# ID: svediakorp-per758
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1890
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 21,802
# sentences: 1,225
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 24 (130) Fredagen den 13 juni 1890.
Tidningen kostar Auiioiispri * *: endast 1 kr.
för kvartalet, med 35 öre pr petitrad (10 stafvelser).
Iduns- Mode- och Mönstertidning F ö r » Platssökande » och » Lediga platser » 1 kr.
65 öre; 25 öre.
pofltarvodot inberäknadt.
Utländska annonser 70 öre pr petitrad.
Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG.
Utgifningstid: h v a r j e h e l g f r i fredag.
TräffaB å byrån kl. 10 — 11.
A U m.
Telef.
6 1 4 7.
Lösnummerpris: 15 öre Prenumeration sker i landsorlen å post- anstalterna, i Stockholm hos red., i boklådorna och tidningskontoren.
T h o r a ' i hade helt nyli- gen nöjet för våra läsarinnor fram- ställa bilden af en svensk kvinna, som med lofvärd energi och uppoffrande arbete räddat en urgammal inhemsk konstslöjd från undergång och glömska.
Från flere håll ha vi sedan motta- git uppmaningar att som en värdig pendant till Charlotte Randel, knypp- lingskonstens pånyttföda- rinna, teckna dragen af Thora Kulle, den skån- ska textilindustriens ni- tiska befrämjerska.
Deras lifsgärniog är på de skilda områdena af likartad na- tur, och vi gå så mycket hellre dessa önskningar till mötes, som vi veta att skatta så den enas som den andras till dess fulla värde.
Det är ett obestridligt faktum, som naturligtvis under harm och grämelse medgifves af infödda skå- ningar, att uppsvenskar- nes ingrodda föreställnin- gar om vårt sydligaste landskap ingalunda äro af smickrande art.
Man har så småningom till tros-sats upphöjt den in- billningen, att skåningarne äro den krassa materia- lismens målsmän, att skå- 3:dje årg.
Byrå: D r o t t n i n g g a t a n 4 8, 1 tr- (vid kompletteringar).
Kulle.
ning och skönhetssinne äro två begrepp, hvilka det vore en orimlighet, ja, ett helgerån, att näm- na i samma andetag.
Lyckligtvis har denna falska åsikt på senare ti- den måst maka åt sig en smula, och då bland för- ståsigpåare samtalet faller på den grupp af hem- slöjd, som kallas skånska alhnogeväfnader, och till hvilka, märk detta väl, inga eller ytterst få mot- stycken finnas i Dan- mark, hyser man väl icke så stora betänkligheter mot att jakande besvara den frågan: Kan något godt komma från Skåne?
För den, hvilken, om äfven endast ytligt, upp- märksammat det svenska hemväfveriets uppsving under de senare åren, torde det vara bekant, att • särskildt föreningen Handarbetets Vänner ge- nom sin nitiska och på många områden framstå- ende spiritus rector, fri- herrinnan Sofia Adler- sparre, inlagt utomordent- lig förtjänst härutinnan.
Det vardt fru Thora Kulles — och lika mycket hen- nes svågers, artisten Ja- kob Kulles — uppgift att häfda de skånska all- mogeväfnadernas högarang som stiHulla och intres- santa prydnadsföremål för hemmen.
I D U N 200 Sök för din ålderdom att tidigt omsorg draga, Din ungdom ljuflig är, men lita ej därpå.
Det är en sviksam grund att människor behaga Och bäst i alla fall att på sin egen stå.
pr.
Fru Thora Kulle är född i Håstenslöf, en half mil från.
Lund Hou är af en gammal ansedd sydskånsk bondesläkt och liar åtnjutit en efter tiden och förhållandena god uppfost- ran.
De anlag, hvilka längre fram skulle blifva henne och så många andra till nytta och nöje, fingo tillfälle att utvecklas redan under barnaåren.
Fröknarna — eller som det på den tiden ännu hette, mamsellerna — Darins skola i Lund fäste nämligen synnerligt stor vikt vid att utbilda lärjungarnes anlag för handarbeten.
— Sedan 1873 är hon i äkten- skap iörenad med slaktarmästaren Kulle i Lund och eger i detta äktenskap fem barn.
Det har med fru Thora Kulles verksamhet förhållit sig på samma sätt som med så mån- gen annan — den ena talangen har måst kom- plettera den andra.
Utan den arbetsfördel- ning, som egt rum mellan svåger och sväger- ska, hade vi antagligen icke fått tillfälle att skrifva dessa rader.
Och då de äro afsedda att lemna några kortfattade upplysningar om den nyaste skånska textilindustriens tillkomst som yrkesmässig konstslöjd, äro några ord om detta samarbete här på sin plats.
färgningssätten hade så småningom undanträngts af de moderna, i hvilka anilinen spelar en så framstående roll.
Till all lycka hade de här- vidlag ett godt handtag i sina minnen från barnaåren.
I den enas föräldrahem hade näm- ligen funnits ett hemfärgeri.
Och det Borg- ska färgeriet i Lund, ett bland de äldsta i Sverige, grundlagdt 1735, erinrade sig lyckligt- vis sina gamla traditioner, hvadan nu vägen ligger klar och den genomgående principen att hålla färgerna fullkomligt rena och fria från grannlåt ej stöter på några svårigheter.
De färger, som användas, äro ej flere än sju: krapp- rödt, högrödt, mörkblått, ljusblått, grönt, gult och hvitt.
Svart användes i regeln aldrig, ej heller grått, och brunt endast lokalt i syd- östra delen af Skåne.
Anilin och alla andra giftiga färger äro bannlysta.
Däremot hafva indigon och våra gammaldags färgstoff, som aldrig fälla, återigen kommit till sin rätt.
1887 öfvertogs den nuvarande utställnings- lokalen för skånska allmogeväfnader i statens hus, hörnet af Brunkebergs- och Drottning- gatorna.
Fru Thora Kulles stora betydelse för den Allt sedan början på 7o-talet hade Thora skånska — och således äfven den svenska — och Jakob Kulle på den sydskånska landsbyg- textilindustrien ligger däri, att hon med energi, den studerat alla dessa olikartade väfnadspro- praktisk förmåga och god uppfattning af de dukter med delvis underliga namn: sängtäcken, konstnärliga teorierna förmått väcka till lif en » åkedynor », * stolajönue », » bänkadrätter », » bänka- renässans på det område, hvilket hon utsett pös », » drättadukar » etc. e t c, samt alster af till sitt arbetsfält.
de åtta olika väfnadssätten: rosengång, munka- Bland utställningar, på hvilka Thora Kulles bälte, skälblad eller käppaklä (opphemta), duka- alster förekommit, böra nämnas en textilutställ- gångsnår, krabbasnår, rödlakan, flamsk och ning, anordnad i Köpenhamns industripalats i flossa, hvilka redan då sparsamt om ock ännu september 1886 af Lunds kulturhistoriska för- oftare än numera blifvit fallet, prydde de ening, samt den stora Köpenhamnsutställnin- skånska böndernas hem.
I sin egenskap af gen 1888, på hvilken väfnaderna väckte stor konstnär hade svågern kännt sig tilltalad af uppmärksamhet och hugnades med första priset.
mönstrens originalitet och den okonstlade frisk- Det goda i den tanke, som förkroppsligats heten i färgsammansättningarna.
Sedan intresset af Thora och Jakob Kulle, består i den ofta en gång blifvit väckt, nöjde de sig icke ined och väl behöfliga erinran därom, att vi äfven att studera och afteekna mönstren utan stude- i vårt nordliga och karga land kunna finna så rade äfven och lärde sig praktiskt de olika ar- mycket skönt att taga vara på, att vi först betssätten.
Och då fru Thora Kulle på vå- böra ransaka här hemma, innan vi kasta lystna ren 1881 i Lund började ain verksamhet, egde blickar på utlandets grannlåt.
Och detta gäller hon till sitt förfogande som en frukt af detta så mycket mera, som man på sista tiden bör- förarbete inemot ett tusental teckningar jämte jat från utlandet införa rena kopior af de sin praktiska erfarenhet och sina konstnärliga skånska allmogeväfnaderna, lika dyra som dessa, insikter.
Naturligtvis voro dessa senare af men utförda i tarfliga färger och shoddy.
största vikt för bibehållande af stilens renhet.
Karl Benzon.
Det anspråkslösa företaget rönte redan från början stor uppmuntran, och beställningar in- gingo från alla delar af landet — egendom- ligt i sanning, ty ingen eller obetydlig annon- sering användes.
Något egentlig kompaniskap hade ej ingåtts mellan Thora och Jakob Kulle.
Detta skedde först 1886, då däremot en filial allt sedan 1883 fun- nits i Stockholm.
Ända till 1880 bidrog Jakob Kulle med sina mönster och sin konstnärliga erfarenhet endast af intresse för saken.
Det var emellertid ej endast Thora Kulle, som fått röna nytta af hans erfarenhet.
Ända till 1881 hade han nämligen utveklat mycken flit inom Handarbetets Vänner, inöfvat denna förenings väfverskor och lagt grundstenen till det lifliga intresse för hemväfveriet, hvilket på senare åren kunnat iakttagas i hufvudstaden och som bland annat tagit sig uttryck i inrättandet af ett ej obetydligt antal enskilda väfskolor.
Den största svårighet som de bägge med- arbetarne rönt har beträffat färgen.
De gamla och vi f. jjYLLENBOKG.
glödde i glöd, som var mera än glöd, jag och min Annabel Lee.
Ja, själfva himlen af afund greps, så älskade, älskade vi.
Se, därför del var, som för länge se ' n, där en hafsvind drar förbi, en storm bröt ut ur en sky och slog min härliga Annabel Lee.
Och hennes högborna släkt den kom; vi skiljdes vi båda, vi; de buro henne från mig till en graf, där en hafsvind drar förbi.
Ty ingen ängel än varit liar i himlen salig som vi.
Ja, af anden grep dem '; se del vet en livar, där en hafsvind drar se förbi; därför till slut orlcanen bröt ut, slog sä och tog så min Annabel Lee.
Vår kärlek var starkare dock än de, som.
voro långt äldre än vi, som visare voro än vi.
Ty ingen himmel ej afgrund med änglars här, med djäflar uti kan vända min själ från hennes själ, mig skilja från Annabel Upp Lee.
måne ej går, som med dröm mig ej slal- om min flicka, min Annabel Ej Lee.
stjärna tänds mer, därur icke jag ser henne blicka, min Annabel Lee.
Hvarje midnattstid, ja, jag ligger bredvid min älskling, min älskling, min brud och min uti grafven med hafsvind förbi, under kulle med hafsvind förbi.
Birger Mö frid, mer.
^ r m a b e l Lee.
Dikt af Edgar Allan Poe.
Barnens plantskola.
r e n oc ® ^ åren gå.
där en hafsvind drar förbi, se ' n där fanns en flicka, heats namn kan hon hette Annabel Lee.
Tion lefde blott, att vi skulle, vi få älska hvaranära, Och jag var ett du fä: trä, vi.
barn, och hon barn, där en hafsvind drar förbi, rar ett jet är en sak, som ofta förundrat mig: i^Mi att man i allmänhet lägger så liten vikt uppå att barn skola uppfostras.
Så som det nu går till, skulle jag vilja säga, att de uppfödas, ty det tillses nog, att de skötas väl till sina kroppar, men att barnen ock äro lefvande själar, som skola danas både för denna tiden och för evigheten, det förbiser man ofta.
Det betonas alltid som en af kvinnans plikter, att hon skall förstå att göra mannens hem ordentligt och prydligt, så att han må väl trifvas där; men månne det ej finns an-
1890 dra, högre plikter, gemensamma för både man och kvinna: att göra hemmet till en värdig plantskola för barnen, som där skola fostras för all framtid!
Ingen tänker nog därpå, att det är den första riktningen, som är den bestämmande för barnens framtida utveckling.
Se därför till, att den riktningen blir god, och att du själf får bestämma den, och öfverlåt den ej åt andra, som slumpen gör till barnens ledare.
Ty barnen äro som svampar, de taga åt sig allting, ondt som godt.
Man sätter ett blomskott för att skaffa sig en prydnad i sitt hem.
Hur mycken om- sorg slösar man icke på detta, hur vattnar man ej, skyddar för den ofta brännande so- len, stöder och uppbinder den svaga plantan, och detta för ett lif som blommar en tid och sedan förvissnar; men sin evighetsblomma, den öfverlåter man till en ofta — i bästa fall — okunnig jungfru samt till kamraters lockelser, och äfven om man själf sysselsät- ter sig med barnen, d. v. s. låter dem leka omkring sig, söker man ej göra sig reda för bästa sättet att dana deras karaktärer.
Ty glöm ej, att de små barnens hjärtan äro att likna vid en osådd åker, och om du ej själf besår den, så göra andra det.
Ja, beså den!
Nöj dig ej med att, som så ofta sker, blott söka bortrensa ogräset, som du ser skjuta upp, utan så ut af den goda säden!
Sök att väcka goda, ädla föreställ- ningar i deras mottagliga sinne, gif dem rena, ljusa bilder att fästa sina ögon vid, gif dem något innehåll, som de kunna smälta och omsätta i sitt eget lilla barnsliga lif.
Glöm ej, att vår själ lika lätt kan vändas till det goda som till det onda, ty vi äro ämnade till ljusets barn.
Visserligen hör man ofta män- niskor tala om, att redan på barnet ser man, att det onda har en stor makt och det goda däremot så ringa.
Hvarför?
Jo, dels där- för att man uraklåtit att först utså den goda säden, utan man låter barnen först växa upp några år, under hvilka man ej tänker på att barnen uppta och i sig omsätta allt, hvad de höra och se omkring sig; och dels därför att man ej framställer det goda nog tilldragande.
Och sedan, när de redan fått sina före- ställningar och intryck, då skall man omar- beta dem och söka få andra i stället, och då måste man oftast ge striden tapt.
» Böj vidjan, medan hon är grön, så blir hon båd ' fager och skön », är ett sannt ord- språk.
Sök att nedlägga som frö alla de goda egenskaper, du vill se spira upp hos ditt barn!
Börja redan med det lilla barnet, att vänja det vid lydnad, som är det första vil- koret för all uppfostran!
Låt ej den lille 1 å 2-åringen springa tvärt ifrån dig, när du ro- par honom, låt honom ej taga en sak utan lof, och om han gjort det, så låt honom lägga den tillbaka, tills han bedt därom eller tac- kat därför!
Du vill lära ditt barn att bli godt och gifmildt.
G i f då ej barnet allt, hvad det vill hafva till sin njutning och nöje, utan lär barnet glädjen af att dela med sig af hvad det har åt dig själf eller andra, ty det att ge åt den, man älskar, och den, som man ser upp- skatta gåfvan, är en större njutning än att själf få, och det tycker också barnet.
Men felet är, att man ej kan sänka sig ned till barnets ståndpunkt och värdera en sak efter dess måttstock.
Har du t. ex. gett ditt barn en frukt eller en kaka och sett, hur gladt det stuckit kakan till din mun, samt hur öfverraskad och litet misslynt det dragit I D U N sin lilla hand tillbaka, när du visserligen gladt, men likväl afböjande sagt: » Mamma näns inte, ät kakan själf du! » Och alltför snart har barnet öfvervunnit sin första impuls och vill gärna behålla för egen räkning allt, då du däremot genom att visa din glädje öfver gåfvan skulle låtit det erfara, att » bättre är gifva än taga », och ett litet frö med lifskraft uti sig hade blifvit nedlagdt i det späda hjärtat.
Du vill hafva ditt barn arbetsamt och tjänstaktigt, och du börjar med att passa upp det, så det hvarken behöfver hjälpa sig själft eller någon annan.
Åter igen ett miss- tag!
Så fort barnet är så pass försigkommet, att det kan gå, skicka det då efter saker åt dig, låt det hjälpa dig och tro, att det verk- ligen hjälper dig!
Så småningom skall det kunna göra verk- lig nytta, men medan det är litet, kan en småsak, som att gifva mamma alla knapp- nålar det hittar, att skjuta fram en stol eller dylikt, vara nog att komma den lille att anse sig, i god bemärkelse, viktig.
Och moderns tacksägelser för den visade hjälpen komma det lilla hjärtat att svälla af glädje och själf- känsla.
Detta är nu blott ett par små exempel på, hur man bör börja genast från början med det lilla barnet.
Några vissa regler för allt kunna ej gifvas och behöfvas ej, där det finnes god vilja att praktiskt försöka saken.
Hvad denna lilla uppsats däremot afser, det är att, om möjligt, i en liten mån väcka upp alla slumrande mödrar till insikt om sakens vikt och komma dem att reflektera själfva och ej så- som så ofta nu slå sig i ro med den tan- ken: » man kan så litet göra, ty barnen komma ut i lifvet och bildas där, och de bli nog ej värre än andra ».
Ja, så har jag hört mer än en moder säga, när hon blifvit till- frågad, hur hon söker uppfostra sina barn.
Man kan så litet göra!
Ja, med ett så- dant ord slå sig alla till ro, som ej vilja göra något af en eller annan orsak; men det är blott de obotfärdigas förhinder.
Antingen äro de för bekväma att göra sig besvär med att tänka ut eller söka fä reda på bästa sät- tet med barnen, eller ock upptaga några andra intressen så tid och tankar, att bar- nens uppfostran får gå på en slump.
Ibland är det stora världens nöjen och sällskapslif, som uppta tid och intressen, ibland är det hushållet och sådana omsorger, som draga tiden och tankarne ifrån barnen.
Det är svårt att dela sig, men det går i många fall.
Men skulle du känna, att något af detta jag nämnt eller något annat, som jag ej kommit att påpeka, tager nästan hela din uppmärksamhet och tid och krafter i anspråk, så att du försummar att lefva ett verkligt ge- menskapslif med dina barn, o, då vill jag bedja dig ' stanna!
Tänk efter!
Ej flyktigt, för ett ögonblick, utan ge dig-tid!
Barnet är framtiden.
Barnet skall genom din ledning, eller brist på ledning, blifva det de blir.
Barnet kan utvecklas till alla möj- ligheter; till en god, ädel människa eller den störste brottsling.
Barnet kan blifva lyckligt för tid och evighet, genom att ingifvas kärlek till det sanna, goda och sköna, eller det kan bli till sorg och plåga både för andra och sig själft, genom att det får växa upp i egoism och njutningslystnad, som slutligen ej vilja veta af några gränser.
Hvilket är nu det mest maktpåliggande, det som mest är värdt att egna tid, krafter och intressen åt?
Du pryder din kropp till flyk- tiga nöjen, och du glömmer att pryda ditt 291 barns inre människa med smycken, som icke tiden fräter; du sköter ditt hus och söker ställa allt på bästa sätt, skurar och fejar, men den rost, som så lätt samlar sig på den lilla barnasjälen, den får ligga orörd, den ser du ej efter!
Och så komma vi till det ordet: » bli som alla andra ».
Ja, är det nu någon fördel att bli som alla andra?
Vår tid är visserligen sammanslutningens tid i viss mening, mas- sornas sammanslutning, och det är nog en sanning, att enighet ger styrka, men lika visst är också, att tron på sin saks sanning ger också styrka, stode man än ensam.
Sök därför att ge ditt barn något att tro på, att bygga på, att bilda en karaktär utaf, det är bättre och säkrare än att bli och vara som alla andra, att kringföras af alla vindar!
En §d \ ins moder.
skollofskoloni.
Utrustningarna för Iduns skollofskoloni bedrifvas i dessa dagar med all fart.
Re- daktionen liar haft den stora lyckan att vid de praktiska anordningarna finna bi- stånd från ett häll, som i dessa saker tryggt kan anses vara det mest kompetenta, då fröken Agnes Lagerstedt, koloniidéens för- sta och varmaste befrämjarinna här hemma och mångårig föreståndarinna för Öster- malms skollofskolonier, ställt sin rika er- farenhet och sin offervilliga hjälp till vår tjänst.
Genom fröken Lagerstedts förmed- ling har Iduns skollofskoloni i lärarinnan vid Östermalms folkskola, enkefru Fredrika Falk, f. Hector, funnit en skicklig förestån- darinna, hvilken af blott nitälskan för den goda saken åtagit sig den ansvarsfulla och besvärliga uppgiften.
Meningen vore, att härvid, fru Falk skulle biträdas af ännu en dam — hvilken är ännu, ej bestämd t afgjordt — samt en tjänsteflicka.
Kolonien kommer cdt omfatta 22 barn, gossar och flickor, af hvilka 10 utsetts från Kungsholms och 6 från Söders folkskolor; de öfriga 6 äro hemlade från olika af hufvudstadens öfriga församlingar.
Vid detta urval har den grundsats följts att främst se till godo de distrikt, som förut varit minst gynnsamt lottade i koloniväg.
Hvad lokal och läge för kolonien angår, är, när delta slcrifves, ännu intet med be- stämdhet afgjordt, men kommer denna sida, af saken ock att inom de allra närmaste dagarne ordnas, så att vi hoppas kunna låta de små sommargästerna utflytta redan i slutet af denna vecka eller i början af nästa.
Starkast ifrågasatt är en ypperlig lägenhet på Häfverö i Stockholms skär- gärd, hvilken slmlle komma att ligga i närheten af Östermalms skollofskolonier.
* Transport från sista redovisningen: 745: 60; ny- influtna model: Anna 0: 50; G — n, Öfver Kalix 1: 50; Lilla Matte, Upsala 1: 50; Ö.
3: —; I.
A.
5: —; J. W. 5: —; Lilly 4: 20; Hilma 1: —; Mo- ster 2: 30; 3 flickor i U — n 0: 50; K. Ö — n, Åby 1: —; Wilhelmina Rs 5: —; Anonym 2: —; D:o 0: 50; A. S — g.
2: —; Högfors postslpl 1: —; E. och H.
5: —; Lilla Ninni och liten Asti 2: —; Gärdis 1: 50; Lotten 1 dollar = 3: 65; Anonym 1: 50; Lilla Ragnhild 5: —; Bibbi, Enköping 2: —; Grenna poststpl 3: —; » Kerstin », Frövi 4: —; Lilla Nils 1: —; Prenumeranter, Löfsta bruk 2: 35; C.
E.
1: —; H.
L.
1: - -; Anonym 1: —; J.
N.
1: —; N.
1: —; Börje W-, Vexiö i: 70; Laxarby
0: 50; H.
T., Borås 10: —; Sofie 1: —; Tuli, Fa- lun 5: —; Professorskan E. Nordling 5: —; M.
G.
2: —; A. Fagerström 3: —; E.
B., Dannemora 1: —; fr. Leufsta bruk 2: —; A.
N. Hemse 1: —; Carl, Eva och Ove 3: —; Systrar L.
U.
2 —; H.
M., Karlstad 5: 25; Brita och Verner 3: —; Goodtemplarlogen Lycke g. Joh.
Andrén 4: —; S.
L.
M.
10: —; — a 0: 50; Okänd 0: 60; H.
S. och G.
E.
L., Vasa 5: —; Insaml.
g. Emmy P.
4: 55; Wan 1: —; Gnosjö 0: 50; Maria i: —; Kerstin Br., Sundsvall 10: —; Karolina och Klas H:m, Sundsvall 2: —; Mimmi L., Norge 2: —; Fam. K., Malmö 4: —; Elin, Gustaf och Helmer, Torp 4: —; E.
S. Kl — n 5: —; Hulevik pr Ulfö 5: —: A.
&amp; L.
5: —; Anonym 2: —; An.
Z.
1: —; Ad.
Nilsson, Elinelund 2: —; Carna André 1: —; D.
E.
5: —; » O.
U. » 10: 65; Maria och Signe 5: —; 4 bröder Nyköping 3: 75; Svea, Valborg, Ragnar, Sigurd 4: —; Sally Österman 1: —; Mis- san och Bissan 0: 60; A.
P. Trehörningssjö 1:40; H. Svensson, Wislanda 1: —; Gerda, Sölvesborg 1: —; Maria Ahl 2: 50; Elma 1: 20; Anonym 5: —; Elin och Ida 2: —; Ljusdals poststpl 1: —; Pren., Gefle 2: —; A.
&amp; J., Söderhamn 2: —; Anonym 1: 50; De små fattigas vän 1: —; A.
A.
1: —; Nils, Falun 2- —; Anna &amp; Lallia, Göte- borg 2: —; Pren.
i Bohuslän 2: —; Ridö Gysphe 3: 35; Eva, Vadsbro 5: —; Gbrgs poststpl 1: —; N. F., Hedemora 10: —; Liten Folke 5: —; Agn- lous, Visby 5: —; Signe Mattiasson 5: —; Jenny Mörtyns 10: —; S. W., Paris 10: —; Eho 1: 30; En familj i Uppkr., Lund 2: —; Anonym 5: —; L. Jönsson, Höör 3: —; Eva W., Motala 2: —; 3:ne syskon 3: —; M — a 2: —; Ida I.
1: 50.: Summa kr.
1065: 95.
Indirekte.
Af A v e.
V. » Nils Ingridsson ».
(Forts. o. slut fr. föreg.
n:r.)
ffplfronofbgdens fråga kom hastigt och oförbe- ^Sä™ redt öfver Nils Henriksson, som iögon- blicket glömt, att han hade en annan kan- didat.
För honom var det tämligen likgil- tigt, hvem som blef församlingens herde; hans svaga troslif bars upp af hustruns varma, personliga gudsförhållande.
» Jag har här min egen tanke, » lät det djuptonigt och djupsin- nigt från värdens läppar.
» Och den är väl vännen Nils förbjuden att säga? » Kronofogdens gäckande fråga framkallade ett ofrivilligt sorl, om hvars natur Ingrid ej kunde misstaga sig.
Hon blef något blek, där hon stod med en bakelseskål i handen, något framåtböjd mot en gäst, som var nä- stan en främling i detta lag, men hon fat- tade sig hastigt och gick längre fram i rummet.
» Vi kvinnor undra, om våra män ha tänkt på, att också vi höra till den kristna försam- lingen och således äfven måste vara intresse- rade af denna fråga? » sade hon med ett mildt leende, stäldt till kronofogden.
Denne blef så häpen öfver hennes plöts- liga och fullkomligt öppna framträdande, att han ej genast fann ord till svar.
Ingrid vände sig nu mot hustrurnas hviskande flock.
» Hvem skulle ni rösta på, om vi hade något att säga i saken?
För min del skulle jag önska, att vi finge kyrkoherden Lind hit, det säger jag öppet. » Kvinnorna instämde, först ett par tvekande stämmor, sedan i kör.
Kronofogden skrattade något tvunget och slog bort frågan med skämt.
Men senare på aftonen tog han plats bland en liten grupp kvinnor, hvari värdinnan äfven befann sig; ett par af bönderna sällade sig äfven till den lilla flocken.
» Säg mig nu, mor Ingrid, » började krono- fogden i dämpad ton för att ej höras af de öfriga i rummet, » hvad ha ni kvinnor egent- ligen emot Gran?
Han är en vänlig, hygg- lig och umgängessam man, förträfflig expedi- tionskarl och ingen hufvudhängande glädje- förstörare. » » Jag har ingen tilltro till honom; han förefaller mig, som om han ställde sig för er män annorlunda, än han är och skulle blifva, ifall han finge pastoratet. » » Menen I andra kvinnor detsamma? » frå- gade kronofogden småleende.
» Han tror ej ett ord af det han predikar, » sade en äldre kvinna med eftertryck och till- lade: » Pastorn är så rädd, för att vi skola hålla honom för en troende kristen, att hau jämt säger: ' skrifver evangelisten ' eller: ' enligt Pauli ord '; det höres alltid, som om han stod och skrek ut en lexa bara för att få höra kyrkhvalfvens eko. » » Gran är en renlärig predikant, mor Hanna; han citerar auktoriteter.
— Jag menar, han håller sig troget till skriftens bokstaf — » » Och tror eller känner ej skriftens anda, herr kronofogde, » afbröt mor Hanna.
» Hans tro rör oss ej, » inblandade sig en yngre bonde, » Gran är en tillgänglig man. » » Rätta dig efter min lära, icke efter mitt lif!
lyder ju en regel, mor Hanna, » inföll en annan bonde.
Gumman hade ett svar på redo hand, men förekoms af Ingrid.
» Vi skulle helst afhålla oss från att ingå i personligheter, men jag känner det som en plikt att höja min röst varnande mot detta tilltänkta val, » sade hon stilla.
» Men skälen, skälen, mor Ingrid? » » Jag har inga andra skäl än de, som här redan blifvit framförda.
Vi kvinnor ha en känsla af, att, att, ja, att här borde väljas en annan. » » Jo, det var ett äkta, ett grundligt kvin- poskäl! » Kronofogden skrattade högt, och de bönder, som sällat sig till gruppen, in- stämde i löjet.
» Det är väl, att vi ej ha kvinnor vid kommunalstämmor och dylikt, ty de skulle just fira en härlig diskussion!
' Hafva en känsla a f att det eller det bör göras eller underlåtas!
• — Nils Henriksson! » — kronofogden vred sig om på stolen — » har du, i egenskap af kommunalordförande, någon gång ' en känsla a f, hvem som har rätt eller orätt i ett ordskifte, då skälen väga lika?
Din hustru litar på sin känsla äfven vid praktiska frågors lösning. » » Det kan nog vara rätt, » svarade Nils oskyldigt.
D e andra bönderna undertryckte med möda sin skrattlust, och kronofogden sade blott ett torrt: » Naturligtvis, Nils Henriksson.- » Ingrid blef röd, och hennes eljes lugna blick slog upp i vredesflamma.
» Om vi kvin- nor ibland ha inre skäl för våra handlingar, så kanske däremot männen mången gång hafva dolda orsaker till sina » Slaget, riktadt på måfå, träffade, Ingrid ovetande, kronofogden midt i hjärtat.
» Med fruntimmer lönar det sig aldrig att resonnera; artigheten bjuder oss dessutom att alltid ge dem rätt, » sade han med ett tvunget små- leende och lemnade gruppen.
* På valdagen erhöll pastor Gran enhällig kallelse.
A f fruktan för att nedsätta sin mans husbondeära hade Ingrid rådt honom att rösta med de andra männen.
Hon hade tydligen förstått kronofogdens afsikt att på födelsedagskalaset resa upp männen mot det inflytande, som kvinnorna börjat utöfva i fråga om pre3tvalet, och tjänstemannens hån- fulla tonvikt på namnet Nils Henriksson var för hustrun lika sårande, som om kronofog- den uttalat det öknamn han hade i tankarne.
Erfarenheten lärde dock snart de gode soc- kenmännen, att deras hustrur fullständigt och i god tid genomskådat Grans karaktär.
Blif- ven kyrkoherde, förvandlades nämligen den umgängsamme mannen nästan plötsligt till en prest med herrskarelater och öfverförfinade böjelser; den utmärkte expeditionskarlen höll strängt på sin » kontorstid », utan afseende på siua sockenbors bekvämlighet, och af den renlärige predikanten vardt en moralpredikant, som begagnade predikstolen till mer eller mindre förtäckta personliga anfall mot sina åhörare.
Efter ett par års förlopp predikade Gran i en nästan tom kyrka.
En del af försam- lingen sökte kristlig uppbyggelse annorstädes; den mera korttänkta ungdomen förblandade prestens handlingssätt med den tro och lära, han borde förkunna, och fattade ovilja mot religionen på samma gång som för presten och hängaf sig åt själlösa nöjen och oand- liga läror.
Kronofogden, som trott sig kunna leda den nye kyrkoherden efter sitt eget behag, var nu hans ständige motståndare, ofta till stor skada för en god sak.
Nils Henriksson var den ende, som höll sig utanför patierna, och blef också allt mer och mer allmänt kallad » Nils Ingridsson ».
Ur de svenska skaldernas kvinnogalleri.
För I d u n, af Birger Schöldström.
I.
Hvem var Kellgrens » Christina »?
E n liten l i t e r a t u r h i s t o r i s k utredning.
|fp^jet är bekannt, att Johan Henrik Kellgren &lt;Ssi !M mot slutet af sin skaldebana undergick en betydelsefull inre förändring; hans nyför- värfvade åsikter och vidgade, renade blick blefvo särskildt år 1790 så att säga manifesterade i » Den nya skapelsen »: Du, som af Skönhet och Behagen en ren och himmelsk urbild ger!
Jag ser dig, och från denna dagen jag endast dig i världen ser.
O, lefvande förstånd af tingen!
O, snillets, känslans hemlighet!
Hvem fattade dig, Skönhet?
Ingen förutom den, som älska vet — det kanske ädlaste kväde, som någonsin pä svenskt språk diktats.
Och af den lättsinnige minnessångaren öfver Dubois Le Clerc, den frivole adoratören af Rosalies charmer blef Christinas skald, lof- sjungaren af en Mor, två Döttrar, en Son — och för dem, efter dem, omkring dem sprids talrik skaran af de stilla dygder: Tro, Sämja, Redlighet och Frid och Oskuld och Godheten — hvars blickar smälta själen, och Ömheten — som ler med halfva tårar, och Vänskapen — som går med blottadt hjärta, och Kärleken — men ej den blinda kärlek, det troll med vingar och förrädisk tunga, som rasar, njuter, ångrar sig och flyktar, nej, detta Himlens barn, som evigt fäster med oupplösligt band två makars hjärtan.
I DU N 1890 Välsignad — ropar jag — välsignad evigt (I, Himlens älskade!
I, Jordens ädle!)
den stund, som gaf er åt min sälla åsyn.
Från denna stunden glömmer jag att lida, och smärtan halkar lätt utöfver själen, och fastnar någon gång dess pil och sårar, då ser jag er igen — • och såret lakes.
Och nu, hvad gör mig Världen och dess bländsken, de Storas nåd emot de Godas aktning, och Dårars lof emot de Visas bifall, och Seklers minne mot ett Nu af Sällhet, och mot en vänskapsblick af dig — Christina.
* * Hvem var nu denna af Kellgren besjungna Christina?
Åh, bevars!
— hör jag svaras — det står ju uppgifvet i alla möjliga literaturhistoriska arbeten, från Atterboms » Siare och skalder » ned till Th. Ekelunds » Vittra skuggbilder ».
Det var ju skaldens svägerska, den unga prost- innan Clara Christina Kellgren, f. Lidmark — • det måtte väl ej vara tu tal om den saken!
Låt ' oss litet närmare granska denna fråga.
Den allra förste, hvilken — mig veterligt — antydt, att Kellgren skulle med någon ömmare känsla varit fäst vid sin unga svägerska, är Tegnér, i » Kronbruden », däri han låter » bru- dens åldriga mor » tälja sina minnen från den tid hon, » en femtonåring, en grebba », tjänte i Skatlöfs prestgård, dit Kellgren om somrarne brukade komma ned för att helsa på brodern och svägerskan.
293 Det är denna, af Atterbom själf endast så- som sägen angifna uppgift, hvilken sedermera för god tagits och i vår literaturhistoria ingått såsom ett otvifvelaktigt sakförhållande.
Men.
.
.
Medic.
professor Carl Zetterström — anläg- garen af det storartade biblioteket å Frösön — hade som student, i början af 1790-talet, varit informator i assessor Gahns familj i Stock- holm.
Assessor G-ahn var Kellgrens förtrogne vän och flerårige hyresvärd.
Zetterström kom således i nästan dagligt umgänge med skalden, och han uppgifver i sina efterlemnade anteck- ningar — af hvilka häromåret utdrag offentlig- gjordes af lektor Kardell i Östersund — att Kellgrens ode till Christina gälde en fru Chri- stina Nibelius, född Bagge.
På 1760-talet var en Christian Bagge — tillhörande den gaonla, ännu vidt utbredda släk- ten Bagge, hvilken ursprungligen är en norsk släkt, ehuru för redan ett par hundra år sedan naturaliserad i Sverige — svensk konsul i Tripolis.
Där ingick han äktenskap med en Virginie Pinatel, dotter af en italiensk köp- man och en fransyska, tillhörande den gamla ryktbara adelssläkten du Guisclin.
Efter kon- sul Bagges död, 1773, bosatte sig enkan i Stockholm med sina tre barn, alla födda i Tripolis: en son (hvilken dog helt ung) samt döttrarna Fredrika Eleonora ' och Christina Ulrika.
Den sist nämnda blef 1788, vid 21 års ålder, gift med d. v. assessorn Jan Erik Ni- belius (s. m. underståthållare, justitieråd och adlad under namnet Palmsvärd; död barnlös 1821), hvilken — • såsom kan ses af Kellgrens brefväxling med den ofvan omtalade borgmä- staren Rudbeck — ock var en af skaldens när- maste vänner.
Kellgren hade en kär tillflykts- ort i denne väns hem, och detta hem har han odödliggjort i sången till Christina.
Ty att verkligen vännens maka varit den besjungna, bevisas, utom af den samtida Zetterströms ut- sago, af det tal, som vid enkefru justitierådin- nan Christina Ulr.
Palmsvärds jordfästning i Klara kyrka d.
28 sept.
1827 hölls (antagligen af Franzén) * *.
Det heter häri bl.
a.: 1 — — — Man sade, det var för prostinnan, vettig och liflig och skön, men hon älskade honom som syster.
Mycket han vandrade kring med prostinnan på Brå- vallaheden, mycket i skog och i mark, och länge voro de borta.
Ute i Salen där ligger en ö, där byggde de lusthus; dit de flyttade ut prostinnans harpa, och ljuden dallrade mången kväll de lyssnande vågorna öfver.
Emellertid, då » Kronbruden » efter Tegnérs död för första gången trycktes, fann utgifva- ren af T:a skrifter, hans måg Bottiger, sig föranlåten att vidfoga följande anmärkning (kursiveringen af undertecknad): » Mellan skal- den Kellgren och hans svägerska antydes i poemet en romantisk själsfrändskap, som, så vidt man vet, saknar all historisk grund.
Hen- nes [ena] namn Christina [det andra var Clara, med hvilket hon kallades; se nedan] — till- lika namn på en af Kellgrens vackraste dik- ter — synes närmast bafva gifvit författaren anledning till detta fantasispel. » Tydligare än Bottiger här gjort, kan man väl ej inlägga en varning mot ett poetiskt » fantasispels » upp- tagande som verklighet.
Från Kellgren själf finnes för öfrigt ett ut- talande om svägerskan.
Under sitt besök i Skatlöfs prestgård sommaren 1789 (svägerskan var då 24 år) skrifver han till sin vän borg- mästaren Rudbeck i Norrtelje (br.
tr. i Handl.
ur v. Brinckmanska arkivet): j » Lilla söta Clara, en liten hygglig flicka, har två vackra barn och väntar det tredje, gör allt hvad hon kan för att fägna sin svåger ».
Det där låter ju rätt vänligt, men icke kan man spåra någon romantisk känsla däri och alldeles absolut omöjligt något uppslag till det ett par år där- efter författade sublima poemet » Till Christina ».
Men återvändom till en senare tid!
Några få år — jag tror 5 — efter det » Kronbru- den », med den citerade anmärkningen af Bot- tiger, sett dagen i tryck, utgaf Atterbom den del af » Siare och skalder », där Kellgren be- handlas.
Och häri berättar A.
: » En gammal af mig i min ungdom hörd sägen förtäljer, att Kellgrens svägerska var den Christina, till hvilken han egnat en af sina skönaste dikter. » » Värdig maka till en af Sveriges ypperste domare och tillika en af de ädlaste människor, delade hon med honom såväl äran som lyckan, själf i sin husliga krets ej mindre aktad och aktningsvärd.
» I, himlens älskade!
I, jordens ädle! » Med denna helsning till dem båda uttryckte en af Sveriges mest kände och älskade skal- der (Kellgren i det sköna poemet » Till Chri- stina ») sin känsla af deras sällsynta värde och prisade omkring dem » skaran af de stilla dyg- der » o. s. v. — — Frid var i hennes bo- ning, ty där ordning och flit och godhet bo, där är ock frid.
Frid var i hennes hjärta, ty Gud var där.
Det sköna lugn, som tillhör rena och goda själar, öfvergaf henne aldrig, icke i sorgens, icke i bekymrens, icke i plå- gans stunder mer än i glädjens och lyckans.
* Äfven hon, en af sin samtids skönaste och älskvärdaste kvinnor i Stockholm, har af Kellgren besjungits, ehuru på ett litet skalkaktigare sätt än systern.
På äldre dagar blef hon äfven föremål för en annan stor skalds, Leopolds, versifierade hyllning.
Fredrika Bagge dog ogift och 83 år gammal den 10 sept.
1848 i Öija prestgård, hos sin svågers brors- son, kontraktsprosten J.
J. Nibelius.
Hon har till behöfvande i Klara församling i Stockholm gjort en donation, som bär hennes namn.
* * Professor Gustaf Ljunggren har ynnestfullt fäst min uppmärksamhet på detta, 1827 tryckta, tal.
Vid sin makes död kände hon begynnelsen till sin egen. » * Och härmed bleknar den unga prestfrun i Skatlöf, » lilla söta Clara », bort ur Kellgrens skaldesaga, för att lemna plats åt en helt visst i såväl inre som yttre fägring mera strålande gestalt: dottern af Söder och Nord — Chri- stina Palmsvärd.
" I \ (är syrenerna blomma. "
Af Sune Folkeson.
(Slut från n:r 22.)
JSj » !l|å gick hon också och drömde om syre- J&lt;S=ä2 ner och vackra studenter i hvar vrå af våningen — och tankar och drömmar glömde sig väl kvar, litet hvarstans, efter henne; ja, allas ansikten sågo ljusare ut, tyckte hon.
Och hon kom till parken.
Teet dracks under skämt och roliga anekdoter om professorer och dumma examensfrågor och dito svar.
Siri blef så liflig och uppiggad, att hon började tala om sin skola, hon slöt i fjor — och stämningen steg, och man hade kommit som en ton högre upp.
Men plötsligt blef Ragnar allvarsam, för- klarade litet pojkaktigt, att han hade lofvat Siri hjälpa henne med en kria öfver syre- nerna, och att de nu skulle » studera dem ef- ter naturen », så att det blef realistiskt och med kläm i, och icke det vanliga flickjolmet.
Och på så sätt kommo de att sitta en- samma, på, den lilla bänken ofvanför syre- nerna vid kanalkanten.
Den ljusa, underbara sommarnatten, hvar- ken dag eller natt, utan en klar skymning, låg kring gångar och snår, och himlen stod ljus och lätt.
Den tryckte ej ned, den lyfte det tunga med sig upp i stället.
Jorden stod liksom höjd, som behöfde den blott taga ett språng för att slita sig lös från sina stöd och simma bort i rymden.
En underbar stämning, något emellan en fantastisk saga och en ljuf dröm, mellan dun- kel och skimmer.
Något löftesrikt och dock vemodigt.
Syrenernas fina, starkt berusande doft steg upp mot de unga på bänken.
Några lätta björkar hängde sin skira, kyska slöja mellan dem och alla de andra.
Och de korta, brutna, små vågslagen mot kanalens stenläggning liknade smekningar, lekfulla och ömma.
Båda sutto tysta: skämtet ville ej gå här.
Till och med den glade Ragnar hade en dunkel förnimmelse af, att det skulle ligga något opassande och taktlöst däruti — att det skulle skära in som en falsk ton.
Omedvetet flyttade de sig närmare till hvarandra — liksom barn, tjusta eller skrämda af det hemlighetsfulla omkring dem.
Det prasslade nära invid; Siri hoppade till och lade sin hand på Ragnars arm, som låg på soffkanten, bakom hennes rygg.
Hon skalf till vid denna mänskliga berö- ring, så mjuk, så varm.
» Blef du rädd? » frågade han lågmält.
» Jag vet inte, det är så underligt i kväll, som funnes det varelser rundt omkring oss.
Hör du inte, hur det hviskar? » » Det är bara vindens prassel i löfven. »
294 IDUN » Tror du? » Men Siri flyttade sig ändå närmare, nu voro de alldeles sida vid sida.
dan där värklighetsform än att bara sitta och krysta fram tomt natursvärmeri. » Åter blef det tyst; fast pulsarne bultade och slogo våldsamt, och de andades fortare.
» Jag tror teet var för hett, jag har blo- det åt hufvudet, » sade slutligen Siri och ma- kade sig ifrån Ragnar.
» Ja, det kan nog hända, för jag känner detsamma, » svarade han, tog upp sin näsduk och strök sig ett par gånger öfver pannan, lät mössan ligga på bänken och vände huf- vudet mot vinden.
Just nu susade det genom syrenerna, så att de ströko mot hvarandra i lätt prassel, och så böjdes de ned mot vattnet.
» Och vår kria! » utbrast Siri, förlägen och skygg — som hade hon blifvit ertappad med att göra något orätt.
» Jaha, javisst ja — hur har du tänkt dig planen? » » Vet inte, jag kan inte riktigt få fram hvad jag vill. » » Känner till det där.
V i kallade det ly- tet för Moses tunghäfta i skolan.
Vet du, hvad jag satt och tänkte på? » Siri skakade skälmskt kokett på hufvudet.
Ragnars blick hvilade ju så varm öfver henne, så hon måste bli vacker under den.
» Inte?
Jo på något eget; att mitt första poem också handlade om blommande syrener.
» Nej, hvad säger du! » utbrast Siri lifligt och kom framglidande på bänken med fart, tills hon var alldeles invid som förut.
» Jo, det var på landet, jag var en 14 års pojke och hade blifvit skickad på grönbete hemifrån.
Det var hos farfar och farmor.
Känner du till dem?
D e äro gamla origina- ler båda: han en gammal kapten på reträtt och hon en poetisk prostdotter från Åland.
En stor trädgård fanns där, men den var förvildad, igenvuxen, ty inte en kvist fick skares bort, och grenarna möttes och bildade hvalf och snår, och slingerväxter kilade in öfverallt.
Och där gingo de hela dagen, vattnade och gräfde och ansade, och stöttade och kvistade sina blommor och buskar.
När någon af dem såg en ny knopp eller en blomma, som de ej sett förr, eller det första hallonet, så kallade de på hvarandra och stodo se ' n med de hvita hufvudena böjda till- sammans öfver fyndet och skrattade tyst och logo mot hvarandra och den lille nyfödde.
Men när de slutat arbeta gingo de och satte sig på en bänk under en persisk syren.
Och aldrig steg farmor upp därifrån i blomnings- tiden, utan att farfar räckte henne en kvist — och då såg han så ung och så lycklig ut, som repade han upp samma frieri hvar gång.
T y en gång fick jag ur farfar, att han friat till farmor, en vår, just på den bänken under den busken.
Och därför så vaktade han och rufvade öfver dess första blommor, och Gud nåde den, som bröt af den blom- man före honom!
Jag vet inte, men det där grep mig litet om hjärtat då, så jag skrefett poem till deras bröllopsdag, som firades me- dan jag var där. » » Jag tycker just jag ser dem: hon hade milda ögon, ljust bruna eller blå, inte sannt?
Och det fanns nog något tycke mellan den där slags blomman oeh dem? » Ragnar skulle i vanliga fall skrattat åt Siris liknelse — men mötet med Siri, afto- nens underbara stämning och kära minnens veka rörelse stämde om hans glädtighet till tankfullt drömmeri.
— » Nej, hon nads nästan samma ögon som du — men jag tänkte alldrig mera på far- mor, utan att jag såg en klase fina syrener bredvid henne.
Så att kanske därför jag ibland förblandade dem i alla fall. » Siri reste sig nu långsamt och gick ned till syrenerna vid kanten.
Ragnar följde icke genast, han satt och såg henne gå.
Hon gick så behagligt, så lugnt, så riktigt kvin- ligt — oeh figurenvar så tjusande vacker.
— » Alldeles som jag skulle tänkt mig farmor som ung, » och han reste sig upp, då han i det samma mötte Siris uppåtvända blick, som kallade honom till sig med en mild förebrå- else.
Med ett par språng var han nere för kullen oeh vid hennes sida.
Hon stod och höll en syrenkvist i ena handen och böjde den fram och åter, så vände hon sig till ho- nom och sade blygt: » Hvad det var vackert, det där du berät- tade om din farfar och syrenen! » H o n afbröts af sång, en ung, frisk mans- kör.
D e kraftiga, spänstiga rösternas klang brusade högt öfver deras hufvuden.
Hon hade vändt sig med en outtalad fråga mot honom igen: » Det är de nybakade studenterna, som sexa på sina hvita mössor i kväll, » sade han.
De lyssnade under tystnad: den manliga sången ljöd så ung, så djärf, så oemotstånd- ligt hoppfullt, att den elektriserade dem, drog dem med sig in i denna hymn till lifvet och ungdomen.
Och den ljufliga vårnatten lyssnade själf i tystnad till sången, den vårsången om att ge: » Och hvad hette det? » frågade Siri, tvek- samt och blygt, rörd öfver, att han talat all- var till henne och gifvit henne del af något han upplefvat.
» När syrenerna blomma, » sade Ragnar med något visst mildt behag i den friska stäm- man, som därigenom fick en slags erotisk sordin öfver sig.
» Det är ju just min kriatitel, » ropade Siri häpen till.
» Använd historien.
D u får den till skänks.
Och det är mycket bättre att ge den en så- » lif och blod för Sveriges ära, trogna bröder, hand i hand! » Och den växte och svällde och brusade som en kärlekshymn till det fosterland, som erkände och upptog dem som män, till de bröder, med hvilka de skulle stå riddarvakt kring den heliga elden.
Det var deras ung- domsed de svuro, sina lif de lofvade bort; nu visste de ej, hvad svikna löften ville säga, nu visste de ej, att man kan sälja sin frihet för bröd.
Nu var allt impuls, sanning och värme.
Därför hade sången något af ett källsprång.
Också de två därnere, vid syrenerna, nära kanalkanten, grepos af en aning om, att äf- ven de hade lif att ge bort, löften att taga och ge — lif som de trängtade att fylla upp med kärlek.
D e drogos som med i vårens svällande lifsbehof och lifsutveckling, de hörde det brusa och sjunga och prassla och spritta öfver allt — med samma trängtan efter kär- lek som i deras egna hjärtan.
Omedvetet bröt Ragnar en syrenblomma och räckte Siri.
Och då hon rodnade djupt och ögonen strålade till därvid, då slog det honom, att han gjorde som farfar gjort, han valde sin brud, i vår och sång, » när syre- nerna blomma ».
En vindil for i detsamma genom syrener- nas fina grönska, böjde dem ned mot vatt- net, som skimrade till, då de blekröda kla- serna nästan rörde vid det.
IS90 Så lyftes de åter upp af samma vindkåre, och då syntes en blek stjärna, som de skug- gat öfver, då de sveptes mot vågen, glittra oeh dallra på djupet af densamma.
Deras egen kärlekssaga hade gripit dem så mäktigt, att de ännu stodo alldeles tysta, som på ett heligt rum, där man blott beder eller lyssnar på andras bön.
De gingo åter upp på bänken, och först där sade Ragnar sakta: » Siri! » Hon smög sig in i hans famn, och de hade en ny stund af andlös, bäfvande kärlekstyst- nad, omöjlig att störa.
Blott vågorna skval- pade sakta mot stranden.
Siri såg först upp: » Jag tycker det dagas? » Han log — ett sådant ömt och värmande leende!
— » Ja, i dina ögon är det, som det dagas.
Inte sannt, Siri, det får bli för oss, som för farfar och farmor — — — • — — » när syrenerna blomma — menar du? » Han slöt hennes mun med den första kyssen.
D å Siri vaknade, morgonen därpå kom hon ihåg, att i dag var det engelsk lektion.
Och krian?
Hon smålog — med den var det ingen fara!
Syrenerna hade minsann sagt henne så mycket så — — — Hon hoppade ur bädden och kastade mor- gonrocken om sig.
Och så ut i balkong- dörren — hon nickade till syrenerna — det var som att helsa godmorgon på honom.
Men sedan måste hon skynda sig, hon skulle se till kaffebordet oeh kläda den yng- ste brodern, som hon tagit alldeles om hand.
Åh, hvad det gick lätt i dag, tänkte hon, där hon gick ut och in i våningen och ordnade.
Från hela hennes väsen strålade som en kärleksvärme ut öfver det vulgära hemmets godtköpslyx, och hon tyckte nu hvar sak var henne kär.
Hvad hon varit orättvis i går!
Och när det soliga skimret ur hennes ögon föll på stolar och bord, så tycktes det ur dem alla trolla fram åt henne minnet af de långa årens kamp och kärlekssläp för barnen, som de vittnade om, ej längre om den afundäjuka fåfängan att vilja ha det finare än alla an- dra.
A f hennes leende fingo de åter liksom en glans af de dagar, då » syrenerna blom- made » också för föräldrarne.
T y med frigörelsen hade kommit tankar.
Och med den skulle också komma mod.
mod att vara ung och lyssna till, hvad hjärtat ville.
Och hennes väsen var ej mer detsamma.
Hos ystra ungdomar yttrar sig kärleken först som en dämpad stillhet.
Men hon, som all- tid varit en stilla, bunden natur, hon gick nu och småsjöng — och innan hon kom in i rummet, hade sången gått före.
Det stela, kantiga sättet blef mjukt, rösten mildare och ögat vågade nu bli varmt och ömt, då det hvilade på föräldrarnes hvardagsansikten.
Så hade de nog inte alltid sett ut — åh, nej — nog hade de väl också stått en gång vid hvarandras sida, tysta, andaktsfulla.
Och hvar gång hon såg på dem, tyckte hon, att hon öfverraskade ett skimmer i deras ögou, då de mötte hennes.
D å började hon fundera: » Kunde det vara våren? » Kanske kunde hon leta sig in till deras trötta, gamla hjärtan?
Hvem vet, kan- ske fanns där kvar något vårligt kärleks- minne, som blott behöfde ny sol för att vakna?
Kanske fanns där också några vissna syrenkvistar, skrinlagda och glömda?
Och
i D U N 295 Men den andra hör henne ej, hon sliter i hen- tala, med en lågmäld, febril röst, under det hen- nes hvita kind fick högre färg; » jag förstår det, nes klädnings veck, väter dem med sina tårar, känner det, att er far har talat med er om mig.
pressar hennes knän mellan sina armar.
Men ni vet dock icke, hvad jag är — — de, han » Jag släpper er icke — med mindre ni lofvar kan icke förstå det, fatta det.
Jag har velat kom- mig — — ni bönfaller m i g.
.
.
» » Aldrig — omöjligt — aldrig » — och Sonja pres- Så löper lifvets stora saga, med ring i ring, ma hit för att säga det till er — kanske skall ni från generation till generation; — och hvarje kunna förlåta mig, som själf är en kvinna — en sar händerna för sina ögon i själskampens kramp.
älskande kvinna ... » gång » syrenerna blomma », då smides en ny Sonja ryckte till.
En älskande kvinna — hur ring in i en gammal rostig, som blänker ny kunde denna främmande känna historien om hen- nes unga kärlek, oanad så nyligen, född — snart där lödningen skedt.
Hotfull, med blixtrande ögon, torkade som med sagdt — i går?
ett trollslag, står Käthe inför henne.
Hennes an- Men Käthe Bentson gaf henne icke tid att länge sikte flammar af vredens rodnad, hennes läppar förundra sig, att fråga.
rycka i skälfning.
Öfver detta veka ansikte göt » Ni har kommit, ni och er far, för att störta sig en mask af isande, hotfull hårdhet, så skräm- mig, för att drifva mig bort från grefve Axels mande grim, att Sonja ofrivilligt bleknade och tog Teater och.
musik.
sida » — fortsatte hon med alltjämt häftigare upp- ett steg tillbaka.
jagad röst.
» Ni har kommit för att trampa mig » Då — då — » säger hon med en röst, förfä- Kungl.
Operan.
Med denna vecka afslutas den under edra fötter, mig, den ovärdiga, den besmit- rande lugn och kall » — vi skola strida.
Jag ha- framgångsrika spelsäsongen å vår lyriska scen.
tade, äfyentyrerskan, som ni föraktar som ett orent tar er — jag skall hämnas — hämnas, hör ni — Repertoaren för dessa sista dagar är så uppgjord: djur!
Är det icke så?
Svara mig — är det Jag har förödmjukat mig inför er, jag har tiggt tisdag och torsdag Otello, fredag Mignon och lör- icke sa ?y&gt; er på mina knän — — Den dag skall komma, då dag Leonora.
Hon lutade sig långt fram mot Sonja öfver bor- ni, uslare än jag, skall vrida er i stoftet framför K.
Dramatiska teatern afslutade förliden lördag det; hon kände hennes heta andedräkt, hon kände mig, och jag skall sätta foten på er stolta nacke.
sitt spelar inför fullsatt salong.
Fru Betty Hen- blicken bränna ur hennes ögon.
Själf satt hon Och Kate Bentson brukade hålla sina löften — nings, och hr Olaf Pouken, de båda » gäster », som orörlig, med nedslagna ögonlock, krampaktigt vri- ni kan tryggt tro mig på mina ord.
.
.
» Hon brast ut i ett gällt skärande hånskratt, då spridt så stor glans öfver slutet af säsongen, voro dande den tunna batistnäsduken mellan sina Sonja, öfverväldigad af själsskakningen, endast under aftonens lopp föremål för den mest entusi- fingrar.
» Ni svarar mig ej — lika godt, jag behöfver ej genom att i sista ögonblicket fatta tag i den tjocka astiska hyllning, uttryckt i applåder och uppre- pade inropningar, hvarjämte den förstnämnda veta mer.
Grefven, er far, har redan funnit oss.
fönstergardinen, hindrade sig från att falla.
erhöll flere präktiga buketter och två lagerkran- Redan i går kväll, helt sent, var han hemma och » Farväl min sköna fröken.
Jag går nu och lem- sar, den ena för öppen ridå å Dramatiska teaterns frågade sig för hos portvakten i det aflägsna, nar er åt eder nobla ro.
Men ni ser mig åter; jag artisters vägnar öfverlemnad af direktör Fredrik- tysta hus, dit vi flyttade för några få dagar se- kommer — annorledes än ni tror, och när ni det son och försedd med breda band i de danska dan.
Och — jag trodde dock jag hade gömt oss minst anar.
.
.
» så väl!
— Och nu, i detta ögonblick ha de åter färgerna.
råkats, tala vid hvarandra — och allt, allt glider ifrån mig! » Dessa sista ord undsluppo henne med en pas- Grefve Stjärne och Marie störtade samtidigt in Såväl i glädje som i sorg utgöra alltid kvin- sionerad våldsamhet, nästan som ett skri, en i rummet.
Grefven var nyss återkommen till ho- drunknandes nödrop.
tellet.
norna avantgardet.
A. Gunningham.
Så blef det helt tyst, och när Sonja efter nå- De hade båda hört bullret af Sonjas fall och gra sekunder såg upp, satt Käthe Bentson med möttes med oroliga ansikten från olika håll af hårdt sammanknäppta händer i sitt knä, sakta korridoren.
vaggande fram och åter på sitt vackra hufvud, En smärt dam med floret sorgfälligt nedfäldt för som marterad af en outhärdlig kroppslig smärta.
ansiktet hade i vestibulens skymning passerat förbi » Ni har ju dock själf telegraferat efter min grefve Stjärne.
Han gaf sig ej tid att fästa upp- far, » sade Sonja.
märksamhet därvid.
» Jag själf?
— Ja — tyvärr — i ett svagt ögon- U r ett k v i n n o l i f s h i s t o r i a Sonja låg sanslös på mattan framför den djupa blick, under sjukdomens första förskräckelse, gaf fönsternischen.
De lyfte henne sakta upp i soffan, af jag vika.
Febern tog så häftigt i till en början — och medan fadern ömt baddade hennes tinningar och jag trodde, det var fara till lifvet — och själf med det iskylda vattnet ur kristall-karaffen, sän- Johan Nordling.
trodde han det ock — och så bad han mig — des Marie ned alt båda närmaste läkare.
bad mig, till dess jag måste lyda honom.
Hon hade turen att hejda den svenske läkaren IX.
Men nu — han är ju så mycket bättre — och i portierns rum, just som han ämnade sig ut, och Första mötet.
efteråt, oh, hur gränslöst jag ångrade mig!
Jag han följde henne genast.
skulle ha velat gifva allt, hvad jag egde, om jag (Forts.).
Innan dessa dock hunnit upp, hade Sonja matt kunnat göra det gjorda ogjordt igen.
Och själf öppnat sina tunga ögonlock, där hon låg med huf- ill sist fick Sonja så mycken beherrskning besinnade han sig också — Gud skall veta, att vudet i faderns knä.
När hon mötte det kära an- öfver sig själf, att hon förmådde sig till han lika litet som jag önskat er hit — han vet, siktet öfver sig, log hon svagt.
att med handen göra en stum åtbörd, som inbjöd att I skolen göra allt att skilja oss — — » Min älskling, min stackars älskling — hur är den besökande till en af de stora hotellemmorna, Och så öfvertalade jag honom — och vi flyt- det med dig? » som voro placerade rundt om divansbordet.
tade från hotellet, där vi bodt, och ut till denna » Tack far • — nu känner jag det så godt, så Käthe Bentson slog sig dröjande ned, men sade tysta, gömda lägenhet, att ingen skulle finna oss.
g o d t.
.
.
» ännu ej ett ord.
Hon tycktes beherrskad af nå- Längre kunde han ej föras, ty han är ju ännu så X. gon underlig, nervös oro, som band hennes tunga svag, så s v a g.
.
.
Doktor Ström ville knappast gå in på detta. » som med förlamning.
Bröderna.
Strax därefter reste hon sig emellertid på nytt Sonja reste sig upp och gick fram till fönstret.
och kastade en orolig blick mot dörren till det » Hvad vill ni då mig med allt detta? » frågade I en af de yttersta utkanterna af staden låg yttre rummet.
Ett sakta prasslande därutifrån hon i en ton, som hon förgäfves försökte göra midt i en stor lummig trädgård, rundt om kring- hade öfvertygat henne, att kammarjungfrun ännu lugn och kall.
» Ni kan väl inse, att jag för vårt bygd af en hög tegelmur, ett envånings stenhus, — enligt Sonjas befallning — dröjde därute.
namns skull, min fars, vår släkts, allt — icke afskildt för sig själft, utom * de trafikerade gator- Sonja förstod hennes rörelse och sade: kan taga mer än ett parti i denna sak: emot er. » nas folkstim och bråk.
» Det är endast min kammarjungfru; hon är min Men Käthe Bentson störtar fram till henne, ka- Det var just vid tullen, och avenyens stenlägg- vän, och jag har för henne inga hemligheter.
Jag star sig ned på knä inför henne, omfattar henne ning hade upphört, så att landtbefolkningens for- har tillsagt henne att stanna. » med sina armar och brister i konvulsivisk gråt.
don eller badgästernas eleganta ekipager, då de » Ni är en kvinna — som jag — » pressar hon rullade i väg till något landtligt parti, gingo så » Jag ber er, fröken Stjärne, » sade den andra, » jag skulle vilja tala med er utan något lyssnande fram mellan snyftningarna med skälfvande stämma tyst och mjukt fram genom vägens dambädd, att öra.
Några minuter allenast — jag ber er varmt — » krossa mig ej — hjälp — hjälp mig — ty intet buller störde.
därom — bönfall mig.
.
.
» jag älskar honom — älskar honom högre än mitt (Forts.) Jag skulle vilja gjuta Det var ett underbart smekande välljud i denna lif — än allt i världen W t stämma, och det låg en sådan ton af enkel in- — min sista droppe blod, hellre än jag släppte nerlighet öfver hennes ord, att Sonja kände sig honom ifrån mig — — Aldrig — • aldrig — skall egendomligt gripen utaf dem.
ni taga honom ifrån mig — hör ni det — så Till Iduns läsarinnor!
Hon tvekade ett ögonblick, men gick därefter länge mitt hjärta slår • — min mun andas — — fram i dörren och tillsade Marie att lemna dem, Lemn.
^ss i fred — — vänd åter, dit ni kommit Som insamlingen för det lilla barnhemmet i Bo- ifrån — — glömmen, att vi finnas till — vi skola till dess hon ringde på henne.
huslän fortfarande pågår, ber jag att härmed få Käthe tackade med en blick, när hon kom åter dölja vår kärlek så långt, så oändligt långt ifrån underrätta, att min adress från den 15 juni till eder, att I aldrig skolen behöfva minnas den — och slog sig ned vid andra ändan af bordet.
den 15 augusti är: Vaxholm, rådman Forsells villa.
Sonja kände en oförklarlig beklämning, en ta- Jag besvär er — ni kan förmå er far därtill — en- På samma gång jag begagnar tillfället att ut- dast ni kan afvärja ofärden ifrån mig — med ett fatthet inför denna kvinna, den hon hade den tala ett varmt tack för alla de bidrag, som influ- våldsammaste möda att bekämpa därhän, att hon ord, ett enda ... » tit, vågar jag äfven bedja dem, som ännu icke fick fram dessa ord: Sonja var våldsamt uppskakad inför denna oänd- skickat någon tioöring, att icke glömma de små » Och nu — hvarmed kan jag stå eder till liga smärta; hela hennes gestalt darrade som af hemlösa barnen!
en isande vind.
tjänst? » Redogörelse för influtna medel kommer längre » Res er upp », sade hon med möda, » jag kan fram.
Hon tyckte, att hennes egen röst föreföll henne så hård och främmande, som om den icke utgått icke se er ligga så framför mig.
Jag är en svag Mathilda Roos.
från hennes egna läppar, utan från någon annan, kvinna och kan intet göra — förutom min plikt. » utomstående.
» Förutom min plikt » — de orden kommo så » Ni vet, hvem jag är, » började Käthe Bentson tungt, så tyst, som en svag, döende hviskning.
dä, skulle inte hennes unga kärlek kunna ge dem, om ej lifvet, så åtminstone doften åter?
Striden o m hjärtan.
Förslag till matordning för veckan 16 — 23 juni.
Söndag: Grönsoppa med klimp; fårstek med grönsaker; glacemaräng.
Måndag: Haehis på får; köttsop- pa utan vått (Soup å la Wrexbam).
Tisdag: Köttpudding; (recept Idun n:r 21); risgrynsvälling.
Onsdag: Kokt torsk; soppa med spenat.
T o r s d a g: Stufvadt oxkött med potatis (Lobscouse); filbunke.
Fredag: Stekt sill i papper med stufvad potatis; stufvade morötter i olja; puré på gröna ärter.
L ö r d a g: Biffstek; saftsoppa.
Handarbeten.
Täcke till violinfodral.
Till detta täcke, som säkert bör vara en särdeles väl- kommen present för mången violin- spelare, klipper man formen efter fo- dralets storlek, ej efter själfva violi- nen.
Lyran på mönstret bör, för att riktigt framhållas, sys med guldtråd.
Monogram användas gärna och med god effekt.
Beträffande färgerna på Recept.
Köttsoppa utan vått.
500 gr. ben- fritt oxkött skares i små bitar och ned- lägges utan vatten i en kruka, som rymmer något öfver 2 liter; alla slags väl rensade grönsaker, som årstiden tillåter tillsättas, hvarefter krukan öf- verbindes och sättes i en varm ugn eller i brist däraf i kastrull med ko- kande vatten.
Då soppan uppsilas, kryddas den med peppar och salt.
Soppan, som icke är klar, är vanligen tillräcklig för 3 å 4 personer och kan serveras med köttet och grönsakerna.
Morötter med olja.
Morötter skäras i tunna skifvor, sättas öfver elden med fin matolja samt peppar och kandisoc- ker, stekas väl och vändas.
Då de äro brynta, tillsättes dubbelt så myc- ket vin, som man tagit olja, helst ma- laga, hvarefter morötterna sakta kokas färdiga, skakas väl och serveras så heta som möjligt.
Anses vara en fin an- rättning.
mon).
Mot salicylsyra har jag grun- mjuk i saltvatten och lägges på en dade fördomar — ej alla tåla sylt med sikt att rinna af.
Till en kilogram dylik tillsats i och för sockerbesparing sparris tager man | liter grädde, blan- — jag faster alltså intet afseende vid dar i denna fyra äggulor, det rifna ska- denna metod.
Det amerikanska sättet let och saften af en citron, 30 gram har däremot mycket för sig (se Jord- smör, en tesked potatismjöl och en gubbar).
Andtligen är det rätt be- kopp sparris vatten, vispar såsen öfver kvämt att sylta utan att behöfva koka, elden, till den kokar upp, och slår den som kan tillgå på olika vis (jämför därpå öfver sparrisen.
Blåbär, Smultron).
En hufvudsak vid all syltning är största snygghet, valet Efterrätter.
af fullkomligt oskadade bär, använ- dande af bästa socker, en noggrann Ambrosia.
En mycket välsmakande skumning, saftens tillräckliga inkokan- de, begagnande af endast silfver- eller dessert, lätt att åstadkomma, men föga porslinssked, resp. skumslef, liksom känd, kunna vi här erbjuda de af våra hårsikt eller porslinsdurschslag, sylt- läsarinnor, som svärma för nya rätter.
burkarnas lämplighet — helst smalare Man ritver en kokosnöt (kan man ej uppåt än nedtill —, och säker tillslut- skaffa någon sådan, krossar man i stäl- ning.
Svafling samt påläggande af let val- eller hasselnötter), skär några gråpapper, doppadt i rom, är alltid en läckra äpplen i skifvor och delar flera söta apelsiner i åttondelar.
De kros- säkerhetsåtgärd.
Stenia.
sade eller rifna nötterna blandar man Apelsiner, hela.
a) Den tiden, då med vaniljsocker, beströr äfven äpp- apelsiner äro billigast, eller när man lena och apelsinerna rikligt med soc- kanske har en hel låda och vill för- ker, lägger nötter och frukter hvarf- vara en del däraf såsom angenäm sylt tals i en kristallskål, häller öfver des- för sommaren, lönar sig följande för- serten ett glas madeira och låter den sök.
De hela apelsinerna kokas, be- stå några timmar innan den serveras.
täckta med vatten, tills de kännas Ännu finare blir efterrätten, om man i mjnka som gummibollar, hvarunder stället för äppleskifvor tager ananas.
man ofta får vända dem med skum- slefven.
Då tar man upp dem, af- Hvarjehanda.
lägsnar kärnorna jämte hinnan där- omkring och skär apelsinerna i strim- lor.
Sockret (helst kg på kg), dop- Kristallisering af siåltrådskorgar.
Man padt i apelsinvattnet, kokas och skum- omlindar korgen med mjuk bomull mas väl, hvarefter mera af vattnet till- (man kan äfven göra det med skära hälles och frukten kokas färdig i soc- bomullsband, hvarigenom ståltråden blir kerlaget.
skär), och ställer den i ett kärl med alun- b) Ett annat sätt är att göra inskär- vatten, d. v. s: genom kokning i vatt- ningar i skalet af hela apelsiner, utan ten upplöst alun, 250 gram pr 2 liter att skada » köttet », och förvälla dessa vatten.
Korgen måste likväl placeras i klarkokt socker (100 — 200 gr. på så att den ej stöder mot kärlets botten.
stycket, allt efter deras storlek), dock På två dygn blir den kristalliserad.
böra de ej få koka.
riktigt.
Ett par da- gar efteråt förvällas de på samma vis.
Stenia.
Stufvadt oxkött med potatis.
Kokt oxkött skares i 2 tums tärningar, ma- gert fläsk skares i skifvor på 2 tum, stekes ljusbrunt i smör, spädes med tillräckligt vatten, hvarefter råskalad Rabarbergelé.
Skurna rabarberbitar potatis, lök, persilja samt peppar och (gärna med det rödaktiga skalet kvar, ett lagerblad iläggas; kokas sakta 15 som ger vacker färg) kokas med myc- minuter.
Köttet ilägges och får sakta ket litet vatten mjuka, det hela pressas koka i 10 minuter, hvarefter lök och genom saftlinne eller press och den kryddor upptagas; man tillser, att po- vunna saften kokas öfver stark eld 15 tatisen är fullkokt, och att rätten är a 30 minuter (pr liter 175 gram strö- lagom salt, innan den serveras.
det använda garnet och det öfriga ma- socker).
Kokas det långsamt på svag O. H.
D. terialet äro mörkare nyanser att före- eld, blir gelét ej klart.
draga framför ljusare.
Till afvigsidan Stenia.
Soppor.
af täcket bör alltid tagas siden, som stickas i tvärrutor eller endast i linier.
Inläggningar.
Sparrissoppa.
Några knippor frisk Till rätsidan bör helst väljas kläde, fin sparris rensas, skäras efter bort- som mellanlägg tages mjuk vadd, ej Sparris är onekligen bäst att bibe- skaffandet af alla hårda delar i stycken allt för tjock.
Täcket monteras rundt hålla i lödda bleckdosor.
Man kan af en ärtas storlek, tvättas i friskt vat- omkring med en kordong, som döljer dock göra åtskilliga andra försök.
1) ten, afsilas och läggas i en kastrull sömmarne.
Man lägger väl skalad, förut hastigt med 2 till tre liter kraftig, ljus bul- förvälld sparris i höga glasburkar, korkar jong, helst i hönsbuljong, och kokas och öfverbinder väl samt kokar burkarna Syltning-.
däri långsamt, ungefär en halftimme.
15 minuter.
2) Man sveder snitten på Soppan saltas därpå efter smak, afre- Då det blir fråga om syltning, torde glödgad metall och förvarar den oska- des med några äggulor och ett stycke mången husmoder tillika behöfva fråga lade sparrisen i en låda mellan pulvi- färskt smör och serveras med rostade sin kassa: har jag råd därtill?
Ty i serad träkol; hufvudena skyddas för kol- hvetebrödstärningar.
allmänhet är detta viktiga sommarka- pulvret genom inlindande i silkespap- pital ganska dyrbart, tidsödande och per.
Lådan tillslutes ordentligt.
3) vanskligt, när man besinnar, huru Väl skalad sparris sköljes och aftorkas.
Toaletten.
mycket, i trots af all omsorg, genom Sedan blandar man torkad kli med Tallbarrsessens.
Unga tallskott sam- jäsning, mögel etc. förstöres.
Men ljusbrunt rostadt salt (på 1 kg kli 60 gr las i juni, skäras så små som möjligt äfven den, som måste härvidlag taga salt).
Krukans botten beströs 3 cm och slås öfver med stark vinsprit, så hänsyn till sparsamhet, har utvägen högt härmed och sparrisen packas ned att denna står ungefär ett finger högt att inlägga och förvara både frukt och däri hvarftals med kliblandningen.
Of- öfver skotten.
Massan förvaras i en grönsaker utan stor kostnad.
Jag bör- vanpå hälles smält talg och krukan väl korkad flaska på svalt ställe, pres- jar med några ord om syltning i all- förvaras på torrt, svalt ställe.
sas ur om en månad och får sedan mänhet.
På våra mormödrars tid kän- Stenia.
åter stå åtta dagar, hvarpå vätskan af- des blott ett sätt: att taga lika vikt hälles från bottensatsen och filtreras socker, koka detta med litet vatten till Syra.
Man rensa- bladen som spenat, genom läskpapper.
i en lagom hög sina olika grader, däri förvälla fruk- smälter / kr \ Vacker och billig prydnad för som- ten, dagen därpå sila ifrån saften, koka gryta, som så aianingom kan upptaga marhattar.
Emedan modet denna som- upp och hälla den tillbaka öfver bären, 12 talrikar fulla med syra, alltefter som mar åter gynnar hattprydnader af hvilket förfarande upprepades minst det sjunker ihop.
Under ständigt om- skiftande och glänsande blommor ännu en gång I vår framåtskridande rörande bör syran koka, tills ingen saft och strån, kan man själf på följande tid — jag skulle vilja säga: ångans framsprutar längre, utan den endast sätt förfärdiga ett vackert garnityr.
tidehvarf — tillämpas nya metoder, ångar.
Massan fördelas på mindre bur- Man utväljer fina gräs, ekållon o. s. och bland dessa främst den s. k. ång- kar (beräknadt till en middag hvar), klämmes ned rätt hårdt, och litet fett v. oeh bronserar dessa i olika, men syltningen (se under Krusbärssallat och likväl harmonierande färger.
Därpå Körsbär).
Något ditåt är ett fransyskt hälles ytterligare på.
Ofverbindas med Stenia.
binder man dem till en bukett, krans sätt (se Vinbär).
Den Jasmundska papper.
eller kvist, alltefter som det bäst pas- metoden, att koka in bär utan någon Mellanrätter.
sar till hatten.
Denna hattprydnad är tillsats af socker, förtjänar att blifva så varaktig, att man kan ha den hela mera bekant än den hittills tyckes vara Sparris med gräddsås.
Grof sparris (beskrifningen återfinnes under Plom- rensas, sammanbindes i knippor, kokas sommaren.
1 2 Westbergs oöfverträffliga Tvättpulver LED / GA PLATSER.
E n stadgad, anspråkslös lärarinna, fullt mäktig engelska språket samt villig att undervisa barn i vanliga skol- ämnen, erhåller anställning i familj.
Billiga anspråk.
Svar adresseras: » G.
L. », Finspong.
[2042] n anspråkslös och ordentlig flic- ka, van att undervisa minder- åriga, barn samt villig att del- taga i husliga göromål, finner plats i familj på landet.
Svar med lönepretentioner sändes till » S.
M. G. » Öjebyn.
Piteå.
[2050] E El 1 med undervisningsskyldighet hufvud- sakligen i modersmålet och tyska språ- ket är ledig vid Skellefteå elementar- läroverk för flickor.
Ärslön 1,000 kro- nor.
Ansökningshandlingar och betyg skola vara inlemnade före den 15 juli till styrelsens ordförande theologie dok- torn S. Brandell i Skellefteå.
[1963] Styrelsen.
ung, bildad flicka, hälst kunnig i E n sömnad, kan få lära hushållet mot det, att hon är villig hjälpa till med alla inomhus förefallande göromål.
Re- flekterande torde med snaraste hän- vända sig till » Ella », Ljungbyholm, Smedby, p. r.
[2007] PLATSSÖKANDE.
Tfn mycket anspråkslös flicka, med höga betyg utexaminerad från folk- skollärarinneseminarium, söker, emedan föräldrahem saknas, tillsvidare plats i familj för att mot fritt vivre lemna undervisning eller annat ' biträde.
Vi- dare meddelar pastor A. F. Runstedt, Vedum.
[2059] å 20 öre pr paket hos alla speeerihandlare.
(DUN Läkareråd.
Nicas.
Sjukdomen är redan ironisk och fordrar därför annan behandling än den van- liga, d. v. s. det måste nu användas lokal be- handling af de sjuka ställena.
Den sjukdom, Ni nämner, behöfver Ni ej frukta, men väl andra foljdsjukdomar, för hvilka det ej är lämpligt att här redogöra.
I alla händelser bör Ni söka få så noggrann behandling som möjligt.
Elsa.
Se svar till Ella i n:r 3.
Mia — skiöld.
Tag hvarje kväll under 15 — 20 minuier ett 45° — 52° varmt handbad och in- gnid därefter kamfersprit.
N — ss.
1) Se svar till Naemi i n:r 6 och n:r 8.
2) Det är möjligt och t. o. m. troligt, att de stå i samband därmed.
3) Nej.
4) Begagna hatt med större brätten.
Ingnid an- siktet med litet lanolin ett par, tre gånger dagligen (innan Ni går ut).
5) Nej.
6) Ja.
Nittc.
Svaren pä förfrågningarna till läka- ren kunna blott undantagsvis hinna inflyta i det närmaste numret.
30-åring.
Då af ert bref ej framgår, huru- dant ert allmänna tillstånd är, ej heller arten af ert maglidande (om t. ex. bleksot är den egentliga orsaken), kunna vi ej tillråda Er någon viss bad- eller brunnsort.
Mag- och tarmsjukdomar behandlas vid fiere af våra svenska kurorter, såsom Porla, Medevi, Borg- holm, Hjo, Marstrand, m. fl.
Eleanor.
1) Drick tre gånger dagligen 50 -- 60 gram (=== Vi dricksglas) Karlstads järnvatten, hälst utspädt med dubbla kvantiteten Vichy- vatten.
2) Kan bero antingen på en mag- katarr ' eller eu kronisk hals- och svalgkatarr.
Hvilketdera är fallet, är oss omöjligt att utan vidare upplysningar afgöra.
Stina.
Edra frågor kunna vi naturligtvis ej besvara, då vi ej veta, af hvad slag ert öronlidande är.
Emellertid tro vi oss kunna siiga, att de medel, Ni själf föreslär, ej kom- ma att hafva någen verkan.
D:r — d.
Frågor.
N:r 5 7 8.
" Vore mycket tacksara, om någon aC Iduns läsarinnor ville säga mig, hvad sora är billigast och vackrast till verandagardiner; den vanliga oblekta domestiken är ej i min smak.
Svar emotses med tacksamhet af Vendela.
N:r 5 7 9.
Hvad skall man göra vid » tur- kiska skärbönor », så att de i kokningen ej förlora sin gröna färg?
Två gamla villrådiga systrar.
N:r 5 8 0.
Frågas, hvilka kunskaper behöf- vas för en kvinna att få inträde vid statens järnvägar såsom bokhållare?
Hvilken ålder?
Fordras någon särskild kurs?
Hvad kostar en sådan, och hvar få genomgå den?
Till hvem inlemna ansökan?
Tacksam för ett möjligast skyndsamt svar vore.
Zaida.
N:r 5 8 1.
Huru länge varar en kurs vid Gymnastiska Centralinstitutet i Stockholm, inom den afdelning som utbildar gymnastik- lärarinnor för skolor?
Huru mycket kostar en sådan kurs ungefär?
Måste man vara af särskildt stark kroppsbyggnad för att med framgång genomgå en dylik kurs?
Ruth.
N:r 5 8 2.
Hur skall man fä en vacker mörk- brun äkta färg på bomullsgarn?
Sörmländska.
N:r 5 8 3.
Skulle någon kunna och vilja upplysa om, huru man skall få bort gammalt märkbläck på duktyger, så att ej tyget far illa, vore jag tacksam?
A. N — i.
N:r 5 8 4.
År det någon egentlig framtid för en ficka att utbilda sig i bokbinderiyrket?
Huru långvarig eller huru dyr blir en sådan kurs?
Hvar kan hon blifva mottagen som elev, frågar Siri.
N:r 585.
Hur skola myror utrotas från ra- batter och fruktträd?
Ebba och Olga.
N:r 5 8 6.
Mycket tacksam, om någon ville gifva beskrifning på en god efterrätt, som hastigt kunde tillagas och icke för kostbar.
Maria E~.
N:r 587.
Hvilket är det bästa och oskad- ligaste medlet att begagna till tändernas borst- ning?
Maria E~.
N:r 5 8 8.
Huru skall man bete sig med ankor, som värpa ägg utan skal?
Dorit.
K5S Percy F. I M &amp; C:o Stockholm.
N:r 4 3 9.
Någon inkomst för en ung landt- fru torde kunna erhållas genom odling af trädgårdsfrö, som man i allmänhet får betala dyrt.
Spritärter af någon iinare sort äro ju lätta att odla; Jökfrö torde vara mera inkonit- bringande, men svårare att få moget.
Lämp- ligt torde vara att hos fröhandlare göra sig underrättad om vilkor och utsikt till försälj- ning.
Om medicinalväxter förekomma på orten, kunna äfven sådana samlas och försäljas till apoteken; en bok i ämnet är utgifven med upplysning om lämpliga växter.
Försöka duger.
N:r 473.
Plyschramar blifva vackra, om man har två färger, ljust och mörkt, till dem.
Den breda pappstommen beklädes pä ena kort- och långsidan med mörk plysch, och har man förut i hörnet sytt en liten bukett i bjärta färger, en fjäril e. d.
De båda andra sidorna beklädas med ljus plysch, och i det ljusa hörnet fästs en rosett af band i båda färgerna.
Sådana ramar böra stå, ej hänga, och, om så är, då alltid lutande från väggen.
Bissan.
N:r 4 9 1.
Mathea kan af ofvanämnda filt få en vacker bordduk, som brukar ga till 7 ä 9 kr.
Ett snöre rundt om, tofsar i hörnen aller endast fållad, hur man behagar.
Bissan.
Blom The.
China Theer.
Pris pr kilo Finest Moning Kungchow Oonfa Moning Kaisow n:r 1 Kaisow n-.r 2 Kaisow n:r 3 Congou 11: — 9: 20 7: 70 6: 20 5: 25 4: 30 3: 50 2: 80 Souchong.
Finest Souchong Lapseng Souchong Souchong n:r 1 Souchong n:r 2 11: — 7: — 5: — 4: 30 The-B landning-ar.
Pris pr kilo Finest Blom Pekoe Blom Pekoe n:r 1 ._ Blom Pekoe n r 2 Finest Scented Orange Pekoe Hyson (grönt) Seented Orange Pekoe Oolong Congou.
: 16: 9: 7: 7; 6: 6: 5: 50 70 30 80 20 20 25 Indiska Theer.
Finest Assam Malty Cachar Pekoe Assam Ceylon Darjeeling 11: — 9: — 6: 20 6: 75 4: 80 Pris pr kilo Non Plus Ultra O. T.
D Czarens Mandarin 11: - 8: 50 7: 30 6: 40 S t o r a Moguls Mikadons 5: 40 4: 50, Kalifens _ 3: 50 Kehausens, original .... 7: 10 Kehausens 4: 30 Smullhe 3: 50 Särskildt framhålla vi » S t o r a Mo- guls » och » Mikadons » theblandnin- gar å kr.
5: 40 och 4: 50 pr kilo såsom varande mycket passande hus- hållsthe af god kvalité '.
Försändelser till landsorten emot efterkraf eller postförskott.
[1645] H u s m ö d r a r!
Försöken Th. Winborg &amp; C,~is i Stockholm tiilverkongar af köpas billigast i Coneentrerad Ättika ade x För handskarnes hållbarhet ansvaras.
kul.
4 knapp., breda silkes- sömmar kr.
1: 50 D:o d:o 5 snörknäppen d:o kr.
2 k 2: 50 D:o d:o 6 knapps Mousquetaires » 2 a 2: 50 samt alla slag, såväl eleganta som enklare, Glacé- och Gants de Suédes från 2 till 20 knappar.
Rekvisitioner från landsorten mot efterkraf.
BUTIKER: 4 5 Vesterlånggatan 4 5, Telef, 7 24.
5 Sturegatan 5, Telef.
7 22. blandad efter engelsk och fransysk smak, flere sorter.
Biffstekssås.
Glacé-, S o j a, Malda kryddor (garanteras oblan- dade) på bleckdosor med genomborradt lock.
B o r d s a l t i paket om 425 gram (= 1 skalp.)
flere gänger prisbelönade och fullt jäm- förliga med de bästa utländska fabrikat.
Tillhandahållas hos H r r specerihand- lare.
ri339] [1717] 2 4 Södermalmstorg C a r l Ressällskap.
Malmbergs HANDSK-AFFÄRER.
S e n a p, En ung, musik, flicka, 25 år, med utm.
helsa — goda kunskaper — kän- ner engelska, franska o. tyska språken, hvilket sen.
hon talar — önsk.
resa för att vid.
utbilda sig, men sakn.
ty- värr pengar.
Ett gladt o. uppfriskande humör är hennes enda kapital.
Nåväl, med detta erbjuder sig ifrågav.
person som sällsk.
åt den dam med tillgång på pengar, som önsk.
tillbringa som- maren på resor.
Sänd svar i biljett märkt » Enkla vanor », Iduns red., Sthlm.
Carl v ä S r e n o m m e r PÄ flaskor för ut- spädning.
[2061] Svar.
297 24.
M a l m l o e r g;.
P lats sökes nu eller till hösten i hushåll af en arbetssam och en- En kviulig gymnast söker verksam- kel flicka, kunnig i hvarjehanda inom ett hem förefallande göro- het under sommarmånaderna.
Närmare upplysningar lemnas af professor Rib- mål.
På lön fästes miDst afseende, en- dast verksamhet erhålles.
Bek.
finnes.
bing, adr.
Lund.
[2054] Svar till » H — a 19 ».
Iduns byrå.
[204S] ligttr., nitisk lärarinna söker plats i godt hem.
Underv.
i alla vanl.
n ung flicka önskar plats i en en- skolämn., språk, musik o. handarbeten.
kel familj på landet att lära sig Godhetsfullt svar till » Flärdfri 26 », hushållsgöromål och bitr.
med sömnad.
Iduns byrå, Sthlm.
12027] Om så önsk.,erläggas 100 kr.
pr år.
Adr.
fru rek torsk.
Amelie Sidwall, Hudiksvall.
[2052] ng, anspråkslös flicka, van vid ar- bete, önsk.
komma i en bättre fam. för att inhemta kunskap i hushålls- göromål.
Villig betala någon afgift.
Svar med pris till » Nyttig », Eksjö, p. r.
DIVERSE.
Gymnast.
P E ung flicka önskar under juli och U E n augusti månader komma i en god familj på landet eller vid badort.
Den sökande är van vid inomhus förekom- mande göromål, sömnad o minderåriga barns undervisn.
Svar till » A.
L. C », Iduns byrå, Stockholm.
[2055] E n 20-årig fli ' ' - i ulan föräldrahem önskar pl.
lä o&gt;ig i bokföring, skrifver vacker s.- '., kan underv.
nybörjare i musik samt är villig del- taga i öfriga inomhus föref.
göromål.
Flickan har behof af ett vänligt hem.
Pret.
eljes små eller inga.
Någon be- taln.
kan för första året lemnas.
Svar till » Ordentlig », Iduns byrå, Sthlm.
[2036] E n ung musikalisk flicka önskar kom- ma till en äldre dam eller liten familj i Stockholm, där hon kan göra nytta.
Svar till » Z. » Alingsås p. r.
[2048] 12060] A.
A f z e l i u s, For stora och små, pila och unga, Doktor Lilla Vattugatan 24, En ung, glad, musikal, flicka af god fam. önsk.
under som.-ferierna mot fritt vivre kom.
till någ.
finare fam. på lan- det för att delt.
i hush.-göromål.
Kunnig i finare och gröfre handarb.
och underv.
i vanl.
skolämn., musik.
Ar äfv.
villig att medfölja något ensamt fruntimmer till badort som hjälp och sällskap.
Sv.
till » Gurli 4711 ».
Iduns byrå.
Obs.
fina rekommendationer.
[2047] praktiserar under sommaren vid Hjo Vattenkuranstalt.
[1S41] D:r OTTO SANDBERG praktiserar under sommaren (15 juni — 1 sept.)
i Marstrand.
[1764] D:r GUSTAF LAMM, O m en aktad familj önskar en ung, anspråkslös, särd.
musik, flicka som 31 Klarabergsgatan 31, 1 tr. u. sällskap och hjälp, emotses svar samt Hvardagar 12 — 2, Helgdagar 10 — 11.
lönevilkor till » Bertha », Kalmar, p. r.
[2044] Invärtes och Ögonsjukdomar.
[2014]
IDUN 208 H:r 4 9 7.
Bästa sättet att tvätta » J; cger- plagg » skall vara att i 4 timmar lägga dem i l !8 gr. varmt vatten med en matsked am- moniak för hvarje kanna vatten.
Vid uppta- gandet gnuggar man plaggen pä halslinningar o. s. v. samt sköljer dem sedan i 4 välten, alla af 38 gr. värme.
Tina.~^ N:r 50 I. Custavia erhåller en vacker hörn- dekoration sålunda.
Låt en snickare göra 4 -- ö hörnhyllor, den ena litet större än den andra, hvilka fästas pä väggen med lika mel- lanrum den största nederst ej allt för högt från golfvet.
Hyllorna beklädas med flit, som linnes i alla färger, är tre alnar bred och kostar 2.50 å 3 kr.
alnen.
För kanterna bro- deras på samma hit en rak remsa eller tre laggar till hvarje hylla som pikeras i kanten.
Broderiet utföras med silke och hamburger- garn och sys med korssöm och stickstygn samt nubhas pa.
hyllorna med gula eller hvita möbelnubb.
Är rummet stort, kan man ha siidana hyllor i två hörn, om det finnes till- räckligt att fylla dem med, och med en sol- fjäder e ' ler makartbukett öfverst taga de sig mycket bra ut.
Jag har köpt filtar i Hol- ländska utstyrselmagasmet och fått mönster till broderiet i Emil Hagmans Tapisseriaffär, allt i Göteborg.
Vill Ni ha endast en hylla, gör den da bra stor och sätt den ej f ° högt som allmänna bruket är, utan så att man ser, hvad som linnes pä den.
Den gör sålunda mera effekt.
Bissan.
181) 0 Svea Mineralvattenfabrik 3 0 B 8 Breflåda.
Doroihéa N.
Då ryska konsulatet härstädes redan trädt i spetsen för insamlingen till Kol- las fränder, anse vi ej lämpligt anordna nå- gon extra dylik, utan ha ditsammastädes öf- versandt de ingångna kr.
3.10.
TI.
— si — - m. fl.
insändare af poem med an- ledning af kapten Bollas död svaras, att vi anse den sorgliga saken vara tillräckligt be- handlad i öfriga tidningar, så att intet skäl finnes nu vidare orda om den.
Viola.
Bryggargatan 6, 2 tr., alla hvarda- gar 12 — 2.
Alpha.
Ett dylikt referat lämpar sig ej för I dun.
A. Fl — cl D.
Vi motse med nöje bidrag från er hand ang. engelska kvinnoförhällan- den, som kunna vara af intresse för våra lä- sarinnor.
And.
Sv.
Norberg.
Dragningen i Odelmarks konstlotteri försiggick i början af maj.
Norrländska.
Till frkn A. Hylén, Humle- gärdsgatan 10.
Bergsgubbc.
Denna anordning skulle möta oöfvervinneliga praktiska svårigheter.
Beseda.
a) Ja.
b) Ja, båda delarne efter behag, c) För sådana fall bäst ha några namn i reserv.
Prenumerant.
De tre första kvartalen för 1SS9 finnas att få till 3 kr.
med undantag af numren 7 och 9, som äro alldeles utgångna.
En blifvande annonsör.
Endast erforderligt porto.
Alb.
O. — Hamburg.
Priset för Idun med Modetidning jämte porto är för hälft år kr.
4.85.
De omskrifna sidorna kunna ej anskaf- fas; de innehölfo för öfrigt endast annonser, som utelemnades, då dessa nummer måste omtryckas.
J.
E. Ydslröm, Ulfsbäck, som insändt kr.
2.30 for erhållande af Skandinavisk Modetid- ning, torde benäget uppgifva postadress, hvar- jämte ytterligare 30 öre till porto böra in- sändas.^ Villrådig.
TJ.ppgif adress, skola upplysnin- gar lemnas.
Red.
Innehållsförteckning.
Thora Kulle; af Karl Benxon.
(Med por- trätt.)
— Annabel Lee; dikt af Edgar Allan Poe, öfvers.
af Birger Mörner, — Barnens plantskola; af En onoder.
• — Iduns skollofs- koloni.
— Indirekte; af Ave.
V: » Nils Ingrids- son » (Forts, och slut).
— Fr do svenska skal- dernas kvinnogalleri; för Idun af Birger Schöld- strom.
I.
Hvem var Kellgrens » Christina »?
— .•När syrenerna blomma »; skiss af Sune Folke- son (Forts. o. slut).
— Teater och musik.
— Striden om hjärtan; ur ett kvinnolifs historia, af Johan Nordling (Forts.).
— Tillkännagif- vande.
Förslag till matordning för veckan 16 — 23 juni.
— Soppor.
— Toaletten.
— Handarbeten.
— Syltning.
— Inläggningar.
— Mellanrätter.
— Efterrätter.
— Hvarjehanda.
— Läkareråd.
— Frågor.
— Svar.
— Bredäda.
r g s g a t a n bry g dt 3 3 STOCKHOLM rekommenderar ärade läsare af tidningen Idun sina t i l l v e r k n i n g a r af alla sorters Läskevatten j ä m t e h kolsyradt Sockerdricka, Champagnedricka, Champagnelemonad, Hallon- oeh Fruktlemonad.
Belltelef.
1197.
Order pr post Tillverkningen domar.
[1343] Panorama International, Hamngatan 18 B, 1 tr. upp.
af Professor A. Williamson, Vesterlångg.
5 7, I tr. [1936] Stockholm.
Från och med den 15 till och med den 21 juni: Lsta serien af Konstantinopel.
Entré 30 öre, barn 2 0 öre.
Abonnementskort, gällande för 8 be- sök, kr.
1: 75, barn 1: 20.
Öppet alla dagar från kl. 10 — 10.
Hvarje söndag nytt program.
Falkenberg: bästa mot 200 kr.
pr år önskar en an- språkslös flicka af god familj i n - ackordering i Irefligt hem, naturskönt beläget, är villig deltaga i husl.
sys- slor.
Svar till » C.
27 », Göteborgsp.
annonskontor.
[2051] unga flickor önska under T dad, vänne sommarmån.
blifva inack.
i en bil- trefl.
fam. på landet, där umgänge finnes, för att grundligt lära hushåll.
Svar t.
» Elma », W u d s byrå.
[2057] På (xodtköpsupplaga.
Kok-Konsten [2031] Ch.
Em. Hagdahl, omarbetad med.
doktor.
upplaga.
Omkr. 3,000 matrecept och 300 afbildnihgar.
jj GUSTAF Femte häftet å 6 0 öre.
H O L M B L O M Innehåll: Fiskrätter.
KAPP-FABRIK " [] 38 Vesterlånggatan 38 \ n Nedra botten, I o. 2 tr. upp.
II n [1352] l ^ i u.
u - i.
u u u.
u m.
K - 4 3 50 Regeringsgatan 50.
Allm.
Tel. 46 47.
[1723] [2058] l i a n, Flyjflar &amp; Orpl-] kamon n i m ^ J: ^ l Vid Ulricehamns Sanatorium mot- tagas inackorderingar i enskild villa i B. Freding.
af Ny unga flickor, som vilja dela rum, önska under juli — augusti inackor- dering i god familj vid saltsjön, V2 timmas ångbåtsfärd från Stockholm.
Svar märkt » Kontorister » inlemnas å Iduns byrå, Stockholm.
[2029] fru förlag: Wilh.
Tibblins Järnaffär, Stockholm.
I hos Em. Girons i Drottninggatan 7 7 nackordering önsk.
under juli månad i en vänl.
o. glad fam., i (barr-skogs- trakt.
Svar med uppgift å pris m. m. sändes snarast möjligt till fröken E. Svenson, Säbygatan 12, Landskrona.
2 [2029] sorter, ytterst billiga [2062] E kan man godt reda sig, bara man har Praktiken tillhands.
Se här Praktikens innehåll: Järnvägs-, post-, o. telegrafun- derrättelser, meterförvandling o. pris~ jämförelse, ränte- o. provisionsuträk- ning, mynttabell öfver olika länders mynt, tidtabell öfver olika länders tid, ordförkortn., om brefskrifn., div. un- derrättelser o. allmännyttiga råd m. m. Insänd 1 kr.
i frim .. så erh.
fraktfr.
4 ex. af denna nyttiga o. prydl.
bok.
(Nord.
A.
- B.
Göt.
3609x2) Inackordering.
(G.
3555) [17271 J.
M a r t.
A b r a l i a m s s o i i [1357] I skogrik trakt af Småland kunna flickor, som önska inhemta kunskap i allt hvad till skötandet af ett landt- hushåll hörer, mot 300 kr.
pr år blifva inackorderade.
Tillfälle till lektioner i pianospelning finnes mot något för- höjd afgift.
Stället naturskönt o. friskt.
Närmare underr.
lemnas af kommini- ster A. Lindeli i Allgutsboda.
A l l t n.
telef.
6 4 77- Jolin.
Vid kinkiga tillfällen Till det otroligt billiga priset 2,50 säljer jag, när minst | dussin tages, en ny sorts hemstickade extra prima Trikotkläder för 3 — 7 års gossar.
Som antagligen ett mycket stort antal be- ställningar kommer att ingå, förbehål- ler jag mig 14 dagars leveranstid.
(bredvid Svea-Salen) BtT Severin Sex för femton!
TDoktoi?
Carl piensburg SS Drottninggatan 3 3.
Hvardagar ' / 23 — 7z4.
Helgdagar 10 — 11.
Behandlar företrädesvis Barnsjuk- 0 C eller telefon expedieras o m g å e n d e - kontrolleras r N:r 5 1 4.
De s. k. amerikanska köttkvar- narne, där köttet pressas genom en hålplåt, anses af järnhandlande för de bästa i hushåll, I de andra med knifvar går dessa lätt sönder och äro svåra och dyra att få lagade, isynner- het i landsorten.
Bissan.
N:r 5 1 6.
Den finaste och af alla för sin mildhet mest omtyckta parfym är pulvriserad violrot ..
Den lägges i små tunna sidenpåsar emellan linne, handskar, papper etc. och fin- nes på alla apotek.
Bissan.
N:r 518.
Om » Blomstervall » uppgifver sin adress, sä kommer iden vandrande juden * från Mahnö.
N:r 5 2 9.
Edla N.
Bästa gödningsmedel för blommor anser jag nedanstående vara.
.Lägg i en påse ungefär tyg träkol, ty köns- gödsel och Va sot, ställ påsen i en Ijärding och häll vatten därpå.
Efter några dagar kan man vattna därmed, och har det en sådan kraftig verkan, att bladen redan efter en gång bli grönare.
Heliotroper kunna vattnas hvarje dag därmed, men de öfriga endast ett par gånger i veckan.
Bästa medel mot spruckna händer är lano- lin.
Maja.
e [1959] [2053] (G.
17976) Oumbärligt i hvarje hushåll!
Den allra nyaste Konserveringsbo- ken, innehållande 74 på mångårig er- farenhet grundade anvisningar att kon- servera kött, fisk, kräftor, grönsaker, frukt, bär m. m., m. m.
Praktiskt, tillförlitligt oeh billigt!
Mot postförskott eller insändande af 1: 50 i frimärken erhålles boken från » Stina G. », Attersta.
[2028] 2 st. vagnshästar, eleganta, felfria, vallackar, fux o. brun, 4 år, | engelskt fullblod; pris 1200 kr.
paret.
Böra äfven passa till dame- ridhästar.
Närmare från Bjerbolunds gård och Bögle.
[2056] T r ä s n i d e r i.
Träarbeten med uppritade mönster, om så önskas, för snidning och skulp- ländska fabriker.
turjärn till billigaste priser lemnas mot Största lager!
Billigaste priser!
efterkraf af fröken Jenny Sjögren, Fullkomlig garanti!
Liberala be- Vexiö.
[2045] _ talningsvilkor!
OBS!
Äldre instrument tagas i Oumbärlig möbel i hvarje hem, speci- utbyte.
elt under sommarmånaderna, är Hjalmar Peterson &amp; C:nis Stockholm.
LUDVIG OHLSON, Bort med liktornarne!
Seletor.
Ett nytt, osvikligt, smärtfritt lik- j.
tornsmedel (bättre än Collodin och alla ^ andra liktornsmedel) borttager full- komligt liktornar med roten inom kor- _ taste tid.
Inlagdt i eleganta karton-.
ger har Deletor den stora fördelen fram- p för alla dylika medel, att man stän- digt bär det på sig.
Hvar och en Z som har liktornar skall skatta sig B lycklig efter att hafva användt Deletor.
C Hvarje kartong kostar 1 kr., som in- 5 sändes som postanvisning eller i spar- &amp; q märken.
Post- o. telegrafadress » De- letor », Upsala, Vaksalatorg 27 och Gö- teborg, Magasinskvarteret 1 å&gt; 2.
[1340] H 16 Regeringsgatan 16.
[1423] A M Se den större annonsen i n:r 3 för i år [1434] Nya Fällstol, som äfven kan begagnas som Fåtölj, Chäslong och Säng, och som erhål- les fraktfritt mot 10 kr.
järnvägsefter- kraf från Hjalmar Peterson &amp; C:nis Bokhandel, Karlstad.
Till förekom- mande af förvexlingar är vår Nya Fällstol alltid stämplad på de båda kortstyckena, som uppbära armstöden, med vår firma Hjalmar Peterson &amp; C:ni, Karlstad.
[2023]
I D U N ombesörjer genom fullt kompetenta personer uppköp i alla möjliga branscher gratis åt Iduns abonnenter och för uppdrag åt andra mot en obetydlig ersättning.
saker (dock genast) mot fraktkostnaden.
Billigast af alla.
För en ny konkurs massas räkning realiseras: 0,25 1,000 St. Celuloid kragar » » 0,60 2,000 pa Damstrumpor » °,3° 1, 7 0 0 st. Barnkoftor hemstickacle » 2,50 » 4,50 » helylle-Tricot 1, ~ kläder 3 — 9 ar &gt; 3.75 2,000 ex t. i:a Dam- koftor, hemst.
» • 9j50 5, — T, ÖOO * ext i:a Mansrockar hemstickade » » io, — » 5, 5 ° ÖOO Germania d:o hemstickade » » 6, — » 3,75 1,200 Extra z:a dam- västar, hemst.
» * 4 » 5o i 2, 5 0 600 par Ii alfylle Diagonalbyxor » 2,75 helylle-Chewiotbyxor Norrk.
&gt; 4,5o 400 T, OOO m. korderoj dubb.
br.
helylle » 4,20 • 7, — 8,000 fin-fint klädningst.
&gt; 0,80 » 0,63 2,000 halfylle diagonal (det starkaste byxtyg som finnes i endast moderna mönster » o,95 2,000 st. Stanleys-Skjortor (dessa äro de finaste och mest praktiska sommaren 1 8 9 0 kommer att bjuda på i skjortväg) » 2, — 200 dussin näsdukar » 1,50 400 par Kronkorderoj-byxor » 2,75 900 meter Kronkorderoj » 0,90 t,800 st. hemstickade Tricotkläder 3 — 6 år (ny sort) 2,50 1, 1 0 0 &gt; Imit.
Jäger-Tröjor till 1, 1 0, 1, 2 5 1, 5 0 1,400 par » Jäger-Kalson ger » 1, 1 0, 1, 2 5 1, 5 0 2,000 st Extra i:a hemväfda Förklädstyg 0, 5 0 uoo dus.
i:a hellinne Téservetter med röd härd och frans 2,50 200 » Hemväfda ext.
i:a fållade Borås- Näsdukar coul 2,25 1,700 st. Extra fina hemstickade Flick- Klädningar 3 — 6 år 3,50 Profver endast då 2 0 Öre bifogas.
• 7 • A. Villiamsson, Stockholm.
Vcsterlånggatan 57, 1 tr. upp.
[2018] Solida Möbler.
&lt; Praktisk Konstväfnadsskoia, 4 •&lt; ^ 4 ^ V a t t e n k u r anstalt.
Saison 1 juni — 1 Guldkroken och i omedelbar närhet till staden Hjo; ljusa, rymliga och bekväma badlokaler, alla inomhus brukliga badformer, utmärkta tallbarrsbad af dagli- ligen på stället beredt destillat, gyttjebad i förening med massage, elektriska bad; servering af mineralvatten, naturliga och artificiela; magsköljning, diet- kurer; elektricitet, massage och sjukgymnastik.
Särskildt Kallvattenbadhus i Vettern, beryktad för sitt klara och genom- skinliga vatten.
Kurorten lämpar sig företrädesvis för behandling af reumatiska muskel- och led- affektioner, gikt, blodbrist oeh nervsvaghet, scrophulos, mag-och tarmsjukdomar, hudsjukdomar och specifika lidanden samt är i öfrigt en synnerligen lämplig och behaglig rekreationsort.
Lätta kommunikationer flere gånger dagligen genom järnväg och ångbåtar.
Billiga kurafgifter o. lefnadsvilkor i öfrigt; tillfälle till inackordering i familj.
God restauration.
Komfort, o. välbelägna Villor, endast afsedda för kurgäster.
Intendent och badläkare: D:r Arvid Afzelius.
Medicinska förfrågnin- gar besvaras af intendenten (adres3 till 1 juni, Stockholm); öfriga upplysningar lemnas och rumbeställningar utföras af kamrer Erik Gallander, Hjo, som jäm- väl efter begäran portofritt öfversänder program.
l - 14015) [1758] Kronor 40,000, 25,000, 15,000, 10,000, 5,000 m. på V e x e l k o n t o r e t, S k e p p s b r o n 3 6, S t o c k h o l m.
Pris pr kontant 28 kronor.
Obligationerna säljas äfven på månatliga afbetalningar på följ.
vil- kor: En Obligation erhålles mot 13 inbetalningar af kr.
2: 60 i mån.
; T v å Obligationer mot 13 inbetaln.
af kr.
5 i mån.
; Fem Obligationer mot 16 in- betaln.
af kr.
10 i mån.
Tvänne utlottningar årligen: den 1 november och den 1 maj.
Full- ständig beskrifning sändes mot 10-öres porto.
Hvarje obligation skall ovilkorligen före utlottningstidens slut utfalla med vinst från kr.
30 till kr.
40,000.
Lilla Vexelkontoret, Skeppsbron 36, Stockholm.
IS90 års Grlöra oj b o r t, 17, Stockholm.
ligaaa rekommenderar sitt rikhaltiga (Liljeholmens Vinfabriks prisbelönta tillverkningar försäljas hos hrr s p e c e r i h a D d l a n d e.
Se Idun för fredagen den 25 a p r i l.
J J ^ ~ Viner och safter försäljas på hel- och halfbutetjer, tredubbel ättiksprit p å större flaskor, alla försedda med etiketter, innehål- lande fabrikens namn.
[1896] V Sparsamma Fruar.
Gammalt ylle och ull emottages dag- ligen till spanad, väfning af tyger, scha- lar, filtar m. m. OBS.
Hvar och en får sitt ylle tillbaka 1 form af garn eller väfnader.
OBS.
Nedsatt spånadsafgift.
OBS, Ett parti schalar realiseras från 5 kr.
OBS.
Ett parti filtar realiseras från 5,75.
Telefon 26 53, Jffidur Andersson.
fBdd Sundeman 12 Klara Norra Kyrkogata 12 [1361] |modevarulager.
Victoria-Tvål, \ Vesterlångg atan541 fin antiseptisk toalettvål, innehåller välgörande beståndsdelar, har stor läkande kraft för reformar, sårna- der, sprickor, hudklåda o. d. och är särdeles att rekommendera för känslig och ömtålig hud.
Säljes i välförsedda detalj affärer.
Hvarje tvål är stämplad med vid- stående fabrihs- R, Allm.
telefon 24 59.
Linnégatan 6, Allm.
telefon 60 89.
[1905] Fysiolorjiska skodon på konst-, industri- och slöjdföremål.
Lotteriet omfattar 10,000 vinster, värda 175,000 kr., och med hufvudvinster af 2,500, 2,000, 1,500 och 1,000 kr.
värde.
Lottsedlar till 2 och 3 kr.
säl- jas i alla boklådor.
[1939] Ännu finnas några få p S r m å r kvar till I d u n 1 8 8 9, dels i rödt och guld, dels i blått och guld.
Priset är endast 1 kr.
25 Henrik Gahns att O. Williamson, Borås, säljer prima märlce.
helylle marinblå Gosstricotkostymer [1642] från 3 till 10 års för 3: 75.
Prisku- rant å yllevaror sändes franko.
ekvirera gralisprofcer å Papper och Kuvert fr. HJALMAE PETERS- med ärmar till 3; 50 pr st. SON &amp; C:i, Pappersaffär i parti och minut, Karlstad.
(G.
17472) [2006] [1573] 0.
WILLIAMSON, Borås.
S t o r a mansvästar Håna Order mottages pr telegraf, ' I post och telefon och expedieras I skyndsamt.
[2033] [1487] Nygatan [1897] För hållbarhet ansvaras.
ket.
af är 3:dje dragningen i Kulturhistoriska Föreningens lotteri Teater-Premie-Obligationer 7 svenskt fabri- kat, gifver lin- net, utan att för- störa det, en bländande hvit färg.
Till salu hos alla speceri- handlande i ri-; 27 december fl.
större belopp kunna vinnas genom köp af Äfven mot af betalning '.
Malmskiinadsgatan 4 © Frö-priskurant H Os utdelas gratis, sändes franko.
Oxtorgsgatan Lagerberg SVENSONS Fröhandel Stärkelse, Bärviner, Bärsafter och Ättika&lt; G [i5ii] tillverkning '.
[1349] september.
Synnerligen sund och naturskön belägenhet i medelpunkten af den s. k. o. enJUare.
Billigt pris.
E g e n Norrlandsgatan 37.
• Stora lager.
Sattre 37 Dubbelt porto torde medsändas.
Undertecknad, som i 12 år förestått Elfsborgs läns Väf- o. Slöjd- skola, meddelar undervisning uti alla sorters konstväfnader och enk- lare väfnader.
Elever, som önska deltaga i undervisningen, torde an- mäla sig i skolans lokal.
Väfstolar med tillbehör anskaffas.
Beställ- ningar af alla sorters Konstväfnader emottagas och utföras noggrannt till billigt pris.
Diverse Konstväfnader, såsom Portierer o. Gardiner af ylle o. bomull, Borddukar, Serveringsdukar, Parad- o. Badhanddukar, ^ Kuddar, Förkläden, Flossa o. Kiddermönster samt enklare Mattor jämte Gardiner m. m., passande för sommarnöjen, finnas till salu.
[1654] Johanna Brunsson.
Hjo Alla skickas mot efterkraf och få, när varans art sådant medgifver, returneras b för damer, herrar och barn I " tillverkas hos undertecknad till moderata priser.
§.
Personer, som hafva öm- tåliga eller förstörda fötter, kun- 3 na hos mig få skodon, som passa ^ väl och äro bekväma att gå med.
01 Högaktningsfullt [1795] g C. NILSSON, Brot ÉMgataa 100. '
öre, som torde insändas i förskott medels postanvisning eller i sparmärken (ej frimärken!)
För porto tillkomma 30 öre.
[1359] Iduns Expedition.
I
S U C H A R D.
20 Guld- oeh Silfvermedaljer T r ä d g å r d s m ö b l e r, G r ä s k l i p p a r e; Erkändt utmärkt kvalité.
Samtliga Such.ard ' s Chocolader äro garanterade ren Cacao och socker utan tillsats.
Suchard ' s Praliner, Gianduja, Noisettes, Nougatines och andra dessertchocolader rekommenderas Ärade konsumenter meddelas, att fordna paket, Piire Tåte, osoekrad chokolad med blå etikett, numera säljas i kilolörpackning med rödrutigt omslag, bärande fabriksmärket.
Detalj- priset pr | - och J-kilokaka är 50 öre och 1 kr.
Kvaliteten har ej under- gått någon förändring.
[1312] stort sorteradt lager I till I20i3] 2:.
S t o c l c l i o l m, 1 1 I m A.
K m o d e r a t a Julius SlÖÖrs c a: Å L P P C A M a r M A l p r i s e r.
^ R e d s k a p s l i a n d e l {Tcsja-Eixxis B E G R A G S t o r g.
S I N E Fabriksmärke.
R 1 2 9 &amp; 4 4 • • S Ä Ä S S f S f " 2 9 &amp; 4 4 erbjuda största, modernaste sortiment af såväl enklare som eleganta É &amp; © I U C H A R D.
i D A M K A P P O R [1966J cc - g CD a?
B S 1 il T j u l Allm.
Tel. 50 89 Alla från vårsäsongen kvarvarande jm T H.
K A R L S S O N &amp; C:o, d e r €Ji @!
&amp; A ^ l a l l S l X l C L ©! "
m ' T 6 5 ' ' ° 8 9 ' 35, [2034] n c g e x - i n g s g a t a i i SS o " - P P CD a| cjoSa g.
| ?r ™ cBeataW-n - i ncja * « n SS Drottninggatan slutsäljas under juni månad med stor rabatt hos 3 a rekommenderar sitt välsorterade lager af endast äkta utländska V i n e r och Spirituösa.
Särskildt framhålles: Finare C h a m p.
- C o g n a c från de för- nämsta firmor, flere år här i lagret.
B o r d e a u x - v i n e r af välkända firmor, h v i t t P o r t v i n, särdeles omtyckt, M a r t i n i q u e - och H o l l ä n d s k a L i - k ö r e r, många år här lagrade, samt vår välkända P u n s c h, gammal och god, till flere priser, enligt priskurant, som sändes på begäran.
[1759] I T *?
* * - ' » Suchard ' s Chocolad.
rr- 1 Nilsson l Dahlbeck L a g e r ™ * cjjozda o. fofå&amp;c, jinnao ötäiSwjt på la&lt;jes.
wtåotas med dtövstä STOCKHOLM no^zawifict.
o7&amp;äctei fiöt nattvazdsynt^ / lnffai finnas på - fatjiez.
CO Tji et- S S A R L H O L M &amp; S Ö D E R Q V I S &amp; &amp; T S S [1699] • — 2 H, A T r å n g s u n d 2 A.
|l| — g CO " ^ CD P g) £ " C 3 8.
K e g e r i n g s g a t a n Ö C a f 0 Fru Ellen.
M ö l l e r s Praktiska Hushålls-skola « $ ~ i Sköfde för unga flickor öppnas den 1 5 augusti 1 8 9 0.
Skolan, afsedd for unga flickor från 1 6 till omkring 2 5 års ålder, har till sin uppgift att bilda de unga till praktiskt dugliga husmödrar i egna eller andras hem; undervisning meddelas i alla göromål, som hora till ett val ordnadt hushåll, samt i somnad, viifnad, knyppling och trä- snideri m. ni.
af därtill skickliga lärarinnor.
Kursen, som är ettårig, räknas frän den 1 5 jan.
till den 1 5 juni och från den 1 5 aug.
till den 1 5 dec.
Priset pr år 600 kr.
Prospekt sändes på begäran.
Referenser i Göteborg: fru C.
L.
Berg- gren, Vestra Hamngatan 5, fru Peder Wa; rn, Föreningsgatan ig.
I Stockholm: fru Julie Gleerup, Sturegatan 1 7.
I Jönköping: fru Sofie Björkman, Rustorp.
I Malmö: fru Magnus v. " Essen.
Anmälningar torde insändas under adress fru Ellen Möller, Kungsportsavenyen 21, Göteborg.
[1847I H a m k r g e r Bryggeriet Kongl, Hofleverantör.
till 10 kronor pr I00|2-buteljer rekommenderas.
[2946] 0 S e i d e l o &amp; Telefon: Allmänna 44 19.
N a u m a n n s ivS t Hl 111 pur,: icyklar och Tricyklar.
Den ödesdigra frågan med dess svar KSir -- I god konstruktion, solidité, elegans och lätt- gående oöfverträfläde.
Ofver 200 maskiner på lager i Malmö.
Illustrerad priskurant på begäran.
Driftiga agenter sökas i alla städer samt på andra större platser.
af A g n e s F ö r Generalagenter B a d - o c h för S v e r i g e.
Pris 2: 25. kulörta, för barn oeh äldre.
[1736] kulörta sv (G.
13375) S k damernas favoritdryck, är renast o, helsosammast.
[isss] o d o n, a Ä ° rd ch helylle, t u n n a D a m - S t r u m p o r ä.
1: 35 pr par.
a lör herrar, damer och barn.
Stort urval af Ordres från landsorten utföras omgående.
K.
M. LUNDBERGS Tof o l r, Ba s l kor.
• Bosättnings magasin!
A. Nordfors, CACAO, T i l l salu hos Herrar Specerihandlande.
b o m u l l s -, För sommaren framhålles särskildt] S o m m a r g ä s t e r.
GAEDKE ' S i Stevens.
Erik Scliweder &amp; C:o, Malmö.
[1662] Bell 8 54.
Beställningar och reparationer utföras skynd- samt.
— Moderata priser.
Reelt bemötande.
2 46 Regeringsgatan 46. f 7 Storkyrkohrinken 7.
[2041] [1694] GERNASTDTS BOKTRYCKERI-AXTIEBOIiAG STOCKHOLM,
