# ID: svediakorp-per740
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1889
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 20,389
# sentences: 711
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fredagen den 1 mars 1889.
N:r 9.
B yrå: Klarabergsgatan 54, Tidningen kostar en tr. Annonspris: 25 öre pr petitrad (— 10 stafvelser).
sndast 1 krona för qvartalet.
postarvodet inberäknadt.
Ingen ^ösnurnmerförsäljning.
Redaktör o c h FRITHIOF utgifvare: HELLBERG.
Träffas å byrån kl. 10 — 11 och 4 — 5.
A l l m.
Telef.
6 1 4 7.
Kronprinsessan Utgifning-stid: hvarj.e h e l g f r i f r e d a g.
Infaller helgdag på fredagen, ut- gifves tidningen näst föreg.
eller nästfölj.
söckendag.
2:dra årg.
Prenumeration sker: I landsorten: å postanstalterna.
I Stockholm: hos redaktionen, å Stads postens hufvudkontor, i bokladorna samt å tidningskontoren.
Stephanie af Österrike.
^i^ronprinsessarj Stepha- nie af Österrike, hvil- keris porträtt vi i dag fram- lägga för våra läsarinnor, har under dessa senast gångna veckor, sedan den blodiga katastrofen i May- erling, helt naturligt varit föremål för den allmännaste uppmärksamhet och i ej mindre grad för den var- maste medkänsla.
Hvilken skulle väl ock kunna stå likgiltig inför denna qvinnas sorg, inför denna korta äk- tenskapshistoria, som dock inom sig gömmer så oänd- ligt mycket, allt från den vårliga majdag, då den festsmyckade kejsarstaden vid Donau med jubel hel- sade tronföljarens intagande brud, intill den gråtunga vintermorgon, som randades öfver så många menniskors ofärd!
Hvad denna unga q vinna, skön, beundrad, afundad helt visst af otaliga, i det fördolda lidit, kämpande den grymmaste af alla stri- der: den att inför verlden med glad stolthet och jemt mod bära upp en lysande ställning, medan hjertat i hemlighet förkrympes af en sorg, som endast så mycket girigare frodas, derför att den måste undertryckas — detta kan väl ingen mäta, som ej sjelf fått tömma samma kalk allt intill drag- gen.
Så mycket mer må alla qvinnors — höga eller låga betyder härvid intet — innerliga sympatier förena sig att bereda den pröfvade systern åtminstone delta- gandets lisa.
Då i maj 1881 den då knappast 17-åriga dottern till Belgiens konungapar förmälde sig med Österrikes kronprins, då i september 1883 en dotter föddes åt det unga paret, fröjdades ett stort folk vid deras glädje, och alla sågo deras framtid i de mest ljusa fär- ger.
Att icke dessa för- hoppningar skulle möta sin uppfyllelse, det har dramat från Mayerling lagt i da- gen.
Om huru varmt dock kronprinsessan Stephanie känt sig bunden vid sin make, sitt barn, kejsarfa- miljen och hela österrikisk- ungerska folket, har hen- nes uppträdande efter den sorgliga katastrofen burit vittne.
Hon visade stor- hjertadt till baka hvarje an- bud att lemna det nya hemmet, som trots allt blifvit henne så kärt, och med vörd- nadsvärd pietet har hon skyndat att sjelf träda i spetsen för sin döde gemåls stora älsklingsverk, hvilket ännu väntar på sin full- bordan, nämligen utgifvan- det af det literära prakt- verket » Oesterreich-Ungarn in Wort und Bild ».
Idun u t k o m m e r 1 h u f v u d s t a d e n h v a r j e h e l g f r i f r e d a g o c h k o s t a r f ö r qvartal e n d a s t I krona, p o s t a r v o d e t I n b e r ä k n a d t.
— Bättre » och » sämre » flickor.
et var något liknande sorg med en tillsats af harm jag kände vid ge- nomläsandet af några rader iIduns p *.
senaste nummer, hvari » en student- i ska » svarar » en bondhustru » på hennes fråga, hvad man menar med » bättre » och » sämre » flickor.
Den unga qvinna, som här liksom utma- nande använder sin studietitel, gör icke myc- ket heder åt den bildning namnet innebär.
Och utan att säga oss något fördelaktigt om hennes hufvud bära detta fyrtiotal rader otve- tydigt vittne om, att hennes hjerta icke med heder genomgått sin mogenhetsexamen.
Hör blott den ton och det sammanhang, hvari ordet » bondhustru » är användt!
Men kanske gör jag henne för mycken orätt och för mycken.
heder med att döma henne så strängt — jag gör det, derför att hon är qvinna.
Eättare vore kanske att behandla henne såsom en studentpoj / ce, hvilken man j u — så vida man icke är en blyg landsortsflicka eller en förälskad mamma — betraktar så- som en ganska obetydlig och otillräknelig person, hvars ofta dumdristiga tilltag och naiva lärdomshögfärd på sin höjd aflocka oss en medlidsam axelryckning vid den tan- ken: verlden hinner nog både tämja och slipa dig, stackars gosse!
Men för framgången af qvinnoemancipatio- nen, på hvilken qvinnans och slägtets fram- tid beror, är det af yttersta vigt, att denna emancipation icke sättes i vanrykte genom att i sina verkningar visa sig demoraliserande i stället för förädlande.
Och hvarje ung qvinna, som ställer sig i emancipationens leder genom inträdandet på något af qvinnans nyförvärfvade arbetsområ- den, har ett större ansvar, än hon kanske ett ögonblick gifvit sig tid att betänka.
Det stora allmänna mål, till hvilket hon bör sträfva, utan att ett ögonblick behöfva förlora ur sigte sitt ' eget enskilda, är att ådagalägga det menskligheten intet förlorar, utan tvärt om vinner derpå, att hon trängt sig ut ur den begränsade sfer, som af ålder varit för hennes kön afsedd.
Men detta ådagalägger hon ingalunda genom att framkalla sådana reflexioner som: » se nu, hvart detta nyhetsmaken leder våra unga qvinnor!
— till sjelfgodhet, sjelfsvåld, öfversitteri och oqvinlighet m. m. m.
m.! » Hon ådagalägger det icke genom att kasta ifrån sig sitt köns verkliga förtjenster, på samma gång som hon arbetar sig ur dess svagheter, och icke genom att införlifva med sitt väsen mannens fel och laster på samma gång som hans dygder och företräden.
Hon ådagalägger det minst af allt genom att förinta hos sig hvarje qvinlig könsegen- domlighet.
Man blir hon j u ändå aldrig, huru allvarligt hon än må sträfva derhän, och hvad blir hon då?
Ett abnormt mellan- ting, för hvilket ingen plats finnes — åtmin- stone ingen eftersträfvansvärd — i vårt fysio- logiska system.
Det ligger mycken sanning i följande råd af en man till en ung qvinna: » Var qvinna och du skall regera verlden; blif man och du skall duka under! » Hon behöfver derför icke — äfven om mannen i fråga möjligen menade det så — vara en hjelplös, osjelfständig och okunnig liten varelse, hvars herskaremakt ensamt lig- iviwl ett IDUN Tidningen nnehåller nästan uteslutande originalbidrag.
— Uppgif å n ä r m a s t e p o s t a n s t a l t n a m n o c h a d r e s s s a m t e r l ä g g en krona, s a er- ger i blickens ljufhet, munnens rosiga leen- den och i de mjuka händernas smekningar; nej, hon kan vara medveten, stolt och fri, bildad eller lärd, men qvinna måste hon vara, innesluta i sitt väsen och vårda detta svår- förklarliga, som blifvit kalladt » das ewig weibliche ».
Mannen måste i henne känna sitt komplement, icke se ett aftryck af sitt eget jag, ty då ser han ned på henne med förakt, såsom man ringaktar eftersägare och efterapare.
— — Jag har förirrat mig ett stycke bort från mitt ämne, dertill föranledd af en » student- skas » i mitt tycke mycket slyngelaktiga fram- trädande, men jag är glad, att jag fått till- fälle att säga detta, som jag ty värr vid upp- repade, tillfällen tvingats att tänka.
Och jag hoppas, att både mina läsarinnor och Idun ännu skola hafva litet tid och rum öfrigt för sjelf va tvistefrågan: den » bättre » flickan och innebörden i detta uttryck, hvilket jag från min ståndpunkt också gerna skulle vilja belysa.
Den enda punkt, der » en studentska » tan- gerar sanningen, är då hon säger, att uttryc- kets mening är så bekant, att ingen är okun- nig derom.
Men mig tyckes, att då ett uttryck är så oegentligt — och att det är oegentligt bevisas bäst deraf, att det icke låter sig öfversätta på moderna lefvande språk utan att förlora sin karaktär af koncentrerad meritlista — att det endast genom allmän öfverenskommelse och genom en rad af felslut kan bringas i harmoni med sin föregifna innebörd, då är det på tiden att slopa det, och de som be- sitta bildning borde vara de första att med- verka dertill.
Ordet » bättre » i detta sammanhang är för det första meningslöst., emedan det är enjem- förelseform och här ingen jemforelse före- kommer.
Det är för det andra okristligt.
Ordet heter nämligen i sin positiva form g o d, och hvem vågar tillskrifva sig godhet?
Ä n min- dre tillskrifva sig den i en stegrad grad?
Det är för det tredje inhumant, ty » bättre » har till sin naturliga motsats » sämre », som är en stegrad grad af » ond » eller » dålig ».
Om jag sålunda kallar mig sjelf » bättre », så förutsätter jag, att andra äro onda och dåliga, och förolämpar alltså dessa andra.
Min mor har berättat mig, att då hon så- som ung, tanklös flicka en gång fälde ut- trycket: » det var en bättre menniska », hennes bror, en allvarlig prestman (hvilken jag har anledning tro ännu är ihogkommen af många äldre stockholmsboar från 30- och 40-talet — hans namn var Jonas Lundbergsson) då med sin djupa, allvarliga stämma med eftertryck yttrade: » du menar väl bättre klädd ?.
' » Det tyckes mig, att ett uttryck, som för flere decennier till baka af den tidens fram- skridna andar stämplades såsom otillbörligt, nu skulle vara moget att förvisas ur hvarje bildad menniskas ordlista.
Och jag vågar också försäkra » en bond- hustru » att en verkligt bildad och finkänslig qvinna aldrig använder uttrycket » bättre flicka » om sig sjelf eller sina jemlikar, lika litet som hon använder benämningen » sämre » annat än i betydelsen moraliskt dålig.
Och vårt språk är verkligen icke, som » en studentska » vill antyda, så fattigt, att vi be- höfva anlita detta oegentliga uttryck för att slippa en allt för lång omskrifning.
Och äfven om så vore, så vågar jag påstå, att en i hjerta och sinne » bättre » flicka ej är så girig, att hon tillåter sig en.
låghet i uttryc- ket för att spara in några öre på en rad mindre i annonsen.
Jag kan på det bestämdaste försäkra, att det aldrig skulle falla mig in att taga en flicka i mitt hus, som sjelf kallar sig en » bättre flicka », ty bakom detta uttryck skym- tar jag alla halfbildningens och kälkborger- lighetens vanprydande lyten.
Deremot skulle jag icke tveka att lemna hus och barn i händerna på » en hederlig, allvarlig och arbetsam bonddotter », som der- jemte egde betingelser för att söka en plats som lektris, värdinna eller dylikt, ty dessa tre egenskaper: hederlighet, allvar och arbet- samhet är det just, som man endast som ett kuriosum finner hos de sig » bättre flickor » kallande.
Elna Tenow.
Något litet om friskgymnastik.
(Till Iduns u n g a läsarinnor.)
Upsala, i februari.
^ ^ T ä r i vårt kära Upsala ha vi unga flickor - / [cl hela hösten varit lyckliga nog att få njuta af friskgymnastik tre aftontim- mar i veckan under ledning af en skicklig och intresserad ung qvinlig gymnast.
D å vi nu åter börjat våra öfningar för vårterminen, känner jag stor lust att orda en smula om gymnastik till Iduns unga läsarinnor.
För den, som pröfvat på, är friskgymna- stik ett verkligt nöje.
Men vore ej här fråga äfven om något annat, då lönade det ej mödan att spilla ord och tanke derpå.
Nu gäller det vida mer — helsans bevarande och återvinnande, så väl kroppens som ock i viss mån själens.
Ären I i tillfälle dertill, så frågen sjelfva någon ung flicka, som längre tid deltagit i väl afpassade gymnastiska öfnin- gar, och hon skall med mig instämma i, att de ej blott stärkt kroppen, utan äfven helso- samt upplifvat sinne och själ.
För de flickor särskildt, som genom sitt arbete äro tvingade att föra ett mera stilla- sittande lif, blir friskgymnastiken en ren nöd- vändighet.
Kanske ej alla af dem ännu känt den försvagande verkan af det ensidiga ar- betet och af bristen på motsvarande allsidig rörelse.
Men om de ej förståndigt sköta och bevara sin helsa, så är den, snarare än de sjelfva kunna ana det, undergräfd och bruten och med det samma arbetskraften, för mån- gen kanske hela hennes kapital, borta.
Och för dem, som på grund af lyckliga ekono- miska omständigheter ej tvingats till ett be- stämdt arbete, medför ofta just detta brist på nödvändig kroppsrörelse.
Så blifva de, om ej direkt sjuka, dock svaga och bleksigtiga.
Ingen menniskans förmåga, lekamlig eller andlig, når någon högre utveckling utan öfning.
Så äfven här.
De gynnade, som nu ej behöfva arbeta och anstränga sig, måste hafva i tanke, att de dock ej alltid kunna undgå det under hvarje förhållande och un- der hvarje form.
När den tiden kommer, huru godt att då kunna möta lifvets kraf med ett samladt kapital af helsa, kraft och glädtigt mod; ty säkert är att känslan af kraft och helsa ökar modet i motgången.
» Det der är j u ganska förståndigt taladt, » tänka ni kanske, » men det fordras så myc- ket för att kunna gymnastisera, stegar, rep
hålles ett n u m m e r I v e c k a n u n d e r hela q v a r t a l e t.
F ö r h v a r j e 6-tal a b o n - n e n t e r, s o m s a m l a s, o c h f ö r h v l l k a a f g l f t e n I n s ä n d e s till R e d a k t i o n e n a f och bommar och — ja, det är ej godt att veta hvad allt! » Det är ej så orätt, och för dem, som bo på landet, har jag ej annat råd, än att de i närmaste bokhandel köpa t. ex. » Hemgym- nastik » af Hartelius och sedan nöja sig med blott fristående gymnastik utan redskap.
För öfrigt är det i allmänhet landtboarne, som minst behöfva gymnastik.
Men ni, som bo i städerna, åtminstone i de städer, der det finnes högre elementar- läroverk för gossar, kunna alltid söka få till- träde till en gymnastiklokal.
För att få led- ning vänder ni er till en gymnastiklärare, manlig eller qvinlig, lika godt hvilket, endast han eller hon studerat sin sak.
Ty oförstån- dig gymnastik kan lätt skada, i synnerhet qvinnan.
Misstycken nu ej, om jag ytterligare gifver er ett par råd angående det praktiska utfö- randet af planen.
Antingen kunna ni — jag antager, att ni äro åtminstone tio ä tolf stycken, som redan slagit er samman — sjelfva hyra salen och betala en ledare pr timme samt vid hvarje termins eller månads slut taga hvar och en sin anpart af kostnaden på sig.
I många fall är det troligt, att ni rent af utan afgift få salen upplåten och behöfva då endast bestrida utgifterna för upplysning och städ- ning.
Eller ock anmoda ni er ledare att hyra lokal och derefter af hvar och en upptaga en viss termins- eller månadsafgift.
I detta fall bör anslutningen vara betydligt större, då mera omtanke och besvär samt dessutom risken helt och hållet hvila på blott en.
Då jag har någon erfarenhet om, hur de ekonomiska omständigheterna gestalta sig i båda fallen, vill jag delgifva det lilla jag derom vet.
För ett par år sedan voro vi ett sällskap af ungefär tjugu flickor, som organiserat sig enligt det förra sättet.
V i hade två öfnin- gar i veckan.
Salen med gas och städning kostade oss 1,26 kr.
för hvarje gång, och som vår ledare var mycket intresserad af att få öfningarna i gång, ville han endast hafva 1,50 kr.
i timmen.
För en termin af 14 å 15 veckor belöpte sig hela nöjet ej till mer än 4 kr.
för hvarje deltagare.
Nu är det så stäldt, att vår ledarinna har tagit saken helt och hållet om hand.
Hon upptager en afgift af 2 kr.
i månaden för tre öfningar i veckan, och som hon lyckats få mellan 30 och 40 deltagare, bör hon gå ut med det, ehuru hon betalar dryg hyra för lokalen.
Utan särskild drägt är ej värdt att tänka gymnastisera.
Det åtsittande klädningslifvet och de tunga, långa kjolarne skulle, om ej precis motverka, åtminstone till stor del för- taga nyttan af rörelserna.
Drägten består af ett par knäbyxor, som på intet vis få strama, en kort, temligen vid kjol, som ej bör räcka mer än nätt och jemt till knäna, och en rymlig tröja med raka, vida ärmar.
Det är ganska trefligt att göra denna i sjömanssnitt, sådan som små gossar och flickor bruka bära.
Ett trikotlif kan ersätta tröjan.
Damkläde är ganska lämpligt, men bättre än mycket billigt sådant är vanligt klädningstyg.
Det blir både billigare och hållbarare.
Ett par stora, mjuka skor med mycket låga, breda klackar fullständiga dräg- ten.
För den, som vill eller måste vara eko- nomisk, behöfver drägten ej blifva dyr.
Det är väl öfverflödigt att påpeka, det snörlif, åtsittande lifstycken och trånga lin- i p \ I Ls I I Kl LJ IN Idun, erhållet ect g r a t l s e x e m p l a r f ö r hela d e n tid, u n d e r hvilken a b o n n e m e n t e t r ä c k e r.
A r o d e s a m l a d e a b o n n e n t e r n a f ä r r e ä n 6, t o r d e p r e n u m e r a ningar måste vara bannlysta från hvarje gymnastiksal.
Jag vet, att i en eller annan stad redan existera qvinliga gymnastikföreningar, men i de allra flesta ej.
I hvarje stad, der det fins en gymnastiklokal, fins väl också någon ung flicka med energi nog att sätta sig i spetsen för organiserandet af en dylik förening och lyckligt bringa den till stånd.
Jag beder er, att på samma gång ni tänka på ert eget väl också tänka på deras, som ej fått förmåga eller den samhällsställning, att de sjelfva kunna taga saken om hand; det skall då bli er lättare att med ihärdighet gå till er sak.
När ni sedan under öfningarna se dem, som annars bruka vara nedtyngda och sorgsna, med lefnadslust och frimodighet blicka er till mötes, då skola ni känna tillfredsstäl- lelse med hvad ni åvägabragt.
Till sist önskar jag all lycka och fram- gång i ert företag — och äfven glädje och förnöjelse deraf.
Majken.
IDTJUS femte pristäfling.
1) För den bästa uppsats från något qvin- ligt yrkesområde utdelas ett pris af 25 kronor.
Härvid tillstädjes de täflande den största möjliga frihet i val af ämne, för så vidt detta endast faller inom uppgifven ämnesgrupp, som ju är synnerligen vid, då den omfattar all qvinlig verksamhet utom hemmet, denna må nu bestå i t. ex. någon lärarinneverksamhet eller i ren handtverksut- öfning.
2) För den bästa skildring ur eller uppsats öfver societets- och sällskapslif utdelas ett pris af 20 kronor.
Täflingsskrifter inom dessa tvänne afdel- ningar få ej öfverstiga fyra vanliga spalter i Idun.
3) För den bästa och rikhaltigaste samling af praktisJca råd och rön för hus och hem (afsedda för Iduns smala spalter) utdelas ett pris af likaledes 20 kronor.
För täflingsskrifter inom denna afdelning gäller ingen bestämd omfångsbegränsning.
I^ÉT Ett extra pris " ~ %S %L på 25 kronor har Kedaktionen dess- utom beslutit utdela för den bästa beskrifning öfver skandinavisk badort eller sanatorium, ett ämne och en fråga för dagen, då snart de sedvanliga vårfunderingarna för sommarsejou- ren torde stå för dörren.
Täflingsskrifter inom denna afdelning få ej öfverskrida ett utrymme af tre vanliga spalter i Idun.
Täflingsskrifterna, som böra skrifvas endast på en sida af papperet och förses med namn eller signatur samt förseglad namnsedel, skola vara inlemnade senast den 15 mars.
A bak- sidan af konvolutet bör tecknas ordet: Täf- lingsskrift.
Redaktionen.
Våra barnbaler.
Småprat af — er.
f vem har icke, om äfven ålderns hvita snö täcker hjessan, en innerlig fröjd af att se barnen i yster lek, eller svängande om i munter dans, till dess deras fina kinder purpras och ögonen stråla af sann och naturlig barna- fröjd.
Huru hägrar icke då för ens inre syn minnen från vår egen ungdoms solljusa dagar, och vi känna kanske till och med ålderns krämpor och tvärheten i det gamla sinnet vika för några ögonblick och erfara en lockelse att svänga om med en liten tulta, som icke ens räcker oss upp till midjan.
Och vi hvirfla om, till dess hufvudet blir yrt och vi utmattade sjunka ned i den mjuka länstolen, ålderdomens vän.
En sådan syn, en sådan lek göra våra sinnen godt och verlden förefaller oss skön, vi glömma pessimismens läror, och tron på ungdomen och lifvets glädje smyger sig som frisk luft in i våra hjertan.
Men hvad som icke är gladt, det är att stå som åskådare i ett hörn vid en af våra nutida, litet förnämare barnbaler.
Tänker man till baka på sin egen ungdom och jemför förr och nu, så blir man kanske litet häpen och känner sig litet oeiviliserad.
Och när man ser denna sam- ling af brådmogen ungdom, så tänker man må hända: » Hvad månde blifva af alla dessa små underdjur? » Men vi äro blott tysta åskådare.
Låtom oss hållas i vårt hörn, se och reflektera.
V i känna till förhållandena litet på förhand och teckna derför » barnbalen » från början.
Mamma och pappa — det fins ibland or- saker, hvarför man måste ställa kontrahenterna i denna ordning — har upplåtit hela sin vå- ning åt sin unga tolfåriga dotter, som ämnar ge stor bal för vänner och väninnor.
Hon är redan ärelysten, den unga damen, och när hon ger en fest, en bal, så måste den öfverglänsa alla hon sjelf på nyåret bevistat.
Hon känner sitt värde, och hon har en aning om sin pappas penningevärde — alltså måste man vara i » stil » med sin ställning.
Derför stråla också rummen i ljus, inte blott hvardagsrummen, utan äfven salongen och för- maket.
Öfverdragen äro tagna af möblerna, gångmattorna borta — man ser, att det är stor bjudning.
En vaktmästare i frack sysslar i buffeten, och ute i köket är kokfrun fullt sysselsatt.
Den unga värdinnan — det kan ju hända hon är en tolf eller fjorton år — träder ut och tager en öfversigt öfver det hela.
Hon låter sin blick ila ganska pröfvande öfver hvarje föremål, försummar icke att göra en anmärk- ning här och der och blir ganska misslynt, när hon får veta, att den ena fiolen skickat åter- bud.
Bara piano och en fiol — det är ju riktigt tarfligt.
För öfrigt ser hon redan något trött ut.
De föregående dagarne ha varit ansträngande.
Hon hade upprättat lista på alla dem, som skulle bjudas, och det hade inte varit så lätt att göra en förståndig gallring.
Sedan skulle de tryckta bjudningskorten kringsändas, sömmerskan be- sökas, toaletten profvas, och deremellan små uppskakande scener med » mamma », som nog försöker, men ändå ofta har svårt att » följa med sin tid ».
Emellertid lider tiden, mörkret faller på, och gästerna börja komma.
Några åtföljas af sina föräldrar, andra af tjenarinnor, och de små bal- drottningarna afpelsas.
Det var förskräckligt med grannlåt, broderier och spetsar, genombrutna strumpor och — minsann tror jag inte, att den alltid moderna sömmerskan varit fram, eller rättare, bak och hängt på en liten tournyrunge.
Det är, som om man befunne sig i en balsa- long för fullvuxna, på ett fåfängans eleganta marknadstorg.
Samma granskning af hvar- andras toaletter, samma blodiga kritik öfver hvarandras yttre värde.
O, barndomens oskulds- fulla tid, hvart har du tagit vägen, och du
tion s k e å n ä r m a s t e p o s t a n s t a l t.
— B i d r a g från alla o m r å d e n f ö r qvinlig verksamhet mottagas med tacksamhet.
E n d a s t en s i d a a f p a p p e r e t b ö r I I rt U I I U \ | IN användas och marginal lemnas.
N a m n o c h a d r e s s t o r d e alltid noga a n g l f v a s, o c h kan f u l l k o m l i g d i s k r e t l o n f r a n r e d a k t i o n e n s s i d a p å r ä k n a s moderliga förstånd — i hvilken undangömd vrå ock i afseende på tillämpandet af ett råd eller en föreskrift taga hänsyn till och rätta har du slumrat in!
Grace fias det nog hos de unga qvinliga det hela efter egna förhållanden och tänkesätt.
balgästerna, hvaremot » ungherrarne » förekomma Sjelf följer jag verkligen Hanna Kamkes litet mera drumliga.
Drägten är dock oklan- uppmaning och har mina matförråd inom derlig, en blandning af engelskt-franskt mode, » lås och lycke », men icke behöfver jag derför med .spända strumpor och åtsittande permissio- vare sig upptaga större eller mindre del af ner, vid blus med nedvikt spetskrage, hvita min tid med att » efter hvarje måltid gå och handskar, som något genera de unga dandys, läsa in maten ».
Jag kan göra precis det och urmodigt nedkammad Herman-Bangslugg.
samma som A l b e r t.
.
.
: se efter mina barn, Annu råder någon stelhet i den unga fest- som ännu äro i singularis, och sköta min skaran, men så blir det något mera lif, dans- sömnad.
programmen fullklottras, och musiken bjuder på Se här hemligheten!
Då tjenstflickan tagit en promenadpolonäs.
af bordet, ätit, samt iordningställ efter maten, Det är riktigt rörande att se dem föra sig sätter hon sjelf in öfverlefvorna samt hänger i den ceremoniösa dansen!
Och hvad de ha in spiskammarnyckeln på sin bestämda plats, roligt sedan!
Det måste vara något inåtvändt, hvarifrån jag eger rätt att vidare praktisera ty icke hör man några glada barnaskratt, icke den ned i min klädningsficka.
Om en måltid ser man glädjens strålande blickar.
af någon anledning, hvilket sällan händer, Nej, detta är ingen barnbal, det är icke lef- skulle försenas och jag befarar, att min lilla nadsfriska barn, som svänga om i munter dans hjelpreda skulle vara hungrig, ger jag henne efter skolans och lexornas besvär och sedan lof att taga nyckeln, eller ger jag henne den slumra lugnt in i barnaverldens drömmar.
Det sjelf, så att hon å den ena sidan alls icke är små dresserade dockor, som leka » stort folk », behöfver svälta och å andra sidan min tid som känna sig blaserade, derför att de ständigt alls icke förspilles.
hört upprepas regler, » om hvad som passar och På detta ser hon, att det alldeles icke är icke passar », och som slutligen blifvit beröfvade af misstro, som spiskammaren låses.
Men tron på barnaålderns lycksalighet och dess oskyl- jag har den åsigten, att när smeden gjort lås diga fröjder.
och nyckel, så skola de väl användas — i Låten barnen vara barn och barnbalen en annat fall kunde man ju hafva s. k.
» smäll- lek — intet annat.
Tids nog kommer den tid, lås », som finnas i åtskilliga butiker.
då nattvaket bleker ungmöns kind och den unge I min nyckelknippa har jag dessutom — mannen sväDger om i valsen med en min, som som en god vaktarinna egnar och anstår — om han ville säga: » Man är ju tvungen att en extra spiskammarnyckel, i händelse, hvilket släpa med, tills supén kommer. » dock ej inträffar i mitt hus, den ordinarie skulle förkomma.
På qvällen, då jag lägger mig, ligga alla mina nycklar på nattduksbordet bredvid mig.
Skulle sjukdom, eld eller annan olycka upp- I skafferinyckelfrågan.
stå, har jag strax nycklarne till hands och kan på minuten taga fram, hvad som behöfves.
IllnL ru Hanna Kamkes för en tid sedan in- Och ännu ett.
Skulle tjufvar vilja helsa «• != * •&gt; förda .uppsatser, i hvilka hon dref den på, så finna de icke hvarje nyekel i sitt lås, åsigten, att hvarje husmoder sjelf bör band- så att de blott behöfva se sig till godo, nej, hafva sina förråd och ständigt hålla dem ej ens en brödkant komma de åt utan dyrk inlästa för tjenarne, ha väckt allmänt intresse och allsköns omak, som ofta kan vara nog och liflig debatt.
Asigterna tyckas vara att afskrämma och förhindra.
mycket delade.
En insändarinna » Albert.
.
. » Mina förråd utaf kaffe, socker, mjöl, gryn yttrade sig i n:r 7 af Idun gendrifvande mot m. m. har jag icke i skafferiet, utan i ett fru Kamke; att hon i sin uppfattning ej särskildt skåp, äfven detta läst.
Jag brukar varit ensam, synes af ingångna tacksamhets- sjelf taga fram och lägga i grytan, hvad som skrifvelser.
behöfs, smör, kryddor, eller hvad det nu vara För dagen lemna vi ordet åt en annan må.
bland våra värderade medarbetarinnor, hvilken Ej derför att jag misstror tjenarinnan, utan i saken obetingadt tar fru Kamkes parti.
emedan jag tycker det är en af mina pligter Andra uppsatser i ämnet ha ingått och vänta som husmoder; dock undervisar jag samtidigt på utrymme, bland dessa nämna vi särskildt härmed min tjenarinna, så att hon kan göra en från fru Langlet.
det alldeles på samma sätt som jag sjelf, om Den ingalunda ovigtiga frågan torde bäst det skulle någon gång behöfvas vid sjukdoms- klargöras genom detta offentliga meningsutbyte.
fall eller annat.
Alltså: ordet åt » H o i »!
Mig åtminstone skulle det vara en sann pina att » ej på en hel vecka », ja, blott en * enda dag, » få gå i kök och skafferi », utan endast » se till barnen och s y ».
Tillåt mig först att till Hanna Kamke ut- Fast man innerligt älskar sina barn, kan tala ett hjertligt och varmt tack, icke allenast man j u alltid någon gång vid tillfälle låta for hennes utmärkta och beaktansvärda upp- tjenarinnan se till de små, ty annars kan satsers verkligt goda innehåll, utan fast mera det j u hända, att barnen blifva, som man för den innerlighet och det milda allvar i säger, så » kelna » efter modern, att de stor- förening med sann välvilja, som känneteckna skrika och omöjligt kunna tystas hvarje gång de samma.
modern släpper dem, hvilket bringar obehag Derpå vill jag vända mig till A l b e r t.
.
.
för såväl det lilla barnet som för modern (ina?)
i anledning af hennes kritik af ofvan- och hela huset i öfrigt.
nämda uppsatser.
Hvad sömnaden beträffar, så låter jag vid Man behöfver j u alldeles icke följa ett, om tillfällen, då jag sjelf är sysselsatt på annat än aldrig så godt råd helt och hållet blindt, håll, exempelvis i köket, min tjenarinna fort- ty liksom äfven ett vackert och ändamåls- sätta, der jag slutat, sedan det blott först enligt mode behöfver lämpas efter hvars och blifvit iordningstäldt åt henne och hon fått ens person och individualitet, så får man nödig undervisning.
Detta nppmuntrar och smickrar henne hö- geligen, och jag skulle kunna visa vackra prof på mina tjenarinnors händighet i denna väg.
På så sätt lider husmoderns arbete intet afbräck, och både hon sjelf och tjenarinnan få nyttig och välbehöflig omvexling.
Likaledes anser jag det tillhöra en hus- moders pligter att så vidt möjligt sjelf göra sina uppköp, då hon ju på samma gång, utan onödig tidspillan, kan hemta frisk luft och få motion.
Men mina uppköp verkställer jag alltid på så sätt, att min tjenstflieka blir i stårjd att göra sig reda för varans pris och värde, så att äfven hon, då det behöfs och naturligtvis stundom händer, på egen hand kan köpa lika bra och billigt, som jag sjelf.
Jag har aldrig på en gång haft mer än en tjenarinna; hvar och en har vid ankomsten varit fullkomligt okunnig, då det varit deras första plats.
Men efter blott ett par måna- ders förlopp ha de lärt sig åtminstone allt det lilla, jag sjelf kan, och det oaktadt — märk fru A l b e r t.
.
.!
— jag sjelf haft mina förråd om hand och sjelf gjort mina uppköp.
Hoi.
Teater och musik.
Kungl.
operan gaf i m å n d a g s en s y n n e r l i g e n intressant föreställning m e d ett d e l v i s så g o d t s o m nytt, d e l v i s v e r k l i g e n alldeles nytt p r o g r a m.
Detta u p p t o g n ä m l i g e n M é h u l s talopera » J o s e f i E g y p t e n », h v i l k e n här ej gifvits p å nära ett t i o t a l år, s a m t Bizets o p e r a - c o m i q u e » D j a m i l e h », s o m n u gafs f ö r första g å n g e n.
B å d a o p e r o r n a hafva v i s s e r l i g e n d e t g e m e n s a m t, att h a n d l i n g e n i d e m är förlagd till O r i e n t e n, m e n i m u s i k o c h i n n e h å l l äro d e natur- ligen himmelsvidt skilda.
I n n e h å l l e t i » J o s e f i E g y p t e n » är d e t b e k a n t a från bibliska h i s t o r i e n s berättelse o m J a k o b s o c h h a n s söners a n k o m s t till E g y p t e n, d e r d e n af b r ö d e r n a bortsålde J o s e f blifvit e n m ä k t i g m a n.
L i k s o m i d e n berättelsen intet q v i n l i g t e l e m e n t är framträdande, så har äfven k o m p o s i t ö r e n försmått att i o p e r a n i n - l ä g g a n å g o t sådant.
N å g o t erotiskt e l e m e n t i v a n l i g b e m ä r k e l s e i n g å r sålunda ej i d e n n a o p e r a, s o m m e r a g ö r i n t r y c k e t af e n m u s i k l e g e n d.
D e r e m o t har tonsättaren i J o s e f s parti förlänat d e n äkta s o n l i g a o c h b r o d e r l i g a kärleken det skönaste uttryck.
Den rena, ädla o c h h ö g s t ä m d a karaktär, s o m präglar J o - sefs parti, är o c k u t m ä r k a n d e för o p e r a n i sin h e l h e t.
Josefs tacksamma r o l l utfördes förtjenstfullt af hr Hagman, hvars m a l m r i k a o c h klangfulla r ö s t här g j o r d e sig förträffligt g ä l l a n d e.
U t a n tvifvel t o r d e o c k d e n n a h r H a g m a n s prestation b ö r a betraktas s o m ä n n u m e r a l y c k a d än hans M a s a n i e l l o.
Ä n n u är d o c k d e t rika röstmaterielet ej fullt tillvarataget eller tillräckligt ansadt.
D e r e d a n gifna löftena ä r o d o c k m y c k e t rika o c h s k o l a förvisso u n d e r e n g o d o c h förståndig l e d n i n g infrias.
— Hr Lundqvist gaf e n s y n n e r l i g e n s y m p a t i s k bild af d e n b l i n d e patriar- k e n J a k o b, l i k s o m o c k hr Lindens S i m e o n beträffan- d e såväl sång s o m spel o c h m a s k e r i n g v a r m y c k e t karaktäristisk.
I B e n j a m i n s r o l l d e b u t e r a d e fröken Holmstrand m e d rätt g o d f r a m g å n g.
H e n n e s åter- g i f v a n d e a f r o l l e n föreföll d o c k n å g o t stelt o c h sorg- bundet.
T i l l efterpjes gafs, s o m sagdt, B i z e t s » D j a m i l e h ».
E n österländsk s t ä m n i n g s b i l d, m ä t t a d af v i n, s å n g o c h kärlek, o m s a t t i d e n m e s t p o e t i s k a o c h m e l o - diösa t o n s k r u d m e d det y p p e r l i g a s t e o r k e s t e r u n d e r - lag, e n v a r m lokalfärg, öfver d e t hela n å g o t s a g o - likt, b e r u s a n d e — se der i n t r y c k e t af d e n n a o p e r a - c o m i q u e!
U t f ö r a n d e t o c h u p p s ä t t n i n g e n äro s y n - n e r l i g e n v å r d a d e, o c h u n d e r l i g t v o r e, o m ej » D j a - m i l e h » g a n s k a l ä n g e skulle f ö r m å hålla sig u p p e p å spellistan.
T i t e l r o l l e n, favoritslafvinnan D j a m i l e h, utfördes g a n s k a förtjenstfullt af fröken Ek, särskildt h v a d d e n v o k a l a d e l e n a f partiet beträffar.
Hr Lundmark, s o m här.
h a d e e n af sina l y c k l i g a r e aft- nar, gaf e n i alla afseenden g o d b i l d af d e n turki- ske b o n - v i v a n t e n H a r u n.
H a n u n d e r s t ö d d e s särde- les förtjenstfullt af hr Linden.
B å d a o p e r o r n a l e d d e s af kapellmästaren H e n n e - b e r g.
S a l o n g e n v a r fullsatt o c h bifallet lifligt.
Under inöfning äro » Trollflöjten » (Sarastro: hr Borgstedt, debutant), » A l p h y d d a n » o c h » B e g e m e n - tets d o t t e r » (M a r i e: fröken K l e m m i n g).
F. Hbg.
Manuskript, s o m e j a n t a g e s till I n f ö r a n d e, å t e r s ä n d e s, s ä v i d a p o r t o b l - fogas.
Inga o f r a n k e r a d e f ö r s ä n d e l s e r l ö s a s.
K. dramatiska teatern b j ö d i m å n d a g s p å e n syn- nerligen intressant p r e m i e r e: p r o g r a m m e t u p p t o g n ä m l i g e n f ö r första g å n g e n å d e n n a s c e n P a i l l e r o n s spirituella e n a k t s k o m e d i » Gnistan » (förr gifven p å d å v a r a n d e N y a teatern) samt M o l i e r e s klassisk v o r d n a k o m e d i » Lärdt folk i stubh.
A t t d e n dramatiska teatern, så v i d a o c h allmänt erkänd f ö r sin öfverlägsenhet i d e n m o d e r n a franska k o n v e r s a t i o n s k o m e d i e n, v ä l skulle skiljas från d e n u p p g i f t » G n i s t a n » förelägger, v a r e n d a s t h v a d e n hvar väntade.
A f d e tre r o l l i n n e h a f v a r n e (o c h roll- i n n e h a f v a r i n n o r n a) är svårt gifva n å g o n framför d e a n d r a priset, så l y c k l i g t o c h i n d i v i d u e l t fylde hvarje af d e m sitt parti.
A t t fru Hartman, p u b l i k e n s fa- v o r i t b a r n, h v i l k e t till p å k ö p e t fått e n r o l l, s o m passar till h e n n e s k o n s t n ä r s l y n n e s o m h a n d s k e n till h a n d e n, m e d sitt liliiga o c h täckt naiva s p e l s o m A n t o i n e t t e, särskildt s k ö r d a d e d e n fullsatta s a l o n g e n s s t o r m a n d e bifaU f ö r n e k a r ej p å n å g o t sätt, att kr Fredriksson o c h fru Fahlman båda gjorde sig för- tjenta a f d e t lifligaste e r k ä n n a n d e, för h v a d d e p r e - sterade i B a o u l s o c h L e o n i e s partier.
F ö r n e k a s k a n e j, att M o l i e r e s d i k t n i n g n u m e r a förefaller e n stor d e l a f p u b l i k e n — d e n i c k e r e n t literärt intresserade — v ä l föråldrad att k u n n a skänka n å g o n lifligare n j u t n i n g, m e n m e d d e t utförande, e x e m p e l v i s » L ä r d t folk i s t u b b » n u senast fått å D r a m.
teatern, h a r d e n n a o v e d e r s ä g l i g e n inlagt stor förtjenst o m d e n klassiska d r a m a t i k e n o c h g j o r t s i g d e n m e r a finsmakande p u b l i k e n p å allt sätt f ö r b u n - d e n.
Hr Bceekström s o m Chrysale, fruarna Fahl- man, Rundberg och Hartman (Armande — Henriette — M a r t i n e), fröken Ahlander s o m Belise o c h hrr Skån- berg och Personne såsom Clitandre o c h Trissotin b ö r a samtliga särskildt n ä m n a s för ett karaktäristiskt o c h l a g o m chargeradt spel.
J. N — g.
Svenska teatern gifver nästa m å n d a g f ö r första g å n g e n » F l i c k o r n a s g o s s a r », fältmanöversfars i 7 tablåer, öfvers.
från d e t danska o r i g i n a l e t » P i g e r n e s J e n s » a f Charles K j e r u l f o c h P e t e r N a n s e n, m u s i k e n af J e n s K o k, h v i l k e t u t g j o r t s ä s o n g e n s m e s t dra- g a n d e n y h e t i K j ö b e n h a v n.
B o l l f ö r d e l n i n g e n uppta- g e r ett 40-tal roller, a f h v i l k a d e förnämsta i n n e - hafvas a f h r r H o l m q v i s t (J e n s), E k e l u n d, L u n d b e r g, N i l s s o n, O l s s o n, B a n f t o c h V a r b e r g, fruarna L u n d - b e r g o c h S e l a n d e r samt fröken S o m m a r (altern.
m e d fru Stenfelt), fröknarna G r u n d o c h G u d m u n d s o n.
Vasateaiern u p p f ö r i d a g (o n s d a g) för första g å n - g e n » B i d d a r B l å s k ä g g », operabuffa i fyra akter a f Offenbach, 1 8 6 6 u p p f ö r d å k.
o p e r a n härstädes.
H u f v u d r o l l e r n a innehafvas a f h r Kloed o c h fröken Anna Petterson.
D e n 2 7 febr.
En radikalkur.
Novell i I r~ \ I I K l L / vj IN A n n o n s e r m o t t a g a s e n d a s t m o t k o n t a n t llqvld I f ö r s k o t t a f 2 6 ö r e p r 4 - spalt, petitrad (= 10 stafvelser).
Ingen a n n o n s i n f ö r e s u n d e r I krona.
» Nej, tack, käraste tant, jag skulle bara störa er, och så vill jag gå till sängs tidigt. » Den gamla teg ett ögonblick.
Derefter lade hon plötsligt sitt rörliga lilla hufvud på sned, såg på Annie och sade: » Annie, det är väl inte — du har väl inte — • jag menar, du och doktorn ha väl inte grälat, just när det höll på att bli nå- got af? » » Hvad för något — hvad höll på att bli af? » H o n såg så djupt förtörnad ut, och hennes ögon sköto så ljungande blixtar, att borgmästarinnan förskräckt flyttade sin stol litet till baka.
» Ja, du behöfver inte taga så vid d i g.
.
.
jag bara tänkte.
.
. » » Tänk aldrig så mera, tant!
Och nu, efter som tant ber mig, så — skall jag komma till tant i afton — — tant förstår, j a g trifs så godt med er, när jag bara orkar — — och kanske är det flere, som dragit falska slutsatser af mitt uteblifvande! » Doktor Ljung var inte hemma, hade måst fara till landet strax efter middagen och skulle ej vara till baka förr än sent på nat- ten.
Annie drog en suck af lättnad, när hon hörde detta.
Gamle-doktorn låg hemma i podager och vågade sig ej ut.
Hans fru hade tittat in en stund och druckit en kopp kaffe, men sedan skyndat hem igen till sin dundrande och svärjande tyrann.
Det blef en afton, helt olik alla andra hos borgmästarinnan.
Rektor Bergman kom som vanligt och tycktes finna sig väl utan sitt parti.
Borgmästai innan, som ändå måste hålla kort i hand, lade patience.
Annie satt hopsjunken i ett soffhörn, blek och tyst.
H o n lyssnade likväl med nöje till rektorn, som talade väl och sakkunnigt i en mängd äm- nen.
Denna afton, som flere gånger förr, tänkte Annie, att rektorn var en ovanligt bildad man med grundlig lärdom, så anspråks- lös och till baka dragen han än syntes.
Ofri- villigt jemförde hon honom med doktor Ljung, en jemförelse, på hvilken doktorn förlorade.
Och likväl hade doktorn utan tvifvel mera genialitet, men det var gedigenhet och fast- het, som felades honom.
H o n tyckte, att doktorn kunde liknas vid en raket: lätt an- tändlig kunde han, så att säga, med ett gnist- rande och fräsande flyga högt upp i luften, der man bländad och beundrande följde hans tankestjernor i deras sväfvande, dallrande flykt utan mål i rymden — så en knalleffekt — och så slut och mörker — ingenting i behåll, som kunde värma och lysa — endast minnet af att man varit tjusad och hänförd af — ett bland verk.
Plötsligt och för Annie alldeles oväntadt, under deras promenad långsamt » Storgatan » framåt, friade rektorn till henne.
Hans fråga, om hon ville bli hans hustru och göra honom lycklig, kom lugnt och stilla, men hon förstod af röstens darrning, att han var djupt upprörd.
Det var första gången efter faderns död, någon man talat kärlekens ord till henne — förut, medan hon ansågs vara rik, hade hon hört dem ofta nog.
Der fans då ännu någon, som inte brydde sig om, att hennes namn var fläckadt, att hon ej längre var ung och vacker och inte egde ett öre!
Der fans nå- gon, för hvars lycka hon var nödvändig, någon, som ville bli henne en trofast vän, så länge lifvet räckte!
Hon behöfde inte längre vara ensam — två hand i hand i lifvets kamp!
Hon kände det som någon ting godt och stort, hon kastade bort.
Ty hon måste svara honom nej, derför att det stod en annan emellan dem.
Hon gaf inte något skäl, endast att det » ej kunde så bli ».
Hon trodde, att han in- gen aning hade, om hvad som var egentliga hindret, och likväl visste han det så klart och tydligt, att han varit beredd på hennes svar.
» Ni tänker nu, att det är omöjligt, » sade han stilla, men med samma darrning på rö- sten, » men, fröken Birger, jag kan vänta. » Det var något i dessa tre ord, som nästan förskräckte henne, något så orubbligt ener- giskt, så fast och säkert, som hade han all- deles klart för sig, att om han väntade, skulle det ovilkorliga resultatet bli, att han vann sitt mål.
Der låg en makt i detta: jag kan vänta, som nästan bedöfvade henne.
Det var något magnetiskt deri, liksom en starkare kraft än hennes eget jag, som ville draga henne — från den andre, som hon älskade mera.
Och hvad som än hände — så länge hon lefde, skulle han, friaren i dag, vänta, vänta.
Och hon skulle veta det, och det skulle plåga och ängsla och likväl fängsla henne.
Midsommar nalkades, men skolan hade blifvit stängd tidigare utan vårterminens af- Elin Ameen.
slutning, derför att fröken Birger blifvit sjuk.
(Forts.) Länge hade hon kämpat mot denna sjukdom, som smugit sig öfver henne utan att egent- nnie hade ej på någon tid varit hos borg- ligen vara ett bestämdt ondt och som derför mästarinnan.
Det var forgäfves denna fick den sväfvande benämningen » nervöst ».
bannade och hvarannan dag tittade in till Hon blef mattare och blekare för hvar dag henne för att taga henne med sig hem.
samt led af en beständig hufvudvärk.
Till » Jag har inte tid, j a g får lof att sjelf läsa, slut kämpade hon ej längre, utan en dag låg och så är det några barn, som äro långt efter de andra, som jag läser särskildt med.
Jag Hos rektorn fans intet gnistrande, intet hon qvar i sängen med en känsla nästan af vill, att min afslutningsexamen i sommar skall som tjusade.
Allt var klart, lugnt och be- välbehag öfver, att hennes svaghet var så bli vacker.
Och så, när qvällen kommer, är stämdt.
Om han någonsin haft en ungdom, stor, att hon ej kunde stiga upp.
jag så trött, tant! » då också han jäst af omogna idéer, hvilka i » Nerver, inte annat än nerver, » sade dok- Ja, borgmästarinnan hade nog märkt, hur virrvarr trängdes i hans hjerna, så var den tor Ljung, hvilken borgmästarinnan en dag blek och mager hon blifvit och så förskräck- tiden länge sedan förbi, och han var nu en förde med sig, oaktadt Annie förklarat, att mogen man, fullt medveten af hvad han hon hellre ville » dö i r o ».
» Men så illa var ligt nervös.
det nu inte, » sade doktorn småleende.
» Litet » Men om du bara ville komma till mig ville och tänkte.
som förr, skulle du nog krya upp dig.
D u Och likväl drogs Annie till honom, den hvila, hvila från allt arbete, all oro, alla kan j u ligga på en soffa och låta oss pyssla unge, trots inkonseqvenserna och det ännu tankar — fullt lugn till kropp och själ — om dig. » outvecklade hos honom — drogs till honom, och sedan några veckor vid ett högfjell-sana- I fantasien såg hon plötsligt för en minut utan att vilja eller önska det, och hon öfver- torium, så skulle hon nog bli bra. » Att komma bort — om blott för några sig sjelf liggande på skinnsoffan i salen, såg raskade sig sjelf med att, under det hon de spelande vid deras bord inne i förmaket lyssnade till rektorn, gång på gång låta sina veckor — andas annan luft, den friska, ky- — — — hon låg stilla, omsvept, omhuldad blickar fara mot dörren till tamburen, i vän- liga fjelluften — tanken derpå syntes henne utan att göra något, utan att tänka — och tan att den andre ändå skulle komma hem.
så mäktigt lockande, men hon hade ej me- så någon bredvid henne, som kanske läste Då hon gick, var han emellertid ej ännu del der till, det var en omöjlighet.
för henne, eller satt han vid pianot och sjöng kommen, och det blef rektorn, som följde » Nej, doktor, hitta på något billigare — med halfhög röst, i det han ackompagnerade henne hem.
Det var icke längre snö och duger ingen af era ' radikalkurer '? » sig med två finger.
glittrande rimfrost, utan en aprilafton med Han såg upp mot taket, så som hans vana mild, fuktig luft efter en regnig dag.
var, när han funderade på någon ordination, Hon drog ett djupt andetag.
af M
M e d I d u n s e x p e d i t i o n ä r f ö r e n a d I d u n s u t r ä t t n i n g s b y r å, hvilken g r a t i s v e r k s t ä l l e r alla u p p k ö p åt Iduns a b o n n e n t e r i l a n d s o r t e n s a m t f ö r ö f r i g t liksom stod der uppe skrifven den visdom, han behöfde.
Derpå gick han till skrifbor- det och skref ut ett pillerrecept.
» Det här är ett nytt medel, » sade han, » det skulle verkligen vara roligt att se, hvad ver- kan det kan ha på er. » » Ett experiment således? » » Ja, om ni så vill — till vetenskapens tjenst! » » Hur det än går med offret för experi- mentet? » » Det har jag inte sagt — med er får det inte gå hur som helst, ni måste bli frisk igen. » » Och hvarför skulle jag bli frisk igen? » Hon sade det bittert och trotsigt med en fiendtligt utmanande blick.
» Bland annat derför att jag vill det, » svarade han enkelt och såg på henne med en varm blick.
Den natten sof hon inte.
Hon låg vaken i tankar och drömmar så rosenfärgade, så aningsfullt lyckliga, som hon någonsin drömt dem som sjuttonårig.
I r \ I I I M U IN till b i l l i g a s t e p r i s o c h Från Iduns läsekrets.
» Katies » vädjan till I d u n s läsarinnor i det svåra b e k y m m e r, s o m t r y c k e r h e n n e, har t y d l i g e n v ä c k t liflig m e d k ä n s l a och u p p m ä r k s a m h e t, enär u n d e r d e allra första d a g a r n e ett tjugotal svar från v i d t skilda håll in- l u p i t o c h n y a d a g l i g e n anlända.
V i anse emeller- tid frågan af allt för diskret o c h p e r s o n l i g natur att i n g å e n d e offentligt b e h a n d l a s, hvarföre v i i K a t i e s d g e t intresse helst såge, att h o n förtroendefullt för E e d.
u p p g å f v e adress (det kan j u g e r n a s k e u n d e r signatur), d å v i s k o l a till h e n n e p e r s o n l i g e n öfver- sända svaren.
I ett ö f v e r e n s s t ä m m a e n större del af d e redan i n g å n g n a s v a r e n: » y p p a allt för er m a n; fullt förtro- e n d e är d e n e n d a u t v ä g e n o c h b o t e n ».
» Bed o c h arbeta » är d e n b e p r ö f v a d e l ä r d o m flere a n d r a gifva.
Många rekommendera varmt hypnotisk be- handling.
P e s s i m i s t e r n a se i l a g l i g skilsmessa d e n enda lösningen.
Våra barn.
» Om barnen gå vakt »!
D e t är s v å r t att hvarje ö g o n b l i c k se, h v a d b a r n e n taga sig före, m e n l å t o m oss d o c k f ö r s ö k a!
V i m ö d r a r äro d o c k i främsta r u m m e t de » e n g l a r », s o m skola » o m barnen gå v a k t ».
H ä n d e r ä n d å o l y c k o r, så hafva v i lättare att taga d e m s o m pröfningar sända af G u d, o m v i gjort allt h v a d vi k u n n a t för att f ö r e b y g g a d e m.
En prenumerant.
Handarbeten.
Tapisseristygn.
I afseende p å m ö n - ster har detta arbete u n d e r g å t t e n stor förändring, ty i stället för att m a n för några år sedan nästan uteslutande an- v ä n d e b l o m s t e r m ö n s t e r, ser m a n n u endast o r n a m e n t — eller fortsättnings- m ö n s t e r o c h dessa oftast utförda efter forntida m o d e l l e r eller i a l l m o g e s t i l.
D e vanliga k o r s s t y g n e n äro så van- liga, att i n g e n beskrifning erfordras, utan v i ö f v e r g å genast till d e kanske m i n d r e k ä n d a s t y g n, s o m användas till de moderna broderierna.
SnårsSm.
S y s p å m ö b e l r i p s, grof- trådigt siden eller d y l i k t o c h är i s y n - nerhet l ä m p l i g t till k u d d a r, b o r d d u k a r, puffar etc. S t y g n e n l i k n a p å rätsidan p l a t t s ö m, m e n i stället för att platt- stygnen sys lika p å öfre o c h u n d r e sidan, sys snårstyngen endast s o m små förstygn p å u n d r e sidan, ty nålen u p p - trädes alltid strax intill der d e n n e d - sattes, o c h s t y g n e n tagas p å detta sätt o m v e x l a n d e fram o c h åter öfver lika m å n g a af d e lika g r o f v a trådarne i tyget.
T i l l alla raksidiga figurer k u n n a s t y g n e n sys, s o m n u är beskrifvet, m e n s m å tresnibbar sys m e d plattsöm, åt- m i n s t o n e i början, ty dessa stygn ä r o d å lättare att utföra.
B r o d e r i e t sys m e d redgarn o c h filosellsilke i flere färger o c h nyanser.
T i l l större figurer en mycket Till » en elak tacksam åhörarinna.
ungkarl ».
» S ä g m i g, m e d h v e m d u u m g å s, o c h j a g skall säga d i g, h v e m d u ä r ».
L ä s a r i n n o r af I d u n b e k l a g a p å det allra h ö g s t a d e n stackars u n g k a r l e n, s o m i c k e lyckats k o m m a i u m g ä n g e m e d andra än sådana flickor, h v i l k a h ö r a till » u t s k o t t e n » af sitt k ö n.
sk- Idun bör ej saknas i något hem; den vill för alla vara en god tomte, en tillförlitlig råd- gifvare.
J a g såge gerna, att dessa, rader finge plats i eder t i d n i n g för att u p p m a n a dess läsarinnor här i S t o c k - i s a m m a färg, der flere stygn före- k o m m a i lodräta ränder, trädas d e s o m väfstygn.
Elvira H.
Att man aldrig b ö r låta barn leka m e d nålar, k n a p p a r eller d y l i k t, förtära för m y c - ken o c h skadlig » n ä m n a r n » m.
m.
det feta v i j u alla, m e n äro v i v e r k l i g e n så försigtiga dermed, s o m vi b o r d e?
V i h ö r a så sällan omtalas, att o l y c k o r inträffat af sådana orsaker, o c h så fre- stas v i att t r o, att d e t ej ä n d å är så farligt, till dess v i sjelfva blifva offer för e n d y l i k o l y c k a.
S å d a n t var åt- m i n s t o n e förhållandet m e d e n af m i n a v ä n i n n o r, s o m n y l i g e n förloradt sin lille s o n, en frisk b l o m s t r a n d e g o s s e, i m a g i n f l a m m a t i o n, u p p k o m m e n af en nedsväljd s v i s k o n k ä r n a.
h o l m, i s y n n e r h e t m ö d r a r o c h uppfostrarinnor, h v i l k a j u äro d e s o m b ö r a n e d l ä g g a fröet till d e t » h i s t o r i - ska s i n n e t » i d e u n g a s själ, att ej f ö r s u m m a d e n n j u t n i n g o c h tillfälle till sann b i l d n i n g, s o m hvarje s ö n d a g s e f t e r m i d d a g beredes d e m p å fröken E l l e n K e y s föreläsningar å Arbetarinstitutet.
J a g är ö f v e r t y g a d, att o m allmännare u p p m ä r k s a m h e t fästes p å dessa v e r k l i g e n intressanta föreläsningar i s v e n s k kulturhistoria, v i l l e d e flesta — • efter ett e n d a b e s ö k — lika litet g å m i s t e o m d e m s o m V i s s t är att ä m n e t är af a l l v a r s a m natur o c h b ö r gifva a n l e d n i n g till a l l v a r s a m m a tankar.
rien- Redaktör!
(Forts.) p å b ä s t a s ä t t u t f ö r alia m ö j l i g a u p p d r a g till t j e n s t t ö r Iduns ä r a d e läsarinnor.
Bostaden.
Mot mal- S o m årstiden snart är i n n e, då dessa skadedjur börja sitt förstörel- severk, så h o p p a s j a g att, g e n o m m i n erfarenhet i b e k r i g a n d e t af de samma, h v i l k e n j a g nu vill m e d d e l a, k u n n a vara en eller a n n a n af I d u n s läsarin- n o r till g a g n.
I m a r s m å n a d samlar j a g i h o p alla mina möbler, beklädda med ylle, i mitt förmak, s å s o m v a r a n d e det r u m j a g för tillfället k a n u n d v a r a.
Stolarne ställas i m i d t e n p å golfvet, sofforna r u n d t o m k r i n g d e m, pallar o c h d y n o r stoppas emellan h v a r m a n k a n.
Det hela öfvertäckes m e d filtar o c h t ä c k e n ner till golfvet, sammanfastes med knappnålar.
E t t fyrfat m e d g l ö d a n d e k o l ställes p å ett stenfat u n d e r e n af sofforna, så att det ej b r ä n n e r i mat- tan eller golfvet.
F ö r 5 ö r e äkta per- siskt i n s e k t s p u l v e r strös o f v a n p å g l ö - d e r n a så m y c k e t s o m k a n r y m m a s; m a n ser till, att ej r ö k e n direkt g e n o m n å g o n ö p p n i n g k a n k o m m a ut, d ö r - rarne tillstängas — efter en stund på- fylles åter a f p u l v r e t, tills allt är för- brändt.
Sålunda får d e t o r u b b a d t stå till p å f ö l j a n d e m o r g o n, d å m ö b l e r n a tagas ut o c h piskas o c h bänkas.
D e n n a prosess är förenad m e d b e s v ä r o c h otrefnad, m e n, o m m a n, s o m j a g, förut haft fullt af m a l i m ö b l e r n a o c h n u aldrig har n å g o n skada af d e s a m m a p å n ä m n d a o m r å d e, så underkastar m a n sig en g å n g o m året detta o b e h a g.
O m s o m m a r e n ställes en tallrik m e d vatten o c h litet s o c k e r u n d e r sofforna.
Corinna.
Matlagning ".
Champignon-omelette.
S o m j a g an- tar, att m å n g e n erfaren h u s m o r skulle efter tillagningen af o f v a n n ä m d a rätt enligt » H o i ' s » a n v i s n i n g, k ä n n a sig ganska b e s v i k e n p å en » fin m e l l a n r ä t t », så vill j a g nu m e d d e l a en beskrifning, s o m j a g tror faller m e r a i allmänna s m a k e n.
— O m m a n har en half q v a r - tersburk med i smör inkokta cham- p i g n o n e r.
uttagas dessa, d e t hela smäl- tes i en p a n n a o c h c h a m p i g n o n e r n a upptagas ur smöret.
Ä r o d e i n k o k t a 1 vatten, så frånsilas c h a m p i g n o n e r n a o c h kokas sakta en stund i s m ö r o c h u p p t a g a s; af s m ö r e t b ö r a n v ä n d a s m i n s t 2 matskedar, i detta vispas en tesked h v e t e m j ö l, derefter påhälles b u l j o n g, c h a m p i g n o n s p a d eller g r ä d d m j ö l k o c h får k o k a, tills d e t blir s o m e n t u n n gröt, tillspädes m e d grädda o c h litet socker, c h a m p i g n o n e r n a iläggas o c h få ett u p p k o k.
T i l l o m e l e t t e n tages 5 ä g g u l o r, vispas väl m e d 1 tesked mjöl o c h derefter m e d 1 0 matskedar g o d m j ö l k (består m a n grädda, b l i r den läcker); u n d e r tiden u p p v i s p a s d e 5 ä g g h v i t o r n a m e d n å g o t salt m e d till- hjelp af en gaffel eller stålvisp p å ett k o p p a r l o c k, tills d e blifva h ö g a o c h skära sig, hvarefter d e sakta nedröras i smeten.
E n o m e l e t t s p a n n a b ö r d å vara upphettad, m a n l ä g g e r en s k e d g o d t s m ö r i d e n s a m m a att brynas ljus- b r u n t, smeten ihälles o c h insattes i v a r m u g n, bakas ungefär p å 1 0 m i n u - ter u n d e r häftig e l d n i n g m e d t o r r a stickor.
O m e l e t t e n uppstjelpes p å ett m e d vatten fuktadt k o p p a r l o c k, h v a r - ifrån d e n föres p å ett f. ' .t.
P å halfva o m e l e t t e n utbredes c h a m p i g n o n o n s t u f - n i n g e n, o c h d e n andra halfvan v i k e s öfver d e n s a m m a.
Corinna.
B åkning *.
Äggkransar till tébröd.
4 ä g g k o k a s hårda, h v i t o r n a fråntagas o c h g u l o r n a arbetas v ä l s ö n d e r, v i d a r e 4 l o d s o c - k e r o c h 4 l o d tvättadt s m ö r, samt så m y c k e t m j ö l, s o m k a n inknådas.
Häraf trillas kransar, h v i l k a, d å d e sättas i u g n e n, öfverstrykas m e d ä g g samt b e - strös m e d s o c k e r o c h k a n e l.
— a — d.
Hjorthorn.
I ® s m ö r smältes, det klara afhälles så, att intet salt m e d - följer; sedan blandar m a n till s m ö r e t, u n d e r j e m n v i s p n i n g, 6 ä g g, J ffi fint s o c k e r, 2 knifsuddar hjorthornssaft samt m j ö l, så att d e g e n kan handteras.
B u l l a s o c h skares i f o r m af h j o r t h o r n.
Finska.
Efterrätter.
Pudding.
U t i | k:a vatten u p p l ö s e s 1 0 k a k o r gelantin o c h blandas deref- ter m e d \ k:a s ö t saft.
Blandningen hälles i e n m e d m a t o l j a väl s m o r d f o r m samt sättes p å svalt ställe att stelna, o c h, då så skett, hålles f o r m e n några ö g o n b l i c k i k o k v a r m t vatten, så att d e n lossnar o c h k a n uppstjelpas p å geléskål.
D e n k a n serveras antin- g e n m e d endast g r ä d d s k u m eller va- niljsås, eller o c k äfven m e d n å g o n sorts bakelser.
Asta W. Äppelkaka.
I en v ä l s m o r d f o r m lägges 1 h v a r f finstötta h v e t e s k o r p o r, 1 h v a r f äppelmos, 1 tunnare hvarf hallonsylt, åter 1 h v a r f stötta h v e t e s k o r p o r samt n å g r a skedblad smält s m ö r.
P å d e t t a sätt förfares, till dess f o r m e n är full, hvarefter d e n gräddas i l a g o m v ä r m e o c h serveras v a r m m e d vaniljsås eller grädda.
Finska.
Drycker.
Polskt té.
1 liler ö l, ingefära, p o t a - tismjöl, - | butelj hvitt v i n, s o c k e r, saf- ten af e n c i t r o n, 4 ä g g u l o r, c i t r o n r a s p, ett v i n g l a s m a r a s c h i n o.
Ö l e t o c h i n g e - färan u p p k o k a s o c h afredas m e d e h sked p o t a t i s m j ö l, u p p l ö s t i ö l.
D e r - efter tillsättes det h v i t a v i n e t, s o c k e r efter s m a k samt saften af e n c i t r o n o c h till sist i v i s p a s ä g g u l o r n a, citron- raspet o c h m a r a s c h i n o r o.
Sedan d r y c - k e n ytterligare v i s p a t s, serveras d e n i t e k o p p a r riktigt het.
Elvira H.
Konservering.
Svampar.
S v a m p a r k o n s e r v e r a s så- lunda, att, då d e äro p l o c k a d e, renas d e genast o c h läggas i kallt vatten.
S e d a n förvällas d e, silas u p p samt läggas å n y o i kallt vatten, h v i l k e t sedan ur- pressas, hvarefter d e saltas m e r a starkt o c h läggas u n d e r t y n g d.
P å detta sätt b e r e d d a hålla de sig h e l a v i n t e r n o m.
D å d e sedan a n v ä n d a s, vattläggas d e först, k o k a s u p p o c h läggas å n y o i kallt vatten, hvarefter vattnet urpressas o c h s v a m p a r n a stekas i s m ö r.
D å d e äro brnnstekta hälles tjock, sur g r ä d d a öfver d e m, röres hastigt o m k r i n g h v a r p å d e u p p l ä g g a s genast.
M a n kan äfven b e g a g n a stött h v e t e s k o r p a, i stället f ö r grädda, m e n j a g tycker, att s v a m p a r n a förlora derpå ofantligt.
Finska.
Fönster trädgården.
1 Danmark förordas m y c k e t att h v a r 1 4 d a g hälla r o c i u o l j a p å aralier, för ungef.
1 5 ö r e hvarje g å n g u n d e r en l ä n g r e tid.
Huskurer.
Mot fräknar och s. k. lefverfläckar r e k o m m e n d e r a s t v ä t t n i n g m e d bitter- m a n d e l v a t t e n eller b i t t e r m a n d e l k l i.
— a — d.
Hvarjehanda.
Lakrom anses här i F i n l a n d s o m en stor läckerhet, tillredd sålunda att r o m - m e n frigöres från alla h i n n o r, k l a p p a s, till dess d e n blifvit n å g o t Ijnsare till färgen, samt k r y d d a s m e d salt, finhackad l ö k o c h litet fin p e p p a r.
4 teskedar g r ä d d s k u m p å 1 0 teskedar r o m, kan äfven b e g a g n a s.
A t e s till r o s t a d t franskt bröd med smör.
Finska.
I D U Vi v i l j a s ä r s k i l d t f ä s t a u p p m ä r k s a m h e t e n p å I d u n s l ä m p l i g h e t f ö r p l a t s - n e k a n d e o c h p l a t s u t b j u d a n d e a n n o n s ö r e r, a f v e n s o m f ö r alla Öfriga s l a g s Läkareråd.
1 Innehållsförteckning: Den 22-åriga Belinda.
Vi anse, att ni bör fortsätta den föreskrifna behandlingen, sä mycket mor som den samma ju tyckes hafva god effekt.
Snar verkan får ni i alla hän- delser ej vänta er, ty behandlingen kräfver lång tid.
Särskild diet behöfver ni ej föra, så vida ni ej sjelf märkt, at1 det onda för- värras genom förtärandet af vissa födoämnen.
Bad äro utan inverkan på er åkomma, tag vanliga varma karbad.
Hvad tvättning be- träffar, bör ni pä morgonen begagna den eder föreskrifna lösningen, lätt ingniden, hvarefter ni sköljer af med ljumt vatten och pudrar.
— Att i en tidning namngifva en läkare som den skickligaste på ett visst område, torde ni sjelf inse ej vara rätt passande.
Lcetitia.
Se svar till Vera i n:r 7!
De föreskrifna baden ersättas i detta fall med motsvarande tvättningar morgon och qväll.
I öfrigt är behandlingen lika.
Ina.
Ni bör hvarje qväll pensla på följande mixtur:!
3 delar ichtyol, 10 delar dextrin, 10 delar glycerin och 10 delar vatten.
På mor- gonen aftvättas med varmt vatten, hvarefter pudras med ett puder af 1 del zinkoxid på 2 dezar stärkelse.
Äfven under dagens lopp pudras några gånger.
— Ni får vara beredd på att fortsätta kuren ett par månaders tid.
Undvik hetsiga drycker, ss.
kaffe, öl, vin, vidare varma soppor och starkt kryddad föda.
Svårare fall erfordra nästan alltid behand- af specialist.
Viola.
1) Frostknölar behandlas bäst med heta fotbad hvarje afton (minst 20 min.
), hvarefter följande mixtur penslas p å: 2 de- lar terpentin, 1 del ricinolja, 30 delar collodium.
På morgonen penslas på nytt.
Behandlingen måste konseqvent fortsättas en längre tid.
2) Se svar till Ina här ofvan!
Qvinlig kontorist frågar, om blå linier i handelsböckerna kunna vara skadliga för ögo- nen.
Vi känna ej, huru härmed förhäller sig; frågan torde vara ganska svår att afgöra äf- ven för en ögonläkare.
Att redan mycket skrifvande, i synnerhet vid olämplig belys- ning, kan framkalla sveda och ökad tåraf- söndring, är säkert, i synnerhet om ögonen i öfrigt äro ömtåliga.
En annan orsak till dylika obehag är ofta nog den, att personen i fråga lider af en s. k. refraktionsanomali, d. v. s. något fel i ögats brytande medier (t. ex. närsynthet), af lindrig och derför obeak- tad grad.
I sådana fall vinnes lindring ge- nom att begagna för ögonen och arbetet lämp- liga glasögon.
En undersökning af ögonlä- kare är i dylika fall derför alltid att tillråda.
Ine %.
Utan tillfälle till undersökning kunna vi ej yttra oss om det onda, men sannoli- kast förefaller det oss dock, att nervsvaghet (och blodbrist) äro den egentliga orsaken.
Stärkande behandlingar i alla händelser väl på sin plats; har ni äfven i sommar tillfälle till en badresa, så är det naturligtvis nyttigt för eder.
— Hvad er hufvudvärk i ötrigt be- träffar, vilja vi råda er att försöksvis, då den påkommer, taga en matsked af en lösning af ^1 del antipynn i 10 delar vatten, och, om detta ej har åsyftad verkan, en timma der- efter, ytterligare en half matsked.
Marie-Louise.
Indryp i ögat 3 — 4 gånger dagligen några droppar af en ljum borsyrelös- ning (4 %) samt gaid en gång dagligen in en salva af 1 del fäld qvicksilfveroxid på 40 de- lar glycerinsalva pä ögonlockskanterna (Ögon- locken slutna vid ingnidningen!).
Har ni ej tillfälle att rådfråga Ögonläkare?
Carola.
Omöjligt att besvara utan tillfälle till undersökning.
Möjligen kan orsaken vara bleksot, Infelix.
Edra frågor kunna af lätt insedda skäl ej detaljeradt besvaras i en tidnings spalter.
Ni gör klokt i att i sommar undergå en grundlig kur vid en kurvattenanstalt.
Fortsätt tills vidare med er mjölkkur (drick dubbelt så mycket mjölk pr dag!)
och edra jerndroppar; tag kalla afrifningar på morg- narna.
Motion i fria luften bättre än hem- gymnastik.
Absolutism onödig.
0 a,) kan ej besvaras; 9 b.)
nej; 10) nej.
D:r — d.
l N:r 2 5.
Två matskedar vatten och / &amp; florsiktadt socker röres tillsammans.
Bredes jemt öfver tårtan och får torka.
Slå sedan ett par ägghvitor till hårdt sknm.
Rör deri så mycket hvitt strösocker att det blir en tunn gröt.
Häll derpå smeten i en strut af hvitt skrifpapper och krama ut den i vackra mönster öfver tårtan.
Om mönstret vill flyta ut, beror det på att man rört i för litet soc- ker i ägghvitorna, så det bör man alltid först profva.
M.
M.
(f.
i f.
F ö r s ö k e n Th. Win- i Stock- h o l m tillverkningar af TJrflabr i k ö r Ä t t i k a, S e n a p, S å s e r, S o j a, STOCKHOLM 14 Gustaf Adolfs torg 14 Prisbelönt flere g å n g e r prisbelönade o c h fullt j e m f ö r l i g a m e d de bästa utländska fabri- kat.
Tillhandahållas h o s H r r specerihandlare.
i Sverige oeh i Utlandet- Skriftlig undervisning i Handarbete.
Sthlm, Norrlandsgatan Säljer E n äldre flicka af g o d familj, h u s l i g och v a n v i d enkelhet, k a n d e n 2 4 nästk.
april erhålla anställning h o s e n familj i H e l s i n g l a n d, att förestå m a t - l a g n i u g, sköta m j ö l k k a m m a r e o c h f ö r ö f r i g t g å frun till h ä n d a m e d s ö m n a d o c h andra i n o m huset f ö r e k o m m a n d e g ö r o m å l.
Ä r l i g l ö n 1 5 0 kr., allt fritt.
G o d a r e k o m m e n d a t i o n e r erfordras.
A n - s ö k n i n g a r stälda till » G o d h u s m o d e r s k u n n a i n s ä n d a s till I d u n s r e d.
[89] vatten 3 1, 3 tr. MAGDA KEIHPE.
l: m a maltdrycker, särskildt m.
m.
, deraf o ' o mineral- rekommenderas: P o r t e r å 15 öre, Taffelbier 1 0 ö r e, s. k.
M a l t e x t r a k t ö l ä 8 öre, Hushålls-Filsnerbier ä 7 öre, l: m a b a j e r s k t Ö l ä 6 öre, Z s k ä l l a r d r i c k a ä 5 ö r e, V i c h y, B i l i n e r o c h S o d a v a t t e n &lt; ä 5 öre o. s. v.
O b s.
!
UtmärJcta varor.
o / Q CG Filial: S t a l l g a t a n 1.
billigast i Stockholm o c h läskedrycker e r CD L u n d b e r g S t.
G-råmunkegränd 1.
Hushållerska.
n:r 3 4 a f » I d u n » f ö r 1 8 8 8.
[54] [95] F r a n s CD (7:de undervisningsåret.)
Se n:r 4, 2 tr. u p p.
Anna Andersson.
1 ett godt hem i Jemtland kan en glad, anspråkslös, musikalisk flicka a f god familj få plats n u genast f ö r att läsa o c h spela m e d t v å s m å flickor samt d e l t a g a i s ö m n a d o c h lättare hushålls- g ö r o m å l.
S v a r till fru B.
S ö r b y g d e n p.
2.
[98] stenograf!
(A r e n d s ' system) erhålles a f s k i c k l i g lärarinna m o t i n s ä n d a n d e a f 1 5 k r o n o r j e m t e n o g g r a n n adressuppgift till B e d.
af I d u n.
[26] L e k t i o n e r gifves a f u t e x.
l ä r a r i n n a från » H a n d a r b e t e t s V ä n n e r ».
S e n: r 1 af Idun för 1889.
Sthlm Brahegatan w P£ [56] Annonser.
LED / GA PLATSER.
hornberg borg &amp; C:is [95] Annonspris: 25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).
Ingen annons införes under 1 kr.
C-4 O ra H u s m ö d r a r!
Våra barn.
— Handarbeten.
— Bostaden.
Matlagning.
— Bakning.
— Efterrätter.
~ Drycker.
— Konservering.
— Fönsterträd- gården.
— Huskurer.
— Hvarjehanda — Lä- kareråd.
— Frågor.
— Svar.
— Breflåda.
M i n s t a antal, 2 5 flaskor, h e m s ä n d e s fritt efter o r d e r p r p o s t eller J L L t e l e f o n.
— T i l l l a n d s o r t e n m o t efterkraf.
P [81] PS VARJE PLATSSÖKANDE.
En bättre, anspråkslös flicka ö n s k a r m e d första plats i familj, helst i stad, s å s o m sällskap eller att biträda i hushåll o c h m e d s ö m n a d e r.
Svar i billjett t o r d e i n s ä n d a s u n d e r adress » M a r i a », Oscarshamns-Postens annons- kontor, Oscarshamn.
(G.
12855x1) [100| En ung flicka, s o m g e n o m g å t t d u b bel italiensk b o k f ö r i n g, ö n s k a r plats p å k o n t o r eller s o m biträde i affär.
S v a r e m o t t a g e s m e d tacksamhet m ä r k t » 1 7 år ».
H e d e m o r a, p.
r.
[101] bör H HUSMODE n g d o m s n u m m e r af Skandinavisk Modetidning.
D e t t a n u m m e r, omfattande ej m i n d r e än 2 4 stora s i d o r m e d i n e m o t 100 illustrationer o c h ett fint koloreradt o m s l a g, framställer i b i l d o c h t e x t allt, s o m h ö r e r till barnens o c h b a r n k a m m a r e n s utstyrsel.
E x p e d i e r a s till e n hvar, s o m i n s ä n d e r 50 Öre i frimärken.
CD i A f Skandinavisk Modetidnings b r u d u t s t y r seln.U23a.na.er, utgifvet i j a n u a r i samt i bild o c h text m e d d e l a n d e allt, s o m h ö r e r till e n u n g frus utstyrsel, finnas ä n n u ett p a r h u n d r a e x e m p l a r att tillgå, likaledes m o t ett pris a f 5 0 ö r e.
P r i s e t å Skand.
Modet, är eljes 8 k r.
p r år, 2 k r.
5 0 ö r e p r qvartal.
CD CO CD H M LO C / 5 LO Tvätt-Inrättningen |UUvS » Doktor Carl piensbutfg Lilla V a t t u g a t a n 7 * 3 — 7 * 4 » 0 R 55 N y b r o g a t a n.
Billiga priser.
N y b r o g a t a n 55.
|f|Wr&lt; I T v ä t t utföres äfven a f h ä r v a r a n d e o r d e n t l i g a tvätterakor, • iiemtas o c h h e m s ä n d e s, d å adress u p p g i f v e s p r t e l e f o n 4 3 9 0 eller p r post.
[37] DIVERSE.
Hvardagar p ovilkorligen skaffa s i g ett i slutet a f nästa v e c k a u t k o m m a n d e särskildt u Plats som kassörska, k o n t o r s - eller skrifbiträde eller o c k s o m sällskap ö n - skas a f ett f r u n t i m m e r a f bättre familj.
S v a r till » L.
», N o r r k ö p i n g, p.
r.
[83] 14 Svar.
annonser s o m beröra familjekretsen.
— Annonser m o t t a g a s endast genom S.Gumaellus annonsbyrå och hos redaktionen.
Abonnentsamlare a n t a g a s.
Kronprinsessan Stephanie af Österrike (med porträtt).
— » Bättre » och » sämre » flickor »; af Elna Tenow.
— Något litet om friskgym- nastik; till Tduns unga läsarinnor, af Majlcen.
— Iduns femte pristäfling.
— Våra barnba- ler; småprat af — er.
— I skaiferinyckelfrä- gan; af Hoi.
— Teater och musik.
— En radikalkur; novell af Elin Amecn (forts.).
— Från Iduns läsekrets.
Frågor.
N:r 4 2.
Hur skall man förhindra, att på hösten de pä sommaren utslagna bladen på Aralier krympa ihop omkring stammen, gulna och falla af?
Skola de ha sol eller skugga?
v. S — n.
K I IN 14.
YLLE Helgdagar 1 0 — 1 1.
i 22- REGIMEN.
2 Behandlar företrädesvis Barnsjuk- domar.
[34] Bästa skydd mot köld och värme 00 v » ^ö^ä^-itt^-öt-rV-tie-Go^a^e-t CO o o B ref låda.
Elvira H.
Vi motse med nöje edra vidare bidrag.
Asta W. Välkommen åter!
Maria torde ha godheten uppgifva sin adress, då vi med största nöje skola öfversända porto.
Detta blir det enda lämpliga sättet, enär vi ha för grundsats att ej inlösa ofrankerade bref.
Bondhustru n:r 2.
I nästa nummer.
Eva.
Se tillkännagifvandet i dagens num- mer, som innehåller alla nödiga upplysningar.
Red.
ro S f t a i t 3 i a Kufvud&amp;onioi: w^^HV Normal-Underkläder.
Prisbelönta med 6 Guldmedaljer.
Fred skatan 18.
[20] Illustrerad Katalog gratis.
Fabriks-Nederlag hos: Qösta Vidinghoff, 1 9 Drottninggatan, Stockholm.
•
Tldn.
k o s t a r e n d a s t en kr.
f ö r qvartatet, b e f o r d r l n g s a f g.
Inberäknad.
A n o r d n a r hvarje qvartal pristäflingar f ö r sina p r e n u m e r a n t e r.
A n n o n s e r m o t t a g a s g e n o m 3.
Q u m s e l l u s a n n o n s b y r å tocn n o s r e d a k t i o n e n till 2 5 Ö r e p r 4 - s p a l t i g p e t i t r a d (= 1 0 s t a f v e l s e r).
DUN E.
J.
A N D E R S S O N S 61 Dnottninggatan 61 3 tr. u p p Försäljning och Uthyrning Mästersamuelsgatan 26, Stockholm få h ä r m e d r e k o m m e r v dera sin nya, tidsenliga Fotografering utföres enligt Allmänna Lifförsäkringsbolaget, omsorgsfullt nutidens fordringar.
Stockholm, Kungsträdgårdsgatan 2 C, 1 tr. Med största högaktning Tryggande fonderadt på matematisk tagarne varda (G.
17599) 1888 M ö l n l y c k e TILL års å r g å n g af I D U SALU I ALLA Iiättfattligaste för torghandeln och handelsboden OUMBÄRLIG moderna mönster, Mollskinn &amp; Krafttyg, Bomulls-Korderoj, Victoria Klädningstyg, 17 Guld- allt med tvinnad varp.
E r k ä n d u t m ä r k t qvalité ".
S a m t l i g a SucharcTs C h o c o l a d e r äro g a r a n t e r a d e r e n C a c a o o c h s o c k e r utan tillsats.
belönade med första vid priset utställningen i Köpenhamn 1888, finnas till salu i alla välsor- terade väfnadsbutiker rige^ SucharcTs 38.
S U C H A R D.
[35] Prisförteekning 40 öfver alla b r u k l i g a frösorter, rosor, dahlior, blomsterlökar, sparris o c h jordgubbspl.
m.
m.
tillsändes p å b e - g ä r a n kostnadsfritt af C.
A p p e l t o f f t &amp; C: o F r ö h a n d e l Halmstad.
(G.
12806).
[97] Drottninggatan Utställning af Ringa uppoffring, stor ersättning.
O m 5 0 ö r e i frimärken sändas till L i t t e r a t ö r H.
F.
L ö h r, W a r b e r g, fås portofritt e n särdeles f ä n g s l a n d e b o k, s o m eljest kostar 1: 2 5.
(G.
911) [96] 40 fc \ «öt ter i Sve- [25] Cacaopulver, Cacao Soluble, e t t r e n t lösligt p u l - ver i b l e c k b u r k a r p å \, \ o c h | k i l o, är d r y g t, v ä l s m a k a n d e o c h n ä r a n d e.
A f SucharcTs C a c a o p u l v e r får m a n 100 k o p p a r p å § kilo.
[21] Flyglar, Tafflar och Pianinos från J.
G.
M a l m s j ö.
Bolagets tillverkningar, SucharcVs Praliner, Gianduja, Capsules, Noisettes, Nougatines o c h andra dessertchocolader r e k o m - menderas.
&amp; Komp., Regeringsgatan g^T " HUSMODER SucharcTs Chocolat.
och \ Silfvermedaljer.
F l y g l a r, Pianinos, Tafflar och Orglar från in- o c h utländska u t m ä r k t a F a b r i k e r till de billigaste p r i s e r.
F ö r i n s t r u m e n t e n s b e s t å n d ansvaras.
Ä l d r e P i s n o s tagas i u t b y t e.
OBS.
S t ä n d i g t lager a f F l y g l a r från B l i i t h n e r o c h Pianinos från G.
S c h w e c h t e n s b e r ö m d a fabriker.
38 [102] S U C H A R D.
Pianomagasin.
(JUST.
PETTERSSON Jansson.
FÖR HVARJE 1888. äkta färger, BOKLÅDOR.
P r i s 25 öre.
vänner o c h väninnor emellan.
E f t e r till R e d a k t i o n e n a f I d u n i n g å n g e n r e q v i s i t i o n sändes å r g å n g e n m o t efterkraf m e d tillagdt p o r t o.
Domestik, Försäkrings- och hela dess vinst.
[55] hjelpreda utgifven a f Oscar synnerligen lämplig present Tryckt grund.
i bolaget Husmödrarnes Metertabell N fr. o.
m.
n:r 1 1 t. o.
m.
n:r 5 2 eller mer än tre qvartal (Obs!
I n: r 1 1 börjar d e n l ä n g r e f ö l j e t o n g e n, h v a d a n intet a f den s a m m a g å r b o r t.)
säljes oinb.
f ö r I kr.
50 öre, m e d lösa p e r m a r f ö r 2 kr.
50 Öre samt k a n a n v ä n d a s s o m e n Göteborg, meddelegare Ramlösa Plantskola.
Min nya priskurant öfver rikhaltiga förråd af alla slag plantskoleartiklar är nu utkommen och tillsändes franko.
På dessa i S v e r i g e o.
utlandet patenterade o.
p r i s b e l ö n t a Stickmaskiner kan man efter 2 ä 3 v e c k o r s ö f n i n g tillverka nästan allt hvad af ylle eller bomull behöfves i hemmet.
Helsingborg i september 1888.
[522] N.
P. Jensen.
Se v i d a r e a n n o n s e n i I d u n d e n 1 o c h 8 februari d.
å.
[99] Alla fördelar framför andra sorter!
Allmänt erkändt bästa Snörlif såväl i höga " La T i l l Gracieuse ", mönster af som låga former, finnes endast att erhålla hos I l c n r i l i Kongl.
27 Kattun, Percal, Satin och Bomulls- K. l ä d n i n g s t y g e r, Xj£i / k&gt;£ *, tt, Hofieverantör, D r o t t n i n g g a t a n 2 7 torde snarast insända order derå till X.
M. Lundbergs Bosättningsmagasin, Stockholm.
Obs.
Tillsändes, om lifvidden deeimaltum.
uppgifves v å r e n!
De, hvilka i god tid önska sig profver tillsända af de nyaste 7 i eentimeter eller Storkyrkobrinken STOCKHOLM.
7, [87] [71] 72 STOCKHOLM, GEKNANDTS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
