# ID: svediakorp-per753
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1890
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,979
# sentences: 782
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Med detta n:r följer Iduns Mode- och Mönstertidning N:r 2 (108) Byrå: Drottninggatan 48, en tr. Annonspris: 25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).
Utländska annonser 50 öre raden.
Fredagen den 10 januari 1890.
Tidningen kostar endast I kr.
för kvartalet, med Iduns- Mode- och Mönstertidning I kr.
65 öre; postarvodet inberäknadt.
Agathe yj / dun ville gärna en &lt;k| gång inom sitt por- trättgalleri inrym- ma bilden af en fram stående personlighet äf- ven från broderlandet Norge.
Vi behöfde ej länge tveka vid valet.
Ty näppeligen någon samtida norsk kvinna torde ha förskaffat sig en sådan popularitet, ett sådant omfattande och välförtjänadt rykte som fru Agathe Backer- GrMidahl.
Långt utom fäderneslandets gränser har hon genom sin konst bidragit att göra det kändt och äradt.
Särskild t under det nyss tilländagångna året har hennes namn ofta varit nämndt, äfven här hemma i svenska tid- ningar och musikaliskt intresserade kretsar, med anledning af den stora framgång, de lysande triumfer, hon firade vid sitt deltagande i säson- gens förnämsta konser- ter i den stora världs- staden vid Themsen.
Inom Sverige är hon sedan länge känd och kär hållen.
En hvar, som varit i tillfälle att vid något af hennes be- sök njuta af den öfver- lägsna virtuosens ge- digna konst, glömmer det sent och tilldelar henne obeslridt en af till dem, som abonnerat a densamma.
Redaktör o c h FRITHI0F utgifvare: HELLBERG.
Träffas å byrån kl. 10 — 11.
A l l m.
Telef.
8 1 4 7.
3:dje år g. Utg-ifningrstid: h v a r j e h e l g f r i fredag.
Lösnummerpris: 15 öre.
P r e n u m e r a t i o n sker I landsorten: å postanstalterna.
1 Stockholm: hos redaktionen, I bok- ladorna samt å tidningskontoren.
Backer-Gr0ndahI.
de allra främsta plat- serna bland vår tids pianister.
Agathe Backer-Grnn- dahl är född i Holme- strand den 1 december 1847 och dotter af kon- sul N. Backer.
Intill sitt nionde år framlefde hon barndomstiden i denna lilla stad vid Kri- slianiafj orden.
Intryc- ken från den tidiga barn- domen sätta ofta i out- plånliga karaktärsdrag sin prägel på fantasi- rika naturer, och — pm äfven omärkligt för en själf — ger hemmet med alla dess minnen färg äfven åt den mog- nare ålderns stämnin- gar.
Man har således allt skäl att antaga, att den drömmande roman- tik, som är karaktäri- stisk för fru Backer- Gr0ndahls alstring och konst, redan tidigt fått näring af födelsebyg- dens egendomliga skön- het och det inåtvända, tysta lifvet i hemmet.
Som barn var Agathe för det mesta fåordig och hade anlag för me- lankoli, men tröstade sig i ensamheten på sitt eget vis.
Hennes farmor, som var syn- nerligen musikaliskt be- gåfvad och komponera- de samt improviserade på piano, hade, då de
I DU N 14 S å s o m s t r ä n g e n är f ö r bågen, så är k v i n n a n o c k f ö r mannen.
H o n o m böjer hon, men likväl 1890 honom lyder hon; o c h honom drar h o n, men d o c k h o n o m följer.
Bägge de h v a r a n n ' b e h ö f v a.
TiOntjfeUoiv.
gamla flyttade ut till sitt landtställe, kvar- lemnat ett gammalt klaver uppe hos barn- barnen; när det så spelades nere i vånin- gen på föräldrarnes nya piano, lade den fyra år gamla Agathe örat till golfvet för att uppfånga melodierna, som hon sedan försökte taga ut på sitt eget instrument.
Fadern kom regelbundet upp till barnen i skymningen efter middagen, fantiserade för dem på klaveret och berättade sagor och äfventyr.
En af dessa historier gaf anledning till den då femåriga Agathes första komposition; därmed var det musi- kaliska tungbandet löst, och från denna dag salt hon beständigt vid instrumentet, spelade, utan att förstå noter, hvad helst hon hade hört, och gälde för ett under- barn.
Föräldrarne gjorde dock ej stort väsen af hennes talang, och släkt och vän- ner voro ju redan så vana att möta stor musikalisk begåfning inom familjen.
Ar 1856 flyttade föräldrarne till Kristia- nia, och nu vidtog dotterns musikaliska utbildning under de förnämsta lärares led- ning.
Efter några års studier för Otto Winter-Hjelm togs hon till elev af Kjerulf, som visserligen var så öfverlupen af arbete, att han hade för princip att ej mottaga barn, men som gjorde elt undantag för denna ovanliga lärjunge, hvars begåfning och kompositionstalang på det varmaste intresserade honom.
Vid 16 års ålder blef hon, på Kjerulfs tillskynclelse, sänd till Berlin, hvars musi- kaliska akademi den tiden stod på höjden af ryktbarhet.
Bedan året därefter gaf hon, på besök i hemmet i Kristiania, sin första offentliga konsert, vid hvilken det granne- ligen visade sig, till hvilken konstnärligt hög utveckling redan nu en ulmärkt led- ning fört de rika anlagen.
Vid samma tillfälle trädde hon ock för första gången offentligen fram med en komposition: An- dante för piano och orkester.
Sedan studierna i Berlin afslutats, uppe- höll sig Agathe Backer ett par år i lugn och ro hemma i Kristiania, gaf konserter, komponerade, undervisade och assisterade vid konstnärskamraters och musiksällska- pens konserter.
Hennes anspråkslöshet var stor; ej allenast att hon medhjälpte utan någon ersättning, när hennes kamrater väd- jade till hennes värdefulla bistånd, utan hon tänkte öfver hufvud ej alls på att slå mynt af sin ovanliga talang, allt under det hon så lät sig fängslas af sin lust för kom- position, att hon till och med flyttade pianot upp i sin sofkammare för att ha det till hands äfven om nätterna.
År 1875 ingick Agathe Backer äkten- skap med sångläraren Gröndahl, hvilkens bekantskap hon gjort i Kristianias musika- liska kretsar.
Fru Backer-Grnndahl förblef visserligen ej allt framgent så stabil som under denna sin första konstnärstid, men hennes utländ- ska resor ha dock ej varit synnerligen många samt af föga långvarig art, ehuru tillräckligt många och långvariga att ut- breda hennes alltjämt växande rykte öfver Tyskland, Österrike, Italien, Frankrike, Eng- land och hela Skandinavien.
Sverige har hon varit den flitigaste gästen; ingenslädes, knappast nog i hennes hemland, torde där- för ock hennes popularitel vara djupare rotad, hennes namn högre buret.
Alla pianisters store maestro, Liszt, vi- sade en oförställd beundran för Agathe Backer-Gr«ndahls konst, och hon åtnjöt i hans hem i Weimar det mest smickrande emottagande.
År 1875 erhöll konstnärin- nan den särskildt för en kvinna ovanliga utmärkelsen af en kallelse till professor vid Peaboodykonservatoriet i Boston; anbud i samma riktning gjordes henne sedermera år 1882 af konservatoriet i Helsingfors.
Hennes anspråkslösa sinne, som dock alltid främst skattat en lugn och utan allt braskande framgångsrik verksamhet i det kära fosterlandet, förmådde henne afböja dessa och liknande erbjudanden.
Af brö- dralandens konung har hon utmärkts med medaljen » pro literis et artibux » samt invaldes redan efter sitt första uppträdande i Stockholm till medlem af Musikaliska aka- demien.
Till Finlands mödrar.
* En lön som denna, hur varmt den menas, Kan endast skänkas, men ej förtjänas; Det är Guds eviga kärlek blott, Som mäter mänskor med delta mått.
Ack, detta lif, så förströdt, förfeladt, År blott elt styckverk af hvad vi velat!
I sköra lerlcärl vi bära gåfvan, Och alll, som duger, är skänkt från ofvan.
Guds kraft allena i oss består, Och hans är guldet, men slaggen vår.
Och vi gå bort, men den kära handen, Som en gång ledl oss i främlingslanden, Den trogna handen, som för oss strider.
Skall aldrig tröttna i tiders tider Alt fostra framlid åt Finland än; — Jag kysser, och jag välsignar den!
Zacharias Topelius.
M " Ingen af döttrarna vill stanna i hemmet ".
* Af A v e.
(^äg mig del renaste band, det bästa, Som kan på jorden ett hjärta fästa; Säg mig en kärlek, som tålig vakar Och hoppfull lider och glad försakar!
Sök ut för dem elt förtroget namn: Del kan blott vara en moders famn!
Det kan blott vara den kära handen.
Som först oss ledde i främlingslanden, Den trogna handen, som aldrig vikit Ifrån vår sida, när allt oss svikit, Och ställ med böners och lårars makt Vid lifvets porlar som änglavakt.
All se den famnen oss sträckt Ull möte, Som bar oss förr vid sitt moderssköte, All se den kärlek, som allt förlåter Och allt försonar, oss söka åter, Del är en vårluft i årens höst, Del smäller is i elt mänskobrösl.
AU se del första föreningsbandet För lifvel, världen och.
fosterlandet, Se hjärtats, tankens och, sedens höga Upp / qstrarinna med lår i öga Oss kärligt räcka förenad hand, Del är att famnas af folk och land!
Del måste böja den mest förmätne, Del måste höja den längst förgätne; * V i tillåta oss ur Topelii till julen nyutkomna diktsamling » Ljung » anföra detta vackra poem.
» Till Finlands mödrar » — vänder sig i forsla hand den gamle skalden; men de hjärtevarma orden ha en allmän tillämplighet, som.
helt visst skall komma dem att gå lika direkt till svenska modershjärtan.
» V j U l e j, ingen af dem vill stanna i hemmet, tlfiUt » det vet jag bestämdt, » säger den med tre döttrar begåfvade enklingen » I kupéen »; men han uppgifver ingen orsak till en så vrång vilja hos sina barn.
Han låter oss däremot se, att han ej är säker på fötterna i ekonomiskt hänseende, och att döttrarna därför torde blifva tvungna till att bidraga till familjens underhåll.
Under sådana förhållanden kunde det j u synas, som om fadern borde med tillfredstäl- lelse tänka och tala om döttrarnas beslut att gå ut i lifvet och förtjäna uppehället åt sig och honom; men tänka vi närmare på saken, så finna vi, att han hade grundade skäl till sitt vemod.
Han inser nämligen först och främst, att hos oss det sammanlagda beloppet af tre i verk, bolag eller inrättningar strängt arbetande kvinnors afiöning ej går upp till hälften af den summa, som gifves åt män inom samma arbetsfält, och detta ofta som ersättning åt mannen, för det han där ser på, medan kvinnorna arbeta.
Här stå vi åter vid samma mörka punkt, som i en föregående uppsats påpekades.
Kvinnan har ännu ej lärt sig inse, att det vi kalla staten, samhället, folket, är en lef- vande organism, i hvilken ej den ena lemmen eller det ena sinnet kan misshandlas och skadas, utan att hela samhällskroppen äfven lider och skadas därvid.
Fadern » I kupéen » inser, att alla hans tre döttrar skola nöja sig med de lägre platserna i » försäkringsbolagen?, fastän de, utan tvifvel, långt bättre än han, landt- brukaren, tillegnat sig de kunskaper, som kräfvas för äfven de högre posterna därstä- des.
Och dock skulle han, fadern, kunnat * Denna uppsats ansluter sig till en i n; r 4G för i fjor införd artikel, benämnd » / kupéen », en dialog i kvinnofrågan, hvilket vi nämna för våra nytillträd- da prenumeranter.
' IDUN 1890 göra anspråk på en direktörsplats, medan andre mäns döttrar skötte allt arbetet för honom.
Men han saknade naturligtvis alla andra relationer, än hvad som stod honom till buds genom mannen till en hustru, som nödtorftigt försörjde honom och barnen.
Detta är tragikomiskt, men det är däremot rent sorgligt, att kvinnobildningen skall stå ' på en sådan punkt, att kvinnan äfven i rent oträngda mål så förbiser sin egen värdighet och det allmänna bästa, att hon skattar sig lycklig, att, utan all utsikt till befordran, få träla för ett knappt bröd, medan män, icke ens hälften så dugliga som hon, ta heders- posterna och ej sällan förstöra både sig själfva, sina familjer och bolagens kassor.
Se detta är ett drag af trälsinne hos — de tre dött- rarna.
Det skulle ej innebära den ringaste fara vid konkurrensen emellan man och kvinna, om blott båda parterna uppträdde fullstän- digt jämnlika.
Icke i ett bland tjugu fall skulle det hända, att i en täflau om platser, lämpliga för båda könen, kvinnan skulle afgå med segern.
Härtill behöfver man ej leta efter andra skäl än detta, att antingen är den platssökande kvinnan hustru och mo- der samt därmed äfven mindre väl skickad till att utbyta hemmets värld mot kontorets, eller också ligger det inom sannolikhetens om- råde, att hon ingår äktenskap och därmed återbördas af hemmet, kanske just som hon väl hunnit sätta sig in i det offentliga lifvets bestyr.
Skulle det ändå någon gång hända, att en framstående plats gåfves åt en kvinna i stället för åt en man, så kunde man vara tämligen viss om, att hon i så fall egdejust den duglighet och de egenskaper, som plat- sen kräfde, egde dem i högre mått än någon af medtäflarne, och då blifver ju hennes framskjutna ställning en vinst för samhället och möjligen också för henne själf.
En dylik rättvisa på täflingsbanan skulle säkert ej så litet bidraga till, att det öfver- tag, som kvinnan nu har genom sin stör- re sedlighet, ordningssinne och plikttrohet skulle upphäfvas genom mannens siräfvan att uppnå denna hennes höga ståndpunkt, och då vore vi alla att lyckönska till en bättre och gladare tidsålder.
Månne ändå ej fadern » I kupéen » miss- tog sig om sin tredje dotter?
I sagorna bru- kar den yngsta af de tre vara en klok, klar- synt och varmhjärtad flicka.
Nekas kan det visserligen ej, att här gif- ves en bred ström af så ytlig kvinnobildning, att många unga själar flyta utan roder och styre ut i världen med det gamla ordstäfvet: » Bära hvart det bära vill, blott det icke bär tillbaka mot hemmet! » måladt på den fladd- rande tankens vimpel.
Det är en sorglig sanning, att flertalet af våra flickor påverkas af en bildningsflod, hvilken, oaktadt sin flac- ka grund, eller snarare just emedan den är flack, förer utåt mot de dunkelt hägrande möjligheternas okända kuster i stället för att visa inåt på den enskilda begåfningen, hvil- ken för de allra flesta flickor pekar mot de olika verksamhetsfälten inom hemmens värld.
Månne icke ändå en af tre unga flickor helst önskar sig en själfständig verksamhet som husmoder, antingen i sitt och en makes gemensamma hem eller hos en ogift broder eller hos sina åldriga föräldrar?
Jag kan ej rå för, att jag, trots allt, sät- ter mitt hopp till den missmodige faderns tredje dotter.
Det är tyvärr mycket troligt, att hon, i likhet med sina två systrar, har fått vana att anse en hög dyra läroböcker för liktydigt med god uppfostran, att hon förvexlar min- neskunskap med lifsupplysning; att hon an- ser sig » mogen », för det hon förvärfvat sig ett slags skolbetyg därpå, och att hon vid ordet hem blott fäster föreställningen om en far, som skall behandlas likt ett ruttet ägg, en mor, antingen förslöad eller rent af för- härdad genom fullständigt själlösa hus- och matbestyr.
Då kan det visserligen med skäl se mörkt nog ut på lifvets järnväg för den ensamme fadern, men ändå hyser jag fast tilltro till hans tredje dotter.
Du, stackars ensamme man, jag vill hviska till dig, hvad du bör göra: lufta ut de osunda ångorna i ditt sinne, drif ut de onda andar- ne ur hemmet (ibland stå de med kött och blod vid hemmets härd); räck så famnen åt den tredje dottern och gif henne en förtrogen väns plats vid ditt hjerta och en friboren kvinnas plats i ditt hus!
Då skall du se, hur hon jublande slår ar- marne kring dig, i den lycksaliga känslan af att ega ett naturligt rotfäste, från hvilket hon kan utveckla sig till en andligt mogen kvinna, redo att, med de henne gifna rättig- heterna, äfven ikläda sig de plikter och det ansvar, som därmed följa.
Och medan så de två ute i lifvet sträfva för familjens väl — för den lilla i hemmet och den stora, som heter fäderneslandet — går den tredje dottern, som den vårdande och skyddande anden, stilla i sin lilla värld; men när de tre systrarnas arbetsförtjänst sy- nas och jämföres, så visar det sig säkert, att hennes icke är ringare än de två andras.
Iduns nionde pristäfling.
Redaktionen har bestulit all vid Iduns ni- onde pristäfling, den första för innevarande år, Ull hvilken vi härmed inbjuda våra ärade läsarinnor, utfösta t v ä n n e olika pris, näm- ligen: ett första pris å F y r t i o (4 0) k r o n o r för d e n b ä s t a b i o g r a f i s k a u p p s a t s - ö f v e r någon i e n eller a n n a n riktning fram- stående s v e n s k k v i n n a, antingen nu lef- vande eller hvilkens verksamhet infallit under innevarande sekels senare hälft.
Denna upp- sats får ej till omfång öfverskrida 3, högst 4 af våra vanliga spalter.
Vidare utfösta ett vi: andra T j u g u f e m för pris (2 5) å k r o n o r den bästa och mest uttömmande öfver: » Den unga förlofningstiden », vid ej blott uppsats kvinnans plikter under hvarvid bör fästas afseende de etiska, utan ock de rent prak- tiska.
För läflingen om detta pris sätta vi ej någon bestämd begränsning till utrymmet så- som vilkor.
De täflande uppsatserna böra vara skrifna blott å en sida af papperet samt åtföljda af förseglad lig adress.
Täpingsskrift.
namnsedel med fullständig och tyd- Konvolutet betecknas med ordet: Samtliga uppsatser skola vara insända inom den 15 inst.
februari.
Vi uttrycka vår vissa förhoppning om ett lifligt och intresseradt deltagande.
Stockholm i januari.
Redaktionen.
Farlig lek.
Skiss af Elisabeth Kuylenstierna.
an måste nästan sluta ögonen för det bländan- de solljuset, som strömmade emot honom, då han inträdde i salen.
När han åter såg upp, erfor han en känsla af tillfredsställelse vid att be- trakta det stora, fyrkantiga rummet med sina gam- malmodiga möbler; de hvita linnemattorna hade, än- da från den tid, då han regelbundet brukade snubbla omkull på dem, haft samma utseende af oklanderlig snygghet; den uråldriga dalkarlsklockan hade alltid surrat just som nu, fem minuter innan hon slog.
Han log för sig själf åt allt detta stillastående, men huru modärn han annars var, önskade han ej att se sitt barndomshem förändradt.
Han kunde ej tänka sig täta, mörka draperier framför fönstren i stället för de skira gardinerna, bakom hvilka pro- stinnans blommor doftade i sin mångbeundrade prakt.
Dörren till förmaket stod öppen.
Där inne brann en brasa och vid ett af fönstren satt fröken Ester lbre och broderade.
Hon såg hastigt upp, då han tog plats på stolen midt emot henne.
» Vet ni, fröken, jag går och ser efter, om jag kän- ner igen mig. » » Ah, skulle man ej känna igen sitt hem.
Kan- didaten jular ju alltid hemma. » » Ja visst, men det händer allt ändå, att minnet bleknar bort i ungdomsstaden, där lifvet får så mån- ga andra intressen, och där man, med eller mot sin vilja, dragés med i den brusande strömmen af glö- dande tankar, jäsande reformer och spirande krafter. » » Ni tillhör således det unga Sverige? » Hon såg med en egendomlig känsla af stolthet på detta kraf- tigt byggda hufvud med sitt slätklippta, ljusa hår.
Pannan var bred och klar, ögonen blå och ärliga, munnen doldes af de ljusa mustascherna, men hakan var käck och energisk.
» Och det frågar ni, fröken, när vi nu varit till- sammans i fjorton da ' r.
Ni måtte ej alls bry er om att det ringaste lyssna på mig, ty nog har väl jag predikat om frihet och framåtsträfvande så myc- ket jag kunnat, för att inte farsgubben skulle fatta eld.
Men jag vill nådigast förlåta er, om ni nu lägger bort det där tråkiga broderiet och följer med ut och åker kälke. » » Ar ni tokig, det var en hel evighet se ' n jag var med om något dylikt.
Jag tror, att jag inte gjort det på tio år. » » Ni behöfver ju blott sitta på, och jag styr; det kommer att gå utmärkt. » » Men det är ju löjligt vid min ålder! » Hon re- ste sig till hälften motvilligt och började lägga ihop arbetet.
Vid min ålder, hade hon sagt — hur gammal var hon då egentligen?
Kandidaten skulle gissat på högst tjugutre.
H o n hade bestäindt en nyck att vilja gälla för gammal.
Här om dagen vid middagen på herrgården hade hon också skämtat öfver sin ålder och sagt, att » slynårens » sentimentalitet var en för länge sedan öfvervunnen ståndpunkt.
Och hon kunde ju tryggt skämta; hon var tillräckligt bedårande för att ej frukta rivaler.
Han såg på den smidiga, framåtböjda gestalten, de små, välformade händerna och ansiktets mjuka oval.
Kände hon sig besvärad af hans blick?
Kan- ske, ty vid en darrning af handen tappade hon fin- gerborgen, som rullade långt utåt golfvet.
De skyndade båda att söka fånga den.
» Hvart tog den vägen?
Jag tyckte precis det var häråt, den föll. » » Låt mig se efter? » Kandidaten föll på knä.
» Nej, här är den. » Ett litet stycke därifrån låg den blänkande lilla tingesten.
Då hon skulle luta sig ner för att taga upp den, kom deras hufvuden att vidröra hvarandra.
Båda skrattade, under det Ester hastigt drog sig undan med en varm skiftning på sitt eljes bleka ansikte. » Kandidaten hade också rest sig, och betraktade henne road.
» Nu vet jag, hvad ni tänkte på, fröken, på det första ofrivilliga famntaget därute i mörkret. » » Ja.
det var ett fatalt misstag, » utbrast hon lifligt.
» För hvem då? » » För er naturligtvis, men hur kunde ni också tän- ka, att tant, som är så arbetsam, skulle sitta i skym- ningsfunderingar? » » Jag hade ju ingen aning om, att det fanns någon inackordering här, och dessutom — jag tänkte inte alls, då hade jag väl inte ens i mörkret kunnat taga fel på er och mamma. » » Men det var i alla fall inte vänligt att öfverra- ska oss så där helt och hållet.
Tant hade gladt sig så mycket åt sina små arrangemanger. » » Men jag arrangerade en scen i stället, och det
I DUN 16 dugde väl.
Det är så tråkigt att vara bestämd och låta allting gå efter en viss plan.
Nej — inga band.
Lefve friheten!
Ä r ni färdig nu, fröken? » » Ja, men det är dumt! » » Att hysa barnsliga fördomar, mycket sanut! » » Här är mössan, nej, låt mig sätta på den.
Ni skall ha en lock där på ena sidan.
Ni passar till frihetsgudinna, fröken Ihre, den frygiska mössan klär er.
Ska ' ni ha muff också?
Nu då! » Han öppnade porten, och nu stodo de framför det snöbetäckta landskapet; belysta af solens strålar, gnistrade och blänkte träden och de hvita slätterna i en bländande skrud af tusen, sinom tusen små stjärnor.
» Vårt land är fattigt, » sade kandidaten, till hälf- ten föraktligt.
Han slängde kälkremmen öfver axeln och gick i lugn promenadtakt bredvid Ester.
» Fattigt? » H o n såg menande upp.
» Ja, allt detta är ju egnadt att föra vårt lif till fryspunkten.
Tanken mäktar ej beundra denna döda prakt.
Man får en känsla af öfvergifvenhet och misströstan, när man sett solen försvinna och land- skapet gömmes i de dystra, mörka skuggorna.
Men nu ska ' vi inte resonera om det där tråkiga längre.
Här är en bra backe.
Sätt er nu på, så börja vi. » Ester tvekade.
Då kände hon två armar kring sitt lif, blott en sekund, men nu satt hon på kälken, lätt och säkert.
» Luta er mot mig, litet mer på sidan ska ' ni hålla hufvudet, nu tär det af! » Ester var mycket rädd under den korta färden, men efter några tag började hon njuta af det friska nöjet.
De mörka ögonen strålade och kinderna fin-, go färg.
» Hur länge stannar ni här, fröken Ester? » » Öfver vintern, kanske. » » Och så är det er mening, att vi aldrig skola träf- fas mer? » Hans ton var något för häftig för en så kort bekantskap, men han var ett stundens barn och rycktes med utaf stämningen.
» Ja, » svarade Ester kallt.
Detta retade hans egenkärlek, men han teg.
När de hunnit ned nästa gång, bad han: » Tag min arm och låt oss promenera litet. » Hon lade otvunget sin arm i hans, och tysta gin- go de framåt skogen.
Den susade emot dem med ett vemodigt, smekande ljud som af lockande, men sorgsna aningar.
» Fröken Ester, om ni kunde göra en människa riktigt lycklig, skulle ni göra det, äfven om det kostade er en uppoffring? » » Ja, om denna vore värd en sådan. » » Värd, skulle ni först taxera dess värde? » » Man blir ju så lätt bedragen, » — det sades till hälften urskuldande med en vek, bönfallande röst.
» Ja, det är en erfarenhet, som jag just nu gör, » svarade han hårdt.
» Hvad vill ni då? » Det brände i hennes pulsar af hett, sjudande ungdomsblod.
Pljärtat arbetade med häftiga slag, och tankarne drogos med kärlekens magnetnål rundt om en enda punkt: hvilken upp- offring ville han då begära, hvad skulle han säga?
Hvad vill ni då?
hade hon frågat.
Det enstafvi- ga svaret hade utöfvat ett mäktigt lugnande infly- tande på hans upprörda sinnestillstånd.
Hvad hade han varit på väg att begära?
Kanske skulle han i nästa minut offrat sin frihet, om icke dessa små för- nuftsfulla ord med sitt tvingande kraf; antingen-eller kommit honom att rygga tillbaka för det sluttande planet.
» Jag vill vara er vän, » yttrade han slutligen.
Han visste ej riktigt, om han skrek eller uttalade orden anmärkningsvärdt tyst; de surrade förbi honom helt meningslöst.
Nu var det således sagdt.
Ester kände sig full- komligt lugn.
» Vi känna hvarann så litet, men jag är ju möjligen äldre än ni och har större erfaren- het. » Hon sade detta sista med ett försök till skämt.
» Ni vill ej förstå mig. » Det föreföll honom som om han stått och nystat upp en tråd, hvilken oupp- hörligt gick af.
» Ah, j o, visst vill jag det. » Hon log.
» Vill ni som jag, gå vi hem. » » Som ni behagar, fröken, » så nu gick trå- den af igen.
D e gingo tysta hemåt.
» Ah, jag är trött, » sade Ester, då de hunnit upp på gården.
» Vet ni, vi äro för gamla att leka. » Hennes läppar skälfde som af undertryckt gråt, men hon skyndade hastigt förbi honom in i byggningen.
o 1800 Kejsarinnan Teresa af Brasilien.
V i ha tagit för afgjordt, att bil- den af den nyligen aflidna kejsarin- nan skulle vara våra läsarinnor väl- kommen.
Hennes tragiska öde är ock egnadt att väcka medkänsla.
Nyss drifven från den tron, det hem- land hon vid sin mans, kejsar Dom Pedros sida innehaft i öfver ett hälft sekel, ryckes hon, flykting i fjärran land, af den nu allmänt smygande epidemiska sjukdomen plötsligt bort från den åldrige make, hvars tröst och stöd hon nu mer än någonsin kunde behöft att vara.
Kejsarinnan Teresa var född 1822 och dotter till konung Frans I af Bägge Sicilierna.
A r 1843 förmäldes hon med kejsar Dom Pedro.
A f de fyra barn, som föddes i detta äkten- skap, nedstego två söner tidigt i graf- ven; af de båda döttrarna är ännu en i lifvet, prinsessan Isabella, på hvars klerikala politik man skyller utbrottet af revolutionen.
Den andra dottern afled efter några års äkten- skap med prins Gaston.
Ärade läsarinnor!
Enligt hvad vi redan före jul förklarade som vår afsikt, komma vi nu åter för att bedja eder benäget vara oss behjälpliga vid af- görandet om det utsatta priset till » Iduns julklappsbazar ».
Vi blefve eder synnerligen förbundna, om en hvar af eder, som prak- tiskt prof val någon eller några af där insända beskrifningar, med en rad på ett brefkort un- derrättade oss om, hvilken af dessa täflande anses böra komma i åtanke.
Vi räkna på denna vänlighet för att finna lämpligaste led- ning vid vårt afgörande och våga hoppas, alt våra läsarinnor gifva oss omgående svar.
Redaktionen.
" Koka med gas! "
å lyder en uppmaning, som under de senaste månaderna hos hufvudstadens inbyggare blifvit inpräntad med » eldskrift ».
Många af Iduns läsarinnor ha med anled- ning af de lysande orden tillfrågat oss, om det verkligen är idé i att koka med gas, om det icke är alldeles för dyrt o. s. v. V i ha därför om saken förskaffat oss ne- danstående uppgifter, och af dessa framgå, att det ovilkorligen är idé i det — och en ljus idé — och att resultatet äfven i ekono- miskt afseende är lysande.
Gasen såsom bränsle är i flere hänseenden fördelaktigare än något annat bränsle, nämli- gen bekvämare och billigare.
Gasen förorsaker ingen rök och intet sot.
Maten kan således aldrig bli » rökig », och kok- kärlen bli icke sotiga; man är fri från inrök- ning och slipper sotning.
Därjämte undviker man vid gaskokning allt det dam, sot och aska, som äro oundvikliga vid eldning med ved eller kol.
Det besvär och den tidsutdräkt, som äro förbundna med uppgörande af eld med sist- nämnda sorter bränsle, ifrågakomma icke vid användande af gasbränslet.
I samma ögon- blick, matlagningen skall börja, öppnar man gaskranen, tänder lågan och har » full fyr ».
# Bidrag i alla ämnen mottagas med tacksamhet.
Om köksan tillfälligtvis är borta, kan lilla frun utan olägenhet själf göra upp eld och påbörja kokningen i rätt tid.
» Men om det kokar öfver? » Nej, min nådiga, ni kan med tillhjälp af gaskranen helt och hållet moderera hettan, och om ni känner fördelen af att låta bul- jongen koka sakta och länge, så kan ni på gaskök börja dess kokning på kvällen och ha buljongen färdig, när ni vaknar.
Den ko- kar aldrig öfver, om ni ställer kranen, så att lågan är liten.
Vid sjukdomsfall och särskildt vid vår- den af små barn är gasköket synnerligen lämpligt, — ja, man kan säga oumbärligt för skyndsam uppvärmning af vatten, mjölk och dylikt.
Den naturliga följden af att lågorna kunna modereras och släckas, så snart de ej längre behöfvas, är att all obehöflig och besvärlig hetta i köket kan undvikas.
» Men om vintern kan värmen behöfvas i köket. » Ja, för det ändamålet finnes i de flesta större gasspislar en särskild kamin för upp- värmning af köket, då sådant är nödvändigt.
» Nå, men hur kan det vara billigare att koka med gas än med annat bränsle? » Jo, ni kan tillgodogöra er all den gas, ni bränner; ni tänder den först, när kokningen skall börja, och släcker den, när kokningen är gjord, under det att annat bränsle brinner onödigtvis och utan gagn både före och efter kokningen.
Besvärligheten att göra upp eld med ved eller kol ger ofta anledning till, att spiselden underhålles hela dagen, och det finnes till och med köksor, de där känna ett svenskt ord, som heter » nattved ».
Besparingen vid gas- kokning belöper sig till omkring 25 proc.
Vid anställda försök hos en familj om sju personer uppgick kostnaden för kokning med ved och kol till 48 öre per dag.
Under lika lång tid belöpte sig kostnaden för gaskokning till 36 öre per dag.
Och dessa besparingar ökas än ytterligare, om ni i stället för de vanliga kopparkärlen använder tunna, helst emaljerade järnkärl, och borttager den sot- skorpa, som finnes under botten på de gamla
I DU N 1S90 kärlen — ett mörkt minne från vedens och kolens tid.
Om dessa uppgifter gjort er böjd för att använda gas såsom bränsle, så gör någon dag ett besök i gasverkets utställning n:r 7 Kungs- gatan, där ni blir i tillfälle att se en hel mängd olika kokapparater och spislar, afsedda för det nya bränslet, liksom också kaminer, badkaminer och strykugnar.
Och hyser ni ännu tvifvel om gasbränslets lämplighet, så rådfråga någon af edra vänin- nor, som använder kokgas — och ni kan vara viss om, att sammanfattningen, af hvad hon säger er, skall blifva: » koka med gas! » På vårt för dagen nya arrangement å frågoafdel- ningen med särskildt urvalda prisfrågor fästa vi våra läsarinnors synnerliga uppmärksamhet.
Vi ämna allt framgent på detta sätt sporra intres- set f ö r besvarandet af frågor, dem vi anse af allmännare praktisk betydelse, och hoppas där- af de bästa resultat för vår ärade läsekrets.
Teater och musik.
K. dramatiska teatern gaf i lördags för första gån- gen Octave Feuillets 5-akts-komedi » Chamillac », och får man döma af det intensiva bifallet från den full- taliga premierpubliken, torde här hafva påträffats ett verkligt kassastycke.
Säkert är, att såväl själfva stycket som utförandet och iscensättningen — af hr Personne — förtjänar det bifall, som nu hvarje afton genljuder i den fullsatta salongen.
Stycket gisslar den skenhelighetens moral, som ofta är rådande inom sällskapslifvet, särskildt den falska välgörenhet, som mången gång utgör mera ett tidsfördrif och en hycklande mask för dem, som ut- öfva densamma, än en hjälp för de verkligt be- höfvande.
Och Chamillac är den, åt hvilken förf.
uppdragit gisslarens värf.
Denna roll utföres på ett alltigenom förträffligt sätt af hr Fredrikson.
Särskildt måste framhållas scenen i välgörenhetssällskapet, då han blottar dettas ordförande, samt framför allt i sista akten, då han för Jeanne de Tryas, hvilken han till- ber, på grund af hennes fars obevekliga fordran tvin- gas framföra den långa berättelsen om sitt lifs mörka hemlighet — ty äfven Chamillac har en sådan, hvars tillvaro nog i styckets början antydes för åskådaren, men om hvars innebörd man ej får veta något förrän just i sista scenen.
Denna scen utföres på ett sätt, som på en gång framhäfver den varma inre glöd, hvaraf Chamillac är behärskad, samt huru djupt olycklig han känner sig, trots all den resignation han visar.
Jämte hr Fredrikson togs aftonens pris af fru Iiariman som den unga enkan Jeanne de Tryas.
Fru H.
hade många förträffliga scener; sär- skildt torde dock hennes stumma spel i första och framför allt i sista akten böra framhållas.
För öfrigt gaf hon en synnerligen sympatisk och tilltalande bild af den öppna, glädtiga och varmhjärtade Jeanne.
Bland öfriga medspelande må särskildt nämnas fru Bieckslröm som den hängifna, men svartsjuka och för öfrigt något oklart tecknade Sophie Ledieux, samt hrr IIMberg och Hartman som resp. general de la Barlherie och major d ' llliers.
— Stycket har redan gifvits för flere i förköp utsålda hus.
Vasateatern har i » Muntra kvinnor » funnit en dra- gande nyårspjäs, synes det, att döma af det bifall, som hvarje afton kommer densamma till del.
På fruntimmerssidan är det särskildt fröknarna Ekström, Johnson och Magnusson som ådraga sig uppmärk- samhet, och bland herrarne är naturligtvis hr Var- berg som alltid primus.
Stycket går för öfrigt med schvung och god sammanhållning.
Den jan.
8 En ouppgjord räkning.
Af S u n e Folkeson.
(Forts.) f|l|£laflen föll trögt ned med ett gnisslande, skä- rande ljud.
Hon hade ömtåliga nerver, som alla distinguerade personer, och ryste till vid de rostiga slåarnes jämmerfulla lät.
Det var då också ett påhitt af Karolina!
Om det inte hade varit mycket mindre besvär att betala räkningen, ville hon bara fråga?
Sådana där gamla tvärväggar till hustyranner, som ungkar- lar fostra upp och sedan begåfva sina hustrur med, höra verkligen till lifvets pröfningar.
ChifFoniern var delad i fack, och hvart och ett var fullstoppadt med bref, vikna, gulnade, tummade och nötta, sorterade i buntar utan påskrifter.
Hon stod alldeles handfallen.
Det var ju ett kolossalt arbete.
Skulle hon so igenom allt det där?
För en lumpen räkning på några och trettio kronor?
Sådan småsinthet var hon inte van vid i hemmet, där gick allt rundligt till väga.
Men så hörde hon Karolinas tunga steg i rummet bredvid, och som hennes barnsliga, outvecklade vilja alltid hade böjt sig för den starkares, så löd hon också nu.
Hon drog fram en pall och en bekväm kåsös till chif- foniern, lutade sig vårdslöst mot det mjuka, plyschdraperade ryggstödet, medan hon löste upp segelgarnet, som slöt om paketet, hon ta- git fram.
En massa bref med olika handstilar föll ut öfver hennes knän; svågern tycktes tagit dem utan ordning, en handfull här och en handfull där och buntat ihop.
Hon tog på måfå upp ett, en rekvisition på papper, så ett annat, en middagsbjudning, ett tredje, några rörda varma ord till tack för den plats vid en tidning, mannen skaffat en f. d. fattig skolkamrat.
Hon kastade ned dem på golfvet bredvid kåsösen, ty hon var besluten att bränna hela smörjan, så slapp hon leta efter någia flere räkniDgar.
Nästa packe.
Det var ett långt bref hon fick upp, med en fast, präntad stil, lik tryck- stil.
Hon såg på underskriften, det var från en af samtidens främsta literära förmågor.
Det var ju intressant.
Hon började läsa: den store mannen begärde hennes mans omdöme om nå- gra ändringar i manuskriptet, denne lofvat för- lägga, åberopade sig.
på gammal välvilja, talade om, i huru stor förbindelse han stod till sin förläggare, huru, tack vare honom, hans råd, hans ledning, arbetena gjort lycka, fast alla andra förläggare nekat trycka dem, huru hen- nes man med sin säkra blick och stora intel- ligens genast förstått honom, trott på honom o. s. v. Hennes man beundrad, afhållen, vär- derad af en nu mera så berömd författare!
Deu första känslan var förvåning, som snart gick öfver till ett visst obehag, det man kän- ner vid ett groft misstag, man begått.
Skulle bakom den där obetydlige, tyste och tafatte Johan, hon känt, funnits en annan, en som — — — hon tog upp några nya bref.
Det var åter och åter tacksägelsebref.
Hen- nes man tycktes gjort mycket godt och varit ett stöd och en hjälp för många.
Där var en hel rad yngre författare, han hjälpt fram, och alla se upp till honom som till en välgörare och lita på hans omdöme som pä en literär auktoritets.
Ju längre hon läste, dess mindre kunde hon dölja för sig, att hennes man intagit en fram- stående ställning i den literära världen, lika mycket genom sin personliga begåfning som genom sin förläggareverksamhet.
Det talades också så ofta om, hur ädel, hur oegennyttig och trofast han varit.
Hon började bli in- tresserad, nyfiken och kände sig smått orolig.
Det öfverlägsna, litet föraktliga sätt, hvarpå hon behandlat honom, dök upp i tusen små minnen för hennes eftertanke.
Det var icke utan, att hon gjort honom orätt kanske, ibland.
.
.
17 Hon tog upp ett nytt paket.
Det tycktes Johan ordnat själf — det in- nehöll de bref, han skrifvit till sin mor och fått igen vid dennas död.
De lågo i följd, ifrån de tidigaste ungdoms- åren.
Hon vecklade ifrigt upp dem, då dör- ren gick upp.
» Nå frun, hur blef det?
De stå där ute och vänta på svaret. » » Det går inte så lätt hitta en räkning bland så mycket papper — du kan säga dem, att de få gå tillbaka, och att du tittar in, då du skall gå efter paketet på posten i dag.
Och så kom tillbaka om ett par timmar, ifall jag inte ringer innan dess.
.
.
» Dörren smälldes vresigt igen.
Hon sträckte genast handen mot bref högen.
Hon hade redan blifvit så pass intresserad, att hon nu läste dem alla.
Modern hade va- rit hans enda förtrogna, tycktes det, den som följt hans utveckling, hans arbete, hans kamp och hans framgång in i de minsta detaljer — lefvat hans innersta lif med honom.
Och genom sonens bref gick en djup un- derton af kärlek och beundran till gengäld.
De hade varit mycket för hvarandra, de två, ja kunde man gärna säga!
En suck gled sakta öfver hans hustrus fina läppar, hon skulle knappt kunnat säga hvarför.
Antingen var det jämförelsen mellan förhållan- dena i hennes eget hem, eller var det en out- redd, oförstådd känsla af svartsjuka mot mo- dern, som varit så mycket för honom, då — — — Plötsligt sjönko händerna ned i knäet, de fina, nervösa händerna, öfver hvilkas aristo- kratiska form hon var så stolt — men denna gång beundrade hon dem ej, som hon brukade göra.
En outtalad, smärtsam undran låg på djupet af den frånvarande blick, som gick ut i rymden — — — om en sådan man älska- de?
Hurudan skulle hans kärlek vara?
Och hvem hade han.
.
.
?
allt Nästan häftigt tog hon till sig en ny bundt med Johans egen handstil.
I slutet af packen lågo de första brefven från Johan som nygift.
De voro helt olika, han hade lagt bort förbehållsamheten och talade fritt och öppet.
» du är orolig, öfver att jag valt en bortskämd, fjäsad baldrottning till hustru?
Du är rädd, att hon ej passar mig?
Därom vet jag ingen- ting, men jag vet bara, att jag är så lycklig, att jag är rädd jag drömmer ibland.
Om du blott visste, med hvilken bäfvande hänryckning jag ser henne ligga här, bredvid mig, på sin chaise-longue, medan jag skrifver!
Jag skulle vilja vara bladen i boken hon läser, för att de där mjuka, vackra händerna, som göra mig tokig vid minsta rörelse, skulle glida öfver mitt ansikte, så som de glida öfver bokens sidor. » (Forts.) Nytillträdande abonnenter kunna mot insändande af 40 öre i frimärken er- hålla I d u n s j u l n u m m e r med porträtt af tid- ningens redaktör och nitton af de mest framstå- ende kvinliga och manliga medarbetarne.
Numret innehåller dessutom 20 sidor intressant och om- växlande text samt torde i detta afseende vara den rikhaltigaste jultidning, som någonsin utkommit.
18 Förslag till I D U N matordning för veckan 1 2 - 1 8 jan.
I.
Finare bord.
» Söndag: Puré på morötter.
Stekt hafstunga.
Stekt orre, sallad.
Bavaroise, garnerad med Reine Claude.
Ost och cakes.
Frukt.
M å n d a g: Temjölk.
Lamstek med grönsaker.
Brödpudding.
T i s d a g: Köttsoppa.
Njurbullar.
Ghokoladpudding.
O n s d a g: Puré på bruna bönor.
Kalfstek med grönsaker.
Apelsinkompott.
T o r s d a g; Soppa på torra gröna ärter.
Kokt rökt Hamburgerbringa med surkål.
Punschpudding.
F r e d a g -, Vinsoppa.
Fläskkotlett med Robertsås.
Kasta niepuré med grädd- skum.
L ö r d a g: Oxsvanssoppa.
Stufvade aborrar.
Vinbärskriim med bakelse.
V å r a Om handaslöjdens berättigande i sko- lan och om detta ämnes gagneliga in- verkan har redan blifvit mycket ordadt.
Jag skulle dock vilja lägga ännu ett strå till stacken och yttra några ord om det välgörande inflytande, handar- betet har på förhållandet mellan lärare och lärjunge.
Jag utgår då från det antagandet, att läraren eller lärarinnan undervisar både i handaslöjd och andra läroämnen, såsom j u oftast är fallet med mindre barn.
Vid undervisning i handarbete, om också med s. k. klass- undervisning, kommer läraren så att säga barnet mera inpå lifvet.
Läraren stiger ned från sin upphöjda plats i katedern, den högtidliga läromästare- tonen utbytes mot hvardagsspråket, små förtroliga samtal uppstå då och då, med ett ord; det innerliga förhål- lande, som bör råda mellan föräldrar och barn, kan under dessa lektions- timmar lättare framkallas.
Detta för- troliga närmande mellan lärare och lär- jungar är till stor välsignelse, isynner- het för folkskolans barn, dessa barn, som ofta lemnas hela dagen utan till - syn, som ingen svsselsätter sig med.
L.
A.
H u s h å l l e t.
0.
Annonser.
T r ä d g å r d s o d l i n g ".
b a r n.
Ur den förträffligt redigerade » Tid- ning för trädgårdsodlare », å hvars till- varo vi fästa våra läsarinnors uppmärk- samhet, låna vi följande Minneslista för trädgårdsodlare, januari.
Krukväxterna böra gärna nu hållas vid så låg temperatur de utan olägen- het kunna fördraga, på det de under denna mörka årstid icke måtte komma att skjuta bleka, klena skott, och de böra tillika vattnas jämförelsevis spar- samt, men böra dock därför icke lida brist på nödig fuktighet, hvilket sär- skildt, om man icke är uppmärksam, lätt kan inträffa med växter stående i varma, torra boningsrum.
Drifning af blomsterlökar, syrener etc. fortsattes.
Man kan nu äfven börja drifva törnrosor samt åtskilliga såväl ört- som träartade växter, hvilka man önskar erhålla tidigt i blomning, hvar- vid torde observeras, att drifningen af de flesta växter bör till en början ske vid låg temperatur, nämligen + 0 — 8 — 10° O, och att temperaturen blott helt långsamt bör efterhand ökas.
Har man ett svalt växthus, ställas de till en början i sådant, — ett föga eldadt boningsrum är ock användbart — för att efter någon tids förlopp inflyttas i ett varmare rum.
Drifbänkar.
En s. k. kur till upp- dragning af tidiga melon- och gurk- Enklare bord.
plantor kan man redan nu anlägga.
Ingen husmoder borde försumma att Afven kan man börja anlägga drifbän- S ö n d a g; Oxsvanssoppa.
föra noggranna och ordentliga räken- kar till rädisor, bladsallat, persilja, mo- Kalfstek med grönsaker.
skaper, öfver hvad som går åt inom rötter, spenat, dill etc. Kastaniepuré med grädd- hushållet.
» Den är så fasligt krånglig, skum.
Sparrisdrifning fortsattes eller på- denna räkenskapsföring », säger mången.
M å n d a g: Puré på morötter.
börjas.
Nej, högtärade, nu är det den lättaste Ragu på kalfstek.
Frnktdrifning.
Drifning af vin, per- sak i världen, svara vi.
Nu finnasju T i s d a g: Köttsoppa.
särskildt utgifna s. k. hushållsböcker, sikor, smultron e t c, kan påbörjas, Njurbullar.
hvarvid erinras om, att temperaturen så enkelt och lättfattligt uppställda, att O n s d a g: Kokt rökt Hamburgerbringa till en början hålles jämförelsevis låg.
ett barn kan begripa dem.
En sådan med surkål.
Potatis afsedd till drifning intages i hushållsbok är den på hr I.
M.
Göthes Temjölk.
varmt ljust rum, samt lägges i enkelt förlag utgifna, hvilken i detta nummer T o r s d a g: Fläsk med hvita bönor hvarf, sä att dagsljuset utkommer hvarje annonseras till ett pris af endast en (amerikansk rätt).
potatis för att utgro.
krona.
Uppställningen är synnerligen Plättar.
praktisk, särskildt därför att husmodren Ofverviniringskaster, hvaruti åskilliga hvarje dag med lätthet kan kontrollera i krukor stående växter förvaras för F r e d a g: Fläskkotlett med förlorade sin kassas ställning.
D e upptagna rubri- att frostfritt öfvervintra, öppnas vid in- ägg- kerna äro ock mycket fullständiga.
Hus- träffande blidväder, hvarvid växterna Vinsoppa.
hållsbokens värde förhöjes än mera ge- befrias från ruttnade eller gula blad.
L ö r d a g: Stekt hafstunga.
nom en klar och tydlig öfversikt öfver Puré på bruna bönor.
Ympkvistar aftagas och nedläggas i de nya måtten och vikterna.
snö för att sålunda förvaras tills tiden Recept.
är inne att verkställa ympning.
1.)
Puré på bruna bönor (såsom Sallat och trädgårdskrasse sås i med soppa).
För 5 personer.
Två hekto- jord fyllda lådor och ställas i köket el- gram goda bruna bönor kokas som D r y c k e r.
ler annat varmt rum.
vanligt jämte en morot och en rödlök, Diverse arbeten.
Trädgårdsredskap Nyårsglögg.
65 cl.
(2 kvarter) bränn- i hvilken man instuckit två kryddnej- vin, 170 gr. (40 ort) socker, några nej- tillverkas, anskaffas eller repareras, frön likor, till dess att alltsammans väl likor och kardemummor, en bit inge- rengöras, spalierträd m. m. dylikt täc- mosat sig.
Däi på drifvas bönorna ge- kas, löf, dyjord etc. sammanföres till fära och ett par bitar pomeransskal nom silen, spädas med buljong till la- sättas i en panna med locket på öfver komposter, sand till gångarne hemkö- gom tjocklek, hvarefter alltsammans res m. m.
E.
L. lindrig eld att upphettas.
Då drycken uppkokas.
Purén bör hafva en vacker är varm, aftages den och omblandas rödbrun, färg; serveras med rostadt bröd samt upphälles i en skål, icke kryd- L ä k a r e r å d.
i croutons eller skifvor.
dorna, påtändes och serveras brinnande.
2.)
Temjölk.
För 5 personer.
Mjölk Beda.
Ert onda är sannolikt af nervös na- Denna glögg har af alla blifvit om- efter behof uppkokas, och under kok- tur.
Ni bör sä mycket som möjligt söka und- tyckt.
Anna.
vika alla ansträngningar och sinnesrörelser.
ningen tillsättas vanilj, socker och fem Lef af kraftig, stärkande löda; mellan de rågade teskedar godt te, hvarefter allt- egentliga måltiderna bör Ni förtära god mjölk.
sammans får stå och draga väl täppt i Tag dagligen motion, dock ej sä att Ni tröttas E f t e r r ä t t e r.
däraf.
Tag tre gånger dagligen tre stycken tio minuter.
Därpå tillsättas under af Pilulce sulphatis chinid.
stark vispning tre till fyra äggegulor.
Frusen pudding.
(Utmärkt god och 1.
H.
Beror pä en inllammatioD i ögon- Sist uppsilas temjölken i uppvärmd säker.)
A f 33 cl.
(1 kvarter) grädde, 106 loekskanterna.
Ni kan försöka kompresser med ljum borsyrelösning (4 %).
Verksammare soppskål eller serveras med rostade gr. (25 ort) socker, vanilj efter smak, vore emellertid en salfva af 1 del fälld kvick- brödskifvor.
samt 8 äggulor, kokas en kräm, som silfveroxid på 40 delar glycerinsalfva.
Denna 1 stället för te kan äfven kalle an- vispas hela tiden, tills den tjocknat, fås dock ej utan läkares recept .. — Barnet bör vistas mycket ute i fria luften.
vändas: likaså kan man utesluta vanil- då den lyftes af elden.
Vispningen Anna B.
Medlet är ej absolut ofarligt, fortsattes dock, tills blandningen blir jen.
hvarför man bör vara försiktig med detsamma.
3.)
Kastaniepuré med gräddskum.
alldeles kall.
D å har man 65 cl.
(| Det ges i dosis af 25 — 50 centigram åt vuxen person.
Säkrast är att ej öfverskrida en do- (Efterrätt.)
För o personer.
Tre hek- stop) till skum vispad grädde, som af 1 gram om dsgen.
toliter friska kastanier skalas, kastas i sakta nedröres i krämen, men får man sis Annie.
1) Fordrar operation.
2) Troligen akta, att intet tunnt medföljer.
00 gr. en s, k. senknut.
Vänd er till närmasle lasa- kokhett vatten, hvarpå det inre skalet rettsläkare, då ni nog blir kvitt densamma.
(5 lod) stötta bisquits har man nu fär- aftages, kastas därpå i kallt vatten.
Tacksam Utan undersökning kunna vi ej Därpå kokas de tillsammans med 75 diga samt en form med tätt lock.
Ett med visshet yttra oss, men ha dock anled- hvarf kräm, 1 hvarf bisquits ösas i for- gram socker, en half vaniljstång, två ning att tro, att det onda beror på s. k. led- men.
Nu har man ett tämligen vidt möss.
I sådant fall har Ni ingen nytta hvar- matskedar smör och en tekopp vatten, ken af jodtinktur eller massage, utan fordras kärl, så att formen kan på alla sidor till dess att de blifvit torra och mosat för det ondas botande operation.
täckas med is och bra mycket groft sig.]
Där, å drifvas de genom silen, Kulla.
Ert antagande är, så vidt vi af er formas till kulor, som läggas i socker- salt, som hindrar isen smälta.
Den beskrifning kunna döma, riktigt.
Ni bör lag, så att de blifva liksom polerade, behöfver stå 5 ä 6 timmar.
Då den därför under några veckor använda något medel, t. ex. Blaud ' s järnpiller, skall serveras, torkas saltet väl af, for- järnhaltigt hvarefter de uppläggas i en krans eller tre piller tre gånger dagligen.
Dessutom frisk men doppas i hett vatten, stjälpes på vall två till tre hvarf högt på ett fat, luft, stärkande föda och möjligen kalla af- rifningar på morgnarna.
fat, garneras med stötta bisquits och och det tomma rummet fylles med D:r ~d.
några icke saftiga sylter, om man så gräddskum, tillsatt med vanilj.
Tryckfel.
I svar till Svea i föregående n:r vill.
E. P — d.
H.
D. står » 40 proc.=&gt; skall vara 40° (- = 40 grader).
II.
1890 Annonspris: 25 öro pr petitrad (= 10 stafvelser) Ingen annons införes under 1 kr.
LED / GA PLATSER.
Guvernant med vana att handleda och undervisa i vanliga skolämnen, språk och musik, önskas för flickor, af hvilka den äldsta på nionde året.
Reflekterande hän- vände sig med referenser samt uppgift om ålder och löneanspråk till Borg- vik, Vermland, pöste restante.
[\ m0] Lärarinna, duglig, frisk och anspråkslös, önskas för trenne barn mellan 10 — 6 år un- der vårterminen 1800.
Goda rek.
Svar snarast till » N.
», Lidköping, p. r.
[1382J Van Lärarinna, med förmåga att meddela undervisning för flickor till inträde i de högre klas- serna och som talar franska och är kunnig uti musik och handarbete, er- håller plats nu genast.
Eleverna äro tre flickor, däraf den äldsta är 11 år.
Vilkor: 150 kr.
och ett vänligt be- mötande.
Svar jämte fotografi torde sändas till » X.
», Nettraby.
[O-, 101031 113891 PLATSSÖKANDE.
En ung flicka, af god familj, (e. o. postexpeditör) undervisningsvan söker plats i familj såsom lärarinna.
H o n är villig att dessutom biträda vid skrij- och kontorsgöromål samt att gå frun tillhanda.
Plats hos någon äldre dam såsom hjälp och sällskap antages tack- samt.
l:ma betyg och referenser.
Svar till » Ct », adr.
Gumaslii Annons- byrå, Stockholm.
(G.
7087) (i:S7S) Som sällskap, lektris eller hjälp i finare familj, helst på landet, önskar, en ung, bildad flicka plats.
Bref för vidare upplysningar sändes till » Y.
20 år », iduns redaktionsbyrå.
[1893] Observera!
En anspråkslös flicka önskar plats i ett bättre hus i stad eller på landet att biträda med alla göromål inomhus.
Svar till » A.
W.
», Iduns byrå.
[1391] Fiats sökes af ett medelålders fruntimmer af god familj vare sig som lärarinna, värdinna eller som sällskap nu genast eller till våren.
Vidare upp- lysningar lemnas af Svenska Främlings- byrån, Klara v. Kyrkog.
3 B.
[139J] DIVERSE Doktor A.
Afzelius I.
i l l a V n t t u g a t a u 3 4, 9 — 10 och 2 — 3.
M a g - och h u d s j u k d o m a r.
[1841] D o k t o r 33 Cai ?I p i e n s b u r g Drottninggatan 3 3.
Hvardagar / ' z3 — ' jiA.
Helgdagar 10 — 11.
Behandlar företrädesvis Barnsjuk- domar.
[1343] Panorama International, Hamngatan 1 8 B, 1 tr. upp.
(bredvid Svea-Salen) Denna vecka: lista Serien: Skotland.
Nästa vecka: 2:dra Serien: Pyrenéerna.
Entré 3 0 öre, barn 2 0 öre.
Abonnementskorl, gällande för 8 be- sök; kr.
1: 75, barn 1: 20.
Öppet alla dagar från kl. 10 — 10.
Hvarje söndag nytt program.
[1357]
IDUN 1890 19 ombesörjer genom fullt kompetenta personer uppköp i alla möjliga branscher gratis åt Iduns abonnenter och för uppdrag åt andra mot en obetydlig ersättning.
saker skickas mot efterkraf och få returneras (dock genast) mot Alla fraktkostnaden.
Dubbelt porto torde medsändas.
Prisfrågor I — III.
Af samtliga till Redaktionen insända frågor, afsedda att införas å vår vanliga afdelning för » Frå- gor och svar », komma vi hädan- efter att utvälja till hvartannat nummer tre, hvilka vi numrera i särskild följd med romerska siffror.
För de det bästa och mest uttömman- svaret frågor, å någon af dessa tre hvilket insändes inom 14 dagar efter En eller tvänne unga flickor eller yngre damer, som for undervis- ning böra vistas i Stockholm, kunna därstädes erhålla inackordering i fa- milj, där god omvårdnad kan utlofvas.
Närmare meddelas af Bokhandl.
A.
d ' AubJgné, Drottninggatan 8 0.
[1392] E tt stort, möbleradt rum, utsikt åt Mälaren för ett eller två fruntim- mer, med eller utan inackordering.
Äfven kunna lektioner fås i finare handarbeten, konstväfnad, knyppling, träsnideri, mu- sikm.m.Garfvarg.
5, 2tr.
Enkef.
Norberg.
af tio förbehållande oss kronor, att på öfligt sjitt få efter godfinnande begagna oss af äfven ej belönade skrifvel- ser.
Vi göra här de tre t e r m nedan [1385] I I.
Kan någon gifva en liten finger- visning i konsten alt åstadkomma en verkligt god och prydlig bädd, frän syn- punkterna af en svind och bekväm sömn såväl som rent estetiska fcrrdringar?
Elna.
K A P P - F A B R I ö Vesterlånggatan K Direkt från Hankow (China) im- porteradt, oförfalskadt T e af 1889 års skörd, i flere utsökta, aromati- ska och prisbilliga qvalitéer.
För- säljes packadt i bleckburkar, kar- tonger och silfverstanniol genom Specerihandlarne.
En-gros-lager hos Otto Dahlström &amp; Komp.
m Mört och väl- smakande S p i s b r ö d 33 öre, v ' Knäckebröd 40 öre.
Drottningg.
77.
O b s.
Hvarje kaka 10 kg.
hemsändes.
mär kt med E.
H.
— E.
K. Samuelsson.
itabl.
1854.
Telefon 59 20. r o a n s t a l t tillfälle så att t ö p a l i l l i t 57, 1 tr. upp.
[1373] Tandläkaren R O L A N D T a n d M A R T I N S p n l v e r försäljes i Stockholm: p å a l l a A p o t e k, hos C. F. Dufva, Drottninggatan 41, i de större parfymbodarna, m. fl.
m.
H. ställen.
[1332] u s m ö d r a r!
C:is Beefsteaksauce.
w m ä Vesterlånggatan E z s c e l s i o r - T e.
S e n a p, Mandåd efter engelsk och fransysk smak, flere sorter.
M m l återkommer aldrig.
30,000 meter l:ma Halfylle Flanell som kostat grå 70 öre, röd 88 öre och hvit 84 öre, bortslumpas till grå 51 öre, röd Gl öre och hvit 01 öre metern.
A. Williamson, Stockholm.
[135GJ Ä t t i k a pä flaskor för ut- spädning.
Ett nytt, osvikligt, smärtfritt lik- g tornsmedel (bättre un Collodln och alla j - andra liktornsmedel) borttager full- ^ komligt liktomar med roten inora kor- taste tid.
Inlagdt i eleganta karton- ger har Deletor den stora fördelen fram- — for alla dylika medel, att man stan- " _ digt bär det på sig.
Hvar och en Z som har liktornar skall skatta sig 5, lycklig efter att bafva användt Deletor.
C * ^ Hvarje kartong kostar l kr., som in- £ fl sändes som postanvisning eller i spar- ge märken.
Post- o.
telegrafadress » De- " * letor », Mörsil.
[1340] e Ett X C E L S I 0 R - Nedra botten, I o. 2 tr. upp.
Jf Ö ä SS Z Z r [G.
10217] [1390) 3 8 Bort med liktornarne!
Deletor.
g f l i c k o r Försöken Th. Winborg &amp; i Stockholm tillverknngar af K M Agathe Backer-Grondahl.
(Med porträtt.)
— Till Finlands mödrar; poem af Zacli.
Tojie- livs.
— Tngen af döttrarna vill stanna i hem- met; af Avs.
— Iduns nionde pristätliug.
— Farlig lek; skiss af Elisabeth Kuylenstierna.
— Ärade läsarinnor!
— Kejsarinnan Teresa af Brasilien.
(Med porträtt.)
— Koka med gas!
— Exi ouppgjord räkning; af Sune Folke- son.
Förslag till matordning för veckan 12 — 18 Jan.
— Våra barn.
— Hushållet.
— Drycker.
- Efterrätter, — Trädgårdsodling.
— Läkare- rid.
— Frågor.
— Breflåda.
H Concentrer a d 3 8 F r å g o r.
I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g '; s Kommendörsgatan 1 3.
H I I I.
TTvad kan en stammande per- son göra för att motarbeta, förmildra eller ' helt bota sitt lyte i C.
B.
Ebba B.
N:r 1 1 - 5 2 för 1SS8 finnas att fä till ett pris för 1 kr.
50 öre.
1889 års år- gång (n:r 7 och 9, som varit utgångna, o m - tryckas i denna månad) betingar i pris 4 kr.
Max — {dl.
Tack för vänligheten; men li- teraturbref ligga utom vårt område.
Vi hop- pas ni ej därför glömmer Idun, utan kommer åter med något annat.
E. Norström, som rekvirerat permar till Idun 18S9, torde benäget uppgifva tydligare postadress.
» Knyppling ».
Eder fråga tillhör annonsaf- delningen.
Tacksam prenumerant.
Det nu använda sät- tet var nog det bästa, när det gällde utrikes ort.
C. Bgr.
N:r 7 o. 9 omtryckas i denna må- nad ocii kunna sedan erhållas på rekvisition.
ITgm.
Tack.
Välkommen snart åter.
f.andibo.
Uppgif ert namn och adress till Iduns Uträttningsbyrå samt angif ungefärliga beloppet af den summa, Ni vill betala; för ett begagnad!
instrument, sä får Ni uppdraget uträttadt på bästa sätt.
Tduns 1 ' trättnings- byrå har utfört många dylika uppdrag och alltid till belåtenhet.
lied.
m Vårterminen börjar den 16 jan.
kl. 10 f. m.
Anmälningar mottagas i skolhuset kl. half 12 — half 1 midd.
och hos Föreståndaren D r E. Schwartz, Grefturegatan 40, kl. half 5 — half 0 e. m.
— Nybörjare mottagas.
Elever be- redas äfven för mogenhetsexamen och inträde vid Högre lärarinneseminarium.
T första.
B r e f l å d a.
l f ö r Inackordering kan erhållas i godt hem tor en eller tvänne ynglingar eller flickor, annars äldre personer, som sätta värde på vänlighet och omvårdnad.
Priset mo- derat.
Utmärkta referenser finnas.
Svar till » A.
B.
j, Iduns redaktionsbyrå.
början N:r 3 5 7.
H.
.T.
frågar efter bästa sättet att bränna mandlar.
N:r 358.
Hvar fås det heklografiska pap- per, sona i ocli för inönslerkopiering omniim- nes i Skand.
Modetidning — ett af numren under 2:dra kvartalet i fjor?
AU.
N:.r 3 5 9, Vill någon af Iduns läsarinnor godhetsfullt gifva mig beskrifning på sidan konstsöm, som liknar ilossatrens — vet ej om den namnes flossatrens?
Ati.
a [1383] A young English lady is prepared to give instruetion in English reading &amp; I.
Huru skall verkligt godt öl och conversation.
Moderate terms.
Adress » J.
E.
L.
», Iduns byrå.
[1381] dricka bäst, lättast och billigast hem- bryggas i Lovisa.
med s del resp. numrets da- tum, utbetala vi för hvarje gång ett pris Ö nsfå] E n g e l s k a M a g a s i n e t är flyttadt till 4 9 Regeringsgatan, 1 tr. Höstlagret nu inkommet.
[682] (/ \ 1) i l) Om 2 0 öre i: o frimärken insän- däs till Skandi- navisk Modetid- JEL ning, Stockholm, erhålles pr om- gående ett ele-) gaiit 20- å 24- \ sid. profnummer r \ i fint kolorerade j omslag af den lo- [pande årgången.
/ S o j a, flere gånger pris- belönade och fullt jemförliga med de bästa utländska fabrikat.
TiDhanda- hållas hos Hrr specerihandlare.
[1339] r Sparsamma 20 J B A R A Ö / Häftet innchål- \ ler iner an 50 yp- Ö ' perliga illustrat.
1] jemte beskrifnin- JEL 1 garöfverdrägter.j 1] hattar, handarb., / monogram m. m.
I E 2 R E.
J Endast n:r 1 —) det präktiga brud-: 1 utstyrselnumret j — betingar ett f pris af 40 öre.)
Tio ntr lemnas (1 för 1,50; zaförE, »}.!
Fruar.
Härmed tillkännagifves, att jag efter min moder Fru B. Sundemans frånfälleöfvertagit den Y l l e a f f a r, hon bedref i m r 11 Artille- rigatan.
Ull och gammalt ylle mortages hä- danefter till spanad.
Väfning af t y g e r, scha- lar, filtar m. m.
hvarje dag i Klara Norra K y r k o g a t a 12, 1 t r.
Hvar och en får s i t t y l l e tillbaka i form a f g a r n, O B S.
Blott ett hälft hvarje kilo gammalt y l l e!
kilo ull till A A V L Ö S A- Min n y a priskurant öfver rikhaltiga förråd af alla slags p l a n t s k o l e - CD JfrlduT.
A n d e r s s o n, född Sundeman Telefon 794.
[i:; 61] jr [1384| utkommen [issy o c h tillsändes franko.
Underkjolar af plyscheradt kläde, (som inkommo för sent till julen och nu slumpas bort för att ej behöfva be- hållas i lager till hösten) de bästa som finnas i marknaden, på samma gång starka, mjuka, varma och prydliga.
Pris för färdig kjol 5 kronor, osydda kronor.
Försändas till landsorten mot efter- kraf.
Rekvisitioner expedieras genom Iduns uträttningsbyrå.
Rekvirera genast, ty hit / ref är helt, litet!
[is86] 4 H u s m ö d r a r!
Kasten aldrig bort gammalt stick- ylle!
Undertecknad emottager jämte ull äfven gammalt ylle till spinning, väfning (för hand), schal- och filtbe- redning.
H o s mig spunnet s. k. tras- garn är bevisligen det bästa och vack- raste, som kan erhållas.
Spånadslönen den billigaste i Stockholm.
Berednin- gen af filtar oöfverträffad.
Otto Elmgren, Vesterlånggatan 06.
[1339] Helsingborg.
P.
P r ö f v a JEN i d e n s k o r Obs.
öfverklädas, att de blifva som nya, till billigt pris i Skoboden 42 Apelbergs- gatan, hörnet af St. Badstugatan.
fl879] i sept.
1889.
SEN S v e a - t y g e t!
Svea klädningstyget är tillverkadt af allra finaste kamgarn, mycket segt och starkt (glider ej), tillverkas i m o - dernaste mönster och äkta färger, priset endast 03 öre metern = 37 öre aln.
En vara jämngod med » Svea-tyget * gäller eljes i handeln 84 öre metern.
&gt;1.
Williamson, S c d Stockholm.
Den, som ej är belåten med sända varor, får retournera dem.
Proiver sändas endast, då 20 öre bifogas.
(1375)
O b s e r v e r a Riebi att M n A x e l I M T - Ä X - O T U L S, 1 7 Drottninggatan 1 7, Stockholms Största Modeaffär för endast detail, sändas p r o f v e r å alla moderna Baltygel " i silke, ylle och bomull, samt förfärdigas skyndsamt, elegant och billigt alla slags E L Ä D N I N G Ä E samt M O R G O N R O C K A R.
Musikskola 3 » w n o g a, [1388] är nu åter öppnad den 7 januari 1890.
Honorar för Vårtermin (5 månader): Piano: Klass I.
Nybörjare, a) 2 elever på 1 timmes lektion 2 gån- ger i veckan: kr.
40 för hvarje elev; b) 2 elever på IV2 timmes lektion 2 gånger i veckan: kr.
60 (för hvarje elev).
Klass 11.
Mera försigkomna, a) 2 timmar i veckan: kr.
125, b) 1 timme i veckan: kr.
65. llarmonilära och, Kontrapunkt: Klass I.
4 elever på 1 lektion i veckan (2 timmar) kr.
40.
Klass I I.
1 elev 2 gånger i veckan Kr.
50.
OBS.
Påbörjad månad räknas för hel.
Skriftliga anmälningar till den 3 jan., muntliga den 3 och 4 jan.
kl. 1 1 — 2, 5 — 7.
Mottagningstid; ons- dagar och lördagar kl. 1,30 — 2,20 e. m.
[1377] [G.
28291] Stockholm, Brunnsgatan n / r 28, 2 tr. Hushållsbok synnerligen praktiskt uppsläld samt försedd med tabell öfver metersystemet XI ti •i ' finnas nu tillgängliga i på samma gång elegant och praktisk ut- styrsel, så att damm och smuts ej häfta vid dem.
De tillhandahållas dels i blått och guld, dels i rödt och guld med klothrygg.
Priset är i år 1 K r o n a SS öre.
Inga permar expedieras, utan att beloppet först insändts antingen medels poslanvisning eller ock i sparmärken (ej frimärken!).
Efter er- farenheten från förra året, vilja vi enträget uppmana Iduns läsarinnor att med första insända sina rekvisitioner, på det de må vara säkra om att ej komma, sedan upplagan, som på förhand bestämmes, är slut- såld.
©1&gt;S.!
Dem af Iduns läsarinnor, som sakna n:r 7 och 9 för detta år, meddelas, att dessa nummer komma att nytryckas på nyåret, för så vidt minst 100 anmälningar härom, åtföljda af rekvisition på permar, ingå.
För öfrigt kunna öfriga nummer af årgången erhållas till komplettering mot insändande af 15 öre i frimärken pr nummer.
Med har utkommit och finnes till salu utmärkt högaktning JFrithiof a 1 krona Hellberg Iicd.
o. utgifvare af Idun.
2 (1359) (()!
(&lt;) I (OI (OT&lt;DT3)!
(0; ((') I«) I (OI (OI (&lt;): (OI (&lt; " hl I.
M.
Q Q T M Bok- &amp; Pappershandel B 3J3 * ffl 48 Drottninggatan, hörnet af Klarabergsgatan samt i filialerna Regeringsgalan 2 7, Skeppsbron 2 0, Hornsgatan 5 4 äfvensom hos alla öfriga bokhandlare i riket.
[1328] I l l u s t r e r a d t M u s i k för |S| jff F a m i l j e b l a d praktisk veckotidning för hemmet och ungdomen, med ett intressant och roande innehåll, praktfull utstyrsel, passande för divanbordet, utbjuder sig härmed till prenumeration för 1890.
Gratisnummer på begäran.
Kristinehamn i nov.
1889.
Johannes A.
Ny v all.
[1333] [G.
27813] M C / 5 CD Försök Germania!
Germania klädningstyget är ett nytt, nästan outslitligt, tjockt och varmt klädningstyg, som tillverkas i moderna mönster.
Priset endast 49 öre metern = 29 öre aln.
Kan endast köpas hos tillverkaren A. Williamson, Stockholm.
H e m m e t, som efter endast ett kvartals tillvaro vunnit mycket stor spridning, anmäles till ny prenumeration och vill, såsom dess namn angifver, åt hemmen regel- bundet bereda omvexlande oah värdefull musik, äfven af lättfattligare innehåll än hvad hittills varit fallet.
Mlloil / fhr &gt; No.mm0.t " k o m m e r hvarje helgfri lördag i häften om minst IVI II u 11 \ I UI 11 u 1111 1 1 u t tre sidor musik, utom då större kompositioner införas, då två veckohäften sammanslås till ett dubbelhäfte.
Musik för Hemmets liz^^jr^ Musik för Hemmet £ r - - af Herrar Erik lkerberg m e d e t l prydlist som kommer att ehålla den följande veckans program å Stock- holms teatrar, nyheter från musikvärlden, annon- ser m. m. kostar kr.
6: 60 för helt år, kr.
1: 70 för kvartal, lös- nummer 15 öre, postarvodet inberäknadt.
Pre- numeration i landsorten å alla postanstalter, i Stock- holm å Bedaktionens byrå, Vestmannagatan 7, Allm.
telefon 57 06, samt å alla boklådor och större tid- ningskontor.
oktober — december-kvartal, 13 nummer, erhålles portofritt emot insändande af kr.
1: 50 i sparmärken.
Prenumeration torde ske fortast möjligt för att kunna bestämma uppla- gans storlek.
Stockholm i december 1889.
[1336] Redaktionen f ö r » Musik f ö r Hemmet. »; Musik för Hemmet Musik för Hemmets 57, 1 tr. upp.
Yesterlångtjatan Obs.
Den, som ej är belåten med sända varor, får retournera dem.
Profver endast då 20 öre följa.
[1374] S tatyetten » Mammas älskling » utföll med lott n:r 661 och kan få af- hemtas Lilla Vattugatan 27, 4 tr. [1331] Alla fördelar framför andra sorter!
Allmänt erkändt bästa S n ö r l i f " La&lt; G r a c i e n s e ", såväl i hög-a som låga former, finnes endast att erhålla hos Henric Kongl.
27 Obs.
Labatt, Hofleverantör, Drottninggatan 27 Stockholm.
Tillsändes, om lifvidden uppgifves i centimeter eller decimaltum.
[•355] I f r | T i l l ¥ t g t y r s l a r.
i fr tg&lt; L i n n e - o. B o m u l l s v ä f n a d e r till Lakan o. Orngått L i n n e - o. B o m u l l s v ä f n a d e r till Damunderkläder.
Broderier, T r i m m i n g s, knypplade Skånska och Vadstena- Spetsar.
f H a n d d u k s v ä f n a d e r och Handdukar.
fr finare Damunderkläder finnas utmärkta Bomullsväfnader, f hvilka Till i utseende och känsel likna linne, tillverkade a f rund- hårdtvinnade garner och särdeles omtyckta f ö r sin håll- fr trådiga, barhet och smidighet.
,.
fr Beställningar å alla slag af Damunderkläder, fr * Lakan, Örngått emottagas och utföras med omsorg.
fr fr Profver å alla slags Väfnadei * sändas franko.
fr fr fr fr K.
M. Lundbergs Bosättningsmagasin, fr 7 StorJxyrkobrixilxen.
7. fr [1387] M¥?
?W¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥9m STOCKHOLM, GERNANDTS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
