# ID: svediakorp-per762
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1890
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 22,663
# sentences: 1,269
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Med detta n:r följer Iduns Mode- och Mönstertidning n:r dem, som abonnerat å densamma.
Fredagen den 11 juli 1890.
N.r 28 (134) Tidningen kostar Amionspris: endast I kr.
f ö r kvartalet, med 35 öre pr petitrad (10 stafvelser).
För » Platssökande » och » Lediga platser^ Iduns- Mode- och Konster-tidning I kr.
65 ö r e; 25 öre.
postarvodet inberäknadt.
Utländska annonser 70 öre pr petitrad.
Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG.
Träffas å byrån kl. 10 — 11.
A l l m.
Telef.
6 1 4 7.
Sigrid ter 7 till slår en svensk TTtg-ifningrstid: bvarje belgfri fredag.
Lösnummerpris: 15 öre (Tid kompletteringar).
3:dje är g. Drottning-gatan 4 8, 1 t r.
Prenumeration sker i landsorten å post- anstalterna, i Stockholm hos red., i boklådorna och tidningskontoren.
Arnoldson.
ser synas hafva lar Namnet Sigrid Arnoldson i främmande gått land och tjusar med sina har härliga landet toner andäktigt rare.
skaror af lyssnande åhö- Jenny gått ock redan nu näktergal sina dril- Lind har hädan, men hennes minne lefver fullbordan.
för närvarande i ut- lika bättre — god, bon om ej är ju be- tydligt yngre — klang än Adelina Pattis.
skall Här hemma uppträdde alltid lefva, och de, som Sigrid Arnoldson på hö- en gång hört henne, bära sten 1887 med för dast på konserttribunen.
Nilsson Det lifliga bifall hon då sig lifvet.
oeh i ett minne Kristina och då en- finnes ännu bland de lef- skördade gällde D o g äfven vandes antal, men har an- hennes sång, men kanske tagligen ock lika mycket det namn sig för alltid dragit tillbaka från sångtri- bunen.
En värdig efter- träderska nämnda, till den har hon hon bar.
Någon stjärna af rang var hon ännu ej, först- om nu bästa förhoppningar.
i hon ock ingaf de Det sin tur, såsom det synes, är fått en lika värdig efter- de sista tvänne åren, som följerska.
Dennas hon är Sigrid Arnoldson.
Sigrid namn emellertid först under gjort karrier, Arnoldson föd- sande sin egentliga snabb som få oeh ly- andra på, des i Stockholm år 1364 detta område.
och är dotter af den ut- sert- som operasångerska, tidigt synes hon dock på sista vid tiden hafva opera Oskar A r - egnat sig märkte, allt bortgångne vår k.
Såväl kon- noldson.
för tenoren Hennes sångar- företrädesvis åt det senare facket, inom hvilket hon gåfva är sålunda ett arf.
ock Efter studier här hemma lysande framgångar.
för dessa framgångar och hvad Isidor Dannström och Fritz Arlberg kom under ledning framstående af skördat sina hon hon för den som sångerska sångläraren mest närvarande hufvudsakligen veta Om är vi genom de Maurice Strakosch, Ade- underrättelser, som kom- lina mit till oss genom utlan- Pattis ende läromä- stare.
Kedan tidigt förut- spådde denne, att Sigrid Arnoldson en skulle blifva stjärna af första ord- ningen.
Hans förutsägel- dets press.
gaste är Det väsentli- af hvad som följer ock hemtadt facktidning område.
på ur en musikens
I DU N Ty det är kvinnans heliga mission Att vittna om den Gud, man vill förkränka.
När mannen tvinar, tvifiar icke hon; 189Ö Han står på forskningen, hon står på tron; Hon älskar; hon skall äfven lära tänka.
2, TOPELIUS.
Sigrid Arnoldson debuterade i Moskwa år Skälet till Sigrid Arnoldsons hastiga fram- Ett inkast i tjänarinnefrågan 1886 och sjöng därefter som primadonna i Pe- gäng torde ej endast ligga i hennes förträffliga af tersburg samt på Drury Lane-teatern i London, användande af sin af naturen vackra och se- Hanna Kamke.
där hon väckte ett sådant uppseende, att Ade- dan under utmärkt ledning utbildade stämma, lina Patti af harm öfver, att hon » drog sämre utan ock däri, att hon genom sitt föredrag och II.
hus » än Sigrid Arnoldson, plötsligt lemnade sitt spel visat sig ega en ovanlig begåfning London ocb ej uppträdde vidare under säson- som dramatisk sångerska.
Komma så härtill fKJtvad jag ej fordrar af mig själf, kan jag ett intagande yttre och ett behagfullt uppträ- gen 1887 — 88.
hM ej med nödig konsekvens och sträng- het fordra af andra. » På hösten 1887 sjöng fröken A. i Amster- dande, bör framgången vara gifve-n.
Huruvida vi under den närmaste framtiden Med denna sanning, hvilken väl knappast dam och Haag samt i januari 1888 på Opera- Comique i Paris, där ingen sedan Adelina hafva att vänta något besök af vår firade lands- någon kan vilja bestrida, slutade vi vår förra Pattis uppträdande rönt en så lysande fram- maninna här hemma i Sverige, torde vara osä- gång.
Kort därefter uppträdde hon i Monte- kert.
Vi hoppas dock, att hon ej måtte dröja Och det var hit vi ville komma.
Det är Carlo, Nizza och Rom samt väckte öfver- allt för länge.
stränghet, som fordras i vår slappa tid.
Man allt samma hänförelse.
Pä våren 1888 enga- Sigrid Arnoldson är sedan ungefär ett år säger, att mildhet är makt, vi vilja ej neka gerades Sigrid Arnoldson vid Coventgarden i tillbaka i äktenskap förenad med sin impressario dertill, men stränghet fordras i än högre grad London i stället för Adelina Patti.
Som Ro- Pischboff.
för den ouppfostrade människan.
Är träd- sina, Mignon, Dinorah, Sömngångerskan, Cheru- gårdsmästaren ej sträng, när han med sin sax bino, Zerlina och Traviata firade hon här de Just som ofvanstående var uppsatt, fingo vi bortklipper de öfverflödiga qvistarna och de sällsyntaste triumfer.
af en vän till tidningen följande meddelande vilda vattenskotten på rosenbusken?
Och ändå De mest framstående konstkännarne i ofvan- om, huru den nya divan » upptäcktes » af im- kalla vi honom förnuftig, ty hans stränghet är orsaken till, att rosen blommar dubbelt nämnda städer voro ense därutinnan, att man pressarion Strakosch.
här hade framför sig en högst betydande konst- Det var i september 1885, som den gamle skönare ocb rikare än förut.
Hvarför skulle närinna, och med anledning af hennes gästspel Isidor Dannström inträdde i hr Abr.
Lund- ej då den bildade husmodern få använda sträng- i Petersburg hösten 1888 skref » Petersburger quists musikbandel vid Malmtorgsgatan härstä- het, när hon vill framdraga de goda anlagen Herold » bland annat: » Sigrid Arnoldson, den des.
Han hade måhända ett ärende, kanhända hos sin tjänarinna och söka bortarbeta felen.
världsberömda svenska näktergalen, debuterade han också kom för att blott samspråka en Det är ej hårdhet vi mena, utan omutlig på italienska operan härstädes som Rosina i stund.
stränghet, som håller fast vid det en gång » Barberaren » och rönte en alldeles sensationell Mot den af musikalier öfverhöljda disken sagda (men kom ihåg: väl genomtänkta) och framgång.
Stämman, en hög sopran, som i stod en gentleman lutad.
Hans skick och ut- fordrar, att allt göres i behörig tid och ord- alla register är fullkomligt utbildad, erinrar seende röjde utländingen, men han var ändå ning.
Lydnad är såväl barnets som tjänarens lifligt om Adelina Pattis liksom hela hennes icke någon okänd man, utan tvärtom mycket första pligt, och det är uppfyllandet af denna uppträdande i öfrigt.
Sedan åratal har ingen väl bekant och icke minst för Dannström.
Det pligt man med konsekvens bör hålla på.
sångerska haft att uppvisa en sådan framgång var nämligen Maurice Strakosch.
Man bör aldrig med presenter, nöjen och i Petersburg.
Italienska operans habituéer Han var då här med Kristina Nilsson, en löfte på högre lön söka muta tjänarinnan att förespå Arnoldson en karrier liknande Pattis. » turné, som för Stockholm efterlemnade ett så göra sin pligt; därigenom snedvrides hennes rättskänsla, och hon lyder ej, för att det är Vid Sigrid Arnoldsons gästspel i Moskwa sorgligt minne.
(mars och april 1888) inträffade E å g o t, som Efter något samspråk yttrade Dannström hennes pligt, utan därför att hon för ögon- måhända saknar motstycke i operabistorien.
som ett äpropos: » Vill ni ha en ny diva? » blicket är mutad därtill.
Snart skall hon Vid slutet af en teaterföreställning måste näm- Strakosch skakade på hufvudet.
Han menade: återfalla, och då blir det matmoderns tur att ligen regissören, sedan fröken A. blifvit fram- » Divornas tid är förbi och dessutom, publiken försöka med nya mutor.
ropad tjugufem gånger, framträda och i sån- nu fordrar både konst och skönhet och ungdom; Den goda, trogna tjänarinnan skall man då gerskans namn anhålla, att publiken » ej måtte man börjar påstå, att divorna, när de blifva och då uppmuntra genom en belöning, vare applådera vidare », alldenstund hon vore så ut- divor, äro för — mogna. » sig en liten gåfva, ett nöje eller dylikt, men tröttad, att hon kände sig ur stånd att efter- » Men den jag åsyftar », invände Dannström, sparsamt, eljes blir det en vana, som kan bli komma framropningarna.
» är en knopp, en ros, en trollslända, med en till en tryckande börda for matmodern och En annan tilldragelse under samma gästspel förtjusande, ännu outvecklad stämma och — så för öfrigt verka menligt på flickan.
Här visar likaledes den entusiasm, sångerskan med bär hon redan ett namn, sin fars — Arnold- skulle vi vilja uttala ett varnande ord till sådana husmödrar, som sitta i mycket goda sin sång oeh sitt spel förstod att framkalla.
son.
» » Dinorah » gafs som benefice-föreställning för Aha!
— Den gamle impressarien spetsade omständigheter, att ej genom för stora pre- den firade primadonnan.
Efter den stora scenen öronen, blef intresserad, och snart hade Sigrid senter, allt för mycken fritid och på annat i andra akten bröt hänryckningen ut i full låga.
Arnoldsons lärare vunnit honom för sin elev.
sätt skämma bort sina tjänare, dels emedan dessa få vanor, som kunna bli dem själfva Då fröken A. efter att hafva framträdt inemot till men i en framtid, dels emedan de därige- tjugu gånger ville lugna bifallsstormarna genom nom kunna bli alldeles odugliga att tjäna i att kasta några blommor ut bland publiken, trängde denna sä häftigt inpå orkesterbarrieren, Hos kvinnan har Gud nedlagt geniet i familjer med mindre inkomster.
att densamma ej kunde motstå trycket, utan hjärtat; därför borde alla hennes gärningar Af egen erfarenhet veta vi, att tjänarinnor instörtade.
Operans abonnenter hade ock för- vara kärleksverk.
g ä r na böja sig för en sträng matmor, blott A. de Lamartine.
anstaltat en subskription och för det samlade de samtidigt känna, att denna menar väl med Tala om tagelskjorta, gisslingar och ask- dem, vill deras bästa och intresserar sig för beloppet inköpt ett briljantsmycke till ett värde bä d dar såsom medel till helgelse!
Sådana deras enskilda angelägenheter.
Konsten är af 10,000 francs, hvilket denna afton öfverlem- nades till beneficianten.
Vid afresan öfver- behöfvas sannerligen icke i vårt land.
Må att låta stränghet och mildhet para sig så, att räektes henne en hyllningsadress med talrika kvinnan en gång lära sig att betrakta sina matmodern ständigt är vänlig så i ord som underskrifter och studenterna föranstaltade vid husliga pröfningar såsom sin tagelskjorta, sin miner, men hvad pliktens uppfyllande beträf- aska och sitt gissel — må hon underkasta far, ej förstår något skämt och ej låter lama bangården en storartad ovation.
sig m — fröjda sig åt dem — småle och ursäkter gälla.
Så mycket som möjligt bör Efter ett hennes uppträdande i Ziirich i vara de stilla, tålig och kärleksfull därun- man tala till hjärta och förstånd och söka Schweiz spände studenterna hästarne från hen- der — och tyst, hvad skulle klostret kunna lära öfvertyga dem om, att det är för sig själfva, nes vagn ocb drogo henne under jubel till henne mera?
Hon är ett segrande helgon.
för sin egen utbildning de arbeta, när de äro hotellet.
H. Beecher-Stoive.
trogna i sin tjänst.
Till stundande höst lär fröken Arnoldson hafva afslutit ett synnerligen fördelaktigt enga- Hvad arbetsfördelningen beträffar, så bör gement för Amerika.
husmodern, så framt hon åtager sig några af
de husliga sysslorna, äfven förrätta dem själf, men å andra sidan tillhålla tjänarinnan att ej lita på någon annan, om hon försummat att göra sitt arbete i rätt tid.
Så nödvän- digt det är, att matmodern antingen själf el- ler genom någon annan understödjer tjänarin- nan vid oförutsedda fall, så nödvändigt är det ock, att hon ej gör dennas arbeten, utan lär henne att hjälpa sig själf.
Skulle tjänarinnan nu på inga vilkor vilja böja sig för sin matmors vilja samt hvarken ord eller lampor hjälpa, då bör man byta och försöka med en annan.
Ett stort fel, som många matmödrar begå, är att låta skrämma sig af uppstudsiga tjänare och gifva vika för deras pretentioner att få handla efter sitt eget hufvud.
Man har sagt oss, att det fin- nes matmödrar, som knappast våga sätta en fot i köket af fruktan att utsättas för sin kokerskas vredesutgjutelser.
Om detta verk- ligen är sant, så kan det blott vara husfruns eget fel, som ej från början ställt sig på en rätt ståndpunkt gentemot den underlydande.
Visserligen kan här ock med fog framhållas, att den stora lätthet, hvarmed nu för tiden nya platser anskaffas under alla tider på året i sin mån bidrager till att tjänarinnorna trotsa på sina så kallade rättigheter och på sin vil- jas genomdrifvande.
Skall en ändring till det bättre häri kunna åvägabringas, så böra husmödrarna enas om att aldrig, så vidt möjligt är byta i otid, al- drig taga en tjänare, som har kortare tjänste- betyg än på ett halfår (vid förkortad tjänste- tid till följd af sjukdom eller annat giltigt skäl intyg däröfver) och aldrig själf utlemna betyg åt en flicka, som varit mindre än ett hälft år i tjänsten.
Det är omöjligt att gifva ett riktigt omdöme om en person, som vi blott haft några månader i huset, och det är sam- vetslöst att skicka bort henne med ett betyg, genom hvilket hon återigen kan tillnarra sig en tjänst och göra en annan stackars matmor olycklig.
Naturligtvis måste man, när flickan tages, genast förklara, att betyg lemnas blott för minst ett halfår, och att detta betyg kom- mer att bli fullt öfverensstämmande med san- ningen.
Sanning, det är häri det brister så mången gång.
A f rädsla, af falskt medlidande och andra skäl lemnas ofta betyg, som ej alls öfverensstämma med sanna förhållandet, och detta är orsaken till, att så många tjänare ljuga sig fram genom lifvet och aldrig be- möda sig om att verkligen förtjäna ett godt vitsord.
Ä r det ej här den bildade kvinnans plikt att inskrida och söka åstadkomma en förbättring?
Många tjänare skulle taga sig väl till vara, om de visste, att deras betyg komme att rätta sig efter deras kunskaper och uppförande, och den trogna tjänarinnan skulle hafva mera glädje af sitt goda betyg och lät- tare få verkligt goda platser, om hon ej be- höfde dela samma berömmande uttryck med så mången hvarken duglig eller trogen med- syster.
För att underlätta den fatala betyg- skrifningen, borde det finnas tryckta formu- lär, som blott behöfde ifyllas, och där de för en tjänarinna nödvändiga kunskaperna och egenskaperna vore uppsatta och dessutom plats lemnad för särskilda anmärkningar.
Om vi å ena sidan förorda konsekvens, stränghet och sanning vid betyggifningen, så måste vi å andra sidan betona och framhålla, att husmodern bör vara god och rättvis emot sina tjänare.
Allt som blifvit utlofvadt bör hållas och detta särskildt hvad beträffar fri- tiden.
Tjänarinnan bör åtminstone en gång i veckan hafva tid att laga sina kläder, bör minst hvarannan söndag få komma i kyrkan och dessutom tid efter annan få gå ut en söndagkväll, hälst den dag hon ej går i kyr- kan, men • — detta måste särskildt betonas — på inga vilkor få vara längre ute än till kloc- kan 10 på kvällen.
Här kunde ock nämnas vådan af att låta unga tjänstflickor hämta sina.
matmödrar eller husets döttrar midt i natten, men utrymmet tillåter ej att denna gång närmare ingå härpå.
Ehuru ännu mycket skulle kunna sägas i den så viktiga tjänarinnefrågan, vilja vi blott vidröra ännu en sak, där matmodern bör visa intresse och med råd och dåd bistå sin tjä- narinna, nämligen vid anskaffandet af kläder och ett förnuftigt användande af lönen.
Slutligen skulle vi här vilja ställa ett upp- rop till sådana husmödrar, som intressera sig för saken att sammansluta sig och bilda en förening, där hithörande frågor kunde disku- teras och man enas om sättet att söka af- hjälpa åtminstone en del af de öfverklagade förhållandena.
Enighet ger styrka, och det är blott genom en fast sammanslutning mel- lan husmödrarna, som det kan blifva möjligt att åter bringa jämvigt i förhållandet mellan husbondfolk och tjänare.
FRÅN MITT M i n första Ett lärarinna.
minne af (Forts.) fter kvällsvarden blef det så åter lekar af alla slag, ordspråkslekar, gisslekar o. s. v. Jag minns en afton, Jå vi » små » voro hos Susette.
V i hade alla bedt om att få en af » de stora » med, en viss Anna, som var allas vår favorit, men Susette sade be- stämdt nej, och vi måste nöja oss med klass- kamraterna.
Om kvällen voro vi delade i två partier, som lekte gisslekar.
Det ena partiet skulle framställa något ord, ordspråk eller föreställning, som det andra partiet skulle gissa.
Med ens sade Susette, att nu ville hon alldeles ensam gifva oss någonting att gissa.
Hon stängde in sig, och då dörren åter öppnades, sågo vi midt på golfvet en skepnad sitta orörlig under ett lakan.
V i stirrade en stund förvånade på detta mystiska föremål.
» Nå, kan ni inte gissa, hvad det är? » frågade Susette.
— » Anna! » ropade plötsligt en af » de små ».
— » Anna! » ropade vi alla och klappade i händerna, lakanet flög af, och alla barnen flögo om halsen på vår efterlängtade Anna, ty det var verkligen hon.
— FÖNSTER.
Ibland hjälpte oss Susette med handarbe- ten, som hon satte i ordning, och som skulle skulle bli en öfverraskning för någon i hem- / •IT fönstret midt emot mitt eget ser met.
Hennes sträfvanden gingo i allting ut en syn jag ofta, som mitt sinne gläder: på, att hemmet och skolan så mycket som små rosenkinder, liten mun, som ler möjligt skulle sammanfalla.
och en gestalt så lätt som fågelns fjäder.
En gång i veckan blef alltid ett af bar- nen inkalladt i hennes rum i skolan för att tvätta alla hennes gröna växter.
Hon hjälpte själf till och visade, hur vi skulle taga på Bak ' rutan sysslar hon med viktig min blommorna, tvätta och borsta dem, binda upp med sina dockor, ofta hela dagen, dem och flytta dem.
Om den, som hjälpte och ögons glans och läppars karmosin till med detta, försummade en lektion, fäste ge engelns renhet åt de späda dragen.
hon sig icke vid — och vi ännu mindre.
Om jag skulle nämna alla de tillfällen hon grep för att uppmuntra och glädja oss, skulle denna lilla skildring af mitt skollif draga ut Ibland det händer, att en bilderbok till en hel bok.
Jag vill blott nämna ännu får plats bland dockorna i ljuf förening, en sak; den stora sommarfesten.
Liksom hon och då blir hennes min så gammalt klok, •ville fira julen med oss, ville hon en gång, når hon försöker tyda bildens mening.
innan sommarlofvet började, föra oss ut i na- turen.
Skogen skulle vara alldeles utslagen, och vädret stadigt, när den dag bestämdes, då Och ser hon upp med hufvudet på sned, skolan skulle ut i skogen.
Så vidt jag minns, och träffar blicken grannens stängda fönster, var det två sådana skogsfärdjr; en för de då är hon strax tillreds att dela med äldre och en för de yngre i skolan.
På ett af egen glädje öfver bokens mönster.
visst klockslag om morgonen skulle vi alla mötas vid skolan, och där väntade då två eller tre stora, så kallade Holsteinsvagnar, — Når lifvet känns mig särskildt tungt och som bestodo af flere säten efter hvarandra, hvari det på hvart och ett fanns plats till armt, tre eller fyra barn.
V i voro hvar gång om- då väljer jag min plats vid fönsterbågen, kring en trettio barn, som begåfvo oss i väg.
och då blir hjärtat mig så sällsamt varmt, Förut hade det varit stor spänning och för- och hopp ocli tro sig smyga in i hågen.
Arvid Åkerberg.
Det förefaller mig, som hade Gud i kvin- nans natur förvarat en skatt af sparda kraf- ter för att korrigera många af de brott, som i våra dagar utgöra kristenhetens vanheder.
Th. Parker.
väntan om hvart vi skulle åka; den saken afgjorde Susette, och hon valde då gärna ett ställe ett par mil från staden, alltid i Dyre- haven nära hafvet.
V i makade oss tillsammans så tätt vi kun- de, och rullade ut ur Kjöbenhavns gator.
Strandvejen, den långa landsvägen, som flere mil följer hafvet norrut från Kjöbenhavn, var den tiden icke så tätt bebygd med vil- lor som nu.
Inga spårvagnar och ångspår- vagnar foro fram där och hindrade vagnarne, utan de flesta, som ville ut i skogen, togo Holsteinsvagnar, som alltid höllo vid stads-
porten.
En sådan vagn, som kunde rymma en 1 2 — 1 5 personer, fylldes vanligen af gan- ska olika personer; och när vagnen blef full, körde kusken, Kjöbenhavnarne gåfvo dessa vagnar det sentimentala namnet » längtans- vagnar », för att skämta med den omständig- heten, att man ofta i det oändliga kunde sitta och vänta i en sådan vagn, innan ku- sken tyckte det var nog passagerare för att köra.
Så snart man närmade sig porten, — den gamla Österport, som nu är fallen — omringades man af en skara kuskar med långa piskor i händerna, som, hvar och en, erbjödo en sin vagn, förespeglande en att » köra alldeles genast ».
Man kastade en for- skande blick omkring sig för att bedöma, hvil- ken vagn, som redan var mest upptagen och hade största utsikten att bege sig i väg, och man upptäckte då ofta en eller annan, hvar- ifrån ett eller ett par olyckliga offer kastade längtansfulla och bedjande blickar på en, för att man skulle komma och hjälpa dem att snart få komma ut ur staden.
kommit litet lugn öfver oss, hjälpte vi Su- sette att duka frukostbordet i det gröna, oeh när frukosten var slut, började ströftågen om- kring i skogen.
Ibland hade vi en lärare med, oeh denne lärare valdes af eleverna ge- nom röstning.
Det skulle ju icke ha varit vidare roligt för oss att vid ett så gladt till- fälle ha med oss en lärare, som vi icke tyckte om, hvarför Susette alltid frågade oss: » Hvem vill ni ha med i skogen? » Jag tror nästan, att den lärare, som blef vald så där, kände sig liksom litet smickrad öfver denna utmärkelse, ty han gick alltid in på alla våra lekar och visade sig så älsk- värd som möjligt.
Susette älskade naturen och hade sitt eget sätt att få oss, barn, att observera den.
Hon var aldrig docerande, aldrig en af dem, som säga: » Ser du den där fågeln?
Till hvil- ken afdelning af djuren höra fåglarne? » eller: » Ser du det där trädet!
Hvilken belysning! » Eller som några till och med fråga: » Kan du se solen?
Kan du se, att hafvet är blått? » Hon gladde sig öfver allt hvad hon såg, och denna glädje meddelade sig till oss an- dra.
H o n lärde oss känna igen de ätbara ocb giftiga svamparne.
Hon band buketter af allt hvad hon såg, och vi märkte med förvåning, att tistlar, maskrosor och andra föraktade blommor egent- ligen voro vackra och gjorde utmärkt effekt i en bukett.
Hon visste de danska namnen, folkets namn på alla växter, — icke de la- tinska, — och visste, hur de alla växte, och då hon aldrig var rädd för, att vi skulle göra oss illa, gingo vi på bräden ut i torf- mossarne, klättrade upp i träden eller öfver gärden och murar för att skaffa oss hvad vi ville ha.
Jag har aldrig sett henne trött, och den dag vi voro i skogen, tror jag, att vi sprungo åtskilliga fjärdingsväg härs och tvärs, innan vi ansågo oss böra köra vidare, för att vid en annan hållplats intaga den sena middagsmåltiden.
Det var för det mesta vid något skogvaktarhus med en liten trädgård, som vi dukade upp middagen, och alla hjälpte då till.
Ä g g oeh potatis kokades, skinka och kall stek serverades på fat, prydda med gröna blad.
Sedan kom kaffet, som dracks med kakor och bröd, och under tiden höllos all- tid tal och föreslogos skålar.
På den vagn där Susette satt, författades till och med ofta en liten dikt, en visa eller ett skåltal på vers, som föredrogs vid middagsbordet.
Jag minns särskildt en gång, då » de stora » hade författat en visa till den lärare vi hade med.
Han skulle inom kort lemna skolan och blef mycket rörd, då Susette utbringade skålen vid middagen.
Samme lärare dog kort där- efter och sände då en helsning till oss alla.
Kusken lofvade under heliga försäkringar att » köra genast », men det hände rätt ofta att han, när han väl hade en i fällan, icke alls körde.
Där kom en herre, som bestämdt skulle med, där närmade sig en familjemoder med åtskilliga barn, som skulle vara en önsk- lig tillökning af passagerarne o. s. v. När kuskens falskhet gick allt för långt, hände det, att en annan kusk ropade från sin vagn: » Får jag alla herrarne och damerna öfver på min vagn, så kör jag på eviga minuten. » Hvarpå alla kommo öfverens om att stiga ned ur den första vagnen och upp på den andra, hvarpå kusken triumferande körde förbi den första kusken.
Det var den tiden en ganska tålamodspröfvande och långvarig sak att köra i skogen.
Men vi, som kommo från skolan, hade våra egna vagnar och körde stolt förbi alla de längtansfullt väntande Flolsteinsvagnarne vid porten.
I själfva porten, som var ett långt, muradt hvalf, uppstämde vi ofta ett ljudeligt hurra, emedan det var starkt eko där inne.
Från de steniga gatorna kommo vi ut på den dammiga landsvägen, och nu såg man hafvet, blått och skinande, med den svenska kusten långt borta och de röda dannebrogs- flaggorna på skeppen.
Man kom det allt närmare, eftersom vägen beständigt går allt längre ner mot vattnet, och nu kände man hafsluften kring kinderna, kände doften från klöfverängarna och såg skogen långt borta.
Från alla de vackra trädgårdar, man åkte förbi, hängde klangrosor och kaprifolier ned emot en.
V i tittade in öfver alla staket och beundrade de förtjusande blommorna i ra- batterna och de gröna gräsplanerna, ty i fyl- lighet oeh rikedom öfvergår ingenting de dan- ska trädgårdarne, om icke möjligen de engel- ska.
Men vi åkte förbi alla villor och alla trädgårdar, och så svängde vi in i skogen och voro riktigt ute på landet.
Det var, som sagdt olika ställen i skogen, som voro målet för vår resa, Fileverket, Vedbek, ja, ända bort till Rungsteds skogar åkte vi ibland, och när då en riktigt skuggig plats blifvit funnen i skogen för hästarne, stego vi ur.
Men vid middagen i skogen tänkte säker- liden ingen på död och undergång, utan på sommar och solsken.
Det var först sent på aftonen, då vi alla voro trötta och sutto i vagnarne för att köra hem, som det kom en viss vemodig stämning öfver oss.
Dimmorna stego upp från träsken, skogarne inhöljdes i mystiska skuggor, hafvet bleknade först och försvann sedan för oss, och högt på sommar- himlen började stjärnorna tändas.
Från än- garna doftade blommorna dubbelt starkt, och daggen började falla.
Under de första ögonblicken voro vi som lössläppta kalfvar.
V i rusade hvar sin väg utan något mål, bara sprungo för att få så mycket skogsluft i oss som möjligt, och så började vi nästan genast att plocka blommor, blommor, som naturligtvis voro vissna och bortkastade långt innan aftonen.
När det V i svepte in oss i våra själar och kröpo ihop på vagnssätena, oeh så sjöngo vi.
V i sjöngo nästan hela vägen; kämpavisor, folk- sånger och andra sånger, som Susette tyckte om, medan den ena vagnen efter den andra rullade oss förbi, fulla af folk, som också hade varit i skogen, och som nu skulle hem.
Småningom upphörde sången, då vi kommo närmare staden, de minsta sofvo och vaknade först, då vagnarne dånade under hvalfvet i Österport, och så var man hemma i staden igen, och sommardagen var förbi.
— (Forts. o. slut i nästa n:r.)
Den stona pristiflingefi.
På fleres begäran har redaktionen beslut it utsträcka inlemningstiden för tåflingsskrifterna till och med den 15 instundande augusti.
Obs.!
Ett pris om 500 kr., tre om resp. 75 kr.
och ett om 25 kr.
Se utförligare härom i n:r 17 och 23 af Idun.
Hemlif.
Af I / lsseg.
III.
rosshandlar Xs dotter, en vacker elegant, ung dam på en aderton, tjugu år, kom smågno- lande och leende in från en promenad i staden.
Ah, se både Rose och Minna, » utropade hon gladt öfVerraskad och kysste sina båda kusiner.
Kammarjungfrun fick hastigt befria henne från hatt, parasoll m. m. o c h så slog hon sig ned för att riktigt få spraka med dem.
E o s e var nog ofta hos henne; hennes far var kapitalist, bodde vid Esplanaden o c h förde ett fullt lika stort hus som hans svåger grosshand- laren gjorde, där han bodde vid Strandgatan.
Minnas far var död, modern o c h hon bodde långt upp i Vasastaden i knappa omständigheter.
Minna gaf musiklektioner, broderade m. m., men det var mycket svårt att bli af med något arbete.
Sina rika kusiner brukade hon ej ofta helsa på, men nu hade Stefanie bedt henne så vänligt att kom- ma snart, och därför tyckte hon, att hon måste gå dit.
» Det var då riktigt hyggligt af er, flickor små, till o c h med Minna gör mig den äran, » hon nöp henne skälmaktigt i kinden.
» Men hvarför har du klädt dig i svart siden, kära barn?
Ljusa toaletter, isynnerhet för så unga som vi, äro mo- derna i år ska ' jag säga dig, och en ljus vår- toalett skulle klä ' dig bra mycket bättre också. » » Ja, kära du, det tror jag nog, men det här är den enda klädning jag har, » svarade Minna le- ende; » den får jag lof att sätta på mig, bara jag går ut, min hvardagsklädning är inte presentabel. » Kusinerna smålogo litet besväradt, där de stodo i sina ljusa, lätta vårtoaletter, men i detsamma ringde det på på tamburklockan, o c h betjänten kom in med åtskilliga paket, askar och kartonger.
» Nå men se där äro sakerna ändtligen, » utropade Stefanie, » vet ni flickor, jag har gjort riktigt lyc- kade affärer, hjälp mig nu att öppna, så ska ' ni få se. » De unga damerna sleto och refvo i kartongerna, och snart syntes en brokig samling af solfjädrar, makartbuketter, gamla schalar, statyetter, dansö- ser, och alla både möjliga o c h omöjliga trasor.
» Men hvad i all världen skall du med allt det här att göra? » utropade Rose förvånad.
» Dekorera mitt rum, söta du, » svarade kusinen.
» Men där är j u så fullt förut, så jag vet då inte hvar det här skall få rum. » » Nej, ser du, jag har alldeles tröttnat vid det, som det nu är, det gamla ska ' ta ' s bort, förstås, det här blir efter en splitter ny idé, lite ' mera originelt, jag såg något i den vägen häromdagen.
Hjälp mig, så få vi försöka.
Lindgren och port- vakten få sätta upp det i morgon, tapetserare ä ' så rysligt dyra.
Nu blef det ett lifligt meningsbyte, ordnande o c h funderande.
Minna, som af naturen hade smak och skönhetssinne, fast hon aldrig haft råd o c h
I DU N 1890 tid att använda det, blef ovanligt uppspelt, styrde och ställde o c h kom med så nya, pikanta o c h origenella idéer, att Stefanie blef både förvånad och förtjust.
» Du är tvungen att komma o c h hjälpa mig i morgon, Minna, alldeles tvungen, » utropade hon.
» Jag tror inte j a g har tid, vet du, » svarade Minna tacksamt, » jag skulle sluta ett broderi, och så har jag en lektion strax på eftermiddagen. » » Asch då, bry dig inte om det där tråkiga bro- deriet; till lektionen kan du j u åka i spårvagn härifrån vet jag. » » Ja, det förstås det, men — — » » Jaha, nu är det afgjordt lilla hon, men kan ni tänka er, ett så ' nt enormt billigt pris j a g fick det här för, gissa o m ni kan? » Nej, det kunde de då inte.
» Femton kronor, ni, femlon kronor för hela surfven.
Jag förstår alt handla jag, » svarade hon triumferande.
Minna smålog tvunget, femlon kronor, tänk hvad det var mycket för henne, o c h nu hade Stefanie förstört det på litet onyttigt skräp, som h o n om en kort tid tröttnade vid.
Om det ändå varit nå- gon plan i hennes uppköp, så hade det väl gått an, men ingen stil, intet sammeihang kunde åstad- kommas af detta sammelsurium.
» Hör du, Minna, sade Stefanie, litet så ' nt här ska ' du skaffa dig, när du är så road af det, tänk så trefliga era två små rum skulle kunna bli, du som har en sådan smak att ordna det. » » Ja, nog vore det roligt, » medgaf Minna, » men vi ha inte råd till några extra utgifter. » » Ack, kära du, du kan få det riktigt trefligt för rakt ingenting, ja, nära på för en fyra, fem kro- nor tror jag till ocb med, så du hör att det lig- ger inom möjlighetens gräns, » Stefanie och R o s e skrattade båda, » det blir inte värre utgift, du lilla snålvarg. » Minna skrattade med, men sade ingenting.
» Om Stefanie ville ge mig det h o n kasserar, » tänkte h o n, » s å fint j a g skulle göra med det! » Minna var dock för stolt att sätta det i fråga, Stefanie återhölls kanske af en falsk finkänslig- het eller troligare — tanklöshet.
» Fyra, fem kronor, fyra, fem kronor, » ljöd det i Minnas öron, när hon gick hem.
» Ack, o m Stefanie o c b R o s e visste hur mycket det är för oss, men det veta de inte.
och om de också visste det, skulle de inte förstå det!
— » Men i salongen sutto fru X.
, » hennes nåd », som tjänstfolket sade, och hennes svägerska, fru H., Roses mor.
De talade om sina barn, deras uppfostran, talanger o c h ovanliga egenskaper.
» Lilla Cecile tar musiklektioner för fröken — nog är h o n väl litet dyr förstås, men med de ovanliga anlag, s o m det barnet har, så bör man väl inte se på en krona mer eller mindre. » » Nej del är j u klart, lilla Mary, så, du tror verkligen att lilla Cecile har så stora anlag. » » Tror, — j a, bästa du, det är tämligen påtag- ligt, du skulle ha hört huru fröken berömde henne när h o n var här och tackade för armbandet hon fick på sin namnsdag » » Nå, det är j u bra roligt, j a g riktigt gratulerar dig, Mary lilla, » ett något ironiskt leende lekte på svägerskans läppar, » men hvad är det för människa där ute nu då, som spelar med henne? » » Jo, ser du, j a g tyckte att h o n behöfde någon som hjälpte henne litet med öfverspelningarna.
Nog bade det gått bra ändå, men hon har så myc- ket att göra, stackars liten, så kan man lindra hennes arbete något så är det en plikt. » » Ja, det är naturligt. » » De rekommenderade den där och j a g tror nog att människan är rätt beskedlig, men kan du tänka dig hvad h o n begärde, bara för att sitta där när Cecile spelar, mer behöfves knappast. » » Nej, hvad begärde h o n?
Jag behöfver just en sådan där för lilla Elof nu. » » Jo kan du tänka dig att hon var nog oför- skämd att begära 75 öre timmen; jag blef ond förstås, o c h det visade jag henne ganska tydligt. » » Nåå? » svägerskan såg ytterst intresserad ut.
» Jo, jag sa ' att 50 öre skulle h o n få, mera var det alls inte värdt, o c h därmed var den saken afgjord. » » Ja, det var mycket rätt gjordt, mycket rätt, men jag vet inte, om jag hade kommit mig för med det. » » Jo, ser du.
lilla Julie, » svarade fru X.
öfver- lägset, » sådana där får man lof att säga ifrån åt, annars blir de för oförskämda. » » Nå, hvad svarade h o n?
» » Ja, hvad skulle väl människan svara, hon visste nog att det - var bäst att tiga, annars hade j a g kunnat få femton, tjugu stycken i hennes ställe. » » Tänk om h o n har hört oss du, dörren är inte i lås! » 341 » Nå ja, det skadar inte, kära du, sådana där människor äro inte finkänsliga, i alla fall kan hon lära sig att taga sig till vara en annan gäng. » DET FANNS EN GÅNG EN KVINNA, SOM VAR SÅ BLÄN- DANDE SIN SKÖN, SALONGEN Halfårs- o. kvartalsprenumeranter ATT NÄR BON EN AFTON INTRÄDDE I TEATERLOGE SPEKTAKLETS ANTIK GUDINNA.
MEN M: M E RÉCAMIER VANLIGA — VAR INTE VACKER I DEN H O N VAR VACKER, SÅDAN EMEDAN BESTÅR I LINIERNAS SÄTT EN FAR SÄLLAN TILL SKÖNHETSTÄFLINGARNA.
HVARFÖR?
VISST HELA SOM ÅT FORDRA DET.
FRANSYSKAN OCB BÖRJAN, H O N HETTE MADAME RÉCAMIER.
BEMÄRKELSEN.
FRANSMÄNNEN påminnas att nu ofördröjligen förnya pre- numerationen, på det att intet afbrott i tidningens ordentliga expedition må be- höfva ega rum.
Sent ankommande pre- numeranter löpa risk att gå miste om ett eller annat af de första numren i det nya kvartalet, alldenstund upplagans storlek bestämmes efter antalet abonnen- ter, som tecknat sig vid utgången af näst föregående kvartal.
EFTER RESTE SIG OCH APPLÅDERADE HENNES SKÖNHET MINDRE KLASSISKA ATT SMÅLE — KORREKTHET ÄN I ETT M E D ÖGON OCH LÄPPAR ATT FÖRA SIG, ATT KLÄDA SIG, ATT SAMTALA, O. S. V. SKÖNHETEN SÅSOM STENTHAL FRANSYSKAN » JAG — I GRACEN, ÄR INTE METS KVINNOR, DETTA DEFINIERAT » LÖFTE O M LYCKA », DEN — SMAKEN VACKER, » LIGGER HOS OCH CHARMEN.
SADE EN AF KEJSARDÖ- » JAG ÄR NÅGONTING FARLIGARE. » * Jrån dam-världen i j^aris.
HOS OSS MÅSTE M A N I REGELN KVINNORNA BOS BOURGEOISIEN.
SÖKA DE VACKRA I PARIS ÄR DET TVÄRT O M.
Studier för Idun af A l v a r ROAR Arfwidsson.
I.
PRINSESSAN AF Det » blåa blodets » damer.
LA NAPOLEON j N DÖENDE sSå % RACE.
.
.
FRANKRIKES VÄRLDEN, DEN DET » BLÅA OAFBRUTET.
ARISTOKRATI ÄR DEN FINASTE I BÖRDSARISTOKRATI.
BLODET » RACEN ÄR DÖENDE, UTSPÄDES, GREFVINNAN O C H OM HUNDRA ÅR.
.
.
?
INTRESSE- ÄR I PARIS VILL MAN FINNA RENT, PATRICISKT FULLBLOD, SKALL SÖMN SKILLNAD PÅ ADEL OCH ADEL.
PARKER, SINA SUVERÄNT BYGGT SINA NED PÅ HOTELL där ÄTTER M E D TIO SEKLERS där — HÄR — VÖRDAS PALATS, SER M E D TRIUMFBÅGEN KARES, NAMN EN OCH DET FINNES LEGITIMISTEN BAKADE NAN GIFNING, HENNE, ETT TILL EN FRÅN D E N » SOR- BORTKASTA 2- Ä 300,000 ATT FÖR LAPPRI- FRANCS O M ÅRET.
* * MEN HVAD kvinnan.
DEN JÄMFÖRELSEVIS NY- ATT JAG NES BO M E N DEN FRANSYSKA KVIN- BEUNDRAR I FÖR HON M Å KLÄDA 50 — TÉSMAGASINEN DET, PERSONLIGA ADELSMÄRKET.
OCH FÖR ATT SE- — blifva DET D E N RIKA PÅ MO- GÖR SIN DRÄKT SKILLNADEN.
M E N ÖFVERALLT HENNES GENOM ÖNSKAN NÅGRA SÖKER ALDRIG VÄCKA TOALETTEXTRAVAGANSER.
ÄR ATT VARA ELEGANT — M E N ATT DET MÄRKES.
qu ' une femme disiinguée? » GADE NÅGON EN GÅNG EN SPIRITUEL * FRANCS ELLER STORA NOUVEAU- FÖRSTADSFLICKAN VERKLIGT FINA DAMEN » Qn ' est-ce MÖDA.
MÅ esprit d ' arrangement!
UPPSEENDE UTAN HON ELLER BOS DAMSKRÄDDAREN DET ÄR HELA DEN yrande dama, SIG FÖR 5,000 SIN KOSTYM I.
DE DEN UNGA SAMMA — EJ MINST FÖR HEN- I TOALETTEN.
SMAK VISAR HON ALLTID.
VÄLJER SJÄLF, • — OCH SÄRSKILDT PARISISKAN SMAK DET ELEGANTASTE ELLER DET FATTIGASTE KVAR- O M - DAMEN O M JAG SÅ M Å SÄGA RENT PARISISKAN OFÖRLIKNELIGA ÄR FÖR ETT VANT ÖGA RÄTT TER, TILL LÅTER OCH APPARITION ÄR, NÄR ALLTING KOMMER OMKRING, SKÖNHET UTAN FÖRMÅGA ATT FRAMHÅLLA DEN!
FRÅN * SOEIETETSLIFVET.
* LEGITIMISTEN OCH DET ÄR * OCH ETT MÖRK- BEHAG, OCB NI HAR la LYSTE: HON HAR NU UPPHÖRT SAKER EN SAK, SOM PÅ SÄTT OCH INGEN SOM EN GREKISK å la gitana EN LIKA STOR BETYDELSE FÖR HENNES VID DEN NYA LUFTEN INVERKAR SÅ HASTIGT PÅ KRÄFVES FÖR HENNE ETT ANSIKTE INTRESSEN!
SIG SÅ LÄTT M E D SIN NYA ALLTID VARA HENNES EKONOMI SOM FÖR DE SÄLLSKAPSKRETSAR, DÄR HON DET YTTRE, — I ER EN SKULPTURALT FÖRTROLLANDE EGEN USURPATORS SOM KOMMO TÄNK FÖTTERNA HÄNGANDE HÅR; LÄGG DÄRTILL PIKANT, EJ BEHÖFVER GENOMGÅ MÅNGA GENERATIONER FÖR ATT DAN AF P I G - comtesse de Potoeka, née princesse de Pigna- telli!
EÖRLIDET ÅR DROG HON SIG, PÅ GRUND AF FÖRVÄRFVA synes GESTALT, ADELSKAP, OCH PRINCIPEN FÖTTER.
BRINNANDE ÖGON HADE ATT HON, UPPTAGEN I ARISTOKRATIENS SLÄKTE, FRANSYSKAN TILL GUDINNA!
FÖDD PRINSESSA LADE ALLA MÄN, FÖR SINA TILLBAKA OCH SVÅRIGHET.
ASSIMILERAR SEDAN SORG, GÅR OCH FÖRRGÅR!
TYPERNA: BONAPARTISTEN OFTA INGEN ÅR VÄG, TIEN » T V Å SKILDA TYPER!
FÖRENAR D E M.
SKILJA I DYNASTISKA DÄR DE BÅDA MEN VIS POTOEKA, O M EJ EN REVOLUTIONSMA- UPPKOMLINGS, BONAPARTISTEN.
EN HÖGREST GE- HON ÄR DOTTERDOTTER TILL MADAME HÄR FINNAS DEN ÄKTA LEGITIRNISTISKA BONAPARTE SE AUTENTISKT DYRKAS där D ' AVARY, SOM DE GAMLE UTROPADE BRUNT, EN MURAT.
ARISTOKRATEN FRÅN HVAD HUBERT — MOSSBELUPNA DEN ARISTOKRATI, SOM KRING EN ROHAN, OCH SITT BLYGA TALLIEN, KAMÉ, CHAMPS-ELYSÉES.
HÄR GRACE NYANSER LIKSOM I TYSTA, GATOR, SINA VAPENSMYCKADE FÖRAKT A I M E R Y DE LAROCHEFOUCAULD, BE- GREFVINNAN MEJSLAD S:T GERMAIN.
M E D SINA FÖRSÄNKTA MELANKOLISKA NATELLI, SOM M E D SIN DÅRANDE FÄGRING FÖR NÅGRA DET EVIG SVARTA, FÖR SIN UTSÖKTA GREFVINNAN * STADSDEL OCH STALT M E D ELDIGA BLICKAR OCH GULDHÅR M E D MÖRKA RAR DEN.
DENNA I: S MODER, M E D KARNATION AF SNÖ- MARMORGLANS UNDRAD DET UTSPÄDES M E N JUST DÄRFÖR DET SÖKAS I FAUBOURG MARKISINNAN AF STRÄNG SKÖNHET Ä BEHAG.
O M FEMTIO ÅR HAR DET VÄLANTAGIT DEN VULGÄRA, RÖDA KOLORITEN.
BONAPARTE, EN KVINNA ÖGON.
M E N DEN GÅR SIN UNDERGÅNG TILL MÖTES, LIKSOM ALL ANNAN PÅ NÅGRA AF STJÄRNORNA?
JEANNE VILLENEUVE, BVIT I DET ER ATT HÖRA NAMNEN DE MEST LYSANDE FRÅ- DAME.
J » Vhe femme qu on ne disiingue pas! » BLEF SVARET.
FÖR ATT EN KVINNA SKALL KUNNA BEDÅRA, ÄR FÖRSTA VILKORET, ATT HON HAR SKÖNHET MENAR SKÖNHET I DEN franska — JAG BEMÄRKELSEN.
ALLTSÅ: DAGSLAG, ENKEL — HVARKEN INGA GULD SKRIKANDE, JU ENKLARE DESS ELLER JUVELER OROLIGA I HVAR- FÄRGERI BÄTTRE — MEN EN DIS-
kret och utsökt elegans är kännetecknet på den som med stolthet kallar sig une parisi- enne de Paris.
(Inflyttningen af provinsboar till Paris har tagit sådana dimensioner, att de, som verkligen äro födda i Paris, ej ogärna framhålla det.)
Hvilken är den mest patriciska färgen?
Utan tvifvel violens.
Hur än moderna vexla, behål- ler parisiskan alltid en viss sympati för viol- nyanserna, och lemnar bon dem för en säsong, återkommer hon genast till sin gamla kärlek: parma, pensée, heliotrop, prune-de-monsieur, violette d ' hiver ocb allt hvad de heta, dessa melankoliska skiftningar.
Det är naturligtvis om vintern, som de egentligen dominera.
Äfven vid sommartid finnes en sådan där färg, som, hur modets vindar än blåsa, ej det ringaste bleknar i parisiskans ynnest, och det är den hafsgröna.
Sommarfärgerna äro för öfrigt ljusa och glada, det fäller af sig själft; créme, rosa och ljusblått (crepe) äro de mest gouterade.
Blfenbenshvitt i förening med lax- färg samt hafsgrönt äro madame Garnots favo- ritfärger.
länge, är rådande ej blott på sommarnöjen och vid badorter, utan lika mycket på Paris ' pro- menader.
Det åtföljes alltid af vida pös-ärmar oeh är ytterst klädsamt.
Jag förvånar mig öfver att ej se stockholmskorna använda det mer än hvad fallet är.
tid, den heliga Brigitta och Fredrika Bremer.
Dess- utom kommer att i olika bilder framställas den sven- ska kvinnan i henöes förhållanden och hemlif under olika tider: under sten-, brons- och järnåldern, me- deltiden, nydaningstiden, Gustaf Adolfs tid samt 1700-talet.
Målningarna skola omgifvas af en mängd dekorativa element.
Konstnären, som ämnar hålla dessa målningar i populär stil, har under våren och försommaren un- der en vistelse i Dalarne utfört kartonger till mål- ningarna, som skola blifva färdiga i höst.
Barnets första lögn.
Kvinnor anställda vid kungliga obser- En afdelning vid detta ^ / T ^ f v e n uppfostran har sina » kritiska da- vatoriet i Greenwich.
gar ».
En sådan är den, då barnet för observatorium bar upplåtits för kvinnor och skötes uteslutande af fyra från Newnham utexaminerade första gången söker narras.
Lögnen är kvinliga studenter med en Miss Clemes från Man- en skam och källan, ur hvilken många laster chester i spetsen.
De tjänstgöra dagligen vid obser- och synder ha sitt upphof.
Därför böra barnen vatoriet, där deras sysselsättning omfattar exakta just beträffande lögnen bevakas med allra stör- mätningar från fotografier, såväl som fotografiering och observationer nattetid.
Anordningen säges vara sta uppmärksamhet.
Har man lyckats med blott ett försök, men om Miss Clemes oeh hennes sin första osanning, utbildar man alltid vidare hjälparinnor lyckas göra sig nyttiga, skall kvinno- denna afskyvärda konst, tills man uppnått mä- afdelningen vid observatoriet säkert bli en permanent sterskap däri och kommit så långt, att man lju- institution.
ger, utan att ha den ringaste orsak därtill.
Där- för: gifven noga akt på den första lögnen!
Det finns väl knappast något barn, som ej till slut Bosa Kerschbaum är namnet på Österrikes första kommer med en osanning.
Skälen kunna vara: kvinliga praktiserande läkare.
Hon har tagit medi- cine doktorsgraden vid ett universitet i Schweiz och rädsla, falsk stolthet, öfvertalning o. s. v. Den har Dyligen genom ett särskildt kejserligt dekret blif- första osanningen kan knappast undgå föräl- vit bemyndigad att i Salzburg förestå en anstalt för drarne.
Den är ej så lätt för läppar, vana att ögonsjukdomar.
eljes tala sanning.
Bedan rodnaden ocb stam- ningen, om icke själfva saken visa föräldrarne, Från garderoben skrider jag sakta öfver boudoirens tröskel ... ah!
hvilken d o f t!
.
.
.
vå- att någonting är på tok.
Huru skola de nu för- gar jag fortsätta?
Jag nalkas heliga myste- hålla sig?
Många föräldrar äro för sina barn rier, jag erkänner det, men jag lofvar att vara en förebild i lögnen; de behandla osanningen Behaget oeh skönheten.
som en bagatell.
Dåraktiga föräldrar finna kan- diskret — — — A f Francois Coppé.
ske till och med nöje i den lille lögnarens upp- Mina ögon falla genast på en puderask.
finningsförmåga.
En sorglig glädje!
Det är Puder!
— utropa ni • — det är väl ingen mär- nog sannt, att den lille ofta användt ett förvå- f-^jehaget (på afstånd): Se, hvilken skön bild!
värdig artikel i ett fransyskt toalettrum, eller Hvilka former, hvilken symetri!
Gudom- nansvärdt skarpsinne för att lyckas med sin hur?
Ja och nej.
Det är ingenting märk- osanning, men åt detta skarpsinne skall man liga konturer!
Är det ett nytt mästerverk af värdigt bland damer, som vilja vara.
.
.
jag ej glädja sig.
Den första lögnen bör behand- Pygmalion, en annan Galatea?
— O!
Prome- höll på att säga i&gt;chici&gt;, men hejdade mig, ty las med föräldrarnas hela allvar.
Det orätta tbeus, det fattas ingenting utom den himmel- ordet är vulgärt och kommer aldrig öfver en och förhatliga i densamma måste göras riktigt ska elden.
Hvar är din lifgifvande fackla? » fin kvinnas läppar — det är för resten allde- Skönheten (sakta, i det hon närmar sig): klart för barnet, sä att tårarne komma det i les ur modet; pudret ville jag säga, är ej ovan- » Hvem är denna unga gudinna, till hvilken ögonen och beslutet att aldrig mera narras väc- ligt alls bland damer, som.
.
.
nå, lika godt, kes i dess hjärta.
Och om den första förma- jag känner mig så oemotståndligt dragas? » bland alla möjliga damer utom de verkligt fina.
Behaget: » O under, gudinnan rör sig!
— ningen slås i vädret, om på den första lögnen En distinguerad kvinna med vacker hy pudrar Om den inre skönheten motsvarar den yttre följer den andra och tredje och tionde, är be- sig nästan aldrig.
Min Gud, skulle hon vilja straffning på sin plats.
Det är nog påkostande — då gifves det ej något skönare i naturen. » förstöra sin fina, genomskinliga hy, som får Siwnheten (ännu närmare): » Hon behagar för föräldrarne, men alldeles nödvändigt, om ej en effektfull relief af de blå ådror, som skimra af den lille lögnaren snart skall bli en stor ocb nedslår mig tillika.
Jag trodde mig ej ha- fram där bakom!
Men puderasken står ändå svindlare, bedragare och tjuf.
Den, som i för- något öfrigt att önska.
på toalettbordet.
Behaget (närmar sig äfven): » Hon talar, äldrahemmet alltid slagit sig fram med osan- I ett hörn bar ett par strumpeband blifvit ningar, skall icke sky att i en framtid göra ett o Venus!
Det är ej en skön bild, hon lefver, glömda.
En liten upplysning, som kanske in- grepp ur sin principals kassa.
Den, hvilken hon andas!
— Är hon en luftbild, som hal- tresserar er: i Paris knäppes strumpebanden som barn förvrängt sanningen, skall som yng- kat ur gudarnes händer?
oftast öfver knäet, påstå de invigda; det är en ling förfalska reverser och vexlar.
Den dag Skönheten (vänder sig till behaget): » I kri- farfaringsmetod, som lär vara den för ett fritt barnet sagt sin första lögn är betydelsefull för stallen af denna bäck såg jag ofta min bild, blodomlopp nyttigaste.
hela dess vidare uppfostran.
Grekiska sagan men aldrig fann jag där detta förtjusande A h a!
.
.
.
friseringsattiraljerna: de vänta på har ställt Herkules vid skiljovägen, lemnande i smålöje, som jag ser på dina läppar.
Hvem frisörens ankomst.
Begagnar en fin parisiska hans fria val, om han vill följa den lockande är du? » » lugg »?
frågar ni.
Ytterst sällan.
På sin depraverande lasten eller den blygsamma dyg- Behaget: » Man kallar mig Behaget.
(Afsides) höjd en korkskrufsartad figur i pannans midt den.
Hvarje barn står vid sin första osanning Det är då ingen synvilla! » eller tvänne, en på hvardera sidan.
En än i inför samma afgörande.
Väljer det lögnen, är Skönheten: » Hela ditt väsen tilltalar mitt dag ganska vanlig- frisyr är den, som kallas hela dess lefnadsriktning falsk.
Här kan med bjärta.
Skönheten känner något som liknar å la vierge, d. v. s., håret benadt ocb ned- rätta tillämpas skalden Goetbes ord i » Herman afund » struket tätt utefter tinningarna.
Är pannan och Dorothea »: » Ögonblicket afgör öfver män- Behaget (sakta): » Aha!
Det är skönheten mycket låg, ordnas håret ofta i förra århun- niskans lif och öfver hela hennes öde. » — dock det hade jag ju strax bort finna. » dradets stil, d. v. s. rakt uppstruket öfver ett (Högt): » Afundsjuk?
Och hvarför?
Skulle slags valk.
Behöfver jag tillägga, att en gran- skönheten ej vara nöjd med sin lott: beun- de dame aldrig begagnar sig af de » löslug- dran — » gar », som täcka en del fönster vid Avenue de Skönheten: » Ack, min vän, beundran, där- l ' Opera?
på ledsnar man snart; tusen gånger ljufvare Ett bruk, som väl närmast uppkommit af Smånotiser från kvinno värld en.
måste väl den känsla vara, som du väcker. » praktiska skäl, men nog äfven för att fram- Behaget: » Jag hyser ingen ärelysten ön- För konstnärlig dekorering af Göteborgs häfva en vacker nacke är det, att under den nya elementarskola för flickor har den kände mece- skan.
Man älskar mig, och det är nog för varmare årstiden — alltifrån våren — bära naten, grossh.
Pontus Fiirstenberg anslagit ett pen- mig. » klädningslifvet urringadt, ej blott åt bröstsidan, ningbelopp och uppdragit åt artisten Carl Larsson Skönhsten: » Jag är dock skönare än du. » att utföra densamma.
I nedre vestibulen komma att utan rundt om hela halsen.
Detta mod, som framställas Idun med ungdomsäpplena samt bilder Behaget (blygsamt): » Jag medger det; men både är gammalt ocb säkerligen skall vara af tvänne framstående kvinnor från forntid och nu- man har sagt jag vore täckare. »
IDUN 1890 Skönheten: » Jag förbländar — » Behaget: » Jag rörer hjärtat — » Skönheten: » Att sluta af det intryck, som din första åsyn gjorde på mig, måste dina tysta segrar vara ganska smickrande. » Behaget: » Varaktiga påstår man.
Dina däremot äro utan tvifvel mera lysande » (vill gå.)
Skönheten: » Hvart går du? » Behaget: » Jag skyndar tillbaka till Venus som jag blott sällan lemnar, och srm nu be- höfver mig i en angelägenhet, hvarvid hennes ära står på spel. » Skönheten: » Jag följer dig, fast Pallas och Juno torde afhålla mig därifrån.
Tillåter du det? » Behaget: » Jag ämnade just föreslå dig att göra mig sällskap. » (De följas åt arm i arm till en källa.)
Skönheten: » En källa!
Här kan vattnet tjäna oss till spegel.
Kom och se — o, him- mel! » Behaget: » Hvad fattas dig?
Hvarifrån denna förvåning? » Skönheten: » Jag känner knappt igen mig.
Min färg är lifligare, mitt ansikte mera till- talande, ur mina ögon strålar en ny eld.
Outsägliga behag, det är dig jag måste tacka härför?
Jag måste själf småle åt min egen bild. » Behaget: » Nu väcker du min afund.
Skönheten: » O, nej; hvem kunde bli af- undsjuk på det goda, du sprider omkring dig. » Behaget: » Du är icke mindre skön än förr — men du är älskvärdare. » Skönheten: » Förtjusande vän — lofva mig att du aldrig öfverger mig. » Behaget: » Aldrig, om du älskar mig. » Kärleken (framflygande ur en rosenhuske): » Behaget och skönheten tillsammans!
• — Ljuf- va förening!
Venus ska ' bli stolt öfver eder förening.
Kommen och pryden hennes hof.
Hon har i detta ögonblick Pallas och Juno till medtäflarinnor.
Om Paris finner min mor emellan eder, kan han ej längre tveka, hvem han skall gifva sitt äpple.
Kommen!
Vi skola alla följas åt. » (De gå ann i arm.)
Striden om hjärtan.
vet ni att jag gärna uppfyller.
Behöfver ni pen- ningar, så.
.
. » » Nej, nej, » afbröt hon häftigt; » jag har allt, hvad jag behöfver.
Det skall ni ej tänka på, ej tala om. » » Som ni vill.
Men än en gång, jag ber er så varmt o c b innerligt, tro mig — när helst ni be- höfver en hjälpande hand, kalla då blott på min, och så vidt i mänsklig makt står, skall jag be- visa er, att den uppoffring, ni af kärlek gjorde, förvärfvat en aldrig svikande tacksamhet. » Hon böjde ödmjukt sitt hufvud till tack.
Det var följande morgon.
Klockan hade nyss slagit sex, då grefve Karl Stjärne steg ut ur Nassauer Hofs portik.
Ett eki- page väntade honom utanför.
» Kör till Schlusselburg, » sade han åt kusken, i det han steg upp.
Då de ännu hade vid pass ett bösshåll kvar till Knecht Buprechts trädgårdsport, lät grefven vagnen stanna och fortsatte till fots, ifrigt, oroligt spejande framåt vägen.
I detsamma kom en smärt, kvinlig gestalt från motsatt håll honom till mötes.
En mörk, fotsid kappa slöt sig tätt efter den ungdomliga figuren, ansiktet doldes af ett tjockt flor.
Tysta tryckte de hvarandras händer.
En half- kväfd snyftning trängde fram bakom slöjan.
» Mod, mitt barn, » sade han blott, när de ge- mensamt stego upp i vagnen.
Den stora staden hade ännu icke vaknat.
Ga- torna lägo ödsliga och tomma.
En och annan enstaka arbetare, hvars hårda steg gåfvo vidt gen- ljud mellan husraderna, där han vandrade till sin verkstad eller fabrik; någon gång en bullrande bagarvagn, hvars åska förnams från aveny till a v e n y; i hörnet på post en polisman i glänsande hjälm.
.
.
» Vet han något, » frågade Karl Stjärne efter en stund.
» Intet, » snyftade det till svar.
» Jag lät i går kväll säga honom, att jag tidigt gått till sängs, då jag ej kände mig rätt kry.
Och mitt bref i dag, som underrättar honom om min affärd, får han först vid frukosten vid tiotiden. » » Godt!
Och hvart ni reser — det har ni na- turligtvis ej sagt honom. » » Jag har i allt följt edra föreskrifter. » » Gud löne eder. » — — När grefven ensam vände åter från järnvägs- stationen, var han sänkt i djupa tankar.
Han hade nått sitt mål, så lätt, så snart, att det nästan föreföll honom som en dröm.
Och dock kunde han ej känna sig glad.
Det var en egendomlig tryckande känsla af smärta, af tom- het inom honom, den han ej kunde förklara.
Det var, som om något slitits från honom, som slagit djupa rötter i hans själ; s o m om den ljusa, sol- mättade sommarmorgonen skymdes för hans ögon af en dunkel slöja.
Och åter och åter vände hans tankar tillbaka, sjukligt ömmande, oafvisliga tankar, till ett blondt litet hufvud och ett par tårfuktade blå ögon un- der ett mörkt flor, som fördes längre ifrån honom för hvar sekund, som gick, långt bort med den brusande trainen mot fjärran, obekanta öden.
.
.
U r ett k v i n n o l i f s h i s t o r i a af Johan Nordling.
XII.
Oväntadt återseende.
(Forts.).
V r i å lätt hade han dock aldrig kunnat drömma SL sin seger.
(5) ^9 » Ni är en ädel kvinna, Käthe, » sade han * " o ' rörd.
» Och ni förtjänar, att ert lif välsig- nas .med mycken lycka. » » Ädel, » upprepade hon för sig själf eftertänk- samt; » mycken lycka!
Ack, jag är ett sorgebarn, och jag är född till sorger. » Det låg en sådan gripande klang af djupt ve- mod öfver dessa hennes ord, alt Karl Stjärne ej fann svar.
Det blef tyst en stund.
Men så började hon åter tala, nu i en lugn, lidelsefri ton, som förvånade honom, och som han tillskref den kvinliga offervillighetens själsstyrka.
» Det är således beslutet, att jag reser.
När — hvari — det får ni bestämma. » » Ju förr, dess hellre.
Rent ut sagdt skulle jag helst önska, att min bror ej mer träffade er före afresan.
Det vore bäst, minst smärtsamt för er båda.
Allt hvad jag kan stå er till hjälp med, s Han hade sändt af sin vagn och gick nu ett slag nedåt societetsparken, där några tidiga, omor- nade brunnsgäster redan infunnit sig för att taga sitt första glas.
Plötsligt hejdas han af ett slag på sin arm.
Han vänder sig om.
Brodern står framför ho- nom.
» Du här, Axel, » utbrister han förvånad; » hvad vill detta säga; hur kan du vara så oförsiktig att anstränga dig med en promenad så kort efter din sjukdom?
Du är ännu inte stark nog.
Du är j u blek som ett lik. » Men han svarar ej till hans förebråelser.
» Hvar har du gjort af Käthe, » ropar han med en stämma, som skälfver af upprörd oro.
» Käthe — Käthe — — » upprepar Karl Stjärne förvirrad.
» Ja, svara mig, svara mig genast!
Jag vet, att du träffat henne.
Knecht Ruprecht har bekännt allt.
Du listade dig in i går, medan jag slumrade efter middagen, och i dag på morgonen har hon redan lemnat Schlusselburg. » » Hon har r e s t » » Rest!
Du ljuger!
Det är omöjligt! » » Var en man, Axel, och försök vara lugn.
Man uppmärksammar oss. » 343 » Uppmärksammar!
Hvad bryr jag mig om dessa nyfikna glopar!
Du har röfvat Käthe ifrån mig, och jag befaller dig, hör du, jag befaller dig att genast gifva mig henne åter. » » Du minns vår öfverenskommelse, minns ditt löfte.
Det är för bägges eder lycka, jag så måst handla.
Hon har afsiått — och da är bun- den af din ed » » Jag tror det ej!
Aldrig — aldrig skall hon af- stå.
Jag måste höra det af hennes egen mun.
Detta är ett svek, ett bedrägeri. » » Hon har skrifvit till dig därom. » Axel Stjärnes bleka ansikte hade blifvit hvitt som snö.
Han andades häftigt o c h lutade sig mot den stora lindstammen, vid hvilken han stod, för att ej falla.
» Har hon skrifvit, säger du?
Kan det vara detta!
Man lemnade mig det nyss, men jag hade ej tid se därpå. » Han sökte nervöst genom alla sina fickor o c h fick slutligen fram ett hopskrynkladt litet bref, som han häftigt slet upp.
I detsamma föll ett föremål därur och hamnade glänsande på marken.
Ett ögonkast på dessa rader, dessa smidigt ele- ganta fruntimmerstyper, som han så väl kände, som han förr så många gånger kysst i ensamma drömmar — och med ett doft stönande föll han sanslös till marken.
Bestört knäböjde Karl Stjärne bredvid brodern.
Han andades.
Det var väl blott en svimning, som snart skulle gå öfver.
Den smärtsamma öfver- raskningen hade kommit för plötsligt för hans nedsatta krafter.
Betjäningen kom springande och en af läkarne från brunnshuset.
» Ingen fara, » förklarade han genast; » behöfs endast hvila och lugn.
En kort vanmakt — in- tet vidare. » Man fick i hast en vagn, och den sanslöse lyf- tes upp.
Brefvet höll han ännu, hårdt hopkra- madt, i sin hand.
Som de just skulle köra, trängde sig en af de nyfikna åskådarne fram till Karl Stjärne och räckte honom ett litet föremål.
» Förlåt, min herre, jag fann detta i sanden, och den sjuke har antagligen tappat det. » Det var ett helt tunnt, starkt nött, litet kors af silfver, hängande på en smal, svart snodd; ett smycke, knappast ett smycke mera, hvars värde en guldsmed nätt upp skulle gitta beräkna.
Men en häftig förvåning grep Karl Stjärne, då han höll det i sin hand.
Det föreföll så bekant, detta anspråkslösa smycke, som hade han sett det förut.
Ja, helt visst — han hade sett det!
Men hvar, hvart — denna fråga reste sig inom honom, hotfull nästan, pockande på svar, och han kunde ej finna det.
Vagnen rullade iväg.
Han tog brefvet ur bro- derns h a n d; kanske gåfve det någon förklaring.
Det innehöll endast några få rader.
» Älskade, » stod det, » jag har kommit till viss- het om, att vi ej någonsin kunna få ega hvaran- dra.
Din lycka, och min (ty hvad är min lycka, om ej ditt bästa?)
fordrar, att vi ej ses åter.
Sök mig ej, begråt mig ej, glöm — endast glöm!
Ett enda minne ber jag dig mottaga i det lilla silf- verkorset, du så ofta kysste vid min h a l s.
.
.
» Men ack — detta gaf dock ingen ledning!
I detsamma slog Axel Stjärne sakta upp sina ögon och fick se brodern, som begrundande och dyster stirrade på korset i sin hand.
Häf- tigt sträcker han ut sin hand och rycker det till sig.
Och den öfvergifne mannen trycker det häftigt till sina läppar, medan hans ögon fuktas af tårar, och klagar med af smärta stockad röst-, » Så är då detta det enda — det enda min oändliga kär- lek fick behålla.
.
.
» Grefve Axel hemtade sig snart, när han kom- mit åter hem i lugn och ro på sin soffa, o c h Karl Stjärne återvände strax därpå till hotellet.
Klockan var ännu ej mer än åtta, o c h Sonjas kammarjungfru svarade, att fröken ännu sofve » som ett godt barn ».
Sakta på tå smög fadern in i hennes rum.
Med en skär rodnad på kinden och den hvita armen under hufvudet, kring hvilken det utslagna mörka håret ringlade sig i kokett nyckfull oord- ning, andades hon långsamt och jämnt i en lätt morgonslummer.
Ett leende krusade de half- öppna läpparne: helt visst reflexen af någon an- genäm dröm.
Värmd af fadersstolthet o c h glädje böjde grefve Stjärne sig sakta ned o c h kysste Sonja helt lätt på den hvita pannan.
Men med ens ryckte han till.
Där — där un- der den fina spetsklädningen vid hennes halsgrop glänste på en enkel svart snodd ett nött litet silf- verkors — Käthe Bentsons sifverkors!
Och nu mindes han plötsligt, hvad han kort förut så ifrigt sökt i sitt minne.
Det var j u hos Sonja, hans egen dotter, i hvars gömmor han en gång öfverraskat detta smycke.
Och hon hade, hälft skälmskt, hälft brydd, be- rättat honom en bit flickromantisk historia, hur hon fått det af den gamla fru Berg, trädgårdsdi- rektörens moder, o c h hur hon noga förmanat hen- ne att väl vårda o c h beständigt bära på sig denna » bit af hennes eget hjärta. » Det svindlade för hans tankar.
Sonja — den gamla fru Berg — Käthe Bentson — de två silf- verkorsen — hvilket mystiskt samband fanns väl mellan dessa, hvilken dunkel historia doldes bak- om hemlighetens slöja.
Han kände en oemotståndlig beklämning gripa sig, såsom aningar o m en okänd fara, förstorad inför fantasien genom sin hemlighetsfullhet, plä- ga sammankrympa vårt hjärta med sin ångest.
Tyst, med nedböjdt hufvud o c h mörk blick, gick han åter ut ur dotterns sängkammare, utan att ha väckt henne.
Det var en tanke, som efter hand tog bestämd form bland alla de fåfänga försöken att lösa hem- ligheten — den att resa hem, genast resa hem, Förslag till matordning för veckan 13 — 19 juli.
träffa den gamla fru Berg o c h genom henne söka Alt de nu vände åter till Stjärneholm, då re- fä lösning på denna gåta, s o m hotande omsvepte sans syfte var uppnådt, borde ej alls förvåna dem, som bland alla dödliga voro honom kärast.
henne.
Hon vore helt visst den första att af Kärast — han ryste till vid detta ofrivilliga hjärtat glädja sig däråt.
snedsteg af hans tanke.
Sonja — ja, hon var j u (Forts.) hans allt, hans bjärtas hela rikedom!
Men denna andra, denna obekanta unga kvinna, den han än- nu i går hade hatat o c h förbannat med all sin själs styrka, kunde det vara möjligt, att hon re- dan fått ett tag om hans hjärtas rötter.
Denna lilla fina, genomskinliga hand, s o m skälfvande I d u n s skollofskoloni.
tryckte hans till afsked, medan det ångande loko- motivet skalf af ifver att slita den långt, långt Slutredovisning.
fjärran från vänners tryckning, hade den smittat honom med någon trolldom, att hans öga såg, Transport från sista redovisningen: 1203: 0 8; ny- som det aldrig sett tillförene, att hans känsla influtna medel: Maja 0: 5 0; Ella och Agnes 2: —; kände, som den aldrig kännt tillförene.
.
.
?
Ragnhild 10: —; Anna, Torsåker 3: —; Bhz, Malmö Ack, bevars, han var j u dock en mognad, all- 1: —; Fru Th. Edling 5: —; Elsa och Erik 1: —; varsam man, o c h han skulle förvillas från det Fröken C. Björklund 1: —; S. Sölje 1: 50; Elsa och rättas, det tillständigas väg af ett par gråtan- Signe B — s 1: —; En barnvän 2: 5 0; S.
C.
1: —; de, blåa ögon!
Han hånskrattade högt åt sig Tre glada och lyckliga syskon 5: —; G.
H.
T.
N., själf.
Engelholm 3: —; Cecilia Simonson 5: —; Troll- Nej, nu skulle han resa, redan i dag skulle de hättan 3: —.
resa, o c h väl hemma redde sig nog den härfva, Summa kr.
1248: 58. som nu sökte spinna sig kring hans hjärta o c h sunda förstånd.
Till Sonja skulle han om allt detta säga en- dast kort o c h godt, att Käthe Bentson tagit sitt förnuft till fånga o c h afstått.
Handarbeten.
S ö n d a g: Kräftsoppa; gösfilet; boeuf a la mode; kalfbresskrobetter; chaufroix på höns; punsch tt la romaine; harstek; kronärtskockor; beignets af jordgub- bar; skumglace; frukt och konfektyrer.
M å n d a g: Buljong med selleri; ragu på kött.
T i s d a g: Stekt sill och stufvad po- tates; mannagrynsvälling.
O n s d a g: Bräckt skinka med tur- ska bönor; grönsoppa.
T o r s d a g: Kalfkotlett med gröna ärter; smultron med mjölk.
F r e d a g: Stekt ål med skarpsås; puré på jordärtskockor.
L ö r d a g: Biffstek med grönsaker; krusbärskräm med grädde.
Recept.
1) Buljong med selleri.
Buljong, helst kalf buljong användes.
Selleriet skares i små tärningar, förvälles och lagges i kallt vatten, får afrinna och kokas helt sakta i buljongen under en timme, sättes sedan på starkare eld under en halfiimme, så att buljongen inkokas och glaserar selleriet, som där- på lägges i soppskålen, hvarpå åter- stoden af buljongen tillredes.
Liten ljusstake.
Densamma förestäl- ler såsom ofvanstående afbildning ut- visar en äf kvistar och gräs omgif- ven pump.
Att detta föremål icke är 2).
Göafdet.
Från ben befriade half- vor af gös skäras som kotletter, beläg- afsedt för praktiskt bruk, utan blott som prydnadssak, faller af sig själft.
Väl gas med fiskfärs på båda sidor, öfver- utfördt motsvarar den äfven förträffligt penslas med ägghvita, garneras med i detta senare mål.
Den runda foten faconer uthuggen tunga på öfre sidan, stekas i smör utan att vändas och be- skares af trä eller papp, till mellersta delen tages en tjock hasselkäpp, i hvil- gjutas med litet buljong.
Uppläggas ken ett litet vassrör insattes som ut- på en bård af risgryn, som fy Hes med en stufning af champignoner och kräft- loppsrör, den öfre för ljuset afsedda pipan göres af en rak tjock fläderpipa.
stjärtar.
Brunnstråget kan göras af näfver eller Stufningen kan undvaras, i hvilket andra barkstycken och fodras med fall fileten serveras med champignon- stanniol; det kan äfven urhålkas ur en sås eller kräftsås.
träbit.
De öfriga materialierna utgöras 3).
Kalfbresskrokeitdr.
Stekt kallnad af torkade gräs, stenar och mossa.
kalfbress och tillsammans lika mycket champignoner och tunga skäras i små Syltning ".
tärningar och blandas i den väl hop- kokta såsen; häraf formas små aflånga Kvittensylt.
Jag vet knappast, om bullar, som rullas i rifvet bröd, doppas man ens i södra Sverige odlar kvitten- i vispadt ägg, rullas åter i rifvet bröd träd; jag får mina kvitten från Lubeck samt stekas i het flottyr, få afrinna på och upskattar dem högst bland mitt linne, uppläggas högt på bruten servet syltförråd; i smaken likna de päron och garneras med stekt persilja.
syltade i honung.
Själfva frukten lik- Anm. I föregående nummer kallas nar ju också päronet till fasonen, men kan ej ätas rå, utan är alldeles hård en rätt för kyckling ä la Mallugo, hvilket härmed rättas till kyckling å la och kärf.
Till sylt skalar man dem och skär dem i 8 delar.
Kärohuset Marengo.
Rätten har fått sitt namn och skalen kokas väl ur i vatten och efter den ort, der Napoleon I såsom förste konsul slog östrrrikarne.
Efter silas ifrån och i detta vatten får kvit- tenbitarne bokas halffärdiga.
Nu väges bataljen fans intet annat åt honom än en kyckling, som i brist af smör stek- | kg socker på 1 kg frukt, som löses i kvittenvattnet, de afrunna bitarne läg- tes i olja, hvilken anrättning sedermera gas i laget och kokas i flera timmar, gått till eftervärlden under namn af tills de fått vacker röd färg (denna kyckling å la Marengo.
åstadkommes just derigenom att kär- norna blifvit urkokta).
Den för myck- na saften (resp. vattnet) kan kokas in till gelé, bvartill man dock bör taga lika mot lika socker — till geléer som skola stå sig får aldrig begagnas gela- tine.
Stenia.
Syltade valnötter.
Omogna, späda, gröna valnötter tagas, innan det inre skalet hunnit bli det ringaste träaktigt.
Man naggar dem med silfvergaffel (hvarvid man aktar både fingrarna och förkläde för fläckar, som svårt gå bort), hvarpå man under några dagar lägger dem i mjukt vatten, som flera gånger bör ombytas (detta för att draga ur den bäska smaken).
Sedan kokas de mjuka i vatten, somliga späckas med näjlikor och kanelbitar och ett socker- lag (J mot 1 kg nötter) hälles kokande öfver.
Denna sylt är ovanlig för sin svartbruna färg och tar sig mycket bra ut mellan röda och gröna syltskålar.
Konditorerna begagna den att garnera tårtor med.
Stenia.
Likör af svarta vinbär.
(Svar på frå- gan 443.)
Väl mogna svarta vinbär af aromatisk smak stoppas på buteljer, franskt bränvin eller bästa vinsprit hälles öfver (kryddor efter smak), kor- kas och ställas i 4 veckor i solen att destillera och omskakas dagligen.
Se- dan silas vinet och blandas med socker- sirap.
Stenia.
Bakning.
Goda smörgåsbordskäx.
Sedan skorp- degen blifvit » omgjord » och är färdig- jäst för andra gången, väger jag 1 | kg däraf och sätter ut det 1 timme i kallrum.
Därefter knådar och kaflar jag \ kilo kallt smör i degen, kaflar ut den först med slät-, sedan med krus- kafveln så tunn som löf och sticker ut runda kakor, hvilka ej böra stå vi- dare på plåten, utan genast måste komma i ugnen att stekas ljusgula.
Stenia.
Tvätten.
Svarta silkesspetsar bli som nya, om man försiktigt tvättar dem i sprit, pressar ur dem väl och stryker dem med varmt järn med silkespapper som mellanlägg.
Fina, hvita ylleschalar eller halsdukar rengöras på följande sätt.
Schalen lägges i ett fat och gnides försiktigt med hvetemjöl, som om man tvättade den därmed.
Har schalen ej blifvit alldeles ren, upprepar man förfarings- sättet.
Att rengöra hvita stråhattar.
Med en mjuk borste tvålar man väl in den från alla trådar befriade hatten både in- och utvändigt, sköljer af den väl (helst under vattenledningen) och upprepar samma förfaringssätt några gånger.
Björnhallon.
I de trakter där det Därpå lägges hatten på ett bord och finnes björnbär borde husmodern ej gnides duktigt med en ren handduk.
försumma att sylta sådana; de kräfva ej så mycket socker, när de äro väl- Sedan fuktar man en svamp i ättika, mogna.
Särdeles godt smakar till plät- doppar den lätt i mjöl och gnider hela hatten ännu en gång grundligt.
Till tar och pannkaka en sylt, som består sist bör den få ännu en gnidning med af en blandning björnhallon och lingon en nytagen ren handduk, hvarpå man med brunt pudersocker.
ställer hatten, med insidan ut, att torka, Stenia.
likväl ej i solen.
Hatten bibehåller sin form och ser ren och hvit ut.
Smörgåsbordet.
Persilje-omelett.
En ä två buntar persilja hackas och brynas i smör ' samt läggas i en smord form.
Två ägg och fyra skedar grädde vispas med en liten tesked socker och slås öfver persiljan.
Gräddas i varm ugn.
Matlagning-.
Sandost.
I de trakter, där sandost (mesost) brukar tillverkas och allmänt förtäras, känner kanske hvarje husmo- der till att » omgöra » sådan, som råkat blifva torr och hård.
Men sättet kan dock vara olika.
Jag rifver den på rifjärn och blandar endast så mycket söt grädde däri, att massan håller il op, arbetar något pudersocker i och formar en rund ost däraf, hvilken nu mycket begärligare ätes af man och barn än förut.
Stenia.
Kulörta glacéhandskar tvättas i mjölk och hvit kärnsåpa och gnidas med ett stycke ren flanell.
Fönster trädgården.
Aft försköna blomkrukor.
Glaserade kärl egna sig ej alls för blomsterplan- tering, emedan de ej ha hål i botten, och de vanliga röda blomkrukorna bli snart genom mögel mycket fula.
Man skrapar då af de gröna fläcbarne med en gammal bnif och anbringar på den rengjorda yttersidan med en grof pen- sel någon liflig röd färg, upplöst i vatten.
Den, som har tid och för- måga, ban sedan pryda denna röda yta antingen med grekisba banter eller etruskiska figurer medels svarta vatten- färger.
1890 I DU N 345 Frågor.
N:r 634.
Hur skall man fördrifva mask, som är efter är förderfvar en annars vacker, äkta, hagtornshäck?
Bekymrad grafegare.
N:r 635.
Om någon, som har den förtju- sande dikten » Annabel Lee » pä grundspråket, $kulle vilja skicka mig den, skulle ingen bli tacksammare än » Molly », Hvetlanda, post.
rest.
N:R 6 3 6.
Skulle någon af Iduns läsare vilja upplysa mig om, huru begagnade fri- märken, afsedda for Eugeniahemmets räkning, skola iordninggöras?
Är det nödvändigt att medels vatten aflägsna papperet från frimär- kets baksida?
En samlare af begagnade frimärken.
N:r 637.
Önskas veta, af hvem dikten » Guds trädgård » är, och om enaktsbagatellen » Små- flickor » af Lundqvist ej kan erhållas eller lånas af någon, ehuru den ej är tryckt.
Prenumerant.
N:R 6 3 8.
Hvar kan man i Stockholm köpa extra godt och färskt, ringa saltadt smör — liknande det som serveras äde bästa restau- ranter i Paris?
Sixela.
N:R 6 3 9.
Vill någon godhetsfullt i Idun underrätta X.
Y.
Z.
, hvar den hushållsskola i Stockholm är belägen, hvars föreståndarinna fröken Cronius är, samt tillika uppgifva hen- nes adress.
N:p 64-0.
Hvart skall man vända sig för att kunna erhålla en grundlig och fullständig kurs i hokhålleri?
N:r 6 4 1.
Skulle någon af Iduns ärade läsarinnor vilja gifva mig beskrifning på huru man inlägger s. k. graf-sill?
Zuleima.
N:R 6 4 2.
Huru skall man göra för att med » bayerskt öl » få fönsterrutor att likna » is »?
Äro de sedan lätt rengjorda och huru?
Erika.
N:r 643.
Kan man få rekvirera » staty ett en&gt; » Mammas älskling » — i terra cotta?
Hvad är dess pris och huru stor är den?
Erika.
N:r 6 4 4.
Kan någon erfaren husmoder uppgifva några varma maträtter passande till kvällsmåltider?
Vi utgöra ett hushåll af 4 herrar, fru och 3 barn.
Matmor.
N:R 6 4 5.
En prenumerant, som är bosatt utrikes, frågar Iduns läsarinnor, huru man skulle kunna få afsättning på korallsaker samt andra lyxartiklar till Sverige?
Svar till » Tacksam Svenska ».
N:R 6 4 6.
En ung musikalisk dam beder någon af Iduns ärade läsarinnor upplysa henne om, hvilka fordringarna äro för inträde i musikaliska akademien?
Martha.
N:R 6 4 7.
1) Vill någon af Iduns ärade lä- sarinnor säga mig bästa sättet att konservera blomkål?
2) Likaledes vore jag mycket glad få veta, hvart man skall hänvända sig för att bli intagen som medlem i djurskyddsföle- ningen?
Amalia.
N:r 648- Frågas om man ej kan använda honung till någon slags efterrätt och hur den då skall anrättas?
Kan man använda honung till någon sorts bakning eller matlagning i Öfrigt?
Ung husmor pä landet.
N:R 6 4 9.
I) Hvad är lämpligast som göd- ningsämne för växter i boningsrum?
Duger benmjöl iipplöst i vatten?
2) Huru säkrast få bort en stor oljefläck ur ett ylletyg, hvar- med en stol är öfverklädd?
Olga.
N:R 650.
Skulle någon af Iduns läsare eller läsarinnor kunna upplysa en blomstervän hvart han skall vända sig för att få köpa den mest praktiska lärobok öfver köksträdgård och krukväxtodling.
S T B E R G China T S O C Theer.
O L M.
The-Blandningar.
Pris pr kilo Finest Blom Pekoe 16: 50 Blom Pekoe n:r 1 9: 70 Blom Pekoe n r 2 7: 30 Finest Scented Orange Pekoe 7: 80 Hyson (grönt) ._ 6: 20 Seented Orange Pekoe 6: 20 Oolong 5: 25 Pris pr kilo 11: — 9: 20 7: 70 20 25 n:r 1 n r 2 Kaisow n:r 3 Congou H Pris pr kilo Congou.
Finest Moning Kungchow Oonfa K Blom The.
Non Plus Ultra O. T.
D Czarens Mandarin _ Stora Moguis Mikadons Kalifens Eehausens, original Rehausens Smulthe — -:: 3: 50 2: 80 Indiska Souchong.
Finest Souchong Lapseng Souchong Souchong n:r 1 Souchong n:r 2 Theer.
Finest Assam _ Malty Cachar Pekoe Assam Ceylon ._ Darjeeling 11 7 5 4: 30 11: — 8: 50 7: 30 6: 40 5: 40 4: 50 3: 50 7: 10 4: 30 3: 50 Särskildt framhålla vi » Stora Mo- 11: — 9: — 6: 20 6: 75 4: 80 guls » och » Mikadons » theblandnin- gar å kr.
5: 40 och 4: 50 pr kilo såsom varande mycket passande hus- hållsthe af god kvalité '.
Försändelser till landsorten emot efterkraf eller postförskott P å en prestgård vid vestkusten, ej långt från stad och tvänne be- söktg badorter, önskas från 15 augusti, en ung, enkel, anspråkslös och kunnig flicka af god familj, för att i alla vanliga skolämnen — äfven musik — undervisa 3:ne flickor — den äldsta 12 år — och är i tillfälle, att under god husmoders ledning inhemta nödig kunskap om alla de sysslor, som före- komma inom en större familj.
Närmare meddelar prosten, d:r N.
P.
Andersson, adr.
Uddevalia.
[2160] LEDIGA PLATSER.
L Ä R A R I N N A.
I familj på landet önskas en an- språkslös flicka som lärarinna för 3 minderåriga barn.
Lön 150 kr.
Svar till » Familj på landet », adr.
S. Gumajlii Annonsbyrå, Stockholm.
(6.
3997) [2143] P lats såsom lärarinna för 2 min- deråriga barn i vanliga skolämnen, språk och musik kan erhål.
af där- till kompetent person nästkom.
höst.
Betyg samt uppgift på löneanspråk sän- des till S.
D.
, Steninge p. r.
(G.
19326) nes [2158] G Å R D ordentlig p. r. Karda och sparsam hus- Svar, hälst (G.
19125) [2131] Barnens antal E PLATSSÖKANDE.
dessutom inneha tillräcklig stadga, för uppfatta det ansvarsfulla en dylik plats.
skall äfven de båda finnes ej.
undervisning åt barnen.
Svar jämte lönepretentoner i Ifrågavarande person meddela äldsta sändes Barnjungfru fotografi och under Barnkär, Luleå.
adress [2163] ot fritt vivre och ett godt, vän- ligt hem finnes till hösten plats M i en läkarefamilj i Vestergötland för en ung, anspråkslös flicka, skicklig i kläd- och linnesömnad, finare hand- arbeten samt strykning, villig att hjälpa till med sjädning samt servering och uppassning, då sådant kan behöfvas.
Företräde lemnas åt den, som genom- gått någon praktisk hushållsskola.
Svar torde insändas till X.
, Forshem, p.
r.
R!
n E tt 30 års bildadt frnntimmer söker, för erhållande af verksamhet, plats som värdinna i ett,godt hem.
Svar till » Hemtrefnad », Örebro p. r.
[2152] L ä s!
En anspråkslös flicka af god familj söker plats som lärarinna för mindre barn eller som sällskap och hjälp hos något aktadt fruntimmer.
Den sö- kande, som är kunnig i musik, och eger undervisningsvana samt har genomgått Smedmans handelsskola, mottager med tacksamhet någon annan passande sys- selsättning.
Ä r platsen något för fram- tiden, arbetas till en början mot endast fritt vivre.
Utmärkta rekommendationer och referenser.
Svar till » Försök », Karlskrona p.
r.
(G.
4036) [2146] L ärarinneplats önskas för yngre ell.
äldre elever, god undervisningsv.
i alla skolämnen, språk musik och handarbeten; vackra betyg.
Svar till » Verkligt intresserad », Iduns byrå.
[2154] [2164] I god familj i stad, önsk.
till hösten, mot fritt vivre, en frisk, glad och anspråkslös flicka med vanlig skol- bildning, kunnig i hushållsgöromål, ma- skin o. enklare klädsömn.
för att tillhör, fam., delt.
i alla föref.
göromål.
Svar till V.
H., Iduns byrå.
[2151] O Ö F V E R T R Ä F F L I G A A enkel anspråkslös flicka önskar som biträde plats i ett godt hem.
Sökande är van vid alla i ett hus förefallande göromål.
Skicklig i kläd- och linnesömnad.
Goda rekommenda- tioner.
Pretentioner små.
Svar utbe- des till » 2 4 », Skene p. r.
[2166] Den sökande skall vara barnkär kunna R Malda kryddor (garanteras oblan- dade) på bleckdosor med genomborradt lock.
B o r d s a l t i paket om 425 gram (= 1 skalp.)
flere gånger prisbelönade och fullt jäm- förliga med de bästa utländska fabrikat.
Tillhandahållas hos Hrr speceriband- lare.
[1339] och ega ett godt och jämnt lynne samt att D Senap, ör en tarflig, ordentlig hushållerska, kunnig i alla inom ett stort landt- hushåll förekommande göromål, finnes plats ledig nästk.
24 oktober, med före- träde för den, som äger vana i mjölk - handtering.
Goda rekommendationer fordras.
Svar jämte uppgift om löne- vilkor sändes under adress » Landtfru », Wexiö p. r.
[2118] äro fyra och deras ålder mellan 8 och 3 år.
Ö blandad efter engelsk och fransysk smak, flere sorter.
Biffstekssås.
F TAYÅRDARINNA familj boende i Luleå.
M Ättika med fotografi, torde insändas till » A.
A. », i Halland, adr.
Halmstad, fin.
plats f en 9 — 10 års flicka att jemte egen dotter åt- njuta undervisning i vanl.
skolämnen, språk och musik.
Moderlig omvård- nad.
Afgift 250 kr.
för läsår.
[2159J SÅSOM S på flaskor for ut- spädning.
plats ledig till hösten för en hållerska med godt lynne.
N Y D A L A U Försöken Th. Winborff &amp; Cäs i Stockholm tillverknngar af Concentrerad en större egendom i Småland fin- skicklig, Å H So j a, på finnes ledig i medio af augusti hos en N:R I I 7.
Mögelfläckar borttagas bäst med sur mjölk, men man måste flere gånger blota och sakta gnida linnet däri, samt låta det ligga på blekning i stark sol däremellan; på 14 dar äro fläckarna borta, om detta upp- repas dagligen.
Elin.
N:R 5 9 3.
Anne tillrådes att uti en bok- handel köpa sig: Vinberedning utan drufvor.
Att af frukter, bär, potatis och spanmål tillaga öfver 70 slags viner samt andra helsosamma, billiga drycker, hvaribland engelsk porter; äfven i de minsta kvantiteter.
A f M. Cheva- lier.
2:a upplagan.
50 öre.
(Allmännyttigt handbibliotek n:r 33).
Hvad beredningen af Rabarbervin angår sändes en beskrifning, som stod i en tidning för omkring ett år sedan, men som insända- ren af detta svar ej själf profvat.
Rabarbervin.
I maj och juni, då stjälkarne äro mest saftiga och friska, lämpa de sig bäst till vinberedning, men vill man använda för- sommarens skörd till krämer och kompotter m. m., så låter rabarbern äfven under efter- sommaren mycket väl begagna sig till vin- beredning.
Skulle rabarbervinet komma i allmänt bruk, så blefve detta ett godt handtag för jord- bruksnäringen, ty man kunde då på hela åkrar plantera denna växt, vid hvars odling man icke behöfver frukta för skadeinsekter, frost, olämplig mark eller klimat, och god afsättning borde kunna erhållas för ett vin, hvilket är mousserande och pärlande som champagne samt utgör den allra yppersta sval- kedryck under heta sommardagar.
En person, som i Tyskland under tre är försökt saken meddelar i en där utkommande tidskrift följande redogörelse för sitt sätt att gå till väga, hvarvid han förutskiekar den anmärkningen, att, om man sä vill, kan man tillsätta mera socker och göra vinet sprit- starkare.
Af de afskurna rabarberbladen användas endast stjälkarne och bladets gröfre nerver- allt öfrigt borttages.
Stjälkarne läggas på ett snyggt underlag och bultas med en träd- klubba eller stöt, dock endast helt lätt, så E S PLATS Svar.
W ercy F. IM &amp; C:o E n anspråkslös flicka af god familj, kunnig i alla hus], göromål, enkel sömnad och väfnad, vill mot fritt vivre blifva hjälpreda åt en snäll hus- moder.
Svar t.
» Ruth », Askersund p. r.
[2153] E n bättre anspråkslös flicka önskar plats i familj att gå frun tillhanda.
Van vid busliga göromål, söm- nad och handarbeten.
Prima referenser.
Svar emotses till H.
L., Iduns byrå.
[2156] E n energisk, stadgad och anspråkslös lärarinna önskar till hösten plats i familj.
Undervisningsämnen: vanliga skolämnen och språk.
Svar till » Anna », Iduns byrå.
[2157] M ot 150 kr.
per år önskar en ung flicka till hösten bli inackorde- rad i ett bildadt hem.
H o n är villig biträda med alla inom hus före- med utsikt till framtida befattning sök.
fallande göromål och handarbete.
Svar en bildad flicka plats.
Under lärotiden till » Hilda » Borås pöste restante.
hetat.
Svar t.
» Telefon », Karlskronap.
r.
(G.
3990) [2144] Få telefon (G.
4037) T V Ä [2145] T T P U L V E R å 20 öre pr paket hos alla speceri- handlare.
[1972]
att icke för mycket saft rinner ur och så att KtjälkJibrerna hänga hop.
Sedan man pä detta sätt bultat all rabarbern, lägges den i en så och vatten hälles på för att mjuka upp den.
Till 4 kilo stjälkar tagas 6 liter vatten.
Sån täckes väi och innehållet får slå 8 å 10 dagar.
Rabarbern hälles därefter på en fruktpräss och prässas väl; den erhållna saften tappas pa ett snyggt svafladt fat.
På den prässade massan kan man hälla litet vatten till för ytterligare påfyllning på fatet.
I fatet med saften tillsättes 1 kilo socker till 6 liter saft, och saften får därefter liksom audra bärviner jäsa i det lätt tillsprundade fatet.
För att befordra jäsningen kan man till hvarje hektoliter vin tillsätta för ett par öre pulveriserad vinsten; men jäser vinet ändå, så behöfs ej vinstenen.
När jäsningen slutat, som plägar inträffa efter en veckas förlopp, kan man tillsätta litet mera socker.
Fatet, som bör vara sprundfullt, tillslutes därefter väl, och vinet får ligga några måna- der, innan det tappas på buteljer.
Ju äldre vinet blir, dess starkare och finare i smak blir det äfven.
Tili en hektoliter vin brukar åtgå 10 kilo stjälkar oeh lika många kilo socker.
Skulle Anne göra några försök, vore jag tacksam att genom Iduns Breflåda få veta huru de lyckas.
Läkareråd.
Mia.
Ni bor dagligen tvätta dem med ljumt såpvatten och hvarje kväll gnida in en salva af] del hvitt prcecipltat på 5 delar lanolin och 5 delar vaselin.
Olycklig prenumerant.
I detta fall torde vara skäl att försöka hypnotisk behandling, men dessutom måste Ni naturligtvis själf af alla krafter söka motarbeta dessa symptom.
Ina.
Barnet bör ännu ej på ett par, tre månader ha annan föda än mjölk.
Armagen trög, bör mjölken fortfarande spädas med Carlsbadervatten.
— Använd salta bad 34 gr. varma under 5 — 8 minuter ett par gånger i veckan på qvällarna.
— Om hans bröst kunna vi ej utan undersökning yttra oss.
— Skaffa Er professor Abelins bok: » Om värden af späda barn. » Malin.
1) Se svar till Naima i n:r 5.
2) Er gulgråa hy tilltro vi oss ej kunna försköna; är Ni allmänt klen, vore möjligen en allmän- stärkande behandling det bästa medlet.
— Ingnid händerna hvarje kväll med lanolin.
Helmi.
Tag under några veckor tre gånger dagligen vid måltiderna tre stycken Élaud ' s järnpiller.
Försök att fä vistas ute något mera än hittills.
Oskar.
Någon nyttig bok i detta ämne finnes ej.
Ni gjorde klokast uti att i sommar undergå en kallvattenkur.
D.
S.
Följ de föreskrifter, som lemnats Carola i n:r 4.
Drick dessutom till frukost och middag ett punschglas Porlavatten.
Jacques.
Skulle enligt vår mening bäst lämpa sig för behandling på lämpligt sjuk- hus.
Hvad beträffar edert förslag om hyp- » otisk behandling, vore ju alltid skäl att för- söka dylik, då hennes egen viljekraft synes vara så nedsatt.
Svea.
Ni bör i sådant fall vända Er till specialist.
Julia.
Försvinna efter all sannolikhet af sig själfva.
För närvarande är i alla händel- ser ingenting att göra.
Ego.
Troligen är detta en hudsjukdom, som kallas psoriasis.
Kan botas genom lämp- liga salvor (vanligast med tjära eller chrysa- robin), men behandlingen måste anordnas oeh ledas af läkare.
Invärtes ges ofta arsenik.
— Vänd Er till läkare.
Prenumerant i W. Beror troligen på den förändrade dieten.
Blödningarna komma san- nolikt frän hremorroider.
Tag hvarje morgon på fastande mage en rägad tesked konstgjordt Carlsbadersalt i ett dricksglas varmt vatten.
Prenumerant 1869.
Se svar till Naemi i n:r 6 och n:r 8, samt till Eva i n:r 3.
Ala.
Se svar till Veritas i n:r 12.
Edra tänder hör Ni borsta morgon och afton med d:r Ulmgrens tandpulver.
Har Ni tillfälle därtill, vore skäl att låta tandläkare göra dem rena.
Tacksam prenumerant.
Svar på edra frågor finner Ni i följande förut lemnade svar: 1) och 2) Veritas i n:r 12; 3) och 4) Ella i n:r 3; 5), 6) och 7) Naemi i n:r 6 och 8- Aida.
Se svar till Ej hopplös i n:r 15.
Åka.
I Stockholm: DoktorernaSetterblad, Kjellman och O. Håkansson.
1 Göteborg: D:r Fr. Erikson.
I Lund: Prof.
Furst.
Gretchen.
Använd konseqvent under flere månader den behandling, som föreskrifvits Veritas i n:r 12.
Karl Gustaf.
Länge väntadt.
Adress: Drottninggatan 4S.
D:r — d.
FÖR C l a r a F a b r i k s [2130J P L A T S sökes som föreståndarinna för ett bättre hem eller ock å kontor af ett anspråks- löst fruntimmer ur god familj.
Svar till » A », Arvika Tidnings kontor.
(G.
19541) [2171] Un ung, bättre, anspråkslös, musika- lisk flicka från landet önskar sig plats i bildad familj för deltagande i alla inom hus förefallande göromål samt handledande af minderåriga i vanliga skolämnen, äfvensom mera försigkomna i musik.
Benäget svar emotses under adress » Wilma 2 0 », Iduns byrå.
[2127] medelålders fruntimmer, med gladt lynne, önskar ett bildadt och driftigt fruntimmer med något kapital, som kompanjon i en upparbetad manufuk- turaffär.
Vidare genom korrespondens med » Kompanjon 4126 », adr.
S. Gu- mselii Annonsbyrå, Stockholm.
[2170] (G.
4146) M A L M Ö CHOKLAD- FEKT-FABRIKS &amp; Schee / egatan 28, Stockholm.
K O N - Begistreradt DIVERSE Träffas alla dagar kl. 10 — 11.
Behandlar Barnsjuk- företrädesvis domar.
D:R [1343] O T T O S A N D B E R G praktiserar under sommaren (15 juni — 1 sept.j i Marstrand.
[1764] D:r ERNST SALEN.
Ögonläkare.
2 Stora Vattugatan Träffas kl. \ 1 0 — \ 12 f. m.
PANORAMA Hamngatan C ACAOi [1341] 3 3.
2.
[2084] INTERNATIONAL, Fördelar: Matnyttigt och lättsmält.
Upplifvande och dock ej hetsande.
Fullkomlig renhet.
Fin aromatisk smak.
Lätthet vid tillredandet.
Billigt näringsmedel, emedan till en kopp endast fordras en tesked af detta pulver.
Tillhandahålles hos de flesta herrar specerihandlande.
[2024] Begär alltid Kull-Choklad!
l:o) 2:o) 3:o) 4:o) 5:o) 6:0) G O S S - T R I K Å K O S T Y M E R.
E x t r a prima Helylle för 3 o. 4 års 3:25, 5 o. 7 års 3:50, 8 0.
10 års 3:75.
Prof på kvalitén, då 30 öre i fri- märken insändes till 1 8 B, 1 tr. upp.
Från och med den 13 till och med 2 0 öre.
Abonnementskort, gällande för 8 be- sök, kr.
1: 75, barn 1: 20.
Öppet alla dagar från kl. 10 — 10.
Hvarje söndag nytt program.
[1357] N ya inackorderingsbyrån, Brunke- bergsgalan 3 B, anskaffar inac- kordering, skickliga lärarinnor, värdinnor och bildade hushållsbiträden utan afgift till Byrån.
[2165] T ill täflan med egen, nioårig dot- ter mottages en flicka i inackor- dering på en friskt belägen landt- gård nära stad och större järnvägssta- tion.
Undervisning i vanliga skolämnen och musik samt öm föräldravård ut- lofvas.
Svar för närmare uppgörelse sändes till » Godt hem », adress Falkö- ping Banten.
[2161] E n W I L L I A M S O N, BOI * ÅS.
[1573] flicka, hemma i bokföring, som disponerar 1,000 kronor, kan ge- nast få ingå kompani i en Bok- och Pappershandel.
Svar till » Säker fram- tid », Iduns byrå.
[2USJ H U S M O D E R, [G U S T A F H O L M B L O M K A P P - F M A T T O R, Hemväfda, vackra och trefliga hår- garnsmattor i svart, brunt och rödt, 6 8 cm.
breda ä 90 öre aln = 1:50 metern, finnas ständigt på lager.
V i d beställ- ning erhållas hvilka färger som önskas.
[2162] Fru Helena Karlsson, Mel / ösa.
n J HUSMÖDRAR M.
fl.!
Låten icke edra matvaror taga skämning.
Genom att begagna I P R E S E R V I T Å S.
, kunna matvaror af alla slag, råa ' som kokta, bevaras fullkomligt!
friska ganska lång tid, och detta utan nämnvärd kostnad eller möda.
* Handelskemists intyg samt de * mest ampla loford om dess an- - vändning föreligga.
Säljes hos hvarje välfournerad 1 specerihandlare å.
60 öre pr paket - samt i parti genom hufvudförsälj- ningen i Stockholm.
J. Eriksson, 17 Brottninggatan 17.
[214S] Allm.
Telefon 6136 - 4 &lt; B R I K " • • •; * &gt; \ Nedra botten, I o. 2 tr. upp.
n [1352] l D R A G FÖRSORG O M att tänderna blifva väl skötta, ty i annat fall kan man lätt förlora desamma och därige- nom blifva utsatt för många besvärligheter.
.
J O L I N F R Ö - B E R G S &lt; &lt; •&lt; A {3 8 Vesterlånggatan 3 8 19 j u l i: Entré 3 0 öre, barn H V A R J E som sätter värde på att vid hembak- ning erhålla goda småbröd och tårtor, spis- och knäckebröd, olika sorters lim- por, olika slags karameller och glace samt god.
jäst m. m., m. m. bör in- sända 75 öre i frimärken till C. O. Ek- blad &amp; Comp:s bokhandel i Vestervik, då portofritt erhålles en tillförlitlig SatS-bok för nämnda ändamål.
[2167J " O. lista serien af Amerika — Kalifornien.
F e r n k m altare, (etablerad 1860).
STOCKHOLM 52 Vesterlånggatan 52 Specialité: Peruker för damer och herrar.
F r u E r i k s s o n s damfrisering verk- ställer Kamning och arrangerar Brudklädsel.
Allm.
tel. 2418.
[2170] TILLVERKAREN (bredvid Svea-Salen) den KARL ERIKSSON, varumärke.
Dalkullans rena, D O K T O R A.
A F Z E L I U S, LILLA V A T T U G A T A N 2 4, praktiserar under sommaren vid DROTTNINGGATAN RÅDGIFVARE FÖR HUSMÖDRAR.
I En samling råd och upplysningar | för hemmet och hushållet.
Bearbet- ning från tyskan af 0.
H.
D.
Med I 168 upplysande träsnitt.
Pris 3: 50, | inb.
4: 50.
Ur det rika innehållet anföres: | Näringsmedel o. deras näringsvärde.
J Inköp af näringsmedel.
Råa näringsme- | I dels förvaring.
Inläggning o. konserve- ring.
Näringsmedlens tillredning.
Vatt- P net i hushållets tjänst.
Kokkärl o. hus- &amp; geråd.
Arten o. beredningen af olika ^ slags blandningar.
Spiselns o. kakelug- I nens skötsel.
Ordningen i hushållet.
!
I Tvätt.
Fläckars borttagande.
Sprit- och |] fotogenlampor.
Striden mot ohyra i hu- I set o. köket.
Praktiska vinkar för varma | J och kalla dagar.
Helsovården i familjen.
Sjukrummet.
[2149] lats i familj önskar till hösten en undervisningsvan lärarinna, mäktig främmande språks konversation.
Ut- märkta betyg.
Svar till » Gurli », Iduns byrå.
[2125] 33 (S.
N.
A.
2610.)
Adolf Bonniers förlag: - AKTIEBOLAG.
P Bokto Gail piensburg KRONOR.
[2155] aktadt hus önskar en ung, musi- kaliskt bildad flicka, van vid och road af hushållsbestyr, antingen på egen hand sköta hushåll eller ock gå frun tillhanda.
Binga löneanspråk.
Närmare upp], genom fru S.
L. Tägt- ström, adress Örebro.
(G.
18742) [2107] Hjo Vattenkuranstalt.
1 0 50 alnar Vestgöta bomullsklädnings- o. förklädestyger äkta färger, 25 a 26 tum breda till återförsäljare, eller då 5 st. tagas, lemnas rabatt.
Profver sän- das ej.
Till landsorten expedieras mot efterkraf.
Order, som ej ingå innan slutet af denna månad, kunna ej säkert bli expedierade, ty blott 3 ä 4,000 mtr finnas på lager.
Kungsholms Ekiperingsaffär, I INNEHÅLLSFÖRTECKNING:.
Sigrid Arnoldson (Med porträtt.)
— Ett in- kast i tjänarinn ef rågan; af Hanna Kamke.
II.
— Frän mitt fönster; poem af Arvid Åker- berg.
— Min första lärarinna; ett minne af Helena Nyblom.
(Forts.) — Hemlif, 111$.
af JÄsseg.
— Från dam världen i Paris; studie för Idun af Alvar Arfividsson.
— Barnots för- sta lögn.
— Smånotiser från kvin no världen.
— Behaget och skönheten; af Francozs Coppé.
— Striden om hjärtan; ur ett kvinnolifs hi- storia, af Johan Nordling.
X I I: Oväntadt åter- seende.
(Forts.) Förslag till matordning för veckan 13 — 19 juli.
— Handarbeten.
— Syltning.
— Smör- gåsbordet.
— Matlagning.
— Bakning.
— Tvät- ten.
— Fönsterträdgården.
— Frågor.
— Svar.
— Läkareråd.
S t e a r i n l j u s T A N D P A S T A är ett medel som bevarar tänderna, håller munnen frisk samt är i öfrigt af alldeles utmärkt beskaffenhet och a f fullkomligt oskad- llga beståndsdelar.
Insänd 75 öre så erhålles en ask som prof. Utmärkta tandborstar finnas äfven till pris af 85, 42 och 31 öre pr styck.
[2147] JOHN FRÖBERG, Finspong.
k • * y 1 * k J ii - - af Sommarkappor och FL Tyger J fortfar denna månad till ytterst j låga pris hos k 4 SLUTFÖRSÄLJNING I D. FORSSELLS S Ö N E R &amp; C: O N 10 Drottninggatan 10 PI4I] sy
I D U N 1890 347 ombesörjer genom fullt kompetenta personer uppköp i alla möjliga branscher gratis åt Iduns abonnenter och för uppdrag åt andra mot en obetydlig ersättning.
Alla saker skickas mot efterkraf och få, när varans art sådant medgifver, returneras (dock genast) mot fraktkostnaden.
Dubbelt porto torde medsändas.
[1349] M E D D E L A N D E lianinos, l i t e &amp; Orpl-.
Då i flere tidningar förekommit an- nons om » Westbergs Tvättpulver », få vi af förekommen anledning fästa all- mänhetens uppmärksamhet på, att nämnda pulver icke af oss utförts i handel, och anse oss berättigade på samma gång meddela, att det s. k.
» Tvättpulvret » enligt analys i hufvud- sak består af kalcinerad soda och kan således ej göra samma gagn som vårt Lutpulver.
Gefle den 14 juni 1890. ländska fabriker.
Största lager!
Billigaste priser!
Fullkomlig garanti!
Liberala be- talningsvilkor!
O B S!
Äldre instrument utbyte.
J.
L U D V I G OHLSON.
Stockholm.
16 Regeringsgatan 16.
[1423] 3j- V i r e s t o r b c r g s [2122] Bort med liktornarne!
Deletor.
(G-.
18717) Liiiörsäkringar med inträdesaigiit och lägre premier, bekvämare och på det hela billigare, än förut i Sverige erbjudits, samt fria från uttaxeringsrisk, meddelas från 1 juli 1890 af Allmänna Lifförsäkringsbolaget i Stockholm, som jämväl fortsätter att lifförsäkra efter de äldre tabellerna med normala premier.
I bolagets båda afdelningar äro försäkringstagarnes fördelar med hänsyn till vinstandelar bättre tillgodosedda än aktieegarnes.
Närmare upplysningar lemnas villigt i bolagets hufvudkontor i Stockholm, Kungsträdg-årdsgatan 2 C (eller efter l oktober 1 8 9 0 i bolagets hus, Vasagatan 10) en tr. (G.
19200).
Westbergs Tvättpulver.
Som från L. Westerbergs Tekniska fabrik i Gefle i denna tidning insändts ett » Meddelande », som är allt för platt och genomskinligt för att ej hänföras under rubriken » Lumpen konkurrens- afund », får jag härmed förklara, att jag minst lika mycket som ofvannämnda tekniska fabrik önskar, att ej någon förvexling måtte ega rum mellan •Westbergs Tvättpulver oeh andra i handeln förekommande tvättmedel, de må sedan vara hur förträffliga som helst.
Börande analysen, som den aktade Tekniska fabriken säger sig ha uttagit på W e s t b e r g s T v ä t t p u l v e r, så Y I H Å v i a e r, H E N R I K U G A H N att af Liljeholmens Vinfabriks Ö - P R I S K U A N T utdelas gratis, sändes franko.
SVENSONS Fröhandel Lilla Nygatan 17, [1515] R O S A L I N E, det angenämaste och bästa af hud- försköningsmedel, är ytterst verksamt mot fräknar, solbränna, hettblemmor och stark rodnad i ansiktet, gör huden mjuk och hvit samt är särdeles behag- ligt att använda.
Säljes å 1: 25 o. 2: 25 fl.
endast hos Elin Edlund, CO WU Drottninggatan vU Till landsorten mot efterkraf.
[2072] Stockholm.
för damer, herrar och barn 7 D E C E M B E R är 3:dje dragningen i Kulturhistoriska Föreningens lotteri på konst-, industri- och slöjdföremål.
Lotteriet omfattar 10,000 vinster, värda 175,000 kr., och med hufvudvinster af 2,500, 2,000, 1,500 och 1,000 kr.
värde.
Lottsedlar till 2 och 3 kr.
säl- jas i alla boklådor.
[1939] U S H Å L L S S K (G O.
L A (8 1 9 5 6 1) IC^^X I-C^^X JC^SK K^felJC} 0 * 9 M M I R E G N K A P P O R • F - = * CD O a =3 O X 3 " 43 I 3 8 HOLMBLOM, Vesterlånggatan nedra botten och 1 tr. upp.
o 3 8 F [2169] 0 C /) E N D A S T U N D E R J U L I O C H A U G U S T § I bortslumpas för tillverkarens räkning till nedanstående oerhördt billiga priser.
Cirka 1, 8 0 0 st. helylle hemväfda l:ma filtschalar, som kostat 6,00 nu 4,50 (vigt 1,275 kilo = 3 skalp, finnas i brun, ljusgrå, mellangrå och mörkgrå färg.
2,000 st. helylle hemväfda extra l:ma filtschalar, som kostat 7,50 nu 5,50 (vigt 1, 488 kilo = 3 / skalp.
; färger lika med ofvanstående).
1,000 st. ylle mörkgrå sängfiltar med bård som kostat 5,00 nu 3,25.
5,75 4,00.
1,000 6,50 5,25. ljusgrån » blå » &gt; 500 » 7,50 6,60.
» » » &gt; 500 » 9,00 7,50. o. grequebård: 500 » 12,00 8,50.
&gt; brunfasonerade » 500 » Alla varorna äro hemväfda, af bästa ull och i fullkomli gt äkta färger.
Ärade kunder ombedes att ofördröjligen insända rekvisition, emedan denna realisation bestämdt upphör 1 september.
2 [1897] 2 H § cd o a o G 1 fabriksmärke.
CO R S u t f ö r s ä l j a s hos S mål vid svårare hud- och halsåkom- mor, såsom för reformar, finnar, elak- artade sår, brännskador, difteri o. d. Säljes i välförsedda detaljaflärer.
bär vidstående R P uti marinblå, gröna, bruna, grå och svarta färger, | | | Koncentrerade Amykos Bärsafter och Ättika F R GUSTAF ofvanpå korken 1890 års O a&gt; Smm G hvarje flaska prisbelönta tillverkningar försäljas hos hrr specerihandlande.
Se Idun för fredagen den 25 april.
Viner ocb safter försäljas på hel- och halfbuteljer, tredubbel ättiksprit på större flaskor, alla försedda med etiketter, innehål- lande fabrikens namn.
[1896] T Engelska Efterse noga, Bär S i^^^^^SX X^SX I^^^^M^^SX fogadt klander från afundsamma kon- rekommenderas för medicinskt ända- kurrenter.
Högaktningsfullt ERNST WESTBERG.
Jönköping i juni 1890.
[2123] R börjar ny kurs den 15 augusti.
L o t t e n XTcrdgrexx.
Adr.
: Hårstorp, Motala Verkstad.
[2168] är denna i högsta grad oriktig och vilse- Se den större annonsen i n:r 25 for i år.
[1434] ledande samt vittnar om stor okunnighet.
A f opartiska personer och inrättnin- gar, som försökt det, berömmes enhälligt Wesfbergs Tvättpulver såsom ett oöfverträfnigt tvättmedel, och ber jag få uppmana allmänheten att Försöka Westbergs Tvättpulver, 20 öre paketet, och ej lyssna till lågsinnadt och obe- Å tn SS * » [2 1 1 2] Ett nytt, osvikligt, smärtfritt lik- tornsmedel (bättre än Collodin och alla andra liktornsmedel) borttager full- komligt liktornar med roten inom kor- taste tid.
Inlagdt i eleganta karton- ger har Deletor den stora fördelen fram- för alla dylika medel, att man stän- digt bär det på sig.
Hvar och en som har liktornar skall skatta sig lycklig efter att hafva användt Deletor.
Hvarje kartong kostar 1 kr., som in- sändes som postanvisning eller i spar- märken.
Post- o.
telegrafadress » De- letor *, Upsala, Vaksalatorg 27 och Gö- teborg, Magasinskvartcret 1 éb 2.
[1340] Cl.
tillverkas hos undertecknad till moderata priser.
SQ0~ Personer, som hafva öm- tåliga eller förstörda fötter, kun- na hos mig få skodon, som passa väl och äro bekväma att gå med.
Högaktningsfullt [1795] ti » i g C. NILSSON, Drottninggata!
100.
_ S — •3 o M a CD M o t A. Williamsson, Stockholm.
Vesterlånggatan 57.
Inte är det farligt att erhålla myggbett, men att det plågsamt, får nog enhvar erfara denna årstid.
Ett ut- märkt medel, som borttager klåda efter mygg- och llugbett samt sting af an- dra insekter, erbjudes härmed.
Insänd endast 65 öre, så erhålles en ask som prof franko.
Vid partiköp erhålles ra- batt.
John Fröberg, [2134] Finspong.
0&gt;
343!
o Sex för fem t D n!
U SUCHARD Preservitas.
Nytt, oöfverträffadt preserveringsme- del mot förshämning, härsknande eller g, p j: JU ' 13 —.
O: CO CD ^ SS &lt;D &lt;D EJ ".
M J S I Till det otroligt billiga priset 2,50 surnande för såväl kokta som råa och säljer jag, när minst | dussin tages, oberedda matvaror af alla slag.
Ound- en ny sorts hemstickade extra prima gängligt för hvarje omtänksam hus- Trikotkläder för 3 — 7 års gossar.
Som moder.
Säljes i paket ä bO öre hos antagligen ett mycket stort antal be- hvarje välfournerad specerihandlande ställningar kommer att ingå, förbehål- samt i parti genom hufvudförsäljningen ler jag mig 14 dagars leveranstid.
i Stockholm.
J. Eriksson, Allm.
Telef.
61 36.
Drottninggatan 17.
A. Williamson, Vesterlångg.
57, I tr. [1936] Stockholm.
[2121] 6 kr.
~ TriCOtlif fr. 4, Jansson &amp; Co., i £ Hu u r männen 1 p&gt; pr rt- O i 5 " » et- » ez — « - (Nord.
A.-B., Göteb.
3632 x 7) Pris 2:25.
[1736] Oumbärlig möbel i hvarje hem, speci- elt under sommarmånaderna, är Hjalmar Peterson &amp; C:nis F ä l l s t o l, som äfven kan begagnas som Fåtölj, Chäslong ocb Säng, ocb som erhål- les fraktfritt mot 10 kr.
järnvägsefter- kraf från Hjalmar Peterson &amp; C:nis Bokhandel, Karlstad.
Till förekom- mande af förvexlingar är vår Nya Fällstol alltid stämplad på de båda kortstyckena, som uppbära armstöden, Ännu cd cr finnas några få P6rma.r kvar till I d u n 1 8 8 9, dels i rödt och guld, dels i blått och guld.
Priset är endast 1 kr.
25 öre, som W &amp; g, CD torde insändas i förskott medels poslanvisning eller i sparmärken För [1 3 5 9] (ej frimärken!)
porto tillkomma 30 öre.
Iduns Expedition.
i i É3 - 2, Q: Stärkelse, O svenskt fabri- kat, gifver lin- net, utan att för- störa det, en bländande hvit färg.
Till salu hos alla speceri- handlande i ri- ket.
[2071] | med vår firma Hjalmar Peterson &amp; C:ni, Karlstad.
[2023] _ SUCHARD Kinesiska och Indiska Den ödesdigra frågan med dess svar % packadt i bleckdosor och stanniol, säljes genom Hrr specerihandlare.
af Agnes Stevens.
| N y a CO g » O -, [1487] 3r * I * isT30lÖX3L£lcS.© S V E N S K A STICZMASKHTBE!
40 R ekvirera gratisprofoer å Papper och Kuvert fr. H J A L M A R P E T E R S - SON &amp; C; i, Pappersaffär i parti och miii .. t, Karlstad.
(G.
17472) [2006] Billigast af alla, För en ny konkursmassas räkning realiseras: 1, 0 0 0 st. Celuloidkragar som kostat 0, 6 0; .u 0, 2 5 2, 0 0 0 par Damstrumpor » » » &lt;- 3 0 1, 7 0 0 st. Barnkoftor hemstickade » » 4, 5 0 ».
:, 3 1, 4 5 0 T&gt; helylle-Tricot kläder 3 — 9 är » » 7 I ~ * 3,75 2, 0 0 0 » ext.
i:a Dam- koftor, hemst.
» &gt; 9) 50 » 5, — 1, 6 0 0 » ext.
r:a Mansrockar hemstickade » » 10, — » 5,50 6 0 0 » Germania d:o hemstickade » » 6, — » 3,75 1, 2 0 0 » Extra 1: a dam- västar, hemst.
» » 4,50 » 2,50 6 0 0 par halfylle Diagonalbyxor 1 » 2, 7 5 400 » helylle-Chewiotbyxor, Norrk.
» 4, 5 0 i, 0 0 0 m korderoj dubb.
br.
helylle &gt; » 4,20 fin-fint klädningst.
» 0,80 0, 0 0 0 0,63 halfylle diagonal (det starkaste 2.
0 0 0 byxtyg som finnes) i endast moderna mönster o, 95 2, 0 0 0 st. Stanléys-Skjortor (dessa äro de finaste och mest praktiska sommaren 1 8 9 0 kommer att bjuda pä i skjortväg) » 2, — 2 0 0 dussin näsdukar » 1,50 4 0 0 par Kronkorderoj-byxor » 2,75 9 0 0 meter Kronkorderoj &gt; 0,90 i, 8 0 0 st. hemstickade Tricotkläder 3 — 6 år (ny sort) 2, 5 0 1, 1 0 0 &gt; Imit.
Jäger-Tröjor till 1, 1 0, 1, 2 5 1, 5 0 1, 4 0 0 par » Jager-Kalsonger » 1, 1 0, 1, 2 5 1, 5 0 2, 0 0 0 st. Extra i:a hemväfda Förklädstyg 0, 5 0 6 0 0 dus.
i:a hellinne Téservetter med röd bård och fran 2, 5 0 200 » Hemväfda ext.
i:a fållade Borås- Näsdukar coul.
2,25 1, 7 0 0 st. Extra fina hemstickade Flick- Kladningar 3 — 6 år 3, 5 0 Profver endast då 2 0 öre bifogas.
A. Villiamsson, Stockholm.
Vesterlånggatan 57, 1 tr. upp.
[2018] Seidel &amp; Naumanns Wlf~ gaenue ooivertratläde.
Utver priskurant på begäran.
Driftiga agenter sökas i alla städer samt på andra större platser.
1662 E r i k S c h w e d e r &amp; C:o, Malmö.
Generalagenter för Sverige.
T e l e f o n: Allmänna 46 37.
3 3 7 5 7 53.1 [2104] Dufnäs Nya Tvät inrät ning.
Obs, T Tvättar endast för hand i förening med lufttorkning.
Tvättkläderna hemtas och återställas gratis efter till- gj sägelse på Kontoret, Birger Jarls Bazar vid Norr- malmstorg.
Allm.
telefon 8519.
[2135] Kronor 40,000, 25,000, 15,000, 10,000, 5,000 m.
fl.
större belopp kunna vinnas genom k ö p af Teater-Premie-Obligationer på V e x e l k o n t o r e t, S k e p p s b r o n 3 6, S t o c k h o l m.
Pris pr kontant 27 kronor.
Obligationerna säljas äfven på månatliga afbetalningar på följ.
vil- kor: En Obligation erhålles mot 13 inbetalningar af kr.
2: 60 i mån.
; Två Obligationer mot 13 inbetaln.
af kr.
5 i mån.
; Fem Obligationer mot 16 in- betaln.
af kr.
10 i mån.
Tvänne utlottningar årligen: den 1 november och den 7 maj.
Full- ständig beskrifning sändes mot 10-öres porto.
Hvarje obligation skall ovilkorligen före utlottningstidens slut utfalla med vinst från kr.
30 till kr.
40,000.
Vexelkontoret, Skeppsbron 36, Stockholm.
Svenska Reseffekter, " ^ " 7 j starkt och välgjordt arbete, säljas billigast i Skandinaviska Eeseffektfabriken, G.
C A R L S S O N, M=BllAllm.
1 Bell » | kg.
tvål kokas i 2 liter vatten; när tvålen är upplöst, tillsättas un- der omröring 20 ä 25 liter ljumt vatten; i denna utspädda lösning ned- doppas plaggen, hvarefter de på vanligt sätt genom gnidning rengöras. » Finnes hos de flesta specerihandlare samt i mina butiker: [2129] || N: r 1 9 S t o r a N y g a t a n N: r 2 9 S:t P a u l s g a t |! "
H„ - — J G £ ^ — Xji^LH-S M O K T T E 3 S T S I c u t r a l a Käi * ntvål till ylletvätt, och ö l e i n t v å l till linnetvätt användes lämpligast sålunda: P | | F 0 [1922] Bayerskt öl, * Pilsener öl, " P " Export-öl, * Iskällardricka. "
; C 40.
6 O X o fs g a t a n Q rekommenderar sina tillverkningar af Bicyklar &lt;k Tricyklar.
I god konstruktion, solidité, elegans och lätt- 200 maskiner på lager i Malmö.
Illustrerad Drottninggatan Se vidare annonsen i månadens första nummer!
" ^Qj F. W. BILLES Bryggeri [1511] t] Ärade konsumenter meddelas, att fordna paket, Pure Påte, osockrad chokolad med blå etikett, numera säljas i kiloförpackning med rödrutigt omslag, bärande fabriksmärket.
Detalj- priset pr | - och J-kilokaka är 50 öre och 1 kr.
Kvaiiteten har ej under- gått någon förändring.
[1342] Fabriksmärke.
Wilhelm Billes förlag: Suchard ' s Praliner, Gianduja, Noisettes, Nougatines och andra titr % dessertchocolader rekommenderas.
' i / A /.
Hötorget.
På o 3 CD ^ J ^ H w f e st. Helylle kulörta 5, 6 kr.
st. Suchard ' s Chocolad.
Erkändt utmärkt kvalité.
Samtliga Suchard ' s Chocolader äro garanterade ren Cacao och socker utan tillsats.
T R I G O T E a l F i stort urval.
Bomulls TriCOtlif fr. 2 kr.
st. Helylle Svarta TriCOtlif fr. 4, 5, [2081.1 0 » i g 20 GkM- och Silfvermedaljer.
30 Malmskilnadsgatan 30, Allm.
Telefonbolagets hus.
Telefon 49 36.
[2074]) STOCKHOLM, GERNANDTR BOKTKYCKERI-AKTIEBOJx &amp; G
