# ID: svediakorp-per733
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1889
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 19,294
# sentences: 738
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


F r e d a g e n d e n 1 f e b r u a r i 1889.
N: r 5.
B yrå: Klarabergsgatan 54, en tr. Anaonspris: 25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).
Tidningen kostar endast 1 krona för qvartalet.
postarvodet inberäknadt.
Ingen SSsnummerförsäljning.
H o p p e t s v i k e r.
— L å t det s v i k a, du har dock ej bättre v ä n!
V e dig, om.det skulle v i k a bort ifrån förgängelsen!
utgifvare: Varen sparsamma i det lilla.
Eti upprop till våra husmödrar af Hanna Kamke.
II.
r e n sam &gt;ll™° v e t s g r a n n husmoder hålla till ^ S S K och med sina matvaror undanlåsta för sitt tjenstefolk?
För min del svarar jag här- till ett obetingadt ja.
Jag känner den invändning, man häremot skall göra, och som jag redan otaliga gånger fått höra: » du vill väl inte, att tjenstefolket skall svälta — och för öfrigt gör du dem till tjufvar genom att låsa undan för dem. » Emellertid vill jag i det följande söka visa, att hvarken det ena eller det andra behöfver förekomma, om husmodern med förstånd sköter sina nycklar.
Hvad tjenstefolkets kost angår, så kan det aldrig blifva tal om svält, så snart man till- ser, att det ständigt finnes tillgång på bröd, smör och potatis i köket, och att tjenarne för öfrigt erhålla sina ordentliga, regelbundna mål.
Det kan ju hända, att det finnes tjen- steflickor, som tycka illa vara, om de ej när som helst kunna komma åt steken, som är qvar, eller åt kotletterna, som frun tagit un- dan till frukost, sedan vid middagen .både husbondfolk och tjenare fått sin tillbörliga del, men det finnes dock tjenarinnor, som låta sig nöja och anse det rättvist, att en matmor också tar hand om maten.
Stekar borde all- tid skäras inne och ej alls komma ut i köket igen, utan tjenarne genast från bordet få ut sina ordentliga portioner kött, medan detta ännu är varmt.
Prenumeration sker: I landsorten: å postanstalterna.
I Stockholm: hos redaktionen, å Stads- postens hufvudkontor, i bokladorna samt å tidningskontoren.
Solen sjunker.
— L å t den sjunka!
Se, den stiger upp igen, land och haf i purpur prunka, — k l a g a r du på h o p p e t ä n?
— ~. "
.
7 9 i l £ V p 3 fllV ' ' .- 2:dra å r g.
XJtgifningrstid: hvarje helgfri fredag.
F R I T H I O F H E L L B E R G.
Infaller helgdag på fredagen, ut- Träffas å byrån kl. 10 — 11 och 4 — 5.
gifves tidningen näst föreg.
eller nästfötj.
söckendag.
A l l m.
Telef.
6 1 4 7.
Redaktör och Husmodern bör dagligen sjelf gifva fram af förråden, men också kontrollera, att allt användes som sig bör, hvarvid hon snart lär sig hur mycket, som bör tagas för hvarje gång.
Detta har ej blott den fördelen, att intet ödande med matvaror kan ega rum, utan äfven den, att matmodern behåller öfver- blicken öfver hushållet och sjelf varsnar, när ett förråd håller på att taga slut, och i rätt tid kan köpa nytt, så att hon ej är utsatt för den förtreten att på söndag morgon höra, att kaffet eller kakan är slut, eller att po- tatismjölet ej räcker till att reda soppan o. s. v. Härtill skulle jag ännu kunna foga fördelen af att slippa hysa den kanske ofta orättvisa misstanken, att tjenaren slarfvat eller gifvit bort den i ens eget tycke för hastigt åtgångna varan.
Till denna slags sparsamhet hör vidare att husmodern efter målen sjelf tager vara på qvarlefvorna.
Äfven om dessa skulle vara obetydliga, så kunna de dock användas med till qyällsvard eller frukost eller ock gifvas bort till någon hjelpbehöfvande.
Tjenstefolket bör strängt tillhållas att ej bortkasta mat, och går husmodern, som sig bör, dagligen i skafferiet och köket, så kan det ej hända, att lefnadsmedel få omkomma.
Ätt på detta sätt månget öre inbesparas, som under årens lopp växa till kronor, är ju tydligt, men att denna sparsamhet med för- råden ej blott är nyttig för en sjelf, utan äfven en pligt emot tjenarne, det torde kan- ske ej vara så klart för alla.
Jag skall i det följande söka bevisa just detta och då samtidigt vederlägga den redan ofvan nämda invändningen att förrådsundanlåsande gör tje- narne tjufaktiga.
Får tjenaren ogeneradt gå öfver allt, så ligger det i sakens natur, så framt ' hon ej är ovanligt ärlig, att hon ej tar det så noga, Frans Hedberg » om det går litet mer eller mindre åt, och om hon har det ringaste, om ock outvecklade anlag för oärlighet, så skall hon ovilkorligen föras i frestelse att tillegna sig något af det öfverflöd, hon dagligen har för sina ögon.
Ä r det ej ganska naturligt, att hon då och då skaffar sig en godbit för sin gom, när hon utan svårighet kan nå den samma, eller, när sig göra låter, begagnar husbondfolkets kläder, då hennes egna ej räcka till?
» Tillfället gör tjufven », är ett gammalt ordspråk och äfven här på sin plats, ty ofta kommer men- niskan först på tanken att stjäla, när i hennes väg bringas föremål, som hon med lätthet kan tillegna sig.
Det är en löjlighet att låsta skåp och byråar skulle göra tjufvar, ty då skulle snart nog litet hvar bli tjufaktig, när man tänker på alla dessa stängda vexel- kontor, kassaskåp, butiker, e t c, som man allt emellanåt råkar på.
Sådana invändningar äro svepskäl för beqväma fruar, som äro rädda att göra sig omak och för öfrigt ej ha begrepp om pengars värde och den möda det kostar att förvärfva dem.
Från ännu en synpunkt betraktad är det matmoderns pligt att sjelf hafva allt om hand och äfven här för tjenarens bästas skull.
Det är nämligen mycket vanligt, att tjenarne ej alls förstå pengarnas värde och tycka, att det ej är så noga, om man ger ut fem eller tio öre mer än nödvändigt, och att de ännu mindre förstå att hushålla förståndigt och sparsamt.
Man kan ej lägga dem detta till last, ty hvar skulle de lärt det samma: deras mödrar äro i de flesta fall likadana.
Skulle det då ej vara den bildade qvinnans pligt att föregå med god t exempel på ordning och sparsamhet, borde hon ej räkna sig till en ära att i sin mon bidraga med till det all- männa bästa?
Eller tror hon kanske, att det hela är en bagtell?
Hon borde dock besinna,
Idun utkommer 1 hufvudstaden hvarje helgfri fredag och kostar för qvartal endast I krona, postarvodet inberäknadt.
— att dessa stackars tjensteflickor ofta få sina egna hem, och att de der fortplanta de goda eller onda idéer, de fått under sin tjenstetid.
Hur mången ordentlig, duglig arbetare har ej blifvit en försupen odugling, för att hans hustru, som tjenat i » bättre hus », ej förstod att hushålla hvarken med tid eller pengar.
Det tyckes mig, som skulle våra fruar i detta fall ha ett drygt ansvar på sina skuldror, och detta desto större ju rikare de äro, då ju i ett rikt hus frestelsen till slöseri och öfverdåd är större, och det behöfves stort förstånd och sjelfbeherskning till att med rika medel in- rätta sitt hushåll så, att det, om ock taget i stor skala, dock ej länder någon till förargelse eller frestelse.
— En vigtig punkt vid hushållets förande är slutligen en noggrann bokföring.
Köpmän, som försumma att föra sina böcker ordentligt bringas under åtal, men hvarför skulle det då ej också vara en pligt för hvarje privat- man att föra bok?
Husmodern bör dagligen skrifva upp hvarje äfven den minsta utgift och vid månadens slut skrifva upp summan på de olika posterna i en särskild bok, så att hon vid årets slut kan öfverse, hur mycket hon förbrukat för hushåll, kläder, ved, extra- utgifter e t c, och om ej en inskränkning på ett eller annat område bör ske.
Utom dessa hushållsböcker bör hon hafva en särskild för- teckning på sitt linneförråd, silfver, porslin, sina kokkärl, kläder, smycken m. m. och emellanåt räkna efter samt skrifva upp, hvad som gått bort eller kommit till.
Det är klokt att åtminstone en gång i månaden syna hela sitt område, så att man sjelf öfvertygar sig om, att allt är som sig bör, och att det bristfälliga i rätt tid bringas till lagning.
Det bör ej finnas en vrå i hemmet, som ej husmoderns öga öfvervakar och ej en halftimme på dagen, som hon ej vet hvartill den användes.
Innan jag slutar denna uppsats, vill jag ännu en gång rätt innerligt bedja Sveriges husmödrar att lägga mina ord på hjertat, att ej blott flygtigt läsa dem, utan ock tillegna sig dem, så att de lefva derefter.
Det tyckes till en del vara småsaker, jag här ordar om, men besinnen, att små orsaker ofta hafva stora verkningar, och att det ej blott är Ert eget väl ', I befodren, när I spåren och arbeten utan indirekt äfven det svenska folkets i dess helhet.
Om den svenska qvinnan bryter med inrotade vanor och fördomar, skall ej detta återverka äfven på den svenske mannen, och en ny, bättre tid kanske randas?
Frigören Er husmödrar, rycken upp Er, försöken blott ett hälft år att sjelf va vara förstyret i eget hem, att hushålla med ordning och sparsam- het, och I skolen säkerligen derefter ej åt legda händer öfverlemna det rike, I vid altaret fått Er anförtrodt.
Hur skall jag tyda.
.
?
mr skall jag tyda, älskling, att midt i glädjens dag, när lifvet stod lockande ljust och élUii ?i .&gt;:ay.h -- Å \ &lt; ' '.
\ ' " ' Vänt med öppna anletsdrag, när dina röda .läppar intill min varma kind förtäljde ljufva älskogsord i smeksam sommarvind —: 1,; i 1 ett Tidningen nnehålier nästan uteslutande originalbidrag.
— Uppgif å närmaste postanstalt namn och adress samt erlägg en krona, sa er- hur skall jag tyda den klara tår, som plötsligt föll från ditt ögonhår, den klara, brännande tåren, hvars mening jag ej förstår?
Hur skall jag tyda, älskling, att midt i sorgens stund, när tryckande lifvets smärta låg på unga hj er tans grund, när dina blåa ögon fördunklades af gråt och mina tunga tankars tropp ledsagade dina åt — hur skall jag tyda, att plötsligt drog en blixt af glädje, som föddes och drog blixtsnabbt öfver ditt anlet och mig med häpnad slog? » » Så skall du tyda, älskling, att midt i glädjens dag en räddsint aning hjertat grep om väntande smärteslag.
Hur må vår unga kärlek, som är så svag och skär, uthärda vreda stormens våld, när mörka natten år när?
Men när ditt hufvud böjde sig i sorg — hur gladdes jag innerlig, att åter vår starka kärlek till strid skall resa dig! » Johan Nordling.
H e m m e t eller skolan?
ÄI|ngenting kan ligga samvetsgranna föräldrar ssU mera om hjertat än omsorgen för deras barns andliga och kroppsliga väl, och i sam- manhang härmed står i främsta rummet frågan om barnens undervisning.
Undervisningen skall på ett värdigt sätt förbereda barnen till lifvet, väcka och utbilda deras anlag och naturgåfvor.
Vi fråga nu, på hvilket sätt detta bäst och lättast kan upppnås: genom enskild undervis- ning i hemmet eller genom skolgång?
För mycket ostyriga och sjukliga barn samt för barn, som hafva mycket svårt att fatta, kan undervisning i hemmet vara af nytta, men för friska, lifliga och andligt utvecklade barn är undervisning i skolan af nedanstående skäl att obetingadt föredraga.
Sammanvaron med jemnåriga och enstaka begåfvade lärjungars lysande exempel uppväcka hos barnet önskan att icke blifva efter och håller det till flit.
Det försöker att om möj- ligt hinna före de andra eller åtminstone hålla jemna steg med dem.
Hvarje examen motses med längtan och bäfvan, och uppflyttningen i högre klass helsas med jubel.
Endast mycket lata och liknöjda barn blifva oberörda af den gemensamma undervisningens välsignelser.
Skol- undervisningen är ju också mera lefvande och mera egnad att rycka barnet med; det blir mera jemt syssehatt, måste alltid uppmärksamt följa med och vara färdigt att besvara de frå- gor, som framställas.
För att göra undervis- ningen lättfattligare måste läraren stundom åter- komma till redan förut afhandlade ämnen, och dessa upprepanden bidraga att bättre inprägla i barnets minne saker, som det redan förut hört och lärt.
Likaså hafva beröm och tillrättavisningar en kraftigare verkan, då de gifvas af läraren i de öfriga elevernas närvaro, ty barn i all- mänhet hafva vanligen en starkt utpräglad he- derskänsla och känna sig derför stolta, då de berömmas inför sina kamrater, och söka att göra sig förtjenta deraf; likaså känna de större blygsel, då de tillrättavisas för någon förseelse inför hela klassen, och bemöda sig derför ifri- gare att icke gifva anledning dertill.
I skolan hållas barnen med mera stränghet till ordning, renlighet och uppfyllandet af sina åligganden.
Skolan är försalen till det verk- liga lifvet, och der inplantas hos barnen de egenskaper och lärdomar, som äro nödvändiga för att de skola blifva arbetsdugliga och nyt- tiga medlemmar af samhället, som modigt och utan tvekan vandra lifvets stig framåt.
Sko- lan skall äfven i främsta rummet lära barnen gudsfruktan, lydnad, ödmjukhet och anständig- het.
På samma sätt som barnen i skolan hafva tålamod och fördragsamhet med sina svagare kamrater, komma de sedermera i lif- vet att modigt stödja dem, som behöfva deras hjelp.
Sålunda är och förblifver skolan den jord- mån, i hvilken våra kära små plantor, barnen bäst frodas och utvecklas.
Corinne.
Om sqvaller.
Några reflexioner af Elna Tenow.
) e flesta af mina läsare torde ha sig bekant, att ett skådespel med namnet Galeotto un- der hösten och vintern med mycken framgång uppförts i hufvudstaden.
Detta styckes grund- idé är sqvallrets makt, och dess titel » Galeotto » har öfverallt, der det uppförts, blifvit ett be- vingadt ord, liktydigt med detta tusenhöfdade vidunder, som man kallar » alla menniskor » — » hela verlden »; det är icke den eller den, icke du eller jag, utan hela verlden, som sä- ger ett ord, som växlar en blick, som rycker på axeln, som ler ett litet fint, men betydel- sefullt leende — - icke af elakhet eller onda afsigter, nej helt likgiltigt, i förbigående.
; men dessa tillfälligt uttalade ord, dessa axel- ryckningar, dessa fina leenden och mycket sägande blickar — de hopa sig och kunna en gång blifva till jättestora gräsligheter, som besudla heder och ära, förstöra den ljusaste lycka.
Hvar och en för sig är oskyldig, men alla tillsammans äro skurkar.
» Galeotto » har i Spanien, Tyskland och nu här hemma tillvunnit sig burskap såsom ett bevingadt ord.
Två vänner sitta hviskande i en vrå: — » Kan du tänka dig, Amelie.
.
.
så oerhördt.
.
.
alla menniskor tala derom.
.
.
» • » Galeotto.
», hviskar en röst vidderas sida, och de blekna.
.
.
berätterskan tystnar.
En ung man besöker ofta en god vän — vännens hustru är ung, behaglig, intressant.
.
.
de trifvas i hvarandras sällskap.
» Galeotto! », säger den unge mannens brutale vän och slår honom på axeln.
Och han drar sig tillbaka, sårad, skygg.
I hvarje glädtigt lag, der skämt, satir eller nyfikenhet valt grannens och nästans intima 1
hålles ett nummer I veckan under hela qvartalet.
För hvarje 5-tal abon- nenter, som samlas, och för hvllka afglften Insändes till Redaktionen af angelägeoheter till mål för sin lek, skall ordet Galeotto bringa tystnad och förstämning, åtminstone för en stund.
Jag har blifvit satt i tillfälle att meddela Iduns läsarinnor den dikt, som förekommer i skådespelets förspel;, och från hvilken det lå- nat sitt namn.
lugn han bragder när han han b l o t t d ö d e n i ö g a t sett.
i n g e n k a n räkna.
inför G i n e v r a står, r o d n a o c h blekna.
I k ä m p a l e k är han segersäll, I kärlek fäller han m o d e t!
T y när han i n f ö r sin d r o t t n i n g O c h elden bränner i blodet.
står D e n t a p p r e sänker sin stolta b l i c k, H a n bäfvar inför en q v i n n a!
H a n darrar för h e n n e s tjusningsmakt, E j o r d hans hjerta k a n finna.
D å k o m till d e n b l y g e L a n c e l o t E n g l a d o c h tjenstvillig sälle, D e t v a r G a l e o t t o, k u n g e n sjelf, O c h talade i h a n s ställe.
E n v ä l d i g m e d l a r e så h a n blef, H a n förde d e b e g g e tillsamman, O c h ur d e n gnista, s o m redan fans, N u b l o s s a d e kärleksflamman.
* Men Han Och Och när G a l e o t t o fyllt sitt värf, l o g i sitt lätta s i n n e s m ö g sig ifrån d e m sakta b o r t g l ö m d e flamman d e r i n n e.
Ja, det är sagan o m L a n c e l o t, D e n väldige Arthurshjelten.
D e läsa d e n båda, när v å r s o l föll M o t b l o m m o r o c h gräs p å fälten.
D e andas t u n g t o c h se så s k y g g t D e n blossande kärleksflamman; D e n b l e f — e n G a l e o t t o för d e m, D e n b o k, d e läste tillsamman.
Och Och Och Nu I I K \ \ J IN Idun, erhållas cct gratlsexemplar för hela den tid, under hvllken aDonne- mentet räcker.
Aro de samlade abonnenterna färre än 5, torde prenumera- Hvem är den gamla damen?
En berättelse ifrån R o m.
Skildrad efter verkligheten af Hilda B e l ö n a d m e d första fjerde pris vid Hintze.
Iduns pristäflan.
(Eftertryck furbjudes.)
D e t var o m v å r e n, d å s o l e n ler M o t gräs o c h b l o m m o r p å fälten; D e läsa sagan o m L a n c e l o t, D e n väldige Arthurshjelten.
Med Hans Men, Kan i r — \ I L » deras blickar s ö k t e h v a r a n n — bjertats strängar v i b r e r a — deras l ä p p a r f u n n o h v a r a n n — läsa d e i c k e m e r a.
» Galeotto är kopplaren, som hetsar tillhopa de oskyldiga, drager tillsammans bränslet, lägger den tändande gnistan derpå — och sedan smyger sig leende bort.
Galeotto är anstiftaren, hvars brott de andra med sitt lif och sin lycka få umgälla.
Han är den skyldige i nästan alla det menskliga - lifvets tragedier ».
— — » Och frågar Ni, hvem har anstiftat det onda, så betrakta Er blott i spegeln — och den skyldige ' skall grina emot Er i glaset; och se Er omkring!
Der står han!
Och der!
— Och öfverallt!
.
.
.
Ja, Ni alla, I ären förbannade ränksmi- dare, själ aförderfvare och kopplare.
.
.
» * D e n s v e n s k a öfversättningen synes m i g hafva b e t y d l i g t försvagat den tyska b e a r b e t n i n g e n s fram- häfvande af d e t brottsliga i L a n c e l o t s o c h G i n e v r a s f ö r h å l l a n d e; o c h för m i n del skulle j a g hålla före, att d e t bäst öfverensstämt m e d dramats g r u n d i d é o c h sanning, o m hela d e n n a dikt, s o m, ehuru v a c k e r i o c h f ö r sig, har föga annat än n a m n e t g e m e n s a m t d e r m e d, varit b o r t a.
T y d e n » g n i s t a, s o m redan f a n s », h v a r o m dikten talar, är det j u s t s o m G a l e o t t o (Ports.)
^ \ f / i följdes alltid åt till de omtyckta sön- V dagsföreläsningarne, signora B., romarin- nan, och jag, främlingen från den höga norden.
Vi anlände vanligtvis i så god tid, .att det före professorns ankomst blef tillfälle för oss att utbyta helsningar och vänskapliga medde- landen med de närmast sittande grannarne.
I fjor på våren, då en ryktbar skald från Bologna gästade hufvudstaden enkom för att hålla vintersäsongens sista föreläsning, inträdde i salen samtidigt med oss en liten, mumielik varelse, som tog plats vid signora B:s sida och inledde med henne ett lifligt samtal om föreläsaren, hvilken hon sade sig känna.
Jag hörde på med intresse, under det att jag mönstrade den obekantas yttre.
Hon var så besynnerligt hoptorkad och skulle ovilkorligen ha förefallit mig heslik, derest ej ett par stora, bruna ögon genom sitt bjerte- goda och intelligenta uttryck liksom hade för- klarat de annars så fula och oregelbundna dragen.
» Hvem i all verlden är den gamla, märk- värdiga damen? » frågade jag ovilkorligen sig- nora B., sedan vi lemnat föreläsningssalen, efter det att vår granne, omringad af en hel skara herrar och damer, hade gått att tala med dagens ifrigt applåderade hjelte, vältala- ren från Bologna.
» Det var baronessan Z.
» svarade signora B., » den qvinliga, polska ex-professorn. » » Ah nej, är det verkligen en polska; » ut- ropade jag.
» Polens qvinnor äro ju berömda för sin utomordentliga skönhet, och denna lilla, hopskrymta dam är ju förfärligt ful!
Jag har nästan aldrig sett något liknande!
Men hvar- för i all verlden kallade ni henne för ex-pro- fessorn?
» » Jag har lust att berätta er hennes rörande historia, som utvisar, dels huru b ' tet man bör fästa sig vid en menniskas yttre, » svarade sig- nora B., » dels att det äfven i vårt pessimis- tiska tidehvarf ännu fins många både ädla och storslagna karakterer, bara man gör sig mödan att forska efter dem. » » Baronessan Z.
är född i början af detta århundrade i det gamla, ståtliga slott, som till- hörde hennes fader, en af Polens mägtigaste egendomsherrar.
G-refven, hennes fader, hade först vid mogen ålder gift sig med en skön och älskvärd ung qvinna af hög börd, men med få egodelar.
De hade bosatt sig på den ståtliga borgen, fjerran från hufvudstadens politiska fejder, hvilka tycktes den klart seende mannen olycksbådande för fosterlandet.
De voro hvarandra af hjertat tillgifna och lefdc nöjda och lyckliga med de två små älsklingar, försynen hade skänkt dem.
Sonen, arfvingen till fädreus stolta och fläck- fria namn, var en mörkögd, käck liten pojke, som var ömt fästad vid sin några år yngre syster.
I slottet herskade under mänga år en inner- lig glädje och förnöjsamhet, till dess olyckan, likt en stormvind, skonade alla de ljufva fram- tidsdrömmarne.
En elakartad difteri utbröt i byn, den döds- bringande smittan fann väg äfven till borgen, och hvarken läkarens skicklighet eller den för- tvinade moderns ömma vård kunde rädda sonen.
Grefven var otröstlig, och endast ett, om möjligt ännu hårdare, slag förmådde väcka ho- nom upp ur den förtviflaus tungsinthet, hvari han var försjunken.
Den unga grefvinnan hade ådragit sig smitta vid sonens sjukläger.
Hennes starka och här- diga natur stred länge en förtviflad kamp med den hemska sjukdomen, som dock slutligen be- segrade motståndet, och snart bäddades hon ner vid den föregångne älsklingens sida.
Med sin lilla flicka på armen stod den en- samme mannen vid hustruns likbår.
En outsäglig sorgsenhet grep honom då vid tanken på den moderlösa, som nu ej hade nå- gon annan att hålla sig till än honom, den förut så starke och energiske mannen, nu så hopplös och lefnadstrött.
Vid den dödes graf lofvade han sig sjelf att bli både mor och far för den lilla efter- lemnade, hviken ju var det enda, som numera band honom vid jorden.
Samvetsgrannt höll han ända till sin lefnads slut detta högtidliga löfte.
Han lefde endast för dottern, var hennes lekkamrat i hennes späda ålder och senare hennes bäste vän och ledare.
Det kan synas underligt, att han ej kle- made bort detta enda barn, denna hans ögon- sten; men nej, hans kärlek var af det rätta slaget och förlorade aldrig ur sigte älsklingens sanna väl och fördel.
Tänja, så hette den unga flickan, växte upp och utvecklade sig, ej till en bländande skön- het, men till en frisk, glad, ädelt tänkande och varmbjertad qvinna.
I olikhet med fadern och modern hade Tänja oregelbundna drag; det oaktadt besatt hon en stor tjusningskraft, tack vare de själ- fulla, bruna ögonen, de rosiga kinderna och den smidiga figuren, den elastiska gången och hållningen.
Det var lyckliga år, som den vuxna, unga flickan tillbragte med sin fader, vid hvilken hon var knuten raed en nästan tillbedjande kärlek, som så fullkomligt tog hennes hjerta i anspråk, att hon länge förblef känslolös för de unga männens hyllning.
Far och dotter läste och studerade flitigt till samman samt gjorde långa turer till häst och till fots genom det naturskönt belägna godsets härliga omgifningar.
En stor del af deras tid egnades åt en om- fattande välgörenhet.
Tänja var van sedan barndomen att följa fadern till fattigdomens kojor och olyckans hemvist, och mången djupt sörjande hade hemtat den största trösten ur hennes medlidsamma ord och blickar.
Om vintrarne företogo far och dotter meren- dels resor till utlandet; än besågos Korns konstskatter, äa stäldes färden till verldsstä- derna Paris och London eller till det soliga Spanien, och åter en annan gång besöktes Kristi graf och Palestina.
På en af dessa resor uppvaknade i Tänjas hjerta en stark och varaktig känsla för en ung, polsk officer, hvars bekantskap de gjorde i det sköna Neapel, och hvars varma fosterlandskär- lek fann ett återljud i den unga qvinnans för allt stort så emottagliga själ.
Den gamle grefven varseblef med glädje dotterns växande böjelse, ty han önskade ingen- ting högre än att före sin död se sitt barn under en ädel mans beskydd.
tl« \ &lt; ske å närmaste postanstalt. — Bidrag från alla områden f ö r qvlnllg verksamhet mottagas med tacksamhet.
Endast en sida af papperet bör Och baron Z.
var ej endast en älskvärd och distinguerad man; han var, hvad som bättre är, högt begåfvad både pä hufvudets och hjertats vägnar.
Enkelt och utan all ståt firades brölloppet i den gamla familjeborgen, hvarest de nygifta, efter en kortvarig brölloppsresa, stannade qvar hos den åldrige fadern, som ej mer kunde undvara dotterns sällskap.
En våning, en sann liten perla i komfort och smakfullhet, inreddes dock äfven i hufvud- staden, hvarest de unga makarne slogo ner sina bopålar, när tjenstgöring tvang officern till att vistas vid regimentet.
Den gamle grefven hade naturligtvis helst önskat svärsonens afsked ur tjensten, men ville ej inverka på den unge mannens ifver, som starkt drog honom till Warschau, medelpunkten för dagens brännande frågor.
Huru lyckliga voro de ej, dessa tre rena, liktänkande menniskor, som voro förenade i varm och innerlig kärlek!
Men moln uteblifva ej från någon, om än så klar himmel, och här var molnet, ehuru knappast synligt, den gamle grefvens ouppfylda åtrå att se en dotterson växa upp till arftagare af de vidsträckta godsen.
Han hade gladt sig att få uppfostra en liten ättling till kärlek för hans underlydande, hvilka i så många genera- tioner varit hans hus tillgifna tjenare, och det var honom en förfärlig tanke, att kanske i en framtid alldeles oskylda skulle taga familjens gamla stamgods i besittning, personer, som ej kände det ringaste intresse för familjens äre- vördiga traditioner.
Äfven Tänja delade i sitt inre denna faderns sorg, ty hvilken varmhjertad qvinna önskar ej trycka till sitt bröst en späd varelse, ät hvilken hon kan egna alla de ömma omsorger, som äro modern så kärkomna.
Att få omhulda en liten älskling vid sitt modershjerta, derom vände sig alla hennes böner, hvilka dagligen uppstego ur hennes själs djup.
Ack, snart kom den tid, då hon af allt sitt hjerta tackade herren, att han ej uppfyllt denna hennes fåvitska önskan^; ja, det kom en tid, då hon prisade försynens skickelse, som låtit den älskade fadern gå bort ifrån en verld, der endast lidanden väntade dess barn.
Grefven, som plötsligt dött af hjertslag, hade knappt hunnit begrafvas, då olyckan i sin hårdaste skepnad bröt in öfver de båda makarne; då den patriotiske unge officern, jemte flere af hans kamrater, anklagades för högförräderi och snart derefter landsförvisades till Sibirien.
Huru glad var ej Tänja, att ingen liten älskling hämmade hennes steg; utan hinder kunde hon följa sin make och med honom dela landsflyktens stränga lott.
Månne den gamle grefven hede anat, hvad som förestod hans barn, när han i sin kärleks- fulla omsorg hade deponerat sina reda penningar i utländska banker?
Dessa summor kunde ej konfiskeras likt de gamla godsen, hvilka under sekler hade varit i familjens ego.
Det kändes bårdt för Tänja att mista sina faders slott, men hvad betydde väl denna sorg i jemförelse med det skoningslösa öde, som dref henne och den hon älskade till det fjerran landet, hvarifrån hr-n aldrig mer skulle få vända äter till sitt afgudade Polen, ty domen lydde på elfvaårig exil till Sibirien och en evig bannlysning från fosterlandet.
Det var ingen kort väg, som de båda ma- karne nödgades tillryggalägga, och då detta måste ske till fots, den tidens forskaffningssätt för de deporterade, så åtgingo flere månader, under hvilka den hjeltemodiga, sjelfuppoffrande unga qvinnan aldrig lemnade sin makes sida.
I P \ I uJ I 1 M \ J IN användas och marginal lemnas.
Namn och adress torde alltid noga anglfvas, och kan fullkomlig diskretlon från redaktionens sida påräknas från alla håll visade aktningen och tillgifven- heten voro äfven en stor lisa för hennes ned- tryckta sinne.
Med vördnad helsades alltid föreläsarinnan Hon strödde guld omkring sig för att skaffa af sitt rikhaltiga auditorium, och studenterna en och annan läckerbit åt den kraftlöse och förklarade enhälligt, att bättre undervisning tillbragte mången sömnlös natt i vaka vid sin aldrig blifvit gifven än af denna rikt begåfvade qvinna.
ofta febersjuke och utmattade mans läger.
I femton år höll hon troget i med sitt Till och med de sträfva uppsyningsmännens åtagna kall, och, då efter denna tid henes krafter hjertan veknade vid åsynen af så mycken kär- lek, så att de efter förmåga lindrade mödorna började svika, erhöll hon den pension, som sätter henne i stånd att för sina återstående för dem de skulle bevaka.
dagar lefva ett sorgfritt lif här i hufvudstaden, Att baron Z.
kom fram till Sibirien och der genomlefde de elfva långa förvisningsåren, hvarest hon är omgifven af landsmän och kan tillskrifvas ensamt hans makas aldrig trött- många uppriktiga vänner.
Men aldrig har en lärare funnits, som blifvit nande omvårdnad.
Huru jublade hon ej, då befrielsens timma mera saknad af sina kamrater och åhörare än denna qvinna, som trots sitt föga tilltalande ändtligen slog!
Dödande långsamt hade åren smugit sig fram, yttre, dock genom sin storslagna karaktär, sin ehuru hon genom flitiga studier tillsamans oegennytta och sin hjertegodhet vetat förvärfva med sin man sökt att bringa intresse och om- sig alla ädelt tänkande menniskors obegränsade vexling i deras enformiga och annars så själs- aktning och tillgifvenhet.
Och aldrig kommer någon af hennes forna mördande lif.
De begåfvo sig till Italien, hvars leende kamrater eller åhörare till Rom, utan att upp- natur och milda klimat stärkte baronens krafter söka den gamla och vid hennes fötter nedlägga och återskänkte dem båda ny spänstsighet och en vördnadsfull hyllning.
lifsglädje.
Italienarne hade på det vänligaste kommit emigranterna till mötes; man beredde den polske krigaren en professorsplats vid det be- römda universitetet i Bologna, der han fick hålla föreläsningar i orientaliska språk.
tiii Några jemförelsevis lugna och lyckliga år förflöto nu för de båda makarne, omgifna som de voro af snillrika och älskvärda personer, hvilka försökte att på italienarnes finkänsliga äro nu färdiga och expedieras dagligen.
A f sätt låta de svårt pröfvade glömma deras ut- den bestälda permupplagan återstår, sedan alla ståndna lidanden.
ingångna reqvisitioner expedierats, endast ett Men den arma skulle än ytterligare hemsökas, hundratal, hvadan de, som ännu ej reqvirerat ty maken, hvars helsa fätt en obotlig skada i permar, men önska erhålla sådana, skyndsam- Sibiriens isiga luft, insjuknade för att aldrig mast möjligt torde anmäla sig.
Priset är mer lemna sitt plågoläger.
Det var ett dubbelt bekymmer: mannen sjuk och inga penningetillgångar.
som jemte portot uttages under efterkraf.
Likt en ingifvelse från himlen uppstod då i hennes grubblande hjerna en tanke, som hon snart klädde i ord, då hon uppsökte universi- tetets kansler, som hon tillsporde, huruvida något förbud existerade emot anställande af en till ofullständiga årgångars kompletterande finnas qvinlig föreläsare.
att tillgå fr. o. m. n:r 1 1 af 1888 års årgång.
Hon erbjöd sig att fullfölja de af maken Pris: 15 öre pr nummer.
påbörjade ämnena; hon var säker om sin egen Stockholm den 2 5 jan.
kompetens dertill.
Redaktionen.
Efter en profföreläsning af den modiga qvinnan höllos många och långa öfverläggningar vid universitetet och bref skrefvos till högre Teater o c h musik.
ort; resultatet blef, att baronessan Z.
inträdde som professor vid universitetet i Bologna.
Kungl.
operan u p p f ö r d e sistlidne fredag i sin h e l - Utan rast eller ro ilade nu den qvinliga het H a l l s t r ö m s opera » D e n b e r g t a g n a ».
U t f ö r a n d e t professorn ifrån sjukbädden till lärosalen, och v a r u n d e r hofkapellmästaren N o r d q v i s t s l e d n i n g allt- i g e n o m förträffligt o c h e g n a d t att framhålla d e m å n g a ifrån denna åter till den aftynande maken.
Det var dystra stunder hon tillbragte under anslående o c h s k ö n a ställen, s o m finnas i d e n n a vackra opera.
fullgörandet af sina åligganden, till dess den P å l ö r d a g i d e n n a v e c k a gifves tredje s y m f o n i - sjuke, efter långa dagar af förfärliga plågor, k o n s e r t e n, h v a r v i d C.
G o l d m a r k s s y m f o n i » L ä n d l i c h e ändtligen fann hvila i den sista sömnen.
H o c h z e i t » k o m m e r att utföras.
N ä s t a m å n d a g gifves d e n p o p u l ä r a o p e r a n » K o - Huru ensam fann sig ej nu den stackars n u n g för e n d a g » m e d en u n g d e b u t a n t fröken qvinnan, som tyckte hela sitt lif tomt och H o l m s t r a n d — elev af h ä r v a r a n d e k o n s e r v a t o r i u m ödsligt, sedan hon ej mer hade den, allt ifrån — i Z e l i d a s r o l l.
D e s s u t o m gifves den anslående, deras äktenskaps första dagar, rent af dyrrkade af h r S j ö b l o m arrangerade baletten ur W i j k a n d e r s jubileumsdivertissement » Diamantbröllopet ».
mannen vid sin sida.
N ä r m a s t följande repris å o p e r a n blir » H v i t a frun » Han hade kanske just genom sitt beroende m e d fröken E k o c h hr L u n d m a r k i d e b å d a h u f v u d - af hennes styrka blifvit henne om möjligt ännu rollerna.
N ä m n d a o p e r a u p p f ö r e s första g å n g e n nå- g o n d a g i nästa v e c k a.
U n d e r i n ö f n i n g äro » T r o l l - mera kär och dyrbar.
Det var säkert en lycka för henne, att före- flöjten » samt » J o s e f i E g y p t e n » o c h Bizets 1-akts- opera » Djamileh ».
D e båda senare k o m m a att till- läsningarne ej fingo försummas; under utöfvandet s a m m a n s b i l d a ett h e l a f t o n s p r o g r a m.
af sin pligt återvann den själsstarka qvinnan Dramatiska teatern har likaledes haft sitt j u b i l e u m s - så småningom sin själs jemvigt och ett visst p r o g r a m u n d e r sist förflutna v e c k a n.
S o m v i emel- intresse för lifvet.
lertid ej satts i tillfälle taga k ä n n e d o m o m d e t Det allmänna deltagandet och den henne s a m m a, k u n n a v i ej m e d d e l a n å g o t v i d a r e d e r o m.
Hon var den starkaste af dem båda, ty hans helsa hade alltid varit klen; hon vakade der- före öfver honom säsom den ömmaste moder och uppmuntrade hans ofta svigtande mod.
Pe rmarna endast 1 krona, Lösnummer
Manuskript, som ej antagas till Införande, återsändes, så vida porto bl- fogas.
Inga ofrankerade försändelser lösas.
I öfrigt uppföres å d e n n a scen fortfarande m e d g o d f r a m g å n g » S å tuktas en a r g b i g g a » o c h » G a l e o t t o ».
Svenska teatern h a r u n d e r d e senaste d a g a r n e m e d g o d f r a m g å n g gifvit » H ö g m o d g å r för fall », f o l k k o m e d i m e d s å n g i 5 akter, lokaliserad bearbet- n i n g af K.
S c h r ö d e r s » E n b ö r s b a r o n ».
S t y c k e t är visserligen ej af n å g o t h ö g r e v ä r d e, m e n har m å n g a anslående p o i n t e r, h v a d a n det o c k förmått v ä c k a lifligt intresse h o s e n stor del a f d e teaterbesökande.
H ä r t i l l bidrager n o g i främsta r u m m e t det p å alla h ä n d e r g o d a utförandet.
Priset tages här v i d l a g naturligtvis af hr Holmquist s o m den hederlige k o p - parslagaren B r u s e.
V i d a r e förtjenta att o m n ä m n a s äro hr Selander s o m g r o s s h.
P i l g r e n, fru lÅltmarek, d e n n e s hustru, fru Anna Lundberg s o m d e n äck- liga y r h ä t t a n T o n y o c h hr Warberg som Nikolaus Borre.
Samspelet är j e m n t o c h u p p s ä t t n i n g e n här- till — två n y a d e k o r a t i o n e r af G r a b o w, föreställande Ladugårdsgärdet o c h Gnesta i Södermanland — förträfflig.
Vasateatern synes n u o c k hafva fått sin kassapjes.
U p p t a g a n d e t af d e n outslitliga operetten » B o c c a c c i o » har n ä m l i g e n, att d ö m a af d e första föreställningarna, k r ö n t s m e d fullständig framgång.
Härtill b i d r a g e r naturligen i främsta r u m m e t fröken Anna Petterssons förträffliga utförande af titelrollen.
G e n o m denna roll har h o n ytterligare stadgat sitt r y k t e s o m e n af d e förnämsta operettsångerskor, v i här egt.
Fru Grunders präktiga röst o c h g o d a sångsättt g j o r d e s i g likaledes väl g ä l l a n d e i tunnbindarehustruns parti.
Ä f v e n P e r o n e l l a o c h F i a m e t t a h a d e fått g o d a representanter i fruarna Bergström och Carlbeck.
Hr Kloed v a r e n r o l i g prins, h r Clementsson e n d i t o tunnbindare.
H r Grunder var — h r G r u n d e r, d. v.
s. t e m l i g e n s t e r e o t y p i L a m b e r t u c c i o s t a c k s a m m a roll.
L e d s a m t n o g får m a n n u sällan se n å g o t v e r k l i g t nytt af d e n n e skådespelare.
Ofriga r o l l i n n e - hafvare g j o r d e sitt bästa, o c h samspelet v a r g o d t.
Musikföreningen o c h Filharmoniska sällskapet hafva hvardera m e d en festkonsert bidragit till firandet af h.
m:t k o n u n g e n s 60-årsjubileum.
B å d a sällskapen hafva g j o r t d e t på ett i allo v ä r d i g t o c h l y c k a d t sätt o c h m e d uteslutande s v e n s k a k o m p o s i t i o n e r p å p r o g r a m m e t.
B å d a sällskapen h a d e o c k att glädja sig åt lifligt bifall från e n fullsatt s a l o n g, M u s i k - f ö r e n i n g e n å k u n g l.
o p e r a n o c h F i l h a r m o n i s k a säll- skapet i musikaliska a k a d e m i e n.
B r i s t a n d e u t r y m m e h i n d r a r oss ty värr att n ä r m a r e r e d o g ö r a för d e b å d a intressanta konserterna, h v i l k a lända såväl ledarne s o m d e utförande till heder.
Griinfeld-konserterna hafva såväl i G ö t e b o r g s o m Kristiania o c h K ö b e n h a v n, d e r d e senast hållits, v ä c k t f o r m l i g entusiasm.
B r ö d e r n a G r i i n f e l d hafva n u anländt hit o c h s k o l a n o g veta att äfven här häfda sitt r y k t e o c h v ä c k a d e n m u s i k ä l s k a n d e all- m ä n h e t e n s bifall.
F ö r s t a k o n s e r t e n gifves här tors- d a g e n i d e n n a v e c k a o c h har således r e d a n gått a f stapeln, d å detta n u m m e r k o m m e r i våra ärade läsa- rinnors händer.
Den 30 jan.
En god stek är bordets krona.
H=f| ".
god stek är bordets krona, det må nu s^^i, gälla en festmåltid eller enkelt hvardags- lag i familjen.
Men otroligt nog möter man ofta just angående detta kapitel af kökets konst mycken okunnighet och förvändhet.
I många hus smakar allt kött lika, det må vara kommet från oxe, kalf eller svin, och till och med det ädla villebrådet ger knappt sitt ursprung tillkänna.
Husmodern eller ko- kerskan känner nätt och jemt till ett enda sätt att bereda steken.
De låta köttet brynas på ytan i det heta fettet, slå vatten på och låta Våra barn.
Mödrar, som sjelfva amma sina barn, hafva att v a r a särdeles a k t s a m m a o m sig, ty hvarje liten oförsigtighet åter- faller p å barnet g e n o m m o d e r s m j ö l k e n.
D e få ej taga iskallt vatten eller blifva förkylda, ej d r i c k a j ä s t a d r y c k e r, ty härutaf får barnet » k n e p » samt blir m e r eller m i n d r e o r o l i g t.
Ö l o s t, t h é i r &gt; I I Kl I \ j \ J | \ | Annonser mottagas endast mot kontant llqvld i förskott af 2 6 öre pr bi- spalt, petitrad (= 10 stafvelser).
Ingen annons införes under I krona.
det pyra och dunsta — ju längre dess bättre, ty — mena de, dess mörare blir steken.
Så- sen härtill är en mjölvälling, och i stället för att denna ensamt bör vara vittnesbörd nog, från hvad slags kött den stammar, smakar så den ena som den andra såsen just detsamma — - brändt mjöl.
I stället för dessa saft- och kraftlösa stekar och underhaltiga såser, kan emellertid, utan ökad kostnad och med fjga större möda, något verkligt godt åstadkommas, om blott lika mycken omsorg egnas häråt, som man så gerna offrar på annan slags matlagning eller bakning.
Kött är en dyrbar vara, och den, som vill och kan bestå sig en stek, borde ock söka åstadkomma det möjligast bästa häraf, i annat fall — är det slöseri.
Förutsatt att köttet i ock för sig är godt, af friska, unga djur, så gäller frågan för hvarje särskildt slags kött, om det bör användas nyslag- tadt eller efter någon tids förvaring.
Bör man helst använda kalf- och svinkött färskt, så är deremot ox- och fårköttet nyslagtadt så godt som obrukbart och blir allt bättre, ju längre det före anrättningen kan förvaras utan att skämmas.
Äfven vildt och fogel böra ej an- vändas allt för färska.
Under det gås mycket väl fordrar kyla, blir oxköttet derigenom hårdt och träigt.
Derför måste äfven förvaringsplat- sen väljas med omsorg.
Vi vända oss nu till det allmännast använda köttet, det af oxe.
Här har man att skilja på sådana stekar, som böra tillredas raskt, och andra, som bäst anrättas långsamt.
Surstek och grytstek äro de enda, som tåla den här ofvan klandrade tillagningen, ja, rent af kräfva den, och utgöra ett mellanting mellan kokadt och stekt kött.
De brynas i hett smör (eller buljongfett och blandadt smör), först derefter vändas de i mjöl; derpå pågjutes långsamt varmt vatten, och får så köttet jemte öfriga nödiga ingredienser i riklig spad och i slutet kärl sakta ångkoka under flere timmar.
För sådana stekar fordras ingen stekugn, de kunna anrättas ofvanpå spishällen.
Rostbiff deremot och filet kräfva snabb stek- ning Förfogar man öfver en verkligt god stekugn, kan man utan vidare genast skjuta in steken med nödigt fett (smör).
Annars brukas ock, att den först lindrigt förstekes ofvanpå spiseln och derefter sättes i ugnen.
På steksmör får man ej spara; det förfares ej och kan derför ej betraktas som slöseri; det steksmör, som efteråt slås utaf, finner alltid användning i köket.
Ingen stek blir saftig vid allt för stor sparsamhet i denna väg.
Nu är flitigt pågjutande vid god värme hufvudsa- ken, och framför allt — ej för lång stekning!
Det är en smaksak, om steken invändigt skall vara mer eller mindre röd eller icke röd alls, men saftig måste den i hvarje fall vara, och mörheten uppstår ej af långvarig, utan af god stekning och vederbörlig bultning på förhand.
En nyare metod är att steka rostbiff och filet på öppen stark eld, hvilket nog förtjenar re- kommenderas, men är ganska besvärligt, då man hela tiden måste stå öfver elden och fli- tigt pågjuta steken.
o c h alla sorters s i m m i g a s o p p o r äro särdeles bra, o c h d e t förstnämnda i s y n - n e r h e t m y c k e t digifvande.
Ä r t e r o c h b r u n a b ö n o r skola vara förbjuden m a t för a m m o r.
O m m o d r e n ej sjelf k a n a m m a sitt barn, b ö r h o n anskaffa l ä m p - lig amma.
H v a r j e a m m a b ö r akta sig för alla häftiga sinnesrörelser, särskildt v r e d e o c h aldrig u n d e r eller strax efter en sådan l ä g g a barnet till bröstet.
Hoi.
Hvad kalfstek angår — särskildt gäller detta om kalfkylen (bogen) — beror tiden för stekningen af storleken; men hufvudsaken är särskildt härvidlag just den, att kalfsteken kommer i mycket het ugn, så att sjelfva ste- kandet hastigt börjas och fullbordas.
En saf- tig kalfkyl är en läckerbit, uttorkadt eller ofvanpå spisen långstekt kalfkött är ej värdt att kasta ut penningarne för.
Fårstek kräfver äfven het ugn, men mycket längre stekning.
Fårkött får aldrig längre sy- nas rödt invändigt, lika litet som svinkött; fli- tig öfvergjutning måste så mycket mer använ- das för att förebygga uttorkande.
Svinkött blir saftigare och mörare, om det först förvälles med vatten, innan det stekes.
Det är en missuppfattning, att det derigenom skulle förlora.
För allt vildt är äfven rask och kort stek- ning fördelaktig.
Bland fogel behöfver gås den längsta stekningstiden; äfven anka temligen lång.
Gås blir äfven smaklig, stekt i täckt kärl ofvanpå spiseln, endast man icke derför förkortar stekningstiden, ty då går det bästa förloradt.
Äfven en större kalkon behöfver temligen lång stekningstid.
Här vid lag äro meningarne delade, om det är bättre att genast steka med smör eller, som sker med gåsen, först behandla med vatten.
För ett ungt, mört djur är emel- lertid det förra att föredraga, så som man äfven bör steka sommargåsen, hvilken ej ännu sjelf eger tillräcklig fetma, med smör och ej allt för länge.
Smärre fogel kan med fördel ganska väl tillredas på hällen i sluten kastrull.
Stekning på spett är visserligen att anbe- falla i en del fall, dock endast för så vidt an- ordningarne härför äro verkligt mönstergilla.
Om andra moderna inrättningar såsom » snäll- stekare » och dylikt kan ej här bli tal; de flesta hushåll tillreda ju dock maten på en ordentlig spiselhärd.
Till sist ännu ett ord om såserna, ty — utan en god sås ingen god stek!
Här vid lag begås ofta det stora felet att steken tages ur såsen för denna senares » afredning ».
Detta bör ej ske, om ej steken skall lida skada, och är ej heller behöfligt, ty det finnes intet skäl att förderfva såsen med bryndt mjöl.
Har steken sjelf den rätta bruna färgen, får såsen den äfven, vill man förhöja den, så bör detta ske med köttextrakt och ej med mjöl.
För flere stekar, såsom filet, får, vildt och äfven kalfstek, göres såsen lämpligast simmig med den — till mycket användbara — sura grädden.
Eljes rör man något mjöl eller stär- kelse till smet med kallt vatten i en kopp och vispar omedelbart före sjelfva serveringen detta till såsen, i det man håller stekpannan på lut.
Det flytande fettet bör derförut skum- mas utaf.
Ingen sås bör vara tjock, endast nätt och jemt simmig; för fågel gör man bäst i att afstå från allt mjöl för att ej förderfva den fina smaken.
La cuisiniére.
M a n har ett de värsta fläckarne.
Derefter m e d stea- rinoljan, s o m g ö r det hela blankt o c h vackert, samt slutligen m e d e n n y l a p p d o p p a d i w i e n e r k a l k e n, s o m gif- ver ett v e r k l i g t gnistrande sken o c h g ö r sakerna b l a n k a s o m en spegel.
p a r mjuka, ullna lappar, s t r u m p s o c k o r eller d y l i k t, tillreds s a m t messingsvat- ten, stearinolja o c h wienerkalk.
Först g n i d e s m e s s i n g e n öfver m e d m e s s i n g s - vattnet, h v a r s ändamål är att aftaga S o m e n regel v i d all r e n g ö r i n g är d e n n a: att ej låta sakerna stå för l ä n g e e m e l l a n hvarje p u t s n i n g, utan hellre g ö r a detta oftare, h v a r å t t o n d e eller fjor- Bostaden.
Att polera messing.
Med Iduns expedition är förenad Iduns uträttningsbyrå, hvilken gratis verkställer alla uppköp åt Iduns abonnenter 1 landsorten samt för öfrigt t o n d e d a g, allt efter olika b e g a g n a n d e.
P å så sätt blir arbetet helt o b e t y d l i g t, o c h m a n h a r alltid sin m e s s i n g b l a n k o c h fin, o c h d e t är i n g e n särskild » h ö g - t i d », d å d e n gnistrar ren o c h b l a n k.
D y l i k » h ö g t i d » b ö r finnas i h v a r j e ordentligt h u s h v a r e n d a d a g p å året.
Hoi.
Hushållet.
Några enkla sparsamhetsråd.
Tag n o g a tillvara p å allt flott, s o m blir öf- v e r i hushållet.
D å d u s k u m m a r en s o p p a, slå aldrig s k u m m e t b o r t, utan s k u m m a i ett kärl, der d e t får kallna, hvarefter d u samlar d e t d e r p å stelnade flottet i n å g o t g a m m a l t s p r u c k e t lerfat eller d y l i k t.
Då d u steker n å g o t o c h af misstag får flottyren eller s m ö r e t för m y c k e t b r y n a d t, blif i c k e u t o m d i g o c h slå b o r t det, utan slå d e t i d e t kärl, d e r d u samlar allt o b r u k b a r t flott.
N ä r d u sålunda fått i h o p s a m l a d t 5 skalp, flott, kan d u k o k a d i g d e n för- träffligaste b y k t v å l p å följande sätt: K ö p 1 skalp, tvålsten (lutsten), smält d e n i 1 0 k a n n o r sjövatten.
D å d e n smält iröres 5 skalp, flott.
B ö r k o k a sakta v i d Händig o m r ö r i n g två t i m m a r.
Sist ivispas ett s t o p kallt sjövatten; b l a n d n i n g e n tages af e l d e n o c h röres i g r y t a n, tills tvålen svalnar.
L å t d e n sedan stelna i grytan tills d a g e n derpå, d å d u u p p s k ä r d e n i s t y c k e n o c h tor- k a r dessa p å n å g o n h y l l a eller skåp i ditt k ö k.
Rakel.
Samla alla ben och fläsksvålar, (p å h v i l k a d u först kan k o k a s o p p a).
Då d u h a r ungefår ett l i s p u n d d y l i k a b e n, u p p l ö s e r d u 1 1 skalp, luthsten i 1 0 — 1 2 k a n n o r vatten, sönderslår b e n e n så smått s o m m ö j l i g t o c h l ä g g e r d e m att k o k a i luthstens-vattnet ett p a r t i m m a r.
U p p t a g e r så b e n e n o c h slår ett s t o p kallt vatten i g r y t a n.
B ö r sakta o m, tills det svalnar.
H ä r a f får d u en p r ä k t i g såpa till att skura golf, h a n d - dukar m. m.
D e kokta benen förva- ras n u o c h säljas sedan lisp:vis till benmjölsfabriken.
Rakel.
Ben efter stekt eller rökt kött förva- ras i n å g o n r e n, s n y g g k o r g.
A f dessa b e n k a n d u k o k a en u t m ä r k t » b e n - soppa ».
D u s ö n d e r h u g g e r b e n e n, läg- ger d e m att k o k a i vatten.
H ä r t i l l sät- ter d u en k o p p hafregryn, en i bitar skuren l ö k, några m o r o t s - o c h kålrots- bitar, råskalad potatis o c b litet k r y d d - p e p p a r.
V i d s e r v e r i n g e n borttagas b e - n e n, h v i l k a n u k u n n a läggas b l a n d d e till såpa b e s t ä m d a b e n e n.
Rakel.
Kasta aldrig bort en tom trådrulle.
J a g b r u k a r samla t o m m a trådrullar till k l ä d k n a g g a r i k ö k e t, på v i n d e n o c h i g a r d e r o b e n m.
m.
J a g slår en spik i g e n o m rullen i v ä g g e n o c h har sålunda en t r ä d k n a g g e s o m är v i d a bättre än jernspiken.
D e t u p p h ä n g d a rifs ej så lätt s o m p å j e r n s p i k.
O c h så rostar det e j.
Rakel.
Kasta aldrig bort söndrigt glas och porslin, utan samla d e t i två k o r g a r.
G l a s b i t a r n e för sig o c h p o r s l i n s b i t a r n e för sig.
Sälj dessa sedan till n å g o t af d e m å n g a m a g a s i n, d e r g a m m a l t glas och porslin uppköpes.
Gamla g u m m i - g a l o s c h e r o c h s ö n d r i g a s k o d o n — samla a l l t!
D u får det allt såldt o c h o m du o c k s å ej erhåller så särdeles m y c k e t för det, så får du d o c k n å g o t.
Bättre det än att det kringkastas p å s o p h ö g a r m.
m.
utan att vara h v a r k e n djur eller m e n s k o r till nytta.
O m d u är en husmor, s o m i c k e behöfver vända slanten flere hvarf, i n n a n du ger ut d e n, så sätt p e n n i n g a r n e du erhåller för dessa för d i g o n y t t i g a saker i e n sparbössa o c h k ö p, sedan d u fått bös- san full, k l ä d e r m a t o c h d y l i k t åt nå- g o n fattig, o c h d u skall i n o m d i g k ä n n a det så gladt o c h g o d t.
Rakel.
I r&gt; I Toaletten.
Att rena tvättsvampar.
M a n tager d e finaste s v a m p a r n e, låter d e m l i g g a en dag att m j u k n a i r e g n - eller sjö- vatten, uttager sedan sorgfälligt små- stenarne, tvättar d e förut i n t v å l a d e s v a m p a r n e väl i vatten t v ä n n e g å n g e r o c h l ä g g e r d e m sedan i ett syrehaltigt vatten (t. e x.
oxalsyresalt, 1 l o d blan- dadt m e d 1 k a n n a vatten, eller ren citronsaft, eller o c k s å saltsyra m e d litet vatten), h v i l k e t bleker d e m o c h tillika afsöndrar några j o r d p a r t i k l a r.
Så be- redda äro s v a m p a r n e färdiga att b e - g a g n a s när s o m helst.
O. T.
Drycker.
Vin af röda vinbär.
(T i d n.
för träd- gårdsodlare.)
V i n b ä r s v i n, beredt p å sätt n e d a n beskrifves, är a f fullt ut så g o d beskaffenhet s o m d e t bästa franska r ö d v i n o c h är särdeles b i l l i g t att framställa.
D e fullt m o g n a bären — äfven h v i t a v i n b ä r äro a n v ä n d b a r a — p l o c k a s v i d torr v ä d e r l e k, befrias från stjelkarne o c h s ö n d e r m o s a s; saften utpressas g e - n o m att v r i d a massan i en h a n d d u k.
S e d a n slås p å d e n återstående massan n å g o t vatten, s o m får stå o c h draga ett d y g n, hvarefter d e n n a äfven pres- sas o c h d e n sålunda v u n n a vätskan slås till d e n förut erhållna saften.
T i l l d e n n a sålunda erhållna saft sättes vat- ten o c h s o c k e r, hvarefter d e n slås p å ett rent fat, a n k a r e eller annat likar- tadt kärl af l ä m p l i g storlek för att jäsa.
D e r v i d tages till 1 liter saft 2 liter vatten samt till hvarje liter af d e n n a vätska \ å 1 k i l o g r a m t o p p s o c k e r.
D e n n a vätska måste fullständigt fylla fatet eller kärlet, o c h detta b ö r stå i ett r u m, der temperaturen är + 1 6 — 20° C. o c h s p r u n d ö p p n i n g e n b l o t t lätt öfvertäckt m e d en d u k e. d., tills j ä s - n i n g e n, h v i l k e n inträffar o m några få dagar, b e g y n n e r.
Så snart d e n n a b ö r - j a r, b ö r s p r u n d ö p p n i n g e n förses m e d ett co-formigt, tätt inpassadt glasrör, till e n d e l fyldt m e d vatten, p å det k o l s y r a n m å k u n n a o b e h i n d r a d t afgå, m e n yttre luftens tillträde förhindras till f ö r e k o m m a n d e af ä t t i k s y r e b i l d n i n g.
N ä r d e n starkaste j ä s n i n g e n är förbi fram i o k t o b e r eller n o v e m b e r, fylles kärlet fullkomligt med vinbärsvin, v a n l i g t r ö d v i n eller i brist deraf m e d s o c k e r v a t t e n samt tillslutes fullkomligt o c h b r i n g a s i en sval källare för att långsamt efterjäsa.
F ö r säkerhet b ö r d o c k fatet upptill vara försedt m e d en liten tätt tillslutande tapp, s o m d å o c h d å ö p p n a s för att utsläppa m ö j l i g e n b i l d a d k o l s y r a, eller g e n o m h v i l k e n sådan k a n v i d b e h o f tränga ut, o c h b ö r m a n tillse att fatet städse är full- k o m l i g t fyldt, samt o m detta i c k e är fallet, fylla d e t m e d v i n eller s o c k e r - vatten.
I mars är v i n e t v a n l i g e n utjäst, h v a r v i d jästen fallit till b o t t e n, så att det är f u l l k o m l i g t klart o c h det b ö r n u aftappas p å ett a n n a t f u l l k o m l i g t rent kärl för att blifva skildt från b o t - tensatsen.
D e t kan o c k — men bör s k e m e d möjligaste största s k y n d s a m - h e t — återfyllas p å s a m m a kärl, d e r i d e t förut stått, sedan detta blifvit sorgfälligt r e n s k ö l j d t.
D e r e f t e r förva- ras kärlet — • s o m städse måste vara f u l l k o m l i g t fullt — i en sval källare o c h tätt tillslutet.
Efter f ö r l o p p e t af 6 — 8 v e c k o r är vinet v a n l i g e n färdigt att tappa på buteljer, h v i l k a v ä l k o r - kas o c h hartsas, o c h är sedan färdigt att förbrukas, m e n k a n äfven u n d e r l å n g tid förvaras.
O n s k l i g t v o r e, o m man allmänt v i l l e slå sig p å b e r e d n i n g e n af d y l i k a v i n e r.
Sådant v i n, s o m beredts enligt d e n föreskrift här lemnats, är ytterst bil- ligt, särdeles v ä l s m a k a n d e o c h l i f v a n d e o c h — h v a d s o m i c k e är d e t m i n s t v i g t i g a — m a n v e t h v a d m a n förtär.
S k u l l e i c k e våra h n s m ö d r a r vilja g ö r a ett försök att betjeua sig af ofvanstå- e n d e e n k l a föreskrift; iakttaga d e der- I I \ J IVI IN tiil billigaste pris och på bästa sätt utför alla möjliga uppdrag till tjenst för Iduns ärade läsarinnor.
v i d en s m u l a o m s o r g, skola d e förvisso icke ångra den ringa mödan o c h upp- offringen.
D e t t a vågar d e n, s o m skrifvil dessa rader, försäkra.
B — d.
x Huskurer.
Mot frostknölar skall] det flytande e x t r a k t e t af Q v e b r a c h o göra g o d ver- k a n; det penslas p å d e sjuka ställena, och efter i n t o r k n i n g e n uppstår en s k o r p a, s o m häftar v i d h u d e n, o c h u n - der d e n n a s k o r p a bildas s m å n i n g o m nytt skinn.
Q v e b r a c h o fås p å a p o - teken.
H. V. Mot magplågor, f ö r a n l e d d a g e n o m dietfel, d. ä. för m y c k e n m a t eller för hårdsmält m a t, behöfves i n g e n a n n a n b e h a n d l i n g än stillhet o c h svält, så att m a n förtär endast rent vatten eller, o m så k a n erhållas, V i c h y -.
B i l i n e r - eller Seltersvatten.
Ä r o p l å g o r n a svåra, så lindras d e g e n o m v ä r m e t. e x.
v a r m a p a n n - l o c k, mjölpåsar, sandpåsar eller grötar.
Ä r o p l å g o r n a i h å l l a n d e, kan d e t vara skäl rensa tarmen genom laxer-oija eller l a v e m a n g.
H. V. Medel mot hicka.
G e n o m att i ett tag utan u p p e h å l l d r i c k a 1 0 till 1 5 k l u n k a r vatten eller g e n o m att hålla andan kan h i c k n i n g lätt d ä m p a s.
— E l l e r o c k b l a n d a r m a n litet surdeg m e d b r ä n v i n, g ö r detta v a r m t, stryker d e t p å en l i n n e l a p p o c h l ä g g e r det p å magen.
Sofie.
Medel mot heshet, hosta och snufva.
E t t glas seltservatten, till hälften blan- d a d t m e d m j ö l k, intages hvarje m o r - g o n en h a l f t i m m a i n n a n m a n går u p p.
Sofie.
Hvarjehanda.
Chocladpraliner.
\ &lt;ffi m a n d e l stötes fint m e d &amp; k r o s s o c k e r samt litet grädde.
\ " ffi c h o c l a d (S u c h a r d) smäl- tes i u g n e n.
A f m a n d e l m a s s a n f o r m a s små kulor, hvilka d o p p a s i chocladen o c h ställas att stelna p å ett m e d s m ö r bestruket fat.
Katja.
Att rengöra rockkragar.
M a n fuktar d e t s m u t s i g a stället j e m t e e n b i t r e n t y l l e t y g m e d svafvelether o c h g n i d e r d e m m o t hvarandra.
Rockkragen blir genast ren, o c h d e n fiygtiga svafvel- e t h e r n b o r t d u n s t a r i n o m ett ö g o n b l i c k o c h l e m n a r d e n således m e d d e t s a m m a äfven t o r r o c h fuktfri.
C.
T.
Att göra skodon vattentäta.
Vän af Idun.
Det säkraste medel, ni kan använda mot benikemask, är och förblir orm- bunkcxtrakt (Extractum Filicis Maris), förut- satt att det begagnas på rätt sätt.
Dagen förut på qvällen 2 matskedar ricinolja; J föl- jande morgon en kopp kaffe; derefter under loppet af en halftimme 10 gram extrakt (i kapslar på j-&gt; — l gram).
En timme derefter 2 matskedar ricinolja.
Man smälter ö f v e r elden 1 s k å l p u n d tvål tillsammans m e d | s k å l p u n d harts o c h smörjer s k o d o n e n, öfverläder o c h sulor, m e d a n ' d e t är i smält tillstånd, så l ä n g e s k o d o n e n vilja ta e m o t.
Ofver- lädret återger m a n sin glans g e n o m lika m å n g a delar v a x o c h beckolja, svartfärgad m e d sot, m e d h v i l k e n bland- n i n g m a n i kallt tillstån d öfverstryker, borstar o c h blänkar s k o d o n e n några da- gar efter i n s m ö r j n i n g e n.
U t a n harts blir tvålen s t i n k a n d e o c h skadar lädret o c h b e c k t r å d e n; m e n hartsen f ö r e k o m - m e r detta o c h g e r lädret m y c k e n var- aktighet.
C.
T. Läkareråd.
Souma Ax.
1).
Pormaskar behandlas så- lunda.
De utklämmas, så vidt sig göra låter, 1 ä 2 gånger i veckan med naglarna eller med tillhjelp af en urayckel.
Ansigtet gnides en gång dagligen med en yllelapp, fuktad i He- bras säpsprit (1 del såpa på 2 delar koncen- trerad sprit; beredes på apotek).
Efter gnid- ningen sköljes af med vatten.
Blir huden ef- ter någon tid röd och retad, göres uppehåll med ingnidningarne under några dagar.
2).
Omöjligt att besvara utan tillfälle till närmare undersökning.
I alla händelser bör han dock undvika alla väderbildande födoämnen, såsom ärter, bönor, kål, potatis, groft bröd.
3).
Be- stryk den flere gånger dagligen med vaselin eller ännu bättre lanolin.
Prenumerant.
Ömkylda fötter och händer behandlas med varma {minst 40°) fot — resp. handbad med tillsats af 2 — 3 matskedar ättika under 20 — 30 minuter hvarje qväl.
Efter ba- det och dessutom 2 — 3 gånger under dagens lopp gnides in en blandning af 1 del peru- balsam och 3 delar concentrerad sprit med föl- jande pudring med potatismjöl.
Kuren är verksam, men fordrar mycket tålamod och mycken ihärdighet.
Greta.
För att få bort edra smä hvita ma- skar skall ni hvarannan dag taga ett stort ljumt vatten laveman g (1 — / a kanna!
), som får långsamt rinna in ur en vanlig sköljkanna.
Tag dessutom morgon och afton en thesked Pulvis amarus ferratus.
Upprepa kuren, så snart ni märker några maskar, ty de äro myc- ket svåra att få bort fullständigt.
l Finskan Kajsa.
Bästa sättet att få bort edra vårtor är att låta läkare aflägsna dem operativt med knif eller sax.
Har ni ej till- fälle att fä denna lilla operation gjord, sä kan ni försöka att fukta dem 2 gåDger dagligen med ättiksyra eller skedvatten, men laga så, att vätskan träffar blott sjelfva vårtan och ej den omgifvande hudea.
M — m.
Försök ingnidning morgon och qväll med en salva af i del xinkoxid och 1 del fäldt svafvel på 10 delar vaselin.
Hjelper ej detta, bör ni vända er till specialist.
D:r - d.
Tryckfel.
I föregående nummer i svaret till P.
E. aDgående behandling af förstoppning står engelskt bittervatten; skall vara: ungerskt bitter vatten.
Frågor.
N:r 15.
Fins någon bland Iduns läsarin- nor, som kan upplysa mig, om hvar och på hvad sätt rödlök skall förvaras för att inte gro?
A.
B.
H:r 16.
Vill någon godhetsfullt upplysa mig om om, hvad som fordras för inträde vid telegrafen?
S.
.
- N:r 17.
Ville någon af Iduns läsarinnor godhetsfullt gifva anvisning på något vackert prof på bomullstyg, helst blått, hvitt och rödt garn, emedan dessa färger äro de mest hållbara.
Äfven vore undertecknad tacksam för svar å följande frågor.
Huru säljes » Intubikaffet », brändt eller obrändt och till hvilket pris?
Får man köpa frö till växten, och är nå- gon i tillfälle att säga, huru den odlas eller hvar man får upplysning derom?
Tacksam finska.
N:r 1,8.
Är det någon af Iduns läsarinnor som är vegetarian och vill upplysa en, som vill bli det, om sin matordning, skulle svar tacksamt emotses af A.
Ö. i N.
N:r 19.
Ville någon af Iduns läsarinnor godhetsfullt undervisa ett fattigt, yngre, gift fruntimmer i handarbete, hvilket skulle blifva hennes utkomstkälla; och finge ersättningsaf- giften derför betalas mot försommaren — eller möjligen kunde undertecknad derför gagna som någon slags njelpreda i något hem, frågar Signe.
N:r 20.
Man ser ofta, att » en bättre flicka » annonserar efter en plats o. s. v., och jag har visserligen sjelf sökt bilda mig " ett begrepp om bättre ocb sämre flickor, men det skulle vara roligt att af en sådan » bättre flicka » få upplysning om, hvaruti hon sjelf anser sig stå framför andra, och hoppas jag, att en sådan flicka ej skall anse det under sin vär- dighet att i Idun svara en bondhustrio.
N:r 2 1.
Kan någon upplysa en fattig och sjuk flicka, som endast kan försörja sig med handarbete, hvar hon skall finna någon af- siittning för dem?
Sigrid.
N:r 22.
Huru skall man skrifva och till hvilken skall man ställa en ansökan för att få lotta bort ett vackert arbete?
Stockholmsbo.
N:r 23.
Huru stort bör ett slädnät Ull 2 hästar vara?
Alma.
Svar.
N:r 12.
1 ffi vax smältes med 3 ort ter- pentinkåda.
Till arbetet fordras 2 bobiner på sina sto- lar, stälda med omkring 5 alnars mellanrum.
Vekens båda ändar fastknytas vid bobinema, en person står vid hvardera och nystar af och på; emellan bobinema ställes en stol, hvarpä grytan står med det smälta vaxet; veken, som löper midt öfver grytan, nedhål- les i det samma af en person med en s. k.
» klyka » eller urhålkad pinne.
Till ofvan- nämda sats tages 30 alnars lång veke till smala vaxstaplar, veken tages så tjock man sjelf vill.
» Stina ».
Breflåda.
Katja.
I regel honoreras ej de små, frivil- liga bidragen i Iduns smala spalter, då så- dana inflyta i mängd från våra intresserade läsarinnor, men bar ni någon särskildt rik- haltig, omvexlande ocb värdefull kollektion, göra vi gerna ett undantag.
Hilda.
Tack för det sända, som användes med det snaraste.
— — M.
Möjligen den ena uppsat- sen.
VI vilja särskildt fästa uppmärksamheten på Iduns lämplighet för plats- sökande och platsutbjudande annonsörer, äfvensom för alla öfriga slags annonser som beröra familjekretsen.
— Annonser mottagas endast genom A S. Gumaelius annonsbyrå och hos redaktionen.
Abonnentsamlare antagas.
^ ^ H ^ Mölnlycke Innehållsförteckiiing:: Våren sparsamma i det lilla, ett upprop iill våra husmödrar af Hanna Kamke (II).
Hur skall jag tyda.
.
.
?
; poem af Johan Nordling.
Hemmet eller skolan?
; af Corinnc.
Om sqvaller; några reflexioner af Elna Tenow.
Hvem är den gamla damen?
; berättelse ifrån Eom, skildrad eiter verkligheten af Hilda Hintxe.
(Belönad med första pris vid Iduns fjerde pristäflan.)
Teater och musik.
En god stek är bordets krona; af La cuisiniere.
Våra barn.
Bostaden.
Hushållet.
Toaletten.
Drycker.
Huskurer '.
Hvarjehanda.
Läkareråd.
Frågor.
Svar.
DIVERSE.
Doktor är under nader A.
Afzelius februari bortrest $: ^.
gornberg U r f a b r ikör och mars må- Gröteborg, STOCKHOLM 14 Gustaf Adolfs torg 14 till utlandet.
F r i s b e l ö n t i Sverige o c h i Utlandet.
Doktor 14 Carl [56] p i e n s b u z g Lilla Vattugatan 14.
H v a r d a g a r 7 3 — \ \ vL H e l g d a g a r 1 0 — 1 1.
2 Behandlar A n n o n s e r.
Annonspris: 25 Öre pr petitrad (= 1 0 stafvelser).
Ingen annons införes under 1 kr.
PLATSSÖKANDE.
En ung flicka ö n s k a r m o t fritt v i v r e plats i familj f ö r att g å frun till h ä n d a med inom hus förekommande göromål.
U p p l y s n i n g a r l e m n a s af p r o s t e n T h e - lander, Bårslöf, R a u s, samt F r e d r i k a - Bremer-förbundets byrå, S t o c k h o l m.
(G.
427) [66] [34] Att förestå en enkemans hushåll i G ö t e b o r g sökes e n dertill k o m p e t e n t o c h v a n person, s o m m e d noggrann- het, o m s o r g o c h s k i c k l i g h e t k a n åtaga sig att sköta e t t sådant.
Svar m e d porträtt o c h r e k o m m e n d a t i o n e r t o r d e sändas till » S k i c k l i g », p.
r., G ö t e b o r g.
[63] moderlig En ung flicka, s o m g e n o m g å t t f e m klasser i e l e m e n t a r s k o l a o c h tagit s m å - skolelärarinne-examen, s ö k e r plats att u n d e r v i s a m i n d e r å r i g a barn samt äfven deltaga i husliga g ö r o m å l o m så ö n - skas.
S v a r sändes godhetsfullt till » A.
T.
», I d u n s byrå, S t o c k h o l m.
[67] Obs.!
E n a n s p r å k s l ö s, huslig, sömkun- nig flicka, äfven villig h a f v a till- syn öfver och.
u n d e r v i s a mindre barn i musik o. vanl.
skolämnen, önskar plats, eller i v å r.
helst å landet, nu A d r e s s » Ina », Sunds- vall, pöste restante.
[59] Lärarinna, l e k t r i s eller s ä l l s k a p.
En lärarinna — 22 år — önskar med första plats att undervisa i van- liga skolämnen (icke främmande språk) samt musik.
Den sökande, hvilken eger vana både som lärarinna och lektris, har god helsa och gladt lynne samt har utgått från ett mycket godt hem.
Anspråken äro ej stora.
De bästa rekommendationer kunna före- tes.
Närmare upplysningar kunna er- hållas genom Iduns Redaktion, dit svar, märkta » H.
H.
», o c k torde ställas.
[33] Ett bildadt fruntimmer önskar k o m m a antingen s o m värdinna i en enklings h e m, d e r barn finnas, e m e d a n h o n e g e r v a n a v i d barns l e d n i n g samt är k u n n i g i e n g e l s k a o c h franska språken, h v i l k e t senare äfven k a n b e g a g n a s s o m sam- talsspråk, eller o c k s o m sällskap o c h lektris h o s ett fruntimmer.
Närmare upplysningar hafva fruarne Kempe, Sturegatan 2 4, o c h E n g e l h a r d t, Stor- gatan 9, godhetsfullt lofvat l e m n a.
S v a r t o r d e l e m n a s å I d u n s b y r å till » P l i g t - trogen ».
[62] F l y g l a r, Pianinos, Tafflar och O r g l a r från in- o c h u t l ä n d s k a u t m ä r k t a Fabriker till d e billigaste priser.
F ö r instrumentens b e s t å n d ansvaras.
Ä l d r e P i s n o s tagas i u t b y t e.
OBS.
Ständigt lager af F l y g l a r från B l i i t h n e r o c h P i a n i n o s från G.
S c h w e c h t e n s b e r ö m d a fabriker.
Skriftlig undervisning i s t e n o g r a f!
(A r e n d s ' system) erhålles a f s k i c k l i g lärarinna m o t i n s ä n d a n d e a f 1 5 k r o n o r j e m t e n o g g r a n n adressuppgift till B e d.
af I d u n.
[26] D o m e s t i k, moderna mönster, Plantskola.
plantskoleartiklar är nu utkommen och tillsändes franko.
Helsingborg i september 1888.
[522] N.
P. Jensen.
Victoria varp.
tillverkningar, belönade med vid p r i s e t utställningen i Köpenhamn 1888, finnas till terade salu i alla välsor- väfnadsbutiker i rige.
Sve- [25] MAGDA KEMPE.
Utmärkta Teer.
OBS.
Endast Engelska bästa q v a l i t é.
Bästa skydd ' Prisbelönta Den bästa gafva!
Magasinet 38 R e g e r i n g s g a t a n 3 8, 1 t r.
u p p.
Strumpor, tricotunderkläder för Da- mer, Herrar o c h Barn, randig o c h en- färgad S e r g e, C h e v i o t till gosskläder, Flaneller, V e l v e t e e n, B a r n s k o r, C o r - setter samt E n g e l s k a Beformlif, T r i - cotkostymer o c h Kavajer för mindre gossar.
P e a r s S o a p m.
m.
Y L L E Eug.
Forsman, Stockholm.
[35] S t h l m, N o r r l a n d s g a t a n 3 1, 3 tr. [54] Engelska Bolagets Meter tabellkort varor af [70] R E G I M E N.
mot köld och värme N o r m a l - U n d e r k l ä d e r.
m e d 6 Guldmedaljer.
Illustrerad Katalog gratis.
" Mammas älskling " Augustinus J.
G.
M a l m s j ö.
(7:de undervisningsåret.)
S e n:r 3 4 a f » I d u n » f ö r 1 8 8 8.
K l ä d n i n g s t y g, allt med t v i n n a d i p l å n b o k s f o r m a t, omfattande d e 4 af- d e l n i n g a r n e a f M e t e r s y s t e m e t, m e d så väl f ö r v a n d l i n g s - s o m p r i s b e r ä k n i n g s - tabeller, h v a r å äfven k a n anbringas t r y c k af firma, affär m.
m.
, utgifna a f u n d e r t e c k n a d, säljas m e d p å t r y c k t firma e t c.
eller detalj priset (5 ö r e) till n e t t o kr.
2 0 o c h u t a n k r.
1 7 för 1,000 kort.
D u b b l a k o r t k r.
3 0 o c h 2 2; v i d större parti b e t y d l i g rabatt.
O r d e r e m o t r e - missa utföres genast.
P r o f gratis m o t p o r t o.
[4] Flyglar, Tafflar och Pianinos Mo s l k n i n &amp; Kraft yg, BomuUs-Korderoj, Handarbetskurs, Min nya priskurant öfver rikhaltiga förråd a f alla slag 38 Regeringsgatan 38. från f ö r s t a Ramlösa GUST.
PETTERSSON &amp; Komp., T r y c k t äkta färger, !J8f värd.
H o s ett fruntimmer, s o m haft p r i v a t skola, k u n n a t v ä n n e s m å flickor blifva inackorderade; skolundervisning och pi- anolektioner kunna d e m meddelas.
V e r k - En ung, bättre flicka ö n s k a r till v å - l i g m o d e r l i g v å r d o c h tillsyn utlofvas.
r e n eller sedermera plats s o m b a r n s k ö - S v a r till i m o d e r l i g v å r d » i n l e m n a s terska i n å g o n finare familj i S t o c k - [43] holm.
S v a r m ä r k t » B a r n k ä r 2 3 » af- K l a r a b e r g s g a t a n 5 4.
vaktas m e d snaraste å I d u n s b y r å.
[64] En ung, bättre flicka, s o m g e n o m - g å t t e n kurs i N y a hushållsskolan i S t o c k h o l m o c h dess u t o m praktiserat i större hushåll, ö n s k a r plats till v å r e n i ett bättre h e m att vara frun behjelp- l i g m e d i n o m h u s förefallande g ö r o - mål.
S v a r till » H.
E.
», I d u n s b y r å.
[65] P i a n o m a g a s i n.
f ö r e t r ä d e s v i s Barnsjuk- domar.
Fabriks-Nederlag hos: [53] Qöstä Yidinghoff, 19 Drottninggatan, Stockholm.
K - Wallenbergs Statyett.
Skrif till r o L o t t s e d l a r k 1 k r.
finnas att tillgå i hrr Fritzes, G r ö n v a l l s samt T e g n é r o c h d ' Aubignés boklådor.
Den bästa gåfva!
CO B o s ä t t n i n g s m a g a s i n [46] och begär prof ver och prisuppgifter LIFRANTOR beviljas fortfarande a f Allmänna Lifförsäkringsbolaget i Stockholm.
(G.
11260) [68] L O [3 8] å Hvita Yäfnader till underkläder, Spetsar, Broderier, Dukttjger, Handduksväfaader, Lakantfäfnader och Sängkläder.
o o
Annonser mottagas genom 8.
Gumaellus annonsbyrå ocn nos redaktionen till 2 5 öre pr 4-spaltlg petltrad (= 10 stafvelser).
Tldn.
kostar endast en kr.
för qvartalet, befordrlngsafg.
Inberäknad.
Anordnar hvarje qvartal pristafHngar for sina prenumeranter.
E. Drottninggatan 3 tr. upp få härmed rekommen- dera sin nya, tidsenliga F ö r s ä l j n i n g och U t h y r n i n g 26, Stockholm.
^ All slags Fotografering ffitt-Iiiittiiigii Billiga 55 N y b r o g a t a n.
lAt-j, I Tvätt Med största högaktning lUUvS.
I priser.
N y b r o g a t a n 55. utföres äfverj af h ä r v a r a n d e o r d e n t l i g a t v ä t t e r s k o r, h e m t a s o c h h e m s ä n d e s, d å adress u p p g i f v e s p r telefon 4 3 9 0 eller p r p o s t.
[37] TJtstä-llixirLS och Z F ö r s é i l j r L i j a s F r u Sofia Eklund är ö p p n a d förfärdigar 26 A N D E R S S O N S Mästersamuelsgatan utföres omsorgsfullt enligt nutidens fordringar.
reformerade J. af d e v i d 1 8 8 8 års underkläder.
Biblioteksgatan 26 Stockholm.
[36] J.
G.
H a m m a r s Lampkök.
Stor värmeförmåga.
Brinna luktfritt.
Briljant belysning.
Pris: enkla med veke 4 — 6 kr., extra so- lida 7 — 8 kr., med 2 vekar 12 kr.
Fullkomlig belåtenhet garanteras hvarje köpare.
[28] J.
G. HAMMAR, 5 0 Malmskilnadsgatan 40 Drottninggatan 4 0 Utställning i Köpenhamn m e d högsta priset samt i Sverige o c h Utlandet belönade CO &lt; O e CD 3 CO La: co cd £ to O CO CO 3 to CO £= 03 &gt; CO ERIKSONS MEK.
VERKST.-AKTIE- BOLAGS TILLVERKNING CO — i Stockholm.
bandia Itufvudhontoz: Å dessa stickmaskiner kan t i l l v e r k a s: gardiner, strama / jer, filtar, pläder, täcken, öfverkast, dukar, mattor, möbel- tyg, dam- o c h herrvästar, kalsonger, kjolar, tröjor, strumpor, damasker, vantar, mössor, öfverk / äder, kappor, goss- o c h flickk / äder, schalar, teaterkappor samt hundratals andra artiklar, s o m m a n af ylle eller bomull behöfver i h e m m e t.
M a s k i n e r n a tillverkas af bästa s v e n s k a materiel, äro enkla, lättskötta o c h eleganta samt taga, m e d b o r d, ej s t ö r r e plats än en v a n l i g familjesymaskin.
K ö p a r e af stickmaskiner erhålla gratis den u n d e r v i s n i n g, s o m erfordras för d e olika arbetenas förfärdigande.
A f förbättringarna Fredsgatan 18. stickningen borttages.
E t t rikhaltigt ningslokalen.
[20] vilja vi särskildt nämna systemet f ö r plaggens fasonering, hvarigenom all räkning vid lager af sådana artiklar, s o m tillverkats p å dessa stickmaskiner, ä r ständigt till p å s e e n d e i utställ- Agent f ö r Stockholm och omnejd: handl.
P. Persson, 40 Drottninggatan 40.
[69] Htisqvania Stålsymaskiner, Al männa Liförsäkringsbolaget, m m m m Stockholm, K u n g s t r ä d g å r d s g a t a n 2 C, 1 tr. Tryggande fonderadt på matematisk grund.
Försäkrings- tagarne varda meddelegare i bolaget och hela dess vinst.
vida öfverträffande allt hvad utländska symaskiner heter, så v ä l i afseende på det material, hvaraf Husqvarna- maskinerna äro tillverkade, som ock beträffande deras arbete och justering.
samt Symaskin- och StickmasMntillbehör (G.
17599) SUCHARD.
hos C a r l [57] J±.
USLTCXXXGT ', N:r lO Gustaf Adolfs torg N:r lO.
Alla fördelar framför andra [55] 17 Guld- och Silvermedaljer.
SuchartTs ChoCOlat.
E r k ä n d utmärkt q v a l i t é.
S a m t l i g a S u c h a r d / S C h o c o l a d e r äro garanterade ren C a c a o o c h s o c k e r utan tillsats.
sorter!
SucharcTs Praliner, Gianduja, Capsules, N o i s e t t e s, N o u g a t i n e s Allmänt erkändt bästa Snörlif " La Gracieuse ", och andra menderas.
dessertchocolader rekom- SucharcTs Cacaopulver, såväl i höga som låga former, finnes endast att erhålla hos r i c n r i l i Xiatoatt, Kongl.
Hofieverantör, 27 Drottninggatan 2 7 Stockholm.
O b s.
Tillsändes, om lifvidden uppgifves i centimeter eller deeimaltum.
pi] Fabriksmärke.
C a c a o S o l u b l e, ett rent lösligt p u l - ver i b l e c k b u r k a r på ^, \ o c h J k i l o, är d r y g t, v ä l s m a k a n d e o c h n ä r a n d e.
A f SucharcTs C a c a o p u l v e r får m a n 1 0 0 k o p p a r p å f kilo.
[21] SUCHARD.
40 STOCKHOLM, GERNANDTS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
