# ID: svediakorp-per761
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1890
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 21,589
# sentences: 1,121
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fredagen den 4 juli 1890.
N:r 27 (133) Tidningen kostar Annonspris: endast I kr.
för kvartalet, med 35 öre p r petitrad (10 stafvelser).
För » Platssökande ' oeh - Lediga platser » Iduns- Mode- och Mönstertidning I kr.
65 ö r e; 25 öre.
postarvodet inberäknadt.
Utländska annonser 70 öre pr petitrad.
Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG.
Träffas å byrån kl. 10 — 11.
A l l m.
Telef.
6 1 4 7.
Elisabeth 3:dje är g. Utffifningstid: h v a r j e helgfri fredag.
Lösnummerpris: 15 öre (vid kompletteringar).
Löfgren.
pinade i vilja i dag för Sve- • riges kvinnor, i hjärtan vi hvilkas Byr »: Drottninggatan 4 8, 1 tr.
Prenumeration sker i landsorten å post- anstalterna, i Stockholm hos red., i boklådorna och tidningskontoren.
den härdlig, äro visse, att anförvandt- skulle känslan hon för de henne, tanken finska att varmt främmande bilden som af i sidan gast den främst för sitt den första de på andra Bottenviken och Men kvinna, landet köns af sins gar att i hennes het, vi ett par meddela, hon i samma ämne l och en kvinnotidr ... gen » H e m m e t o c h Sam- bara sin tid mamsell Cecilia Fryxells pension på R o - nära Kalmar, under in- med sin dotter.
och tal skall tyst herreman och olycklig, hjärtat fullt af hem- sjuka, frukosttid, ett Elisabeth Avellan satt blyg, kamrater.
med » ja » det » edert talet finsk svarade fred, trädde en morgon på 1860- en inleda Men då vara ja, ja, o c h nej, n e j ».
.
.
så berömda för skratt o c h försökte högt: på sitt kvickhufvud citerade half- hället ».
den anmärknin- » n e j », lemnades hon i a finska del den n y k o m n a; henne i samtal.
ha längre ur En fnissade mjölkmuggar lif o c h verksam- den stad, sina dölja hemtat I emellan öfver att vi här uppsats känslor.
om upplysningar att andra stirrade djupsinnigt till handling.
De för kamraterna af ett organiserad!
kvinno- henne se ond ut vekare kvinna i Fin- manat dessa dem tappert o c h för- saksarbete det alla människor!
icke misstänkas hysa några land, som kännt behofvet starkt, nödgas kvar- bland ehuru tårarna träng- sökte intressen, så snart henne o c h upp i ögonen, sväljde hon ifri- kämpat fadern skulle stanDa framställa hur out- lemna systrarna alltid lefver o c h vårdas, och föreföll bland D e t var reste eleverna lemnades sina Mot fadern, nya aftonen och att hon reda sig sutto till bords, spisande på egen hand i den f r ä m - med mande omgifningen.
den ungdomlig matlust stekta palten, knäcke- stad Ro- var en gammaldags brödet o c h mjölken, som flickpension, där eleverna bestods till dagens första stodo under ständig upp- mål.
sikt 40 Därunder riktades par ögon m e d obarm- hertig skolflicksnyfikenhet på den lilla lingen.
Hur finska dessa främ- ögon af svenska, engelska J rinnor, franska, o c h tyska lära- och där sträng kontroll utöfvades.
skåpet stodo I bok- Fredrika
I DU N 32G En allvarlig verksamhet 18ÖÖ f ö r s o n a r alltid till s i s t med lifvet.
^ T E A N J^AUL.
^ y^y^^y^yyyyy y y y y y y y y y y y y y y y y y y y y y y y y y y y y y y y y y y y y y y y y y y y y y y y Bremers » Ilertha » och flere af Tegnérs arbe- ten afvigvända, till tecken att de icke voro tillåtlig lektyr.
En utpräglad religiös anda var rådande, ty föreståndarinnan mamsell Fry- xeil var själf en varmt troende kvinna.
Med den gammaldags strängheten och öfvervakandet förenades mycken välvilja från lärarepersona- lens sida.
Där nära ett hälft hundrade unga äro församlade, kan ungdomsglädjen dessutom icke utestängas.
Den kryper ut här oeh där, den knyter oskyldiga vänskapsband, den sänder undrande, frågande blickar ut i världen och bekläder det enformigaste hvardagslif med sina friska, ännu icke frostbitna förhoppningar.
I denna omgifning af å ena sidan sträng ortodoxi och å andra sidan gladt skolflickslif uppväxte den unga finskan.
Ramen däromkring utgjordes af de vackra omgifningar med rika parker oeh friska hafsvindar, som karaktärise- rade R o s t a d.
Efter slutad skolgång återvände hon till hem- landet.
Där hade en nyare tids vindar b e - gynt blåsa, och icke häller hon blef oberörd af dem.
D e t sätt, hvarpå döttrarna inom embets-: mannafamiljerua vanligen tillbragte sitt lif, med besök, nöjen och grannlåtsarbeten, kunde icke tillfredsställa hennes djupa och energiska natur.
H v a d hon ville, var arbete.
Genom sin fars, senatskamrer Avellans bemedling, er- höll hon en renskrifvarplats vid senaten, hvil- ket då för tiden var högst ovanligt.
Där- jämte begynnte hon gifva lektioner i svenska samt i den då nyssbildade finska fruntimmers- skolan.
Sistnämnda verksamhet fortsatte hon äfven en tid efter sitt giftermål 1871 m e d re- daktören för Uusi Suometar, fil.
mag. V.
Löf- gren.
D e t finnes kvinnor, som säga: — jag in- tresserar mig visst icke för kvinnofrågan, jag har det bra och har ingenting att önska för egen del.
Emellertid ser man inom alla rö- relser, som ha till mål afskaffande af orättvi- sor o c h missbruk, att de mest framgångsrika arbetarena inom desamma vanligtvis äro de, hvilka personligen lidit minst af de missför- hållanden, m o t hvilka de kämpa.
D e t kan nästan antecknas som en regel, att de lyckli- gast lottade äro mest fria att arbeta på upp- häfvande af missförhållanden.
Detta blef fallet med Elisabeth Löfgnen.
I bredd med hennes mognande öfvertygelse, att hela samhället måste bli lidande, så länge dess ena hälft kvarliålles i en underordnad ställ- ning, uppstod inom henne frågan: » hvad kan göras för att ändra detta missförhållande? » J u mer hon tänkte sig in i saken, dess mer studerade hon det arbetssätt kvinnosakens vän- ner i andra länder begagnade.
H o n fann, att frågan först då tagit fart, sedan man organi- serat arbetet, oeh att detta var första steget, som tagits öfver allt i den civiliserade världen a f sakens vänner.
Allestädes hade man funnit organisation vara en absolut nödvändighet i allt reformarbete, och kanske mest för kvin- norna, hvilka öfver hufvud hafva så litet sam- band med hvarandra.
Tillsamman med några likasinnade bildade hon 1883 en liten diskus-, sionsförening, hvars orförande hon blef.
B e - hofvet att icke blott diskutera, men handla, blef snart kändt inom densamma och föran- ledde, att af diskussionsföreningen b l e f Finsk Kvinnoförening.
Denna erhöll stadfästelse för sina stadgar våren 1.884, och Elisabeth Löfgren blef dess första ordförande.
Att Finsk Kvinnoförening haft och fortfa- rande har många svårigheter att bekämpa, lig- ger i sakens natur och behöfver icke här b e - tonas.
D e t är en nyodling, och sådana fordra alltid både kärlek och arbete.
Föreningens första ordförande sparade på ingendera.
Att den intager en aktad plats bland de skandina- viska kvinnosaksföreningarna, b ö r utan tvifvel till stor del tillskrifvas hennes och föreningens dåvarande sekreterares, fröken A l m a Hjelt, aldrig tröttnande intresse.
Ehuru den äldsta af de skandinaviska föreningarna, har Finsk Kvinnoförening den mest demokratiska orga- nisationen bland dem, så till vida, att ingen sär- skild styrelse finnes, utan föreningen i sin hel- het besluter öfver sina angelägenheter.
Det behöfver icke påpekas, af hvilken uppfostrande betydelse detta slags organisation är för med- lemmarna, hvilka sålunda på hvarje möte äro i tillfälle att uttala sina åsikter och erhålla majoritet för dem i stället att såsom i de flesta andra föreningar endast en bråkdel af m e d - lemmarna, nämligen de som utgöra bestyreisen, sättes i tillfälle att uttala sig.
Förlidet år afgick fru Löfgren från ordfö- randeplatsen, men att hon icke därför slutat egna föreningen samma intresse som förr, där- om vittnar fortfarande hennes arbete för den- samma.
D e t är få af de inom föreningen valda utskott, i hvilka hon ej varit m e d l e m.
Hennes intresse för högre kvinnobildning har gjort henne till en ifrig vän af samskole-idén, och bland stiftarena af finska samskolan i Hel- singfors var hon en af de mest verksamma.
I januari detta år fick Finsk Kvinnoförening mottaga den första donation, som af någon finsk kvinna blifvit gifven till en kvinooförening i Finland.
Donationen, 1,000 m k, skall enligt gifvarinnans " önskan användas till grundplåt för en stipendiifond, benämnd Elisabeth Löfgrens stipendiifond, till minne af föreningens stifta- rinna och första ordförande.
Räntan skall till- falla kvinliga studerande eller i allmänhet kvinnor, som på ett eller annat sätt bryta nya banor.
Detta är ett bevis på erkännande från kvin- nornas sida för en af deras systrar, som så varmt nitälskar för höjande o c h förbättrande af deras ställning.
D e t är så m y c k e t mer glädjande, som det äfven är ett tecken, att de finska kvinnorna börjat inse samarbetets stora idé.
» Individerna, » suger en framstående reform- vän, » det är fingrarna en och en för sig.
Men fingrarna förenade, det är organisation, sam- arbete, och därmed kan man något uträtta. » Detta har den kvinna, hvars bild i dag pry- der vårt blad, tidigast och kraftigast insett i vårt finska systerland, och för det tacka henne många i sina hjärtan.
Under tider, då den religiösa tron fördunk- las, när en ny världsorduing, besvärad och uppehållen af sin egen storhet, dröjer att taga form, under sådaua tider kan kvinnan göra mycket till mänsklighetens tröst och stöd.
. /.
Michelet.
I sommarkväll.
: 0 ' lck du i skog en " Hr långt hån från sommarkväll de bebodda fjäll och låt dig där föroilla, minns du hur allt på enslig färd liksom uti en andevärld var mystiskt tyst och stilla!
Blott då och då ett trånfullt från fjärran sömntyngd sus, böljas brus, en vaktets veka klagan.
.
.
Blef du ej sällsamt stämd i håg som om en hågrad från underbara bild du såg sagan!
Titanias trollspö nådde dig, och viljelös på öde stig du följde hennes tömmar.
Och åter såg du månget fantastiskt svåfvande som i din barndoms Men våna ålfvors vid syrsans trollska ljuft smekte dina ting, omkring drömmar.
svärmeri melodi sinnen; den leken kände du igen från oskuldsdagar den väckte fagra längesen minnen!
Octavio Beer.
Ett inkast i tjänarinnefrågan af Hanna Kamke.
I. ll^åvart man än vänder sig, så ljuder stän- «§å * 5&gt; digt samma klagan: » h u, hvad tjänste- folket nu för tiden är förfärligt, den som ändå kunde vara dem f ö r u t a n »; och för ej så länge sedan lär en äldre fru yttrat, att hon gladde sig åt himlen, emedan hon där åtminstone h o p - pades blifva befriad från det syndastraff, som kallades tjänare.
H v a d skall man nu säga om denna ständigt återkommande k l a g a n?
Ä r den befogad eller icke?
V i måste på denna fråga svara Ja, om ock ej fällt obetingadt.
Det är tyvärr allt för sannt, att tjänarne i allmänhet äro mycket odugliga o c h tråkiga, ehura det nog finnes undantag, särskildt bland de äldre, som dock egentligen torde påträffas blott i gamla hem, som äro inrättade på gam- maldags vis, och där tjänarne liksom v u x i t samman med familjen.
O c h för att ej vara orättvisa måste vi medgifva, att det äfven bland den yngre generationen finnes goda tjänare, men det är dock på det hela illa bestäldt där-
I DU N 1890 med, oeh dettta särskildt hvad hufvudstaden be- träffar.
kunna undervisa behöfva Om det denna nu klass verkligen förhäller sig så, att den underkasta 327 okunniga och ej blindt sig den kunnigas rege- drar sekvens och stränghet fordra af andra.
böcker, visserligen, att bokkunskapen är en död kun- skap, om skrifna men öfver detta ämne.
man bärtill vara, och hur skulle man afhjälpa detta grundar onda?
omständigheterna, Det ende torde nog finnas många och djupt gå- orsaker till detta sakernas tillstånd, och bland dessa kanske just den socialistiska rö- vi här vilja andra, sysselsätta som det flitigt Det säges studerar och be en sådan bok och därefter, allt efter söker i praktiken vunna kunskapen bli fullt ut lika lefvande, okunnighet, som hindrar dentlig ledning, utan ofta äfven endast bekväm- lighet, man vore frestad att säga lätja.
rinna föredrager mången matmor att byta och att lära och undervisa sin okunniga tjäna- försöka med en annan.
För att vara rättvisa, vis den, att flickor taga tjänst, utan att ha den måste vi dock erkänna, att många tjänarinnor ringaste aning om de plikter, som vänta dem.
ej Detta tanken på flytta kunna afhjälpas, om i vilja låta leda sig och äro genomträngda af sin egen fullkomlighet, hvarför de folkskolorna * hushållslä^a infördes obligatoriskt, hällre hvarigenom de unga flickorna redan tidigt finge allrahälst för en yngre.
en inblick i konsten att rätt sköta ett ordent- let, får matmodern ej gifva vika, utan stå fast ligt vid sin fordran och i värsta fall låta den upp- hem.
Samtidigt borde äfven i det unga sinnet inpräglas vikten af att vara trogen i det lilla och ögonen att arbeta med hela sin själ, ej böja sig för en matmor och Skulle detta vara fal- studsiga gå.
att alltid hafva sitt husbondfolk för samt än man första tiden fått en ny tjänarinna, bör man själf visa henne de dagliga syss- blott för lönens skull, utan för tillfredsställel- lornas gång och noga öfvervaka, att hvarje ar- sen att rätt fylla sin plikt och i sin mån bi- bete draga med till det allmänna bästa.
äfven Men då serad skolan ännu ej är sålunda organi- och för öfrigt, äfven om så vore fallet, ej kan helt åtaga sig en dylik förberedelse, så efter tillsägelse.
Otaliga jungfrur, många af dem, som tjänat i så kallade » bättre hus », tidsindelning, ha ingen idé om en förnuftig om en ordentlig städning, om ett sparsamt användande af matvaror, ved i köket borde alla fruar i såväl högre som lägre kret- m. sar enas om att så vidt möjligt ej antaga nå- ningen gon tjänarinna, som ej åtminstone under någon luckan i tjänarinnans uppfostran.
tid, i det hem där hon uppfostrats, regelbun- m., den bildade husmodern att fylla gäller det att ej vara trög, utan att gå öfver arbeta.
målsmän i den digt känner sig stå under matmoderns vakande hvarifrån tjänstflickorna utgå, att deras öga och lär sig att göra sina sysslor samvets- Visste klass, föräldrar och med tjänarinnan, barn och myndlingar ej skulle erhålla plats, så grant och ordentligt.
framt låta de ej blifvit uppfostrade i arbetsamhet barns så att hon stän- Småningom bör man dock henne arbeta mera själfständigt och söka Danmarks bästa skalder voro den botten, bildning var hon hvarpå alla danska skulle byggas.
alldeles icke Det oaktadt oemottaglig undran allt för godt, som kom till sitt första fädernesland, Det enda hennes Italien: oöfvervinnerliga antipati, ja, hat hos henne var mot Tyskland, en känsla hvari förresten så godt som alla dan- deltogo fienden der, den tiden.
N ä r man har haft innanför dörrarne, har sett sina brö- män och söner falla, får man en hämnd- känsla mot dem, som sålunda ha brukat våld mot allt som är en kärast, som de knappast förstå, hvilka icke ha upplefvat ett krig på nära håll.
lärde oss jag Jag har tyska i intet minne af, att vi skolan.
Däremot Den ovanliga förmåga, vår lärarinna egde i att inspirera oss för allt, som angick fo- var så stor, att det är min fulla öfvertygelse, att vi skulle ha följt henne alla, alla, hvart hon än hade fört oss, om det än varit mot fiendens kanoner.
Hon var en djupt religiös människa, och all hennes kraft och förmåga att fullkomligt kunna glömma och försaka sig själf och gå fä hon själfmant lemnar ett fullgodt arbete.
nersta upphof i hennes religion.
arbetet förbereda dem för att sålunda i sin mån för en blifvande tjänst.
Man Men i känslan för en stor idé, hade sitt in- seende för fund, till hvilkas kyrka hon alltid gick, men att släppa tyglarna för lösa, ty det ligger tillhörde hon Grundtvigianernas skulle då äfven mindre ofta få se bilden af en tyvärr genhet att vid för ringa kontroll lätt duka un- tolerant åren, som kan se modern digna under bördan der för frestelsen trosbekännelse.
af ens hinna för det dock blott med om ock sina dagliga dem sysslor, utan ordentligt, och att i den mänskliga naturen en stor benä- är att blifva slapp och loj, hvar- husmoderns oeftergifliga i tysthet, föra kontroll samt tid efter annan hålla en generalmönstring sam inom hela sitt område.
och Hur arbetarens att mycket det tarfliga hemmet familjelif skulle vinna därpå, de unga flickorna redan i barnaåren van- des vid arbetsamhet och ordning, behöfver här ej ens påpekas.
Bristande förberedelse för tjänarekallet är dock ej enda grunden till de oupphörligen åter- kommande klagomålen.
hafva mycket Äfven fruarna själfva underlätta människa Hon de som matmoderns arbete vid dem lätta hågkomsten af de ständigt återkommande religion anledning till en outtömlig glädje och sysslornas fördelning är det nödvändigt att ha tacksamhet, en skrifven dag- och veekoordning.
tröttad dan förr V i ha re- en gång på ett annat ställe betonat detta och vilja här ännu en gång lägga denna vara olyckliga.
som gaf sig uttryck i en aldrig mande.
nen, vittnade för de Punktlighet hvarje i tid vecka återkom- är första vilkoret ordning och trefnad i hemmet, hvarför man i detta hänseende bör se genom fingrarna hvar- djupa sett henne djupt bedröfvad, och rynka, nästan som ett ärr hugget knif, som hon bar mellan ögonbry- tankar hvita panna.
om, att många kämpande och hade rört sig bakom hennes H o n var alltför sann att icke också taga henne var egen okunnighet, dels på hennes bekvämlighet till en prydnad, och att de mestadels antingen öfver arbetet, öfver människorna och naturen.
samt icke Själfva de äfven slapphet.
Matmödrar, som känna sig själfva, att de ej äro hemmastadda i husliga möjligt bestyren, vinna insikt böra däri, söka så att så fort som de själfva * Med tanken fästad på detta mål är det väl äf- ven som i folkskolan i vinter matlagningskurser an- ordnats för de äldre flickorna.
alls själf eller andra har djup Man säger i med sig Jag allmänhet, att fruarna hafva sina klockor blott allt med henne för ofta, beroende dels på matmors värr ken föreföll kunde tjäna sin nästa.
sammare, likaså Intet tråkigt, besvärligt eller tungt, om hon därmed en tidsföljd, För henne var hennes arbetsförmåga.
med ledning saknas dock ty- H v a d angick dem, drig ett hårdt ord emot dem, men bon ansåg i nödvändiga blott och ansåg alla kristna tjänarens inlärande och för den senare under- nyss nämnda förberedelse kunna, om ock lång- Denna alla öfvertygelser, bröder och systrar.
en forderliga ledningen.
till andras som icke förstodo kristendomen, hade hon al- Tjänarens dagliga sysslor böra vara uppskrifna till en duglig tjänarinna, förhållande öfvertygelse, hänseende, ty mången flicka skulle äfven utan blott hennes matmoder ville gifva den er- i respekterade voro uppmaning alla fruar rätt allvarligt på hjärtat.
uppfostras att att sam- har aldrig kännt en humanare och mera förebrå sig i detta om ganska För jag plikt att, noggrann gnat och bannor kan förmås att räcka en hjälp- hand.
I yttre af- å andra sidan vilja vi på det enträgnaste varna utsläpad mor och en lat, onyttig dotter i slyn- fullgöra minns våra lärare i franska och engelska.
upp i utifrån; i synnerhet bevarade hon en outsläcklig kärlek väcka hennes ambitions- och pliktkänsla, så att allt för länge behålla dem hemma låta dem det utan hade stor sympati och be- och duglighet, då skulle de redan af rädsla att deltaga för främmande, sterlandet, det deltagit i de husliga sysslorna och lärt sig och henne X^tjHrtm.
(Forts.) danska folkvisor och le- historia, W&gt; gender, för och där detta är fallet, kommer ord- till Här gljansk skar När göres J^Ehrta Hellre dels åtminstone delvis bota det onda.
möjligen minne en or- än skulle Ett Emellertid är det, som ofvan sagts, ej blott husmoderns kan ligga i den bil- af de vanligaste orsakerna är naturligt- lärarinna.
som den pä annat sätt erhållna.
dade kvinnans hand att undanrödja och dyme- En M i n första tillämpa oss, utan med några kanske af mig själf, kan jag ej med nödig kon- de goda råden, då skall helt säkert den sålunda relsen och de moderna jämlikhetsidéerna intaga ett framstående rum, men det är ej med dessa tidsindelning nå en sådan insikt går dels ge- arna, till och med sorg, hvad månde väl orsaken en förnuftig husmödrars råd och dels genom genom sina mindre goda egensk aper vållar fru- ja har att nom gamla som unga, mycken förtret, husmodern erfarna Vägen märker sig för större oduglighet än andra och såväl att äfven för sitt eget arbete; ty hvad jag ej for- mente.
bland människor i allmänhet ut- det, hvad vårt ämne beträffar, blir nödvändigt gå eller dock åtminstone något före eller efter; så borde det dock icke vara, allra-.
minst i vår framåtsträfvande tid, utan kvin- sorgen glädje sannt, men grundtonen i — glädje öfver tillvaron, hennes röst hade en klang af glädje och friskhet, som jag sällan har hört.
hon kom, fort, När som hon alltid gick, och vi nan sätta en ära i att, äfven hon, känna minu- hörde denna röst på afstånd, lyste allas an- ternas värde.
sikten upp.
Vi andra, få ej glömma, att den, som vill uppfostra måste först uppfostra sig själf, hvarför V i hviskade icke varnande till hvarandra, såsom annars ofta sker, när en lä- rarinna kommer: » där är lärarinnan! » Vi
IDUN 328 satte oss längtansfullt till rätta, som när man hör sin bästa väns steg: » där är Susette! » och då visste vi, att något gladt och godt skulle börja; H o n trodde alldeles särskildt på glädjens goda inflytande, och därför ka- stade hon solstrålar öfver allt, hvar det stod i hennes makt.
Under historietimmarne läste hon för oss stycken af de bästa författare oeh ville då alltid veta vår mening om saken och få klart för sig vår olika smak och karaktär.
Under sångtimmarne fingo vi ofta själfva välja, hvad vi helst ville sjunga.
Den enda täflan, som anställdes i skolan, var under välskrifnings- timmarne.
D å, gick hon rundt i klassen vid slutad lektion och utvalde de tre eller fyra, som skrifvit vackrast, oeh så drogo vi lott om småsaker, som hon hade fört med till oss.
H v a r och en drog en liten lapp, och på den, hvarpå vinsten utföll stod; » den lyckliga ».
Man måste påminna om, att vi i denna klass endast voro små barn, och ordet » den lyckliga » passade alldeles in på dens känslor, som blef den utvalda.
O m julen hade vi alltid julgran i skolan, och jag kan ännu i dag icke säga, hur det var möjligt, att hon med sina inkomster kunde skaffa julgranspresenter till denna mängd barn.
N ä r det led mot julen, fingo flickorna i de högre klasserna tillåtelse att under handar- betstimmarne utföra åtskilliga saker till » de små » och till julgranen.
Där syddes arbetspå- sar, små förkläden och halsdukar, ja, till och med dockkläder, hvarmed dockor styrdes ut.
D e t var några kvällar före den riktiga jul- aftonen.
D å strax därefter jullofvet inträdde och enhvar firade julen i sitt eget hem, ville vår lärarinna, innan vi skilj des, högtidlig- hålla denna vinterns största fest med sina barn.
I den stora skolsalen stodo tre höga gran- träd med ljus och konfekt.
Däromkring dansade vi alla och sjöngo alla slags gamla jul visor, som vi hade lärt oss i skolan.
Där- efter fördes vi till de långa skolborden, som nu voro betäckta med hvita dukar och strå- lade af ljus.
H ä r lågo julgåfvorna: tre, fyra saker i hvar hög, med en lapp som angaf namnet på den, åt hvilken de voro ämnade.
Med en ofattlig ömhet och omtänksamhet hade vår lärarinna tagit hänsyn till hvart af barnens smak och fallenhet.
Man skulle kunnat tro, att hon gissat våra innersta tan- kar.
Där fanns naturligtvis inga dyrbarhe- ter, men en förvånande omvexling och en ri- kedom i uppfinningsförmågan af alla de olika småsaker, hvarmed vi lyckliggjordes.
N ä r hvar och en hade funnit sina gåfvor, började lekarne, — Susette höll mycket på gamla traditioner, och hennes kunskap om alla slags glada och uppfriskande jullekar var outtömlig.
Också tyckte hon mycket om, ifall något af barnen kände och föreslog en ny lek.
Utklädningar och öfverraskningar af alla slag utgjorde också en del af glädjen, och jag minns särskildt en jul, då jag själf och en annan liten flicka blefvo fångade i trappan af Susette, måste kläda af oss våra kläder och klädas ut till två små tomtar msd grå blusar och dito underkläder, röda toppmössor och lyktor i händerna.
Den an- dra flickan, som skulle föreställa den äldsta tomten, fick dessutom ett långt skägg af lin, som jag minns att jag var glad att slippa.
Dessa julfester voro så innehållsrika, att de starkt täflade med den riktiga julaftonen hemma.
Den enda lärarinna, som var när- varande, var Susette själf.
Icke ens skolans rektor, » professorn », som vi endast kallade | 1890 honom, som då och då gjorde ett inspektions- besök i skolan, fick lof att visa sig vid dessa glada tillfallen.
A l l a andras närvaro skulle ha lagt ett band på vår glädje och frihet, hvaremot vi alltid blefvo i vårt allra bästa lekhumör, när Susette stod i spetsen.
Ibland bjöd hon en klass i sänder hem till sig i den lilla våning, där hon bodde med sin gamla mor.
Hufvudnöjet bestod då i att » laga mat », som småflickor j u ofta svärma för vid en viss ålder.
V i fingo ingen annan kvällsmat, än den vi själfva lagade, och där rådde en mycket munter brådska med att breda på smörgåsar, grädda pannkakor, röra till tekaka och koka te.
V i dukade själfva bordet och måste göra det så nätt som möj- ligt, och sedan blef det en måltid, som sma- kade oss bättre än något, som andra kunde ha tillagat åt oss, och det herskade en stäm- ning med tal och hurrarop, som säkert kom grannarne att undra, hvad som försiggick i den lilla, annars så tysta våningen.
(Forts.) U n d e r t e c k n a d är nu rast återkommen onsdagar Stockholm och träffas och torsdagar den 7 juli Frithiof å byrån m.
1890.
Hellberg Red.
och utgifvare af t säk- kl. 10 — 11 f. Idun.
Småbarn på resor.
et är inte så alldeles lätt att ha småbarn med sig på långa resor, o c h det torde därför kanske ej vara öfverflödigt att här säga några ord till råd för många mödrar.
En moder med en sådan liten planta på ett eller två år skall, o m hon är någorlunda öm o c h omtänksam, kanske i ofvan- nämnda fall stå villrådig, o m hvad hon skall ge den lilla att äta, hälst om hon t. ex. skall resa långt på järnväg.
En sådan liten mage är ej betjänt med att få till lifs det första bästa, som kan bjudas under vägen, och varar resan ett helt dygn eller flere, är saken vansklig nog.
Uppfödes den lilla med flaska, är komjölk, tillblandad på vanligt vis, det bästa näringsmed- let.
Men isynnerhet under den varmare årstiden låter det sig ej göra att taga med någon större kvantitet däraf, emedan den alltför lätt blir sur.
Att köpa mjölk under vägen är visserligen en ut- väg, men den är ej säker, då man ej har någon garanti, för att den är ren och oförfalskad.
Den lilla magen tål ej att få en dryck, som den ej är van vid, o c h ett sådant experiment slutar en- dast alltför lätt med oro för modern, skrik, sjuk- dom o c h olyckliga följder.
Ett riktigt sätt är att under resan medtaga en liten spritapparat; på hvarje station där tåget håller minst tio minuter skall man i så fall kunna bereda en dryck, som har den för barnet mest passande värmegraden, liksom man genom kokningen kan tillintetgöra de smittsamma partiklar, som kunna finnas i mjöl- ken.
Emellertid är det nalurligtvts omöjligt att göra mjölk, som löpnat under vägen, normal och sund igen.
Af dessa skäl är riktigt att tillråda mödrar, som med sina småttingar måste göra långa järnvägs- resor, att såväl under vintern som sommaren icke taga med sig vanlig komjölk o c h ej häller köpa sådan under vägen, utan anskaffa mjölkpreparat — kondenserad mjölk — i bleckdosor eller fla- skor.
Denna mjölk skall väl tillsluten hålla sig längre, o c h då man kan blanda den med varmt vatten, skall man alltid ha en sund dryck åt de små.
Socker tager man äfven med sig, och o m man, som sagdt, vid hållstationerna skalfar kokt vatten, kunna de små passagerarne få sin föda lika god och regelbunden som hemma.
Vattnet kan hållas länge varmt, o m man lindar in flaskan i ylle eller lägger den i en med filt fodrad pappask.
Dr. G.
C.
Goda gåfvor.
an gifver ofta bort gåfvor, utan att först hafva gjort klart för sig deras verkliga värde.
Synnerligen är detta för- hållandet, då man gifver något åt barn.
M å n g e n g å n g få dessa emottaga rätt dyr- bara saker, hvilka blifva dem mera till skada än gagn.
V i vilja härmed påpeka ett slag af gåfvor, som aldrig gärna kunna blifva till annat än nytta och glädje.
Vi mena lifräntor.
E h u r u lifränteanstalter länge funnits i vårt land, är det dock ännu jämförelsevis fa, som anlita dem.
Detta beror kanske mycket därpå, att man i allmänhet endast känner dem till namnet.
D e t skulle blifva för långt, att här lämna en utförlig redo- görelse för desamma, men v i vilja ändock genom några rader framhålla deras värde- fulla verksamhet, i h o p p om att därigenom kunna gifva en fingervisning åt dem, som vilja skänka de små nyttiga och varaktiga gåfvor.
— Lifränteanstalterna hafva till ändamål att på grund af gjorda insatser, som förkofrats genom ränte- och arfsvinst, bereda delegarne 1:0 den högsta möjliga lifränta — årlig utdelning, — - 2: 0 det största möjliga kapital, att vid bestämdt år lyftas.
D e n årliga utdelningen kan börja vid hvil- ken ålder som hälst.
D o c k måste denna liksom ock den tid, då kapitalbildning får lyftas, på förhand bestämmas, och får med- len dessförinnan icke uppsägas.
Aflider den försäkrade före tiden för penningarnes utfående, återgå de insatta medlen till den dödes arftagare m e d undantag af räntan, som tillfaller de i anstalten kvarstående.
E n och annan anstalt låter dessa äfven dela den dödes insatta kapital.
H ä r i g e n o m v ä x a de kvarlefvandes medel i otrolig grad.
N å g r a exempel må här anföras: E n faddergåfva af 1 0 0 kr.
att lyftas vid 4 5 års ålder bör hinna växa till 1, 1 6 4 kr., men finge beloppet stå orubbadt till 55:te året hunne det till 2, 3 1 6 kr.
D e n, som bör- jar vid 2 0 år att insätta 1 0 kronor årligen, kan därigenom från det 55:te lefnadsåret bereda sig en pension af 1 0 0 kr.
Vore insatsen 5 0 kr.
blefve pensionen 5 0 0 kr.
O m ett 3 års barn får ärfva 1 0 0 0 kr.
och dessa af förmyndaren insattes p å lif- ränteanstalt, har barnet vid 2 5 års ålder att lyfta 3, 5 3 5 kr.
O m någon från ett barns födelse börjat insätta 1 2 kr.
och detta sedan själft fort- sätter m e d insättningarna till det 5 5 året, så vinnes därigenom en summa af 4, 0 0 0 kr.
eller en pension af 4 0 0.
Samma re- sultat kan nås genom insats en gång för alla vid födelseåret af 1 9 2 kr.
D e s s a och många andra exempel, som framgå ur d e olika ränteanstalternas prospekter, tala till- räckligt.
M å n g e n torde n o g finnas, som bland de unga har vänner, åt hvilka han v i d l ä m p - liga tillfällen såsom namns- och födelsedagar brukar gifva några gåfvor.
V i l l e man då gifva en lifräntebok m e d en måttlig insats, kunde man ej k o m m a m e d något bättre.
T y det vore icke någonting, som bragte glädje endast för stunden, utan den bure välsignelse m e d sig till en aflägsen framtid.
Ofta händer, att den första insatsen i lif- ränteanstalten år efter år efterföljes af andra.
D ä r i g e n o m kan den bli en grundsten för ålderdomens ekonomiska oberoende.
Lifränteanstalter finnas n u i hvarje län.
1390 I Lifräntor beredas ock af de flesta lifförsäk- ringsbolag i vårt land.
Ofta ser man deras annonser i tidningarna.
Ä f v e n i Idun kunna våra läsarinnor finna tillkännagifvanden här- om.
D e ytterligare upplysningar, som man behöfver, erhållas genom prospekten, hvilka från anstalterna tillställas en hvar, som där- om anhåller.
Deras agenter, som äro spridda öfver allt i landet, kunna ock muntligen lämna önskade upplysningar om denna be- hj^rtansvärda sak, som allt mera tilldrager sig icke endast de enskildas intresse, utan äfven blifvit uppmärksammad af de olika ländernas regeringar.
O — r.
m Iduns månadsrevy.
f uni månads viktigaste politiska tilldragelse är den öfverraskande transaktion, hvarigenom Tyskland för tillfället afstått från största delen af sitt nyupprättade östafrikanska kolonialvälde samt tydligen också från därmed förknippade vidare anspråk o c h planer, för att i utbyte erhålla den lilla ön Helgoland.
Man kan därvid knappt undgå att erinra sig den bibliska liknelsen om köpman- nen som gaf allt hvad han egde för att komma i besittning af en liten perla.
Tysklands kolonialvälde i Afrika är af helt färskt datum; det blef nämligen den sista skapel- sen af Bismarcks djärfva, vidtfamnande försvars- politik.
Först öppnade denna politik åt sig ett rätt vidsträckt operationsfält på Afrikas sydvestra kust.
I april 188-4 togs under tyskt beskydd ett hamnområde i Angra-Pequena helt nära gränsen af det engelska kolonialområdet i Sydafrika.
Den bekante forskningsresanden Nachtigall, hvilken af- sändes dit som kommissarie, afslöt skyddsfördrag med åtskilliga höfdingar samt hissade den tyska flaggan vid Kamerunmynningen samt i närheten af den engelska guldkusten; kort därefter prokla- merades tyska rikets öfverhöghet öfver nästan hela kuststräckan från Oranjefloden till Cap Frio.
Tyskland tog sig ett ord med i laget äfven i fråga o m Kongostaten, hvars blifvande ställning afgjor- des (1885) på en konferens i Berlin under Bis- marcks presidium.
Samtidigt började den tyska politiken operera äfven på Afrikas östra kust, der man ockuperade en till sultanatet Zansibars område hörande landsträcka.
England, som få- fängt sökt hindra tyskarne från att fatta fast fot i Angra-Pequena och därifrån vidare utsträcka sin inflytelsesfer, verkade i Zansibar, där ännu dyr- barare intressen stodo på spel, mer energiskt i samma syfte, men ändå fåfängt.
Sultanen för- måddes, tydligen på engelsk inrådan, att afgifva protest mot ockupationen och hotade angripa det inkräktade området.
Men då afsändes till Zansi- bar en tysk pansareskader, och sultanen tvangs sålunda att befalla afträdelsen samt med Tyskland ingå ett vänskaps- o c h handelsfördrag (1886).
Här liksom vid vestra kusten hafva tyskarne sedan tagit det förvärfvade landområdet till basis för eröfringsföretag i ffere riktningar.
Men de hafva här mött starkare motstånd, eröfringsföre- tagen hafva kostat både blod och penningar, och den tyska kolonialpolitiken har vid ett o c h annat tillfälle visat, huru » grön » den är i jämförelse med den engelska.
Med deltagandet för Emin pascha förband sig erinringen, att den berömde doktorn o c h guvernö- ren var född tysk, o c h i förväntan, att han helt visst var utsedd att åt sina landsmän bereda fast fot äfven i det inre af Afrika.
Tyskland hade sina förhoppningar, England sina farhågor i den riktningen, såsom äfven de följande händelserna utvisat.
Stanley, förkämpen för det engelska in- flytandet, företog sin sagolikt äfventyrliga färd inåt det inre Afrika, fram till stränderna af Nyanza- sjöarne, i uppgifvet ändamål att undsätta och » be- fria » Emin; men det egentliga syftet synes hafva varit att bortföra honom från ett område där hans närvaro e j var ur engelsk synpunkt synnerligen önsklig.
Åtminstone förklarade sig Emin ej be- höfva någon undsättning, och det var ej just af fri vilja, utan snarare af tvång, som han följde Stanley till Zanzibar.
Sedermera har han skildrat Stanleys förhållande till honom s o m allt annat än sympatiskt, och i Tyskland har hans skildring gjort den verkan, att en expedition under major Wissman utrustats för att återföra Emin.
Denna o D U 329 N expedition har nu företagits.
Anländ till L o n d o n varnade Stanley samtidigt för Emins nya af Tysk- land uppenbart understödda expedition, hvilken kunde göra de britiska intressena stor skada, samt uppmanade engelska folket att i Afrika icke låta uttränga sig af tyskarne.
Det vore, antydde han, nu fråga o m, huruvida det inre Afrika skali sättas under tyskt eller engelskt inflytande.
Man hade sålunda vant sig vid den tanken, att Tyskland mäktigt rustade sig till en konkurrens- kamp med England om besittningen af Afrik Då underrättar oss plötsligt Reichsanzeiger i ett extranummer af den 17 juni, att Tyskland afslu- tit ett fördrag, enligt hvilket England öfvertager protektoratet icke blott öfver Witu och Somale- landet, utan äfven öfver själfva sultanatet Zanzi- bar, med undantag af den åt tysk-östafrikanska sällskapet upplåtna kuststräckan, men däremot i utbyte, med förbehåll af parlamentets bifall (hvil- ket är att vänta), afträder Helgoland till Tyskland.
Hvad har Tyskland eftergifvit, och hvad har det fått i utbyte?
Genom att åt England medgifva protektoratet öfver Zanzibar har blifvit en följd, att mot sulta- nen ej längre kan brukas det lörfaringssätt, hvar- igenom de tyska landvinningarna hittills vunnits; det tyska maktområdet är nu här inskränkt till blygsamma dimensioner, hvilka ej, synes det, kunna öfverskridas utan brytning med England.
Genom protektoratet öfver Somalelandet har Eng- land vunnit en ställning, som säkrare tryggar dess inflytande både vid Nyanzasjöarnes stränder och i Abyssinien.
Emin synes sålunda ej vidare blifva någon anledning till farhåga för de britiska intressena.
Det ser sålunda ut, som om Tysk- land kapitulerat för England i täflingsstriden om det öfvervägande inflytandet i östra och mellersta Afrika.
I vederlag därför har endast erhållits den lilla klippön Helgoland i Nordsjön.
Detta vederlag kan synas löjligt ringa, men vid närmare efter- sinnande torde man nog finna, att de affärskloka tyskarne äfven denna gång vetat se sig väl till godo.
Både natur och konst hafva förenat sig att göra den lilla ön till en örlogshamn, där en rätt betydlig flotteskader kan stationeras o c h finna skydd, helst om befästningarna förstärkas.
Ön är belägen på samma, ej synnerligt långa afstånd från Eiders, Elbes, Wesers och Juhdes mynningar och har fordom visat sig kunna med till hands varande sjömakt beherska dem allesammans.
Under den napoleonska kontinentalspärrningen var Hel- goland en engelsk smyghandelsstation, mot hvil- ken den franska tullbevakningen stod vanmäktig, och under det påföljande befrielsekriget förde en- gelsmännen 2 gånger landstigningstrupper därifrån.
Under kriget mellan Tyskland och Frankrike 1870 höll den franska flottan, stationerad vid Helgoland, de fyra nämnda flodmynningarna och mellanlig- gande kuststräcka i blockad.
Ända till öns afträ- dande skulle en engelsk sjömakt i krigstid kunnat ockupera Eiderkanalen, betvinga Hamburg och Bremen, j a äfven hålla i schack den i Wilhelms- hafen vid Juhde stationerade tyska örlogsflottan.
Från Helgoland kunde England med sin sjömakt imponera på de nordiska rikena; man kommer härifrån lätt både till Öresund och till Göteborg.
I själfva verket kan England sägas hafva afträdt Nordsjön, på samma gång det afträdde Helgolands sjöfästning o c h flottstation.
I ett blifvande sjö- krig, vare sig mot England eller mot Frankrike, är Hamburg skyddadt mot öfverrumpling, och en blockad af tyska kusten nästan omöjliggjord, helst som man redan antydt den tillämnade anlägg- ningen af fästningsverk, hvilka bebådas som rätt kostsamma.
Om än, såsom det berättas, Tysk- land i någon hemlig fördragsartikel lofvat att ej i större omfattning befästa Helgoland, lär väl ej denna artikel, helst i krigstid, komma att tagas så synnerligen strängt efter orden.
Man har tänkt sig, att uppgifvandet af Tysklands östafrikanska herradöme skett i något hemligt syfte att utplåna spåren af Bismarcks politik, men detta är knappast troligt.
Redan under den gamle rikskanslerens tid yttrades i tyska riksdagen en gång, att det för Tyskland vore önskligare att för- värfva Helgoland än att jäkta efter besittningar i Afrika, och han lät då i någon form förstå, att det senare kunde blifva medlet för det förra.
Bismarck synes dock ej riktigt belåten med för- draget o c h vill helst undvika att därom yttra sig.
Förmodligen menar han, att, om han fått afsluta det, Tyskfand skulle hafva vunnit samma resul- tat med vida mindre uppoffringar, men helt visst är han allraminst den, som ser med missnöje, att Helgoland kommit i tyska händer, i en tid då Englands vänskap för Tyskland betyder ganska mycket, har för öfrigt detta fördrag varit synner- ligen väl egnadt att befästa detsamma och af- lägsna de tvisteämnen, som hittills medfört miss- stämning.
Det utgör då ett iyckadt schackdrag 1 Caprivis fredspolitik.
Är det för öfrigt så säkert, att Tyskland för alltid uppgifvit sina stora landvinningsplaner i östra Afrika?
Fullföljas de, kan det i alla hän- delser ej ske utan en förr eller senare inträffande brytning med England.
Måhända har man i det tyska kabinettet redan tänkt sig möjligheten af en sådan brytning i en mer eller mindre affägsen framtid o c h just därför velat hafva Helgoland i sitt våld, innan ett krig med England — och kan- hända ett krig om öfverväldet i Afrika — kommer till stånd.
Köpmannen — för att återigen an- vända den bibliska liknelsen — skulle i sådant fall först vinna den äkta perlan och sedan vara betänkt på att återtaga, hvad han gifvit ut för att få den.
— — Från Bulgarien förmäles, att major Panitza den 2 juni arkebuserades i Sofia.
Det skottet torde få genljud i Petersburg och med sin verkan kän- nas i Bulgarien, för hvilket delinkventen i döds- stunden höjde ett säkerligen välbehöfligt: Lefve!
Otto Halfårs- o. Sjögren.
k v a r t a l s p r e n u m e r a n t e r påminnas att nu ofördröjligen förnya pre- numerationen, på det att intet afbrott i tidningens ordentliga expedition må be- liofva ega rum.
Sent ankommande pre- numeranter löpa risk att gä miste om ett eller annat af de första numren i det nya kvartalet, alldenstund upplagans storlek bestämmes efter antalet abonnen- ter, som tecknat sig vid utgången af näst föregående kvartal.
Violer.
S k i z z af lii.
4| * j !ioler!
Det brukade vara hennes älsklings- ÉW * &lt; blommor förr.
Hon köpte några knippen af den trasiga lilla flickan, som bedjande stod vid hennes dörr.
Hon ställde dem i ett glas på sitt skrifbord och inandades begärligt deras fina vällukt.
Men om hvad påminde henne denna ljufva doft?
Hvilket vemodigt minne väckte dessa späda blomster?
En bild dök upp för henne, långsamt, i början oklar, sedan allt tydligare.
Hur en enda liten blomma, en doft, en röst, en melodi kan framtrolla för oss händelser från tider som flytt.
A h!
— det var den där dagen — • deu stoltaste dagen i hen- nes lif — då hon tagit sin examen och kom hem strålande och öfvermodig med sin student- mössa under armen, åtföljd af sina kamrater.
Och när hon öppnade dörren till sitt rum, strömmade det emot henne en berusande doft af blommor, och hon såg bordet öfverfyldt af rosor och dyrbara buketter, oeh nästan skyld af alla dessa skymtade där fram en liten knippa violer.
Deras fina doft smög sig fram till henne genom all denna blomsterprakt, och hon tog dem ömt och fäste dem vid sitt bröst och bar dem där hela den lyckliga aftonen, till dess de, vissna af ljuset och värmen, hängde sina små hufvud och miste sin vällukt.
— Hon hade dem bestämdt kvar än!
Ja, där låg den lilla torkade buketten bland öfriga minnen och småsaker från hennes skoltid.
Stackars små blommor!
En gång hade äfven de varit friska och sköna.
Nu voro de för- bleknade, utan färg, utan doft, och ingenting i verlden skulle kunna gifva dem tillbaka de- ras förlorade fägring — lika litet som hon själf kan återfå den kära, som gifvit henne dem.
Hennes ögon fylldes med tårar, och åter igen stod den så lefvande för henne, den sorg-
liga tid, som följde på den där dagen.
Hur glad och sorglös hon var, hur lifvet log emot henne, och hur de älskade hvarandra, hennes mor och hon — de voro alle för hvarandra.
Och n u?
Sjukdom och död hade nått hennes hem och tagit hennes älskling ifrån henne, och den hulda gifvarinnan af de små violerna slumrade nu därute på kyrkogården.
Det hade kommit så oväntadt och hastigt och lemnat henne så ensam och föga beredd att möta lif- vets hårda strid.
Å h, hvad hon var trött, och hvad lifvet var jäktande!
Hvad det plågade henne att höra barnens skratt oeh sorl.
Ah, att få hvila ut därborta i ro oeh lugn, långt från stojande barn och lexor och larm!
• — Hon förde den lilla vissna buketten ömt till sina läppar och lade den varsamt tillbaka i lådan i skrifbordet, där hon satt med en hög skrif böcker framför sig.
Sedan gick hon lång- samt i den ljumma sommaraftonen att smyckamed friska violer den kulle, uuder hvilken hon hvilade, som en gång prydt henne själf med dessa blyga blommor.
Det första missförståndet.
, ela deras, varit bekantskap historien hade o m en hittills blott växande lycka.
Bägges känsla hade varit en, de tu hade verk- ligen för en tid varit ett.
Han hade aldrig kommit att reflektera öf- ver, att hon också vore en personlighet med åtskilliga individuella förutsättningar, som ej vore hans.
Men så hade konflikten kommit; och de älskade hvarandra för innerligt för att kunna dröja med förklaringen.
Han hade fått henne med sig hit ut i bersåen.
I början hade han nästan kännt sig ängslig inför hennes främmande ton och skygga blick.
Sittande på hvar sin stol, hade de först reso- nerat likt tvä diplomater.
Deras replikskifte var den första drabbningen mellan två makter — två personligheter, som aldrig skulle kunna bli ett annat än i en union, grundad på ömse- sidigt erkännande af inbördes likaberättigande.
Men det var ej vintern, som hade öfverraskat deras hjärtan; det var blott en hagelskur, och den smälte snart för den sommarvarma marken.
Nu voro de komna till klarhet.
Hennes röst hade mist sin plötsliga hårdhet.
Och då hans forskande öga upptäckte en skymt af den gamla värmen i hennes blick, drog han en suck, djup och befriande liksom efter spänningen under ett hotande åskväder, som gått förbi, utan att ba gjort skada.
De reste sig, och då han tog hennes arm, kände han, att hans kärlek till henne under- gått en modifikation, fått en tillsats, nästan som af vördnad.
Ocb det var honom därvid, som om hans eget väsen hade blifvit förstoradt, fördjupadt.
Och dock insåg han, att han ej längre vore eröfraren: sådana konflikter skulle nog komma flere.
Men visste också, att allt kan försonas.
Göran Björkman.
Kvinnorna borde förenas med män af be- släktad natur, och alla sysselsättningar, både i krig och i lifvet för öfrigt, borde tilldelas dem alla gemensamt med männen.
Platon.
Striden om hjärtan.
U r ett k v i n n o l i f s h i s t o r i a Till den ändan hade han redan tidigt på mor- gonen sändt holellbudet till Schlusselburg med ett bref till Käthe Bentson, hvari han i inträn- gande ordalag bad henne förskaffa honom tillfälle att snarast träffa henne mellan fyra ögon för en synnerligen viktig angelägenhet.
af Johan Nordling.
XI.
Skogsäfventyr.
(Forts.).
f en unga damen tackade h o n o m hjärtligt, me- dan en skär rodnad af lätt förlägenhet för- höjde ansiktets fägring och de blåa ögonens milda eld gick den gamle kavaljeren direkt till hjärtat.
» När skall jag någonsin kunna gälda er för er vänlighet och er omtänksamhet!
Endast en enda sak vågar jag nu ytterligare bedja er o m; er ut- märkta artighet skall ej vägra min bön.
Lemna mig nu åt mig själf och besvära er ej mera med den obetydliga skogvandrerskan, vare sig i hand- ling eller ens i tankar o c h minne. » » Ni förvisar mig således. » » Förvisar!
Nej, hur kan ni säga så, » skrattade hon lätt; » men nu hjälper jag mig bäst ensam med flickan här, som ni så vänligt skaffat, att få de torra skodonen på; och ni, min herre, fortsätter ostördt er promenad, som mitt missöde aldrig bort af bry ta. » » Och jag får aldrig se er åter, känna ert namn; icke en liten glimt förhoppning för kommande dagar? » &gt;Förhoppning!
Kan min person ega något af värde för er att hoppas?
Ni skämtar. » » Jag skämtar ej.
Gärna skulle jag återknyta en bekantskap, som börjat så angenämt.
Ar ni bosatt i W i e s b a d e n; är ni resande där; eller bor ni här ute på landet?
Ett enda vägledande ord kan ni väl unna mig. » » Jag är främling, » svarade hon, och han tyckte, att det kom en klangfärg af underligt vemod öf- ver hennes röst.
» Ingen känner .. mig, o c h jag känner ingen, cill ingen känna.
An en gång — jag tackar er och ber: glöm den okända! » ' » Ni begär det omöjliga, » svarade grefve Stjärne, som kände en oförklarlig sympati för hvarje ögon- blick växa till för denna unga kvinna, som kände trollglansen från hennes sällsynta skönhet värma sitt blod till längst förgäten ungdomsglöd; » men svara mig blott ett: ni älskar denna vackra väg liksom jag, ni brukar ofta vandra den.
Hur kan ni då begära, att jag skall undvika den, därför att jag nu först råkat er?
Skall ej ett lyckligt öde så kunna foga det, att jag åter, en vacker kvällsstund som denna, träffar er h ä r?
» Det blef tyst en stund efter hans sista ord.
Den unga kvinnan lyfte ej sina ögon från den mossiga tufva, mot hvilken hon stödde sin fram- sträckta, våta lilla fot.
» K a n h ä n d a.
.
.
» sade hon till sist, långsamt, hviskande.
Och utan att än en gång lyckas möta blicken ur hennes strålande blå ögon, lyfte Karl Stjärne sin hatt och gick med dröjande steg därifrån i underliga tankar.
• XII.
Oväntadt återseende.
Den följande dagen tycktes för Sonja föra med sig ett rikare mått af krafter och återvunnen spän- stighet än förut hela den senaste veckan.
Läkaren, som strax efter frukosten infann sig på sin vanliga morgonvisit, försäkrade, att hon måste ha njutit af någon trollsömn under den gångna natten, så förunderligt stärkt och kry fann han henne.
Ögat hade återfått sin glans, kin- den ett svagt återskimmer af helsans rosenfärg.
Efter en timslång promenad i vagn med fadern, som kände sig öfversäll att åter ha dottern frisk och välbehållen via sin sida, återkom hon vid lunchtimmen och drog sig strax efter måltiden upp på sina rum för att njuta litet hvila efter den ovanliga motionen o c h den friska luften, som sökt henne.
Karl Stjärne hade beslutit att i dag om möjligt förskaffa sig det afgörande samtalet med Käthe Bentson, sedan nu bekymren för dottern gifvit honom andrum att åter taga itu med det värf, hvarför han egentligen var kommen.
Det vore ju godt att få allt visst så snabbt som möjligt, och han hoppades förtröstansfullt på se- ger, fastän han ej kunde förneka, att han kände en egendomlig fruktan för det möte, s o m före- stod.
När grefve Stjärne efter lunchen steg in i h o - tellets tidningsruni, lemnades honom en rosafär- gad liten biljett, som doftade af någon mild, ovan- lig parfym.
Huru det kom sig — men den för- sta fläkten af den fina vällukten, som slog honom till mötes, uppkallade för minnets öga bilden af den unga okända från i går och det lilla skogs- äfventyret.
Dock blott för ett ögonblick!
Ty snart upptogs all hans uppinärksanhet af brefvet, som han för- stod vara från Käthe Bentson, och hvilket han nu med ifrigt fubblande fingrar bröt.
Det innehöll endast dessa få ord, skrifna m e d en mjuk och synnerligen elegant piktur: » Herr grefve!
Ni träffar mig ensam i afton på slaget sex i Schlusselburgs trädgårdspaviljong.
Käthe Bentson. »; Som de dofva sexs agen upprepades från kyrk- torn till kyrktorn i de omgifvande stadsdelarne, lät Karl Stjärne klappen falla på den gamla träd- gårdsporten.
» Knecht Ruprecht » var tydligen förberedd, t y efter en hastig, argsint blick genom den lilla, luckan, öppnade han utan någon parlamentering och utan ett ord.
» Hvar ligger trädgårdspaviljongen, » frågade grefven.
Portvakten pekade med tummen öfver sin skul- dra mot en tätt igenvuxen väg, som försvann mel- lan yppiga löfkulisser inåt venster.
Efter några minuters promenad framskymtade mellan trädstammarne en åttkantig literf^aviljong, hvars mögelsprängda väggar ännu buro spår af att en gång fordom ha varit gulmålade.
Grefve Stjärne saktade sina steg.
Några sekun- der, några fjät ännu blott skiljde honom från att ansikte mot ansikte för första gången möta den kvinna, som under långa år så ofta spökat i hans drömmar och vakna tankar.
Han kände sitt hjärta häftigt klappa; han tyckte sig höra hvarje dess slag.
Allt stod nu på ett kort, och det gällde att spela.
detta ut med skicklighet och kall beräkning.
Han började ifrigt, nervöst leta i sitt minne efter dessa vältaliga anföranden, han för det afgörande ögon- blicket hoparbetat för sig själf — men nej, det var honom omöjligt att minnas en enda mening däraf, ett enda ord.
Så gaf han då saken tappt, i hopp, att orden i rätt tid dock skulle gifva sig själfva, och med en beslutsam ansträngniug tog han de sista stegen fram till paviljongen.
Spjälluckorna voro igenskjutna om alla dess fönster, och den hvita dörren, till hvilken en moss- belupen stentrappa ledde upp, stod på glänt.
Han knackade sakta på.
» Stig in, » svarade en ungdomlig, klar röst in- ifrån, vid hvars bekanta klang han ofrivilligt ryckte till; i detsamma hördes lätta steg och siden fräsa.
Dörren slogs npp emellan dem.
Förvånad tog Karl Stjärne ett steg tillbaka.
Den unga damen från gårdagens skogsäfventyr stod framför honom.
» Ni — ni här — — » stammade han förbryllad, medan han till sin oerhörda förvirring kände, hur öfverraskningen dref blodet upp till panna och kind.
» Ja, jag är här, grefve Stjärne, emedan ni så.
önskat det, ocb.
mitt namn är Käthe Bentson. » Käthe Bentson — Käthe Bentson!
Det svind- lade för hans ögon.
Var det väl möjligt: denna unga, blygsamma, strålande sköna kvinna, hvilken redan till hälften eröfrat hans hjärta, skulle hon vara identisk med den intriganta äfven ty rers kan, som lagt sina rän- ker för brodern?
Spelade icke en afgrundsvilla gyckel med hans syn, hans hörsel, lukt, alla sinnen?
Ty som han stod där, omsveptes han af denna samma egendomligt genomträngande, narkotiska parfym, som från biljetten i middags mött honom och, utan att han dä närmare dröjt därvid i sin
DUN 1890 reflektion, återkallat bilden af den blonda skogs- vandrerskan.
Det var, måste då vara hon.
» Ni förvånas, grefve Stjärne, » - sade Käthe Bent- son med ett behagfullt småleende, » och det är ju helt naturligt, då ni ej hade en aning om, att den dam ni i går så ridderligt bistod och den förak- tade o c h hatade Käthe Bentson voro en och sam- ma person.
Jag kände eder genast. » Hon sköt fram en stol och bjöd honom med en åtbörd af handen att sitta.
Otaliga voro de känslor och tankar, som under dessa ögonblick stredo i Karl Stjärnes hjärta, kor- sades i hans hufvud.
Han måste hata, och dock älskade han, han måste fördöma och var själf dömd.
I stum ångest vred han sig fram och åter på stolen, medan Käthe, tyst, med hälft drömmande blickar, stödd mot dörrens post tycktes bida på hans ord.
När dessa dock läto vänta på sig allt för länge, gick Käthe fram, fattade hans ena hand med båda sina och sade i en ton, hvars djupa sorg kom Karl Stjärne att skälfva: » Är jag då värd att dömas så hårdt, därför att jag mycket älskar? » Förslag till matordning för veckan 6 — 12juli.
S ö n d a g: Grönsoppa; inkokt lax med holländsk sås; roast beef med stekt potatis och spenat; stekt selleri; krusbärskräm med grädde och mandel- spån.
M å n d a g: Köttpudding med färsk potatis; smultron med mjölk.
T i s d a g: Puré på bruna bönor; fylld stekt gädda.
O n s d a g: Kyckling a la Mallugo; filmjölk.
T o r s d a g: Rökt skinka (spicken) med stufvade gröna ärter; rabarber med mjölk.
F r e d a g: Stekt refbenspjäll med lingonsylt; puré på färska gröna ärter.
L ö r d a g: Pannbiff med lök och po- tatis; hafresoppa.
Recept.
Stekt selleri.
Tät selleristjälk skares i 4 tum långa bitar, förvälles i tio minuter i kokande vatten, kastas där- på i kallt vatten, putsas väl, tvättas i rlere vatten och får afrinna.
Stjälkarne hopbindas tre och tre, kokas med bul- jong, vatten, en morot, salt, peppar och litet smör i tät kastrull sakta under 2 timmar.
Stjälken klyfves därefter på längden, doppas i tjock hvit smörsås, får kallna och rullas först i rifvet bröd, sedan i vispadt ägg och åter i rifvet bröd.
Stekes strax före serveringen i kokande flottyr, tills den erhåller ljus- brun färg.
Får afrinna och upplägges på servet med stekt persilja.
Kychlinrj å la Mallugo.
En vacker, välgödd kyckling rengöres och sönder- skäres såsom till frikassé, nedlägges jämte 2 matskedar finaste matolja, 2 matskedar smält smör, 1 lök, salt, pep- par i en kastrull, så att styckena icke ligga på hvarandra, hvarefter alltsam- mans stekes med locket pålagdt 10 mi- nuter, då bitarne vändas och stekas på nytt 10 minuter, då de böra vara hvita och fylliga, men icke bruna eller skrynk- liga.
Man tillser noga, att det hela icke får torka eller hårdna.
Köttet upplägges på fat och hålles varmt.
Litet mjöl blandas till oljan och smöret i kastrullen, fräses öfver elden 4 minuter, hvarpå buljong och cham- pignoner tillsättas, och det hela får koka utan lock 10 minuter under flitig omröring, då såsen bör vara ganska simmig; den skummas icke, utan slås het öfver köttet; serveras.
Sättes tryffel till champignonerna, höjes smaken.
Fylld stekt gädda.
Gäddan tvättas, fjällas, urtages, fylles med fiskfärs, späc- kas på ena sidan med anjovis, på den 131 » Icke därför, » svarade grefven till sist, lång- samt och eftergrundande, som talade han blott till sig själf; » icke därför.
Ni är ung, ett barn nästan; jag trodde er vara en mognad kvinna.
Men kärleken måste gifva och ej taga, kärleken måste offra sig och ej begära offer. » Käthe Bentsons smärta gestalt skakades af snyft- ningar, och utan att släppa grefve Stjärnes hand, den hon hårdt höll fast som den drunknade räd- darens, sjönk hon på knä framför honom, böjde ned sitt vackra hufvud och grät.
» Jag vet — hvarför ni kommit — — » flämtade hon fram mellan gråtens anfall; » jag har väntat, er — länge — — hvarje dag — — Ni vill slita mig — ifrån honom — — ni vill säga mig — att jag — ej är honom värdig — — alt jag må- ste offra — — vår kärlek — — för, för.
.
.
» » Icke så, icke så, » sade Karl Stjärne mildt och strök med den lediga handen öfver hennes huf- vud; » jag tror tvärtom, numera, att ni kunde vara h o n o m värdig — värdigare kanske än de flesta andra.
Vi äro ju alla svaga människor och döma icke.
Men det gifves skrankor, dem samhällslif- vet rest upp, skrankor af en annan art, än dem som skilja godt och ondt på det moraliska områ- det, och ingen, tro mig, mitt unga barn, ingen har hittills ostraffadt öfverskridit dem.
En före- ning med min bror skulle göra eder båda olyck- liga. » andra med inlagda gurkor, beströs med peppar och salt samt lägges på ett smörbestruket papper, som äfven beströs med kryddor, persilja samt gräslök.
Fisken inlindas i papperet, stekes i ugn eller på sked och öfveröses ofta med smält smör.
Serveras med pikant sås.
Kan äfven späckas med strimlor af ål eller fint späckfläsk.
O. H.
D. Vegetabilisk matsedel n:r 2.
1.
Söndag: Morotssoppa; spenat mellan pannkakor.
Måndag: Blomkål; majs- pudding.
Tisdag: Potatiskroketter, ryska ärter; grönsoppa.
Onsdag: Bruna bönor med stekt lök; sagosoppa.
Tors- dag: Arter; pannkaka.
Fredag: Fisk, gädda eller aborre (ingen fet fisk); ärt- puré.
Lördag; Arma riddare; katrin- plommon.
Söndag: Potatispuré; rispudding.
Måndag; Smörsås med varm potatis; hafresoppa.
' lisdag: Aggröra med spe- nat uti; saftsoppa.
Onsdag: Stufvadt kålhufvud; äggmjölk, lorsdag: Pann- kaka; ärter.
Fredag: Potatispudding; ärtpuré.
Lördag: Makaronipudding; choklad med skorpor.
3.
Söndag: Blomkål med skirdt smör; majspudding.
Måndag: Stekta ägg; stekt potatis; grönsoppa.
Tisdag: Po- tatiskroketter med ryska ärter; hafre- soppa.
Onsdag: Bruna bönor, stekt lök; nyponsoppa.
Torsdag: Ärtsoppa (på vatten); ' pannkaka.
Fredag: Ma- karonipudding med färsk ost; katrin- plommon.
Lördag: Spenatomelett; jordärtskockspuré.
4.
Söndag: Diverse grönsaker såsom: morötter, ärter, och störbönor; choklad- soppa.
Måndag: Rispudding; krusbär eller rabarber med mjölk.
Tisdag: ägg- röra med spenatpudding; potatissoppa.
Onsdag: Gädda; äggmjölk med skorpor.
Torsdag: Ärter och plättar.
Fredag: Ärtpuré; hela jordärtskockor; rispud- ding.
Lördag: Sparrisomiett; grön- soppa.
Till grönsoppan tagas hvilka grönsaker som behagas, kokas i vatten med litet salt.
När grönsakerna äro mjuka, af- redes soppan med litet smör och mjöl eller vispade äggulor och ett par sked- blad grädde.
Spenatomelett.
Spenaten rensas, sköl- jes och förvälles, hackas fin, lägges i kastrull med en bit smör och litet hvetemjöl att fräsa.
Litet söt mjölk, socker och rifven muskott (om så be- » Hvad begär ni då af mig, » snyftade Käthe, » hvad begär ni, att jag må visa, att min kärlek är stark nog att offra? » » Res härifrån, hvart ni vill, hur ni vill, blott ni lemnar Axel.
Sä länge han ser er, kan han icke glömma.
Vore ni långt fjärran, funnes nå- gon möjlighet, och ni kunde j u båda finna er lycka på andra håll.
För er, Käthe, » (han kallade henne ofrivilligt vid förnamn; han frågade sig ej, huru det kom sig; men han kände sig så nära, i förtrolighet dragen till denna unga kvinna, att han endast inför två andra förr kännt något lik- nande: sin hustru och sin dotter), » för er, Käthe, ligger ett långt lif, som, jag är viss därom, göm- mer mycket solsken.
I mig skall ni, om ock fjärran, alltid ha en vän. » Plötsligt sprang hon upp och släppte hans hand.
De vackra ögonen glänste af tårar, kinden brann röd.
» Jag skall göra del, » sade hon, » allt vill jag offra. » Det låg en våldsam beslutsamhet i hennes röst, fastän den ännu skälfde af gråten.
Solen föll, i en bred strimma genom dörrens glänta, in öfver hennes gestalt.
Hon tycktes i detta ögonblick Karl Stjärne som förklarad i sitt uppoffrande och sin skönhet.
(Forts.) hagas) påhälles och blandas väl om.
Då spenaten kokar upp, lyftes den af elden.
Sedan göres en smet af 4 ägg- gulor, hvari vispas 1 tesked hvetemjöl, 1 tesked potatismjöl och 3 deciliter mjölk eller grädde, sist hvitorna vispa- de till hårdt skum.
Gräddas i pann- kaksplåt i ugn (ungf.
1 kvart), till den blir ljusbrun.
Spenaten lägges då på ena sidan, den andra vikes öfver.
H a n d a r b e t e n.
Sänglöpare.
Denna liknar till for- men helt och hållet bordlöparne och har, liksom dessa, endast till mål att pryda.
Eme- dan de äro i dagligt bruk och således lätt bli smut- siga, böra de ej väljas af allt för öm- tåligt mate- rial.
Alltef- ter sängens ställning lägges löpa- ren på läng- den eller på tvären.
Midt på densam- ma anbrin- gas en me- daljong med stort mono- gram; på båda sidor om detta ut- föras mer el- ler mindre rika brode- rier.
Båda ändarna af sänglöparen prydas med enkla, vir- kade spetsar eller makra- mé-spetsar, medan den i sidorna kan efter behag ytterligare garneras med genomdragna kulörta band eller snodder och i » hörnen pry- das med rosetter eller tofsar.
Föreliggande modell är en 80 cm.
bred och 180 cm.
lång remsa af linne, med ett präktigt hvitsömsbroderi med blå konturering och ett ornamentalt stjälkstygnsbroderi, utfördt med ljust och mörkblått garn samt hvitt glans- garn.
Makramé-spetsen är likaledes knuten i två färger, blått och hvitt.
Porträttram af halm.
Dylika ramar förfärdigas af otröskad, svaflad halm.
Man söker ut vacker, rak halm, lägger 3, 4 till 5 strån bredvid hvarandra (an- talet strån beror naturligtvis på hur bred man önskar ramen), gifver dem den önskade längden, lägger dem kors- vis öfver hvarandra och fäster dem tillsammans med ett par stygn.
Vid strånas föreningspunkter anbringar man för att dölja stygnen, knappar, pärlor, rosetter o. s. v. På öfre tvärsidan fast- bindes en liten knippa ax, hälst af hafre eller darrgräs.
S y l t n i n g -.
Fikonsylt.
Ej fullt mogna fikon stic- kas med grof nål och få ligga 24 tim- mar i vatten, hvari litet aska blifvit kokt, därefter ytterligare 1 timme i friskt vatten.
(Vill man ej detta, så kan man i stället för välla dem.)
När de afrunnit bra, färdigkokas de i socker- lag, eller hälles en lag af / liter ät- tika, kokt med / kg socker och litet kanel, 3 gånger het på frukten.
1 2 1 2 Waldmeister.
Färskt plockad Wald- meister sköljes och torkas igen, lägges sedan med strösocker (på 300 gr W.
1 kg socker) hvarftals i syltglas, som öfverbindas med pergamentpapper.
Vill man tillreda en bål, så tar man endast af sockret, upplöser det i vatten och tillhäller moselvin.
Stenia- Vinbärssylt på fransyskt sätt.
Råa, rensade vinbär läggas i vidhalsade svallade syltburkar.
Förut bar man kokt en lag af | kg socker och J liter vatten; då denna kallnat, hälles den öfver bären, så att de blifva väl betäck- ta.
Burkarna bindas öfver med blåsa eller pergamantpapper, lindas i hö eller stoppas i små påsar och sättas på eld i en gryta med kallt vatten (som dock ej bör stå öfver glasen).
Man räknar från det ögonblick vattnet verkligen börjat koka 3 minuter.
(För hallon blott 1 minut, körsbär 5, plommon 8.)
Upptagas ej, förrän glasen kallnat i vattengrytan.
Stenia.
Inlag- g-ning.
Fläderbär.
(Bären af Sambucus ni- ger).
Dessa bär förtjena tagas till vara af de husmödrar, som bo så långt söder- ut, att busken trifs där.
De egna sig dock ej till sylt, utan till saft, som är riktigt god till soppor och af ovanligt vacker färg.
D e fullt mogna svarta bären afrepas och stampas sönder öfver elden utan att koka (ly då händer det att saften blir bäsk).
Då de äro rätt heta, silas saften, som utan socker kc - kas.
Praktiskt är dock att sy passande påsar af groft linne till detta ändamål.
Sylten behöfver koka i ångbad \ ä £ timme och burkarna kallna i vattnet.
Stenia.
E Selleri står sig, som andra rotfrukter, nedlagd i sand i källaren.
Jag ville blott hänvisa till det rön man gjort, och som jag kan bekräfta, att man med selleri kan åstadkomma en bål, som ingen torde kunna urskilja från ananas- bål.
Skalad och väl sköljd skares knölen i fina skifvor, hvilka sockras starkt och få stå i 12 timmar.
Sedan hälles vin på och mera socker efter smak samt bör stå ytterligare ett par timmar.
Stenia.
Ärtskid-extrakt.
Ärtskidor — eller en- dast baljorna af spritärter — kokas rätt mjuka i vatten, som fått en tillsats af litet kolsyradt vatten.
Massan röres sedan genom hårsikt och bör därefter koka ihop med litet socker till ett tjockt extrakt, som hälles på flaskor och användes om vintern såsom tillsats till buljong eller ärtsoppa af inlagda spritärter.
Stenia.
H U D - och n ung flicka, som inneh.
guvernants- plats, önsk.
sig såd.
nu ell.
t. höst.
att underv.
minderår.
i vanl.
skolämn., fransk., eng., musik.
Pl.
hos äldre dam t. hjälp i småbest.
o. sällsk.
antag.
God rek.
» Enit », Venersborg.
[2112] M A G S J U K D O M A R behandlas instundande sommar vid H j o V a t t e n k u r - E n ung, bildad flicka, som talar fran- syska samt är van att undervisa och handleda barn, önskar med- följa någon bättre familj till badort emot fri resa, fritt vivre och litet kon- tant.
Svar torde insändas till Fru A. Zimmerman, Linköping.
[2077] a n s t a l t af Doktor A. Afzelius, Stockholm.
[1S55] C l a r a F a b r i k s S t e a r i n l j u s Ett ungt fruntimmer, [2130] SEIDEL &amp; B i c y k l a r N A U M A N N S n * T r i c y k l a r.
I god konstruktion, solidité, elegans och lätt- Oiver 200 maskiner på lager i Malmö.
Illustrerad B o s t a d e n.
Att uppfriska oljemålade golf.
Öfver 80 gr finskafvet gult vax hälles den starkaste terpentin sprit.
Denna bland- ning får stå öfver natten, hvarpå man tillsätter litet salmiaksprit.
Den tjocka gula salfvan omröres flere gånger med en trästicka.
Sedan golfvet är väl ren- gjordt, stryker man med en linnelapp litet af massan på detta och gnider det sedan efter 6 — 8 timmar blankt.
gaende oötvertranatle.
priskurant på begäran.
Driftiga agenter sökas i alla städer samt på andra större platser.
M a l m ö.
f ö r Sverige.
(- 13375) G Generalagenter Uti en utländsk familj i Stockholm S S S I S t e holm för studiers idkande.
Förutom daglig öfn.
i fransk o. engelsk konversa- tion kan äfven grundlig undervisn.
erhållas i dessa språk samt i tyska, spanska, stenograf!
och handarbeten.
Referenser och vidare upplysningar lemnas af fru Marianne Johns, född S n g n e t, S B Karduansmakaregatan, 2 tr. [2140] H u s k u r e r.
Kall afrifning öfver hela kroppen.
Vattnet behöfver icke vara kallare än + 18°, men rummet i hvilket afrif- ningen sker, bör vid kylig temperatur ha en värmegrad af åtminstone 13 — 15°.
Till gnidningen är bäst att använda en handduk af frotteringstyg.
A l l m ä n n y t t i g t.
Att borttaga bärsaft från händerna.
Man tvättar händerna med vatten och tvål, men torkar dem icke, utan stry- ker eld på ett par tändstickor och håller händerna öfver röken, då fosfor- eller svafvelångan helt och hållet tager bort saftfärgen.
Att borttaga blodfläckar.
Man rör hvetestärkelse i litet vatten, lägger tjockt däraf på fläcken och låter den torka.
Då stärkelsen är urklappad på afvigsidan, ha fläckarne försvunnit.
Ä r o fläckarne gamla, får man kanske upp- repa detta förfaringssätt flere gånger.
Det har den fördelen, att det ej skadar ömtåliga färger och tyger.
Giftfritt flugpapper beredes på följande sätt: 100 delar kvassiaträd kokas i 500 delar vatten, tills vattnet kokat bort till en femtedel, hvarpå man häller 10 delar socker i detsamma.
I denna vätska doppas läskpapper.
Alabaster hopkittas medels en deg, som beredes af brända och stötta ostron- skal, gummi arabicum och vatten.
H v a r j e h a n d a.
Att bevara afskurna rosor friska- De icke fullt utslagna rosorna afskäras och hängas fria på en tråd i en kista, i hvilken blommorna några timmar ut- sättas för svafvelånga, hvarigenom de helt och hållet blekas.
Därpå hängas de ett dygn i en mörk källare, då färgen återkommer.
De på detta sätt beredda rosorna hälla sig flere måna- der och användas på vintern till bu- ketter.
Stänker man rosenolja på en sådan bukett, kan man tro sig ega alldeles friska rosor.
Att återge maroquin eHer saffian den svarta färgen.
Man tager en matsked bränvin, 1 tesked hvitt socker, 25 gr brändt elfenben samt 1 ägg och rör allt väl tillsammans, hvarefter föremålen bestrykas därmed och få stå 4 till 5 dagar att torka.
LEDIGA PLATSER.
En F ör en tarflig, ordentlig hushållerska, kunnig i alla inom ett stort landt- hushåll förekommande göromål.
finnes plats ledig nästk.
24 oktober, med före- träde för den, som äger vana i mjölk- handtering.
Goda rekommendationer fordras.
Svar jämte uppgift om löne- vilkor sändes under adress » Landtfru », Wexiö p. r.
|2tl8] Informatorsplats på landet af teol. fil.
kand. L.
A.
Sun- delöf, TJpsala.
[2094] E r i k S c h w e d e r &amp; C:o, T1662] som genomgått lärarinnekursen vid k. blindinstitutet, önskar sig plats i fa- milj för att undervisa ett blindt barn i läsning af vanliga skolämnen, skrif- ning och handarbete.
Svar till » Blind- lärarinna », Tomteboda, p. r.
[2078] l ä M i i M a t t i i i med undervisningsskyldighet hufvud- sakligen i modersmålet och tyska språ- ket är ledig vid Skellefteå elementar- läroverk för flickor.
Ärslön 1,000 kro- nor.
Ansökningshandlingar och betyg skola vara inlemnade före den 15 juli till styrelsens ordförande theologie dok- torn S. Brandeli i Skellefteå.
T1963] Styrelsen.
I aktadt hus önskar en ung, musi- kaliskt bildad flicka, van vid och road af hushållsbestyr, antingen på egen hand sköta hushåll eller ock gå frun tillhanda.
Kinga löneanspråk.
Närmare uppl.
genom fru S.
L.
Tägt- ström, adress Örebro.
(G.
18742) E bättre flicka, hvilken deltagit uti landthushåll i hemmet redan i sin barndom samt genomgått hushållsskola och innehaft plats, söker sig nu anställning, antingen att förestå ett mindre hushåll eller att gå frun tillhanda; finnas barn, är hon van sköta sådana o. villig biträda därmed.
Vackra betyg finnas att förete.
Små lönepret.
Svar afvaktas af » S.
T.
26 år », Molkom.
e s t b e r g s n [2109] n anspråkslös flicka af god familj, I med vana att underv.
minderåriga barn, har tagit småskolelärarinneexa- men, kunnig i språk, musik, handarb.
o. klädsömnad, önsk.
pl.
i fam. Svar till » Maria », Bergkvara.
[2133] E L ä r a r i n n a, enkel, anspråkslös, med godt lynne, villig att undervisa 2 ä 3 barn i van- liga skolämnen, språk, musik och hand- arbeten samt gå frun tillhanda, kan i augusti erhålla anställning.
Betyg, rekommendationer och löneanspråk till » Lärarinneplats », Kopparberg.
[2114] E n anspråkslös flicka med godt lynne, något kunnig och villig att deltaga i alla inom ett mindre landtbushåll förefallande göromål, finner genast mot fritt vivre plats å egendom i naturskön trakt, nära stad i Bohuslän.
Minder- åriga barn finnas ej.
Svar åtföljdt af rekommendation torde sändas till » Landtligt hem », Engebackens post- station.
" [2189] på en större egendom i Småland fin- nes plats ledig till hösten för en skicklig, ordentlig och sparsam hus- hållerska med godt lynne.
Svar, hälst med fotografi, torde insändas till » A.
A. », p. r. Karda Prisfrågorna (G.
19125) [2131] XXI — XXIV.
Täflingens utgång.
Inom den utsatta tiden ingingo 15 svar, af hvilka 5 å frågan X X I I, 3 å frågan X X I I I och 7 å frågan X X I V.
Priset i täflingen har tilldelats signaturen Stenia för hennes, med anledning .af den förstnämnda frågan insända, rik- haltiga och ypperliga förteckning på vildt växande örter, som un- der sommaren i olika praktiska ändamål löna sig att insamlas.
PLATSSÖKANDE.
p l a t s i familj önskar till hösten en * undervisningsvan lärarinna, mäktig främmande språks konversation.
Ut- märkta betyg.
Svar till » Gurli », Iduns byrå.
[2125] E n enkel, anspråkslös flicka önsk.
som biträde plats i ett godt hem eller som hushållerska hos en akt.
ungherre.
Goda betyg o. rek.
Svar till » Änna ».
Falköping p. r.
[2128] T^n ung, bättre, anspråkslös, musika- ~ lisk flicka från landet önskar sig plats i bildad familj för deltagande i alla inom hus förefallande göromål samt handledande af minderåriga i vanliga skolämnen, äfvensom mera försigkomna i musik.
Benäget svar emotses under adress » Wilma 2 0 », Iduns byrå.
[2127] A f sitt kall varmt intress.
lärarinna underv.
i alla skolämn., språk, mu- sik o.
handarb., önsk.
pl.
Godhetsf.
svar till » Intresserad o. plikttrogen », Iduns byrå.
[2136] DIVERSE.
Doktor Carl piensburg 3 3 Drottninggatan 3 3.
Hvardagar / 3 — ' / * 4.
Helgdagar 10 — 11.
Behandlar företrädesvis Barnsjuk- domar.
[1343]!
e D:r ERNST SALÉN.
Ö g o n l ä k a r e.
E n ung flicka, som med goda betyg genomgått folkskolelärarinnesemin., önskar till hösten plats i elementar- eller annan flickskola.
Sök., som äfven underv.
i musik, önsk., i brist på dyl. plats, anställning i familj.
Svar torde snarast sändas till » Maria », Öijeby, Piteå.
[2117] E tt ungt fruntimmer af god familj önsk.
i sommar plats i bild.
familj, boende på landet, för att mot fritt vivre underv.
i teckning, målning, lä- derplastik och träslöjd.
D e bästa kun- skapsbetyg och referenser finnas.
Svar till » Teekningslärarinna », adr.
S. Gu- mselii annonsbyrå, Stockholm.
(Gr. 3906) [2119] L ä r a r i n n a, språkkunnig o. under- visningsvan, önskar plats i godt hem.
Svar till » Enkel och tacksam », Iduns byrå, Stockholm.
[2115] 2 Stora Vattugatan Träffas kl. i ' 2.
Tandläkare J o h n W e s s l e r Götgatan 1 4.
[1737] Panorama international, Hamngatan 18 B, 1 tr. upp.
(bredvid Svea-Salen) Från och med den 6 till och med den 12 juli: Lsta serien.
Rom med omgifningar.
Entré 3 0 öre, barn 2 0 öre.
Abonnementskort, gällande för 8 be- sök, kr.
1: 75, barn 1: 20.
Öppet alla dagar från kl. 10 — 10.
Hvarje söndag nytt program.
[1357] (Forts, å nästa sida.)
«T W [2107] o ö f v e r t r ä f f l i g a T v ä t t p u l v e r ö r i l i.
ö p i n s å 20 öre pr paket hos alla speceri- handlare.
[1972]
IDUN 1890 Skriftens ter innehåll kommer att ef- hand tillgodogöras i våra spal- ter.
Början mer.
Bertas förtjänar göres i nästa svar å frågan mention en num- P Prisfrågor (Af till vår vanliga och första tre, hvilka följd med vi i v i t i l l det hvarje numrera romerska i månad särskild siffror.
För utbetalas för ett pris af förbehållande hvarje tio vi oss Pr flaska.
Dinner Sherry, ett godt bords- vin Kr.
» » » » pr| » Golden Sherry, ett fylligt, smakligt vin » Fine London Sherry, halftorrt » » T&gt; ii torrt .. _ » Manzanilla, ett torrt vin med behaglig arom och smak » Olorozo, ljust golden, fylligt med utmärkt arom och » gång kronor, att på öfligt s ä t t f å efter g o d t f i n n a n d e b e g a g n a oss ser.
af äfven På ej b e l ö n a d e s k r i f v e l - konvolutet sättes.
T L O C K U H O C L M K &amp; C: o.
\ Amoroso, halftorrt, ett gam- malt och utmärkt vin Kr.
2.40 \ [Amontillado, torrt, very fine old superior » 2.50, | F / no secco Sherry, ett mycket torrt, gammalt och utsökt vin med charmant arom ... » 2.90, J East India Sherry, ljust gol- den, fylligt, mycket gam- malt och oöfverträffligt till sitt pris _ » 3.20 i j Old Brown Sherry, mörk gol- den, mycket gammalt och fylligt » 3.50 (Slierry.
det bästa oeh mest uttömmande svaret å n å g o n a f d e s s a tre f r å - gor, hvilket insändes inom 3 veckor efter det resp. numrets da- tum, F Prisen äro beräknade emot kontant betalning med fria buteljer.
Vid beställningar från landsorten torde likvid medsändas emedan efter- kraf å vin icke är tillåtet.
Vin leverera vi fraktfritt och em- ballagefritt vid alla järnvägsstationer och hamnar i Sverige, då beställnin- gen uppgår till minst 50 kronors värde.
Eedaktionen utvälja numret Y Prislista å Vin.
a f d e l n i n g för » F r å - svar », C honorable.
i n s ä n d a f r å g o r, a f s e d d a att i n f ö r a s gor R S XXV — XXVII.
samtliga E XXIII Redaktionen.
å 333 Portvin.
1.00 0.55 j Good special Port Rich tull-flavoured Port 1.25) Superior Fruity London Port 1.40) Very Superior Old London Port 1.50 i » 1.80j Fine Sherry Muscatel Fine Old Sherry Muscatel.
.
.
v Very Old Superior Sherry 2.25 Muscatel » 1.00 1.50 2.00 2.50 Rödvin.
Bordeaux-Vin, ett helsosamt och be- hagligt lätt vin, alldeles fritt från de ofta förekommande tillsatserna af starka spanska eller andra viner.
Pr J-but.
1.10, |-but.
0.60, |-bnt.
0.35 Vöslauer (Schlumberger) Kr.
1.75 Vöslauer, Goldeck » » 2.75 V i äro enda försäljare i östra och norra Sverige för den renommerade firman K. Schlumberger i Wien.
Detta rödvin kan stå uppslaget några dagar, utan att förlora sin arom.
Chåteau d ' Estournel 1886, importerad i buteljer Kr.
2.90 Figeac S:t Emilion 1877 » 3.75 m. fl.
sorter.
V i n f r å n Sa m o s.
Detta vin är ren drufva, behagligt med en svag muscatsmak.
Det rekom- 1.25 menderas af läkare såsom synnerligen 1.75 | helsosamt, och är, utspädt med vatten, en särdeles angenäm d r y c k.
.
.
Kr.
1.25 2.00JJ [1551].
1 ordet: Täflingsskrift.)
XXV.
Kan fiske anses som en lämp- lig sommarförslröelse för barn, och huru bör det då bedrifvas för att te sig så litet grymt som möjligt?
Bullerbasii mamma.
H u s m F r å g o r.
d r a r!
på flaskor för ut- spädning.
H A N D S K - A F F Ä R E R.
För handskarnes hållbarhet ansvaras.
Glacé-, kul.
4 knapp., breda silkes- sömmar ... ._ kr.
1: 50 D:o d:o 5 snörknäppen d:o kr.
2 å 2: 50 D:o d:0 6 knapps Mousquetaires » 2 ä 2: 50 samt alla slag, såväl eleganta som enklare, Glacé- och Gants de Suédes från 2 tin 20 knappar.
Rekvisitioner från landsorten mot efterkraf.
BUTIKEK: 45 Vesterlånggatan 45, Telef.
7 24.
5 Sturegatan 5, Telef.
7 22.
[1717] 24 Södermalmstorg 24.
S e n a p, blandad efter engelsk och fransysk smak, flere sorter.
Biffstekssås.
S o j a, Malda kryddor (garanteras oblan- dade) på bleckdosor med genomborradt lock.
B o r d s a l t i paket om 425 gram (= 1 skalp.)
flere gånger prisbelönade och fullt jäm- förliga med de bästa utländska fabrikat.
Tillhandahållas hos Hrr specerihand- lare.
ri339] N:r 6 1 9.
Huru skall man säkrast fördrifva stora svartmyror, som intränga i boningshus?
Svar motses tacksamt af Lisa.
N:r 6 2 0.
Till hvem skall man vända sig för att bli antagen som telefonist, och hvad erfordras härför?
Svar emotses tacksamt af en blekingsflieka.
N:r 6 2 1.
Vet någon af Iduus tjänstaktiga läsarinnor något sätt att färga ljusa (ljusgula och hvita) handskar mörka?
Alce.
.
N:r 622.
» Finnes något sätt att för längre tid konservera press- äfvensom skärgurkor?
Inge.
N:r 623.
Skulle någon godhetsfullt vilja upplysa mig om hvar man skulle knnna få köpa lutsten eller s. k. kaustik-soda för be- redning af såpa.
S.
TI.
N:r 6 2 4.
Hur skall man få orden tillM:me de Rotschilds » Si vous n ' avez rion åmedire »?
Tacksam för svar är Ebba.
N:r 625.
Vill någon af Iduns läsare lemna upplysning om hur man på bästa sätt skall tillverka aseptin.
M.
S.
N:r 626.
Hvad menar Praktikus med smör- salt?
(jfr.
Iduns II årgång pag.
242.)
Stenia.
N:r 6 2 7.
Hvad omfattar en kurs i Nääs slöjdseminarium?
Hvad äro fordringarna för inträde?
Hur lång tid behöfves därtill och hvad äro kostnaderna för densamma?
Upp- lysningar motses tacksamt af!
!
H u s m ö d r a r!
!
Hafven I ej försökt » Pamelo- pulver » ännu, så gören det genast.
Af endast Pamelo och vatten ko- ken I den läckraste kräm; hvarken saft, socker eller potatismjöl be- höfves!
Säljes i paket a 50 öre.
Kraga i närmaste handel, om det finnes där till salu, i annat fall kunnen I rekvirera direkt från fabrikanten A Winther, Karlstad.
?r25t il I Inte Slutförsäljning I 11 af a Sommarkappor och Tyger J fortfar denna månad till ytterst låga pris hos i I D. Forssells 10 1 [2138] P S ö n e r &amp; G:o Drottninggatan [2141] i a n o m a g a n 10 s i n ^ /.
F l y g l a r, P i a n i n o s, T a f f l a r och Orglar från la och utländska utmärkta Fabriker till de billigaste priser.
För instrumentens bestånd ansvaras.
Äldre Pianos tagas i utbyte.
OBS.
Ständigt lager af F l y g l a r från Bhithnei och P i a n i n o s från G. Schwechtens berömda fabriker.
» Slöjdvän » och » M — a ».
N:r 6 2 8.
Huru böra mögelfläckar lämpli- gast borttagas ur servetter och handdukar?
Svaret torde benäget ställas till » Ung fru. » M:r 629.
Hvad är afgiften vid Torshags hushållsskola samt hvad får man där lära?
Svar emotses med tacksamhet af E — y.
N:r 630.
Frågas om någon af Iduns ärade läsarinnor ville upplysa undertecknad om nå- got billigt och bekvämt sätt att göra vatten (med tillsats pr gång) till en god läskedryck?
Signor Bomo.
N:r 6 3 1.
Bedes om ett godt råd beträf- fande bästa sättet att i hemmet bereda såpa och (såptvål) tvätt-tvål.
Prenumerant och Oerfaren husmor.
N:r 632.
Frågas om någon af Iduns läsarin- nor kan gifra ett godt råd, huru man skall fördelaktigast realisera en samling skönlite- ratur.
Svar till M.
A.
N:r 6 3 3.
Frågas huru skall en fattig flicka billigast kunna genomgå en kurs hos Hand- arbetets Vänner, och hvad kan en sådan kurs gå till billigast?
Linnea.
köpas billigast i C a r l M a l m b e r g s välrenommerade Ä t t i k a XXVI.
Oif en verkligt praktisk be- skrifning, huru jag själf skall kunna förfärdiga ett par starka och välsittande tofflor med sulor och allt utan någon skomakares mell ankomst.
Någon bro- derad grannlåt frågar jag ej efter.
Händig.
XXVII.
Hur bör med tillgodose- ende af herrarnes smak ett » godt smör- gåsbord » vara anrättadt oeh serveradt för att motsvara på en gång de högsta kulinariska och rimliga ekonomiska for- dringar.
Husmor.
ö Försöken Th. Wiriborg &amp; Cds i Stockholm tillverknngar af Concentrerad Xufvudkontoz: Mynttornet l T13661 (JUST.
PETTERSSON &amp; Komp., 38 Regeringsgatan är det farligt att erhålla myggbett, men att det är ganska plågsamt, får nog enhvar erfara denna årstid.
Ett ut- märkt medel, som borttager kläda efter mygg- och flugbett samt sting af an- dra insekter, erbjudes härmed.
Insänd endast 65 öre, så erhålles en ask som prof franko.
Vid partiköp erhålles ra- batt.
John Fröberg, [2134] Finspong.
I alla boklådor till salu: K ö k s k a l e n d e r, oumbärlig hjälp- reda för hushållet, innehållande 177 matrecept för såväl det borgerliga som stora köket.
1 kr.
[2137] 38.
Flyglar, Tafflar och Pianinos från J.
G.
M a l m s j ö.
[1367] G U S T A F E n flicka, hemma i bokföring, som disponerar 1,000 kronor, kan ge- nast få ingå kompani i en Bok- och Pappershandel.
Svar till » Säker fram- tid », Iduns byrå.
[2113] Pl.
hos » M.
S. », Nyköping, tillsatt.
[2116] 2 flickor i konfirmationsåldern kunna erh.
inackordering i godt hem och tillsamman med egen dotter erh.
konfirm.-undervisn.
samt underv.
i vanl.
skolämn., språk o. musik.
Närmare meddelar V. Frcndin, Malmköping.
[2069] » K A P P H O L M B L O M - F A B R I K 3 8 Vesterlånggatan 3 8 Nedra botten, I o. 2 tr. upp.
[13521
31!
O O S S o co O?
R Serveras å de flesta restauranter °a, 8 e a c O &gt; a ^ oc I ' O &lt;w, — I °° £ os £ ' e J 33 I - 3 .3 HD I a « FL s 03 O ' 03 Q) J-J O K) A ra Ålder sista födelse- dag.
« oo.
2 J-, O SJ 8 — o Återbetalning af halfva ka- pitalet v i d döden.
.
r H t * § a :0 * r hr, ig SD 1 i ^ - hn ".
2 t-.
" ä Oj Ålder sista födelse- &gt;o &gt;g io oo 5 » a S3 ^IMm.
telefon 55 3 ' A * C Q fl H TFL ^o n o 3J T: 0&gt; IO CD r-Q S » £ 5 —.
O — * &lt;D € in " •S •&gt; .3 ••; J3 3 *?
!
O S 13 a a (T CO E » cS fl FCJ M FLECÄ £ sa a Si ^5 c3 3 rg tx; - •Sa = " ™ E c fl fl 1 » O .fl J4 fl £ ^ .O Ä OS TCO.
O 0 M * 3 «- ^ SS a « a 1 5 J • • .=«.
= S C - O å a 2 13: I O 00 .fl fl C-,C 0. j^ C T - cS g ^ - S '!
B&gt; 03 •3 S " fl 2 5 c 03 e 2 3 = „ - a 5 S fl g .O O O M &gt; i » ' ö: g rf S S?
O ooS OJ OJ ca tu a - K} fe I I M cö ^ g » I S fe Q ^•^RC ©.5fl sJ g is 5 m ^ S a o « - 7 c [&gt; =ö o ti O Ö ti .. JTFI^ c o » CD - I-S OJ TJ TN • * - 33 _ O m £H I G e tVs N 1) ^ &lt;D S a " &gt;§ s -.
rf g fe fi • K S!
BJ) » a H rt 2 fl - 5 ' ö S43 fl o ta JA a K - 3 I-L £ O 3 OJ) O O BL CY 613 (a q, T3 É 5 I S.
.CD CO iå j2 a o ^ &gt; fl • s a H HO ^ O O ti rt 5 fe O .O M - R-J ^z " 2 ° =.
s " - o!
IS-S 8 Jii CN &gt;: ti rf *; F: D !&gt;I T, = I g s a, i «.
«•&gt; r-« » 3 6 i M 3 P 3 1 » 1 ^ I * 6 cg S .fl - c " _ " F.!?
i O:.
H S - is S g • • CW •, oj - a S ^ 6 J J ^ ' CL «3 tä - S, co " fl 10?
Oc3 fe gf^ CO M — CO A I fl CJ ro cfl JCO ^ S 3 ^ j£ ti &gt; fl fl P c^ t » g a fe ^ .5 ä 5 » * § S • c 3 SO fi^ ra p ^ c I fl TU:rt ti _ S fl « " " - 1 rt fe g RA rt - fl 3 rt fl * (- fl ' OS.
ti M i TU * i " " fl - S " S fe fl h fl 0 1 0 0 rt t 1 al t u f f e s &lt;Y * S i.
A!
g c \ to o m - 3 .03 CFL * R I ICL-Ö^CC.
, T- to g.
Sä fe- rtCqtiS S - ' C BM, FX CO « a ».
0 ^ S _ * UI G Ö O " t 5 " Ö •- — M * &gt;.
2 Ä » - i i bo.S &lt;a&gt; » I S « ta .0 " § S * * 9 - 2 2 O g g a j M gi ä .1 i 1 ^ 1 « a o o H (0 0 ^ ä m - P 5 » S j 0 X C3 C I C ^ ^ ^ G O O „, S HETA ^ r° ^3 fl " ti 3 o •S a s « 5 M o II ÄBI 3 O N a " 3 » a 3 1 1 .i 1 1.0 h &lt; a: co u.
&lt; O O H O u.
I TU N '!
™ CÄ O, Q, T- (B .2- QfS — .S m o a " ' " 1 a CU i£ 4^ w o .g rf ti bfl fl-5 S C / 5 g ?a &gt; CD &lt;B O _. Q - O S o g S CD 0 ft fc * ^ ^ I?
Ä R — (I CO O sill FLCS ^ pn h f - a ^ 3 3 ^4 3 3 J t .•a O J fl g wjr3 - 1 O a: • os 2 ^ 03 o4i &gt; Ph J RIT » a 1 a a ^ « 5 g 3g « iid - „ fl " ^ " SS tif- H « 95 3 a ^ fl I • a Si S S-9 O OS CO OJ) CO 1C?
Sc,c&lt; 3 EN ^5 I «I " .g=3 SI, • Q DC £ fl a b ' ° &lt; OJ O &lt; m s S PH 1-5 » i O — i m r3 ' O ^ T J fl o - C o i S I O ' •S JJJ I » g .g o.
S a * Ö CO CO RG ti b S t » .5 12 tT-o o oj » a C M rjfj ' a g B J CD TO CO ^ fl &gt; 1 ICO ^ q ' O CD OJ n " £ M ;oS M A os ' •: O &gt;B OJ S S &gt;.
_ - S,!
D - S 9 0 WiMB a&gt;§ T o o o o ^ CD: S a in.
J t.
2: O3 ™ 3 ä « &gt;.
T3 m § DOS M ä S ål " .fa .9 &gt; T » 3 ti ta u o » 13 - S oo - M DG O IG O R — H Ä.
I F S | 1 1 J O S :0 _ CG L — j I; © fe oS I-, H to " K o o o H M O • » (JO I os o ' Ph-C i CO o (A J g o O 1 V 3 t 5 &lt;^ HÖ).
c B I-a o 2 f - jä g; \ i 60 ju &lt;u • o 3 co i o P.
[2120] t- ' • O « .fe!
32 " ro.
j-n fe~ g 2 .5 .S g O I En gros lager hos Alb.
Hylin, E O OJ Vinhai |-Si | u s a to o a S ^ oj 05 Hrr to " •FH | J, H » 3 °8 ti to C O; 43 o o Q CÄ g s - 5 o S * S PH 2 ° 0 3 &gt; fc, ° So-g og ai 55 &gt; oj I L C3 P « co W " T?
- RRT?
O - a- S.
- |H « g 2 O O 6 0 CO •03 rt W o CD S OJ ti W - r S R rt ^ M fl p » fl 1 m ta S 2-3 S s a ' - g ^ 3 ^ fl fe fi fi BJ H H H Q TO W: rt TRT bp S) ti ra rt fe E Sti pq: &lt; - ORT,: •SJ A CD 0 C^^ ' ' O ' 11 1 ifc 7 60 H - a sa • ScO i S!
s - S a ä g s ' i H — ofl fl R^ p — i SH ä - O 6 0.
- al ra ti B bi C fe K ^ S Ä A 1 6 0 ^!
&gt; 3 X X 1 — fe I RTL ' — CY rt.
«.s| a 1 so IJ-S; 4 7=5 rt S CL P o 1 • • s • s S o s g!
- 03 qq £ ig I.
3 ^ fel cs. "
fl a-g .2^ — 3 3 " ^3?
s$ le „ 33 -, I i l &gt;.
60 3 43 fl I - -- fl rt c ~ ° i IO rt - ti 2, 1 S = - n IS iS _?
i.
t I.
S o l I § I • » fl 1 B I 1^ ^ rt ti I 3 w i: 1 l o s 1
DUN 1890 33 * ombesörjer genom fullt kompetenta personer uppköp i alla möjliga branscher G R A T I S åt Iduns abonnenter o c h för uppdrag åt andra m o t en obetydlig ersättning.
saker skickas m o t efterkraf o c h fS, när varans art sådant (d o c k genast) m o t fraktkostnaden.
roedgifver, Alla returneras D u b b e l t porto torde medsändas.
[1349] Svart helsiden Merveilleux från 1: C8 pr meter Svart helsiden Merveilleux l:ma från 3 kr.
pr Svart helsiden Faille från 2: 1 0 pr meter = 1: 25 Svart helsiden Victoria Garantie fr. 6 kr.
pr meter Hvit halfsiden Atlas till brudklädn.
fr. 1:68 prmtr = Hv.
o. creme helsiden Duchesse till brudkl.fr.
6kr.
prm.
= 3: Hv.
o. creme helsiden Merveilleux till hrudkl.fr.
2:50 pr m. v ^ V " ^ °- creme helylle Cachemire, dubbel b r.
, f r.
l: 6 8 p r m.
= l k r.
^ / Kulört helsiden Merveilleux i alla färger fr. 2:50 pr m.
= 1:50 pr Ännu finnas några fä p e r m a r kvar till I d u n 1 8 8 9, dels i rödt och guld, dels i blått och guld.
Priset är endast 1 kr.
2 5 öre, som torde insändas i förskott Rekvisitioner från landsorten gående expedieras pr m o t efterkraf.
C L o m CD [1371] medels poslanvisning eller i sparmärken (ej frimärken!)
För porto tillkomma 30 öre.
Iduns [1359] M Expedition.
S A M U E L S B E R G S (f. d. AugustaTolls) H U S H Å L L S S K O L A vackert belägen invid Motala, börjar ny kurs den 1 augusti.
Undervisning meddelas i alla inom ett hem förekommande göromål, väfnad och alla slags handarbeten.
Eeferenser finnas inlagda hos Fredrika Bremer-Förbundet i Stock- holm och Malmö.
Prospekt sändes på begäran.
Samnelsberg, Motala i maj 1890.
[2016] • M. Möller.
U. Holmberg.
Maltextrakt c d R ekvirera gralisprofver å Papper och Kuvert fr. H J A L M A B P E T E R S - SON &amp; C:i, Pappersaffär i parti och minut, Karlstad.
(Q, 17472) [2006] J O BILLIGAST För en 1,000 st. 2,000 pai 1,700 St. » i,4SO 2,000 P 1,600 p r i s b e l o n t: p a r i s, löndon,målmö, antwerpen K i n e s i s k a och I n d i s k a och packadt i bleckdosor och stanniol, säljes genom Hrr specerihandlare.
(Nord.
A.-B., Göfeb.
3632x7) S O L I D A M Stora Bättre B L R.
ca - co m o t a f Billigt E pris.
b e t a l n i n g.
MALMSKILNADSGATAN 7 E lager.
o. enJclare.
Ä f v e n Ö [2071] e ' •= £ s " * = 4 G 7 O X T O R G S G A T A N A. Lagerberg Egen tillverkning:.
Por hållbarhet ansvaras.
H ' il 600 preparater däraf, tillverkade å undertecknads därför särskildt inrättade laboratorium.
OBS.
Detta Maltextrakt är af en mängd svenska läkare med syn- nerligt förtroende användt och af dem väl vitsordadt.
OBS.
Hr Kemie Professorn Aug.
Almén i Upsala säger i sin analys: Det är ett verkligt Maltextrakt, fritt från främmande till- satser och skadliga ämnen, bestående hufvudsakligen af maltos och dextrin samt peptone och för öfrigt mer än van- ligt koncentreradt, hvilket bidrager till dess oföränderlighet vid " förvaring.
• OBS.
I medicinska tidskriften » Journal d ' Hygiene » (Paris) yttras om roaltextrakter, att bland dem intager onekligen 0.
L. Björk- boms i Göteborg främsta rummet.
OBS.
V i d utställningen i London yttrade prisdomarne, att detta maltextrakt var det renaste preparat af detta slag, som de någonsin undersökt.
OBS.
Bland de i Malmö utstalda svenska och danska maltextrakt var detta det enda som tillerkändes första priset.
OBS.
Finnes å de flesta apotek i riket.
A platser, där så icke är förhållandet, antagas kommissionärer.
OBS.
Beskrifningar jämte prisuppgift öfversändas portofritt på begäran Göteborg.
Oscar L.
Björkbom s [2033] F A B R I K S E X FÖR F E M T O N!
Till det otroligt billiga priset 2,50 säljer jag, när minst | dussin tages, en ny sorts hemstickade extra prima Trikotkläder för 3 — 7 års gossar.
Som antagligen ett mycket stort antal be- ställningar kommer att ingå, förbehål- ler jag mig 14 dagars leveranstid.
A. Williamson, Vesterlångg.
57, I tr. [1936] Y A F Ä L L S T P L S!
A G.
[1907] (Nord.
A.-B., Göt.
3241x3) ALLA, Celuloidkragar som kostat 0,6011110,25 Damstrumpor » » Barnkoftor hemstickade j&gt; helylle-Tricot kläder 3 — 9 är » ext.
i:a Dam- koftor, hemst.
&gt; ext.
i:a Mansrockar hemstickade » Germania d:o » 4,50 &gt; » 7i — » 3,75 9,50 &gt; CD 2) 50 ° c ö \ » 5, — CD » 10, — hemstickade » &gt; Extra i:a dam- vastar, hemst.
&gt; » 600 par halfylle Diagonalbyxor 5,5° 6, — 3.75 4,50 » 2,50 1,200 - &gt; 2,75 400 helylle-Chewiotbyxor, Norrk.
4,5o i,000 m. korderoj dubb.
br.
helylle » » i — 4,20 8,000 fin-nnt klädningst.
» 0,80 i 0,63 2,000 halfylle diagonal (det starkaste byxtyg som finnes) i endast moderna mönster o,95 2,000 st. Stanleys-Skjortor (dessa aro de finaste och mest praktiska sommaren 1890 kommer att bjuda på i skjortväg) 2, — 200 dussin näsdukar » 1,50 400 par Kronkorderoj-byxor » 2,75 900 meter Kronkorderoj &gt; 0,90 1,800 st. hemstickade Tricotkläder 3 — 6 1,100 1,400 2,000 600 år (ny sort) 2,50 » Imit.
Jäger-Tröjor till 1,10, 1,25 1,50 par » Jäger-Kalsonger » 1, io, 1,25 1,50 st Extra i:a hemväfda Förklädstyg 0,50 dus.
1; a hellinne Tcservetter med röd bård och frans » Hemväfdaext.
i:a fållade Borås- Näsdukar coul 2,25 1,700 st. Extra fina hemstickade Flick- Klädningar 3 — 6 år 3,50 200 c d CD C O o c d 2,50 CD Profver endast dä 20 öre bifogas.
S v e n s k a R e s e f f e k t e r, starkt ocb välgjordt arbete, säljas billigast i A. VILLIAMSSON, STOCKHOLM.
Vesterlånggatan 57, 1 tr. upp.
[2018] Skandinaviska Eeseffektfabriken, G. CARLSSON, 30 Malmskilnadsgatan 30, Allm.
Telefonbolagets hus.
U t A l l m.
Telefon 49 36.
[2074] På W i l h e l m B i l l e s förlag: e v, som äfven kan begagnas som Fåtölj, Chäslong och Säng, och som erhål- les fraktfritt mot 10 kr.
järnvägsefter- kraf från Hjalmar Peterson &amp; C:nis Bokhandel, Karlstad.
Till förekom- mande af förvexlingar är vår Nya Fällstol alltid stämplad på de båda kortstyckena, som uppbära armstöden, med vår firma Hjalmar Peterson &amp; C:ni, Karlstad.
[2023] fini A F ALLA Priskuranter öfversändas portofritt på begäran.
O s c a r Ii.
B j ö r k b o m.
Göteborg.
STOCKHOLM.
Oumbärlig möbel i hvarje hem, speci- elt under sommarmånaderna, är Hjalmar Peterson &amp; C:nis N F Ö R F Ö R B A N D S A R T I K L A R AF ny konkursmassas räkning rea iseras: H U R U M Ä N N E N IRIA.
Den ödesdigra frågan med dess svar |, af A g n e s S t e v e n s.
| Pris 2: 2 5.
[1736] jij Frimärksamlare!
Svenska frimär- ken, blandade, uppköpas (50 öre pr 1000) af Axel Svinhnfvud, [2126] Långrör, Söderhamn.
STÄRKELSE, svenskt fabri- kat, gifver lin- net, utan att för- störa det, en bländande hvit färg.
Till salu hos alla speceri- handlande i ri- ket.
[1487] 3 &amp; - V Of •: cd
IDUN 336 18Ö0 I Barnäng-ens Försäljning-smag-asin, Vesterlångg-atan 47, S t o c k h o l m, S samt hos hvarje välförsedd detalj- handlare finnes urval af: WQ e+ 5 A 20 Guld- och Silfvermedaljer &lt; « den bästa i handeln förekommande tvålsort, be- redd af allra finaste olja, oumbärlig i hvarje fa- milj, i synnerhet där barn iinnas, enär Barnan- gens Aseptintvål ined fördelarne hos en god tvål förenar vår Balsamiska Amykos-Aseptins fram- stående egenskaper.
» = 3 OBS.
Barnängens Asepiintväl har genom sina absolut rena ingredienser vunnit Herrar Läkares odelade bifall.
Barnängens Vinaigre de Toilette, som fullkomligt kan mäta sig.
med den berömda frän Société Hygiénique i Paris; Barnängens Amykos Tandtinktur, det bästa i handeln förekommande tandmedelj Barnängens Tandpulver, sammansatt endast af för tänderna välgörande ingredienser ocb.
därför erkändt såsom det förnämsta inom sin bransch; Barnängens Hårkonservator, absolut harläkande och mjällbefriande.
Barnängens Sko- politur, oumbärligt blankningsmedel for damernas skodon.
[1669j s r, ~~~~ O O J B = 3 © C /) N I L S S O N G Fabriksmärke.
S i U R P S u c h a r d ' s.
C h o c o l a d.
Erkändt utmärkt kvalité.
Samtliga SucharcTs Chocolader äro garanterade ren Cacao och socker utan tillsats.
SucharcVs Praliner, Gianduja, Noisettes, Nougatines och andra dessertchocolader rekommenderas.
Ärade konsumenter meddelas, att fordna paket, Pure Paté, osockrad chokolad med blå etikett, numera säljas i kiloförpackning med rödrutigt omslag, bärande fabriksmärket.
Detalj- priset pr | - och J-kilokaka är 50 öre och 1 kr.
Kvaiiteten har ej under- gått någon förändring.
[1342] ASBPTINTVÅL, xn Pf |?
H Barnängens äkta balsamiska pH O o C B a r n ä n g e n s T o a l e t t - T v å l a r, såsom Savon Royal, Savon de Bouquet, Savon Opo- ponax, Savon de Noblesse de Russie m. fl.
Syn- nerligen rekommenderas fur sin godhet, dryghet och billiglwt: Savon Opoponax i stänger.
Vidare 9 3 U C H A R D.
D A H L B E C K Lager af 2 P &gt; P STOCKHOLM 9 © — — P&lt; ^ 8&gt; « p?
3 3 R E G E R I N G S G A T A N 3 3 - S N Y PATENTERAD KONSTRUKTION.
Lönande o. lämplig verksamhet?
© L C D A R a O N T E N S K ä r n t v å l O l e i n t v å l P * M till ylletvätt, o c h till linnetvätt användes lämpligast K T e u t r a l a O S sålunda: 1 i » | kg.
tvål kokas i 2 liter vatten; när tvålen är upplöst, tillsättas un- der omröring 20 ä 25 liter ljumt vatten; i denna utspädda lösning ned ' doppas plaggen, hvarefter de på vanligt sätt genom gnidning rengöras.
: Finnes bos de flesta specerihandlare samt i mina butiker: [2129] ^ C D tf:r 1 9 ta Stora N y g a t a n N.r 2 9 S:t bereder en af de nya svenska i - &gt; i 1 » S 1 1 c k m Paulsgatan.
D U F N Ä S N Y A T V Ä T T I N R Ä T T N I N På 2 å 3 veckor a " en hvar lära sig tillverka hundra- t a l s o l e h i k a artiklar af Ylle eller Bomull, a s k i n e r n a. f s o m b ö f y B S.
G «1 * 2.
• t ».
I C ' D • I I rf.
=2 9 * * m " 3 ' C &gt;.
~ 5 S o o = S " g » 99 t- P to S U _ ^ a o, Si) S i £ fcD ® r * a; * - ö S °^ o » W fl § I » 3 Vi &amp; .S o g S « d !H3 a i S. k.
K l o k a allt!
f r a m f ö r g u b b e n s g i k t l i n i m e n t.
Säkraste, pålitligaste ocb billigaste medel mot gikt, reumatism, hufvud- och tandvärk, sensträck- ning, vrickning, magkramp, rygg- ocb bröstvärk samt ömkyla.
Tusentals personer hafva detta lini- ment att tacka för återvunnen helsa.
Bör ej sak- nas i något hem.
Pris 1 kr.
pr flaska.
Vid parti hög rabatt.
Minst 2 flaskor sändas och endast mot efterkraf.
Säljas hos hvarje välförsedd specerihand- lare.
Endast det äkta linimentet är försedt med vidstående varumärke.
Holst &amp; k:ni, [2039] större belopp kunna vinnas genom T E A T E R - P R E M I E - O B L I G m e t.
[1 8 9]] 4 0.
O &lt;5 — •O O i P L: &lt;6 3 eS^H ill S o _, ^ § « I » I.
SP« :o o « „ 3 l B g g B « a S i s s a: — b- rr^5 ort oN " M S|-S O.S Hamburger Bryggeriet K o n g L Hofleverantör.
m.
fl.
k ö p af A T I O N E R på V e x e l k o n t o r e t, S k e p p s b r o n 3 6, S t o c k h o l m.
Pris pr kontant 27 kronor.
Obligationerna säljas äfven på månatliga afbetalningar på följ.
vil- kor: E n Obligation erhålles mot 13 inbetalningar af kr.
2: 60 i mån.
; T v å Obligationer mot 13 inbetaln.
af kr.
5 i mån.
; Fem Obligationer mot 16 in- betaln.
af kr.
10 i mån.
Tvänne utlottningar årligen: den 1 november och den maj.
Full ständig beskrifning sändes mot 10-öres porto.
Hvarje obligation skall ovilkorligen före utlottningstidens slut utfalla med vinst från kr.
30 till kr.
40,000. till 10 kronor pr I00|2-buteljer rekommenderas.
[2046] Vexelkontoret, Skeppsbron 36, Stockholm.
Telefon: Allmänna 44 19.
Bell 8 54.
I 7 [lon] m .g© t ii S Ö Jj « 2 ge s B frB :o £ * ™ Dalagatan 4 2, Stockholm.
40,000, 25,000, 15,000, 10,000, 5,000 Kronor e B °© ra g " © &lt;s * 3 ™ t.- to - s s c.
» ' S «m ° u ö B « b £ 3 • * H3.S Helsan n 8 S a ss 1 Tvättar endast för hand i förening med lufttorkning.
Tvättkläderna hemtas och återställas gratis efter till- sägelse på Kontoret, Birger Jarls Bazar vid Norr- malmstorg.
Allm.
telefon 85 19.
[2135]!
, s DROTTNINGGATAN m O a 1 s • s a El k i s U T S T Ä L L N I N G: w et- G sig hvar och en, som köper I « * • [2124] Ni bestämmer Eder S I i i ä l i att köpa fiskred- skap, så skrif till 6 mig efter illustrerad priskurant E på dylika.
Stort sortiment.
god vara, billiga priser.
John Fröberg, Finspong.
STOCKHOLM, GERNÅOTITS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
