# ID: svediakorp-per729
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1889
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 29,913
# sentences: 1,229
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 46.
Fredagen den 15 november 1889.
(100) Byxa: Drottninggatan 48, en tr. Anxonspris: 25 öre pr petitrad (= 1 0 stafvelser).
Utländska annonser 50 öre raden.
Tidningen kostar Redaktör o c h utgifvare: endast 1 krona för qvartalei postarvodet inberäknadt.
Ingen lösnummerförsäljning.
FRITHIOF Träffas å byrän kl. 10 — 11.
A l l m.
Telef.
6 1 4 7.
Wendela TTtjrifnin^stid: hvarje helgfri fredag.
Infaller helgdag på fredagen, ut- gifves tidningen näst foreg.
ciler nästfölj.
söckendag.
• P r e n u m e r a t i o n sker I landsorten: a postanstalterna.
I Stockholm: hos redaktionen, i bok- lådorna samt ä tidningskontoren.
Hebbe.
takåsen lig välkomst o c h helsning till ett ståtligt hus från fru W e n d e l a H e b b e s vid den läppar.
lögt tiska HELLBERG.
2:dra årg.
under aristokra- SturegataD, ett styc- Jag ser en beundrande ke på väg åtminstone upp förvåning m o t himmelens fäste, der blick.
utsigten — är vid o c h fri öfver Humlegårdens stolta alléer och nas esplanader- brokiga lif, ett konstnärspar bo.
Ett har redt sig konstnärspar — tändas Ärade du har i din läsarinna rätt!
E t t så- dant ansigte på en åldring, ett sådant hufvud träffar man icke ofta.
Under den hvita veck mössans tyll- ringla sig rika loc- ty vi få väl o c k till dels kar, glänsande hvita som räkna diktens konst m e d silke, bland de sköna, ej minst och i den form den här uppe ett öfvas.
mor med fina, energiska drag En o c h en fram och område gjort sig b e r ö m d a domligt — Signe Hebbe.
Wendela och nöjet stora, Och förunnas dig mörka, åt börjar skap ung- spelande samspråk Ä r a d e läsarinna, skulle det axlar ram ännu vackert ansigte dotter, hvilka hvar på sitt namn kring nacke, gifva du ögon.
så ett — i detta säll- flyga orden lätt som fjäderbollar — allt mer att träda inom deras dörr, o c h mer förvånas du, att är j a g viss, att d a genast denna qvinna med kände dig angenämt hem- flickas liflighet och me- mastadd delålderns i dessa och glada rum, fin artistisk arrangement tjusande ljusa der en verkligen d o c k en för- parar sig m e d en viss gammaldags Hebbe Fröken kanske visst Signe du genast träffade; helt minnes- i behåll på sätt soliditet.
hela och tankeskärpa smak i alla ett icke hon var upptagen af ålder, S september 1808 i J ö n k ö p i n g s stad.
fader, Samuel var mastädes.
vilja göra sig och den framstående närinnans Men du undervisning.
stiger helt fri- år.
W e n d e l a H e b b e är född den af elever, som godo nått förunnas endast åt få, o c h nyligen öfverlupen konst- har som ingått i sitt 82:dra någon lektion, ty hon är till en då Hennes Åstrand, adjunkt dersam- Han var känd ansedd som en syn- nerligen hvilken begåfvad från fädernehemmet man, det fattiga i torpar- modigt på, öfver tröskeln stugan till ett till en allmänt aktad ställ- angränsande rum, och du mötes af en hjert- ning.
arbetat sig fram Särskildt egde han
Idun u t k o m m e r i hufvudstatien hvarje helufrl f r e d a g o c h k o t t a r t&amp;r é t t qvartal e n d a s t I k r o n a, p o s t a r v o d e t I n b e r ä k n a d t.
— ett varmt sinne för naturen, hvarom än i dag de ståtliga träden på J ö n k ö p i n g s kyrkogård, dem han m e d egen hand planterat, bära vitt- nesbörd.
Till sina öfriga rika gåfvor var han o e k förlänad med en underbart vacker sångröst.
I sitt äktenskap med en borgardotter från samma stad egde han trenne döttrar, bland hvilka W e n d e l a var äldst.
P å henne hade fa- derns begåfning i ymnig måtto gått i arf; re- dan tidigt tog hennes barnasinne en skarpt reflekterande riktning.
Ej heller försummades något af fadern att understödja o c h utbilda dessa anlag.
Efter några år förflyttades adjunkten Å s t r a n d som kyrkoherde till Sandsjö pastorat i Små- land.
D e n vackra naturen på denna nejd, den gamla kyrkan, som låg alldeles invid prestgår- den, de sekelåriga familjegrafvarne, runstenarne o c h ättehögarne kring dess murar, allt för- enade sig att på W e n d e l a s fantasirika o c h svär- miska natur göra ett djupt intryck o c h bidrog helt visst att skapa den romantiska riktning, hennes författarskap sedermera till en stor del tagit.
Äfven af faderns musikaliska gåfvor hade dottern tagit förstfödsloarf.
H o n hade en skön och välljudande röst, spelade dessutom flere instrument med stor skicklighet, såsom flöjt, fiol o c h guitarr, hvad de två förstnämda åt- minstone angår en då för tiden bland frun- timmer än sällsyntare talang än i våra dagar.
Emellertid växte W e n d e l a u p p; den gamlas ansigte bär ännu nogsamt syn för sägen, att hon i sin ungdom var strålande skön.
Den andliga utvecklingen följde den kroppsliga åt, o c h hon började nu offentliggöra en del k o r - tare skisser o c h tidningsföljetonger, som väckte uppmärksamhet och intresse.
Sedan familjen efter faderns död åter in- flyttat till J ö n k ö p i n g, ingick W e n d e l a år 1833 äktenskap med då varande notarien i G ö t a hofrätt Qustaf Clemens Iiébbe.
I detta äkten- skap äro äfvenledes trenne döttrar födda, samt- liga rikt begåfvade qvinnor.
E n af dem är numera som gift bosatt i K ö p e n h a m n, den dernäst följande, T h e c l a H e b b e, hvilken var en framstående dramatisk sångerska, är sedan åt- skilliga år d ö d, den yngsta, Signe, delar, som redan nämts, numera hem med modern i Stock- holm och är tillräckligt allmänt känd att här behöfva rosas.
När nu fru H e b b e efter ett långt l i f blickar till baka, på hvad hennes penna skapat, kan hon för visso ha skäl att känna sig stolt.
D e t är icke endast det qvantitativa, som här bjuder erkännande o c h aktning för en aldrig trött- nande arbetshåg, äfven qvalitativt stå delar af hennes diktarskap så högt, att de på samma gång bjudit de djupa lagren af läskunnige för- ströelse o c h uppbyggelse, som de vunnit ampla loford af sådane män som en Björnson, Grundt- vig m.
fl.
Också ha hennes originalarbeten delvis öfversatts till flere främmande språk.
V i nämde de djupa lagren, och vi gjorde det med skäl.
W e n d e l a H e b b e har alltid sträf- vat att så att säga popularisera sin diktning.
H o n har ej velat skrifva för de öfvermätte o c h öfverkloke.
M e n de ringe o c h de betryckte ha alltid stått hennes hjerta nära.
Otaliga gånger har också hennes penna arbetat direkt i välgörenhetens tjenst, o c h tusentals kronor ha hennes behjertansvärda skildringar af ar- modets barn inbringat hungrande och slagne.
D e t är endast helt naturligt, att barnen o c h deras verld hos detta varma sinne rönt hjert- ligt intresse.
Också tillhör W e n d e l a H e b b e s sagor och äfventyr för barn det yppersta, som p ä detta område åstadkommits.
F ö r diuren liar hon äfven alltid varit en ömmande vän i I I Kl I L-J \ J | \ T i d n i n g e n i n n e h å l l e r nästan u t e s l u t a n d e o r i g i n a l b i d r a g.
— Uppgif å n ä r m a s t e p o s t å n s t a l t n a m n o c h a d r e s s s a m t e r l ä g g en k r o n a, sä er- inför vuxna o c h måtte h a f v a n å g o r l u n d a m o t s v a r a t v å r a läsar- innors förväntningar.
Fru H.
har varit en flitig medarbetare i flere tidskrifter o c h tidningar, särskildt i Afton- bladet på Hiertas tid.
S o m öfversättarinna har hon utöfvat en omfattande verksamhet; till o c h med för scenen har hennes mångsidiga begåf- ning räckt till.
A f hennes originalstycken är åtminstone ett, oss veterligen, uppfördt, näm- ligen sångspelet » D a l k u l l a n », som för första gången gick öfver Djurgårdsteaterns scen den 13 augusti 1858.
M e n å a n d r a sidan — j a, der stå v å r a ä r a d e läsarinnor i en v i d s t r ä c k t krets, o c h h v a d dessa hundra n u m m e r a f I d u n f ö r d e m inneburit, det m å d e sjelfva h v a r i sin stad besvara.
V i v e t a ej deras svar; men huru deras o m d ö m e ä n m å blifva, u t g ö r det p å s a m m a g å n g f ö r oss ett svar p å f r å g a n: h a f v a vi l y c k a t s eller m i s s l y c k a t s?
o c h i många a f sina skrifter små fört deras talan.
W e n d e l a H e b b e s musikaliska kynne har, äfven det, tagit sig uttryck i originell alstring.
H e n n e s kompositioner utmärka sig för mycken inner- lighet o c h melodi.
Till de mest kända o c h omtyckta höra sångerna » H ö g t der uppe mellan fjellen » o c h » L i n n e a n » samt musiken till flere af Sätherbergs saker.
Dessutom har hon samlat, öfversatt, upptecknat, bearbetat o c h arrangerat en stor mängd folkvisor o c h romanser från skilda länder.
Under sitt långa, vexlingsrika l i f har fru H e b b e k o m m i t i närmare andlig o c h personlig beröring m e d många af vårt tidehvarfs yppersta qvinnor o c h män, o c h hon vet att dela med sig af sitt minnes rika skatter, när samtalet föres in på svunna tider o c h förhållanden.
Så förvarar hon ock i sin g ö m m o r de dyrbaraste korrespondenssamlingar med män sådana som Tegnér, E u n e b e r g, A l m q v i s t, Geijer, med qvin- nor sådana som » E u p h r o s y n e » m.
fl., men dit in låter hon intet indiskret främmande öga blicka.
» M å de göra dermed, hvad de vilja, efter min d ö d; men jag vill i c k e svika dyra, döda vänners förtroende genom att offentliggöra deras b r e f », säger hon sjelf.
F r u H e b b e har fört ett friskt o c h rörligt lif och bildat sig genom resor i främmande länder.
N u har visserligen åldern bundit henne fast vid hemmets vrå; men hennes ungdomligt sunda sinne lefver ännu ett ett rikt l i f i fantasi o c h minne, och dottern omgifver henne med tusen ö m m a omsorger.
Gamla o c h unga vänner saknar hon ej heller, som hålla för sina ange- nämaste stunder att få titta upp o c h spraka bort en stund med » g u m m a n H e b b e »; de veta alltid att de gå andligt rikare ifrån, än de kommit dit.
En sådan dag är en sådan afton värd!
Må den vördnadsvärda gamla ännu många år, för hvarje gång Humlegårdens lindar knoppas till en ny sommar, rced stilla glädje få minnas åter de sköna barndomsdagarne i Sandsjö, då hon först drömde de drömmar, som sedan så rikt gingo i uppfyllelse.
J. N — g.
I duns hundrade nummer.
En återblick.
Muns hundrade nummer!
H v a d innebära m å n n e dessa trenne o r d?
J a, i svaret härpå h a r m a n att s ö k a ett å ena sidan o c h ett å andra sidan.
A ena sidan, från redaktionens synpunkt sedt, äro vi genast färdiga m e d svaret: dessa hundra n u m m e r representera f ö r oss nära n o g t v å års rastlöst arbete, sträfvan o c h f ö r h o p p n i n g a r; arbete för att v e c k a efter v e c k a, h u n d r a d e g å n g e r å rad, fylla I d u n s spalter, sträfvan efter att så v i d t möjligt träffa det rättaste, det bästa o c h det mest intresseväc- k a n d e samt förhoppningar o m att resultatet a f detta vårt arbete o c h d e n n a vår sträfvan D å v i m o t slutet a f år 1 8 8 7 beslöto börja utgifvandet a f I d u n, g i n g o v i till vårt v ä r f m e d den föresatsen att s ö k a å s t a d k o m m a ett o r g a n g e m e n s a m t f ö r h e l a den s v e n s k a q v i n n o - verlden, en tidning, i h v i l k e n a l l a åsigter k u n d e mötas, o c h hvarje q v i n n a, m o d e r n, m a k a n o c h dottern såväl s o m h u s m o d e r n o c h den åt sjelf- ständigt f ö r v ä r f sig e g n a n d e qvinnan, s k u l l e k u n n a finna ej b l o t t ett v ä l k o m m e t råd i ett eller annat af lifvets förhållanden, utan o c k en l i k a välbehöflig förströelse efter d a g e n s eller v e c k a n s arbete: D e t t a m å l h a f v a vi s ö k t h å l l a säkert fast, o c h o m än o c h annan m e r eller m i n d r e b e f o g a d a n m ä r k n i n g n å g o n g å n g k u n n a t framställas — utan fel är j u ingen — så äro v i d o c k ö f v e r t y g a d e o m, att v å r a ä r a d e läsarinnor ständigt sett till v å r g o d a vilja.
A i sluta härtill a f den g l ä d j a n d e omständigheten, att I d u n s läsekrets ständigt vidgats, o c h att d e erkännanden, s o m k o m m a tidningen till del, v a r d a allt flere.
r T i d n i n g e n s u p p l a g a, h v i l k e n redan u n d e r fjoråret steg från q v a r t a l till qvartal, har i år likaledes befunnit sig i ständigt u p p å t - gående.
Sålunda hade postupplagan, som vid förra årets u t g å n g utgjorde 4, 7 5 0 e x e m p l a r, den 3 1 sistlidne mars stigit till 6, 2 0 1 ex- e m p l a r o c h den 3 0 j u n i till 7, 2 8 0 samt be- l ö p e r sig nu, då detta n u m m e r k o m m e r i våra läsarinnors händer, till nära 7, 5 5 0 ex- emplar.
D å härtill l ä g g e s den del a f u p p - lagan, s o m utgår till abonnenterna i h u f v u d - staden, u p p g å r tidningens h e l a u p p l a g a till nära 1 1, 0 0 0 e x e m p l a r.
F å vi s å l u n d a a f f r a m g å n g e n h e m t a svaret p å frågan, huru v i d a v i l y c k a t s eller ej, d. v.
s. huru v i d a tidningens innehåll intresserat v å r a ärade läsarinnor o c h m o t s v a r a t deras förväntningar, d å t o r d e detta s v a r k u n n a anses s o m f ö r oss synnerligen tillfredställande.
H a f v a v i emellertid s å l u n d a rönt f r a m - g å n g — en f r a m g å n g, h v i l k e n ständigt sporrat o c h fortfarande s k a l l s p o r r a oss till n y a an- strängningar — så hafva v i att f ö r den s a m m a till väsentlig d e l t a c k a v å r a ärade m e d a r b e - tarinnor, b l a n d h v i l k a vi särskildt vilja fram- h å l l a fruarna Mathilda Langlet o c h Eva Wig- ström (A v e), samt likaledes i h ö g g r a d S v e - riges h e l a tidningspress, h v i l k e n så g o d t s o m utan u n d a n t a g från början o c h allt fortfa- r a n d e p å det välvilligaste stödt o c h o m h u l d a t den u n g a k o l l e g a n.
M e d g o d vilja s k o l a v i o c k alltid s ö k a m o t s v a r a det oss skänkta för- troendet.
M å hända hafva vi i ett eller a n n a t hänseende ej fullt k u n n a t u p p f y l l a h v a d v i lofvat.
V i h a f v a d å s ö k t g o d t g ö r a detta g e n o m att i andra afseenden g i f v a m e r.
Sär- skildt vilja v i p å p e k a, h u r u s o m det q v i n l i g a porträttgalleriet, h v i l k e t v i d i n n e v a r a n d e års början utlofvades s k o l a innehålla ett porträtt i månaden, eller t o l f p å året, i år redan upptagit ej mindre än 2 9 porträtt.
P å g r u n d a f annon- sernas tillströmning, har tidningens innehåll o c k ö k a t s, så att den n u nästan r e g e l b u n d e t utgår i 1 2 - s i d i g a n u m m e r, h v a r i g e n o m r i k l i g ersättning l e m n a s.
Slutligen — • för att gifva v å r a läsarinnor ett n å g o r l u n d a b e g r e p p o m, h v i l k e n v a l u t a d e
hålles ett nummer Iveckan under hela qvartalet.
För hvarje 6-tal abon- nenter, som samlas, och för hvilka afglften Insändes till Redaktionen af erhålla för tidningen de två de — åren biografiska jande 4 kr.
af sin porträtt, o c h råd, 8 5 0 kostnadsfria hel andra saker.
m e d skäl påstå, att misk vinst, värda läkareråd gånger för tidningen.
hittills 1,400 husliga rön samt en kunna lemnade råd det öknen, Hvar följas båd ' på lycka det skulle är här vi taga i kanske färden och ver dermed varma de älsk- intresse fortfarande de som Så kallt blef Och hjertat Och kärlekens Hon vissnade i känsla, så, ock sinne, underligt slog, träffas, då Iduns allesammans blomma ned derinne, — och tvåhundrade nummer ut- En dog.
att komma Som ej guldet skulle De beredt greto Och i en deras stund sedan — handen.
ner stråt; vid skildes ' stranden, de åt.
De vandrade olika lyckan Len ena mot till guldet andra till fick fick guld.
Kanhända de dock gjorde illa!
JgSået v&amp;t.
ået grönskande nä- de åldriga Och stå Med vemod der På ungdomens båda med baka de flydda I Det varpå blommiga, Ber den Ijufliga nog kan de gräset, hand i I nöjenas hand.
Ätt akta De glömde I De gladdes Åt sorlande De hörde Och åt vaggande henne p å taga Men sång.
När Be så öm de talade då; kysstes i dufvorna båda Nu under kommer och kysstes så om det Be Be tänkte väl bo falla sutto bland svuro klagar, än.
vissnade studerat först vi offrade dock sin illa, var Som Be Men leende der blommorna hvarken äro sy har klädda i ändå.
och, om kommo En trodde lek väl i lifvet en Med sommarn Och ingen blott vara och fru kärleken bara hård.
• Bå En Och just i hjertat isande fram den ljufvaste som häftigast fläkt genom mellan stunden, slog, blomstren god, glädje Hvar En Ben när känsla varnande hette som i ömmast sig ungdomligt stämma förståndets rörde bröst, de hörde röst.
— vår du, antecknade i skymundan; att m e n vi hem talas v i d o m d e n med samhet, gen alltid, då b å d e fru Jag jag varit ej k u n n a t l e m n a henne, u t a n — att d e n äldsta hem- sjuåringen — s k u l l e t a g a v å r d Nu frågade j a g I n g e b o r g, ej v i l l e å t a g a sig v å r d e n barn de samt dagar, dessutom laga då penning mat mannen.
en o r d e n t l i g karl, som sträf- f ö r att under mureriarbete för ar- någon varm d e m o c h den strängt arbetande redligt o m dessa m o d e r n v a r ute p å den m i l d a r e finnes, vintern.
Men samla de två nöd- gossarne, h v i l k a under tjenst, k o m m a d å åter h e m, det s k u l l e d e t v å p o j k a r n e f ö r att g å i f o l k s k o l a n, flic- fattiga öfver, hur m ö d r a r måtte få barn vårdsreformen.
gagn Kanske ty j a g t y c k e r ej o m Men så, i går, fick I n g e b o r g M a l m, o c h h o n rent mina att konfirmeras, o c h så k o m m e r hus- utgöras tungt lass att ordentlig mat, hon fruktar frestas till drycker, vallpojkar, och a f n i o p e r s o n e r; det d r a g a fram.
d å h o n arbetar borta, m e d skäl för, att att hemta o m han mod af så sällan mannen stimulerande flickor I n g e b o r g t v e k a d e att o c h h v i l k a s l i f d e r i g e n o m blir skäli- antal s k r ä m d e henne, f ö r e s l o g j a g, att år men h o n har re sedan tomhet g e n o m h v a r j e h a n d a sökt fylla denna företag.
S o m du och stället hjelpte syr k l ä d e r; mer då jag åtaga sig d e n n a ger- ning, å fyra men skall får en g o d v a r m verk- o c h innehållslöst, blir H u s t r u n får soppa.
tankar.
I n g e b o r g h ö r till dessa s o m sakna s o m haft k a n f ö r att hållet s o m m a r e n varit årsti- en gagnande tomt har d å hon flickan, familjer, d a n för tre är Malm och skurning.
hennes barn, ar- det emellertid a f t v i n g a d e fram rika sig hvarjehanda och till han sträfsam- d i g, fram- Jag menniskor.
vet, att Gren, lofvade ämne, af huruvida i s i n o m tid, g e n o m s o m d u vet, u t a n föredrager att sam- besök Nils och biträder stortvätt hon den, ju detta eld j a g ville dock pröfva, muraren som åtager sett har var att i för tände b a r n s k a r a n o c h den G r e n är ä n n u dig skrifva, att h o n n ö d g a t s lita p å, till ett af just mig, på hörde till jag drog.
till saken.
af Vilberg Vermdö arbetsfält men till ju andras vid om s k u l l e det d r ö j t n å g o t, i n n a n j a g skrifvit Du Och sedan till f ö r att tala lunden satt l ä g g a m i n a funderingar gå fru misstager du V i l b e r g att och Men ej till ej der ifrågavarande rosendegård vinterdag jag det, med färd godt if- hoppa- v i l l e m e d d e l a andra, o c h j a g möjligt, bete, samtal gemensamma du Be Ave.
» Mitt våfva, ett och i barn vård.
ju hon mavarande små, eller Ingeborg h o n en tid ord o m saken Ingeborg hustrun, hjelp Till våldsamma o m n å g o n s i n, vare p å arbete hos andra, m e n n å g o n r e g e l b u n d e n Lang / et.
trygga, lefva och dylika finna undervisa stundom tro.
att vettet o c h emellan första känner fyra kanhända så v i d a m o d e r n från tal om d e tre y n g r e.
tänkte omöjlighet gjorde henne ett förslag.
mig så T » Ett bref från fru Haraldsson.
Be ren helsolära o c h b a r n v å r d, ändå lärdomar, henne Mathilda så sinnet.
hon sjelf p r a k t i s k t k u n d e utföra d e teoretiska då: gjorde kärleken denna d å j a g visste, att Mitt ha beten bo.
blomstren jag henne.
stilla kinderna bygga, bygga hvarann ' igen, och så inskränka en sällan, blifva rigt ma tårarne På och små ej Du Och föreslå s o m barnvårdarinna, m e d d e n stora skogen, i det ursinnig, Men trogen också.
foglame dagar, blödde är, att o c h b l o s s a d e u p p; h o n v i l l e u p p r ä t t a en s k o l a drömmen i hjertat » Kanhända Be drömde mörknande den hviskar Som Som de solskensdag.
nu, är gagna mig.
des slag, drömmen, hem- o c h det b e r ö f v a n å g o n a f p i g o r n a en plats Tanken Liksom Beständigt att fadern för att qväden vindens kärlek att genom I sig en g o d sak eller personen sjelf, så d e r o m glömde hjertats den ungdomens Och Om de hotad tänka, ej värdt Malms henne brytningar gång, foglames susande med att fattig så g o d plats, o c h så k o m h o n i går till mig, göra säden, böljornas på vimmel in- D e s s u t o m förbjuder I n g e b o r g s s a m - hår; strand, doftande sutto framtid tjenare, du skåda år.
h o n en upp h o n ej v i l l s k r ä m m a silfrade till såg medtäflarinna.
som kunde &amp; ynglings fullt att äro flicka den ansedda är För Nu blef skulle försörjde sig o c h en rent m o d l ö s o c h bitter.
derigenom en fattig denna met vete anor, rangen eller personal.
huld.
hon I n g e b o r g än v ä n d e sig för grosshandlare var att verksamhet, denna ' rika, banor, bå,da med syster.
någon flickas hvarje kontorist der, men så beröfva hvart, gripa och oor- tiil hela.
hvarmed Och lätjan folk h o n p å sin fars k o n t o r klar, att under har att h o n u p p g a f h o n det blifva henne nästan alltid frestade o c h så tid arbetade minderårig hade Den m hyende samt väl- o m k r i n g till g ö r a den erfarenhet, lögner, komst, Men Redaktionen.
hända det åter få kommer.
lade afsigt m e d l i k a stor f r a m g å n g v e r k a f ö r dess spridning, h o p p a s vi att a l m o s o r, men dentligheten De till I d u n s med hon k o m m i t att bröd? » hon försökt grunda sällskap, o c h sjelf gått fattiga Iden, vårt minnes, har görande nöd, u p p v ä g a n d e den tack Vilja I vi dela ekono- prenumerationsafgiften.
läsarinnor visat skulle Och i ä m n e n, som s k o l a erfarenheter o c h sist ett hjertligt » Och Idun, erhållas ett gratlsoxemplar för hela den tid, under hvilken abonre mentet räcker.
Aro de samlade abonnenterna färre än 6, torde prenumeia 1 2 0 längre o c h om i Idun många 50 åtföl- g ö r a s, s o m l e m n a en ren obetydliga Till med V i torde o c k o c h anvisningar följas, besparingar 36 2 7 0 uppsatser 95 poem, I d u n under innehållit deraf o c h hemmet, skisser, del att tillvaro uppsatser, beröra q v i n n a n kortare d e årligen e r l ä g g a f ö r vilja vi n ä m n a, i r * * v I I K l I L&gt; kjt IN trodde, att barnens stora hon i fru N i l s s o n, e n k a n d u vet, s o m h o n har j u t v å små o c h b e h ö f v e r än v ä l hjelp vid deras vård.
Men In-
tion » k o ä n ä r m a s t e p o s t a n s t a l t.
— B i d r a g frän alla o m r å d e n f ö r qvlnllg v e r k s a m h e t m o t t a g a s m e d t a c k s a m h e t.
Endast en sida a f p a p p e r e t b ö r geborg som beslöt sig säkert, att äfven är Grens, ty hon rent u p p l e d s e n a f sitt skulle åtaga I för dag sig fru har flickorna antog hennes kusin, I d a M a l m, s o m dagdrifveri, Nilssons barn.
jag förestält de båda kloka för de små, h v i l k a d e s k o l a v å r d a u n d e r de tider, d å m ö d r a r n a ej sjelfva hinna med bästa det, början och till nog dentlig fru Grens för att unga upp barn- är j u g a m - af Ingeborg, och alltid tre eller fyra h v i l k a lära sig k l ä d s ö m, o c h för att skyddas flicka häri g o d t a f att handlas, undervisa u n d e r vintern m o t t a g a o r - sysselsätter qvinnor, dessa h a växa äldsta undervisning Nilsson må b l i r j u d e n allra en s k o l a f ö r att vårderskor.
mal detta se, h u r barn s k o l a be- k r o p p e n s o c h själens och till utvecklas, och krafter de små m e n n i s k o r m e d g o d viljerikt- ning.
Ett par hvilka — de två att fruarna för af oss flickorna att äldre — d u gissar n o g ä m n a naturligtvis stödja o c h hjelpa s a m t o m möjligt förhindra, M a l m r i n g a i den stora k l o c k a n prisa, hvad de kalla sina döttrars » o f a n t l i g a uppoffringar ».
Om d u n u v i l l v a r a snäll att, dringar lämpligt jag genom a f n a m n o c h d y l i k t, g ö r a detta för att tryckas i än- bref » I d u n », så tror m i g d e r m e d h a inlöst mitt löfte till fru Vilberg. » Våra barns leksaker.
ijlll^Évarmed skola våra barn leka?
Den frågan torde från skilda håll komma att vida olika besvaras.
Den sparsamma lilla frun ur medelklas- sen egnar lörhända en tanke åt SOöresbazaren, der för en spottstyfver otaliga, till utseendet för- tjusande leksaker locka, under det frun ur den förnäma verlden liar i åtanke de stora leksaksbu- tikerna, som till hvarje ny julsäsong bjuda nya, till o c h med för de bortskämda och öfvermätta barnen obekanta leksaker och förslröelsespel.
Jag måste på det lifligaste opponera mig mot den förra, men kan ej heller obelingadt ansluta mig till den senare.
Godtköpsbazarerna uppduka visserligen på sina diskar för den ytlige betraktaren en ofant- lig mängd af billigt och prydligt leksakskram.
Men för den, som närmare betraktar det och dertill betänker, att oaktsamma små barnahänder skola handtera dessa illa hoplimmade, nödtorftigt må- lade skräpartiklar, kan en slik bazar endast före- falla som en sorts skåderätt, en illustration till det i barnamun allmänna och så ofta inför barn upprepade talesättet: se, men inte röra!
Hur ondt gör det mig icke om en sådan liten, som jublande mottar en från godtköpsbazaren kommen leksak och så kan hända redan dagen derpå med tårar sörjer öfver dess spillror!
Ty ett själfullt barn fäster sig snart med mycken kärlek vid sin leksak, i fall denna är väl afpassad efter graden af bar- nels förståndsutveckling.
Hur smärtsamt derför att så snart nödgas mista den och hur föga väl- betänkt af föräldrarne att så illa belöna denna naturliga kärlek!
Tvärtom borde föräldrar och uppfostrare sträfVa alt — lång!
ifrån att motarbeta — ytterligare uppmuntra denna kärlek och akt- ning, som det naturfriska barnet hyser för sina leksaker — naturfriskt i motsats till de genom öf- vermätlnad sjukliga barnen.
Den lilla flickan, som inte kan somna in, emedan hon glömt att lägga sin docka till sängs, den beslällsamme pysen, s o m regelbundet utfodrar sin lilla häst, omsorgsfullt ryktar h o n o m och ger h o n o m mångfaldiga smek- namn — månne ej de en gång blir pligttrognare och kärleksfullare menniskor än den ovårdsamma flicka, som slänger och dänger med sina dockor, låter dem ligga oklädda och osnygga, eller den herr vildbasare, som rycker svansen af sin häst och med piskrapp vill få h o n o m till lydnad?
Vi, min syster och jag, hade en liten barnslol af trä med flätad rottingsits.
Dä kraftiga små barnafötter stampat sönder sitsen, ersattes den af ett vanligt stycke bräde, och i dag har redan en andra generation tillbringat så många timmar af de tår- och fröjdefulla barnaåren i den gamla stolen, som nu blott väntar på barnabarnen.
Naturligtvis har den kära möbeln under årtiondenas lopp flere a n v ä n d a s o c h m a r g i n a l l e m n a s.
Namn o c h a d r e s s t o r d e alltid n o g s a n g l f v a s, o c h kan f u l l k o m l i g d i s k r e t l o n från r e d a k t i o n e n s sida p å r ä k n a » gånger bestålts ny polityr, men det är dock allt fortfarande vår egen lilla stol, o c h barnen göra stora ögon, då de höra, all vi stora och gamla äfven en gång varit så små, fast naturligtvis all- lid » mycket artiga och snälla »!
Leksakernas ohållbarhet föranleder barnet att längta efter en annan, en ny leksak, och så upp- står och tillväxer delta begär efter det nya o c h främmande, som under barna- och ynlihgaår, ja, tyvärr ofta in i framskriden ålder skapar en oför- nöjsamhet, som endast för korta ögonblick lemnar rum för en lugn lycka; så danas dessa menniskor — anlag betyda härutinnan naturligtvis äfven mycket — som endast då känna sig väl, när en förströelse, en omvexling vinkar dem, när de få efterapa hvarje nytt klädedrägtsmode, höra och se hvarje ny opera och skådespel, dessa menni- skor, för hvilka ordet » nytt! » utgör inbegreppet af allt eftersträfvansvärdt och angenämt.
Derför böra våra barns leksaker framför allt annat vara varaktiga och gedigna och — om för- hållandena medgifva det — helst äfven smakfulla och vackra.
.
Ty skönhetssinnet ha vi endast till en ringa del medfödt, det måste sorgfälligt bildas och näras.
När det gäller att göra inköp för våra småttingar, må vi alliså vända oss till en god lek- saksbutik, utan alt derför slösa.
Ty det går ej ut derpå all skänka barnen mycket; tvärtom blir barnet lyckligare, om det får endast en leksak, med hvilken det åter och åter sysselsätter sig, för hvarje dag håller kärare af.
Derigenom skall det föras till detta kärleksfulla iakttagande af del lilla och minsta, denna slags uppmärksamhet, för hvil- ken ledsnaden är främmande, hvilken alltid och öfverallt finner något att iakttaga och med intresse följa; denna beundransvärda förnöjsamhet, som låter Kinkel till och och med bakom fängelsemu- rarne utbrista: » allt intill nu har ingen dag lem- nat mig utan förfriskande och själslyftande intryck, och från de blåa rellexer, s o m en klar, nordisk himmel kastar öfver den bländande snön, från den brokiga granitgrund, på hvilken vårt smärtepalats är bygdt, intill de höga och fjerran hvita molnen, som erinra om den van Eyckska himmelen på altaret i Geni, utgår och utströmmar mycket, s o m ger ett iakttagande sinne näring. » Jag känner ett barn, som af sina föräldrar all- lid erhåller blott en enda, men mycket vacker lek- sak.
I fjol var det en jagt, hvars mångfaldiga djur voro så naturtrogna, att man endast måste beklaga att ej kunna leka med.
Under långa må- nader, har jag sett den käre Hans leka med denna jagt och beständigt förstod barnet eller den för- ständiga modern att afvinna den gamla vanliga, kära leksaken nytt behag.
Än klipte de skick- liga modershänderna små foglar af papper, som placerades i trädens grenar och så skolos såsom hjerpe, kramsfogel och andra läckerheter eller i egenskap af bolinkar och andra sångfoglar an- förtroddes åt jägarens beskydd.
Än drog sig jä- garen med sin hundar till baka till det — tack vare Hans ' fantasi — mycket snabt uppbygda jäg- mästarhuset, der hundarne plötsligt fingo öfver- taga rollen af tant Augustas knähundar, hvilkel naturligtvis ej kunde gå för sig, utan att de för- seddes med varma, af papper klipta schabrak, ty — » tant Augustas knähundar äro j u mycket ö m - tåliga, eller hur lilla mamma? » En gång behäng- des äfven ett träd med röda perlor, s o m egentli- gen skulle gälla för körsbär, men af den jublande lille togos för dadlar.
Och nu måste med all hast jägaren ut i skogen för att plocka en korg dadlar, dem han skulle föra med sig hem till sin lilla mamma — » för han har väl också en liten mamma? » afbröt sig barnet helt allvarsamt.
Och härmed, kommer jag till det, s o m jag från början ville lägga mina vänliga läsarinnor på hjer- tat: våra barns fantasi!
Ett barn, som får många och beständigt nya leksaker, har intet tillfälle att ådagalägga och ut- veckla sin inbillningskraft, under det att det barn, som endast sällan och tidtals alls icke erhåller sådana gåfvor, tvingas att uppfinna, eftersinna och sjelf skapa något.
Hur mycket lyckligare detta senare är, blir oss klart, då vi genom iakttagelser på oss sjelfva och andra finna en viss verksam- hetsdrift medfödd hos alla.
Endast få af de köpta leksakerna gifva barnen anledning alt företaga en förändring med de samma; de äro färdiga, fixa och färdiga, barnet kan väl leka med dem, men icke göra något vid dem, ej arbeta.
För barnet är emellertid leken arbete, allvarsamt arbete till och med.
Och der den ej kan tillfredställa denna arbetslust, der blir en leksak öfverllödig, och ej sällan ser man de rikes barn föraktligt skjuta sina dyrbara leksaker ät sidan för att på det be- skäftigaste sysselsätta sig med en näfve sand, några kiselstenar eller ekollon.
Hur dåraktigt, ja, hur kärlekslöst, om föräldrar eller vårdarinnor kasta bort dessa ting som .uselt skräp », dessa ting, som i barnets förunderliga inbillningskraft taga gestalt af får och foglar, far, mor o c h syskon, hus och träd!
Inträda väl blolt de allvarsamma lärdomsåren för barnet, så blir för visso fantasiens verksam- het undertryckt, skarp eftertanke tar det till yng- ling, till jungfru uppväxande barnet i anspråk, och den hulda feen Fantasia tränges till baka till en liten, ofta allt för liten vrå, der hon ej längre kan lefva, utan tvinar bort och dör.
Och då?
O, I beklagansvärde, för hvilka ej den undergörande feen förvänder lifvets dystra ögonblick i stämningsfulla stunder af inre åskådning; som ej anen, huru den fantasirikes själ till och med omvandlar lifvets törnestig till en paradisväg, huru mycken harm- lös glädje fantasiens fé beskär o s s!
Tillåt mig till sist att som afslutning berätta en liten episod från lille Hans ' barnkammare.
Det var i förlidne april, de närmaste dagarne efter det budskapet om den ädla och älskade furstinnan, prinsessan Eugenies död väckt sorg och deltagande vida omkring i landet.
Hans roade sig vid den liden med en liten leksaksbutik och bad mig en dag, att jag skulle » köpa » något hos h o n o m.
Men hur förvånades jag ej, då jag, kommen närmare, ofvanför den lilla boden på half stång upptäckte en af ett kasseradt gammalt pennskaft och en bit papper förfärdigad flagga!
Landssorg till och med i leksaksbutiken!
En pappersfana öfver kryddbods- varorna, hvilken just med sin yttersta tungspets vajade öfver den låda, från hvilken inskriften » rus- sin » förföriskt lockade!
Och der bredvid ett par djupa, allvarsamma barnaögon, två späda barnahän- der, andäktigt knäpta, o c h en frisk barnamun, som öppnade sig till följande o r d: » Den snälla prin- sessan är död!
Då måste man flagga på half stång! » — O, heliga enfald!
Det var ett ögonblick, då del upphöjda och det löjliga lågo bra nära hvar andra.
Men mig tycktes det, som hade ingenstädes lan- dets sorg funnit ett mera rörande uttryck än i denna lilla scen från barnkammaren.
Margareta Henke.
" Frun. "
En q v i n n o s t u d i e af Johan; tockholm har Nordling.
blifvit en storstad; det är ett f a c t u m, åt h v i l k e t m å n g a glädja sig.
Men hvarje goda — o m n u en storstad något godt — har kultur proletariat, skapar o c h så h a v i fått d e l a lott m e d öfriga h u f v u d s t ä d e r att förstäder vudsakligen handterlig gerna gar växt befolkade I af huf- en h a l f v i l d, svår- och dit fredlig s t a d s b o ur a n n a n sig åstad, fallit derutinnan, u p p p å utkanterna, arbetarebefolkning, en är sitt o n d a m e d s i g; öfver- icke kast vå- å t m i n s t o n e sedan s k y m n i n g e n på.
en af dessa ligger i ett a f hörnhusen en g a m m a l krog, s o m a f b e f o l k n i n g e n i trak- ten gemenligen kallas för » Röda tuppen », enligt sägen efter den förste innehafvaren, s o m för sitt eldfä,rgade hår o c h sin h ö g a druffärg skulle ha burit detta namn.
näste h ö r a b u l l r a n d e u p p t r ä d e n till ordningen går förbi I detta och slagsmål för d a g e n; nätt u p p en q v ä l l utan att blod flyter, och hela nej- dens oregerligaste sällar h a f v a här sitt stam- håll.
I Knappast nog polisen v å g a r sig hit.
d e n n a u t ä n d a a f d e n stora staden är f ö r - v i l d n i n g e n förfärande a l l m ä n.
Q v i n n o r n a äro föga dela bättre än männen; de ras libationer p å krogen, d e h å l l a ofta de- sig ej ens ifrån deras trätor o c h s l a g s m å l.
B a r n e n drifva s o m v i l d a djurs u n g a r i sina trasor fritt k r i n g p å gatorna, ö f v a n d e trots de ofog a f a l l a slag.
Och mest energiska ansträngningar från dem, det v e d e r b ö r, blir det m e r än hälft m e d s k o l g å n g o c h tukt.
Det fanns d o c k en person i d e n n a trakt, s o m åtnjöt en viss respekt, o c h d e n n a person var till på köpet en qvinna.
En vacker
höstdag h a d e d e första huttrande m o r g o n g ä - sterna, s o m utanför » R ö d a tuppen » under otå- l i g a s v o r d o m a r afvaktade d e gästfria dörrar- nes ö p p n a n d e, till sin stora f ö r v å n i n g i hör- net m i d t öfver gatan u p p t ä c k t en n y s k y l t med ordet magasin i o c k r a g u l a bokstäfver och derunder en dekoration a f anspråkslösa matvaror, tändstickor o c h t o m m a ölbuteljer i fönstret.
Inflyttningen hade tydligen i all- sköns tysthet försiggått p å efternatten.
H ä r v a r en n y b e k a n t s k a p att göra, o c h man beredde s i g m e d en viss ondskefull nyfikenhet att taga den n y a inrättningen i b e - sittning o c h s å g o d t från första stund g ö r a sin supremati g ä l l a n d e.
N ä r ändtligen v i d åttatiden d e n lilla dörren inuti portgången slogs u p p, trafvade ett hälft dussin a f kar- larne genast in.
D e hade redan hunnit e l d a sitt m o d till h ö g t r y c k m e d » R ö d a t u p p e n s » h å f v o r.
v a r han, n ä r h a n fick smita ut till sina vän- tande kamrater, skamsen s o m en p i s k a d h u n d.
* D e t v a r en j e m n strömning a f g r a n n q v a r - terens alla q v i n n o r g e n o m » fruns » magasin hela d e n d a g e n o c h de, s o m derpå följde, li- kaså.
A l l a s k u l l e d e u t att se d e t d e r m ä r k v ä r d i g a » s t y c k e t », s o m männen k o m m i t h e m o c h l a r m a t öfver m e r än n å g o n s i n o m hela distriktets polis.
H v a d h o n hette, hvar- ifrån h o n k o m, d e t fingo d e aldrig v e t a; s o m a f en inre öfverenskommelse k a l l a d e de henne rätt o c h slätt f ö r » frun- », o c h » f r u n » fick h o n o c k allt framgent heta.
» T i t t a n u in till m i g snart igen, g u l d - l u f v a », r o p a d e h o n efter henne i dörren, n ä r h o n v i d m o d e r n s hand l e m n a d e butiken, öf- v e r l y c k l i g åt e n stor strut a f » fruns » l o c k a n - karameller.
» O c h d u, m a d a m K a r l s s o n, kan gerna följa med, f å v i talas v i d o m ett o c h annat.
— — Seså, n u slåss d e stygga u n - garne p å gatan i g e n; helsa d e m från mig, att d e genast hålla u p p, annars skall j a g minsann k o m m a u t o c h lära d e m annat I » — (Forts, i nästa n:r.)
Iduns julklappsbazar.
I d u n ö p p n a r i d a g sin stora j u l k l a p p s b a - K o m m e r s e n i d e n lilla butiken t o g p å så zar f ö r året o c h inbjuder alla sina ärade lä- sätt rask fart, o c h dess herskarinna var i n o m sarinnor till talrika b e s ö k.
Bazaren inne- k o r t en b e t y d a n d e personlighet.
H o n v a r håller endast a f d e m sjelfva insända hand- M e n d e möttes a f ett mottagande, s o m d e i c k e så barsk, n ä r d e b l e k a q v i n n o r n a k o m - arbeten o c h artiklar, o c h hvar o c h en eger k n a p p a s t väntat.
I n n a n f ö r disken helsades m o in m e d sina s m å v i d handen, men h o n rätt att utan afgift se s i g till g o d o, så långt d e a f d e skarpa g r å a ö g o n e n från en medelål- t o g g o d t reda p å d e m o c h deras förhållanden lagret möjligen k a n förslå.
ders q v i n n a, m e d barska, nästan m a n l i g a o c h skrädde ej p å sanningens bittra o r d.
E l l e r — f ö r att ej längre tala i bilder — V e c k a n h a d e ej gått o m, förr än hon hade drag.
D e t gråsprängda håret l å g tätt slä- v i börja i detta n: r införandet a f d e till den tadt öfver hjessan, o c h öfverläppen b e s k u g g a - examinerat u t alla deras familjeomständighe- n u tillandalupna pristäflingen insända beskrif- das a f ett p a r g a n s k a ansenliga mustascher.
ter o c h k ä n d e sitt f o l k o c h interiörerna g o d t ningarna p å j u l k l a p p s h a n d a r b e t e n.
V i hop- så v ä l s o m d e sjelfva.
D e b e g ä r d e ö l i p o c k a n d e ton.
pas, att förrådet inrymmer m å n g a nouveautéer, » O m d u inte v o r e en sådan smutslolla, som » Öl!
J o, d e t fick n i!
N i ä ', s k a m till o c h att g o d a idéer o c h u p p s l a g f ö r våra j u l - d u ä r » — • h o n duade alla q v i n n o r n a öfver sägandes redan d r u c k n a, så tidig d a g e n är, k l a p p s b e k y m r a d e damer derur s k o l a erbjuda en k a m; n u t a l a d e h o n till K o p p a r - E r i k s o c h finge j a g råda, p a c k a d e n i er genast h e m, sig i riklig m ä n g d.
unga, bleksiktiga hustru — » s å s k u l l e b e - o c h sågen till, att ni slutade dagen, bättre R e d a k t i o n e n h a r naturligt n o g b l a n d h o p e n stämdt d i n m a n vara mera menniska, än han än ni börjat! » a f i n s ä n d a beskrifningar svårt att afgöra, är.
T a c k a G u d, att d e ränna p å k r o g e n, hvilken ä r d e n bästa o c h d e r m e d har förtjenat D e n n a djerfva rättframhet k o m d e m att när ni hålla h e m m a åt d e m värre än h o s priset.
V i h a derför beslutit efter hand med- studsa.
D e s å g c, hälft förvånade, hälft snop- svinen.
D e t stackars lilla kräket, d u har, dela d e m samtliga i numrerad följd o c h k o m - na, p å h v a r andra.
M e n deras förbluffelse t y c k s ej h a sett vatten eller k a m p å m å n g e n m a framdeles, d å våra ärade läsarinnor v ä l slog strax öfver i vrede, o c h den äldste a f vacker dag. » praktiskt pröfvat, en d e n ena, en d e n andra, d e m, » K o p p a r - E r i k » b e n ä m d, steg fram till D e n b l e k a, lilla flickan k r ö p s k y g t intill att vädja till deras s a k k u n n i g a o m d ö m e o c h disken o c h s l o g näfven uti, så att hela b o d - moderns kjol o c h s å g hälft förskrämd, hälft utslag.
gerådet s k r a m l a d e.
bedjande m e d stora b l å a ö g o n u p p till d e n O c h så börja v i genast v a n d r i n g e n g e n o m » H u t, k ä r i n g, » skrek han, « t i g genast o c h stränga frun.
D e t v a r ett vackert, trohjer- bazaren.
l y d I Här ä ' d e t v i, s o m befaller.
Försök tadt barnansigte med gult, l o c k i g t hår, som inte k o m m a m e d några nymodigheter, t y d e t oansadt tofvade sig k r i n g den smutsiga, m a g r a * ta ' v i snart u r k r o p p e n p å e r.
» lilla halsen.
N ä r » f r u n » mötte hennes b l i c k, I.
En present passande för alla, gossar som flic- M e n d e n e n s a m m a q v i n n a n förändrade ej k o m m e d ens ett nytt uttryck öfver hennes kor, fröknar som fruar, .äro här beskrifna omtyckta, stickade mössor.
T i l l en stor person lägger man en m i n.
H o n stälde sin breda k r o p p i ö p p - drag, e n ljus blidhet, s o m man k n a p p a s t s k u l l e h a tilltrott henne, o c h h o n strök vän- upp 50 il 55 maskor af bottengarn, som stickas med ningen g e n o m disken, o c h en skarp b l i x t grofva trästickor sålunda: l:sta hvarfvet 1 rät, 1 af- l i g t öfver den lillas h u f v u d.
sköt ut under hennes b u s k i g a ö g o n b r y n.
vig, 1 rät o. s. v. 2:dra hvarfvet likaså, men då » K o m igen, d å ni sofvit bränvinet a f er, » H v a d heter d u, m i n flicka, » frågade h o n.
få v i se, o m v i likas bättre.
H ä r är d e t » A n n a, » svarade modern i hennes ställe.
j a g s o m råder, o o h I lagen er genast i » K o m d å m e d m i g in i k a m m a r e n, skall väg ... » j a g tvätta d i g ren o c h g ö r a d i g snygg.
J a, d u k a n gerna följa m e d, » v ä n d e h o n sig till I n f ö r detta o v ä n t a d e m o d h o s en q v i n n a modern, » d e t skadar minsann ej att lära sig. » kände, förunderligt n o g, till o c h m e d dessa r å b a r k a d e naturer en viss tafatthet, o c h d e, S a g d t, o c h b o n t o g barnet v i d handen o c h som stodo dörren närmast, redde sig redan l e d d e d e t in b a k o m disken.
D e n andra q v i n - svärjande till att t r o p p a ut.
R ä t t s o m d e t n a n följde m o t v i l l i g t efter.
v a r befann s i g K o p p a r - E r i k ensam i d e n I n n e i » f r u n s » k a m m a r e vidtogs n u en lilla butiken, o c h n ä r h a n m e d ens s å g sig g r u n d l i g tvagningsprocess, s o m f ö r v a n d l a d e öfvergifven a f sina d r y c k e s b r ö d e r o c h fortfa- A n n a s o m till en annan liten varelse.
D e t rande mötte d e n stränga blicken u r d e gråa b l e k a ansigtet b l e f så mjellt o c h fint o c h till ögonen, k o m d e t öfver d e n fruktade slags- och m e d litet smått rosigt under d e n stora k ä m p e n en formlig förskräckelse, som h a n tvättsvampens smekning, d e t lena håret f ö l l minst a f allt k u n d e förklara f ö r s i g sjelf.
o r d n a d t som en g y l l e n e r a m kring hufvudet, M e n u r fläcken k o m h a n i c k e; d e t v a r s o m o c h till o c h med ett nytt, rent f ö r k l ä d e, som o m d e n n a b l i c k trängde h o n o m g e n o m m ä r g » frun » fick fram u r en jättestor byrå, lyste o c h b e n o c h nitade h o n o m fast v i d golfvet.
u p p d e n torftiga, trasiga drägten nästan till » N i, s o m är en g a m m a l karl o c h v ä l b o r d e h a fått d e u n g a gloparnes åthäfvor u r krop- pen, s k u l l e s k ä m m a s att g å d e m före p å detta viset.
G å n u er v ä g, o c h helsa d e andra, att t r o d e, att d e s k a ' f å föra sitt s y n d i g a regemente h ä r inne, så h a d e illa bedragit sig!
D e n, s o m k o m m e r n y k t e r o c h m e d hof, k ö r j a g inte u t.
M e n slika k r ä k till karlar m å d e n lede sjelf ta hand o m.
» Se, d e t v a r ett språk, s o m h a n f ö r s t o d; och d e t k u n d e icke tio predikningar i k y r k a n fått h o n o m att k ä n n a sig så kalfatrad.
G l a d helgdagsståt.
Sjelfva m o d e r n, s o m till en början trumpen hållit s i g i vrån, b l e f efter hand intresserad a f den transformation, hen- nes » g u l d l u f v a », s o m frun k a l l a d e henne, undergick.
H o n k o m ofrivilligt närmare o c h betraktade m e d en viss m o d e r l i g stolthet den lilla.
» D e t är j u ett riktigt sött litet b a r n, » sade » f r u n », n ä r h o n slutat, o c h s v ä n g d e flickan rundt o m p å golfvet, som till afsyning.
» D e t är b å d e s y n d o c h s k a m att låta G u d s v a c k r a g å f v o r begrafvas i s m u t s e n.
» — — • stickar man den räta maskan afvig och tvärtom.
3:dje lika med l:sta o. s. v., tills biten blir ett stycke längre än bred.
Man viker upp en kant nedtill å mössan, så bred man önskar den.
N u viker man lappen dubbel o. kastar öfver med långa stygn uppi- från och ned; sedan drager man ihop den så pass att mössan blir lagom hög framtill och får vackert fall.
N u har man till hands 3 stora bollar, hvilka fastsys i rynkorna fram.
Gör man dessa mössor af hvitt garn, vadderar och fodrar dem, äro de lika vackra som varma supé- och skridskomössor.
A. II.
Ett originelt förkläde.
G.
H.
Jag såg ett dylikt här förleden, ett på samma gång originelt, elegant och dock rätt billigt jemte lätt och fort arbetadt.
M i g veteriigt är det det enda i sitt slag, då personen, som fabricerat det, sjelf sammansatt detaljerna och arbetat det hela.
Det var af körsbärs brun sammet, natur- ligtvis endast kort.
Nedomkring var sydd en elegant ranka af guldtråd, alldeles fylda blad ooh blommor.
(Mönstret uppritas på silkespapper, hvilket sedan lätt borttages.)
A f fiskgarn var en 10 cm.
bred spets nedomkring, uppåt sidorna endast 7 cm.
bred.
E n af samma garn virkad chemisettlinning jemte virkade band, slutande i tjocka tofsar, omvirade med glitter, blad.
D e t hade broderats på en enda dag, och det lilla eleganta förklädet gör sin bärarinna, som på samma gång är uppfinnarinnan, all heder och ära.
Att jag här åt andra ger hennes idé till efterföljd, hoppas jag att hon förlåter.
Ebon Hoi.
* III.
Bokfodral.
Detta ser ut som ett stort visit- kortsfodral, uti hvarj sidofickor bokens permar in- stickas.
Tillklipp fodralet utaf sådant beläggnings- tyg, som användes till rockkragar.
Beklädes utanpå
ManusKt-ipt, som e j antages till Införande, återsändes, såvida porto bl- f o g a s.
Inga ofrankerade försändelser lösas.
i pv I I Kl I L / \ J IN Annonser mottagas endast m o t kontant llqvld I förskott a f 2 6 öre p r *.
spalt, petltrad (= 10 stafvelser).
Ingen annons Införes under I krona åt väggarna. » M i n egen idé och tanke o m saken är att göra mig permar till de kära i » blått och guld », antingen af silfver eller annan stramalj med silke eller garn derpå.
Bäst dock och vackrast att i röd plysch med guldtråd utföra arbetet.
Exempelvis att sy » Hedersdiplom » på framsidan jemte emottaga- IV.
Särdeles vackra och billiga gardiner kunna rinnans initialer, det hela omgifvet af en bård eller väfvas af oblekt tvinnadt bomullsgarn n:r 8, både till annat lämpligt.
P å baksidan endast plysch.
Fodras ränning och inslag; väfves entränning, så bred väf med rödt tyg.
F ö r att göra permen styf sättes papp som möjligt.
E t t stycke från främsta kanten lemnas emellan, t. ex. den som medföljer diplomen.
A n - tom rör i skeden, en tum bredt, så en tum med en tingen sys en 1 cm.
bred rygg af lika material eller ände i röret, så fortfares fyra gånger, sedan fyra sättes breda band i rödt silke vid alla fyra sidorna tum med en ände i hvart rör, så börjas åter med att bindas öfver det hela.
E n dylik julklapp blefve hvar annan tum tomrör som förut, tills det blir tre Ebon Hoi.
bårder, sedan trades en ände i röret, så bred man särdeles välkommen för vill hafva väfven.
N ä r väfven är färdig, spännes den upp med en täckbåge, och, der tomrören varit, trades igenom en ände i solfgarn eller fin oblekt motvarp X.
En ovanligt vacker och treflig visitschal, passande som en hålsöm; af samma sort garn virkas en spets till julklapp, förfärdigas på följande sätt.
M a n köper och sättes i kanten.
Huslig.
1 / 2 rosafärgadt isgarn samt 1 / 2 " S fint yllegarn i samma färg; sedan virkas af yllegarnet en upplägg- ning, så lång man vill hafva schalen, och på den V. Skritportfölj i utsågadt trä.
F ö r dem, som stolphvarf, hvarmed fortfares, tills man fått schalen så bred man vill hafva den.
D å börjas med isgarnet, såga i trä, vill jag påpeka ett mycket vackert an- som skall virkas uppå, så tätt att icke något af ylle- vändande af denna konst, nämligen att göra en garnet blir synligt.
Det tillgår sålunda: man virkar skrifportfölj.
Jag har just en sådan, 27 cm.
lång, tvänne öglor om hvarje stolpe, dessa öglor bestå 21 cm.
bred.
Framsidan är prydd med ett stort af uppläggning som göres på så sätt, att man först utsågadt stjernmönster, omgifvet af en bård rundt omkring.
Bakstycket är slätt.
Byggen 2 / « cm.
virkar 6 maskor, tager så tillbaka i den sista och drager igenom den (ty öglorna hålla sig mera uppe är likaledes utsågad och fastbunden med fram- och då och platta ej ned sig.)
Sedan lägges åter 4 baksidan medels stora röda atlasrosetter (hål- mot maskor upp, och öglan är färdig att virkas om svarande de i framsidan, äro naturligtvis för detta ändamål anbragta på baksidan).
Såväl fram- som stolpen; på så sätt fortfares, tills schalen är färdig.
D å göres en s. k. sniljfrans af isgarnet, på så sätt, baksidans innersidor äro klädda med röd atlas, och att man tager en lång längd flerdubbel och syr sedan är portföljen sammanbunden på midten med en lika- öfver denna en tum mellan hvarje syning hela läng- ledes röd atlasrosett.
E t t par ark läskpapper lägges den utefter; så afklippes alla trådarna, utom den man inuti.
Äfven ryggen klädes med röd atlas.
E n sytt med, som bör vara dubbel.
N u är fransen fär- vacker och varaktig, samt praktiskt användbar j u l - dig att sys rundt om schalen.
Dessa schalar äro gåfva, varmt förordad af Ebon Hoi.
vackra och, åtminstone i min ort mycket moderna.
med plysch, och inuti med atlas; förses med brode- radt monogram.
Ä r mycket praktiskt till oinbundna böcker.
Chrysopas.
3 K VI.
Liten skärm.
Beställ hos bokbindaren en pappskärm, bestående af ' fyra flyglar, 60 cm.
höga och 25 cm.
breda.
L å t honom klistra öfver den på rätsidan med svart eller mossgrön atlas eller bomulls- satin; baksidan kan beklädas med svart chagrin- papper.
Måla pä skärmen antingen i olja eller uti gouache foglar, blommor, grenar o. s. v. O m n i ej kan måla, så utför dekoreringen i stänkarbete med stora ormbunksblad, gräs, löf o. s. v. I stället för tuch eller zepia tages guldbrons utrörd uti brons- tinktur.
Skärmen är nätt att ställa på ett bord som bakgrund till fotografier och är för resten nätt hvar som helst.
Chrysopas.
dialog » VlUlej, liUvfe Nu se sätter i qvinnofrågaD.
von K!
träffa spraka.
D e t var d å roligt att p å en g a m m a l r e g e m e n t s k a m r a t.
j a g mig i samma kupé, Det var länge sedan Jag har varit i S t o c k h o l m ker nu resa hem, men så f å v i vi träffades.
i affärer o c h tän- hvart skall d u ta ' vägen?
» » Å h!
j a g s k a l l b a r a resa till der jag inne b o r p å sommarnöje.
o c h gjort litet u p p k ö p » Det styr till hushållet, så- med det.
tar i var besynnerligt!
m e d sådana saker, Sundbyberg, J a g har varit s o m j a g g ö r ett p a r g å n g e r veckan. » Skall du ha ' b e - hur k a n d u h a ' tid D u h a r v ä l n å g o n plats, s o m u p p - d i n tid å t m i n s t o n e o m f ö r m i d d a g a r n e.
» » Ånej!
hela gård, är J a g h a r g o d t i d att g å p å l a n d e t dagen; d e r arbetar j a g i v å r l i l l a rensar för pojke gan ogräs, p l o c k a r öfrigt upptagen ej trillar i sjön, o c h metar.
flicka får med träd- bär m.
m.
samt a f att tillse, att m i n d å h a n står p å b r y g - Derjemte hjelper hennes f r a n s k a j a g min skriföfningar, m e n b e k ä n n a, att j a g m e s t g l ö m t b o r t d e t lilla, jag kunnat » Nå, du i den vägen. » m e n d i n hustru, henne?
h u r står det till m e d K a n s k e h o n är p å n å g o n b a d o r t, efter får s k ö t a h u s o c h h e m?
» » Nej, den, h o n reser h v a r j e d e r h o n tjenstgör morgon in till i en b a n k.
sta- T r e gån- ger i v e c k a n k o m m e r h o n u t till m i d d a g e n, XI.
Hållare för ett spelkort.
E n ask något större än en kortlek, öfverklädes med plysch.
Ä framsidan m e n d e öfriga d a g a r n e ej förr ä n p å aftonen.
är en oval rundel utskuren; i denna insattes en bit B l o t t o m l ö r d a g a r n e får h o n h e l t o c h h å l l e t kortstramalj, hvarå antingen broderas en kung i vara h e m m a hos familjen. » leken eller ock 4 kort i miniatur.
E n särskild » Ja, m e n, m i n g o d a bror, d e t d e r t y c k e r platta, likaledes öfverklädd med plysch, fastsättes som botten; plattan bör vara en half gång till så jag är a l l d e l e s u p p - o c h n e d v ä n d a v e r l d e n!
stor som sjelfva asken.
Eva.
S k u l l e d e t inte p a s s a bättre, att d u sutte i banken och vänder duken på den andra sidan, der man en gång till viker hörnen på samma sätt.
D e hörn, som n u bildas, vikas om baksidan, så att duken åter bildar en qvadrat.
Det hela måste göras mycket noga och väl strykas.
P å hvarje sida om de n u så formade 4 små hyllorna broderas med fint rödt eller blått garn en arabesk eller dylikt.
Servetten lägges på en tallrik af samma storlek och i de små hyllorna passande små tallrikar, hvarpå serveras smörrullar, ostskifvor, rädisor etc.
Denna duk är en prydnad för hvart smörgåsbord, kan lätt tvättas och dessutom mycket praktisk.
O. W. De dem; IX.
Permar till Iduns » Hedersdiplom ».
D å man blott hade elt sådant, fäste tanken sig j u lätt vid redaktionens antydan att sätta det samma » inom glas och.
ram ».
M e n om jag n u antar, att andra med mig äro så lyckliga att hafva flere stycken så vore det kanske litet mycket att vilja skryta så der » upp- En o. XII.
Palett i plysch, silke och| guld.
Modellen härtill fås af ett gratulationskort i denna form.
K a n förstoras om man vill.
N u broderas på plyschen i silke och guld en större eller mindre bukett eller VII.
Garnityr till en vagga eller vagn.
Så länge blomma.
Så ritar man från början ett så stort stycke det ej är omodernt att taga emot storkens små pre- i plyschen, som ett fotografikort eller medaljongkort senter, blir ofvanstående snart sagdt en nödvändighet Detta stycke klippes bort; men en nätt och derjemte en kärkommen present i hus, der den upptar.
kant vikes och förses med tjock guldtråd som ram.
kära gästen väntas.
Gör då de små lakanen 106 N u sättes fotograrien in, paletten fodras, stoppas lätt, cm.
långa, sätt en vacker mellanspets, samt dessutom att det hela blir kullrigt, fodras ytterst med röd sa- ytterspets för densamma.
Och så ett stort, i rödt tin. I det öfre lilla hålet sättes en liten rosett samt broderadt n a m n; detta öfverlakanet.
Underlakanet ett par pressade eller konstgjorda blommor.
H a r endast ytterspets.
Små namn i bägges nederkant.
man dertill ett hemarbetadt staffli, som passar till Örngotten likaledes omglfvas af mellan- och ytter- paletten, (i nödfall kan den bindas fast, så att den spets samt förses ett stort namn.
Örngottet är 48 sitter säkert) så tror jag att den lilla presenten blir cm.
långt och 36 cm.
bredt, dock beroende på egen särdeles nätt.
Ebon Hoi.
smak och huru stora dynor man har.
V i l l n i der- jemte ge ett litet täcke, så tag detta i röd yllesatin, 81 cm.
långt, 79 cm.
bredt.
V i l l n i deremot ha detsamma i blått, så bör ni taga namn å lakan etc. XIII.
Prydnad för smörgåsbordet.
Man tager en i hvitt broderi, så blir det förtjusande, och jag kan duk af fint linne, som mäter 72 cm.
i qvadrat, och på förhand vara säker, att n i, om n i följer mitt råd, lägger den tillsammans på följande sätt: Alla fyra i ert stilla sinne skänker en liten tacksam tanke åt hörnen vikas, så att de träffa hvar andra i midten den okända Ebon Hoi.
af duken.
D e r fäster man dem med en knappnål VIII.
Äggservett.
M a n tager ett stycke hvitt, fasoneredt tyg af ungefär en aln i fyrkant, detta klipper man ut i form af en vanlig, 4-uddig stjerua, dock så, att hvarje udd ej är skarpt afsneddad, utan mera rundad ut till spetsen af hvarje udd; uddarne skola vara något mer än 7 tum eller så långa, att midtelstycket blir något mer än 7 tum i fyrkant.
N u syr man röda kråkspark rundt om och i hvarje udd ett fogelbo, ett par foglar e. d.
Sedan fodras ser- vetten med hvitt t y g; i spetsen af en udd sätter man en liten rosett.
Denna servett lägges på ett fat med äggen inuti, och viker man så öfver alla fyra hörnen, det med rosetten öfverst.
Tager sig bra ut, är billig och lättgjord.
A. O. H.
I kupéen.
vackra de fula, aktning; frågar qvinnorna de vilja, att m a n s k ä n k e r gamla, dem; — smickrar d e m.
d e m sin h ö g - att m a n aktar d e m; d e snillrika, beundrar att m a n t i l l b e r men alla Hon hushållet o c h lära bättre du ö n s k a, att man än » Så bestämdt flickan lika sköta mycket till i b a n k e n kan bra s o m hon. » j a g också, d å j a g t o g afsked a hit, m e n n u h a r j a g insett misstag.
Fruntimmer alla o c h inrättningar, verk kan göra det omöjliga tur, så h a r j a g efter få hos fa- både franska o c h hjelpa göra trodde flyttad vore hemma skulle du, bestämdt och någon plats Min hustru söka sin l y c k a våra inkomsters lertid kasserad, ska ' det nu föreslog i o c h som j a g icke o c h förändra 4 3 fruktlösa afstått mitt vara från m i n na- försök vidare att täflan.
d å, att h o n s k u l l e för- f ö r att i sin m å n b i d r a g a till förökande.
på H o n blef den grund, emel- att h o n v a r gift. » » Nå, m e n d u sade j u nyss, till staden f ö r att tjenstgöra in » Ja, att h o n ej u p p g a f min, då hon blef noppas, i en b a n k.
» du ej sin titel, u t a n höll kallad för fröken.
Jag förråder henne, tyst, m e d h v a d j a g n u s a g t.
tillvaron godt att h o n reser h o n fick slutligen h ä n d e l s e v i s en p l a t s, derför god får m a n minsann utan I håller kampen för s l å s i g fram sa man kan. » » Nå, har ingen sedan misstänkt har tvärtom hennes list? » » Nej, hon två gånger gifva ma bank, korgen hvilken frieri, men länge några varit sådant fått besväret ganska kar.
j u a l l t i d herrar ä n n u att å t en k a m r e r i s a m - finnas envis i sitt inträffa, så qvar i dylika verk. » o c h råd- att m a n firar o c h o c h d i n hustru miljen?
» Nu ä r o v i snart v i d S u n d b y b e r g, s k a l l g å af.
år, då då äfven jag landtbruk, till Kanske skall träffas taga Stockholm ifall det ej afsked.
Jag o c h slutar förut der d u v i åter o m t v å flyttar m e d mitt har bragt mig
Vid barnets födelse har jag haft i beredskap föl- jande saker: 18 st. skjortor, t a c k s a m, t y j a g f ö r m o d a r, att d e få b i d r a g a En svenska praktiserande läkare i Ame- 12 » mössor med flere rader spetsar o. dragband, rika, Doktor Benedicta Carlsson, som för en till vårt u n d e r h å l l.
» 6 » enkla mössor till natten, tid sedan erhöll officiell tillåtelse att praktisera 6 » tröjor, » J a g skall göra, hvad j a g kan.
D e t blir såsom läkare i Minnesota, är i Minneapolis Tri- 6 » bindlar, väl alltid n å g r a n y a f ö r s ä k r i n g s b o l a g att vän- bune föremål för en biografisk skizz, åtföljd af 0 » mantlar, hennes porträtt.
d a sig till.
M e n en a f flickorna s k a l l v ä l 3 dussin blöjor, Fru Carlsson, som är född i Stockholm, är nu alltid b l i h e m m a o c h s k ö t a ditt h u s, annars 3 » smålappar, omkring 40 år gammal.
Hon studerade medicin 6 st. nafvelbindlar samt rätt många små linne- får j u d u, s o m är enkling, intet h e m?
» i Stockholm och Upsala, hvarefter h o n slutligen lappar, ungefär 2 tum i fyrkant, till förbindningen » N e j, i n g e n v i l l stanna i h e m m e t, det v e t erhöll inträde i diakonissornas institut i Stock- af nafveln, jag bestämdt.
J a g får n o g g å ensam o c h holm.
Der ingick hon äktenskap med pastor La- 8 par lakan, ger, och strax efter äktenskapet 1875 reste det s k ö t a mitt hushåll sjelf, l i k s o m d u.
» 8 st. dynvar, unga paret jemte tre damer såsom missionärer 1 st. Jbadkåpa », » N u stannar tåget.
Farväl o c h tack för till Abessinien.
Deras arbete var bland hednin- 1 st. dyna, fyld med bast, att lägga i badbunken d e n n a g å n g!
V a r h y g g l i g o c h r ä c k m i g mat- garne i det inre af landet, som voro högst för- under barnet, bittrade på allt, hvad missionärer hette.
Ett upp- k o r g e n, s o m står der u n d e r s ä t e t.
.
.
» 3 st. badlakan samt någon schal eller tynre lopp inträffade, under hvilket pastor Lager mör- — m.
filt att lägga ytterst om badlakanet, dades i sin hustrus och hennes väninnors åsyn.
1 längre dyna af fjäder till bolster, Fru Lager blef sjelf gripen och hölls fången i flere 1 st. hufvudkudde, likaledes af fjäder, månader hos Amharistammen.
Efter sitt frigif- 1 » filt till täcke, vande reste hon till baka till Sverige.
1 » täcke att svepa omkring barnet, då det är Ar 1881 reste fru Lager till Chicago, der hon uppe, t. ex. under ammandet, omklädandet o. s. v. genomgick en kurs i homöopati i Hahneman Me- De små skjortorna har jag lagat af gamla lakan dical College, der hon graduerade såsom läkare och dito skjortor af hellinne.
De sys så, att de bli det i många fall köket, som med sin prak- 1885.
Sedan fru Lager praktiserat medicin i Chi- öppna baktill samt med enkla sömmar och en remsa C^J^ tik vägledt vetenskapen, så är det i andra cago och Rockford, 111., reste hon till S:t Louis, eller ett broderi omkring halsen.
Längden är knappa fall vetenskapen, som lärt köket mångt och myc- der hon blef bekant och ingick äktenskap med 2 j qvarter samt bröstvidden (nedom armarne) knappa ket, särskildt i fråga om sättet att koka mat.
Låt pastor M.
E. Carlsson, som då var metodistprest 2 qvarter; den måste nämligen läggas dubbel bak- oss tänka på vår köttsoppa, i ett helt hvardagligt men snart öfvergick till lutherska kyrkan.
Han till, då de lindas.
Inga knappar få finnas annat än hushåll.
Köttet jemte de nödvändiga ingredien- är för närvarande lärare i musik vid Gustavus en vid nacken.
Bland mössorna är en del försedd serna sättes öfver elden med kallt vatten, ett lätt Adolphus College i S:t Peter.
Kärlek till läkare- med fem rader spetsar och dragband, andra äro all- lock lägges på, och alltsamman bringas långsamt kallet förmådde fru Carlsson att komma till Min- deles släta med endast en spest kring kanten; båda i kokning.
Det tager emellertid sin tid, innan neapolis, der hon genomgick en kurs i Minnesota slagen äro gjorda af battist.
köttet blir uppmjukadt, och i den falska föreställ- Medical College, från hvilken hon graduerade i ningen att man kan påskynda denna tidpunkt ge- Tröjorna äro gjorda af ljusröd flanell och liksom våras.
nom att elda duktigt under grytan, ödslas det skjortorna öppna bak; tröjorna måste dock ha 3 ' D:r Carlsson är den första svenska dam som bränsle o c h åter bränsle.
Man får också ett bål, eller 4 knappar, en längd på 8 tum samt vara litet utexaminerats vid denna lärdomsanstalt o c h äfven som o m det gälde att smälta metaller.
Men vat- smalare än skjortan.
den första svenska som haft rättighet att utöfva ten uppnår, också o m det utsattes för den star- Bindlarne göras äfven af ljusröd flanell, 3 | alnar läkareyrket i Minnesota.
Hon kommer för fram- kaste glödhetta, i öppet — det vill säga: icke luft- långa (ena ändan litet rundare) samt drygt 1 qvarter tiden att bosätta sig i Minneapolis, Minn.
tätt slutet — kärl aldrig en högre temperatur än breda, kantas med någon körsbärsröd kaschmir 80 grader.
Endast ångbildningen blir Iifligare, ty eller dito kantband samt förses med två halfalnslånga * / ju större värme, dess raskare öfvergår en vätska knytband, fastade på samma ställe i den runda än- Kristina Nilssons yngsta systerdotter, 16- i ångform.
dan af bandet.
åriga Charlotta Johansson från Skatelöf, har på Mantlarne af samma tyg, ungefär 5 qvarter å Denna ånga sprider sig då i väldiga strömmar föranstaltande af en norsk jernvägstjensteman, ena och 4 * qvarter å andra leden, fållas endast.
ut i köket och genom skorsten och fönster ut i hvilken åtskilliga gånger under de senare åren det fria, men på samma gång med denna ånga Blöjorna af hvit bomullslärft, lika stora som mant- gjort besök hos Kristina Nilssons slägtingar i blir en stor del af aromen o c h näringsämnena larne, fållas.
Småland, i dagarne afrest till Kristiania, hvarest förda upp i luften, hvarpå man har ett säkert Smålapparne af gammalt linne fållas ej, endast det är meningen att hon bland andra studier tecken i det så kallade » matoset ».
Går man mid- öfverkastas.
Jag gör det med röd tråd, för att man äfven skall försöka sig på sångkonsten, för hvil- dagstiden genom någon trängre stadsgata, så är då bättre kan hålla reda på dem.
ken hon, åtminstone hvad röstorgan beträffar, lär det icke långt ifrån, alt man — såsom det hände Nafvelbindlarne göras 3 tum breda och ungefär 1 ega de allra bästa förutsättningar.
prinsessan i Andersens sagor — kan lukta sig till, aln långa, af flanell eller linne med knytband i ena både hvad kommerserådets i första våningen och ändan liksom bindlarne.
Det söndrigaste eller mest skomakarens i källarvåningen ha till middag.
Men slitna af såväl lakanen som det andra, af hvilka jag genom denna afdunstning blir det beständigt allt syr skjortor och » lappar », tager jag sedan till de mindre vatten i grytan, man förledes derför att omtalade nafvellapparne, af hvilka det bör finnas K ä r l e k e n är en s j u k d o m.
M e n den, s o m b o - fylla vatten på igen, och håller man tillika eld- åtminstone 25 — 30, då de ofta måste bytas om.
tats från den s a m m a, befinner sig i ett tröst- ningen alltjemt vid samma höjd, så fortgår också Lakanen af vanlig sherting äro 7 qvarter långa.
löst tillstånd.
afdunstningen oförminskad.
På det sättet blir Dynvaren, 3 qvarter långa och 2J qvarter breda, emellertid soppan i grytan allt mera tunn och äro af samma sorts tyg som lakanen.
vattenhaltig, liksom köttet beröfvas sin saft, i det » Badkåpan » af grå flanell är omkring 5 qvarter ägghviteämnena koagulera för tidigt och krafterna lång, i form af en cirkelkappa med mössa af samma sålunda » skummas a f »; resultatet blir, att man tyg, fastsydd vid halshålet.
efter flere timmars kokning får sätta på bordet en Dyna af lärft, fyld med spritad bast, bör vara svag, gulfärgad soppa, som smakar ohyggligt starkt nästan så lång som badbunken.
af vatten, jemte några saftlösa, sega köttågor, Badlakanen har jag gjort af gamla, mjuka fyrskaft- hvilkas samlade näringsvärde är högst problema- Ä k t e n s k a p s s t u d i e af Ottar.
lakan, så att jag afklipt lakanet på midten och se- tiskt.
Men hvem får skulden?
Naturligtvis slag- dan fållat ändan.
Belönad med första pris vid Iduns följetongstäfling.
taren, ehuru kokerskan är den, som har hufvud- Dynan till bolster åt den lilla måste vara så lång felet.
som vaggan och hufvudkudden lika med dynvaret.
II.
Af 3 qvarter ljus gummiduk får man 2 passande Och på samma sätt förhåller det sig med till- Sex år efteråt.
täck lappar till att lägga i vaggan närmast på lakanet.
redningen af grönsaker och många andra saker.
Derpå lägger man litet dubbel flanell, gammal eller Låt vara, att ett stort antal köksor genom många Fönsterluckorna ny är det samma; den placeras just på gummiduken, års öfning lärt sig att frångå denna högst oeko- Hr i hennes m e d smakfull l y x inredda b o u d o i r för att denna ej skall kyla igenom.
Man måste nomiska metod och att tillreda maten så, att den äfven ha flere flanellstycken i beredskap, så att man smakar af det, som den skall smaka, så är denna v o r o i det närmaste tillslutna, o c h i det der- kan byta om, då de bli våta.
lärdom merendels köpt allt för dyrt, så dyrt, att a f u p p k o m n a halfmörkret k u n d e m a n k n a p - den icke står i något slags rimlig förhållande till Täcket, att hålla omkring barnet, då det är uppe, past u p p t ä c k a henne, der h o n låg, h o p k u r r a d det föregående enorma slöseriet med bränsle och kan vara stickadt eller virkadt eller också endast en som en kattunge, i hörnet a f en hvilsoffa.
den stora förlusten af näringsämnen genom för- treflig filt.
dunstningen.
D e n fina gestalten v a r insvept i en m j u k, Till vaggtäcke föredrar jag filt framför ett stop- * Kokfrun *.
padt täcke.
v a d d e r a d m o r g o n r o c k a f blått siden, k a n t a d Ihågkommas måste, att man ej får laga ODÖdigt m e d s v a n d u n, o c h den l i l l a foten, s o m fram- många och hårda sömmar, ty de besvära mycket den tittade v i d k l ä d n i n g s k a n t e n, v a r instucken i lilla barnkroppen, utan allt så mjukt som möjligt.
en toffel a f s a m m a d e l i k a t a materialicr.
Öf- På det varmaste tillråder jag alla unga fruar att köpa » MaX-a » » af prof. JET.
Klencke samt noga stu- ver håret l å g en n ä s d u k lätt kastad, ä n n u dera sidorna 172 — 216 samt: &gt;Modern » af samme våt a f e a u d e c o l o g n e, h v i l k e n spridde en förf.
samt att deri genast väl sätta sig in i de fyra (Svar på » Georginas » fråga i n:r 43.)
frisk doft i rummet.
I sin slapt nedhän- till åt konkurs.
Kan d u till dess skaffa plats Smånotiser från qvinnoverlden.
m i n a tre döttrar, så b l i r j a g d i g särdeles Koka — lagom!
Hvems var felet?
r Den första utstyrseln.
första § om jag sjelf under 7 | års äktenskap sex gånger fått vara beredd på en sådan liten utstyrsel, kan jag kanske vara eder behjelplig med några enkla råd, hvilka dock ej kunna gälla för någon regel, att just så skall det vara, utan endast &amp; tt jag haft det så.
kapitlen.
Huru man skall bära sig åt vid badandet och lin- dandet behöfver ej här sägas, då ju » frun » alltid först gör det och den unga modern derför af henne kan lära sig de första handgreppen.
Finskan H. gande högra annan näsduk, dan hade hand höll den unga damen o c k s å våt, men a f tårar.
en Se- det f ö r s k r ä c k l i g a uppträdet v i d frukosten hon legat der orörlig, ett r o f för o m - v e x l a n d e smärta o c h förbittring.
Hade väl det detta v e r k l i g e n gått så l å n g t?
vilddjur den Var m a k e, h o n en g å n g valt, o c h s o m d å tycktes ä l s k a henne så h ö g t?
Och nu — nog ligt djupt såra henne.
till?
d å m e d mig, att j a g inte s v a r a d e ett ord, lat att tror Något måste göras, ty på » Ja, detta han bråka ut.
lite ' inte k o m!
D e t v a r j u flere t i m m a r s e - gossen är hon b u d efter henne.
p o j k e! '
, så att och gifvit stått vid sin dotter vid hennes hjelp.
Ej van Hur lifvet.
goda Hon råd hade sjelf så början och ensam sagt till, att hon utaf Visserligen a f allt lif.
upp skicka efter gossen?
Han allt u n g a frun, kanske en redan ut vit derefter hastiga » Mamma! » ned handen trycka p å ringledningen, då hon hörde d ö r r ö p p n a s o c h slutas i fjerran mumlade hon o c h sjönk åter De t u n g a draperierna des, och in frasade kring dörren åtskil- modern, såsom vanligt » M i n stackars lilla u n g e.
» b ö r j a d e h o n m e d sin skarpa, satte på lifliga röst, s o m i detta ö g o n b l i c k » den stackars ända.
l i l l a u n g e n s » a l l a nerver » Plågas du otäcka hufvudvärk?
nu återigen presidentskan b e d t m i g k o m m a u p p f ö r att basaren.
Hon är a f din D u får ursäkta, att j a g inte k o m m i t förr, m e n ser d u, hade så tala o m grufligt v ä n l i g n u f ö r tiden, o c h der v a r b a r a riktigt fint f o l k.
hon frågade efter som dig och ville Och hafva dig varit des på dumma der ägget, gråtit?
bättre s y n Ä r det värre än vanligt, eller är det något annat, mig nu.
för mig. » som Du » Ack står p å?
vet, att S e så, du kan svarade N i n a tala o m o c h brast » M a m m a är m i n e n d a » Jaså, » vackra berätta allt återtog drag åter i vän. » m o d e r n, o c h hennes fingo ett skarpt ännu uttryck, » det således d i n m a n, s o m varit f r a m m e igen. » » Ack, m a m m a, » snyftade dottern, » jag härdar inte l ä n g r e!
Han nu i det h ä n d t han sjelf.
kom d e n g a m l a frun med n å g o t särskildt en han var vid v i d kaffebordet, mycket godt lynne.
jag det F ö r min ljusa kom h e m m e d p å m o r g o n e n, v a r aldeles för- sidenklädning, s o m fru B l o m g r e n derfvad. » der m e n n i s k a n?
hon » Ah ' men Nå, got Jag tycker har j u alltid annars drägten var obehagligt muntra naturligt, är ur det har bra sagt, värre än henne, hon d å s k ä m t b o r t h u m ö r, o c h d å vet d u, är, när någon u p p en, s o m d e säga.
skämta, när om att man höra sjelf en hur försöker att F i n s det nå- annan är l e d s e n?
minsann veta, h v a d han vill, M e n vet V i k t o r då gjorde!
Han svor förr än han lärt sig b o r d s - mig lite ' mer om hushållet Men o n d o c h sade h o n o m rent före b r ö l l o p e t k u n d e sagt, att han en för hushållerska en hustru, och barnpiga i så h a d e j a g För vetat, resten jag a l d r i g v a n v i d h e m m a, ty b å d e min m o r och far v o r o fina m e n n i s k o r, sade j a g.
» » Mycket rätt, » b l e f v ä l tystad toalettaffärer.
Det instämde modern.
» Han Nå, o c h såg b l o t t p å m i g m e d Men s å.
.
.
aldrig tala o m d e t, » sig » Se ett a f b r ö t hon sig sjelf o c h framför fönstret m e d r y g g e n utåt så, kära största sigte.
du, » u p p m u n t r a d e nyfikenhet afspeglad » V a r n u inte barnslig.
modern, i sitt an- T r o r d u inte, känner din m a n o c h hans h ä n s y n s l ö s h e t?
Hvad honom beträffar k o m m e r ej att väntar hastig b l i c k p å sin m o r.
jag allt o c h H a d e det varit tänkbart, s k u l l e m a n k u n n a t tro, att s k u g g a n af ett spefullt leende k r u s a d e Hon hennes som sitta o c h suttit Men jag sade han en hväste d e n g a m l a frun, helt o c h » Ja, något dylikt Jag salen, hinna upp honom häftigt omkull.
ur mig sade så för äfven kasta resa att j a g, i det sin lemna gaffel sig u p p, att rummet.
än i bordet stolen föll får säga, att j a g nästan sprang rädd var j a g, att han skulle u p p m i g och.
.
.
(Forts.) Från Iduns läsekrets.
Klara Våghals.
Någon har tillsändt oss ett urklipp ur Hudiks- vallsposten, åtföljdt af följande verser.
Vi ha ej velat förvägra dem plats, då en vacker tanke lig- ger som grund, men meddela först den i fråga- varande tidningsnotisen, som torde tjena som in- ledning.
På fredagen i förra veckan, berättar nämda blad, föll, strax före mörkrets inbrott, en liten 5-årig gosse vid Iggesunds bruk i dammen ofvanför lands- vägsbron och drogs af strömmen hastigt ut på djupet.
En båtsmansdotter från Enånger, Klara Våghals, som på något afstånd från olycksstället åsåg hän- delsen, skyndade dit och kastade sig utan vidare direkt i det kyliga och djupa vattnet samt lyc- kades sålunda i sista ögonblicket få fatt i den lille, ehuru med största fara för sitt eget lif.
Efter lämplig behandling återkallades lifvet hos gossen, och räddarinnan fick ej häller någon märk- bar skada af det kalla badet.
Väl bullrar den stora hopen Sitt bifall högt i sky Åt blodiga hjeltedater, Bravader och vapengny; Åt denna verldens mägtige Byggs ärestoders rad, Och deras bragder skrifvas I guld på historiens blad.
Den enkla qvinnan af folket Hon visste j u ock att te I kärleks namn och anda En bragd så fullt som de.
Men ej skall hopens lofsång Och äreropens skall Belöna hennes gerning, Som glöms, förr ' n dagen är all.
mamma stund och Ack nej, ty sjufaldt större Blir hennes tysta l ö n: Ett tacksamt modershjertas Välsignelse och b ö n!
läppar.
Cordula.
började t v e k a n d e: » Nå, » Usling! » hållet g l ö m m a n d e sin v a n l i g a värdighet.
förvånas öfver n å g o n t i n g.
» N i n a v ä n d e sig till hälften o m o c h kastade en in kaffet. » nej, j a g k a n rummet.
med till kom han då? » f ö r s m ä d l i g t leende.
stälde samma var » J a g t r o d d e det till en början, ty han b l e f lugn a f betjenten det simpelt, att herrarne toge a f fruntimmernas inte k a n sy en anständig k l ä d n i n g.
» jag d e n här jag Han mer än fem år.
t y c k t e j a g det v a r a jag » J a, » afbröt modern, » hvarför har d u q v a r att d å v a r det j u sig nedstämd o c h f ö r a r g a d, t y min nya, den stället alldeles i dag. » sig, ty d å v i träffades del han i hade envisades den ut- har i d a g rent af öfverträflat sig O c h j a g v e t v e r k l i g e n inte, huru var stället b o r d e hafva gift sig m e d en p i g a.
så, » yttrade » Ja, i skulle v i få det trefligare.
hafva med som just att o c h lite ' mindre o m m i n a k l ä d - så köpet, » D e t g å r aldrig ur O c h i närvaro H a d e n u bara g o s - h v a d j a g s k u l l e rätta m i g efter.
s k y m t a f otålighet, » l u g n a d i g n u o c h berätta, om o c h sade endast, att vilja s t o p p a i h o n o m v a r j a g riktigt ut, att g ö r m i g vansinnig till slut. » » Se är bekymra ningar, på minne.
så a l l t i n g dansade, o c h så s k r e k han barnen m a m m a, » s v a r a d e dot- tern, ej mindre u p p r ö r d.
och Du S e d a n fräste han, att j a g g j o r d e bättre att och V å g a d e han verkligen sä- detta? » heller ', o c h detta så k o m i s k t, skrika.
bordet, soffan läppar: hörde gossen s k u l l e ledas ut o c h a l d r i g få k o m - till så?
störtade u p p ur jag till alldeles förfärligt o c h slog handen i bor- ma Hon kan och mamma, hvad sin m å g, h a d e h o n n o g ej v ä n - detta.
* &gt;Sade han ga var, ' man på v ä l fru r e v i s o r s k a n R o s e n g r e n än trod- sig k ä n n a h a d e l i k v ä l ej tagit m å n g a steg, förr men inte konsumera Jag började han ville ja, » gråt.
är fick » M e n d u har j u det h o n o m m e d, o c h så tillräckligt förståndig att fast i hon: som gester ert kappor och reste sköterskan han a f ljus.
D å hon dervid g å n g blif- tviflar jag åskväder att skick.
utbrast d e n delta- hur söt o c h lustig gossen k a n det u p p fönsterluckorna, så att r u m m e t f y l - dottern, » Rätt matade bra, att slog hufvud fått n å g o t, s o m han t y c k t e o m, så allt det, så att O c h dermed mitt inte v i l l e h a det ä g g, han s k u l l e tiga o c h äta.
s o m blomsterförsäljerska eller någonting.
se d i g.
» och vara, men V i k t o r senterade det inte alls, utan det v a r rysligt, h v a d här är m ö r k t.
kan j u k n a p p a s t blef inte äta Men hon Hur » N ä s t a n ordagrant, han nu u t r o p a d e m e d darrande det v a r o m ö j l i g t låta bli att skratta.
sen ni och att ett som för det så ett å r.
» sig suckade sina o r d.
mamma, klädningar, tat väl vet, många grannlåt, för- din fru m o r i h e l a d e v o r o sten- o c h åter, m e d lifliga trä så och de precis m e d V i k t o r s t o n: med, Jag annan du ' Jag i ditt o c h l i v a d k l ä d e r beträffar, haft u p p l i f v a d o c h n u steg u p p o c h sköterskan satt s o m m y c k e t elegant o c h m y c k e t b r å d s k a n d e.
lif i verlden: sig v ä l till: ur h a n d o c h Och s o m u n d e r berättelsens A l b e r t, att hvardagligaste f u l l k o m l i g t, ty affärerna på, att mitt g å fram sade han m e d n ä s d u k e n för ö g o n e n.
bråket stackare, » märkbart sade o c h strax steg.
ond mun, ett ' tyst » M e n n u k o m m e r det v ä r s t a », fortsatte d e n illustrerande H o n sträckte han der lilla nom derom.
blef i k a n v ä l inte äta trä, heller. '
O c h började att liflig v i h o p p a d e h ö g t i vädret.
det h å l l a sig n å g o r l u n d a stilla, o m h o n b a d h o - för hur gande modern.
Eller skulle mamma, o c h d å r ö t V i k t o r till o c h så » Du O m h o n skulle f ö r s ö k a g å o c h se, h v a d barnen t o g o sig t i l l?
vet, det dig jag allt värre o c h v ä r r e.
» vara tyst, men n u p l å g a d e s h o n g e n o m d e n n a från- varo — sade: ' man var!
det s k u l l e värdig tystnad h a d e d e k o k t äggen så, att hårda, sida s o m en g o d v ä n o c h olycklig ett l j u d hördes i hela huset.
hade hon var förut o c h från En o c k s å snart o c h satt o c h du om äldrahem inskränkte M e n så började A l b e r t att — som klok honom. » tystnade såg förtretad O c h modern, Hon det är alltid bästa svaret p å m a l p l a c e r a d t s k ä m t.
» dan sände säga, att j a g p å » A l d e l e s riktigt gjordt.
tillräck- H v a d skulle hon taga sätt k u n d e det j u i c k e fortfara.
inte k u n d e h a n sättet retade u p p n u k u n d e han j u i c k e finna ord, bitande o c h hänsynslösa för att sig vet så vill.
grinat När åt han hade m i g så der, m e d likgiltig ton, s o m o m han ta- Bidrag i alla ämnen mottagas med tacksamhet.
F ö n s t e r t r ä d g - å r d e n.
Bladlössen, hvilka så ofta förstöra våra blommor, hafva nu funnit sin öfverman; 30 ort qvassiaspån kokas 10 minuter i 4 k 5 liter mjukt (helst regu-) vatten.
Vätskan silas, och man upp- löser i henne 30 ort fin tvål.
Sedan hon kallnat, omrör man henne noga och besprutar de angripna växterna ymnigt dermed.
Aunu bättre är att tvätta skott och knoppar rena.
Verkan gör sig snart märkbar.
Efter 15 — 20 min.
måste de döda och döende djuren spolas bort från plantan med rent vatten.
T v ä t t e n.
Citronsaft är bästa medlet att bort- taga saftfläckar ur linne- och bomulls- tyger.
Man pressar saften ur en eller flere citroner allt efter mängden af fläckar och doppar vare sig duktyg eller kläder, som man fått fläckar på, i citronsaften samt tvättar det sedan i något varmt tvålvatten, och fläckarne äro fullkomligt borta.
Gräsfläckar.
Gräset är gifmildt nog att icke endast fröjda oss med sin doft, utan det delar äfven i öfverflöd med sig af sin gröna färg, till stort men för de ljusa sommardrägter, man tagit på.
Vatten hjelper icke mot dessa sommarfläckar, de må härröra från gräs, bär eller till och med rödvin.
Det bästa och mest oskadliga medlet är att gnugga ur fläcken med sprit, väl till märkandes, utan alt förut ha begagnat ratten.
Tjärfiäckar får man också lätt pä sig under samma tid, då de göra alla med tjära bestrukna före- mål meddelsamma och frikostiga.
Tjär- fläckarna borttagas ur hvad tyg som helst, om man gnider in dem med ägg- gula och sedan sköljer efter med ljumt vatten.
Bakning ".
Födelsedagstårta.
Fem ägg vägas, lika vigt mjöl, socker och något mindre smör uppväges också.
Smöret röres en half timme, derefter det siktade sockret och äggulorna jemte mjölet; tillsättes de till skum slagna hvitoma.
Vill man hafva någon smak kan man rifva i litet citronskal eller bitterman- del.
Hälles i smord form och gräddas i ganska varm ugn.
Obs.
Genom att taga hälften hvetemjöl och hälften pota- tismjöl blir kakan lättare.
Smulbröd, Ofverblifna bakelser, små- bröd och några få skorpor krossas och blandas med ägg till en tjock deg.
Ett spetsglas konjak tillsättes, socker — om så behöfves — samt några hela skållade mandlar.
Arbetas på bakbordet och så mycket mjöl iblandas, att degen kan handteras.
Rullas i längder, tjocka som två fingrar, läggas på smord och mjölbeströdd plåt och gräddas i varm ugn.
Uttagas och öfverpenslas med vatten och äggula samt skäras genast på plåten med skarp knif öfver sned- den i långa bitar.
M a t l a g n i n g.
Lefver.
Stekes i gryta, ungefär en qvart, i flott eller smör.
Upptages sedan och skares i skifvor, hvilka åter nedläggas i grytan och fä steka ännu en stund.
Såsen afredes med en mat- sked mjöl, vispad i grädde.
Salt, peppar och sirup iläggas efter smak.
— Ett annat sätt är att skära lefvern i skifvor, hvilka beströs å båda sidor med litet salt och mycket rifvebröd samt stekas i smör.
Under stekningen öfvergjutes den med tjock söt grädde.
Såsen upp- vispas och spädes, o m så behöfs, samt gifves smak af sirap och ättika för den, som så önskar.
Elsa.
Smårätter.
Kissar.
Kanterna afskä- ras på hvetebrödsskifvor, hvilka hastigt doppas i mjölk och stekas i en panna på en sida ljusbruna.
Uppläggas; en urbenad anjovis lägges emellan två brödskifvor med de stekta sidorna inåt, de tryckas samman, doppas i mjölken och derefter i rifven ost samt stekas och vändas försigtigt för att sedan stekas å andra sidan, hvarefter de genast åter rullas i rifven ost.
Serveras till smör- gåsbordet eller som frukosträtt.
God pressylta (svar till frågan 247) tillagas på följande sätt: Man tager det väl rengjorda svinhufvudet tillika med halsbiten af svinet samt en bra stor kalfstek, kokar allt tillsammans tills det blir mört.
Då upptages det, och svalen aftages.
En servett lägges öfver en s. k. bråpanna, och i denna breder man nu svalen; derpå lägger man ett hvarf af fläsket, skuret i vackra bitar, sedan ett hvarf kött och fortfar sålunda, så länge något är qvar.
Emellan hvarje hvarf strör man fint salt och hvitpep- par.
Derefter knytes handduken till med ett starkt snöre, och syltan lägges i spadet, hvari fläsket kokat, att vär- mas igenom, upptages och ställes i press öfver natten.
» Siri. » Potatismos.
Potatisen kokas och skalas samt kramas väl sönder.
En bit smör, en kaffekopp socker, några stötta bitter- mandlar, litet salt, så mycket uppkokt mjölk man tycker behöfs.
Då det är väl blandadt, röres det fort åt en led, tills det blir alldeles hvitt.
— A r myc- ket godt.
— ia.
Potatisbullar.
Potatisen kokas, skalas och kramas sönder mycket väl.
2 ägg- gulor, 1 kaffekopp strösocker, 6 å 8 stötta bittermandlar, salt efter smak.
Blandas till moset, som rullas till lagom stora bullar att få rum uti en väl smord munkpanna.
— Beräknadt för 8 per- soner.
— ia.
Pommersk ölsoppa.
C — 8 ort smör brynes med mjöl, hvarefter man lägger en full matsked mjöl deri, och röres det, till dess afredningen blir starkt brun, då man tillsätter ett stop ko- kande öl, till hvilket satts socker, hel kanel, citronskal, kardemumma och litet salt till afredningen.
Soppan får ett uppkok och anrättas öfver rostadt franskt bröd.
Gourmand.
Ålstufning efter engelsk-amerikansk metod.
Man tar 2 medelstora ålar, som flås (ej lefvande!!!)
och rensas; hufvud och hals skäras ifrån, resten delas i stora stycken, som rullas i mjöl, peppar och salt och stekas i smält smör.
När styckena äro bruna, tagas de upp och ställas en qvarts tid vid elden, så att fettet kan dra ut, hvarpå de få svalna.
Man har samtidigt kokat en stark köttsoppa med hufvudena och halsarne samt ett skedblad sardellsås och några hackade sardeller, några champignoner, en half kopp vinättika och ett vinglas sherry.
I denna sås kokas fisken långsamt en half timme, hvarpå den serveras.
Gourmand.
Falsk gräddkaka.
§ liter god mjölk, i liter god grädde, | liter hvetemjöl, 3 matskedar strösocker, 4 bittermand- lar och å ägg.
Grädden vispas till hårdt skum.
Mjölken, äggulorna, mand- larna, sockret och mjölet vispas till- sammans, Gräddskummet slås deri och sist hvitorna, som böra vara hådt slagna med knif eller stålvisp.
Gräddas vid ej allt för hastig värme.
— to.
S å s e r.
Smör och mjöl fräses med ett half- stop vatten eller svag buljong.
Fem äggulor vispas med 2 skedblad grädde, värmes öfver elden, medan man låter det föregående kallna.
Blandas sedan, hvartill kommer 2 matskedar matolja, litet senap och ättika samt socker efter smak.
Till slut iröres ett hälft qvarter vispad grädde.
E f t e r r ä t t e r.
Billig och god brulépudding.
I ett halfstop ljum mjölk upplösas väl 5 hveteskorpor, sedan iblandas 3 hela ägg.
Ett hälft skalp, socker brynes, en bleckform bestrykes ir vändigt der- med, och den andra hälften slås till smeten, som derefter hälles i formen.
Ofverallt strös finhackad, skållad bitter- mandel samt ett par rifna bittra.
Ned- sättes i en panna med vatten och får sedan koka, men efterses noga, att vatt- net ej kokar öfver formen.
Uppstjel- pes och serveras varm eller kall, med eller utan sylt.
Viktoriapuffar.
Katrinplommon få ett hastigt uppkok, upptagas och urkärnas.
En smet göres af 2 hela ägg, 4 mat- skedar grädde, socker och vanilj efter smak, samt så mycket mjöl, att det blir som en vanlig pannkakssmet.
Katrin- plommonen doppas häri med en gaffel och läggas i kokande flottyr tills de blifva mörkgula.
Serveras högt på fat öfversiktade med socker.
Fin efterrätt.
Man köper vindböjtlar, gör en tjock vaniljsås, fyller dem här- med, när såsen kallnat och då är tem- ligen stadig.
Läggas i en vacker djup porslins- eller silfverform och öfverslås derefter med en varm chokoladglasyr bestående af osockrad chokolad, vanilj, socker och vatten.
Att utan hjelpmedel kunna skilja linne- och bomullsväfnader från hvar andra.
Ta- ger man mellan ena handens tumme och pekfinger en tråd af linne och en af bomull, uppsnor dem långsamt och försigtigt med den andra handen och tvingar dem genom en sakta dragning att brista, så skall man just på brott- ställets utseende kunna sluta till, hvil- ken tråd är af bomull och hvilken af linne.
Bomullstråden, som för öfrigt brister mycket förr än den af linne, visar i brottändan ett virrvarr af kru- siga fibrer, medan linnetråden har ett tvärt brott och visar en tafs af raka, i hvarandra ej förslingrade fibrer.
Den, som en gång utfört detta prof, skall ej mer låta lura på sig bomulls- i stället för linneväf, och han skall till och med kunna se, om den föregifna linneväf- naden innehåller minsta tillsats af bomull.
L i ä k a r e r å d.
T.
P.
(?)
Se svar till Lilly i n:r 13.
Semiramu.
1).
Tvätta händerna pä qväl- larna med hett vatten; jngnid derefter kam- fersprit och ligg med vantar öfver natten.
Tvätta dem på morgnarna i iskallt vatten med grundlig frottering efteråt, tills de blifva varma.
2).
Mycket olämpligirc än borstning.
3).
Använd d:r Ulmgrens tandpulver.
•:!).
Aseptintvål.
5).
Se svar till Lilly i n:r 1.
C).
» Mask i håret » — hvad är det!
?
7).
På denna fråga bli vi er sva / et skyldiga.
Ni har i alla händelser intet annat att göra än nöja er med faktum.
Ot.
(?)
1) Icke, om ni bar bra mage.
2).
Se svar till Ina i n:r 9.
Capitola.
1).
Edra upplysningar äro allt- för knapphändiga.
Försök emellertid att till måltiderna taga tre stycken Blaud ' s jcmpU- Icr.
Undvik salt, fet och sur föda.
2).
Bör opereras.
Olly W. Ganska säkert s. k. finnar.
Se svar till Lilly i n:r 13.
Alma.
1).
S. k. aseptintvål.
2).
Äro dessa » knölar » oömma, värka icke och tilltaga ej i storlek, så kan ni lugnt låta dem vara.
C. Ji.
1).
Fordrar nndersökning.
2).
Bästa och säkraste medlet äro lämpliga bad (i för- ening med massage), hvarför ni, om möjlighet linnes, bör nästa sommar besöka lämplig badort.
Det vore naturligtvis af nytta, om ni redan nu kunde få god massagebehand- ling.
— Lifsfarligt.
är det onda alls icke.
3).
Se svar till Fina i n:r 42.
En ung flicka.
Eder fråga finnes besvarad i n:r 5 i svaret till Souma A x.
1).
Emma M.
Använd den behandling, som (Forts, af » Läkareråd » å nästa sida.)
f Toaletten.
Att ordna rekonvalescenters hår.
Det svåra ordnandet af håret efter en sjuk- dom underlättas betydligt med tillhjelp af potatismjöl.
Man strör allt efter hårets riklighet 125 — 250 gram potatis- mjöl i det upplösta håret och tar der- efter på en kamkofta.
Efter 2 till 3 timmars förlopp börjar man borsta och kamma håret, hvilket nu går mycket lätt.
Håret blir tillika genom denna behandling renadt från dam och oren- lighet samt mjukt och smidigt.
Uoktorinnan.
Utmärkt tandpulfver.
Köp på apote- teket finslammad krita jemte litet kam- fert för 25 öre.
Eller också blandas kritan med pepparmynta.
Ett nyttigt bruk.
För att man ej må behöfva göra så många försök med tvättsvampars rengöring, får jag för- orda en utmärkt sak både för barn och stora, nämligen att taga en ny bit do- mestik eller en gammal ren näsduk, vika den uti fyra delar uti handen och så med litet hvit mandeltvål tvätta ansigtet och öfriga kroppen, hvilket » tar » mycket bättre och käns bra skö- nare än en mjuk svamp.
Att tvätta ansigtet med tvål torde vara mindre brukligt, men är af stor vigt för att hålla porerna öppna och hyn klar; detta sätt kan försökas.
Om man först tvättar sig med en ren lapp och rent vatten, så blir vattnet lika klart, men tager man litet mandeltvål dertill, så blir resultatet ett smutsigt vatten och ett rent och klart ansigte, hvilket äf- ven i ålderdomen häller sig fritt från skrynklor.
Lappen sköljes ren för hvarje gång, hvilket är af stor vigt, der det är många barn att tvätta.
Me- toden innebär en verklig besparing att sätta värde på, emedan tvättsvamp är en dyr artikel i ett hem med många ledamöter.
Afven på resor tar en hop- vikt, torkad tvättlapp bra mycket min- dre rum än en svamp.
A. O. Annonser.
Annonspris: 2 5 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).
Ingen annons införes under 1 kr.
PLATSSÖKANDE.
E n.
u n g ' flicka önskar med första ' plats i en god familj för att biträda i hushåll och med sömnad.
Små pretentio- ner.
Svar till » J. », adr.
Jungs skola, p. r.
[572] [G.
6182] Emot fritt vivre önskar sig en ung flicka plats att gå frun till hända och deltaga i inom hus föref.
görom.
Svar till » 21 år », Falun, p. r.
[581] En.
' bildad flicka, som en längre H v a r j e h a n d a.
tid vistats i Schweiz, önskar i Stock- holm piats som sällskap åt ett äldre fruntimmer eller ock anställning i fa- milj som lärarinna eller som hjelp vid skrifgöromål och lexläsning.
Svar till » 25 », Iduns byrå.
[580] För att igenkänna om linne är förfal- skadt eller icke fuktas det med linolja.
Linnetrådarne få härigenom ett genom- skinligt utseende, liknande oljadt pap per, bomullstrådarna deremot behålla sin hvithet och bli ej genomskinliga.
önsk.
gen.
pl.
att gå frun till hända.
Sökanden är kunnig i alla inom hus föref.
görom.
Svar torde godhetsf.
sän- das till » T.
A.
», Iduns byrå.
[58C] Glas i allmänhet och särskildt lamp- glas springa lätt sönder vid hastig tem- peraturvexling.
För att göra dem min- dre känsliga läggas glasen före begag- nandet i kallt vatten, som saltas och derefter får koka upp samt, sedan det fått koka en stund, afkyles med möj- ligaste långsamhet.
En ung, anspråkslös flicka o E n u n g flicka, som efter slutad uppfostran i hemmet genomgått Prak- tiska Hushållsskolan vid Hårstorp, ön- skar erhålla plats i en god familj så- som biträde i alla inom ett hushåll förefallande göromål.
På aflöning göres ej afseende.
Adr.
: Iduns byrå, Stockholm.
[550]
» l e d iduns e x p e d i t i o n ä r f ö r e n a d Iduns uträttnlngsbyrä, hvilken g r a t i s verkställer alla u p p k ö p å t Iduns a b o n n e n t e r 1 l a n d s o r t e n s a m t f ö r Öfrlgt l 50 50 5 50 I p \ I | K t | L / \ J IN till b i l l i g a s t e pris o c h p ä b ä s t a s ä t t u t f ö r alla m ö j l i g a u p p d r a g till f ö r Iduns ä r a d e läsarinnor.
1 5 0 X X X 0 X &gt; ^ 5 Ö X 5 0 X &gt; K O T T .V 1 X i i i i A T A V 5 O, 1 t r.X50X^X 5 0 X 5 0 X^X 5 0 X^X tjentt 5 0 - § ^ ~ R E Å L I S Å T I O N!
- ^ a föregående år ocn för Yinnande af hastig omsättning, realiserar undertecknad sitt stora del välsorterade Modevarulager, PR ALN P R MTR | Silkes-Sammet, svart o. 1:20, Silkes-Sammet, rand.
o. |50 [fason, med sidenbotten, X X har kostat 5, 6 kr.
mtr, £S säljes nu till 2: 10 Pj Kapp-Plysch, fas., har) \ kost.
6 kr.
pr mtr, nu 2: 4 0 [50] Silkes-Plysch, alla färger 1:20 y / Patent-Sammet, svart ii SO öre mtr, kul — 00 F^J Sidensarges, alla färger och qvalitéer — 75 |50 [Kläde, slätt och fas.
till \ f Klädningar o. Hattar.
Snörmakerier till haJfoa värdet.
Spetsar, broderade — 15 Spetsar, Siden, Perlspetsa; j£&gt; C / 5 1501 X |50| n 03 2: — 3: 50 4: — 2; 1:50 1:25 P R ALN P R M T R Yllespetsar,kul.,god vara — 1 8 Perltyll 1: 80 Siden-Crépe, alla färger — 0 0 Silkestyll för brudar.
Tyll, slät o.
fas., alla färger.
Hattflor af siden, 80 cm.
långt Barber, svarta o. créme, nyheter.
Barbtyll.
— 30 3: — 1: — P R ALN P R MTR Sidenband, SLÄTA, B R E D A.
.
.
— 2 5 — 4 0 Sidenband, fas .... — 20 — 35 Sammetsband, ALLA FÄRGER.
Skärpband, ALLA FÄRGER O.
QVALITÉER — 75 1: 25 — 25 Moaré-Band, breda, FRÅN — 42 — 70 Solfjädrar, F I N A.
Kinesiska Flägtar P R ST. — 25 Fichus, Balblommor.
Ylleschalar, STORA, FRÄN I :&gt; 3: — Jabots, af spetsar, fina .1 1: 75 Sidenschalar.
Perljabots, Perldiadem, nyheter.
Teaterschalar.
Spetsboor, Sidenboor.
Sorties de Bal.
H a t t a r, monterade, från pr st. 4: — Teaterbahytter.
Hattar, äldre, från » » — 50 Underkjortlar.
Hattar, ny modell » » 1: 50 Snörlif, G O D V A R A P R S T.
1: 75 Hattstommar, franska, 50 % rabatt.
Förkläden, S V A R T A, a, !ylle, Hattstommar, svenska pr st. — 37 G O D VARA » » 1: 25 m. m. m. m.
Halsdukar, F Y R K A F S I D E N » » — 75 V [: pr st.
Vantar, Kammar o. Nålar från — 1 0, Perlbandåer, Perlblommor.
Hårprydnader, Guld- o.
Silfverfjärilar. '
Hårrosetter, Blommor.
.
.
från — 50 j Aigrettes, Koiffyrer.
i Äkta Plymer » — 25 Amazoner 1: — Fantasifjädrar 25 öre, Vingar 10 öre.
Foglar från — 50 j För Brudar: Fr aln Pr mtr Slöjtyll, hvit Siden- sarges, utmärkt - 75 1: Oranger, Krås.
Tarlatan, Lenon.
Balayeuses, Krås i kar- tong, | duss., fina 75 m. m. m. i I d e n XI demacs.
Realisationen började m å n d a g e n F.
H O I i M E R, 5 0 Drottninggatan 5 0, 1 tr. [570] 50X5ÖX50X50X50X » I t O T T X I \ ii A I A \ 5 1 t r ^ p p y 5 0 X 5 0 &gt; f 5 ^ 5 0 YöT^sTy BIT: Återförsäljare erhålla rabatt.
|50|Till landsorten mot efterkraf.
0 linnes föreskrifven för Ina i n:r 9.
Fettin- DIVERSE gnidningarna äro ej skadliga.
Fattig flicka.
För att kunna besvara edra frågor ' fordras nödvändigt tillfälle till under- sökning.
L I L L A V A T T I I F F A T A U 3 4, 9 — 10 och 2-3.
• » Mary-Anne ».
Kan afhjelpas blott för en M a g - och h u d s j u k d o m a r.
lid af några dagar, och medlen äro ej alldeles ofarliga.
— Jemför svaret till Hulda i n:r 19.
[153] Gerda.
Se svar till Öouma A x.
1) i n:r 5 och till Lilly i n:r 13.
Envisa fall fordra behandling hos läkare.
Bekymrad 17-åring.
Tvätta hufvudet mor- K u n g s g a t a n 8 (vid Hötorget), gon och afton med naphlolspril (t %).
M — X.
Försök ingniduigar af lanolin.
Nå- behandlar invärtes och könssjukdomar.
got säkert resultat våga vi dock ej utlofva, Träfras kl. 9 — 10 f. m., 2 — 3 e. m. Ii varför ni torde göra klokast i att vända er [520] _ till specialist.
24-dring.
Tag två gånger i veckan ett stort hivemang på en kanna vatten och en gång dagligen ett lavemang af 1 qvarter afkok på två matskedar qvassiaved.
Under några dagar Riddargatan 2 6 A, 1 tr. u p p, skall ni morgon och afton taga en struken kl. 9 — 10 f. m.; |3 — _J4 e. m. tesked maskfrö (Pulvis amarus ferratus).
— [472] (G.
24414) Kuren fordrar ihärdighet, ty de äro mycket svåra att afdrifva.
Kajsa.
Se svar till Mary-Anne i detta num- mer.
B:r — d.
Doktor A.
Afzelius Frågor.
, SIDENTYGER SIDENTYGER NU INKOMMET ett rikhaltigt lager Doktor MAGNUS WIKSTRAND, af S v a r t a och.
B l v i l ö r t a i w p l i i j i s MM Mm Ä ä En P.
W.
C å M F A N I U S, Doktor A.
K U L L - 2 = 3 V E S T E K L Å N G G A T A N 4 3.
[568] £5 iSolida q v a l i t é e r | § | É j L ä g s t a p r i s e r Boktoi?
Carl piensburg 3 3 Drottninggatan 3 3.
Hvardagar ' / 2 3 — ' I A.
Helgdagar 10 — 11.
N:R 2 8 6.
Fnlgas, hvilket är bästa förfariugs- B e h a n d l a r företrädesvis Barnsjuk- sätc att ät pressade ängsblommor bibehålla dess färg, exempelvis: Gullvifva,.
Linnea, domar.
[34] Blåklint m.
fl.?
Hvilka äro de mera kända personligbeters Doktor älsklingsblommor, favoiitfärg, favoritarier el- ler sånger, maträtter, uppehållsort?
Prenumerant.
Bryggargatan 6.
2 tr. Allm.
tel. 83 00.
H:r 2 8 7.
" Vill någon al ' Iduns läsarinnor Mottagningstid: Alla hvardagar 12 — 2.
godhetsfullt lämna upplysning om sättet, huru man bereder och bakar hafrckex, lik den, som fås från större kexbagerier utom- lands, vore jag tacksam?
Rådlös.
N:R 2 8 8.
En husmoder pä landet frågar, Bostad: Stora Vattugatan 2, om någon af Iduns läsarinnor känner någon huskur eller något bepröfvadt medel till före- Mottagning: helgfria dagar kl. kommande af kalfningsfeber eller till dess fördrifvande hos kor, som nyligen burit.
l 10 — ^ 12 f. m.
A.
E.
Tandläkaren N:R 2 8 9.
En af Iduns läsarinnor frågar, hur en fbrlofniog brytes, sedan en lysning redan aCkunnats.
Mycket ung ingick hon förlofning enligt föräldrars Önskan, men se- Humlegårdsgatan 8, 2 tr. dan har hennes hjerta intagits af en verklig Eådfrågningstid 1 — 2.
[1 2 0 1 böjelse, hvilken hon fruktlöst sökt bekämpa.
Ju mer bröllopsdagen nalkas, dess olyckli- gare känner hon sig och anropar nu Iduns läsarinnor om råd, hur hon skall kunna åter- vinna sin frihet.
Hon har i romauer läst, att hjeltinnan «sagt nej i brudstolen » och.
Vasagatan 1 0, Stockholm, undrar, om det går an i verkligheten.
snedt emot Centralstationen.
[2 4 3] lduna.
N:r 2 9 0.
Huru skall jag på enklaste och billigaste sätt kunna göra en skrifbordsmatta?
Önskligt vore, att mattan blefve värmande för fötterna.
Hvilket eller hvilka material vore i så fall lämpligast?
Opraktisk finska.
N:R 2 9 1.
Vill någon af Iduns vänliga läsa- 51 Kornhamnstorg 51, rinnor meddela mig upplysning om, huru träffas kl. 10 — 2 och 5 — G.
kanarielbglar böra värdas för att väl frodas, OBS.
Har förut under 10 år bott i trifvas och länge lefva?
Mina foglar äro an- nars pigga, men » plocka » sig oupphörligt, n:r 57 Vesterlånggatan 57.
[527 och vingarna äro vid roten röda och glesa.
Lida de väl af ohyra, eller hvaraf kommer sig detta?
Huru förekommes ohyra, och, då foglarnes klor bli alltför länga, hvad bör i göras?
Mycket tacksam vore jag, ifall någon ville meddela mig några goda råd.
Bekymrad prenumerant.
N:R 2 9 2.
Huru skall man blifva af med väggohyra i en turkisk divan, när detta till- kommit af en olyckshändelse ej genom gam- malt inbitet i rummet?
Gammal prenumerant.
N:R 2 9 3.
Hur tvättas bäst crömefärgade trådgardner, att C.e bibehålla sin ursprung- liga färg?
[4to0] Karolina Widerström 7 O b s e r v e r a n o g a, från A x e l M a r c u s, 17 Drottninggatan 17, Stockholms största Modeaffär för endast detail, sändas profver å alla m o d e r n a Baltyger i silke, ylle o c h b o m u l l, att samt Med.
Dr ERNST SALÉN, Ögonläkare.
Constance Elbe, ROLAND MARTIN Tandläkare Tandläkaren F.
A.
W i d f o n d, förfärdigas skyndsamt, ELÄDNINCrAR elegant o c h billigt alla slags 3KOEGONSO CKAE.
[546J Sv.
Panoptikon Kungsträdgårdsgatan 18 öppet hvardagar oeh sön- dagar h e l a dagen från kl. 9 f. m. till 10 e. m.
[350] A AVLÖSA * Min nya priskurant öfver rikhaltiga förråd af alla slags piantskole- artiklar^ Helsingborg i sept.
1889.
N,.
P ... J E N S E N E n Panorama international, Hamngatan 1 8 B, 1 tr. upp.
(bredvid Svea-Sa len) Lördag sista gången l:sta Serien: Världsutställnin- gen i Paris 1 8 8 9.
Derefter: K ö l n.
Aachen.
Abonnementsbiljetter, gällande för 8 besök, kr.
1: 75 resp. 1: 20.
Öppet alla dagar från kl. 10 — 10.
Hvarje söndag nytt program!
H u s m ö d r a r!
Försöken Th. Winborg S Stockholm tillverknngar af C:is CONCENTRERAD utkommen oeh tillsändes franko.
P a n o r a m a n Rundmålningsbyggnaden å Djurgården är öppen alla dagar från kl. half 10 f. m, intill mörkrets inbrott.
samt äldre praktiserad person önskar gå i hus och laga till middagar och supéer.
Pålitlig och billig är den sökande.
Svar: Stora Vattugatan 5, 4 tr. [683] Ättika på flaskor för ut- spädning.
Senap, blandad efter engelsk och fransysk smak, flere sorter.
Beefsteaksauce.
Soja, flere gånger pris- I i 5 * 8$ belönade och fullt jemförliga med de bästa utländska fabrikat.
Tillhanda- hållas hos Hrr specerihandlare.
T95]
VI VILJA S Ä R S K I L D T SÖKANDE FÄSTA U P P M Ä R K S A M H E T E N P Å IDUNS LÄMPLIGHET OCH PLATSUTBJUDANDE ANNONSÖRER, Ä F V E N S O M FÖR PLATS- I N I F Ö R ALLA ÖFRLGA S L A G S I U U ombesörjer lu: Mtiiiisljri åt Iduns mot en (dock I K L A N N O N S E R tom I N 8.
QUMSELLUS A N N O N S B Y R Å genom fullt O C H HOS REDAKTIONEN.
ABONNENTSAMLARE ANTAGAS.
kompetenta personer u p p k ö p i alla möjliga branscher o c h Skandinavisk obetydlig B E R Ö R A F A M F F J E K R E T S E H.
— ARIRIÖFISER M O T T A G A S E N D A S T G E N O M - Modetidnings ersättning.
Alla genast) m o t fraktkostnaden.
saker abonnenter o c h för u p p d r a g skickas m o t efterkraf D u b b e l t p o r t o torde gratis åt andra o c h f l returneras medsändas.
[241] Ilar tillagas katrinplommonsufflé samt kanel- munkar?
Svar emotses tacksamt till Maja.
N:R 2 9 4.
Hvar ånnes numera i tryck och af hvem är författadt ett poem med namnet » Julkalaset », hvaraf första versen börjar sä: ^Ilerr Hektor frän cyniska skolan oss gladde med tjusande välkomst förutan all list, och sjelfva Herr Prosten till möte oss trädde i sammetskalott på sin förstuguqvist. » VaHable.
N:R 2 9 5.
Kan någon välvillig Stockholms- fru säga mig, hvad 3 rum och kök kosta i Stockholm, och hvad ett hushåll pä fyra per- soner (fruntimmer) ungefär kan lefva på der?
Frågas af en sorgsea Enka.
N:R 2 9 6.
Huru skall ett GO årigt fruntim- mer med aftagande helsa kunna existera på ett kapital af 8 0 " 0 kronor?
Hvar skall hon säkrast placera det, för möjlig högsta ränta?
Har svenska allmänna pensionsinrättningen trädt i verksamhet?
Finnes någon pensions- inrättning lör ålderstigna?
Hoppas att någon af Iduns läsare vill gifva ett pålitligt råd ät L a m p o r AF N:R 2 9 7.
I berättelsen Skogsfrun före- kommer ofta uttrycket » Vantar tar hafsfrun helst ».
— Hvad menas dermed frågar Charlotta.
N:R 2 9 8.
Haf godheten upplys af hvilken anledning ärtor och fläsk Öfver mest hela Sverige användas uteslutande om torsdagar till middag.
Ärtan.
N:R 2 9 9.
a) Hvilka medel och förfarings- sätt äro bäst och enklast att använda för att utan någon skada borttaga bläckfläckar ur duktyger (linne och bomull)?
b) Hvilka medel och åtgärder förordas för borttagande eller förminskande af fuktighet i källare (egande både lufttrumma och affall for dagvattnet; källaren är ej dränerad och saknar sålunda täckdike under källargolfvet)?
Hvilka medel härför alltså, kemiska eller fysikaliska?
(Till millioner kronor torde sä- kerligen förlusten i vårt land belöpa sig, deri- genom att lifsinedel och annat förstöras, huf- vudsakligen genom fuktighet i källare.)
c) Hvilket ämne (tillsats) användes numera vid bärsyltning med socker, och till hvilken proporiionerlig vigts- eller ryindmängd, på det att ej sä mycket socker (» skålpund mot skålpund ») må åtgå vid syltningen?
d) Dä gråsparfven (Fringilla domestica) är en öfvervägande skadlig fågel, som bland an- nat bortjagar och på allt sätt ofredar de nyt- tiga, insektätande småfoglarne (sångarena!
), så lrågas: hvilka radikalmedel (utom gitt) finnas för gråsparfvens utrotande eller åt- minstone förminskande å landtgårdar?
c) Dä den sluga och roflystna skatan (Pica oaudata) äfvenledes är en öfvervägande skad- lig fågel, som bland annat skonlöst plundrar smäfoglarnes bon och s. k. fågelhålkar (konst- gjorda fågelbon) pä ägg och ungar samt afä- ter körsbären och knopparna ä fruktträden, sä frågas: hvilka äro redikalmedlen mot ska- tan?
Alma.
ALIA SLAGS MODELLER TILLBEHÖR, Bosättnings P.
G.
B J U R S T R Ö M JEMTE ÄFVENSOM Lyx- Artiklar: Ljuskronor, Kandelabrar, Blommor, Al- bum, Parian- figurer, Fan- tasibord, Va- ser, Urnor, Bordsprydna- der m. m.
Blomkrukor, 5 1 26 Regeringsgatan 26 Ö HT ö Goda !&gt;• PORSLIN, Blomställ, Di- för Skrifbor- det samt f ö r Herr- och Damtoaletten m. m.
5 [5 5 1 0] ^ - S., D.
C.
W E N N E R S T R Ö M S O ho C + bo T — • P ö till billiga priser CPq r-i hos CPQ 03 F~- K. bo o F. SA ÅLUETD, ~ &gt; Stockholm.
§g (j M a n u f a k t u r - M a g a s i n S T O C K H 4 5 Drottninggatan 4 5 hörnet af Klarahergsgatan.
O L M Ständigt lager af Svarta äkta Lyoner-Sidentyger och äkta Schalar.
[162] Z-ARAI-ZYJSK ocli.
PAltASOZZEll.
[557J Breflåda.
er 80 Drottninggatan 8 0 hörnet af Appelbergsgatan.
Jrottninggatan 26 26 Wr &lt;r v v v v v v v i&gt; * * v * v yr v v v w v v Thilda.
Nej.
E — th.
Antages, Elma.
Det insända tillhör annonsafdelnin- gen.
Gudrun.
Hjertligt tack for den talangfulla bearbetningen!
D. Wibye, Lided.
Alla n:r för året — med undantag af n:r 7 och 9, som äro alldeles utgångna — stä att få från expeditionen.
Pris: l kr.
för qvartal, 4 kr.
helt är.
M. W. A f för enskildt natur att lämpa sig för Idun.
Van af Mun oeh Eda.
" SE svar till Elma här ofvan!
Pctrea.
Ett allt för ordagrant berättande af en allmänt känd saga utan nägon särskild tillämpning!
Mindre lämpligt.
Eder upp- sats i - barnlrökenfrågan kommer snart.
Erd.
J K &gt; 4 - ' ^ • * - ' MKGEZSKA ocli.
SACZCSISTCA ZOHZ- och.
HAZFXZZM- crJ * J fabrikspriser verse artiklar Drottninggatan STOCKHOLM.
^ till v v v v w v w v v * M J.
G. Hammars Lampkök.
XCELSIOR STOR VÄRME FÖRMÅ GA.
BRINNA LUKTFRITT.
T E.
BRILJANT BELYSNING.
Pris: enkla med en veke 4 ä 6 kr., extra solida 8 kr., med två vekar 1 2 kr.
ooh med tre vekar 1 8 kr.
Fullkomlig belåtenhet garanteras hvarje köpare.
\ 22Ö] Direkt från Hankow (Cliina) im- porteradt, oförfalskadt T e af 1 8 8 9 års skörd, i flere utsökta, aromati- ska och prisbilliga qvalitéer.
För- säljes packadt i bleckburkar, kar- tonger och silfverstanniol genom Specerihandlarne.t J. En-gros-lager hos Otto Dahlström.
&amp; K o m p.
för träskärning, och mönster, Esscelsior-Te.
fräsniäerijern Claesiorpsboden, " Wendela Hebbe; af J. N-g.
(Med porträtt.)
— Iduns hundrade nnmmer, en återblick. — Kanhända de dock gjorde Illa; dikt af Ma- thilda Langlet.
— Ett bref från fru Haraldson; till AVG.
— Våra barns leksaker; af Marga- reta Henke.
— Iduns julklappshazar.
— I ku- péen; en dialog i qvinnofrågan af — m.
— Koka — lagom; af » Kokfrun- ».
— Den första utstyrseln; af Finskan II.
— Smånotiser från qvinnoverlden.
— Hvems var felet; en äkten- skapsstudie af Ottar.
— Från Iduns läse- krets.
FÖnslerträdgården.
— Tvätten.
— Bakning.
— Matlagning.
— Såser.
— Efterrätter.
— Toaletten.
— Hvarjehanda.
— LäkaTeråd, — Frågor.
— Breflåda.
S &lt; y.
H A M M A R, Materialer [524- Innehållsförteckning " t G.
30 Malmskilnadsgatan 2 6 FREDSGATAN 2 6.
Salongsbord, Stolar, Afdelningsskärmar för montering, Piedestaler, Blom- och Handduksstäil, Knyppeldynor med Bord och Pinnar samt Spolmaskiner.
I Jl 1 Claestorpsbodeiij 2 6 FREDSGATAN 2 6.
f I I i k l ä d e n, * * * * + * % trediga, i flere olika mönster (konst- väfnad) hos fru Hilda Ekström, Vexiö.
Profver sändas mot efterkraf.
[R&gt;84] " KAPP-FABRIK!
3 8 Vesterldnggatan 3 8 i Nedra botten, I o.
2 tr. upp.
[207| Q "
T k o s f a r e n d a s t en fcr.
f ö r qvartaiet, b e f ö r d r l n g &amp; a f g.
I n b e r X k n a d.
A n o r d n a r hvarje qvartal priståfllngar f ö r sina p r e n u m e r a n t e r.
TERN.
y / | Maltose Pumpernickel.
i n 4 T Q i u n p e r n i c k e l är ett Öfver hela Tyskland välbekant, af råg tillverkadt * bröd, som alldeles skiljer sig från vanlig ankarstock derigenom, att det undergått en särskild bakningsmetod, som gör det värdefullare som närings- och samtidigt mycket lättsmält.
Dessutom har mitt fabrikats näringsvärde genom tillsättning af MALTEXTRAUT blifvit för höj dt MALTOSE PUNVPERNICHEL r a b a t t häller sig frisk i lång tid.
" \ ^Y [445] 10° M O a «j oq e&gt; rl- * HÖTORGET i • — i 00 Q iip Billigast 1 tr. upp.
K I so ST $ » © fl) &amp; &gt; so c© ml g af a l l a!
1 tr. upp.
För en konkursmassas räkning rea- liseras under loppet af 3 veckor: 1 Holländaregatan 10° !o 4 0 Drottninggatan 4 0 i 6, HÖRN.
AF Utställning af HOLLANDARGATAN.
H u s m ö d r a r!
PIANOAFFAR 5,000 8,000 10,000 1,000 2,000 6,000 5,000 ö,000 3,000 3,000 3,000 5,000 5,000 af [«2] M a n:r 6, hörnet s a l a ss 0 Q 4 S&gt; 9 o. Hötorget • Vid kontant köp af minst 6 &lt; but lemnas 20 proc.
rabatt.
&lt; Leffler &amp; C:o. &lt;4-i O I — I © a r från den förnämsta firman i Palermo ä 1 kr.
25 öre per butelj.
o o CO p r o c e n t, Leffler &amp; C:o. Vinbolaget Brages efterträdare.
[493] X O R R L A ö e t- er 1 0) äfven om endast en liter spirituösa eller en butelj vin tages C. W. SCHUMACHER, ndsgratan o beakta.
Vid kontant köp lemnas å alla i vår priskurant upptagna artiklar es å 25 Öre pr st. i min hufvudförsäljning och filialerna.
5P | För hushåll att in.
* i » » » » » » » » » » aln.
öre = 20 öre.
» =29.
» =37 ». "
- 29 » » = 22 ' / - &gt; » » = 30 " » » =36.
» =36 » » =40 » » = 23 » » =47 » » =33 » Klädniiigstyg ... ä 34 d:o ... » 4 9 d:o.
.
.
» 63 Öfveidragstyg » 4 9 Bolstervar » 38 Grå Flanell ... » ö l Röd d:o » 61 Hyit d:o » 61 l:ma Krafttyg » 6 6 Plyscli-Kypert » 39 i:roa Moleskiu » 7 9 Rocktyg » 55 BLSTF&amp;hT.
SKJJORT- tyg » 37 » =22 » 5,000 » Extra prima Rockfoder » 64 » = 3S » 500 st. Barnkoftor ä 2,5o.
1,000 » Damekollor, ha kostat 8 kr., säl- jas nu för 5 kr.
500 * HerrvUstar, ha kostat S,50, säljas för 5,50.
1,000 » Damevästar, ha kostat 4 kr., nu 2,75.
1,000 &gt; Flanell-Damelif å 1,25.
500 I Kaingarnskjortlar (6,3 meter = I O V 2 aln i hvarje) 5,50.
2,000 » helylle marinblå Trikotkläder för 3 — 8 års gossar 3,50.
Alla varorna äro af prima beskaffenhet och felfria.
Yllevarorna äro hemstfekade.
Order till landsorten mot efterkraf.
Den, som ej är belåten med nämda varor, får retournera dem.
Profver sändas, och bref besvaras, endast då 20 öre bifogas.
A.
STOCKHOLM, Kasten aldrig bort gammalt stick- ylle!
Undertecknad emottager jemte ull äfven gammalt ylle till spinning, väfning (för hand), schal- och filtbe- redning.
Hos mig spunnet s. k. tras- garn är bevisligen det bästa och vack- raste, som kan erhållas.
Spånadslönen den billigaste i Stockholm.
Berednin- gen af filtar oöfverträffad.
[99] Otto Elmgren, [293J (Vesterlånggatan 66.
O M 2 0 y FRIMÄRKEN INSÄN- GÅENDE GANC A.
Skandi- ' navisk Modetid- ning, Stockholm, \ DAS STOCKHOLM, 33 ÖRE I TILL H S m e d m a n den y n g r e s Handels-Skola, | Biblioteksgatan 20- Å 24- \ PROFNUMMER U 1 57, 1 TI ', 6 2 5 9.
OINSLAG AF DEN IÖ- [JBARA 2 0 ÖRE.
j PANDE ÅRGÅNGEN.
/ / HÄFTET INNEHÅL- i | \ LER MER ÄN 5 0 Y P - ENDAST N:R X —) DET PRÄKTIGA j ^• " ^ brud-, utstyrselnumret), fr — C i PERLIGA ILLUSTRAT.
\ JEMTE BESKRIFNIN- 1 I I FINT KOLORERADT j.
JS.
(GARÖFVERDRÄGTER, il HATTAR, HANDARB., (MONOGRAM M.
M.
TELEFON 1 SID. ^ ERHÄLLES PR O M - J | 5.
Undervisning meddelas i alla merkantila ämnen, hvaribland språk och stenograf !.
Inträde i läroverket kan ske vid hvilken tidpunkt på året som helst, så långt utrym- met medgifver.
Anmälningstid: under sommarmänadeina kl. l O — ^, under v i n - | termänaderna hvardagar kl. F L0 — 1 ocli B — / ^ samt söndagar kl. Vs9 — Vall- Dugliga biträden anbefallas i Herrar Affärsmäns benägna åtanke.
R Revisipner verkställas af pålitliga personer.
L W F " " A skrifvclser anhälles om fullständig adress.
[539] ETT ELE- 1 — BETINGAR ETT (PRIS A F 4 0 Ö2 e.
\ TIO N:R LEMNAS (1 FÖR,I,5O;; J (S U C H Ä R D.
i 1 • ^ • 2OFÖR2, - j.)
18 Guld- oeh Silfvormedaljcr.
Suchard ' S CllOCOlat.
Erkänd utmärkt qvalité.
Samtliga SucharäVs Chocolader äro garanterade ren Cacao och socker utan tillsats.
SucharrTs Praliner, Gianduja, Noisettes, Nougatines och andra ^ dessertchocolader rekommenderas.
Suchard ' s Cacaopulver, Cacao Soluble, ett rent lösligt pul- WILLIIIIIISOII, VESTCVLÅNGGATAN På dessa i Sverige o. utlandet patenterade o. prisbelönta Stickmaskiner kan man efter 2 si 3 veckors öfning tillverka nästan allt hvad af ylle eller bomull behöfves i hemmet.
Se vidare annonsen i Idun den i och 8 februari d. å. ver i bleckburkar på ^, | och | kilo, är drygt, välsmakande och närande.
Af Sucliard ' s Cacaopulver far man 100 koppar på | kilo.
[21] Fabriksmärke.
UPP.
[567J Guldmedalj vid Verldsutställninpn i Paris 1889.
(H u s h å l l s - f S m ö r.
Verkligt godt finskt sommarsmör i byttor om 40 kilo passande för hushåll hos E.
Ö h m a n s S ö n e r &amp; Co., [G.
6168] Slussplan 63 B, Stockholm, [564] L499] • S5H5E5ESH5a5HSH5H5SSH5H5H5H5H5E5H5H5H5iHS • Enge s l ka Magas n i et är flyttadt till 4 9 REGERINGSGATAN,, Alla fördelar framför andra sorter!
tr. Höstlagret na inkommet.
Allmänt erkändt bästa 1 [582] T i l l I T t s t y r s l a r l S ä n g a r och S ä n g k l ä d e r Alla sängkläder tillverkas på egen S n ö r l i f " L a G r a c i e u s e ", såväl i höga som låga former, finnes endast att erhålla hos Hexiric Labatt, KLongl.
Hofleverantör, 27 Drottninggatan 27 Stokholm.
Obs.
Tillsändes, om lifvidden uppgifves i centimeter eller decimaltum.
verkstad.
Bolstervar, Täcken och Filtar a r s e n i k f r i a.
Beställningar emottagas o c h utföras noggrant.
L å g a bestämda priser!
Prisuppgifter sändas franko.
K.
M. LUNDBERGS Bosättningsmagasin 7.
Storkyrkobrinken 7.
STOCKHOII.
(88] [71] ' 416 STOCKHOLM, GERNANDTS ITOKTRYCKKRR-AKTrEBOr.AO
