# ID: svediakorp-per749
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1890
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 22,645
# sentences: 1,290
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 16 (122) Fredagen den 18 april 1890.
Annonspris: Tidningen kostar endast 1 kr.
för kvartalet, med 35 öre pr petitrad (10 stafvelser).
F ö r » Platssökande » o c h » Lediga platser » Iduns- Mode- och Mönstertidning 1 kr.
65 öre; 25 öre.
postarvodet inberäknadt.
Utländska annonser 70 öre pr petitrad.
Redaktör o c h utgifvare: FRITHIOF HELLBERG.
Träffas å byrän kl. 10 — 11.
A l l m.
Telef.
6 1 4 7.
TTtgrifningstid: » v a r j e helgfri fredag.
Lösnummerpris: 1 5 öre (vid kompletteringar).
3:dje årg.
Byrå: D r o t t n i n g g a t a n 4 8, 1 tr.
Prenumeration sker i landsorten å post- anstalterna, i Stoakltolm hos red., i boklådorna o c h tidningskontoren.
Furstinnan Johanna von Bismarck.
om lämplig text till porträttet af den i dagarne mer än någonsin uppmärk- sammade, nyafgångne rikskanslerns gemål framlägga vi för våra läsarinnor några intres- santa utdrag ur en i den tyska » I l l u s t r i r t e Z e i t u n g » förekomman- de artikel om » Furst Bis- marek och kvinnorna »: Det förra århundra- dets store statsmän kun- na — med få undantag — sägas ha haft kvinno- gunst att tacka för sin karrier och sin herrskar- makt.
Till och med i vårt sekel ha många af verldshändelsernas tän- kare varit mottagliga för kvinliga behag på ett sätt, som gjort, att de- ras fosterlands väl där- under lidit.
V i erinra blott t. ex. om furst Gortschakoff och Leon Gambetta.
Ett berömligt undan- tag från regeln utgör år- hundradets störste stats- man, järnkanslern.
Han har själf skapat sitt odödliga rykte.
Han har för sin karrier uteslu- tande att tacka sitt geni, sin fosterlandskärlek och » sina konungars förtro- ende ».
Han behöfde ingen kvinnogunst, ingen budoarväg för att tjäna tre kejsare och konun- gar, för att grunda det tyska riket och med gyllene bokstäfver inri- sta sitt namn i histori- ens häfder.
En äkta tysk kärnnatur, en jätte till kropp och själ, hade denne Simson ingenting att frukta af Delilas för- förelsekonster.
Visserligen har Bis- marck i alla tider tyckt om det spirituella, eggan- de tankeutbytet med be- gåfvade kvinnor, och han ser gärna, om han vid den husliga härden i Varsin, Friedrichsruhe eller Schönhausen kan komma i beröring med älskvärda, finbildade da- mer, men denna inver- kan har blott berört sinnet och hjärtat, ej förståndet och handlings- kraften.
Därför får man likväl ej tro, att denne utomor- dentlige man skulle ha varit helt och hållet obe- rörd af Amors pilar.
Saken är blott den, att kärlekens genius drifvit honom till det sköna och goda, aldrig till en dä- monisk handling.
Om än den åldrige statsmannen nu ej längre står i spetsen för riks- ärendena i Preussen, skall likväl säkert hans egenskaper som privat- människa, särskildt i hans beröring med det
E n d a s t ö d m j u k h e t leder till seger, h ö g f ä r d och ö f v e r s k a t t a n d e af egen f ö r m å g a till nederlag.
Otto von täcka könet ännu alltjämt väcka intresse i vidsträckta kretsar.
Betraktar man då först och främst Bis- marcks förhållande till sin mor, sin enda syster och sin gemål, skall man finna, att » järnman- nen » visar sig ha ett rikt hjärta, en fond af känslighet och ömhet, som lemna det bästa beviset på, att Bismarcks själ varit och är starkt mottaglig för äkta kvinnobevågenhet och behag.
Louise Vilhelmina von Bismarck, Furst Otto von Bismareks moder.
A f fröet ren spörjs blommans art, af blomman fruktens must, och sångens friskhet röjes klart af första tonens lust.
Så sjunger med rätta skalden, och redan i barnets kärlek till modern visade ung Bis- marck hela sin senare individualitet.
Om Goethe sagt om sig själf, att han ärft sin glada naturel från sin mor, kan man om Bismarck säga, att han af sin mor — Louise Wilhelmine Meuken, född den 24 februari 1790, död den 1 januari 1839 — fått med på lefnadsvägen de härliga gåfvorna: klokhet, skarpsinnighet och hederskänsla.
Alla hen- nes biografer berätta, att hon redan tidigt hos sonen sökt väcka en ädel äregirighet.
Den skarpa modersblicken spårade redan hos barnet den slumrande politiska begåfningen.
Tyvärr skulle hon ej upplefva tillfredsställan- det af sin varmaste längtan, ty hon hade redan sex år varit död, då Otto von Bismarck kunde sägas börja sin karrier.
Med stor ömhet och innerligaste kärlek var sonen fästad vid sin moder.
När han som envoyé uppehöll sig i Frankfurt a.
M., Paris och St. Petersburg, tänkte han oupp- hörligt med pietet på den snillrika kvinnans lärdomar och råd, och äldre vänner utropade ofta till honom: » Bismarck, om din mor hade upplefvat detta 1 » Den stora sanningskärlek, som icke blott i lifvet, utan äfven i politiken alltid utmärkt kanslern, inympades af modern i barnets hjärta.
Följande anekdot belyser ypperligt detta utmärkande drag i hans väsen.
En kväll frågade fru von Bismarck honom, då han sade god natt: » Har du redan ätit din väl- ling? » Han sprang bort och kom om en stund tillbaka med ett gladt » ja !s Han hade nämligen glömt den och frågade först nu sin sköterska efter den.
Under sin mors ledning var han alltid lugn och vänlig och blef aldrig ohöflig, ehuru alla skämde bort honom.
Hans innerliga kärlek till föräldrarne gaf sig bl.
a. äfven luft i ett yttrande, som han vid mogen ålder fällde vid fråga om » Wil- helm Tell ».
Han kunde ej tåla denne sehwei- zerhjälte och med honom den schillerska dik- ten, emedan Tell skjutit på sin son.
» Det hade enligt mitt begrepp varit mycket natur- ligare och ädlare, » sade Bismarck, » om han i stället för att rikta pilen mot gossen, som äfven den bäste skytt kunnat träffa i stället för äpplet, hellre skjutit C. rekt på landtfog- den!
Det skulle ha varit en rättmätig vrede öfver en grym befallning.
Kryperi och list kan jag inte med! » Efter moderns död hängaf .den unge ädlin- gen sig med hela sitt hjärta åt sin enda syster Malwine, senare gift med fideikomissarien von Arnim Kröchlendorff.
I de många bref han på höjden af sin ära skrifvit till henne såväl som senare till sin gemål, född von Puttka- mer, har han röjt hela sitt rika känslolif.
Kort efter, systerns giftermål 1841 skref han till henne några melankoliskt-humori- stiska rader, som tydligt visa, hur kär han höll henne.
Det heter däri bl.
a.: » Sedan du är borta, har jag naturligtvis funnit hem- met mycket tomt.
Jag har satt mig vid kakelugnen, rökt och anställt betraktelser öf- ver, hur onaturligt och själfviskt det är, när flickor, som ha bröder och till på köpet ogifta sådana, hänsynslöst gå och gifta sig och låtsas, som om blott de själfva funnes i världen för att följa sin böjelse, en själf- viskhet, från hvilken jag lyckligtvis fritager mig personligen.
Sedan jag insett det onyt- tiga i dessa betraktelser, reste jag mig från den gröna klädda stolen, i hvilken du brukade sitta, och störtade mig hufvudstupa i valrörelsen.
.
.
» Många äro de smeknamn, både hjärtliga och lustiga, han gifvit sin syster.
A n kallar han henne » dyraste Kreusa », än » chére Pe- tite », än » kära Arnimen », än » ma soeur », än » Madame » och berättar henne förtroligt allt, hvad han har på hjärtat: små och stora fröjder, sorger och förhoppningar, framtids- planer och önskningar, högviktiga politiska och statsangelägenheter, såväl som obetydliga husliga omständigheter.
Han har alltid va- rit lycklig, när han — äfven efter sitt gifter - termål — kunnat tå bo i Berlin hos sin » dyra Kreusa » och få utgjuta sitt hjärta för henne.
Aldrig störde ens den minsta misstämning det sanna syskonförhållandet mellan dem — men så är också Malwine von Arnim den mest uppmärksamma och ömma syster.
Hon har alltid uträttat de uppdrag, han gifvit henne, skickat honom alla slags läckerheter o. s. v. Och det är inte alltid lätta upp- drag hon fått.
Sålunda önskade han 1857, då han uppehöll sig i Frankfurt a.
M., att fru von Arnim som julklapp åt hans fru skulle köpa ett opalhjärta, som likväl inte fick kosta mera än 200 thaler; vidare en klädning för omkring 100 thaler, » ej mera », en solfjäder, som skulle » parera bra », men Bismarcle.
inte kosta mera än 100 thaler, och slutligen en stor, varm filt att breda öfver knäna i vagnen, med tigermönster och på detta ögon af glas — denna fick blott kosta 10 thaler ... Såsom redan nämnts, har den ömma sy- stern äfven sörjt för sin ryktbare broders kroppsliga vederkvickelse.
Sålunda tackar han henne en gång — den 10 oktober 1860 — för hennes sändning af blodkorf och lef- ver.
Alldeles hänförd utropar han: » Så god blodkorf har jag aldrig förr ätit och så god lefver endast sällan — må dina slaktdjur alltid frodas — jag har under tre dagar ätit frukost däraf! » Hur innerligt furst Bismarck håller af sin gemål torde vara alltför väl bekant, för att vi skola behöfva uttryckligen betona detta.
Hon är och har varit hans skydd sgenius un- der alla förhållanden af hans lif, i hans hem i Varzin, Friedrichsruh, Schöuhausen och Ber- lin, och den, som varit kanslerns gäst, har alltid med nöje iakttagit det äkta kvinliga välde den ädla furstinnan utöfvar och den djupa kärlek hennes ryktbare gemål hyser för henne.
Endast några få bref från furst Bismarck till hans gemål ha kommit inför profana ögon, men de äro alla öfversvallande af godt humör, kvicka infall och den inner- ligaste tillgifvenhet.
Dessa bref äro på samma gång ett väsendtligt och tacksamt bidrag till den politiska dagskrönikan, emedan brefskrif- varen låter oss blicka in i det innersta af hans själ.
På samma sätt som med sin syster Malwine, öfverhopar han äfven sin gemål med en mängd skämtsamma och hjärtliga smek- namn.
A f den mycket fängslande korrespon- densen vilja vi här endast meddela följande sats ur ett bref, skrifvet sex dagar före sla- get vid Königgrätz.
Det heter däri bl.
a.: » Minns du ännu, mitt hjärta, hur vi för 19 år sedan på vägen från Prag till Wien foro härigenom (Hohenmauth)?
Ingen spegel visade framtiden, icke ens då jag 1852 pas- serade denna järnbana.
Det går oss bra; om vi ej äro öfverdrifna i våra anspråk, skola vi äfven uppnå en fred, som är mödan värd.
Men vi äro lika snart berusade som försagda, och jag har den otacksamma uppgiften att gjuta vatten i det skumman- de vinet och fästa uppmärksamheten på, att vi ej lefva ensamma i Europa, utan att vi äfven ha tre grannar.
.
.
Vårt folk är beundransvärdt; hvarenda man så eldigt mo- dig, så lugn, foglig och sedig, med tom mage, våta kläder, vått läger, föga sömn, lossnande skosulor, vänlig mot alla, ingen plundring, de betala, hvad de köpa, och äta mögligt bröd.
Det måste finnas en stor fond af guds- fruktan hos våra gemene man, eljes kunde inte allt vara så. » I bref till sina släktingar och förtrogna vänner talar Biämarck oupphörligt i den kär- leksfullaste ton om sin fru.
Till minister friherre von Manteuffel från Frankfurt a.
M.
skrifver han 1 8 5 1: » Sedan jag nu fått hit hustru och barn, ser jag Frankfurt med helt an- dra ögon, så långt åtminstone de många handt- verkare, jag har i huset, lemna mig ro därtill. » Midt under tysk-österrikiska kriget då de tyngsta bekymmer af alla slag bestorma honom, tänker han på henne med rörande kärlek och plockar alprosor åt henne, hvar-
I DU N 1890 vid humorn, denna hans trognaste ledsagare genom lifvet, aldrig lemnar honom.
I denna anda skref han t. ex. från Hohenmauth den 9 juli 1 8 6 6: » Om ni inte har någon under- rättelse från någon, kan ni obetiugadt antaga, att han lefver och är frisk, iy så snart en känd person sårats, får man veta det inom minst 24 timmar. » Om än icke så ofta, underlåter Otto von Bis- marck likväl ej att då och då i bref till sin syster och sin hustru fälla omdömen öfver damvärlden i allmänhet och särskildt öfver en och annan af dess representanter, med hvilka han kommit i beröring.
Vanligtvis sker detta på hans godmodigt skämtande sätt.
Som skarp iakttagare af toaletten skildrar Bismarck i ett bref till den förut omtalade friherre von Manteuffel en bal hos grefve Thun.
» Toaletterna, » säger han, » skulle i Berlin öfverträffa allt genom sin glans, höjd genom rika diamantsmycken.
Damernas ma- ner äro ytterst eleganta, de tala väl och med ostentation franska, besöka Paris och lemna sina män hemma, samtalen äro efter våra vanor icke fria från lättfärdighet. » Bland stjärnor inom teatervärlden har Pau- line Lucca varit en af Bismarcks favoriter.
Farna, som gärna uppdiktar något om be- römde statsmän såväl som om berömda sån- gerskor, kunde ingenting berätta om den store statsmannens intimare förhållanden till främ- mande damer och gjorde därför en mygga till en elefant.
1865 hade den österrikiska badorten Ischl två intressanta gäster i den preussiske ministerpresidenten Otto von Bis- marck och den preussiska kammarsångerskan Pauline Lucca.
Alla svärmade på den tiden för » Paulinchen », och primadonnan, som för öfrigt dä lefde i lyckligt äktenskap med sin gemål baron von Rhaden, umgicks i de för- nämsta kretsar.
V i d Luccas giftermål var Bismarck bröllopsvittne, och konstnärinnan kom sålunda i närmare beröring med Bis- marckska familjen.
Under sommarfristen nämn- da år utspelades i Ischl mellan de båda ryktbarheterna en scen, som gaf anledning till allt slags grundlöst prat.
A f ett trovär- digt ögonvittne berättas den lilla episoden på följande sätt: Pauline Lucca uppehöll sig ett ögonblick utanför hotell Elisabeth, där furst Bismarck och dåvarande kung Wilhelm brukade taga in.
Plötsligt kom den förstnämnda ut från hotellet.
Ministerpresidenten uppmärk- sammade genast sångerskan, gick fram till henne och skakade hjärtligt hennes hand.
» Följ med, ers excellens, » bad Lucca, » jag måste till fotografen. » » Jag kan inte, jag väntar mina chiffrörer, de tyckas vara ute och promenera. » » Ah, ers excellens, ni kan läsa depescherna sedan, » sade Lucca, och de gjorde båda säll- skap.
Hos fotografen lät först Lucca och sedan Bismarck porträttera sig hvar för sig.
Därpå sprang plötsligt den lilla förförerskan upp med utropet: » Ers excellens, en superb idé!
Hur skulle det vara, om vi skulle låta porträttera oss tillsammans? » Bismarck gick leende in därpå och foto- grafen gjorde, hvad på honom ankom.
Om några dagar fanns porträttet i hundratals hän- der.
Hela Ischl talade ej om något annat.
Om någon tid funno likväl båda kontrahen- terna, att det vore bäst om denna fotografi försvunne ur konsthandeln, och så måste fo- tografen förplikta sig att ej göra några nya kopior.
För skämt skandalhungern gaf detta oskyldiga anledning till en mängd misstankar.
Till och med några vänner till Bismarck gjorde honom förebråelser därför.
Sin ställning till denna lilla cause celebre har Bismarck i ett bref af den 26 december till en sin vän, en kyr- kans tjänare, klargjort i följande intressanta, humoristiska uppfattning: » Om Lucca-fotografien skulle äfven ni för- modligen döma mindre strängt, om ni visste, hvilka tillfälligheter den har att tacka för sitt upphof.
För öfrigt är ju fru von Rha- den, om också sångerska, en dam, hvilken man lika litet som mig själf kan beskylla för några otillåtna förhållanden.
Likväl skulle jag, om jag i det lugna ögonblicket kunnat ana, hur mycken anstöt många och trogna vänner skulle taga af detta skämt, dragit mig undan området för det mot oss riktade glaset.
A f den omständlighet, hvarmed jag talar om saken, kan ni se, att jag uppfattar er skrifvelse som en välmening, och att jag på intet sätt vill upphäfva mig till domare öfver dem, som bekänna sig till samma tro som jag.
Men af er vänskap och er egen kristliga öfvertygelse väntar jag, att ni vid framtida tillfällen skall ålägga de dömande mera hänsyn och mildhet; det behöfva vi alla. » Efter hvad vi redan anfört om Bismarck, faller det af sig själft, att han i sitt umgänge med det täcka könet — vare sig i bref eller under muntliga samtal — alltid ådagalägger den största artighet.
Att en verkligt ädel kvinnas kärlek inver- kat välgörande på den väldige statsmannen, och att han utan den skulle ha kännt sig olycklig, tillstår han öppenhjärtigt i bref till sin hustru.
A f talrika ställen anföra vi en- dast följande utgjutelse, som kastar ett klart ljus öfver hela hans tänkesätt.
» Jag vet inte, » skrifver han, » hur jag förut härdat ut; skulle jag nu lefva som då — utan Gud, utan dig, utan barn — vet jag verkligen inte, hvarför jag inte skulle kasta bort detta lif- vet som en smutsad s k j o r t a.
.
.
» Han tröttnar ej att vid hvarje anledning visa sin gemål en liten uppmärksamhet.
För att öfverraska henne på hennes födelsedag, skref han t. ex. till sin syster Malwine: » Du vet, att den 11 april föddes grunden till min husliga lycka; mindre bekannt är dig kan- ske den omständigheten, att jag i fjor ut- tryckte min glädje öfver denna dags åter- komst genom en present af två briljantörrin- gar, köpta hos Wagner, Unter den Linden, och att den älskvärda mottagarinnan för kort tid sedan förlorat dessa, troligen genom stöld.
För att i någon mån mildra sorgen öfver denna förlust, skulle jag gärna till den 11 vilja ha ett par likadana prydnader till min högtärade gemåls örsnibbar.
Wagner vet nog ungefär, hurudana de voro, och hvad de kostade.
Jag skulle helst vilja ha dem så lika som möjligt, enkelt infattade som dina, och få de i nödfall vara litet dyrare än de förra!
Min budgets jämnvikt låter väl inte rubba sig för en utgift af hundra thaler mer eller mindre. » A f det här sagda inser man, att romantik och kärlekspjunk ej spela någon roll i riks- kanslerns lif, men att han alltid varit upp- fylld af en äkta tysk kärlek till mor, syster, maka och ädla kvinnor.
Statsmannen af » blod och järn » har ej varit någon vek tru- badur, därtill har riksbyggmästaren saknat lust och tid, trogen sitt uppoffrande lifs sanna motto: » Jag ställde alltid fäderneslandet framför mitt eget jag. » 187 Sommarminne.
gommar i sinne, Soliga Skuggad liten Föddes hoars Lockande Vardt Hvilar gång jag jag Vinter i sinne, Aldrig jag ett saft, en gång som jag bläddrar är ser långt i, förbi.
vet icke vinter i hur blad hvad.
skog!
sommaren Karl Om haft, dess bleknade om jag glömt doft, stoft.
hon sommarn Drömmer med sin och utan i en bok, sedan Hvar ljuft den fägring väckt, morgonflåkt.
i människohand nu vissen Röfvad nog!
fram.
våren i en vandraren hon skog!
dig stam, spirade väsende och dog i minns stödjande blomma Blomman, Nu jag af skogens Gömd Gömd sommar morgon, log.
Wåhlin.
hemstudier.
Några ord till Iduns läsarinnor af.
L — a.
» ^Ij^unskap är makt », så lyder en allmänt elfe " känd och erkänd sats.
Mindre känd, men lika sann och betydelsefull är den sat- sen, att kunskap är en af lifvets renaste och på tillgångar rikaste tröstemedel.
Hvarje människas rättighet och plikt är det att, i mån af förmåga, tillegna sig ett större vetan- de, och för oss kvinnor särskildt gör sig detta kraf nu mer än någonsin gällande.
Nödvändiga vilkor för en verklig kunskap äro, att den skall vara klart uppfattad och väl ordnad, ty med rätta heter det, att kun- skapen icke består i att veta mycket, utan i att verkligen veta.
Om äfven det område, hvarinom man rör sig, är aldrig så begrän- sadt, bildar det likväl en fast stödjepunkt i vår utveckling, så snart vi vunnit det som vårt eget, och i och med besittningen följer vissheten, att hvarje gjordt framsteg gifver kraft till ett nytt.
Förmågan af själfständigt och systematiskt arbete är oss alltså nödvän- dig, men hvem vet icke, huru isynnerhet kvinnans i de första ungdomsåren afslutade studier i bästa fall lemna hos henne en läng- tan efter intellektuel utveckling, utan att gifva den of van nämnda nödvändiga förutsättningen.
Flere äro de metoder, genom hvilka man sökt afhjälpa denna grundbrist.
En af de bättre är säkerligen den, som praktiseras af de s. k. föreningar för hemstudier, hvilka, bildade efter en amerikansk idé, hafva nått en betydande utveckling i sitt hemland, i England och Skottland, samt äfven i Sverige vunnit flere lifligt intresserade anhängare.
Många känna dem nog till namnet och veta, att äfven Fredrika-Bremer-förbundet här hem- ma i denna sak tagit initiativ, men hvad de egentligen åsyfta, och huru de äro orga- niserade, torde för den stora allmänheten vara obekant.
Hemstudieraa åsyfta att genom kompetenta lärare och lärarinnor gifva skriftlig, regelbun- den handledning åt de kvinnor af olika åldrar, hvilka, utan att ega tillgång till muntlig undervisning, i hemmet vilja fortsätta sina studier.
Tillvägagåendet är följande: En ung flicka önskar vinna större säker- het i något ämne och vänder sig därför till Fredrika-Bremer-förbundet med en anmälan, i hvilken hon redogör för ålder, kunskaps- mått m. m.
Med denna kännedom om ele- vens önskningar och ståndpunkt träffar sekre- teraren för hemstudierna, i samråd med en permanent komité, aftal med en lämplig lä- rare eller lärarinna.
Denna sänder till lär- jungen en läsplan, anvisning på böcker, hvar- jämte följa råd, huru dessa böra läsas, anteck- ningar föras o. s. v. Kortare uppgifter för lärjungen att utarbeta på egen hand lemnas sedan af läraren för hvarje gång.
Lärjungen insänder till läraren på dessa uppgifter korta svar eller längre uppsatser, allt efter beskaf- fenheten af de frågor, hon erhållit, eller efter sin förmåga.
D e insända svaren rättas ut- förligare och återsändas till lärjungen jämte nya uppgifter.
Kunna de gjorda rättelserna icke af lärjungen fattas, får hon naturligtvis framställa frågor däröfver.
Denna undervis- ningsmetod kan med smärre förändringar an- vändas på hvilket ämne som helst.
I sven- ska språket t. ex. skrifver lärjungen dels upp- satser, dels satsanalyser, dels erhåller hon frågor i grammatik eller i literaturhistoria.
I de främmande språken skrifvas öfversätt- ningar från eller till svenskan, begäras gram- matikaliska förklaringar, ord- eller frasförkla- ringar.
I matematik insändas problem o. s. v. Hvar " fjortonde dag eger lärjungen rätt att in- sända en skrifning.
En kurs innefattar tolf skrifningar och är beräknad att medhinnas på ett hälft år.
Priset för en sådan kurs är 15 kronor och faller den sig sålunda bil- ligare än några lektioner.
Den meddelade undervisningen bör kunna lemna resultat, omöjliga att uppnå, då lärjungen skall arbeta på egen hand utan all ledning.
Förnyas kursen, får lärjungen, om hon så önskar, ef- ter två kurser genomgå tentamen och erhål- ler betyg af sin lärare eller lärarinna.
De ämnen, i hvilka Fredrika-Bremer-förbundet anordnat kurser äro: svenska språket och literaturen, främmande språk, historia, geografi, matematik, naturkunskap m. fl.
Andra former af hjälp vid hemstudier äro studieplanerna, hvilka af kompetenta per- soner uppsättas i olika ämnen och för olika studier (härvid saknas dock all fortsatt led- ning), samt bokråden, som utgöra förtecknin- gar på lämpliga böcker i olika ämnen, men icke gifva detaljerade anvisningar för deras studium.
Den hjälp, som Fredrika-Bremer- förbundet på detta sätt sökt lemna för fort- satta studier, är enkel, men god och prak- tisk och, ehuru ännu föga känd, säkert be- höflig och af mången efterlängtad.
Idén kommer, som ofvan är sagdt, från Amerika, där det första sällskapet för hem- studier bildades 1872 under namn af » Soeiety to encourage studies at home ».
Dess pro- gram lydde: » sällskapet vill vänja unga kvin- nor vid att använda någon ringa del af da- gen till systematisk och grundlig läsning », och resultatet af dess verksamhet är lysande.
Under arbetsåret 1 8 8 3 — 8 4 hade 672 lär- jungar begagnat sig af de genom sällskapet anordnade kurserna, ett par tusen korrespon- derande ledamöter ingått i föreningen, ett be- tydande bibliotek upprättats, samt fotografier till undervisningen i konsthistoria och natu- raliesamlingar ställts till lärjungarnes förfo- gande.
Flere liknande föreningar hafva sedermera bildats i Förenta staterna.
D e amerikanska kvinnornas arbetslust och förmåga att upp- fatta sakens praktiska syfte samt lärarinnor- nas offervillighet och pliktkänsla hafva möj- liggjort en dylik utveckling.
I Storbritannien har man bl.
a. sedan 1878 låtit unga flickor skriftligen följa den högre undervisningen vid det bekanta läroverket St. George ' s Hall i Edinburgh, hvarefter de aflagt ett mot vår studentexamen svarande kunskapsprof.
I Frankrike finnas redan hemstudieinstitut, och äfven i Tyskland saknas icke försök i samma riktning.
— Hos oss gafs den första impulsen genom en af redaktör E.
Beckman i » Tidskrift för hemmet » publicerad skildring af hemstudiernas utveckling i Amerika.
1885 tillsatte Fredrika-Bremer-förbundet en komité för utarbetande af stadgar och program, och från denna tidpunkt räknar förbundets hem- studieafdelning sin tillvaro.
Afdelningens verksamhet har visserligen hittills varit be- gränsad, och torde man på grund af dess af flere varmt vitsordade betydelse få hoppas på en snabbare tillväxt i arbetsområde, om icke förr så åtminstone då, när våra unga flickor börja förstå, att en timmes dagligt, systematiskt arbete betyder för intellektuel och moralisk bildning vida mer än flere tim- mars planlöst bläddrande.
Iduns panoptikon.
||§|i) et är en hel evighet, mina damer, sedan vi sist pratade med hvarandra.
Jag har inga anspråk på att Ni skola erinra Er den saken, men själf mins jag mycket väl, att vi inte ha träffats sedan i januari.
Det har händt åtskilligt sedan dess.
Influ- ensan har försvunnit utan märkbar afsaknad och hör nu liksom digerdöden till historien.
Vintern kom ändtligen i februari på en som allra fransyskaste visit, just lagom lång för att våra sportmän och sportkvinnor skulle hinna visa, att de ej legat af sig, utan tvärtom åkt upp sig högst betydligt.
Våren tittade till oss i påskdagarna, då solen log så fager, » pus- sade » hela mänskligheten varm och bedårade de djärfvaste ungdomarna till den grad, att vårpaletåer oeh vårkappor började skymta mel- lan Kungsträdgårdens kala lindar.
eisl^ Oeh föga underligt var det, att några obe- tänksamma ungdomar blefvo lurade att leka sommar en smula för tidigt, då till och med lärkor, starar oeh bofinkar, som eljes ha in- stinktens slagruta att gå efter, läto draga sig vid näbben.
De kommo dessa luftens älskliga sångarbarn och kvittrade så gladt sina påsk- hymner, som om april aldrig någonsin satt den ringaste fläck på sitt rykte, utan i alla tider varit den mest jämna och stadgade af årets alla månader.
Några dagar efteråt hade vi snö, och gud vet hur det gick med de stac- kars lärkorna och finkarna, men nog fingo de en bitter erfarenhet af hvad » dagen efter » kan vara för en otreflig företeelse.
Hvad har mera händt?
Åh, en hel hop.
Hr Nordquist, opsrachefen och hofkapellmästa- ren, har fylt sina 50 år, och hr von der Osten gasterar på Svenska teatern.
Jag är rädd för att han, den » olycksfågeln » går och kollrar bort en hel del af hr Palmes beundrarinnor, så att de bli Thaliatemplet vid Kungsträdgården otrogna för det på Blasieholmen.
I djupaste förtro- ende och utan att alls åsyfta någon elakhet åt vare sig hr Palme eller den ärade gästen vill jag säga, att jag finner det mindre under- ligt, ifall det nu verkligen skulle förhålla sig så.
Der niaa s ' gu vcere krop til!
sade hr Carl Larsson nyligen med hänsyftning på må- lare och bildhuggare.
Citatet låter ännu bättre använda sig i fråga om dramatiska konstnärer.
För öfrigt skall hr Palme inte vara ledsen.
Hur ståtlig än hr von Osten är, lär han väl inte till den grad ockupera våra teaterbesökande damers hjärtan, att där inte finnes en vrå för hr Palme.
Hr Bötel, som börjat sin bana med att slå klatschar från kuskbock, men nu när som helst kan vänta sig att själf bli dragen i triumf af tjusade åhörarinnor, kommer hit med sin höga tenor oeh sina höga engagementsvilkor.
Bil- jettprisen lära bli i proportion därefter.
När han kommer, skola vi väl hoppas, att han har våren den riktiga violdoftande soliga våren med sig.
Han är ju ett af den gifmilda naturens mest favoriserade skötebarn, oeh därför kan man väl koppas, att samma hulda natur icke nu skall tillåta sin favorit att gå här uppe i ett sträft klimat och förkyla sig.
Det vore minsann betänkligare det, än om några dus- sin lärkor och bofinkar bli våta om fötterna och ådraga sig strupkatarr.
Men hvad skola vi taga oss till, hvad skola vi fördrifva ledsnaden med, under det vi vänta på dessa efterlängtade gäster, hr Bötel och våren?
Öfvergångstider eller, som man skulle kunna kalla dem, skarfver mellan de olika sä- songerna äro ändå bra otrefliga.
Nåja, låt oss tänka efter.
Alltid finns det väl ändå någonting, som man kan slå bort tråkigheten med.
Visserligen bör det med till- hjälp af Iduns Modetidning gä som en dans att bestämma både färg oeh snitt på vårkosty- men.
Men man har ju ändå de intressanta butikronderna med väljande, prutningar och hufvudbry, och man har profningarna hos söm- merskan — förlåt, på atelieren!
Och de da- mer, som spekulera på badorter, kunna redan nu börja sina konferenser med familjens hus- läkare för att få utrönt den lämpliga sjukdo- men.
Han måtte väl inte vara en sådan gro- bian, att han inbillar familjens (manliga) caput, att Ni är fullkomligt frisk!
Åh nej, konkur- rensen har lärt våra läkare att bli en smula diplomater.
Och en badkur hjälper ju för all- ting, till och med för migrän och för » giftas- vuxna döttrar ».
Det är i all synnerhet i fråga om den senare åkomman som baden visat sig förträffliga, och ingen mamma med tre ä fyra oförlofvade riskerar väl någonsin att få nej af sin herre och man, när hon börjar göra små hänsyftningar, som peka åt Vestkusten.
Annars ser det ut som om sydkusten i år skulle ämna bli riktigt fashionabel.
Ronneby har icke allenast att bjuda på prinsparet Ber- nadotte, utan ställer också i utsikt ett kunga- möte mellan Sveriges och Danmarks monarker.
Det låter något!
I hvad fall som helst har Ronneby en natur, som man väl fåfängt skulle söka maken till inom våra landamären.
Men det är kanhända bäst att yttra sig med försiktighet, ty eljes kunde man tro, att jag är med i komplotten för att göra reklam för Ronneby, oeh det kunde rendera mig en tve- kamp med » lansknekten Daniel ».
Han håller på Marstrand, fastän han blef sårad där, sårad måhända i mer än en mening.
Jag lemnar därför åt eder egen förträffliga smak att välja badorter — - åtskilliga sådana annonseras ju redan i Idun — oeh sommarnöjen och rekommenderar mig.
Sommarnöjen ja!
Se diir ha vi ännu en sak, som man kan fundera på, till dess Bötel kommer.
SccBvola.
4 ^ N å g r a o r d o m hönsskötsel.
Af » &lt;?
a K t « s ».
(Forts. o. slut fr. föreg.
n:r.)
Det är märkvärdigt att se, huru olika afkastning kan vinnas af samma höns under olika behandling och vård.
Då en vanlig s. k.
» bondhöna » i allmänhet vär- per 70 ä 80, någongång 100 ägg på året, är det ej svårt, att med ofvan anförda skötsel få en sådan att lägga ända till 150 ägg på samma tid.
Dock utöfva race och därmed följande egenskaper ett stort infly- tande på produktionsförmågan.
Dét finnes en sådan mångfald af racer inom höns- släktet, att det skulle vara alltför vidlyftigt att bär upp- räkna dem.
Jag vill därför endast omnämna en, som jag funnit motsvara alla fordringar på goda värphöns, nämligen » Svarta Minorka ».
D e äro härdiga, vackra och lifiiga höns, svarta, såsom namnet angifver, med en enkel stor kam, som vanligen ligger ned åt ena eller andra sidan.
LiBigheten hos en höna är ett säkert tecken till god äggläggare, ty ingen må in- billa sig att en höna, som en stor del af dagen står och solar sig eller ligger och myllar sig i sanden är bra som äggproducent.
» Svarta Minorka » lägga om- kring 200 ägg årligen, oeh man kan då lätt räkna ut, huru mycket mera skäl det är att hafva sådana, än t. ex. vanliga höns, om äfven dessa skulle göra sitt bästa och lägga 150, då födan i båda fall är densamma.
Det är en skilnad af 50 ägg pr höna och på en » hjord » af 50 stycken 2500 ägg år- ligen, som man utan någon ökning i underhållet far gratis genom att skafiä sig goda racehöns.
En olägenhet hafva dock dessa höns — om man får kalla det för olägenhet — de vilja nämligen ej » rufva » eller » ligga ».
Man måste därför, om man själf vill uppdraga sin stam, äfven hålla några andra, vare sig vanliga eller racehöns för liggning.
Nu några ord om kycklingarnes skötsel m. m.
Det är en gammal sed, som hvarje husmoder nog hört, att man bör lägga en höna på udda antal ägg, van- ligen 11 ä 13 stycken.
Hvarifrån denna sed här- leder sig är omöjligt att säga, men att den nästan alltid följes, det är säkert.
Agg, som äro afsedda för liggning, få naturligtvis ej vara för gamla, cirka 6 ä 8 dagar högst för att vara fullkomligt säkra.
Då jag på våren säljer afvelsägg af ofvan nämnda race, » Svarta Minorka », sändes intet ägg, som är äldre än 2 dagar, och jag har också haft den glädjen att se utmärkta resultat däraf, då ofta af 13 ägg, som re- kvirerats, blifvit 12 kycklingar, och det oaktadt skak- ningen på järnvägen ej är för äggen förmånlig.
Man har numera kommit underfund med, att man kan se skillnad på ägg, hvaraf blir tupp eller höna.
Om man nämligen mot ett klart ljus i mörkt rum undersöker äggen, så ser man den s. k. luftblåsan i äggen, och ligger densamma vid äggets spets, blir det en tupp, men ligger den på sidan af ägget, blir kycklingen en höna.
Om denna regel håller streck, hvilket jag ännu ej till fullo utrönt, så vore ju där- med för hönsafveln mycket vunnet, därigenom att man då kunde få endast hönor eller endast tuppar efter behag.
Huru en höna tillkänna gif ver, att hon vill » ligga », känner hvar och en, som något sysselsatt sig med hönsskötsel.
Då man således har en sådan och vill lägga densamma, gör man i ordning ett rede af halm och agnar hälst i en korg eller tunna och ställer den på en undangömd plats, där lugn och någon skymning råda, lägger dit äggen och väntar därefter tåligt till kvällen, då hönsen flugit upp, och tager då den bestämda hönan samt lägger henne sakta på äggen.
Ligger hon då kvar på morgonen, så kan man vara tämligen säker på, att hon verkligen vill ligga, och att hon » ej blott till lyst » gjort sig min däraf.
Hennes skötsel under den tid af 21 dygn, som hon ligger, består endast uti att gifva henne kraftig föda och rent vatten eller mjölk samt efterse, att inga ägg söndertrampas, hvilka i så fall borttagas och kunna, om hon legat högst 3 ä 4 dagar, ersät- tas med nya, som då i allmänhet kläckas samtidigt eller obetydligt senare.
Då kycklingen kommit till världen, behöfver han på första dygnet ingen föda, utan lefver af det han fått med sig frän ägget, och man bör då ingalunda oroa dem genom att nödvändigt vilja hafva dem att äta, då det lätt händer att modern i ifvern att för- svara sina små trampar ihjäl en eller flere.
Först andra dagen efter kläckningen ges dem litet söt mjölk och förut svällda korngryn.
Afven hamp- frö har jag funnit för deras utveckling synnerligen bra, dock gifvet i små portioner.
Så snart de uppnått några dagars ålder kunna de få gå ut, om vackert och varmt väder inträffar, och man skall med förundran se, huru fort och kraftigt de därefter utveckla sig.
Dock måste de noga aktas för kråkor och skator, som gärna vakta på de små kräken och stjäla dem, hvarför det, som förut nämnts, är säkrast att hafva nät spändt öfver och omkring platsen, där de vistas.
Snart nog tillväxer kycklin- gen så, att han kan äta samma mat som de äldre, och af ofvan nämnda race är ej så ovanligt, att kyck- lingar, som äro födda i maj, lägga de första äggen redan i oktober eller november.
Redan som små kan man åtskilja tupp från höna på det större huf- vudet och den större kammen, som hos hönan då är liten och hvitaktig, hos tuppen röd och någorlunda stor.
Om kycklingarne gäller detsamma som om äldre vis å vis maten, att de nämligen under uppväxten måste hafva riklig föda för att utveckla sig och hinna snart blifva fullväxta, ty därpå beror naturligtvis i hög grad, om de förr eller senare börja värpa.
Har jag förut visat själfva racehönsens företräde framför andra i produktionsförmåga, vill jag nu visa äggens företräde.
Vanliga ägg väga pr tjog cirka 1 kilo (2 &amp; 35 ort), men ägg af » Svarta Minorka » ända till 1 kilo 445 gram (3 &amp; 40 ort) pr tjog.
Det är därför långt ifrån fördelaktigt, åminstone för säljarne, att sälja ägg af senare slaget tjogvis, utan är rättvisast så för säljare som köpare, att äggen, som allt annat, köpas efter vikt, och jag vill också här taga tillfället i akt och vördsamt uppmana alla husmödrar: » Köpen alltid ägg efter vikt; ty då veten I, Hvad I fån för edra penningar ».
Någon måste alltid göra början, och ni må ej tro att landtbefolkningen, i hvars intresse det ligger att sälja sina små ägg tjogvis, därvidlag tager första steget, men fördelen för eder blir alltid stor och för dem, att de lägga sig vinning om att skaffa sig höns, som värpa stora ägg och sålunda få mera betaldt för dem, pr tjog räknadt.
Det är lika galet att köpa ägg tjogvis som strömming eller sill kastvis, hvilket senare därför nu i allmänhet är bortlagdt.
Till slut torde jag få yttra några ord om bästa sättet att fort och billigt få upp en » stam » höns.
Har man höns förut, så köper man ett par kullar afvelsägg och låter ett par hönor ligga ut desamma.
Af dessa kan man dock knappast nästa år taga af- velsägg, emedan erfarenheten lärt, att ägg efter kyck- lingar äro mindre säkra till afvelsägg än efter 2- åringar.
Säkrast blir, att på hösten köpa 2 ä 3 stycken äldre (2-åringar) af samma race man önskar, och då de på våren värpa, kunna deras ägg använ- das till rufägg, förutsatt att jag har tupp af samma race.
För dem, som ej hafva höns förut, men vilja lägga sig till därmed, vill jag föreslå, att de köpa sin stam, t. ex. 10 stycken, af den race de vilja hafva från ett ställe, men alltid skaffa sig en tupp af samma race från annat håll, för att slippa se de goda egen- skaperna och storleken hos hönsen småningom min- skas, hvilket säkert inträffar, om hönor och tupp äro af samma kull eller föräldrar.
Till sist vill jag med några siffror visa, att höns- skötseln ej är så dålig i ekonomiskt afseende, som mången tror.
Jag antager nu, att jag har 50 hönor och 4 tuppar.
Dessa hönor kosta, om jag köper dem, 3 kr.
pr stycket = 150 kr.
Tupparne 2 kr.
pr stycket.
.
.
= 8 » Summa = 158 kr.
Räntan, som hönsen då å kapitalet måste betala, utgör, om jag fördelar dem på 4 år, — den tid en höna vanligen värper bäst — 2 kr.
37 öre.
Därtill kommer födan med, drygt räknadt, 18 tun- nor säd om året ä 12 kr.
== 216 kr.
och därtill litet potatis och affall ur köket, som vi kunna upp- skatta till 10 kr., och således hela utgiftssumman 228 kr.
i rundt tal.
Hönsen värpa i medeltal, lågt räknadt, 180 st. ägg pr styck d. v. s. 9,000 på 50 höns om året = 450 tjog och, antaget att jag öfver hufvud endast får 1 kr.
pr tjog, så har jag dock i behållning på dessa höns 222 kronor om året.
Kan jag mera begära af dessa små djur?
Detta endast vis ä vis äggproduk- tion.
Vill jag så äfven lägga an på att sälja kyck- lingar, så ställer sig resultatet ännu - fördelaktigare, då de betalas med 2 ä 3 kronor vid 6 månaders ålder.
Jag tror mig nu hafva tillräckligt ordat om, hvad till grunddragen i en rationel hönsskötsel hörer, och jag skulle känna mig rikligen ersatt för dessa små upplysningar, om någon af Iduns värda läsarinnor med deras tillhjälp får en annan tanke om den för- aktade hönsskötseln och inkomsten däraf.
Själf var jag för några år sedan den starkaste » tviflare » i den vägen, som kunde finnas, men nu har jag genom praktik och intresse för saken kommit på helt andra tankar.
Skulle någon af Iduns läsarinnor vilja hafva än vidare upplysningar om något, som har afseende på hönsgårdens skötsel eller dylikt, samt hvar afvels- ägg eller höns af ena eller andra slaget kunna fås, är jag villig att efter bästa förmåga besvara dithö- rande frågor och stå de ärade damerna till tjänst, om de antingen fråga genom » Idun » eller hos Re- daktionen af densamma anhålla om adress. '
Teater och musik.
Kungl.
operan återupptager, antagligen under loppet af nästa vecka, Mozarts » Figaros bröllop ».
Af förutvarande rollinnehafvare kvarstå endast fru Edling (Susanna) och hr Strömberg (Bartholo).
Nya i sina uppgifter äro hr Johansson (grefve Almaviva), fru Östberg (grefvinnan), hr Nygren (Figaro), fröken Jungstedt (Cherubin) o c h fru Strandberg (Marcellina).
I slutet af månaden anländer i o c h för gäst- uppträdande å k. operan den ryktbare tenoren Bötel från Hamburg.
Hr B., hvilken från början varit droskkusk i nyssnämnda stad, anses ega en af de skönaste tenorstämrnor, som någonsin funnits.
K.
Dramatiska teatern gjorde i söndags början med en serie gratisföreställningar för den arbetande klassen.
Företaget, för hvilket teaterns direktion förtjänar det största erkännande, synes komma att omfattas med synnerligt intresse af dem, för hvilka det närmast är anordnadt.
I söndags uppfördes » Mäster Olof » för en fulltalig o c h högst intresserad publik.
Nästa söndag gifves » Galeotto ».
Gratis- föreställningarna, till Jwilka biljetter utdelas genom Kvinnoklubben, Arbetareinstitutet m.
fl., gifvas på middagen.
Nästa nyhet å Dramatiska teaterns ordinarie repertoar blifver Gogols » Revisorn ».
Filharmoniska sällskapet gifver sin tredje abonne- mentskonsert o m söndag kl. 1,30 i Musikaliska akademien.
Programmet upptager som liufvud- nummer Edv.
Griegs » Olav Trygvason » för soli, kör o c h orkester samt Andreas Hallens » Styrbjörn Starke », symfonisk ballad för manskör, solo och stor orkester; dessutom uvertyren till » Tann- häuser » o c h balett ur Glucks » Orpheus », bearbetad för orkester af Hallen.
Biträdande solister äro fru Edling, en musikälskarinna, hrr Bjarne Lund och G. Holm.
Biljetter säljas i Abr.
Lundquists Hof-Musikhandel.
Striden om hjärtan.
Ur ett k v i n n o l i f s historia af Johan Nordling.
(Forts.) IV.
Söderut.
^ ^ ^ o n j a kom sent upp på sitt rum, trött efter den långa dagens mödor, ännu med alla J&amp;ä % känslor sjudande inom sig efter kvällens stora händelse, böljande som ett lugnt, aldrig till- förene grumladt vatten, nu plötsligt upprördt från botten af ett oanadt källsprång.
Hennes hjärta klappade häftigt; hennes kind var röd.
Och hon kände ännu läpparne bränna efter den sista kyssen, Kurt röfvat ifrån henne, då han smugit sig efter henne i trappan och hejdat henne just vid hennes dörr.
» Vi skola mötas i våra drömmar, » hade han hviskat invid hennes öra, när hon hälft med våld vred sig lös ur hans starka famntag.
Hur underbart — det var som ginge hon redan inne i en dröm!
Förvirrad stannade hon midt på golfvet, strök med händerna öfver sina heta tinningar, sina svidande ögon.
Dessa sista timmar vid den uppsluppet bull- rande supén hade kostat henne mycken möda, mycken själfbeherskning.
Fadern och Kurt hade öfverenskommit att ej för dagen tillkännagifva något o m den unga förlofningen, och de hade därför alla måst iakttaga en sträng försiktighet att intet förråda, hvilken särskildt förefallit Sonja mycket pinsam, direkt ryckt som hon var, ur den allt omfattande känslostämningen och förd in att spela uppmärksam o c h intresserad värdinna bland
alla dessa mer eller mindre främmande gäster, som nu mindre än någonsin intresserade henne.
Ännu susade samkvämets larm som ett mono- tont brus i hennes öron; ännu hade hon j u ej fått en sekunds ro att samla, ordna, lugna alla dessa nya, mäktiga intryck, som bestormade henne; men när hon, uppgifven af trötthet, nådde fram till sin bädd och, begjuten af det rosenröda sken, som silade genom nattbordslampans silkesslöja, oafklädd kastade sig ned på dess kuddar, trängde ideligen som en allt beherskande melodi genom feberns kaos återklangen af dessa enda ord — » vi mötas — vi mötas i d r ö m m e n.
.
.
» ber d i g: säg mig allt!
Är det mycket farligt?
Är han död? » Grefven stod tyst under flere sekunder, med hårdt sammanpressade läppar och dyster, hälft sänkt blick ..
Men med ens höjer han så hufvudet och ser in i Sonjas oroligt spejande ögon.
» Nej — han är icke d ö d; du missförstår mig.
Kanske alls intet är att frukta.
Men — Sonja — hvarför skulle jag inte säga dig allt; jag vill ej ha något odeladt med dig, hvarken glädje eller sorg.
Du är j u icke längre något barn. » Han räckte henne telegrammet, och hon fum- lade länge med att veckla upp det.
Hennes händer darrade häftigt.
» Gre / fec Stjärne plötsligt insjuknad.
Önskar träffa sin broder.
Käthe Bentson. » Efter en tung sömn spratt Sonja plötsligt upp, vid att hon kände en hand fatta i sin.
Genom den skymning,, som de tätt sammanfällda gardi- nerna bredde öfver rummet, igenkände hon Maries, den franska kammarjungfruns hvitmössade hjässa, som lutades öfver hennes hufvudgärd.
» Förlåt, förlåt, min kära fröken, att jag väcker er.
Fröken kan j u så väl behöfva sofva efter allt bråket i går.
Men grefven har sändt upp Jakob med befallning, att han så fort som möjligt vill tala med fröken i blåa salongen. » Sonja gnuggade med små hvita knytnäfvar i sina omornade ögon.
» Pappa ja, pappa — hvad är klockan? » » Ah hon är bara half tio. » » S a r a, säger du Marie!
Hur har jag kunnat sofva så länge!
Det är j u förfärligt! » Och med ett enda språng var hon ur sängen.
» Men hvad är det då, Marie?
Är det något särskildt?
Det har väl aldrig händt något led- samt? » » Ack nej, det kan jag väl inte tro, » svarade Marie på sin mest trohjärtade brytning.
» Grefven o c h löjtnanten ha redan ridit en timme tillsam- mans, och frukosten skulle vara färdig kloc- kan tio. » • Det var icke många minuter, som den morgo- nen åtgingo till Sonjas toalett.
Hon var dock icke rätt lugn; det låg något underligt under detta.
Hvarför skulle väl annars pappa sändt bud efter henne — slika inkietta infall voro ej hans vana.
Helt blossande varm af brådskan och oron kom hon ned i salongen.
Fadern stod vid ett af fönst- ren, s o m det syntes försänkt i djupa tankar, och hans fingrar trummade nervöst mot rutan.
Det klara, härliga vädret från i går hade för- bytts i grå dis o c h regn.
De stora träden ute på terassen voro svepta i en fuktig dimma, o c h efter rutorna sipprade vattnet i långa, sling- rande rännilar.
Sonja hade ej ens gifvit sig tid till en titt utom gardinen uppe å sitt rum; o c h nu slog plötsligt den oväntade gråvädersstämnin- gen henne till mötes som en råga på hennes be- klämning.
Att solljus och skugga kunde skifta så snabbt!
Fadern hörde ej, när hon kom.
Då hon lade sin hand på hans axel — » god morgon, älskade pappa; det har väl icke händt något — något styggt? » — vände han sig om.
» Något styggt; åhnej — icke så farligt, skola vi väl hoppas.
Farbror Axel har blifvit plötsligt sjuk, och jag måste genast fara till honom.
Men det är j u i alla fall för tidigt att oroa sig, innan vi veta något närmare. » » O, så ledsamt », brast Sonja ut med oförställd smärta; » hur — när — hvem har sagt det? » » Se här; j a g har fått telegram i dag tidigt på morgonen. » Han sträckte fram mot Sonja ett samman- skrynkladt papper, som han höll i sin hand; men när hon nervöst grep efter det, drog han det häf- tigt tillbaka, som om han plötsligt besinnat sig.
» Hvad — får jag icke se det? » — sade Sonja.
» Du fördöljer dock något för mig, pappa.
Jag Förslag till matordning för veckan 2 1 — 2 7 april.
S ö n d a g: Soppa på svinöron; gris- stek med äppelmos; gräddkaka.
Måndag: Brynt hachis; sago- soppa.
T i s d a g: Salt oxbringa med pota- tispuré; tisdagssoppa.
O n s d a g: Torsk med makaroni; puré på torra gröna ärter.
Torsdag: Kalfkyckling; dricks- soppa.
F r e d a g: Korfkaka; falsk nässelkål.
L ö r d a g; Gös med skiradt smör och hackade ägg; puré på bruna bönor.
Det var afsändt från Wiesbaden.
Detta slog Sonja först.
» Wiesbaden? » — sade hon och såg u p p; » jag trodde farbror var på Lindestorp. » » Ja, det trodde också jag.
Men det är j u ej så underligt.
Du känner j u, hur plötsligt o c h oväntadt hans reslust kan vakna. » Men så — som en blixt bländades hennes öga af detta kvinnonamn, okändt, aldrig förr hördt, anadt!
» Käthe Benlson? » — upprepade hon hviskande och lät handen, som höll papperet, sjunka.
» Ja, sade grefven med dof röst, och hans blick blef irrande, som o m undveke den hennes; » det är detta, som mest upprör mig.
— Hon — hon — och just nu.
.
.
» I detta ögonblick ljödo steg irån rummet bred- vid, och en sekund därefter presenterade sig i dörröppningen Jakobs korrekta skepnad, iklädd knäbyxor, långa hvita silkesstrumpor och mörk- blå, galonerad frack.
» Herr grefve och fröken — bordet är serveradt. » » Det är bra, Jakob, » vinkade grefve Stjärne nervöst.
» Vi komma — vi komma strax. » » Men pappa, älskade pappa, » utropade Sonja och kastade sig " om hans hals, så snart hofmästaren försvunnit, » var nådig, var barmhertig mot dig själf — och mig — dela dina bekymmer, jag fordrar det — hör du — som en rätt - — allt, allt. » Grefven stödde henne och sköt henne med mildt våld ifrån sig.
» Du är för upprörd nu, och vi kunna omöjligt bägge lemna våra gäster så länge.
Hvad skola de tänka?
De ha redan fått vänta mer än lämp- ligt.
— Gå upp på ditt rum; jag skall ursäkta dig: du är opasslig, behöfver hvila.
Jag skall sända Kurt upp till dig, så fort det kan gå för sig, utan att det alltför mycket uppmärksammas, och kommer så själf efter, så snart det är mig möjligt.
— Var lugn — var lugn — min älskling, allt blir väl godt igen, med Guds hjälp.
Jag skall berätta dig, hvad du bör och kan få veta. » Han kysste henne ömt och redde sig till att gå.
» När reser d u?
» — ropade Sonja med skälf- vande röst efter honom.
» Med snälltåget i afton; det är den första lä- genheten. » » Jag följer dig; du måste taga mig m e d; jag släpper dig inte ensam! » » Ack nej, ack nej », sade han sorgset och ska- kade sitt gråa hufvud, i det han gick ut.
Dock såg han ej, hur Sonja i konvulsivisk gråt sjönk ned på knä i turellens nisch, vattnande fönsterdynans silkesblommor med heta, bittra tårar.
.
.
* * Det var till en stor del samma personer, samma ansikten; men de ljusa, eleganta toaletterna voro förbytta i mörka regndrypande resrockar och gum- mikappor, och de glada minerna i vexlande trumpna och pliktskyldigast beklagande.
Det strålande gästabudet, som varit afsedt att fortgå i en hel vecka, hade helt plötsligt af- brutits.
Grefven hade måst tillkännage för sina gäster, att broderns plötsliga sjukdomsfall tvang honom genast afresa; han beklagade lifligt att sä oartigt nödgas lemna dem; men Stjärneholm vore deras, så länge de behagade trifvas kvar därute.
Och han hoppades själf snart få glädjen återvända.
Naturligtvis kände ingen lust att stanna på godset, när det öfvergafs af så värden som den unga värdinnan.
Ty Sonja — huru det nu begifvit sig!
— hon hade, efter ett långt samtal med fadern på för- middagen, till sist lyckats tilltvinga sig hans till- stånd att följa med.
Efter de oanade, uppskakande kunskaper, som denna dag fört med sig för henne, ville hon min- dre än någonsin lemna honom att fara ensam ned till den sjuke farbrodern och — och — — den andra ...
Det söderifrån kommande tåget mötte vid denna station det nedgående; de flesta af gästerna åter- vände norrut till hufvudstaden.
Bland dessa var äfven Kurt Stråle, som så plötsligt af omständig- heternas spel rycktes ifrån den nyförvärfvade fästmöns sida: att stanna ensam, utan henne, på Stjärneholm — det skulle ha blifvit allt för vemodigt.
Och så beslöt han att begagna tiden under grefvens och Sonjas frånvaro till att ordna en del uträttningar och affärer, som efter hans egen långa utomlandsvistelse väntade honom i Stockholm.
I landåsufflettens skymning hade den sista, enda, Jånga afskedskyssen brännt mellan unga läppar; de sista försäkringarna bytts om ständig umgän- gelse i tankar och dröm, om ock land och vatten för en tid skilde dem åt.
Hvarje dag, ja, hoarje dag skulle de skrifva till hvarandra; det finge nu icke klicka, störtade himmel o c h j o r d tillsamman!
Och deras sista handtryckning var så kramp- aktigt lång, deras ömma inbördes förmaningar och smekord så lustigt öfverdrifna af den nyfödda kärlekens naivitet, att den allvarsamme fadern, som satt ett stumt, tålmodigt vittne till allt detta invid Sonjas sida i vagnen, trots sina bekymmer, trots allt, måste le i hemlighet, då gamla, längst förgätna minnen väcktes.
Men nu, ute på perrongen, där alla de helsande, afskedstagande och beklagande gästerna trängdes omkring dem, fingo de iakttaga det försiktiga, lik- giltiga lugn, som konvenansen fordrade.
Ännu var j u deras förlofning blott de allra närmastes hemlighet.
Tåget norrut gick först ut från stationen, o c h girigt uppsnappade Kurt från sitt kupéfönster den stumma helsning, som sändes h o n o m i en glimt ur Sonjas ögon.
Så försvann den rasslande keden af vagnar bortom kurvan i natten.
Och påmanad af faderns, af konduktörens rop steg hon med sin kammarjungfru upp i den första klassens sofvaggon, som reserverats för hennes räkning.
Hon kände en stor tomhet i sitt hjärta, som hade hon med ens förlorat större delen af hvad lifvet för henne egde kärt och af värde.
Och där hon tryckte sin brännande panna mot kupeens kylande ruta och stirrade, tankfull, ut i mörkret, vaknade med ens den gamla gumman Bergs ord för hennes minne, och hon upprepade halfhögt för sig själf: » En strid en stor s t r i d.
.
.
» Den regndigra majkvällen var redan skum, när den lilla perrongen nere vid järnvägsstationen, som blott en dag tidigare i strålande sol vimlat af de ankommande gästernas brokiga skaror, nu åter fylldes af en mindre uppsluppen hop.
Recept.
Brynt hachis.
Kött af någon kall stek hackas fint, blandas med rifvet bröd, persilja, salt, peppar, och hackad, brynt lök.
Något buljong med en sked ättika uppkokas, köttblandningen till- sättes, och alltsammans upplägges högt på en karott; smör, deladt i små bitar, lägges ofvanpå.
Rifvet bröd strös där- öfver, litet mera smör lägges öfverst, insattes därpå i ugn och brynas.
Ser- veras varmt.
Torsk med makaroni.
Kokt kall torsk hackas fint och väges, sedan ta- ges dess dubbla vikt af makaroni och förvälles.
Fisk, makaroni och 100 gram ost blandas väl och läggas på ett fat, däröfver läggas några smörbi- tar och ett tjockt lager rifven ost.
In- sattes i ugn för att brynas.
Falsk korfkaka.
200 gram risgryn kokas i mjölk, blandas med finhackad kalfstek och brynt hackad lök efter smak, ägg, russin och sirap, peppar och salt och smält smör; lägges därpå i form, bestänkes med smör och rifvet bröd, gräddas.
Serveras med smält smör.
O. Ii.
D.
(Forts.).
1 Matlagning.
Vegetabilisk matsedel n:r 1.
1.
Blom- kål med skirt smör och potatis.
Majs- pudding.
2.
Potatiskroketter med fran- ska ärter.
Sagosoppa.
3.
Äggröra, lätt brynt potatis och grönsoppa.
3.
Ärtsoppa på vatten (goda, lösa ärter).
Pannkaka.
5.
Makaronipudding med färsk ost.
Nyponsoppa.
6.
Spenat- pudding, sparrisomelett och jordärt- skockspuré.
7.
Potatissoppa (tysk) och mannapudding.
8.
Brynta kålrötter (helst puré) och morotskroketter.
Vin- soppa.
9.
Fisk: lake, gädda eller gös med smält (icke brynt) smör och ägg-
kaka.
10.
Gul ärtpuré, hela jordärt- skockor, stekt bröd och hårdkokta ägg- halfvor samt vofflor.
11.
Hackad blå- kål med kastanjpuré (som legume) samt rispudding med saftsås.
12.
Champig- nonomelett, briisselkål med potatis och brulépudding.
13.
Falsk korfkaka (ej kött) och saftsoppa med klimp.
14.
Brödpudding med katrinplommon.
15 Blandade legumer och sagopudding.
16.
Spenat med stekta ägg.
Dansk rödgröt med grädde och biscuit.
17.
Brynt hvitkålshufvud med potatis och mandelpudding.
18.
Stufvade cham- pignoner med balstrade potatisbullar och äppelkaka.
19.
Stufvad potatis, stekt gädda och ritronciém.
20.
Ris- pudding samt ölsoppa.
Vegeterian.
Några sätt att tillaga gös.
Till späckad gös gör man först i ordning fisken som vanligt och späckar den sedan med fina fläskstrimlor i tre rader på hvar- dera sidan.
Därpå lägger man ganska mycket smör i en stekpanna, lägger gösen däri, beströr den med hackade murklor, något lök, sardeller, finhackad persilja och smör, strör ytterligare salt däröfver och låter sedan fisken i ugnen stekas brun på båda sidor.
Nu till- sättes småningom lätt rhenvin och litet buljong, som ofta hälles öfver fisken.
Såsen serveras särskildt och till fisken bjudas rostade brödskifvor.
Mycket god är äfven fatgös.
Man bereder därtill fisken på gammalt vis, d. v. s. delar den längs ryggraden i två hälfter och styckar den sedan i så stora bitar, man önskar.
Nu låter man fisken hastigt koka upp i vatten med lök, kryddor, salt och något ättika, tager upp bitarne med en hålslef och lägger dem på ett bräde, för att spadet måtte rinna af.
Därpå befriar man fi; - ken, medan den ännu är varm, från fenor och ben, bestryker runda fat med smör och lägger fiskstyckena därpå.
Af vackert, hvitt mjöl, citronsaft och fiskspad göres nu en god, holländsk sås, som man afreder med 2 — 3 äggulor.
Med denna betäcker man fisken och strör fint rifvet hvetbröd däröfver.
Om några minuter slår man ytterligare sås öfver anrättningen och beströr den med stark, rifven ost.
Dätpå sättas faten i ugnen, för att fisken skall få en vacker färg.
Äfven kokt och sedan afkyld gös med tjock mayonnaisesås är en sär- deles smaklig anrättning.
När gösen är upplagd på fatet, slår man mayon- naisen däröfver, lägger kring fisken en krans af kräftstjärtar, kapris, små in- lagda champignoner, några fyrdelade vingurkor etc. och litet hackad la- vendel.
Efterrätter.
Kall citronkräm.
8 äggulor blandade med 375 gr. pudersocker, saften af 2 citroner och det rifna skalet af en J citron, vispas till hårdt skum, därpå upplöses 15 gr. gelantine i en liten kaffekopp med varmt vatten och röres afkyldt i massan, tills denna börjar tjockna.
Nu tillsättes hastigt skummet af 8 ägghvitor, och alltsammans hälles i en form.
Redan om | timme kan krämen slås upp och serveras.
Äppelknyten.
Små astrakaner, pip- ping eller andra små äpplen af lös och god sort skalas, och kärnhuset tages ur med en smal äpplepipa af bleck.
Då alla äpplena äro i ordning, kaflas smördeg så tjock som en speeieriksda- ler, och däraf skäras med en uddhvass knif fyrkantiga bitar, ungefär 12 cm.
stora.
Ett äpple, fylldt med stadig hal- lonsylt, ställes på hvar fyrkant, alla fyra snibbarne sammantryckas midt uppä äpplet, icke öfver hvarandra utan så, att alla snibbarne stå upp; kanterna smörjas förut med vispad ägghvita och tryckas tillsammans, så att de bilda stående kanter, hvarefter äppleknytena ställas mycket glest på rena plåtar och gräddas i något svagare ugn än annan smörbakeise.
Då de ha färg öfver och under och en vispkvist går lätt ige- nom äpplet, så äro de gräddade.
Olga.
Jästpulver-kaka.
3 hg.
hvetemjöl blandas i ett kärl med 3 teskedar jäst- pulver.
I ett annat kärl vispas 4 ägg med något mer än 3 hg.
socker, ett par matskedar smält smör, litet rifven mandel.
Det hela blandas tillsammans med en kopp mjölk, sedan insattes det genast i ugnen för att gräddas i en halftimine.
Adéle.
Ris å la Pompadour.
1 hg.
risgryn kokas väl i mjölk, sedan vispas 3 dl.
söt grädde till hårdt skum med något vanilj och litet socker.
Detta röres i de kalla grynen tillika med 5 blad upplöst hvit gelatin, slås i en form och ställes att kallna.
Den ätes med saft- eller vaniljsås.
Adéle.
Engelsk plumpudding.
500 gr. smör röras väl, därtill komma 500 gr. fint stött socker, 14 äggulor, 500 gr. fint hvetmjöl, 500 gr. korinter, 500 gr. rensade russin, 8 gr. stött kanel, 8 gr. stötta nejlikor, en matsked finskuren citron och en dito orange.
Allt röres väl tillsammans; till sist tillsättas 14 hårdt vispade ägghvitor.
En bleckform bestrykes med smör, massan hälles i och gräddas långsamt 2 — 3 timmar i väl genomhettad ugn.
Puddingen bör sedan stå och torka ungefär 1 \ — 2 tim- mar i ugnen.
Man måste noga ge akt till, att ugnen ej är för varm.
Bäst är plumpuddingen ungefär 8 dagar ef- ter gräddningen.
Den håller sig myc- ket längre, förvarad i bleck- eller pors- linskärl.
Vid serveringen måste den skäras med hvass knif.
X Y.
Z.
Soppor.
Tysk potatissoppa lagas sålunda: Kall, kokt potatis passeras till fin puré, ko- kas sedan upp i mjölk och något vat- ten, saltas, vispas upp med äggulor, och kan man ilägga finhackad, brynt persilja, då den serveras.
Bostaden.
0m städning.
(Hedersomnämndt svar å prisfrågan V.)
I öfver sju år har jag nu till min mans belåtenhet och egen förnöjelse hållit mitt hem fint oeh städadt, och är det med stort nöje jag meddelar det sätt att därmed gå till väga, hvilket jag, efter många försök hit och dit, funnit vara det lämpli- gaste.
Vi bebo en våning på 5 rum, be- stående af salong, matsal, min mans rum, sängkammare och barnkammare, inredda och möblerade allt efter deras olika bestämmelse, salongen med briis- selmatta öfver hela golfvet, salsgolfvet omåladt, de öfriga golfven belagda med lianeummattor.
Frisk luft är ju det, hvarmed vi först och sist böra förse våra bonings- rum, de må nu vara eleganta eller tarfliga.
V i börja därför alltid med att öppna fönstren, innan brasan tän- das på vintermorgnarna, ej förgätande att läsa till dem, innan spjällen skju- tas.
Medan fönstren ännu stå öppna, afdammas gardinerna och de stoppade möblerna med en tagelviska, lösa mat- tor och dukar tagas ut och skakas af, golfvet torkas med en fuktig, därtill afsedd handduk.
Sedan damterkas med en mjuk damhandduk.
Detta för hvarje dag.
Allt emellanåt, när så behöfves, före- tages storstädning, då salongsmöbeln bäres ut, antingen i det fria, om vä- derleken tillåter, eller i ' Ctt annat rum.
Mattan beströs med fuktigt (förut an- vändt) te, hvilket uppfångar dammet förträffligt, hvarefter sopas med en långskaftad viska af russinrot.
I stället för gammalt te kan snö äfven med fördel användas.
Innan de stoppade möblerna bäras in, piskas de och borstas.
Fönstren tvättas (bäst med sprit), kakelugnen torkas af, ljus- krona och alla prydnader damtorkas.
När nu salongen är i ordning och en treflig brasa brinner därinne till visit- dags, luftas salen och dammas af.
Ka- kelugnen torkas, och fönstren tvättas, eller blott torkas af, om de ej äro smutsiga.
Dörrar och panel befrias från dam och fläckar.
Alla prydnader på buffet och hyllor damtorkas så väl som möblerna.
Till sist aftorkas häng- lampan eller kronan, och man sätter i ljus, om sådana fattas.
Sedan är där färdigt att skura.
Kagelugnsluckor, eldställ och spottlådor böra putsas en gång i veckan.
V i böra särskildt bemöda oss att hålla friskt, sundt och damfritt i våra och våra barns sofrum, lufta bäddarne länge hvarje morgon, och då det är vackert väder, taga ut sängkläderna i det fria.
Ej nog med att kammarpigan vid städning af sängkammaren bör vara försedd med en damhandduk och en grof handduk för golfvet, utan bör hon hafva en särskild handduk för lavoi- ren, der allt dagligen skall sköljas med friskt vatten.
En gång i veckan rengöres hela tvätt- servisen med såpvatten, alla tunga mö- bler flyttas från väggarne, innan golf- vet tvättas, så att ej dam får samla sig under eller bakom dem.
Om vintern hafva vi våra lampor att putsa och fylla på; förbise ej att göra dem i ordning hvarje förmiddag!
Om de stora rengöringarna höst och vår, då dubbelfönstren och de stora mattorna sättas in och tagas ut, vill jag blott nämna, att man då går till väga på samma sätt med den skilnad, att man får taga längie tid på sig för hvarje rums iordningsställande samt ihågkomma att äfven tak och väggar då skola torkas af med en handduk, knuten på en lång damborste.
Man bör sjelf noga tillse, att allt blir ordentligt gjordt, hafva en bestämd tid, då hvarje sak skall göras, och om man ej har råd att hålla mer än en tjänarinna, dela göromålen med henne, dock så att hvar och en har sitt be- stämda för hvarje dag.
Ungefär som jag nu antydt, har jag sökt hålla mitt kära hem i ordning under mitt lyckliga äktenskap.
Glädje och sorg, helsa och sjukdom hafva skiftat der s o n öfverallt i verl- den, men lyckan har der varit en trä- gen gäst.
Det vill och skall den blifva i alla de hem, der hustrun alltid mö- ter mannen med ett vänligt leende, kom i håg, aldrig med sura miner, skurbaljan i hans rum och huset i öf- rigt upp- och nedvändt.
Margit.
Pönsterträdg-ården.
Myrtenodling i rum.
Om man vill uppdraga myrtnar inne i rum, tager man i mars eller april ett skott, afklippt tätt under ett bladpar, sätter det i en kruka med sandig, lös jord, täcker det med ett glas och ställer det i ett so- ligt fönster.
Om det vårdas försiktigt och ej vattnas för mycket eller för li- tet, slår det snart rötter.
För att göda jorden, lägger man litet hornspån i vatt- net, hvarmed växten förses.
Mycket tacksamma äro äfven myrtnarne, om man morgon och kväll spritar dem med rent, ljumt vatten.
På detta sätt kan man till vintern redan ha en gan- ska försigkommen myrten.
Torr rums- värme tåla myrtnarne ej, utan blada då af och bli torra.
Ett oeldadt rum, som är 3 till 5 grader varmt, eller en torr källare med samma värmegrad passar bäst för denna växt.
Om vin- tern är vattningen mindre nödvändig.
Den sker endast, då jorden ofvanpå är riktigt torr.
På våren omplanteras myrtnarne och kunna då stå i det fria, i det de då sättas ned i en rabatt i halfskugga med den jordklump, som omger rötterna.
Om man vill ha myc- ket fylliga exemplar, bör man icke för- k o r t s, å följ.
sida.)
LEDIGA PLATSER.
Förmånlig Värdinneplats.
Såsom värdinna och för att öfver- vaka ett hushåll önskas till den 15 maj ett bildadt, angenämt och fram- för allt i hushållet sparsamt fruntim- mer.
Moderlig, noggrann omvårdnad önskas för en l ' / 2 år gammal gosse.
Svar åtföljdt af referenser jämte fo- tografi torde före den 30 d:s insändas till S. Gumaelii Annonsbyrå, märkt » Ung Enkling ».
(G.
15479) [1819] E m o t fritt v i v r e kan en anspråkslös, bildad ung flicka få plats för att ha tillsyn öfver tre barn, det yngsta 2 ' / 2 år, samt vara be- hjälplig med söm och lättare göromål inom hus.
Platsen kan tillträdas ge- nast.
Svar med porträtt och rekom- mendationer till » Stationsinspektoren », Björneborgs station.
[L798] PLATSSÖKANDE.
E n flicka af god familj, examine- rad, undervisningsvan, önskar genast eller till instundande höst plats som lärarinna, barnvårda- rinna, sällskap eller hjälp i hushållet.
Ä r van vid inom hus föref.
göromål samt sömnad.
Goda betyg.
Svar till » Hulda », Nyland, p. r.
[1S14] E n 22 års prakt, bildad flicka önsk.
plats i familj för barn eller såsom skrifbitr.
Kunnig i kläd- o. mode- söm.
Små pret.
Svar t.
» 100 », Iduns byrå.
[1 06] E n ung flicka önskar plats i familj!
Den sökande är villig gå frun till hända samt läsa och spela med nybörjare.
Svar till » Z.
&gt;, Kriatiano- pel, p. r.
[1810] Husmödrar!
Ar det någon af eder, som vill hafva en bildad, praktisk och ordentlig flicka till hjälpreda uti edert hushåll.
Hon är kunnig uti sömnad och inomhus förefallande göromål, äfven van vid landet och önskar plats med det första.
Svar till » Alva », Karlskrona p. r.
[18U] En medelålders, bildad tyska, som vistats i England och Frankrike och är villig att såväl tala som gram- matikaliskt undervisa i dessa språk, önsk.
anställning såsom lärarinna eller som sällskap hos äldre personer.
Goda rekommendationer finnas.
Upplysnin- gar å Fredrika Bremerförbundets byrå.
(G.
2290) [1821] bättre flicka med goda kunska- En per, kunnig i allt hvad hushållet beträffar, kunnig i engelska o. musik, önsk.
pl.
i bättre farn.
att gå frun tillh.
Svar till » A.
M. J. », Tidn.
Oskarshamn.
[1S25] En ung fl.
af god fam. önsk.
pl.
i bild.
sådan att bitr.
vid hush.-görom.
och f. ö. på bästa sätt göra nytta.
In- gen lön, blott godt bemöt.
o. bli ansedd som.
medl.
af fam.
Snart svar t.
» A.
», Algutsboda, p. r.
[1826] D ame distinguée, musicienne, désire place de dame de Compagnie ou dame de Maison.
Hautes références ici, ainsi qu ' å 1 ' étranger.
S ' adresser k » X 3 », le bureau d ' Idun, Stockholm.
[1824] Lärarinna.
En anspråkslös flicka af god familj, med vana vid underv., önskar till hösten plats.
Undervisar i vanl.
skolämnen, franska och tyska samt nybörjare i musik och är villig att delt.
i husliga göromål.
Goda re- kommendationer från en 4-årig kondi- tion.
Svar t.
» Nora », Elmhult.
[1807
summa att toppklippa myrtnarne två gånger om året, nämligen i april och juli.
Den, som icke ser så mycket på formen och ej klipper växten, skall hållas skadeslös genom så mycket ri- kare blomning.
Fleuriste.
V å r a barn.
A Fredrika Bremerförbundets byrå, Stockholm, finnas anmälda kvinliga arbetssökande såsom: svenska och utländska lärarin- nor för hem och skolor, kontors- och skrifbiträden, husföreståndarinnor, säll- skap och biträden i hem, föreläserskor, gymnaster, sjuksköterskor m. fl.
[1S29J Hur jag klär » min älskling. » Med an- ledning af frågan n:r 434 kan jag ej underlåta omtala, hur jag klär min lilla flicka, och huru jag med flere, som önska låta den lilla barnkroppen utveckla sig, som naturen ämnat, an- ser vara bra.
Utanpå ylleskjortan eller linnet, hvil- ket som nu användes, knäppes i ryg- gen med flata knappar ett en ä två tum för vidt lifstycke, nedom midjan anbringas 2 rader knappar på så sätt, att midt fram och i båda sidorna sät- tas två knappar, den ena en tum öfver den andra; baktill bar man de knap- par lifstycket knäppes med.
På ne- dersta knappraden fästes först strum- pebanden, en tum breda, fyra a åtta tum långa (allt efter personens storlek) resårband, som i ena ändan ha en ögla att knäppa på lifvet, i andra ett bomullsband att knyta i strumpan.
Den bör naturligtvis vara försedd med band samt helst stickad efter foten.
Detta tillgår så, att man, strax innan stortåknölen börjar, tar upp 3 maskor med några stickhvarf emellan samt stickar sedan, intill lilltån slutar; då tages ihop endast vid den sidan, lörst några hvarf hvarannan gång, sedan hvarje.
Först där stortån rundar af, tages ihop vid båda sidor.
Mången skall väl invända, att en mjuk strum- pa ej kan öfva något tryck på foten, m ' n det är dock så.
Annu viktigare äro naturligtvis sko- donen, nästan alla veta, hvad en för- störd fot vill säga, men, besynnerligt nog, vilja blott få veta af någon reform i den vägen.
» Skodonen efter foten äro så fula », säger man.
Hur kan man hafva en sådan förvänd smak!
Hur kan man så vilja mästra den, som skapat oss!
Andra åter säga sig nog vilja hafva skor efter foten, men ej kunna få.
Det är dock icke omöjligt.
Låt en skicklig lästskärare göra er läster, samt säg er skomakare, att det är ert fulla allvar att vilja hafva skon efter foten, att det ej så mycket betyder, om de icke skulle blifva så vackra, och ni skall nog till slut få dem både vackra och bekväma, åtminstone har det lyckats bra för undertecknad.
Nu åter till lifstycket.
På samma knapprad som strumpbanden knäppas byxorna, sydda såsom man syr till små gossar.
På öfre knappraden knäppes en några tum för vid, veckad yllekjol och på samma rad, om man så vill, en något lättare kjol.
Mången kanske undrar, hvarför kläderna skola vara så vida, men det är alldeles nödvändigt för att barnen fritt må kunna röra sig.
Den här beskrifna underdräkten pas- sar lika bra för barn från 1 till och med 12 a 14 år, då man kanske be- höfver göra några små förändrigar.
Vida lif samt knappar nedom midjan att knäppa kjolarna på, så att ingen- ting trycker på kroppen, böra såväl ung som gammal använda.
Jag är fullt öfvertygad om, att mån- ga af kvinnans svagheter ha sin upp- komst ifrån barndomens oändamålsen- liga beklädnad, och vore en reform i den vägen på det högsta önsklig.
Y&gt;.
H.; Hvarj ehanda.
velramar.
Man skär och arbetar \ en större tafvelram och fäster mma med lim torkad eller fär- a.
Öfver denna fästas med artificiella, fint arbetade, blad, knoppar etc. I en &lt;; a sig i synnerhet land- ut.
1 \ Panorama international, P l a t s Hamngatan 18 B, 1 tr. upp.
(bredvid Svea-Salen) Denna vecka: Il.dra serien af Nästa Lsta serien af Entré 30 öre, barn 20 öre.
Abonnementskort, gällande för 8 be- sök, kr.
1: 75, barn 1: 20.
Öppet alla från kl. 10 — 10.
söndag nytt Italien.
vecka: Algier.
soli.cs af en 19 års flicka af god familj, hälst i Pappershandel.
Den sökande inne- har nu elevplats i dylik affär, från hvilken goda betyg kunna presteras.
På lön fästes ej afseende.
Den härå reflekterar torde adressera svar t.
» Pap- pershandeln », Wexiö.
[1818] (G.
15418) E n ung, anspråkslös flicka med godt lynne önskar plats att gå frun till hända.
Den sökande är villig att underv.
minderåriga i musik samt något kunnig i kläd- o. linnesömnad.
Svar t.
» 20 år », Askersund, p. r.
Hvarje Sommarinackordering mottages från 1 juni vid det vackert och sundt belägna Samuelsberg invid Motala.
Pris 40 kr.
pr månad.
Samuelsberg, Motala i april 1890.
Mia Möller.
Ulla Holmberg.
[1805] program.
I E n flicka önskar komma i en trefiig fam. på landet för att under fruns egen tillsyn lära allt, hvad till ett väl ordnadt hushåll hör, samt vara som medlem af familjen.
Svar med pris- uppgift torde snarast sändas t.
» Maria », Helsingborg, p.
r.
[1802] önsk.as.
Plats att gå frun till hända vid alla inom ett hus förekommande göromål önskas af en 18 års flicka.
Lön be- gäres ej, blott en god plats kan er- hållas.
Svar torde godhetsfullt sändas t.
» 18 år », Eskilstuna tidnings kontor.
(G.
15234) [1815] [1357] [179g] P l a t s dagar Ett redbart fruntimmer, van vid goss- o. fruntimmerskläders renovering, önskar arbete.
David Ba- gares gata 18, 2 tr., dörrn midt för tr. [1796] E n ung fl., som läkare ordin, vistelse vid badort å Vestkusten, men sakn.
medel t.
underh., frågar om hon i någon vänl.
fam. mot fr. vivre kunde få bitr.
frun el.
som sällsk.
åt barn.
Svar emotses med tacksamh.
t.
» Adele », Vexiö, p. r.
[1808] en pension i närheten af Berlin, i skogrik trakt (» Märkische Schweitz »), emottagas i vår elever.
Undervisn.
i vanl.
skolämnen, språk (infödda lärarinnor), sång, musik, målning samt, om sä önskas, i klädsömnad o. husbållsgöromål.
Kan äfven med för- del begagnas af svagare elever, eme- dan kurserna lämpas efter hvars och ens krafter.
Utfärder under förestån- darinnans ledning.
Prospekt m. m. å Th. Tjäders byrå, Malmskilnadsgatan 38 1 Stockholm.
V (G.
223S) [1800] lemna ill någon af Iduns läsarinnor upplysn., hvar en flicka kan få lära till husmamsell mot billig Svar till » Nanny », Iduns byrå.
afgift?
kunnig [1813] I ett godt och trefligt hem på landet, ej långt från stad, kunna tvänne unga blifva inackorderade och om så önskas få deltaga i husliga göro- mål.
Svar till » Maria 300 », Söderkö- ping, p. r.
[1809] flickor M o d i s t e r!
följd under arbeta (Nord.
A.-B., Göt.
3202x1) DIVERSE.
Doktor A. Afzelius Lilla Vattogatan 24, 9 — 10 och 2 — 3.
Mag- och hudsjukdomar.
[1341] Doktor P e r Johansson Riddargatan 2. bästa En upparbetad modeaffär med läge i Göteborg kan till af förändr.
verksamhet få öfvertagas den 1 inst.
oktober.
För den reflekterande finnes tillfälle att sommaren i affären.
Cirka 1500 kr.
erfordras kon- tant.
Svar till » God affär », Nordiska Annonsbyrån, Göteborg.
Pris pr flaska I krona.
En och hvar, som varit utsatt för s. k. lefverfläckar i ansiktet, vet huru svårt, för att icke säga omöj- ligt, det är att blifva dem kvitt.
En person, som mycket besvärades af detta onda, rådfrågade för några år sedan (bland många in- och ut- ländska, äfven en berömd svensk läkare Liborius i Göteborg) om botemedel för denna åkomma, hans ordination hjälpte och har sedan dess gjort månget fläckigt ansikte rent och vackert.
För att låta detta nyttiga medel komma till en större allmänhets begagnande, har det blifvit utlemnadt i handeln.
Hår-Svärta, å 1,50 pr flaska, till klädningar öfverträffar alla ut- annonserade klädningstyger både i styrka och pris.
Det är nya utsökta mönster och kan endast fäs hos un- dertecknad till 40 öre mtr = 24 öre aln.
Order expedieras mot efterkraf.
Profver endast då 20 öre bifogas.
Kungsholms Ekiperingsaffär, fullkomligt oskadlig, ej att förblanda med de vanliga hårfärgningsmed- len, som alltid innehålla de skad- liga beståndsdelarne bly och ättika.
Försäljes i Stockholm hos apote- karen C. F. Dufva, Drottninggatan 41; Fanny Gelin, Malmtorgsgatan 5; Louise Blomberg, Vesterlångga- tan 39; i landsorten å de flesta apotek samt i parti hos Stockholm.
[1718] medel, oumbärligt vid toaletten, som rätt användt, efter föreskrift (som finnes anbragt å flaskans eti- kett), borttager s. k. lefverfläckar, fräknar, finnar och solbränna, gifver hyn en vacker och frisk färg, för- tager den skarpa inverkan af vin- terluften samt bibehåller huden smi- dig och fin.
Detta utmärkta medel är äfven verksamt mot arm-, hand- och fotsvett, kläda i huden samt är särdeles välgörande till rengö- ring af håret, då det stärker hår- rötterna och befordrar växtligheten.
[1804] Eiffeltyget Magar kl. 9-10,2-3; söndagar 9-10.
OPTIMUM, C.
Smitt &amp; Co, J- E. Sandberg.
[1700] Doktor C a r l p i e n s b u r g 33 Drottninggatan 33.
O B S.
!
Ändrad adress!
Bort med liktornarne!
_ Deletor.
Z Hvardagar ' / a3 — 7a4.
Helgdagar 10 — 11.
^ S * S 2 ~ Behandlar företrädesvis D domar.
oktor Run Barnsjuk- b o r [1343] g, 12 Brunkebergstorg 12, kl. 9 — 10 f. m., 3 — 4 e. m., ' behandlar företrädesvis bröstsjukdomar, särskildt lungsot.
[1465] Med.
D r E R N S T S A L É N, Ögonläkare.
Bostad: Stora Vattugatan 2, Mottagning: helgfria dagar kl. i 1 0 — i 12 f. m.
[1464] D:r OTTO SANDBERG 23 Drottninggatan 23 Hvardagar 9 - 1 0, 2 — 3; helgdagar i / vlO — Vall.
Företrädesvis m a; - o.
t a r m s j u k d o m a r.
[1764] C3rO&lt;3.
" t l i e m.
1 tjänstemannafamilj på landet kan en liten frisk och rar flicka om 2 ä 4 år blifva inackorderad.
God och kär- leksfull omvårdnad utlofvas.
Svar till » Barnkär », adr.
S. Gumaelii Annons- byrå, Stockholm.
(G.
15489) [1820] m U Stockholm.
T T T v » M Ett nytt, osvikligt, smärtfritt lik- torasmedel (bättre än Collodin och alla andra liktornsmedel) borttager full komligt liktoraar med roten inom kor- taste tid.
Inlagdt i eleganta karton- ger har Deletor den stora fördelen fram- för alla dylika medel, att man stän- - digt bär det på sig.
Hvar och en som har liktornar skall skatta sig f lycklig efter att hafva användt Deletor.
® * Hvarje kartong kostar 1 kr., som in- fl sändes som postanvisning eller i spar- märken.
Post- o. telegrafadress » De- letor », Upsala, Vaksalatorg 27.
[1340] B j- g - g ~ Z K C 5 M H P a s s a n d e iMinzaen.
lör Nattvardsunjrdom.
Kors, Bokmärken, Ringar, Kedjor och Medaljonger i stort urval. '
• • T V " ' IH Outtömlig på nyttigt och nöj- samt innehåll är den nya uppfin- ningen tor.
Bör finnas i hvarje hem, ty ut- om det att den roar ung och gammal, är den äfven prydiig.
På grund af den stora om- sättning, den haft, har jag nu kunnat nedsätta priset till 1,50 som vid rekv.
torde insändas.
E x p.
helst pr järn v., emedan frakten blir billigast.
Erhålles endast hos mig ellermina agenter.
Examina- [1567] JOHN FRÖBERG, Finspong.
Dessutom realiseras allt, hvad som till en välsorterad Guld-, Silfver- och Ny silfver affär till lägsta dagligen, Saccharin, hörer, priser.
Omförsilfringar starkt tillhandahålleshos Hrr C.
A. Akerholm, och billigt hos Götgatan 28, Gustaf Wallin, Hornsga- LUDV.
AXELSON, tan 28, A. Löf berg, St. Nygatan 8, H.
65 Vester långgatan 65.
F. Lemke, Bödbotorget, Gustaf E.
Berg- Tdcf.
65.
[1780] holm, Östermalms Kafiehandel.
Apelsinmarmelad i burkar, svensk tillverkning, af utsökt General-Depöt för Skandinavien beskaffenhet hos Fru Avén, Kegeringsg.
o. Stureplan, samt Slöjdmagasinet, Mä- stersamuelsgatan 43.
[ISOS] hos Bröderne Herrmann, STOCKHOLM.
Läkareråd.
Gift i StockJiolm.
Det är fullkomligt utan grund, att tvättningar under menstruationen skulle vara farliga, och intet skäl finnes att ej under dessa dagar iakttaga sedvanlig ren- lighet.
— Ni kan därför lugnt sköta er som förut och ej bry Er om edra väninnors var- ningar.
Egil.
Tunn välling, kokt pa s. k. dietiskt hafremjöl (t. ex. från Petri i Hvetlanda), te eiler cacao med mjölk.
Vän af Idun.
Utan undersökning kunna vi ej yttra oss om er strupäkomma.
Anna Thea.
Ej kan Ni väl begära, att vi, som ej ha tillfälle att se edert sjuka öga, skola gifva Er råd, då specialist ej kunnat hjelpa Eder.
Men Ni har ju besökt läkaren blott en gång!?
Olga.
Tvätta hvarje kväll med mycket varmt vatten och om dagarne flere gånger med 1 % naphtolsprit.
När äfven sinnesrörelse plägar framkalla detta obehag, blir dock sannolikt verkan ej så stor.
Bekymrad moder.
1) Ja, utan tvifvel.
2) Ar den ej allt för mycket höggradig, influerar den ej mycket vid detta tillfälle.
Alice.
Se svaren till Naemi i n:r 6 och n:r 8.
Med svaga medel kommer man sällan eller aldrig till målet, utan det måste vara medel, som framkalla, hvad Ni kallar » ros«, som dock ingalunda är vanlig ansiktsros, utan blott en stark hudretniDg.
Ej hopplös.
1) Om er katarr och dess be- handling kunna vi ej utan undersökning yttra oss.
Möjligt är, att den har sin egentliga grund i de under 5) omtalade förhållandena, hvilkas häfvande ju i alla händelser mäste bli hufvudsak.
2) Stora äro utsikterna icke — tvärt om.
3) Ja.
4) Ingnid morgon och afton en salfva af 1 del fäldt soafvel på 10 delar qrönsåpa och 10 delar vaselin.
" Upphör, när det börjar reta huden för starkt.
Upp- repa efter någon tid, då fjällningen slutat, samma behandling.
Ylletröja olämplig.
5) Se svar till Märta i detta nummer.
Sven.
Använd flere gånger dagligen till sköljningen af munnen 1 % alunlosmng.
Kvar- står det onda efter ett par, tre veckor, bor Ni låta tandläkare undersöka.
Elvira M .. n.
Jämte det vi hänvisa bil svaren till Naemi i n:r 6 och n:r 8 och till Phyllis i n:r, 13 tillägga vi, att vi för vår del ej kunna hjelpa Er att få » en klar och hvit hy » _ detta faller inom området för specia- listernas verksamhet.
Genom den där be- handlingen med kompresser om nätterna blir sannolikt resultatet föga lysande.
Märta.
Tag under några veckor tre gånger dagligen vid måltiderna fyra stycken af m %h- tärpharmakopéens järnpiller med china.
Tag kalla afrifuingar pä morgnarne med promenad efteråt, så fort Ni blir klädd.
En 21-åring, 1) Nej.
2) Nej.
3) Ja.
4) Samma, som Ni förut användt.
5) Helt 8a- kert icke, då det ju enligt utlåtande af kom- petent person ej står i samband med något gravare lidande.
Ringa grader äro ej ovan- liga hos svagare individer, och vi tro ej, att Ni behöfver vara orolig för detta — Viktigast är för Eder en allmänstärkande behandling; ' en badkur i sommar vore helt säkert lämplig.
6) Måttlig motion bäst.
Plågad skrifkarl.
De medel, som användas, äro alla mer eller mindre osäkra .. Försök emellertid den behandling, som föreskrifvits för S.
B. i n:r 5 — med de modifikationer däri, som Ni lätt sjelf inser.
G.
N.
Utan kännedom om ert allmänna tillstånd kunna vi ej yttra oss oro eder huf- vudvärk.
I alla händelser bör Ni ej forsum- ma att, då tillfälle därtill gifves, undergå en bad- (och brunns-) kur pä nämnda ställe.
Som lindrande medel kan Ni försöksvis använda antifcbrin (se svar till Anna B. i n:r 2).
A. v. A.
1) Intet särskildt att göra häråt.
2) Se svar till Ella i n:r 3.
Lisa.
Tydligen en hämorroidalknöl.
Tag hvarje kväll en tesked sammansatt lakris- pulver.
Undvik öl, spirituösa, kryddor och svårsmälta födoämnen.
Gör hvarje kväll en sköljning (medels sköljkanna) med kallt vatten.
Hillevi.
Iakttag den diet, som föreskrifvits för Carola i n:r 4.
I stället för öl och por- ter, som er mage säkert ej tål vid, bör Ni förtära mycket mjölk och lagad mjölkmat så- som äggmjölk, tunna vällingar o. d. Maria.
Varma bad och massage skulle helt säkert vara af nytta.
Viktigt torde vara, att Ni något inskränker dieten.
Förtär mindre kött än förut, undvik sötsaker och lef hufvud- sakligen af ägg, fisk, grönsaker och skummad mjölk.
Svea.
Se svar till Ella n:r 3 och till Naemi i n:r 6 och 8.
N:g T:n.
Beror på orsaken.
Sannolikt be- höfva edra tänder plomberas.
Vänd Er tiil tandläkare.
Ester.
Ni torde i detta fall ha stora ut- sikter att genom hypnotism bli kvitt detta, hvarför Ni ej bör tveka att försöka detta me- del.
Genom medicin vinnes föga eller intet.
Moder i Slcane.
Kan brännas bort eller af- lägnas med skarpa medel, såsom t. ex. subli- matkolbdmm (c:a 10 %).
Detta fås dock ej utan recept, och Ni måste i alla händelser vända Er till läkare.
D:r - d. Percy F. Luck &amp; C:o Stockholm.
China Theer.
Blom Congou.
Pris pr 11 9: 7: 6: 5: 4: 3: 2: Finest Moning Kungchow Oonfa Moning Kaisow n:r 1 Kaisow n:r 2 Kaisow n:r 3 Congou: kilo — 20 70 20 25 30 50 80 Souchong.
Finest Souchong Lapseng Souchong Souchong n:r 1 Souchong n:r 2 _ 11 7 5 4: 30 Pris pr Finest Blom Pekoe 16: Blom Pekoe n:r 1 9: Blom Pekoe n r 2 7: Finest Scented Orange Pekoe 7: Hyson (grönt) 6: Seented Orange Pekoe 6: Oolong 5:; kilo 50 70 30 80 20 20 25 I n d i s k a Theer.
Finest Assam Malty Cachar Pekoe Assam __ Ceylon Darjeeling.
Pris pr 11: 8: 7: 6: 5: 4: 3: 7: 4: 3: Non Plus Ultra O. T.
D Ozarens Mandarin Stora Moguls Mikadons Kalifens Behausens, original Behausens Smulthe kilo — 50 30 40 40 50 50 10 30 50 Särskildt framhålla vi » S t o r a Mo- och » Mikadons » theblandnin- gar å kr.
5: 40 och 4: 50 pr kilo såsom varande mycket passande hus- hållsthe af god kvalité '.
11 9 6: 20 6: 75 4: 80 guls » Försändelser till landsorten emot efterkraf eller postförskott.
[1645] Husmödrar!
Försöken Th. Wiriborg &amp; i Stockholm tillverknngar af C:is köpas billigast i C a r l Concentrerad Malmbergs v ä l r e n o m m e r a d e Ä t t i k a på flaskor för ut- spädning.
HANDSK-AFFÄRER.
S e n a p, blandad efter engelsk och fransysk smak, flere sorter.
Biffstekssås.
För handskarnes hållbarhet ansvaras.
kul.
4 knapp., breda silkes- sömmar kr.
1: 50 D:o d:o 5 snörknäppen d:o » 2: — D:o d:o 6 knapps Mousquelaires » 2: — Glacé-, S o j a, Malda kryddor (garanteras oblan- dade) på bleckdosor med genomborradt lock.
B o r d s a l t i paket om 425 gram (= 1 skalp.)
flere gånger prisbelönade och fullt jäm- förliga med de bästa utländska fabrikat.
Tillhandahållas hos Hrr specerihand- lare.
ri339] samt alla slag, såväl eleganta som enklare, Glacé- och Gants de Suédes från 2 till 20 knappar.
Rekvisitioner från landsorten mot efterkraf.
BTJTIKEB: 45 Vesterlånggatan 5 Sturegatan [1717] O a Sänd till 45, 5, 2 4 Södermalmstorg 2 4.
l M a l m f e e r N o r r b r o Vexelkontor, r g.
Stockholm, denna och följande 12 månader endast 2 kr.
60 öre eller ock 5 kr.
; så erhåller ni i förra fallet en och i senare fallet två teaterobligationer, på hvilka Ni redan nästa l:sta maj kan vinna 3: 5 0 duss., 3: 5 0 duss., 3: 5 0 duss Etsade Glas och Sejdlar, passande till presen- ter, hos A n g.
V o g e l s Konstglassliperi, Fredsgatan 30.
Allm.
Telef.
47 97.
[1627] Ovanligt billigt!
Eleganta herr SommaiTOCKar pr.
\ duss.
13,so Stickade HeiTYaStar » » 9,oo Helylle DamMtOr, sorterade &gt; » 9,oo Helylle BaiMsiar » » 7,5o Vackra K M i n g S l i l » » 7,r,o Fina sammetssrMar — » » 5,25 St. Tegas (Mar,fyrk.o.
afl.
» » 7,50 BariHäåiiiEgar, Helylle » » 3,00 Vackra BamMtOr » » 3,75 stora Linne-liorfldiiEar » » 4,50 Hellinne SeiTifltter » £duss.
3,oo Alb.
8.
Jansson, L=a Brottnillgg.
3, Göteborg [1655] Frågor.
N:r 5 1 6.
Hvad sorts parfym skall man an- vända för att gifva kläder och linne en ange- näm varaktig doft?
Ebba.
N:r 5 1 7.
Frågas efter bästa sättet att för- vara geléer, inkokta frukter, då mögelhinna bildat sig?
Tina.
N:r 51 8.
Hvar finnas frö eller plantor att köpa till » Den vandrande juden » (Tradescan- tia albiflora)?
Blomstervän.
The-Blandning-ar.
The.
Se den större annonsen i n:r 3 för i år.
[1434] 40,000, G - l ö x x x o j b o r t, att O. Williamson, Borås, säljer prima helylle marinblå Gosstricotkostymer från 3 till 10 års för 3: 50.
Prisku- rant å yllevaror sändes franko.
Stora mansvästar med ärmar till 3; 50 pr st. [1573] O. W I L L I A M S O N, B o r å s.
r Sparsamma Fruar.
Gammalt ylle och ull emottages dag- ligen till spanad, väfning af tyger, scha- lar, filtar m. m. OBS.
Hvar och en far s itt ylle tillbaka I form af garn eller väfnader, OBS.
Nedsatt spånadsafgift.
OBS.
Ett parti schalar realiseras från 5 kr.
OBS Ett parti filtar realiseras från Telefon 26 53.
5,75.
Pildur Andersson, [1361] född Sundeman, 12 Klara Norra Kyrkogata 12 kronor.
[1582] E. W. Grönbergs iEaumo Hheumatiska Essens ar det billigaste medel äfven vid mycket envisa fall och hos äldre personer, som föga hoppas på bättring;.
% flaska i: 50, Vi flaska 3: 75, i mmut_pä apoteken.
Till platser, där återför- säljare icke finnas, försändes den på rekvisition direkt från [1763] Generaldepoten för Sverige; ApteM Ma Björn, StocMin.
nya priskurant öfver Träd- gårds- oeh blomsterfrön samt foderväxtfrön är nu utkommen och tillsändes gratis på begäran.
Helsingborg i februari 1890.
[1525] N~.
P. Jensen.
S v a r.
N:r 4 2 1.
Till fasonerad dubbelmalta sam- ma träd ning och trampbindning som till fyr- sfcäft; d. v. s. 1, 2, 3, 4 ä rad.
För att bilda faconerna nedtrampas 3:dje oeh 4:de tramporna och en käpp iträdes efter mönstret, så att den facon, som först skall väfvas, blir under käppen, de öfriga trädarne plockas öfver den samma.
En spjäla iträdes och ställes på kant, och käppen utdrages.
Nu trampas de andra två tramporna ned och en käpp trades emellan trådarne strax bakom skeden och en annan under, där trådarne skilja sig.
Till en ruta böra således blott l:sta och 2:dra, till en annan 3:dje och 4:de tramporna tram- pas ned; att detta blir rätt märkes straxt af att trådarne stiga turom glest och tätt i hvar- annan ruta; så att dä t. ex. röd ruta skall väfvas skola trådarna härtill trampas i kors och plockas under pinnen och pä samma sätt med den svarta.
Likväl måste till hvarje ruta de båda fär- gerna turom slås in, d. v. s. lika många trå- dar efter hvarann af hvarje, beroende pä gar- nets grofiek.
Tramporna måste äfven härvid bytas från l:sta och 2:dra till 3:dje och 4:de; och tvärtom.
N:r 4 2 4.
A f röda vinbär beredes ett godt vin på följande sätt, som af ven med fördel lär kun- na användas vid vinberedniug af blåbär och lin- gon.
Till 2C &lt;£ (8V2 kg-) vinbär tagas 16 (6 kg.
800 gr.) pudersocker.
Bären vridas och saften röres - med sockret till detta är smält, då det hälles på ett ankare, helst vinankare, som fy lies med kallt vatten och därpå lägges på ett torrt ställe för att jäsa.
Sålänge det jäser upp ur sprundhålet, skall det dagligen fyllas med kallt vatten.
När det alldeles upphört att jäsa, täppes ankaret väl till och lägges på " ett torrt och frostfritt ställe, där det får ligga orördt till slutet af februari eller början af mars, då vinet tappas på flaskor, korkas och lackas eller gipsas samt lägges ned.
Boj.
N:r 4 2 8.
Jag tror, att edra täcken skulle bli trefligast, om ni väfde säkallad bottenväf, ty då kommer inslaget att synas mer på rä- tan; dessutom är sådan väf mycket starkare.
Till ränning tror jag bäst passar mörkblått eller rosenbrunt.
Aleriam, N:p 4 4 4.
Denna sjuklighet, ofta kallad » kalf- pest », uppträder dels sporadisk dels till ut- seende epidemisk, och kalfvarne dö vanligen utan försköning 3:dje eller 4:de dygnet.
Man har försökt många medel d kalfvarne for att hålla dem vid lif, stundom med rätt god fram- gång; men fröet till denna sjukdom har kalf- ven med all sannolikhet mottagit redan i mo- derlifvet och orsaken är då en, ofta för hög, mindre tjänlig utfordring och ett olämpligt lefnadssätt för mödrarna under dräkti^hets- perioden.
Det är sålunda nödigt att, synner- ligast i högt mjölkande och starkt utfordrade ladugårdar, söka i tid motverka det onda, dels genom att utesluta eller minska ett möjligen misstänkt foderämne, såsom rostig halm och kärna, stark utfodring med bet- massa, dränk, oljekakor och dylikt, för de betäekta djuren och dels gifva sinkorna en så enkel och helsosam utfodring som möjligt — hö, något rotfrukter, gröpe, kli och halm — samt pa bästa sätt sörja för deras välbefin- nande.
Dessutom skola kättarne hållas rena och väl kalkade samt vara förlagda på torr grund, och mjölken skall gifvas åt kalfvarne — om man ej vill låta dem dia sina mödrar, hvilket ju är bäst och naturligast — ofta och i mycket små portioner samt alltid första veckan af moderns mjölk.
E, W. B r e f l å d a.
Skeppar Ludde.
Tack; vi hoppasvinna ut- rymme för ert bidrag, Skutta lätt.
Som ofvan!
Mna K.
Visst icke utan förtjänster — i synnerhet som första försök.
Gerdis.
Uppgif adress till tidningens ex- pedition, så skall nytt nummer sändas.
Stig.
Idéen nog bra, men formen för bom- bastisk.
Tesva W. Ej lämpligt.
August.
Comme il faut kanske ej, men på intet vis mindre passande!
Gertie.
Vi hade redan fäst oss för ett an- nat vårpoem.
Kanske kunna vi dock vid till- fälle begagna er lilla dikt, som rätt väl till- talar oss.
M. II.
Tack; antages.
Eva.
Möter oöfvervinneliga praktiska svå- righeter.
Medlem af Svenska kvinnoföreningen.
De sträfvanden, för hvilka Ni ordar, kunna vis- serligen vara såväl lof- som behjärtansvärda, men uppsatsens längd hindrar dess intagande i Idun, liksom ämnets stridiga art gör det lämpligare att afhandlas i de stora politiska tidningarna.
Bed.
Innehållsförteckning *: Furstinnan Johanna von Bismarck.
(Med porträtt af furst Bismarcks maka och moder.)
— Sommarminne; poem af Karl Wåhlin.
— Om hemstudier; några ord till Iduns läsarin- nor af L — a.
— Iduns panoptikon; af Scccvola.
— Några ord om Lönsskötsel; af Gallus.
iForts.
och slut.)
— Teater och musik.
— Striden om hjärtan; ur ett kvinnolifs histoiia; af Johan Nordling.
IV: Södenif, (Forts.).
Förslag till matordning för veckan 21 — 27 april.
— Matlagning.
— Efterrätter.
— Sop- por, — Bostaden.
— Fönsterträdgården.
— Våra barn.
— Hvarjehanda.
— Läkareråd.
— Frågor.
— Svar.
— Breflåda.
Svea Mineralvattenfabrik 3 3 B c r g s g a t a S T O C K H O L M n 3 3 rekommenderar ärade läsare af tidningen Idun sina tillverkningar af alla sorters L ä s k e v a t t e n jämte brygdt h kolsyradt Sockerdricka, C h a m p a g n e d r i c l a, Champagnelemonad, Hallon- oeh F r u k t l e m o n a d.
0 C Belltelef.
1197- Order pr post eller telefon expedieras omgående, fff Tillverkningen kontrolleras af P r o f e s s o r Severin — ~° — — — t — 1 Å K T A C0LL0DIN Allm.
telef.
64 77.
Jolin.
1 iiimipM [1727 ' inrim Källviks Brunns- och Vattenkuranstalt, sundt och särdeles vackert belägen vid Östersjökusten, nyrestaurerad, belägen 2 mil norr om Vestervik, öppnas 1 juni, fortgår sedan till 1 september.
Lä- karevården bestrides af legitimerad läkare.
Beställningar af rum och förfråg- ningar besvaras af kamreraren herr C. v. Cedervald, Stockholm, Floragatan 14 endast under april, eller af Brunnsintendenten, adress Loftahammar.
Utförli- gare annons i slutet af månaden.
(g.
15105) [1817] Tillförlitligaste och af T u s e n t a l s personer beprÖfvadfc medel mot liktornar, vårtor, rrudhårdnad och nageltrång-.
ObS.
alltid denna inregi- strerade etikett som ga- ranti for varans äkthet.
G - r e n n a f o r s s a Säljes i Stockholm hos C. Jf.
Xtufva, Drottningg.
41, Zouise Blomberg, Vester- långg.
39, JZlin Edlund, Drottningg.
63, Jlylin &amp; Cil Parfytmnagatsiner, Tid- ningsUontoren m.
11.; i landsorten i väl- försedda Parfymeri-, JZHiperlngs- och Cigarraffärer ä 1 kr.
fl.
Biliiritiiii.
Sändes franko mot kr.
1,10 i frim.
[1767] Axel rutström.
ö j d j d o h 1 m a j 1 s e p t.
Naturskönt läge vid Dansjön och intill Kronobergshed.
Se utförligare illustrerade annonsen i n:r 12 af denna tidning.
Fullständiga prospekt gratis och franko från ägaren (G.
15012) F=Tr?
s [1782] a S f B K ö p A D.
H ^TP S B 5 A B &amp; M A N, 3 T.
g •=n= h.a.ÄcL-0-ä.fda.
Vexiö.
g s H S Hl s ^ r e n s l s a B o m u l l s t y g f e r.
Dessa äro de starkaste och bibehålla sina färger i tvätten.
Finnas i största mönstersortiment, i gröfre och finare, men endast goda kvali- teter till billigaste pris i E R N S T W I J V B E R G H &gt; S G a r n o c h V ä f n a d s h a n d e l, 78 J ä r n t o r g e t 7 8.
OBS.!
Profver sändas till landsorten på begäran [1755] Claestorpsboden §aedke ' s §acao är damernas favoritdryck och an- vändes numera alhnännt i alla finare familjer.
Erhålles endast hos de större Spe- cerihandclsfirmorna.
[1520] Henrik Gahns Ä k t a Crlycerin-Tvål, Henrik Gahns Ä k t a Opoponaxtvål rekommenderas som v e r k l i g t g o d a och uppfriskande toalettvålar.
Säljas i välförsedda detalj affärer.
Hvarje tvål är stämplad med vid- stående fabriJcs- från de bästa svenska och ut- ländska fabriker.
Största lager!
Billigaste priser!
Fullkomlig garanti!
Liberala be- talningsvilkor!
OBS!
Äldre instrument tagas i utbyte.
J.
L U D V I G O H L S O N, Stockholm.
16 R e g e r i n g s g a t a n 1 6.
[1423] Försök Germania!
Germania klädningstyget är ett nytt, nästan outslitligt, tjockt och varmt klädningstyg, som till verkas i moderna mönster.
Priset endast 49 öre metern = 29 öre aln.
Kan endast köpas hos tillverkaren A. Williamson, Stockholm.
Vesterlånggatan 57, 1 tr. upp.
Obs.
Den, som ej är belåten med sända varor, får retournera dem.
Profver endast då 20 öre följa.
[1374] Tysioloiisia Må märke.
för damer, herrar och ' barn [1617] tillverkas hos undertecknad till moderata priser.
ö n a d t r ä d g å r d s b o k för menige man Oscar l a m m.
Pris: häftad 60, kartonnerad 85 öre.
(G.
2:28) [1797] Personer, som hafva öm- tåliga eller förstörda fötter, kun- na hos mig få skodon, som passa väl och äro bekväma att gå med.
Högaktningsfullt [1795] C. NILSSON.
Drottninggatan 100, 26 rredsjfatan 26 STOCKHOLM.
Arbeten för Träsnideri, Träsnideri- järn, Träsniderimönster, Salongsbord och Stolar för montering.
Svenska Leksaker från Claestorp, Gemla m. fl.
[1828] Ostlamiars Badort.
Emedan efterfrågan om rum under badtiden i Ö S T H A M M A E är ovanligt stor, böra de, som ämna besöka den synnerligen helsosamma och för sina billiga lefnadsomkostnader välkända bad- orten i tid anmäla sig hos badkamre- raren, premieraktör Hansson, adr.
Öst- hammar, för att erhålla lämpliga rum.
(G.
15482) [1822] Stockholms största sortiment af Bomulls- |Klädningstygerj från de finaste engelska och ' franska till svenska handväfda ' från 4 0, K.l ö r e pr meter hos Limdbei?!
^ Drottninggat an!
Profver sändas pa begäran.
[1816] I ®HiJr C:oi
DU N i 1P3 ombesörjer genom fullt kompetenta personer uppköp i alla möjliga branscher g r a t i s åt Iduns abonnenter och for saker skickas mot uppdrag åt efterkraf och f l andra mot en obetydlig ersättning.
returneras (dock genast) mot Alla fraktkostnaden.
Dubbelt porto torde medsändas.
svenskt fabri- kat, gifver lin- net, utan att för- störa det, en bländande hvil färg.
Till salu hos alla speceri- handlande i ri- På W i l h e l m portofritt s ä n d till l a n d s o r t e n.
Iduns (G.
[i 2i; [1736] Angenäm och vederkvickande hvila efter arbetet erhålles uti Hjalmar Peterson 2093) [1784] Seidel &amp; Naumanns Cakes och Biscuits fullt jämförliga med de engelska.
I god konstruktion, solidité, elegans och lätt- 200 maskiner på lager i Malmö.
Illustrerad gående ootverträfläde.
Ofver priskurant på begäran.
Driftiga agenter sökas i alla städer samt på andra större platser.
Erik Schweder &amp; G; o, 16| t 52] G e n e r a l a g e n t e r för Utförlig Priskurant lemnas på begäran.
M a l m ö.
G Sverige.
(- 1 3 3 7 5 C. W. Schumacher,) &amp; C:nis Kongl.
HofLeverantör, STOCKHOLM, Fällstol Nilsson l (gul eller brun) som äfven kan begagnas som Fåtölj, Chäslong och Säng oeh som erhål- les fraktfritt mot 10 kr.
järnvägsefter- kraf från Hjalmar Peterson &amp; C:nis Bokhandel, Karlstad.
Till förekom- mande af förvexlingar är vår Nya Fällstol alltid stämplad på de båda kortstyckena som uppbära armstöden med vår firma Hjalmar Peterson &amp; C:ni, Karlstad.
(1548] 17 Dahlbock (Mer Norrlandsgatan d 1 » « * 3 M onnklädmu O a O STOCKHOLM Allm.
Tel. 46 47.
[1723] / trrrrrmTrrrrmrm Ålinpås taMlls- ol språk- iHsmssMa för unga bildade flickor öppnas den 15 nästa augusti.
Prospekt för skolan erhålles på begäran af fru Mathilde Huttling, Alingsås.
[1787] Tof o l r.
Ba s l kor.
[1699] Beställningar och reparationer utföras skynd- samt.
— Moderata priser.
Reell bemötande.
Richaird meddelar, på sommaren.
permar kvar 1 8 8 9, dels rödt och guld, dels i blått och guld.
1 som (•£9 Idun kr.
är endast 25 N.
(g.
14802) monogram Iduns och dräkter Redaktion, 1 8 8 9 af m. m. k a n e r h å l l a s g e n o m a t t Stockholm, rekvirera 1 2 n: r a f Skandinavisk Modetidning.
mer än 4 kr., men säljas nu f ö r endast 1 som torde insändas Härtill torde läggas sändas [1591 postledes.
medels 30 öre IL från årgån- Dessa tolf det o e r h ö r d t Mona, postanvisning som porto, eller i måste REDAKTION.
öre, postanvisning (ej eller i frimärken!)
Tj u l a n d e r &amp; O i Q För porto tillkomma 30 öre.
[1359] Iduns Expedition.
Docksklpsmöbler.
Ett större parti (svensk tillverkning) utförsäljes nu genast till billigt pris.
C l a e s t o r p s b o d e n, Fredsgatan 26.
[1827] Allm.
Tel. 5 0 89 Allm.
Tel. 50 8 9.
Vji » h,andeX, SS D r o t t n i n g s a t a n SS, rekommenderar sitt välsorterade lager af endast äkta utländska V i n e r och Spirituösa.
Särskildt framhålles: Finare C h a m p.
- C o g n a c från de för- nämsta firmor, flere år här i lagret.
B o r d e a u x - v i n e r af välkända firmor, k v i t t P o r t v i n, särdeles omtyckt, M a r t i n i q u e - och H o l l ä n d s k a l i - k ö r e r, många år här lagrade, samt vår välkända P u n s c h, gammal och god, till flere priser, enligt priskurant, som sändes på begäran.
N e d r a b o t t e n, I o.
2 tr. upp | [1352] ii — — T |C August Julius Kongl.
Hof-Leverantör.
Specer - i, Vin- ocl De M i l ess a i gas n i i parti och minut, 38 Drottninggatan 38.
Allm.
Tel. 44 58.
Bell.
916.
[1480] sparmärken.
i fall paketet IDUNS HjEÅPPFABBIKl {j 38 Vesterlånggatan 38 å 24-sidiga nummer med 2 4 k o l o r e r a d e o m s l a g s p l a n s c h e r ha kostat 46.
[1694] för [1777] torde insändas i förskott medels Kjfj sparmärken t«K Priset musikundervisning 28 billiga priset a f finnas några få till om samling handarbeten, förut i underrättelse STOCKHOLM, Brunnsgatan En synnerligt rikhaltig 20- Ä n n u förfrågan, N o r d f o r s, Regeringsgatan flndeFBSon B2SSESSSSSSSSSSSS3S3S3SZSSSSSSSESEESSSSSSB gen mom svenska och välgjorda Stort urval af ES Reprinpptan 38 A.
50., lör 46 Regeringsgatan U herrar, damer och b a r n.
S v e n s k a 50 17.
Ir.
landsorten exjedieras j r o m, [1729] Lager af Xiii&gt;U-lU-UlU-; .q [.Z m efterfråga 6 Bicyklar ^ Tricyklar.
Stevens.
handlande i synnerhet Mollens » Vietoria-Anjovis », hvilken är non plus ultra.
Killes Pris 2: 25.
Nya Stockholm.
hos herrar Benj.
Gr. M o l l e n &amp; C:os i Lysekil och 3 [1487] ödesdigra frågan med d e s s s v a r af A g n e s Den som önskar fin och god anjovis bör O r d e r k u n n a i n s ä n d a s till Uträttningfsbyrå, Huru männen Den Husmödrar!
D e n n a lilla s y n n e r l i g e n p r a k t i s k a a p p a r a t, m e d h v i l k e n s å - väl b a r n s o m ä l d r e k u n n a h o p v ä f v a h å l e n p å s ö n d r i g a s t r u m - por o c h d u k t y g e r, s å a t t d e bli a l l d e l e s s o m n y a, ä r lika o u m b ä r l i g i h v a r j e hem s o m s y m a s k i n e n.
A p p a r a t e n, s o m f ö r t s i m a r k n a d e n a f firman P e r c y F.
L u c k &amp; C: o h ä r s t ä d e s, kostar e n d a s t S S O ö r e, Stärkelse, ket.
[1349] [1759]
S 0 SS C H A 36 &amp; 38 HAMNGATAN dessertchocolader rekommenderas.
Svensk tillverkning.
Suchard ' s Kronor KR.
40,000.
[1511] £} P3 OVILKORLIGEN Vexelkontoret, GJ O.
H, — vid Världsutställningen i Paris 1 8 8 9.
f ö r dem, som önska erhålla god sill, re- kommendera vi prima norsk Istersill, stor och J et ' ^ ' k Fetsill, medelstor, myckel fet, finnes i \, |, \ och | tunnor till billigaste priser, kilovis 40 öre pr kilo.
Prima svensk och norsk Slofet- sill samt Vårsill i 1, |, \ och | tunnor till billigaste priser, kilovis 15, 20 och 25 öre kilo.
Prima Yarmouth Delikatess-sill i J, |, \ och | tunnor, kilovis 120 öre kilo.
Anjovis, fullmo- gen, utmärkt god kvalité, i burkar och lådor till 30, 35, 40, 50 cc ' i 75 öre stycket med rabatt vid partihandel hos I^J JL^B^LB KR.
30 Skeppsbron 36, SH H &gt; r m a D o r s StockJiolm.
0: 0, 2 Skräddaregränd 2.: 8 f V D © C * I •!
kor: EN Obligation erhålles mot 13 inbetalningar af kr.
2: 60 i mån.
; TVÅ Obligationer mot 13 inbetaln.
af kr.
5 i mån.
; FEM Obligationer mot 16 in- betaln.
af kr.
10 i mån.
På afbetalning köpt obligation deltager äfven i de under afbetalningstiden infallande dragningar, såvida minst två månaders in- betalning är gjord före utgången af april.
Tvänne utlottningar årligen: den 1 maj och den 1 november.
Full- ständig beskrifning sändes mot 10-öres porto.
Hvarje obligation skall utfalla med vinst från till » — a ta G u l d m e d a l j på VEXELKONTORET, SKEPPSBRON 36, STOCKHOLM.
PRIS PR KONTANT 28 KRONOR.
Obligationerna säljas äfven på MÅNATLIGA AFBETALNINGAR på följ.
vil- g o vinnas g e n o m k ö p af T e a t e r - P r e m i e - O b l i g a t i o n e r 2.
I " ver i bleckburkar på \, | och § kilo, är drygt, välsmakande och närande.
Af Cacaopulver får man 100 koppar på £ kilo.
[1312] Fabriksmärke.
40,000, 25,000, 15,000, 10,000, 5,000 m. fl.
större b e l o p p kunna 1?
Cacaopulver, CACAO SOLUBLE, ett rent lösligt pul- SUCHARD ' S » L-L- LÄ = J 02 — EJ O • C / &gt; CD O i-G " 3 I — I • — » » g Suchard ' S Chocolad.
SUCHARD ' S PRALINER, GIANDUJA, NOISETTES, NOUGATINES och andra GODA VAROR.
BILLIGT PRIS.
FERM EXPEDITION.
O - &amp; CD E L.
SUCHARD ' S STOCKHOLM.
^.
D Erkändt utmärkt kvalité.
Samtliga Chocolader äro garanterade ren Cacao och socker utan tillsats.
FINASTE MONTERINGSAFFÄR.
« * • R 18 GKM- OEH SILVERMEDALJER.
Telefon 49 70.
SPECIALAFFÄR FÖR ALLA SLAGS MON TERINGAR.
U V a t t e n k a r, ken, invid staden af samma namn, 500 fot öfver hafvet, omgifven af vidsträckta planteringar, å en något kuperad med växlande löf- och barrskog bevuxen sluttning af det omkring 1000 fot höga berget Billingen.
Säsong: juni, juli och augusti.
Staden, hvarest badgästerna bo, är med sina breda gator, sin stadspark och andra öppna platser, känd för sin friska och stärkande luft samt särskildt som det ställe, där lungsoten skördar rehtivt färre offer, än i någon annan stad å skandinaviska halfön.
Fullständig och Medika- mentösa bad.
— och af biträdande läkaren och fröken S. Englund, legiti- merad gymnast.
Apparater för förtätad och förtunnad luft.
_ Stor societets- lokal och restauration, hvilken förestås af källarmästaren Carl Öster.
Denna badort är lämplig för dem, som lida af nedsatta krafter, ömtålig Omförmälda Sill och Anjovis har den som endast kan jOflJT * kännas, ej beskrifvas.
[1823] ^FNY^SJER U-Ji&gt;- {Y.ITWL VATTENKUR, TALLBARRSFJAD, ELEKTRISKA HELSOVATTEN — ELEKTRICITET — HYPNOTISM — GYM- MASSAGE NASTIK JJ^ " * rä ' Ma goda sma- S t ö r s t a af T V Å L, hud, katarrer, ncrvsvaghet, förlamning och andra nervsjukdomar, reumatism, bör- I l E jande lungsot, specif.
åkommor m. m. Badafgiften •.
10 kr.
i första, 6 kr.
i andra klassen pr vecka.
Enskilda rum erhållas lätt vid ankomsten.
P r o g r a m och beskrifning öfversändas porlofritt och våningar anskaffas af Kamrer Joh.
Björck.
[1801] I bokhandeln: » Om Sköfde Vattenkur » af M.
D.
s l \ S D A M o K m m A a P r - J g P O e n c e f, m. m. hos I \ V f - o c h I Nytt!
s E A U DE C O L O P E L.
G. DOVERTIE, A.
L Å M B I R C S 4 4 VESTCRLANGGATAN 4 4 NOUVEAUTÉER FRÄN PARI S &amp; BERLIN stort urval.
s o r t i m e n t C.
I M ii a (etablerad 1849) [å J.
JL I J. Drottninggatan H-U-AX ISA. », - U-ERIKIIG-T GODT TE ER3AÅ.LLA.S?
Mina äkta händer undvikits, bavisats af att teer säljas endast kunna kontant, de lemnas billigare än och då alla mellan- hos någon, hvilket ock %0F~ omsättningen 1889 fyraäubblats.
" T ^JF Pr efterkraf, postförskott \ 1: 80, 2, 2: 40, 2: 80, 3, 3: 60,4: 80 pr \ kilo k Alex.
(för 15 ronor fraktfritt).
Barclay, Göteborg.
(NORD.
A.-B., GÖT.
2670X1O| " * 3P jc O F V E R R NU INKOMNA.
TI FF L E L K Otti LA E N R D A ' ev S SOR OM- TEN PRISERNA E T U GÅENDE, D Å DE " B I L L I G A S T E OC TY H GFÄ UPPGI FT MÄ P T Å T R G ETC. N I SÄNDAS.
PÅ PLATSEN.
A.
I É 1 B X 1 6 4 4 VESTERLÅNGGATAN 4 4 S T O C K H O I i Ä.
[1794] å Bomullsklädningstyger, Pe r e a I h S a t i n SÄNDAS FRITT FRÅN O C K.
M.
L U N D B E R G S B o s ä t t n i n g s m a g a s i n BT:R 7 STORKYRKOBRINKEN N: R 7.
STOCKHOLM.
[1688] STOCKHOLM, GERNANDTS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
