# ID: svediakorp-per768
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1890
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 21,759
# sentences: 1,465
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


StOeKh oh », Fredagen den 15 august i 1890.
N:r 33 (139) A n n o n s p r i s: 35 öre p r p e t i t r a d (10 stafvelser).
F ö r » P l a t s s ö k a n d e - o c h » Lediga platser- 25 ö r e.
U t l ä n d s k a a n n o n s e r 70 öre p r petitrad.
Tidningen kostar 1 k r.
f ö r kvartalet, med M o d e - o c h Mönstertidning i kr.
6 5 ö r e; postarvodet inberäkcadt.
endast Iduns- Redaktör o c h utgifvare: FRITHIOF HELLBERG.
TTt^ifningrstid: h v a r j e iielgfri fredag.
Träffas å byrån kl. 1 0 — 1 1.
Lösnummerpris: 15 öre A l l m.
Telef.
6 1 Frances en stora turist- strömmen vältrar nu som bäst sina vågor öfver vårt land.
Augusti månad är dess flodtid.
Då gå de skiftande böljorna högst.
Skiftande?
Ja, visser- ligen.
V i följas åt en dag, älskvärda läsarinna, ned till den lifliga Bla- sieholmskajen; vi söka ut en skuggig plat3 framför Grand Hotels fasad och dricka vår svalkande vin- kobbel i skygd af lager- träden.
Framför oss glitt- ra strömmens vågor som ett fjälligt pansar i solens sken.
Här utanför vimla tu- risterna i brokigt kaos.
Tyska, franska, engelska, italienska glosor korsa hvarandra, och herrarnes extravaganta resdräkter gifva damernas färgrika toaletter knappast efter.
Äro tungomålen sju, så äro moderna sju gånger sju; ty af de främlingar, som resa, har enhvar sitt hufvud för sig.
Hvad namn de bära, hvilka de äro — det fråga vi i allmänhet ej stort efter.
De äro turistar, rätt och slätt; det är ett släkte, som saknar börd och namo, jag hade ock så när sagt — kön.
Men ibland händer det dock, att en autograf i hotellets stora främlingsbok väcker 47.
(vid kompletteringar).
Gtr-nandtn Raktr.-Aktieli.
3:dje årg.
B y r å: Drottninggatan 48, 1 tr. P r e n u m e r a t i o n sker i landsorten a post- a n s t a l t e r n a, i Stockholm hos red., i boklådorna och tidningskontoren.
Cleveland.
ett rent individuelt in- tresse.
Den ryktbare X — den bekanta madame Y ... Och här börja bekym- ren för tidningsreporterna.
Nu måste interviewas; nu fordrar publiken uttöm- mande skildringar i » sin tidning ».
Så var det här om dagen.
Förre presiden- ten Cleveland med sin unga fru hade anländt till hufvudstaden, berät- tade morgontidningarna.
En president är en ko- nungs vederlike, en pre- sidentska bär en drott- nings diadem — det var alltid något att intressera sig för.
Och mrs Cleve- land, det hade man ju längesedan sport, var där- till en drottning i skön- het, en drottning i behag, i smak, i god ton, i älsk- värdhet, ett helt folks fa- vorit, en världsdels kvin- liga ideal — och se det var ännu mycket mera!
Men så kommo afton- bladen och rubbade illu- sionerna.
Det var ej ex- presidenten och hans unga fru, sade de, som hedrade hufvudstaden med sitt be- sök, utan blott ett helt vanligt amerikanskt ren- tier-resepar, som bar det välbekanta namnet.
Hvilka hade nu rätt?
Cleveland eller icke Cleveland?
Det vill säga:
I DU N 398 Bevara ditt hjärtas skönhet, o c h du skall förblifva e v i g t ung.
pSTERLÄNDSKT ORDSPRÅK.
presidenten eller icke presidenten?
Och för Idun ställde sig frågan: presidentskan eller icke pre- sidentskan?
Tolkade för Idun af K a r l B e n z o n.
Nåväl — den gången var det verkligen icke- presidentskan!
En ödets nyck hade endast II.
sändt hennes varsel.
Men när edra vackra ögon ^USTRAL glida öfver dessa rader, kära läsarinna, då är (M r s.
J.
G.
W i l s o n.)
det mycket troligt, att den älskvärda mrs Frances Cleveland — den äkta — redan är F e e r n a s land.
midt ibland oss.
Ty hvarje dag väntas det höga amerikanska paret hit; Norge ha de re- Q^äg,minns du den sorglösaflock ibland, dan genomströfvat.
som red öfver ängar och fuktig sand Och för att då den unga främlingen bland solsken svenska kvinnor må möta idel bekanta och vän- en höstens dag i ett töcknadl ner, har Idun i dag tagit sig före att presen- att muntert söka feernas land?
tera henne för sina läsarinnor.
När i början af år 1886 för första gången det ryktet spreds genom de amerikanska tid- I trädens toppar ej hördes en fläkt, ningarna att Förenta staternas president, Grover käckt, Cleveland, ginge i giftastankar, blef man icke sin silfverlon porlade bäcken och fjärran i skogars dunkla gömslen så litet förvånad.
Vid den tiden var Ameri- kas främste medborgare en snart femtioårig » preslfågeln » ringde sin morgoiwäkt.
man, och hans trogna landsmän hade så vant sig att finna det » Hvita huset » utan värdinna, att de nu hade svårt att sätta sig in i en an- På skuggande kvistar sken rimfrost hvit, nan tankegång.
trånsjukt sig sträckte dit, Hvem var då fästmön?
Hur såg hon ut?
ormbunkar från mosskläd da grenar en dämpad väl- Var hon gammal eller ung?
Öfverallt tusen- tungade frågor 1 lukt Och svaret löd: Frances Folsom — dotter sig göt öfver klängväxlorangerit.
af en ansedd advokat i Buffalo — 22 år — ung alltså, fint bildad, vacker och behaglig — smärt och lång — ljusbrunt, vägigt hår — Till sist nådde kullarnes bryn vårt tåg, intelligenta, lifliga ögon.
.
.
Ah.
.
.
Man var nöjd.
Och än mera skulle O, härliga syn, som vår blick nu såg!
man blifva det.
Långt nere, likt azur, del Stilla Hqfvet, Presidenten hade gjort miss Folsoms bekant- från synrand, till synrand i slummer skap, då hon föregående vinter under en tids låg.
vistelse i Washington infördes i regentstadens förnämsta soeietet, och där med ens genom sin fägring och älskvärdhet blef en allmänt hyllad gunstling bland dem, som kommo i hennes Och moln och skugga på hafvels slätt närhet.
Och hur det begaf sig — den allvar- en trollkraft ljuf hade söft så lätt, samme gråhårsmannen (ty Grover Cleveland och österut öar i purprad dimma var redan då en gråhårsman) kom ock att för- sig smögo till mjuka böljor tätt.
irra sig inom hennes trollkrets.
Och därmed var han förlorad.
Han gaf sig fången — på nåd och onåd.
australiska skaldinnor.
E n obligatorisk fara.
Men nådens sol lyste ur klara ögon.
När de första junidagarne smyckat Amerikas vida jord till fest, firades bröllop i Hvita huset, och Frances Clevelands späda lilla hand grep tag om den spira hon sedan med så mycket behag svingat, bedårande, underkufvande alla.
I dag är ej längre mrs Cleveland Förenta staternas presidentska, sedan förlidet år hennes mans mandat gick ut.
Men hon har därför ej upphört att vara » landets första dame »; den ställningen har hon vetat att helt och obestridt förvärfva sig under de tre åren i Hvita huset.
Och när kanske en snar framtid ånyo spelar Grover Cleveland upp p§ presidentstolen, då skall det amerikanska folket ej minst jubla ett välkommen åter den kvinna till mötes, i hvilken det lärt sig se inkarnationen af hvad deras fosterland eger förnämst af kvinlig älskvärdhet, skönhet och behag.
, Ty i amerikanarnes hjärtan är och förblir Frances Cleveland för evigt drottning!
J. N- •9- Några ord till mödrarna om vaccinationen och huru den bedrifves hos oss.
i.
^ | ör IG år sedan utgaf med.
d:r Alrik U Törnblom en liten skrift, » Om smitt- koppor och skyddsmedlen mot dem », hvilken intogs i det berömda verket » Ur vår tids forskning ».
D:r Törnblom slutar sin förtjänstfulla bro- schyr med följande ord: » — — — må hvar och en som i tal el- ler skrift söker bibringa andra den åsikten, att vaccinationen är skadlig, komma ihåg, att det gäller tusentals människolif, och att an- svaret blir tungt, om han byggt sin mening på hugskott. » Låt mig därför med ens, för att fria mig från detta ansvar, förklara, att det ingalunda är min afsikt att kalla vaccination i och för sig skadlig, icke ens att, som likväl många medicinska auktoriteter gjort, draga i tvifvels- mål dess nytta, om hvilken jag tvärtom är ganska lifligt öfvertygad.
Det är om de faror, som kunna vara och faktiskt äro förknippade med vaccinationen, samt om det tvång, vi i detta fall äro under- kastade, jag helt förtroligt vill tala nå- gra ord med Iduns läsarinnor, af hvilka många väl äro mödrar, som kanske ofta med bekymmer motsett den operation å deras barn, som kallas vaccination eller skyddskopp- ympning.
Om vaccinationens uppkomst är öfverflö- digt att orda.
Nästan hvar och en vet, att den i slutet af förra århundradet uppfanns af en engelsk läkare, d:r Edvard Jennes, och att den infördes i Sverige år 1801, hufvud- sakligen på initiativ af professor Munck af Rosensehiöld.
Efter de oerhörda härjningar, som smitt- kopporna åstadkommit i Europa, mottogs upp- Vi sågo en lugn och spegelklar fjärd finningen med jubel och gjorde ett verkligt och uddar, som daggen skänkt glitter- segertåg genom världen, trots det motstånd som uppfinningen, liksom allt nytt, mötte, gärd, egentligen från presterskapets sida.
och hvitnade refben af gamla vraket, Dess helande förmåga visade sig också som för tjugu år se ' n ändat sin färd.
snart och tydligt, äfven om Jennes dröm, att smittkopporna nu för alltid skulle vara för- svunna, icke besannades.
Vår värld var så ren, så skön och så Statistiken, med hvilken vetenskap man ju kan bevisa mycket, ådagalägger med ojäfviga, blid, siffror allt det goda vaccinationen uträttat.
till andakt manade stundens frid — Redan år 1815 infördes vaccinationen obli- och synlig lojsång den.
store North Minster gatoriskt i Sverige, och detta vaccinations- själf höjer mot himlen till evig tid.
tvång, som sannolikt den tiden var af nöden, existerar ännu.
Sa vände vi åter från skogars land i ridt öfver ängar och silfversand, ty så skön var vår jord, i den gyllne hösten, att ej längre vi sökte.
Feernas land.
Hvad är då att anmärka mot vaccinatio- nen, och hvad är det för en fara jag talar o m?
V i skola strax komma dit!
Redan tidigt började man tvifla om ymp- ningens nytta och framför allt att frukta, det vaccinationen, på samma gång den undanröjde
faran för smittkoppor, skapade nya sjukdomar.
Man sökte visa, att skrofler, tyfoidfeber, lung- sot m. fl.
sjukdomar oftare drabbade de vac- cinerade, och särskildt framhöll man den stora risken af, att ärftliga sjukdomar lätt genom vaccinationen kunde öfverföras från individ till individ.
Det uppstod nu i de lärdas läger en häf- tig kamp för och emot vaccinationen, en kamp, som tidtals häftigt uppblossat och delvis än- nu pågår, åtminstone i utlandet.
Vaccinationens förkämpar sitta ännu inne med segern, och det torde ej kunna förnekas, att man någorlunda vederlagt talet om vac- cinationens stora faror, ja, om all fara, då vaccinationen utöfvas under sträng kontroll, med den största försiktighet och af verkligen kunniga vaccinatörei: Men häri ligger just knuten!
Det är otvif- velaktigt — och vaccinationens ifrigaste för- kämpar ha ingalunda förnekat det — att sjuk- domar verkligen öfverförts vid vaccination från barn till barn.
Och hvilka sjukdomar!?
Ofta sådana, som äro skräckfullare än själfva smittkopporna.
När sådant skett, har det naturligen oftast berott på oförsvarligt slarf af vaccinatören, men det kan också bero på själfva den om- ständigheten, att man hittills och ännu i all- mäuhet begagnat s. k. humaniserad vaccin, då svårigheten att med absolut visshet garan- tera dess ofarlighet är mycket stor.
Vaccinationen — i synnerhet i småstäder- na och framförallt på landsbygden — sker slentrianmessigt och utan nödig kontroll.
Denna viktiga sak är lagd i händerna på klockare och barnmorskor, och vid de s. k. vaccinationsmötena å landet har provinciallä- karen väl rättighet, men ingalunda skyldighet att ens närvara.
Kan man under sådana omständigheter undra på, att faror uppstå, och att allmänhe- ten visar misstro mot vaccinationen?
Och har man icke rätt att yrka på, att den gamla lagstiftning, som angående skyddskoppymp- ningen ännu är gällande i vårt land, bör med det snaraste ändras och reformer införas?
* * I kongl.
förordningen angående skydds- koppympningen i riket af den 29 sept.
1853 stadgas i kap. 2, § 8, mom. c, » att till ympning endast får användas godt vaccin- ämne, taget af synbart frisk person och af barn, hvars föräldrar icke äro för smittosam sj ukdom misstänkta ».
Och i särskild instruktion för vaccin atörer tillägges, » att skall vaceinatören alltid icke allenast genom noggrann besiktning af det barn, från hvilket han vill taga ympämne, göra sig förvissad, att detta barn är fullkom- ligt fritt från allt hudutslag, utom det af skyddskopporna, och i öfrigt har sundt och kraftigt utseende, utan ock genom sorgfällig efterfrågan (!)
skaffa sig upplysning, huruvida barnets föräldrar eller syskon äro eller varit for någon smittosam sjukdom misstänkta ».
Huru efterlefvas nu dessa föreskrifter?
Och kunna de ens efterlefvas till fullo?
I städerna går det väl i allmänhet an, och särskildt i hufvudstaden är vaccinationen nå- gorlunda väl ordnad.
Rikt folk låta sin husläkare sköta om sa- ken.
Andra gå på klinikerna, där läkare vaccinerar, och där man på begäran alltid kan få animalisk vaccin.
Men på landsbygden och i många småstä- der!
Där ställer det sig annorlunda.
Den, som skrifver detta, har under många år varit i tillfälle att se, huru det i allmänhet går till.
Vaccinatörerna — klockare, barnmor- skor och fältskärer — äro sällan kompe- tent^ att mer än högst ytligt undersöka bar- nens helsa.
Äro barnen blott för tillfället fria från hudutslag, så är allt bra, och myc- ket sällan försöker man utforska de ärftliga dispositioner, som kunna förekomma.
Det hela går på en höft.
Själfva ymp- ningen verkställes ofta slarfvigt.
Gammal vaccin användes ibland, lancetterna eller nå- larne rengöras icke tillräckligt noggrannt, ja, det är icke så alldeles ovanligt att se okun- niga eller vårdslösa barnmorskor använda af var eller blod grumlad vaccin.
Hvem kontrollerar dem?
Ingen!
Jag har till och med en gång varit i tillfälle se en fältskär i en större stad — vid ett fall då vaccinen å vaccindepöten tagit slut — sälja vaccin till en barnmorska, hvilken vaccin vid närmare undersökning befanns vara ingenting annat än — saliv.
Vid den s. k.
» aftagningen » — då kop- pan skall öppnas och ympämnet uttagas för att användas å ett annat barn — eger ofta den största ovarsamhet rum.
Och detta ehuru hvarje vaccinatör borde veta, att den allra ringaste förorening af vaccinen, i synnerhet af blod, gör denna oduglig, ja farlig.
* * * Då vaccinationen skötes på detta sätt, kunna stora vådor uppstå.
Och hvem gälla dessa vådor?
Det dyrbaraste vi ega — våra barn.
Och dessa vådor måste vi underkasta oss.
Lagen tvingar oss därtill, dels vid vite, dels genom att i fall af tredska vädja till våld.
Och om vi söka undandraga barnen vådorna genom att trots allt uraktlåta vaccinationen, stänger skolan sin dörr för detta barn.
Men hvilken garanti ger oss lagen å andra sidan?
Ingen.
Hvilka äro då de reformer vi böra fordra i denna sak?
Jag skall i en kommande ar- tikel i korthet omnämna dem.
nernas och brunetternas kroppar utströmma olika dofter.
Från blondinen utgår en af- gjordt mysk-artad lukt, från brunetten där- emot en viss, egendomlig odör af.
.
.
blåsyra.
(På min heder, jag skämtar inte!)
Naturligtvis följer häraf, att alla blondiner äro älskvärda och nöjeslystua.
* * * Men ej nog härmed!
För att riktigt visa oss blondinens förträff- lighet, kommer vetenskapen i dessa dagar med nya rön.
I en ungersk fysiologs skepnad påstår den, att blondinernas antal förminskas.
Det förminskas i oroväckande grad.
Se här: medan af 100 brunetter 79 äro gifta, ha af 100 blondiner endast 55 sökt äktenskapets hamn.
Deras värde ökas som en fin, utdöende växtart!
* Man älskar alltid motsatsen till sig själf.
blonde drar sig gärna till den mörka, den mörke söker helst blondinen.
På samma sätt med nationerna.
I norden måla konstnärerna Afrodite med nattsvart hår.
I södern ger man skönhetsgudinnan ett hår med ljusa, silkeslena skiftningar och veka förtoningar.
V i afbilda Eva såsom brunett; sydländingen målar henne till blondin.
I Paris är idealet af fägring » une blonde enfant ».
Alltid blond — blond och rosig!
Den och Nous allons chanter k la ronde, Si vous voulez, Que je 1 ' adore ' et qu ' elle est blonde Comme les blés.
.
.
sjunger Alfred de Mussets Fortuuio och med honom alla Frankrikes poeter.
» Blondinen väcker drömmar », säga de.
* * * I Paris finnes det ytterst få kvinnor, som äro blonda, men alla vilja ändå, vara del.
Hur skall man då bära sig åt?
Ingenting är enklare.
Man färgar sitt hår — » man », d. v. s. om man är aktris eller vill spela nå- gon roll i modets värld.
Iduns panoptikon.
Träffar ni nu under turist-tiden en fran- syska med ett glänsande hår i Makart-stil ...
Blondin eller brunett?
åh, hvilken bronsfärg!
.
.
.
så kan ni vara Till brunetten ville jag säga: öfvertygad om, att damen i fråga ej fått den » Om jag vore furste!
.
. '
.
» Och till blondinen: » Om du älskade hårnyansen af sina föräldrar, men väl af nå- mig!
.
.
. » gon frisör eller essencefabrikant.
Francisque Sarecy.
En grundlig färgningsprocedur under två wjllin dam!
Har naturen gjort er till bru- veckors tid, ett förnyande en gång hvar 8:de — rakt ingenting annat!
— och man är nett?
Nåväl, gå då i dag förbi Iduns dag, beundrad af hela världen för ett hår, som panoptikon.
Det skall måhända orsaka er lika mycken smärta, som den nål, hvarmed kommer en att tro, att någon af Tizians ma- donnor tagit mänsklig gestalt!
ni en gång insatte edra första örhängen!
Är ni blondin däremot, så läs dessa rader, läs dem om igen och lägg i afton med till- fredsställelse ert vackra hufvud på k u d d e n!
.
.
.
Min blonda läsarinna!
När en ung man * * en dag gör er den gamla, kända frågan — om ni vill göra honom lycklig — så har ni Med sin spirituella penna gaf oss nyligen nu rätt att mera öfverväga ert svar, än hvad min vän — eller kanske rättare väninna — måhända er moder eller edra systrar gjort.
» Masque de fer » en idé om subkutan in- Er blonda race försvinner, och I blifven sprutning af parfym.
allt mer uppskattade.
I Tyskland märkes ett starkt aftagande Jag minns ej, om hon särskildt nämnde i England — påstår ungraren — kom- mysliens egenskaper: mysken framkallar älsk- och mer om 200 år ingen blondin mer att finnas värdhet och begär efter nöjen.
Men vetenskapen hade långt förut upptäckt kvar.
Om 500 år skall den allra sista blon- en annan sak, och det var, att från blondi- dinen se dagen — — en liten, älsklig, mysk-
doftande • och nöjeslysten bebé från • Sverige?
Nom de.
.
.
Medan jag höll på att fullborda min sig- natur, hade min kusin — hon är brunett!
— smugit sig bakom min skrif bordsstol.
Jag såg upp och dolde antagligen ej en viss blygsel.
Ty hon knyckte på sitt vackra hufvud och utbrast: » Ja, rodna du!
Åh, hvilka dumheter!
Du ser ju själf, att det är brunetterna som mest bli gifta!
Hvarför bli månne blondinerna det mindre ofta, ifall de vore så förträffliga?
! » — — — Den frågan vågar jag inte själf besvara.
Jag hänskjuter den till Iduns läsa- rinnor af alla kulörer och afvaktar insändande af svar.
Nom de plume.
Återskänkt.
Skiss af Mathilda ttoos.
(Forts, från föreg.
n:r.)
» Ja, det tror jag », svarade fröken Gillberg, som ej så lätt gaf med sig, » det tror jag, pä sitt sätt.
Fast jag erkänner, att det fordras mycken storslagenhet i sinnet för att fatta det.
Mänsklighetens sak är ju äfven min.
Således, ni sätter er in i förhållandena, ni tänker: Jag har egt Signe så och så många år, nu är hon borta, nu är hon endast ett vackert minne, men på det vill jag lefva.
Och så vårdar ni det som er käraste skatt, och på så sätt är Signe i själfva verket icke död för er.
Sedan släpper ni er egoistiska sorg och går upp i det stora hela, mänsklighetens stora sak och känner, att hur anspråkslös er ställning än är, hjälper ni dock till med utveckling till frihet och lycka, om ni blott gör er plikt.
Och när den är fylld och ert lif är slut, blir ert öde detsamma som alla andras, hvarken bättre eller sämre: ni återgår till jord, ni såväl som lilla Signe och vi alla.
Och det kan jag inte alls finna svårt eller fruktansvärdt.
Ja, detta är nu sanningen, nakna sanningen, och om den än är litet karg och kärf, så kan ni dock vara säker på, att den är den bästa grund, man kan bygga sitt lif på.
Men föredrar ni de vackra fablerna, så, för all del, låt inte mig inverka på er, jag ansåg det blott som min skyldighet att upplysa er, men, som sagdt, det är inte något skäl att ändra lifsåskådning.
Jag trod- de bara, att en person som ni, hvilken, trots allt släp med arbete och sömnad, varit så road af att läsa och följa med sin tid, skulle ha litet modernare uppfattning. » Fru Lundell svarade ej genast.
En häftig rodnad hade uppstigit på hennes nyss så bleka kinder, och hennes ögon brunno dystert.
Det var, som om hon gripits af en plötslig inre feber.
» Jag kan inte tvista med fröken », sade hon slutligen, » ty jag har hvarken er bildning eller ert skarpa hufvud.
Men det vet jag, att om ni har rätt och jag orätt, så.
.
.
så.
.
. » » Så? » » Så vet jag ingenting, som skulle hindra mig från att nu taga lifvet af mig.
Ja, om jag trodde, att ni hade rätt, skulle jag ögonblick- ligen döda mig, det kan jag försäkra er.
.
.
» Fröken Gillberg kände sig något obehagligt stämd.
Jag har gifvit fast, stadig föda åt en, som icke kan tåla annat än mjölkmat, tänkte hon inom sig, det är alltid dumt gjordt och därmed gagnar man ej sin sak.
» Kära fru Lundell », sade hon vänligt,, » tag inte mina ord på det sättet!
Bry er inte om, hvad jag sagt!
Hvar och en har ju sin lifs- åskådning, och ni kan väl förstå, att man all- tid tror sin vara den rätta.
Behåll ni er så kallade barndomstro, det finns ju så många, som äro lyckliga med den.
Farväl nu », fortfor hon, i det hon grep fruns motvilligt framräckta hand, » jag måste gå till skolan.
Men kan jag inte på något annat sätt vara er till hjälp? » » Åhnej tack.
.
.
det är ju så litet.
.
.
och jag har ingen sömnad i dag.
.
.
» » Ja, som sagdt, kom ihåg, att jag så gärna står till er tjänst, om ni vill något.
Farväl nu och, om ni inte kan inse, att jag har rätt, så bry er inte alls om, hvad jag sagt!
Far- väl! » Hon tryckte ännu en gång fruns hand, såg på henne med en vänlig och deltagande blick, nickade åt henne i dörren och aflägsnade sig därefter.
Då fröken Gillberg gått, vände sig frun mot bädden och stod en lång stund orörlig, stir- rande på den döda.
.
.
Hu, hvad lilla Signe plötsligen såg död ut — hur blekt och graflikt var icke det lilla ansiktet med de slutna ögonen och den stela, halföppna munnen!
Hur tomt hela rummet föreföll henne!
Det var, som om alla minnen slocknat, det var, som om Signe kommit så långt bort, som om något stort, mörkt, form- löst, obarmhertigt gripit och slukat henne.
.
.
Hon satte sig på en pall, lutade hufvudet i händerna och började tänka.
Under några ögonblick glömde hon nästan Signe för att blott öfverlemna sig åt det dystra grubbel, frö- ken Gillbergs dystra ord väckt hos henne.
Den ena tanken gaf lif åt den andra.
Så småningom lemnade hon alldeles det närvaran- de och fördjupade sig i det förflutnas minnen.
Likt en lång, sorglig procession tågade de förbi henne, det ena efter det andra trängde sig inpå henne, som minnen bruka göra, hviskade med röster, som för längesedan tystnat.
Och för hvarje minne, som steg upp och försvann, blef- vo hennes tankar bittrare och bittrare, och ur djupet af hennes hjärta ropade ett hårdt, an- klagande: » hvad vill du mig, hvarför har jag lidit så gränslöst för din skull, om allt skall vara slut, när vi stoppas ned i jorden? » Hon ser sig själf, en 17-årig flicka, fader- och moderlös, ensam utkastad i världen, käm- pande en fruktansvärd strid mot fattigdom och frestelser.
Hon frammanar bilden af sitt för- sta lilla hem som nygift, hon kan ånyo känna den lys.
' ka hon erfor öfver att vara sin egen, fri från förödmjukelser, älskad och omhuldad.
Men denna glädjestråle slocknar hastigt; sjuk- dom och död komma in i hennes hem och sätta sig som efterhängsna gäster vid hennes härd.
Gång på gång får hon smaka moders- glädjen endast för att strax därefter vaka vid en dödsbädd.
Hennes lynne blir sträft och dystert, hon kan ej höja sig öfver lidandet, luften i rummet är kväfvande och tung.
.
.
Så kommer en annan period; död och sjuk- dom aflägsna sig och synas ej till på en tid.
Hon får tvä små barn, en gosse och en flicka, friska och vackra, hon är lycklig igen, de sorg- liga minnena blekna bort, hon tror ånyo på lifvets glädje.
.
.
Men då kommer plötsligt olyckan och kros- sar allt det, hvarpå hon byggt sina förhoppnin- gar.
Hennes man dör till följd af en olycks- händelse, och nu står hon ånyo lika hjälplös, som då hennes föräldrar gingo bort, endast att hon nu har två barn att försörja, att hen- nes hjärta är krossadt och hennes lifskraft bru- ten.
Hvilket lif, som nu började!
Hvilka an- strängningar att hålla sig uppe!
Hvilket sö- kande efter platser, hur många förkastade pla- ner, hur många misslyckade försök!
Och sedan, när ändtligen ett af hennes för- sök lyckats, hvilket slaflif af arbete.
.
.
arbete.
.
.
arbete.
.
.!
Ännu hade hon dock sina barn, och om hon än icke fick mycken tid att vara tillsam- mans med dem, så voro de likväl det enda, som gaf mening och innehåll ät hennes gläd- jefattiga, sträfsamma lif.
.
.
Men de gamla gästerna, sjukdom och död, hade icke glömt henne; de kommo igen för att kämpa med henne under låuga, sömnlösa nätter, under ångestfulla, nervpinande arbets- dagar, och lemnade henne icke, förrän hon släqpt ifrån sig sina bägge älsklingar, först den lille gossen och nu senast det sista hon hade kvar: lilla Signe.
Då hon genomgått denna sträcka af minnen och återkom till verkligheten, grep henne ånyo den hälft domnade förtviflan öfver hvad som skett; med ett otydligt utrop störtade hon upp och började gå af och an i häftig sinnesrö- relse.
Och ett lif, sådant som hennes, ett lif af nästan uteslutande bekymmer och lidande, skulle icke ha någon annan mening, något annat mål än att upphöra med döden?
Då hon lidit slut, skulle tillintetgörelsen gripa henne, liksom den förut gripit alla hennes kära, — tillintet- görelsen skulle vara meningen med hennes lif, den återförening, på hvilken hon hoppats, den ersättning hon skulle få för allt, hvad hon här förlorat!
.
.
.
(Forts. o. slut i " vista n:r.)
" God ton ". "
En hvardagsstudie.
» Det hör till god ton. » Hur ofta undslipper ej detta bevingade ord världsdamen, hur ofta modern, i synnerhet modern åt giftasvuxna döttrar.
Vore det icke bättre att säga: Detta hör till falsk ton?
Det konventionella språket är lögnens språk.
Hur beklagar icke fru rådmanskan B.
på det hjärtligaste och mest öfvertygande sätt, att fru doktorinnan Z.
fick göra sitt besök för- gäfves, emedan hon ej varit hemma.
Och ändå hade hon suttit hemma i sin våning och ej förr i reflektionsspegeln fått syn på fru dok- torinnan, än hon gaf sin tjänstflicka befall- ning att säga, att hon var borta.
Och vid dessa hjärtliga försäkringar glider en skarp, forskande blick öfver fru doktorinnans nya kappa.
» Ett präktigt tyg, och så bra den kläder se ' n », läspar fru rådmanskan, medan hon san- ningsenligt borde säga: » Ett aldrig så dyrbart tyg kan inte dölja din fulhet. » Och då hon viker om nästa gathörn, stöter hon rakt på kanslipresidenten H:s fru.
Äterigen samma hjärtlighet.
Först och främst gratuleras hon med anledning af herr kanslipresidentens be- fordran — i går afton ännu var fru rådman- skan B. så förbittrad öfver just denna » män- niskas » befordran, att hon två gånger stack sin herr gemål i handleden, då hon skulle sy i en ursliten manschettknapp, innan han gick till klubben.
Den » goda tonen » finner äfven sin väg till barnkammaren.
Der läres lille Fritz redan att säga den gamla, kantiga fröken L.
söta ord, kalla henne sin käraste tant och smeka hennes
knotiga kinder.
» Jag vill inte, jag tycker inte om den där tanten, som skrattar med det ena ögat och gråter med det andra! » Fritz, olyck- liga barn, det hör ju till » god ton », eljes kommer du inte fram i världen!
Talmiguld, idel talmiguld!
Hjärtat vet ingenting af de ljufva smekorden, det förblir kallt och likgiltigt.
Den ständiga lögnen gör det förtorkadt och afsliter alla trådar, som skulle förena det med människorna.
Han var föräldrarnes solstråle.
Från solens uppgårig till den sista strålen förglimmat i vester, förde mästarens hand släggan.
— Ja, deras Karl skulle bli en högt uppsatt, bildad man, han skulle icke som fadern i den sotiga verkstaden få smedens hårda valkar i sina händer.
Och lyckliga möttes föräldrarnes blickar, då de under tusen försakelser kunde skicka sin son herr studenten en mödosamt förvärfvad sparpenning.
Och åren gingo.
Ti- digt åldrade genom det hårda arbetet, sågo föräldrarne lyckliga upp till sin Karl, som sitt ålderdomsstöd och tröst.
Karl blef häradshöf- ding i B.
» Har mycket att göra, den nya sysslan, ser mor, den är svår », tröstade den gamle mästaren den sorgsna modern, då på månader inte en rad kom från Karl.
Men nu kom ett elegant bref, ett guldkan- tadt kort med tillkännagifvande af Karls för- lofning med fröken v. C.
De gamla stål- brillorna ville inte hålla sig riktigt kvar i det glesa håret, allt högre sköt hon upp dem i pannan, den gamla, medan hon stafvade sam- man de sirliga bokstäfverna till ord.
Förlofvad!
Bröllopet var nära, det skulle försiggå i all stillhet, eljes måste de » gamla » också följa med; mannen med de valkiga händerna skulle trycka unga fruns sammetshand.
.
.
nej, tarf- liga, gamla människor passa icke, där plysch- mattor täcka golfven och » god ton » som en parfymfläkt fyller rummen.
Stackars gamla föräldrapar!
Ensamt och dystert förrinna timmarne i den trånga pryd- nadslösa kammaren och då i qvällsstunden den trötta handen tungt sjunker ned, ge sig tan- karna på flykt; hur innerligt kär er gosse varit er hur främmande han nu blifvit.
Hur skulle icke edra hjärtefibrer darra, om ni kunde mana bort denna kalla, främmande bild, om i den egna verkstaden den sotige sonen förde släggan bredvid fadern, om han en gång hemfördt till eder en god, enkel och duktig hustru, som ärat faderns valkiga hand och de sotiga arbetskläderna.
.
.
» God ton »?
Nej hårdhet i känslan, det är rätta ordet.
Endast hvad ett ädelt sinne bjuder och det rena hjärtats känslor mana kan med rätta kallas » god ton ».
- —, 7J|I - 4sBsES En salladsartikel.
(Slut fr. föreg.
n:r.)
[Ailcriana olitoria, Vårsallad.
Genom bladens * lösa byggnad är växten, i synnerhet om vå- ren, särdeles tjänlig till sallad.
Veronica anagallis, Vattenärenpris; späda bla- den.
Veronica beccabunga, Bäckböna; i bäckar, di- ken, vid källor, där den håller sig grön under s n ö n; de unga bladen användas antingen ensam- ma eller i blandning med krasse.
(Blomningen bör förhindras genom att afskära knopparne.)
För fullständighetens skull, och emedan de flesta ofvan anförda växter egentligen blott kunna an- vändas om våren och försommaren, då däremot svamparne hafva sin bästa tid under skördetiden och eftersommaren, anföras äfven några svampar, som äro lämpliga till sallad.
Att ännu många an- dra kunna begagnas, är utom all fråga; men dels är här egentligen icke fråga o m svampar, dels få vi blott tala om sådana, som äro mer allmänt be- kanta.
Agaricus (Lcpiota) excoriaius, Mild fjällskifling.
Agaricus (Lepiotä) procents, Stolt fjällskifling.
Agaricus (Psalliotä) arcensis, Allmän champig- non.
Agaricus (Psalliota) campester, Äkta champig non.
(Hos späda champignoner äro både huden och fröredningen ätbara.)
Boletus boeinus, Kosvamp.
Boletus edulis, ätlig Rörsvamp.
Boletus granulatus, grynig Rörsvamp.
Boletus luteus, mörkgul Rörsvamp.
Boletus scaber, sträf Rörsvamp.
(Hos späda rörsoppar behöfva ej fröpiporna bort- rensas.)
Clacaria botrytcs, Druf Fingersvamp.
Claearia Jlava, Höggul Fingersvamp.
(Fingersvamparna passa utmärkt väl till sallad, hvarken hud eller fot behöfva borttagas).
Fistulina hepatica, Oxtungsvamp; fröredningen ätbar hos de späda svamparna.
Hygrophorus rubescens, Rödlätta Vaxskiflingen.
Hygrophorus praiensis, Ängsvaxskiflingen.
(Fröredningen alltid ätbar, utom hos gamla exemplar; huden behöfver ej afskiljas).
Lactarius eolemus, Mild Brötling.
Ehuru den ej är allmän, anföres den dock för sin godhets skull.
Polyporus ooinus, Fårticka; hos de späda fic- korna äro både hud o c h fröredning ätbara.
Sparassis crispa, Bfomkålssvamp; intet behöf- ver borttagas.
För öfrigt hänvisas till de populära afhandlin- gar o m svampar, som äro utgifna af I.
W.
Smitt, Arrhenius, Andersson, Lagergren m. fl.
Äfven många svamparter, som visserligen äro oskadliga, men i sitt råa tillstånd skarpa, blifva genast efter behandling med peppar, salt och ättika milda till smaken o c h lemna en förträfflig sallad, liksom all svampsallad är af närande be- skaffenhet.
Hit höra flere mjölkskiflingar, främst Lactarius deliciosus, läckra riskan.
Cantarellus cibarius, ätliga kantarellen och Ilydnum repan- dum, bleka taggsvampen som i rått tillstånd hafva en smak af peppar och tvål.
Svamparne böra insamlas i klart o c h torrt vä- der, sedan daggen gått af marken.
De böra af- skäras med knif o c h icke uppryckas, emedan då vanligen lös jord medföljer och orenar, och man dessutom härigenom förstör en mängd små svam- par, som eljes ofta följande dagen äro utväxta.
Man behöfver på svampar i allmänhet endast bort- taga smuts, skräp och maskangripna delar (och skölja dem), ej huden o c h fröredningen.
Endast rörsoppar och andra med slemmig öfverhud för- sedda bör man befria från denna.
Från gamla champignoner bör man borttaga fröskifvorna.
Vissa ätliga svampar smaka bäst i form af sallad, så- som oxtungsvampen — äfven god som rökt — och fingersvamparna, hvilka senare blifva sega genom kokning.
Salladstillredning-är visserligen allmänt bekant, men några få anmärkningar torde dock tillåtas, i synnerhet som man så ofta får dåligt lagad sal- lad.
Sallad lagas af fina blad, rötter, stänglar, frukter eller andra delar af olika växter — för att icke tala om sallad af kött, fisk, hummer, kräf- tor, krabbor m. m.
— hvilka råa eller kokta blan- das med olja, ättika, salt och peppar, ibland med tillsats af socker, senap, kapris och hårdkokta ägg-gulor.
Proportionerna mellan de olika be- ståndsdelarne måste bero på smak.
(Till en ägg- gula anses emellertid, att man bör taga 3 matske- dar olja och 1 matsked ättika samt 2 saltspadar salt mot en spade peppar), men sättet att blan- da dem kan följa en bestämd regel.
I allmänhet är det bäst, o m man under tillsats af salt och peppar med salladsgaffeln eller skeden så hop- blandar oljan med ättikan — oljan tillsättes en- dast småningom — att de bägge flytande ämnena bilda en, så mycket som möjligt, innerligt förenad simmig blandning, hvilken gjutes öfver salladen och cäl omblandas med denna.
Men man slår icke så mycket på salladen, att den lik- som simmar i en sås, utan blott så mycket, att den blir fullkomligt genomfuktad.
När salladen är uppäten, skall det icke synas kvar en droppe sås i salladskålen.
Begagnar man ägg-gula, är det så mycket mer viktigt att väl arbeta ihop denna med oljan.
Alla beståndsdelar måste, o m salla- ten skall blifva god, vara af bästa slag.
Man ta- ger härtill den bästa provenceolja och finaste ät- tika.
I brist på god olja kan man berga sig med rå ägg-gula eller grädde, och i stället för ättika kan man taga citronsaft.
(Alexander Dumas d. ä. gör anspråk på äran af denna » upptäckt »).
För dem som tycka o m löksmaken, men icke vilja äta själfva löken, är bäst att begagna den vid Taraxacum omnämnda » chapon gascogne. » 1 brist på hvillök kan man på landet med stor fördel använda Marasrnius scorodonius, Lökbroskskiflin- gen, som är rätt allmän i skogs- och ijungmarker.
Salladsskålen bör vara af glas eller äkta porslin.
Har man vanlig fajans, kan salladen lätt bli för- giftad, emedan ättikan ur glasyren löser blyoxid, som ofta användes vid fabrikation af oäkta porslin.
Om b ö c k e r.
et berättas, att en gång en amerikansk farmare eller industriidkare, som för- värfvat förmögenhet och byggt sig ett nytt hus, skulle skaffa sig ett bibliotek.
För detta ändamål skickade han en större summa till en bokhandlare och bad honom sända böc- ker för beloppet, hvarjämte han uppgaf höjden på bokhyllorna, så att bokhandlaren kunde hafva något att rätta sig efter.
I viss mån kan man säga, att många ej äro utan likhet med denne farmare, ty huru många är det egentligen, som verkligen välja, hvad de skola läsa.
I de flesta fall är det modet, det tillfälliga ryktet, som får bestämma, och dock är det sällan, som det moderna är det verkligt bästa, det gedigna, det äkta.
Och sannt är, att det ej är lätt att träffa ett godt val midt ibland den öfverväldigande mängd af literära alster, af böcker, tidskrifter och tid- ningar, som år efter är erbjudes.
I allmänhet torde man kunna påstå, att kvinnan har bättre tillfälle än mannen att läsa, åtminstone inom de s. k. högre kretsarne, ty vid sidan om de husliga bestyren får hon lätt en eller annan timme ledig, under det mannen oftast dagen igenom är upptagen af sitt be- stämda arbete och sedan endast är hågad att läsa det, som för dagen kan vara nödvändigt, en tidning eller dylikt.
En vanlig människa hinner just ej läsa så många böcker i sitt lif.
Om vi antaga en ny bok hvar fjortonde dag, så blir det endast 25 böcker om året och på 50 år 1250.
Om vi också fördubbla eller tredubbla dessa siffror, så blir summan försvinnande liten i förhållande till allt, som utgifves.
Ni, min läsarinna, har kanske aldrig tänkt på, hvad det vill säga att läsa med förstånd, och huru många gånger mer ni skulle hafva nytta af den summa, ni årligen använder på böcker, om ni gjorde detta.
Har ni hört talas om en » scrapbook »?
Det är ett band rent skrifpapper eller en kartong med lösa blad.
Där inför man allt, srm det kan löna mödan att lägga märke till, och som eljes lätt kunde glömmas bort.
Man skrifver upp, hvad man läst, fyller bladen med utklipp ur tidningar o. s. v. Läser man en bok, teck- nar man upp hufvudinnehållet, citerar möjligen ett och annat, som är särskildt bra; och så har man ju då, så att säga, ett lexikon till hvad man inhämtat.
Dylika » scrapbooks » eller » minnesböcker » äro mycket vanliga bland en- gelsmännen och förtjänade att komma till an- vändning hos oss.
Konsten att läsa består däri, att man ur en bok hämtar, hvad den innehåller, skiljer mellan hufvudsak och bisak, förstår förhållandet mellan innehåll och form samt slutligen tillegnar sig det nya, som kan förekomma.
Många, äfven bildade, läsa som barn; för dem är boken en bild utan skugga och ljus, utan åtskillnad mel- lan gestalterna, och snart försvinner minnet däraf i ett dunkelt fjärran.
De veta ungefär hvad de läst, men kunna ej redogöra därför hvarken för sig själfva eller för andra.
Läs ined eftertanke!
Om man tager en bok i handen för att läsa, så skall tanken också vara med; gör man det ej för att spara sin tid, så bör man göra det af höflighet mot för- fattaren.
Läs arbetet i följd!
Läs ej än här, än där.
Börja ej med de sista bladen, utom vid dåliga romaner.
Läs med lugn och utan brådska!
För en vårdslös och därför ofruktbar läsning räcker ej lifvet till.
Vi skola alltid läsa för att öka vår bild- ning.
Det är därmed » ej sagdt, att alla skola läsa detsamma.
Det få lefnadsförhållandena bestämma.
De andliga krafter, som under lif- vets alldagliga sysselsättningar ej komma med, skola öfvas genom läsning; då först blir det hela människor.
Den närvarande tiden är ett brokigt virr- varr; nya företeelser, nya idéer tränga sig på hvarandra, ocb man glömmer så lätt det gamla.
Helt visst borde vi mer än hittills skåda till- baka och taga vara på det, som skimrar emot oss öfver gångna århundradens grafvar, och sätta värde på hvad som gifvits oss af folkens stora skalder och skriftställare, genom hvilka vi lära känna nationerna och tidsåldrarne.
För det stora flertalet af människor är emel- lertid den närvarande tiden mer än tillräcklig; det är ett fält så rikt, att endast ett fåtal öfverskådar det, och konsten att välja är stor.
Kvinnan har oftast en annan smak än man- nen, och man skulle lätt kunna upprätta ett bibliotek af böcker, som nästan uteslutande läsas af kvinnor.
dra nationernas och var därför föga besökt.
Detta fick Fru Emma Fiirstenhoff höra, och rädd att hen- nes älskade fädernesland skulle behöfva stå med skammen, prydde hon så förtjusande den svenska afdelningen med sina makalösa blommor, att allas blickar drogos dit, o c h denna förut så ignorerade afdelning blef sedan en af de mest omtyckta o c h besökta.
Vid det sjätte, nordiska sJcolmötet, som under förra veckan hölls i Kjöbenhavn, uppträdde bland andra fröken Anna Sandström (signaturen » Uffe ») från Stockholm och höll ett föredrag o m historieundervisningens betydelse i moraliskt o c h intellektuelt hänseende.
Föredraget, som var syn- nerligen anslående och formfulländadt, helsades med lifliga applåder.
Bland öfriga kvinliga talare, som vid detta tillfälle uppträdde, må nämnas fröken Adéle Vetterlind från Jönköping o c h fröken Alli Trygg från Helsingfors.
Striden om hjärtan.
U r ett k v i n n o l i f s historia af Johan Nordling.
XVII.
Make eiler fader?
(Forts.).
f edan han flyktigt helsat — i sin handtryck- ning med grefvinnan hann han dock lägga in en särskild innerlighetens värme — gör han sig underrättad o m Sonja.
» Vi talade just o m henne », svarade grefven; Som här ofvan sades, skulle det vara af » h o n måtte ej vara rätt kry etter balstrapatserna, är riktigt orolig för henne. » intresse att känna, hvilka böcker kvinnorna jag » Hon var redan i går kväll märkvärdigt irrite- sätta mesta värdet på.
Man skulle då få en rad / » svarade Kurt; » och just därför var j a g an- förteckning på det bästa och för deras sfär gelägen i dag höra om henne. » mest lämpliga, och helt säkert skulle en dylik » Du kan j u gå upp, Kurt; det skulle kanske bäst krya upp henne,; - sade grefven med ett svagt förteckning vara af gagn för sådana kvinnor, leende.
som gärna läsa, men många gånger äro vill- Förstulet bytte Käthe o c h den unge mannen en rådiga om hvad de böra välja till lektyr.
hastig blick.
Kurts panna blef röd, o c h han sva- rade i nervös ton.
» Sonja har verkligen förändrat sitt sätt mot mig på denna sista tid så fullständigt, att j a g kunde ha skäl att tvifla, att min åsyn längre gläder henne.
På grund af ofvanstående föreslå vi, att de Särskildt i natt på b a l e n.
.
.
» af Iduns läsarinnor, som äro intresserade här- » Min bästa Kurt, » bröt grefven af; » fäst dig icke därvid.
Hon menar intet därmed.
Det är blott för, sätta upp en förteckning på de bästa böc- en tillfällig sjuklighet i lynnet, som snart går öf- ker de läst och för öfrigt på de arbeten, som ver.
Att hon älskar dig högt, öfver allt i världen, de anse en kvinna böra läsa, såväl inom den det vet jag, hennes far.
— Kanske allt för högt, » nyare literaturen som inom den äldre.
tillade han hälft hviskande, som för sig själf.
Men Kurt hörde orden o c h ryckte till, medan Förteckningarna sändas till Red.
af Idun ännu en mörk blodsky jagade öfver hans ansikte.
inom denna månads utgång, hvarefter vi skola Tyst gick han ut ur rummet, o c h de hörde hans antingen meddela en allmän förslagslista eller steg i trappan.
meddela de bästa af de insända förslagen.
Han fann dörren till Sonjas rum inifrån stängd.
Han knackade försiktigt.
Intet s v a r.
Ännu en knackning, ljudligare.
Han lyss.
Därinne är allt så tyst, andlöst tyst.
Någon måste dock f i n n a s där, då dörren inifrån är stängd i lås.
Och till sist tycker han sig för- som en svag frasning af en klädning.
I sitt åttiofjärde är inträdde den 8 dennes nimma » Sonja, » ropar han nu högt; » Sonja, är du den celebra författarinnan fru Emelie Flygare-Car- inne, så öppna, öppna genast. » lén.
Hon kan fortfarande glädja sig åt en god Han blir vred öfver denna halsstarrighet.
helsa, endast synförmågan är försvagad, så att Tyst, det knäpper i låset.
Dörren går upp på hon icke kan igenkänna personer äfven på nära glänt, o c h kammarjungfrun tittar ut.
håll.
Emellertid ärnar fru Carlén inom kort un- » Hvad är detta för ett oskickligt sätt, » bryter derkasta sig en ögonoperation, som läkarne anse Kurt ut i uppbragt ton.
» Hör ni ej, hur j a g bul- skola utfalla så lyckligt, att h o n kan återfå synen tar, människa, o c h ni understår er att låta mig på det ena ögat.
vänta! » Som vanligt uppvaktades fru Carlén på sin fö- » Löjtnanten får förlåta, men fröken har bestämdt delsedag af en talrik vänkrets, af pressens repre- förbjudit mig att släppa in någon annan än gref- sentanter o c h andra beundrare af hennes författa- ven,, allra minst er. » reskap.
Hon var älskvärdheten själf o c h konver- » Är hon sjuk — yrar hon — eller hvad skall serade lifligt med de besökande.
detta vansinne betyda? » » Fröken är nyss stigen upp o c h ännu trött ef- ter balen, l a g har bestämda order. » Ett litet drag af Emma Fiirstenhoff har » Gå in o c h säg henne, att det är jag.
Hon en af våra läsarinnor insändt med anledning af måste låta mig komma in.
Gå genast ur vägen, hennes biografi i förra veckans nummer.
säger j a g.
.
Vid världsexpositionen i London 1851 var den I detsamma springer dörren helt upp, och Sonja svenska afdelningen första tiden så underhaltig, står på tröskeln, skjutande kammarjungfrun åt att den på intet sätt kunde mäta sig med de an- sidan.
Smånotiser från kvinnovärlden.
Hon är mycket blek, och ett mörkt, trotsigt ut- tryck lyser ur hennes ögon.
» Det behöfves ej.
Maria lyder blott min befall- ning.
Hvartill detta skamliga uppträde utanför min dörr?
Är ni så litet gentleman, att ni ej ens lespekterar mina enskilda rum.
Annars — lemna oss genast, genast! » Hon var hänförande skön, där hon stod inför honom, stolt, hög, befallande; och de hälft falnade känslorna inom honom slogo i ett enda ögonblick upp i blossande låga.
» Sonja, » ropade han, o c h hans röst skälfde.
Han sträcker ut sina händer.
Han vill störta fram att omfamna henne.
Men hennes blick hål- ler honom tillbaka.
Kall, hög s o m en drottning vänder hon sig ifrån honom.
Och på en vink slår kammarjungfrun åter dörren i lås.
Stönande lutar han hufvudet i sina händer.
Hvad har han icke sett i detta enda ögonblick klart, intensivt som i blixtens ljus.
Det tycktes honom, som o m han aldrig förr än nu kännt den kvinna, s o m han dock en gång trott sig älska — en ljum, svag underårig kärlek, s o m ingen kärlek var.
Nu visste han, hvem hon var — han hade för- nummit hennes karaktärs väldighet.
Och för hvem, för hvad hade han ej försummat henne?
För denna lockande, frestande onda si- ren, s o m likt en orm droppade sitt gift i en krets rundt o m Sonja, att skilja henne från dem, som stodo henne närmast.
Den stolta, rena, höga jung- frun för hitriganten, förförerskan!
Hade det då gått därhän, att hon för alltid gli- dit ifrån h o n o m?
Vid denna tanke blef det mörkt inom honom.
Men nej — det var omöjligt.
Ännu kunde det ej vara för sent!
Han måste — måste vinna henne åter.
.
.
Med osäkra steg kom han åter ned i matsalen, där grefvinnan med frisk aptit lät den doftande tryffelfileten sig väl smaka, medan hennes man midt öfver bordet med stor möda sökte bedraga sig själf o c h henne med konstlad lugn o c h lama ansträngningar att göra anrättningen heder.
» Nå, » frågar grefven o c h stiger upp från sin plats.
» Träffade du Sonja? » » Hon nekade att taga emot mig, » svarade han doft.
» Hvad?
Nekade?
Hur skall jag förklara detta? » » Hon har rätt att vara förbittrad på mig, » sade Stråle; » jag har ej varit den jag borde mot henne på sista tiden. » Han stirrade envist i golfvet, men han formligen kände stygnet från Käthe Stjärnes blick vid dessa ord.
» Ah, mitt barn, mitt stackars älskade barn, » bröt grefven ut i ruelsefull klagan; » öfvergifva då alla henne — far, fästman, a l l a.
.
.
Jag måste genast till henne.
Hon har mycket att förlåta. » När Käthe o c h Kurt Stråle strax därefter voro ensamma i rummet, reser hon sig o c h går fram till den unge mannen, s o m ännu står orörlig på samma ställe, utan att lyfta sin blick.
» Kurt, » säger hon i otålig ondskefull ton, » hvad vill detta narrspel säga?
Är ni då en man eller en vettvilling, som ej vet, hvart eder mamsellkän- slosamhet löper i väg med er.
Kom ihåg, intet, intet har j a g ännu gifvit .er af hvad allt ni be- gärt, åtrått, tiggt vid mina fötter.
Jag varnar er — försök ej kompromettera m i g; det skulle kan- ske bli ni, som först föll i den striden. » Men nu reser han sitt hufvud och med en blick så full af afsky o c h harm, att till och med denna förslagna kvinna bleknar, ropar han: » Gå, gå bort ifrån mig — f r e s t e r s k a,!
.
.
.
» Inne på soffan i sitt inre rum ligger Sonja, händerna krampaktigt tryckta för sitt ansikte, den späda kroppen skälfvande af hejdlös gråt.
Smekande, tröstande, bedjande lutar sig fadren öfver henne.
» Min älskling — min älskling — var nu lugn — hör, s e: din far är hos dig.
Aldrig mera skola vi förlora hvarandra.
Förlåt mig, om j a g gjort dig ondt, o m j a g synts försumma dig ibland för henne, s o m med våld tog mitt hjärta.
Jag har aldrig upphört att älska dig, älska dig högst af allt; du är j u mitt eget kött, hjärta af mitt hjärta.
Du har mig j u här, som alltid, helt, helt ... » » Helt? » — säger hon plötsligt o c h reser sig upp i sittande ställning.
Hon betraktar honom med med
Grefven andas hårdt.
Hans blick blir orolig och på den feberheta pannan glänsa svettperlorna i en krans.
Oaflåtligt betraktar hon h o n o m.
Han söker o r d; med allvarliga, forskande ögon.
Hennes tårar stanna.
» Skall jag då icke längre dela med — — med henne.
.
.
» han finner dem ej till att svara.
» Helt?
Utan att dela? » — upprepar hon.
» Ack, mitt barn, » börjar han till sist med osä- ker röst.
» Din far, din far är jag j u helt.
Min kärlek omfattar dig med all sin kraft och vär- me som från den första dag, jag bar dig på mina armar.
Att en ny kärlek, en annan, af lägre art, ej alls detsamma — icke kan den skymma för.
.
.
» Men han behöfver icke tala längre, han behöf- ver icke urskulda, icke dagtinga.
Hon springer upp, hon af bryter h o n o m med våldsamma o r d: » Ah, I alle, i röfven mig, plundren mig in på nakna kroppen.
Hvarför ej döda mig genast, af nåd, genast — utan pina längre.
— Far!
Haha — du min far!
Och han, den andre, min trolof- vade!
Hennes slafvar ären I, synderskans slafvar.
Hade jag hennes ormhufvud under min f o t.
.
.
Bort!
Jag vill ej stanna i detta hus, under detta tak; nej, icke en sekund, där hon finnes.
Jag lemnar er.
I skolen slippa mig.
Ingen, ingen kan hindra m i g.
.
.
» Krisen var förfärlig.
Något dylikt hade aldrig förr gått öfver hennes läppar.
Hela hennes kropp skakade, där hon stod; hennes händer knötos, hennes fot stampade i vrede.
När hon flyr ut ur rummet, först då får fadern sin besinning åter, makt öfver sin kropp, som för- lamats på knä invid soffan.
Han störtar efter henne.
På tröskeln slinter hon och faller sanslös.
Förslag till matordning för veckan 1 7 — 2 3 aug.
S ö n d a g: Grönsoppa; ugnstekt pigg- var; oxfilet med kokt rökt skinka och grönsaker; mosspudding; bigaråer.
M å n d a g: Puré på selleri; ragu på gädda; jordgubbar med grädde.
T i s d a g: Biffstek med lök och po- tatis; filbunke.
O n s d a g: Kroketter af oxkött; stuf- vad sparris; hallon och mjölk.
T o r s d a g: Spicken rökt skinka med spritärter; blåbärskräm med grädde.
F r e d a g: Puré på höns; gädda med pepparrot; frukt.
L ö r d a g: Soppa på grönsaker; stuf- vad kalfbringa med grönsaker; frukt.
Recept.
1 Ragu, på gädda.
Kokt urbenad gädda skares i bitar, kräftstjärtar och sparris i tärningar, hvilket allt med champingoner fräses i smör, spädes med några skedar söt grädde samt stufvas en stund.
Riguen upplägges och gar- neras med förlorade ägg.
2.
Kroketter af oxkött.
En lök hac- kas och brynes i smör; mjöl och bul- jong tillsättas; får koka några minuter; finhackadt kokt oxkött kryddas med peppar och salt och tillsättes jämte 2 vispade äggulor, hvarpå allt uppslås att kallna.
Häraf formas aflånga bullar, som rullas i rifvet bröd, doppas i vis- padt ägg, åter rullas i rifvet bröd, ste- kas i smör och beströs med litet salt.
3.
Ugnstekt piggvar.
Fisken kokas blott till en tredjedel.
I en långpanna lägges lök, skuren i skifvor, smör och därpå fisken, som öfverslås med litet hvitt vin och stekes i svag ugnsvärme.
Afven champignoner kunna tillsättas.
Upplägges garnerad med kräftsjärtar eller räkor.
Serveras varm.
Hushållet.
Att använda honung (Svar till frågan 018.).
1.
Till Efterrätter; 1.
Koka en kompott af \ kg rabar- ber och \ kg honung, upplägg den på ett fat, bred tjockt med vispad ägg- hvitskum öfver och sätt det hela en stund i ugnen, att det lår litet färg.
Ates med vaniljsås.
2.
Surlimpa rifves och blandas med litet stött kanel; ett hvarf däraf lägges i botten på en glasskål och öfverhäiles Kurt står i dörren, skrämd, upprörd af bullret.
Bakom honom skymtar Kathes ansikte, oroligt och blekt.
» En läkare, » ropar grefve Stjärne emot dem.
» Sonja dör — fort, en läkare! » Och när hans hustru vill stiga in i rummet, stöter han henne hårdt tillbaka och vrider dörren i lås.
Så lyfter han upp den sanslösa dottern i sina armar, betäcker hennes ansikte med kyssar, grå- tande, den stolte mannen, som ett slaget barn.
.
.
XVIII.
» Drifvande moln ».
I flere veckor efter denna dag låg Sonja i en medvetslös häftig nervfeber, under hvilken förhopp- ningarna för lif och död vexlade som skyarnes skuggor öfver fälten en solvarm sommardag.
Fadern o c h fästmannen voro nästan aldrig från hennes sida, ehuru hon i febern ej hade någon förnimmelse af dem, som omgåfvo henne.
Mellan grefven och hans unga maka hade allt- ifrån den stund, då han stötte henne tillbaka öf- ver tröskeln till dotterns rum, uppstått ett egen- domligt förhållande af nervöst vexlande ny och nedan, som ingen af dem förmådde bryta.
En dag vid dotterns sjukbädd — och när han vände åter, låg en kyla öfver hans väsende gent emot hustrun, som hon hade mer än svårt att tina upp.
En kväll i hennes närhet, under det hon lät all sin förföriskhet omsvepa honom som en berusande, giftig ånga, ur hvilken hans lungor drucko o c h drucko girigare för hvarje nytt andetag — och när han vände åter om natten att vaka vid Sonjas sida, bredde sig en trotsig ovilja öfver hans sinne att på detta sätt Jefvande slitas till döds mellan så skiljaktiga intressen.
En trotsig ovilja, som smalt ner likt den första ljumma snön om hösten, under hvilken jorden ännu ångar sommarvarm.
Smalt ner i det tysta rummet, där nattlampans svagt gröna sken lyste matt, som spädt af mörk- ret, där hennes hvita lakan bredde sin spetsram kring det feberröda kära, kära lilla ansiktet, och där ljudet af hennes andedräkt i en monoton rytm likt en melankolisk sång trängde direkt till hans fadershjärta med bitter förebråelse o c h ljuft vemod.
När icke själf emellanåt Karl Stjärne, gripen af en plötslig åtrå efter den kvinnas närvarelse, som trots allt band honom, slet sig lös från Sonjas feberbädd för att egna ett par timmar åt Käthe, höll sig denna tillbaka, lemnade knappast sin en- skilda våning, där hon intog alla sina mål.
Det vill säga: en stund hvarje dag företog hon en promenad — en lång promenad i regel — nu- mera alllid till fots, trots hon tillförene alltjämt haft en formlig passion för att åka.
Men den som hade sett henne vid den lilla åkarestationen på Myntgatan hvarje middag taga droska till Söder, hade nog haft anledning komma på sina egna tankar.
Men i dessa stunder var hon ej grefvinna Stjärne, hon var Roscs moder.
(Forts.) S e n t i l l, a t t Idun med flytande honung.
Därpå kommer ett hvarf skum af söt grädde, så åter- igen bröd, honung och vispad grädde, tills skålen är full.
Garneras med syl- tade bär.
pottaska, 5 hela ägg och 1 | liter råg- mjöl.
Allt detta röres | timme, hål- les i smord form och gräddas vid la- gom värme 1 — 1| timme.
Denna kaka står sig rätt länge.
3.
Halfmogna krusbär kokas minst \ timme med honung; därefter tillsät- tes hälften så mycket mogna hallon; det hela kokas till mos.
A f delta blan- das några skedblad i uppvispad grädde, som serveras i glasskål.
4.
Fyld kaffekaka: | kg honung ko- kas och blandas med 125 gr hackad mandel och så mycket rifvebröd (helst rifven surlimpa) som honungen uppta- ger.
Då massan kallnat iröres kanel, hackade citronskal och stötta nejlikor och får sedan stå öfver natten.
Nästa morgon tillsättes 1 sked rom och så mycket vin, att färsen blir smidig.
En vanlig jäsdeg, som till krans eller mjuka kringlor, kaflas tunn, massan strykes på, degen rullas ihop och får jäsa innan den sättes i ugnen att gräd- das | timme.
4.
Hvilka bär som helst kokas med honung, oeh kompotten stås i en skål, dock ej med mycken saft.
Under tiden har man kokt en » flamri » af mjölk, maj- senamjöl, socker och vanilj, redd med äggulor samt till sist uppblandad med ägghvitskummet.
Denna smet slås öf- ver frukten och rätten serveras kallnad, utan sås.
5.
Pudding (engelskt recept).
Först blandas | kg hvetemjöl med 1 tesked jästpulfver, | kg njurtalg och litet salt; därefter knådas i degen | kg honung (eller sirap), 1 kopp mjölk, 1 ägg och 1 tesked målen ingefära.
KaBas, rul- las ihop och lägges i en uppblött och invändigt med mjöl beströdd handduk, för att (som plumpudding) koka 2 tim- mar i vatten.
2.
Till bakning.
1.
Små pepparkakor: 1 kg värmd honung, 125 gr smör, 1 kg mjöl, 250 gr. socker, 2 gr kanel, 2 gr nejlikor, 3 gr kardemumma, 2 gr pomeransskal, \ rifven muskotnöt, 60 gr sötmandei samt 35 gr i | liter rom upplöst pott- aska blandas på bekant sätt.
Kaflas och små kakor stickas ut.
2.
Tjocka honungskakor.
2 liter hve- temjöl, 125 gr socker, 60 gr rifven söt- mandel, 60 gr smör, kryddor efter be- hag blandas till en liter uppvärmd ho- nung, och degen arbetas med sked, tills den afsvalnat.
Då tillsättas 3 hela ägg, hvilka inarbetas väl, och slutligen 35 gr renad pottaska, upplöst i dricka, och 10 gr hjorthornsalt.
Degen bredes ut på små plåtar med höga kanter eller i särskildt därtill gjorda bläckränder, hvaraf då många rymmas på en större plåt, och gräddas i. ej för varm ugn.
Man bestryker ytan med ägg och gar- nerar kakorna med mandelhalfvor.
3.
Formkaka.
| liter honung, A te- sked kanel, \ tesked nejlikor och krydd- peppar, 15 söt- och 5 bittermandlar, skurna, 1 tesked hjorthornsalt, 1 tesked 5.
Tårta: En vanlig sockerkaka eller biscuittårta skares midt itu, så att man får 2 bottnar; på dessa hälles försiktigt flytande honung, hvilken kakan snart suger i sig.
Bottnarna läggas åter ihop, och tårtan skares i bitar samt serveras straxt, ty om den står länge, blir den för mjuk.
3.
Till mjödberedning.
Härtill finnes många beskrifningar.
Jag hänvisar en- dast till receptet i Kokboken » Husmans- kost ».
4.
Till honungsdricka; hvartill en be- skrifning äfven finnes i samma kokbok.
5.
Till sylt.
Päron syltade med hon- ung äro särdeles goda och få en smak liknande kvitten.
Ett försök att sylla lingon med ho- nung i st. för med sirap torde ej hel- ler utfalla så illa.
6.
Till vin En beskrifning står att läsa i Iduns första årgång pag.
302.
7.
Till likörer går det gärna an att an-vända honung i st. f. socker.
Na- turligtvis måste honungen vara väl renad.
8.
Till ättika.
Den grumliga botten- satsen, som man får vid honungsvinbe- redningen, kan utan vidare hällas i bu- teljer och ställas åsido.
Vätskan öfver- går af sig själf till ättika.
Man silar ifrån den klara ättikan, så snart man ser, att den är färdig.
Eller man be- reder den af svagt honungsvatten (must), som bör ligga länge på varmt ställe.
den.
med finnes hos alla edra S.
Till rengörning af sammet och si- Oxgalla, honung, sprit och såpa Modetidning bekanta!
(eller äggula) kokas i regnvatten; där- med tvättas det på flannel spända tyget medels en svamp.
Spriten och ho- nungen hindra tyget att fälla.
(När- mare tillvägagående återfinnes i n:r 1 af Idun 1889.)
10.
Till husmedel.
1.
Mot hosta.
Honung smältes öfver ett ljus i en silfversked eller pappers- låda och blandas med ingefära.
Inta- ges hett.
2. med Mot heshet.
Renad honung röres citronsaft.
3.
Mot brännsår.
Bläsor undvikas, om man bestryker det skadade stället, (där huden ej gått af) med honung (jfr Idun 1890, n:r 2 1.)
' 4.
Mot spruckna händer.
Man upp- löser en tesked honung i en kopp vat- ten och ingnider därmed de fullkom- ligt damfria händerna flere gånger om dagen.
Under mellantiden är rådligt att draga på mjuka handskar utan fing- rar, och i allmänhet hålla händerna torra.
5.
IJonungsvatten.
1 liter vatten, 1 matsked honung, rekommenderas nu- mera att begagna i st. f. blyvatten.
11.
Till lockmat för fisk.
Färskt hvetebröd, tillsatt med något honung och formadt till små kulor, är god lock- mat.
Ett mera besvärligt sätt: Hvete- korn kokas i mjölk, tills de kännas mjuka, hvarefter man öfver lindrig eld ger dem en tillsättning af honung och saffran, som kokats i mjölk.
Kornen sättas på kroken och slukas af fiskarna med stor begärlighet.
12.
På bröd i stället för smör finner nog honung stor åtgång i många famil- jer, blott man ej får det uteslutande en längre tid.
Stenia.
Klädedräkten.
Ljusa balskor, som blifvit solkiga, kunna åter bli oklanderligt rena, om man gnider dem med uppvärmdt fint mjöl eller med ren vadd, doppad i ljum sprit.
Man kan sedan åter lugnt be- gagna skorna till och med vid elekt- risk belysning.
Handarbeten.
Prydnadsask eller handskask.
Man tager sönder en nätt ciggarrlåda med lock, kläder öfver hvarje enskild del
med fodertyg och spänner öfver detta blå satin eller plysch.
Detta yttertyg behöfver ej fullständigt täcka insidan, utan spännes endast med långa, täta stygn ett stycke öfver på densamma.
Man måste därvid noga tillse, att hör- nen bli vackra.
Nu broderar eller må- lar man något mönster på ett band i gammal guldfärg, som anbringas antin- gen på sned öfver locket eller lodrätt öfver midten af hvarje särskild del, och syr sedan tillsammans dessa.
Locket fästes bäst med små gula gångjärn, som döljas af monteringen.
Små kulfötter, antingen svarfvade eller af metall, hvilka man kan få köpa i butiker där uten- silier till löfsågning och träskärning tillhandahållas, skrufvas fast på sina behöriga platser.
Det inre monterar man med små blå, stickade atlasdynor, hvilka förfärdigas separat och sys tillsammans utvändigt med kastslygn, så att inga stygn bli synliga invändigt.
Därpå skjuter man ned dem i lådan och fäster dem här och där med några stygn på satinen.
Locket förses likaledes med en dyna.
En rosett tjänar som handtag vid loc- kets öppnande.
Något välluktande pul- ver kan inneslutas i dynorna.
Garderoben.
Mögelfläckar borttagas säkrast, om man doppar dem i bränvin och be- strör dem med slammad krita.
Om en stund tvättar man dem därpå i ljumt vatten.
Ida.
Att tvätta och färga handskar.
I mån- ga familjer, som lefva mycket med, samla sig hela berg af smutsiga hand- skar, i synnerhet ljusa sådana, som man med ringa kostnad och ej mycket besvär åter kan göra brukbara.
Hvita glacéhandskar tvättas, dragna på han- den, med en i mjölk doppad svamp, gnidas, sedan de äro väl rena, torra med en handduk och pressas några timmar mellan ett par tunga böcker.
Från tvättning med benzin afrådes, dels eme- dan denna vätska är eldfarlig, dels för dess obehagliga lukt.
Kulörta glacé- handskar lägger man utbredda på en fyrdubbelt sammanvikt handduk, dop- par ett stycke flanell i mjölk, ingnider det med tvål och bestryker därmed handskarne alltid uppifrån nedåt finger- spetsarne, tills de äro rena, då man hänger upp dem att torka.
Gants de Suéde tvättar man i upplöst tvål, mjölk och salmiaksprit, upphänger dem till torkning, hvarvid man ofta gnuggar dem och doppar dem, sedan de äro full- ständigt torra i kli, hvarigenom de bli mjuka och elastiska.
Hvita och kulörta silkesvantar tvättar man i varmt tvål- vatten, sköljer dem duktigt i kallt vat- ten, vrider ur dem väl och stryker dem torra mellan ett par rena handdukar.
Hvita glacéhandskar kunna färgas vac- kert svarta, i det man drager dem öf- ver handen och med en liten borste bestryker dem med galläppelsvärta.
Se- dan de torkat, alltjämt utspända öfver handen, bestrykas de ytterligare ett par gånger med samma slags svärta.
Efter förnyad torkning gnider man in dem med ett stycke svinfett, hvarige- nom de bli mjuka och glänsande, hvar- på man med en grof handduk gnider af dem, tills de ej längre bli svarta, då de ej kunna färga af sig.
Alla hand- skar, färgade som tvättade, beströr man invändigt med talk, hvarigenom de åter- få sin smidighet.
Silkesvantar kunna färgas vackra i ett afkok på lökskal.
Till ett par vantar beräknar man en handfull lökskal, två hela små rödlökar och en liter vatten.
Sedan detta ko- kat en timme, lägger man i vantarne och låter dem koka tre timmar, hvar- på man tager dem af elden.
Man låter dem nu en hel dag stå i lökvattnet, hvarpå de sedan sköljas i flere vatten.
Väl urvridna strykas de torra mellan linne.
D e på detta sätt färgade van- tarne få en vacker gul färg, äro tvätt- äkta och färga aldrig af sig.
Silkes- vantar färgas svarta i ett starkt afkok på alun och blåträ.
Till två par be- räknar man en liter regnvatten, 213 gr, blåträ och 106 gr. alun.
Sedan denna blandning kokat tre timmar, låter man den kallna och lägger vantarne däri parvis sammanfästade.
I denna färg få de ligga tre dagar, hvarpu de först sköljas i varmt rent vatten och därpå i kallt så länge, tills vattnet blir klart.
Därpå hängas de upp och strykas half- torra mellan linne.
De bli vackert svarta och färga icke af sig, om man sköljer dem tillräckligt.
SällskapslifVet.
Bollekar.
1).
Man gräfver så många hål bredvid hvarandra i marken, som det finnes deltagare i leken.
Hålen måste vara så stora, att bollen kan stanna i dem, Alla gossar taga hvar sitt hål i besittning.
Nu rulla två gossar bollen från ena ändan af hål- raden till den andra, fram och tillbaka.
Stannar bollen i ett hål, tager ägaren af hålet upp den och kastar den på en af de lekande, som alla hastigt taga till flykten.
Träffas en, tager denne upp bollen och kastar den på en annan o. s. v. Om bollen icke träffar, får den, som kastat densamma, en sten i sitt hål och leken börjar på nytt.
Den, som först får ett förut bestämdt antal stenar, har förlorat och får ej längre deltaga i leken.
2).
Man bildar 2 lika starka par- tier och ställer mot en vägg ett bräde eller en skifva som mål att sikta på.
Fem steg därifrån uppdrages ett tvär- sträck som gräns.
Partiet A ställer sig vid målet.
Hvarje medlem kastar ut boll n tre gånger.
Partiet B tager upp den och en gosse måste från stället, där han tog upp den, söka träffa målet genom att rulla eller kasta bollen.
Träffas detta flere gånger än gossarne i partiet B äro till antalet, intager detta partiet A:s plats.
Om icke, så stannar A. så länge vid målet, tills B träffar bättre.
Faller den kastade bollen till marken innanför tvärstrecket, gäller ej kastet, likaså gäller inom partiet B ingen kastning, vid hvilken bollen ej når strecket.
a I en mindre familj på landet finnes plats nästkommande 24 okt.
för en frisk, stark och anspråkslös bättre flicka, som bör vara kunnig i enklare matlagning samt ega någon vana i mjölk- och smörhandtering.
Goda re- kommendationer fordras och åldern ej öfver 35 år.
Svar med uppgift om ålder, lönevilkor samt fotografi sändes under adr.
: » Landtegendom », Vattholma.
(G.
4 9 2 8; F ör en enkel, anspråkslös flicka, som är kunnig och villig att hjälpa en husmoder med barns vård, sömnad och husliga bestyr, finnes varaktig plats i familj på landet.
Svar med anspråk och betyg till » B.
T.
», Kristianstad, Arkelstorps station, p. r.
12336] Vit fruntimmer af stadgad ålder, vil- ligt att ensamt sköta hushåll för tre skolgossar, erh.
plats inst.
höst.
Befl.
härå torde före 1 sept insända svar t.
» A.
M.
», Munktorp.
[2337] PLATSSÖKANDE.
Lärarinna med flerårig undervisningsvana sekel- ans!, i skola el.
familj.
Har aflagt stu- dentexamen och i tre års tid ledt mu- sikundervisn.
vid en flickpension i när- heten af Paris.
Adr.
» A.
B.
», Ornäs, pöste restante.
[2332] P lats sök.
som lärarinna i van], skol- ämn.
och musik.
Sök.
är skicklig i tyska, samt van att underv.
Goda rek.
Binga anspr.
Sv.
till ' A.
L. '
Iduns red.
T2338] PLATSER.
P l a t s på landet som barnvårdarinna för 5 barn finnes att tillträda den 15 aug.
för en bildad flicka af god familj.
Barnen äro mel- lan 8 år och l års ålder; och skall ifrågavarande fruntimmer åtaga sig läs- ning med de två äldsta barnen.
Godt lynne och angenämt sätt äro nödvän- diga egenskaper.
Goda rekommenda- tioner fordras.
Svar t.
» E.
G. », Iduns byrå.
[2341] F ör en anspråkslös, allvarlig flicka med jämt och godt lynne, ej under 20 år, som är skicklig att undervisa barn i de första grunderna, och som dess- utom är villig att mellan lästimmarne utöfva tillsyn öfver dem, finnes plats som lärarinna för två barn i en embets- mans familj.
Svar med uppgift om lönepretentioner med rekommendatio- ner och åtföljdt af fotografi sändes un- der adress » Plikttrogen », Kvistrum, p. r.
[23451 [2349] P lats i god fam., helst på landet, sö- kes af ett fruntimmer med goda referenser och som passar hos ett äldre par eller ensam dam, som önskar om- vårdnad o. litet sällskap.
I större fam. duger äfven, där sömnad m. m. behöf- ves.
Svar till » M.
T.
», S. Gumgslii annonsbyrå, Stockholm.
(G.
4853) [2350] V ärdinneplats sökes af ett fruntimmer, som i flere år innehaft dylik an- ställning.
Rekommendationer finnas.
Vidare meddelar Fru Emma Ohman, Stockholm, Slussplan 63 B.
(G.
4948) ' [2359] En bildad 2 0 års flicka, som genomgått elementarläroverk och handelsskola, önskar plats i familj att undervisa mindre barn, gå frun till- handa, äfvensom skrifbiträde eller som hjälp och sällskap åt någon äldre dam.
G o l a betyg.
Sökanden är kunnig i finare handarbeten och klädsömnad.
Svar motses tacksamt af » Villig », Karls- krona p. r.
[2361] E n ung, anspråkslös flicka, van vid hushållsgöromål, söker till hösten plats i ett aktadt hem att gå frun tillh.
eller undervisa minderåriga barn.
Vid lön fästes ej afseende, endast ett godt bemöt.
Goda rekommendationer.
Svar till » L.
», Norrköping p. r. ararmna.
u E n u n g flicka önskar plats i fam. för att undervisa barn från 8 till 14 år i vanl.
skolämn., språk och musik.
Höga betyg, små lönepretent., utmärkta referenser af Au- ditör Schreibers och fröken Eva Hvit- felt, Linköping.
Svar adr.
till fröken » Lotten Schander », Linköping.
önskar komma uti ett kristligt bättre hem, där hon kan få lära allt, som hör till ett hushåll, såväl i stad som på landet, för att sedan kunna förestå ett hem.
Reflekterande torde insända svar, märkt &gt;T.
W.
A.
», Karlshamn p. r. inom den 15 augusti.
[2325] [2346] Se Hvetebröd.
Utmärkt godt.
8 cl upp- kokt mjölk, 8 d-.o skirt smör, 2 ägg samt för 5 öre prässjäst som upplöses i mjölken, hvilken ej får vara mer än ljum, så att jästen väl upplöses vid mycken omröring.
A g g och smör arbetas väl uti, därefter mjöl som till en vanlig skorpdeg.
Sedan blötes en handduk i kallt vatten och degen kny- (Forts. å följ.
sida.)
(G.
4873) [2362] Bakning ".
LED / GA [2360] T^n frisk och stark flicka af akt.
fam. önsk.
plats i stad el.
på landet att gå frun tillhanda.
Sökanden, som un- der kunnig husm.
ledning lärt hvarjeh.
inom ett hus föref.
görom., har sedan dess på egen hand skött ett mindre landthush.
Små löneanspr.
Goda rek.
Svar till » 19 år », Leksand, p. r.
E hit!
En ung flicka önskar till hösten plats i god familj i stad eller på landet för att deltaga i inomhus förefallande göro- mål.
Finnas minderåriga barn, är hon villig biträda vid deras undervisning.
Inga anspr.
på lön.
Sv.
torde sändas till n ung flicka, som kan förete mo- genhetsbetyg jämte afgångsbetyg från folkskolelärarinneseminarium, önskar i höst plats antingen såsom timlärarinna vid någon flickskola eller såsom lärarinna åt elever i ett hem, helst i Stockholm.
Reflekterande härå torde insända svar under adress » S.
H.
», Karlshamn, p. r.
[2311] 3 » Z.
E.a18 a / y&gt; Allm.
Tidningsskont .. Gefle.
(G.
20951) [2347] En ung norrländska af god familj, önskar, mot fritt vivre, komma i en trefiig familj som sällskap och hjälp uti hushållet.
Fullt hemma- stadd uti klädsömnad och finare hand- arbeten.
Svar till » H.
K. », Söderhamn.
P- r.
[234S] E n allvarlig och stadgad flicka önsk.
sig plats i familj på landet för att lära hush.
; sök.
är kunnig i klädsöm och husl.
göromål och är villig att vid behof biträda därmed.
Vidare genom svar till » A.
A.
», Malmö, p. r.
[2343] U n anspråkslös flicka önskar till hö- sten plats som lärarinna i god fam. helst i Norrland; van att inläsa gossar i element.-skolans l:a och 2:a klass.
Betyg och rekommendationer lemnas.
Svar till » 2 9 », Ockelbo, p. r .. [2342] T^n anspråkslös flicka från landet, af f~ god familj, önskar plats som säll- skap; kunnig att sköta ett hushåll, handarbeten och renskrifning.
Underr.
lemnas af » Värdinnan », Götgatan 32 A, 3 tr. [2314] P l a t s s ö k e s.
För en ung flicka af god familj sö- kes plats såsom bokförare, kassör eller annan dylik sysselsättning.
Den sö- kande har genomgått elementarläro- verk för flickor och en ganska omfat- tande kurs i bokhålleri.
Lön begäres icke för den första tiden.
Vidare un- derrättelse genom Fredrika-Bremerför- bundets bvrå, Stockholm.
(G.
2078S) E [2295] n ung flicka söker plats som gu- vernant eller sällskap i bättre fa- milj.
Den sökande talar engelska o. franska samt är musikalisk.
Prima referenser.
Svar till » 1872 », adr.
S. Gumeelii annonsbyrå, Stockholm.
(G.
20196) [2233] DIVERSE Doftat?
Carl piensburg 33 Drottninggatan 3 3.
Träffas alla dagar kl. 10 — 11.
Behandlar företrädesvis Barnsjuk- domar.
11343]
tes in i denna, men ej allt för hårdt, ty den måste ha plats att jäsa, lägges därefter med knuten upp i en balja kallt vatten och ligger däri tills den vänder sig.
Tages då upp och arbetas på bordet med 8 cl socker samt litet russin (om man vill ha saffranssmak, kan sådan tillsättas), tills degen kännes ljum.
Jäser på varma plåtar.
Strykes med i vatten vispad äggula.
Olga.
lster kan mycket väl användas till enklare brödsorter och särdeles till skorpor, om därmed förfares sålunda: För hushåll på landet är det ju lämp- ligast efter höstslakten då man alltid får god råd på sådant, men äfven för hushåll i stad kan det iöna sig att köpa ister.
Man skär detta i lagom stora tärningar samt lägger dem i en gryta med mjölk, hvari det får koka, tills det skär sig.
Tål bra länge, men man bör ha elden jämn och ej för stark.
När det är färdigt, silas det upp i en eller flere fat eller helst, om man så har, selterburkar, och när det stelnat, bre- des däröfver en fuktig linnelapp med salt öfverst.
Kan hålla sig året om, blott man alltid är noga med att täcka öfver det.
I stället för smör att steka i kan mycket väl användas ister och talg; det smältes tillsammans och liknar då margarin, men har bättre smak.
För- varas som ister här ofvan.
Detta na- turligen till enklare matlagning.
Olga.
P E R C 7.
L T J C Kammens pinnar sitta en del tätt, den andra delen glest.
Med den sistnämnda börjar man kamningen, i det man först reder ut hårets virrrvarr; begagnar man finkammen först, skadar man lätt hårbottnen och sliter loss friska hår.
Pinnarne böra vara afrundade i ändarne, ej skarpa.
Till material lämpa sig buffelhorn, elfenben, sköldpadd eller gummi, men ej horn, emedan detta splittras så lätt.
För att rengöra kam- marne läggas de ofta i ljumt tvål vatten, hvarpå man mellan pinnarne förer en stramt hållen trådända.
&lt; &amp; C: o Amoroso, [Prislista å V i n.
(j Prisen äro beräknade emot kontant betalning med fria buteljer.
Vid beställningar från landsorten torde likvid medsändas emedan efter- kraf å vin icke är tillåtet.
Vin leverera vi fraktfritt och em- ballagefritt vid alla järnvägsstationer och hamnar i Sverige, då beställnin- gen uppgår till minst 50 kronors värde.
Sherry.
Pr flaska.
Dinner Sherry, ett godt bords- vin Kr.
1.00 s s&gt; » » p r | » 0.55 Golden Sherry, ett fylligt, 1.25 smakligt vin Fine London Sherry, halftorrt 1.40 1.50 » j » torrt.
.
.
Manzanilla, ett torrt vin med 1.80 behaglig arom och smak Olorozo, ljust golden, fylligt med utmärkt arom och 2.25 smak halftorrt, ett gam- Rödvin.
malt och utmärkt vin Kr.
2.40 Bordeaux-Vin, ett helsosamt och be- Amontillado, torrt, very fine hagligt lätt vin, alldeles fritt från old superior » 2.50) de ofta förekommande tillsatserna Fino secco Sherry, ett mycket af starka spanska eller andra viner.
torrt, gammalt och utsökt Pr i-but.
1.10, ^-but.
0.60, J-but.
0.35 vin med charmant arom ... » 2.90 \ Vöslauer (Schlumberger) Kr.
1.75 Easi India Sherry, ljust gol- Vöslauer, Goldeck » » 2.75 den, fylligt, mycket gam- Vi äro enda försäljare i östra och malt och oöfverträffligt till norra Sverige för den renommerade sitt pris ... » 3.20 j firman B.
Schlumberger i Wien.
Old Brown Sherry, mörk gol- |i Detta rödvin kan stå uppslaget några den, mycket gammalt och)) dagar, utan att förlora sin arom.
fylligt » 3.501 Chåteau d ' Estournel 1886, importerad i buteljer Kr.
2.90 Portvin.
Figeac S:t Emilion 1877 Good special Port 1.00 m. fl.
sorter.
Rich full-flavoured Port 1.50 " Superior Fruity London Port 2.00 Vill från Samos.
Very Superior Old London Port 2.50 ij Fine Sherry Muscatej Fine Old Sherry Muscatel ... Very Old Superior Sherry Muscatel » 3.75 Detta vin är ren drufva, behagligt med en svag muscatsmak.
Det rekom- 1.25 | menderas af läkare såsom synnerligen 1.75 helsosamt, och är, utspädt med vatten, " en särdeles angenäm d r y c k.
.
.
Kr.
1.25 2.00 [1551).
Nyaste porträtt i bröstbild a f K o n u n g Oscar II och Magsjukdomar Borste och kamm.
Till de viktigaste toalettföremål höra borste och kamm.
Genom olämplig beskaffenhet och vård af dessa effekter kan äfven den vack- raste hårväxt fördärfvas.
En hårborste har till ändamål att göra håret slätt och befria det från orena ämnen.
Borstarne böra väljas efter hårets olika beskaffenhet.
Är håret mjukt och tunnt, skola hårda, glesa borstar lätt uttänja hårrötterna, rycka upp dem samt göra huden sårig, hvarigenom hudsvampar lätt uppstå.
En bra hårborste bör till formen följa efter hufvudets rundning, alltså vara lätt konkav.
Nyttan af de nyligen på modet komna ståltrådsborstarne är ej så alldeles påtaglig.
» Stålhåren » sitta glest och kunna således ej bortskaffa så mycket damm och smuts som de täta svinborsten; vid längre bruk sam- lar sig för öfrigt på ståltrådarne en mängd orenlighet, som det är omöjligt att sedan få bort.
Seden att bära små borstar med sig i fickan är inte särdeles lofvärd; de taga nämligen foit åt sig gatdamm och alla slags smulor i fickorna och denna orenliahet öfver- föres sedan i hufvudet.
Åtminstone bör man alltid använda fodral till bor- sten.
Oaktadt alla försiktighessmått kan man naturligtvis ej undvika att hårborsten efter någon tids bruk blir smutsig och därigenom erbjuder en föga inbjudande anblick.
Att endast med en kamm söka rengöra borsten är.
ej tillräckligt, utan måste rengöringen ske medels tvättning.
Man tager två hår- borstar, doppar dem flere gånger i varmt soda- eller såpvatten och skrubbar dem starkt emot hvarandra, tills de blifvit väl rena.
Härpå låter man dem med håren nedåt ligga på ett torrt, men icke varmt ställe, tills all fuktig- het försvunnit.
K STOCKHOLM.
Toaletten.
Westbergs F behandlas instundande sommar vid H j o Doktor A. Afzelius, a n s t a l t af Drottning Vattenkur- Stockholm.
[1855] H u s m ö d r a r!
Panorama international, Hamngatan 18 B, 1 tr. upp.
(bredvid Svea-Salen) Försöken Th. Winborg &lt; &amp; Cns i Stockholm tillverknngar af Concentrerad Från och med den 17 till och med den 23 augusti: Ä t t i k a på flaskor för ut- spädning.
S e n a p, blandad efter engelsk och fransysk smak, flere sorter.
Biffstekssås.
S o j a, Malda kryddor (garanteras oblan- dade) på bleckdosor med genomborradt lock.
L a c t o s e r i n - C a c a o.
Moskwa.
Entré 3 0 öre, barn 2 0 ö r e.
Abonnementskort, gällande för 8 be- sök, kr.
1: 75, barn 1: 20.
Öppet alla dagar från kl. 10 — 10.
Hvarje söndag nytt program.
[1357] Ida Donker, Ö s t e r m a l m s g a t a n 27, Stockholm, återbörjar sina språktektioner omkring medio af september.
g}.
20572) Bordsalt i paket om 425 gram (= 1 skalp.)
flere gånger prisbelönade och fullt jäm- förliga med de bästa utländska fabrikat.
Tillhandahållas hos Hrr specerihand- lare.
f22281 [t281] Båda porträtten tillsammans .kosta: 16 Rue Marbeuf 16 (Champs-Elysées).
D:r ERNST SALEN.
Ögonläkare.
2 Stora Vattugatan Träffas kl. * 1 0 — \ 12 f. m.
2.
[2084] M:elle de Bon repoit des pension- naires.
Excellentes références.
S ' adres- ser, pour renseignements, å m-.me Lund- holm de Paris, 9 Smålandsgatan, Aout Sept.
[2335] D:r GUSTAF LAMM, 31 Klarabergsgatan 3 1, 1 tr. upp.
Hvard.
kl. 12 — 2, Helgd.
kl. 10 — 11.
Invärtes och ögonsjukdomar.
[2265] Tandläkare John Wessler Götgatan 1 4.
[1737J Aiisikts-Massage (Metzgers metod) meddelas af undertecknad, som i ut- landet studerat äfven denna art af massage och här med bästa resultat utfört den samma.
Fru Ch.
Berggren, ' '.
[2339] leg.
Fältskär o. Massör, 4 Storkyrkobrinken 4. oöfverträffliga Sophia.
Storlek 3 9 x 5 1 c. m.
(1 5 x 2 0 tum) Fullkomligt lika fotografier i kropps- storlek, konstnärligt utförda och ytterst porträttlika, försvara dessa porträtt sin plats äfven i det finaste hem.
Till sylttiden.
Syltburkar, hermetiskt tillslutna, af den sedan förra året omtyckta mo- dellen, nu inkommit hos ALB.
BEB.GQVIST, f. d. Joh.
G. Pripp &amp; Son, 44 Regeringsgatan 4 4.
I extra fina, 2 tum breda, i svart och guld ornerade ra- mar med Kongl.
kronor i guld, - kr.
8: — I ramar af samma slag, men utan kronor — ^.
» 6: — Porträtten, hvaraf prof förevisats prins Eugen, hafva vunnit S.
K. H&lt;s erkän- nande.
— — Tidningar, som emnämnt porträtten, hafva intygat dess porträtt- likhet och prydlighet.
Se för öfrigt nedanstående intyg, hundratals liknande skulle kunna an- föras.
» Herr G.
T.
Ljunggren, Stockholm.
Har haft nöjet mottaga rekvirerade D.
D.
M.
M.
Konungens och Drottningens porträtter, och uppfyller jag g ä r n a E d e r önskan att vits- orda, det desamma likhet utfö- rande.
Likvid 8 kr.
pr post ' uppfylla adla billiga for- dringar beträffande såväl som Högaktningsfull C.
Syltsocker, Hnnek, ÖfVerste o. Chef för K.
Helsinge Regemente.
alla sorter, billigast hos ALB.
BEB.GQVIST, f. d. Joh.
G. Pripp &amp; Son, 44 Regeringsgatan 4 4.
[2307] T v ä t t p u l v e r All forsändning sker mot efterkraf eller förskottslikvid.
Order ställas till [2364] hos Gust.
Th. Ljunggren, 7 V e g a g a t a n, Stockholm.
alla speceri handlare.
[1972]
Frågor.
N:r 6 9 8.
H ä r m e d frågas Iduns läsarinnor, om de kunna meddela mig ett råd, hvad man skall använda för att fä en långvarig hals- åkomma botad?
Inflammation på stämbanden har visat sig på två ställen.
På snart svar väntar en otålig patient.
N:r 6 9 9.
M e d anledning af » Systers » u p p - gift i Idun, n:r 26, o m beredning af K a r l s - badervatten, begäres ytterligare upplysning om, huru det vanliga vattnet renas och filtre- ras samt tillvägagåendet vid saltets blandning med vattnet (om t. e x.
vattnet skall vara varmt eller kallt, om kärlet får vara Öppet eller slutet, om buteljeringen o. s. v.) JUn blifvande moder.
[2239] Telefon 4 6 Uti en utländsk familj i Stockholm ftr » «ik A A ét Svar.
Pincenez, Teater- och Reskikare m. m. af bästa kvalitéer hos Fahrikör C.
G. Collin, 3 Slorkyrkobrinken 3.
F i l i a l: 20 Fredsgatan 20.}
N:r 6 6 1.
K a n man hysa förtroende till vänskap man och kvinna emellan?
Hvarför icke?
Hvarför skall den vänskapen ingifva misstroende mer än vänskapen man och man, kvinna och kvinna emellan?
Skulle då icke den frågan vara lika, om icke mer, berättigad: » K a n m a n hysa förtroende till mlgon vänskap? » V ä n s k a p, ack det ordet kan j u fattas på sä mänga sätt.
Mången anser ett blott och bart umgänge för vänskap; små angenäma öfver- raskningar räknas ock för vänskap, men man bör dock alltid ihågkomma det gamla ord- språket » I nöden pröfvär man vännen. » Huru många vänskapsband slitas icke j u s t i nödens stund, ännu fler genom afunden.
Två ynglingar ha t. ex. suttit vid hvarandras sida på skolbänken, följt hvarandra klass för klass och delat ljuft och ledt inom skolan; de följas åt kanske ännu ett stycke på lifvets knaggliga stråt; ännu består vänskapen.
M e n, den ene gynnas af lyckan medan den andre ständigt synes förföljd af ett oblidt Öde.
H v a r är nu begäret att dela ljuft och l e d t?
Borta, försvunnetl » Man är sig själf närmast », b e - ter det nu.
Sammalunda ock kanske i högre grad kvinnorna emellan.
Icke sä med vän- skapen mellan man och kvinna.
Jag vet, af erfarenhet, att vänskapen på det området är renare, oegennyttigare.
Den förädlar och förmildrar mannens sträfvare natur, medan kvinnans trånga synfält därigenom vidgas.
Kvinnan gläds ät mannens framgångar medan vännen — kamraten afundas.
Genom vanan att för den kvinliga vännen utgjuta sina tan- kar och erfarenheter fritt och öppet, afhålles mannen säkerligen från m å n g a frestelser, som ej äro af beskaffenhet att kunna delgifvas den deltagande väninnan.
Hon åter fär genom mannens vänskap och förtroende én klarare inblick i hans själslif, än det ytliga sällskaps !ifvet i allmänhet er- bjuder.
H o n lär känna hans tendenser, hans skaplynne, hans meriter och fel.
H o n bör genom mildheten i sitt väsen och oegennyt- tan i sin vänskap kunna väcka till lif mången ädel, ännu slumrande gnistra i mannens bröst.
Har » Stina » någon manlig vän, vän i ordets rälta bemärkelse, och hyser hon sann och verklig vänskap för honom, så må hon icke låta sig afskräckas af en och annan axelryck- ning från den stora allmänheten, utan odla den vänskapen.
K u n n a de blott hysa för- troende till hvarandra, dessa båda vänner, den manliga och den kvinliga, då kan man ock hysa förtroende till vänskapen dem emel- lan.
Tantc Anna.
Breflåda.
Jugustus.
Tack för vänligbeten.
Ange.
Det begärda porträttet k o m m e r m ö j - ligen framdeles.
Dock torde det väl ej vara Eder obekant, att arten af den nämnda kvin- nans ve2 ' ksamhet är tämligen omtvistad.
Doris H — g.
V i kunna ej ytterligare uppta utrymmet med den utförliga redogörelse för pnstäfiingen, som två gånger varit införd.
Uppgif adress, skola vi sända Eder densam- ma i korsband.
Max.
V a r m t tack.
Skall användas.
Elisabeth L.
Rätt nätt.
Fä vi utrymme, begagna vi det gärna.
Red.
Innehållsförteckning.
Frances Cleveland; af J. N — g.
(Med portr.)
- — Australiska skaldinnor, tolkade för Idun af Karl Bcn %on.
I I: Austral, Feernas land.
— En obligatorisk fara, några ord till mödrarna om vaccinationen; af 67.1.
— Iduns panopti- kon^ Blondin eller brunett?
A ?nom dc jilumc.
— Återskänkt; skiss af Mathilda Roos.
(Forts.).
— God tor.
; en hvardagsstudie.
— En sallads- artikel.
(Forts.).
— Om böcker.
— Smänoti- ser från kvinnovärlden.
— Striden om hjär- tan; ur ett kvinnolifs historia, af Johan Nord- Ung.
Körslag till matordning för veckan 17 — 23 aug.
— Hushållet.
— Klädedräkten.
— H a n d - arbeten.
— Garderoben.
— Sällskapslifvet.
— Bakning.
— Toaletten.
— Frägor.
— Svar.
— Breflåda.
(etablerad 1860).
STOCKHOLM 52 Vesterlånggatan 52 Specialité: Peruker för damer och herrar.
damfrisering verk- ställer Kamning och arrangerar Brudklädsel.
Allm.
tel. 2418.
[2170] Wien 1 8 7 3.
Ä r ^ Ä o i Fril Erikssons K u v e r t e r!
För vinnande af utrymme realiseras under denna och nästa månad ett större parti Kuverter af flere olika kvalitéer och storlekar, i poster om 200 st. till 50 öre.
CARL MARTELL, [2312] Stortorget 3.
[2358] •r- Äkta Henrik i firmastämplade stycken innehålla ej frätande lut, äro goda och billiga.
Re- kommenderas åt alla sparsamma och praktiska husmödrar.
välför- sedda detaljafiärer.
Hvarje tvål är billigast och Möbel-Affär, SVENSONS Fröhandel 17 L=a nygatan 17 Järntorget 83 rekommenderar ett stort, välsorteradt lager af såväl de mest eleganta som enklare möbler, hvaribland Förmaks- och Salongsmöbler i nya och smak- fulla stilar, samt flere sorters Enkel- och Dubbeldivaner af bästa konstruk- tion.
[2357] Q a o I ^ O?
* prima Holländsk kross-, y7 ö kilo, Farinsoc- ker från 55 öre kilo, prima svenskt toppsocker 68 öre kilo.
OUt / rvtJI, \ Tn - Ppo, l Y c t l l C, öre r e - O » o r kilo hos sr Lagerstedt &amp; Johanson, [2365] F ör en 16 års flicka, som under vin- tern skall vistas i Stockholm för konfirmationsundervisning samt studier, önskas inackordering i bildad familj, helst där franska eller engelska talas.
Onskligt om i hemmet jämnåriga fin- nas.
Svar med uppgift å pris sändes till » Inackordering », Åmål, p. r.
[2351] " O ^3 o CO O EJ z a M Hildur Andersson T3 03 h S CO Husmödrar m.
fl.!
Låten icke edra matvaror taga skämning.
Genom att begagna CO §!
i s ' £ ' 3 « o R ekvirera gratisprofver å Papper och Kuvert fr. H J A L M A R P E T E R S - SON &amp; C:i, Pappersaflär i parti och minut, Karlstad.
(G.
17472) [2006] Seltersvattenapparat!
11 Å 12 Klara lorra Kyrkogata 12.
A Z * a ^ — i ° •S Föreståndarinna vid N o r r k ö p i n g s högre skola för kvinlig ung- dom, adr.
Norrköping.
12243] 3:dje huset fr. Drottninggatan.
Fridfull och angenäm bostad för re- sande, med eller utan inackordering till billigaste pris.
Framhålles särskildt för dem, som ämna besöka läkare, samt skolungdom, emedan läget är nära Norra Latinläroverket och Tekn. skolan.
a g Löfholm.
Privat Hotel SALEM, u „ a " Bort, 15 — t?
Gamla Kungsholmsbrogatan, Stackholm,.
53 K " o - w 3 Ja o ' SUO KS 1?
to - [2363] Vilhelmina Sparsamma Fruar!
Gammalt ylle och ull emottages till spanad, väfning af såväl hand- som maskinväfda tyger, äfven pas- sande till gardiner.
Schalar, fil- tar, doffel, utmärkta kläden till herrkostymer m. m.
OBS.!
Hvar och en får sitt ylle tillbaka i form af garn eller väf- nader.
OBS.!
Spånadsafgiften den billigaste här på platsen.
Telefon 2 6 5 3.
[2266] fl £ Arsenalsgatan N:o 1 A &amp; 2 C.
Familjer, s o m ö n s k a anvis- ning ' p å d u g l i g a o e h s a m v e t s - granna yngre lärarinnor för sina barn, k u n n a e r h å l l a s å d a n af undertecknad m o t insän- dande af postporto.
[1172] a 0; laka myggor! » ir enhvar or-, - ak utropa un- der denna års- tid, då de plåg- samma myg- gen blifva för efterhängsna.
Den klåda, som förorsakas af mygg- och flugbett samt sting af andra in- sekter, försvinner genom ett utmärkt och billigt medel jag härmed erbjuder.
Insänd endast 65 öre så erhålles en profask franko.
[2331] John Fröberg, Finspong.
0&gt; fl " O os fabriks- märJce.
Priskurant ut- kommer i da- garne och sän- des på begäran gratis.
[2316] prima grön Java 2 kro- k i l prima Santos 1,90 n stämplad med vid- stående bäst d. fru D.
Josephsons) $3 Gahns T v ä t t - T v å l ar Stockholms äldsta (f. '!
j KARL ERIKSSON, Perukmakare, 1872, 69. holin för studiers idkande.
Förutom daglig öfn.
i fransk o. engelsk konversa- tion kan äfven grundlig undervisn.
erhållas i dessa språk samt i tyska, spanska, stenograf!
och handarbeten.
Referenser och vidare upplysningar lemnas af fru Marianne Johns, född S u g n e t, 8 B Kardnansmakaregatan, 2 tr. [2140] ~ &amp; Glasögon f r N:r 6 4 1.
Färsk sill rensas och benen af- tagas sköljes hastigt och torkas väl.
Sedan nedlägger man sillen uti en kruka och beströr hvarje lag med fint salt, socker, hvitpeppar och mycket dill.
Ättika slås öfver och efter 12 timmar är den färdig — är utmärkt till smörgåsbord, och kan hålla sig en fjorton dagar.
Ange.
Medalj i Stockholm I 866, Köpenhamn S y l t s o c k e r billigast hos Fredrik S y d o w, Klarabergsgatan 25. pä hvilken man för 20 öre erhåller 4 fla- skor selters vatten.
Pris med alla till- flbehör kr.
5, pulfver |20 öre pr sats.
Expedieras t. lands- orten mot efterkraf.
Emballage 50 öre.
Emil Uddenbergs Bosättningsmagasin, Brunkcbcrgslorg 11, Stockholm.
PRBSERVITAS.
kunna matvaror af alla slag, råa som kokta, bevaras fullkomligt friska ganska lång tid, och detta utan nämnvärd kostnad eller möda.
Handelskemists intyg samt de mest ampla loford om dess an- vändning föreligga.
Säljes hos hvarje välfournerad specerihandlare a 60 öre pr paket samt i parti genom hufvudförsälj- ningen i Stockholm.
J.
E r i k s s o n, A l l m.
Telefon 6 1 3 6.
[214S] Banyuls-Trilles.
Ett aptitgifvande, magstärkande vin, afsedt för convalescenter och svaga personer i allmänhet.
Rekommenderadt af många hrr lä- kare.
Pris för butelj kr 3: — hos Högstedt [2354] [2327] &amp; Co„ Stockholm, 32 Regeringsgatan.
Hos Svanström &amp; Co, Myntgatan I, Drottninggatan 9, Södermalmstorg 4, Norrmalmstorg |, S^o / n Pergament- papper Wufvudlontoz: att användas vid öfverbindning af syltburkar.
[22521 dia Mynttornet 7.
[13661
ombesörjer genom fullt kompetenta personer uppköp i alla möjliga branscher g r a t i s åt Iduns abonnenter och för uppdrag åt andra mot en obetydlig ersättning.
saker (dock genast) mot fraktkostnaden.
Kunglig Otto Hofleverantör 27 Gillbergs Etui- &amp; Portfölj fabrik, Specialaffär för alla finare arbeten i lä- der, plysch, sammet och siden etc. 36 &amp; 38 H a m n g a t a n 36 &amp; 38.
Telefon 4 9 7 0.
Rekommenderar sina tillverkningar af alla slags Etuier, Portmonnäer, Plånböc- ker, Portföljer, Damväskor, Sy- &amp; Smycke- skrin m. m., i vackra mönster.
Montering af Tapesseriarbeten.
Infattar Akvareller, Fo- tografier o c h Planscher i r a m a r med passepartout eller kar- tonger.
R a m l i s t e r till b i l l i g a pri- ser.
O b s.
Fullständigt snickeri i fabriken.
Goda varor.
Egen tillverkning.
Billiga priser.
[2273] en ny konkurs massas räkning realiseras: 1,000 st. Celuloidkragar som kostat o,6onuo,25 2,000 par Damstrumpor » &gt; » 0,30 &gt; &gt; 4iS° * 2,50 » 7, — &gt; 3,75 &gt; 9,50 » 5, — 1,700 st. Barnkoftor hemstickade 1,450 » helylle-Tricot kläder 3 — g å r » 2,000 » ext.
i:a Dam- koftor, hemst.
&gt; t,6oo » ext.
i:a Mansrockar hemstickade 600 » » 10, — » 5 5 o » » 6, — » 3,75 västar, hemst.
&gt; » 4,50 » 2,50 7 » Germania d:o hemstickade Till det otroligt billiga priset 2,50 säljer jag, när minst | dussin tages, en ny sorts hemstickade extra prima Trikotkläder för 3 — 7 års gossar.
Som antagligen ett mycket stort antal be- ställningar kommer att ingå, förbehål- ler jag mig 14 dagars leveranstid.
A. Williamson, Vesterlångg.
57, I tr. [1936] Stockholm.
400 » helylle-Chewiotbyxor, Norrk.
» 4,50 » &gt; 7, — &gt; 4,20 8,000 » fin-fint kladningst.
» 0,80 &gt; 0,63 2,000 » halfylle diagonal (det starkaste byxtyg 05 Vesterlånjptan 05, telefon 6 5.
^c= ?7=ii==r7=icrpi-,. — IL — i l U H v a r j e husmoder, som sätter värde på att vid hembak- ning erhålla goda småbröd och tårtor, spis- och knäckebröd, olika sorters lim- por, olika slags karameller och glace samt god jäst m. m., m. m. bör in- sända 75 öre i frimärken till C. O. Ek- blad &amp; Comp:s bokhandel i Vestervik, då portofritt erhålles en tillförlitlig S a t s - b o k för nämnda ändamål.
[2167] Adolf Bonniers förlag: Rådgifvare för husmödrar.
En samling råd och upplysningar j för hemmet och hushållet.
Bearbet- ning från tyskan af 0.
H.
D.
Med | 68 upplysande träsnitt.
Pris 3: 50, | inb.
4: 50.
N ' .ringsmedel o. deras näringsvärde.
Inköp af näringsmedel.
Råa näringstne- J dels förvaring.
Inläggning o. konserve- I ring.
Näringsmedlens tillredning.
V a t t - [net i hushållets tjänst.
Kokkärl o. h u s - I geråd.
Arten o. beredningen af olika \ slags blandningar.
Spiselns o. kakelug- nens skötsel.
Ordningen i hushållet.
Tvätt.
Fläckars borttagande.
Sprit- och I fotogenlampor.
Striden m o t olryra.i h u - [set o. köket.
Praktiska vinkar för varma I och kalla dagar.
Helsovården i familjen.
{Sjukrummet.
[2149] Svea Damlifvet.
Tillverkadt af finaste kamgarnstyg i endast moderna mönster, blusfason med sleif, pris pr st. 3 kr.
Order expedie- ras till landsorten mot efterkraf.
[22G9] A. Williamson, Stockholm.
B c r g s g a t a n 81 Carl Johansons M ö b l e r i n g s - a f f ä r, [2306] Stor Drottninggatan 4 5 utställning: och en tr. 4 5, a f M ö 1) 1 e r i m o d e r n a o c h a n t i k a m ö n s t e r.
meddelar mest Lifförsäkring och Lifräntor.
praktiska 1890 kommer att » 2, — 200 dussin näsdukar » 1,50 400 par Kronkorderoj-byxor » 2,75 [2322] 900 meter Kronkorderoj &gt; 0,90 28 Hufvudkontor: Drottninggatan 28.
1,800 st. hemstickade Tricotkläder 3 — 6 år (ny sort) 2,50 Smedman den äldres 1,100 &gt; Imit.
Jäger-Tröjor till 1,10, 1,25 1,50 1,400 par » Jäger-Kalsonger » 1,10, 1,25 1,50 2,000 st. Extra i:a hemväfda Förklädstyg 0,50 600 dus.
i:a hellinne Téservetier med röd 200 bard och frän 2,50 » Hemväfda ext.
i:a fållade Boräs- Nasdukar coul 2,25 1,700 st. Extra fina hemstickade Flick- Klädningar 3 — 6 år 3,50 Profver endast dd 20 Öre bifogas.
A. Villiamsson, Stockholm.
Vesterlånggatan 5 7, 1 tr. upp.
[2018]!!
Husmödrar!!
Hafven I ej försökt » Pamelo- pulver » ännu, så gören det genast.
Af endast Pamelo och vatten ko- ken I den läckraste kräm; hvarken saft, socker eller potatismjöl be- höfves!
Säljes i paket å 50 öre.
Kraga i närmaste handel, om det finnes där till salu, i annat fall kunnen I rekvirera direkt från fabrikanten A Winlher, Karlstad.
Handels-Skola, S t o c k h o l m, S t o r t o r g e t 16.
A l l m.
telefon 21 77.
Undervisning i alla merkantila ämnen samt lefvande språk.
Anmälningstid kl. y ', 1 0 — 2.
Söndagslektioner från början af oktober.
Dugliga biträden erhållas från skolan.
Revisioner och bokföringar verkställas.
Obs.!
Å bref anhålles om fullständig adress.
ni GUSTAF HOLMBLOM KåPP-FÅBBIK 38 Vesterlånggatan 38 Nedra botten, I 0.
2 tr. upp.
[1362] .. 1 1 •• 1 1 [2317] På W i l h e l m B i l l e s förlag: Huru männen iria.
Den ödesdigra frågan med dess svar af A g n e s S t e v e n s.
Pris 2: 25.
IE =T7 =13C=; [2138] Bärviner, Bärsafter af och Ättika Stärkelse, svenskt fabri- kat, gifver lin- net, utan att för- störa det, en bländande hvit färg.
Till salu hos alla speceri- handlande i ri- ket.
[1487] prisbelönta tillverkningar försäljas hos hrr specerihandlande.
Se Idun för fredagen den 25 april.
|) ^ ~ Viner och safter försäljas på hel- och halfbuteljer, tredubbel ättiksprit pä större flaskor, alla försedda med etiketter, innehål- lande fabrikens namn.
[1896] u o ä23, B e l l t e l e f o n 11 9 7.
A l l m.
telefon 6 4 7 7.
S:t Galmier, det på kontinenten, isynnerhet i Frankrike, mest använda läskvattnet är förordadt a f svenske läkare och rekommenderas som en lätt och helsosam dryck på grund af nedan stående: Utdrag ur protokoll vid Svenska läkaresällskapets sammanträde den 27 maj 1890.
§ 6.
H r Sonden omnämnde, att artiflcielt S:t Galmier-vatten a f fabriken Svea införts i marknaden, och förordade dess användning såsom läskedryck i stället för de allt för mycket använda biliner- och vichyvatlnen.
Dessa starkt alkaliska vatten kunde svårligen vara lämpliga att förtära i de mängder, som mången, ej minst i Stockholm, plägade göra, och det skulle, enligt hr Sondéns tanke, vara vida nyttigare att såsom läskedryck förtära sådant vatten som S:t Galmier, hvilket också pä kontinenten erhållit vidsträckt användning i detta hänseende.
Bätt utdraget betygas [23011 M. Sondén.
» 0,95 bjuda på i skjortväg) u Bryggeri-Aktiebolaget Sveas Mineralvattenfabrik, 2,000 st. Stanleys-Skjortor (dessa äro de finaste I nytt läskvatten, som finnes) i endast moderna mönster sommaren f| OBS.!
LUDV.
AXELSONS Guld-, f|| • Silfver- &amp; Nysilfvermagasin.
St. |!
U sort.
lager t. allra lägst möjl.
pris.
U| fl Förlofningsring.
af brukl.
storl.
på fil lager.
Bep.
o. omförsilfring.
utf.
„ J utmärkt väl och bill.
Äkta stenar, [] guld och silfver uppköpes.
[2219 f G a l m i e r, » 2,75 1,000 m. korderoj dubb.
br.
helylle [1349] tillverkningen under kontroll af hr professor med.
d:r S.
J o l i l l.
&gt; Extra i:a dam- 600 par lialfylle Diagonalbyxor Dubbelt porto torde medsändas.
S:t Billigast af alla, 1,200 Sex för femton!
december är 3:dje dragningen i Kulturhistoriska Föreningens lotteri på konst-, industri- och slöjdföremål.
Lotteriet omfattar 10,000 vinster, värda 175,000 kr., och med hufvudvinster af 2,500, 2,000, 1,500 och 1,000 kr.
värde.
Lottsedlar till 2 och 3 kr.
säl- jas i alla boklådor.
[1939] För Alla skickas mot efterkraf och få, när varans art sådant medgifver, returneras ib- » O [1736] a CD o
DUN 189Ö S U C HAR D I tarje välsorterad detaljaffär i Skandinavien samt i Barnängens Försäljnings- magasin, Vesterlånggatan 47, Stockholm, försäl- jas följande artiklar af prima kvalitet och m e d elegant utstyrsel: 20 Guld- oeh Silfvermedaljer.
Suchard ' S Chocolad.
Barnängens Liljekonvalj-Eau de Cologne, Erkändt utmärkt kvalité.
Samtliga Suchard ' S Chocolader äro garanterade ren Cacao och socker utan tillsats.
utsökt fin, uppfriskande och ren med rik, naturlig och varaktig liljekonvaljdoft.
Eau de Cologne RoyaEe, Eau de Cologne for Gentlemen, Eau de Cologne Excelsfor, i Eau de Cologne Concentrée,.
ai.
SucharrPs Praliner, Gianduja, Noisefrtes, Nougatines och andra dessertohocolader rekom menderas.
Ärade konsumenter meddelas, att fordna paket, Pure Påte, osockrad chokolad med blå etikett, numera säljas i kiloförpackning med rödrutigt omslag, bärande fabriksmärket.
Detalj- priset pr | - och J-kilokaka är 50 öre och 1 fer.
Kvaliteten har ej under- gått någon förändring.
[1342] m som genom sin friskhet, renhet och likedora pä verklig vällukt öfverträfla alla andra i handeln förekommande fabrikat i denna bransch.
Sär- skildt kunna dessa sorter rekommenderas mot hufvudviirk, dåsighet, nervositet etc. Barnängens Parfymer och Essencer m e d rikaste naturlig blomdoft i smakfullt utstyrda flaskor.
Stort urval.
— Barnängens Balsamiska Amykos-Aseptin.
.
- " Fabriksmärke.
SUCHARD 49 H Ä G E R &amp; C o: 49 Tvål, Essencer, 1 Genom sina milda, men kraftiga egenskaper är denna Aseptin ovilkorligen att före- J draga framför hvarje annat preparat i denna bransch.
Se vidare den beskrifning och de intyg frän Nordens förnämsta läkare hvilka åtfölja hvarje flaska!
11725] Största sortiment af 4 9 Regeringsgatan 4 9 Stor Halfårs-Realisation af kvarvarande sommarlagret, såsom: Kostymer — m. m. hos från 25 kr.
Paletots » 15 » Resrockar - » 30 » Ett större parli lätta Sommar- jackor, Byxor och Västar till bil- liga priser.
w C.F.Dufva Drottninggatan Nattrockar, Jagtrockar, Prome- nadrockar, Kontorsrockar, Bon- jourer m. m. m. m.
[2340] Måttbeställningar emottagas fort- farande af l:a klass arbete och snitt till våra kända, billiga priser.
Stor lager af fl U D U i!
Ylleskjortor, [| D U.!
Tröjor och Kalsonger realiseras mycket billigt.
Praktiska arbetsskolan för barn och ungdom, liögre läroverk för flickor och gossar.
flQQ I Läroverket, som äger dimissionsrätt, mottager flickor och gossar från ny- börjare till sädana, som beredas till studentexamen eller praktiska yrken.
Valfrihet i afseende på läsämnena.
Handarbete och slöjd.
Undervisningen i lefvande språk så ordnad^ att lärjungarne under årens lopp äfven lära tala språken.
Stor lekplats.
Arsredogörelse i Flodins och Fritzes bokhandel.
An- mälan hvarje onsdag och torsdag kl. 10 — 12 i läroverkets lokal, Brunkebergs- torg 2.
[2334] K.
E. PALMGREN.
74 OBS.!
Q Q I Vesterlånggatan 74 OBS.!
Nouveauté: % dessa dagar utkommit:) * &gt; Pianomagasin.
F l y g l a r, P i a n i n o s, Tafflar och 1 Fisk-Kokbok, f &gt; (• {Innelållande cirka 150 olika fisk- * C rätter, hvaraf cirka 50 äro af) * « « ^ Orglar från la och utländska utmärkta Fabriker till de billigaste priser.
För instrumentens bestånd ansvaras.
Äldre Pianos tagas i utbyte.
OBS.
Ständigt lager af Flyglar från Bluthnei och Pianinos från Q. Schwechtens berömda fabriker.
en svensk linsmor, ^ 50 öre.
) * (JUST.
PETTEESSON &amp; Komp., IMF " " Bör kunna bereda en väl behöflig omvexling i hushål-) * lens sommar-matsedlar.
[2263] 38 Regeringsgatan 38.
Flyglar, Tafflar och Pianinos från J.
G.
M a l m s j ö.
Nouveauté: Kostym- 74hMC:i7.
Dufnäs Nya Tvättinrättning.
Byx- och Paletots- och tyger.
Västtyger.
[2255] • J Q| | A ^gg^ IvflVfl • I • Tvättar endast för hand i förening med lufttorkning- Tvättkläderna hemtas och återställas gratis efter till.
S l pä Kontoret, Birger Jarls Bazar vid Norr- malmstorg.
Allm.
telefon 8519.
[21351 s ä e s e [1S6T7] Prisbelönade B STICKMÅSKIlTEn| WfåT~ Endast 40 14 dagar.
" US® f O v i l k o r l i g Slut-Realisation.^ Hela mitt rikhaltiga lager uti lokalen n:r 19 Drottningatan, 1 tr. upp, bestående af Möbeltyger, Gardintyger, Mattor, Borddukar, Divansmattor, Orientaliska Mattor o. Broderier m.m. till de d. å.
Obs.!
Obs.!
måste ovilkorligen shitrcaliseras på 14 dagar lägsta reducerade priser, då denna lokal är ifrån den 1 okt.
till J.
&amp; C.
G. Bolinders Mek.
Verkstads-Aktiebolag uthyrd.
Profver och tyger till aftagning utlemnas ej.
Gaskronor och andra inventarier kunna få öfvertagas billigt.
JOHJf LE1IAI, 19 Drottninggatan 19, I tr. upp.
Drottninggatan 4 0.
u Se vidare annonsen i månadens första n u m m e r!
[2366] ^ V T T ^ lyi iy ^ ^ ^ ^ ^ ^ i|y i^y ^ ^ ^ ^ " 9$ ^ [1922] El 5 r ^ Sängar, Sängfclä&amp;FF,; K.
M. LUNDBERGS Bosättningsmagasin N:r 7 Storkyrkobrinken N:r 7 L4é [2367] Juvelerare L. LARSON &amp; C:o, ÄSÄÄTafik
