# ID: svediakorp-per755
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1890
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 23,307
# sentences: 1,401
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 21 (127) Fredagen den 23 maj 1890.
Tidningen kostar Annonspris: endast 1 kr.
för kvartalet, med 35 öre pr petitrad (10 stafvelser).
Iduns- Mode- och Mönstertidning F ö r » Platssökande- ocli » Lediga platser » 1 kr.
65 öre; 25 öre.
postarvodet inberäknadt.
Utländska annonser 70 öre pr petitrad.
Redaktör o c h utgifvare: FRITHIOF HELLBERG.
Träffas ä byrån kl. 10 — 11.
A l l m.
Telef.
6 1 4 7.
Charlotte 3:dje år g. Utg-ifning-stid: h v a r j e h e l g f r i fredag.
Byrå: Drottninggatan 4 8, 1 tr. Lösnummerpris: 15 öre Prenumeration sker i landsorten å post- anstalterna, i Stockholm hos red., i boklådorna och tidningskontoren.
(vid kompletteringar).
Randel.
peldynan.
Till och med den väderbitne fiskaren, som med senstark arm vant sig att brottas med Vetterns ostyriga vågor, skall man under vinter- kvällarne finna hafva ut- bytt fisknätets grofva ma- skor mot de jämförelse- vis oändligt fina, hvilka mätas med omfånget af en knappnålsspets.
Inga händer äro för grofva, och ändå är denna konst så fin; icke minst därför att den lemnar alla fa- miljens medlemmar till- fälle att mer eller min- dre bidraga till det ge- mensamma underhållet.
De gamla klostren lemnade oss bland andra kulturarf äfven spetsknypplings- konsten.
Den anses in- förd i landet omkring början af 1400:talet.
I cellens dystra ensamhet blef spetsknypplingen en förströelse emellan fasta ocli bön, och den är än- nu i dag de betrycktas stöd, på samma gång dess frukter äro världsda- mens stolthet, vare sig en af dessa mästerliga spetsar pryder den väl parfymerade brudnäsdu- ken eller genom hennes försorg, till den himmel- ske brudgummens ära, smyckar täckelset kring altarets rand.
Såsom en äkta kloster- skapelse fortfar knypp- lingen egendomligt nog att så företrädesvis hafva hemortsrätt på den gamla klostergrunden, i Vadste- na och dess omnejd, att tnao med föga framgång försökt att odla densam- ma på andra håll.
Detta torde komma sig däraf, att människorna rent af upp med densam- vaxa ma.
Bamet lär sig hand- tera knyppelpinnarna vid tidiga år, och ännu i ål- derns höst, då orkelslös- heten inträder, ser man såväl gubben som gum- man sysslande vid knyp- fr Om du, som resande, passerar en mindre gata i Vadstena och kastar dina blickar in genom ett fönster, skall du nä- stan i hvarje sådant finna en eller flere af dessa konstiga tingester, hvilka bära namnet knyppeldy- nor.
V i d närmare be- traktande skall du äfven finna med hvilken förvå- nansvärd färdighet dessa flitiga händer kasta sina knyppelpinnar » härs och tvärs », under det trådar- ne villigt slingra sig mel- lan de väldiga kolonnerna af knappnålar, hvilka i ordnade leder forma mön- stret.
För den oinvigde ser detta mycket konstigt ut, det må nu gälla att knyp- pla » udd och stad » —
IDUN 1Ö9Ö Allt hvad som förtjänar att göras, förtjänar att göras väl.
JjORD knypplingskonstens A B C, med endast fem par pinnar — eller den fotsbreda altarduksspet- sen med sina tjocka lantrådar, mandlar och dylikt, hvartill stundom behöfvas 4 0 0 par pinnar.
Ja, större arbeten finnas, som kräfva ännu många flere och göra behofvet af dy- nans storlek så betydligt, att den knypplande icke kan sitta, utan måste gå framför den- samma.
Endast undantagsvis gifvas dock skicklighet och herravälde öfver mönstret för så storartade arbeten.
Sedan århundraden tillbaka har sålunda denna hemslöjd varit en väsentlig inkomst- källa för sin ort, men beklagligtvis har denna delat öde med så mycket annat här i värl- den, som icke följer med sin tid eller icke handteras med sorgfällig vård.
Mönstren blefvo i längden ensidiga och enahanda.
D e gingo från stuga till stuga utan förändring, och utlandet kom med nya, sirligare former och billigare priser, ehuru med långt ifrån lika värdefulla arbeten.
I följd häraf var spetsknypplingen under 1870:talet i ett till- bakagående, som väckte alvarliga bekymmer.
Verksamma händer funnos i mängd, men för- bättrade former voro af nöden, och därtill kräfdes en ordnad afsättning.
V ä l funnos uppköpare, men det var ingen drift i affä- rerna, och priserna voro ytterst låga.
De flesta fingo med sina arbeten vända sig till s. k.
» spetsgångare », hvilka tågade ut i byg- derna, företrädesvis till badorterna sommarti- den, och medförde lager utan någon egentlig urskiljning af varans beskaffenhet.
Ofta nog var denna vandringsman (eller kvinna) en- dast kommissionär, hvilket medförde en annan känbar olägenhet, dröjsmål med likviderna, någonting som just icke var uppmuntrande i tarfliga hem, där förlagsförmågan inskränker sig till det minsta möjliga.
CHESTERFIELD.
och nya beställningar och nya mönster lem- nas till fortsatt arbete.
Rättvisan fordrar likväl att här icke förglömmes, att flere upp- köpare af Vadstenaspetsar numera finnas på platsen, af hvilka en drifver aöär i hufvud- staden och en annan gjort det storslagna för- söket att införa desamma i Amerika genom inrättandet af en depöt i Newyork, men fru Randel tillkommer förtjänsten att på ett kraf- tigt och mera omfångsrikt sätt hafva drifvit denna angelägenhet fram just ifrån den tid- punkten, då den bäst behöfde en dylik hand- räckning.
Pingst.
(Igenom A^-ogenS Anat tuAta en.
angeE m e S e n fiEj-a g&lt; W Set a ål t i-n.net ett t fitet en gammal - frän fattigt pmgAtenA otS Aagen-, Dagen j; ogeEfio, n a m n ft-an Aignat Set, Detta fru Randels verk har dock icke men i n g e n j; ogeEu / nge u e t, gått af sig själft.
Det har kraft mycket ar- bete och allvarlig omtanke, och sparsamt har aj; AoEeti •uäcHt j k å t t • n a t t e n * t o, det väl äfven varit med uppmuntran, om ock K o a t ^ t å n ft-an » å n g e n » g å ^ u a j ?ic&amp;, affärerna så småningom började arta sig till oeft.
fi-tn * å {a t t Set * j - t m g a gicH.
att gå ihop.
Det var därför med så mycket större glädje vi häromdagen erforo, att sty- relsen för Handarbetets vänner beslutit att för innevarande år tilldela fru Randel det pris, som bär Sophie Adlersparres namn och S) u, A a g a i p t å n.
Batn3oiTi * Sat, utgör ett erkännande af ådagalagda förtjän- Su s t a n n a t i w t - t t m i n n e å-uat.
ster i nämnda förenings syfte.
Fru Randel har gjort sig väl förtjänt af denna uppmun- &amp; c ?i j; a » t m a n ej- p å A a g o t t t o t, tran, som kommit henne till del efter snart t. p m g A t e n A jViS e n a n g el Sot.
ett tiotal sträfsamma år, och då denna utmär- kelse äfven innebär vitnesbördet om framgån- gen för en nationel hemslöjd, hvilken det bör ligga i allmänt intresse att vårda och be- främja, så har Red.
af Idun ansett det såsom S l ä t flaggen * tåfc l \ öEj-3 i fi-uitaAte fifom en plikt att för sin ärade publik presentera som en.
fitu.3 i 3e Ej-uj; i&gt;aAte S t o m m a t, fru Charlotte Randel, hvilkens bild pryder n ä t » oEBEanlla gfittta j j d t S a t ocn- A t t ö m - första sidan af dagens nummer.
ma-t, Fru Randel är född den 9 mars 1851 och dotter af framlidne kyrkoherden i Styrestad, Östergötlands län, J. F. Boström, och hans maka, född Möller, samt gift sedan 1875 med bokhandlaren Axel Randel i Vadstena.
R ö - I början af 1880:talet var det frågan om rande hennes blida och anspråkslösa person- att bilda ett bolag i Vadstena för att ordna lighet är vår uppgift naturligtvis begränsad.
denna angelägenhet på ett tidsenligt sätt, men Endast det må sägas, att hon utfört en mis- förslaget strandade.
Ungefär samtidigt hade sion, som hon väl aldrig trott på själf, j a fru Charlotte Randel bosatt sig i staden, och knappast märkt, huru den utvecklats under hon började genast intressera sig för spets- hennes händer.
V i d sidan om sina plikter knypplingsarbetet.
Hon började göra upp- som moder och maka började hon så små- köp och inledde affärsförbindelser på främ- ningom sitt verk, och tack vare en ovanlig mande platser för afsättningen samt tog itu energi samt exemplarisk ordning och reda i med förbättringen af monsterna.
Hon upp- allt, hafva profkartornas antal växt år efter sökte gamla, förglömda mönster af antikt år, så att nu fru Randels affär kan erbjuda värde och införskref nya från Briissel, Nor- spetsknypplingskonstens alster ifrån det billi- A f det lilla se- mandie m. fl.
ställen, och forefinnas numera gaste till det dyrbaraste.
sådana i tusental.
Genom uppköpen blef napskornet har blifvit ett stort träd under hon äfven i tillfälle att kontrollera arbetenas en omtänksam och kraftfull kvinnas ans beskaffenhet, att framtvinga bättre materiel och vård.
för tillverkningen o. s. v., hvilket allt haft G.
B. P — n.
det goda med sig, att endast väl gjorda spet- sar hädanefter föras i marknaden, och om- sättningen är äfven bringad därhän, att en hvar, som har ett godt arbete, icke behöfver utbjuda (' et förgäfves.
Många hundratals Jag tror, att kvinnan till och med i sin människor hafva härigenom en säker, om ock, i förhållande till arbetet, ännu liten arbets- djupaste förnedring bibehåller någonting he- förtjänst.
Besöker man fru Kandels arbets- ligt, någonting omöjligt att förorena, någon lokal en onsdag eller lördag, skall man från underpant, något minne af sitt högre ursprung; tidigt på morgonen finna en mängd knypp- och att hon, likasom diamanten i mörkret, lerskor af alla åldrar, hvilka komma med alltjämt bevarar en outsläcklig gnista af det arbeten, de flesta beställda på förhand, och himmelska ljuset.
H. W. Longfellow.
hvilka blifvit utförda efter af fru Randel lemnade mönster.
Efter vederbörlig gransk- ning erhåller nu hvar och en sin betalning, 3å &amp; aEEat n-an Sig till A l n neEgeSom.
S t a t u t e n Set a t.
3 a t o| \ &gt;an ofogen * (^U3A Etia n a t u t, pefatetaSet i AomwiatAHun fiogt opuet - Bjotfl oerv | u t,; Sm aning » Jiumtat en HdtEe&amp;AttH paSet.
(9cft- otgeEn IrtuAat.
2Det vinZen ät ocfi- |ogPatneA Röt ocn- BoEj-otna * » ånget 3ltt Ainue » oto, Sitt fi / j-ätta * ånget * fiaEE EoAa * t |; ti3 oen- tåtat n å t.
©civ &amp; - anaHe a t t dngeEn ptån * agan * 3 a t meS ocn, pingsten * fiEj-a lieEt AaHta Sig tot, Sin a t å m m a, {opVj-u-nganSe, j-ufiEanSe Utåt, Atäminet i n i A&amp;,ogenA m a H t i g a Hot.
Daniel Fal / ström.
En vacker kvinna utan fasta grundsatser liknar de vackra, rotlösa blommor, som flyta på vattnet, drifna hit och dit af hvarje vind- fläkt.
Lady Blessinglon.
Hvarför han inte gifte sig.
fBlet var bal hos assessorns, och dansen gick i flygande fläng.
I den mjuka soffan i ett af sidorummen satt en ung kvinna om sjutton eller aderton år.
Öfver hennes ungdomliga ansikte hvilade ett drag af tankfullhet, hvilket ännu tydli- gare tog sig uttryck, då hon fäste sina stora, spörjande ögon på den allvarsamme mannen, som stod lätt lutad mot fåtöljens ryggstöd.
Det var äktenskapet de talade om, och hau hade blifvit varm under samtalet.
Vid en paus inföll hon: » Jag kan ej annat än gilla edra åsikter, då ni påstår, att en människas lif utan äk- tenskap är i hufvudsak förfeladt.
Jag har ofta tänkt mig, hur tomt det skulle kännas att lefva hela sitt lif utan annat mål än sig själf, utan att hafva någon att dela med, vare sig sorg eller glädje, och jag har upp- riktigt bedt himlen bevara mig från ett så- dant öde.
— Men säg mig, » tillade hon skalkaktigt och lutade sig tillbaka i soffan, » hvarför ni med edra åsikter och eder ställ- ning ej redan skyndat att förankra er lef- nads julle i den äktenskapliga hamnen, som ni påstår vara den tryggaste och bästa. » É§H£?
Aktuarien, en herre om 30 år, af ett sym- patiskt utseende, strök småleende sin ena mustasch.
» Det gifves så många synpunkter, min frö- ken, » sade han.
» Den ena tycker så och den andra så.
En är nöjd blott han får ett föremål att fästa sig vid.
En annan söker anlag, egenskaper och fullkomlighet — med ett ord, ett ideal. » » Och ni har ej funnit ert ideal, förstås? » » Det är ej allom gifvet att finna lyckan, fastän hon kanske ibland är en så nära, att man kunde gripa henne i de guldglänsande lockarne.
Det fordras tillfälligheter, för att man skall få lära känna hvarandra på det rätta sättet; man måste visa sig för hvaran- dra utan någon påtagen tillgjordbet eller hyck- lande maskeradmin, och det är ju i vårt stora sällskapslif rent af omöjligt de olika könen emellan.
Blott under den förutsätt- ningen att man på förhand riktigt lär känna hvarandra, kan man tänka sig in i framti- den, utan att göra sig illusioner. » » Ni menar att äktenskapet i de flesta fall är ett lotteri? » » Ja — ett lotteri, där man sätter allt på ett kort och låter slumpen afgöra.
Det är ju så de flesta af våra dussinäktenskap kom- ma till stånd.
Jag vill nu inte tala om de äktenskap, som arrangeras af tanter och mo- strar, då de båda offren » fösas » tillsammans, eller sådana, då den ene äktenskapskandida- ten af » konvenansskäl » tvingas att gifta sig med en, då han i själfva verket tycker om en annan.
Tänk er nu, att två unga personer af sam- ma ålder och samhällsställning råka hvaran- dra t. ex. på en bjudning eller en bal.
De komma i samtal, de finna behag i hvaran- dras idéer och tycken, de ha lika åsikter-om en del saker m. m., m. m. och allt detta gör, att de hvar å sin sida göra den tysta reflektionen: du är den rätte.
D e sträfva att lägga i dagen för hvarandra alla sina älskvärda egenskaper, och på det viset hän- der det, att de kanske efter ett par samman- träffanden anse sig vara fullt förberedda för att gå den långa färden genom lifvet sida vid sida.
Men de ha vid de få tillfällen, de råkat hvarandra, endast haft tid att lära hänna hvarandras älskvärda egenskaper.
Att de båda hafva fel och olater — det kommer först i dagen, när det är för sent.
Och då blir det kanske ånger, bitterhet, beskyllnin- gar för trolöshet m. m., och så är friden all.
Och ett sådant äktenskap, där ej full harmoni råder, det anser jag ej vara ett verk- ligt äktenskap, utan endast en tvungen före- ning, en härd för osedlighet och kväljande lifsleda. » » Men om man är förståndig, kan man ju foga sig efter hvarandra och undvika alla konflikter. » » Utan tvifvel; men hellre skulle jag vilja lefva som eremit hela mitt lif än ingå en sådan » förening ».
Nej, jag fordrar mera än eftergifter.
Man och hustru skola ej stå som tvänne makter bredvid hvarandra.
Då måste hängifva sig åt hvarandra helt och hållet, ingå i och så att säga komplettera hvaran- dra; de måste vara ett enda oskiljaktigt helt.
Blott under denna förutsättning kan ett verk- ligt sedligt äktenskap komma i fråga.
Jag skulle förlora aktningen för mig själf, om jag i detta afseende handlade mot min öfver- tygelse. » » Tror ni då, att lynnen och åsikter böra vara lika å ömse sidor för att en förening skall kunna bli lycklig? » » Visst inte!
Det är med det som med musik: två olika instrument åstadkomma ge- mensamt en skönare verkan, än hvart för sig solo; men ser ni — för att fullborda liknelsen — instrumenten måste vara stävida för hvarandra, annars blir det bara dishar- moni. » » Hur skall man då kunna få reda på den, som man händelsevis råkar vara » stämd » för, när man kanske inte känner hvarandra.
.
.
? » » Ja, det är en fråga, som verkligheten får lemna svar på.
.
.
Den som söker, finner.
.
.
Jag skulle för min del vilja hänvisa till um- gängeslifvet, den sunda, otvungna, förtroliga och aktningsfulla sammanvaron, som har ove- derseglig nytta med sig för alla och i alla lifvets förhållanden.
Jag menar nu ej det slags umgänge, som bestås vid våra parad- tillställningar, där man kommer tillsammans för att visa nya toaletter och höra skanda- ler eller skvallerhistorier. » » Ni är sträng emot vårt sällskapslif. » » Jag är endast rättvis, min fröken.
Spi- ran inom umgängeslifvet föres merendels af högmodet, pedanteriet och den småaktiga, för- domssjukan.
Och detta är, enligt min åsikt, en följd af dålig uppfostran i hemmen, d. v. s. af misslyckade äktenskap.
Det är häri det stora ansvaret ligger för den, som på måfå och i förhastande går och binder sig för lifvet för att sedan bli far eller mor för en generation af i andligt och sedligt hänse- ende lytta och snedridna barn. » » Min herre, jag vill inte motsäga er i denna fråga, ehuru jag inte riktigt kan tro, att lifvet är så mörkt och dystert, som ni vill påstå.
Ni måtte ha blifvit grundligt be- dragen på oss, kvinnor, då ni kan hysa så pessimistiska åsikter om den nuvarande ge- nerationen. » » Jag endast reflekterar, min fröken.
Det var en gång jag var ung och blind.
Jag svärmade som en yr fluga omkring ljuset, tills jag svedde vingarne, och nu kan jag inte flyga längre — endast sitta och filoso- fera i ett hörn.
Men tiden går.
.
.
» » Det var en gång, sade ni.
Å h — be- rätta, berätta! » » Ni vill narra mig till en bikt?
Ja, hvarför inte — kanske ni en gång kan ha nytta af min lilla historia.
— — — Det var således en gång — alla sagor börja ju på det viset — jag blef bekant med en ung flicka — när och hvar gör j u detsamma.
Jag var ung och en smula svär- misk, fast det visade jag aldrig.
Hur det nu var, så började jag i tysthet bygga små luftslott; jag riktigt njöt af att gå och tänka mig in i framtiden, hur vi skulle ha det, jag och hon, och hvilken intelligent och söt ung fru hon skulle bli.
Jag var fattig, men hoppet på den fram- tid, som hägrade för mig vid hennes sida, höll mig vid godt mod.
Jag trodde obetingadt på henne, mig själf och hela världen.
V i råkade hvarandra hvarje dag, och som vi båda hade hvad man kallar karaktär, var den närmare bekantskapen snart gjord.
Jag skulle vilja påstå, att det finnes ett slags magnetisk kraft, som oemotståndligt drar till- sammans personer, som äro bestämda att på ett eller annat sätt ingripa i hvarandras öden.
— Någon » officiel » förklaring blef det ej af, men ändå visste jag, att hon höll af mig lika mycket som jag henne.
Ni har kanske ej någon erfarenhet af det egendomliga behaget af att känna sig älska och vara älskad, utan att man ännu med ett ord yppat sina kän- slor eller visat dem för främmande.
Det be- höfves ju heller inga ord; man förstår hvar- andra så väl, utan att tala.
Det existerar ett slags kärlekens » frimureri », där orden er- sättas af förstulna ögonkast och miner, där ens närmaste känslor meddelas endast genom en liten lätt beröring; det är, som om de respektive parterna medels en osynlig tele- graf förde en oupphörlig korrespondens med hvarandra.
.
.
Jag hade således funnit mitt ideal, ser ni, min fröken, tidigt nog; jag kände det all- varligt, men var på samma gång tillräckligt förnuftig för att förstå, att det ej gick an att kasta sig i elden med detsamma.
Vet ni, fröken, jag har en mycket hög tanke om kvinnan, sådan hon bör vara: san- ningsälskande, uppoffrande, ren och ärbar.
Jag trodde mig finna alla dessa dygder hos min tillbedda.
Det är också möjligt, att hon hade dem, fast det sedan gjorde mig det- samma.
.
.
Det finns ett visst slag af fruntimmer, som finna nöje i att genom ynnest mot en annan manlig person väcka sin tillbedjares svart- sjuka.
.
.
Jag vill just inte påstå, att hon, som jag älskade, var af det slaget, men att hon å andra sidan ej föraktade ett visst ko- ketteri.
Jag såg emellertid en gång, hur en annan herre, som, förmodligen till följd af sin ställning, ansåg sig ha rätt att vara när- gången och förtrolig, tog henne i sitt knä och smekte henne, utan att hon gjorde mot- stånd.
Det skedde i min närvaro och var kanske från hennes synpunkt sedt, en oskyl- dig lek med mig — men vet ni, hur jag kände det?
Jag kände mig träffad, som en fågel, som i full fart tumlar mot en berg- vägg.
Det var något, som gick sönder inom mig — det kände jag — något s.wn aldrig skulle bli bra igen.
Att tänka sig, att hon kunde göra så, vet ni, det gjorde mig så ondt.
.
.
Afsky och leda plågade mig på samma gång, men därjämte ljöd i mina öron en ton, som allt mera tog form och uttryck i ord — det var det enda ordet: aldrig!
a l d r i g!
.
.
.
Jag nämnde ej för någon, hvad jag kände, och ett par dagar därefter reste jag min väg.
.
.
Jag har ej sett henne på tio år nu. » » Och hon, hvad sade hon när ni skildes? »
» Hon!
— Ingenting!
Hon såg på mig med stora, frågande ögon, alldeles som ni gör nu — — — så kramade hon min hand — jag hörde en suck — kanhända grät hon; men det såg jag inte, ty jag ville intet se, och så hade det redan börjat skymma. » » Ni älskar henne då fortfarande? » » Kanhända. » » Och om ni ännu en gång råkas, så för- låter ni henne, och allt blir godt och väl igen? » » Förlåta — det har jag redan gjordt; glömma — det ordet finns ej i den sanna kärlekens ordbok.
— Kanske jag nu får lof att bjuda er min arm?
Det spelar just nu upp till franoaisen. » Ahrne.
Glömmen ej " Iduns skollofskoloni! "
De minsta bidrag mottagas med tack- samhet; ingen, som något kan offra, skall draga sig undan — det är vårt vissa hopp!
Men hvad som skall göras, måste göras snart.
Insänden därför, ärade läsarinnor, oför- töfvadt Edra bidrag till Redaktionen af i dun Stockholm, i postanvisning eller post- spar märken (ej frimärken).
Vid försändel- sen bör tydligt anglfvas, att den är afsedd för » Iduns skollofskoloni ».
Inom fjorton dagar bör allt vara afslutadt, att vi sedan ome- delbart må kunna skrida till det praktiska ordnandet af det goda verket.
Alla inflytande bidrag redovisas i Idun.
Själfva hafva vi som grundplåt tecknat 100 kronor.
Mätte den rikt mångfaldigas. '
Stockholm i maj 1890.
Red.
P å af Idun.
d ö d s b ä d d e n.
Skiss af Wilma, Lindhé.
(SLUT FRÅN FÖREG.
N:R.)
| l e t ringde på tamburklockan, och hon W&gt; hörde det — hade längtat och väntat på detta besök, nu som alltid — mera i dag än någonsin.
Det var doktorn, som kommit regelbun- det hvarje förmiddag, allt sedan hon sjuknade.
Karin gick att öppna, hennes kängor knar- rade dubbelt under det fruktlösa försöket att gå på tåspetsarna, och Lisen kände mer än någonsin denna längtan efter mjuka, kärleks- fulla händer och smekande ljufva röster, som infunnit sig på samma gång som sjukdomen — eller väckts till lif däraf.
Doktorn hade ett godt, intelligent ansikte och såg glad ut — för att uppmunta den sjuka troligen.
» Hur är det i dag? » frågade han skämt- samt.
» Inga plågor — eller hur? » » Nej!
Jag ligger mest som i dvala — om inte den förfärliga mattigheten vore. » Små svettpärlor trängde fram kring läp- parna, blott af ansträngning att säga dessa få ord.
Doktorn nickade smått bekräftande.
» Kunna plågorna komma tillbaka? » » Nej!
nej!
bara lugn! » Hennes ögon hade sett så ängsligt spör- jande in i hans.
» Och om de komma? » » Finns det medel att få bukt med dem! » Hon låg tyst, med slutna ögon — de små vaxlika händerna fingrade på lakanet — så slog hon upp blicken med ett leende, som gjorde henne vacker — nästan ung.
» Hur lång tid har jag kvar? » » Det är inte godt att veta — om bara krafterna — — —?
» Det kom något af den forna energin i uttrycket.
» Jag vill veta det! » » Hm!
är det något särskildt? » » Ja. » » Man bör aldrig uppskjuta. » » Bör det göras i dag? » » Det går ju an att vänta — men — - för säkerhets skull. » » Tack doktor!
Tack för allt — och mest för detta! » Hon räckte honom sin hand, och han visste, att han tryckte den för sista gången.
» Karin » sade hon, då de blifvit ensamma.
» Du måste uträtta något åt mig. » » Allt hvad du vill! » Den sjuka kunde ej fortsätta.
Hennes blickar hade fallit på Karin, där denna stod framför henne, svällande af helsa och lefnads- lust, med röda kinder och fasta, senfulla lem- mar.
Hvilken skilnad emellan dem båda!
Hon blundade för att slippa se.
» Är det en prest du önskar? » frågade K a - rin efter en stunds förlopp.
» Nej! » kom svaret, otåligt som ofta förut.
» Jag går raka vägen till min Gud och be- höfver inga medlare. » » Men ändå — vi äro ju syndare alla! » Lisen svarade ej.
Syndat hade hon väl mer än de flesta, om det var en synd att älska — alltid älska — tänka på och lefva för någon, som tillhörde en annan?
Men hvad oudt hade hon väl gjort denne?
V a r det ej en rikedom — en skatt, hon gifvit bort i tysthet?
En gåfva — den största som kan utdelas här i tiden.
Om den gått för- lorad?
Hvad mer!
Kunde den ens gå för- lorad?
— Eller om den gjort det — skulle den ej återfinnas en gång?
» Jag behöfver ingen prest, » sade hon ret- ligt.
» Gif mig bibeln! » Karin tog den från bokhyllan.
» Skall jag läsa för dig? » » Nej!
G i f mig den. » Mellan två, löst sammanfästade blad låg ett försegladt bref, och då Lisen fått det i sina händer drog ett skimmer af lycka öfver hennes ansikte.
En stund höll hon det kvar — det såg ut, som hade hon svårt att lemna det ifrån sig — så räckte hon det åt Karin, som nyfiket granskade adressen.
» Hofrättsrådet Hjorth!
Känner du honom?
Det är ju hans döttrar, som.
.
.
?
» Karin visste, att hon bleknade.
» Ä r det?
Jag trodde.
.
.
Skall han sätta upp ditt testamente? » Hon kunde ej låta bli att fråga, om det så gällt hennes lif.
Det är ju de där flickorna, som Lisen varit så svag för • — skola de ärfva henne, kanske?
— tänkte hon.
Lisen betraktade henne förvånad.
Så små- log hon — fint, ironiskt, nästan skälmaktigt.
» Var lugn.
Jag har ju lofvat- Testamen- tet ligger i byrån där. » » Jag menade inte, tänkte inte! » stammade Karin förvirrad, men hon visste, att de brän- nande kinderna — ja, själfva röstens klang förrådt, hvad hon tänkt.
» Låt jungfrun gå, och stanna hos mig, » den sjuka.
» Jag lemnar dig på inga vilkor, » svarade Karin ifrigt.
Hon visste, ej hvad hon skulle säga eller göra för att utplåna det sagda.
Lisen hade varit en vacker kvinna, och ännu in i döden bibehöll ansiktet sin fina form, mun och ögon sitt vackra uttryck.
Sjukdomen hade återgifvit henne något af det skära, ungdomliga, som fordom präglat henne, och lidandet hade för länge sedan stämplat henne med sitt adelsmärke.
» Hjälp mig af med mössan, » bad hon, då Karin ombesörjt brefvet.
» Men om du förkyler dig? » Ett underligt leende blef svaret.
bad Det gråsprängda, lockiga håret föll ned öfver den hvita, spetsprydda nattdräkten.
Hennes hår hade varit så ovanligt vackert.
Alla hade tyckt det, och en gång — en so- lig vårmorgon — hade också han sagt nå- got därom.
De gingo tillsammans i växthu- set och hade småningom skiljt sig från den andra ungdomen.
— Solen sken så under- bart varm, och det doftade från gula och röda rosor.
Morgonen därpå skulle han fara, och hon hade tänkt, att då — just då — skulle han uttala de ord, som lågo på bådas läppar, brunno i bådas ögon.
» En spegel, » bad hon matt.
» Du är så vacker, att det är en glädje att se på dig, » sade Karin inställsamt, men hon menade, hvad hon sade.
Lisen lemnade spegeln ifrån sig med en suck.
» Låt det vara alldeles tyst — stör mig ej förr än han kommer.
— Jag skulle vilja sofva. » Karin satte sig framme vid fönstret med sitt arbete.
Klockan tickade som förut, medan minuterna skredo och skredo.
Eljes rådde dödstystnad i rummet, och de obetyd- ligaste ljud — synålens glidande genom ty- get eller trådens dragande upp och ned — blefvo dubbelt förnimbara.
Utanför, på gatan, där människohopen myllrade fram, var det lif och rörelse.
Vag- nar och fotgängare korsade hvarandra, och sorlet af prat, skratt, fotsteg, vagnsskrammel och hästtramp trängde dämpadt in i sjuk- rummet.
Snön smälte och droppade ned från taket i taktmässig enformighet.
Sparfvarne kvittrade.
Från våningen uppöfver hördes vals och polkamelodier aflösa hvarandra, och allt emellanåt skars rymden af en ånghvisslas gälla toner.
Alla dessa ljud utifrån, som nådde den sjuka likt en sista helsning från den värld, hon skulle lemna, upprörde henne.
Det syn- tes henne så ofattligt, så aflägset, det bru- sande lifvet därute, som fortgick alltjämt och skulle fortgå, äfven när hon var borta.
Men var det då så mycket, hon skulle lemna?
Skulle andra nå så mycket mera än hon nått?
Nej!
Tidehvarf skulle följa på tidehvarf.
Uppfinningar göras, som förde släktet framåt — längre än någon nu lefvande tänkte eller anade — • men människohjärtat skulle blifva detsamma i alla tider.
Ingen skulle blifva lyckligare, än hon själf en gång varit — in- gen lida djupare än hon gjort.
Och kunde släktet också, genom kunskapens, vetandets och naturkrafternas förenade makt, göra sig oberoende af själens innersta komplicerade mekanism, där känslorna formas, härdas, för- ädlas och gripa hvarandra som kuggarne i ett hjul — blefve det alltid ett tillbaka- gående.
» Klockan fyra skulle han komma — så
fort han lemnat ämbetsrummet, » hade tjänste- flickan fått till svar.
Lisen fick en tesked konjak emellanåt för att uppehålla krafterna.
Marssolen lyste med dämpadt sken och kastade ljusreflexer öfver bädden, där hon låg, väntande med ett leende på läpparna.
Nu kommer han — hon anade det.
Nu skulle hon säga honom — a l l t.
.
.
» Gå! » hviskade hon feberaktigt.
» Gå! » — och låt ingen störa oss. » Karin lydde undrande, och aldrig under hela sin återstående lefnad har hon upphört att undra.
En högväxt, gråskäggig man, rak, spänstig och lefnadsfrisk, helsade helt flyktigt, liksom förströdd, och bad henne visa vägen till fröken Holms rum.
Utanför dörren lemnade hon honom, utan att få sin nyfikenhet stillad.
Det dröjde en timme, innan han kom till- baka, och när han kom, syntes han henne som förvandlad — gammal och böjd.
Tårar runno utför hans kinder, utan att han tyck- tes märka det, och han svarade ej på hen- nes frågor eller såg åt henne, där hon stod och höll tamburdörren öppen.
A f Lisen fick hon intet veta.
H o n öpp- nade aldrig ögonen — talade ej ett ord mera, var redan som död — • men öfver de härjade dragen, på hvilka den nedgående solens strå- lar smeksamt dröjde, låg ett skimmer af djup, innerlig lycka.
Nu var hennes längtan stillad.
Nu — på dödsbädden — behöfde hon ej blygas för sina känslor.
N u hade hon fått yppa, hvad mannen har rättighet att säga, till hvem han vill — men kvinnan till ingen — minst till den hon älskar helt och fullt.
.
.
leda flertalet.
Klyftan mellan den yppiga boudoiren och ett renskuradt kök är lättare att komma öfver, än mången tror, och jag har kännt mången älskvärd fru, som i salon- gen hänförde genom sitt spirituella samtal, sitt fina, älskvärda sätt, under det hennes herre och man icke tröttnade på att skryta af, hvilken förträfflig mat hon, lagade och hvilken ypperlig husfru hon var.
Det vare långt ifrån mig att uttala en bannlysning öfver allt lyxhandarbete, då j u den kvinliga dräkten och våra boningsrums prydnad rent af fordra ett konstmessigt må- lararbete, och denna sysselsättning, som i alla tider varit så att säga en sed hos kvinnan, bör visst inte heller nu fördömas.
När vi ännu i museerna beundra de präktiga brode- rier, som uppstått under medeltidskvinnornas konstskickliga händer, skulle det vara stri- dande mot all rätt att förklara allt dylikt arbete öfverflödigt.
Men » för mycket och för litet skämmer allt », lyder det gamla ord- stäfvet, och det är emot detta för mycket, som några ord kunna vara på sin plats.
Jag känner unga flickor, som egna hela sin verksamhet åt prydliga handarbeten (och pianospel), medan de icke ha en aning om, hur den enklaste middag skall lagas.
Och märk väl, om än fästmannen blir förtjust öf- ver ett korrekt utfördt guldbroderi på en brefportfölj, skall den gifte mannen le ännu mera belåtet, om ett lyckadt middagsmål vi- sar honom hans kära hustrus skicklighet i kokkonsten.
Hur många fruar försumma ej under brådskan före jul hela sitt hushåll för att timtals sitta nedhukade öfver fina arbeten, som förstöra ögonen och ofta bereda motta- garne ett tvifvelaktigt nöje.
Min tanke är, att hvarje förståndig och praktisk moder måste inse, att det första kvinliga handarbete hon bör lära sina döttrar är » hushållssysslor ».
Hushållssysslor!
Det Några ord om " handarbete ".
låter j u så prosaiskt, men det är helt enkelt gripet ur lifvet.
— Den, som icke redan som ag läste nyligen i en kvinnotidning en barn lär sig sticka strumpor och tåligt bättra artikel, som började med de orden: » Det alla skador på sina kläder, den som icke finns många fruntimmer, i hvilkas ögon det lärt sig handtera slefven lika bra som nålen kviuliga handarbetet är något långtrådigt och och gör den praktiska erfarenheten till sin bästa kokbok, den skall säkerligen senare i obetydligt, j a rent af själsdödande ».
Dessa ord eggade mig att läsa mera af i ånger mången gång sucka och göra sig uppsatsen, hufvudsakligen af opposition, mången förebråelse, så vida icke Fortuna ty äfven mig föreföll hvad man i dagligt lägger i hennes sköte medlen att köpa sig tal kallar » handarbete » såsom det onyttigaste all möjlig hjälp.
Men de kvinnor, som tro- och dyrbaraste tidsfördrif, jag kunde tänka get uppfylla en husmoders plikter och flitigt mig, och det roade mig att se, med hvilka vänja sina händer till praktiskt arbete, skola ord författarinnan skulle belysa nyttan af det äfven ha många stunder öfriga till ett lyx- kvinliga handarbetet.
— • Redan efter några handarbete, och de skola finna en särskild korta satser hade jag klart för mig, att jag njutning i att åstadkomma prydliga broderier funnit en besläktad själ, som icke talade om med samma händer, som först och främst onyttigt krimskrams, utan om kvinnans in- egnade sig åt det nyttiga och nödvändiga.
gripande med egna flinka händer i ett väl- Britte.
ordnadt hushålls skötande, och sannt är väl, att den kvinna, som icke hos sig känner en längtan efter ett högre andligt sträfvande, Ett pingstminne.
den, som ödet icke gifvit någon högre kal- lelse att, uppfylla i lifvet — ej kan tänka nbäddad bland b l o m m a n d e körsbärs- och äppel- sig ett mera tacksamt, ett mera angenämt träd, låg den lilla e g e n d o m e n vid viken.
G ä n - fält för sin verksamhet, för sitt » handarbete » garne voro nykrattade, gräsmattorna ljusgröna och pingstliljorna h a d e j u s t slagit ut liksom för än vid den husliga härden.
§ J Jag talar ej om de prydliga arbeten, i hvilka silkes- och guldtrådar konstmessigt samman- fogas till alla slags kuddar, dukar e t c, ej om ögonfängnader af fina pärlbroderier, utan om det välsignelserika handarbete, som består i att sticka sockor och strumpor, att flitigt sy och stoppa och att praktiskt handtera köksslefven.
Mången rynkar kanske föraktfullt på nä- san vid dessa ord, men detta bör ej vilse- att fira den instundande helgen.
Bien surrade flitigt i trädens kronor och lika flitigt arbetades i n o m hus för att feja och pynta.
Mor b a k a d e fina kakor och flickorna satte upp gardiner i salen och klädde m e d nyutslaget eklöf omkring kakelungnen.
Allt emellanåt kastades längtande blickar nedåt vägen.
G o s s a r n e skulle k o m m a h e m från skolan, och den äldste, adertonåringen, m e d hvita m ö s s a n på — o m lyckan var god.
M o r trodde s å sä- kert härpå — h o n log ibland för sig själf och tyckte, att allt h v a d h o n arbetat, sträfvat och för- sakat för att k u n n a hålla sönerna i skolan — det betydde intet e m o t den glädje, s o m nu väntade henne, o m allt lyckats v ä l.
Och s å dukades tebordet, och m a n fäste buket- ter af konvaljer .och sippor i hörnen p å duken.
Den h ö g k a r m a d e stolen sattes i högsätet för » Studenten », och femte klassisten skulle också ha sin hedersplats till höger o m far, och på m o r s ena sida skulle elfvaåringen sitta, h a n s o m nu borde fått flyttning till andra klassen.
Man kunde knappast bekämpa sin otålighet och för hvarenda sak, s o m sattes på bordet, gjordes en titt ut åt vägen.
M e n ä n n u syntes ingen till.
Solen hade sjunkit ned b a k o m skogstopparne i vester.
Trasten sjöng sina djupa vemodsfulla toner i hagen, och nere i vassen slog blomster- gäddan.
Det doftade s å härligt från björkskogen och de b l o m m a n d e träden.
Allt var s å skönt, så förhopp- ningsfullt!
Omsider uppfångades ljudet af vagnshjulen, och af bar det m e d systrarna att på genvägen g e n o m skogen m ö t a de a n k o m m a n d e.
Hur lustigt det gick öfver slätta och sten!
Och m o r stod på trappan m e d klappande hjärta.
.
.
där ser hon dem.
.
.
v i d kröken af vägen.
.
Och nu, se där!
h a n svänger den hvita troféen högt öfver hufvudet för att visa, att han har den.
.
.
j a, verkligen har den!
Snart omslutes h o n af älskande armar, och far hörs säga m e d af glädje och rörelse darrande röst: » D ä r har d u dem alla tre, m o r, de ha m e d he- der tagit sina e x a m i n a, och nu k u n n a vi fröjdas. » Jublet ville aldrig sluta den kvällen.
L å n g t se- dan aftonmåltiden v a r intagen, satt m a n ä n n u kvar och l y s s n a d e på d e kära gossarnes förtäljningar.
Till sist s m ö g sig m o r ut i bersån vid nötbus- karne för att riktigt i stillhet få h ö j a en tacksä- gelse ur sitt hjärtas djup.
P å vårhimlen lyste en och a n n a n stjärna, m e n i öster grydde m o r g o n - rodnaden.
Marit.
Smånotiser från kvinnovärlden.
Hertiginnan af Dalarne, som under en längre följd af år vistats i Schweiz, ämnar, som be- kant, inom kort återvända till Sverige för att kvar- stanna där, om hennes helsotillstånd så tillåter.
H e r - tiginnans afresa från Neuchåtel, där hon under en följd af år haft sin bostad, kommer att väcka sak- nad så väl hos stadens fattiga, hvilka prinsessan med frikostig hand understöd!, som äfven hos skandina- ver, som nppehålla sig därstädes.
D e n norska författarinnan Clara Tschudi, som till- bragt en del af vintern i Canton Neuchåtel, har från prinsessans sida varit föremål för en smickrande uppmärksamhet.
Fröken Tschudi har ofta varit hennes gäst, och prinsessan har visat lifligt intresse för hennes litterära arbeten.
Hvinnolcltibben hade den 1 6 dennes samman- träde i sin lokal vid Hamngatan för utseende af styrelse.
Medlemmar al den samma blefvo: fruarna N.
Frölander, Leche, Sachs och Boström sam frök- narna Hiibner, Gumoslius, Ullmark, Tibell, Nyqvist, Myhrman, H.
Andersson och Lindström.
Nyvalda äro fru Sachs oeh samtliga fröknarna, utom de tre förstnämnda.
D e afgångna hade undanbedt sig åter val.
Föreningen för gift kvinnas eganderätt hade den 16 dennes årsmöte.
A f de upplästa års- och revisionsberättelserna fram- gick, att föreningens verksamhet under året företrä- desvis varit riktad på kvinnans allmännare delta- gande i stadsfullmäktigval samt val af skolråd och fattigvårdsstyrelse.
Föreningen har också under det gångna året haft den glädjen att för första gången se en kvinna vald till skolrådsledamot, nämligen i Östermalms församling.
På föreningens initiativ har dessutom af en erfaren praktisk jurist utarbetats ett testamentsformulär till tjänst för föräldrar, som ön- ska tillförsäkra sin gifta dotter någon förmögenhet, under vilkor att det testamenterade skall tillhöra henne enskildt och förvaltas af henne själf.
Detta praktiska formulär, som distribueras af firman F.
Svanström, tillhandahålles allmänhetten i rikets alla boklådor mot ett pris af 5 0 öre.
V i d val af styrelse omvaldes, de som nu voro i tur att afgå, nämligen fru Ankarsvärd,] fröken Ceder- schiöld samt redaktör E.
B e c k m a n; i stället för hr A.
Hedin, som på grund af helsoskäl afsagt sig sitt ledamotskap, insattes lektor M.
Höjer, och till supp- leant utsågs fröken Ellen Fries.
Till revisorer val-
des fru L i n d af Hageby ' och öfverstelöjtnant von Koch med fröknarna E v a Fryxell och A n n a Rylan- der som suppleanter.
Striden om hjärtan.
Ur Starileys fästmö.
D e n berömde upptäcktsresan- den har förlofvat sig, så lyder i dessa dagar våra tidningars stora nyhet.
Och underrättelsen bekräf- tas af de engelska tidningarna med senaste post.
H a n s utkorade, miss Dorothy Tennant, bor i Rich- mond terrace, Whitehall i London, och hennes fa- der var nu mer afiidne mr Charles Tennant.
Bröl- lopet skall, enligt de engelska tidningarne, ega rum redan i juni.
Förlofningen lär ingåtts redan innan Stanley be- gaf sig ut på sin sista äfventyrliga expedition.
M i s s Tennant har sålunda under dessa tre år lefvat i ständig oro och ångest för sin trolofvade, hon har gång på gång erfarit rykten om hans död, än hade han omkommit i ett afrikanskt träsk, än hade han blifvit mördad af blodtörstiga infödingar, än var han af mahdisterna förd som fånge till Chartum.
Om de förlofvades framtidsplaner är ännu ingen- ting med visshet kändt, dock anse miss Tennants vänner det för säkert, att hon, om Stanley återvän- der till Afrika, kommer att åtfölja honom.
Miss Tennant är en skicklig målarinna, och hen- nes specialitet är scener från barnlifvet i Londons fattigkvarter.
a » Teater och musik.
Kungl.
Operan.
I lördags gafs den sista af de åtta framgångsrika gästspelsföreställningar, till hvilka Heinrich Bötel enligt kontrakt förbundit sig.
Där- vid uppfördes » Martha ».
Emellertid ha sedan un- derhandlingar pågått i syfte att få till stånd några extra Bötel-föreställningar under loppet af de när- m a s t e dagarne.
S o m resultat af dessa har den värderade gästen ingått på att medverka vid ä n n u trenne föreställningar; den första af dessa, den till i m å n d a g s annonserade » Hugenotterna », m å s t e dock på grund af hr Bötels iråkade heshet inställas.
ett k v i n n o l i f s historia af Johan Nordling.
VIII.
* * På främmande jord.
(Forts).
dystert regnig kväll stannade S o n j a och ^23 * hennes far, efter en tre dygns forcerad resa, vid bangården i W i e s b a d e n.
Trots det afskyvärda vädret hvimlade platformen af täta människoska- ror — anländande kurgäster m e d familjer och följe, nyfikna från platsen, ifriga och högröstade hotellvaktmästare och villautbjudare, hvilka m e d hvarandra k ä m p a d e en energisk och ganska o m i l d strid om det ro- o c h h e l s o s ö k a n d e människobytet.
Uppe på backsluttningen b a k o m den lilla b y n Bernsdorf var det skog, en tät, sval, grön och härlig skog, m e s t furu, m e n m e d ett och annat löfträd, s o m m e d sin ljusare grönska och s t a m stack af helt bjärt m o t den blågröna tallfonden.
Alldeles i skogsbrynet låg den lilla r ö d m å l a d e stugan, framför stugan gick gärdesgården, och öfver gärdesgården, j u s t där den stora m o s s i g a eken förirrat sig in b l a n d björk och tall, ledde stättan.
D ä r nedanför på andra sidan sluttade ängsbacken utför ä n d a till sjöstranden.
Stackars S o n j a var efter d e sista dagarnes oro s å fysiskt och andligt förlamad, att hon knappast längre kunde stå på sina ben, ej tänka en redig tanke.
A l l t d a n s a d e o m i hennes h u f v u d: tele- gram — Kurt Stråle — Käthe Bentson — förlof- ning — resa — sjuksängar — död och olycka.
.
.
Oh, det var ett kaos af s m ä r t s a m m a aflektioner, dem hennes tanke ej längre förmådde reda, en- dast ett doft s m ä r t s a m t h a m r a n d e innanför hen- nes tinningar, s o m brände s o m eld.
.
.
Just där brukade h a n stå strax bredvid stättan, den stora slokiga filthatten på nacken, rocken af och cigaretten i m u n.
S å kunde han hänga m e d armarne öfver gärdesgården t i m m e efter t i m m e, dag för dag, m e d den höga, s u s a n d e skogen b a k o m sig och sjön för sina ögon och bara stirra dit ned och beundra dagrarne, s o m lekte i vassen och glittrade på vattnet, fåran, s o m plöjdes upp af fiskarbåtarne, och änderna, s o m m e d sträckta halsar lyfte sina tunga vingar till flygt.
» Stackars m i n lilla flicka — ändtligen äro vi då f r a m m e », sade grefven och lutade sig ö m t orolig n e d öfver dottern, hvilken s o m i en dvala halflåg i det m j u k a vaggonhörnet, då den artigt bugande konduktören öppnade kupédörren.
» H v a d du främst af allt nu m å s t e ha är hvila och grundlig s ö m n; och du får inte på vilkor h ä n g e dig åt något s o m helst annat b e k y m m e r, förr än d u riktigt åter- hemtat dina krafter. » Han gjorde studier, sade han själf.
H a n drömde, påstod h a n s v ä n Ernst Törne, s o m för s o m m a r e n slagit upp sina bopålar ej långt ifrån i den andra utändan af b y n och flitig och glad tillbragte hela sin dag i skog och mark framför sitt staffli m e d palett och pensel i hand.
nära N ä s t a n buren af fadren k o m hon ut ur den bull- rande stationshallen och upp i vagnen, s o m fick » Othello », Verdis bekanta, yngsta 4-aktsopera, order att köra till N a s s a u e r Hof.
Efter en hastigt expedierad måltid, under hvil- kommer, enligt h v a d officiöst uppgifves, verkligen ken S o n j a m e d största ansträngning tvang sig att att uppföras å Kungl.
Operan under innevarande s m a k a några smulor af fileten, då hon såg den säsong.
Othellos parti skall sjungas af hr Ödmann, lifliga oron i faderns ögon, s o m oupphörligt be- Jagos af hrr Lundqvist och hornberg alternerande, vakade henne, drog h o n sig ögonblickligen m e d Gassios af hr Lundmark, D e s d e m o n a s af fröken sin kammarjungfru upp till sina rum, där hon lät Oselio och Emilias af fröken Jungstedt.
denna kläda af sig, viljelös s o m ett barn, knap- Öfversättningen från italienska originalet är verk- past längre i stånd att, o m det ock gällt lifvet, ställd af kandidat Helmer K e y.
röra det minsta finger.
Dramatiska teatern gaf i lördags för första gången Sardous och N a n j a c s komedi » D i v o r c o n s », i sin n y a s v e n s k a dräkt kallad » V i skiljas! » Stycket, som gafs i Paris 1 8 8 0 p å Palais-Royal- teatern, fick i Sverige sitt första hemvist på Södra teatern, där det blef en verklig kassapjes.
Fru Bruno och hr G. Bergström gjorde där hufvud- rollerna och hr W a r b e r g » kreerade » A d h é m a r.
Se- dan gafs » L å t o m o s s skiljas! » vid en turné i lands- orten m e d hr Hillberg och fru UlfF i hufvudrollerna.
P å Södra teatern gaf för ett par år sedan fru Fahl- man s o m gäst Cypriennes roll på ett förträffligt sätt.
I fjor spelades stycket några gånger på Djur- gårdsteatern af Lindbergska sällskapet m e d hr och fru Lindberg i det äkta parets roller.
lig envishet plägade försvara s o m den yppersta i all v ä r l d e n!
H a n var tydligen på spåren.
&gt;Bor doktor Ström här, sade n i?
» » Ja, ers nåd. » » Våning och n u m m e r?
» » Det är i fjärde våningen, numret m i n n e s j a g ej, m e n skall genast taga reda på det. » » Godt — j a g söker själf reda på det », s a d e grefven och gick ut.
K l o c k a n var ännu endast half åtta, och grefve S t j ä r n e gick in på hotellkaféet, där h a n m e d en tung, trött suck kastade sig ned i närmaste röd- schaggiga soffhörn, tände sin cigarr och rekvirerade en café noir.
Vid denna tid på dygnet var kaféet nästan all- deles tomt på gäster; den ende s o m stod att upp- täcka var en enstaka figur i motsatta ändan af det långa spegelrummet, att d ö m a af dräktens snitt tydligen en engelsman, djupt försänkt i läs- ning och till hälften dold b a k o m T i m e s väldiga pappersridå.
Sedan grefve Stjärne en stund i tysta tankar b l o s s a t på sin cigarr, begärde han fram främlings- listorna och började söka broderns adress.
Fru Hennings gaf en af den smidigaste nyanse- Ty under de förhållanden, i hvilka A x e l Stjärne ring glänsande bild af lilla Cyprienne.
H o n fann för närvarande vistades vid den b e r ö m d a kurorten, ett förträffligt uttryck åt dennas barnsliga b a r m, hade det föga förvånat h o n o m att ej finna h a n s barnsliga glädje öfver sin egen slughet och lika n a m n i N a s s a u e r Hofs b o k.
barnsliga ånger öfver sin obetänksamhet.
* * * Hr Fredriksons Prunelles var en prestation af första rang.
Rollen kan tagas mera uppsluppet, m e n svårligen kan den genomföras m e d större Efter en stunds fruktlöst bläddrande spratt han konsekvens och elegans, än h v a d hr Fredrikson plötsligt till vid en fråga, s o m på illa bruten t y s k a gjorde.
A t t h a n sade sina repliker m e d öfverläg- framställdes till uppassaren.
H a n s v a n a öra kände senhet, behöfver ej påpekas.
Likaså var hr Per- genast igen en skandinav i tonfallet.
E n lands- sonne v i d sitt allra bästa lynne.
H a n s A d h é m a r man på f r ä m m a n d e j o r d väcker alltid intresse, höll den rätta milieun, var l a g o m fadd, lagom och grefve Stjärne såg upp.
löjlig.
Utan att han hade hört eller märkt det, hade Birollerna sköttes på alla händer synnerligen en ung m a n k o m m i t in på lokalen och gått fram förträffligt.
till bufetten.
Efter några ifrigt vexlade, lågmälta repliker gick han åter lika hastigt ut.
Också voro munterheten och bifallet frenetiska.
Allt tyder på, att » D i v o r c o n s » ä n n u är långt ifrån Grefve Stjärne vinkade fram uppassaren.
utspelt på hufvudstadens teatrar och m å h ä n d a på » Vet ni, h v e m denne herre v a r?
» frågade han.
den Dramatiska bör kunna stå sig vida längre, än » Det är en svensk målare, s o m ligger i Berns- vi k u n n a påräkna varaktigheten af fru Hennings dorf här utanför staden och gör studier.
Han gästspel.
Hennes Cyprienne torde visserligen ej har en kamrat i sällskap i s a m m a trakt.
T ö r n e vara så lätt att värdigt ersätta, m e n m e d de fram- heter visst denne.
Den andre måtte nu vara sjuk stående förmågor inom det kvinliga facket, öfver — eller hur j a g fattade det — han frågade emel- hvilka vår förnämsta talscen själf för närvarande lertid efter doktor Ström, en l a n d s m a n och läkare, förfogar, bör det på intet vis befinnas omöjligt.
s o m sedan någon tid bodt här i hotellet. » Under förra hälften af denna vecka repriserades Ström — vid detta n a m n studsade grefve Stjärne.
hvarje afton s a m m a program för fvllda hus.
S a m m a n a m n bar ock den skånske distriktsläkare, s o m var bosatt å Lindestorp, broderns egendom, och hvilkens läkekonst denne beständigt m e d orubb- H u g o Bergers staffli stod ä n n u hopslaget inne i stugan bredvid den stora solskärmen, fällstolen och zinkskrinet m e d färger och penslar.
Stod icke ägaren och rökte vid stättan, s å låg han och rökte under björkarne i backen, följde m e d ögonen den lätta, hvirflande röken, de hvita fjädermolnen, s o m s u m m o fram ofvan trädtopparna och lyss- nade till fåglarne, s o m sällan u n n a d e sina strupar någon hvila.
När det blef svalt o m kvällarne, brukade T ö r n e k o m m a på besök och fann då alltid sin v ä n och yrkesbroder i s a m m a t o m m a d r ö m m a r på s a m m a plats under eken vid stättan.
Han gjorde h o n o m föreställningar.
Hvarför må- lade h a n ej?
H u r u otaliga vackra vyer hade h a n ej rundt o m sig, leende och storartade, glada och vemodiga, liksom enkom skapade till studier för en konstnär s o m h a n!
H a d e ej h a n s båda taflor på konstföreningen där h e m m a i vintras väckt det största uppseende och erkännande från allmän- hetens och kritikens s i d a?
H a d e ej tidningarna uttalat sig m e d det största beröm och de m e s t l y s a n d e förhoppningar o m h o n o m och h a n s t a l a n g?
Skulle ej detta vara en den kraftigaste eggelse till oförtrutet och gladt arbete?
etc. etc. i oänd- lighet.
» Hade j a g blott », så ungefär brukade T ö r n e of- tast sluta sina förmaningstal, » en tredjedel af din talang — - vid Jupiter, j a g skulle ej kunna l e m n a mitt staffli hvarken dag eller natt. » » Åh, så du pratar!
L å t nu de där historierna vara och se i stället på aftonhimlen där nere öfver sjön.
S e den där purpurröda strimman, s o m för- tonar i violett och guld och reflekteras i vattnet nedanför.
Ä r det icke g u d o m l i g t?
Ä r det icke storartadt?
A c k, j a g gåfve hälften af mitt lif för att kunna fånga den där bilden nu, j u s t nu, icke bit efter bit, drag efter drag, i matta, tunga, oljiga färger, utan i ett slag, i all dess ursprungliga = friskhet och gudomliga majestät, i all dess » och så talade h a n och deklamerade och deklame- rade och talade, till dess han blef helt röd i s y n e n af » ansträngning och inspiration, och så slog h a n till ett klingande skratt och slungade fram ett » bon m o t », och s å hvisslade han en stump, och så slog han Törne på axeln och drog h o n o m hälft med våld in i stugan att s m a k a på det ypperliga Rhenvinet, s o m han själf » upptäckt », eller att gifva sitt utlåtande öfver hans n y a h a v a n n a eller vete G u d h v a d,.
och så pratade han, och så skäm- tade han, och så g l ö m d e han i sitt oförlikneliga lättsinne för hundrade gången allt allvar och alla förmaningar.
En kväll hade striden varit hetare än någonsin.
Törne hade k o m m i t öfver på aftonen, efter att ej ha synts till förut på hela fyra dagar; han hade haft så brådtom att sluta en tafla, s o m h a n börjat, och för hvilken h a n redan funnit en hugad köpare.
Berger stod s o m vanligt sorglös och s l ö ocb
hängde vid stättan, i det h a n hvisslade för sig själf mellan tänderna.
Törne började sina v ä l m e n t a förmaningar, talade o m tillfredsställelsen af ett ärligt arbete, o m ens plikt m o t konsten och m e r sådant.
Berger stod stum, m e d ett liknöjdt leende på sina läppar, liksom väntade h a n undergifvet på, att den sedvanliga skuren skulle u t ö s a sig öfver h a n s hufvud.
Törne blef het.
Det förargade h o n o m att tala för döfva öron, helst s o m h a n i grund och botten m e n a d e så ärligt och väl m e d sina ideliga frukt- fösa predikningar.
H a n höjde rösten, h a n bön- föll; Berger endast ruskade på hufvudet och skrattade.
D å blef han vred och lät i hettan undfalla sig ett mindre valdt uttryck.
S o m stungen af en orm, rusade Berger u p p; röd i ansigtet af harm, svarade h a n i ä n n u bitt- rare ord.
Det ena ordet gaf det andra, och innan de rätt visste det själfva, hade de i ursinnig vrede slun- gat hvarandra i s y n e n den ena förolämpningen efter den andra.
» D u är en föraktlig lätting! » skrek T ö r n e slut- Förslag till matordning för veckan 2 6 maj — 1 juni.
S ö n d a g: Kräftsoppa (bisque); späc- kad kalfsadel; madeirapudding.
M å n d a g: Panneradt kojufver; puré på sparris.
Tisdag: Stekt fläsk med bruna bö- nor; filmjölk.
Onsdag: Gösfilet med äggsås; nju- ponsoppa med grädde och makroner (mandelbiscuit).
Torsdag: Grönsoppa; lamkotlett med lökpuré.
F r e d a g: Kött- och potatispudding; rabarber med mjölk.
Lördag: Stekt flundra med lin- gon; puré på risgryn.
ligen, » en ynkrygg, s o m ej är värd, att någon vänder sig om och spottar efter dig. » » Tig, tig, gå härifrån, gå din väg, din oför- s k ä m d a usling, j a g vill icke se dig », och Berger sprang in i stugan och slog dörren i lås.
När h a n väl hunnit lugna sig något och tänkt på saken m e d kallnadt sinne, insåg han snart, att h a n förgått sig, att han misskänt Törnes vänliga afsikter, och att hela skulden till det obehagliga uppträdet egentligen var hans.
Öppen och ädel, s o m h a n var, lät h a n sin h a r m flyga lika fort, s o m den kommit, och gick ut på backen för att träffa vännen, bedja h o n o m o m ursäkt och åter ställa allt till rätta.
m e n aldrig förr så mäktigt s o m i kväll.
Hvad världen ändå var skön och l j u s!
Och h a n själf, h v a d han var ung och fri!
N u ville h a n arbeta, det kände han, arbeta af hjärtans ifver, m e d lust och lif!
H e j, h v a d det skulle bli för en d a n s!
Och tack vare sitt lätta, v e x l a n d e lynne, var h a n nu lika j u b l a n d e glad, s o m han kort förut varit sorgsen och m i s s m o d i g.
Rätt s o m h a n gick, fick h a n s e T ö r n e m e d ryg- gen m o t vägen och hufvudet i h a n d en bit in i skogen.
H a n s m ö g sig bakifrån på h o n o m och lade sina händer öfver h a n s ögon.
N ä r så vännen slet och drog för att få se sin anfallare i ansiktet, slog han sig m e d ett klin- gande skratt ned vid h a n s sida; blef så plötslig helt allvarsam och började varmt och öppenhjär- tigt sin bikt och sin bön o m förlåtelse.
När de skildes åt den kvällen, h a d e Berger he- ligt lofvat Törne att redan i m o r g o n börja arbeta och ej längre nöta bort sina s o m m a r d a g a r m e d tomma, sysslolösa drömmar.
H a n satt uppe öfver midnatt, spände duk i ra- m e n, skrapade sin palett, rengjorde sina penslar och ordnade färgerna.
(Forts.) N ä r han k o m ut, var T ö r n e gången.
H a n tog in på gångstigen åt skogen för att söka h o n o m där.
Skuggan låg sval och härlig öfver den gröna, slingrande stigen.
E n d a s t en och a n n a n solglimt s m ö g sig i g e n o m det höga, luftiga hvalfvet och spelade glad och vänlig in bland de fina ormbun- karne på ö m s e sidor o m vägen.
Berger k ä n d e sig andas lättare och friare för hvarje steg h a n tog.
E n oemotståndlig, svallande k ä n s l a af kraft o c h lefnadslust brusade in i h a n s bröst; h a n h a d e k ä n d det m å n g a gånger förut, grynen bli tämligen mjuka och svällda, hvarpå man irörer 1 matsked färskt smör, 2 ägg söndervispade i 2 fulla mat- skedar grädde, häller ungefår |-delar af grynen i en väl smord form, lägger fint kött eller fiskragout ofvanpå, och täcker detta med den återstående tredje- delen ris.
Öfverst på alltsammans läg- gas smörklimpar; puddingen får stå i ugnen ungefär |-dels timma- vända de, använder man medlet på nytt, ända till de fullständigt upphört.
A l u n är öfver hufvud ett godt medel för sjuka, anfrätta tänder; det hämmar rötan och hindrar sålunda tandens vi- dare förstöring.
Anna.
Då man brännt sig, utan att huden likväl gått af, undvikas bläsor, om man oupphörligt bestryker det skadade stäl- let med honung.
Toaletten.
Numera något omodern är denna soppa dock omsorgsfullt tillredd syn- nerligen fin och ansågs fordom för en kunglig anrättning.
lökar, 2 palsternackor, en liten hop- bunden persiljebukett och 4 matskedar risgryn få koka sönder i vatten eller fiskspad.
Litet salt ilägges efter smak.
Rötterna borttagas och soppan redes af med 3:ne äggulor och litet hvitpep- par.
Serveras med stekta brödtärnin- gar.
Tillsatt med litet vin eller med jordärtskockor, kan den serveras till finare bord.
Bingmar.
Panneradt kojufver.
urtvättas och putsas, kokas mjukt i salt och vatten (omkring 3 timmar); upptages, får kallna, skares i skifvor, hvilka doppas i ägg och rifvet bröd, blandadt med litet peppar och salt; stekas i smör, spädas med litet grädde; uppläggas och ganeras med citron- skifvor.
I all sin enkelhet en ganska god anrättning.
M e d fördel kan lingonsylt serveras till densamma.
Madeirapudding.
socker, 4 hela ägg, 2 äggulor, 3 vis- pade ägghvitor, 1 0 0 gram mjöl, salt, rifvet citronskal blandas och arbetas väl en dryg halftimme.
E n hvälfd form smörjes med smör, beströs med mjöl, fylles med degen, lock pålägges formen insvepes i linne och nedsättes i kokande vatten samt får i detta koka under två timmar ofvanpå spisen.
Se- dan formen fått afrinna, uppstjälpes puddingen på ett fat samt begjutes med så mycket varm madeira eller marsala, som den kan indraga.
Be- strykes med aprikosmarmelad och späc- kas med mandelstrimlor, torkade i ugn, så att hela ytan ser ut som vore den full af piggar som en igelkott.
Efterrätter.
Ett kojufver Billig efterrätt.
7 dl.
söt mjölk, en knapp kaka choklad, socker efter smak samt 5 il 6 blad gelatin kokas tillsammans, slås i form och röres sedan det är stjälpt i formen.
Måste stå i formen till det kallnat.
Stjälpes sedan upp och serveras med vispad grädde.
^ Matlagning ".
Italiensk rispudding.
kas 5 0 0 gr. ris ko- i 1 liter buljong eller mjölk, tills pepparkakor.
3 dl.
grädde (söt eller sur) vispas till skum, däri blandas 6 3 8 gr. socker, som ock vispas en stund.
Sedan tillslås 3 dl.
kall okokt sirap jämte 2 matskedar ingefåra och cedro efter smak.
2 mat- skedar dubbel soda blandas torr i 1 2 7 5 gr. hvetemjöl, som allt arbetas in.
Före gräddningen öfverstrykas kakorna med vatten, hvaraf de få vacker färg.
För den, som är lätt Mördeg.
6 3 8 gr. mjöl, 4 2 5 gr. smör, mottaglig för denna plåga, kunna vi 3 1 9 gr. socker, 2 ägg.
Tages med mått.
rekommendera två goda medel.
Det första är, att innan man går ombord, Goda kransar.
2 ägg och 2 1 3 gr. intaga någon närande och kraftig föda, socker vispas en stund, hvari blandas såsom biffstek, rostbiff o. d. och där- 2 1 3 gr. tvättadt och rördt smör.
Sist emot undvika allt fludium.
O m man iröras 4 2 5 gr. hvetemjöl tillsammans oaktadt dessa försiktighetsmått likväl med en stor rågad tesked jästpulver.
känner symptom af det onda, begag- Föres genom sprits.
nar man det andra medlet Kanel-äss.
13 gr. urvattnadt smör, som man erhåller på alla 2 1 3 gr. socker, 2 6 9 gr. mjöl, 3 ägg, apotek.
M a n dryper däraf 6 — 7 drop- 1 knifsudd hjorthornssalt, det rifna par på en näsduk, håller den hastigt under näsan och andas djupt.
A l l t / skalet af en citron eller några droppar cedro-olja blandas tillsammans,r ullas i detta måste ske fort, ' ty annars för- groft socker och kanel och formas flyktigar vätskan.
Vanligtvis känner till äss.
man sig genast bättre, i annat fall ta- nitrosum », Elin S.
Franskt bröd.
3 3 cl., hälften skum- mjölk och hälften vatten, en struken tesked salt tillsättes med mjölet samt 13 högst 17 gr. jäst.
A f denna sats blifva fem bröd.
Wienertårta.
T v å hg.
smör smältes, men får ej bli hett.
Deri röres 2 hg.
hvetemjöl, lika mycket socker, det fina skalet af en citron samt 1 0 ägg.
När detta är väl blandadt, har man i ord- ning gult skrifpapper, klippt efter fatets storlek.
Till så många kakor man vill hafva strykes nu smet på dessa papper, dock ej för nära kanterna, hvarefter pappersbottnarne ställas på plåtar och gräddas i svag ugnsvärme.
D å de äro gräddade lossas de genast från papperet och på anrättningsfatet, med litet sylt emellan hvarje kaka.
l liter tjock, söt grädde vispas till hårdt skum med 3 skedblad socker.
Detta strykes öfver tårtan, som då bör vara alldeles kall.
Biscuit stötes och siktas öfver den och nu är den färdig att serveras.
Ina.
1 a Munkar.
Vispa 5 ägg väl, lägg sedan uti så mycket godt hvetemjöl att det blir bra tjockt, ljumma 1 qvarter söt mjölk och rör deri; men blott litet af mjölken i sender och 8 skedar smör; sist ilägges ett half skedblad gäst.
D å smeten uppgäst, bakas munkar på så sätt, att man först tar ett skedblad af smeten, så litets äpplemos eller sylt och sist ett skedblad smet.
Ina.
kaflas ut och tages med mått samt be- strykes med ägg, öfverströs med groft socker och fint hackade pomeransskal.
T v å Mot hektogram sjösjuka.
» Amyleum ger man en ny dosis.
Tipsy pudding tandvärk.
O. H.
D. mot Mot tandvärk är Kallas på engelska och är särdeles god och välsmakande.
Bakning.
Amerikanska 2 6 8 gr. socker, 3 1 9 gr. mjöl Anna B. och Tebröd.
3 ägg knådas till en deg, som Huskurer.
Mandelbröd.
2 1 3 gr. smör tvättas till det blir smidigt, 2 1 3 gr. socker, 4 2 5 gr. mjöl, 4 ägg, 1 tesked hjorthorussalt.
Bakas till aflånga bröd, som trillas i fint hackad mandel.
Doktorinnan.
och röres E t t verksamt medel fint pulvriserad alun.
M a n tager litet däraf på en bomulls- tapp och stoppar denna i den ihåliga, värkande tanden.
Så snart alunpulvret upplöst sig, försvinna plågorna.
Åter- 6 ägg, 3 1 9 gr. Bingmar.
Solkiga rockkragar af ylletyg rengö- ras med äggula.
Gulan af ett ägg häl- les på de solkiga ställena och får därpå torka.
Ora några timmar tages massan bort och kragen tvättas med ljumt vatten.
Verkan af äggulan är absorberande.
A t v e n snickarlim kan rekommenderas.
Hela kragen öfverstry- kes medels en pensel med tunnt, varmt lim och upphänges i värmen att torka.
Härpå bestryker man den med upp- värm grön såpa, hvarpå man afborstar alltsammans med kornbränvin.
På detta sätt rengör man kragen fullstän- digt utan att skada tyget.
v. P.
Recept.
Bingmar.
Kräftsoppa (bisque).
Billig Medelstora soppa- Fyra morötter, 4 purjo- kräftor efter behof kokas i salt och vatten, stjärtarne urrensas, kräftskalen stötas med smör, läggas i kastrull jämte ett franskt bröd (till soppa åt 4 a 5 personer); buljong af kött (eller fisk) tillsättes; ställes på svag eld en timme, utan att få koka; drifves genom sikt, kräftstjärtarne iläggas, och soppan ser- veras.
Bittermandelsbröd.
tvättadt smör, 4 2 5 gr. socker, 77 gr. bittermandel, 1 tesked bjorthjornssalt, 8 5 0 gr. mjöl.
Doktorinnan.
Ernesto.
Köttpudding.
K ö t t af hvad slag som hälst skares i stora tärningar samt lägges i en smord form, däröfver hälles buljong eller steksås.
Kryddas med salt och peppar.
Ett ganska tjockt lager kokt rifven potatis lägges ofvan- på, rifvet bröd och smör tillsättas till sist.
Gräddas i ugnen ungefär en timme.
och torkad mandel iröres.
M e d en tesked sättes klickar på en smord plåt.
Gräddas i ganska varm ugn.
Marängbollar.
3 ägghvitor, 1 mat- sked ättika, 4 2 5 gr. socker röras till- sammans åt en led - J timme.
Skuren Allmännyttig- 1.
Bästa sättet att rengöra skridskor, när de läggas undan efter vinterkampanjen är att först gnida dem med smergel- papper (köpes i järnbodar) och sedan taga litet trippel på en yllelapp och gnida efter med; skridskorna bli som nya.
Emma.
Hvarjehanda.
För att befria hvita gipsfigurer från flugsmuts eller för att, om de äro bruna och nedrökta, ånyo göra dem som nya, gnider man först af dem med glaspap- per.
När detta skett, ger man dem en öfverstrykning af kremshvitt, som rif- ves fint och tillsättes med ej för starkt stärkelse vatten, hvarefter det med pen- sel strykes på figuren.
På detta sätt blir den som ny.
— O m man efter denna behandling af figuren ger den ännu en öfverstrykning af hvit tvål och hvitt vax § dekagram löst i 1 ki- logram kokande vatten, blir den ännu vackrare och mera glänsande.
/ v. P.
Handarbeten.
ParapJyväska.
DENNA BÅDE TREFLIG OCH PRAKTISK, I KLÄDSKÅP SNEDDAR ELLER 85 CMS CM BREDT HAR SIN PLATS TAMBURER.
ETT STYCKE LÄNGD LEDIGA PLATSER.
VÄSKA, S O M ÄR MAN En AF- OCH KLIPPER C M LÅNGT.
MELLANRUM STYGN, DETTA BEHANDLAS VIDARE FÖRSES M E D TRE RÄNDER MONTERAS UPPTILL Magsjukdomar med god bildning kan mot konversation och undervisning i sitt modersmål er- hålla ett godt hem under sommaren.
Vidare meddelar Kamrer Er.
Anderson, Örebro.
OCH 4 4 C M S BREDD, 2 5 NEDTILL eller tyska P Å LIKA PRYDNADS- E lärariieMattiii MED UNDERVISNINGSSKYLDIGHET N UNG FLICKA, VARMT INTRESSERAD FÖR HUFVUD- I FAMILJ KET KLASSIGT LÄROVERK O. TILL STYRELSENS TORN E N SOM I SKELLEFTEÅ.
Styrelsen.
[1963] GELSKA, PÅ SAS EFTER UNDERLÄGGET.
TRÅCKLADE MAN MELLAN YLLELISTER.
FÖRSTA HELA OMKRING ÖNSKAR VÄSKAN MONTERAS RUNDT D E T UNDRE M STYC- STORA NES SLÄTA UDDAR SPETS MAN STYCKE LISTEN Å S.
TIMMER NING, UPPTILL LÅTER FORNNORD.
SÖMN.
EKSTRÖM (G.
2784) [1924] UNDERV.-VANA M.
M.
P.
R., UPSALA.
STEN FRUNTIMMER, S O M S O M GENOM- GÅTT E N FULLSTÄNDIG KURS I DUBBLA BOKHÅLLERIET, ÖNSKAR SIG PLATS fi BARN HEM.
ELLER VÄRDINNA I SÖKANDEN PRETENTIONERNA HVILKET M A N TILLSATT M E D 1 0 GR. SALMIAK » A.
I SPRÅK, SVAR TILL W.
», I D U N S BYRÅ.
DERNA MELLAN HÄNDERNA; G E N O M GNUGG- E NING FILTA DE IHOP SKULLE PLAGGEN VID GER M A N D E M SOMMARFER.
LÖDDERSVATTEN, VARA OCH PRESSAR MYCKET ANTINGEN E !LER SIG.
SMUTSIGA, DÄRPÅ KLÄ- ETT NYTT SVAGARE SALMIAKBAD, UNG LÄRARINNA, SMÅ.
SVAR SÄNDAS n anspråkslös flicka M E D GOD U P P - PIATS IDUNS I BYRÅ, [1973] SÅPA.
PAN DÄRPÅ ELLER E SKÖLJER M A N UR SÅ- SALMIAKEN I LJUMT N VATTEN, S O M INNEH.
FAMILJ.
SVAR STOCKHOLM.
[1989] NANS MAN taga fläckar KÖPER FÖR 2 0 — 2 5 BARK P Å APOTEKET, I VATTEN BORSTAR EN ÖRE QUILAYA- KOKAR DEN EN STUND OCH SILAR DÄRPÅ SAMT VISPAR UPPSTÅR.
ur möbeltyg M.
M.
VATTNET, IFRÅN BARKEN I OCH INOM GÖROMÅL BITRÄDE ELLER NÄR TRÄET BÖRJAR LYSA FRAM P Å FÖRGYLLDA RA- MAR, DEN BESTRYKER M A N DENNA, OM SKALL VARA MATT FÖRGYLLD, M E D GUL OLJE- LÅTER BRINGAR DENNA DÄRPÅ BOMULLSTAPP.
BESTRYKER TORKA LITET OCH A N - GULDSTOFT A R RAMEN MEDELS EN BLANKPOLERAD, M A N DE SKADADE STÄLLENA DROTTNINGGATAN företrädesvis Barnsjuk- F [1962] RIDDARGATAN U N G FRANSYSKA J o h n A D R.
&amp; REF. H.
T.
, NORDSTRÖM, MARSTRAND.
[1965] E MILJ 150 SEXDREGA, ADRESS * - 4 (BREDVID [1971] MÅNADERNA PLATS PÅ ETT KRONOFÖGDE- FORMATOR Apelsinsailad.
APELSINERNA SKALAS VÄL, VOR.
APELSINSKIFVORNA VÄL BESTRÖDDA LÄGGAS HVARFTALS FÖR 1 IL 2 YNGLINGAR I NÅGON DE 6 NEDRE ENDE SVAR KLASSERNA.
STÖRSTA AFSE- FÄSTES V I D ETT VÄNLIGT BEMÖTANDE.
TILL » STUDENT 8 6 », VISBY, PÖSTE IILDJE EN STUND, MÅSTE VARA INNAN BÄSKA K O M M A DEN DE SERVERAS.
M A N MYCKET FÖRSIKTIG, ATT INGA M E D, EMEDAN DÅ ÄR FÖRSTÖRD.
W e s t b e r g s HELA SALLA- ENTRÉ HÅ- NATUREN, SIG N:R 6 BEHAGADE SNARAST KAMMAKAREGATAN.
(G.
3059) [1977] Fysiologiska s M o n.
^ FÖR damer, herrar OCH barn I * TILLVERKAS HOS UNDERTECKNAD TILL MODERATA PRISER.
&amp; Personer, SOM hafva ÖM- tåliga eller förstörda fötter, kun- na BOS mig få skodon, som passa väl och äro " bekväma att gå med.
Högaktningsfullt [1795] ^ 3 ^ o, to [1737J VECKA: SERIEN AF S C H W E I Z.
öre, BARN SÖK, KR.
1: 7 5, BARN ÖPPET ALLA Å EN LANDTGÅRD ÖNSK.
ETT FRUNTIMMER MOT FRITT VIVRE UNDERV.
I ATT LÄSA, DAGAR 20 öre.
GÄLLANDE FÖR 8 BE- 1: 20.
FRÅN KL. UNG FLICKA ÖNSK.
INACK.
FÖR I TILL HÖSTEN BLIFVA E N TREFLIG F A M.
PÅ LANDET ATT LÄRA SIG HUSHÅLL, HÄLST DÄR U N G D O M FINNES OCH I NÄRHETEN M.
SVAR i BREF » M.
M.
», STRAND- VÄGEN 2 7, 2 TR., STOCKHOLM.
o ö f v e r t r ä f f l i g a [19S81 [modevarulager.
ORDER I POST MOTTAGES PR TELEGRAF, ' OCH TELEFON OCH EXPEDIERAS \ | skyndsamt.)
Vesterlånggatan541 Allm.
telefon 24 59.
N SKRIFVA OCH TALA FRANSKA OCH ENG.
SPRÅKEN, M.
SVAR 10 — 10.
SÖNDAG NYTT PROGRAM.
[1357] E Högman rikhaltiga EGYPTEN.
NÄSTA 30 Anna REKOMMENDERAR SITT [1983] P EFTER ANMÄLA VECKA: GENOM ABONNEMENTSKORL, RESTANTE, FÖRE 1 J U N I.
M E D SOCKER I EN KRISTALL- ELLER KOGNAK OCH FÅ STÅ OCH DRAGA RESA HVARJE SKÅL, HVARPÅ DE ÖFVERHÄLLAS M E D MARA- SKINO OCH HERRAR, S O M ÄRO SVEA-SALEN) DENNA E N ÖNSKAR UNDER S O M M A R - ELLER HÄRADSSKRIFVAREKONTOR ELLER S O M I N - BEFRIAS FRÅN KÄRNORNA OCH SKÄRAS I SKIF- DAMER C, NILSSON.
DROTTNINGGATAN 100.
Hamngatan 1 8 B, 1 tr. upp.
» S.
S. », PÖSTE RESTANTE.
FAST M E D BOMULL.
AF Th. Tjä- MALMSKILNADSG.
3 8 I STOCK W e s s l e r Panorama international, A R VILLIG ERLÄGGA KR.
PR ÅR.
T T ^ N JUR. STUD.
Inläggningar.
2.
GÖTGATAN 1 4.
P Å LANDET FÖR ATT LÄRA HUS- HÅLLSGÖROMÅL.
i OCH ENS U N G FLICKA ÖNSKAR PLATS I FA- GER P Å DETTA FINT BLADGULD, S O M TRYCKES P.]
TANDLÄKARE M E D FLYTANDE G U M M I ARABICUM OCH LÄG- v. 1 S 4 3 M E D GODA REK.
SÖKER PL.
i FAM. ELLER S O M SÄLLSKAP N HVARS 3 3.
HTariagar kl, 9-10,2-3; soldagar 9-10.
N sån UNDER FÖRESTÅNDARIN- PORTVAKT ANVISAR.
Doktor P e r Johansson TILL ÅT EN ÄLDRE D A M; ÄR K U N N I G I HANDARBETE.
Att putsa gamla förgyllda ramar.
NING HUDSJUKDOMAR.
domar.
FRUNTIM- S M Å.
SVAR OCH Behandlar S O M HJÄLP Å R », I D U N S REDAKTION.
E STÄLLENA M E D EFTER GADE TAGA LEKTIONER I TECKNING OCH M Å L - [1341] 3 3 TILLHANDA ÅT ETT ÄLDRE Afzelius HVARDAGAR ' / Z S — ' / 2 4.
HELGDAGAR 1 0 — 1 1.
M E D A N VATTNET ÄNNU ÄR LJUMT, M A N DE SMUTSIGA MAG- ETT H E M FÖREFAL- PRETENTIONERNA » 19 KLÄDESBORSTE.
FÄRG, LANDE MER.
SÅ ATT STARKT S K U M FÖR ATT GÅ FRUN ALLA LÄMPAS UTFÄRDER D o k t o r Gai ?I p i e n s b u r g UNG FÖRÄLDRALÖS FLICKA TILL HÖSTEN PLATS (INFÖDDA LÄRARINNOR), Målarskola p å landet.
L i l l a V a t t u c a t a n 2 4, 9 — 10 och 2 — 3.
ETT GODT OCH SKYDDANDE H E M.
ÖNSK.
VID ELEVER.
SKOLÄMNEN, LEDNING.
PROSPEKT M.
M.
Å DE Doktor A.
[1968] LUFTIGT, EJ FÖR SOLEN UTSATT STÄLLE.
Att I VANL.
ders byrå, DIVERSE TILL E N GOD F A M.
HELST I VESTERGÖT- EN TRAKT (» M Ä R K I S C H E EMOTTAGAS språk musik, KRAFTER.
[1975] S Ö M N A D.
S V.
TILL » 2 1 Å R », JUNGSKOLA, P.
R.
Bohaget.
SKOGRIK [1800] LAND FÖR ATT BITRÄDA I HUSHÅLL OCH M E D Elin.
I I OCH INNEHAR PLATS OCH D E M TILL TORKNING P Å ETT [1941] KURSERNA (G.
3124) DRAGER UT KLÄDERNA I SIN BEHÖRIGA FORM HÄNGER S V.
M E D FÖRSTA TORDE TILL » F.
», SOLFVESTA P.
R.
EN PENSION I NÄRHETEN AF BERLIN, DELT.
UTI DE HUSL.
GÖROM.
SVAR TORDE SÄND.
U N G FLICKA ÖNSKAR M E D FÖRSTA PL.
I BENÄGET SÄNDAS M.
» M.
J.
3 1 2 4 », A D R.
S.
G U M.
A - B.
STHLM.
BESTRYKER DE FLÄCKIGA STÄLLENA VÄL MED SKÄRGÅRD, DÄR SALTSJÖBAD ERHÅLLAS.
ÖNSK.
ELEM.-LÄROV.
FÖR FLICKOR, ÖNSKAR FÖR » LN », I NÅGON KUNNA UNDERVISN.
FOSTRAN, I AKTAD FAMILJ FRUNTIMMER U N - DER JULI OCH MÖJL.
ÄFVEN AUG.
V I D KUSTEN ELLER SCHWEITZ »), S O M GENOMGÅTT HÖ- GRE LÄRARINNESEM.
AF ETT MEDELÅLDERS ÄR M U S I K A - PER LITER ELLER OCKSÅ BLOTT I VANLIGT SÅP- N I PL.
S O M GUVER- MÅLNING SAMT, O M SÄ ÖNSKAS, SIG PL.
I EN ENKEL F A M.
P Å KLÄDSÖMNAD O.
HUSHÅLLSGÖROMÅL.
K A N LANDET, DÄR HON M O T EN BILLIG AFGIFT KAN FÅ BEGAGNAS AF SVAGARE ELEVER, EMEDAN ÖNSKAR TILL H Ö - I EN GOD FAMILJ.
GRIPS- [1938 [G O D A REFEREN- BENÄGET T.
» H.
C.
A.
1 8 9 0 », I D U N S BYRÅ.
NANT, 1 J ÅR I SCHWEIZ OCH TYSKLAND PLATS LEMNAR P Å ÅNGBÅTEN NACKORDERING ÖNSKAS [1986] FÖR MINDRE E GENOMGÅTT 8-KLASSIGT LÄROVERK SAMT FÖR UTBILDANDE M A N LÅTER PLAG- GEN LIGGA EN HALFTIMME I LJUMT VATTEN, ÖFVER S O M - HOLM.
[1984] UNG FLICKA, S O M M E D GODA BETYG VISTATS ATT HYRA UNDERRÄTTELSE ÖNSKAR K O N D.
[1964] Tvätten.
FINNES Informator!
SER, VÄSKAN HÄNGES U P P.
E V I D MÄLARSTRANDEN OCH KAPTEN LISK OCH AF GOD FAMILJ.
SVAR T.
» SÄLLSKAP, O. N Y T T A », I D U N S BYRÅ.
N BELÄGEN FREDRIKA-BREMERFÖRBUNDETS Å ENKEMANS I KNYPPL., M Ä R K N.
, M A K R A M É, SNÖRMAKERI, ETS- MÅLNING, SKÖNT VIDARE NA SOMMAREN P Å BILDA ÖGLOR, MEDELS HVILKA Att tvätta Jägerylle.
S O M SÄLLSKAP HOS MAREN.
TT ETT UNGT FRUN- PL.
UNDER S o m m a r b o s t a d GODA REKOMMEN- E STOCKHOLM.
OT FRITT VIVRE ÖNSK.
[1940] O.
E N - AF 3 ELLER 4 R U M M E D K Ö K, FRISKT OCH KONTOR, ELLER I BRIST DÄRAF SÅSOM LÄRARIN- FILET-GUIPURE, AF YLLELISTER, SÅ ATT UDDAR- RIKTAS NEDÅT.
TYSKA, (17260) [1976] LANDET EMOT UNDERV.
FASTSTICKAS TVÅ PLATS TILL » L Ä R A R E », OCH ANDRA VECKET M E D LISTER.
DETTA ANNONSBYRÅ, EGENDOM.
TILL » T H E L M A », V E - RESTANTE.
ELLER M E D SKRIFNING.
ERHÅLLAS.
(G.
2965) KET NÅR UPPTILL EN BIT ÖFVER DET ANDRA.
PÅ SOMMAREN REKOMMENDATIONER GUMAFLII UTOM- " VID ULRICEHAMNS SANATORIUM M O T - E N FIL.
KAND. M E D M Å N G - TAGAS INACKORDERINGAR I ENSKILD VILLA UNDER HOS fru B. Freding.
[1959] S O M M A R E N, HELST P Å LANDET.
S M Å PRET.
S V.
OCH VANT V I D UNDER- ATT ÖFVER SVAR TILL » A.
L.
» TORDE INLEMNAS FASTSTICKAR PÖSTE BARRSKOG, ÅRIG LANDET M O T FRITT VIVRE FÅ GIFVA LEK- TIONER.
D Å BÅDA DELARNE TILLSAMMAN, ÖNSKAR STERÅS, BELÄGEN SÄNDAS ÄLDRE PERS.
O.
KAN BITRÄDA I SMÅBESTYR PLATSSÖKANDE.
TT UNGT FRUNTIMMER, KUNNIGT I FRÄM- M A N D E SPRÅK BILDAD OCH SKRIFVER FRANSKA BYRÅ.
VISNING, SVAR TILL » H.
NATURSKÖNT TORDE SPRÅKEN TILLBRINGA SOMMAREN P Å (1958) MEDELÅLDERS TALAR DATIONER E FINNES.
ÖNSKAR SJU- SVAR S O M STUDERAT TY- OCH ENGELSKA OCH BETYG ORDFÖRANDE THEOLOGIE DOK- S.
BRANDELI AFGÅNGSBETYG FR. M.
J, FRITSLA P.
R.
UNG LÄRARINNA, SKA NÅGON V I D GODT BEMÖTANDE FÄSTES SÄR- AFSEENDE.
ANSÖKNINGSHANDLINGAR N LANDS, SKILDT ÄR LEDIG V I D SKELLEFTEÅ ELEMENTAR- E MINDRE BARN.
SKOLA VARA INLEMNADE FÖRE DEN 1 5 JULI S O M AFPAS- ATT UNDERVISA SAKLIGEN I MODERSMÅLET OCH TYSKA SPRÅ- NOR.
ÄRO Stockholm.
[1855] LÄRARINNEKALLET, ÖNSKAR TILL HÖSTEN PLATS LÄROVERK FÖR FLICKOR.
ÅRSLÖN 1, 0 0 0 KRO- OCH LÄGGES I TRE VECK, SOMMAR VID H J O V A T T E N K U R - AF DOKTOR A.
AFZELIUS, [1970] M E D EN YLLE- i LIST INSTUNDANDE ANSTALT ETT ANDRA STYCKE TYG, 6 8 C M BREDT OCH 68 ung engelska ©BLEKT LINNEVÄF, AF TIIL » 2 1 ÅR », VESTERÅS AF STAD.
Linnégatan 6, Allm.
telefon 60 89.
[1905] P.
R.
[1974] å 2 0 öre p r paket T v ä t t p u l v e r hos alla specerihandlare.
[197
Läkareråd.
Ric&gt;wrd F. 1) " Vid Konneby pläga dylika P E åkommer med stor fördel behandlas.
1) Er R C Y F.
L T 7 C K &lt; &amp; C: o S T O C K H O L M.
möjligen Amoroso, halftorrt, ett gam- Rödvin.
Prislista å Vin.
malt och utmärkt vin Kr.
2.40 Bordeaux-Vin, ett helsosamt och be- Amontillado, torrt, very fine Prisen äro beräknade emot kontant Elin.
hagligt lätt vin, alldeles fritt från old superior » 2.50 ' (i de betalning med fria buteljer.
ofta förekommande tillsatserna Vid beställningar från landsorten Fina secco Sherry, ett mycket af starka spanska eller andra viner.
torde likvid medsändas emedan efter- torrt, gammalt och utsökt Pr f-but.
1.10, |-but.
0.60, J-but.
0.35 vin med charmant arom ... » 2.90 Vöslauer kraf å vin icke är tillåtet.
(Schlumberger) Kr.
1.75 Aina.
gol- Vin leverera vi fraktfritt och em- East India Sherry, ljust Vöslauer, Goldeck » » 2 ballagefritt vid alla järnvägsstationer den, fylligt, mycket gam- Vi äro enda försäljare i östra och och hamnar i Sverige, då beställnin- malt och oöfverträffligt till Zuleika.
norra Sverige för den renommerade » 3.20 firman gen uppgår till minst 50 kronors sitt pris .. B. Schlumberger i Wien.
värde.
Old Brown Sherry, mörk ichtyol dia- Detta gol- rödvin kan stå uppslaget några chylonsalvå: den, mycket gammalt och utan att förlora sin arom.
Sherry.
Anna.
Ni bör använda den behandling, fylligt, » 3.50 dagar, som tinnes beskrifven i svaret till Veritas i Chåteau d ' Estournel 1886, im Pr flaska.
nar 12.
Som er bleksot efter all sannolikhet i buteljer Kr.
2.90 Dinner Sherry, ett godt bords- är grundorsak, är det viktigt, att denna på Portvin.
vin Kr.
1.00 Figeac S:t Emilion 1877 » 3 lämpligt sätt behandlas (frisk luft, stärkande kraftig föda, bad, järnmedel e t c).
Good special Port » 1.00 &gt; » » » pr| » 0.55 m. fl.
sorter.
Fru Cecilia B.
1) Ej oskadligt, Golden om det Rich full-flavoured Port » 1.50 Sherry, 1.25 ett fylligt, länge användes.
Som läkaren ej har att skaffa Superior Fruity London Port » 2.00 smakligt vin med kosmetik, åtminstone ej i dess detaljer, 1.40 Very £ unna vi här vid lag ej gifva Er något V i n Port f r å n S » a 2.50 mos.
Fine London Sherry, halftorrt Superior Old London råd.
Men hvarför motarbeta något, som ej är » » j&gt; torrt ... 1.50 l Detta vin är ren drufva, behagligt oskönt?
!
2) Troligen resultatlöst.
3) Försök Manzanilla, ett torrt 1.80 vin med med en svag » muscatsmak.
Det rekom- collodin, men med försiktighet.
\ Fine Sherry Muscatel 1.25 såsom synnerligen Agnes.
Då Ni så länge och utan resultat behaglig arom och smak menderas af läkare Old Sherry Muscatel ... är, • » 1.75 med vatten, försökt alla möjliga kurer, vilja vi råda Er Olorozo, ljust golden, fylligt Fine helsosamt, och att försöka hypnotisk behandling, som visat Very O / d Superior Sherry i utspädt med utmärkt arom och en särdeles angenäm dryck ...
Kr.
1.25 sig verksam i åtskilliga dylika fall.
— » 2.00 ' smak [1551].
M, J.
Som det blefve för långt att, så nog- 2.25 Muscatel grant som önskligt vore, besvara alla edra diet synes oss lämplig.
Med medicin vinnes föga eller intet.
3) Möjligen efter badsejouren, om denna ej haft Önskad effekt.
4) Därom kunna vi ej yttra oss.
— vore det skäl att vid behandlingen tänka pä den sjuk- dom, som Ni hade för tio år sedan.
Det förefaller oss troligt, att värken står i samband med er skadade tand, hvilken Ni i alla händelser gör klokast i att taga bort eller plombera.
— Af millefolium har Ni sä- kert ingen nytta; sannolikt behöfver Ni nå- got järnmedel.
Något särskildt medel mot detta obe- hag känna vi ej.
Möjligen vore hypnotisk behandling af nytta för Eder.
1) Se svar till Veritas i n:r 12.
2) Se svar till Naima i n:r 5.
3) Heta fotbad hvarje afton med följande ingnidning af en salva af 1 del på fyra delar frågor, vilja vi råda Er att skaffa Eder en nyutkommen b o k: Om kronisk förstoppning, af d:r Fechner, öfvers.
af E. Lindberg; pris 75 öre.
Oviss.
Nej.
Th. Winborg Ni måste personligen vända Er till läkare för undersökning.
Då Ni tyckes ha inga eller obetydliga kroppsliga krämpor, måste hufvud- paken bli att på allt sätt arbeta emot denna sinnesstämning, som eljes kommer att taga öfverhand och framkalla ett nervöst svaghets- tillstånd.
Vi skulle vilja råda Er att, om möjligt, byta om vistelseort och omgifning för några veckor.
1) Se svar till Veritas i n:r 12.
2) Använd Egnells Collodin.
1) Han bör under nå- gra veckor hvarje morgon och afton dricka ett glas 50° varmt Emservatten.
2) Följ den diet, som föreskrifves Carola i n:r 4.
Se svar till Naemi i n:r 6 och n:r 8.
A.
T.
Sannolikt ett symptom af engelska sjukan.
Vänd Er därför till läkare för under- sökning och erhållande af nödiga föreskrifter.
Tag dagligen ett karbad med borst- ning och tag nytt linne efter hvarje bad.
N e j; så länge de äro » små och fina », ba de intet att betyda, och intet är att göra derför.
1) Något » absolut » me- del finnes oss veterligt icke.
Använd emel- lertid den behandling, som tillrådts S.
B. i n:r 5.
2) Se svar till Phyllis i n:r 13.
1) Använd den behandling, som föreskrifvits för Carola i n:r 4.
2) I svaret 1 ill Kokett fru i n: r 11 finnas angifna de födo- ämnen, som äro fettbildande.
3) Se svar till En prenumerant 2) i n:r 6.
4) I allmänhet medel innehållande arsenik, järn, china.
Tag t. ex. tre gånger dagligen tre stycken Pil.
1 H u s m ö d r a r!
Försöken &amp; Cäs En orolig moder.
i Stockholm tillverknngar af — ländska i K. Concentrerad Ättika på flaskor för ut- spädning.
Senap, Sixela.
blandådefter engelsk och fransysk smak, En bekymrad maka.
flere Borter.
Biffstekssås.
Soja, Daphne.
Malda kryddor (garanteras oblan- dade) på bleckdosor med genomborradt lock.
Josita.
Bordsalt i paket om 425 gram (= 1 skalp.)
Flicka med friare.
flere gånger prisbelönade och fullt jäm- förliga med de bästa utländska fabrikat.
hos Hrr specerihand- Prenumerant 1890.
Tillhandahållas lare.
ri3391 Bedröfvad.
H E N R I K G A H N S Koncentrerade A m y k o s rekommenderas för medicinskt ända- mål vid svårare hud- och halsåkom- ferrat.
c. chin.
Mathi.
1) Se svar till Eva i n:r 3.
2) mor, Intet såsom för reformar, finnar, elak- att göra — den försvinner af sig själf, om artade sår, brännskador, difteri o. d. den öfver hufvud taget går bort Kräfta ri- Säljes i välförsedda detaljafiärer.
skerar Ni ej.
3) Beror på, i hvilka fall det användes.
4) Något säkert medel finnes ej.
Efterse noga, att Undvik emellertid öl, viner oc; h kaffe, starkt kryddade eller mycket varma soppor samt hvarje flaska starka måltider.
Detta nödvändigt äfven för 1).
ofvanpå korken Erika.
Se svar till Carola i n:r 4.
Ny prenumerant.
Kan troligen ej förekom- bär vidstående mas.
Tag emellertid, så fort Ni börjar märka något symptom vid dessa tillfällen, ett gram fabriksmärke.
antipyrin och, om detta ej lindrar, ännu ett köpas billigast i Carl Malmbergs välrenommerade HANDSK-AFFÄRER.
För haudskarnes hållbarhet ansvaras.
Glacé-, kul.
4 knapp., breda silkes- sömmar kr.
2- — D:o d:o 5 snörknäppen d:o kr.
2 Si 2: 50 D:o d:o 6 knapps Mousquetaires » 2 ä 2: 50 samt alla slag, såväl eleganta som enklare, Glacé- och Gants de Suédes från 2 till 20 knappar.
Rekvisitioner från landsorten mot efterkraf.
BUTIKER: 45 Vesterlånggatan 45, Telef, 7 24.
5 Sturegatan 5, Telef.
7 22.
[1717] 24 Södermalmstorg 24.
O a r l M a l x x x b e r s - l aEn51la fonoitonoiMbiioibi [cii°M° » ° » ° ' ° ' ' l I 1 I B T å Co..
F o t o g r a f i s k A t e l i er — 52 A Klarabergsgatan 52 A.
[1469] STOCKHOLM.
Telefon 48 93.
JOH.
O H R V A L L S Plissé- och Persiennefabrik 43 Sibyllegatan 451 Stockholm.
Bekommende- rar sin tillverk- God extra förtjänst ning af varakti- kan erhållas genom att samla begag- ga, praktiska u. billiga gardiner nade frimärken.
Jag betalar för 100 st. tjänstefrim.
(blandade) kr.
0,20 och persienner 100 » lösenfrim.
» » 0,70 af papper.
[1515] gram efter ett par timmars förlopp.
1 » 3 skilling banko » 5,oo OBS.
Ombud JDolores v. B.
Ingen hudsjukdom.
Intet 1 » 6 » » » 2,oo förLiljeholmens att göra.
H — u 60 är.
Anlägg linnebinda och tvätta 1 » 8 » » &gt; 0,75 Persiennefabrik (Engelskt patent).
[1407J stället kväll och morgon med bränvin.
1 » 24.
» » » 6,5o Zulcika.
Edra frågor äro redan besvarade.
1) Se svar till Veritas i n:r 12.
2) Se svar i felfria exemplar.
0.
Olsson, W3 O 3 o S&lt;£ till Naima i n:r 5.
3) Se svar till A.
N — i i 1865] Persg.
41, Helsingborg.
n:r 1. a sva - $ a - ~?
D:r - d. a w &amp; s » - S s 3 § Frågor.
P i a n o m a g a s i n.
N:r 555.
1) Vill någon af Iduns läsarinnor Flyglar, Pianinos, Taffiar och OM ocS • — ' gifva beskrifning^på något vackert bomullstyg, Orglar från la och utländska utmärkta modernt för i år.
Helst blått och hvitt?
« j s o B15 +f - a ~ £ Fabriker till de billigaste priser.
to a o&gt; 2) Huru skall en bomullsklädning förfärdigas Xxdvudhontoz: Mynttornet 7.
För instrumentens bestånd ansvaras.
för att enkelt och trefligt kläda en 20 årig.
g „ $ «a r flicka.
3) Huru bör man gå till väga vid Äldre Pisnos tagas i utbyte.
a äj2 * ö _ r | ri3661 målning af borddukar af blekt domestik?
OBS.
Ständigt lager af Flyglar Tvehägsen.
i * u cö o ^ a Hr 556.
Hvar skall man beställa prydliga från Bliithnei och Pianinos från G. co * S (- H .a +i a namnstämplar att därmed märka linne?
För- Schwechtens berömda fabriker.
Säljes i Stockholm hos C. JF.
Dwf I sommar färdigas ej sådana af kork eller kautschuk Drottninggatan 41, Zouise Blomberg, V eller möjligen af andra ämnen?
Hvilket är kunna unga damer få treflig bostad GUST.
PETTERSSON &amp; Komp., sterlånggatan 39, JElin Edlund, Drottning- det bästa märkbläcket att begagna till dylika, och god inackordering vid Hjo Vat- gatan 63, Allmänna Tidningskon och hvar köpes det, frågar Prenumerant.
38 Regeringsgatan Gustaf 38.
Ad.
Torg, Södra Tidningskonto tenkuranstalt hos doktorinnan M.
L.
N:r 557.
Hur mycket kan en tjänstemans fl., i landsorten å en del Apotek samt i % / 0F~ Flyglar, Taffiar och Pianinos m. välförsedda fru och 4-åriga dotter fordra att få af sin Tengstrand (adr.
till I juni: Upsala, Parfymeri-, JSJziperin man om året till kläder och nöjen, då in- från J. G-.
Malmsjö.
[1367] Cigarraffärer å 1 krona pr st. sedan Hjo).
[i8b4] komsterna utgöra 2,800 kr?
Frågvis.
®i©i©i©i©i©i©i®i®i©i®i®i®i©i©i®i©i®t©i©i©i® JMF~ Sändes franko mot kr.
1,10 [1720] i frim.
Axcel IÅtslröm, Falu
S V A R.
S N:r 2 3 5.
» De lefnadströtte » är en tafla af professor Emil Neide.
Se Ueber Land imd Mecr för 1S87.
v e a M i n e r a l v a t t e n f a b r i k t o r g s g a t a n 2 3 3 8 S T O C K H O L M Läsare af Idun.
N:r 288- Kalfningsfeber är svärbotlig.
Se dock Tidskiift för Landtmän nr 35 för 1880, där en kortare uppsats härom förekommer.
Pä begäran:. /.
N:r 3 3 9.
Vackra kyrkmarscher för orgel finnas af W.
Heintze (Abr.
Lundqnists förlag) 2 häften, svara.
Lätta i A.
Lunds &gt;Utgångs- stycken och Marscher för orgel. » rekommenderar ärade läsare af tidningen Idun sina tillverkningar af alla sorters Läskevatten hela gnida 0 C Champagnedricka, Läsare af Idun.
N:r 3 6 9.
Afgnid skridskojärnen väl med gröfre smärgelpapper (Seeligmann ' s N:r 00 eller Iluberts N:r 3) och därefter med ett fi- nare nummer samt olja skridskon.
Bäst är att undvika rosten genom att efter hvarje åkning väl aftorka sina skridskor samt där- efter dem med en oljelapp.
jämte b r y g d t h kolsyradt Sockerdricka, Champagnelemonad, H a l l o n - och F r u k t l e m o n a d.
Belltelef.
1197- Order pr post eller telefon expedieras omgående- Allm.
telef.
64 77.
T i l l v e r k n i n g e n k o n t r o l l e r a s af P r o f e s s o r S e v e r i n Jolin.
[17271 John Björn.
N:r 3 7 6.
En liten praktisk transparent stjernkarta (tysk) finnes i Nordin &amp; Joseph- sons bokhandel Drottninggatan.
Ett populärt planc-hverk i ämnet för öfrigt.
John Björn.
M a l N:r 377.
Emy afrådes från att låna, såvida hon ej har mer än vanligt godt hufvud o. d:o energi.
Det är svårt att låna, men ännu mycket svårare att återbetala.
t e x t r a k Stockholms största sortiment af t Bomulls- John Björn.
N:r 3 8 9.
a) Skulle Anna Lisas råd mot arm- svett ' ej hafva åsyftad verkan, så pensla stäl- lena, sedan de tvättats och torkats väl, med 5 % kromsyrelösning (köp 25 gram däraf på apotek); bäst vid sängdags.
Upprepas, om nuditrt, högst 3 ggr.
med 14 dagars mellantid, b) Äro tänderna mörka, låt en tandläkare rengöra dem.
Använd i framtiden dagl.
borst- ning med slammad krita jämte några droppar pepparmyntolja.
Köp ej färdigberedda tand- pulver, som alltid äro dyra och ofta ytterst skadliga, c) Hylins secunda glycerintvål.
; K l ä d n i n g s t y g e r j.
(Nord.
A.
- B.
Göt.
3241x3) [1851] Oscar L. Björkbom, Göteborg.
från de finaste engelska och ' franska till svenska handväfda från 4 0 öre pr meter, samt engelska oct franska K o n c e n t r e r a d Ä t t i k a från Skånska Ättikfabriken, P e r k a l e r och Satiner, John Björn.
tillerkänd Första pris i Köpenhamn 1888.
Klarasta Bordsättika!
Renaste Inläggningsättika!
stort sortiment, Af 1 flaska å endast / liter erhållas liter matättika för 1 krona.
Flaskorna, förseglade med kapsyler, stämplade med fabrikens namn och registrerade hos varumärke, finnas hos specerihandlande i de flesta städer.
I parti endast genom Skånska Ättikfabrikens agentur, Smålandsgatan n:r 18, Stockholm.)
l (.
L. Lundberg ^ G:o i John Björn.
_ _ [1789] N:r 4 1 2.
Enda medlet, utom operation, mot vårtor är ett frätmedel, t. ex. karbol-ättik- 1 | £ Drottninggatan j eilcr kronesyra, som ytterst försigtigt anbrin- gas endast på själfva vårtan, medels en fin V i d I ^IHUr Prof ver sändas (S a m u e l s b e r g s H u s h å l l s s k o l a spetsig tiädslicka.
Upprepas.
pa begäran.
[18) 6] börjar ny termin den 1 augusti.
John Björn.
1 N:r 3 9 0.
En bondflicka gör bäst i att slå tandläkarefunderingarna ur hågen.
Först er- fordras studentexamen och sedan för de spe- ciela studierna 2 — 4000 kronor.
a 1 N:r 4 3 1.
Undervisning i matlagning lem- nas i Hushållsskolan vid Jakobsbergsgatan; uppläggning och servering inhemtas kanske bäst under en manad på Grand Hotel eller Hotel Rydberg.
Prospekt sändes på begäran.
Samuelsberg, Motala i april 1 8 9 0.
[1792] M.
Möller.
U. Holmberg.
John Björn.
Någon bland Jditns läsare.
N:r 4 4 4.
Den allra strängaste desinficering R o s a Holmström GULD- af ladugården är nödvändig, annars kan den ytterst farliga sjukdomen kosta äfven möd- rarna lifvet.
Ni måste nödvändigt vända Er till veterinär.
Jemför svar till nr 288.
På begäran: J, J.
N:r 4 4 9.
Det beror på hvilken af våra ränteanstalter Ni anlitar, emedan de äro fo- tade pä något olika grunder.
Länens ränte- anstalter återbetala i allmänhet de insatta medlen utan ränta, om dödsfall intiäflar före lifränteåldern.
Då förkofran af dessa anstal- ters penningar är beroende af den ränta, som kan betingas, samt af dödligheten bland delegarne, kan resultatet af gjorda insättnin- gar icke med full visshet förutsägas.
Dock torde sannolikhetsberäkningarna i längden komma att sammanfalla med de verkliga för- hållandena.
— I Skaraborgsläns Iifränte- anstalt skulle Ni sålunda enl. dessa för ön- skade ändamålet behöfva insätta: OCH SILKE-BRODÖS Karlavägen 4, Stockh N:r 4 2 6.
A.
F. Lindblad.
— Säsong 1 j u n i — 1 september, fördelad pä två terminer.
— Intendent Waldemar Zander, Stockholm; biträdande läkare H.
Brand och D. Andersson.
Sjukgymnast och massör direktör C.
I.
Cleve.
Utmärkande för denna i Östergötland belägna kurort är dess dess samt — Alla brukliga och bad, äfven veras.
— m. m.
— Billiga vilkor.
— Mest besökt för mottager beställningar å Fanor, Standar, Va- pensköldar, Kyrkbroderi m. m.
(G.
3117) [1985] JL it é É å É På Em. Girons förlag; inånga järn- hällor, förträffliga gyttjebad fuktfria G läge o d t k i ö en p s ovanligt u p p l a g a - härlig kalla varma elektriska och Nauheimsbad ser- Elektricitet, magsköljning Barrskogsluft.
Oodt, dietiskt magkatarr, reumatism, blodbrist, nerv- svaghet, underlifslidanden m. fl.
God musik mot billig afgifl.
— Direkt ångbätsförbindelse Stockholm — Medevi med » Esaias Tegnér ».
af Ch.
Em. Hagdahl, med.
d:r.
[Fullständiga prospekt, anskaffande af rum m. m. genom » Brunnskontoret », Medevi.
— Kolsyradt Medevivatten genom Apoteket » Nordstjärnan », Stock- N Y, omarbetad upplaga.
holm, och » Brunnskontoret ».
F ö r Breflåda.
d a m e r n a!
3 st. Broderialbum med fina och smakfulla mönster erhållas portofritt, Ln.
Annonsen kostar 1,25 pr gång, och svaren öfversändas kostnadfritt, om nödigt då 8 0 öre i frim.
insändas till Josef porto insändes.
Sjöberg, Tranås.
(G.
2956) [1979] Tack för välkomna bidragen.
Vi se er väl snart åter.
X.
Y.
Z.
Hur kan ni begära att vi skulle efterkomma en slik önskan!
Edra vänliga tankar om Idun ha mycket gladt oss.
Och med er våga vi verk- ligen hoppas, att de delas af flertalet af våra läsarinnor.
af Naturligtvis!
Leo.
Sådana annonser mottagas ej ano- nymt.
prisbelönta tillverkningar försäljas hos hrr specerihandlande.
Se Idun I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G.
för fredagen den 2 5 april.
^0F~ Viner och safter försäljas Charlotte Handel; af G.
R. P — n.
(Med porträtt).
— Pingst; poem af på hel- och halfbuteljer, tredubbel — Hvarför han inte gifte sig; af På ättiksprit på större flaskor, alla dödsbädden; skiss af (Forts, försedda med etiketter, innehål- och slut.)
— Nägra ord om handarbete; af Ett pingstminne; af lande fabrikens — Små- namn.
[1896] notiser från kvinnovärlden.
— Teater och mu- sik.
— Striden om hjärtan; ur ett kvinnolifs historia, af V I I I: På främ- min väfskola i Linköping mottagas mande jord.
(Forts.) elever i såväl enkel som konstväf- Förslag till matordning för veckan 2G maj — 1 juni.
— Matlagning.
— Efterrätter.
— nad samt handarbeten.
Under juni, Huskurer.
— Toaletten.
— Bakning.
— All- juli o. augusti kan väfkursen pågå å männyttigt.
— II varjehanda. — Handarbeten.
Bref besvaras pr omg.
— Tvätten.
— Bohaget.
— Inläggning.
— landet.
A d r.
: Fru Läkareråd.
— - Frågor.
— Svar.
— Breflåda.
Olga.
B ä r v i m B ä r s a f t e r och Ä t t i k a Calme.
Sven.
Red.
Liljeholmens Vinfabriks Daniel Fallström.
Ahrne. — Vilma LindJié.
Britte.
' — Marit.
Jolian Nordling.
I (G.
13266) [1692] H u s m ö d r a r!
Den, som önskar fin och godanjovis, bör hos herrar handlande efterfråga Benj.
G.
Mollen &amp; Ctos i Lysekil och i synnerhet Mollens » Victoria-Anjovis », hvilken är non plus ultra.
(G.
2093) Omkring 3, 0 0 0 mrtrecept och 3 0 0 afbildningar.
Fjärde häftet å 60 ör Innehåll: Såser (slutet), Eaguer, * Färser, Kroketter, Frikadeller, Que- neller, Bissoler, Klimpar, Makaroni, Nudlar, Bavioli, Polenta, Bostadt och stekt bröd, Piggvar, Hafstunga (början).
(G.
16949) [19781 [1784] 1 8 9 0 års F r ö - p r i s k u r a n t utdelas gratis, sändes franko.
S V E N S O N S Fröhandel Lilla Nygatan 17, Stockholm.
[1897] Svenska GUSTAF H O L M B L O M 50 Regeringsgatan 50.
K A P P - F A B R I K 3 8 Vesterlånggatan 3 8 A l l m.
Tel. 4 6 4 7.
[1723] Fredr.
Wallenberg, f. Ström, Nykvarn &amp; Linköping.
n T r r r r [1876] rmrrrrrtTK NEDRA ^= BOTTEN, I O. 2 TR. U P P.
l [1352] — • • — n = N ^ - i i —.
A-i«==;
ombesörjer genom fullt kompetenta personer uppköp i alla möjliga branscher gratis åt Iduns abonnenter och for uppdrag åt andra mot en obetydlig ersättning.
liipljri saker skickas mot efterkraf och få returaeras (dock genast) mot Alla fraktkostnaden.
[1349] Dubbelt porto torde medsändas.
S k o d o n, s v S a 0; för r c h a herrar, damer och barn.
Stort urval af ' Tofflor, Bålstor.
v ' di &lt; %jozda o. a | cjoda - ttj-cj-es, finnas Beställningar och reparationer utföras skynd- samt.
— Moderata, priser.
Eeelt bemötande.
c&amp;zskättnivKfyat A.
N o r d f o r s, 46 Regeringsgatan utlåtas 46.
Ospritadt Portvin som någon tid varit slutsåldt, är nu åter inkommet, hvarpå vi fästa våra ärade kunders uppmärksamhet.
Priset är som förut 1 kr 50 öre och 2 kr.
50 öre pr but.
med 10 procents rabatt ständic^X p å facj-e-t.
vid kontant köp.
X ^ o l f f l L e i r (dSb 0 = 0, wied otöwta •nocj.cj.taiwrtet.
XT:r S H ö t o r g e t.
11944] [1694] C A R L H O L M Sex för femton!
Till det otroligt billiga priset 2,50 säljer jag, när minst | dussin tages, en ny sorts hemstickade extra prima Trikotkläder för 3 — 7 års gossar.
Som antagligen ett mycket stort antal be- ställningar kommer att ingå, förbehål- ler jag mig 14 dagars leveranstid.
A.
2 OBS.
A &amp; S Ö D E R Q V I S T T r å n g s u n d OBS.
Skyddsmärket 2 A. för unga bildade flickor öppnas den 15 nästa augusti.
Prospekt för skolan sändes på begäran af fru Mathilde Huttling, född Gaudard, Alingsås.
Referenser: i Stockholm, grefvinnan F. Leuhusen (född Hermansson), 36 Sturegatan.
Fru Herman Ankarcrona, 5 Engelbrektsgatan.
Fru Magnus Neij- ber, 22 Sturegatan.
I Karlskrona: Landshöfdingskan grefvinnan IL Horn (född Sjöcrona) och Marindirektören Hugo Lilliehöök.
I Göteborg: Fru Lina Khedin, Brunnsparken.
[1787] Skyddsmärket.
Williamson, Vesterlångg.
57, I tr. Stockholm.
[1936] 3 0 M a j är 2-dra dragningen i Kulturhistoriska Föreningens lotteri på konst-, industri- och slöjdföremål.
Lotteriet omfattar 10,000 vinster, värda 175,000 kr., och med hufvudvinster af 2,500, 2,000, 1,500 och 1,000 kr.
värde.
Lottsedlar till 2 och 3 kr.
säl- jas i alla boklådor.
[1939] Alingsås lmsMlls- ocli språk- öfver hela riket och C.
S m i t t &amp; M ' * &gt; grannländerna välkända Ä k t a S ä t h e r - O l j a, för botandet af gikt, reumatisk värk, sensträckning, magkramp, Sparsamma Fruar.
där stark och hastig upphettning af sjuk kroppsdel på några minuter åstad- kommes.
Särdeles nödvändig är denna olja att hafva i hemmen å landet, där läkare ej alltid vid behof kan erhållas.
Är försedd med intyg så väl från Handelskemisten i Stockholm som ock från många personer, som med fördel användt densamma.
Pörsäljes hos de flesta Speceri- o. Parfymhandlare i riket samt i parti, med rabatt, hos C.
Smitt &amp; C:o, Stockholm.
[1969] r LAR, DAG ' VÄFNLNG AF TYGER, SCHA- HVAR OCH EN FÅR SITT YLLE TILLBAKA I FORM AF GARN ELLER VÄFNADER, Själf verkande OBS.
SPÅNADSAFGIFT, ETT PARTI FILTAR 12 FLIDD 3:50 duss., 3:50 duss., 3:50 duss.
Kontor och lager: Södergatan 17, Malmö.
" Vogels Konstglassliperi, (.
.
.
2162x1) G T A [1987] [1627] Trosa B a d - o c l Sommaryistelseort.
Trosa rekommenderas som en synnerligt angenäm sommarvistelseort.
Na- turskönt läge, vackra omgifningar (Tullgarn, Thureholm, Hörningsholm, Dahl.
byö m.
fl.).
God luft, Saltsjöbad, Varmbad.
Enkelt lefnadssätt (inga societé- afgifter).
Dagliga kommunikationer (5 timmars väg från Stockholm).
Tvänne läkare på platsen.
Bref med förfrågningar besvaras af Badhus- sällskapet.
(G, 14392) [1771] 1 Ä n n u finnas några få pSrrYlcir (8 * 7 kvar till Idun 1889, dels i rödt och guld, dels i blått CjJS och guld.
Priset är endast 1 kr.
25 öre, som torde insändas i förskott medels postanvisning eller i sparmärken (ej frimärken!)
(J * / För porto tillkomma 30 öre.
[1359] Iduns Expedition.
SS / Stärkelse, svenskt fabri- kat, gifver lin- net, utan att för- störa det, en bländande hvit färg.
Till salu hos alla speceri- handlande i ri- &lt; P r a k t i s k K o n s t v ä f n a d s s k o l a, 37 Norrlandsgatan 37. ket.
[1487] 4 Undertecknad, som i 12 år förestått Elfsborgs läns Väf- o. Slöjd- skola, meddelar undervisning uti alla sorters konstväfnader och enk- 4 lare väfnader.
Elever, som önska deltaga i undervisningen, torde an- O l ö m o j b o r t, lokal.
Väfstolar med tillbehör anskaffas.
Beställ- att O. Williamson, Borås, säljer mäla prima sig af i alla skolans sorters Konstväfnader emottagas och utföras noggrannt helylle marinblå Gosstricotkostymer &lt; ningar till billigt pris.
Diverse Konstväfnader, såsom Portierer o. Gardiner af från 3 till 10 års för 3: 75.
Prisku- ylle o. bomull, Borddukar, Serveringsdukar, Parad- o. Badhanddukar, ^ rant å yllevaror sändes franko.
Kuddar, Förkläden, Flossa o. Kiddermönster samt enklare Mattor jämte Stora mansvästar * Gardiner m. m., passande för sommarnöjen, finnas till salu.
med ärmar till 3; 50 pr st. [1573] O. WILLIAMSON, Borås.
T T T T T T Brunsson.
1 [1654] - T Johanna, 4 &lt; Garneringsartiklar till klädningar och kappor.
t " - 1 • D £ c j II Sultan- A i p _.
Fredsgatan 30.
Allm.
Telef.
47 97.
Congress-, SUNDEMAN.
KLARA NORRA KYRKOGATA 12 Torfmullsaktiebolaget Ceres.
Etsade Glas, passande till presenter, hos Snörmakeri- &amp; FRÅN 2 6 53. ra, Hildur Andersson, vitsordade vid Mosskulturföreningens möte i Jönkö- ping i nov.
1889 såsom de bästa af alla torfmulls- klosetter, försäljas a f Lager af REALISERAS TELEFON [1361] G e r e s, p a t e n t nsr T NEDSATT ETT PARTI SCHALAR REALISERAS FRÅN 5 KR.
firliiiiafif A ni; '.
OBS, OBS.
5,75. och J a v a t y g e r Lager af Genombrutna Förklädestyger i kulört, hvitt och créme.
Kulört randig Bomullsflanell g&gt;.
II till förkläden och barnkostymer.
till broderi för bord- och brickdukar m. m. Il K u l Ordres ö r t a B å r d b a n d till förkläden, m. m.
O b s.
!
Frofver sändas på begäran till landsorten £3 " franko!
expedieras pr pigg.
O b s.
[1982J (H. JS.
A.
2402) / Me o CD 1 0 FILTAR M, M, OBS, ti ocö taudvärk o. GAMMALT YLLE OCH ULL EMOTTAGES LIGEN TILL SPANAD, O) SL » O
IDUN 264 1800 S UC HAR D I hvarje välsorterad detaljaffär i Skandinavien samt i Barnängens Försäljnings- magasin, Vestetlänggatan 47, Stockholm, försäl- jas följande artiklar af prima kvalitet och.
med elegant utstyrsel: Barnängens Litjekonvalj-Eau de / " FABRI KS M Ä R K E \ 20 Gidd- och Silvermedaljer.
Suchard ' s ERKÄNDT Cologne, utsökt fin, uppfriskande och ren med rik, naturlig och varaktig liljekonvalj doft.
o T Eau d e C o l o g n e " Eau de Cologne SAMTLIGA S U C H A R D ' S CHOCOLADER ÄRO GARANTERADE REN CACAO OCH SOCKER UTAN TILLSATS.
Royale, SUCHARD ' S for Gentlemen, Eau d e C o l o g n e NOISETTES, Excelsior, ÄRADE m FORDNA E H S Z MEDDELAS, ATT PURE PÄTE, BLÅ ETIKETT, MED ANDRA OSOCKRAD NUMERA SÄLJAS I KILOFÖRPACKNING M E D RÖDRUTIGT OMSLAG, BÄRANDE FABRIKSMÄRKET.
DETALJ- PRISET OCH 1 PR | - OCH | - K I L O K A K A ÄR 5 0 ÖRE KR.
KVALITETEN HAR EJ UNDER- [1342] GÅTT NÅGON FÖRÄNDRING.
FABRIKSMÄRKE.
SUCHARD s t i o k m å s k i u e r J Å 4 8 Drottning-gatan 4 8. "
Se vidare annonsen i månadens första nummer!
" ^ffi [1922] jki H S Allm.
Tel. 50 89 ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ S S REKOMMENDERAR KÄPPMÅGÅSINEKl SPIRITUÖSA.
NÄMSTA HVITT KÖRER, Ve 29 &amp; 44 GIANDUJA, OCH REKOMMENDERAS.
KONSUMENTER PAKET, CHOKOLAD ri725] V PRALINER, NOUGATIN.ES DESSERTCHOCOLADER Eau d e C o l o g n e C o n c e n t r é e,.
„.
.
som genom sin friskhet, renhet och rikedom på verklig vällukt öfverträfia alla andra i handeln förekommande fabrikat i denna bransch.
Sär- skildt kunna dessa sorter rekommenderas mot hufvudvärk, dåsighet, nervositet etc. Barnängens Parfymer och E s s e n c e r med rikaste naturlig blomdoft i smakfullt utstyrda flaskor.
Stort urval.
Barnängens Balsamiska Amykos-Aseptin.
Genom sina milda, men kraftiga egenskaper är denna Aseptin ovilkorligen att före- draga framför hvarje annat preparat i denna bransch.
Se vidare den beskrifning och de intyg från Nordens förnämsta läkare, hvilka åtfölja hvarje flaska!
S CflOCOIad.
UTMÄRKT KVALITÉ.
! * 23i2!
!^ ai1 29 &amp; 44 DAMlÅPPör I Allm.
Tel. 50 89.
Vinhandel, 3 3 r o t t x x i n.
s s » t « t i x SITT VÄLSORTERADE SÄRSKILDT LAGER FRAMHÅLLES: FIRMOR, FLERE ÅR HÄR I LAGRET.
PORTVIN, SÄRDELES OMTYCKT, AF ENDAST FINARE CHANIP.-COGNAC BORDEAUX-VINER MARTINIQUE- S O M SÄNDES FRÅN DE FÖR- AF VÄLKÄNDA FIRMOR, OCH H O L L Ä N D S K A M Å N G A ÅR HÄR LAGRADE, SAMT VÅR VÄLKÄNDA P U N S C H, TILL FLERE PRISER, ENLIGT PRISKURANT, S S, ÄKTA UTLÄNDSKA V I N E R OCH PÅ BEGÄRAN.
L I - GAMMAL OCH GOD, [1759] erbjuda största, modernaste sortiment af såväl enklare som eleganta TILL L Ä G S T A [1966] PRISER.
Nilsson l Dahlbeck M w.iiViTiwrtTiilhi .. ' rt&amp;ilrmrftuTh^ L a g e r Gäddan: af I dag har jag varit illa däran!
Aborren: Huru sä?
Gäddan: Jo, man har börjat fiska här i sjön med redskap från John Fröberg, Finspong; flere hundra af Regeringsgatan mina kamrater hafva fångats, och i dag höll jag äfven på 38 att stryka med.
SE [1699] Aborren: Det hade varit rätt åt dig.
Så Ja, jag har också hört sägas, att de där redskaperna äro lockande.
Ullörten: Nu äro de rädda, skall man se!
Ja, ja, det är inte så fritt med mig heller.
S T O C K H O L M (FÖR SIG SJÄLF) (HÖGT) (AFSIDES) ILLUSTRERAD PRISKURANT P Å FISKREDSKAP [1981] ERHÅLLES PÅ BEGÄRAN JOHN Seidel FRÖBERG, &amp; Sjelf bindaren!
FRÅN FINSPONG.
N a u m a n n s Bicyklar « * Tricyklar.
I GÅENDE OÖFVERTRÄFFADE.
PRISKURANT ÖFVER 200 GOD KONSTRUKTION, SOLIDITÉ, ELEGANS OCH LÄTT- MASKINER PÅ LAGER I MALMÖ.
P Å BEGÄRAN.
DRIFTIGA AGENTER SÖKAS I ALLA STÄDER SAMT P Å ANDRA STÖRRE PLATSER.
E r i k [1662] ^ S c h w e d e r GENERALAGENTER &amp; FÖR C; o, M a l m ö (G.
13375) SVERIGE.
som s a m l i n g s p e r m för ILLUSTRERAD Fru Ellen Möllers Praktiska Hushålls-skola «$~ i S K Ö F D E för unga flickor öppnas den 15 augusti 1890.
Skolan, afsedd för unga flickor frän 16 till omkring 25 års ålder, har till sin uppgift att bilda de unga till praktiskt dugliga husmödrar i egna eller andras hem; undervisning meddelas i alla göromäl, som höra till ett val ordnadt hushåll, samt i sömnad, värnad, knyppling och trä- snideri m. m. af därtill skickliga lärarinnor.
Kursen, som är ettårig, räknas frän den 15 jan.
till den 15 juni och frän den 15 aug.
till den 15 dec. '
Priset pr år 600 kr.
Prospekt sändes på begäran.
Referenser i Göteborg: fru C.
L.
Berg- gren, Vestra Hamngatan 5, fru Peder Waern, Föreningsgatan 19.
I Stockholm: fru Julie Gleerup, Sturegatan 17.
I Jönköping: fru Sone Björkman, Rustorp.
I Malmö ": fru Magnus v. Essen.
Anmälningar torde insändas under adress fru Ellen Möller, Kungsportsavenyen 21, Göteborg.
[1847I IDUN är oumbärlig föl hvarje prenumerant, som önskar att vid årets slut hafva sin årgång komplett och fläckfri.
Sj elf " bindaren afskaffar förargelsen att aldrig veta hvart det eller det numret tagit vägen.
Sj elf bindaren behöfver inköpas enär den kan användas ar efter ar.
Sj elf bindaren finnes i 3:ne qvaliteter till resp. 2: 75, 3: 50 och 5 kr.
pr exemplar, och kan erhållas i Stock- holm hos hvarje Bok- och de flesta Pappershandlare, samt större Tidningskontor; — i landsorten i hvarje Bokhandel.
Sj elf bindaren tillverkas af P. Herzogs Bokbinäeri- och Bokförl.-Aktiebolag, Stockholm.
T1980] endast en gång, F ö r Bad- o c h Sommargäster, ~GAEDKE ' S CACAO, 1 * 1 damernas favoritdryck, TILL SALU är HOS HERRAR renast o, helsosammast.
SPECERIHANDLANDE.
STOCKHOLM, GEKNANDTS BOKTUYCKE11I-AKTIEBOLAG
