 8 7 3.
x 52 Vesterlånggatan 52 S®©3®«© Specialité: Peruker för damer och herrar.
F m E r i k s s o n s damfrisering verk- ställer Kamning och arrangerar Brudklädsel.
Allm.
tel. 2418.
[2170] h S samt [2310] riiii^ 7 T i damast, jaquard o c h dräll, L a k a n - K Ö K Hvita varor!
, m C.
F.
D u f v a Stockholm E s o r t i m e n t m. m. hos • T » | kg.
tvål kokas i 2 liter vatten; när tvålen är upplöst, tillsättas un- der omröring 20 ä 25 liter ljumt vatten; i denna utspädda lösning ned- doppas plaggen, hvarefter de på vanligt sätt genom gnidning rengöras. » Finnes hos de flesta specerihandlare samt i mina butiker: [2129] jj N: r 1 9 S t o r a N y g a t a n N: r 2 9 S:t P a u l s g a t a n.
D u k a r K u v e r t e r I För vinnande af utrymme realiseras under denna och nästa månad ett större parti Kuverter af flere olika kvalitéer och storlekar, i poster om 200 st. till 50 öre.
CARL MABTELL, [2312] Stortorget 3.
N [1922] K i i i * it i v ä 1 t i l l y l l e t v ä t t, och O l e i i i t v å l Tvål, E SucharcTs Chocolad.
C: o, G ö t e b o r g: N:r 7.
J a &amp; o b s t o r g Ö.
H a m n g a t.
i&amp;zrp 1.
4 2.
a
