# ID: svediakorp-per763
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1890
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 23,189
# sentences: 1,301
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 29 (135) Fredagen den 18 juli 1890.
Annonspris: Tidningen kostar endast I kr.
för kvartalet, med 35 öre pr petitrad (10 stafVelser).
Iduns- Mode- och Mönstertidning För » Platssökande » ocli » Lediga platser » I kr.
65 ö r e; 25 öre.
Utländska annonser 70 öre pr petitrad.
postarvodet inberäknadt.
Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG.
Träffas å byrån kl. 10 — 11.
A l l m.
Telef.
6 1 4 7.
3:dje årg.
T J T G R I F N I N G R S T I D: ävarje helgfri L Ö S N U M M E R P R I S: fredag.
1 5 ÖRE (vid kompletteringar).
Byrå: Drottninggatan 4 8, 1 tr.
Prenumeration sker i landsorten å post- anstalterna, i Stockholm hos red., i boklådorna o c b tidningskontoren.
H i l d a Wijk.
ffflfjn skön kvinna är (5J) en världsmakt », sä- ger Heinrich Hei- ne, och, bevars väl, vi instämma, vi instämma af fullaste öfvertygelse, ej blott af artighet.
Men, det gifves tvä slags skönhet, anmärka vi med vår störste skald.
Det gifves två slags skönhet, sköna Hilda: en yttre, den kan konsten efterbilda, en annan, inre, hjärtat mera kär, den är af G u d; hans bästa dikt hon är, en dikt, af änglar som af mänskor läsen,J oeh återskenet är hon af hans väsen.
Lycksalig du, som bägge två förent, hvad formen eger skönt, hvad själen rent — beundrad, kär för landet som för staden, en lilja, men med himmelsk dagg på bladen.
Hur himlens dotter på sin fader brås I Ja, du är lycklig du — men stackars oss!
Det jordiska af den lilja med himmelsk dagg på bladen, som Esaias Tegnér med ofvanstående dikt beredt en ovansklig minnesplats i sitt skald- skaps ständigt grönskande örtagård, är nu falnadt härnere, men det, som är af Gud, har till Honom återvändt.
Erik d.
14:desoch Ka- tarina Månsdotters enda dotter Sigrid blef, som man vet, gift med Hen- rik Klasson Tott.
Ser man i Adelns Ättartaflor, skulle ätten utslocknat med deras sonson, grefve Klas Tott, drottning Kri- stinas ryktbare gunstling; men slägttraditionen vill veta — och för oss har uppgifvits, att bevis här- för lära finnas i det Ber- gendahlska familjarkivet å Lerum • — att ättlingar af Sigrid Wasa och Hen- rik Tott nedgått i de ofrälse leden under det antagna namnet Brinck, en vestgötaslägt, som ännu blomstrar i flerfaldiga ätte- grenar.
* Grosshandlaren i Göte- borg Magnus Prytz ingick äktenskap med en ättling af denna familj Brinck, och deras dotter Hilda föddes 1810.
* * Hon upp- växte, allt rikare på inre och yttre skönhet.
Och i mera strålande nordisk fägring, Wasa-fägring, glänste ej själfvaste Ceci- lia Wasa än den 22-åriga * Tillhörande dessa för- modade Vasaättlingar finnas flere af vår svenska samtids bekanta personligheter: ton- sättaren Andreas Hallen, skriftställarne Birger Hallen och Klas Ryberg m. fl.
* * Hennes broder Måns Prytz blef Göteborgs Han- dels- och Sjöfartstidnings grundläggare.
En hennes kusin var den bekante spi- rituelle] författaren och ton- sättaren auditör J.
M.
Rosén.
IDUN A l l t skönt, s o m uppblommar på j o r d e n s rund, Skall i dag eller m o r g o n dö, ungmö, Hilda Prytz, som 1832 för lifvet räckte handen åt den då 46-årige framstående köp- mannen och politikern, kommersrådet Olof Wijk.
Hennes lif alltsedan kan sammanfattas i få, men betydelsefulla ord: hon var till sin död en älskad, en firad oeh beundrad, lycklig, dygdig ocb god kvinna — hvad behöfver mer sägas!
Denna död inträffade i Marstrand d.
23 sistl. juni.
I den stad, där hon födts och hvars främsta qvinliga stolthet och prydnad hon så länge var, väckte dödsbudet allmänt deltagande, och Göteborgs främste runoristare, den finkäns- lige och varmhjärtade gamle Axel Krook vitt- nade: Månget öga tåras vid detta dödsbud och månget hjärta känner smärtans kramp, ty den nu hädangångna var känd och älskad i vida kretsar, ingalunda minst i dem, där behofvet och nöden dväljas, hos de fattige, vare sig nere i samhällsdälderna eller högre upp på rang- skalan, där nöden för visso mången gång är mycket tung ocb lidandet djupt, fast de helst dölja sig.
» Gamla fru Wijk » var dock den, som ännu i lifvets vinter sökte upp dem, af- torkande mången tår, lindrande mången nöd.
Men det var äfven en intelligent och fin- bildad åldrig dam, som lifligt följde med da- gens företeelser på olika områden oeh gärna uttalade öfver dem sitt alltid klara ocli rediga omdöme, hvarför hon ock var en mycket in- tressant dame, till hvilken man gärna lyssnade, oeh genom hvars goda minne man kunde er- fara nöjet af ej sällan spirituelt berättade håg- komster från långt tillbaka försvunna dagar, då kommersrådinnan Wijk ännu icke var enka, utan det ansedda kommersrådet och borgare- ståndets vid riksdagen talman Olof Wijks unga och sköna maka, som inom Göteborgs och Stockholms salonger var en stjärna, åt hvilken själfve Tegnér egnade sin hyllning.
Denna hyllning — här ofvan anförd — upp- repades flere år efter det den skrifvits i den lilla dikt, Tegnér 1846 sände i sin dotterdot- ters Gerda Rappes namn till hennes namne, den då blott ettåriga Gerda Wijk, Hilda och Olof Wijks enda dotter: Aldrig sedda lilla Gerda, blif så vacker som du vill, Ypperst bland de älskansvärda, sådant hör familjen till: endast — morfar det befarar — ej så vacker som din mor; farligt är det, som han tror, ej för dig, men dock för karlar, när du en gång blifver stor.
Vill du skön som mamma blifva, blif så god som hon också, så har morfar bedt mig skrifva, fast jag ej det kan förstå.
— När en gång hvarann vi famne vi fundere däruppå; glöm till dess ej bort din namne.
Mindre kändt torde det vara att Hilda Wijk äfven besjungits af två andra sin ungdoms skalder.
Sålunda skref 1834 Bernhard von Beskow till henne: Som jorden vidsträckt är det Skönas rike: hvart känsligt bröst är undersåte där; men Dygdens värld är himlaljusets like, dess rymd bebodd af idel änglar är.
Väl den, som stödd på oskulds liljestängel förenar jords och himmels täcklighet, går genom lifvet som det skönas ängel och kan en gång som Dygdens lemna det.
189Ö Och där rosen rodnar i denna stund, Snart tumlar sig stormen i s n ö.
Och så här 1840 von Brinckman: Fängslar din skönhet blott?
N e j!
själens och käns- lornas klarhet sprider en helgonglans kring din förtjusande bild.
Skämtande leker du väl med kärleken, glädjen och nöjet, dock en beundransvärd säkerhet bor i ditt bröst.
Blomman vi se, som af solen, af vindarne smekes och fläktas, men af en grundfast rot stödjes och friskas hon jämt.
Gerda Wijk — nordiskt fager som sin mo- der, älsklig, blid ocb öm — blef förenad med n. m. öfversten Johan Lilliehöök, hjälten från Magenta och Solferino; hon gick ur tiden i da- garne sju år före sin moder; vid dennas graf stå i sorg samtlige hennes söner: Olof, köp- man, Andra kammarens välbekante, högt ak- tade f. talman, Erik ocb Carl, äfven köpmän i Göteborg, samt Ivar och Knut, godsegare.
Birger Schbldström .. Gifven aldrig edert hjärta åt någon annan kvinna än henne, i hvars närhet I blygens för onda tankar!
P.
A. Gödeeke.
O i d Zf ' örsl i kupén, när soarén var slut, på tu man hand man möttes en minu » ' Sn magnifik supé och sherryn seda Tdan fick ej något svar: hon halfsof dan.
jtion var hans hustru, han var he man — för främmande de glömde bort hvara " Och nära var att lyckans fé, den b för alltid vikit bort från deras sida.
" Och nu det är som onda drömmar som öfver lifvet högre dager grytt.
3 barnaögon, strålande och klara, hon läser tusen saker, underbara.
ZNju hennes lif Ull sist har fått ett m och hjärtat ödmjukhet och viljan stå den lille hennes blick med ens försto och hoppet återskänkt, som hon förl v a g g a n.
Till festligt upplyst sal, där dansen g dit mera icke hennes längtan står.
laddad, under sidentak Jlär i den tysta, trefna lilla kamma " gp&gt; den lille sofver i sitt korggemak.
gladt i kvällen ~Vch mamma stilla står bredvid där och skymningsbrasan dröm- mer h ' hela världen för sin älskling glömmer.
spetsar (här framför vaggan kan da henne s Åyå år tillhaka hennes tankar gå här — lyckan bor, har sofver ju bébé, hur litet kände hon till lifvet då!
och ofta nog på dörrn syns någon g fflu först hon vet, hvad kärleken och vill tvänne trogna armar hustrun ta ...
säga: ej njuta blott, men lida för att äga.
Daniel Fallström.
3&lt;örr tog hon lifvet tanklöst, utan sans, på rosor var det hela blott en dans.
ijch balens brokiga och glada vimmel En viktig och grannlaga fråga.
Waldteufcl gjorde med en vals Ull him- mel.
Ar det nyttigt att låta en ung flicka växa tipp i fullkomlig okunnighet om intima förhållanden i den mänsklig turen, eller månne en om dessa förh Så blef hon kär — ett härligt svärmeri den okunnig ungmö bättre bevarar si med många kyssar, intet allvar än i. den, som på ett rätt sätt blifvit inv Zf ' örlofning, bröllop — praktfulla i dem?
bu- Det var också en fråga!
utropa bespot- ketter, tarne med ett » pikant » leende och söka en wcddinglripp och nya toaletter.
komma ifrån ämnet med någon krystad c kvickhet.
Det var också en fråga!
mumla skenmoralisterna med vanlig tankeytlighet Så, hemma, lifvet tog sin gilla gång och vilja — ej höra talas om det » opassande » hvar enda afton i en ny salong.
ämnet.
Den allvarliga, tänkande kvinnan däremot, hvilken har en klar uppfattning Dylan glömde nästan, att det fanns i värl- af, huru djupt just oförklarade ting ingripa den i människans lif, måste anse det som sin en vrå, som kallades den egna härden.
plikt att bortlägga den vanliga tillbakadra-
1890 IDUN 351 genheten oeh uttala, hvad hon anser nyt- unga flickan måste lära sig förstå, att en- rinna genom lifvet, hvilken med maken de- tigt för sitt köns bästa.
dast den platta, tanklösa människan kan lar allt, nöd och lust, genom öfverseende, klok fördragsamhet leder honom till det Beträffande sann blygsamhet, hvad som uppfatta dessa förhållanden tvetydigt.
passar och icke passar, hvad som är till- Moderns läppar skola i de flesta fall goda och sålunda fängslar honom vid sig.
Drömmen om en ideell, aldrig grumlad låtet och icke tillåtet, råder i allmänhet stor mindre säga något nytt än sådant, som begreppsförvirring och tarfvas i sanning en kan föra till sundare åsikter; ty fullkomligt lycka är en fata morgana, åt hvilken ingen noggrann undersökning.
aningslös torde en ung flicka i vårt kultur- brud borde sorglöst öfverlemna sig.
Häg- ringen försvinner, och mången ung hustru Det finnes otaliga människor, som för- lif ej ofta växa upp.
vexla en genom slumpen eller föräldrarnas Skolkamraternas och i synnerhet Ijänar- ryckes omildt upp ur sin flickfantasis gyll- aktsamhet gynnad tanklös okunnighet med nes hemliga hviskningar kunna verka skad- ne drömmar samt blickar grymt besviken dygd.
Hade de rätt, eller bestode det kvin- ligt; icke så en moders eller samvetsgrann ut i det prosaiska hvardagslifvet.
I stället liga värdet i ovetenhet, så hade ju den läkares allvarliga, förtroendeväckande ord.
för den svärmiska kärlek, i hvilken hennes fransman, som kallade hvarje gift kvinna Under det läsningen af vissa romaner, hvil- hjärta ville sola sig, mötes detsamma ofta » en fallen ängel », endast uttalat en tröst- kas sentimentalitet måste betecknas såsom af en kännbar köld från den i mannens lös sanning.
Lyckligtvis är emellertid kvin- den farligaste och mest lockande fernissa dådkraftigare, själfständigare individualitet nans sedliga värde ej någon flyktig vårens för sinligheten, utöfvar en från orena af- inneboende egoismen.
Den ideella gemen- prydnad, utan en djupt i hjärtat rotad blom- sikter och obscent detalj måleri fri bok så- skapen med maken, på hvilken hon hop- ma, som i oantastlig renhet äfven då be- dan som t. ex. Klenkes » Kvinnan som maka pats, förefaller då den ur sina ljufva anin- varar den äkta kvinlighetens kyska blom- och moder » en mera nykter och helsosam gars himmel ryckta svärmerskan som ba- nal, nykter verklighet.
» Smekmånaden » är doft, när ålderdomens snö täcker hjässan verkan.
och den blygsamma förvirringens tjusande Skenmoralisterna, hvilka ej röra en hand, oftare, än mången anar, en hård tid, full morgonrodnad ej mera framtrollar något då kräftskador tära på samhällets märg, af inre strider för den finkänsliga kvinnan.
rosenskimmer på den bleknande kinden.
utstöta ett gallskri, då läkaren, som söker Därför måste modern i rattan tid till Hjärtat är hos matronan, den äldre gifta åstadkomma läkedom, blottar och sonderar riktiga dimensioner inskränka öfverspända kvinnan, hos hvilken såsom maka och mo- de sociala såren.
Emedan måhända deli- och omöjliga förhoppningar på framtiden.
der kvinnans ädlaste egenskaper utveckla kata saker härvid komma till tals, hålles Man bör ej lemna den mogna ungmön i sig, och som äfven i sitt lifs vinter beva- kvinnan i en okunnighet om sin egen or- okunnighet om sin organism, om sina kom- rar blygsamhet och behagfullhet som det ganism, som gör, att hon får plikta därför mande plikter som maka och moder, hvil- högsta goda, ej mindre kyskt är hos den med fysiska och moraliska lidanden.
En ka plikter hon måste fatta som sin allvar- unga flicka, som i ovetenhet blickar fram- mor, som älskar sitt barn, bör frigöra sig ligaste och förnämsta lifsuppgift, och man tiden till mötes.
själf från dessa vanliga misstag, som allt bör vårda idealismen endast i det hängifna Kan å ena sidan denna naiva oerfaren- för ofta möta oss, och ej försumma att och offervilliga kvinnohjärtats rena tempel, het endast af de insiktslösa betraktas som gifva sin dotter praktiska vinkar för hen- hvilket för alla tiders skalder gällt och evigt förtjänst, så vore det å den andra sidan nes kroppsliga väl, med hvilket det andliga skall gälla som poesiens egentligaste hem.
att visa en brist på poetisk känsla, om man så nära hänger tillsamman.
ville förneka den omedvetna enfaldens be- Kunskapen om den kvinliga organismen Förestående uppsats, så alltigenom be- hag.
Detta behag är så rörande och älsk- är äfven att rekommendera som det radi- ligt och förflyktigar dessutom så snart, att kalaste medlet till utrotande af alla falska, hjärtansvärd, hafva vi till väsentlig del hem- man måste rösta för att så länge som möjligt för långt gående emancipationssträfvanden; tat ur en af utlandets mest ansedda och i lemna den oskuldsfulla aningslösheten i fred, ty af denna kunskap framgår, att naturen dess förnämsta kretsar spridda tidskrifter.
så vida vi ej lefde i en realistisk värld och ställer för stora fordringar på kvinnan för Vi hoppas, att densamma måtte riktigt upp- vår organism ej vore så svag.
Som för- att uteslutande medgifva henne rollen af fattas och rätt behj ärtas äfven af våra sven- ska mödrar.
Måhända kan den ock gifva hållandena nu en gång äro, måste man förvärfvande part i samhället.
uppslag till ett allvarligt tankeutbyte, vare framför allt taga hänsyn till den praktiska Ehuru det rådet för en taktfull kvinna ståndpunkten, till familjens väl eller ve, och torde vara öfverflödigt, må till fullständi- sig muntligen, då tänkande kvinnor samlas, då visar erfarenheten, att de äro bättre gande af det egentliga temat ytterligare ut- eller skriftligen med Idun som tjänstvillig skyddade, som känna faran.
talas den åsigten, att en moder bör säga medlarinna.
Ämnet i fråga är af alltför Det vore ett brott att grumla det barns- sin dotter jämt så mycket som är nödvän- stor vikt för hela kvinnokönet och rör det- liga medvetandet.
Under antydan om, att digt för att varna henne för faran att följa samma alltför nära för att kunna förbigås barnet ännu saknar mognad och fattnings- ögonblickets strömningar.
Hon bör råda i en sådan tidning som Idun.
förmåga, kan man uppskjuta besvarandet henne att gent emot en älskad man söka af obekväma frågor till framtiden.
Ett lugnt kraft i det medvetandet, att hans ömhet och tröstande ord är bättre att rekommen- ofelbart skulle förflyktiga, om han förlora- dera än barska tillrättavisningar.
Dessa de aktningen för henne, och göra begrip- äro oförtjänta, ty intet är naturligare, än ligt för henne, att människan endast då f r å n dam-världen i f a n s.
att det efter kunskap törstande unga sinnet står högt öfver djuren, när hon genom sin Studier för Idun forskar efter allt lifs sammanhang.
För vilja förstår att hålla alla sina lidelser inom af Alvar Arfwidsson.
den lifliga lilla hjärnan är frågandet ett skrankorna, samt att förhållandet mellan behof.
De klokaste barnen äro också de man och kvinna endast och allenast genom II.
- vetgirigaste.
inre öfverensstämmelse kan varda helgadt Det » blå blodets » damer.
Den rätta tiden för hithörande förklarin- och varaktigt.
gar sammanfaller naturligtvis med den Att söka nå en dylik förädlande egenskap SjJen parisiska aristokratdamens lif är ...
kroppsliga mognaden.
Modern, hvilken, är framför allt kvinnans uppgift; det ålig- |f ja, hur skall jag uttrycka mig?
.
.
.
såsom fallet alltid borde vara, ständigt va- ger henne att genom inre älskvärdhet och &gt; Arbetssamt är det rakt inte, och häri rit sitt barns förtrogna och öfvat inflytande behag söka luttra mannens eldigare, men bildar hon en skarp kontrast mot medelklass- på dess hemligaste tankar, skall lätt finna flyktigare kärlek och förvandla densamma kvinnan, som i Paris mera deltar i det prak- vägen till sin dotters hjärta.
Till detta, till till en innerlig och oförgänglig tillgifvenhet, tiska lifvets arbete än någon annan kvinna i den medfödda rättskänslan och ärbarheten att med måtta och förstånd föra behagets Europa.
måste hon vända sig, då hon för den unga och dygdens spira och sålunda för hela Sysslolöst?
Ändå mindre!
Det finns tu- flickan vill förklara lifvets realism.
En takt- lifvet försäkra sig om den milda makt, som sen sätt att döda tiden!
full moder behöfva vi väl ej säga, att ett består eller faller med behagens gördel.
En Är det då angenämt att vara une femme ohöljdt, detaljeradt sätt för dessa förklarin- moder måste förbereda sin trolofvade dot- du monde?
gars lemnande är förkastligt.
Ju mera bildad ter på, att hennes framtida lif ej endast Om man är ung och vacker — förvisso!
och insiktsfull hon är, ju mera vidgad hen- skall varda den smekmånad, om hvilken O ni man inte är det —?
?
?
nes blick öfver lifvet, dess lättare skall våra skalder sjunga.
Hon bör göra klart Betänk, att det är inom den stora världen, hon lyckas betona det djupa allvaret af för henne, hur omöjligt det är att ständigt som de franska konvenansäktenskapen äro hvad som skall komma och genom den förblifva den älskades tillbedda ideal utan vanligast.
Den unga flickan kommer från vikt, hon lägger på detta allvar, hindra en fel och svagheter, och hänvisa henne till klosterpensionen och får sig ett, tu, tre, ge- lättsinnig uppfattning af förhållandena.
Den hennes kallelse som den trogna följeslaga- nom föräldrarnes öfverenskommelse, en man, J
som hon i många fall ej sett före förlofnings- dagen.
» Äktenskapets fröjder och bedröfvel- ser » få sedan samma proportioner som i bo- ken därom, där de fyra första sidorna äro egnade åt fröjderna, de återstående 350 åt bedröfvelserna.
Ä r frun ej någon skönhet och mannen ej plågas af svartsjuka, tillbrin- gar han dagens största del på sin cercle, sin klubb, och frun — ja, frun får roa sig bäst hon kan.
Efter en tid letar hon nog reda på » de tusen sätten ».
Men det finns tyvärr ett majestät, ett fruktansvärdt majestät, som heter Gomme il faut, och det har två lag- codexar: en för öfverklassen och en for un- derklassen.
För öfverklassen är lagen strän- gare, och det få dess kvinnor veta, då de vilja roa sig — och deras män äro på klubben.
* * * Klockan är fem på eftermiddagen.
Den unga markisinnan har låtit kupén rulla fram.
Hvart ämnar hon sig?
Det vet man ej ännu.
Hon har stigit sent upp — i motsats till parisare och parisiskor f. ö.
—, ty hon vill spara sin ungdom.
Hon ser trött ut, för- middagens timmar ha framskridit med dö- dande långsamhet.
Någon bekant har hon ej sett till, ty hon har mottagning blott en gång — en viss dag — i veckan.
En fin — det har varit triste, ohf triste å moiirirf Hon hade visserligen tänkt bikta sig, men uppsköt äfven den saken på grund af sin trötthet.
Men i all världen, hvart kan hon ämna sig?
Hon bar ju sin enkla morgonklädning!
Till dame-skräddaren!
La couluriere, sömmerskan, duger ej längre nu för tiden.
Hon har efterträdts af dam- skräddaretablissement, och de stora nouveau- tésmagasinen.
» Damernas paradis » har man kallat dessa ställen, i hvilkas salonger inte en, utan hun- dratals armar till Evas döttrar tala sitt för- föriska språk.
Här finnas alla slags ehiffons, d. v. s. detaljer, hvarmed en toalett blir ele- gant och modern.
Här tjusas ögat af de läckraste tyger, som finnas i världen, i alla färger, till alla pris.
Här finnes i toalett- väg allt, hvarom en raffinerad kvinnofantasi kunnat drömma!
I förbigående en anmärkning: det är de finaste, mest omtyckta och mest moderna stof- fen, som utbredas i dessa salonger.
De där- emot, som parisiskorna försmå — gå till ut- landet.
Och nu en rätt pikant detalj!
Det gäller för vår unga markisinna att profva t. ex. ett lif å la Pompadour, nu så modernt.
Prof- verskan, Vessayeuse, hemtar plagget och på samma gång — skräddaren själf.
Ty skräd- daren själf öfvervalcar profningen; han gör det äfven, då det gäller rätt intima artiklar.
Och hon, den unga markisinnan blottar sig utan tvekan.
Hon är, som alla sina landsmanin- nor, fri från allt pryderi, och hon finner det lika naturligt att visa sig i » negligé » för sin skräddare som för sin bårfrisör.
Priset på hennes lif 5, la Pompadour?
Det är nog ganska högt, men hon fixerade det från början — det var » det mesta hon ville ge ».
Det är endast simpla parveny-damer, som i hög ton begära » det dyraste, som finns! » * * Hvar skall en främling kunna få se Paris ' beau monde?
På boulevarden, menar en och annan naivt.
På boulevarden!
Aldrig i lifvet!
Nej, nå- gon gång i en operaloge — men det är knap- past fint nu längre • — oftare vid kapplöp- ningarna och med säkerhet i » Skogens », d. v. s. Boulogneskogens acacia-allé.
Påskens stora Longchampsfärd har ej sam- ma aristokratiska bouquet som förr, men att de vackra våreftermiddagarne göra sin vagn- promenad på Avenue de Longchamps, eller, som den familjärt benämnes, AUée des aca- cias, är fashionablare än någonsin.
Åh, ni skulle vara där, i ett ekipage, min läsarinna!
Ni skulle ta ' det för en dröm om all jordens glans och härlighet, en dröm, som förverkligats!
En blekröd eftermiddagssol, som från den blå himlen sprutar r^gn af glimrande guld- gnistor!
Skogens ljusa grönska, som skälfver i tusen nyanser!
Och omkring en, framför en, bakom en: en oändlig fil af svartglän- sande, eleganta landåer, ett förvirrande kaos af stora och små ekipager, kavalkader af ryttare, bländande toaletter i vårens färger!
Här är allting samladt: skönhet, rykte, börd och rikedom.
Men det har, detta » allt », en medelpunkt, till hvilken alla blickar mag- netiskt dragas: kvinnan.
Man är i galante- riets stad par préférence, och äfven i acacia- alléu är kvinnan den genom sin skönhet, sin grace och sin toalett dominerande.
Där är grefvinnan A.
, där är furstinnan B., se där är markisinnan C. och där.
.
.
, ja, hvem som åker där, är för den oinvigde svårt att säga.
Evidemment, voiei une filte ou une duchesse », såsom tenoren Elleviou yttrade om en dam vid hofvet.
T y äfven kameliadamer är det godt om här i acacia- allén, ehuru ej af det sentimentala slaget h, la Marguerite Gauthier — de äro döda för länge se ' n!
Öfverst på de glänsande ekipagen — i Frankrike lägger man, i motsats mot i Eng- land, mera an på ekipagen än på bästarne — tronar vid kuskens sida, en styfryggig betjänt med armarne i kors, skinande cylin- derhatt och, i knapphålet, egarinnans favorit- blomma.
Denna blomma, som äfven smyckar hästmunderingen, är vanligen rosen, kärlekens — och rojalisternas symbol.
Damen af värld kör aldrig själf, på sin höjd om hon gör en morgonpromenad.
Ser man en elegant dam agera kusk, så kan man vara säker om att hon tillhör de- mimonden.
Sak samma om hon har en pu- del bredvid sig i vagnen; äfven det stöter mot god ton och är särskildt utmärkande för demimondedamerna.
Vid hemkomsten väntar le inditre d ' hotel, eller kökschefen, som underrättar, att dinern är färdig: » Monsieur et madame sont servis.
' » (Na- turligtvis om ej » monsieur » föredragit att stanna på klubben.)
Middagstimmen framskjutes nu allt mer oeh mer.
Tiderna förändras.
Under Ludvig X I I — det var i början af 1500-talet, för- stås!
— dinerade man kl. 8 på morgonen, superade kl. 4 e. m. och gick till sängs kl. 6, d. v. s. före själfva tuppen.
Nu för ti- den äter man i finare familjer middag kl. •J8, 8, ja, till och med ^ 9.
Några tongifvande damer ha på sista tiden sökt ersätta dinern med » five o clock tea » i stark form, hvarefter en lättare supé intages före sängdags.
Men seden att äta middag sent — en i många afseenden utmärkt sed!
— är så fast rotad i Frankrike, att det en- gelska bruket nog aldrig skall vinna någon jordmån där.
(Forts. o. slut i nästa n:r.)
Om hårets vård.
|&lt;i n af de viktigaste fordringarna för hårets [T i vård, är att det ständigt hålles rent.
Hufvu- Ö M dets hud afsöndrar j u liksom huden på an- W£ dra kroppsdelar svett, fett och epidermis- (hud) fjäll, men är i ännu högre grad än andra delar utsatt för afsättning af damm och andra orenligheter.
Medan vi dagligen en eller flere gånger tvätta ansikte, hals, bänder och armar och åtminstone då o c h då bestå de betäckta kropps- delarne ett bad, tror man sig ha gjort sin skyldig- het mot håret genom att flitigt kamma, borsta och ingnida detsamma med pomada.
Ja, i all- mänhet råder en formlig vattuskräck just i denna punkt, i det man på det allra sorgfälligaste und- viker att en enda droppe vatten får fukta hufvud- svålen.
Intet under o m genom dessa underlåten- hetssynder många personers hufvud antaga en obehaglig, sur lukt.
Orsaken därtill är blott o c h bart försummad renlighet.
Hjässan behöfver tvättas likaväl som ansiktet.
Det behöfver därför ej ske med kallt vatten.
Kallt vatten kan under somliga omständigheter vara välgörande, men kan äfven i många fall skada, framkalla hufvud- och tandvärk och göra, att håret faller af.
Att en gång i veckan tvätta hufvudet med ljumt vatten skall säkert aldrig skada.
Man väljer därtill den lugnaste o c b mest ostörda tiden innan man går till sängs.
Håret upplöses och benas i midten, så att det faller fritt åt båda sidor och borstas så ut.
Därpå gnider man huf- vudet duktigt med ett i tvålvatten doppadt flanell- stycke eller borstar det med en väl intvålad borste.
Sedan öfvergjuter man hufvudet långsamt från hjässan åt sidorna medels en kopp med ljumt vatten, så att håret blir genomvått.
Till sist gnuggar man håret med en tjock, mjuk handduk, borstar det därpå och lindar o m det löst samt stoppar det öfver natten i ett nät.
Till tvättningen användes vanlig mild tvål utan alkaliska till- satser.
Vid mjällbildning är det nödvändigt att tvätta hufvudet ännu oftare.
Mycket nyttigt är härvid att använda röda äggulor, som man ingnider i håret och tvättar bort om en half eller hel timme.
Är mjällbildningen mycket riklig, nästan barkartad, måste man hvarje afton ingnida hufvudet med en i provence-olja doppad flanellapp och därpå med tvålsprit, eller o m huden är mycket känslig med flytande glycerintvål, hvarefter alltsammans sköljes bort med ljumt vatten.
Ett förträffligt medel till hufvudtvättningen är äfven klivatten, som beredes genom att en kvarts timme koka fyra matskedar hvetekli i en liter vatten o c h afsila kliet genom en linneduk.
Till och med den största hårrikedom kan genom dålig vård förderfvas.
Hårpapillernas verksamhet är ej obegränsad: det affallna håret kan fyra till fem gånger ersättas, men sedan blir grunden ofruktbar.
Man bör därför akta sig för att alltför ofta bearbeta håret med borste o c h finkamm, isynnerhet då hårförrådet redan förut lidit; genom den oupphörliga slitningen lossnar det i roten o c h faller af.
Af många rön är det bevisadt, att kallt vatten har ett skadligt inflytande på håret: man bör därför vid kallt bad ej doppa hufvudet i vatten, utan att vara försedd med badmössa.
Särskild omsorg fordrar behandlingen af håret efter hafsbad.
Man bör ej fläta eller sätta upp håret, förrän det, efter vattnets urprässning med en handduk, torkat i fria luften: först därefter kan man olja eller pomadera det Får håret ej torka väl, tofvar det ihop sig, blir klibbigt, smutsigt o c h antager en obehaglig lukt.
Detta obehag kan af- hjälpas genom att man först tvättar håret i ljumt vatten o c h sedan låter det torka i fria luften.
Därpå upphettas ungefär tre skedar kli i ett järn- kärl, fem till sex skedar eau de cologne hällas bland kliet o c h allt blandas väl.
Med detta alko- holiserade kli inpudras hufvudet väl o c h hela håret gnides därmed, hvarefter man använder den allra finaste kam för att få bort kliet; till sist borstar man sig med en tämligen härd borste.
IDUN 1890 Mot hårets torrhet och sprödhet fordras hårolja o c h pomada, hvarigenom det vinner i glans o c h smidighet.
Fikaså måste man akta sig för omått- lighet, ty en för stark glans på håret verkar i hög grad frånstötande och aftryck af det oljiga hufvudet på rockkragar, soffkarmar o c h kuddar - ses med allt annat än milda ö g o n; o m den obe- hagliga lukten vilja vi ej tala.
Hårets oljning eller pomadering måste rättas efter hur torrt det är; det är därför långt ifrån nödvändigt att före- taga den regelbundet hvarje dag.
Oljan fördelar sig bättre och genomtränger hela håret, medan pomadan fastnar mera utanpå, men gifver frisyren mera varaktighet och kommer håret att se rikare ut.
Begagnar man sig af olja, är den söta mandel- eller rena provence-oljan att rekommendera, likväl bör man ej köpa den annat än i små kvantiteter på apoteken; genom tillsats af några droppar rosen- eller bergamott-olja kunna vi själfva gifva den den önskade aromen.
Den flytande » paraffmen » som nyligen kommit i bruk kan äfven rekommenderas på grund af sin smidig- het, luktlöshet och sina egenskaper att aldrig härskna.
Detta gäller mindre beträffande den mångbeprisade &gt;vaselinpreparaten », emedan dessa icke sällan innehålla orena tillsatser.
m Min första lärarinna.
Ett minne af (Forts. o. slut fr. föreg.
n:r.)
jet har blifvit en modern upptäckt att finna, att så godt som allting i naturen är intressant och vackert på sitt sätt.
Den upptäckten hade vår lärarinna gjort för många år sedan och lärt sina barn.
Hon hade öga för allt i naturen, allt, som lefde, växte och utvecklade sig, föreföll henne fängslande, oeh ofta föredrog hon det karaktäristiska framför det fullkomligt sköna.
Hon förstod som få att se det fattigas och glömdas poesi.
I det hela var det hennes hufvudsträfvan att hålla oss uppmärksamma, vakna, närva- rande i ögonblicket, hvad det än kunde in- nehålla.
Så snart hon märkte, att vår upp- märksamhet slappades och våra tankar blefvo slöa, afbröt hon hellre en lektion med en loftimme, än hon lät oss fortsätta i halfsof- vande tillstånd.
Beständigt fängslade hon oss med något allvarligt eller gladt, med att egga oss att öfvervinna svårigheter eller låta oss känna det behagliga i, när något var lätt.
Sällan eller aldrig har jag känn t en människa, som så som hon lefde i varmt in- tresse for det närvarande, utan att grubbla på det förflutna och utan att bekymra sig för framtiden.
Hvad som än har varit, och hvad som än skall komma, kan j u en människa aldrig göra något bättre, än att göra det bästa utaf det närvarande, men det är så få, som inse detta och lefva därefter.
Också lefde vi så helt i det närvarande, att ingen af oss tänkte på, att vår lyckliga skoltid skulle kunna upphöra.
Kanske flic- korna i de högre klasserna tänkte därpå, men för oss små var denna tid, då vår skolgång skulle upphöra, någonting så aflägset, så långt borta i framtiden, att vi icke hade det klart för oss som en möjlighet, som en gång kunde inträffa.
Det träffade oss därför som en förlamande stöt, då det började hviskas om, att vår lä- rarinna, vår Susette tänkte på att gifta sig, oeh sedan kom den officiella underrättelsen därom.
Hennes blifvande man var skolans rektor, » professorn », som för oss snarare var ett begrepp än en lefvande person.
Det var en fin gammal man, och oaktadt han var nästan trettio år äldre än Susette, såg han icke gammal ut och var till sitt sätt en full- komlig gentleman.
Man omtalade också hans öfriga goda och framstående egenskaper, men om han hade varit ett högre väsen, skulle vi dock endast ha uppfattat honom på ett sätt.
För oss var han en kvinnoröfvare,, en listig och grym egoist, som tillegnade sig som sin privata egendom, den som var allas vår tröst och glädje, beundran och kärlek.
V i blefvo nämligen underrättade om, att skolan i och med detta giftermål skulle upphöra.
Utan Susettes lefvande ande skulle också skolans hela betydelse vara slut.
V i upptändes alla, stora och små, af ett vildt hat mot denne man, som så offrade all vår lycka för sin personliga känsla.
Han kom för att tala till oss, för att bedja oss vara välkomna i Susettes nya hem, som om ett och annat besök där skulle kunna ersätta hennes dagliga sällskap.
Alla professorns närmanden blefvo iskallt mottagna, och den dag skolan afslutades hade han det just inte trefligt.
Han vandrade om- kring mellan fullkomliga hagelskurar af isan- de, fiendtliga blickar, ledsagade af så hög- ljudd gråt och tandagnisslan, att det kunde ha rört en sten.
Naturligtvis voro vi ensamma med Susette, då hon tog afsked af oss och gaf oss sina sista förmaningar för vårt kommande lif.
Dess värre har jag icke bevarat minnet af allt hvad hon i detta ögonblick sade till oss, men två saker gjorde särskildt intryck på mig.
Det ena var hennes bön, att vi, i hvilken skola vi än skulle blifva insatta, af hvilka lärarinnor vi än skulle blifva undervisade, måtte visa de nya skolorna och de nya lä- rarinnorna samma tillgifvenhet och samma intresse, som vi hade visat henne och hen- nes skola.
H o n bad oss att icke, för att vi hade hållit så mycket af henne, skulle hålla mindre af de andra, som vi hädanef- ter skulle få att göra med.
— Annars braka människor för det mesta i afskedsstunden bedja en att icke glömma dem for andra, att ständigt låta dem behålla deras plats i ens tillgifvenhet o. s. v., men intill sista ögonblicket förblef Susette sig lik.
Jag tror icke, att det fanns några anlag för egoism hos henne.
Det andra hon lade oss på hjärtat var, att vi skulle vara goda och vänliga mot tjän- stefolket, såväl i våra föräldrars hem, som när vi en gång själfva finge ett hem.
» D e äro ofta ensamma och olyckliga och ha det svårt; de behöfva all möjlig vänlighet ocb godhet, för att deras arbete icke skall tynga dem. » — Som om jag hade hört det denna dag, minns jag, då hon sade dessa ord för så många år sedan.
Ja, så stängdes skolan, och vi spriddes åt skilda håll.
En del af eleverna sattes i andra skolor, en annan del fick privata lärarinnor hemma.
Jag hörde till de se- nare.
Susette och hennes man bodde i ett stort, vackert, hus, långt utanför staden vid Strand- veien.
Det låg i en stor park, och de mot- togo pensionärer, som gingo i den gosskola, för hvilken professorn fortfarande var rektor.
Det var ett rymligt, stort hus med många rum och många människor, och det bar ge- nast prägel af den värdinna och husmor, som styrde det.
En sådan friskhet, renhet och blomsterdoft som herskade i detta hem, har jag sällan funnit maken till.
Allting gjorde intryck af glädje.
353 Det var icke ett rikt eller elegant hem, men allting var så vackert, så rikligt, så gästfritt.
D å och då voro vi gamla skolbarn nog lyckliga att få besöka detta hem oeh sola oss i Susettes närhet.
Hon var i all- ting en utmärkt duktig husmor, men en af dem, som aldrig förefalla att ha brådt.
Det var intet af detta spring ut och in i köket, som många anse vara ett bevis på en hus- mors praktiska duglighet, och hvaraf det van- ligen visar sig så tarfliga resultat.
Hon hade öga för allt, men hon gjorde icke all- ting själf.
Hon uppfostrade sitt tjänstfolk oeh trodde på dem, och hon hade tid till mycket annat än att stå bredvid köksan och se ned i grytan.
Så länge hennes man lefde, hade hon det, så vidt jag vet, bra i ekonomiskt afseende, men han egde ingen förmögenhet, och då han en sju, åtta år efter deras giftermål dog, fanns ingen pension efter honom, då han icke hade varit en af staten lönad äm- betsman.
Hon stod då ensam och fattig med två små gossar, och fastän jag den gången var i den ålder, då man ännu blott har otydliga begrepp om besvärligheterna vid den yttre existensen, hade jag dock ett klart in- tryck af att hon var i stora bekymmer.
Jag vet icke, hur lång tid efteråt det var, som hon fick en anställning som lärarinna vid drottningens asyl för fattiga barn.
Där- med följde- en liten fribostad uppe vid sko- lan, som låg i en kvarn på de gamla val- larne omkring staden, hvilka nu äro jämnade med jorden.
Här såg jag henne börja en ny verksamhet, den att undervisa folkets barn.
Det var icke nog med, att hon nu andligen skulle taga sig af dem, hon måste använda en stor del af sin omsorg på deras yttre per- son.
Hon tvättade och kammade dem, lärde dem ordning och renlighet, förmanade och tröstade dem, kort sagdt, var som en mor för alla dessa små stackare, som ofta kommo från olyckliga och fattiga hem.
Men hon var nu åter i sin egen sfer, hon egnade alla sina krafter åt andra, och hennes verksamma, glada själ lyste åter som solsken för en ' stor skära uppväxande barn.
Hur stor hennes lön var, vet jag icke, men troligtvis var den liten.
Hon bad åter sina gamla skolbarn komma till sig, men sade oss, att hon aldrig kunde bjuda oss på annat än te, smör och bröd, och jag vet verkligen aldrig, att vi, de aftnar vi kunde komma och besöka henne, blefvo undfägnade med annat än te, svart bröd och smör.
Men jag vet ej hvad det var för en egen trollmakt i hennes händer, ty allt hvad hon hade rört vid, allt hvad hon lade upp oeh bjöd på, smakade bättre än de största läckerheter, som rikare männi- skor kunde bjuda en på.
Hon hade en förmåga att få ett dukadt bord att se poetiskt ut, det var någonting inta- gande, friskt och aptitligt därvid, — jag vet icke hvad, som alltid gjorde det behag- ligaste intryck.
Det var någonting i hennes vackra, hvita händer, och när hon räckte brödet, som gjorde, att det följde välsignelse med det.
Det var icke många gånger jag besökte henne här.
Lifvet skilde oss åt, och jag lemnade Danmark, då jag var tjugu år.
En af de sista dagarne innan mitt bröllop var jag tillsammans med ousette hos en dam af våra gemensamma bekanta.
Denna dam, som var en stor patriot, sade då till mig -.
» Jag hoppas, att du, äfven om du blir gift i Sverige, alltid skall fortfara att vara danska. » Susette såg därvid helt allvarlig ut, och så
sade hon: » Nej, du skall bli svenska!
Om en kvinna skall bli en bra hustru och mor, måste hon bli ett med det land och den na- tion, som hennes man tillhör. » Det var hon, den varmaste dansksinnade kvinna jag någonsin har kännt, som gaf mig denna lärdom till afsked.
Hon förstod att öfverflytta sin uppfattning af plikt och fo- sterlandskärlek på andra förhållanden, fri och storsint i detta liksom i allt annat.
— Blott mycket få gånger har jag sedan återsett henne.
Jag vet, att hon ständigt lefde ett högst ansträngande arbetslif och hade mycket små inkomster.
Sista gången, jag träffade henne, sade hon till mig, att hon hade så mycket att göra, att när hon ibland en hvardag satte sin lilla gosse i knäet, frå- gade han: » Är det söndag, mamma? » Asylen flyttades, så att hon hade en lång väg till skolan.
När lästimmarne voro slut, såg hon själf efter, att det hvar dag gjordes en ordentlig rengöring.
Därefter gick hon hem och köpte på hemvägen middagsmaten, som hon sedan lagade till åt sina barn på ef- termiddagen.
Sedan hade hon arbete hela aftonen, ofta långt ut på natten, såväl för skolan som för sitt hem, och under detta oupphörliga arbete, led hon tidtals af våld- sam, nervös hufvudvärk.
Hon gick bredvid mig och talade om allt detta, och så slutade hon med att säga: » Jag skulle icke vilja byta med någon, jag tror, jag är en af de lyckligaste människor på jorden. » Och jag tror, hon hade rätt, ty lyckan består i hvad man är och icke i hvad man har.
Hon var icke mycket gammal, då hon ef- ter en lång sjukdom i fjor gick bort från sin verkningskrets här och från alla de många, som älskade och välsignade henne.
Ingen vet, hvad som väntar själen i en annan värld, men jag är säker på, att de som passa bäst i ett högre lif äro de, som ha gjordt det bästa af detta lif, och till dem hör just hon, min första lärarinna: Susette Maribo, född Dalgas.
Måtte många lärarinnor ha den förmågan att umgås med de unga så, att det första intryck de få af lifvet är rikt och outplånligt!
Smånotiser från kvinnovärlden.
Stanleys bröllop.
Stanley firade, fastän han ännu är mycket lidande till helsan, i lördags kl. 2 e. m. under ett oerhördt tillopp af folk sitt bröllop med miss Tennant.
En lysande bröllopsskara hade samlats i West- minster Abbey, och platsen framför kyrkan äfven- som alla närgränsande gator voro så öfverfyllda af oöfverskådliga folkmassor, att ali trafik afbröts.
Stanley såg mycket medtagen ut och kunde endast med möda röra sig framåt.
Han stödde sig på en käpp.
Under större delen af vigselcere- monien förblef han sittande.
De dyrbaraste blommor ströddes framför de nyförmäldas fötter, då de lemnade kyrkan.
Den hänförelse, hvarmed Stanley och hans brud hel- sades af folkmassan, var utomordentlig.
Mottagningssalongen i miss Tennants — i lör- dags f. m. var hon ännu miss Tennant — hem liknande i lördags en fashionabel bazar.
Borden dignade under de utsöktaste gåfvor af alla slag.
Guld, silfver, diamanter, dyrbara tyger, sköra glas- och porslinsartiklar, dyrbara uppsatser för toalett- bordet och för middagsbordet, researtiklar, rök- uppsatser, hela bibliotek af ny literatur, solfjädrar i dussintal, målningar, statyer, sportattiralj — en vanlig dödlig kan ej, säger Pall Mall Gasette, belasta sitt minne med ens en bråkdel af de expo- nerade sakerna.
Den mest egendomliga presenten är en vanlig butelj med vanligt vatten från Nyanzasjön.
Den dyrbaraste är ett miniatyrporträtt från drottning Victoria.
Prinsen af Wales har sändt ett bläck- horn, hertigen af Fife ett diamantkors, Gladstone sju band af sina skrifter o. s. v., o. s. v. Armband och halsband af diamanter har den unga bruden fått i sådana massor, att hon kan uppträda i ett olika för hvarje dag i året.
Näst smyckena tyckas böcker utgöra största delen af bröllopsgåfvorna.
En mängd författare har sändt brudparet fullständiga samlingar af sina arbeten.
Miss Tennants bruddrägt var af utsöktaste hvitt siden med en framvåd, rikt broderad med pärlor och garnerad med orangeblommor.
Det enda smycke bruden bar var drottningens miniatyr- porträtt — den förut omtalade bröllopsgåfvan — i en collier af briljanter.
V i bo här ute, där det knappt finns an- dra människor än vi två.
Och hur vi trifvas, du kan inte tänka dig, hur vi trifvas!
När jag smyger mig ut ti- digt, tidigt, när fjärden blänker i morgon- glans, då är jag glad som en spelman vid tanken på, att hon sofver inne i stugan sin friska sömn utan hetsande drömmar.
Och när jag kommer igen från mitt fiske, då är hon uppe och står på farstukvisten, sprittande af lefnadslust, solbränd, duktig och väntande på mig.
Och när jag slår mig ned med mitt arbete i bersån, som vi improviserat i en bergsskref- va, så kommer hrm i sin lilla jockejmössa och sätter sig bredvid mig, tyst som en liten råtta, och när jag då sitter och skrifver, är det vi båda som tillsammans göra mitt arbete.
Förstår du det, gamle gosse?
Utkast Och kommer en pojkaktig vindfläkt och lyfter på mina papper, som om den menade, af Georg Nordensvan.
att skrifva hinner jag göra under vintern — är sitter en ensam man vid skrifbordet, och jag ändå tredskas att fortsätta — och pannan lutad mot handen, lampan tänd den passar på i ett obevakadt ögonblick och och utsikten förstängd af fönsterskärmar låter bladen hvirfla i väg utför gräs och bergs- knallar, då rusa vi i kapp att fånga flyktin- af måladt glas.
Ute är en vacker sommarkväll — så ljum, garna, och få vi ej genast tag i dem, så få så stilla, att han ej ens bryr sig om att se vi alldeles afgjordt tag i hvarandra.
Och vi ut på gatan, efter han ej gitter gå ut och se in i hvarandras ögon och bli allvarsamma för ett ögonblick — en tanke som ej får drifva.
Det blefve att gå och bara gå åt ord.
När hon sitter tyst vid min sida med sitt skogen vid Uggelviken, där han skulle möta familjer med sina småttingar på hemvägen arbete, händer det nog, att jag förstulet ser från det gröna.
Eller nedåt staden, fram till på henne mera än på mina papper, och många Skeppsholmen, där alla bänkar äro fullsatta tankar komma då för mig.
af fruntimmer med handarbeten eller böcker, Ser du, gamle, det som är lyckan, det är och där gräsenklingar, halfgamla och missbe- inte bara att vi blifvit gifta, att världen sank- låtna, gå och hemta frisk luft efter dagens tionerat vårt förbund, utan det att vi ha innesittande.
vår värld för oss själfva och att vi dag för Eller skulle han hamna i Lagerlunden, i dag växa allt fastare tillsamman.
V i kunna hopp att träffa någon lika ensam som han ha mycket olika meningar och då gräla vi och dricka en sejdel öl i hans sällskap — tappert.
Men grälet slutar alltid med att eller komma i lag med en svärm genuina vi skratta godt åt vår ifver och våra argu- stockholmska ungkarlar, som efter slutadt ar- ment, jag dunkar henne eftertryckligt i ryg- bete dragas dit som af en magnet, och slå gen och säger, att hon är en hederspojke i ihjäl ett par timmar med att höra på deras alla fall, och hon påstår, att jag är ett oefter- snack för dagen och skratta åt deras stock- rättligt riksdagsmannafrö och att hon ämnar holmska kvickheter.
Och sedan spatsera hem, rymma sin väg den dag jag inte blir stats- hvarken nöjd eller missnöjd med sin kväll, minister.
men lika loj och lika ohågad som han gick ut.
Vi ha lärt känna hvarandra, ser du, och Därför gick han inte ut, utan tände lam- det är just grunden till vår lycka.
V i känna pan, som gumman städerskan glömt att putsa hvarandras utgångspunkter, och om våra me- och göra i ordning, tände den genast, då ningar torna ihop, så betyder det ingenting, skymningen började breda sig öfver rummet därför att vi lärt att akta hvarandras åsikter innanför de målade glasskärmarne.
Satte sig och att värdera det personliga, som utgör vid skrifbordet, sökte glömma att sommaren grunden för hvad vi tänka och tro, hvar på förgick liksom våren gått, sökte som vanligt sitt håll.
i arbetet glömska af allt som varit, lutade Jag vill alls inte säga, att vi vuxit till- sin brännheta panna i handen, men kunde ej samman till en personlighet, en själ.
Nej, tänka på annat än ett e n d a.
.
.
vi äro två, men vi gå hand i hand, och det Framför honom på bordet låg ett öppnadt är ett starkt och trofast tag vi hålla i hvar- bref.
Och fast han kunde det utantill, läste andra.
Två kamrater, två parhästar, två de han om och om igen hvad där stod skrifvet bästa vänner i världen.
med fast, bestämd, klar handstil.
V i ha aktat oss för att kringgå hvaran- Ingen af oss behöfver tiga eller Det var en af hans ungdomsvänner, som andra.
hyckla för att bevara husfreden.
Och hvad skrifvit: vi frukta mest af allt är just detta sken af » V i ha varit gifta i fyra år redan., och fred, som man så ofta träffar på inom fa- det går ingen dag förbi, då jag inte för min miljerna och som för världen får dölja oenig- lilla kamrat uttrycker min förvåning öfver, het och slitningar, som förslappa och döda.
V i ha aktat os3 för att tiga af hänsyn för att det inte gått öfver — • och då jag inte säger till mig själf, att denna lugna, trygga hvarandra, att låta tankar gro, som vi ej tillvaro är lyckan, att det är den, som utgör vilja uttala, att gå hvar för sig och små- grunden för mitt lif och som ger mig kraft ningom, helt omärkligt bli främmande för hvarandra.
Skulle vi inte vårda det bästa att arbeta och lust att lefva.
V i bo på vårt vanliga lilla ställe, på vår vi ega, skulle vi inte lägga ner vår största holme med hafvet ej långt ifrån.
Men långt ifrån omsorg, vår innerligaste kärlek just på att staden och allt jäktande, allt partigräl, allt hägna omkring det, som är grunden för vår lycka?
småsinne, all humbug.
Lefva ...
IDUN 1890 en sten- (ler-) gryta.
Denna sätter man i en järngryta med vatten, dock blott till dess vattnet börjar koka.
Massan omröres under tiden flitigt.
Nu klämmes oljan genom hårsikt, färskt rifna gurkor tillsättas och förfares därmed lika som förut, hvilket ännu upprepas 5 gånger till.
Man erhåller då en smidig hvit pomada, som lär till och med verka bleknande på fräknar.
Den bör förvaras i lufttäta glas.
13.
Gurkkärnor användas till skogsmosaik.
14.
Pumpkärnor, likaledes.
Dessutom göres af dem barnleksaker.
15.
Gurksaft är bra att tvätta halsen med, då denna om sommaren blir gulbränd af solen.
16.
Pumpblad rekommenderas till rökning mot flugor.
Bladens och refvornas saft mot myggbett.
355 När grefve Stjärne och hans dotter kommo åter från sin resa till Wiesbaden, möttes de genast vid stationen af ett olyckligt budskap, som Jakob förde med.
Den gamla fru Berg, trädgårdsmästa- rens mor, hade ett par dagar förut träffats af ett häftigt slaganfall, som gifvit den gamla lamheten herravälde öfver hela hennes kropp, så att till och med tungan var bunden; blind, utan ett ljud, utan en rörelse, låg hon som en lefvande död i sin bädd.
Läkaren sade, att hon ej hade mänga dagar åter.
Hade Sonja icke själf så djupt gripits af dessa sorgliga nyheter från sin gamla väninna, att hen- nes ögon fördunklats af tårar, skulle hon blifvit bestört öfver det egendomliga intryck, som Jakobs 17.
Pumpkärnor till mandelmjölk.
D e sönder- berättelse gjorde på hennes far.
Grefve Stjärne stötas i en stenmortel tillsammans med vatten, pres- ryckte häftigt till, o c h hvarje droppe blod vek från sas, och den mjölklika saften sockras litet.
hans ansikte.
18.
Champignon-affall till soja.
Allt afskräde och På flere sekunder fick han ej fram ett ord, utan det bruna skägget efter rensade Champignoner sköljes stirrade i mållös, hälft frånvarande bestörtning på väl och nedlägges uti ett passande kärl med salt den gamle hofmästaren, som rodnade förbryllad emellan för att safta sig.
Andra dagen sättes allt- inför sin herres egendomliga blick.
sammans på elden och kokas omkring \ timme, silas, Så vände han sig häftigt om och steg upp till och den klart afhälda saften kokas ånyo tills den Sonja i vagnen.
blir mustig.
» Kör, » ropade han med stockad stämma.
19.
Jordgubbsrefvor afgifva ett bra ersättnings- Dagen därpå dog den gamla frun, utan att ha medel för bast.
Vissnade i solen, kan man binda kommit till sans.
riktiga knutar med dem.
Nu stod » laboratoriet » tomt och ö d e; de långa 20.
Potatisknopp som sylt och som oliver (har timmarne därnere af trefligt samspråk voro anförts i Idun förut).
för evigt förbi.
När Sonja första gängen efter 21.
Lökskal gifva ett gult färgämne (likaså man- begrafningen steg dit in o c h doften af dessa delskal).
mångfaldiga läkeörter och kryddor, som hon själf 22.
Apple- och päronskal kunna lätt förvandlas hjälpt till att insamla, slog henne till mötes, tyckte till ättika.
hon, att den äcklade henne med ett unket kvalm 23.
Krakmandelskal, såsom vaniljsurrogat.
Skalen af graf o c h lik och vände hastigt o c h med be- kokas rätt länge i vatten; det frånsilade vattnet blan- klämd!
hjärta om i dörren.
Så stod det i brefvet och mera därtill.
das med karamellsocker och hopkokas ytterligare.
Därtill kom, att fadern icke längre var sig lik.
Men skymningen hade bredt sig öfver rum- 24.
Plommonkärnor, som visserligen innehålla Hvad det var för en förunderlig trolldom, som met, där den ensamme satt med sommar- något blåsyra, kunna ersätta bittermandel-kryddan rört vid honom, det sökte hon i långa dagars kvällen utestängd bakom målade glasskärmar.
vid matlagning.
grubbel åter och åter utfinna; visst var, att hem- 25.
Nötskalste.
Skalen af hasselnötter stötas i en lig oro tryckte honom.
Och han ville glömma, att sommaren förgick mortel till pulver, hvilket kokas 1 timme med vat- När han nu för tiden allt mera sällan var glad, liksom våren gått.
ten.
Teet silas och drickes med socker och mjölk.
var han det på ett nervöst och uppjagadt sätt, som sorgligt afbröt mot den jämna och g o d m o - diga glädje, de gamla dagarne bevittnade, o c h föreföll Sonja nästan ännu pinsammare än det djupa, inåtvända svårmod, som däremellan be- ständigt omgaf honom som ett grått töcken.
När hon så gång efter annan öfverraskade ho- TJr det p r i s b e l ö n a d e svaret å frågan X X I I nom — han sökte annars- i hennes närvaro dölja af Stenia.
sin tungsinthet — och smeksamt jollrande smög U r ett k v i n n o l i f s h i s t o r i a sig upp till honom, strök hans gråsprängda hår, Huru affall från våra trädgårdsalster och under kyssar och ömma namn besvor honom af in.
m. hvilka man vanligen kastar bort, kunna an- att dela sina bekymmer, att öppna sitt hjärta för henne, hans enda, älskade barn, for ett matt le- Johan Nordling.
1.
JRhabarberblad tagas, medan de äro krusiga och ende, ett svagt återsken från de gamla tidernas späda, som spenat.
Man måste dock noga taga bort solljus, öfver hans ansikte, och han försäkrade X I I I.
nerverna, som redan då innehålla syra.
beständigt, att hon förvillades af inbillningar, att Vexlande dagar.
2.
Rhabarberbladnerver, i synnerhet de tjocka, intet tryckte honom, att allt var som förut.
duga att koka en god soppa på.
Stjälkarnes skal (Forts.).
Ack — som förut!
Då skulle hon väl ej så färgar soppor och crémer röda.
ofta i nattens tysthet behöfva begråta åeUafordom!
M ?Jldrig förr hade det inträffat, att icke Sonja 3.
Bhabarberblomma kan kokas och stufvas som De enda ljusa dagarne under denna tunga ef- med stort - \ ' emod saknad lemnade blomkål; för att den lilla stjälkens syra skall för- S^L \ - tersommar och höst, voro de, då Kurt Stråle kom R \ X / \ L TYiArl c t n r f upmnr!
n och rh saknad lemnn.de sitt kära Stjärneholm, när den sena, grå- ut på besök.
Men han var numera mycket bun- svinna, lägger man blommorna efter förvällningen en r m Si kalla hösten kom med naken, frostkyld na- den i hufvudstaden, där han fått ett ordonnans- timme i friskt vatten.
Blomfröna vilja gärna smula tur och ute ifrån Bråviken pinande, regnmättade sönder, men smaken är god.
förordnande, och kunde endast då o c h då öfver vindar.
4.
Bädisblad äro utmärkta till spenat.
söndagarna komma ifrån.
Men i år hade hon riktigt längtat, trånat efter, 5.
Morotblad sammaledes, dock helst blandade Med glädje vände nu därför Sonja åter till Stock- att dagen för stadsresan ändtligen skulle infinna holm då hon hoppades att det rörliga lifvet där- med äkta spenat.
sig.
Så sorgligt förändradt hade i en handvänd- En knippa morotblad, upphängd i taket är en bra uppe skulle verka helsosamt på fadrens förstämda ning allt blifvit därute.
flngfälla.
Då den samlats full med flugor, lindas en sinne; sin trolofvade hade hon beständigt närmare Men fadern, som antog att Sonja enligt vanan påse däröfver och knippan doppas i kokhet vatten.
sig och hon kom längre bort ifrån de sorgliga endast ogärna och så sent som möjligt återvände till 6.
Sparrisskal torkas i sval ugn och förvaras till minnen, som denna sommar anknutit sig till Stjär- Stockholm, lade band på sin egen önskan för hen- vintern, att kokas i buljong, för att gifva denna neholm.
nes skull och uppsköt inflyttningen vecka från sparrissmak.
7.
Ärtskidor, sedan ärterna äro spritade, torkas vecka.
Och Sonja — hvilken besynnerlig vankel- modighet!
— hon hade icke mod, icke hjärta att till samma ändamål.
Man väljer de tjockaste och säga rent ut, hvad hon inom sig så djupt åstun- Dess bättre syntes det, som hennes heräknin- saftrikaste.
gar skulle stämma in.
8.
Ärtskid-extrakt kokas på följande sätt.
Tomma dade.
Efter en veckas vistelse i hufvudstaden tyckte Så gingo de båda o c h längtade därifrån, i hem- ärtskidor kokas möra i litet kolsyradt vatten utspädt hon sig förmärka en förändring till det bättre hos lighet för hvarandra, till dess slutligen, en dag i med vanligt vatten.
Den silade saften hopkokas fadern och själf gjorde det henne obeskri digt godt början af oktober, kofferterna packades och John därefter med något socker till en tunn sirap, som att förströs af de många visiterna, af dagliga pro- fick order att spänna för och köra dem ned till förvaras på buteljer.
menader med Kurt samt då o c h då ett teater- 9.
Ärtskidpuré.
Skidorna kokas i vatten till- stationen.
Hvad hade då så plötsligt förändrat det gamla besök.
sammans med vanliga buljongkryddor.
Det hela pas- En dag efter supén — Kurt hade just deltagit seras genom hårsikt och den mosiga vätskan fördelas fädernegodsets fysionomi?
däri — kom grefve Stjärne fram till Sonja, som på buteljer, hvilka sedan böra koka \ timme i vatten- Var icke vattnet det samma, som ännu i sol- sida o m sida vid fästmannen i den lilla konver- bad.
Förvaras hartsade — stå sig dock ej länge utan klara dagar lät sina krusiga vågor glimma likt en att surna.
brynjas fjäll; voro ej de gamla högtidliga salarne sationssoffan bläddrade i ett album, strök öfver meä sina vapendekorationer och svartnade fa- hennes kind och sade: 10.
Gurkskal som sallad: Skalet af ej för utväxta miljeporträtt, de fridfullt skumma vrårna och fön- » Nu får min lilla flicka ej bli ledsen på sin gurkor, som ej ha bitter smak, skares i strimlor, sternischernas kryp-in hvad de beständigt förut pappa, som måste lemna henne ensam några da- hvilka kokas och kallnade anrättas som vaxböne- varit?
gar.
Du har j u nu alltid Kurt nära tillhands, sallad.
och du kan j u be någon af dina väninnor, Elsa Helt visst.
Men människorna, som lefde och 11.
Gurkskal, medel mot frostskador.
Skal med något kvarsittande kött torkas väl i solen och för- bodde därinom, sågo ej längre med samma glada, K o n o w eller någon annan, flytta till dig under tiden och hålla dig sällskap.
Om en vecka hop- ogrumlade ögon omkring sig.
Det var ej Stjärne- varas på torrt ställe. '
V i d behof uppmjukas de i vatten och läggas med den inre sidan på frostskador.
holm, som förändrats, det var dess inbyggare.
pas jag vara åter igen. » » Hvad säger du, skall du resa bort?
Och jag 12.
Pomada af sämre gurkor.
Skalade gurkor får ej följa med? » rifvas på rifjärn och blandas med lika vigt olivolja i Vi ha arbetat ganska ordentligt under dessa år, arbetat i kapp.
Det finns ingenting så stärkande som just detta: att veta hur, den enas strefvan har till mål först och sist att göra lifvet lättare för den andra.
Det är kraft och det är lugn, det är ut- veckling och det är lif, detta att vara två — två när det gäller att arbeta sig fram, två när det gäller att glädja sig öfver allt hvad härligt lifvet ger.
Och vi kunna ha roligt — åh hvad vi kunna ha roligt!
Jag vet att bakom hennes otroligt många listiga påhitt och hennes outtömliga förråd af gladt lynne bor så mycket allvar, att det lilla hufvudet bär egna och djärfva tankar inom sig, och att de strålande skälmska ögo- nen ha ett djup så d j u p t.
.
.
Och att bak- om mitt allvar — du minns jag var en bokmal och en tungus förr i tiden — fanns så mycket af pojken, det visste hvarken jag eller andra, förr än hon kom * bch tittade på mig.
Men då hon kom, då började jag att lefva.
Lycka, ser du gosse, det är lif.
Och vi ha rätt, alla ha vi rätt att vara lyckliga, » därför att vi ha rätt att lefva. » Små praktiska vinkar.
Striden om hjärtan.
Jm
» Det är ej sådan årstid nu, mitt barn, att resor äro något nöje; och vore det ej nödvändigt för affärer, stannade också jag helst hemma. » » Affärer!
Och kvart skall du då resa? » Sonja lät orolig och smått misstrogen.
En resa denna tid på året hörde ej till faderns vana.
Och affärer — när brukade han tala om affärer!
Aldrig.
Nej — detta hängde ej rätt samman.
Hon såg genast Käthe Bentson förskräckande, hotfull i all sin skönhet, resa sig ur balft förgätna skuggor, hon såg hennes ormögon betrakta sig och ryste till därvid.
» Är det farbror Axel, är det hon, » brast hon ut.
» Nej, nej.
Farbror Axel är j u på rekreations- resa i Orienten tillsammans med major Lang, som du vet, o c h.
k o m m e r ej därifrån förrän till våren.
För honom står allt godt o c h väl.
Det är helt andra saker, som ej kunna intressera dig. » » Det passar ju.
utmärkt, » inföll Kurt; » general von S. reser ock i morgon bort för en tid, så att jag lättare disponerar mina dagar.
Jag skall nog taga väl reda på Sonja, och farbror kan resalugn. » Men Sonja var icke lugn.
Denna plötsliga resa föreföll henne oförklarlig, o c b, fastän hon sade sig själf, att detta endast var sjuklig inbillning och saknade alla skäl, kunde hon ej undgå att oupp- hörligt sammanställa den med Käthe Bentsons bild, sådan hon hade sett denna kvinna, en enda gång, stående inför sig med af vrede gnistrande ögon och skälfvande läppar.
Och under den långa sömnlösa natten vred hon sig oroligt fram och åter på sin febervarma bädd, medan, oaflåtligt hotande, dessa ord ringde i hen- nes ö r o n: » Ni ser mig åter.
Jag kommer, när ni det minst anar. » Emellertid reste grefve Stjärne tidigt morgonen därpå, innan ens Sonja, som först fram i grynin- gen alldeles utmattad fallit i en djup, dvallik sömn, hunnit vakna.
Strax sedan hon ensam och nedstämd slutat sin Förslag till matordning för veckan 2 0 — 2 7 juli.
S ö o d a g: Puré på färska gröna är- ter; stufvade lindare; oxfilet med ma- karoni; jordgubbar med grädde.
M å n d a g: Soppa på blomkål; ragu på fläskkorf med grönsaker; kroketter af risgryn med sylt.
T i s d a g: Kokt salt oxbringa med potatispuré; stekt selleri; soppa på fär- ska körsbär.
O n s d a g: Soppa på grönsaker; ragu på rökt skinka; lamkotletter med lök- sås.
T o r s d a g: Grytstek med stufvade turkiska bönor; smultron och mjölk.
F r e d a g: Kokt torsk; stekt ungand; vinkallskål.
L ö r d a g: Ruda kokt i vin; njur- bullar; Blåbär med mjölk.
Becept.
1.
Puré på färska gröna ärter.
Nyss plockade gröna ärter kokas i vatten " jämte en lök, en morot och litet salt.
Då de mjuknat, borttages moroten och ärterna få afrinna, hvar- efter de drifvas genom en fin sikt.
Purén sättes åter på elden med buljong oeh litet socker, uppkokas under jämn om- röring ocb flyttas därpå åt sidan.
Bis- gryn forvällas, läggas i kallt vatten, få afrinna och kokas därefter med bul- iong, få åter afrinna och läggas i sopp- skålen med purén jämte något smör.
Soppan kan äfven beredas utan bul- jong, blott med ärternas spad och ris- grynen, som kokas med smör ocb vatten.
2.
Bagu på rökt skinka.
Bökt skinka kokas nästan färdig, hvarpå den upptages och skares i små bitar; en morot och några champignoner (äfvensom tryffel, om man så hafva kan), förut kokta, sönderskäras, och alltsammans nedlägges åter i kastrul- len med smör, en matsked mjöl, något buljong (och ett dricksglas champagne).
Då allt är väl inkokt och endast helt litet sås återstår, ikramas litet citron- saft.
3.
Krokelter af risgryn med sylt.
Bisgrynen förvällas och kokas därpå frukost, ringde det på, och ögonblicket därefter kom Kurt infarande med brådskande steg, som kommo sabelhängslet att skramla helt martialiskt.
Sonja klarnade upp.
» Så snällt, att du redan kom, Kurt.
Gud vet, hvad jag annars tagit mig till i min ensamhet och oro. » » Kära min tös, hvarför göra dig så många onö- diga bekymmer, » svarade han ömt; » du är aldrig ensam, så länge du har mig, och att oroas för att farbror måst göra en liten resa på några da- gar, det är barnsligt, j a riktigt barnsligt » lillan » min. » » Nu skola vi göra oss en riktig treflig dag, » fortsatte han, » och glömma alla dumma griller.
Det är det härligaste väder ute för att vara ok- toberväder, solsken och ljumt.
Vi göra först en tur i vagn kring Djurgården, som är något till vacker, må du tro, i sin granna höstuniform; kl. 2 har Sportklubben matiné i Cirkus, jag har re- dan biljetter; så dinera vi på » Rydberg » och gå i afton på Dramatiskan.
Hvad säger du om mitt program? » » Endast allt för mycket nöjen på en gång, kära Kurt », log Sonja, som verkligen kände sig lättare till sinnes inför utsikten af en hel, angenäm dag i hans sällskap.
På kvällen kom hon hem, uttröttad, men helt nöjd med sin dag, efter att nyss ha skilts vid Kurt utanför porten.
Jakob tände de stora silfverkandelabrarne i mat- salen, där en lätt supé var uppdukad, ty ' de hade ej ätit efter spektaklet, då Sonja ej ville hem allt för sent.
På en silfverbricka vid hennes kuvert låg dagens post, några bref och utländska tidningar, dem hon hastigt bläddrade igenom för att se, om något gällde henne.
Ett par inbjudningar till middag och supé — det var allt.
Men där, underst på brickan bland faderns bref låg ett litet kuvert, som genast väckte hennes upp- märksamhet genom sin rosenröda färg, den ele- med mjölk, mandel, kanel, citronskal till en tjock gröt, som blandas med socker.
Äggulor inblandas, sedan gröten sval- nat, och häraf formas små plättar, som utklappas, beläggas med aprikosmar- melad eller sylt, hoprullas, doppas i rifvet bröd, därpå i vispadt ägg, så åter i rifvet bröd och stekas i kokande smör.
O. H.
D. ganta, kvinliga pikturen och den främmande post- stämpeln.
Hon granskade det noga.
Det doftade starkt af en fin, genomträngande parfym.
Frimärket var franskt och bar Paris ' poststämpel.
Hennes hjärta började våldsamt klappa.
Hon visste ej, att fadern mottog några kvinliga bref, och detta bref var ovilkorligen från en kvinna.
Hon kände ett svartsjukt begär att röja dess hem- lighet.
Och då hofmästaren i detsamma trädde in med samovaren, stack hon det hastigt och oförmärkt i sin ficka.
När hon kommit upp på sin sängkammare tog hon fram det på nytt och vände det på alla kanter.
Paris — Paris!
Var det månne möjligt, att det var dit han rest?
Hennes fingrar darrade.
Hon greps af en oemot- ståndlig drift att bryta detta tunna konvolut, som skilde henne från vissheten.
Men hon hejdade sig och stred mot sig själf. '
En sådan låghet, ett spioneri voro henne så främ- mande — och dock, dock.
.
.
Innan hon visste ordet af, föll det öppet ned i hennes knä.
Hon grep det, vände det; hon ville endast se underskriften, skulle endast, endast se, från hvilken dessa rader härrörde.
Och så oläst lägga det afsides o c h öppet bekänna allt, när fadern kom hem.
Ett skri, ett enda smärtans o c h förtviflans skri undslapp henne.
Voro då hennes svartaste drömmar sanning, och var nu själfva sanningen lögn.
Hennes späda gestalt skakades af konvulsivisk gråt och hon borrade sitt hufvud djupt, djupt i kuddens ejderdun.
De ord, som mött henne under faderns bref, voro dessa: » Din älskande, af längtan döende Käthe ».
(Forts.) 8 gr skalade, finhackade bittermandlar, låter allt långsamt koka upp, rör om ständigt, tager bort skummet och kokar därpå marmeladen öfver ganska stark eld så länge, tills en på en tallrik upp- hälld droppe däraf strax blir geléartad.
Man slår den därpå i stenkrukor, läg- ger efter afsvalningen ett i rom dop- padt papper öfver dem och binder öf- ver kärlet med en oxblåsa.
sista skölj vattnet tillsätter man något upplöst socker och två skifvor hvit, upplöst gelatine, hvarigenom sidenet blir glänsande och styft.
Därpå hänger man klädningen så slätt som möjligt att torka, likväl ej mer än att man kan stryka den utan att åter behöfva fukta den.
B åkning ".
Huskurer.
Utmärkt goda Bisquiis.
319 gr söt- och 100 gr bittermandel torkas väl mellan rent linne.
Stötes sedan, litet i sänder, i en mortel tills mandeln blir fin som en pomada, hvarefter däri blan- das 4 hårdt vispade ägghvitor.
850 gr siktadt socker blandas med 2 rågade matskedar väl siktadt mjöl och 2 knifs- uddar hjorthornssalt; detta arbetas med 6 till skum slagna ägghvitor en bra stund, hvarefter tillsättes litet i sänder af deu krossade mandeln.
Man får vara mycket noga vid hvitornas vispning — de äro tillräckligt arbetade när de släppa fatet så att intet fuktigt blir qvar i dettas botten.
Degen trillas i små bullar med tvänne i vatten dop- pade teskedar och läggas med dem på smorda och mjölade plåtar.
Ugnen får ej vara varmare än till skorptorkning.
Dessa bisquits kunna gömmas mycket länge.
Satsen kan naturligtvis tagas blott hälften så stor eller mindre.
Medel mot röda händer.
Om man hvarje afton, innan man går till sängs, gnider in händerna med glycerin och träder handskar på, skall rodnaden snart försvinna. '
Goda saltgurkor.
Till 25 a 30 någor- lunda stora gurkor följande sats: 3 1. friskt vatten, 20 dl god ättika, 106 gr salt.
Detta uppkokas i väl förtennt kärl, slås därpå upp i en kruka att kallna men öfvertäckes väl, så att ej kraften försvinner och då det är kallt, ilägges 2 å 3 knifsuddar alun, hvarefter det hälles på gurkorna.
Dessa böra förut ligga i vatten öfver natten och få därefter ligga på linne och torka.
Ned- lägges hvarftals med svarta vinbärsblad, körsbärsblad, eklöf, dillkronor och pep- parrot, hvarefter lagen öfverslås.
Kru- kan tillsmetas med deg och får stå några dagar i ett rum att torka, men härunder efterses noga att ingen spricka uppkommer.
Sättes sedan ned i en källare och äro färdiga efter 6 veckor.
N Olga.
Bra småbröd.
213 gr smör, 1 ägg- gula eller ett helt ägg, | skedblad socker, 319 gr mjöl.
Uttagas med mått, strös med kulsocker.
Ej för sval ugn.
Blir ungefär 40.
Olga.
Efterrätter.
Rabarbermarmelad.
Denna är mycket frisk och välsmakande, men håller sig ej så länge som fruktmarmelad.
Bäst lämpar sig därtill kraftig, fullt utväxt rabarber.
Man skalar stjälken, skär den i korta stycken, tager till hvart J kg af densamma l kg eller ända till 625 gr finstött socker, det finskurna skalet och saften af en half citron jämte Medel mot fräknar.
Emedan fräknar just ej bidraga att höja skönheten, skall säkert följande medel gärna mot- tagas af mången.
Man tager saften af omogna, mjuka johannisbär, bestryker härmed den fräkniga huden om kväl- larne, innan man lägger sig, och tvättar om morgnarne bort den med mjölk.
Detta medel användes så länge man har tillgång till omogna johannisbär; äro fräknarne då ännu synliga, fortfar man på samma sätt med svafvelblomma, blandad med citronsaft.
På en tesked svafvelblomma droppar man saften af en medelstor citron.
Inläggning.
Olga.
LEDIGA Husgerådet.
Att gifva tenn silfverglans.
Tennet befrias först med asklut från all oren- lighet och gnides sedan med en ylle- lapp doppad i fint pulveriseradt koksalt, som först torkats väl i ugnen.
Klädedräkten.
God, svart sammet, som blifvit fläckig, göres ren genom att gnidas med rå löksaft.
Man skär itu en lök och gni- der duktigt med insidan af densamma, tills sammeten åter blir vackert svart.
Bastsidenklädningar, som smutsats, kan man själf tvätta, så att de bli som nya igen.
Man tvättar dem med mild, hvit tvål i ljumt vatten och sköljer dem därpå några gånger.
Till det PLATSER.
E t t allvarligt, fullt pålitligt, yngre fruntimmer, med goda rekommendationer, godt sätt, håg och fallenhet för affärsverksamhet ocb något hemmastadt uti klädes- och ma- nufakturhandel samt skrifgöromål, er- håller nu genast plats.
Svar, med uppgifna pretentioner, jemte betyg och fotografi, ställes till Albert Gunnard, Bollnäs.
[2202] Skola.
Ett eller tvänne fruntimmer med kunskaper och renommé finna (enligt föräldrars och målsmäns önskan och utsago) utsigt till mindre skolas id- kande i framåtskridande ort.
Beflek- terande torde lemna svar nu snarast till » Skola », Iduns byrå.
[2201]
I DU N 1890 Hvarj ehanda.
P E R C Y Att förvara prässjäst.
213 gr präss- jast skares i små stycken, som ned- läggas i en fullkomligt ren butelj, som därpå fylles med rent, kokt, men åter afkyldt vatten.
Buteljen korkas väl och ställes på ett svalt, men frostfritt ställe.
Då man skall begagna jästen, skakas buteljen väl och en lagom kvan- tites hålles ur.
På detta sätt kan präss- jäst hålla sig många veckor.
Att spara vanilj.
F. L T J C K &amp; C:o STOCKHOLM.
P r i s l i s t a å V i l l.
\ * ™ro80.
halftorrt ett gam- Prisen aro beräknade emot kontant I Amoatillado, torrt, very betalning med.fria buteljer Vid beställningar fran landsorten torde likvid medsändas emedan efter- kraf a vin är tillatet.
Ködvi ».
old superior » Fmo secco Sherry, ett mycket torrt, gammalt och utsökt vin med charmant arom » icke Att göra konfekt af hasselnötter.
Till ^ liter nötkärnor tagas 125 gr stött socker, h vitan af ett stort ägg slås till skum och blandas med sockret, en knifsudd stött kanel tillsättes och nöt- terna hällas i massan.
Denna slås där- efter i en järnpanna och röres med en sked flitigt — vid måttlig hetta — tills sockret lagrat sig.
5 — 6 nötter hänga alltid tillsammans och bilda en liten klump.
I stället för kanel kan man äfven taga vanilj eller en tesked hallonsaft.
357 fine 2.50, rf h d e s p I v a r d e U „.
, B.
r o,, ^ w e f £ Slierry.
n 7 S flaska.
r f T- ' m r - Dmner Sherry, ett godt bords- v m K H20 a r k a °, i a U d e I e s fåu - 2 0 p a n s k a b u t S v e r i e 0 6 0 b u t a 1„ 3 5 » 2 75 e f ö r Detta rödvin kan stå uppslaget några | d a g a r, utan att förlora sin arom.
Chåteau d ' Estournel 1886, importerad i buteljer 2.90 i Figeac S:t Emilion 1877 » 3.75 I _ » » » » p r | » 0.55 Good special Port .... » 1.00 \ Golden Sherry, ett fylligt, MRich full-flavoured Port » 1.50 smakligt vin » 1.25 Superior Fruity London Port » 2.00 Fine London Sherry, halftorrt » 1.
4 0 | / Superior Old London Port » 2.501 » » » torrt.
.
.
» 1.501 Nlanzanilla, ett torrt vin med | behaglig arom och smak » 1.80 % Fine Sherry Muscatel — » Olorozo, ljust golden, fylligt | Fine Old Sherry Muscatel.
.
.
» med utmärkt arom och | Very Old Superior Sherry smak » 2.25 Muscatel — - » frän V i äro enda och f, g den renommerade firman R. Schlumberger i Wien.
om 3 3 5 0 — » i s L m V e r / Om man lägger en sönderskuren vaniljstång i en liten glasburk med strösocker, så antager detta socker vaniljsmak och kan i hvardagslag gärna användas i st. för sjalfva vaniljen.
Stenia.
y förekommande tillsats^ Uer andra viner, j |, _ _, _ (Schlumberger) Kr.
1.75 försäljareTÖstra g l » ortvin * * ortvin.
t j^uer 2.90f °, ° [c " h mycket g a m m a l t t m Vöslauer Goldeck » den fylligt.
m y c k e t gam- malt och oofvertraffligt till sitt pris.
» 0 " ^ r Vin leverera vi fraktfritt och em- East India Sherry, ljust gol- ballagefritt vid alla järnvägsstationer och hamnar i Sverige, da bestallnin-1 gen uppgår till minst 50 kronors y %fta l fl.
n.
SO " Kr.
rter.
a l 1 » amos.
| Detta vin är ren drufva, behagligt | e d en svag muscatsmak.
Det rekom- 1.25 jj; menderas af läkare såsom synnerligen 1.75)) helsosamt, och är, utspädt med vatten, j särdeles angenäm d r y c k.
.
.
Kr.
1.25 2.00 ^ _ [1551].
m e n Gödningsvatten.
Litet salmiaksprit hälld i vatten är ett utmärkt gödnings- medel, som är bättre och billigare än de flesta artificiella eller koncentrerade gödningsmedel för krukväxter.
Frågor.
N:r 6 5 1.
Skulle någon af Eder, ärade läsa- rinnor, genom Idim vilja gifva mig beskrifning, på s. k. bondbake ' ser, som brukas vid bröllop och begramingar ibland allmogen, äfven å andra billiga bakelser, sådana som kan säljas för 2 ä 3 öre stycket.
Företagsam.
N:r 652.
För min moder, som lider al ' re- ligiöst grubbel, (för öfrigt klok och frisk) beder jag Iduns ärade läsarinnor om rad och upp- lysning som hjälp, anstalt, eller passande hem för henne.
Ingen är mera tacksam för ett snart svar än Alma.
N: r 653.
Skulle någon ai Iduns läsarinnor vilja gifva mig ett vackert prof på ettvirkadt eller stickadt sängtäcke?
Svar emotses med tacksamhet af Alia — t.
H:r 6 5 4.
Huru skall jag arbeta trefliga, varaktiga och framför allt billiga dukar till matsalsborden, hvilka till antalet äro fem, nämligen » stora bordet », två fönsterbord och två hörnbord?
Tacksam.
N:r 6 5 5.
Huru själf förfärdiga några tref- liga småsaker, till ett rums prydande?
Huru åstadkomma en treflig visitkortskorg?
Om snart svar anhåller Tacksam.
N:r 6 5 6.
Vill Stenia vara af den godheten upplysa om hvad som menas med » staflade syltaskar » och huru därvid förfares?
Bissan.
N:r 657.
Kan någon upplysa om, hvarför emaljerada kokkärl svartna sä, fort i emaljen?
Är urkokning med soda ej fördelaktig for dem?
Kunna de kanske med annat medel hållas rena och hvita?
Bissan.
N:r 658- Vill någon af Iduns läsarinnor gifva mig något trefligt mönster eller beskrif- ning på såväl skolförkläden för flickor om 10 — 12 år som hushällsförkluden lör vuxna personer?
Mycket tacksam därför blir fru H — g Wbg, Kungsgatan 7 A., Göteborg.
N:r 6 5 9.
Huru böra varma bad mot reu- matism ändamålsenliga st anordnas i ett en- kelt hem på landet?
Välvilligt svar af vaktas med tacksamhet.
Lutan R.
N: r 660.
Skulle ni vilja säga mig hvad som menas med bildning.
Stina.
N:r 661.
Vill någon af Iduns läsarinnor säga raig om man kan hysa förtroende till vänskap man och kvinna emellan?
Stina.
H:r 6 6 2.
Frågas om damasker af gutta- perkatyg, samma sorts material som till regn- kapporna, finnas och hvar sådana förfärdigas?
Prenumerant.
N: r 6 6 3.
Vore mycket tacksam, om någon af Iduns ärade läsarinnor godhetsfullt ville uppgifva adress å någon person (eller firma) — helst i Stockholm —, som kontant upp- köper » glödetsingsarbeten » (trävaror försedda med för hand utbrända teckningar) alltefter- som man hinner tillverka dem.
Ego.
N:r 6 6 4.
En flicka med någon vanaihus- hållsgöromål och som Önskar vidare förkofra sig, dock ej bli hushållerska till facket, frågar hvar som anses lämpligast att lära hushåll, på Hotell eller i privat hus?
— Finnes något medel att borttaga bläck- fläckar iir golf?
— Hvar kan man få köpa fin spån till korg- arbeten.
Landtjlicka.
N: r 665.
Kan någon af Iduns ärade lä- sarinnor gifva upplysning ombett medel att ut- plåna märkbläck ur duktyger, dä lut icke användts.
Svar emotses med tacksamhet af ^Prenumerant i Finland ».
Westbergs Uti en utländsk familj i Stockholm damer, som komma till Stock- holm för studiers idkande.
Förutom daglig öfn.
i fransk o. engelsk konversa- tion kan äfven grundlig undervisn.
erhållas i dessa språk samt i tyska, spanska, stenografi och handarbeten.
Eeferenser och vidare upplysningar lemnas af fru Marianne Johns, född S u g n e t, 8 B Karduansmakaregatan, 2 tr. [2140] E n anspråksl.
flicka som på all v. vill lära sig sköta ett hush.
får tillf, därt.
i höst.
Afgl: 150 kr., sök.
bör vara kunnig i sömn för att vid behof bitr.
Vid.
gen.
bref till » Allvar », Sunne.
[2174] En nykter, ordentlig renskrifvare, som kan upprätta småprotokoll och gravationsbevis, erhåller plats i Kal- mar hos häradshöfding Arfwidson.
(G.
19929) [2195] Å [2143] Nydala gård i Halland, adr.
Halmstad, fin.
plats f en 9 — 10 års flicka att jämte egen dotter åt- njuta undervisning i vanl.
skolämnen, språk och musik.
Moderlig omvård- nad.
Afgift 250 kr.
för läsår.
[2159J F ör en tarflig, ordentlig hushållerska, kunnig i alla inom ett stort landt- hushåll förekommande göromål, finnes plats ledig nästk.
24 oktober, med före- träde för den, som eger vana i mjölk- handtering.
Goda rekommendationer fordras.
Svar jämte uppgift om löne- vilkor sändes under adress » Landtfru », " Wexiö p. r.
[2118] Modist!
Fullkomligt kunnig i arbetet samt med fallenhet och vana vid handel, kan få fördelaktig plats, eller ock ingå som kompanjon i en större modeaffär, om några tusen kronor kunna insättas i densamma.
Den sökande kan få tillträda när som helst om snart svar insändes till » Modeaffär », Hernösand, pöste restante.
[2176] P en prestgård vid vestkusten, ej långt från stad och tvänne be- sökta badorter, önskas från 15 augusti, en ung, enkel, anspråkslös och kunnig flicka, af god familj, för att i alla vanliga skolämnen — äfven musik — undervisa 3:ne flickor — den äldsta 12 år — och är i tillfälle, att under god husmoders ledning inhemta nödig kunskap om alla de sysslor, som före- komma inom en större familj.
Närmare meddelar prosten, d:r N.
P. Andersson, adr.
Uddevalla.
[2160] Då PLATSSÖKANDE.
P lats sökes i hushåll af en enkel och arbetsam flicka, kunnig i hvar- jehanda i ett hem föref.
göromål.
På lön fästes minst afssende, endast verksamhet erhålles.
Eek.
finnes.
Svar till » H — a 19 », Iduns byrå.
' [2177] å En lärarinna med lust och fallenhet för sitt kall, som har genomgått elementarskola, eger 8- årig uudervisningsvana, har vackra be- tyg, beder om anvisning på en ort, lämplig att öppna skola.
Svar till » Barn- vän », Johanneshus p. r.
[2188] E n ung, anspråkslös flicka önsk.
plats i fam. att underv.
i vanl.
skolämn.
och språk.
Små pret.
H r pastor C. Voll- mer, Qvistofta, Vallåkra, lemn.
närm.
upplysningar.
[2178] en större egendom i Småland fin- nes plats skicklig, ledig till hösten för en ordentlig och sparsam hållerska med godt lynne.
hus- Svar, hälst med fotografi, torde insändas till » A.
A. », p. r. Karda.
, (G.
19125) oöfverträffliga [2131] Ättika Lärarinna.
familj på landet [2199] Försöken Th. Wiriborg &amp; Cns i Stockholm tillverknngar af Concentrerad på flaskor för ut- spädning.
I familj på landet önskas en an- språkslös flicka som lärarinna för 3 minderåriga barn.
Lön 150 kr.
Svar till » Familj på landet », adr.
S. Gumaelii Annonsbyrå, Stockholm.
(G.
3997) önskas en anspråkslös flicka som lära- rinna att undervisa trenne barn om 10, 11 o. 13 år i vanliga skolämnen språk och musik samt villig att gå frun till- handa.
Tillträde 15 september.
Betyg samt löneanspråk uppgifves i bref till H.
S., Oscarshamn, pöste restante.
H u s m ö d r a r!
E n anspråksl.
flicka af god fam. önsk.
sig plats i fam. f. att underv.
min- derår.
barn i vanl.
skolämn., språk (tyska o. franska), musik o. handarb.
Vackra betyg.
Keflekt.
härå sände svar till » Lärarinna », Enkelsrud.
[2i75] T v ä t t p u l v e r Senap, blandad efter engelsk och fransysk smak, flere sorter.
Biffstekssås.
8 Malda kryddor (garanteras oblan- dade) på bleckdosor med genomborradt lock.
B o r d s a l t i paket om 425 gram (= 1 skalp.)
flere gånger prisbelönade och fullt jäm- förliga med de bästa utländska fabrikat.
Tillhandahållas hos Hrr specerihand- lare.
ri339] o j a, U 1 ndervisningsvan lärarinna, komp i alla skolämn., språk, musik och handarb., önsk.
plats.
Benäg, svar till » Kompetent och nitisk », Iduns byrå.
[2189] E n ung anspråkslös flicka med god uppf., önsk.
plats i höst i god fam., hälst på landet.
Vill.
delt.
i föref.
hushållsgör.
Sv.
t.
» 19 år », Vesterås.
[1286] E n flicka, med goda betyg och vits- ord, söker plats i fam. att underv.
i vanl.
skolämn., språk o. musik.
Svar till T.
L., Bredgatan 37, Lund.
[2173] Plats sökes som föreståndarinna för ett bättre hem eller ock å kontor af ett anspråks- löst fruntimmer ur god familj.
Svar till » A », Arvika Tidnings kontor.
(G.
19541) [2171] P lats i familj önskar till hösten en undervisningsvan lärarinna, mäktig främmande språks konversatiou.
Ut- märkta betyg.
Svar till » Gurli », Iduns byrå.
[2125] DIVERSE.
Doktor Carl piensburg 33 Drottninggatan 33.
Träffas alla dagar kl. 10 — 11.
Behandlar företrädesvis Barnsjuk- domar.
[1313] OT ö n l t ö p i n g hos alla speceri handlare.
[1972]
3 5 8 I N:r 666.
Om man har små anlag för teck- ning och målning, hvilka man på lediga stun- der önskar använda till egen förströelse i hopp att kogst kunna bli en ej aildeles onjut- bar dileltant, frågas: a) Fins någon lärobok, ej för dyr men god, i akvarellmålning?
q) Fins d:o d:o d:o i oljemålning?
c) Hvar köpas därtill nödiga utensilier?
C-de.
C L A R A F A B R D I U K 1890 N S S T E A R I N L J U S O V A N L I G T B Ö R J A N D E V A R A L L M Ä N N A H.
N:r 594.
Att inlägga hjortron pä finskt sätt.
De trasiga fullmogna baren passeras genom en grof sikt, sa att kärnorna borttagas, i moset nedröras de omogna bären, hvarpå de skyndsamt tappas på buteljer upp till halsen: själfva halsen fylles med stött socker, hvarpå de genast korkas, hartsas och nedsättas (okokta) i källaren.
Efter 3 månader äro de färdiga att begagnas.
De kunna användas som sallad till stek, äfven till efterrätt med vispad grädde, men då tillsattes något mera socker i moset.
Är källaren god, haller moset sig i flere är.
N:r 5 9 5.
Sockertårta i högkrusig form kan tillagas på följande sätt: 6 hela ägg, 15 st. finhackade bittermandlar och 318 gr. socker vispas väl tillsammans i 20 min., hvarefter man irör 213 gr. ris- mjöl under cirka 10 min.
Denna deg gräddas i väl smord form.
samt väl uppvärmd ugn, där den bör stå en lialf ä f timma.
Detta för en mindre form, men är formen stor, bör satsen ökas därefter.
Zrdeima.
N:r 607.
Sedan blomman och stjälken äro borttagna, läggas bären i ett durschlag, ned- sänkas under 2 minuter i en gryta med ko- kande vatten, som står öfver elden; efter denna hastiga förvällning läggas bären på linne att afrinna, torka och kallna, hvarefter de slås på torra buteljer, som korkas och hartsas, samt förvaras i kallrum.
N:r 614.
Ett säkert medel mot hårets afiallande är » Renegerateur, » hvilket fås mot postförskott från Lundbergs Etablissement, Kalmar.
N:r 6 I 8.
» Ny prenumerant.^ 1) Medvurst bevaras bäst, om den nedlägges i blecklådormed lock fyllda med friskt enris » Aska är ock bra, om man ej har lätt att få enris, men bör lådan stå bra kallt; antingen i torr källare eller bod — i brist däraf i kakelugnarne, under varma årstiden.
2) En lätt tillagad efterrätt är s. k.
» snöbollar », som tillredes på följande sätt: Man upphäller 1 liter söt mjölk och lägger däri 1 bit vanilj samt 2 å 3 matskedar socker.
Vispär G ägghvitor till hårdt skum och tager däraf med en matsked och lägger i kokande mjölken som » bollar », vänder dem efter 1 minut, hvarefter de upptages med sii-slef och läggas på geléskål.
Därefter vispas de 6 gulorna i den kvarvarande mjölken ocb så ett hastigt uppkok; sedan slås såsen ikring bollarna och ställes i källare att kallna.
Ä r en god och lätt lagad efterrätt!
Obs.
Man bor taga en tämligen vid kastrull för koknin- gen, eljes gå bollarna lätt sönder.
4) Flug- tläckar på tafvelramar och ljuskronor borttagas lättmed » messingsvatten » eller saltsyrelösning, som hastigt gnides öfver fläckarne med en liten linnelapp och straxt därefter stark såp- lödder med krita, som borstas öfver ramarne; därefter sköljas de i kallt vatten och ramarne äro då som nya igen, om fläckarne ej äro allt ior gamla och inbitna.
Elin.
U D - och M A a n s t a l t af D O K T O R T 0 9 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G.
Hilda Wijk (med porträtt) af Birger SchÖld- strom.
— Vid vaggan; poem af Daniel Fall- ström.^ — En viktig och gracnlaga fräga.
— Från damvärlden i Paris; studie för Idun af Alvar Arfwidsson.
(Forts.) — Om bärets vård.
— Min första lärarinna; ett minne af Helena Nyblom.
(Slut fr. föreg.
n:r) — Små- notiser från kvinnovärlden.
— Lefva.
.
.
; ut- kast af Georg Nordensvan.
— Små praktiska vinkar af Stenia.
— Striden om hjärtan; ur ett kvinnolifs historia, af Johan Nordling.
X I I I: Vexlande dagar.
(Forts.) Förslag till matordning för veckan 20 — 27 juli.
— Bakning.
— Efterrätter.
— Husku- rer.
— Husgerådet.
— Klädedräkten.
— In- läggning.
— II varje han da.
— Frågor.
— Svar.
J U K D O M A G O D T A N D L Ä K A R E J O H N W E S G Ö T G A T A N 1 S 4 L E.
R [1737J D:r ERNST SALÉN.
Ögonläkare.
2 S T O R A V A T T U G A T A N Träffas kl. J 1 0 — | 1 2 2.
P A N O R A M A f. m.
[2084] M T E R N A T I O N A L, H A M N G A T A N 1 8 B, 1 TR. U P P.
(bredvid Svea-Salen) Från o c b med den 2 0 den 2 6 E N V A N D R I N G G E N O M O M G I F N I N G.
E L E M E N T A R L Ä R O V E R K för flickor i Stockholm mottages till hösten 2 å 3 helpensionärer.
Sundt läge, förmånliga vilkor, god undervis- ning i vanl.
skolämnen i musik samt daglig öfning i franska eller engelska språkets talande.
Närmare upplysnin- gar genom fru Bloms byrå, Drottningg.
3 8, Stockholm.
(S.
N.
A.
2G68) [2196] T ill täflan med egna döttrar kunna frän nästa hösttermin en eller två välartade flickor, som nu ingå i elementarskolas 5: t e och 6: t e klass, erhålla billig helinackordering i Sunne prostgård i Värmland.
Undervisnin- gen, som följer normalskolans i Stock- holm arbetsplan, bestrides af skicklig, från lärarinneseminariet utexaminerad guvernant.
Man hänvände sig skynd- samt till kontraktsprosten J. Norden- son, Sunne.
[2200] I en finare fam. i Småland mottagas till inackord.
5 å 6 unga flickor om 1 0 ti 1 5 år såsom läskamrater till husets egna döttrar.
Underv.
lem- nas af skickl.
lärarinnor i alla vanl.
skolämnen jämte språk.
Engelska ta- las.
Särskild lärarinna i musik.
För öfrigt kunna barnen påräkna den mo- derligaste omvårdnad.
Pris: 6 0 0 kr.
Närmare meddelas under juli mån.
af frkn Anna Axelson, Drottninggatan 8 1 B, Stockholm.
[2182] I ORDENTLIGT G A S TILL LINGAR V Å R D N A D O C H GODT H E M I N A C K O R D E R I N G ELLER T ill täflan med egen, nioårig dot- ter mottages en flicka i inackor- dering på en friskt belägen landt- gård nära stad och större järnvägssta- tion.
Undervisning i vanliga skolämnen och musik samt öm föräldravård ut- lofvas.
Svar för närmare uppgörelse sändes till » Godt hem », adress Falkö- ping Banten.
[2161] EStt O C H OBS.!
I en i alla afseenden väl rekommen- derad pension i Marbwg a. d. Lahu emottagas elever.
Som föreståndarinnan nu vistas i Sverige kan ressällskap er- hållas.
Upplysningar och prospekt lem- nas genom Th. Tjäders byrå, Malm- skilnadsgatan 3 8, Stockholm.
(G.
4302) [2194] H Ö G R E FLICKOR.
UTLOFVAS.
SER.
S Å Ö N S K A S.
S V A R GUMAELII TILL E M O T T A - T V Ä N N E M E D U T M Ä R K T M A N N O N S B Y R Å, (G.
19813) E.
I L S T O R S C Ä K H C E T R L M O N T Ä P M A P T.
7.
I E procent, » 55- i&gt; kvinna 7.50 » 6 0 - » man 9.
I S » 65- » kvinna » 7 0 - &lt;&gt; man 12.56 » » 75- » kvinna 13.S7 » Insättningen bolagets » » 10.07 » verkställes och lifränte- hufvudkontor i Stockholm, Kungsträdgårdsgatan oktober 1 G A T A N 1) C (eller i bolagets hus, 1 8 9 0 0 2 en tr. efter V A S A - upp.
(G.
19201) [2190] ä r v i a e r, after h Ättika 0C af Y N G - driftigt, L I L J E H O L M E N S A L L T H A R S I N Ö F V E R G Å N G, B.
», I H | E R R E N A F D A V I D S S T A M [2179] S.
S M Ö D R A R M.
fl.!
; p r e s e r v i t a s.
; kunna matvaror af alla slag, råa ' ^ som kokta, bevaras fullkomligt friska ganska lång tid, och detta utan nämnvärd kostnad eller möda.
Handelskemists intyg samt de * * mest ampla loford om dess an- * * vändning föreligga.
Säljes hos hvarje välfournerad * specerihandlare å 6 0 öre pr paket ' samt i parti genom hufvudförsälj- ningen i Stockholm.
K J.
Eriksson, 17 Drottninggatan 1 7.
Allm.
Telefon 6136.
S M 1 eller tre år i den lelip staflen.
|!
!
H U Ö D R A R!
J Hafven I ej försökt » P A M E L O - P U L V E R » ännu, så gören det genast.
A f endast Pamelo och vatten ko- ken I den läckraste kräm; hvarken saft, socker eller potatismjöl be- höfves!
Säljes i paket å 5 0 öre.
Fråga i närmaste handel, om det finnes där till salu, i annat fall kunnen I rekvirera direkt från fabrikanten A Winther, Karlstad.
[2138] i|j Ny godtköpsupplaga, häftad t: 50, inb.
2 IST [21 kr., nu utkommen.
369 sidor.
Isi — En samling bref, hvilka en alexan- os - S drinsk judinna, under sitt vistande i Je- % rusalem på Herodes tid skref till sin • •3 fader, en rik jude i Egypten, och i hvilka | •8 hon såsom ögonvittne berättar alla hän- g. co delseroch underbara tilldragelser ur J e s u j j [Hl af N a z a r e t h l i f från hans döpelse B] [Hl till lians korslastning, af professor J.
[51 g] H.
INGRAHAM.
Till salu i alla bok- ra lådor samt hos bokförläggaren [s i ADOLF JOHNSON, STOCKHOLM.
1 pl [2187] [ÉGLEES É 7:de upplagan!
Nu utkommen!
pHnrUtnl51 T I L L F Ö L J D A F FLYTTNING säljas nu äkta rashöns: Bruna Leghorn, Minorka, Bräma för 2: 2 5 kr.
pr st. Adr.
A.
Lindegård, Regna.
[2181] / &lt;§-tocfVfto fm K E S S L E R S T Y S K A K O R F F A B R I K REFEREN- A D R.
U Låten icke edra matvaror taga skämning.
Genom att begagna V GU3GTTJ] [S1 LEXOR S T O C K H O L M, H 1 &lt; [2148] [H153ga 7:de upplagan!
Nu utkommen!
V I N F A B R I K S prisbelönta tillverkningar försäljas hos hrr specerihandlande.
Se Idun f för fredagen den 2 5 april.
Viner och safter försäljas på hel- och halfbuteljer, tredubbel ättiksprit på större flaskor, alla försedda med etiketter, innehål- lande fabrikens namn.
[1896] så också mygg- bett, men nog ser man helst att kunna lin- dra den ge- nom desamma uppkomna klädan.
K ö p af mitt ut- märkta medel mot mygg- och 3ett samt sting af andra insekter, och Ni skall finna att all kläda för- svinner.
Insänd 6 5 öre så erhålles en ask som prof franco.
V i d parti er- hålles rabatt.
J O H N F R Ö B E R G, [2192] Finspong.
M O D E R L I G O M - H J Ä L P » A.
L O " G E N A S T bok erhålles å Allmänna Lifförsäkrings- medelålders fruntimmer, med gladt lynne, önskar ett bildadt och driftigt fruntimmer med något kapital, som kompanjon i en upparbetad manufuk- turaffär.
Vidare genom korrespondens med » Kompanjon 4 1 2 6 », adr.
S. Gu- majlii Annonsbyrå, Stockholm.
[2170] (G.
4146) Osy.
O M R till ocb med Entré 3 0 Ö R E, barn 2 0 Ö R E.
Abonnementskort, gällande för 8 be- sök; kr.
1: 7 5, barn 1: 2 0.
Öppet alla dagar från kl. 1 0 — 1 0.
Hvarje söndag nytt program.
[1357] V I D I N A C K O R D E R I N G finnes för en skolflicka icke under 1 0 år af bättre familj.
Endast denna in- ackordering.
Närmare meddelas af kapten Lindeberg, 3 Odengatan 1 tr. upp.
[2180] juli: W I E N P tillsvidare af fullt 5 0 - å r i g man Stockholm.
A F Z E L I U S, A.
G Exempel: Kapitalet afkastar för R [1855] 4 m S behandlas instundande sommar vid H j o V a t t e n k u r - l N:r 625.
Se den praktiska och allmännyt- tiga Kcceptboken » Khabara » innehållande 100 recept, finnes i de flesta boklådor.
Kostar endast 75 öre.
Prenumerant.
— Aseptin: 150 gram glycerin, 90 gram horyyra, 10 öre nejlikdroppar och 10 öre pep- parmynta.
Glycerin och borsyra slås i en burk, hvarpå bälles en kanna kokhett vatten; dropparne lösas i 50 gram sprit och tirsättas, då det öfriga har kallnat, hvilket bör ske så långsamt som möjligt, hvarför kärlet omlindas med ylle.
Sedan filtreras vätskan genom ett liltreringspapper.
Dropparne kunna efter be- hag uteslutas, men ej spriten.
E — a.
N:r 627.
Bäst är att vända sig direkt till Nääs slöjdseminarium, adress Flöda station, då prospekt gratis erhållas.
J.
R, N:r 63 1.
Z, kg.
väl bränd kalksten, 8 -, 2 kg soda lägges i ett kar, därpå hällas 2Ö,g 1. kokande vatten, hvarefter man rör väl om och täcker karet till morgonen därpå, då dt-n klara luten hälles i pannmuren att uppkoka.
Därefter hällas på karet 41, 1. kokande vatten, omröras väl och få klarna.
Till luten läggas 6&gt;S76 kg t &amp; \ g.
Då talgen väl smält och luten pä karet klarnat, hälles det efter hand i pann- muren; litet salt lägges därtill.
Inom två timmar brukar tvålen vara färdig.
- Ilar man ej ren talg, duga tarmar (sköljda), ben och talgskrap.
Mormor Greta.
G Ö L I F R Ä N T A " I S H å insatt kapital erbjudes såsom [2130] rekommend.
sina välkända tillverkn.
i allmänhetens benägna hågkomst.
Stigbergsgatan 4.
Telefon 34 80.
[2185] Kujvud&amp;ontov: Mynttorget 1.
T1366]
(DUN 359 ombesörjer genom kompetenta personer uppköp FULLT I ALLA M Ö J L I G A gratis B R A N S C H E R åt Iduns abonnenter och for uppdrag åt andra mot en obetydlig ersättning.
saker skickas mot efterkraf och få, (dock genast) mot fraktkostnaden.
Genombrutna förklädestyger i coul., hvitt &amp; créme.
Coul.
randig bomullsfla- nell till förkläden och barnkostymer.
Coul.
bårdband till förkläden m. m.
Till utstyrslar: » Broderade remsor ».
QNOIDFLLIFFLT OPOLLALLLCL I.
P.
• (Madapolainbroderier, • JMadeiraVjroderier.
H O L T Z.
S Y B E H Ö R S A F T A R.
B R U N K E B E R G S T O R G 7 &amp; S T.
N Y G A T A N 3 7.
S T O C K H O L M.
Obs.
1 Profver sänd.
franco.
Order fr. landsorten expedieras pr omgående.
(S.
N.
A.
2 6 4 6.)
[2 1 8 3].
Meddelande.
H e n r i k Då i flere tidningar förekommit an- nons om » Westbergs Tvättpulver », få vi af förekommen anledning fästa all- mänhetens uppmärksamhet på, att nämnda pulver icke af oss utförts i handel, och anse oss berättigade på samma gång meddela, att det s. k.
» Tvättpulvret » enligt analys i hufvud- sak består af kalcinerad soda och kan således ej göra samma gagn som vårt Lutpulver.
Gefle den 14 juni 1890.
X j.
W E S T E R B E R G G a h n s äkta Aseptin-Tvål, som besitter som samma goda egenskaper H E N R I K G A H N S B E R Ö M D A rekommenderas som en sär- deles helsosam toalett-tvål.
Säljes i välförsedda detatjaflärer.
A M Y K O S, Hvarje tvål är stämplad med vid- stående N Ä R V A R A N S ART S Å D A N T M E D G I F V E R, Dubbelt porto torde medsändas.
Torshags Alla R E T U R N E R A S [1 3 4 9] hushållsskola.
Vid denna skola, som under innevarande år kommer att förflyttas till ny, rymlig lokal vid den nära A b y järnvägsstation vackert och sundt belägna Bjömsnäs herregård, börjar ny kurs i augusti månad.
Skolan, i hvilken mottagas helpensionärer från 16 års ålder, har till uppgift att åt unga flickor, som slutat sin skolgång, meddela de för ordnandet och skötandet af ett hem behöfliga kunskaper och insigter, samt att därjämte genom lagom afpassadt praktiskt arbete i förening med i öfrigt gynnsamma hygieniska förhållanden befrämja och stärka de fysiska krafterna.
Moderlig vård och tillsyn utöfvas af skolans husmoder och föreståndarinna, fru Hulda Starbäck, och god undervis- ning meddelas af skickliga lärarinnor i matlagning med allt därtill hörande, såsom bakning, slakt m. m.
; i väfnad, tinnesöm och annan kvinlig handslöjd samt i öfriga husliga sysslor af alla slag.
Därjämte genomgås enklare teore- tiska kurser i för den inre hushållningen lämpad bokföring samt i hushålls- ocb helsolära.
Beferenser: i Stockholm: herr med.
doktor B.
Kjerner, Kegeringsgatan 34; herr ingeniör L.
Asplund, Vermdön, Eols udde.
I Östergötland: hr brukspatron Jobn Orwall, Skärblacka; hr ingeniör B.
Nobel, Getå, Aby.
Sandviken: hr brukspatron H.
Göranson.
Trollhättan: hr ingeniör Ernst Stridsberg.
Sunds- vall: hr brukspatron U.
Oqvist.
Vesterås: hr länsagronomen B.
Hahr.
I Fin- land: hr brukspatron F. Idestam, Nokia, Tammerfors, samt fabrikör B.
Ek- blom, Borgå.
Närmare upplysningar lemnas i Stockholm å Fredrika-Bremer-Förbundets byrå och i Norrköping hos doktorinnan H.
Haglund, som ock mottager an- mälningar.
.
[2 1 9 7] fabriks- S märke.
T C [2122] L I N.
I F ^.
E T T O R X L X.
.
(G.
1 8 7 1 7) L a c t o s e r i n - C a c a o.
[1655] sammansatt af KARL ERIKSSON, R E N A S T E C A C A O och L A E T O S E R I N enligt W.
R E H N S T R Ö M S P A T E N T.
Välsmakande, kraftigt närande, helsosam, Westbergs Tvättpulver.
Medalj i Perukmakare, Stockholm enligt analys och intyg af vetenskapsmän och läkare.
Som från L.
Westerbergs Tekniska 1866, (etablerad 1860).
fabrik i Gefle i denna tidning insändts Köpenhamn ' STOCKHOLM Då l a e t o s e r i n leder sitt urspruug uteslu- ett » Meddelande », som är allt för platt 1872, och genomskinligt för att ej hänföras tände från mjölk, så är den i och för sig faktiskt nä- [Wien 1873.; [5 2 Vesterlånggatan 5 2 Specialité: under rubriken » Lumpen konkurrens- rande och helsosam.
Peruker för damer och herrar.
afund », får jag härmed förklara, att som håller be- jag minst lika mycket som ofvannämnda F r u E r i k s s o n s damjrisering verk- tydligt mindre af det svårsmälta cacaofettet, än andra tekniska fabrik önskar, att ej någon ställer Kamning och arrangerar caeaosorter, är således lättsmält och att rekommendera förvexling måtte ega rum mellan Brudklädsel.
för så väl friska som sjuka personer.
W E S F B E R G S T V Ä T T P U L V E R Allm.
tel. 2418.
[2 1 7 0] Finnes att tillgå hos herrar specerihandlande samt och andra i handeln förekommande i parti hos w i z i b o r g &amp; C:o. tvättmedel, de må sedan vara hur H v a r j e husmoder, förträffliga som helst.
Stockholm.
pi&amp;ij Börande analysen, som den aktade som sätter värde på att vid hembak- ning erhålla goda småbröd och tårtor, Tekniska fabriken säger sig ha uttagit på W E S T B E R G S T V Ä T T P U L V E R, så spis- och knäckebröd, olika sorters lim- F u r u s u n d s Saltsjö- är denna i högsta grad oriktig och vilse- por, olika slags karameller och glace ledande samt vittnar om stor okunnighet.
samt god jäst m. m., m. m. bör in- och berömda G y t j e - B a d - A n s t a l t Af opartiska personer och inrättnin- sända 75 öre i frimärken till C. O. Ek- gar, som försökt det, berömmes enhälligt blad &amp; Compis bokhandel i Vestervik, mot reumatism.
Sjukgymnastik, massage, elektricitetsbehand- då portofritt erhålles en tillförlitlig W E S T B E R G S T V Ä T T P U L V E R ling, kurenlig drickning af mineralvatten.
Läkare d:r Kallenberg.
såsom ett oöfverträffligt tvättmedel, och S A T S - B O K för nämnda ändamål.
[2 1 6 7] E N S K I L D A R U M, DUBLETTER, VILLOR, 2 R U M, kök till 1 0 R U M, fullständigt M Ö B L E - ber jag få uppmana allmänheten att R A D E.
2: N E HOTELL, POST, TELEGRAF, A P O T E K, TEATER, K Ä G E L B A N O R, H A N D E L S B O D A R.
Biklig Försöka Westbergs Tvättpulver, tillgång på N Y S I L A D M J Ö L K.
Närmare bos H A M M E R eller B A D K O N T O R E T.
[1093J och ej lyssna till lågsinnadt och obe- Adolf Bonniers förlag: T fogadt klander från afundsamma kon- kurrenter.
Högaktningsfullt ERNST WESTBERG.
Jönköping i juni 1890.
[2 1 2 3] 27 december är 3:dje dragningen i Kulturhistoriska Föreningens lotteri på konst-, industri- och slöjdföremål.
Lotteriet omfattar 10,000 vinster, värda 175,000 kr., och med hufvudvinster af 2,500, 2,000, 1,500 och 1,000 kr.
värde.
Lottsedlar till 2 och 3 kr.
säl- jas i alla boklådor.
[T939] Rådgifvare for husmödrar.
l - i INT En samling råd och upplysningar för hemmet och bushållet.
Bearbet- ning från tyskan af 0.
H.
D.
Med 68 upplysande träsnitt.
Pris 3: 50, inb.
4: 50.
Ur det rika innehållet anföres: Näringsmedel o. deras näringsvärde.
J Iirköp af näringsmedel.
Kåa näringsme- I dels förvaring.
Inläggning o. konserve- ring.
Näringsmedlens tillredning.
Vatt- = net i hushållets tjänst.
Kokkärl o. hus- W geråd.
Arten o. beredningen af olika f slags blandningar.
Spiselns o. kakelug- nens skötsel.
Ordningen i " hushållet.
Tvätt.
Fläckars borttagande.
Sprit- och fotogénl impor.
Striden mot ohyra i hu- set o. köket.
Praktiska vinkar för varma I och kalla dagar.
Helsovården i familjen.
Sjukrummet.
[2149] l JL Goss-Trikåkostymer.
prima H E L Y L L E för 3 o. 4 års 5 o. 7 års 3: 5 0, 8 o. 10 års 3: 7 5.
Prof på kvalitén, då 30 öre i fri- märken insändes till E X T R A 3: 2 5, T I L L V E R K A R E N O. Williamson, Borås.
1890 GUSTAF HOLMBLOM KAPP-FABRIK 3 8 Vesterlånggatan 3 8 in D I Nedra botten, I o. 2 tr. upp.
[1 3 5 2] [1 5 7 3] års Frö-priskurant utdelas gratis, sändes franko.
SVENSONS Fröhandel Lilla Nygatan 17, Stockholm.
[1897] M A T T O R.
Hemväfda, vackra och trefliga hår- garnsmattor i svart, brunt och röd t, 68 cm.
breda a 90 öre aln == 1:50 metern, finnas ständigt på lager.
V i d beställ- ning erhållas hvilka färger som önskas.
[2162] Fru H E L E N A K A R L S S O N, Mel / ösa.
T * &gt; - .0 AS r, CG IFL jäg = man fiskar med goda redskap ~ g lyckas fångsten i allmänhet bra.
E Får härmed erbjuda ett stort E: sortiment utmärkt och billig fiskredskap.
Illustrerad pris- kurant på begäran.
John Fröberg, Finspong.
[2 1 9 1] CO 39
IDUN 300 I hvarje välsorterad 1890 detaljaffär S U C H A R D i Skandinavien samt i Barnängens Försäljnings- magasin, Vestejlånggatan 47, Stockholm, försäl- jas följande artiklar af prima kvalitet och med elegant utstyrsel: FABRIKSMÄRKE \ Barnängens Liljekonvalj-Eau de ColOQne, utsökt fin, uppfriskande och ren med 20 Erkändt utmärkt kvalité.
Samtliga Sucliard ' s Chocolader äro garanterade ren Cacao och socker utan tillsats.
rik, naturlig och varaktig liljekonvaljdoft.
Eau de Cologne Royale, Eau de Cologne for Gentlemen, Eau de Cologne Excelsior, Eau de Cologne Concentrée,.
.-.
m Suchard ' s Praliner, Gianduja, ^ Noisettes, Nougatines och andra |;, dessertohocolader rekommenderas.
Ärade konsumenter meddelas, att fordna paket, Pure Påte, osockrad chokolad med blå etikett, numera säljas i kiloförpackning med rödrutigt omslag, bärande fabriksmärket.
Detalj- priset pr | - och J-kilokaka är 50 öre och 1 kr.
Kvaliteten har ej under- fl som genom sin friskhet, renhet och likedom på verklig vällukt öfvertiäffa alla andra i handeln förekommande fabrikat i denna bransch.
Sär- skildt kunna dessa sorter rekommenderas mot hufvudvärk, dåsighet, nervositet etc. Barnängens Parfymer och Essencer med rikaste naturlig blomdoft i smakfullt utstyrda flaskor.
Stort urval.
Barnängens Balsamiska AmykosAseptin.
Nya Fällstol, som äfven kan begagnas som Fåtölj, Chäslong och Säng, och som erhål- les frakt / ritt mot 10 kr.
järnvägsefter- kraf från Hjalmar Peterson &amp; C:nis Bokhandel, Karlstad.
Till förekom- mande af förvexlingar är vår Nya Fällstol alltid stämplad på de båda kortstyckena, som uppbära armstöden, med vår firma Hjalmar Peterson &amp; C:ni, Karlstad.
[2023] 1,450 2,000 i,6oo 600 r,2oo 600 400 T,000 Ä n n u finnas några fa p S r t T l ä r kvar till I d u n 1 8 8 9, dels i rödt och guld, dels i blått och guld.
Priset är endast 8,000 2,000 2,000 1 kr.
25 öre, som torde insändas i förskott medels postanvisning eller i sparmärken För (ej frimärken!)
porto tillkomma 30 öre.
[1359] Iduns Expedition.
200 en st. par st. ny konkursmassas räkning realiseras: Celuloidkragar som kostat Oj6onuoj25 Damstrumpor » » » o 30 Barnkoftor hemstickade » » 4,50 » 2,50 &gt; helylle-Tricot kläder 3 — 9 år » * 7, — » 3, 7 5 » ext.
i:a Dam- koftor, hemst.
&gt; » 9,50 » 5, — » ext i:a Mansrockar hemstickade » &gt; io, — » 5,50 » Germania d:o hemstickade » » 6, — » 3, 7 5 « Extra i:a dam- västar, hemst.
» * 4 » 5o » 2,50 par halfylle Diagonalbyxor » 2,75 » helylle-Chewiotbyxor, Norrk.
» 4,50 m. korderoj dubb.
br.
helylle » » 7, — » 4, 2 0 » fin-fint klädningst.
» 0,80 &gt; 0,63 » halfylle diagonal (det starkaste byxLyg som fmncs) 1 endast moderna mönster » 0,95 st. Stanleys-Skjortor (dessa äro de finaste och mest praktiska sommaren 1890 kommer att bjuda på i skjortväg) » 2, — dussin näsdukar » 1,50 400 par Kronkorderoj-byxor » 2,75 900 meter Kronkorderoj &gt; 0,90 T,800 st. hemstickade Tricotklader 3 — 6 år (ny sort) 2,50 1,100 &gt; Imit.
Jäger-Tröjor till 1,10, 1,25 1,50 1,400 par » Jager-Kalsonger » 1,10, 1,25 1,50 2,000 st Extra i:a hemväfda Förklädstyg 0,50 600 dus.
i:a hellinne Téservetter med röd bård och fran &gt; Hemväfda ext.
i:a fållade Borås- Näsdukar coul 1,700 st. Extra fina hemstickade Flick- Kladningar 3 — 6 år ProtVer endast då 20 öre bifogas.
2,50 svenskt fabri- kat, gifver lin- net, utan att för- störa det, en bländande hvit färg.
Till salu hos alla speceri- handlande i ri- ket.
[1487] Pianomagasin.
Flyglar, Pianinos, Taffiar och Orglar från la och utländska utmärkta Fabriker till de billigaste priser.
För instrumentens bestånd ansvaras.
Äldre Pianos tagas i utbyte.
OBS.
Ständigt lager af Flyglar från Bluthnei och Pianinos från G. Schwechtens berömda fabriker.
V E N S K A 40 $j$§T S T G-UST.
PETTERSSON &amp; Komp., 38 Regeringsgatan 38.
%) + Flyglar, Taffiar och Pianinos från J.
G. Malmsjö.
[1307] R ekvirera gralisprofrer å Papper och Kuvert fr. H J A L M A B P F T E B S - SON &amp; C:i, Pappersaffär i parti och minut, Karlstad.
(G.
17472) [2006] K Drottninggatan det angenämaste och bästa af hud- försköningsmedel, är ytterst verksamt mot fräknar, solbränna, hettblemmor och stark rodnad i ansiktet, gör huden mjuk och hvit samt är särdeles behag- ligt att använda.
Säljes a 1: 25 o. 2: 25 fl.
endast hos | N:r 19 S t o r a N y g a t a n S K I H E R 40.
| IN [1922] |q N:r 2 9 S:t P a u l s g a t a n.
Dufnäs Nya Tvättinrättning.
ÉjBBk i • f 1 T W r a y FM » g ^ p B • Tvättar endast för hand i förening med lufttorkning.
Tvättkläderna hemtas och återställas gratis efter till- sägelse på Kontoret, Birger Jarls Bazar vid Norr- malmstorg.
Allm.
telefon 85 19.
[21351 V i d Hårstorps Hushållsskola b ö r j a r n y k u r s d e n 15 a u g u s t i.
L o t t e n XTcrdgren.
[2,68] Adr.
: H&amp;rstorp, Motala Verkstad.
(G.
\ ?,m) Seidel &amp; Naumanns Bicyklar oc » Tricyklar.
I god konstruktion, solidité, elegans och lätt- gaeuue ooiveiuanaue.
Oiver 200 maskiner på lager i Malmö.
Illustrerad priskurant på begäran.
Driftiga agenter sökas i alla städer samt på andra större platser.
E r i k S c h w e d e r &amp; C:o, M a l m ö.
[1662] T R (- 13375) I C O T Ii I F i stort urval.
Bomulls Tricotlif fr. 2 kr.
st. Helylle Svarta Tricotlif fr. 4, 5, 6 kr.
st.
Hel} lie kulörta Tricotlif fr. 4, CO UU [2072] St. Sex för femton!
Till det otroligt billiga priset 2,50 säljer jag, när minst | dussin tages, en ny sorts hemstickade extra prima Trikotkläder för 3 — 7 års gossar.
Som antagligen ett mycket stort antal be- ställningar kommer att ingå, förbehål- ler jag mig 14 dagars leveranstid.
A. Williamson, Vesterlångg.
57, I tr. G Generalagenter för Sverige.
Till landsorten mot efterkraf.
Stockholm.
A 3 ?50 B O S A L I N E, [1936] M » | kg.
tvål kokas i 2 liter vatten; när tvålen är upplöst, tillsättas un- der omröring 20 å 25 liter ljumt vatten; i denna utspädda lösning ned-1 doppas plaggen, hvarefter de på vanligt sätt genom gnidning rengöras.)
Finnes hos de flesta specerihandlare samt i mina butiker: [2129] 2,25 [2018J Elin Edlund, C L A.
H S M O N T E N S N e u t r a l a K ä v n t v å l till ylletvätt, o c h O l e i n t v å l till linnetvätt användes lämpligast sålunda: Yesterlånggatan 57, 1 tr. npp.
Drottninggatan I Se vidare annonsen i månadens första nummer I A. Viiliamsson, Stockholm.
fiO i P r i s b o l ö n a d G S 200 Stärkelse, [1342] S U C H A R D Billigast af alla, För 1,000 2,000 1,700 gått någon förändring.
Fabriksmärke.
Genom sina milda, men kraftiga egenskaper är denna Aseptin ovilkorligen att före- draga framför hvarje annat preparat i denna bransch.
Se vidare den beskrifning och de intyg Iran Nordens förnämsta läkare hvilka åtfölja hvarje flaska!
11725] Oumbärlig möbel i hvarje hem, speci- elt under sommarmånaderna, är Hjalmar Peterson &amp; C:nis Suchard ' s Chocolad.
&lt;Md- och Silfvermedaljer.
Jansson &amp; Hötorget.
På Kinesiska och Indiska packadt i bleckdosor och stanniol, säljes genom Hrr specerihandlare.
(Nord.
A.-B., Oöteb.
3632x7) [2071] W i l h e l m B i l l c s förlag: Huru männen fria.
Den ödesdigra frågan med dess svar af Agnes Stevens.
Pris 2: 25.
[1738] STOCKHOUSI, GERNAOTTS BOKTBYCBLEEI-AKTTEBOiAÖ
