# ID: svediakorp-per730
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1889
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 32,033
# sentences: 1,252
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 47.
(101) B yrå: Drottninggatan 48, en tr. Annonspris: 25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).
Utländska annonser 50 cire radeu.
Fredagen den 22 november 1889.
Tidningen kostar Redaktör och utgifvare: endast 1 krona för qvartalet FRITHIOF HELLBERG.
postarvodet inberäknadt.
Träffas å byrån kl. 10 — 11.
A l l m.
Telef.
6 1 4 7.
Ingen lösnummerförsäljning.
TTtgrifning-stid: hvarje helgfri fredag.
Infaller helgdag på fredagen, ut- gifves tidningen näst föreg.
eller nästfölj.
söokendag.
2:dra årg.
P r e n u m e r a t i o n sker I landsorten: å postanstalterna.
I Stockholm: hos redaktionen, I bok- lådorna samt å tidningskontoren.
Markisinnan Maria de Guell.
wJ / li taga för afgjordt, att alla v å r a älsk- v ä r d a läsarinnor h a i g o d t minne en Spaniens s k ö n a dotter, s o m, d å hon för en t i d sedan vände åter från våra nordliga bygder, inom hufvudstadens h ö g s t a so- cietetskrets l e m n a d e ef- ter sig ett t o m r u m, till h v i l k e t det ej ansågs lätt att finna ersättning.
M e d så m y c k e t b e h a g, med så m y c k e n v i n n a n d e per- sonlig älskvärdhet hade m a d a m e de Castellanos fyllt sin plats.
Samma societetskrets e g d e emel- lertid redan d å inom sig en annan högättad s k ö n - het från A l h a m b r a s land, h v i l k e n efter h a n d vetat att förvärfva sig vid- sträckta sympatier.
D e t k a n j u i c k e bortresone- ras, att q v i n l i g fägring redan i o c h för sig har en e g e n d o m l i g trollmagt att vinna hjertan; när så den paras m e d älskvärdt behag, begåfning och hjertegodhet, måste den taga " med storm.
O c h » m e d s t o r m » har markisinnan Maria de Guell gjort sitt intåg ej allenast i den hof- o c h d i p l o m a t i s k a societet, der hon närmast eger sitt u m g ä n g e, ulan äfven så att säga i det allmänna stockholmska folkmedve- tandel — hon har er- känts a f detta svårdefinie- rade, mystiska » toule Stockholm », s o m ytterst afgör, när det gäller en popularitet i vidare kret- sar.
D e t är d o c k i c k e mera än tre år g å n g n a, sedan h o n m e d sin m a n, legationssekreteraren v i d spanska beskickningen härstädes markis de Guell, först k o m till Sverige.
M a r k i s i n n a n de G u e l l är f ö d d p å H a v a n n a a f s p a n s k a föräldrar, excel- lensen Julian Alfonso 0 ' M a c l a n o c h hans g e - mål Dolores Guell y R e n t é, D e t blåaste b l o d flyter i hennes ådror; b å d e h o n sjelf o c h hen- nes man, h v i l k a inbördes äro kusiner, r ä k n a nära slägtskap m e d det span- ska k o n u n g a h u s e t.
H e n - nes fädernefamilj täljer sina anor från korstågens tid; hennes moders slägt är r y k t b a r i Cataloniens historia sedan tio sekel för l y s a n d e vapenbrag- der oeh m e d b o r g e r l i g för- tjenst.
D e n u n g a marki- sinnan har erhållit sin uppfostran i Paris o c h in- g i c k derstädes år 1 8 8 2 ä k t e n s k a p m e d sin nu- varande make, hvilken är son till infantinnan af Spanien F e r n a n d a d e Bourbon och D o n José Gtiell y R e n t é, senator och k ä n d musiker o c h poet.
År 188G flyttade unga paret till det Stock-
Idun u t k o m m e r i hufvuastadori hvarje heigrYl fredas ° ich k o s t a r t6r e f i qvartal e n d a s t I k r o n a, p o s t a r v o d e t Inberäki n a d t.
— h o l m, o c h ha här t v ä n n e b a r n f ö d t s dem, h v i l k a erhålla en så uteslutande svensk u p p - fostran, att d e ej ens tala n å g o t annat språk än det svenska.
Markisinnan de G u e l l är en spirituell o c h rikt b e g å f v a d q v i n n a.
S ä r s k i l d t äro hennes musikaliska a n l a g mindre v a n l i g a.
V i voro helt n y l i g e n i tillfälle o m n ä m n a en a f henne utgifv.en v a l s, hvilken h o n tillegnat den span- s k a drottningen, o c h s o m utmärkes f ö r rätt stor originalitet.
I d a g k u n n a vi än ytter- ligare f a g n a v å r a läsarinnor m e d underrättelsen, att markisinnan b e n ä g e t lofvat I d u n en origi- n a l k o m p o s i t i o n, h v i l k e n k o m m e r att m e d d e l a s i n å g o t a f de närmare numren, antagligen julnumret.
V i h o p p a s, att S t o c k h o l m oeh dess societet under m å n g a o c h l å n g a år b l a n d sina stjernor s k o l a få fortfara att r ä k n a den u n g a intagande markisinnan, s o m redan hunnit v a r m t fästa sig v i d sitt n y a h e m l a n d.
Några ord om lyckliga äktenskap.
M =||tt a f de förnämsta argument, hvaraf de moderna ifrarne mot äktenskapet begagna sig, är att de flesta äktenskap äro olyckliga, eller åtminstone icke äro lyckliga.
O c h detta skulle bero dels på, att äktenskapet är så godt som oupplösligt, dels också pä att kontra- henterna deri äro genom löften o c h eder bundna att älska hvar andra, antingen de det kunna eller ej.
N u är det verkligen så, att det ligger myc- ken sanning i det första af dessa påståenden.
Många äktenskap äro olyckliga, m y c k e t olyck- liga, o c h ännu flere äro icke lyckliga.
Ja, det kan j u till o c h med hända, att man icke på hela jorden kan uppleta ett fullkomligt lyckligt äktenskap.
D e t vore ju icke så under- ligt, ty ännu har åtminstone j a g aldrig hört talas o m, att på jorden finnes någon fullkom- lig eller varaktig lycka i något förhållande.
O c h hvarför just äktenskapet, som af jordiska varelser, för det jordiska lifvet, ingås o c h sålunda faller inom samma kategori som alla andra jordiska förhållanden, skulle ensamt ut- göra ett undantag, är svårt att inse.
Meu dock skulle väl ej så många äktenskap behöfva vara olyckliga, icke så få vara lyck- liga, derför att en fullkomlig lycka icke på jorden kan k o m m a i fråga.
D e t måste finnas någon orsak dertill.
D e, som lefva i lyckliga äktenskapsförhål- landen, kunna svårligen omfatta den • åsigten, att lyckan beror p å friheten att efter behag upplösa o c h återknyta äktenskapsförbindelsen.
D e tro, att orsaken är en annan eller flere andia.
D e t är för det första ganska troligt, att de flesta göra sig en alldeles oriktig föreställning o m äktenskapet.
D e finnas t. e x.
, som lefva i den tron, att i deras äktenskapliga l i f aldrig några differenser skola förekomma, att kärle- ken skall utfylla allt, göra alla b ö r d o r lätta, ersätta mat o c h dryck o c h allt detta lifvets goda, uppmjuka hjertat gent emot den älskade och stålsätta karaktären emot lifvets alla ve- ervärdigheter.
D e t är sant, att det borde så vara — - kunde så vara till oeh med, o m ej den menskliga ofullkomligheten stode i vägen.
M e n som denna väl aldrig kommer att för- svinna, så få nog menniskor nöja sig m e d en mindre fullkomlig lycka o c h — vara glada ändå.
När vi se en klar sommarhimmel, kunna i r \ | \ J I I K | U IN T i d n i n g e n i n n e h å l l e r nästan u t e s l u t a n d e o r i g i n a l b i d r a g.
— U p p g i f å n ä r m a s t e p o s t a n s t a l t n a m n o c h a d r e s s s a m t e r l ä g g en k r o n a, så er- vi knappast tänka oss, att den kan blifva an- norlunda, o c h d o c k blir den stundom på några ögonblick molnhöljd.
M e n himmelen klarnar j u igen o c h är lika ljus o c h vacker som förut.
Hvarför skulle då i c k e den äktenskapliga lyc- kan, o m den också stördes af stormar o c h för- mörkades af moln, kunna återkomma, lika ljuf och stark som f ö r u t?
Ja, hvarför icke renad och luttrad af storm o c h m o l n?
O m man blott icke börjar sitt äktenskap med den föreställning, att ens lycka skall vara oafbruten, o m man med tålamod bär skiftnin- garna i denna lycka o c h söker mildra verk- ningarna deraf, o m man är öfvertygad, att lyckan fins qvar o c h k o m m e r igen, när mol- nen skingrat sig, så skall man helt säkert, under förutsättning att kontrahenterna båda äro hederliga o c h rättskaffens menniskor, finna, att sällheten inom äktenskapet visst i c k e för- hindras af äktenskapets band, utan snarare befrämjas.
U t o m det, att så mången g ö r sig en oriktig föreställning o m äktenskapet o c h dess lycka, kommer dertill, att nästan en hvar gör sig en oriktig föreställning o m den han eller hon väljer till maka.
Kärleken är blind, säger man, men nog kunde han få u p p så stor springa på ögonen, att han något så när visste, hvad han gjorde, o m blott han hade tillfälle dertill.
Men huru skall han få d e t?
I säll- skapslifvet, i balsalongen?
D e t skulle fordras en ovanlig skarpsynthet för att vid dessa till- fällen få någon närmare inblick i karaktären hos den unga flicka eller den unge man, som väcker sympati hos respektive kontraparter.
O c h hur skall det då gå för den, som är b l i n d?
E t t närmare umgänge i familjen skulle väl kunna gifva tillfälle for de unga att lära känna hvar andra och se åtminstone en smula af det hvardagslif, vid hvilket de äro vana.
Men huru skulle det gå t i l l?
A l l t för täta besök skulle väcka uppmärksamhet, att de unga myc- ket sällskapade, ofta talades vid, dansade och promenerade o.
s. v. skulle genast blifva ett talämne, oeh den inledda bekantskapen måste ovilkorligen sluta m e d förlofning eller också genast upphäfvas, i hvilket fall försöket må hända i viss mån ofördelaktigt inverkar på enderas eller bådas anseende.
Någon förbätt- ring i detta förhållande kan omöjligen inträda, förrän de unga få l o f att utan anmärkning samtala och sällskapa med hvar andra.
Men detta hör o c h k o m m e r antagligen länge att höra till de fromma önskningarna.
Äkten- skapet är o c h förblir tills vidare ett lotteri, der endast få draga den högsta vinsten.
Detta senare förhållande skulle dock möjli- gen kunna något förändras, nämligen så, att lotteriet skulle medföra flere o c h högre vinster, om äktenskap något mindre oförsigtigt inginges o c h valet af maka till någon grad bestämdes af andra grunder än de vanliga.
A t t låta kärleken råda, vore naturligtvis det bästa o c h det enda rätta.
M e n så skulle också kär- leken vara af det rätta slaget, den starka kär- lek, som förmår bära upp alla lifvets sorger o c h motgångar, som står fast genom ondt o c h godt, i nöd o c h lust, den oegennyttiga kär- lek, som icke söker sitt, som är ö m och varm o c h öfverseende, som förlåter allt, som gifver allt o c h fordrar intet till baka.
Så- dan skall den kärlek vara, som kan skapa ett lyckligt äktenskap, o c h den skall räcka hela lifvet igenom, oeh den skall finnas hos båda makarne, så att de förstå hvar andra o c h tänka, icke hvarpå sin, u t a n p å hvar andras lycka.
Men ingen må tro, att denna kärlek finnes fix och färdig att helt enkelt taga med sig in i äktenskapet.
D e t vill säga, någon gång torde den väl förekomma o c h vara sådan, att den håller profvet, men nog lär detta få räknas till undantagen.
E n sådan varm o c h varaktig kärlek.
m å s t e nämligen just inom äktenskapet uppammas o c h fostras.
O c h just derför b ö r äktenskapets band icke vara så lösligt knutet, att det vid första misstämning går an att rifva upp.
Ä k t e n s k a p e t är kärlekens graf, säga de nymodiga samhällsförbättrarne.
D e misstaga sig.
Ä k t e n s k a p e t är kärlekens blomstergård.
O c h den allra minsta eftertanke b ö r kunna visa oss, att så måste vara och att just detta är meningen med äktenskapet, m e d dess af- sedda oupplöslighet.
D e t är j u nämligen ganska klart, att det tycke, som stundom vid första blick, stundom vid mer eller mindre flyktig bekantskap, u p p - står mellan ett par unga personer, icke kan vara af den beskafienhet, som kräfves for hela lifvet.
&lt;Detta tycke måste befästas och ut- vecklas, vårdas o c h omhuldas, så att det växer och bär b l o m m o r likasom plantan i en blom- stergård.
D e r m e d är naturligtvis icke sagdt, att ej understundom en verklig, varm, stark o c h sann kärlek kan springa som ett käll- språng ur marken o c h omgestalta en menni- skas hela l i f och lifsriktning, utan blott att sådant, som nyss antyddes, mera sällan o c h blott undantagsvis sker.
D e t vanligaste o c h naturligaste är, att kärleken under den stän- diga samvaron växer o c h tilltager i värme o c h innerlighet.
O c h för att detta skall kunna ske, måste äktenskapets band vara sådant, att det icke när som helst kan rifvas sönder.
T y icke kan en b l o m m a växa o c h blifva skön, o m vårdaren vid minsta motgång öfverger henne o c h går till en annan för att sedan lemna denna för en tredje o c h så vidare, tills hela blomstergården är förödd.
Härtill svaras utan tvifvel, att o m vårdaren blott derför, att han är bunden o c h tvungen, vårdar sin blomma, så blir också omvårdnaden derefter och blommans utveckling lika häm- mad eller förvildad, som om den vore öfver- gifven.
Naturligtvis, sådant kan hända o c h händer också, när den stackars blomman faller i dåliga händer.
Men tillåt mig säga, att der vårdaren är en så usel rrenniska, att han iclce fyller sin pligt, blott derför att det är pligt, eller fyller den endast derför, att han icke kan slippa ifrån den, der torde icke vara mycket att hoppas af, att det står i hans fria skön att uppfylla eller icke uppfylla sina pligter.
O c h att det skulle förminska antalet a f olyckliga äktenskap, det att äktenskapet k o m att sortera under den fria kärleken — sådant kan väl ingen ändå på fullt allvar tro o c h mena.
N e j, något annat vill det till.
D e t behöfs en helt annan åskådning af lifvet än den, en hejdlös njutningslystnad vill påtvinga oss.
D e t fordras helt andra förutsättningar för äkten- skapet, än att derigenom legaliseras eljes för- bjudna lidelser.
D e t fordras en annan upp- fattning deraf, än att genom äktenskapet lyc- kan skall k o m m a af sig sjelf, utan att man arbetar på att bygga upp henne.
L y c k a n inom äktenskapet måste k o m m a, icke blott af att man älskar hvar andra, " utan af att man älskar hvar andra på rätta sättet.
D e t vill säga, så att makarne äro beredda att hand i hand vandra lifvets väg till dess slut, utan att af små eller stora stötestenar för- hindras, att vandra till samman o c h utan att af något, hvad det vara må, låta dessa händer slitas från hvar andra, förrän den ena eller andra kallnar i döden.
D e t vill också säga, att en hvar af makarne i sitt hjerta beflitar sig o c h dervid förblifver att af all sin vilja och all sin håg söka för den andra — i c k e
HÅLLES E T T N U M M E R NENTER, S O M IVECKAN SAMLAS, OCH UNDER HELA QVARTALET.
F Ö R HVARJE 6-TAL A B O N - FÖR HVILKA AFGLFTEN I N S Ä N D E S för sig — jemna lifvets väg o c h icke genom knot, otålighet, obilliga anspråk, egensinne o c h dylikt förbittra lifvet för dem båda.
Detta är den kärlek, som icke söker sitt, som öfver- skyler allt, gifver allt, o c h detta är den enda kärlek, ur hvilken en varaktig lycka kan uppspira.
Men — ett vigtigt m e n!
F ö r att en sådan kärlek skall kunna uppkomma, utvecklas o c h räcka till för hela lifvet, måste kontrahenterna vara hederliga, rättänkande menniskor med den rätta syn på lifvet, m e d ödmjukt och kär- leksfullt sinnelag, så att den ena söker rätta sig efter den andra o c h hvar o c h en ser på sina egna fel mera än på den andres.
T y detta är ett hufvudvilkor för den äktenskapliga l y c - kan, att man ständigt frågar sig sjelf: hvar- uti har jag felat?
o c h i c k e: hvaruti har han eller hon felat?
när strider eller ledsamheter uppstå.
D e t går icke så fort att lära sig detta, men det går dock, o c h detta är den jordmån, i hvilken den äktenskapliga lyckan och kärleken skola blomstra.
E n vigtig sak, om också icke hufvudsak, är, att man icke får räkna sig bland de olyckliga, icke tro att den äktenskapliga lyckan står på spel vid första inträffande tvist eller menings- skiljaktighet.
D e t är j u naturligt, att menni- skor med karaktär o c h innehåll också hafva utpräglade sidor af denna karaktär, hafva be- stämda meningar, värme o c h ifver, kunna brusa upp o c h för att värna, hvad de anse som sitt allra heligaste, också med hetta kämpa derför.
L i k a så naturligt är, att vanor o c h hvardagslif förete stor olikhet, och att det ej kan gå så fort att nöta bort ojemuheterna.
Detta allt får man taga såsom oundvikligt, som en del af arbetet på den lefnadslycka, man i och med äktenskapet förbundit sig att uppbygga.
H v a d mer, o m muren ramlar då o c h d å?
D e t blir att börja o m igen o c h se till, att grunden blir allt fastare o c h fastare, så står nog byggnaden der till sist.
E t t o c h annat vore väl ännu att tillägga, men jag har kanske redan allt för m y c k e t tagit läsarens uppmärksamhet i anspråk.
Till min ursäkt kan jag blott anföra den tanken, som föll mig in, att då så m y c k e t blifvit skrifvet för att bevisa, att äktenskapet är en boja, som måste medföra olycka, kunde väl också någon gång ett ord få sägas o m, att denna åsigt icke är så alldeles ofelbar.
Mathilda Langlet.
Sanningsroten.
Fritt efter (^n blåögd Rudolf Baumbach.
Af Gudrun.
mö med blick, som ler, Och vackra ljusa lockar En dag till skogen sig beger, De mogna bär Iion plockar.
Då kommer ridande med hast En hcxa, grensle på sin qvast.
I förklä ' t dyker hexan ner Och sén mot flickan sträcker Hon handen ut.
— » En rot du ser, Som lögn och falskhet stäcker.
Oöm den, och hvem som då blir spord Han svarar blott med sanningsord. » Och flickan taclcar gladt Och möter så i skogen och går En jägare, som samma vår Fört hem en brud så trogen.
» Gif, jägare, ett ärligt svar!
Hvad är det, som » Det skogen Dess friska du kärast är; jag doft super begärligt, har ?-a in TILL R E D A K T I O N E N AF I PV!
I Lj \ J I \ | I D U N, ERHÅLLET ETT G R A T L S E X E M P L A R F Ö R H E L A IN M E N T E T R Ä C K E R.
A R O D E S A M L A D E A B O N N E N T E R N A FÄRRE ÄN 5, T O R D E P R E N U M E R Och vor ' det ej för hustru min, Så vore lifvet härligt.
Om inte jag ett qvinfolk fått, Jag skulle prisat säll min lott.
' » plötsligt g a f gällt ljud, o c h att i dörrgläntan presenterade sig bodfruns g r å m u s k i g a ansigte H e j • — h v a d det l i l l a hjertat k l a p p a d e a f aningsfull förväntan!
Den stackars flickan nu en tår I ögat sönderklämmer.
En spelman då i skogens snår Så gladt fiolen stämmer.
» Gif, spelman, mig ett ärligt svar; livad är det, som du kärast har? » » Jag älskar krögarns Greta mest, När hon slår i min kanna, Men om jag är på » Hjorten » gäst, Jag dyrkar vackra Anna.
Om åter jag på » Kronan » är, Då är det Lisa jag liar kär. » Nu tåren ned på kinden föll, Ty der vid sjöastranden Stod liennes gosse ju och Jiöll Ett spö med ref i handen.
I fliclcans barm, der roten låg, Slog hjertat mer, ju mer hon såg.
» Och är min sällhet Moll en Så vill jag aldrig vakna!
Tag roten med, du strida dröm, ström, Jag skall den visst ej sakna. » Och lätt hon sprang som skogens Till gossen med den bruna kind.
D E N TID, U N D E R NVLLKENABONN kind * Der sanningsroten hvilar nu, Ses strömmens vågor yra.
Blef flickan lycklig?
frågar du.
Del törs jag ej bedyra.
Men likväl mången önska lär, Att roten stannar der den är.
" Frun. "
En qvinnostudie af Johan Nordling.
(Slut från foreg.
n:r.)
j T ^ f t e r b a n d v ä x t e » f r u n s » inflytande ö f v e r d e n n a lösa, oregerliga b e f o l k n i n g till en ^fc^ f ö r v å n a n d e g r a d.
M ä n n e n — äfven d e sämste — respekterade inom sig detta o v a n l i g a hos en q v i n n a, det enda, s o m öfverhufvud var e g n a d t att i m p o n e r a p å deras råa natur — hennes barska stränghet o c h rent fysiska m o d.
Q v i n n o r n a fingo snart f o r v a n a att d r a g a sina husliga b e k y m m e r, j a, till o c h m e d sina inbördes tvister o c h trätor under » fruns » d o m - värjo s o m en yttersta instans; o c h när hon h a d e skipat rättvisa — en temligen s u m m a - risk rättvisa m å n g e n gång, det är sannt — d å var det sista ordet sagdt, så visst som amen i k y r k a n.
V i l l e i c k e barnungarne hålla sig från o f o g o c h slagsmål, tvärt hotades de m e d » f r u n », och det var i de flesta fall tillräckligt för att för ö g o n b l i c k e t åtminstone få d e m bättre i t y g e l n; löpte d e från l e x o r o c h skola, åter h a d e d e » f r u n » öfver sig, o c h efter de l e x o r, hon serverade dem, b l e f intresset för dem i katekesen o c h historien b e t y d l i g t uppfriskadt.
D e, s o m hade sjukt samvete, k u n d e g å l å n g a o m v ä g a r för att ej b e h ö f v a passera hennes fönster, innanför h v i l k e t alltid ett v a k s a m t ö g a h ö l l utsigt.
M e n de, s o m o m lör- dagen k o m m o från pulpeten efter en ordent- l i g s k o l v e c k a, k a n s k e till p å k ö p e t utan en p l u m p i sin a n m ä r k n i n g s b o k, d e tågade m y c - ket långsamt o c h m e d m y c k e t m e n a n d e mi- ner förbi det lilla magasinets skyltningsläc- kerheter, o c h d å k u n d e det hända, att pinglan » H ö r d u E m m a, » ropar frun — eller kan- ske var det » A x e l », » G e r d a », » R u t h »; » k o m in får j a g höra, hur det nu går m e d d i n a lexor.
D u v a r allt skral i tredje b u d e t sista gången, h ö r d e j a g.
J a s å, d u har din an- m ä r k n i n g s b o k m e d.
— N å, låt se!
— • I n g a fula ' b e t y g; det var s n ä l l t.
» O c h så s m y g e s en stor rund p e p p a r k a k a, en k n ä c k eller en handfull s v i s k o n n e d i d e n lilla förklä ' sfickan, o c h E m m a rusar hem m e d v i n g a r under fötterna att berätta sin stora triumf — » b e r ö m a f f r u n »!
» G u l d l u f v a n » v a r nu en g å n g för a l l a hen- nes utkorade favorit, o c h det g i c k ej en d a g o m, utan att den lilla tillbringade en eller annan timme inne i butiken.
H o n h a d e fått för v a n a att taga l e x b ö c k e r n a m e d sig ned o m eftermiddagarne: det g i c k så m y c k e t bättre att läsa i den l u g n a, v a r m a vrån b a k o m fruns disk än der h e m m a i det k a l l a otrefliga k ö k e t, der hon ej ens hade D Å G O N att v ä n d a sig till m e d sina frågor, när ej hennes eget lilla för- stånd räckte till.
D e n stackars o k u n n i g a m o d e r n, som j ä g t a d a f en beständig o r o un- der ideliga anfall a f sin ihåliga lungsotsbosta dref fram o c h åter i det a r m o d i g a rummet — h o n h v a r k e n kunde eller gille besvara b a r - nets frågor.
K o m så fadern h e m, d å v a r det än v ä r r e; han v a r för det mesta d r u c k e n o c h lefde o c h regerade värre än den o n d e.
M e n » f r u n » v a r en t å l m o d i g s v a r e r s k a; o m o c k s å i c k e alltid hennes förklaringar o c h utläggningar alldeles så stricte träffade hufvu- det p å spiken eller h o n alltid fann rätta o r - det, så var det en viss förnimmelse a f g o d t förstånd m e l l a n barnet oeh den g a m l a, s o m k o m dem å ö m s e sidor att rent instinktivt fatta o f u l l k o m l i g a ord o c h h a l f mening.
* A l l t efter s o m det l e d m o t våren, b l e f m a d a m K a r l s s o n s b r ö s t allt sämre o c h sva- g a r e; hon k u n d e nu knapt hålla sig u p p e p å benen, hvarje steg tycktes kosta henne oänd- lig m ö d a.
S j e l f syntes h o n ej h a n å g o n aning o m, att slutet n a l k a d e s; ej heller för- stod den lilla dottern n å g o t ditåt.
M e n » fruns » s k a r p a ö g a hade ej bedragit sig.
» K o p p a r - E r i k » h ö l l i m e d sitt oregerliga lif utan å t e r v ä n d o; det v a r k n a p p a s t en d a g, som han ej k o m h e m med rus o c h h å r d a slag.
E n q v ä l l • i början a f maj, just s o m » f r u n » redde sig att stänga det lilla m a g a s i - net, k o m m e r » g u l d l u f v a n » springande efter trottoaren, b a r h u f v a d o c h m e d andan i halsen.
H o n v a r så u p p r ö r d, att hon p å l ä n g e ej fick fram ett l j u d; först sedan h o n förts in i butiken, k u n d e » f r u n » m e d l u g n a n d e o c h deltagande o r d l o c k a ur henne, att fadern som vanligt k o m m i t d r u c k e n h e m, så h a d e en häftig o r d v e x l i n g uppstått mellan f ö r ä l - drarne; till sist h a d e han höjt sin näfve o c h slagit hustrun v å l d s a m t för bröstet.
Hvit s o m ett l i k segnade hon ned p å golfvet, o c h en p u r p u r r ö d b l o d s t r ö m bröt ut mellan hen- nes l ä p p a r.
D å h a d e A n n a sprungit, sprun- git för lifvet att skaffa hjelp, hjelp.
.
.
» H o n d ö r — m a m m a d ö r — » snyftade h o n i full förtviflan.
» K o m, låt oss s k y n d a, genast, genast.
.
.
» D e t behöfdes minsann ej den lillas för- skräckta ifver för att sätta fötter under hen- nes g a m l a v ä n i n n a; i all hast kastade » frun » sin schal öfver hufvudet, o c h hand i h a n d b e g å f v o de sig i v ä g.
» D e n u s l i n g e n », m u m -
- tion s k e å n ä r m a s t e p o s t a n s t a l t.
— B i d r a g från alla o m r å d e n f ö r q v l n l l g v e r k s a m h e t m o t t a g a s m e d t a c k s a m h e t.
Endast en sida a f p a p p e r e t b ö r l a d e h o n allt emellan inne i sitt h u c k l e; a n - nars byttes ej ett ord.
I n o m några ö g o n b l i c k v o r o d e framme.
N ä r d e k o m m o in i r u m m e t funno d e » K o p p a r - E r i k » sysslande v i d sängen; för- skräckelsen o c h åsynen a f b l o d e t h a d e m e d ens gjort h o n o m nykter.
H a n h a d e lyft u p p den sanslösa q v i n n a n från golfvet o c h r u s k a d e henne n u häftigt fram o c h åter p å b ä d d e n för att få henne till lif.
U n d e r allt detta j e m r a d e han sig ideligen i en ö m k l i g ton som en strykrädd b a r n u n g e: » H e r r e G u d — j a g har m ö r d a t h e n n e • — H e r r e G u d — n u taga de m i g — v a k n a d å L i n a — h ö r d u, hör du — säg att d u inte är d ö d — H e r r e Jesus — — » F ö r s k r ä c k t raglade han till b a k a, d å dörren knarrade.
I n n a n » f r u n » ens h a n n att ö p p n a m u n n e n, började han ifrigt u r s k u l d a sig.
» D e t är inte j a g, nej visst inte j a g; s k u l l e j a g vilja m ö r d a henne, nej, nej! » » D e n räkningen får ni n o g g ö r a u p p sedan », sade » f r u n » o c h s k ö t h o n o m o m i l d t åt sidan.
» G å n u genast efter en l ä k a r e; d o k t o r G ö - ransson b o r endast några hus härifrån.
Men skynda er; det gäller hennes l i f — och ert *, tillade hon med en hotfull k l a n g i rösten, s o m k o m den l å n g e karlen att b l e k n a.
Man h ö r d e hans g r o f v a fötter i ett brådstört r a m - mel utför trapporna, o c h så b l e f allt tyst, pinsamt tyst.
Barnet satt stilla gråtande i en vrå, med hufvudet lutadt i sina händer.
» F r u n » för- sökte försigtigt m e d sin n ä s d u k torka b l o d - fradgan från den sjukas l ä p p a r o c h ansigte; hon v i s a d e ännu intet tecken till lif.
Ä n d t - ligen — efter några få minuter endast, m e n l å n g a s o m evigheter — hördes läkarens steg i trappan.
.
.
N å g r a sekunders u n d e r s ö k n i n g v a r n o g.
N ä r han v ä n d e sig o m från b ä d d e n, möttes han a f ett p a r skarpa, g r å a ö g o n, s o m i s a m m a b l i c k ifrigt frågade o c h varnade.
Han förstod d e m o c h n i c k a d e bort e m o t vrån, der A n n a satt.
» H o n är m o d e r l ö s », sade han sakta, nästan m e d en h v i s k n i n g.
M e n d å g i c k d e n stränga q v i n n a n fram till barnet, l a d e sin g r o f v a hand s m e k a n d e p å hennes h u f v u d o c h sade m e d en s t ä m m a, som skälfde a f rörelse: » Moderlös!
Nej, » guldlufva » vunnit en m o d e r.
.
.
» — du har Fisken i hushållet.
Ett upprop till våra husmödrar.
Det är en allmänt antagen och fullt riktig åsigb att köttet af sjelfdöda djur är ett i sanitärt afse- ende skadligt födoämne, som icke till sin egen- skap kan förbättras genom kryddor eller den bästa tillagning.
Endast fisken har, genom gammal vana och okunnighet, blifvit ett undantag från denna regel.
Emellertid är förhållandet, att just fisken blir fortare skämd och stadd i förruttnelse än andra djurkroppar, ty dess blod börjar genast efter fiskens upptagande ur vattnet, hvilket är dess lifselement, att blifva sjukt, o c h då det icke bortskaffas, spri- des sjukdomen i köttet.
Fisken är således, fastän vi icke märka det genom lukt eller smak, stadd i upplösning, förlo- rar derigenom i näringsvärde och är långt ifrån en sund spis.
V i d jemförelse mellan fullt frisk fisk och sotdöd sådan finner man likväl stor åtskilnad, sedan den blifvit anrättad, så väl i smak som färg.
Derför uppmana vi alla husmödrar att ingå en överenskommelse med våra fiskare, att de slagta fisken genast, efter det de gjordt sin fångst.
Detta är mycket lätt att verkställa för hvar och en, som får lefvande fisk i sin ego: man placerar en hvass och styf köksknif öfver fiskens nackben strax invid hufvudet och slår till på knifven med o g r \ i i I L » \ J ev 1 IN a n v ä n d a s o c h m a r g i n a l l e m n a s.
Namn o c h a d r e s s t o r d e alltid n o g a a n g l f v a s, o c h kan f u l l k o m l i g d i s k r e t l o n från r e d a k t i o n e n s sida påräknas en hammare, så att benet går fullständigt af, hvari- genoro fisken blir utan känsel, blodet afrinner och köttet håller sig längre, emedan det icke är sjukt.
Oafsedt vårt personliga intresse för denna reform, förekommes genom den elt grymt ehuru föga på- aktadt djurplågeri, nämligen fiskens långsamma dödskamp eller ock den grymmaste tortyr under köksans händer vid rensningen af de arma djuren.
Den grymmaste brottsling kan icke åläggas ett hårdare slraff än dessa skuldlösa djur, då man tager fjäll eller hud af dem och inelfvorna ur dem, medan de ännu lefva och l;, ånna.
Den, som har något hjerta, måste rysa dervid!
Inga Schenfelt.
Laura Bridgman.
En märklig qvinna.
Wijjiorta i N o r d a m e r i k a afled n y l i g e n en q v i n - na, h v i l k e n s l i f i 50 år följts m e d det största intresse a f såväl vetenskapsmän s o m a f alla m e n n i s k o v ä n n e r, en varelse, hvars gri- p a n d e ö d e till sist b l e f till en s k ö n triumf för menniskoviljans m a k t öfver naturen.
D e n n a q v i n n a v a r Laura Bridgman; hon föddes d e n 2 1 d e c e m b e r 1 8 2 9 s o m ett friskt barn a f dugtigt bondfolk.
Intill slutet a f sitt andra lefnadsår u t v e c k l a d e hon sig full- k o m l i g t normalt, men angreps då a f en häf- tig skarlakansfeber, s o m fullständigt beröfvade henne syn o c h hörsel samtidigt m e d l u k t o c h smak.
D å barnet till följd a f sin d ö f h e t äfven f ö r l o r a d e stämmans b r u k, så återstod blott ett enda sinne, g e n o m hvilket h o n k u n d e träda i förbindelse m e d den o m g i f v a n d e verl- den — känseln.
D e n b e r ö m d e författaren Charles D i c k e n s säger o m h e n n e: » H o n v a r ett väsen, s o m v a r inneslutet i en m a r m o r - cell, o t i l l g ä n g l i g f ö r hvarje ljusstråle, hvarje ljudbölja, men fram g e n o m en springa i m u - ren räcktes en liten hvit hand l i k s o m för att v i n k a åt en eller annan g o d m e n n i s k o - själ, att h o n måtte k o m m a att hjelpa en o d ö d - lig ande, trängtande efter att v ä c k a s.
» D e s s a två första friska lefnadsår h a na- turligtvis i c k e varit utan inflytande p å det stackars barnets senare u t v e c k l i n g; ett f ö r - undransvärdt m i n n e för yttre former o c h en osläeklig vetgirighet s t a m m a utan tvif- v e l från denna tidpunkt.
M e n likafullt v a r det d o c k, s o m o m en alldeles n y menniska satts in i verlden, så f r ä m m a n d e stod L a u r a för sin omgifning, o e h h o n f ö r b l e f p å d e n n a sorgliga ståndpukt i s e x l å n g a år.
D å in- träffade hösten 1 8 3 7 en afgörande v ä n d n i n g.
D:r S a m u e l G.
H o w e, direktör för blindin- stitutet i B o s t o n, h v i l k e n hade hört talas o m det sällsynta fallet, b e g a f sig till L a u r a s hem o c h f ö r m å d d e utan svårighet föräldrarne att anförtro h o n o m barnets uppfostran.
N u tog han itu m e d ett verk, hvars o ä n d l i g a m ö d o r endast n å g o r l u n d a k u n n a förstås o c h uppfat- tas a f dem, s o m k ä n n a till undervisningen af döfstumma och blinda.
D e t finnes san- nerligen i c k e ett furstebarn till, vid hvars uppfostran nedlagts en så oerhörd o m s o r g o c h arbete s o m v i d detta fattiga b o n d e b a r n s; för- u t o m.
d:r H o w e o c h hans medlärare v a r en lärarinna, M a r y G.
L a m s o n, uteslutande sys- selsatt m e d L a u r a.
Dagligen ansträngde m a n sig, m e d hjelp a f känselsinnet alle- nast, att d r a g a det stackars barnet ut ur det mörker, s o m m e d ett o ä n d l i g t s v a l g skilde det från d e n n a verldens skönhet o c h r i k e d o m, o c h det måste betraktas s o m den största se- ger för p e d a g o g i s k insigt o c h uthållighet, att detta företag så fullständigt l y c k a d e s.
Är efter år utgåfvos detaljerade redogörelser f ö r L a u r a s framsteg, i digra arbeten beskrefs hela hennes personlighet, en a f henne sjelf nedskrifven lefnadsteckning u t k o m.
Läkare o c h p s y k o l o g e r företogo intressanta försök m e d henne, o c h till alla ändar a f den civilise- rade verlden l ö p t e berättelserna o m hennes utveckling, hennes m e d f ö d d a b l y g s a m h e t o c h samvetsömhet, hennes e g e n d o m l i g a intresse för spel o c h sport, hennes o b e g r i p l i g a snabbhet i att b e g a g n a döfstummealfabetet, hennes sin- nens m ä r k b a r a u t v e c k l i n g u n d e r de första uppfostringsåren, hennes talande i sömnen me- dels fingerspråk, hennes f ö r m å g a att u t t r y c k a sig g e n o m rörelser o c h e g e n d o m l i g a ljud, huru hon efter års f ö r l o p p i g e n k ä n d e g a m l a b e - kanta g e n o m blotta beröringen — allt detta o c h ännu mer satte verlden i f ö r v å n i n g.
M e n än intressantare är att h ö r a förklaringen, p å h v a d sätt denna qvinnas l i f från att vara fattigt, ensamt o c h mörkt, b l e f rikt o c h ljust, o c h huru g å n g e n a f d e n n a u t v e c k l i n g steg för steg försiggick.
S e d a n L a u r a n å g o r l u n d a gjort sig förtrolig med institutets f r ä m m a n d e förhållanden o c h personer, började d:r H o w e undervisningen p å f ö l j a n d e sätt.
H a n lät förfärdiga några pappersremsor, å h v i l k a namnet p å a l l m ä n n a föremål, som t. e x.
knif, gaffel, k a m, stol, v o r o t r y c k t a m e d den k ä n d a blindskriftens u p p h ö j d a bokstäfver.
Derpå lemnade man barnet ett d y l i k t b e k a n t f ö r e m å l i handen, samtidigt m e d att m a n lät dess fingrar g l i d a öfver den pappersremsa, hvars u p p h ö j d a b o k - stäfver återgåfvo föremålets n a m n.
Sedan detta flere gånger upprepats m e d o l i k a före- m å l, fick barnet så s m å n i n g o m ett slags b e - g r e p p o m, att det var ett visst s a m m a n h a n g mellan föremålet o c h förhöjningarna p å p a p - peret, o c h efter h a n d g i c k det u p p för henne, att b e s t ä m d a r e m s o r b e t e c k n a d e f ö r e m å l a f en bestämd art. D e t v a r en g l ä d j e d a g b å d e för lärare o c h elev, d å L a u r a m e d ett hän- r y c k t förståendets leende t o g ordet chair (stol) o c h l a d e det först p å en stol o c h derpå p å en annan.
H o n begrep n u alltså, att detta ord i c k e b l o t t b e t e c k n a d e ett visst enskildt f ö r e m å l, utan b e g a g n a d e s o m alla andra sto- lar; hon hade hunnit fram till begreppet » stol ».
H i t t i l l s h a d e barnet beständigt endast lärt k ä n n a o r d e n i deras helhet.
N ä s t a steg må- ste bestå i att f ö r henne k l a r g ö r a, att de v o r o sammansatta a f flere bokstäfver.
I d e n n a afsigt lät d:r H o w e framställa d e a f henne redan k ä n d e orden i rörliga metalltyper o c h förvissade sig o m, att d e ä f v e n i d e n n a f o r m igenkändes a f henne.
D e r p å bragte han b o k - stäfverna i o o r d n i n g o c h t o g sig för att ordna d e m p å nytt, i det han h ö l l barnets h a n d i sin.
R e d a n efter några få sådana lektioner var L a u r a i stånd att b i l d a ord, o r d n a b o k - stäfverna alfabetiskt o c h l ä g g a ned d e m i asken i riktig följd.
D å h o n n u äfven här- i g e n o m insåg, att hon vunnit ett m e d e l att träda i förbindelse m e d den yttre verlden, k ä n d e hennes h ä n r y c k n i n g o c h vetgirighet inga gränser.
E n synnerlig glädje gjorde det hen- ne, när man g a f henne b e k a n t a f ö r e m å l o c h u p p f o r d r a d e henne att sammanställa deras n a m n m e d tillhjelp a f typerna.
M e n för att korrespondensen m e l l a n henne o c h läraren s k u l l e k u n n a g å ännu snabbare för sig, b e - g a g n a d e m a n den n y f ö r v ä r f v a d e k u n s k a p e n till att lära henne de d ö f s t u m m e s fingeralfa- bet.
S o m b e k a n t uttryckas bokstäfverna i detta g e n o m skilda ställningar o c h rörelser a f fing- rarne p å den ena eller b å d a händerna.
A l l t detta s k e d d e under d e första tre må- naderna.
U n d e r l o p p e t a f ett år fortsattes s a m m a kurs, o c h härtill fogades n å g r a un-
dervisande a n m ä r k n i n g a r a n g å e n d e tingens yttre f ö r h å l l a n d e till h v a r andra.
L a u r a trött- n a d e ej att u t v i d g a kretsen f ö r sitt v e t a n d e.
G e n o m sin vänlighet o c h anspråkslöshet v a n n h o n till d e n g r a d sina b l i n d a kamraters hjer- tan, att m å n g a a f dessa för att k u n n a un- derhålla sig m e d henne sjelfva l ä r d e finger- alfabetet.
E n d a g, då h o n helt g l a d t lekte m e d nå- gra andra barn, stötte h o n p å en m e n n i s k a, o m h v i l k e n h o n ö f v e r t y g a d e sig, g e n o m b e - röring a f ansigtet o c h kläderna, att h o n ej t i l l h ö r d e hennes b e k a n t a; h o n v ä n d e sig der- f ö r strax b o r t till sin l e k.
D e t v a r hennes egen m o r, s o m drifven a f längtan fått til- låtelse till ett b e s ö k o c h n u v i l l e sluta bar- net i sina armar.
D e t skar h e n n e djupt i hjertat, att h o n ej b l e f i g e n k ä n d.
N u för- sökte h o n att v ä c k a L a u r a s u p p m ä r k s a m h e t g e n o m att h ä n g a ett h a l s b a n d p å henne, s o m hon p l ä g a d e b ä r a i h e m m e t.
Barnet gladde sig v ä l öfver s m y c k e t, m e n k ä n d e intet in- tresse för gifvarinnan.
D å g a f man henne ett annat f ö r e m å l, s o m stod i s a m b a n d m e d hemmet.
N u syntes L a u r a a n a ett eller an- nat s a m m a n h a n g; h o n u n d e r s ö k t e ä n n u en g å n g gifvarinnans ansigte o c h gestalt o c h t e c k - n a d e f ö r d:r H o w e, att d e n n a person måtte v a r a från hennes h e m, m e n h o n a n a d e fort- farande e j, h v e m hon h a d e framfor sig.
D e n stackars m o d e r n v a r alldeles förtvinad, t y h o n fruktade, att hennes b a r n f ö r alltid gått förloradt för h e n n e; men m e d ens s k ö t en n y aning u p p i L a u r a s sinne; u n d e r alla t e c k e n a f i g e n k ä n n a n d e o c h under stark sinnesrörelse undersökte hon m o d e r n s händer, o c h d å denna icke v a r i stånd att längre beherska sig, utan slöt barnet i sina armar, så visste o c k s å L a u r a, att den q v i n n a, i h v a r s f a m n h o n hvilade, endast k u n d e v a r a hennes egen, ä l - skade moder.
R e d a n » tt år senare k u n d e h o n utan nå- g o n hjelp tillskrifva m o d e r n ett bref.
Detta m ä r k l i g a d o k u m e n t består a f l ö s r y c k t a m e - ningar utan n å g o t s a m m a n h a n g: » Laura skrifva m o d e r bref.
Fader köra Laura.
Laura göra moder pung.
L a u r a sofva mo- ders s ä n g » o.
s. v.
B a r n e t k ä n d e alltså den g å n g e n ännu ej bruket a f p r o n o m i n a, utan b e t e c k n a d e sig sjelf i tredje person, h v i l k e t äfven n o r m a l a barn p l ä g a g ö r a till sitt tredje eller fjerde år.
I början h a d e h o n b l o t t lärt b e n ä m n i n g e n p å l e k a m l i g a ting o e h derefter n a m n p å så- d a n a tings yttre egenskaper, t. e x.
kantig, r u n d, hård, m j u k samt slutligen adjektiverna i förbindelse m e d substantiven; d e s s u t o m de allmännaste v e r b e n.
F ö r s t derefter l ä r d e h o n skrifva, o c h det första sjelfständiga f ö r s ö k e t v a r det n ä m d a brefvet till m o d e r n.
För hvarje steg v o r o v a n s k l i g h e t e r n a oerhördt sto- ra, men uthållighet o c h t å l a m o d ö f v e r v u n n o dem omsider.
» D e t v a r m ä r k v ä r d i g t », skrif- v e r d:r H o w e, » att v a r a vittne till den stum- m a förundran, m e d h v i l k e n h o n h ä n g a f sig åt sin uppgift, o c h till den läraktighet, h v a r - m e d h o n efterbildade hvarje rörelse, o e h d e n uthållighet, m e d h v i l k e n h o n alltjemt r ö r d e pennan f r a m oeh åter, fram o c h åter i s a m - m a spår, till dess h o n k u n d e skrifva b o k - stafven.^&gt; Efter h a n d t i l l e g n a d e h o n sig äfven d e e n k l a räknesätten, tog undervisning i p i a n o - spelning o c h lärde sig utföra handarbeten samt besörjde lättare h u s l i g a sysslor.
M i n s t l i k a f ö r v å n a n d e v o r o hennes framsteg p å det ve- tenskapliga området.
E n d a g riktade h o n följande spörjsmål till d:r H o w e: » Menni- skan har g j o r t hus o o h grytor, m e n h v e m har gjort landet o e h h a f v e t?
» D å hon nu fick f ö r k l a r a d t, att detta v a r s k a p a d t a f G u d, b l e f h o n starkt r ö r d o c h h ö l l i c k e u p p m e d sina frågor, f ö r r än h o n tillegnat sig trons vigtigaste grundsanningar.
D e n fruktan for d ö d e n, s o m förr ofta p l å g a t henne, försvann inför vissheten o m ett l i f efter detta, o c h in i sin sista stund b e v a r a d e h o n ett troende, förtröstansfullt hjerta.
I n f ö r ett sådant e x e m p e l m å v i v ä l gripas a f en k ä n s l a a f b l y g s e l ö f v e r oss sjelfva, v i, s o m fått ö g o n att se m e d o c h ö r o n att h ö r a m e d, o e h s o m d o c k ofta äro o f ö r n ö j s a m m a, p l å g a oss sjelfva o c h andra o c h endast säl- l a n fullt t i l l v a r a t a g a d e g å f v o r, s o m b l i f v i t oss beskärda att d e r m e d g ö r a lifvet solljust o c h rikt o m k r i n g oss.
Iduns julklappsbazar.
(Forts.) X I V.
Liten prydnadsduk för förmaksbordet.
Mate- rialet: lagom fin linnestramalj, 53 cent.
i fyrkant.
Broderi i garn och silke i fornnordisk stil, 10 cent.
bredt.
V i d båda sidorna om broderiet en 1 cent.
bred enkel bård.
Fältet inuti, 29 cent., röd plysch.
Fordras med ljusblå satin, tjock röd silkessnodd i kanten, 2 röda bollar i hvardera hörnet.
Arbetet är charmant vackert, går till 10 kr.
och blir om- tyckt af hvem som helst, som blir dess emottaga- rinna.
Kan läggas på den större duken eller på blotta bordet under lampan.
Har man ett större, högt ställ för en bladväxt — exempelvis » den van- drande juden », iörlåt, — Tradescantia albiflora — och detta exemplar vackert böljar ut, blir det lilla ar- bet derunder en värdig matta.
Det hela fins till påseende hos Ebon Hoi.
X V.
Nattsäck, l f aln javastramalj eller annan väf broderas å bägge långsidorna och ena tvärsidan med korststygnsbroderi i en eller flere färger.
Två 3 tum breda och 3 qvarter långa stycken, hvilka böra vara något smalare uppåt, broderas äfven.
Dessa fodrar man och fastsyr dem rid det långa stycket, så det blir i form af en nattsäck; de smala styckena blifva sidostycken.
Det stycke, som blir öfver, ut- gör klaffen.
I sömmarna insyr man ett dubbel- viket ylleband, hvilket man låter gå rundt om, bil- dande en kant.
Innan man syr ihop påsen, bör man sy stora initialer å framsidan.
Sedan fodras den öfriga påsen; ett par broderade handtag och yl- leband att knyta ihop den med fullborda denna tref- liga sak, ganska nyttig för kortare resor.
A.
G.
H.
X V I Vackra damaskor.
Uppläggning beräknas efter storlek af personen, som skall hafva damaskor- na.
Först stickas en 10 cent.
hög karm af 2 räta och 2 afviga, i grått.
Derefter en ranka i grått och gredelint sålunda: Först 2 gredelina hvarf.
Första hvarfvet: 3 grå, 3 gredelina etc. Andra hvarf- vet: 1 gred., 3 grå, 3 gred., 3 grå etc. Tredje dito: 4 gred., 1 grå, 4 gred., 3 grå, 5 gred., 1 grå, 5 gred.
etc. Fjerde dito: endast grå, midtel- hvarf, så göres andra hälften motsvarande.
Bänkan afslutas med 2 gredelina hvarf, derefter stickas be- net med 2 grå afviga hvarf och 2 gredelina räta, tills erfoderlig längd nåtts.
Då stickas rankan om igen.
Derefter foten, 2 räta, 2 afviga, grå, tills denna blifvit lagom, då upptages vid båda sidor, så att en kil bildas, sedan afmaskas bakstycket, så att endast ett framstycke stickas.
Derefter virkas en kant af ett gredelint och ett grått hålhvarf rundtorn och upp i ena sidan till bården; derpå insättas knappar, imiterande knäppning.
En lika kant vid damaskans början.
Ebon Hoi.
X V I I Vedbärare.
Till en sådan tager man ett 2 \ aln långt stycke juteväf.
På långsidorna syr man ett korsstygnsbroderi; på ena sidans midt, d. v. s. när man lägger vedbäraren dubbel, syr man stora initialer, å motsatta sidan syr man: » FecZ ».
Så gör man en bred fåll i hvardera ändan, hvaruti instickas runda käppar med knappar för ändarne.
På midten straxt nedom käpparne klipper man ris- por på tvären ungefär ett qvarter långa, hvilka kan- tas med ylleband och utgöra handtag.
Hela bära- ren bör fodras med något stadigt tyg.
A.
G. W. X V I I I Prakthaklapp åt &gt;Lillan ».
Mostrar och tanter vilja så gerna ge » Lillan » något på samma gång praktiskt som riktigt fint.
Gifven då ofvan- stående och följen mitt råd, så kan det blifva extra fint.
Tyget af bästa floss-piqué.
En vacker facon väljes, rätt stor bakåt, men ej alltför lång fram.
Nu broderar man i hvitt, rödt eller bådadera ett stilfullt mönster, helst blommor.
Sätt exempelvis ept litet blomparti på sned i ena hörnet samt en stor fjäril i motsatta — det blir superbt, men tar tid — fodra så tingesten antingen enkelt eller dubbelt (jag tyc- ker bäst om det senare) samt sätt en bred, ej för fin spets, virkad eller knypplad, omkring.
Gif så ett duss.
dylika, och jag vill ansvara för, att er pre- sent inte blir af de enklaste.
Men tag tid på er och mins, att B o m inte bygdes på en dag.
Det skulle glädja mig, om någon ville försöka, hvad som här tillrådts.
Ebon Hoi.
X I X.
Öfverdrag till soffkuddar.
Grå linneväf, ku- lört lanegarn i två färger och 1 meter smala siden- band.
Ett stycke grå linneväf, drygt så stort som kuddens framsida, languetteras ut i stora uddar, hvar- annan grön och röd t. ex. På midten sys ett qvar- tershögt monogram.
Man fäster öfverdraget medels säkerhetsnålar och af banden konstruerade rosetter i hörnen af kudden.
A.
G.
M.
16 år.
X X.
Praktiskt köksförkläde.
S i vill ge vänin- nan ett dylikt, men inte något vanligt; det skulle bli » poetiskt » på samma gång som praktiskt.
Ja, intet annat; det är den enklaste sak i verlden.
Jag har sjelf gifvit bort just ett dylikt samt sett ett an: nat, ännu mera poetiskt.
I båda fallen var det af hvitt tyg och så stort, att det gick rundt kring klädningen, lika långt som denna samt med lifmön- stret uttaget i en modejournal.
Det jag sjelf gjorde hade röda och blå broderier på 8 cent.
breda rem- sor nedomkring, smalare rundt omkring lif, ficka etc.
Det senare deremot hade större broderier, också tagna ur journal, föreställande allt möjligt roligt, koppar, fåglar, gubbar m. m., alldeles öfver fickan var anbragt en nyckelknippa, på sjelfva bröstet en bok med påskrift: » Hushållsbok ».
Det hela var för- tjusande, klädde utomordentligt och var mycket qvickt — i dubbel betydelse — sammansatt.
Så tyckte åtminstone den enkla Ebon Hoi.
X X I.
Antimakassar.
En bit röd eller svart plysch, 22 cent.
i fyrkant, något kläde, silke i olika färger, några alnar breda tyllspetsar, litet smak och om- döme.
Man klipper af klädet olika formade blad, hvilka man tråcklar på plyschen, ordnade till blom- mor (såsom liljor, rosenknoppar, förgätmigej och lil- jekonvaljer), syr deröfver med silke och sammanbin- der buketten med stjelkar, som uppritas med vax.
Ljungqvistar kunna äfven anbringas med endast nå- gra stygn af violett och grönt silke.
Spetsarne sät- tas sedan omkring fyrkanten, rynkade i hörnen så att de falla ledigt.
Om man vill, kan man äfven sätta små sidenrosetter i hörnen.
A.
C.
M.
16 år.
X X I I Mattor af gamla kappor.
Klipp af gam- mal kappdofiel rutor, brodera dem med (icke nytt) garn på stramalj, som sedan utdrages.
— Att begagna nytt garn vore att sätta » nytt kläde på gamla klu- tar » — nej, brodera endast med gamla garnrester af hvad färg som helst.
Klipp ej rutorna större, än att en färg räcker till hvarje, sy så ett mönster som ej kräfver någon uppritning; det går kanske ej strax, men vid den 5:te 6:te rutan är det redan inlärdt.
Sy endast då och då på lediga stunder.
Kasta samman rutorna, då de äro färdiga, pressa på afvigsidan samt fodra med ett eller par gamla sammanskarfvade och utpressade plagg.
På så sätt har du användt myc- ket gammalt, utan att hafva behöft köpa det minsta.
Jag har hört en person, som utgaf 15 kronor för stramalj och garn, endast för att på ofvanstående sätt begagna gammal kappdoffel.
Att dylikt var allt utom praktiskt inse nog flere än Ebon Hoi.
X X I I I Julklapp till små flickor.
Man skär tvän- ne fyrkantiga lappar af tjockt styft papper, hvarje sida ungefär 1 | tum; man lägger den ena lappen ofvanpå den andra, så att det blir en 8-hörnig stjerna, sedan fäster man med en nål och tråd en liten perla i yttersta kanten af hvart hörn.
Om man har små karamellstaflor eller pressade blommor, fäster man deraf som prydnad midt på stjernan.
Nu tager man bomullsgarn, till exempel ljusrödt och hvitt, ett nystan af hvardera, och låter vid lindnin- gen båda ändarna följas; man håller stjernan i venstra handen och garnändan med den högra,
låter stjernan gå rundt om och virar på garnet; börjar vid midten och fortsätter, tills stjernans ud- dar äro öfverklädda med garn.
Då fästes ändan på baksidan, och stjernan är färdig.
Sådana lika stora stjernor skall man ha 8, och den nionde skall vara dubbelt så stor.
Då man nu fått alla nio färdiga, fäster man med nål och tråd de åtta små stjernorna omkring den stora.
Skall sys väl, att korgen blir stadig.
Sist tager man smala sidenband af något högre färg än korgen och knyter deraf en vacker knut, der stjernorna äro sammanfästade.
Alde.
beglänst, äldre slapphet.
arbetar na, hon förundrar Så sig dysterhet, öfver sina sjuklighet o c h frisk luft, Det det gäller möjligt.
att går den så hårdsmältaste skadligt, af laga att k o k a kaffe den u n g a lä- s m ö r g å s e n är b l a n d det o c h att drucket i mängd.
kaffet af h e l s a h o n eger k a n roligare läsa än att att t a g a slut.
på är H v a d gör d e t?
H o n är frisk ä n d å!
I n t e tror h o n, att mycket mat, så b e q v ä m t s o m raskt all föda, den f o n d D e t är j u fritiden arbeta m å g a att Eller Hvarför: Nya bilder IPl » vilken är ur lärarinnornas orsaken dertill, att lärarinnor o c h det är t y v ä r r det.
I sanning ett s o r g l i g t f r a m t i d s p e r s p e k t i v!
Lärarne lärarinnor fortare d u k a under i skolarbetet än l ä - Ä » V » alla liga, k u n d e det v a r a deremot, Det talas, resonneras o c h skrifves i d a g a r så m y c k e t; k n a p p a s t blifva diskuteradt i skrift och sammanträden, icke våra n å g o t u n d g å r att o c h tal, p å m ö t e n minst de dentligt l a g a d, n ä r a n d e läraremöten.
b l i f v a b r a g t å b a n e å n å g o t a f d e m å n g a lärare- i de flesta föda de ha sällskap, d e m att h ä n g e s k o l a n, o c h derför äro d e friskare erfarenheter.
hur råda härmed framkastar den i h o p p v i l l j a g i korthet Att här n e d a n lärarinnor faktum, nen.
qvinnan Detta streck, d å o c h seghet då?
och själskrafter o m o c k o m e d v e t e t — äro Hvarige- H e l t enkelt d e r i g e n o m att kropps- gå och man man går i skolan?
kakaopulf- eller vatten är helsosamt, fortare t i l l a g a d t än kaffe dettas a l l a s k a d l i g a e g e n s k a p e r.
middagsrasten ordentlig hinner middag, då som går man och mycket samt På väl (om t i l l a g a en v a r m, börjar m a n en g å n g, faller det sig ej alls besvärligt.
M a n känner sig frisk o c h g l a d o c h får nytt m o d att åter börja arbetet.
V å r e n b l o t t ej r ä d d a f ö r att g r i p a an.
Allt hederligt arbete i h v i l k e n f o r m s o m helst för- Mången ung lärarinna börjar sitt arbete, a f spänstighet, helsa o c h l e f n a d s l u s t; ar- betet skall v ä l förtära, skulle vilja r e k o m m e n d e r a saknar o c h tillgo- doses.
full Jag Hvad m a n förut förberedt d e n) att missförhållande?
ej l i k a a n v ä n d a s Bort tillaga, i n n a n närande ej kropp man hålla dock » i en frisk F ö r s t o c h främst!
någon: måste ver, h v i l k e t i m j ö l k — nom säger man- banor och om- är i början med fart, ett nöje, en l e k; det lifvet ter sig sä ljust skall oeh sol- utan var.
O m der k u n d e g a g n a n å g o n a f I d u n s hvilka lärarinnor, finnas, dyrköpta pröfvat båda delarne mina s o m j a g tror, ej så v o r e m å l e t m e d dessa rader net, o c h s k u l l e det hjertligt ra- läsarinnor, få vun- glädja Mimmy.
m Smånotiser från qvinnoverlden.
Svenska qvinnoföreningen hade den 13 dennes sitt sjette årsmöte.
Styrelsen hade, på grund af från chefen för fortifikationen gjord fram- ställan, föreslagit att föreningen i anseende till nödvändigheten af Vabergets befästande måtte af sina samlade medel bestrida kostnaden för inköp af för detta arbetes utförande nödig mark.
Med anledning häraf beslöt föreningen att ställa till konungens förfogande en summa af 24,000 kr.
att användas för ofvan uppgifna ändamål.
Ansvars- frihet beviljades för 1888 års förvaltning.
Der- efter företogs val af styrelse o c h styrelsesupplean- ter, hvarvid de förutvarande återvaldes med undan- tag af suppleanten fru Seippel, som önskade afgå och ersattes med fru Mary Björlin.
De förutva- rande revisorerna samt den ena suppleanten åter- valdes; i stället för revisorssuppleanten fröken E. von Vegesack invaldes fröken Anna R o o s.
För- eningen, hvars återstående kapital fortfarande för- räntas, fortsätter sin verksamhet.
En af Iiufvudstadens äldsta invånare, fru Ulrika Euphrosyne R o o s, född von Keppel, firade i lördags i kretsen af barn och barnbarn sin 92:dra födelsedag.
Den vördnadsvärda gamla, som har ett förvånande minne och ännu är i säll- synt besittning af kropps- o c h själsförmögenheter, uppvaktades under hela förmiddagen af en talrik skara vänner o c h anförvandter, och från barn, barn- barn o c h vänner på fjerran ort kommo skriftliga lyckönskningar.
Till middagen var den gamla in- bjuden s o m gäst hos sin måg och dotter justitie- rådet o c h fru Olivecrona, dit äfven sonen, öfver- ingeniören vid statens jernvägsbyggnader öfverslen A.
T.
R o o s jemte öfrige familjemedlemmar in- bjudits.
ädlar, o c h så v i n n e r m a n e k o n o m i s k b e s p a - ring a f d y r l e g d hjelp, o c h — — 4 ^ lefnadssätt, frukost.
är fysiskt s v a g a r e än M e n m å n n e ej v e d e r b ö r a n d e lärarinnor till detta Men att i l i k a stor g r a d s o m m a n n e n.
till dentligt l a g a d Der- torde säger: själ ».
N å g o n torde s v a r a: påstående Myc- het o m m o r g n a r n e, det ersätter aldrig en or- kunna orsaken, har Barnafrågor och föräldrasvar.
det o m å t t l i g a kaffedrickandet, i synner- fort då råden visat sig e g a en uthållighet skuld ordspråket ej s a m m a ö d e lärarne i l i k a är qvinnan på andra stor del sjelfva som något stort p r o c e n t a n t a l?
att ty b o r en frisk ha, hvad Jag o c h behållit, h v a d nyttigt insigt o m n ö d v ä n d i g h e t e n a f att b e - och Men hvarför drabbar för att till med s j u k l i g a o c h b l e k a, är allt f ö r v ä l k ä n d t motsägas, för återgifva.
g a n s k a snart i skolarbetet mista sin helsa, b l i f v a ett M i n a egna i härda b o t m o t det o n d a?
me jag cell?
fria fantasier, ket s k u l l e v a r a vunnet, o m v e d e r b ö r a n d e k o m - v a r a sin helsa g e n o m ett n o r m a l t få h ö r a andras t a n k a r d e r o m.
och längre.
Men m e n förgäfves.
att ha o c h erhålla der- o c h spänstighet, m ö t e n s o m i s o m m a r hållits, har j a g väntat — I n g e n har k o m m i t p å d e n idén, fall sig åt g r u b b e l ö f v e r motigheter o c h trassel ut ej äro m y c k e t annor- s o m förströr d e m oeh hindrar A t t äfven d e n n a i n g a l u n d a o v i g t i g a fråga s k u l l e hvarför flesta familj, få, d å d e k o m m a h e m från skolan, or- i g e n o m kraft rarne?
som är b l e k a o c h sjuk- så, att lunda.
lif.
m e d h v i l k a I sympatiseren.
och XXV » Rakrustnings-väska » för herrar.
Tag ett måste b l i följden a f detta d å r a k t i g a s y s t e m.
stycke grått hamptyg, 38 cent.
högt och ungefär lika O m ett år eller två är h o n ej mer d e n sam- bredt.
Sy derpå i de båda nedre hörnen hvardera två m a, k i n d e n s r o s o r ha flytt, lefnadslusten är rahkmfsfickor, 10J cent.
höga och breda efter knifven.
Ar- Nedra kantens midt förses med en ficka, raktvålsrum, b o r t a, det g l a d a skrattet f ö r s t u m m a d t.
12 cent.
högt, 17 cent.
bredt.
Midt på stycket, 12 betet förefaller ej l ä n g r a s o m ett nöje, utan cent.
från hvar andra, anbringas två rakstrigelsslejfar.
en o b e v e k l i g p l i g t, s o m h o n måste u p p f y l l a.
6 i cent.
breda, 12 cent.
långa, så att strigeln i dem H o n m ö t e r tusen svårigheter, s o m h o n ej d r ö m t kommer att hvila horizontelt, när det hela upphän- o m, h v i l k a f ö r d y s t r a hennes l y n n e o c h g ö r a ges.
Ofvan dessa sättes ett stycke utpickerad gutta- perka och på den rahborstficha, 1 1 1 cent.
bred, 10 cent.
h e n n e m o d f ä l d o c h g r u b b l a n d e, o c h snart är hög.
Naturligtvis skall alla fickorna stå upprätt, hon l i k d e andra, öfver h v i l k a h o n förut för- med öppningarna upp, när rakrustningsväskan hän- u n d r a t sig.
ges, Brodera alla fickorna med en blomqvist af ku- lört brodertråd samt likaså väskans båda öfre hörn D e t är n u s k o l a n, arbetet, s o m få b ä r a på sidorna om rakborstfickan.
Slå sen af kulört garn h e l a s k u l d e n.
A t t h o n sjelf g e n o m att b r y t a och guldtråd en smal snodd och kanta väskan.
Spi- m o t naturens o c h helsans e n k l a s t e l a g a r med- ka den färdiga väskans öfverkant fast efter en vac- ker ramlist hvari fästas ett par små ringar, för att v e r k a t dertill, tänker h o n i d e flesta f a l l ej man med dem må kunna hänga den på väggen.
p å, utan fortsätter s a m m a stråt o c h å d r a g e r En den mest praktiska och bästa present till herre, sig s j u k d o m a r — k a n s k e f ö r lifvet.
— a Snart har det blifvit en g ä n g s e åsigt, att dock o m k r i n g er i ert h e m en krets s k o l a lärarinnor m e r än andra stänga Detta bland i eger en m ä r k v ä r d i g f ö r - sig inne s o m n u n n o r i sin g å så der o c h s t ö k a — j a, m å n - måste blifva Detta af glada vänner, g a h y s a f o r m l i g fasa f ö r k r o p p s a r b e t e!
Och o m ej afleda o c h l u g n a u p p r ö r d a k ä n s l o r.
samla M e n h v a d h ä n d e r?
J o, j u s t det enda, s o m Ett dåraktigt system.
och bekanta; luften!
en s m ö r g å s till, fastän rarinnan v ä l v e t, att vänner friska ett n ö d v ä n d i g t o n d t, o c h skaffa Det till läser o m nätter- rörelse o c h o r d e n t l i g diet.
som så svårigheter, s o m f ö r d y s t r a l y n - ut en l å n g p r o m e n a d m e d snälltågsfart faller sig så b e s v ä r l i g t att den betraktas — annat k a n s k e till 2 — 3, o c h f ö r s u m m a r det v i g - tigaste: Komma net i skolan, forcerar h o n arbetet ifrigt p å fristunder, o c h äta XXIV Gyllenläder till en eller flere stolar.
K ö p i en läderbutik ett stycke läder oeh låt försilfra det hos en förgyllare, kalkera sedan derpå blom- mor och blid i ornamentstil, måla alltsamman med blå eller grön bronsfernissa, botten med gul; kon- turerna omkring blommor och blad målas med svart, likaledes bronsfernissa, som fås i färghandeln.
Det blir något ovanligt, är ej så dyrt, men ser dyr- bart ut.
och embetssystars man arbetet h v a d bättre är får en h e l s o s a m m o t v i g t m o t tanke- i skolan.
bruka som bekant gerna fråga om ett och annat, de blifva t. o. m. ofta tröttsamma med sina frågor.
Ändock hafva de ej synnerlig nytta deraf, emedan de sällan tänka öfver frågan, utan i allmänhet framställa den helt mekaniskt, just som den af ögonblickets intryck » faller på läp- parne », s o m man säger; äfvenså fastnar svaret vanligtvis ej i deras minne, utan minuten efter är det glömdt.
Min far, som en längre tid med sin familj bodde på, landet, plägade s o m oftast besvara sina barns frågor på ett sätt, som vi i början funno mindre behagligt, emedan vi derigenom med hvarje fråga sjelfva förorsakade oss ett visst besvär; men med tiden började vi inse nyttan deraf o c h funno snart ett verkligt nöje af att fråga våra föräldrar o m allt, s o m på något sätt väckte vår uppmärksam- het.
Vår mor följde nämligen vår fars metod, in- seende den sammas förträfflighet.
Då t. ex. någon af oss var ute och promenerade med vår far i skogen o c h råkade få se ett djur, som han ej visste namnet på, frågade han helt naturligt: » Pappa, hvad är det der för ett djur? » Men » pappa&gt; låtsade icke alls se derpå, utan sva- rade endast: » Säg mig först, huru djuret ser ut, så skall du sedan få veta, hvad det heter! » Nu JLPSARN
försökte den lille, så godt han kunde, göra en be- skrifning på djuret: » Det är nästan som en liten orm, men det har fyra fötter, små, mycket lifliga ögon o c h är nästan grönt. » — » Det måste då sä- kert vara en ödla, » svarade min far, s o m dock försigtigtvis med en hastig blick förut öfvertygat sig derom, hvarpå han, särdeles stark i natural- historien som han var, bifogade en fullständig beskrifning öfver dess slägte, dess vanor, uppehåll och föda e t c, hvilket naturligtvis sedan med vig- tig min blef kungjordt för de hemmavarande sysko- nen.
Samma förhållande egde rum icke blott med naturföremål, utan äfven med allt annat, som vi i det dagliga lifvet kommo i beröring med, o c h som af en eller annan anledning väckte vår nyfi- kenhet.
Det var särdeles nedslående för den af oss, åt hvilken min far nödgades säga: » Du har ej användt dina ögon ordentligt och som sig bör, mitt barn! » Resultatet häraf blef, att vi redan vid unga år förvärfvat oss färdighet i alt nöjaktigt beskrifva både sådana föremål, som vi ej kunde visa, men väl kände namn på, och dem, vi vid något föregående tillfälle observerat, utan att då känna namnet.
flere, åtminstone den förtjensten att hålla publiken så godt som i en oafbruten skrattparoxysm, till dess ridån går ned.
Och det veta vi j u alla, att » ett godt skratt förlänger lifvet ».
Hvems var felet?
Äktenskapsstudie af Ottar.
Belönad med första pris vid Iduns följetongstäfling.
Vasateatern har i operetten » Den vackra tvätter- (Forts.) skan » fått en verklig kassapjes.
Afton efter afton fullt hus.
Naturligtvis är det fröken Anna Petters- \ f l|l) ina sjönk åter ned i sittt soffhörn, o c h son, vår obestridligen främsta operettsångerska, é 8 » v § det var n u modern, s o m mätte golfvet som här i titelrollen tager priset och detta med med snabba steg.
Så l ä n g e det endast all rätt.
Fröken Johnson är en näpen herlig, men slår ibland öfver, då hon sjunger, och i hr Ström- g ä l d e dottern, v a r den ö m m a m o d e r n vis- berg bar hon vid sin sida en synnerligen rolig och serligen full a f deltagande, m e n l y c k a d e s karaktäristisk intendent.
Det hela går för öfrigt likväl utan större svårighet b e h ä r s k a sig.
med god samklang, med lif och lust samt inhöstar Det behöfdes den der lilla v i n k e n o m, ifliga applåder.
Uppsättningen är synnerligen vårdad och präktig.
Ben 20 nov.
att äfven h o n i fullt mått t i l l g o d o g j o r d e sig dotterns f ö r v a n d l i n g till en rik d a m, för att b i b r i n g a henna full insigt o m magens skänd- l i g a u p p f ö r a n d e, o c h hon s k u m m a d e n u a f raseri, o m m a n v å g a r a n v ä n d a ett så simpelt Paolo Mantegassas — den snillrike italienske uttryck o m ett så fint fruntimmer.
H o n b e - t v i n g a d e sig l i k v ä l till slut o c h sade m e d skriftställarens och vetenskapsmannens — namn På liknande sätt bemöttes våra frågor af vår är ej för våra läsarinnor obekant, allt sedan i fjor konstladt l u g n; mor.
Och måhända i ännu högre grad än vår far hans verk, » Kärlekens fysiologi », utkom i svensk » J a, d u har rätt.
D e t t a duger i c k e l ä n g r e.
bidrog hon till vår utveckling i detta afseende öfversättning, verkstäld af samma konstskickliga V i måste finna n å g o t m e d e l att tämja detta genom det förhållande, i hvilket hon såsom vår hand som det nu föreliggande.
Nervernas hygien, moder stod till oss.
odjur. » utgörande n:r I i serien - » Hygieniska småskrif- Allt godt o c h nyttigt, som menniskan i sin barn- ter * af P. Mantegassa, är en bok, som utan tvif- » J a g v e t i c k e m e r än ett, » snyftade N i n a.
dom så mycket fortare lärt och fastare inpräglat, vel förtjenar den vidsträcktaste spridning.
Det » J a g söker skilsmessa, o c h så k o m m e r j a g j u mer h o n tillåtits spela en aktiv o c h frivillig roll eleganta och populära framställningssätt, som här hem till m i n a ä l s k a d e i g e n.
» dervid, växer o c h förökas med henne sjelf och adlar fackmannens korrekta vetenskaplighet, gör bär goda frukter på mångahanda sätt.
Deraf kom- läsningen af hans arbete till en sann estetisk M e n detta i n g i c k icke alls i fru revisor- mer det sig, att sådana barn i en framtid blifva njutning, på samma gång den innebär en rik skans planer.
N ä r allt k o m o m k r i n g v a r begåfvade med såväl god observations- och urskil- kunskapsbehållning.
» Helsan, » säger förf.
sjelf behaget att h a f v a en full kassa att ö s a ur ningsförmåga som menniskokännedom.
I syn- på sitt djerfva bildspråk, » är det material, hvar- a l l f ö r stort att tanklöst kastas bort för nå- nerhet behålla de en outsläcklig kärlek till natu- med allt det goda göres i denna verld, och utan ren och dess hemligheter.
g r a flyktiga ords s k u l l.
V i s s e r l i g e n v a r det den äro ära och rikedomar såpbubblor, som lösas upp af vinden, utan den är lifvet intet annat än Benedictus.
förargligt, j a, riktigt nedrigt o c h rysligt s y n d en sönderslagen flaska, hvaremot vandraren skär o m den stackars lilla ungen, men att nu, sina fötter. » Den talangfulle öfversättaren, hr Erik Thyselius, har all heder af införlifvandet.
sedan m a n vant sig v i d bättre, återgå till de g a m l a tiderna, d å m a n fick k n o g a o c h spara p å hvarje öre, för att k u n n a uppträda Sjukvård ooh helsovård; en handbok utarbetad af i verlden m e d n ö d i g g l a n s, det v o r e j u ännu Andra symfonikonserten gafs i lördags å k. operan flere svenska framstående läkare under redaktion inför fullsatt salong.
Hufvudnumret å programmet värre.
A l l t s å ingen öfverilning.
F ö r s t o c h af doktorerna Curt Wallis och F. W. Warfcinge.
utgjordes af J. Svendsens präktiga symfoni n:r 2 främst måste N i n a l u g n a s o c h sedan v o r e Den svenska literaturen har hittills varit i saknad i B-dur, hvilken förträffligt tolkades af k. hof- det m ä r k v ä r d i g t, o m m a n ej s k u l l e hitta p å af en utförligare framställning af de kunskaper, kapellet under hr Nordqvists ledning o c h väckte som äro erforderliga för dem, hvilka vilja med n å g o t sätt att g ö r a sig n y t t a a f m o r g o n e n s det lifligaste bifall.
Särskildt var detta fallet efter bästa möjliga framgång utöfva skötsel af sjuka.
den tredje satsen, som måste omtagas.
Ett annat u p p t r ä d e o c h låta dess följder k o m m a öfver intressant nummer var R. Wagners förspel till Att detta nu föreliggande verk, som utgår från magens hufvud.
O m så N i n a v i l l e b e g a g n a Fahlcranis $ Comp-.is välkända förlagsinstitution, » Parsifal », som dock, särskildt beträffande mes- alltså bör komma att mottagas med allmänt in- sig a f de medel, s o m s t o d o henne till buds.
.
.
singsinstrumenten, bort kunna få ett något korrek- tresse af dem — och deras antal är i synnerhet j a, j a, ä n n u v a r ingenting förloradt.
Hvem tare utförande.
Chopins pianokonsert i E-moll ut- bland qvinnorna stort — s o m af omständigheterna fördes med ganska god uppfattning och rätt god vet, o m ej tvärtom allt v a r så b r a s o m m ö j - föranledas att vårda sjuka, står utom allt tvifvel.
teknik af hr Möllersten samt beledsagades för- ligt!
V i s s e r l i g e n h a d e han sårat, f ö r o l ä m p a t Vi kunna på det varmaste rekommendera det ge- träffligt af hofkapellet.
Konserten inleddes med d e m, men, b a h!
— h v a d g ö r a v ä l blotta o r d e t!
Beethovens ouvertyr till festspelet » Kung Stephan ».
digna arbetet.
« * E n förståndig q v i n n a sätter sig öfver d y l i k t — Konserten ' bevistades af k. m:t konungen samt prinsarna Karl o c h Eugen.
Dur och moll; skisser och berättelser af Rust o c h g l ö m m e r eller, rättare sagdt, g ö m m e r det, I måndags gafs å k. operan » Aida » med anled- Roest; svenskt original.
En novellistisk debut af tills det k a n tagas fram igen o c h a n v ä n d a s ning af Verdis 50-års jubileum som tonsättare.
mindre vanligt lofvande art!
Vi tro oss känna, m e d fördel.
I dag (onsdag) gifves » Hoffmans sagor » med fru att bakom märket döljes en qvinlig penna; så D å den k l o k a d a m e n k o m m i t till detta re- Edling som Olympia-Antonia-Stella samt i morgon mycket hugsammare är det oss att konstatera den (torsdag) » R o m e o och Julia ».
friska, hjertevarma underström af äkta poesi, som sultat, satte h o n sig v i d dotterns sida, smekte Fröken Gina Oselio, den framstående o c h upp- genomgår alla dessa skisser, o c h hvilken kommer henne ö m t o e h började derefter m e d stor f ö r - burna sångerskan, har hitkommit för att under läsaren att med förväntningar motse, hvad m ö j - sigtighet o m v ä n d a den u n g a frun till sina den närmaste tiden uppträda som gäst å k. operan.
ligen framdeles från,,samma håll kan bjudas, när åsigter.
E t t l å n g t samtal följde, h v a r a f v i Hennes första uppträdande eger rum lördagen den ytterligare ökad mognad och formsäkerhet gifva 23 d:s, då Boitos » Mefistofeles » uppföres med bärig grund åt en redan nu ädel framställnings- l i k v ä l endast anföra de sista orden, h v i l k a Gina Oselio i Margaretas o c h Helenas partier.
konst.
visa, att h o n nått sitt m å l.
K.
Dramatiska teaterns nya program har slagit » O c h framför allt, mitt ä l s k a d e barn, in- lifligt an.
Så rika på inhemsk dramatik äro vi g e n svaghet!
T r o m i g, d å j a g säger, att in- Skämtet har många vänner, o c h illa vore, om ej, att icke ett nytt svenskt original alltid väcker g e n t i n g kan vara förderfligare för den äkten- så ej skulle vara förhållandet.
Man har till o c h ett alldeles särskildt intresse.
När så tillkommer, med nästan skäl att misstänka, att hos den men- s k a p l i g a sällheten, än o m m a n n e n får den att hr Tor Hedbergs komedi » En räddare » verk- niska, som ej hjertligt kan skratta, icke allt är så ligen eger ganska erkännansvärda förtjenster — föreställningen, att det är han, s o m är herre väl o c h rent bestäldt innombords, som önskiigt en i det hela god dramatisk byggnad, naturlig o c h i huset, s o m d e säga.
J a g har varit gift i vore.
Men vi ha dess bättre allt skäl att antaga, liflig dialog, rätt underhållande intrig — behöfdes tjugusex år o c h v e t m e d m i g sjelf, att j a g att det både skall helsas som ett erkännansvärdt ytterligare endast det verkligt framstående .ut- ej en e n d a g å n g gifvit efter för min m a n.
förande, dramatiska teatern ger den, för att fram- företag o c h visa sig i sig sjelft ega sin lön, då en förläggare, såsom nu hr J. Seligmann, framlägger ett kalla en succés.
O c h h v i l k e t l y c k l i g t l i f h a f v a v i ej fört!
Att hr Hedin trots sina år ännu eger ungdomens Humoristiskt bibliotek, upptagande urvalda och T ä n k nu p å detta o c h allt det öfriga, j a g framstående alster af skilda länders humoristiska fulla liflighet o c h sitt oförbränneliga humör i godt sagt, o c h d u s k a l l få se, att allt blir b r a.
» behåll, fick man det angenämaste tillfälle alt kon- literatur.
Af den här åsyftade cykeln ha hittils » M a m m a kan v a r a l u g n, » sade N i n a m e d statera i brukspatron Wilmers roll.
Fru Hartman fyra band utkommit, innehållande: Humoresker, Literatur och konst.
Teater och.
musik.
af F. o. P- oon Schöntan; Ändtligen!
af John som hans systerdotter Elsa var som alltid — fru ett småleende.
» D e t skall inte b l i mitt fel, Hartman, d. v. s. förtjusande.
Hr HiUberg — Habberton; Skämt och infall, af Josh Billings o m han ej betänker sig två gånger, innan samt Cressg, af Bret Harte.
Afsedda att inom » räddaren » — kom med ett väl genomstuderadt han förnyar dagens uppträde. » gediget stycke arbete.
Fru Rundberg ha vi ej på den närmare framtiden följa äro arbeten af den store ryske förf.
Gogol, egendomligt nog hos oss länge sett så till sin fördel som i Hannas parti.
F r u revisorskan R o s e n g r e n afiägsnade sig föga känd, Ernst Eckstein, kär bekant, och Henrik Hon vet att lösa den ganska vanskliga uppgiften med den stolta förkänslan a f den q v i n l i g a Wranér, en af våra egna få, inhemska humorister med en täckt naiv o c h behagfull moderation, som k l o k h e t e n s o c h taktens seger öfver den m a n - och derför särskildt värd alt taga vara på.
var ypperligt, på sin plats.
liga, råa styrkan.
Efterpjesen, en fransk enaktsfars, » Trassel » be- nämd, är ett gladt upptåg, som eger, om icke Då Viktor Hunter denna d a g k o m in i
sin matsal f ö r att det d u k a d t äta f ö r endast » Hvar är frun ?&gt; m i d d a g, fann han bor- Naturligtvis en p e r s o n.
sårad f r å g a d e han betjenten, som s y s s l a d e m e d s m ö r g å s b o r d e t.
» Hon är sjuk svarade o c h v i l l inte ha n å g o n mat, » denne.
Viktor gick men k o m mekaniskt dervid att fram till t ä n k a p å, att bordet, han kan- af sjelf hade hans hustrun blifvit ledsen o c h häftighet, bringat honom dertill.
nadsfullt att a f betjenten, att som sade: » Ostörd, » bittert.
nad?
Han drig en visste förr isande, föraktfull m e d sig sjelf, att än i d a g gjort ens en » Frun bad, mindes en tid, mannen den var icke än hand p å d e n heta p a n n a n.
tat Han till hustru på knapt att få träffa ledsen han på morgonen.
var förr lika sin öfver D e t var, s o m o m gerna i honom- kunnat b e g å in, ner h a d e ord Nå, alltför fadern, utan sig ifrån han kunde.
dom kommit a f misstankar, att ledning.
aldrig blifva brusade den stackars och fälde vid uttryck, eftertanke minsta för på det anledning hvilka han djupaste vid blygdes.
svärfadern.
han skulle slog nu stämning, blåst ny upplaga af A l l s å ut till vän- D e b e f u n n o sig n u säkerligen p å det stället, o c h h a n h ö r d e redan de varit gift högt Ja, hos var frun kunna större våra är hela » Har att » o m hon kanske än då tjenare v i l å t a d e m b l i c k a in i h u s l i g a tvister o c h misshälligheter.
ett trefligt a f b r o t t formigheten och öfverlägsenhet missräknade husbonden mindre tryckande.
sig d e n n a g å n g.
ut som ett slu- o c h aflägsnade sig, han helt k o r t underrättat o m, att han ej s k u l l e k o m m a h e m till q v ä l l e n.
Men då rum, f ö l l tigt Han fram han kommit in den lugna masken.
och förstod i sina H a n g i c k häf- åter, m u m l a n d e f ö r sig sjelf.
nu V å r a fullkomligt, huru flickrum Hfcka förekommer ofta hos dibarn och har den olägenheten med sig, att de dervid uppkasta allt hvad de för- tära.
Den uppkommer ofta af kall mat eller förkylning.
Undersöker man ett sådant barn, så finner man vanligen, att det antingen ligger vått och blifvit kallt, eller att man gif vit det kall dryck.
Undvikas dessa fel, så uteblifver hickan.
Den hjelpes annars vanligen inom kort, om man lindar barnet varmt och läg- ger det till bröstet.
Äfven hos äldre barn uppkommer hickan efter kall dryck, isynnerhet om den fortares hastigt.
Den häfves vanligen genom maggropens frottering med varmt ylle.
1 var.
.
Lingonsoppa.
Perlgryn och vatten kokas, tills det blir tjockt; afredes se- dan med mjölk och hvetemjöl.
I sopp- skålen läggas sura eller söta, inkokta lingon (ej för litet).
Soppan slås derpå forna s o m v a n l i g t stode till hennes dispo- sition.
voro goda råd kunde det ej gå, att dyra.
komma om stänga A t t afböja i fråga.
N i n a fortfarande sig i n n e?
be- Men För hur envi- främlingar genast ana Gunilla vecka hade farande opasslig, behöfde tillkallas, lemna nen.
Hon modern förflutit.
samt men var kan att en alltid innan doktorn mot man- gick till mådde, Han hade k o m m a in en sitt arbete, o c h D e n l i l l a tre års flic- h a d e fattat stor förtjusning för h a n s p a p - der till ej slagit och ville de det vore mer r i n g a del a f henne anstiftade så i l l a ut.
syskonen, och frun Det än ledsamt, o m systern s k u l l e f å r e d a p å, att d e t lösa i enslig ensamhet o c h sanningen.
o c h N i n a h a d e varit fordom, stor d e l a f d a g e n h o s o c h g i f v a n d e g o d a råd.
f ö r v å n a d e s v e r k l i g e n öfver, h u r u söta o c h perskorg, vänner ömhet låta barnen d e k u n d e vara.
bästa stor ej a l l d e l e s e n s a m, s a m m a svar.
han fort- så, att h o n ej d å p l i k t s k y l d i g a s t, huru erhöll stund, dock var icke.
ty dock tagit f ö r v a n a att han Frun ej så m y c k e t tillbragte frågade Bort med be- glädjen!
sina r n m eller taga värde tär.
på Ej mellan partiet, D e t h a d e alltid r å d t d e b å d a, tidigt Viktor G u n i l l a s fasta stor föräldra- satte det h ö g s t a och redbara u n d e r l i g t d å, o m han karak- i c k e v i l l e in- v i g a h e n n e i d e ö m k l i g h e t e r, det trassel, s o m rådde inom m e r än hans husliga lif.
D e t fans ett s ä t t: N i n a måste t a g a r e s o n!
ej Han s k u l l e i m o r g o n tilltvinga sig ett samtal, un- derrätta henne om bära Gunillas der d e d a g a r h o n k u n d e stå h u r l ä n g e s o m ankomst sig förnuftigt systerns åt, besök och bedja åtminstone un- varade.
(Forts.) helst, p l o c k a n d e o c h s m å p r a t a n d e f ö r sig sjelf.
O c h h v a d g o s s e n beträffar,., v a r han en märk- i, omröres och göres lagom söt.
veras med grädde vid bordet.
barn.
M a t l a g n i n g det h o n ä m n a d e sig till S t o c k h o l m, o c h frågade, o m hennes han snälla enskilda nere i Ö s t e r g ö t l a n d.
naturligtvis väl kom i gång.
k y m m e r n a o c h lefve V i k t o r i n t o g frukosten drack egendom flere och bo- tre, när han och hans » stele b a r o n » u n d e r r ä t t a d e h o n o m, att Nu sjuk, sin syster G u n i l l a, s o m i m e d sin v a r j u hennes o p a s s l i g h e t ett t i l l r ä c k l i g t skäl, kunde var från men o m Gunilla b o d d e hos dem, skulle hon En hon godt o c h väl, hand.
var han om Men måltid lugn hustrun, henne, u p p m u n t r a n d e tade i sjuka Kan- visserligen förargligt, m e n s k u l l e n o g b l i bät- vår Visserligen såg åskmoln den finna m e r a v i n än n ö d i g t, m e n han sin Det i den h v a r d a g l i g a en- k o m m e r d e m att måhända sedan i få b e v i t n a ä n n u ett u p p t r ä d e.
nämligen aldrig göra våra nöje, fru fru revisorskan h a d e förmiddagen, q v a r ä n, » t i l l f o g a d e han, förhoppning Vi betjenten.
dag? » L a r s o n t r o d d e att varit inte till här i åter b l i f v a p å tu m a n på sades R o s e n g r e n varit allt Hon skulle yttrade, han under- sjelf f ö r e t a g a en utrikes satt söket på a f en m i d t u n d e r dessa funderingar fick han år helsas.
fullkomligt bannlysa tanken p å att vara bref eller kunde 8värmodern t r i u m f e n honom D e sista d a g a r n e h a d e han till o c h finge Men det j u - skulle Men Ingenting kunde förmå ett bort skulle i. det, o c h när A t t h a n l i k v ä l sjelf i c k e k ä n d e sig » u p p l a g d » infly- Larson, » förmå var dödt s k e s k u l l e N i n a v i l j a f ö l j a m e d, o m han före- dra- o c h k ä r a s v ä r m o r h a d e j u s t intet g o d t » H ö r på, s o m erfordras f ö r att resa, s o m s k u l l e g ö r a s i o c h f ö r affärer.
bel, A h.
.
.
en t a n k e!
vinet, h a d e att h a n ej h ö r d e a f d y l i k a tillställningar, m e d funderat han M e n lilla N i n a k u n d e o c k s å v a r a b r a retsam, tande.
fräsande gifva helst, ankomst det kanske q v i c k h e t e r n a gnist- att vanliga hans och med sinnet, njuta kastelse.
att nerna!
hvarmed kapp sorglösa hu- hon o m N i n a s sjuk- en flödade i det mest eller höll han som punschen en viss f ö r n i m m e l s e af, rätt hade h o n n u stod u n d e r m o d e r n s hvad då o c h k u n d e i c k e u p p v ä c k a s ur sin graf.
honom, hade Hända lag, Äfven han A l l d e n vekare öfver A t t säga sannin- det i c k e.
Han h o n o m, att Välan, han dit.
D e t förflutna v a r f ö r g å n g e t, o c h det lätta, H a n s g a m l a vän- s o m v i d första underrättelsen han upp åter d e n som aldrig lof.
m e d sin m o r, b e h ö f d e dem.
i han gerna!
b e r e d a sin l i l l a ofta förebrått dock då ett sällskapa han nu säll- egnat o c h r o a d e sig väl- H a d e han roligt?
hade rade framhöll a n g e n ä m t lif, men f ö r e d r o g b r o t t s s t ö l d s o m v a r a o v ä n l i g m o t en q v i n n a.
lugnare dotter.
väl icke derför g å ensam.
git så godt för litet hafva b l e f han supéer, spelpartier champagnen ställning s o m stund denna som endast Och återtaga sitt f o r n a u n g k a r l s l i f o c h r o a sig så senare tiden en o n d a n d e farit Han, på åt familjelifvet uppsluppna hänsyftning v a r ej fint n o g f ö r en sta- gjort allt f ö r att ett gen al- hade hela förmiddagen läng- o c h säga, h u r u sin häftighet Han stru han f ö r hennes o c h f ö r hans kujonerade säga hittills tyst- återgå till sin fina m o r o c h d e n stackars vågade han betala.
Det der satte sig till b o r d s, m e n s m a k a d e rätterna.
handlande.
o c h v i l l e helst v a r a o s t ö r d.
» få h v i l a sitt h u f v u d m o t hans b r ö s t o c h hans fick sitt f ö r a k t henne H o n har aflägsen, d å h o n u n d e r d y l i k a omstän- känna åter Låt g ö r a sig b e - digheter ej k u n d e t ä n k a sig n å g o t bättre att hon mycket skulle m u m l a d e den e n s a m m e Han vörd- sålunda deliga.
med tjenstemans inte g å in till h e n n e.
svår h u f v u d v ä r k långt d e r f ö r dörren, s o m att dagar, ord tens grosshandlaren svär sig våning, men hejdades morgonen väl p y s, ett riktigt efter vänliga moderns skull närmade fruns Men ning, att h o n derföre s k u l l e b e m ö t a alla hans till.
till förståndig skap.
g l a d a u n g k a r l e n, m o t t o g b j u d n i n g a r till m i d - p å de enorma räkningar, Han H v a d var värdigt den lilla förargelsen öfver en m i s s l y c k a d k l ä d - s k e b o r d e personligen h ö r a efter, h u r det stod lörde men hon hade j u Ser- Amelie.
r Sylta till smörgåsbordet.
\ i d oxslagt tages hufvudet och kokas tills köttet släpper benen.
Allt rent kött åtskiljes och bultas och hackas mycket fint.
Fläsktärningar, hälften mot köttet iknå- das mycket väl.
Allt sammans stoppas i ett af de störste och starkaste fjelstren (» botten ») fast och hårdt.
Derefter kokas den som sylta och pressas hårdt samt lägges i lake.
Saltlake.
4 lod salpeter, 1 J skalp, socker, 4 skalp, salt kokas i 3 | kan- nor vatten öfver sakta eld i sju minu- ter.
Då laken blifvit kall, hälles den öfver köttet.
Till sylta uteslutes sal- petern.
God senap.
Till 3 skalp, finmalen brun senap tages J stop soja, 1 qvarter lökättika, 2 teskedar flädersirap (fås på apotek) och så mycket vinättika, som behöfs för att göra den lagom lös.
Konservering ".
Man rensar väl halfstora champigno- ner, dessa läggas i en burk | stop vatten och 3 matskedar ättiksprit kokas tillsammans med litet muskotblomma, starkpeppar och ingefära.
Då detta är kokhett, hälles det öfver svamparne, och burken öfvertäckes.
Före använ- dandet läggas de i vatten öfver en natt.
Dill bevaras bäst på följande sätt: ej tvättad eller våt färsk dill nedlägges hvarftals med smörsalt med press öfver.
Saltet afsköljes före användandet, och dillen är som färsk.
Bakning ".
Kokta kringlor.
4 hela ägg, 6 lod soc- ker, 3 matskedar söt grädde, 1 skalp, hvetemjöl och \ tesked hjorthomsalt.
Aggen och sockret vispas en stund, hvarefter det öfriga iröres.
Då kring- lorna äro utbakade, läggas de genast i kokande vatten; när de flyta, uppta- tagas de och sättas på plåtar.
Gräddas i temligen varm ugn.
Fint knäckebröd.
8 lod urtvättadt smör, 4 jumfrur godt maltdricka, kar- demumma och socker efter smak samt mjöl, så att det kan kaflas mycket tunt.
Bakas i ganska varm ugn.
Syltkakor.
\ skalp, smör, | lod soc- ker, 3 hela ägg, litet hjorthornsalt, 1 skalp, hvetemjöl.
Uttagas i runda ka- kor, ungeför så stora, som ett dricks- glas i omkrets.
A ena halfvan lägges sylt och den andra (halfvan) vikes öf- ver densamma.
Signe.
Mandelmusslor.
| skalp, smör, 1 ägg, l skalp, socker, 10 lod sötmandel, 2 lod bittermandel, 16 lod hvetemjöl.
Signe.
Biscuits.
| skalp, socker, 8 lod söt- mandel, 4 lod bittermandel, 4 ägghvi- tor, af hvilka 2 vispas till härdt skum, 1 skedblad hvetemjöl, litet hjorthorn- salt.
Signe.
Med Iduns e x p e d i t i o n är f ö r e n a d Iduns uträttnlngsbyrå, hvilken gratis verkställer alla u p p k ö p åt Iduns a b o n n e n t e r I l a n d s o r t e n s a m t f ö r ö f r l g t E F T E R R Ä T T E R.
Katrinplommonsufflé.
(Som svar på frågan ' 293), 15 katrinplommon kokas i vatten, socker och kanel.
Då de äro mycket väl kokta, passeras de och häl- las i en smord form.
3 till hårdt skum vispade ägghvitor iröras derefter sakta och väl.
Formen öfverströs med soc- ker.
Gräddas i svag ugnsvärme.
Går ej att stjelpa upp.
Bör ätas varm med vispad grädde.
— a. — n.
S O P P O R.
Skånsk svartsoppa.
(Som svar till frågan 267).
Vid inkokning af svart- soppa går man tillväga på följande sätt: kräset af 5 gäss, d. v. s. halsar, vingar, kräfvor, fötter, ryggar, samt de klufna hufvudena sköljas (urvattnas ej) samt läggas i en väl förtent kastrull med ungefår 5 km vatten samt följan- de kryddor: salt, krydd- och starkpep- par, kanel, kryddnejlikor, muskoftblom- ma, och ingefära samt skalet af en ci- tron.
Bringas i kokning.
När köttet är väl mört tages det upp, afputsas och skares i lagom stora stycken samt ned- lägget i stenkrukor.
Ä r soppan nu ej tillräckligt kraftig, får den ytterligare inkoka till ungefär 3 kannors rymd.
Flottet afskummas.
— Blodet af 2 gäss vispas väl med 2 strukna matskedar hvetemjöl och 1 tesked ättika, slås der- på i soppan under jämn vispning, med hvilken man fortfar tills soppan kokat rigtigt upp.
Får koka ännu en tim- ma, hvarefter den slås varm öfver köt- tet i krukorna.
Till sist slås det af- skummade flottet deröfver.
På detta sätt inkokad soppa håller sig en längre tid frisk på sval förvaringsplats.
Då soppan skall användas, kokas rus- sin och goda sviskon med något vatten.
På burkarne aftages flottet, köttet lägges i soppskålen och soppan slås i det med frukten kokande vattnet.
När det kokar upp, ilägges ganska myc- ket socker och några äppleskifvor.
När dessa blifvit mjuka, slås soppan upp öfver köttet i soppskålen och serveras så varm som möjligt.
Skånsk husmoder.
S Y L T N I N G ".
De flesta känna väl sättet att fylla lingon på buteljer m. vatten och sedan korka och hartsa dem, att de ju hålla sig friska hela vintern för hvarjehanda bruk, men kanske ej alla känna till att de hålla sig fidlt ut lika bra, om man sköljer dem i en vanlig kruka eller glasburk, fyller den med vatten och binder stadigt papper öfver.
von S — n.
I R " \ I I N I I | _ J \ J I N det tillsammans med spanskt skinn i en skrifpulpet eller låda; ty det är be- gripligt, att sjelfva papperet icke får indränkas i lösningen af etheriska oljor, emedan bläcket då icke fäster sig på detsamma.
I stället för spanskt skinn kan man också förvara papperet till- sammans mad luktagnor och luktpåsar för att parfymera detsamma.
En an- nan torr parfym, som är ganska vär- derik för fruntimmer, är parfymerad bomull, hvilken man helt enkelt till- reder pä det sätt, att ren bomull in- dränkes uti någon välluktande essens eller blott begjutes dermed.
Sådan bomull är i synnerhet passande till ju- velskrin etc. till b i l l i g a s t e p r i s o c h pä b ä s t a s ä t t u t f ö r alla m ö j l i g a u p p d r a g till f ö r Iduns ä r a d e läsarinnor.
Hushållerska, ung, praktiserad och med goda rekom- mendationer, söker af en händelse plats nu genast.
Är hemma uti allt, som hör till både stads- och landthushåll.
Vid lön fästes ej afseende.
Svar till » Hushållerska », Tidningskontoret, Ob- servatoriegatan 6, Stockholm.
[5 9 5] A N D A R B E T E N H V A R J E H A N D A.
Parfymerad!
brefpapper.
Det bästa medlet att erhålla sådant är att förvara T a n d l ä k a r e n F.
A.
W i d f o n d, 5 1 Kornhamnstorg 5 1, träffas kl. 10 — 2 och 5 — 6.
OBS.
Har förut under 10 år bott i n:r 57 Vesterlånggatan 57.
[527 Sv.
[559] under naglarne, och de bli rena.
kl. 9 — 10 [472] Dofrtor 3 3 f. m.; Carl H V A R D A G A R D A G A R KL. H 9 E F L M A.
1 8 O E H D A G E N TILL 1 0 S Ö N - F R Å N E.
M.
[359] P a n o r a m a n i Rundmålningsbyggnaden Å D J U R G Å R D E N D A G A R F R Å N INTILL Ä R K L.
Ö P P E N H A L F M Ö R K R E T S A L L A 1 0 F Panorama M, I N B R O T T.
• [460] International Hamngatan 18 B, 1 tr. upp.
(bredvid Svea-Salen) Lördag sista gången Cöln och A a c h e n.
Nästa vecka: l:sta Serien: S; t P e t e r s b u r g.
: Entré 3 0 öre, barn 2 0 öre.
Abonnementskorl, gällande för 8 be- sök, kr.
1: 75 resp. 1: 20.
Öppet alla dagar från kl. 10 — 10.
piensburg 3 3.
Helgdagar 10 — 11.
FÖRETRÄDESVIS Barnsjuk- domar.
[34] Doktor VJ * ' Karolina Widerström Med.
D:r E R N S T wlP - « - » &gt;- SALÉN, Ögonläkare.
(Dam- Bostad: Stora Vattugatan 2, Mottagning: helgfria dagar kl. 1 1 0 — i l 2 f. m.
18 ^ &lt;k och j i e z u - C a f é) B Hamngatan ÄR Tandläkaren C o n s t a n c e OTOT Wiener-Café Bryggargatan 6.
2 tr. Allm.
tel. 83 00.
Mottagningstid: Alla hvardagar 12 — 2.
Månne ej mitt sätt, att pressa ut » en liten söm », då jag sitter vid mitt arbete, är minst lika bra som » Utilis ».
Jag tänder då ett ljus, en spritlampa el.
dyl. och derpå värmer jag en knif, väter sömnen och pressar ut den m. knifven.
von S — n.
A n n o n s e r.
Ö P P E T ' / Z3 — ' / 24.
BEHANDLAR P a n o p t i k o n K U N G S T R Ä D G Å R D S G A T A N § 3 — £ 4 e. m. "
(G.
24414) D R O T T N I N G G A T A N Hvardagar Alla veta hur ledsamt det är med allt som kommer i beröring med saft el.
dyl. af blåbär.
Häller man några droppar ättika uti crémen, syltet lär ej det minsta » sqvalra ».
von S — n.
.
En originel synålsbok.
(Svar till 244).
Klipp tvänne ribbor af mjukt ylletyg, (helst hvitt helylle) i form af en sula till en toffél eller dyl. Languettera dem glest med något kulört silke, på den ena kan man sy litet mera faso- ner, hvad man behagar.
Klipp deref- ter tvänne något kortare och languet- tera äfven dessa.
Klipp derefter något s. k. öfverläder helst af någon annan sorts tyg, och man kan ju sy någon liten blomma eller dyl. derpå.
De båda kortaste läggas emellan, så att alla blifva jemna vid hälen, och den mest utsydda öfverst, så sättes det s. k. öf- verlädret dit medels languet.
Vid hälen skola de olika ribborna eller » sulorna » vara skilda från hvarandra.
Och man har en synålsbok i form af en toffel.
Med hvitt till » sulorna » och rödt till » öfverläder » blir den ganska treflig.
» Skon » får ej vara mera än 2 tum lång.
Elis.
Vasagatan 1 0, Stockholm, snedt emot Centralstationen.
[243] Att rengöra ljusstakar.
Galvaniseradc ljusstakar eller s. k. alfeni rengöres utmärkt medels salmiaksprit (köpes för DIVERSE.
10 öre på apoteket).
En yllelapp fuktas i spriten, stakarne öfvergnidas härmed, då till och med Doktor A.
Afzelius rätt mörka och stora fläckar genast för- U l l a V j i t t u j r a t a i i 3 4, 9 — L O V C H 2 — 3.
svinna.
Efteråt gnides med en ny ylle- Mag- och h u d s j u k d o m a r.
lapp, doppad i wienerkalk — och sta- [153] karne äro såsom nya.
Men man måste upprepa medlet, ty, Doktor M A G N U S W I K S T R A N D, beklagligt nog, varar det ej så synner- K u n g s g a t a n 8 (vid Hötorget), ligt länge.
Ebon Hoi behandlar invärtes och könssjukdomar.
Rostpulver är utmärkt bra att ta bort Träffas kl. 9 — 10 f. m., 2 — 3 e. m. allt svart, man får på händerna af [520] äppelskalning, grytsot m. m.
Man tar varmt vatten, doppar handen deruti, D o k t o r A.
K U L L tar pulver efter behag, och allt svart Riddargatan 2 6 A, I tr. upp, försvinner.
Borstar sist med borsten Dubbelt kolsyradt natronhydrat.
Vill jag ha hårdkokta ärter, bönor, kål, rötter, gammalt kött, stek af alla slag mjuka lägger jag en knifsudd eller mer af det nämda saltet i grytan och koket är fortare färdigt.
Ä r buljong, mjölk eller grädde något syrliga, kokas de upp, en knifsudd natron lägges uti och syran går bort.
Vill man rena flottyr — koka upp den med litet na- tron och skumma bort skummet.
Na- tron köpes i hvarje specerihandel eller hos färgare; på apoteken är den så dyr; på de förra ställena 25 k 30 öre skalp.
Amelie.
M A R T I N T A N D L Ä K A R E E n u n g f l i c k a, som efter slutad uppfostran i hemmet genomgått Prak- tiska Hushållsskolan vid Hårstorp, ön- skar erhålla plats i en god familj så- som biträde i alla inom ett hushåll förefallande göromål.
På aflöning göres ej afseende.
Adr.
: Iduns byrå, Stockholm.
18 B Ö P P N A D T.
[5 9 3] ¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥ Elbe, Humlegårdsgatan 8, 2 tr. Bådfrågningstid 1 — 2.
[1 2 0] B.
J. LUNDBERGH, Entreprenör, Doktor C.
D.
H R O L A N D tjen * t StoctMmsBegrafniii J o s e p h s o n H ö t o r g e t 1 1, 1 tr., Hvardagar 2 — 3.
Helgdagar 10 — 11.
Allm.
telef.
6 9 1 0.
Fruntimmerssjukdomar, Förlossningar.
(etablerad 1868) 26 Vesterlånggatan Bell Tel. 410.
26.
Allm.
Telef.
23 31.
[598] [133] Annonspris: 25 öre pr petitrad (= 1 0 stafvelser).
Ingen annons införes under 1 k l.
D o K J o h a n n e s LEDIGA t o r SILFYER-, J J Q - S c h m i d t, FANTASI-ARBETEN.
Stort lager SWTBillinast hos-^Q PLATSER.
L ä r a r i n n a, skicklig i språk och musik, undervisningsvan samt enkel o. anspråkslös, erhåller plats i en tjenste- mans familj på landet d.
20jan.
nästk.
år.
Fyra elever, resp. 14, 12, 9, 7 år.
Betyg o. rekommendationer samt upp- gift om löneanspråk torde sändas till » P.
B.
», adr.
Ullavi, Askersund.
[596] PLATSSÖKANDE.
E n u n g flicka önskar plats i fam. att gå frun till hända.
Sökanden är något kunnig i matlagning.
Små pre- tentioner.
Svar torde godhetsf.
sändas under adress » S. », Iduns byrå.
[606] 10 W a l l i n g a t a n N E D R E OBS.
1 0 J.
[605] B O T T N E N.
i n l r a i toxtal.
GRANAT- A.
^ B O I J E, Vesterlånggatan 4 5.
OBS.
Mottagningstider: kl. 10 — 11 f. m. och - 13 — 4 e. m.
Helgdagar endast sjukbud.
Fullständig sjukgymnastik efter Kellgrens metod, så väl manuel behandling som rörelsegymnastik.
Äfven m a s s a g e och h y p n o t i s k behandling.
Tre-årig assistent hos Direktor Kell- gren i London biträder vid gymnastiken.
Tider: för Herrar kl. 9 — 11,80 f. m samt kl. 3 — 5 e. m.
» för Eamer kl | 1 — 1 3.
[600] d Linne-Utstyrslar £ digas billigt.
[590]!
1 I X L - T T N X D F Ö R L G C Å X R H E R R A R!
S I D GÖTEBORG.
från R E _ E K T O R, [607] ~; Biblioteksgatan 3, 1 tr. Hilda Morberg.
J N L K L A P P H n I T
ManusicripT, s o m ej a n t a g e s till I n f ö r a n d e, å t e r s ä n d e s, s å v l d a p o r t o b i - f o g a s.
Inga o f r a n k e r a d e f ö r s ä n d e l s e r l ö s a s.
S V A R.
CD T ^ * Ett osvikligt medel mot råttor är ruskor AF häggblad; råttorna sky lukten liksom lukten A V pXin I — • (FQ af rapsfrö.
3 RF- &lt; © • 3 » C D fl » I = 1 - pr o — fl » S I — « » fl) ^ G C /) fl » C D » — * • * 89 3 pä 0 N:r 1 9 4.
I professor Arrbenii » Handbok för Svenska Landtbruket » står, att bäggbären kunna begagnas till bränvins- ocb vinbered- ning, dock angifves ej sättet, deremot angif- ves detta hos C. F. Nyman i » Sveriges Fa- nerogamer », der det ä 2:dra delens 99 sida heter: » Bären äro nästan äckligt sötaktigt bäska (bittra, kärfva) och.
I större mängd stoppande; kunna derför nyttjas vid dyssen- teri o. d.
Stenen är mycket bitter och, LIK- som blad och blommor, rik på bläsyra.
Om bären torra eller färska läggas, krossade, på vin, erhälles häggbärsvin, som liknar körs- bärsvin, och om de destilleras med bränvin, blir detta likt persikobränvin. » LANDTIS.
A n n o n s e r m o t t a g a s e n d a s t m o t k o n t a n t llqvld I f ö r s k o t t a f 2 5 ö r e pr&lt;t- s p a l t.
petitrad (= 10 s t a f v e l s e r).
Ingen a n n o n s I n f ö r e s u n d e r I k r o n a.
F röken Aglaé * Pontus mottager till inackordering unga flickor, hvilka ämna vistas i Stockholm.
God o. moderlig vård utlofvas.
Tillfälle till daglig öfning i språk gifves.
Nybro- gatan 14 B, 1 tr. [591] g Sidentyger | I Sidentyger ii ett rikhaltigt lager N T I J N K A N D A R B E T E.
N:r 2 2 7, Om man emellanåt ingnider lä- derkängor med tran, hålla de sig ständigt mjuka.
» Sm ».
N:r 2 3 2.
Nog tror jag det finnes någon väfbok, » der man kan få veta, huru mycket varpgarn, som behöfves till en väf », och det kan man FÅ besked om i en boklåda, men då jag icke kan uppgifva någon, vill jag ändå tala om för » Greta », hvad min mor lärde 44:e bandet af VITTERLEK innehåller: mig.
Den tiden väfde man mest af hemspunnet linnegarn, hvilket beräknades efter » sträng ».
En sträng innehöll 12 s. k.
» knäpp » och hvarje knäpp 100 varf PÄ härfveln.
Endast V i d e l d b r a s a n.
tåggarnet brukade vara hel sträng i bärfvan, blångarnet var deladt I två härfvor på Berättelser af strängen.
Innan jag går vidare skola vi tala litet om E M I L E S O U V E S T R E.
viifskeden.
Man räknar ut och drager igenom Öfvers.
af D:r G. O. BERGMAN.
en tråd på ena sidan för hund och den andra för pasmar.
50 rör äro ett bund och 30 rör Ett af Souvestres mest omtyckta cn pasine, så tre bund blir lika mycket som oeh spridda arbeten.
För att hedra 5 pasmar.
minnet af Souvestre såsom » d e » Af en sträng linnegarn får man 20 pasmar bred, 2 alnar lång varp eller också 2 pasmar GAYNRIKASTE FÖRFATTAREN *, har Fran- bred, 10 alnar lång, bvilketdera man tycker * ska akademien till hans efterlef- går lättast att beräkna efter.
Af 1 SKALP, bomullsgarn n:r 20 får man vande utlemnat det Lambertska ungefär 5 qvarter bred, 10 alnar lång varp priset.
(G.
261S6) [592] eller af en härfva 1 bund bred ocb 10 alnar A K T I E B O L A G E T HIERTAS BOKFÖRLAG.
läng.
Det engelska linnegarnet, s. k. haspelgarn, är i så stora härfvor att en sådan i det närma- ste motsvarar 1 / sträng vanligt linnegarn.
C5§b!
Undervisning meddelas åt damer o. barn i alla finare handarbeten, såsom knyppling, snörmakeri, guldbroderi, hvitbroderi, filigransarbete, chattér- söm, broderi å plysch, siden o. kläde, hålsöm, märkning, filet-guipure och fornnordiska sömnader m. m., upprit- ningar å plysch, sammet m. m. Fär- diga arbeten till påseende.
Fritt val af arbeten och tid.
Frideborg * L j u n g d a h l, G u n i l l a Vilén, 2S Hamngatan, 3 tr. [594] MOSTER pr 2 - £ 5 O P - fl » P C D O 1 5 .tu O — C D o N:r 2 3 4.
Ett litet råd till 234, som jag vill minnas klagade öfver, att inte salt kött ville bli godt.
Här följer ett recept enligt kemisk sammansättniug: 3 « koksalt, % ® socker, 1 » /, lod salt- peter ocb 2 0 ® vatten eller ungefär 3 % kanna.
Laken kokas upp, skummas samt slås, KALL, Öfver köttet; ligger detta I laken blott en vecka, behöfves ingen VATTENLÄGGNIDG, — skulle detta ligga en längre tid får det vattenläggas öfver natten.
Det vatten, hvari salt kött skall kokas, bör alltid koka upp, när köttet ned- lägges I grytan, ty då stelnar ägghvitan och förhindrar den köttsaft, som lins qvar, ' att ut- tränga.
I B E + " E J " " 8&gt; M, &amp; g " t o JM STINA.
N:r 2 3 3.
Mät ut på väfskeden, huru måoga bund det behöfs till tygets bredd, ty så många bund man vill hafva, så många HÄRF- vor tager man till varpgarn och far då 10 alnar; t. ex. om väfven skall vara 8 bund, tager man 8 härfvor och får då 10 alnar.
Vill man ha 20 alnar och 9 bund, så tager man 16 härfvor o. s. v. » Siri ».
LISEN.
N:r 2 3 7.
Jag för min del tror, att ni uti denna sak gör klokast I att rådgöra med Gud och ert samvete.
Tror ni er med godt sam- vete kunna ingå uämda förbindelse, torde ni nog bli lycklig, men känner ni med er, att det är mot Herrens vilja, bör ni ej göra det.
Det skulle ej finnas sä många olyckliga äk- tenskap, om man blott ville rätta sig efter Guds vilja.
Bed honom uppriktigt visa er sin vilja i denna sak, öfverlemna er helt åt honom med alla omsorger, och var viss, han skall styra allt till en god utgång.
» SM ».
8&gt; C D O - 5 3 N:r 2 5 3.
Undertecknad, som lidit af skrif- sjuka I hög grad, vill med nöje ät Magda rekommendera samma kur, som jag sjelf un- dergått: massage och galvanism en längre tid å armen samt dessutom friskgymnastik 3 timmar i veckan.
FINSKA.
N:r 2 5 4.
Undertecknad, som varit husmo- der på landet I 24 är, finner «Fru Annas » matsedel ofullständig och delvis ej användbar, bvarföre en matsedel insändes, huru tjenarne bruka få i ett mindre hushåll i Stockholms län.
Långpraktik behöfves ej, förrän man finner, att det ställer sig för dyrt att enligt Fru Annas matsedel gifva tjenarne » fläskkorf med kroppkaka, makaroner, bruna bönor samt stekt hafregrynsgröt », isynnerhet om hus- hållet består af 5 å G drängar och dito tje- narinnor.
På morgnar och eftermiddagar gifveskaflé.
Dopp endast söndags- och helgdagsmorgnar.
Till frukost under vintern, söckendagarna, stekt sill eller strömming, kokt potatis och mjölkvälling, men om sommaren mjölk.
Sön- dag: frukost, presssylta med potatis samt mjölk.
Middag: färskt eller salt kött, frukt- soppa, om qvällen, ugnspannkakor, lingonsylt samt mjölk.
Pannkakorna gräddas, under det middagen anrättas, och värmas sedan till qvällen.
Till frukost och aftonvard gifves alltid till hvarje tjenare en skifva smör, om vintern bytes hvar ADNAN gång med istersmör.
Måndag middag: stufvade gröna ärtor och vattlagd sill, stekt I panna.
Köttsoppa, kokt af spadet å köttet sedan föregående dag.
Tisdag middag: fläsk och potatis samt någon soppa.
Onsdag middag: kabiljo eller annan fisk, vintern kål, sommaren mjölk.
Torsdag M E T | S I | D F.
j 4 8 ' V E W E N.
S T T S t o c B I L L I G, k h E E L D A G L I G o l Y B G E R C a m p a n i u s I N G Solida qvalitéerl] V Y,: Svarta och.
K u l ö r t a m G A T A | N 4 3.
[568] | | I Lägsta priser p H U F V U D S T A D S T I D N I N G s - T i d m n är g r e n, som är sjelfständig, frisinnad, pålitlig och vaken samt har RIKHALTIG NYHELS- och LELEGRAMAFDELNING i likhet med andra, dyrare tidningar.
Bland de mycket talrika medarbetarne äro FLERE AF LANDETS BÄSTA PENNOR.
TidningeD, som har ett VÅRDADT INNEHÅLL, lemnar dessutom INTRESSANT och OMVCXLANDE L Ä S N I N G FÖR FA- MILJEKRETSEN, för hvilken den under de långa vinterqvällarne blir MYCKET VÄLKOMMEN.
Den 1 Dec.
börjas NY, INTRESSANT FÖLJETONG.
Tidningens pris FÖR HELT ÅR är E N D A S T 3 K R O N O R (1 ÖRE PR NUMMER), hvartill kommer postafgiften, 60 öre.
PÅ PROF lemnas den nya tidningen UNDER BCCEMBCR för E N D A S T 1 5 ÖRE (för 24 nummer!
), hvartill kommer postafgiften 20 öre.
PROFPRENUME- RERA derför NU GENAST (så att ALLA numren erhållas) Å NÄRMASTE POSTANSTALT med E N D A S T 3 5 Ö R E för December å (6333) [602] G 2 S t o c k h o l m s - T i d n i n g e n.
H 2 S I M af H 1 fl » O u s m ö d r a r!
S T Å L E T S A R E N P B.
B E S K O W Försöken Th. Winborg &amp; Stockholm tillverknngar af S I mottager, adress Göteborg, beställ- i f ningar å iinare stålarbeten från 8 g de billigaste priser.
8 C:is Concentrerad Ä T T I K A pä flaskor för ut- spädning.
i Passande julklappar a * S .EXT^VNFLE Priskurant pr omg.
franko.
O B S.
!
Beskow har aldrig något till försälj- ning i butik, utan utför ENDAST ar- beten på beställning.
[597] (N.
A.
B., Gbg, 2427x2) 26 Regeringsgatan 26 ^ Goda * E M Mot 1 0 0 k r.
[GOS] N A P, Beefsteaksauce.
tfBM inackorderad i ett bildadt hem, der hon kan vara frun till sällskap och någon hjelp.
Beflekt.
torde för vidare upp- lysn.
sända svar t.
» 1870 », Sköfde, p. r.
E blandad efter engelsk och fransysk smak, ilere sorter.
G A A a LH I S O J A, flere gånger pris- belönade och fullt jemförliga med de bästa utländska fabrikat.
Tillhanda- hållas hos Hrr specerihandlare.
T95] ^RÄMLÖSA ' - T- * M I N a pDSKAH bo C / 2 bo N Y A PRISKURANT ÖFVER RIKHALTIGA GUSTAF AF ALLA SLAGS j j E Ä P P 1 I- ' Ö .. — i f-T TILL B I L L I G A aq priser hos CD bo K.
O P.
HOLMBLOMIJ FÖRRÅD i plantskole ä artiklar^® r ™ F A B B I K u {i 3 8 Vesterlånggatan 3 8 [j N Nedra botten, I o. 2 tr. upp.
i.
N 12071 Å L T J K D, rf OEH TILLSÄNDES &lt; H u s h å l l s - (S m ö r.
26 Drottninggatan 26 FRANKO.
Helsingborg [557] i sept.
1889 N.
P.
J E N S É N Verkligt godt finskt sommarsmör i byttor om 40 kilo passande för hushåll hos E.
Ö h m a n s S ö n e r &amp; C o.
, [G.
6168] Slussplan 63 B, Stockholm, [564] X C E L S I 0 R MAGASIN: 3 3 Specialaffär för K A F F E, T H E, C H O E O L A D och C A C A O, S O C K E R.
Bekommenderar sitt rikhaltiga lager af nyinkomna Kaffe- och Thesorter till billigaste priser [589] F U U T K O M M E N Stockholm.
• T V T • T D R O T T N I N G G A T A N 3 3.
Fabrikaterna tillverkas af fina- ste nysilfver och efter äkta silf- £ verfason, med stark försilfring |&gt; * och förgyllning.
Afnötta och skadade pjeser emottagas till re- paration, försilfring och förgyll- ning; gammalt silfver tages i utbyte mot högsta pris.
Afven mottagas reqvisitioner från lands- orten, hvilka med skyadsamhet expedieras.
[599] 3 3 A.
B R S E S E.
| 3 3 T E.
Direkt från Hankow (China) im- porteradt, oförfalskadt T e af 1889 års skörd, i flere utsökta, aromati- ska och prisbilliga qvalitéer.
För- säljes packadt i bleckburkar, kar- tonger och silfverstanniol genom Specerihandlarne.
En-gros-lager hos O T T O D A H L S T R Ö M &amp; K O M P.
[524] Excelsior-Te.
VI vilja särskildt f ä s t a u p p m ä r k s a m h e t e n p å Iduns l ä m p l i g h e t f ö r plats- s ö k a n d e o c h p l a t s u t b j u d a n d e a n n o n s Ö r e r, ä f v e n s o m f ö r alla ö f r l g a s l a g s annonser ' » öiti b e r ö r a familjekretsen.
— Äiinöriter m o t t a g a s e n d a s t gentfrtl 8.Qumsellus a n n o n s b y r å o c h h e s r e d a k t i o n e n.
A b o n n e n t s a m l a r e a n t a g a s.
ombesörjer åt Iduns mot en (dock obetydlig M FABRIKENS k a TILLVERKNING SPECERIHANDLANDE RONI I SALJAS SVERIGE PREFERENCEGRYN PRISUPPGIFTER saker och for uppdrag skickas m o t efterkraf o c h fä returneras torde medsändas.
[241] n i, AF SKANDINAVISKA M A K A R O N I - MINUT AF HVARJE OCH NORGE I u o 2 2: © 1X2 VÄLSORTERAD SAMT I PARTI AF S K A N - ÄFVEN TILLHANDAHÅLLAS Ä G G M A K A - SÅSOM D E S S E R T OCH F I S K M A - OCH S I L K E S V E R M I C E L L E R.
SÄNDAS PÄ B E G Ä I A N.
Skandinaviska S T O C K H O L M, Makaronifabriken, O Kjöbenhavn 1888 FABRIK OCH KONTOR: G Ö T G A T A N 7 9.
A L L M.
TELEFON 3 7 3 6.
[577] J C 3 3 GÅENDE GANT A navisk Modetid- ning, Stockholm, A R L M A L M B E R G o o S ETT ELE- 20- Ä 24- v ä l r e n o m m e r a d e SID. PROFNUMMER I FINT KOLORERADT.
H A N D S K - A F F Ä R E R CD Pris å billiga PANDE ÅRGÅNGEN, 2 0 ti o •iH - p M c3 •Ö 0) Handskar, för hvilkas hållbarhet B A R A ansvaras: 4 knappar, breda silkessömroar kr.
1: 5 0 Ö R E.
5 snorknäppen, d:o d:o kr.
2: — ENDAST N:R 1 HÄFTET INNEHÅL- PERLIGA ILLUSTRAT.
brud-, utstyrselnumret j JEMTE HESKRIFNIN- — 6-knapps Mousquetaires ..
DET PRÄKTIGA LER MER ÄN 5 0 Y P - GAR ÖFVER DRÄGTER, BETINGAR TIO 3Z2 kr.
2: — Billigaste priser å alla slsjg af ETT [| PRIS A F 4 Ö öre.
HATTAR, HANDARB.,) Vin ter h a n d s k a r.
N:R LEMNAS M FÖR ' I ', 50; 2OFÖR2,5TJ.)
ti cö BUTIKER: B r e f l å d a.
5 Prenumerant.
» Lutsten » är det samma som kaustik soda och finnes i hvarje diversehan- del.
Engelska Magasinet Mimmy.
Hjertligt tack för det sända.
Det ar fiyttadt till 49 Regeringsgatan, 1 finnes kanske ännu många sidor i lärarinnor- tr. Höstlagret nu inkommet.
[582] nas lif, som ni kunde vilja belysa — i så fall önska vi t der välkommen åter.
Nea har prof pä filet-guipyre jemte bref att hemta å byrån.
C.
B.
De föregående numren äro beklag- ligtvis alldeles utgångna.
Hilda ..
Flere förslag äro förut meddelade.
Vi måste nöjas dermed.
Multa passa.
" Vi skola söka få plats med första.
Kola.
Förekommen, som ni ser.
Gertrud N.
Möjligen framdeles.
— Ett ar- tigt bref kan väl ej gerna illa upptagas.
Hanna.
N:r 30 linnes att få å expedition å 15 öre.
En som slagit vad.
Nej, naturligtvis icke!
S.
Annonsen kostar 1 kr.
25 öre, hvilket belopp torde lämpligast: insändas medels postanvisning.
Äerstin.
Naturligtvis endast af den anled- ningen att det intresserar oss att fä litet reda pä våra vänner och befrämjarinnor.
55 24, Vesterlånggatan 45.
Telefon: vid CD o 3 re- 22 46. o O w I — I cd C.
F.
L a u r i n s Urmakare o. Urhandel.
G3 Slussplan 03.
Försälja g o d a, ltf~ med F. V si u ^ justerade cd ~ m •o garanti.
5 * Silfver-Cylinder-Ur fr. 18 kr.
» Ankar-Ur » 26 &gt; Guld-Dame-Ur, uppdrag- ning i bygeln » 45 » Guld-Herr-Ankar-Ur. -- » 40 » Regulatorer, lod, slagv .... » 40 » » fjäder » 17 » Amerikanska Pendyler.
.
.
» 18 » » Skepps-Ur ... » 7 » &gt; Väckar-Ur — » 6 » Talmi-Urkedjor » 2 » Nickel- » » 75 öre.
Urnycklar, Medaljonger.
Glasögon, Pince-nez.
Thermometrar.
Marin- o c h Teater-Kikare.
kr.
rf Telefon 2149.
" Ut 2 års Laurins Söner Urhandel.
o 3 B o M as Söner Etablerade 1844.
C, M n ti t — * 5, hemsändas s i — i Södermahnstorg qvisition pr Innehållsförteckning: Sals-ur Sturegatan Handskar Bed.
Markisinnan Maria de Giiell.
(Med porträtt.)
— Några ord om lyckliga äktenskap; af Ma- thilda Langlet.
— Sanningsroten; fritt efter Rudolf Baumbach af Gudrun.
— » Frun »; en qvinnostudie af Johan Nordling, (slut fr. föreg.
n:r.)
— Fisken i hushållet; ett upprop till våra husmödrar af Inga Schenfelt.
— Laura Bridgman; en märklig qvinna.
— Iduns jul- klappsbazar.
(Forts.) — Ett dåraktigt system; nya bilder ur lärarinnornas lif af Mimmy.
— Småbitar från qvinnoverlden.
— Barnafrågor och föräldrasvar; af Benedietus.
— Teater och musik.
— Literatur och konst.
— Hveins var felet; en äktenskapsstudie af Ottar.
(Forts.) Våra barn.
— Matlagning.
— Konservering.
— Bakning.
— Efterrätter.
— Soppor.
— Moderna Handarbeten.
— Hvarjehanda.
— Svar.
— Breflåda.
ä rekommenderas.
OMSLAG AF DENLÖ- (A PR O M - MONOGRAM M.
M.
gratis åfc andra Italienska o I abonnenter D u b b e l t porto o. r OCH P A T E N T M A K A R O N I KARONI, N:r 2 6 2.
Bästa upplysningen erhålles i Sv.
Biblioteket hft 83, sid. 484 under rubriken Fyrkantig ram.
— Arbetet göres styft med upplöst gelatin: — ia.
H:r 2 6 3.
Man börjar trädningen på 4:e och 3:dje skaften på sä sätt att man träder uti en solf på 4:e skaftet, så en på 3:e o. s. v., tills 8 ändar äro iträdda på hvarje skaft.
På samma vis förfares med 2:a och l:a skaf- Ien.
— De fyra tramporna och skaften upp- knytas alla efter hvarandra.
Trampningen börjas med l:a och 2:a trampan, dermed fort- sattes till 16 trådar äro inslagna; sedan in- väfves de gröfre trådarna, dä hvarannan trampa af de 4 nedtrampas.
Derefter börjas med 3 och 4 lika med de 2:nc första.
— ia.
N:r 2 6 8.
Har alltid funnit J-pennor (stämp- lade » Fine ») fördelaktiga för en stadig och jemn stil.
O M 2 0 ÖRE I — — Efter mitt förmenande äro H y - FRIMÄRKEN INSÄN- potekspennor n:r 0,350 mycket användbara.
DAS TILL Skandi- » Alexandra ».
Alla OCH S T J E R N G R Y N DINAVISKA MAKARONIFABRIKEN.
Kjöbenhavn 1888 — — En penna, som synes vara mycket lämplig för skönskrifning, är hofkalli- grafen A.
N.
Bergrens » favoritpenna », märkt F. Äfvenså Perry &amp; Comp:s Elastic Pen n:r 27.
Medium; af dessa föredrager jag den förra till brefstil och den senare till gröfre eller rubrikstil.
Lisen.
Modetidnings S v e n s k a a VERMICELLER ERHÅLLES kompetenta personer u p p k ö p i alla möjliga branscher ersättning.
F ä r s k a, N:r 26 I.
Samla glödande kol på en sop- skyffel eller cokesskopa aijern.
Sätt nu den uti nattduksborden, slå svafvelsyra pä heta kolen och stäng till döt rårna pä nattduks- bords-skäpen.
Om en qvarts timma kan ni bära ut borden i fria luften, öppna dörrarna och vädra samt tvätta skapen väl rena.
När ni fätt ur den obehagliga lukten, så glöm ej att hvarje dag låta bordsdörrarna stå öppna, medan ni städar sängkammaren, då ni naturligtvis har fönstret öppet.
Haf alltid Iriskt vatten uti kärlen som stå i nattduks- bordet.
Fru Anna.
— — Om ni har samma tycke som jag, sä kan ni ju försöka använda de s. k.
» Oblique Pen:-, men bäst vore naturligtvis, om man kunde lära sig skrifva lika vackert och elegant med hvilka pennor som helst.
fullt Skandinavisk genast) m o t fraktkostnaden.
middag: ärtsoppa, pannkakor med lmgon.
Fredag middag: brynta kålrötter och s. k. ptångkorf eller kött.
Ölsoppa eller mjölk.
Under sommaren, dä det arbetas pä fältet, gifves till smörgasen pä qvällen ost, inlagd sill eller spicket rökt kött.
Den tid pä äret det slagtas.
kan matsedeln varieras något, äfvensä under sommaren gifves färska grön- saker säsom spenat, ärtor och bönor.
A.
B. Maria C. genom och [O4] G V * ^ t £ i S 2 [536] J.
G.
H a m m a r s Lampkök.
Stor värmeförmåga.
Brinna luktfritt.
Briljant belysning .. Pris: enkla med en veke 4 å 6 kr., extra solida 8 kr., med två vekar 12 kr.
och med tre vekar 18 kr.
Fullkomlig belåtenhet garanteras hvarje köpare.
[226] J.
G.
H A M M A R, 30 Malmskilnadsgatan au s
A n n o n t e r rnoitaga » g e n o m Ö. dumasilus a n n o n s b y r å j o c n.
1 0 » redaktioner, till 2 6 ö r e p r 4-spaltlg petltrad (= 10 atafvelaer).
T l d n.
k o t t a r e n d a s t 6n kr.
f o r qvartalet, b e f o r d r l n g s a f g.
Inberaknad.
A n o r d n a r hvarje qvartal prlstaftlngar f o r sina prenumeranter.
So (KS!!!
* =• ^ 10°l F ö r h u s h å l l a t t b e a k t a.
1 0 ° | 0 hrj g. FAHLCRANTZ Hos de flesta W c 8 2.
&amp; C.os FORLAG.
bokhandlare har nyss Vid kontant köp lemnas å alla i vår priskurant upptagna artiklar utkommit: r E S J U K V Å R D 3 © &amp; i-J O 8P o c h " b a t t 1 0 p L e f f l e r [493] r &amp; Vinbolaget Brages D:r Th. Hellström D:r E.
G. Johnson D:r E.
S. Perraan D:r Curt Wallis D:r F. W. W a r f v i n g e D-.v Karolina Widerström under redaktion af D:r C u r t W a l l i s och D:r F.
W.
W a r f v i n g e E. o. professor vid Karolinska Öfverläkare vid Sabbatsbergs Institutet i Stockholm.
sjukhus i Stockholm.
O a o c e n t, äfven om endast en liter spirituösa eller en butelj vin tages.
utarbetad af O o &lt; H E L S O V Å R D 10°lo Hötorget E.
n:r 6, A N J.
hörnet D C: o.
efterträdare.
af E 1 0 ° Hoiländaregatan.
R S S O N S Med mer än 2 3 0 upplysande bilder.
Två delar a 2,50.
Hvardera delen säljes särskildt.
[ass] Försäljning och Mästersamuelsgatan C- M 1 1 ' a r s a l a • från den förnämsta firman i Palermo &gt; ä 1 kr.
25 öre per butelj.
• Vid kontant köp af minst 6 &lt; &gt; but.
lemnas 20 p r o c rabatt.
ö 5.
p © h Leffler &amp; C:o. L Hötorget 6, hörn.
af Holländargatan.
1492] 0&gt; p- B P DJ TE P CTQ a 2 CTQ o P 80 F l y g l a r, P i a n i n o s, T a f f l a r och Orglar från in- och utländska utmärkta Fabriker till de billigaste priser.
För instrumentens bestånd ansvaras.
Äldre Piasos tagas i utbyte.
OBS.
Ständigt lager af Flyglar från Bliithner och Pianinos från G. Schwechtens berömda fabriker.
GUST.
P E T T E R S S O N O i » 38 P Regeringsgatan FLYGLAR, från O: J.
&amp; Komp., G.
38.
TAFFLAR OCH PIANINOS M A L M S J Ö.
[35] g- CD P I n t u b i - K a f f e P &lt; är det erkändt bästa, billigaste och helsosammaste baffesurrogat.
Finnes i hvarje väl fournerad specerihandel i Stockholm och landsorten samt i parti och minut hos 80 g_ 0 °: S T O C K H O L M S X STOCKHOLM, 22 REGERINGSGATAN, 0 90: J+- CTQ cr ET- sa " P P - - 3 - EJ- S T O C K H O L M S 1 0 JA: CT- C: §?
C H 18 Guld- och S n ö r H u s m ö d r a r!
såväl i höga som p p- " L a Suchard ' s Chocolat.
Suchard ' s Guldmedalj " M U S I K vid Cacaopulver, Verldsutställningen F O E H E i Paris M M 1889, E T utbommer vecbvis och innehåller värdefull musik.
Elegant utstyrsel!
Finnes i alla boklådor och större tidningskontor.
Annonser för bilagan insändas till Bedaktionens byrå samt genom Gumselii Annonsbyrå.
Pris pr år 6 hr., pr qvartal 1,50 och lösnummer 15 öre.
Prenumerera å posten för 4:de qvartalet (13 nummer) för 1,50.
Stockholm i oktober 1889.
[coi] R e d a k t i o n e n a f M u s i k för Hemmet ".
I M a l t o s e P u m p e r n i e k e l har undergått en särskild bakningsmetod, som gör det värdefullare som närings- medel och samtidigt MYCKET LÄTTSMÄLT.
DESSUTOM HAR MITT FABRIKATS NÄRINGSVÄRDE GENOM TILLSÄTTNING AF Maltextralti BLIFVIT YTTERLIGARE FÖRLIÖJDT.
Maltose 1 ' umpemicliel häller sig frisk i läng tid.
Försäljes Å 25 öre pr st. i min hufvudiörsätjning och filialerna.
" | r y C.
W.
S C E U M A C H E K, T TJ&gt;,, J V O R R L A N D S S A T A N 3Ufoudb&lt;yntoi: Mynttorget - » - M [445] 7.
[20] E x t r a andra l:ma p l i t é sorter!
miiitiii C r r a c i e u s e ", låga former, finnes endast H e x i r i c.
• p u j n p e m i c k e l är ett öfver hela Tyskland välbekant, af råg tillverkadt fördelar framför l i f D Cacao Soluble, ett rent lösligt pul- ver i bleckburkar på \, \ och | bilo, är drygt, välsmakande och närande.
Af Suchard ' S Cacaopulver får man 100 koppar på \ bilo.
[21] Allmänt erkändt bästa P R Erkänd utmärkt qvalité.
Samtliga Suchard ' s Chocolader äro garanterade ren Cacao och socker utan tillsats.
Suehard ' s Praliner, Gianduja, Noisettes, Nougatines och andra dessertchocolader rekommenderas.
Fabriksmärke.
Kasten aldrig bort gammalt stick- ylle!
Undertecknad emottager jemte ull äfven gammalt ylle till spinning, väfning (för hand), schal- och filtbe- redning.
Hos mig spunnet s. k. tras- garn är bevisligen det bästa och vack- raste, som kan erhållas.
Spånadslönen den billigaste i Stockholm.
Berednin- gen af filtar oöfverträfiäd.
Otto E l m g r e n, [293] Vesterlånggatan 66- KAFLEAFCTICBOLAG, Alla A Silfvermedaljer.
N:r 4 Klara Östra Kyrkogata N:r 4.
Allm.
Telefon 244.
[285] ^ I-H O: &gt;- * 8= U X [2S4J K o m ocl » p r o f v a vårt ångrostade och malda H t l S - h å l l S k a f f e St 95 öre pr | kilogram = 80 öre pr skalp.
Beredt af prima Java eger det en fin och angenäm smak, är helsosammare än vanligt kaffe samt medför genom sin dryghet ytterst stor besparing.
S [556] CD 1 [4i] N K A F F E A K T I E B O L A G.
cw Stockholm.
X Specialité: Handväfda, hellinne, Drällshanddukar, * " Duktyger, b Liakanslärfter * i alla bredder, W ^ Handväfda, hellinne fel ^ Damast-Duktyger, fej gt utmärkta och prisbilliga, j^, ^ Almedahls Linneväfnader, ^ 55 Norrköpings Bomullsväfnader, ^ q K n y p p e l t r å d, alla n:r, ^ ^ Vadstenaspetsar, ~ ^ i parti o.
minut, endast kontant, H l å g a, b e s t ä m d a p r i s e r.
* i P i a n o m a g a s i n.
P C A B I i a f f e jg.
g, ^ ^ © &lt;!
sa JA » M.
Uthyrning ' 26, att erhålla hos ILabatt, i a l l a f i n l e l j a r, CD KLongl.
2 7 O Hofleverantör, D r o t t n i n g g a t a n Ivaraf profver Di tiegäran sändas.
2 7 K. Stokholm.
Obs.
Tillsändes, om decimaltum.
lifvidden M. Lundbergs Bosättningsmagasin uppgifves i centimeter eller 7 Storkyrkobrinken pi] Stockholm.
428 STOCKHOLM, GKRN4.K11TS 7 [257] ^ BOKTRYCKK.KT-AKTIKBOLAG
