# ID: svediakorp-per760
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1890
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 21,513
# sentences: 1,239
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 26 (132) Amionspris: 35 öro pr petitrad (10 stafvelser).
För » Platssökande » och » Lediga plalser » 25 öre.
Utländska annonser 70 öre pr petitrad.
Tidningen kostar Redaktör och irtgifvare: endast I kr.
Tor kvartalet, med Iduns- Mode- och Nönstertidning F R I T H I O F H E L L B E R G.
I kr.
65 öre; Träffas S byrån kl. 10 — 11.
postarvodet inberäknadt.
Grefvinnan Allra Telef.
6 1 4 7 Utgrifning-stid: hvarje helgfri fredag.
Lösnummerpas: 15 öre (vid kompletteringar).
Byrå: Drottninggatan 4 8, 1 tr.
Prenumeration sker i landsorten å post- anstalterua, i Stockholm hos red., i boklådorna och tidningskontoren.
M a l v i n a D e la G a r d i e.
an må icke in- billasig, att den, ' som bär titel af » öfverhofrnästa- rinna hos hennes majestät drottningen », kan hafva sä lugna och fridfulla da- gar.
Det är sannerligen ej en syssla » blot til Lyst » — och ära, om den äf- veu medför den senare, ty en öfverhofmästarinna innehar samma rang som riksmarskalken hos ko- nungen.
Platsen medför äfven ett stort ansvar.
Näst drottningen själf är det öfverliofmästarinnan, som representerar detkvin- liga hofvet oeh angifver tonen.
I drottningens frånvaro är hon ensam om att föra spiran och bestämmer alla anordnin- gar och all ceremoniel.
På henne beror i icke ringa grad de kvinliga funktionärernas utnämnin- nar och dessutom har hon hufvudinseendet öfver sin drottnings ekonomiska hofhållning.
hvarje bref innehåller bö- ner om hjälp och under- stöd, så skulle de san- nerligen häpna.
Dessa bref kunna ibland uppgå till 50 ä 100 stycken från vidt skilda håll.
En drottning kan icke vara allvetande oeh icke heller kan hon hjälpa alla, så mycket mer som hon genom sin höga ställning icke kan känna alla yttre förhållanden.
Här måste öfverhofmästarinnan och oftast den tjänstgörande kammarfröken gripa in ocb reda ut förhållande- na, hvilka ibland kunna vara ganska kinkiga, ty här gäller ju frågan att hjälpa rätt och vara va- ken mot bedrägerier och humbug.
Det är således på mångfaldiga sätt en ansvarsfull plats en » Öf- verhofmästarinna vid K. Maj.ts hof » bekläder och säkert är, att därtill for- dras både hufvud och hjärta, praktiskt förstånd oeh den utsöktaste takt.
Den intimare beröring hon genom alla dessa om- ständigheter kommer uti till sin herrskarinna har äfven en annan viktig betydelse.
Och denna är välgörenhetens ordnande.
Om Iduns läsarinnor kun- de ha en aning om den kolossala post en furst- inna nästan dagligen mot- tager, där nästansågodt som Det är blott ett par veckor sedan vi läste i de dagliga tidningarne om, att konungen och drott- ningen gifvit en familje- middag för den afgående öfverhofmästarinnan hos drottningen, grefvinnan Anna Elisabeth Malvina ^1.
O, hur mången törnestängel Står ej naken i naturen, Som behöfde kärlek blott, Blott en solblick af ett hjärta, För att kläda sig i rosor Och hvart väsens glädje bli.
f. J^.
De la Gardie, född von Plåten.
Det var ett Ack, skänk mig hvila långt från staden afsked, som nog kändes djupt af både drott- kvaf ningen och grefvinnan, ty kronans höghet hade af gröna tufvan låt mitt hus bli täckt, här icke förmått att resa en skiljemur mellan tvänne kvinnohjärtan.
De voro ganska nära men låt en blomma dock uppå min graf visa få för mänskors släkt.
förenade, och vänskapen grundlades, redan då min fristad den nuvarande drottningen anlände till Sverige.
För att nu nämna några data vilja vi om- tala, att grefvinnan är född den 8 mars 1824, Ty skogen stads jag älskat i mitt lif dotter af generalmajoren Fredrik Christian von då döden kommer, vill jag slumra där, Plåten och hans maka Christina von Stocken- ström.
Hon ingick äktenskap med öfverste- ty rökiy stad, med äflan, kamp och kif bär.
kammarjunkaren grefve Axel Jacob De la ej ostörd hvila i sitt sköte Gardie den 24 augusti 1845, hvarefter det ny- Men djupt i enslig skog, där får jag gifta paret begaf sig på resor, under hvilka frid Frankrike och Italien besöktes.
och rena Jl ' äktar, svalkad solskensglöd, Efter återkomsten tillbringade grefvinnan med sin make en del år, ömsom i Stockholm dit hinner icke världens lumpna strid ro, när jag är död.
och under somrarne på Hamiltonhouse vid att störa grqjvens Helsingborg.
Den 4 september 1863 blef gref- vinnan utnämnd till statsfru hos drottning Lo- visa, hvilken varmt berördes af hennes blida Och när du lagt mig där, ej tårar gjut väsende, och under många år var hon den för mig, nej, blott för dem, som lemnats hjärtegoda drottningens käraste sällskap.
Men kvar, döden bröt bandet och nu följde en tid, under hvilken grefvinnan blott tidtals besökte hofvet, för dem, som ännu bida kvalens slut, till dess hon den 27 januari 1880 utnämndes då jag befrielsen ren vunnit har.
till öfverhofmästarinoa hos drottning Sofia, Ty hvem skall tälja om, hvad ondt jag hvilken ansvarsfulla plats hon beklädt till för gjort,^ kort tid sedan, då hon af helsoskäl anhöll om när jag min trånga graf så fjärran får?
sitt entledigande.
Tänk vänligt på mig, tänk ej smått och Då prins Karl så svårt insjuknade i tyfus i Konstantinopel år 1885 och hans föräldrar skyndade den långa vägen till sonens sjukbädd, medföljde grefvinnan De la Gardie för att trösta och bispringa sin drottning.
Den ho- tande sorgen förbyttes i glädje, då prinsen småningom tillfrisknade, en glädje, som lifiigt delades af sultanen, hvilken på allt sätt firade Sveriges konung och drottning.
Vid afskedet från den orientaliska hufvudstaden bekläddes grefvinnan De la Gardie med Chefakatordens första klass.
Grefvinnan har nu dragit sig tillbaka till privatlifvets lugn, till det både stolta och vackra Hamiltonhouse vid sundets strand, men tyvärr hann hon knappt anlända dit, förr än hon insjuknade och måste intaga sängen.
Det är dock att hoppas, att hennes helsa skall blifva återställd, och i den tanken meddelar Idun i dag hennes bild — bilden af en hjärte- god kvinna oeh tvänne drottningars väninna.
Adolf Hellander.
stort, men framför Låt mig få allt ej gjut ro.
en enda Så lång min lår!
vand / ung var, en ojämn strid i världens kamp jag där styrkan och rikdom rätlen på aldrig där fattigmän och hyrda får sin sida oförrätter stå led, i Herrans bänken börsmagnaten så låt mig byta kyrkogårdens stred, har hus bär — grus mot skogens mylla mjuk, när död jag är!
Indirekte.
Af A ve.
VI.
(Sisla artikeln.)
australiska skaldinnor.
Tolkade för Idun af K a r l Benzon.
I. ytGNES J^EALE: När jag är död.
^ / ^ar jag är död, i skuggad o, låt mig koda däld, där vilda dä blomster gro, där gyllne ljus från oesllig himmel och Jageisäng förljufoa må mitt bo.
blå Hemlig drifkraft.
ajoren på Ängsbacka gifte sig för an- • dra gången med en dam, som ännu W ej uppnått fyrtiotalet, och som såg ut att knappt vara tjugufem.
Somliga påstodo, att hon sminkade och målade sitt ansikte, andra försäkrade, att färgerna på kinder, ögonbryn och hår voro naturliga; alla voro ense om, att hon var en mycket älskvärd, kvick och behaglig dam, fri från all högfärd.
Majorens hus blef snart det gladaste och mest eftersökta i samhället!
Fru Ida förstod att umgås med alla klasser, och utan att hafva gjort några synbara ansträngningar för att JR.UNEBERG.
blifva tongifvande, var hon detta inom några få månader.
Majoren lefde upp på nytt, hvadan det ej så mycket förvånade folk, att han nu för första gången i sitt lif visade intresse för po- litiska frågor och hade en bestämd mening om, hvem som vid nästa valperiod borde bli valkretsens representant.
Majoren påstod sig hafva i en helt ung köpman upptäckt ett politiskt snille.
I början småskrattade man åt majorens » upptäckt », ty man såg i hans kandidat blott en mångtalande man utan djupare insikter, som därtill gift sig af kärlek » vida un- der sitt stånd », så att han hittills haft att välja emellan att gå ensam på familjebjud- ningar och fester eller att dela hustruns ban- lysning ur sällskapslifvet.
Han hade valt detta senare.
På majorens första bjudning syntes herr och fru Teilen för första gången i » societe- ten ».
Frun var en ovanligt vacker dam med ett tämligen ledigt sätt, men ögonen voro skygga och ostadiga och blicken for ofta, liksom hjälpsökande, mot festens strålande värdinna.
Denna visade också den lilla frun en påfallande uppmärksamhet.
Sällskapet icke allenast försonade sig med den vackra uppkomlingen, utan fann henne till och med vara fullt presentabel, sedan man hört, att » majorskan » berömt hennes smakfulla diäkt.
Telléu höll, till allas öfverraskning, ett tal på vacker vers och så blixtrande kvickt, att han därefter blef aftonens hjälte.
Majoren hade j u haft rätt: Teilen var ett snille och därtill en talare af rang.
Majoreu behöfde ej mera anstränga sig för att skjuta fram sin kandidat, ty sedan paret Teilen en gång fått fast mark under foten samt smak på de rönnbär, hvilka förut synts dem vara sura, emedan de suttit för högt för dem, förstodo både herr och fru att allestä- des göra sig nyttiga och behagliga, utan att inför samhällets stödjepelare oeh rangperso- ner glömma denna underdånighetsmin, som kännes så välgörande för personer, hvilka älska beskyddarerollen.
Som genom ett trolleri blef Teilen vice konsul, och nu skrattade ingen mera vid före- ställningen, att han kunde komma att blifva representant för valkretsen.
Då inga frågor, som särskildt berörde kret- sens intressen, under denna period voro på dagordningen, kräfdes ej, att Teilen aflade någon politisk trosbekännelse, något som möj- ligen kunde ha satt mannen i förlägenhet.
Som det nu var, uppnådde han, utan syn- nerlig strid, ett mål, hvarom han troligen al- drig drömt, förrän majoren upplyst honom om hans politiska snille.
Somliga människor tyckas hysa den före- ställning, att personer, hvilka egna sig åt ett eller annat vetenskapligt studium, likna spe- lande orrar däri, att de äro döfva och blinda för allt, som föregår omkring dem.
Majorens vackra fru hyste säkert en sådan föreställning om den gäst, som en gråkall februaridag blifvit vänligt erbjuden att göra
några anteckningar vid hennes eget skrifbord.
Själf gick fru Ida i nervös hast upp och ned i hela raden af våningens ram, blott nu och då stannande för att se ut genom något fön- ster.
Majoren hade farit ut.
» Fru Teilen! » anmälde kammarjungfrun.
» Jag väntar henne.
Och säg till hushål- lerskan om kaffe! » Gästen vid skrifbordet steg upp för att i ett gästrum afsluta sitt arbete.
» Nej, för all del, sitt kvar.
Det är bara lilla fru Teilen.
Edert rum är ej varmt nog.
Sitt ni bara i ro här, om ni behagar! » Hon såg tankspridd eller upprörd ut och skyndade nu hastigt emot sin nya gäst, som hon utan vidare drog med sig in i salongen bredvid sitt arbetsrum.
» Hvem var det, som satt — » » Ingen som Fina känner, » afbröt värdin- nan i en afvisande ton.
— » Jag började frukta, att Fina glömt. » » Ab, hur kunde hennes nåd bara tänka! » » Ja ja, nu är Fina blifven senatorsfru, och sådant kan slå åt hufvudet — » » Hennes nåd, den främmande! » » Nåväl, det är ju hvarken någon sjmd el- ler någon hemlighet, att Fina tjänat, och jag har inga hemligheter att af handla. » Var denna afvisande, rent af förödmju- kande ton verkligen den eljes så älskvärda » majorskans »?
» Jag tänker, » återtog hon vänligare, » att jag hållit mitt löfte att vid tillfälle hjälpa Fina.
Det är icke alla kammarjungfrur, som bli senatorsfruar, men när jag föresatt mig en sak, skall den lyckas, och här gick det ju som en dans, tack vare det där rim- mande talet.
» Hon skrattade hjärtligt.
» Han är också mycket tacksam mot hen- nes nåd. » » Ja, det är detta han nu får lof att visa, » svarade hon hastigt.
» Han måste votera emot statsanslaget till.
.
.
» » Men, hennes nåd! » » Här gälla inga man, lilla fru Teilen. » » Jag menade blott, att det skulle se be- synnerligt ut, om Teilen voterade emot något, som han ej kan känna till eller ge skäl för. » » Det har jag naturligtvis också tänkt på och satt upp mina skäl, och de skola, hop- pas jag, väga tungt i riksdagen. » » Men inte kan Teilen där tala om, att hennes nåd har oförrätter att hämnas? » Den lilla fruns röst ljöd gäll, men ändå ängslig.
» Nej, det faller väl af sig själf.
Men jag skall dock hafva det nöjet att, om än indi- rekte, måtta ett slag mot de personer, som — ja, Fina minnes nog; det skedde ju, då hon var min kammarjungfru. » Majorens hustru kom nu ut i sitt arbets- rum, där gästen, som suttit vid hennes skrif- bord, gick tämligen bullrande omkring och såg på rummets fina konstsaker.
Det var näm- ligen omöjligt att slippa ut, med mindre man ginge igenom salongen.
» V i ha väl ej stört ert arbete genom vårt prat?
Fru Teilen är här på afskedsbesök, hon reser till sin man, och hon har vänlig- heten att ombesörja en liten komission för mig. » Husfrun gaf denna ursäktande förklaring, under det hon ur skrifbordet framtog ett stort konvolut.
Hon förutsatte fortfarande, att den här gästen var både blind och döf för allt, som föregick omkring henne, eller kanske det var fru Idas hämndtankar, som gjorde henne i denna stund likgiltig för allt annat än ut- sikten till att få öfva vedergällning.
» Nu skall jag blott lemna fru Teilen den här förteckningen, så skola vi dricka kaffe. » * * * Det ifrågavarande statsanslaget blef icke beviljadt.
Debatten därom vardt mycket lif- lig i Andra kammaren, och Teilens anförande väckte stor uppmärksamhet både i afseende till form och innehåll.
Till och med mot- ståndarne förvånades öfver, att en helt grön landsortsbo kände så noga till det ifrågava- rande verkets historia och äfven till dess då- varande tillstånd samt därjämte förstått att framdraga allt, som med något sken af rätt- visa kunde anföras som skäl för ett afslag.
Teilen blef i hast en ryktbar riksdags- man.
Detta rykte var blott en liten glänsande såpbubbla, som brast vid nästa riksdag, ty då hade majorens fru ingen vedergällning att utöfva, och så fick valkretsens representant se till att på egen hand reda sig bäst han kunde.
V i d nästa valperiod föll han igenom, och majoren blef vald; men i vissa kretsar i Stockholm påstods det, att hans fru upp- satte hans märkvärdigt radikala motioner, och att hon skrifvit och i honom inpluggat hans pikanta jungfrutal.
I majorens hem i hufvudstaden församlades däremot ofta riks- dagsmän af andra politiska grupper, hvadan majoren snart fick rykte om sig att vara en mycket fin och skicklig diplomat.
M i n första lärarinna.
Ett minne af (Forts.) •plalan skall kanske invända: » var detta P M j att gå i skolan? » Men jag vill fästa uppmärksambeten på, att sådana afbrott i läsningeu blott hörde till undantagen, när vår lärarinna såg, att en lofstund skulle göra mera nytta än en ansträngd lektion.
Också kommo vi alltid friska och upplifvade till- baka till lästimmarne efter on sådan hvilo- stund.
Jag vet icke, om eleverna i de högre klas- serna bestodos med sådana uppmuntrande för- ströelser.
» D e stora », som vi kallade alla i de högre klasserna, hade många olika lärare oeh lärarinnor.
Jag, som hörde till » de små », hade den lyckan, att i de flesta ämnen un- dervisas af vår egen » Susette », det var hen- nes förnamn, och detta namn kunde ha fått oss till att göra hvilka uppoffringar som helst, tror jag.
Hon var aldrig häftig, aldrig misstänksam, aldrig otålig.
Hon hade en alldeles egen förmåga att kunna taga våra flesta fel från den humoristiska sidan, så att vi själfva kunde skratta åt dem och finna dem löjliga.
Blott i ett par fall var hon obevekligt sträng.
Hon fordrade en absolut sanning af oss alla.
Det minsta försök att vilja undskylla sig eller försöka » komma undan », afvisade hon med afgörande bestämdhet, men mot den, som upp- riktigt och genast erkände sin förseelse, var hon endast god.
En annan sak, som hon absolut förbjöd, var, att barnen hviskade sins- emellan.
Allt hemlighetsmakeri var henne på det högsta emot, och hon såg däri farliga möjligheter af alla slag.
Jag erinrar mig ännu tydligt en dag, då hon grep mig på bar gärning, därför att jag hviskade till en kamrat under timmen.
Saken var den, att det förestod mig den stora lyckan och äran, att Susette skulle följa med mig hem och äta middag hos mina föräldrar.
— V i bodde den tiden ett godt stycke utanför staden.
— A f denna högtidliga anledning serverades jord- gubbar till middagen, hvilket ansågs som en delikatess tidigt på sommaren.
Medvetandet om dessa jordgubbars tillvaro kunde jag icke bära ensam.
Jag måste utgjuta mitt hjärta för en sympatisk själ och hviskade därför denna lyckliga nyhet till min sidokamrat.
Med ens hade jag Susettes klara ögon fastade på mig: » Hvad hviskar du om? » — Jag ville icke säga det, — då skulle ju öfver- raskningen, som jag föreställt mig som en stor händelse, vara misslyckad.
Hon fordrade, att jag skulle säga det.
» Det är ingenting viktigt, » svarade jag, » men jag ber att få slippa säga det. » Jag slapp, men vid middagen, då jordgubbarne kommo in, pekade Susette på dem och såg på mig.
» Det var nog hemligheten, — icke sannt? » — Hvad hon också hade de största fordrin- gar på, var renlighet.
Jag tror aldrig det funnits en skola, där man lagt mera vikt på, att där alltid skulle vara frisk luft, och att barnen skulle hålla sig snygga.
För detta ändamål fanns det på nedre bot- ten två stora rum, väl försedda med tvätt- ställ, handdukar o. s. v., där den gamla jung- frun, som första dagen kommit mig till mö- tes i trappan, höll ordning och hjälpte bar- nen.
Efter frukosttimmen, innan handarbets- timmarne skulle börja, och vid många andra tillfällen blefvo barnen skickade dit ned för att tvätta sig innan lektionerna fortsattes.
Om någon elev framvisade ett handarbete eller en skrifbok, som icke voro rena eller ordentliga, blefvo de bortvisade med ett så- dant uttryck af motvilja hos vår lärarinna, att endast hennes min var tillräcklig för att ingifva oss alla afsmak, för hvad som icke var propert.
Någon skriftlig anmärkning fingo vi aldrig, då det icke fanns betyg i den skolan.
» Inga betyg? » skall man fråga.
» Hur skulle Jet då gå till examen? » Det behöfdes icke, ty där fanrs icke heller någon examen.
Vår lärarinna ansåg, att denna sträfvan att öfver- glänsa hvarandra i bra betyg ofta gaf an- ledning till ärelystnad och afund, och att de fördelar, som kunde uppnås vid att gifva el- ler få dessa yttre tecken på flit, icke kunde uppväga de mindre goda egenskaper som så lätt utvecklas vid sträfvandet efter utmär- kelse.
Hon ansåg allt examensväsende som hum- bug.
Hon var nämligen af den åsikten, att lärare och lärarinnor i en skola känna bar- nens förmåga förut och icke behöfva exa- men.
De utanför stående däremot, som blott genom att bevista examen göra sig ett begrepp om undervisningen, få ett fullkomligt ytligt och falskt begrepp därom, då man icke kan bedöma hvarken barn eller lärare af de flyk- tiga frågor, som en begränsad examen ger tid till, för att icke tala om den oro, den lust att visa mer, än som egentligen finnes, och andra abnorma saker, som hvarje exa- men oundvikligen för med sig.
Då vår skola icke förde vidare till några officiella sysselsättningar, var ingen examen obligatorisk och kunde således undvaras.
Driffjädern till all flit i skolan var dels det intresse vi fingo för hvad vi lärde oss, dels kärleken till den lärarinna, hvars
bifall vi alla ansågo som den största lycka och ära.
Att dessa två bevekelsegrunder, intresse för saken och kärlek till en annan person, öfverallt i lifvet äro af mera värde och äd- lare än sträfvar efter personligt beröm och utmärkelse, torde ingen med sanning kunna bestrida.
Huruvida för öfrigt examen och andra yttre bevis på barns flit äro nödvändiga, an- ser jag mig icke kunna bedöma.
Jag berät- tar endast om, huru min första lärarinna be- traktade saken.
I denna fråga liksom i allt annat gick hon ut ifrån att så mycket som möjligt låta allt stå fram i sin sanning, och bland alla människor, jag har lärt känna, kan jag ännu minnas henne som en af dem, hvilken på det klaraste och mest bevekande sätt lät mig och oss alla förstå, hvad san- ning är.
Ingenting afskydde hon mer än aflektation.
All slags » pose », vare sig den bestod i ko- ketteri eller i tillgjordt kvinligt pryderi, var henne lika mycket emot.
Hon själf hade ett så rent hjärta, alt det icke fanns någonting naturligt, som hon skäm- des för att tala om.
Jag har sett henne tillsammans med fat- tigt folk och mottagande enkedrottningen af Danmark, oeh hon var alltid sig lik.
— Hon neg djupt för drottningen, men icke för de fattiga gamla gummorna, det var den enda skilnaden.
Hennes väsen, hennes röst, hen- nes uppriktighet voro desamma, därför att hon aldrig kunde förneka sig själf.
Hon tänkte godt och humant om alla och ville gifva en hvar allt det goda hon kunde.
Hon var aldrig förlägen, aldrig orolig, därför att hon aldrig önskade att visa sig bättre eller för mer än hon var.
I sin dräkt var hon bland de enklaste, och hon hade uppfunnit ett särskildt snitt på sina klädningar, som klädde henne utmärkt, och efter hvilket hon äfven klippte de dräkter, hon bar, då hon ibland var ute i stora värl- den.
Det var ett bluslif med nedhängande skulderstycken, ärmarne sutto i ett särskildt underlif, så att hon med stor lätthet kunde röra armarne.
Hon påstod, att alla andra klädningar stramade henne i ärmhålet, och jag minns, hur hon visade, hur de flesta da- mer buro sig åt, när de t. ex. skulle taga ned något från en hög hylla; längre än till armbågen blef icke armen fri.
På klädnings- kjolen bar hon aldrig garneringar eller draperier, huru moderna än vexlade, utan hade den slät nedhängande med skärp om lifvet, stängdt med ett spänne.
Då det i denna dräkt all- deles icke var något påfallande, gick hon med den hela sitt lif.
Man sade om henne, att hon var allt för enkel, men aldrig att hon såg besynnerlig ut.
Hon rörde sig och befann sig bäst i denna dräkt, den kostade blott litet, och hon ville använda det minst möjliga på sin egen per- son.
Men för oss var ingen vackrare än hon, då hon kom i sin tarfliga, svarta klädning, och när vi sågo henne i högtidsdräkt, som t. ex. vid ett bröllop, då hon var klädd i hvitt med en krans på håret, fördunklade hon i vårt tycke alla eleganta och modernt klädda damer, som voro närvarande.
Hon undervisade oss » små » i skrifning och teckning, vissa tider i handarbete och moders- målet.
Det var i synnerhet under de3sa dan- ska språktimmar, hon meddelade oss så myc- ket af sig själf och gaf oss kärlek till och beundran för så mycket af det bästa i Mrs.
Susanne M.
Salter.
Bref från kolonien.
Världens första kvinliga b o r g m ä s t a r e.
l e d den tröga postgång, som råder till i dessa trakter, ha ännu ej några när- mare och mera detaljerade underrättelser från våra unga skollofskolonisters sommar- hem hunnit oss än de rader angående ut- resan o c h de allra första dagarne, som före- ståndarinnan, fru Falk, sändt oss, hvilka vi här för dagen meddela våra intresserade läsarinnor.
Fru Falk skrifver: » Boda, den 20 juni.
Härmed vill jag underrätta, att vår resa gick lyckligt, ehuru vi hade regn ett par- gånger.
Alla barnen uppförde sig mycket väl o c h voro vid godt mod.
Fröken Liss o c h j a g voro uppe hos dem hela natten.
På samma båt v o r o 2 andra kolonier, hvar- för vi voro på öfre däcket omkring själfva ångmaskinen, där vi hade varmt.
Jag lät barnen få en kopp kaffe, o c h hade jag i staden köpt smörbröd därtill.
Kapten W a n c k e var särdeles tillmötesgående på allt sätt, o c h hela besättningen var mycket vänlig emot barnen.
Vi landade vid Skärsta, där vi möttes af en löfklädd höskrinda.
Då vi framkommo, Vi framlägga i dag för våra läsarinnor bilden af en trettioårig amerikanska, besittande heder och hade vi varmt kaffe i ordning åt oss, hvi- värdighet af borgmästare i den lilla staden Argonia ket fröken Lagerstedt med sin vanliga om- i Kansas, där hon, gift med en borgare, åtnjuter tänksamhet hade beställt åt oss.
ryktet att vara en duktig husmoder och god moder.
Bostaden, hos Olof Petter Mattson i Boda, Hon är ifrig medlem af en kvinnoförening mot miss- bruk af spritdrycker.
Före henne beklädde hennes äfven förhyrd för vår räkning af fröken L., far, mr.
Kinsey, borgmästareembetet, men när nytt är utmärkt passande för en koloni, stor val skulle ega rum, uppställdes fem namn på listan, och rymlig, omkring 10 m i m s väg till sjön, och i stället för en man blef fru Salter föreslag, n så att ingen af de små obevakad o c h ensam till borgmästare.
Man skrattade åt skämtet, som man uppfattade som ett förlöjligande af kvinnoför- springer dit ned.
Gossarne ligga i salen, eningen.
Mrs.
Salters vänner beslöto då att slå flickorna på den rymliga vindskammaren.
fienden med egna vapen.
De agiterade för valet, i Första morgonen fingo barnen sofva ut det de berömde mrs.
Salters intellektuella och mo- raliska fördelar och detta med sådan framgång, att efter resan, men i dag v o r o vi i ordning hon erhöll tre fjärdedelar af alla röster.
Fru Salter med frukosten kl. 8,30.
Efter förrättad mor- mottog denna underrättelse vid tvättbaljan och för- gonbön med sång vid vår lilla orgel, gingo vi klarade sig beredd att antaga valet, om man ärligt kl. 11,30 ned till badstället, o c h kl. 1 intaga ville hjälpa henne att verka för stadens bästa.
Detta lofvades, och fru Salter sköter sitt ämbete med för- de sin middag.
Kl. 5 aftonvard o c h kl. 7 stånd och ej utan värdighet.
Samhället är helt litet, gröt o c h mjölk eller hvad man kan finna och borgmästaregöromålen lemna den rörliga kvin- på.
— — — » nan tillräcklig tid att sjä.f sy alla kläder åt sig och Härefter följa nu några rent privata med- sina barn, att se om sin man och väl uppfostra barnen.
En interwievare skildrar henne äfven gan- delanden, hvilka ej kunna intressera våra ska noga: » Mrs.
Salter är mera smärt än korpulent, läsarinnor.
I stället meddela vi här nedan med mörkgrå ögon och vågigt, blondt hår; hon är af bildning af en liten plankarta af själfva af ett lifligt, energiskt temperament och talar sak- bostadsbyggningen, som följde brefvet.
Den- rikt och med värdisrhet.
&gt;: na omfattar nu blott den nedre botten, hvarlill kommer, som syntes, den rymliga vindskammare, i hvilken flickorna ligga.
Oaktadt hon själf blott var danska till mö- dernet, hade hon dock alldeles gått upp i sitt nya fädernesland, där hon vistats sedan hon var barn, och hon återsåg aldrig mer Italien.
Hennes fosterlandskärlek var en del af hennes religion, och alla Danmarks histo- riska minnen, dess själfständighet och frihets- strid mot Tyskland voro henne en helig sak.
Hon hade förlorat två bröder i kriget mot Tyskland 1848, och jag minns, att hon un- der en timme, då hon talade om Danmarks försvar, sade: » Jag har förlorat två bröder i sista kriget mot Tyskland.
Ännu har jag två kvar, men jag skulle med glädje gifva dem för fäderneslandets sak. » — Medan hon talade, runno tårarne utför hennes kinder.
(Forts.) Hvilka kvinnor är det, som bittrast draga i härnad mot männen?
Det är de, som inga män hafva.
W. Wiener.
Björkhage.
Gårdsplan.
I mod äro kvinnorna männen underlägsna; i tålamod däremot öfverlägsna.
Men deras passiva mod är ej så mycket styrkans, som bär och trotsar; utan fastmer undergivenhe- tens, som bär och böjes.
W. E.
H. Lecky.
Om strykning.
Hedersomnämndt svar på prisfrågan XI.
af Anna The — r P. ör erhållandet af en väl instruken tvätt har jag en längre tid användt följande metod: Till en tvätt af cirka 1 dussin skjortor, 2 ds.
kragar och manchetter, några kjolar, gardiner etc. tages ett hälft kilo stärkelse (Svartviks stärkelse vill jag af erfarenhet rekommendera såsom syn- nerligen fördelaktig, dels för sin dryghet, men ännu mera för sin ovanligt vackra färg) för 10 örehvitt vax och för 10 öre opulvriserad borax.
Många bruka i st. f. vax använda stearin, men vill jag ej förorda det- ta, emedan kläderna därigenom blifva gråaktiga och icke erhålla samma behagliga styfhet som vid an- vändandet af vax.
Stärkelsen upplöses i en liter kallt vatten.
Bo- raxen och vaxet kokas tillsammans i en tredjedels liter vatten, och då det är väl kokt, blandas det i stärkelsen under flitig omröring, hvarefter det får stå en stund för att kallna.
Bäst är att till- reda stärkelsen, dagen innan man vill använda den, emedan den då blir tjockare och man såle- des får mera nytta af den.
I sådant fall är na- turligtvis nödvändigt att väl öfvertäcka den, på det intet dam må komma i.
När man nu vill börja stärkningen, tager man ett tillräckligt stort fat, hvilket måste vara noga rengjordt, slår däri 1 liter kallt vatten och blan- dar i detta af den förut tillredda ' stärkelsesatsen så mycket, att blandningen blir lagom tjock.
Detta pröfvas därigenom, att man i blandningen blöter en krage eller dylikt samt gnuggar den med hän- derna; om då ingen stärkelse fäster sig utanpå, utan alltsammans suges in i tyget och detta kän- nes glatt, då man stryker på det med fingret, är satsen bra.
Har man fått stärkelsen för tjock, synes detta därigenom, att stärkelsen fäster sig utanpå tyget, och man slår då i mera vatten.
Har man däremot fått den för tunn, så igenkännes detta därpå, att det stärkta kännes trögt, och man får i sådant fall tillsätta mera af stärkelsesatsen.
Skulle, såsom ofta händer, under det man stärker, stärkelsen bli tunn, så får man tillsätta mera, så att man alltid har den lika tjock.
Då man nu förvissat sig om, att stärkelsen är lagom, börjar man stärkningen på följande sätt: Tag 4 till 5 st. kragar eller manchetter, blöt dem i stärkelsen och gnugga dem därefter väl och vrid sedan upp dem så hårdt som möjligt samt insvep dem i en ren, våt handduk eller dylikt.
Till skjortor användes något tunnare stärkelse än föregående.
Skjortan starkes på afvigsidan, blötes och gnuggas, som förut är sagdt om kra- gar, och tillser man noga, att ingen stärkelse kom- mer utom vecket.
Sedan skjortan är stärkt, blö- ter man linningen i vatten och utkramar något af stärkelsen för att få linningen något mjukare än vecket; därefter starkes bålen, och skjortan hop- rullas och bortlägges samt är färdig till strykning.
Till gardiner, kjolar etc. utspäder man den öf- verblifna stärkelsen med kallt vatten samt tillsät- ter blåelse jämte något hvit tvål (blåelse kan i mindre kvantitet tillsättas från början, men är icke nödvändigt).
I händelse man ej har så myc- ket stärkelse öfver, att den anses kunna hinna till alla gardiner m. m., kan man tillsätta mera rå sådan.
Efter stärkningen inrullas tyget i ett torrt lakan eller annat stort skynke och vrides halftorrt.
Detta sätt att stärka, isynnerhet kjolar, förkläden m. m., har af erfarenhet, såsom mera tidssparande, visat sig bättre än det förr brukliga med kokt stärkelse.
Sedan nu alltsamman är stärkt, börjas stryk- ningen, hvarvid man naturligtvis börjar med det först stärkta, nämligen kragar.
Innan jag går vi- dare, är det kanske ej ur vägen att beskrifva, hu- ru ett strykbräde ser ut.
En 3 cmt.
tjock, 20 cmt.
bred och 1| meter lång bräda klädes med tjockt ylle, helst filt, samt däröfver ett stycke hvitt linne, som spännes fast med nålar, så att man kan bort- taga det, sedan strykningen är slut.
Ju jämnare brädet är, desto lättare går arbetet.
Strykjärnen tåla kanske äfven några ord, och vill jag därvid endast nämna, att gamla järn äro bäst.
Har man nya järn, bör man först stryka mangelkläder med dem ett par gånger, innan man använder dem till stärkelsesaker.
Efter denna lilla beskrifning börja vi strykningen.
Man drager först med händerna ut kragen, så att den blir slät; stryker den med järnet 1 ä 2 gånger på afvigsidan, vänder den där- efter och stryker den på rätsidan ett par gånger, hvarvid man noga tillser, att inga veck eller skrynk- lor uppstå.
Då man nu har kragen fullkomligt slät, stryker man den omvexlande på båda sidor, till dess den är h alftorr, då man stryker ränder, om sådana önskas (dessa göras bäst med bakre stå och sitta.
De kunna tala, springa, dansa.
kanten af järnet och icke med spetsen).
Därefter De hafva blixtrande ögon — som du!
— de strykes kragen fullkomligt torr och bortlägges.
Då man strukit 5 ä 6 st., glänsas dessa från äro vackra — som du!
— de kunna älska — början, på så sätt att man fuktar kragen med en som du!
— och de blifva älskade — som du!
i vatten doppad linnelapp och gnider med järnets — Talar jag i gåtor?!
Visst icke!
Jag talar bakre kant på tvären af kragen, till dess denna sanning — ty det är kvinnorna själfva, som erhållit den glans man önskar, hvarefter kragen böjes i sin ursprungliga ställning (äfven detta sker äro de nya flaoonerna.
Och du själf är min med järnets bakre kant) och är nu fullt färdig.
allra som ljufvaste lilla roseflacon!
A h!
— På liggande kragar strykes alltid den undre delen Tycker du inte om skämtet?
Men ma ch&amp;re, (ståndet) fullt färdig, innan man börjar på den det är intet skämt, det är en sanning, en re- öfre.
Med manchetter förfares på alldeles samma volution.
Hör blott!
En professor i Paris sätt som med kragar, och om det är manchetter — naturligtvis i Paris, åh de fransmännen!
— med söm i midten, så strykes ena halfvan torr, har funnit, att om man sprutar in en enda innan man börjar med den andra.
droppe af en välluktande essence, t. ex. rose, Vid strykning af skjortor stryker man först bå- len, och sedan denna är iärdig, träder man skjor- under huden, så upptager blodet ögonblickligen tan på brädet med rätsidan uppåt.
Man sträcker parfymen.
Hela ens varelse blir genomträngd nu ut vecket och fäster det med nålar, så att det af rose, man.
andas roseparfym, med ett ord blir alldeles slätt, viker sedan framdelen af bålen man är en lefvande flaska roseparfym!
öfver vecket och stryker härpå några slag fram Är det icke en revolution?
Hvilka framtids- och tillbaka.
Därefter aftages bålen, och vecket strykes på tvären; om några veck eller skrynklor vyer rullas icke upp för våra ögon — eller uppstå, drifvas dessa utåt sidorna.
Då vecket är rättare för vår näsa!
Ty gäller professorns half torrt, strykas ränder efter behag; vidare såsom uppfinning rose, så gäller den säkert alla andra förut är sagdt om kragar, hvarefter skjortan hop- parfymer!
lägges och är färdig.
Hvad säger du nu, min allra som ljufvaste På kjolar, förkläden m. m. strykas alla band, linningar och garneringar, innan man börjar på lilla myosotis - — är det icke förundransvärdt själfva kjolen.
och beundransvärdt!
Världen har kommit i Gardiner dragas på längden, innan man börjar stryka dem.
Strykas fullkomligt torra på afvig- ett nytt spår.
Hör blott — ' — ' • — sidan, och tillses noga, att kanterna bli alldeles raka.
Böra strykas på bart ylle, emedan de gärna vilja fastna vid linne och bomull.
Man sparar mycken tid och får gardinerna jämnare, om man har god plats att stryka dem på t. ex. ett bord.
Du älskar!
Neka ej, du älskar honom.
Han Nu till sist några särskilda reglor: 1) Innan man börjar stryka med ett järn, så älskar dig, du vet det, fast han ännu ingenting vågat säga dig.
Han är ej säker på din kär- gnid det med en grof trasa.
2) Haf aldrig järnet för varmt, så att tyget sve- lek, och han är blyg som alla förälskade des, skulle det någon gång misslyckas, så att man manstackare.
Huru skall du med bevarande sveder ett plagg, så försvinner detta, om man af all blygsamhet kunna gifva honom ett upp- lägger plagget i solsken.
3) Alla spetsar, brodyr och broderade namn muntrande tecken?
Ah!
du har det!
Ni träffas strykas på afvigsidan på mjukt ylle för att behålla i afton på byråchefens bal.
Du törs ej tala sin upphöjda ställning.
till hans öra, han vågar ej tro ditt öga.
Dina 4) Stärk ej mera, än som kan medhinnas att läppar äro stumma, men hans näsa är fin — strykas på dagen.
En droppe, en hundradels droppe blott in- 5) Öfverblifven stärkelse kan gömmas till nästa gång.
sprutad under din hvita arms sammetslena skinn 6) Då strykningen är slut, så göras järnen rena — en hundradels droppe af bouquet Wamour, och omlindas med ylle och förvaras på torrt ställe och han vet allt!
Han vet allt, och midt i för att inte rosta.
7) Om järnet, oaktadt det är väl varmt, kännes en af Waldteufels gudomliga valser framhviskar trögt, då man stryker, kan man smörja det med han, berusad af kärlekens doft, sin ömma fråga, litet vax eller stearin och stryka af detta på en den fråga du så länge väntat på, längtat ef- trasa, innan man sätter järnet på plagget.
ter — — — 8) Om stärkelsen fäster vid järnet, bör man Dagen därpå byter du bouquet.
Icke för att slipa bort denna med smergelduk hellre än att skrapa bort den med knif.
du ej mera älskar, utan därför att du jublar.
9) Tillse noga, att ingen smuts under stryknin- Och när han gör sin förmiddagsvisit, doftar gen kommer på plagget; om detta händer, så torka hela din boudoir, hela din varelse af segerjubel bort det med en ren linnelapp, doppad i vatten, af — Victoria Essence!
hvilket man alltid bör hafva tillhands.
Jag afslutar härmed min lilla- anvisning och är fullt öfvertygad, att om den noga följes, den skall tillfredsställa rätt stora anspråk.
Iduns panoptikon.
Parfymernas revolution.
.
fjl|ära Ellen!
jlJp^ Du lilla oförnöjsamma varelse!
Du vill, att jag ständigt skall berätta dig något nytt, något pikant — och du vet ju ändå, att det ej finnes något nytt under solen.
Men ändå!
I dag kanske jag kan ge dig en nyhet, en verklig nyhet — någonting riktigt extra uppfriskande nytt.
Du ser misstrogen ut!
Nåväl, så h ö r — man har uppfunnit en ny sorts — parfymflaconer!!
Bahj!
— Var det något att berätta — — Vänta, vänta, min lilla!
Det är icke hela nyheten.
De nya parfymflaskorna öfverträffa alla hittills kända — de äro lefvande!
Hvad säger du om det?
Prat — Tst!
Inga förhastanden, lilla Ellen.
Idun narras aldrig.
De äro lefvande, de kunna gå, Hvilken triumf för naturen, hvilket nederlag modisterna!
Det är nu ej blott med och i dräkten kvin- nan uttrycker sin karaktär, sina sympatier.
Den högvälborna damen behöfver ej juveler- nas glans och sidenets fras för att pointera sin höga börd.
Hon behöfver mera i en tid, då, som redan Shakespeare sade, » bondens tåspets snuddar vid adelsmannens häl. » Hon sprutar i sitt blåa blod en droppe Exelsior, Parfum de la Noblesse, och du vet, hvem hon är.
Den unga° svärmiskt anlagda flickan doftar af Parfum de Myosotis eller Liljeconvalj.
Den eldiga varmblodiga kvinnan väljer Essence d ' Héliotrope, den österländskt svartsjuka sjuder af Ylang-Ylang.
Den smått koketta — - som redan hunnit öfver den tid, då hon hade rätt att representera » Spring Flowers », doftar ännu af » Bouquet fleurs de Mai » som ingen tror på mer än hon själf.
Den djärfva kvinnan väljer den kraftiga Cedrat eller den berusande Jasmin, och den blyga för
landtliga skönheten fyller allt omkring sig me&lt;i doften af New-Mown-Hay — — — Det är säsongens stora hal hos grefve X.
Juveler, siden, sammet.
Frackar, kraschaner, uniformer.
Blixtrande kvinnoögon, bländhvita skuldror — vridna, vaxade mustascher, vadderade uniformsbröst.
Det är jubel, glädje och cham- pagne.
Blott den oförliknelige löjtnant Z.
går om- kring, grubblande, nervös — — Hvad är åt löjtnant Z.
, balsalens Napoleon, kotiljongernas Moltke?
Ack!
Hans rykte hänger på en tråd!
Hans storhet, hans ära, hans snille skall pröfvas i afton.
Han skall, han måste göra en ny kotil- jongstur!
Han darrar af ångest och bekymmer.
Stun- den nalkas!
Då — i sista ögonblicket får han en idé, en lysande idé.
Kotiljong!
Kotiljong!
Löjtnant Z.
fram, ge- neralen, nu med segerviss min.
Hans befallningar lydas under stum förvå- ning.
Balsalen utrymmes!
Alla dansande må gå i angränsande rum.
De icke dansande pla- ceras på stolar i fonden, en parkett af åskå- dare.
Så rusar löjtnant Z.
in till de dansande och ordnar dem — med näsan.
Och trium- ferande ropar han ut i salen: Blommornas dans!
Musik!
Oeh in i den stora salen hvirflar först ett led af doftande rosor.
A h!
hvilken doft!
hvilken idé!
De följas af liljeconvalj, förgät mig ej, jasmin och heliotrope.
Det är ett helt orangeri, ett lefvande oran- geri, som hvirflar omkring och försvinner, ersatt efter hand af nya blommor, nya dofter, reseda, geranium, lilas, verveine, wood flowers och wild flowers, mossrose och violette de Parme — — Parketten applåderar, gamla stelbenta bofmän, själfva doftande af bouquet de Boi, diplomater, som andas bouquet impérial, miel dÄngleterre, extrait d ' Esterbazy eller Jockey-Club.
I form- lig entusiasm är Mr le Vicomte som på länga vägar doftar Extrait de Portugal — — — Löjtnant Z.
har vunnit en lysande — eller en doftande seger.
Hans rykte som kotiljongsnille är ännu i zenith — tack vare den fyndige pa- risprofessorn — — — Hvad säger du nu, kära Ellen?
Är det icke en revolution?
Ack, jag kan icke ens antyda allt nytt, som blir en följd af parisprofessorns sekularuppfinning.
Vi lefva, säger man, i guldets tidehvarf — det skall bli parfymernas.
Vi lefva, säger man också, i en pappersål- der — tidningarnas tidehvarf, men äfven här skall det revolteras, och man skall hädanefter icke tala om tidningarnas färg, utan om deras lukt.
Ty kemisterna skola nog finna medel att tillämpa uppfinningen äfven på pappers- massa — — — Ja, på allt.
På konstens alla områden, tea- ter, måleri, musik.
Bidån går upp — ett skogslandskap, och salongen fylles med ens af en doft af Brise de Mai eller Summer Blossoms.
Eller sce- nen är en trädgård, och allt doftar Extrait triple des fleurs!
Hvilken illusion!
Hvilket lif i det hela!
Det svindlar för min näsa — vid blotta tanken.
Hvilken omstörtning på alla områden Men nog, kära Ellen!
Jag känner mig berusad vid tanken på all denna vällukt, dessa näsornas kommande orgier.
Jag måste svalka mig — jag griper efter min gamla kära, ännu ej omoderna Eau de Cologne och tecknar, återväckt från blomsterdrömmen, Din trogne Masque de Fer.
Brudkransen.
©T, vilken Ijuf, poetisk fläkt omsväfvar ej det enda &lt;l0 1 ordet brudkrans, hvilken värld af dolda, in- nerliga önskningar, glada förhoppningar och härliga luftslott innebär icke denna enkla prydnad för det unga, älskande hjärtat, hvilken rikedom af vemodigt glada minnen anknyter sig ej till desamma för den silfverlockiga matronan!
Min brudkrans!
Hur mycken ljuf, hemlighetsfull lycka innebära ej dessa ord för den unga varelse, som står i begrepp att träda öfver barndomens, flicktidens tröskel » för att lefva för honom, för att helt och hållet tillhöra honom- », och hvilket obeskrifligt förklarande ungdoms- skimmer breder sig ej öfver mormors skrynkliga an- sikte, huru stråla ej de lefnadströtta ögonen åter vid minnet af den skönaste, den lyckligaste dagen i hen- nes lif!
Skilsmessan från fädernehemmet, från för- äldrar och syskon, afskedet af alla kära förtrogna platser i hembygden, huru förljufvas och förmildras ej alla dessa smärtor af den oemotståndliga troll- kraft, som bruddräkten, brudsmyckningen utöfvar och skall utöfva på hvarje kvinna, så länge världen består.
ver pa hans bröllopsdag och på hans bjärtas fröjds- dag », heter det i Salomos Höga Visa, kap. 3, v. 11.
(Corona natalica), födelsedagskransen, har ' liksom brudkransen vidmakthållit sina traditioner ända till våra dagar.
Det var i början af fjärde århundradet, som brud- kransen småningom accepterades af den kristna be- folkningen och med den brudslöjan, som likaledes är af hedniskt ursprung.
Likväi valde man af de tre förut brukliga färgerna, rödt, citrongult och hvitt endast den sista.
I allra äldsta tider saknades slöjan nästan helt och hållet.
Löst utslaget, långt nedåt ryggen hängande hår, den bevarade renhetens sym- bol, ersatte då denna.
Medan israeliterne bekransade brudgummen, gre- kerne och romarne både brudgum och brud, är det hos oss blott bruden, som på sin bröllopsdag prv- des med kransen.
Blommorna i brudkransen äro olika pa olika trakter.
Hos oss liksom i Tyskland ar det särskildt myrten- och myrtenblommor, som användas till denna prydnad, orangeblommor äro särskildt omtyckta i England och Frankrike, medan ater i Spanien och Italien mera brukas rosor, röda och hvita, samt nejlikor.
På många trakter bäres i stället för brudkrans afven krona af guld eller silfver.
I Alten burg i Tyskland bära bondkvinnorna en rund sammets- mössa, som allt efter brudens förmögenhetsvilkor be- sattes med mer eller mindre dyrbara sifverknappar.
I Schweiz äro på vissa trakter kransar af konst- gjorda blommor med långa brokiga band mycket omtyckta.
Bruden i Athen bär en med ädelstenar och pärlor rikt prydd filigramskrona, medan i det gamla Grekland den gröna kransen mera användes.
Likväl väljes vinranka i stället för myrten.
Halfårs- o. kvartalsprenumeranter Likväl är det ej den glänsande atlasen eller det mjuka sidenet, icke de dyrbara brudsmyckena, som påminnas att nu ofördröjligen förnya pre- af kvinnans största hedersdag lemna ett sådant out- numerationen, på det att intet af brott i plånligt intryck i hennes hjärta — nej, det är den ordentliga expedition må be- enkla, gröna kransen, brudkransen, som blott en tidningens höfva ega rum.
Sent ankommande pre- gång i lifvet omger ungmöns panna.
Må silfver- krans eller guldkrona pryda det hvitnande håret, numeranter löpa risk att gå miste om minnet af brudens myrtenkrans kan hvarken tid el- ett eller annat af de första numren i det ler rum utplåna ur den åldrades sinne.
nya kvartalet, alldenstund tipplagans Den vackra seden att på brudens hedersdag trycka bestämmes efter antalet abonnen- denna doftande, lätta prydnad på hennes panna har storlek sig vid utgång en af näst gått i arf till oss från hednatiden.
Länge stred det ter, som tecknat kristliga samvetet mot detta såsom hedniskt föraktade föregående kvartal.
bruk, och de gamla kyrkofäderne ifrade med all makt mot dess införande.
De gingo till och med så långt, att de nitiskt förklarade bärandet af en krans för afguderi.
Kransen i och för sig var redan i allra gråaste forntid en mycket bruklig prydnad, ett hederstecken för sin bärare.
Med kransen såsom höghetens och Kvinliga läkare i England.
Icke mindre än 73 da- oförgänglighetens symbol smyckade hedningarne sina mer äro i England redan berättigade att verka som gudar.
Afrodite, skönhetens och kärlekens gudinna, läkare.
Af dessa bo 22 i London, 16 på andra orter pryddes med myrtenkransen, medan Apollo hyllades af de förenade konungarikena, 17 i Indien och resten med lager- oeh palmbladskransar.
Hos de gamla spridda i olika länder.
Den H * est framstående är grekerne ansågs myrtenkransen dels som ett tecken Mrs Scharlieb, en kvinna på omkring 40 år, till osårbarhet, dels som en utmärkelse af ämbets- hvilken tog doktorsgraden vid universitetet i Lon- mannavärdigheten, medan åt borgare, som utmärkt don, 1883 grundade i Indien lloyal-Victorial-Hospi- sig genom särskilda förtjänster, eller åt krigare, som tal för kvinnosjukdomar och sedan återvände till vunnit ära i fält, räcktes kransar af olivträdets gre- London, där bon innehar lärarstolen i medicin vid nar.
Äfven hos de gamla romarne var kransen det nya kvinnosjukhuset.
Bredvid henne har Mrs ärans, glädjens och lyckans tecken.
Då ett barn Garett-Andersson tillkämpat sig ett vida kändt namn.
föddes, hängdes på dörren till föräldrarnes hus en Hon tog doktorsgraden i Paris 1870 och har i Lon- krans af olivkvistar, om det var en gosse, af lin, don inlagt stora förtjänster för grundandet af det om det var en flicka.
Vid stora gästabud och an- nya kvinnosjukhuset.
Vid detta verka endast damer dra festliga samkväm buros kransar, icke blott på såom jourhafvande läkare, under det manliga läkare hufvudet, utan äfven om hals och bröst, så att man endast tillkallas för konsultation.
Äfven apoteket äfven kunde fröjda sig åt blommornas doft.
Men förestås af en ung fröken.
Den medicinska skolan framför allt var det likväl hos de gamla egyptierne, har 18 lärare, däribland 4 kvinliga.
Eleverna måste som kransflätningskonsten stod i högt anseende och vid inträdet vara fyllda 18 år.
1888 studerade bär uppnådde en betydande fulländning.
Hos dem gälide 91 damer, af hvilka de flesta med utomordentlig icke blott bestämda regler för kransarnes form, framgång aflagt examen vid universitetet i London.
utan äfven beträffande blommornas färg och doft.
De öfvervinna alla hinder för att kunna egna sig Den naturliga kransen af blad och blommor till- åt sin själfvalda bana.
De kvinliga läkarne kunna fredsställde likväl snart ej längre våra förfäder, och uträtta mycket godt icke blott i England, utan äfven man började då imitera den af guld och andra me- och framförallt i Indien, där omkring 40 millioner taller.
Af den gyllne kransen (corona), som många af befolkningen utgöras af kvinnor, hvilka det är gånger betingade ett högt värde och mycket vex- förbjudet att taga en manlig läkares tjänst i anspråk.
lade till formen, har äfven under tidernas lopp uppstått furstekronan.
Den gyllne lagerkransen (Corona Iriumphalis) gafs åt den segrande triumfa- torn.
Likaså belönades vapenbragden med gyllne kransar.
Framstående skådespelare smyckades liksom De kvinnor, som hafva förmånen att ännu i våra dagar med blommor och äfven med gyllne kransar.
Gästabudskransen (Corona convivalisj bars vara unga, tala om de andra så, som om ål- vid glada måltider och festsamkväm.
Äfven i bibeln finnes den gyllne kransen, kronan omnämnd: » Gån derdomen vore en synd.
.
.
Det är ej hvar ut, I Zions döttrar, och skåden konung Salomo i och en gifvet att dö lägligt.
den krona, där hans moder honom med krönt haf- Comlesse Diane.
Smånotiser från kvinnovärlden.
Striden o m hjärtan.
U r ett k v i n n o l i f s h i s t o r i a af Johan Nordling.
XI.
55 Den behagliga promenaden i den ljumma som- markvällen satte hans blod i friskt omlopp.
Han andades djupt och tog ut stegen.
Luften var mättad af den söta doften från klöf- verfälten, som, rodnande af blom, bredde sin matta på ömse sidor om vägen.
Då och då mötte han en ensam vandrande, all- mogekvinnor mest och barn, som helsade med ett vänligt guten Abend.
Han började gnola för sig själf; så glad och lätt till sinnes hade han ej känt sig på länge.
Skogsäfventyr.
(Forts.).
IlF^lere dagar gingo, under hvilka Karl Stjärne tjjnlr ej återsåg sin bror.
Sonjas redan förut starkt frestade krafter hade efter det upp- skakande mötet med Käthe Bentson alldeles svi- kit henne, och hon hade måst intaga sängen.
Fadern vek knappast en timme från hennes sida.
Hon led icke af någon särskild sorts sjukdom, hade läkaren sagt; hon behöfde blott sinnesro och hvila, och han hade på det strängaste förbjudit grefve Stjärne att föra något på tal, som det min- sta kunde irritera henne.
Ehuru således Karl Stjärne inom sig brann af otålighet att lära i detalj känna den scen, som utspelats mellan den främmande kvinnan och Sonja, bekämpade han sig därhän, att han till och med ängsligt afböjde ämnet, när Sonja själf ett par gånger sökte föra det på tal.
Emellertid gjorde denna absoluta hvila Sonja godt, och på den femte dagen förklarade läkaren, att, om vädret hölle i sig, hon dagen därpå kunde försöka lemna sängen och till ocb med göra nå- gon kortare promenad i vagn.
Karl Stjärne hade under dessa långa sjukvakts- dagar beständigt haft mötet med brodern i tan- karne och det edliga löfte, han därvid gifvit ho- nom.
Det låge ju dock ett hopp häri!
Kunde han blott, därom var han viss, för en tid förmå bro- dern att skiljas från den kvinna, han hotade att göre till sin hustru, skulle nog förtrollningen bry- tas, Axel Stjärne glömma, komma på bättre tan- kar, allt blifva godt igen!
Och om verkligen hon älskade — åh, då skulle hon ej kunna neka; hon skulle ej lida att se ho- nom förlustig ställning, gods, fränder — allt!
Han skulle bestorma henne, han skulle tala till hennes hjärta, han skulle i så vägande ord måla det tunga lif, ett äktenskap måste bereda dem båda, att hon måste inse det enda rätta.
Och gång efter gång planlade han för sig själf hela sitt tal, vägde hvarje ord, formade och for- made åter om bvarje mening.
Han tyckte dock aldrig, att han fick det nog öfvertygande, nog genomtänkt.
.
.
Med många och långa böner hade Sonja ändt- ligen förmått fadern att den sista aftonen för ett par timmar lemna hennes bädd för att taga sig en uppfriskande promenad i det strålande glada som- marvädret.
Han hade först gått ned i societetsparken, där de ståtliga franska alléerna hvimlade af prome- nerande och konverserande skaror: uppvaktande, redingotklädda herrar, unga damer i ljusa som- martoaletter och lekande barn, som likt yra fågel- flockar spriddes och samlades i kapplopp öfver de sammetsmjuka gräsmattorna efter rullande bol- lar och band.
Rundt om honom brusade det glada lifvet; otaliga skiftande tungomål nådde i hvar sekund hans öra som det oafbrutna surret från ett jätte- likt fluster.
Men detta oroliga lif behagade honom ej i dag, alla dessa främmande, likgiltiga ansikten plågade honom.
Utanför staden, en fjärdingsväg vid pass utom södra tullen, låg vid en uttorkad ravin med yp- pig vegation ett litet anspråkslöst utvärdshus, som bar det klingande namnet Kaiserschloss; det var en förtjusande, fast litet enslig promenad dit ut, och han hade vid föregående besök å orten alltid plägat göra en visit därute.
Han styrde nu ock sina steg ditåt.
Vid tullen passerade han den väl kringmurade villan, där brodern hyrt, och han tvekade ett ögonblick utanför Knecht Ruprechts portlucka, om han skulle göra ett besök.
Men nej — det stora, beramade första mötet med Käthe Bentson ville han hafva mellan fyra ögon.
Och nu skulle han helt visst riskera att träffa dem tillsammans.
Han fortsatte utom tullbommen.
— — Han hade väl promenerat vid pass en half- timme och hade ej långt kvar till sitt mål, då han efter en svängning af vägen, som nu skuggades af rik löfskog å ömse sidor, ett stycke framför sig upptäckte en kvinlig gestalt, som ensam promene- rade framåt, Den främmande damen väckte hos honom ge- nast ett visst barnsligt nyfiket intresse.
Det var ej en kvinna af allmogen, det upptäckte han strax.
Den smidiga, eleganta gestalten, hufvudets ledigt käcka hållning, den spänstiga gången — allt berättade hans vana öga, att han hade framför sig en ung dam af värld.
En ensam svärmerska, ute att njuta af den ljumma aftonen liksom han, på denna samma, föga kända väg, liksom han — det var ju alltid något, tyckte han, som förenade dem.
Den unga damen gick raskt, och han vann endast långsamt och obetydligt på henne.
Men han skulle hinna henne.
Han ville se hennes ansikte — hvarför, det kunde han ej rätt klargöra för sig själf, och han log i skägget åt sin egen barnslighet — men det intresserade honom, och han roade sig med att i fantasien göra dess bild.
Var hon vacker eller ful; var hon blond eller mörk?
Det kunde han ej ännu se på detta håll; men en smula kvarglömd romantik i hans gamla hjärta — hur kunde han väl ha tänkt sig, att där fanns något kvar af den varan, — svarade honom, att hon var vacker, mycket vacker till och med, och blond, gyllene blond!
Det var ju så det bäst pas- sade till den ljusa kvällen, till ramen af bokarnes mörkt saftiga grönska, till hela det lilla äfven- tyrets poesi ... Skulle hon då aldrig vända sig om?
Han kom henne allt närmare och närmare; han sökte göra buller med sina steg, sin käpp.
Men nej — hon var omöjlig, hörde intet, gick endast på med denna utsökt spänstiga gäng, dessa hälft dansande och dock graciöst värdiga steg, dem han i hvarje se- kund beundrade.
* Han stannade andlös- Den smala spången vaggade på de kullriga ste- narne.
Allt tycktes dock gå bra, då vid sista ste- get hennes ena fot slant, och med ett förskräckt litet rop gled hon ned i vattnet, som slänkte upp rundt omkring henne.
Karl Stjärne sprang fram.
Men innan han ens hunnit sträcka sin hand till hennes hjälp, var hon med ett vigt språng åter uppe på det torra, våt visserligen till knäen och djupt rodnande vid den oväntade upptäckten af ett manligt vittne.
» Ni skadade er väl ej », frågade han ifrigt.
Hon såg upp på honom med ett par stora blåa ögon af en underbart djup färg; den af sinnes- skakningen ännu skälfvande öfverläppen drogs till ett bedårande, hälft blygt litet leende, och hon svarade med en stämma, full af musikaliskt väl- ljud: » Jag tackar er, min herre, icke alls.
Det är endast rätt åt mig, att jag blir litet våt, när jag kan bära mig så klumpigt åt. » Grefve Stjärne stod slagen af den lifligaste be- undran.
Hon var blond, gyllene blond, han hade rätt; och skön, ja, mer än skön!
Ett så strålande fa- gert ansikte hade han aldrig förr mött i allt sitt lif, det medgaf han inför sig själf, medan han kände sitt blod värmas af en underlig värme.
Den unga damen kunde helt visst ej undgå alt läsa den stumma beundran, som så lifligt lyste ur grefve Stjärnes ögon, ty hon rodnade på nytt och böjde ned sitt hufvud, medan hon slätade de våta vecken af sin tunna spetsklädning med en handskkläcld liten hand.
» Min fröken, ty jag får väl säga fröken » — (hon nickar lätt till svar), » det duger på intet vis, att ni går vidare, så våt som ni nu är.
Ni skulle ovilkorligen förkyla er », sade Stjärne och steg ett steg närmare.
» Ah, min klädning torkar snart, och fötterna håller jag nog varma, så länge jag går.
Jag tac- kar för ert vänliga intresse, men det är alls intet att tala om. » sJag tillåter det ej, ej på vilkor, min unga frö- ken, att ni begår något så oförståndigt.
Jag är en gammal man, och ni får därför förlåta mig; jag kunde ju godt vara er far.
Värdshuset ligger här nedanför; jag springer dit, medan ni tar af edra våta strumpor och skor.
Ett par torra sko- don står väl alltid att få låna, om de ock ej komma att såväl passa er fot, som de ni nu bär », sade han med en blick ned på de högvristade små fötter, som stucko fram nedom den våta klädningsfållen.
Den unga skogsvandrerskan sökte ännu göra motstånd, men grefve Stjärne var redan långt iväg på utförssluttningen, mellan hvars blågröna bokkronor man på litet afstånd skönjde Kaiser- schloss, röda tegeltak.
Tio minuter voro knappast gångna, då han, åt- följd af en ung tjänstflicka från värdshuset, på nytt triumferande stod inför henne.
(Forts.) o Till sist vek hon plötsligt af från stora vägen och tog upp på en smal, föga upptrampad gång- stig, som slingrade sig in mellan skogens stammar.
Hvart ämnade hon väl sig?
Hans intresse växte för hvarje steg.
Han vek ock i sin tur af och följde henne.
Skulle hon icke vredgas, bli skrämd, tro sig Familjen är i närvarande brytning af mänsk- förföljd, när hon till sist upptäckte honom?
Ack liga samhällens fall oeh återbyggnad åter det bevars; han log — han såg väl dock icke ut som en stigman med onda planer, och en ung flicka viktigaste element, på hvilket allt beror, lik- borde väl kunna upptäcka detta, vore det så ock som all odling med den begynte; hvarför alla midt i en sjumilaskog.
jordens nationer ock vördat den såsom en gu- Den oländiga stigen var allt annat bekväm, där domlig stiftelse.
Och roten af denna rot är den klättrade upp för den tätt trädbevuxna höjden åter äktenskapets helgd, modern för all sedlig- mellan snaror af försåtligt slingrande rötter, mellan ogenomträngliga busksnår och mossbelupna sten- het på jorden.
Där äktenskapet är förderfvadt, är allt förderfvadt hos ett folk.
Där det är block.
Detta måste vara en genväg till ravinen, som rent, eller renar sig, där befäster sig, genom de han förut icke kännt; på andra sidan höjden, om ljufvaste, heligaste band, mänsklig ordning, midt ej hans lokalminne bedroge honom, borde man under den hotande upplösningen af alla bor- skymta Kaiserschloss.
E.
G. Geijer.
Lyss — ett plaskande, ett brus!
Från den täm- gerliga förhållanden.
ligen höga bergvägg, som styrde lodrätt ned åt- Dagen uppgår öfver kvinnans lif på jorden, minstone till en god manshöjd, kastade en oför- vägen liten fjällbäck sig ned i sandbädden nedan- den trånga dalen vidgas och stigarne bli allt för, kringyrd af ett stoftfint, i solskenet skimrande flere; det skall bli rum, arbete, lefnadsglädje skum.
Där nedom ledde en spång öfver, en enda smal, vacklande planka, som låg tämligen osäkert nog för alla, som redligt söka och vilja.
Fr. Bremer.
uppgillrad från sten till sten.
a: * Han var nu blott några alnar bakom henne, men den mjuka mossan förtog ljudet af hans steg.
Vig och lätt satte hon just sin Jilla fot — en för- tjusande fot i en högklackad chagrinsko — på plankan, som ledde öfver bäcken.
En yfvig pil- kvist, som hängde ut öfver vattnet, gaf stöd åt hennes hand.
Sen till, att Idun med Modetidning finnes hos alla edra bekanta!
af groft linne, och lagar att allt kommer värd, men för att denna fördel skall i kokning.
Så snart detta skett, hälles blifva än större, bör man själf blanda vattnet ur syltglasen, som ställas till- saltet enligt det gifna receptet.
baka i vattgrytan och den kokande Under hela förra sommaren begag- sylten slås genast i, medan en annan nade jag utaf eget fabrikat och fann person torkar kanten snygg, sätter på det fullt lika tillfredsställande som det gummiring och lock, tager ut gla- köpta.
» Syster », sen och skrufvar till dem.
Vilkoret är, att det går fort.
Då burken blifvit en gång öppnad, måste innehållet snart Persilja.
Jag föredrar saltad persilja förtäras.
b) Bären sockras (/ .- kg å 1 kg bär), framför torkad.
Färskt plockad, sköl- kokas andra dagen i den bildade saften, jes och hackas den genast och blandas en matsked kognak tillsättes, fyllas all- med tillräckligt fint bordsalt.
— Myc- deles heta i burkar, sköljda med hett ket bra är äfven att röra den färskt vatten, och tillslutas dessa med det- hackade persiljan med godt smör och rulla små bollar däraf, hvilka förvaras samma.
Stenia.
simmande i saltlake.
Det har bara Kapris.
Akta kapris är rätt dyr.
den olägenheten, att laken gärna vill t.
Man kan dock samla sitt förråd själf mögla, och man därför ofta bör tillse Stufvad gädda.
Stor gädda, fjällas, på våren, då de minsta, ännu hårda och koka om saltlaken vid behof.
klyfves, skares i bitar och lägges i vat- knopparna af Caltha palustris plockas Stenia.
ten med några skedblad ättika, hvilket och uppkokas i starkt saltvatten, som gör, att slemmet lättare går af.
Den hälles bort, medan knopparna afdunsta torkas på linne.
I en djup kastrull mellan linne.
Torra lägger man dem lägges så mycket råskalad potatis man i en förut värmd syltkruka och häller het Fikonkompott af Smyrnafikon, lagad anser sig behöfva med litet salt och ett kryddad ättika på.
Om hösten skördar par i skifvor skurna rödlökar emellan.
man de späda fröknopparne af Kapu- för tillfället, är kanske ej känd af Ofvanpå potatisen lägges hvarfvis fisk, zinerkrassan, tvättar dem, strör salt många.
Man låter fikonen, betäckta lök, ett skedblad mjöl och några bitar emellan, aftorkar dem dagen därpå och med utspädd, sockrad madeira, som smör.
Slutligen påhälles så mycket packar ned dem i en burk med peppar, blifvit kryddadt med citronskal, » draga » vatten, att det knappt står öfver fisken.
nejlikor, dragon och pepparotsskifvor, på svag eld, tills skalet känns mjukt, Alltsammans får nu koka; fisken upp- samt häller kokt kallnad ättika på och serveras kompotten kallnad.
Stenia.
tages sedan och lägges högt på en stor dem.
Stenia.
karott, potatisen lägges omkring, och såsen slås öfver.
Mycket godt.
Drufvor.
Som sylt kunna mogna vindrufvor behandlas likt plommon i Skinka, som är för salt, behandlas på Italienska kalfkottletter.
Vackra kalf- ättika eller blandade med hälften af följande sätt.
Man upplöser soda i vat- kottletter, från hvilka man borttagit sin vikt strösocker öfverhällas med alla senor o. d., bultas försiktigt, kryd- rom eller bränvin, som dock kan spä- ten, tills detta kännes halt.
Därpå ko- das med salt och peppar, doppas i ägg, das något, ty allt för stark alkohol gör kas det och afkyles, hvarefter skinkan panneras därefter i en blandning af drufvornas skal läderartadt.
— Vackert lägges ett dygn eller längre i vattnet, hälften rifvet hvetebröd och hälften är äfven att hänga en och annan klase som bör betäcka hela skinkan.
Efteråt rifven parmesanost, stekas vackert bruna 1 en syltburk, hälla klar soekersirap sköljes skinkan väl.
på båda sidor och serveras till maca- öfver och tillsluta bra.
roni, som anrättas med tomatsås.
I n:r 24 står under Emaljerade kokkärl rengöras grund- rubrik Syltning (Rabarbergelé '): » pr liter 175 gr. strösocker », skall vara: » på ligt medels pottaska och klorkalk, för ett par öre af hvardera slaget, hvar- | liter ».
Herbariumperm.
En trä- eller papp- efter kärlet fylles med vatten och stäl- skifva, ungefär 5 gånger så stor som les på ett varmt ställe.
Kärlen bli vår afbildning, öfverdrages med mörkt åter rena, utan att emaljen tager skada.
tyg.
På denna anbringas i sned rikt- Karlsbadervatten.
Vid denna tid på ning från nedre venstra hörnet till öfre högra en enfärgad pappersremsa året, då företrädesvis stora summor ut- med inskriften » Herbarium » (som man gifvas för brunnsdrickning, torde det En bra fågelskrämma att utsätta bred- själf tecknar med bronsfärg, upplöst i vara mycket lämpligt att meddela all- vid nysådda spenatsängar och blom- mänheten beståndsdelarne uti detta vat- mande ärtsängar är, att på en högre ten samt recept på dess tillredning, då stör sälta en potatis, i hvilken man hvar och en skulle kunna med ringa stuckit några fjädrar, så att det får besvär och än mindre kostnad själf utseende af en större fågel med ut- tillverka detta helsovatten, som fått så bredda vingar.
Stenia.
ofantlig användning.
Det mesta karls- Sedan ärterna blifvit sprötade, hän- badervatten, som förbrukas, är konst- gjordt, d. v. s. tillverkadt af vanligt, der det ofta, att plantorna böja sig låt vara renadt och filtreradt, dricks- under växten utanför spröten.
Då må vatten och ett salt, karlsbadersalt, som man akta sig att ej med handen skjuta egentligen skulle fås genom afdunst- dem inåt, hvarvid de späda rankorna ning af naturligt karlsbadervatten, men och stänglarne lätt knäckas, utan man numera nästan uteslutande göres utaf bör i stället rycka upp den närmaste dettas beståndsdelar genom blandning.
stören och sticka den bakom.
Stenia.
Enligt vår svenska farmakopé be- står det konstgjorda karlsbadersaltet af: koksalt (klornatrium) 1 del, tvåfaldt kolsyradt natron (bikar- Ljus atlas rengöres på följande sätt.
bonat) 2 » På ett bord bredes en ren servet, glaubersalt (svafvelsyradt natron) hvarpå man lägger tyget.
Man dop- pulvr _ 5 » Den första beståndsdelen finnes i par ett stycke vadd i potatismjöl och hvarje hushåll; de båda andra köpas gnider försiktigt tyget på längden, till gummi arabicum).
De oliksidiga tri- å apotek.
Dock måste man beträf- smutsen är försvunnen.
Naturligtvis anglarne, som uppstå på båda sidor fande glaubersaltet antingen begära tager man ny vadd, så snart den upp- om remsan, utfyllas med torkade väx- detta pulvriseradt, eller göra detta på tagit något af smutsen.
Färgen ska- ter eller blad, som appliceras medels så sätt, att glaubersaltet uppslås på en das ej genom detta förfaringssätt.
lim.
För att arbetet äfven skall bli tallrik, som sedan sättes å ett varmt varaktigt, lägges öfver detsamma en ställe, i kakelugnsnisch eller på järn- glasskifva, medan i kanten på per- spis, tills det uti saltet varande vatt- marne fastlimmas en bred pappers- net bortgått, hvarefter saltet gnuggas Guldfiskar böra i rum endast förva- guldbård.
sönder.
Den ofvan uppgifna vikten ras i glaskupor med vid öppning, så är beräknad efter pulvriseradt eller att de kunna få rikligt med luft.
Vatt- torkadt glaubersalt.
Genom tillsätt- net bör om sommaren bytas dagligen, ning af 8 ort (36 gr.) af detta salt till om vintern tre gånger i veckan, hvar- Jordgubbar på amerikanskt sätt: a) 3 2 kannor (5,23 liter) vatten erhålles vid man bör undvika stark tempera- kg jordgubbar rensas, blandas och om- ett vatten, som i det närmaste öfver- turvexling.
Akvariet måste ofta ren- skakas med 1 kg socker och hällas i ensstämmer med det i handeln begag- göras; visa fiskarne benägenhet för att en syltgryta med bara så mycket vat- nade karlsbadervattnet, och med en- dö, planterar man i kupan ett exemplar Man ma- ten, att de ej brännas vid uppkokningen.
dast hälften så mycket vatten fås det af växten Pistia Slraliotes.
Under tiden har man fyllt små syltglas s-.
k. dubbla karlsbadervattnet.
Den tar guldfiskarne hvarannan dag myc- med vatten och ställt dessa i en större ekonomiska vinsten utaf att själf till- ket måttligt med myrägg, hvita obla- gryta med kallt vatten på ett underlag laga titt karlsbadervatten är förvånans- ter, hvetebrödssmulor eller flugor.
Förslag till matordning för veckan 29 juni — 5 juli.
Söndag: Färsk spritärtsoppa; ita- lienska kalfkottletter med macaroni och tomatsås; jordgubbarmed frusen grädde.
M å n d a g: Frikassé på kalf; vinkall- skål.
T i s d a g: Stufvad gädda; saftsoppa med mandelklimp.
Onsdag: Köttpudding; filmjölk.
T o r s d a g: Kejsarsoppa; liibsk skinka med spenat.
Fredag: Oxstek med grönsallad; mannagrynsvälling.
Lördag: Stufvad abcrre; soppa på grönsaker.
(Se Idun n:r 12.)
Inläggningar.
1!
Efterrätter.
Visthusboden.
Handarbeten.
Rättelse.
Köket.
Drycker.
Trädgården.
Toaletten.
Man kan spara ganska mycket tvål vid tvättningen, om man tager för vana att ej doppa själfva tvålen i vatt- net, utan endast ena handen.
Läkareråd.
Bekymrad 20-åring.
Se svar till Eva i n.r 3.
Åkomman ytterst envis.
Undvik allt het- sigt i mat och dryck.
Hanna.
Bäst att läta läkare klippa eller skära bort den samma.
Eljes kan ni försöka toucheringar med ättiksyra.
Fästmö.
1) Använd samma behandling, som tiUrädts Naemi (för en annan åkomma) i n:r 6 (jämför svaret i n:r 8).
2) Genom ingni- dande 2 gånger dagligen af en 10 % svafvel- salva.
A.
Z.
Använd diachylonsalva med tillsats af 10 % zinkoxid.
Salvan bredes pil lappar, som fästes väl med gasbindor.
Vexlas mor- gon och afton.
D:r — d.
Frågor.
N:r 600.
Hur skall en husmoder pålandet kunna skaffa sig någon inkomst, utan att hennes tid allt för mycket upptages?
Svar motses tacksammast af Halländska.
N:r 6 0 1.
Skulle någon vilja upplysa en nybörjare i trädgårdsskötsel om, hvilka sorters CForts.
å nästa sida.)
LEDIG A i Syltning-.
Westbergs oöfverträffliga Jönltöpiiig.
lärariMÉfatii med undervisningsskyldighet hufvud- sakligen i modersmålet och tyska språ- ket är ledig vid Skellefteå elementar- läroverk for flickor.
Årslön 1,000 kro- nor.
Ansökningshandlingar och betyg skola vara inlemnade före den 15 juli till styrelsens ordförande theologie dok- torn S. Brandell i Skellefteå.
[1963] Styrelsen.
A nspråks!, fruntimmer med gedigna kunskaper i pianoundervisn.
sökes för långt försigkommen elev hos familj i landsorten.
Betyg samt vilkor i bref till » D.
E.
15 », Iduns byrå.
[2101] E n ung, anspråkslös flicka af god familj samt väluppfostrad, frisk och med godt lynne, önskas som sällskap o. biträde vid husl.
göromål från nästa 1 okt.
af en ung officers- familj på landet.
Svar insändas till » G.
K. », Lidköping p. r.
[2097J T a l a t s såsom lärarinna för 5 eller 6 yngre flickor med undervisning i vanliga skolämnen, språk och handarbeten kan erhållas af därtill kompetent person nästkommande höst.
Betyg samt uppgift angående lönean- språk kunna insändas till borgmästaren C.
A. Anderstedt eller apotekaren Hj.
Julin, under adress Säter.
[20951 Allmännyttigt.
Hvarjehanda.
PLATSER.
PLATSSÖKANDE.
Informatorsplats SL * 5£ på landet af teol. fil.
kand. L.
A. Sun- delöf, Upsala.
[2094] I aktadt hus önskar en ung, musi- kaliskt bildad flicka, van vid och road af hushållsbestyr, antingen på egen hand sköta hushåll eller ock gå frun tillhanda.
Ringa löneanspråk.
Närmare uppl.
.genom fru S.
L. Tägt- ström, adress Örebro.
(G.
18742) [2107] E n bättre flicka, hvilken deltagit uti landthushåll i hemmet redan i sin barndom samt genomgått hushållsskola och innehaft plats, söker sig nu anställning, antingen att förestå ett mindre hushåll eller att gå frun tillhanda; finnas barn är hon van sköta sådana o. villig biträda därmed.
Vackra betyg finnas att förete.
Små lönepret.
Svar afvaktas af » S.
T.
26 år », Molkom.
[2109] a 20 öre pr paket T v ä t t p u l v e r hos alla specerihandlare Jonteöni in k.
[1972]
frö eller blad och blomsterplanfor, hälst Sf- ven några fleråriga sådana, som mest köpas, och hur de böra ordnas i ett par runda blom- sterland, för att pä billigt sätt fä det trefligt?
Fina.
N:r 6 0 2.
Huru bör vid gåsafvel tillvägagås, synnerligas!
vid äggkläckningen, så att ^ " .så- som ofta händer, ungen dör i ägget — och huru böra redena inrättas?
I öfrigt önskas noggrann föreskrift om ungarnes behandling.
Amalia.
N:r 603.
Huru färgas halmflätor svarta?
Elis.
N:r 604.
Jag har en liten, i mångas tycke ganska behaglig sängröst.
— Hur skall jag göra för att på egen hand förbättra och öfva denna min lilla talang?
Säkerligen blifva mänga med mig tacksamma för några vänliga rad af Iduns läsare eller läsarinnor.
» Musikvän. » Nr 605.
Undertecknad vore tacksam, om någon ville gifva fullständig upplysning om huru s. k. glödritning tillgår, samt hvad där- till behöiliga materialier kosta?
A.
P.
N:r 6 0 6.
Js ' emo homo frågar, om nägon af Jduns läsarinnor kan upplysa honom, om de hafva sig bekant, hvar man kan fä afyttra begagnade frimärken till högsta pris?
N:r 6 0 7.
Jag vore mycket tacksam, om nå- gon genom Idun ville säga mig bästa sättet att koka in krusbär på flaskor?
Huru inlägges kryddsill, så att den blir god och tål att förvaras vintern öfver?
Huru tvättas ljusa rothattar?
Ung husmor.
N:r 6 0 8.
Hur bakas » Konneby peppar- kakor-?
frågar Anna.
N:r 6 0 9.
Vill någon af Iduns läsarinnor gifva beskrifning på, huru en bra glasyr till tårtors glasering bcredes; äfvensom en be- skrifning pä iSerlinerimmkar.
Ung fru.
N:r 6 1 0.
Vill någon af Iduns ärade läsare eller läsarinnor upplysa en flicka, som för sin utkomst önskar lära sig bokbinderi, om någon kvinlig bokbindare tinnes, huru lång tid åtgår för att lära och h ad éfel kan kosta.
Övar önskas af Bonddotter.
N:r 6 1 1.
Undertecknad vore synmrligen förtjust att fä eu förteckning på de växter (blommande och bladväxter), som man med största förhoppning om framgång kan odla i boningsrum.
Några ord om skugga, sol och vattning for de särskilda expl.
vore helt säkert till nytta, om de kunde bifogas.
Lepus.
N:r 6 1 2.
Önskas något eller några billiga recept på märkbläck för ' linne, hälst sådana som motstå tvältning med klor.
Prenumerant.
N:r 6 I 3.
Frågas om någon kan säga hvar man kan få plantor af Ojffea arabica.
Jannéa.
N:r 61 4.
Vill någon gifva mig ett recept på ett tandpulfver utan farliga beståndsdelar, och som.
gör tänderna starka och varaktigt hvita?
— Äfven vore önskligt, om någon kunde gifva mig ett medel mot hårets affallande.
Jannéa.
Nr 6 1 5.
En sjuklig fru, som nödgas för längre lid resa från hemmet, ville uuder tiden gilva sin jungfru kostpengar för månad.
Be- der nu nägon erfaren husmoder upplysa: bur mycket vanligen gifves i ett för allt.
Beth.
N:r 6 1 6.
Hvilken konstruktion af mangel är befunnen vara den bästa för ett litet hus- håll på landet? '
Fru C.
B.
N:r 6 1 7.
Jag blefve någon erfaren hus- moder särdeles tacksam, om hon ville säga mig, hur mögelfläckar med säkerhet kunna bort- tagas ur banddukar och serveter, som hem- kommit vata från tvätten och i följd af tät hoppackning blifvit mögliga.
Ung fm.
N:r 6 1 8.
1) Huru skall man under som- maren förvara medvurst, som är tillredd pä hösten, så att den ej torkar eller tnöglar?
2) Vore mycket tacksam, om några anvis- ningar på efterrätter kunde lemnas, som framför allt äro mycket snart tillagade?
3) Finnes något medel att blifva af med den besvärliga fotsvetten?
Kanske det ej är nyttigt att taga bort den?
4) Huru skall man få bort smuts och flug- Iläckar från förgyllda tafvelramar, så att ej förgyllningen går utaf?
För svar snart vore ' ny prenumerant ' mycket tacksam.
Svar.
N:r 3 8 6.
Först och främst färska ägg, hvilkas gulor med yttersta omsorg skiljas från hvi- torna, hvilka senare vispas tiil sä hårdt och styft skum, att det står af sig själft.
Därefter i röras 40 gram finsiktadt socker till b varje hvita, hvilket måste ske försiktigt och hastigt, hvar- efter man skyndar alt på ett e&amp;bräde, lorsedt med låga fötter tamt belagdt med rent skril- papper, upplägga marängerna i Önskad form och storlek, hvarpå de Öfversiktas tämligen rikligt med finaste florsiktadt socker, lagdt i en fin och ej för gles lenonspåse.
De in- föras skyndsamt i ugnen och gräddas i svag värme, till de blifva ljusgula.
» Leonore.^ N:r 425.
När ej blott så nära anhöriga som föräldrar och syskon, utan äfven vänner, ^mot- sätta » sig ett äktenskap, så tyckes detta sam- fällda afrådande tämligen tydligt utvisa, att äktenskapet för visso saknar ej blott en för- utsättning, utan måhända flere, ja de väsent- ligaste betingelser för att blifva lyckligt; ty med skäl kan då befaras, att kontrahenterna äro sä berusade af sina känslor, att de ej mäkta lyssna hvarken till kärleksfulla var- ningar eller till förnuftets röst, antingen detta talar högt och tydligt hos andra, ej förblin- dade människor, eller blott liviskar hos dem själfva.
Dylik hänsynslös lidelsefullhet bådar allt utom framtida lycka!
» Föräldrars välsignelse bygger barnens bo. » Percy F. Luck &amp; C:o M Stockholm.
C h i n a Blom The.
T h e e r.
Congou.
Finest Blom Pekoe Blom Pekoe n:r 1 Blom Pekoe n r 2 Finest Scented Orange Pekoe Hyson (grönt) Seented Orange Pekoe Oolong Pris pr kiio Finest Moning Kungchow Oonfa Moning jl \ Kaisow n:r 1 ' ' ' Kaisow nå 2 Kaisow n:r 3 Congou _ 11: 9: 7: 6: 5: 4: 3: 2: — 20 70 20 25 30 50 80 11: 7: _ 5: 4: — — — 30 _ _: I n d i s k a Souchong.
Finest Souchong Lapseng Souchong Souchong n:r 1 Souchong n:r 2 s T h e - B l a n d n i n g a r.
Pris pr kilo Försändelser 50 70 30 80 20 20 25 T h e e r.
Finest Assam Malty Cachar Pekoe Assam Ceylon Darjeeling till l a n d s o r t e n 16: 9: 7: 7: 6: 6: 5: emot Husmödrar!
11: 9: 6: 6: 4: — — 20 75 80 efterkraf 1 Kalifens 3: 50 Kehausens, original 7: 10 Rehausens 4: 30 | Smulthe 3: 50 Särskildt framhålla vi » Stora Mo- guls » och » Mikadons » theblandnin- gar å kr.
5: 40 oeh 4: 50 pr kilo s å s o m varande mycket passande hus- hållsthe af god kvalité.
(eller postförskott.
rj&amp;i S K A K HÅNDSK-ÅFFÄRER.
För handskarnes hållbarhet ansvaras.
Glacé-, kul.
4 knapp., breda sitlces- sommar kr.
1: 50 D:o d:o 5 snörknäppen d:o kr.
2 å % 50 D:o d:o 6 knapps Mousquelaires » 2 ä 2: 50 samt alla slag, såväl eleganta sotr.
enklare, S o j a, Malda kryddor (garanteras oblan- dade) pä bleckdosor med genomborradt lock.
Bordsalt i paket om 425 gram 1 skalp.)
flere gänger prisbelönade och fullt jäm- förliga med de bästa utländska fabrikat Tillhandahållas hos Hrr specerihand- lare.
ri3391 Glacé- och Gants de Suédes från 2 tin 20 knappar.
Rekvisitioner från landsorlen mot efterkraf.
BUTIKER: 45 Vesterlånggatan 45, Telef.
7 24.
5 Sturegatan 5, [1717J n flicka af god familj önskar kom- ma i ett trefligt hem för att del- taga i inomhus förekommande göromål.
Hon är fullt hemma i kläd- sömnad och finare bandarbeten.
Pre- tentioner små.
Svar till » Kerstin », Söderhamn p. r.
[2102] 5: 40 4: 50 köpas billigast i Carl M a l m b e r g s välrenommerade Biffstekssås.
E 11: - 8: 50 7: 30 i 6: 40 Stora Moguls Mikadons H A N D Försöken Th. Winborg &amp; C:i » i Stockholm tillverknngar af Concentrerad Ättika pä flaskor för ut- spädning.
S e n a p, blandad efter engelsk och fransysk smak, Öere sorter.
E m o t fritt vivre.
En ung flicka önskar plats i familj i en glad och folkriK trakt att gå frun tillhanda.
Finnas minderåriga barn är sökanden äfven villig undervisa dem i vanl.
skolämnen samt franska o. tyska språken.
Svart.
» H.
L.
1890 », Iduns byrå.
[2105] Pris pr kilo Non Plus Ultra O. T.
D Czarens Mandarin ._ Telef.
7 22.
24 Södermalmstorg 24.
C a r l ^Ms&amp;ljaa.tjers » Panorama International, DIVERSE.
Hamngatan 18 B, 1 tr. upp.
Doktor A.
A f z e l i u s, (bredvid Svea-Salen) Lilla Vattugatan 2 4, Från och med den 22 till och med praktiserar under sommaren vid den 28 juni: Hjo Vattenkuranstalt.
[1341] lista serien.
Minne af Fransk-Tyska D:r OTTO SANDBERG praktiserar under sommaren (15 juni — 1 sept.)
i Marstrand.
[1764] E kriget 1 8 7 0 - 7 1.
Entré 3 0 öre, barn 2 0 öre.
Abonnementskorl, gällande för 8 be- sök, kr.
1: 75, barn 1: 20.
Öppet alla dagar från kl. 10 — 10.
Hvarje söndag nytt program.
[1357] lats att förestå någon äldre ung- karls eller enkemans hus önskas D o k t o r C a r l p i e n s b u z g af ett 32-årigt, friskt och uti det 3 3 Drottninggatan 3 3.
som till hushållet hörer fullt kunnigt Hvardagar ' / 23 — ' ' liA.
Helgdagar 10 — 11.
fruntimmer.
De bästa rekommenda- Behandlar företrädesvis I en prestgård i vestra Blekinge, be- Barnsjuk- tioner kunna lemnas.
Svar till » Z », lägen i vacker trakt, intill järnvägs- domar.
[13431 Umeå p. r.
[2099] station o. nära stad, mottages en flicka, helst, i åldern 9 — 11 år, till inackor- Dr ERNST SALÉN.
dering.
Undervisning meddelas i en- lighet med lärokurs för läroverk för Ö g o n l ä k a r e.
som genomgått lärarinnekursen vid k. flickor, äfvensom i musik af ovanligt 2 Stora Vattugatan 2. blindinstitutet, önskar sig plats i fa- duglig lärarinna.
Om och god föräl- milj för att undervisa ett blindt barn Träffas kl. \ 10 — \ 12 f. m.
[81] dravård utlofvas.
Priset, beräknadt för i läsning af vanliga skolämnen, skrif- 9 månader, 325 kr.
Man hän vände ning och handarbete.
Svar till » Blind- sig till kyrkoh.
H.
J. Brolander, adr.
lärarinna », Tomteboda, p. r.
[2078] Gammalstorp.
[2096] Svenska Inackordering.
Ett ungt fruntimmer, 20 E n ung, bildad flicka, som talar fran- syska samt är van att undervisa och handleda barn, önskar med- följa någon bättre familj till badort emot fri resa, fritt vivre och litet kon- tant.
Svar torde insändas till Fru A. Zimmerman, Linköping.
[2077] B - t 50 Regeringsgatan 50 Allm.
Tel. 46 47.
[1723] flickor i konfirmationsåldern kunna erh.
inackordering i godt hem och tillsamman med egen dotter erh.
konfirm.-undervisn.
samt underv.
i vanl.
skolämn., språk o. musik.
Närmare meddelar V. Frendin, Malmköping.
[" 2069] 2
N:r 4 7 0.
En badkur med lokal massage.
Är del ej fråga om en neuralgi?
N:r 4 9 0.
Själf kan man endast bronsera, ej förgylla.
Använd i sä fall bronspulfvcr (ljusgult) samt bronstinktur, som fås i Beckers färghandel.
N:r 5 0 6.
Man bör hälst hafva såväl siden- som ylleklädningar hängande med rätsidan ut, ty annars skrynklas de.
Ett rent skynke bör likväl hängas Öfver dem för att hindra dam alt lägga sig pä dem.
N:r 5 1 1.
Se svar till 892.
N:r 5 1 2.
Tillsätt vid beredningen 1 gram salicylsyra pr kanna sylt.
N:r 5 1 6.
Inlägg bland kläderna i små på- sar patchuliblad eller pulvriserad violrot.
N:r 5 2 9.
Som liktornar härröra af tränga oeh korta skodon, måste sådana först o. främst undvikas.
För öfrigt är det mycket bra att pensla liktornarne med koncentrerad ättiksyra (som köpes på apoteket) och därpä fästa en häftplåstersremsa.
Efter några dagar lossnar det yttersta härda lagret och kan då försik- tigt lossas med en skarp pennknif, hvarefter fötterna badas i ljumt såpvatten, ty det är för- delaktigt att ofta uppmjuka liktornarne medels ljumma tvättningar.
Penslingen med ättik- syra upprepas så länge förbårdning finnes, men mycket sällsynt är det, att liktornar full- komligt försvinna.
Följande medel mot sönderspruckna händer rekommenderas i Hälsovännen n:r 7: » Men- thal 150 gr., Salol 2 gr ..
Matolja 2 gr., Lano- lia 50 gr.
Blandas till en salva, som ingni- des 2 ggr dagligen. » Nora.
N:r 5 3 0.
Se svar till 3S9 a, i n:r 21 af Idun.
N:r 5 4 0.
Påstryk flera ggr dagligen en salva af styras: 3 delar och kinasulfat eller dyfvelsträck 1 del.
N:r 5 4 8.
En så beskaffad, pålitlig pen- sionsinrättning finnes, ja, icke en utan flere, nämligen Bänte- o c h.
Kapitalförsäkringsan- stalterua.
Sådana finnas i flere städer i riket (17); den kapitalstarkaste är Stockholms.
I någon af dessa kan Ni med största trygghet insätta edra besparingar, som sedan växa med ränta på ränta och arfsvinst till 55 år, hvar- efter Ni årligen erhåller en viss procent (hit- tills 9) af det kapital, som genom insättnin- gar och räntor samt s. k. arfsvinst uppkom- mit vid den tiden.
Har Ni sålunda lyckats spara ihop ett kapital af 2,000 kr., kan Ni på- räkna en lifränta fr. o. m.
56 års ålder af 160 — 180 kr.
Ju tidigare Ni börjar, desto mindre behöfva de årliga insatserna vara.
Bdl.
N:r 5 5 2.
Af 2 * / kilogr.
groft salt, 425 gr. socker, 42 gr. salpeter, 14 liter vatten kokas en lake, som skummas väl under kokningen och slås, när den är alldeles kall, hälst dagen efter sedan den är kokt, öfver köttet, hvilket, om så behöfves, med en tyngd hålles nere i laken.
Efter 3 a 4 veckor (förutsatt att man ej lägger ned allt för stora stycken) är hvad som saltats i denna lake färdigt att koka och liar då en delikat smak och en vacker röd firg.
Innevarande årstid håller laken sig ej länge god, hvarför man ej gerna bör koka större sats, än hvad som behöfves för gången, så vida man ej har förträffliga förvaringsrum.
Vintertiden däremot håller den sig rätt mänga veckor.
Att salta kött och fläsk tillsammans är att förbättra båda sorterna.
En fjrdel med denna lake är, att hvad som saltats i den al- drig behöfver vattnas ur, utan kan och bör kokas med den sälta, laken gifvit det.
A Innehållsförteckning *.
Malvina de la Gardie; af Adolf Betländer.
(Med porträtt.)
— Australiska skaldinnor, tol- kade för Idun, af Karl Ben-xon.
I. Agnes Neale: När jag ä r död.
— Indirekte; af Ave.
VI: Hemlig drifkraft.
— Min första lärarinna, ett minne af Helena Nyblom.
(Forts.) — Mrs Susanne M.
Salter.
Världens första kvinliga borgmästare.
(Med porträtt.)
— Bref från K o - lonien.
(Med plankarta.)
— Om strykning; hedersomnämndt svar å prisfrågan X I, af Anna The — r P.
— Iduns panoptikon: Par- fymernas revolution af Marque de fer.
— Brudkransen.
— Smanotiscr från kvinnovärl- den.
— Striden om hjärtan; ur ett kvinnolifs historia, af Johan Nordling.
XI: Skogsäfventyr.
(Forts.) Förslag till matordning for veckan 29 juni — 5 juli.
— Handarbeten.
— Syltning.
— Dryc- ker.
— Inläggningar.
— Efterrätter.
— Vist- husboden.
— Köket.
— Trädgården.
— All- männyttigt.
— Hvarjehanda.
— Toaletten.
— Läkareråd.
— Frågor.
— Svar.
A 1| ^ ^ f ^ | ^ dfri„rffni.
.
r k J t i .,.ir1 Billigast &lt; P r a k t i s k K o n s t v ä f n a d s s k o l a, 37 Norrlandsgatan 37.
4 Undertecknad, som i 12 år förestått Elfsborgs läns Väf- o. Slöjd- skola, meddelar undervisning uti alla sorters konstväfnader och enk- ^ lare väfnader.
Elever, som önska deltaga i undervisningen, torde an- mäla sig i skolans lokal.
Väfstolar med tillbehör anskaffas.
Beställ- ningar af alla sorters Konstväfnader emottagas och utföras noggrannt •&lt; till billigt pris.
Diverse Konstväfnader, såsom Portierer o. Gardiner af • ^ ylle o. bomull, Borddukar, Serveringsdukar, Parad- o. Badhanddukar, &gt;.
Kuddar, Förkläden, Flossa o. Kiddermönster samt enklare Mattor jämte * Gardiner m. m., passande för sommarnöjen, finnas till salu.
i [16541 Johanna Brunsson.
4 Svenska Reseffekter, starkt och välgjordt arbete, säljas billigast i 2,000 par Damstrumpor Ärade damer!
Sen hit!
C 2,000 o c h a n d r a K a p p t y g e r m. fl.
a r t i k l a r.
ä °o fortfarande.
,, Bästa 2 0 2 5 u n d e r vanliga priser.
Beställningar mottagas Billiga priser!
D. FORSSELLS SÖNER 10 • • • • Drottninggatan • • • « • © 10, • • C:o, 1 tr. • • [2 • in] 9 &lt; Helpensionärer.
» 0,30 » 4,50 » 2,50 » 7, — » 3,75 i:a Dam- 2,000 » helylle-Chewiotbyxor, Norrk.
&gt; 4, 5 0 m. korderoj dubb.
br.
helylle » » 7, — &gt; 4,20 » fin-fint klädningst.
» o, 80 » 0, 6 3 » halfylle diagonal (det starkaste byxt3 ' g som finnes) i endast moderna mönster » 0,95 st. Stanleys-Skjortor (dessa äro de finaste och mest praktiska sommaren 1 8 9 0 kommer att bjuda på i skjortväg) .- » 2, — dussin näsdukar » 1,50 par Kronkorderoj-byxor » 2,75 meter Kronkorderoj &gt; 0,90 st. hemstickade Tricotklader 3 — 6 år (ny sort) 2,50 » Imit.
Jager-Tröjor till 1, 1 0, 1, 2 5 1, 5 0 par » Jäger-Kalsonger » 1, 1 0, 1, 2 5 1, 5 0 st. Extra i:a hemväfda Förklädstyg 0, 5 0 dus.
i:a hellinne Téservetter med röd bård och frans 2,30 » Hemväfda ext.
i:a fållade Borås- Näsdukar coul 2,25 1, 7 0 0 st. Extra fina hemstickade Flick- Klädningar 3 — 6 år 3,50 Profver endast då 20 öre bifogas.
200 A. Villiamsson, Stockholm.
I Bergklintska skolan i det natur- sköna och för sitt sunda läge välkända Engelholm emottagas tvänne helpen- sionärer till nästa hösttermin, som tager sin början d.
27 aug., då skolan fortsätter sin verksamhet i en rymligare och ända- målsenligt inredd lokal vid Stora tor- get.
Priset 450 kr.
Anmälningar gö- ras hos föreståndarinnorna fröknarna Bergklint.
Beferenser på platsen: kon- traktsprosten Frans Kock och rektor A. Th. Oséen; i Kristianstad: lands- kamrer E. Andersson; i Halmstad: bankdirektör H.
J, Krumlinde.
(G.
18613) » ext.
» koftor, hemst.
» - » 9, 5 0 t 5, — » ext.
i:a Mansrockar hemstickade » » ro, — » 5, 5 ° 600 » Gcrmania d:o hemstickade » » 6, — » 3, 7 5 1,200 » Extra i:a dam- västar, hemst.
• » 4,50 » 2,50 600 par halfylle Diagonalbyxor » 2,75 1,100 1,400 2,000 600 arbete!
&amp; alla, 1,600 200 400 900 1,800 Sommarkappor, Sidentyger, Plyscher » 1, 7 0 0 st. Barnkoftor hemstickade » 1, 4 5 0 » helylle-Tricot kläder 3 — g å r » 2,000 Som vi ej vidare ämna hålla lager af firdiga Sommarkappor, s l u t f ö r s ä l j e s under denna månad hela vårt rikhaltiga lager af af För en ny konkursmassas rakning realiseras; 1,000 st. Ccluloidkragar » » 0,60 » 0, 2 5 Skandinaviska Seseffektfabriken, 400 G. CARLSSON, 30 MalmsUlnadsgatan 30, 1,000 Allm.
Telefonbolagets hus.
Allm.
Telefon 49 36.
[2074] 8,000 2 N:r 5 5 6.
Hos fabrikör Ekholm, Norrköping, fmnes utmärkt märkbläck, Linomelan kalladt.
Troligen kan han också ge anvisning på hvar man skall få bra stämplar, ifalMnan ej vill skrifva namnet med en vanlig stålpenna.
Prenumerant.
N:r 5 6 2.
Om » oförståndig bondfl eka », som synes vara ganska förståndig, då dylika spörs- mål intressera henne, i bref till D.
K.
I.
S.
(Iduns byrå f. v.
b.)
uppger namn och adress, så skall ett svar på frågan » Hvad är bildning? » henne privatim meddelas.
N:r 5 6 7.
» 20-ärig småländska- ..
Hvilken yngre folkskollärare eller folkskollärarinna som hälst kan lemna er svar på de framställda frågorna.
Skara seminarium står troligen före det i Kalmar.
X.
N:r 5 6 9.
Man lägger skrif- eller postpap- per i en väl rengjord stekpanna af gjutjärn, ställer den Öfver sakta eld och gnider med hvitt vax lätt öfver papperet.
50-årig.
N:r 5 7 0.
Vänd Er till » Gamla imrament- verkstaden » i Göteborg.
Där får ni stilriktiga mönster för en obetydlig afgift, anvisning och nödiga rekvisita såsom tvättäkta silke m. m.
; och Ni undgär förtreten att nedläzga arbete på en själfuppfunnen fantasiprodukt.
Ty al- tarskruden har stillagar, hvilka ej äro för den större allmänheten bekanta.
A, Vesterlånggatan 57, 1 tr. upp.
för damer, herrar och barn [2018| tillverkas hos undertecknad till moderata priser.
®4T~ Personer, som hafva ö m - tåliga eller förstörda fötter, kun- na hos mig fd skodon, som passa väl och äro bekväma att gå med.
Högaktningsfullt [1795] C. NILSSON, Dronmggataa 100, Bort med liktornarne!
Deletor.
f2100] 27 december är 3:dje dragningen i Kulturhistoriska Föreningens lotteri på konst-, industri- och slöjdföremål.
Lotteriet omfattar 10,000 vinster, värda 175,000 kr., och med hufvudvinster af 2,500, 2,000, 1,500 och 1,000 kr.
värde.
Lottsedlar till 2 och 3 kr.
säl- jas i alla boklådor.
[1939] O «] Ett nytt, osvikligt, smärtfritt lik- tornsmedel (bättre än Collodin och alla lianinos, Flyr / lar &amp; O r p l - B andra liktorn smedel) borttager full- &lt;Ö komligt liktornar med roten inom kor- S taste tid.
Inlagdt i eleganta karton- ger har Deletor den stora fördelen fram- harmoninm " för alla dylika medel, att man stän- ländska fabriker.
£ digt bär det på sig.
Hvar och.
en Största lager!
Billigaste priser!
som har liktornar skall skatta sig Fullkomlig garanti!
Liberala be- * • lycklig efter att hafva smvänåt Deletor.
Hvarje kartong kostar 1 kr., som in- talningsvilkor!
^ sändes som postanvisning eller i spar-.
OBS: Äldre instrument tagas i 5 märken.
Post- o. telegrafadress » De- letor », Upsala, Vaksalatorg 27 och Gö- utbyte.
teborg, Magasinslcvarteret 1 d&gt; 2.
[1340] m bästa sorter, ytterst billiga m 9 Wilh.
TibMins w J.
L U D V I G OHLSON, Stockholm.
1 6 Regier in grsgatan 1 6.
[1423] biläggas utan stora rättegångskostnader.
Prenumerera å närmaste postkontor.
(Poststationsföreståndaren hänvisas till taxan n:r 24.)
(G. iS82S) [2110] ket.
^ [1487] 1890 års Frö-priskurant utdelas gratis, sändes franko.
SVENSONS Fröhandel Lilla Nygatan 17, Stockholm.
[1897] Järnaffär, Drottninggatan 77 Lag och Ratt.
CStIötti o j b o r t, Lagtidning for svenska folket.
att O. Williamson, Borås, säljer prima helylle marinblå Gosstricotkostymer Utgifves i Stockholm och kostar från från 3 till 10 års för 3: 75.
Prisku- 1 juli till årets slut endast rant å yllevaror sändes franko.
1 k r o n a.
Kedaktionen besvarar premime ' an- S t o r a m a n s v ä s t a r ters förfrågningar i juridiska ämnen.
med ärmar till 3: 50 pr st.
Härigenom undvikas dryga utgifter till [1573] O. WILLIAMSON, Borås.
advokater, och många tvister kunna Stärkelse, svenskt fabri- kat, gifver lin- net, utan att for- störa det, en bländande hvit färg.
Till salu hos alla speceri- handlande i ri- j.
Stockholm.
[20311 I GUSTAF H O L M B L O M KAPP-FABRIK j 3 8 Vesterlånggatan 3 8 n Nedra botten, I o. 2 tr. upp.
T R I C O T L I F i stort u r v a l.
Bomulls T r i C O t l i f fr. 2 kr.
st. Helylle Svarta T r i C O t l i f fr. 4, 5, 6 kr.
st. Ileljlle kulörta T r i C O t l i f fr. 4, 5, 6 kr.
st. Jansson &amp; Co., [2081] Hötorget.
ombesörjer genom fullt kompetenta personer uppköp i alla möjliga branscher g r a t i s åt Iduns abonnenter och för uppdrag åt andra mot en obetydlig ersättning.
Alla saker skickas mot efterkraf och få, när varans art sådant medgifver, returneras (dock genast) mot fraktkostnaden.
a f e u m i i l l e r s Ännu Dubbelt porto torde medsändas.
B r y g g e r i r e k o m m e n d e r a r h ä r m e d å t v ä n n e r a f de m ö r k a ö l s o r t e r n a finnas några få p e r f T i a r kvar till Idun 1889, dels i rödt och guld, dels i blått och guld.
Priset är endast till pris af 1 0 kronor pr 1 0 0 Bell Telefon 5 24. sitt 1 / 2-huteljer.
Allmänna Telefon 32 27.
[2098] OBS.
Skyddsmärket.
OBS.
Skyddsmärket.
som torde insändas i förskott medels poslanvisning eller i sparmärken (ef frimärken!)
För porto tillkomma 30 Öre.
[1359] Iduns Expedition.
mannen Den ödesdigra frågan med dess svar af A g n e s S t e v e n s.
Pris 2: 25.
Bi ö F. W. BILLES Bryggeri © o i o f f s s g a t a n JCLa packadt i bleckdosor och stanniol, öl, Export-öl, säljes genom Hrr specerihandlare.
Pilsener Oxtorgsgatan Iskällardricka.
Ellen.
M ö l l e r s Praktiska H u s h å l l s - s k o l a % ~ i SkÖfde för unga flickor öppnas den 1 5 augusti 1 8 9 0.
7 A.
L a g e r b e r g 7 till den 1 5 juni och frän den 1 5 a u g.
till den 1 5 dec.
Priset pr å r 600 k r.
Prospekt sändes p ä begäran.
Referenser i fru C.
L.
B e r g - gren, V e s t r a H a m n g a t a n 5, fru Peder Waern, Föreningsgatan 1 9.
I fru J u l i e Gleerup, Sturegatan 1 7.
I fru Sofie B j ö r k m a n, R u s t o r p.
I fru M a g n u s v.
E s s e n.
A n m ä l n i n g a r torde insändas under adress fru Ellen Möller, K u n g s p o r t s a v e n y e n 2 1, [1S47] Göteborg: Stockholm: Malmö: Jönköping: Göteborg.
Egen tillverkning.
Tör hållbarhet ansvaras.
[203i] Sex för femton!
Till det otroligt billiga priset 2J50 säljer jag, när minst ^ dussin tages, en ny sorts hemstickade extra prima Trikotkläder för 3 — 7 års gossar.
Som antagligen ett mycket stort antal be- ställningar kommer att ingå, förbehål- ler jag mig 14 dagars leveranstid.
A. Williamson, Vesterlångg.
57, I tr. [1936] Stockholm.
Oumbärlig möbel i hvarje hem, speci- elt under sommarmånaderna, är / f / a / mar Peterson &amp; C:nis TrädgårdsmöMer.Gräsklippare, stort sorteradt l a g e r [2013] till moderata priser.
Julius S l Ö Ö r s R e d s k a p s l i a n d e l S t o c l t l i o l m, A.
46 N o r d f o r s, Regeringsgatan 46.
[" 1694] Sparsamma Fruar.
afsedd för u n g a flickor från 1 6 till omkring 2 5 års ålder, h a r till sin uppgift att Sattre o. enldare.
Billigt pris.
bilda Skolan, de u n g a till praktiskt dugliga husmödrar i e g n a eller andras hem; undervisning meddelas i alla göromål, som höra till ett v ä l ordnadt hushåll, samt i sömnad, vafnad, k n y p p l i n g och t r ä - Äfven m o t a f b e t a l n i n g.
snideri m. m. af därtill skickliga lärarinnor.
Kursen, som är ettårig, räknas från den 1 5 j a n.
4G Stort urval af " JmMPi Tofflor, Balskor.
Gammalt ylle och ull emottages dag- ligen till spanad, väfning af tyger, scha- lar, filtar m. m. OBS, Hvar och en får sitt ylle tillbaka 1 form af garn eller väfnader.
OBS, Nedsatt spånadsafglft, OBS.
Ett parti schalar realiseras från 5 kr.
OBS.
Ett parti filtar realiseras från 5,75- Telefon 26 53.
Jiildur Andersson, [1361] född Sundeman, 12 Klara Norra Kyrkogata 12 Solida Möbler.
Malmskilnadsgatan herrar, damer och barn.
af [2104] Fru d., svenska och välgjorda för öl, " [2071] Stora lager.
[17361 O rekommenderar sina tillverkningar Bayerskt 0«t3L \ L T o n a n s Å Att vår [2023] och bästa af hud- försköningsmedel, är ytterst verksamt mot fräknar, solbränna, hettblemmor och stark rodnad i ansiktet, gör huden mjuk och hvit samt är särdeles behag- ligt att använda.
Säljes å.
1: 25 o. 2: 25 11. endast hos fiO Elin Edlund, fiO = vW Drottninggatan V U • T —, [2072] Till landsorten mot efterkraf.
TJekvirera gralisprofcer å Papper och 1a Kuvert fr. HJALMAK PETERS- SON &amp; C:i, Pappersafiär i parti och minut, Karlstad.
(G.
17472) [2006] CD CO t o r g.
Kronor 40,000, 25,000, 15,000, 10,000, 5,000 m. fl.
större belopp kunna vinnas genom köp af [i5ii] Vexelkontoret, Skeppsbron 36, Stockholm.
fr. o. m.
1 juli C.
L u n d t o e r g; cfo C: o, Garn-, Väfnads- &amp; Trikotvarulwndel är öppen fr. kl. 8 f. m. till kl. 8 e. m. få vi härmed vördsamt tillkännagifva.
SS cd R O S A L I N E, det angenämaste T e a t e r - P r e m i e - O b l i g a t i o n e r på V e x e l k o n t o r e t, S k e p p s b r o n 3 6, S t o c k h o l m.
N y a F ä l l s t o l, Pris pr kontant 27 kronor.
som äfven kan begagnas som Fåtölj, Obligationerna säljas äfven på månatliga afbetalningar på följ.
vil- Chäslong och Säng, och som erhål- kor: En Obligation erhålles mot 13 inbetalningar af kr.
2: 60 i mån.
; Två les fralclfrilt mot 10 kr.
järnvägsefter- mot 13 inbetaln.
af kr.
5 i mån.
; Fem Obligationer mot 16 in- kraf från Hjalmar Peterson &amp; Obligationer G:nis betaln.
af kr.
10 i mån.
Bokhandel, Karlstad.
Till forekom- Tvänne utlottningar årligen: den 1 november och den 1 maj.
Full- mande af förvexlingar är vår Nya Fällstol alltid stämplad på de båda ständig beskrifning sändes mot 10-öres porto.
Hvarje obligation skall ovilkorligen före utlottningstidens slut utfalla kortstyckena, som uppbära armstöden, med &amp; vinst från kr.
30 till kr.
40,000. med vår firma Hjalmar Peterson C:ni, Karlstad.
CD Beställningar och reparationer utföras skynd- samt.
— Moderata priser.
Iteelt bemötande.
{Ö O O O O O O C O O C *: K i n e s i s k a och I n d i s k a mmm På W i l h e l m K i l l e s C.
S m i t t &amp; C i o s.
^ K Ä Ä Ä ÄktaSäther-Olja, för botandet af gikt, reumatisk värk, sensträckning, magkramp, landvärk o. där stark och hastig upphettning af sjuk kroppsdel på några minuter åstad- C i l a A j A M kommes.
Särdeles nödvändig är denna olja att hafva i hemmen å landet, där O a O a O U; läkare ej alltid vid behof kan erhållas.
Ar försedd med intyg så väl från Handelskemisten i Stockholm som ock från många personer, som med fördel användt densamma.
Försäljes hos de Hesta Speceri- o. Parfymhandlare i riket samt i parti, med rabatt, hos C.
Smitt &amp; C:o, Stockholm.
[19G9] Må CO 1 1 kr.
25 öre, (Nord.
A.-B, Göteb.
3632x7) [1349] Cro-btn.ingga.ta.xi S S.
[2073]
Liljeholmens S U C HAR D Vinfabrik, Stocldaolxxi, 20 rekommenderar nedannämnda sina tillverkningar, s o m försäljas a f H e r r a r Specerihandlande.
Gidd- o c h Silfveriuedaljer Erkändt utmärkt kvalité.
Samtliga Suchard ' s Chocolader äro garanterade ren Cacao och socker utan tillsats.
Suchard ' s Praliner, Gianduja, Noisettes, Nougatines och andra dessertchocolader rekommenderas.
Ärade konsumenter meddelas, att fordna paket, Pure Pttte, osockrad chokolad med blå etikett, numera säljas i kiloförpackning med rödrutigt omslag, bärande fabriksmärket.
Detalj- priset pr J- och J-kilokaka är 50 öre och 1 kr.
Kvaiiteten har ej under- gått någon förändring.
[1312] Uti berättelse till Kgl.
Medicinalstyrelsen för år 1S80 yttrade sig Stockholms Helsov,-nämnd mycket fördelaktigt om dessa viner.
Serverade kalla, aro vinerna en angeräm läskedryck; i hus- håll lämpa de sig särdeles val för tillagning af soppor, vingelé, lemonader, hälar o. d. Krusbärsvin.
K ö r s b ä r svin.
V i n b ä r s v i n, rödt.
V i n b ä r s v i n, svart.
Vinbärsvin, hvitt.
S o c k r a d e safter: Hallonsaft.
i Körsbärssaft.
Safterna äro, enligt intyg Nf handelskemisten herr doktor Vinbärssaft, röd.
&gt; Setterberg » fullkomligt fria från obehöriga och skadliga lillsat- V i n b ä r s s a f t, svart, i ser, samt förhålla sig såsom rena oblandade sockrade fruktsafter ».
Vinbärssaft, nvit.
1 Ättika.
- i Rörande dessa fahrikater yttrar herr han delskemisten d.
15 maj 1888, V i n ä t t i k a.
I att de aro » fria från främmande syror, skarpa ämnen och metaller, och Ä t t i k s p r i t.
J anser jag dem därför vara af utmärkt god beskaffenhet. » OBS.
Viner och safter försäljas på hel- och halfbuteljer, tredubbel ättihsprit på större flaslzor, alla försedda med etiketter, innehållande fabrikens namn, hvilket till undvikande af förvexling torde noga observeras.
Vinerna serveras iskylda hos herrar konditorer: Hellbac er, Hamngatan 10, Drottninggatan 25, Sjöberg, Drottninggatan 40, Widerström, Götgatan 5- [1S31] Suchard ' s Chocolad.
Fabriksmärke.
1 T j u l a n d e r » ™- SS 3 0 8 9 SUCHARD &amp; os®, A l l m T e, V i n ^ a n d e l, x^rot-txTLiirs^a-tstn.
- 5 0 f Nilsson l Dahlbeck SS, rekommenderar sitt välsorterade lager af endast äkta utländska Viner och Spirituösa.
Särskildt framhålles: Finare Champ.-Coguac från de för- nämsta firmor, flere år här i lagret.
Bordeaux-viner af välkända firmor, hvitt Portvin, särdeles omtyckt, Martinique- och Holländska lii- körer, många år här lagrade, samt vår välkända Punsch, gammal och god, till flere priser, enligt priskurant, som sändes på begäran.
[1759] H e n r i k KORK.
[1699] Butelj-, Krus- o. F / ask-kork äfvensom öfriga korksorter.
Order till landsorten expedieras mot efterkraf.
Fredr.
Nymansson, är l:sla [1735] stämplad med vid- ståeude • • 38 Regeringsgatan SS &lt;&gt; Från undertecknade korkfabrik rekommenderas för hushåll i firmastämplade stycken innehålla ej frätande lut, äro goda och billiga.
Re- kommenderas åt alla sparsamma och •praktiska husmödrar.
Säljas i välför- sedda detaljaflärer.
tvål 4 STOCKHOLM G a h n s Tvätt-Tvåjar Hvarje Lager af Långgatan 5, 4f Hamburger Bryggeriet Koiägl, Hofleveraiitör.
Göteborg.
fabriJcs- märJce.
, fy ' • » * IKSJ * ' * " [1712] John Fröbergs Tandpasta, utmärkt medel för tän- dernas och munnens vård och sammansatt af en- dast oskadliga bestånds- delar, erhålles hos mig eller mina agenter.
In- sänd 75 öre så expedie- ras en ask som prof. Tandborstar af bästa beskaffenhet säljas till pris af 85, 42 och 31 öre pr st. Vid partiköp lemnas rabatt.
[2103J John Fröberg, Finspong.
till 10 kronor pr I00|2-buteljer Se den större annonsen i n:r 25 för i år [1434] r t e s a n d e!
Vid Stockholms vackraste trakt (Es- planaden) att hyra 2 å.
3 stora, vackra, väl möbl.
rum å nedra botten, salong, sängk.
Kunna delas; egna tamburer, kök, servis, om så önskas.
Svar till J&gt;L.
E. », Karlavägen 35.
[210S] &lt; \ \ \ \ I god konstruktion, solidité, elegans och lätt- gåencle oöfvertraffade.
Öfver 200 maskiner på lager i Malmö.
Illustrerad priskurant på begäran.
Driftiga agenter sökas i alla städer samt på andra större platser.
Malmö.
Generalagenter för Sverige.
(G- 13375) mr om- Bad- o c h Sommargäster.
GAEDKES CACAO, damernas favoritdryck, är renast o. helsosammast.
Till salu hos Herrar Specerihandlande.
^ a °- a f &lt;Jo3a bi^ezy ^iwnas ötandiyk på fay&amp;t.
IU^OUXS ' med otöw-ta noc^c^zan 2 A Trångsund Saison: Mildt F ö r z nhet.
2 A.
^ Visby Hafsbad och Vattenkuranstalt Erik Schweder &amp; C:o, 2 o CARLHOLM &amp; SÖDERQVIST Bicyklar m Tricyklar.
16 ^} $be&amp;täitnin&lt;jai, Seidel &amp; Naumanns I »!
rekommenderas.
Telefon: Allmänna 4419.
Bell 8 54.
[2046] landet.
1 6 juni — medio a f september.
Ö-klimät, friskt l ä g e, daglig kommunikation med fast- — K a l l a och v a r m a h a f s b a d, fullständig- elektricitet, sjukgymnastik, massage, &amp; köl.J4iiiig m. m.
— Biträdande läkare: Kand. under juli: Domprosten kostnadsfritt af Kamrer Charleville.
STOCKHOLM, Nordin.
Badpredikan t — Program sändas på begäran T. V. Hollstrand, D o k t o r E.
Nyländer.
vattenkar, intialationer, * mag- adr.
Visby.
— Badläkare: (G.
1 S 7 6 1) v m a] G E R N A N D T S B O K T R Y C K E R I - A KTJEBOJ.AG
