# ID: svediakorp-per728
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1889
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 36,128
# sentences: 1,323
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 45.
B yrå: 48, en Annonspris: Drottninggatan F r e d a g e n d e n 8 n o v e m b e r 1889.
Utgifning-stid: Redaktör och utgifvare: hvarje helgfri fredag.
endast 1 krona för qvartalet F R I T H I O F H E L L B E R G.
Infaller helgdag på fredagen, ut- Tidningen tr, 25 öre pr petitrad {-- 10 stafvelser).
Utländska annonser 5 0 öre raden.
postarvodet Ingen 2:dra årg.
Prenumeration sker kostar inberäknadt.
lösnumrnerförsäljning.
Träffas å byrån kl. 10 — 11.
Allm.
Telef.
6147.
G ö r godt, v a r n y t t i g, lef i dina m ö d o r s m i n n e!
Då s k a l l du, af din dygd och andras aktning stödd, gifves tidningen näst föreg.
eller näatfölj.
söckendag.
I landsorten: å postans tal tern a.
1 Stockholm: hos redaktionen, I b o k - ladorna samt å tidningskontoren.
Gå ålderns dag emot med oförfäradt sinne och dödens — utan blygd att h a f v a v a r i t född.
Leopold.
(Kommen ihåg, ärade läsarinnor, att om hvar och en af Eder skaffar en enda ny abonnent på Idun, så fött-, dubblas tidningens upplaga, och vi bli derigenöm i tillfälle att göra den samma både innehålls- rikare oeh i alla afseenden intressantare.
För den lilla möda, 1 nedläggen härpå, fån I så- lunda sjelfva riklig ersättning Bedjen edra bekanta försöka Idun endast ett qvartal — den kostar ju blott en krona.
Oeh släppen dem ej, förr än I öfverlggat Eder om, att de verkligen prenumererat på tidningen.
I arbeten härigenom ej endast för oss, utan lika mycket för Eder sjelfva.
Med utmärkt högaktning Redaktionen.
Qvinnan såsom prest.
ien inspiration, s o m fattar en m e n n i s k a o c h f ö r m å r henne att häugifvet e g n a sitt l i f åt att predika o m G u d o c h s ö k a v ä n d a menniskors hjertan till rättfärdighet, kan m a n förutsätta h o s hvarje uppriktig m a n, som v a l t det presterliga kallet.
M e n är d e t b l o t t mannen, s o m är m o t t a g l i g för d e n n a inspiration?
H a r G u d aldrig h o s qvinnan g e n o m sin iugifvelse u p p v ä c k t en helig vilja att m e d d e l a andra den insigt, d e känslor o c h tankar, h o n fått o m s a n n i n g e n?
Ä r qvinnans ande ej i s a m m a grad s o m mannens mottag- lig f ö r intryck från d e t högsta, heliga väsen- det, eller har h o n m i n d r e f ö r m å g a att k l a r - g ö r a sina f ö r n i m m e l s e r till menniskors u p p - l y s n i n g?
Historien k a n b e s v a r a dessa frågor, alldenstund qvinnans sträfvan att få b e k l ä d a prestembetet ej är ett nyaste tidens försök till intrång p å ett för henne aldrig ä m n a d t o m r å d e, utan h a r d e n n a henues fordran un- der förflutna tider erkänts såsom berättigad.
I det g a m l a testamentet innehar qvinnan så- som profetissa o c h lärarinna a n d l i g a embeten, som hon ej i oförstånd eller trots eröfrat, utan fått sig anförtrodda, emedan h &gt;n h a d e den inre, h e l i g a kalieisen dertill.
Folket h ö r d e henne m e d andakt, o c h d e s k o l a aldrig g l ö m m a s, dessa q v i n n o r, s o m egnade G u d sin tjeust g e n o m sång o c h profetia.
B l a n d så- dana b i b l i s k a personligheter v o r o M i r j a m, som e l d a d e sitt f o l k till tacksamhet m o t b e - friaren J e h o v a h, o c h k o n u n g L e m u e l s m o d e r, som p r e d i k a d e f ö r sin s o n d e n vishet, s o m var henne gifven ofvanefter.
I vår tid, så v ä l s o m under förflutna tids- åldrar, finnas q v i n n o r m e d denna inre kallelse att predika.
D e r a s a n l a g ä r o ej a f det slag, s o m fordras för d e t praktiska lifvets syssel- sättningar.
D e r a s sinne är b o r t v ä u d t från den ä n d l i g a verlden o c h m e d allt sitt intresse riktadt på den eviga.
D e n öfversinliga till- varon framträder för d e m verkligare än den sinliga.
Själens strider förslå d e; d e känna de slitningar, s o m sarga tviflarens hjerta, d e stöta aldrig bort en o l i k a tänkande, t y d e veta, att allt m e n s k l i g t är inneslutet i den e v i g a kärleken.
V i l j a v i från vårt eget lands historia p å m i n n a oss några sådana q v i n n o r, möter oss strax ett n a m n, s o m b o r d e i hvarje svenskas hjerta v ä c k a beundran o c h eftertan- ke: Birgitta.
M e n h o n är ej ensam, fast hon i ryktbarhet t y c k e s enastående.
I alla tider o c h i alla l a n d h a r h o n själsfränder, h v i l k a l i k s o m h o n blifva ledare o c h rådgif- vare i a n d l i g a frågor f ö r hela sin omgifning.
D o c k förblir deras verksamhet i allmänhet innesluten i n o m en trång krets, ty d e få i c k e från predikstolen tala till en församlad m e - nighet.
» S å är G u d s vilja » — den u p p - fattningen har blifvit stadfästad inom kristen- heten.
M å n n e ej d e n n a uppfattning är m e n s k - ligt felaktig, i stället för att vara g u d o m l i g?
G u d k a n j u ej g ö r a sig s k y l d i till motsä- gelse i sin egen vilja.
G u d ger ej en men- niska sin heliga inspiration m e d f ö r b u d för henne att låta inspirationen k o m m a till för- verkligande.
N e j, G u d g i r anlag, p å d e t d e måtte ut- v e c k l a s o c h bära g o d frukt.
I n g e n får sitt p u n d, p å det han m å g r ä f v a ner d e t.
E n d e l röster h a höjt sig o c h förklarat, att qvinnan har l ä u i g h e t att vara, h v a d hon vill — äfven prest, men att hon är mindre l ä m p l i g j u s t f ö r detta embete.
H o n har ej mannens kraft att k u n n a inverka p å en stor menighet, ej hans k ä r l e k till teologiskt tän- kande.
Påståenden, s o m erfarenheten kull- kastar.
Ä t t e o l o g i s k t studium h a r hon ej fått e g n a sig, derför k u n n a vi ej b e d ö m a hen- nes kärlek till teologien.
M e n d e egenska- per, som fordras f ö r att blifva en g o d predikant, saknar h o n visserligen e j.
S å s o m författarinna har q v i n n a n visat, att h o n eger skarp p s y k o - l o g i s k b l i c k, fin iakttagelseförmåga o c h mäster- s k a p i att sätta sig in i andras förhållanden.
D e r t i l l k ä r l e k till nästan, m e d k ä n s l a f ö r d e lidande, hängifvenhet, entusiastisk, g r i p a n d e vältalighet o c h förstånd, s o m g e n o m o d l i n g k a n n å d e n högsta m e n s k l i g a f u l l k o m l i n g.
E n sådan q v i n n a, 3tark i sedlig renhet o c h ädel vilja, är d o c k förbjuden att bestiga pre- dikstolen.
A f h v a d s k ä l?
M a n säger: Q v i n - nans inflytande är störst i det privata lifvet, hennes m a k t är o e m o t s t å n d l i g — d e r h o n ej har n å g o n m a k t, hennes m i l d a, tjenande na- tur g ö r mest g a g n, d å h o n är b e r o e n d e a f andra, hennes v e k h e t o c h svaghet b e s k y d d a henne, p å s a m m a g å n g d e hålla henne inom hennes afskilda sfer.
Vidare: H o n skall ö f v a barmhertighet i det tysta, p r e d i k a utan ord, g e n o m stilla s k ö t a n d e a f sina plikter.
B l y g s a m h e t höfves hennes k ö n, o c h a l l sträf- van, s o m ej förenas m e d t i l l b a k a d r a g e n ö d - mjukhet, är hennes natur v i d r i g.
B e g ä r h o n en mans plats o c h röst för att tala offent- ligt, d å är hennes q v i n l i g h e t f ö r d e r f v a d.
H v a r o c h en a f oss igenkänner dessa o r d.
E m e l l e r t i d är k o n s e q v e n s e n a f d e n n a lära,
Idun u t k o m m e r I h u f v u d s t a d e n h v a r j e h e l g f r i f r e d a g o c h k o s t a r f S r qvartal e n d a s t I krona, p o s t a r v o d e t Inberäknadt.
— att t v å g o d a egenskaper k u n n a stå i strid m e d h v a r andra.
Blygsamheten skulle vara oförenlig med egenskapen att energiskt verka för idéeu o m det rätta.
D e n n a senare egen- s k a p är g o d hos mannen, o c h måste d å äf- ven vara g o d hos qvinnan, ty vi hafva sam- m a fullkomlighetsideal för b å d e mau o c h q v i o n a, o c h i n o m detta ideal k u n n a egenska- perna ej stå i strid m e d h v a r andra.
Den l a g för blygsamhet, som man ålagt q v i n n a n, torde s å l u n d a vara ogiltig.
I g a m l a testa- mentet lära vi o c k, att G u d s k a p a d e m a n och q v i n n a till j e m l i k a r att g e m e n s a m t be- sitta j o r d e n och r å d a öfver den.
M e n har den sanningen nägou g å n g blifvit b o r t g l ö m d eller undanskjuten, att q v i n n a n är mannens medegare till a l l t?
Q v i n n a n är menniska i s a m m a omfattande b e m ä r k e l s e s o m mannen.
H o n står i s a m m a f ö r h å l l a n d e s o m han till s k a p a r e n o c h till skapelsen, sålunda b ö r mannen i intet afse- ende ställa sig s o m m e d l a r e mellan henne o c h hennes G u d.
N ä r h o n fått kallelsen att b l i f v a hans tjenare, har h o n ingen högre plikt än att b l i f v a det.
Ä f v e n från ett annat o m r å d e kan m a n hemta skäl för qvinnans befogenhet att så- som prest lära o c h f ö r m a n a.
M o r a l i s k öfver- lägsenhet kan j u berättiga dertill.
Statisti- ken visar oss, att 9 5 procent a f förbrytare, drinkare o c h till sedlighetsbrott s k y l d i g a äro män.
M e d detta för ögonen v o r e det f ö g a rättvist att säga q v i n n o r n a såsom slägte stå för l å g t för att t o l k a de högsta sanningar.
N å g r a kristna församlingar gifvas emellertid redan nu, der q v i n n a n får intaga sin plats j e m - sides m e d m a n n e n, med s a m m a rättighet s o m han att b e k l ä d a a n d l i g a embeten.
F ö r 25 år sedan prestvigdes i n o m universalistförsam- lingen i F ö r e n t a staterna O l y m p i a B r o w n, den första q v i n l i g a prest i kristenheten.
Hon förbiet ej l ä n g e ensam.
A n d r a församlingar följde exemplet.
U n i t a r i a n k y r k a n, baptist- o c h metodistförsamlingarna tillsatte q v i n l i g a pre- ster, o c h deras antal är nu, a l l a samfund in- beräkuade, 1 6 5.
Detta steg till erkännande a f q v i n n a n s värde är en frukt a f d e m o k r a t i e n s idé, som bringar en n y aera åt menskligheten, i det den visar, att alla äro b r ö d e r m e d s a m m a m e d f ö d d a rättigheter o c h friheter att lefva, t ä n k a o c h sträfva efter att blifva l y c k l i g a.
D e samfund i A m e r i k a, s o m hafva insett det rättvisa i q v i n n a n s fordran att få följa sin kallelse, äfven d å det gäller att f ö r k u n n a G u d s ord från predikstolen, hafva snart fått erfara, att hennes tjenst såsom prest haft väl- signelserika följder.
D e r a s q v i n l i g a prester äro utmärkta i sitt k a l l; en del a f d e m är stora vältalare, a l l a äro d e trogna själasörja- re, i h ö g grad sjelfuppoffrande.
F ö r de d ö - ende p å s j u k b ä d d e n äro de efterlängtade trö- stare o c h hjelpare.
D e äro församlingens för- trogna i b å d e a n d l i g o c h verldslig n ö d o c h t å l m o d i g a v ä n n e r åt de fattiga.
K a n s k e någon n u säger: j a g vill medgifva, att qvinnan duger till prest, men d å våra för- hållanden ej tillåta henne att v a r a det o c h allmänna opinionen talar m o t en reform i detta afseende, hvarför skall hon d å efter- sträfva denna v e r k s a m h e t?
V i svara m e d tillförsigt: derför att samhället b e h ö f v e r hen- nes tjenst j u s t såsom prest.
I striden för det g o d a b e h ö f v a s a l l a krafter, s o m vilja ställa sig i ledet.
V i hafva ej råd att bort- visa n å g o n för sedvänjas o c h f ö r d o m s s k u l l.
H v a r j e f ö r m å g a i det g o d a s tjenst h a r en vigtig mission.
Q v i n n a n m å intaga den post, dit hennes begåfning hänvisar henne, o c h der att T i d n i n g e n I n n e h å l l e r n ä s t a n u t e s l u t a n d e o r i g i n a l b i d r a g.
— Uppglf ' å n ä r m a s t e p o s t a n s t a l t n a m n o e h a d r e s s s a m t e r l ä g g en k r o n a, så er.
h o n vet sig k u n n a uträtta n å g o t g o d t.
Mo- ral o c h sedlighet föraktas o c h t y c k a s nästan försvinna i de stora folkcentra.
K u n n a då d e röster blifva för m å n g a, s o m höjas m o t det o n d a?
F. S.
F r i p 1 a t s. er.
vädrades i alla skolans Ty frukostiofvels Och der var bruk Man Der samlades dansade stund alt under denna i salen en oeh en timme fick För mer än en var denna En liten en livar ge lopp ut stackare Hon hade icke Med lexan Ett par utaf Elsa De skrattade de andra En förslulel » Jo, tvänne Ty hennes mor » Vi andra Men hon Elsa trösl.
betalar kunna göra, är hon lära sig på Och Elsa Hon kände hon intet beslöt sin här: alllid hvad vi ska ' vilja, da tvungen nåd lyda, sade, barnasjäl, i dag och höll det friplcds skulle tro, bero. » de stora i sin flitig, här. » hvad har en friplais, slygnel slälde, lon så lof att vara måste hon röst, ingen Och derför Att märkte.
andra Hon Men land.
i en vrå sig får hörde, i ål hvar kamraten flickor hand, leken, halfhög tog till ord i dämpad ser du, mager barnen med kort.
och bok i i dag ej gått läste nu Och hade för timme, och bröd bort, lefnadsglädjen, lid ta ' del i hon Att Men så blek i en vrå med var, timme lekte, vandrat Nu det hvar.
en del, och andra Oeh disciplin Stod klasser, sköna fylla ärligt, väl.
Gerd.
Vid aftonlampan.
Wl,|let är o m den tid p å året, d å mörkret éSg^j faller tidigt p å o m eftermiddagarne, o c h d å litet h v a r föredrager att slå sig i ro i det väl o m b o n a d e hemmet.
N ä r rullgardi- nerna äro fälda, när m å h ä n d a regnet p i s k a r rutorna der ute, men der inne är v a r m t o c h ljust, då känner man den stora välsignelsen a f ett stilla familjelif.
D a g e n m e d sin sträf- v a n, sina m å n g a bestyr o c h k a n s k e b e k y m - mer skingrar familjens m e d l e m m a r åt skilda håll.
M a n n e n har hufvudet fullt för att k u n n a skaffa u p p h ä l l e åt sig o c h d e sina, hustrun v å r d a r o c h v i d m a k t h å l l e r h e m m e t, o c h barnen sträfva i s k o l a n att inhemta kun- skaper o c h vetande för att d e r i g e n ö m s k a p a sig framtid o c h o b e r o e n d e.
S å g å timmarne fort, o c h det är först v i d m i d d a g s b o r d e t, man ser h v a r andra igen.
D e t är nu s o m belö- ningen efter dagens arbete vinkar, det är nu man erfar känslan a f ett g e m e n s a m t l i f o c h en g e m e n s a m uppfostrande ande, som i kär- lek s a m m a n h å l l e r det hela.
D e t är i d e n n a l i l l a verld, i hemmets o c h föl trolighetens krets, s o m q v i n n a n b ö r herska o c h m e d ö m h e t o c h fin takt gifva ton o c h ledning.
Stilla o c h fridsam sväfvar hon o m - kring o c h har en b l i c k för allt.
H o n kän- ner mannens s m a k o c h v a k a r öfver barnens tankar, o c h det är g e n o m sitt b e h a g h o n g ö r hemmet kärt för m a k e n o c h k o m m e r h o n o m att g l ö m m a ungkarlslifvets v a n o r.
M a n påstår ofta, att g a m l a, g o d a tider försvinna, o c h att familjelifvet ej mera är som förr, o c h det k a n n o g i m å n g t o c h m y c - ket v a r a en l e d s a m sanning; men n o g se vi äfven nu, huru i h e m m e n g a m l a o c h u n g a s a m l a sig o m aftonen i förtrolig krets kring salsbordet o c h » i d k a f a m i l j e l i f ».
Lampan kastar sitt m i l d a sken öfver alla, ifrån den h v i t l o c k i g a m o r m o r, der h o n sitter i sin karm- stol, stickande p å sin s t r u m p a o c h berättande u n g d o m s m i n n e n, ä n d a till minsta pysen, s o m b y g g e r korthus — s o m ramla.
D e t är nu det n ö j s a m m a arbetets tid o c h den stund p å dagen, d å k r o p p o c h själ få en b e h a g l i g hvila.
S a m t a l e t flyter lätt, o c h sinnet är mjukt, o c h verldens o r o når ej in g e n o m de d u b b l a fön- stren.
O c h när samspråket mattas af, tager familjefadern fram en g o d b o k från h y l l a n o c h läser h ö g t o m andra f o l k s l a g s seder o c h b r u k eller forna tiders hjeltar o c h strider.
S å flyter q v ä l l e n sakta o c h fridfullt fram, till dess måltiden d u k a s, efter hvars t i l l g o d o - njutande m a n tager ett g l a d t » g o d n a t t » a f h v a r andra o c h g å r till h v i l a.
O c h så är dagen all.
D e t der är j u en familjetafla, i c k e så oäf- ven, o c h vi se den l y c k l i g t v i s ofta o c h litet hvarstädes, m e n vi se g u d n å s äfven en an- nan, m i n d r e s y m p a t i s k, så k a l l a d m o d e r n a r e o c h m e d underskrift: » h o s B l a n c h o c h Berns. » G å vi en afton händelsevis in i en a f n ä m d a förlustelselokaler, se vi g e n o m m o l - nen a f cigarrök en tät m e n n i s k o m a s s a i n k l ä m d mellan b o r d o c h stolar.
Orkestern ljuder, k y p a r e springa kring m e d h ö g t u p p l y f t a d e brickor, m a n k n a c k a r hårdt i glasen, hattarne äro på, o c h atmosfären är q v ä f v a u d e.
N u skulle man j u k u n n a tro, att hela denna s a m l i n g består a f u n g a vildhjernor, som taga lifvet lätt, a f illa uppfostrade pojkar, s o m förtära sin p a p - pas pengar, a f stackars ungkarlar, som sakna hem o c h familjelif, o c h a f g a m l a gredelina toddymartyrer.
M e n se vi oss o m k r i n g finna vi, att så i c k e är fallet.
A l l a de der k a t e - gorierna finnas n o g i riklig m ä n g d, men vi u p p t ä c k a o c k s å massor a f fruntimmersansig- ten, h e l a kotterier o c h familjer med husfa- dern i spetsen, vi se äfven här a l l a åldrar, från g u m m a n ned till femåringen, som sitter o c h k l i p p e r med ö g o n e n a f s ö m n.
» M a n måste roa sig o c h hålla m o d e l u p p e i dessa svåra tider », heter det, o c h så går m a n till m u s i k l o k a l e r n a o c h förstör några k r o n o r.
D e r syns ingen n ö d, intet b e k y m m e r.
D e r strå- lar allt i g u l d o c h elektrisk belysning, men vid h e m k o m s t e n ter sig h e m m e t ä n n u mör- kare o c h ö d s l i g a r e, der m e d litet o m v å r d n a d o c h kärlek allt s k u l l e kunna vara så ljust och gladt.
O m ä r k l i g t äter det sig fast, b e - hofvet efter dessa innehållslösa nöjen utom- hus, o c h den u n g a hustrun t y c k e r q v ä l l e n h e m m a v a r a långtråkig, f ö r hennes ö r o n lju- der valsmusiken, o c h l a m p s k e n e t blir matt,
hålles e t t n u m m e r I v e c k a n u n d e r h e l a q v a r t a l e t.
F ö r hvarje 6-tal a b o n - n e n t e r, s o m s a m l a s, o c h f ö r h v i l k a a f g l f t e n I n s ä n d e s till R e d a k t i o n e n a f | rv I U I | 11 U IN I d u n, e r h å l l a s ett g r a t l s e x e m p l a r f ö r h e l a d e n t f d, u n d e r h v i l k e n a b o n n e m e n t e t r ä c k e r.
A r o d e s a m l a d e a b o n n e n t e r n a f ä r r e än 6, t o r d e p r e n u m e r » i när hon tänker p å det b l ä n d a n d e ljuset der- borta.
O c h barnen s e n?
Ä r det rätt att hos d e m g r u n d l ä g g a s m a k för schweitzerilif?
D e r - m e d följer förakt o c h l e d a för familjelifvet, när d e v ä x a u p p.
O c h n o g k u n n a vi med- gifva, att dessa nöjen äro skäligen tarfliga.
M u s i k e n k a n n o g vara bra, men j a g undrar, huru m å n g a u p p m ä r k s a m t lyssna till den.
Å h n e j, m a n b e f o l k a r m u s i k l o k a l e r n a endast f ö r att fördrifva q v ä l l e n utomhus.
V i s s t är, att för familjeaudan är detta utelif d e p r a v e - rande.
D e n t ä n k a n d e o c h b i l d a d e hustrun skall aldrig m e d g i f v a sin familj deltagandet i dessa s. k. nöjen.
O m m a n n e n ej f ö r m å r öfvervinna sin s m a k för d e m, så m å det vara hans ensak, men m å hon h å l l a sig der- ifrån.
M u s i k o c h konst, f ö r ä d l a n d e o c h sann, bjuder operan på, o c h här är familjernas plats, då d e s ö k a ett värdigt nöje.
J a, här äro två s m å skisserade taflor, o c h troligen s k o l a de flesta g i l l a n d e n i c k a åt den förra, huru enkel den är.
D e n är o c k s å så lätt att å s t a d k o m m a.
Materialet är så lätt- handterligt.
D e t b e h ö f s blott litet förnöjsam- het, sann kärlek, g o d a o r d o c h ett v a r m t le- ende.
• F ä l l ned gardinerna, tänd brasan o c h låt den muntert s p r a k a o c h sprida sin vär- m e o c h, till sist, tänd den väl putsade afton- l a m p a n — i dess k l a r a sken ter sig det rätta familjelifvet bäst.
Adolf Hellander.
f Caroline Ashurst Biggs.
* Septemberbäftet a f den engelska q v i n n o - tidningen - » English Womarts lieview » kom utstyrdt med sorgkant till sina läsare.
Det h a d e att förtälja, att tidskriftens redaktör hade afgått m e d d ö d e n, ett b u d s k a p s o m v i tro s k a l l bringa sorg till alla, s o m arbeta för qvinnornas sak öfver hela verlden — allt ifrån S v e r i g e till I n d i e n o c h A u s t r a l i e n.
C a r o l i n e A s h u r s t B i g g s v a r med bland, de q v i n n o r, s o m l a d e den första b r e d a o c h so- lida grunden för qvinnorörelseu i E n g l a n d; hon har utmärkt s i g s o m talare o c h o r g a n i s a - tör, m e n det är i synnerhet den y p p e r l i g a tidskrift, h v i l k e n hon ledt sedan j a n u a r i 1 8 7 1, s o m k o m m e r att bli det bästa monumentet öfver hennes graf.
S å d a n den nu, b a n d efter b a n d, föreligger, är den en g u l d g r u f v a f ö r alla, s o m s ö k a u p p l y s n i n g o m den m ä k t i g a rörelsen, ej blott i E n g l a n d, utan öfver hela verlden.
D e största till d e minsta fakta äro u p p t e c k n a d e m e d en otrolig samvetsgrannhet, o c h en klarsynt o c h omfattande intelligens ses stå p å post m o t hvarje ö f v e r g r e p p.
Tidskriften h ö r ej till d e filosofiskt- estetiska, ej till förströelseliteraturen, den är agitatorisk, m e n ej synnerligen p o l e m i s k - — agitation g e n o m k u n s k a p o c h orienterande upplysningar.
I politiskt hänseende v a r b l a d e t strängt neutralt.
E u a f medarbetarne, Jessie B o u c h e r e t t, ut- talar sig s o m följer: » U n d e r a l l a d e år, s o m j a g arbetat tillsammans m e d Caroline B i g g s, har a l d r i g rådt n å g o n oenighet oss e m e l l a n m e d afseende p å tidningen.
H o n v a r liberal till sina åsigter, o c h j a g är konservativ, m e n * Ur den norska tidskriften » Nylfende » tillåta vi oss hemta ofVanstående uppsats, vi k ä n d e o c h förstodo b å d a, att den orättvisa, som q v i n n o r n a lida under, är l å n g t större än den, s k i l d a klasser a f m ä n i n o m d e förenade k u n g a r i k e n a ha grund att b e k l a g a sig öfver.
A l l oenighet i politiken l a d e vi d e r f ö r å sido, o c h tidskriften leddes i strängt opartisk anda. » Caroline B i g g s har visat sig vara i besitt- ning a f en insigt o c h eu g r u n d l i g l ä r d o m p å de praktiska, politiska, sociala o c h literära områdena, s o m det ej s k u l l e vara möjligt — det bära f ö r h å l l a n d e n a m e d sig — att finna hos n å g o n q v i n n a i vårt l a n d, o c h huru till- b a k a d r a g e n ställning än hon personligen in- tagit i sin tidskrift, låter det ej f ö r d ö l j a sig, att det är en o v a n l i g t ädel personlighet man har framför sig, en a f de m e n n i s k o r med djup a n d l i g bildning, d e m man får leta m e d l y k t a efter b å d e b l a n d män o c h q v i n n o r här hemma.
A l l a de m å n g a n e k r o l o g e r n a öfver henne, skrifna a f personligen bekanta, framhålla sär- skildt hennes karaktärsstyrka, hennes trofast- het o c h frimodighet, hennes sympati med a l l a och allt, hennes ä l s k v ä r d h e t o c h blidhet.
» H o n v a r », säger miss H e l e n B l a c k b u r u — s o m till följd a f d e n afliduas ö n s k a n n u öfvertagit redaktörsskapet för tidningen — » g e n o m s y r a d a f den kärlek, s o m lider o c h för- drager allt, den kärlek, s o m intet o n d t tänker. » E n af nekrologerna i » English Womarts Rcviciv » ger i korthet följaude yttre d r a g a f hennes lif.
Caroline A s h u r s t B i g g s är f ö d d i Leicester i A u g u s t i 1 8 4 0.
H e n n e s farfar, mr V.
H.
Ashurst, var en framstående jurist, o c h hans hus var centrum f ö r starka politiska intressen o c h h ö g bildning.
L l o y d Garrison, den rykt- bare abolitionisten, var en a f mr A s h u r s t s intimaste vänner, o c h i hennes fars, m r B i g g s hus v o r o E m e r s o n o c h L o n g f e l l o w ofta sedda gäster.
I d e n n a intellektuella atmosfär lefde C a r o - line B i g g s sina första barnaår.
D å moderns helsa började svigta, flyttade familjen år 1 8 5 0 till Italien o c h stannade der ett år.
M a z z i n i o c h a n d r a italienska patrioter b l e f v o dess umgängesvänner.
D å d e k o m m o t i l l b a k a till E n g l a n d, flyttade familjen till en e g e n d o m p å landet o c h år 1 8 0 7 efter moderns d ö d till L o n d o n.
D e t o m v e x l a n d e lif, s o m Caroline B i g g s p å detta sätt k o m att föra, o c h de rika er- farenheter, h o n s k ö r d a d e, ha helt visst bi- dragit att gifva henue d e n bredd i karaktären, som utmärkte henne, o c h s o m satte henne i stånd att sympatisera m e d personer a f d e mest skiljaktiga samhällsklasser o c h a f v i d t motsatta meningar o c h åskådningssätt.
Från det hon k o m till L o n d o n o c h ä n d a till sin d ö d har hon varit en otröttlig arbetare för q v i n n o r n a s sak.
F r å g a n o m q v i n n a n s röst- rätt b l e f hennes första intresse, o c h den b e - traktade h o n s o m hufvudhönästenen i hela det p r a k t i s k a arbetet; men i alla riktningar, der det fans hjelp att l e m n a, g a f h o n v i l l i g t o c h utan a n s p r å k p å n å g o n l ö n sin tid o c h sina krafter.
D e n invärtes s j u k d o m, som d e sista åren tärde p å hennes kraft, sökte h o n hålla stången g e n o m ihärdigt arbete; h o n af- led den 4 september, o c h det häfte a f hennes tidskrift, s o m är dateradt den 1 5 augusti, är från henne3 egen h a n d.
— Caroline B i g g s v a r ogift o c h b o d d e i sin fars hus i ett v a c k e r t h e m o c h en l y c k l i g familjekrets.
S i n a somrar tillbringade h o n tidigare p å resor, mest i Sverige, N o r g e o c h D a n m a r k, m e n un- der d e sista åren stannade hon h e m m a för att v a r a hos fadern.
Vi, som arbeta för v å r s a k här hemma, ha lidit en m y c k e t stor förlust g e n o m miss Biggs död.
H o n k ä n d e svenska o c h n o r s k a förhållanden, h a d e studerat v å r a språk o c h literatur.
O c h hennes tidskrift, s o m e g d e spridning ö f v e r all verlden, innehöll en m ä n g d korrekta m e d d e l a n d e n o m S v e r i g e, N o r g e, D a n - mark och Finland.
G.
K.
I forsen.
Skiss af Elsa W. o n h a d e kalla, klara, b r u n a ö g o n, s o m likgiltigt s k å d a d e ut i verlden.
H v a d b r y d d e hon sig o m verlden!
Den hade j u aldrig brytt sig o m henne.
D e t hade alltid legat s o m en tung stämning öfver hennes l i f: hennes fulhet.
H o n h a d e ingen m o r.
En m o r öfverser d o c k m e d så m y c k e t.
Hon g l ö m m e r allt, u t o m ett — att det är hennes barn, o c h hon ä l s k a r mer, j u m e r andra för- a k t a o c h förbise.
D å h o n, som barn b r u k a, k o m till främ- m a n d e för att kyssas o c h smekas, var d e r ingen, s o m b r y d d e sig o m henne.
» Hvem är den der fula u n g e n », v a r p å sin höjd den e n d a fråga, m a n s l ö s a d e p å henne.
Så k o m det sig, att detta v ä x t e s a m m a n m e d h e n u e sjelf.
H o n ville i c k e mera smekas, utan g i c k s k y g g t u n d a n för f r ä m m a n d e.
Hennes sätt b l e f kantigt o c h frånstötande.
H o n hvar- ken sökte eller m o t t o g v ä n s k a p o c h tillgif- venhet.
H o n v a r o c h f ö r b l e f ensam — stel- n a d till, hård.
.
.
M e n h o n lefde ä n d o c k, studerade lifvet o m k r i n g sig o c h sådant det skildrades i hennes b ö c k e r o c h b i l d a d e sig d e r a f ett o m d ö m e, k a n s k e litet e g e n d o m l i g t, m e n sant o c h naket, utan den u n g d o m e n s v å r g l ö d, den s o l g l a n s, som p l ä g a r h v i l a öfver 1 8 år.
H o n käude sig p å sätt o c h vis l y c k l i g — o m l u g n är l y c k a — längtade efter intet, v ä n t a d e intet a f lifvet o c h v a r g l a d, att det en g å n g s k u l l e b l i slut.
Sådan var Ilse A h l, då hon kom som g u v e r n a n t till b r u k s p a t r o n Stenbergs p å H a m - maråkra.
D e r trädde hon in i en helt n y lifsluft, n å g o t s o m h o n d o c k m o t t o g likgiltigt, s o m allting annat.
K e d a n i första ö g o n b l i c k e t s l o g henne den e g e n d o m l i g a stämningen i d e stora, h ö g a rum- men m e d de m å n g a m e n n i s k o r n a, s o m pra- tade o m h v a r andra.
H o n v a r ej v a n v i d så m å n g a menniskor o m k r i n g sig.
M e s t a d e l s h a d e hon varit ensam.
F r u n i huset k o m e m o t henne, stor o c h ståtlig, l a d e armen o m hennes lif, » h o p p a d e s hon s k u l l e trifvas » o c h presenterade h e n n e.
D e r v o r o herrn3 syster o c h s v å g e r o c h t v å systerbarn, hans m o r o c h husmansellen samt slutligen hennes elev, sonen, en frodig o c h lätjefull, b o r t s k ä m d liten p o j k e.
S e d a n så I l s e var inne i hela slägthistorien, fick h o n s k ö t a sig b ä s t h o n ville, o c h den a l l m ä n n a konservationen v a r åter i full g å n g.
Den intresserade henne f ö g a.
H o n b r y d d e sig så litet o m, h v a d a n d r a pratade.
H o n t o g ett a l b u m o c h b l ä d d r a d e deri.
» G o d m i d d a g », hördes en klar, m a n l i g stämma.
I l s e såg u p p.
D e t var brukspa- tronen.
N u först k o m h o n ihåg, att hon ej förr sett h o n o m.
Ett par vänliga, kloka, grå ö g o n mötte hennes k a l l a, l i k g i l t i g a b l i c k.
H u r d e f ä n g - s l a d e henne, dessa ö g o n!
H o n kunde omöj- ligt se b o r t från d e m o c h b l e f sittande, utan att svara på helsningen.
D å d r o g ett vän- ligt leende öfver d e m a n l i g a dragen, o c h e t t:
t i o n s k e å n ä r m a s t e p o s t a n s t a l t.
— B i d r a g f r å n a l l a o m r å d e n rör qvinlig verksamhet mottagas med tacksamhet.
E n d a s t en s i d a a f p a p p e r e t b ö r » v ä l k o m m e n till oss, fröken A h l, » k o m henne till mötes.
H o n räckte h o n o m tyst h a n d e n.
» N i tackar inte.
N i är inte g l a d att k o m - m a till oss.
N e j, det är n o g inte så ro- ligt att k o m m a till f r ä m l i n g a r.
» Ilse rodnade.
» J a g k ä n d e er j u i c k e.
» H o n m e n a d e endast h o n o m.
H a n t o g det annorlunda.
» J a g h o p p a s ni skall g ö r a det snart.
Vi äro bara h v a r d a g s m e n n i s k o r, gunås, helt van- l i g a o c h lätta att förstå sig p å.
N i stude- rar f o l k?
» &gt; J a g t y c k e r det är roligt att lära k ä n n a folk i grunden. » » Såå.
B e v a r a oss v ä l d å.
D ö m oss ej för hårdt, lilla f r ö k e n.
» D e t l å g ett lätt hån i tonen, s o m retade henne o c h k o m henne att skärpa rösten.
» J a g d ö m e r ingen.
g o n att tala med. » D å s k u l l e j a g h a nå- » H v a d!
I n g e n att tala m e d?
väl n å g o n att skrifva t i l l?
» » Nej. » Nåja, men » V e r k l i g e n, ingen v ä n i n n a?
M e n det har d å alla u n g a flickor. » E t t litet sol varmt le- ende d r o g åter öfver hans ansigte.
• » Jag har i n g e u.
» Samtalet började trötta henne.
» N i är inte m y c k e t l i k andra flickor. » H a n u n d r a d e i n o m sig, hurudan d e n n a u n g a q v i n n a egentligen var.
» D e t ha andra sagt före er. » Det kom n å g o t a f k a l l t stål b å d e i s t ä m m a n o c h blicken.
» H v a r f ö r är ni s å?
» H o n såg p å h o n o m.
Ö g o n vinklarna d r o g o sig tillsammans p å ett e g e n d o m l i g t sätt, o c h ett djupt v e c k l a d e sig m e l l a n de skarpa, v ä l tecknade, svarta ö g o n b r y n e n.
D e t l å g n å g o t hotande, fientligt i tonen, d å hon sva- rade: » D e r f ö r aft j a g är ful. » H o n satte sig o c h såg åter likgiltigt i al- bumet.
H v a d rörde hennes angelägenheter den mannen.
B r u k s p a t r o n e n såg p å henne en stund.
Ja, ful var h o n m e d den utstå- ende munnen, den stora näsan o c h den b r u n a hyn.
U n d e r l i g v a r hon o c k s å — besynner- liga ö g o n att k u n n a se i g e n o m f o l k m e d.
M a n g l ö m m e r, hur hon ser ut, då man ser d e ögonen.
H a n g i c k åter in till sig, men hela tiden såg han framför sig d e klara, kalla, bruna ö g o n e n o c h h ö r d e henne s ä g a: » j a g är ful. » G å n g p å g å n g fann han sig sjelf sittande sysslolös o c h bara tänkande p å, o m hon verkligen var så ful.
F ö r a r g a d re- ste han sig slutligen o c h g i c k några s l a g öf- ver golfvet, o c h så ringde m i d d a g s k l o c k a n.
Ilse h a d e varit der i åtta d a ' r.
» V i l l fröken A hl b l i m e d o m ett fisk- parti i d a g?
» H o n såg hastigt u p p från sin tallrik in i det m a n l i g a ansigtet, s o m var böjdt hän e m o t henne.
» B l i r fru Stenberg m e d?
» H a n såg k a l l t b o r t från henne åter ner p å sin tallrik o c h lekte likgiltigt med gaffeln.
» T r o r fröken j a g frågat eljes? » » K ä r a fröken, vi bli m e d allesammans, naturligtvis. » D e t v a r fru Stenberg.
I l s e r o d n a d e till.
» J a g är naturligtvis tacksam att få följa med. » F r u Stenberg h a d e redan å n y o börjat ett lifligt samtal m e d sin svägerska.
i I r " \ U I I U Kl IN användas och marginal lemnas.
N a m n o c h a d r e s s t o r d e alltid n o ^ s a n g l f v a s, o c h kan f u l l k o m l i g d i s k r e t l o n från r e d a k t i o n e n s sida påräknaa » Är ni? » H a n s röst lät litet g ä c k a n d e.
» F ö r resten tror j a g inte, j a g har nå ' n fisklycka. » » D å får ni k o m m a i min båt, så får ni k a n s k e n å g o t med a f min l y c k a.
» D e sågo p å h v a r andra.
I hans b l i c k l å g ett v a r m t, solljust leende.
H o n k ä n d e en underlig b e k l ä m u i n g o c h b l e k n a d e ända ut i l ä p p a r n a, en egenhet hos henne, när hon n å g o n e n d a g å n g b l e f rigtigt upprörd.
» N i mår i l l a.
» D e t hade k o m m i t en ängs- lig o r o i hans röst.
» L o v i s a, ring efter vat- ten! » » Ä n e j, visst inte.
D e t var ingenting. » H v a r f ö r missförstod han henne så.
Sjuk!
H o n sjuk.
H o n hade aldrig varit sjuk.
Hvarför.
.
.
» Ä r ni b ä t t r e?
» frågade fru Stenberg.
» J a, för all d e l.
» I l s e for u p p ur sina tankar.
— H o n följde i brukspatronens båt p å fisket.
A l l a de andra v o r o i en stor b å t.
I den lilla v å g a d e a l d r i g n å g o n följa eljes.
Man hade sagt henne, att brukspatronen var den störtsa v å g h a l s, att d e säkert s k u l l e k a n t r a.
.
.
H o n log blott.
E t t litet mjukt, g o d t leende — det första p å m å n g a, m å n g a år.
» D e t påstås v a r a en lätt d ö d att d r u n k n a », o c h h o n tänkte, att det n o g skulle vara lätt att d ö, j u s t den d a g e n.
» N u, fröken, ska ' vi andas friluft, v i två. » Han såg p å henne med en tjufpojkaktig blinkning.
» H v a d säger ni o m en tur till ' fallet '? » » J a g säger j a.
» » G o d t, låt g å!
» o c h han t o g tag i årorna.
B å t e n g l e d lätt undan för de kraftiga årta- gen.
I l s e såg ner i vattnet.
D e t v a r all- deles lugnt, o c h h i m l e n syntes så stålblå nere i djupet.
H o n såg utan tankar dit ner.
» T y c k e r ni det är trefligt att sitta l ä n g e tyst o c h stirra p å det der viset i v a t t n e t?
» » J a g är v a n att v a r a tyst. » » S k u l l e ni inte vilja tala o m litet, h u r ni haft det förut — innan ni k o m hit.
Jag s k u l l e n o g förstå er bättre d å.
» » D e t är inte m y c k e t att tala o m.
Min m o r d o g, när j a g f ö d d e s.
P a p p a var m y c - k e t ute i sällskapslifvet.
H a n såg b r a ut, v a r ä n n u ung, l e f n a d s g l a d.
.
.
J a g har all- tid varit ful. » D e t h å r d a k o m åter i hennes röst.
H a n förstod nu, att detta v a r grund- stämningen i hennes lif, o c h han s k u l l e ha velat s ä g a henne, att der ändå fans så m y c - ket tilldragande h o s henne.
Hennes ögon framför allt — hur de s k u l l e k u n n a stråla, värma.
.
.
H e n n e s p a n n a o c h hårfäste v o r o fina, ö g o n b r y n e n likaså, o c h så hennes figur, den v a r stilig, nej det v a r inte rätta ordet — men hon var inte en flicka, till h v i l k e n man sade sådant.
» D e r u t a f, ser ni, har j a g varit olik andra.
I n g e n har varit min vän.
M e n — • j a g har haft det lugnt o c h g o d t.
J a, mitt l i f har varit stilla — alldeles s o m vattenytan h ä r.
» H o n b l e f sittande tyst en stund.
Plötsligt slet h o n sig l ö s.
H v a d k o m det åt henne, som d r ö m d e.
Drömma.
.
.
hon!
H o n log.
» T y c k e r ni inte, det är s y n d att bryta lugnet i vattnet — • bara för nöjes s k u l l?
» L e e n d e t v a r borta, o c h frågan k o m häftigt, l i k s o m s l u n g a d fram.
» D e t der kalla, stålblå lugnet är inte i min s m a k.
H e l l r e d å storm o c h v å g c r.
J a, j a g v å g a r s ä g a — hellre d å i forsen.
Der v e t j a g åtminstone, h v a d j a g har att g ö r a.
» H o n såg f ö r v å n a d p å h o n o m.
H o n t y c k t e det lät s o m förakt.
» S e r n i », fortfor h a n, » arbeta det är för m i g lifvet.
A t t kämpa sig framåt, tum för tum — • m e d händer o c h fötter, o m så b e h ö f s, det tycker j a g o m.
I b l a n d k o m m e r m a n ej ur fläcken, men så går det en bit igen — en bit v u n n e n, a l d r i g förlorad.
M e n att k a l l t låta lifvet g l i d a förbi sig, utan att för- s ö k a få fatt i det, dertill är ingen födcl.
D e n d a g j a g icke l ä n g r e kan arbeta, k ä m p a, den d a g kan j a g ej heller lefva.
Förstår n i?
» » Nej. » » N i t y c k e r o m l u g n e t i n o m eller utom er.
J a g t y c k e r o m forsen, ni den k a l l a, l u g n a vattenytan.
M e n j a g säger er, det är att dåsa bort lifvet.
U t a n k a m p intet vunnet. » H a n t o g några kraftiga årtag, båten snod- d e ett h v a r f o m k r i n g o c h tog så fart, svind- l a u d e fart; de h a d e k o m m i t i forsen.
Han b l e f b l e k, kastade en kort b l i c k öfver till Ilse, t o g så den ena åran o c h stötte den hårdt m o t en sten.
B å t e n stannade häftigt — krasch, d e r brast åran.
H a n tog den andra o c h g i c k i b a k s t a m m e n, der I l s e satt, för att s ö k a styra båten.
H o n såg förvånad p å det s k u m m a n d e vattnet o c h u n d r a d e på, att han ej r o d d e åt l a n d.
H e j, så det g i c k; vattnet g u n g a d e uuder d e m, forsen l a r m a d e.
S k u l l e han taga deras l i f — • dessa b å d a s.
D e r l å n g t framme syntes elfven åter l u g n.
D e s å g o det båda, meu blott en förstod, h v a d det g ä l d e.
E n minut — en t i m m e — ett l i f.
.
.
N u v o r o de der.
» Karlar, ohojl » r o p a d e brukspatronen åt några timmerflottare, som syntes i elfven.
D e beredde sig att hjelpa d e m.
Han v ä n d e sig till I l s e.
» V a r ni r ä d d?
» » Rädd!
V a r det f a r l i g t?
» H a d e hon v e r k l i g e n ej förstått d e t?
Var det natur eller b l o t t förställning, detta kalla, o u t g r u n d l i g a.
.
.
?
D e t måste vara natur, d o c k i c k e hennes v e r k l i g a.
H a n undrade, huru d e n n a v o r e beskaffad — h v a d s o m s k u l l e kunna väcka d e n.
.
.
T r e veckor derefter stod hon tidigt en s o - lig m o r g o n inne p å hans k o n t o r.
H o n hade k n a c k a t o c h p å ett otåligt: » stig i n!
« trädt g e n o m dörren fram till b o r d e t.
» Ni, f r ö k e n I l s e!
Sitt n e r.
» Han rodnat, när han såg, h v e m det var.
hade » T a c k, j a g s k a l l ej u p p e h å l l a er länge.
J a g kan ej stanna här p å H a m m a r å k r a längre.
J a g måste bort.
Vänta!
A f bry t m i g e j.
A l l a h a f v a varit g o d a m o t m i g.
D e t är i c k e det.
J a g skall ut o c h s ö k a m i g - » arbete &gt;.
H o n talade häftigt, m e d ett hälft l e e u d e för det sista ordet.
« A h, ändtligen! » » J a, ändtligen har j a g v a k n a t.
N u skall j a g ut o c h brottas m e d lifvet.
L u g n e t, » h o n såg ner, o c h det l å g s o m eu suyftning i rö- sten, » ja — det är borta. » S å lyfte hon b l i c k e n o c h såg skarpt o c h hårdt p å h o n o m.
» N u s k a l l j a g ta fatt p å lifvet.
J a g ger m i g sjelfmant i forsen, ser ni.
F a s t ä n j a g vet, att det är l å n g t till lugnt vatten. » » J a g känner ej igen er.
H v a d skall ni i f o r s e n?
» Stanna hos o s s!
H e n n e s ö g o n fingo n å g o t hotfullt, o c h stäm- m a n skälfde, när hon s v a r a d e: » A t t g å i l a n d midt i forsen, det är att g å i bakvatten.
S k u l l e ni vilja d e t?
» « Ä n e j, det s k u l l e j a g n o g i n t e; » det v a r en så sorgsen k l a n g i hans ord, att h o n v e k - nade.
» S k u l l e j a g ändå inte k u n n a hjelpa e r.
Manusxnpi, s a m 03 i n t a g e s t i l l I n f ö r a n d e, å t e r s ä n d e s, s å v l d a p o r t o fogas.
Inga ofrankerade försändelser lösas.
Ett p a r åror är b r a att ha — • äfven i forsen. » » Nej, tack.
J a g har ett litet mödernearf.
J a g reder m i g n o g.
» » N e j, nej, n e j.
» H a n reste sig, o c h ö g o n e n l å g a d e lidelsefullt.
H o n svarade endast m e d en f ö r v å n a d b l i c k.
H o n förstod h o n o m d å e j!
H a n s s t ä m m a v a r åter l u g n, o c h han frå- gade: » H v a d har gjort er s å d a n?
» H o n rätade p å sig o c h stod stolt o c h h ö g framför h o n o m.
D e stora, bruna ö g o n e n, s o m k u n d e stråla så v a r m t, o, så varmt, s å g o ärligt in i h a n s.
» Jag älskar er. » D e t g i c k s o m en ljusglimt öfver h e l a hans väsende.
H o n förstod honom.
.
.
» F a r v ä l, I l s e.
— H ä s t e n skall v a r a färdig o m en t i m m e.
H i n n e r ni p a c k a till dess. » » J a; j a g hinner. » Iduns panoptikon.
l o I et käns en s m u l a lugnande nu, mina d a m e r; inte s a n t?
" I?
Flyttningen, den stora, besvärliga höst- flyttningen, är öfverstökad, o c h de allra värsta skamfilningarna p å s a l o n g s m ö b e l n äro öfver- skylda, tack vare snickarens l i m p a n n a o c h p o l e r s u d d.
Man har hunnit så tämligen k o m m a sig i o r d n i n g i den nya v å n i n g e n; kanske har m a n o c k s å k o m m i t underfund m e d, att d e n har ändå flere o c h betänkligare fel än den gamla, trots sina 2 0 0 k r o n o r s h ö g r e pris.
Men i alla fall har man hunnit arbeta sig in i en resignerad stämning; äfven ofullkomlig- heterna kunna j u för öfrigt ega n y h e t e n s behag.
O c h äfven d e n d e r andra flyttningen — j a g vet inte rätt, hur j a g skall kalla den — är nu öfver.
F ö r r i verlden hette den pigflytt- ningen, m e n j a g är säker på, att vissa unga d a m e r m e d hattar efter näst sista m o d e t o c h intima förbindelser i n o m de lägre graderna af den värfvade armén skulle känna sig grufligt stötta, o m m a n a n v ä n d e ett så simpelt o r d.
» Frökensomgårfruntillhandaflyttningen » skulle, e h u r u en smula ovigt, n o g klinga bättre i deras ö r o n o c h k u n d e derför gerna a c c e p t e - ras, o m bara uttrycket v o r e exakt, m e n det är det g u d n å s inte.
T y nu är det ofta så, att det är inte » fröknarna », s o m » g å frun till h ä n d a », utan det är frun, s o m s u b o r d i n e r a r under d e m.
Man vet emellertid, h v a d j a g menar.
Den d e r unga d a m e n, m e d energisk u p p n ä s a, k n u b b i g a armar o c h en tunga, vi- gare än den djerfvasie akrobat, s o m förr re- g e r a d e i edert k ö k, har lemnat plats för en annan, s o m kanske o m en v e c k a eller par skall » r e g e r a » ändå värre.
L y c k l i g t v i s sker i vår rastlösa tid omsättningen af d e s s a.
.
.
hm.
.
.
» v ä n i n n o r i familjen » så pass ofta, att de s m ä r t s a m m a känslor, skilsmessan eljes utan tvifvel skulle förorsaka, nu betydligt för- slöats, o c h de k o m p l i m e n t e r, s o m ibland vid afskedet utbytas, vittna i allmänhet i c k e o m n å g o n pjunkig sentimentalitet å någondera sidan.
Nu är emellertid äfven den der flyttningen öfver, o c h s o m s ä s o n g e n s m e s t ansträngande tid ännu inte är inne, kan man pusta ut en s m u l a o c h hvila sig efter höstbråket.
Man letar fram några franska r o m a n e r ur sitt b o k - skåp o c h drar i g e n o m några s i d o r för att rusta sig till Coquelins-turnén.
* * * bl.
I I PN U I I M U I " A n n o n s e r m o t t a g a s e n d a s t m o t k o n t a n t llqvld I f ö r s k o t t a f 2 6 ö r e pr&lt;«- spalt, petltrad (= 10 stafvelser).
Ingen annons Införes under I krona Coquelin blir teatersäsongens stora clou, l i k s o m Meinnigarne v o r o det i våras.
Det kan j u inte vara tu tal o m vår skyldighet att falla ned i stoftet inför d e n n e tiljans d a n d y, s o m blott m e d makten af ett rörligt ansigte o e h en k o m i s k repliksägning till den fullstän- diga grad eröfrat verldens hufvudstad, alt han kan linda b å d e d e s s teaterdirektörer o c h dess publik kring sitt lillfinger.
A h, m o n s i e u r C o - quelin!
Vi äro c h a r m e r a d e, ytterst c h a r m e - rade öfver eder vänliga nedlåtenhet att k o m m a hit o c h taga ifrån o s s våra tiokronesedlar o c h vårt sinneslugn.
Vi förstå kanske i c k e så fasligt m y c k e t, af hvad ni skall k o m m a alt säga o s s, m e n det b e h ö f s j u i sjelfva verket inte, ty vi veta på förhand, att det är roligt o c h q v i c k t, att det är det finaste o c h mest k o n c e n t r e r a d e extrakt, s o m kan tänkas af hvad n o b e l k o m i k heter.
Ja, vi le redan p å för- hand, bara vi få se edert välbekanta n a m n i bladen.
Det skall i c k e kosta er d e n minsta m ö d a att eröfra S t o c k h o l m; vi ä r o redan e r - öfrade, o c h ni b e h ö f v e r blott k o m m a hit för att konstatera det.
Vi langa fram våra fyra t i o k r o n o r med en min, s o m v o r e vi allesam- m a n s m e d l e m m a r af familjen R o t s c h i l d, o c h det, fastän vi ha en o b e h a g l i g förkänsla af allt det prutande o c h a c k o r d e r a n d e, s o m vi sedan måst hålla m e d butikfröknar o c h sy- m a m s e l l e r för att spara in vårt bidrag till eder recett.
Vi ä r o bra lyckliga i alla fall, vi s o m b o i landets c e n t r u m o c h kunna få sola o s s några aftnar i d e n n e teaterfurstes glans.
Det fins olyckliga m e d m e n n i s k o r i Å m å l eller Grenna, s o m n ö d g a s afstå från det nöjet.
Hvad skola de taga sig till, de stackars s m å fruarna o e h de söta s m å fröknarna ute på landsbygden?
Ja, h v a d vet j a g?
Medan vi anstränga våra ö r o n o c h vårt minne för alt höra o c h förstå hr C o q u e l i n s pariserjargon, sitta de kanske i allsköns fridfullhet o c h s t o p p a korf.
Oeh d e l v o r e sannerligen inte det sämsta, de k u n d e taga sig till.
En väl sagd replik, en k o m i s k gest, en skrattretande » g u b b e » kan vara en härlig sak, m e n en delikat g r y n k o r f är inte heller att förakta.
Jag är rädd för, alt det äfven bland C o - quelins spekfatörer k o m m e r att finnas en hel del g o d t folk, s o m, o m de ville vara upprik- tiga, skulle n ö d g a s bekänna, att de på det hela förstå sig bättre på det senare än på det förra.
Sccevola.
Smånotiser från qvinnoverlden.
Föreningen för sömmersUor firade i sön- dags å stora börssalen härstädes sin årsfest och tillika en sorgefest öfver stiftarinnan, fru Elisa- beth Nyström, född Rosenius.
Festen, som var synnerligen talrikt besökt, inleddes med en psalm- vers, hvarefter kyrkoherden A. W. Staaff i varma, vältaliga ordalag skildrade den hänsofna stiftarin- nans kärleksrika hjerta, praktiska sinne och sunda, lefvande kristendom.
Talaren tolkade föreningens tacksamhet för hennes ädla lifsgerniug och ma- nade till välsignelse öfver hennes minne.
En so- losång af ett fruntimmer med pianoackompagne- ment följdes af två soli för mansröst, äfven ac- kompagnerade af piano och en 16 röster stark fruntimmerskör.
Derefter upplästes föreningens årsberättelse, af hvilken framgick, att bazaren till förmån för sömmerskornas sommarhem inbragt 2,012 kr.
samt att sommarhem förlidet år beredts åt 27 sömmerskor för en kostnad af 749 kr.
31 öre och i år åt 29 för 698 kr.
50 öre.
15 före- ningsmedlemmar hade begagnat sig af en för dem anordnad gyranastikkurs o c h 20 af en dito skrif- kurs, 12 hade erhållit full sjukhjelp, 69 fri vård och medicin, hvarjemte föreningens läkare biträdt med 270 konsultationer.
99 kr.
66 öre hade ut- delats i tillfälliga understöd.
Föreningens inkom- ster hade under året uppgått till 3,473 kr.
69 öre och utgifterna till 1.555 kr.
20 öre.
Tillgångarne utgöra nu 4,326 kr.
60 öre — en reservfond s o m tryggar föreningens bestånd och vidare utveckling.
Efter ännu ett par sånger serverades te, hvar efter den enkelt högtidliga festen slutades med bön o c h psalmsång.
ta * * Nya Idun hade förliden lördag sitt sedvan- liga månadssamqväm, hvarvid efter diskussionen musik för piano o c h sång utfördes af medlemmar inom sällskapet samt för citlra af en för aftonen inbjuden gäst.
Taflor voro utstälda af fröknarna Palm, Strömberg, Keyser o c h Wahlström samt en tafla, af Julius Kronberg, af fru V. Lind f. Ben- dixson.
Lär teckna o c h måla!
Af professor Ludvig von Räsler.
i^ftjag vill r å d a hvarje u n g flicka att lära sig t e c k n a, h o n m å ha t a l a n g eller ej.
A t t lära t e c k n a är att lära sig se.
D e n, s o m blott n å g o t litet öfvar sig deri, ser naturen, konsten, k o r t sagdt allt m e d helt andra ö g o n än de, s o m ej ha n å g o t b e g r e p p o m t e c k n i n g.
H v i l k a fördelar a f alla s l a g vinnas ej häri- g e n o m f ö r h e l a lifvet!
H ä r ha vi t. e x.
uppfinnandet o c h påteck- nandet a f mönster för broderier o.
s. v.
, s o m j u alltid är n å g o t, s o m b o r d e l i g g a nära till hands för hvarje d a m, l i k a s o m ö f v e r h u f v u d mönster för a l l a q v i n l i g a handarbeten j u i sanning b o r d e l i g g a mera för en q v i n n a s u p p - finnings- o c h t e c k n i n g s f ö r m å g a än en m a n s, och detta så m y c k e t mera, s o m en q v i n n a bättre kan veta, h v a d s o m är lätt eller svårt att sedan utföra.
M e n för att uppfinna dessa mönster måste m a n v a r a i besittning a f ett formsinne, s o m v ä c k e s o c h utbildas g e n o m teckning.
D e regler, enligt h v i l k a ett m ö n - ster uppfinnes, äro ej svåra att l ä r a; i afse- e n d e p å s m a k är dessutom qvinnan mannen öfverlägsen o c h k o m m e r att b l i det ä n n u mer, när s m a k e n odlats, d. v.
s. när h o n lärt sig n å g o t litet teckning.
M e n teckning o c h uppfinnande a f mönster äro äfven i p e - kuniärt hänseende fördelaktiga.
Tapetfabri- k e r n a betala för ett nytt mönster ä n d a u p p till 1 0 0 kr., mattfabrikerna ä n n u mera.
M o d e t i d n i n g a r n a måste d a g l i g d a g s m e d d e l a n y a mönster för handarbeten, h v i l k a för det mesta betalas m y c k e t v ä l; här är säkert ett fält för det q v i n l i g a handarbetet.
Ä f v e n fotografien o c h litografien äro lätt tillgängliga för q v i n n a n.
F o t o g r a f e n b e h ö f v e r hjelp v i d retoucheringen.
M e n härför måste man k u n n a t e c k n a.
Ä f v e n s å litografien bju- der ett v i d t fält för den u n g a flicka, s o m lärt litet t e c k n i n g o c h m å l n i n g.
I England lefva hundratals m å l a r i n n o r b l o t t a f att g ö r a originalutkast till d e b e k a n t a gratulationskor- ten.
E n u n g flickas m å l n i n g a r ä r o j u o c k l ä m p l i g a att a n v ä n d a s p å solfjädrar, k a k e l - u u g s s k ä r m a r m.
m., l i k a s o m till gobeliner, dekorering a f porslin, majolika, terracotta o. s. v.
Q v i n n o r, s o m äro s k i c k l i g a i teckning o c h aqvarell, tillegna sig äfvan snart e m a l j - måleriets teknik.
I F r a n k r i k e är det uteslu- tande q v i n n o r, s o m sysselsätta sig d e r m e d oeh d e r a f finna sitt l i f s u p p e h ä l l e.
D e t kräf- ves i c k e stor talang till vare sig det ena el- ler det andra, endast flit Dch kärlek till saken.
D e n, s o m ej b e h ö f v e r g ö r a sig en förvärfs- k ä l l a a f d e n n a färdighet, k a n d o c k i g e n o m den s a m m a förskaffa sig en b e h a g l i g förströ- else.
D e r f ö r b ö r a alla q v i n n o r l ä r a sig att teckna.
V i d användandet af konstindustri- ella m å l n i n g a r kan b l o t t b l i tal o m sådana
p r o d u k t e r, s o m stå öfver deu v a n l i g a dilettan- tismen.
F ö r att vinna afsättning för m ö n - ster till q v i n l i g a handarbeten b ö r man sända d e m till utgifvare a f mönster- o c h m o d e b l a d.
A n t a r ej den ene det, k a n s k e den andre g ö r det.
V i n n a mönstren b i f a l l, lära v ä l cj be- ställningar p å andra arbeten l ä n g e låta v ä n t a p å sig.
F ö r att k u n n a teckna tapetmönster är det n ö d v ä n d i g t, att m a n n å g o t känner till tapeternas fabrikationssätt.
Detta kan man lätt låta v i s a o c h f ö r k l a r a f ö r sig i hvilken s o m helst tapetfabrik.
D e s s a tapetfabriker afsätta så åter monsterna.
P å s a m m a sätt förhåller d e t sig m e d mönster för mattfabri- k e r; endast att tillverkningsmetoden här är n å g o t mindre lättfattlig.
Gobelinsmålningar k ö p a s o c h m å l a s äfven m y c k e t p å beställning a f m ö b e l m a g a s i n o e h tapethandlare.
Qvadrat- metern betalas m e d o m k r i n g 5 0 kr.
Denna slags målning, s o m utföres p å ett särskildt derför v ä f d t tyg, är det svårt att skilja från äkta g o b e l i n.
M e s t inbringande torde retouchering a f f o - tografier v a r a för h v a r o c h en, som k a n teck- n a o c h m å l a n å g o t mer än en v a n l i g retou- c h ö r o c h derför o c k k a n leverera ett l å n g t bättre o c h m e r a l e f v a n d e arbete.
J a g har haft elever, som slagit sig p å detta fack, o c h s o m n u f ö r u t o m b o s t a d o c h k o s t ha 1 8 0 0 k r o n o r o m året.
S å d a n a d a m e r b ö r a o c k en tid g å i lära hos en driftig r e t o u c h ö r.
K u n n a d e b l o t t först t e c k n a o c h m å l a, s k o l a de snart tillegna sig äfven d e n n a färdighet.
Dug- l i g a retouchörer, som taga e m o t elever, finnas i hvarje större s t a d; o c h g e n o m dennes re- k o m m e n d a t i o n får m a n helt säkert sedan plats hos en fotograf.
F ö r gratulationskort, b o k m ä r k e n o c h mat- sedlar, h v a r a f m a r k n a d e n är ö f v e r s v ä m m a d, finner m a n g o d afsättning v i d a l l a k r o m o - l i - tografiska anstalter.
F ö r utkastet till ett så- d a n t k o r t betalas i a l l m ä n n h e t 1 5 å 2 0 kr.
I möbelmagasinen köper man vackert målade kakelungsskärmar och skärmväggar o c h be- ställer m å l n i n g a f d y l i k a.
F ö r afsättning a f p o r s l i n s m å l n i n g a r bär m a n v ä n d a sig till p o r - slinsaffärer.
K a n m a n prestera n å g o t g o d t, k o m m a för visso arbete o c h beställningar ej att brista.
H u f v u d f e l e t h o s d e damer, s o m vilja för- tjena penningar g e n o m målning, ligger deri, att de för det första ännu i c k e lärt tillräck- ligt, när de vilja börja förtjena; för det an- d r a äro de till en början i c k e n ö j d a m e d en liten förtjenst, utan v ä n d a sig derför strax till ett nytt o m r å d e; för det tredje t a p p a de fullständigt m o d e t o c h all tilltro till sig sjelfva efter de första o g y n s a m m a resultaten.
Hur m å n g a f ö r s ö k förgäfves får i c k e en m a n g ö r a, innan han når p e k u n i ä r själfständighet, o c h d o c k stå så m å n g a flere m e d e l till hans för- fogande!
som nu står för dörren — Mårten gås ' dag!
Men vi våga väl ock förutsätta, att en eller annan ny- gift liten fru blir tacksam för en verkligt pålitlig fingervisning, och att till och med törhända någon af de längesedan mångbepröfvade kan lära en ny finess deraf.
Beskrifningen, som här följer, förskrifver sig från Tyskland, derifrån, som kändt, bruket att just den 10 och 11 november äta gås har sin upprin- nelse, och der konsten att smakligt anrätta den står högt.
Den feta gåsen rengöres väl, svedes af öfver en koleld eller en spritlåga och befrias från de i skinnet qvarsittande fjunen; härefter rifver man af den med ljumt vatten, salt o c h mjöl, tvättar den i kallt vatten, torkar väl in- o c h utvändigt, gnider invändigt in den med salt o c h fyller den med skalade o c h i tärningar skurna äplen, som blandas med russin eller i vatten halfkokta katrin- plommon.
Äfven kan man fylla gåsen med ka- stanjer, som befrias från bägge sina skal, med något smör och litet buljong eller vatten kokas halfmjuka samt blandas med i strimlor skuren, skalad mandel och äplen, rensade russin, något socker och i smör gulstekta hvetebrödstärningar.
Efter engelsk me- tod deremot inlägger man följande fyllning, som äfven den blir synnerligen delikat: af 375 gram hackadt kött (hälften svin och hälften kalfj gör man en färs med peppar, muskot, champingnoner eller tryffel, rifvet hvetebröd och 4 ägg.
När gåsen är fyld, gör man en inskärning i ändan af bukskin- net, drar ihop detta öfver gumpen, binder till vingbenen, lägger gåsen i en panna med bröstet upp, saltar den, gjuter litet vatten öfver o c h ste- ker den 2 till 3 timmar i ugnen under flitigt öf- vergjutande o c h afskummande af fettet.
För att göra feltet än rikligare kan man steka ett stycke fett fläsk till sammans med gåsen.
Skulle gåsen vilja bli allt för brun, så lägger man några med fett insmorda ark papper deröfver; vända den får man ej.
Sedan man anrättat gåsen på fatet, rör man lös steksatsen från pannan med litet kokan- de vatten, afskummar ordentligt fettet, gjuter så- sen genom en sil och kokar den med tillsats af ytterst litet brynt eller obrynt mjöl, så att den blir tunt simmig.
Unga gäss, som slagtas och ätas sommartiden, måste, då de äro mycket magra, stekas med smör.
p Och nu till svartsoppan!
Då gåssoppan är färdigkokad liksom vanlig bul- jong, upptages kråset, soppan silas och får stå till nästa dag; när den är kall afskummas flottet.
Soppan sättes nu öfver elden, blandas med sirap och ättika efter smak.
Gåsblodet silas genom durkslag, o c h deri vispas två fulla matske- dar hvetemjöl, förut utrördt i litet ättika.
När mjölet är väl blandadt med blodet o c h soppan i stark kokning, slås blodet långsamt i soppan under ständig vispning, så att den ej lägger sig till botten af kastrullen.
Mån fortfar med vispnin- gen, till dess soppan kokat med blodet.
Sedan slås den genast upp i skålen eller krukan; först sönderskäres dock kråset i lagom stora stycken, som läggas i soppan.
Skall soppan gömmas, öfversmältes den med flott, när den kallnat, och på detta sätt kan den förvaras en å två må- nader, då den står på ett friskt och fuktfritt ställe.
— Då den skall serveras, kokar man sviskon och äppelklyftor, som läggas i soppan.
För att ser- vera sju a åtta personer med svartsoppa, behöfvas krås efter tre gäss o c h kanna blod. — Qvinnans bref.
Ur det nyutkomna arbetet » Qvinnans fem gåfvor ».
» N u m e r a l i g g e r d e t i n g e n ö f v e r d r i f t i att säga, att e n g o d d e l a f vår t r e f n a d ocli l y c k a b e i o r pä verksamheten hos vår grannes p e n n a n Simeon Sobersides.
I gåstiden.
" ijMu då vi äro midt inne i den sköna gåstiden, W * härliga dagar för alla älskare af denna mat- nyttiga husfogel, som en gång fordom på Capi- tolium j u visade sig duglig äfven till något annat än endast stek, nu kanske ett par små beskrif- ningar på, huru en verkligt delikat sådan jemte den obligata svartsoppan skola tillredas, ej vore ovälkomna.
Vi betvifla visserligen på intet vis, att det stora flertalet af husmödrarbland våra ärade läsarinnor, långt kanske förr än ens » Idun » sett dagens ljus, anrättat mången charmant gåsstek, som förskaffat dem deras herrars och mäns tack- sammaste erkännande och för evärdeliga tider inför desses gastronomiska fantasi bredt en viss njutning- ens rosenfärgade nimbus öfver den årets stora dag, y|||) J) ågon har sagt, att o m man vill läsa den lättaste, mest nervösa o c h mest målande stil, b ö r man lägga sig i försåt för postbudet och i dess väska söka efter alla b r e f med ett fruntimmers handskrift.
V i befara emellertid, att i våra brådskans tider konsten att skrifva b r e f liksom konsten att konversera börjar gå förlorad äfven hos fruntimmer.
Flere bref än förr skrifvas visserligen, men de » raspas i h o p », o c h brefskrifvaren gör sig icke den mödan att i dem skrifva något, som är värdt att läsas.
O m familjer genom händelsernas skickelse åt- skiljas, kunna deras spridda medlemmar i c k e jåW » upprätthålla förbindelsen med hvar andra genom ett tillfälligt postkort eller telegram, utan en- dast genom en omsorgsfull o c h trägen bref- vexliDg.
» U n d e r första tiden vi voro gifta », klagar en äkta man, » plägade hon skrifva till mig på crémefärgadt papper med hennes monogram, men nu deremot säger hon hvad hon önskar på ett vanligt bref kort. » D e t är verkligen nödvändigt att åter npp- lifva den gamla goda seden att föra en o m - sorgsfull o c h elegant brefvexling, full af be- hag mellan vänner, ty bref skola innehålla nå- got af brefskrifvarens eget j a g o c h vara värda att bevaras o c h läsas, sedan handen, som skrif- vit dem, länge sedan multnat.
Många qvinnor skrifva bref först o c h tänka efteråt, o c h hälften af de bref, de skrifva, b o r d e de aldrig hafva skrifvit, eller också skulle de hafva skrifvit dem vida bättre, o m de tänkt förut o c h skrifvit se ' n.
Somliga skrifva endast för att förbruka en öfverström- mande arbetslust eller för att skaffa sig en afledning för sina känslor, såsom den franska dam, hvilken skref till sin m a n: » J a g skrifver till dig derför, att jag ingen- ting har att g ö r a; jag slutar derför, att jag ingenting har att säga. » E t t bref, som skrifves af ren lätja, är sanno- likt icke synnerligen intressant.
V i skola icke heller bafva m y c k o t att säga, så vida vi i c k e tänka på de ämnen, hvilka vi veta, att den person, till hvilken vi skrifva, skulle sätta värde på att höra, o m vi talade m e d den samma.
D e flesta menniskor vilja veta nyheter o c h erhålla underrättelser i sina bref o c h icke blott få en sammanfattning af hvad de sjelfva sagt i ett föregående.
K a n någonting vara mera platt än stilen i följande b r e f från ett fruntimmer: » Det måste vara m y c k e t angenämt för er att ha er syster hos er, o c h hvad den o c h den händelsen måtte ha varit för en öfver- raskning!
Utan tvifvel är ni m y c k e t glad, att den och den o. s. v.
, o c h er plan att göra så o c h så skall nog visa sig vara g o d.
» Några underrättelser o m nyheter, som man fått höra, o c h att visa något litet sympati, allt efter som förhållandena kräfva, äro der- emot en g o d o c h förträfflig sak, men icke att förtiga allt, som händt.
A l l a hafva vi känt oss förargade öfver ett bref, som vi antagit vara svar på vårt eget, men som i c k e tager den minsta notis o m våra anspråkslösa förfrågningar o c h icka ens o m - nämner, att vårt b r e f k o m m i t fram, utan l e m - nar alla frågor utan svar o c h m e d sällsam fyndighet undviker hvarje skymt till underrät- telser o m det ämne, som mest intresserar oss.
D e t skulle vara en stor tröst för deras vän- ner, o m många fruntimmer i ämnen, som icke stå i förbindelse m e d äktenskap, kunde lemna omedelbara oeh korta svar i likhet m e d detta svar från en ung hustru i förra seklet till en prestman, som anhållit o m hennes hjerta o c h h a n d: » Pastor Stephen M i x.
— Ja.
— Mary Stoddart. » Förmågan att skrifva ett kort b r e f o c h än- dock säga allt, som behöfver sägas, är af stör- sta värde.
E n illa hopsatt, illa affattad skrif- velse, som börjar m e d en plump o c h slutar med en kråkfot, skall aldrig duga till något.
Den måste vara klar och rakt på saken, o m - sorgsfullt skrifvea o c h ordentligt hoplagd.
D å brefportot var dyrt, vinnlade sig menni- skorna o m att göra brefven värda portot för att på detta sätt få något för sina penningar.
Fastän Macaulay midt under sin lysande par- lamentariska bana, då bjudningar o c h besök
haglade på h o n o m, hade tillräckligt m y c k e t ar- bete o c h ansvar för att kunna dela med sig åt två eller tre personer, underlät han dock aldrig att skrifva de mest förtjusande b r e f till sin syster.
Sådana bref som från miss Sedg- wick eller madame de Sévigné skrefvos icke i hast o c h betraktades icke af sina författarin- nor såsom af underordnad v i g t, utan de vi- sade de personer, till hvilka de skrefvo, den artigheten, att de gjorde sig besvär.
D e bästa brefven äro oskyldigt småprat, som redogör för ens eget o c h ens vänners hvar- dagslif hemma.
L i k s o m de flesta bland oss önskade äfven Burns, att hans vänner skulle skrifva o m, hvad som först kom för d e m.
» H v a d ni ser, hvad ni läser, hvad ni hör, hvad ni beundrar, hvad ni icke tycker o m; småsaker, hvardagshändelser, nonsens eller, för att fylla ett hörn, sätt dit ett skratt i hela dess längd. » Behaget i de mest berömda brefskrifvares b r e f består till en g o d del i deras förmåga att delgifva sig sjelfva åt andra.
Så vida i våra b r e f ingenting finnes, som utan under- skriftens hjelp yppar oss, är vår egen indivi- dualitet, vår brefvexling från artistisk synpunkt utan värde.
Naturligtvis böra vi icke tala m y c k e t om oss sjelfva i ett bref, fastän den unga dam, som reste till Ostindien o c h derifrån skref h e m till sina vänner, icke behöft vara så för- behållsam, att hon slutade med följande o r d: » P.
S.
A f min underskrift kan ni se, att jag är gift. » Detta är, i förbigående sagdt, ett godt e x e m - pel på den satsen, att kärnan i en qvinnas bref är postseriptum.
Ett fruntimmer slog vad m e d sin man, då denne reste hemifrån, att hennes första bref skulle vara utan post- seriptum.
Brefvet var redan skrifvet o c h un- derteeknadt o c h skulle just afsändas, då hon frestades att tillägga en rad, utgörande det första postseriptum: » S o m du ser, är brefvet utau postseriptum. » Detta var emellertid icke nog, ty omedelbart derefter följde ytterligare ett P.
P.
S.
: » H v e m har vunnit vadet, du eller j a g?
» Tillgjord, tvungen glädtighet är allt utom rolig, och om derför ett b r e f återspeglar lyn- net för tillfället o c h uttrycker den skrif- vandes stämning, kan det icke alltid vara mun- tert.
I c k e förty är det allt annat än vänligt att förmörka vänners hjertan m e d en skugga, som torde hafva lemnat brefskrifvåren, innan brefvet k o m m i t till sin bestämmelseort.
Sen derför till, att edra bref icke innehålla fåfäng klagan, utan äro glada o c h lugna, o c h skrif- ven i c k e, då I befinnen eder i en nedstämd, sjuklig o c h sorgsen sinnesstämning.
A t t uppskjuta m e d att besvara ett bref är liksom att förgäta att återlemna en b o k eller ett paraply.
J u längre man försummar det, desto längre skall man uppskjuta det.
Många vänskapsförbindelser hafva blifvit upplösta, hemmets band hafva slappats på den frånva- randes sida, o c h personer, som älska hvar an- dra, drifvas ifrån hvar andra till följd af den maklighet, som tycker brefskrifning vara be- svärlig, o c h den ohöflighet, som icke snart besvarar ett erhållet bref.
D e t är lättare att besvara ett bref, då intrycket af dess första mottagande ännu är friskt.
Detta eger natur- ligtvis endast sin tillämpning på vanliga bref.
D e t finnes nämligen också andra b r e f af större vigt o c h betydelse, hvilka det är svårt att be- svara, o c h då är det godt o c h klokt att sofva en eller flere nätter på svaret, innan detta nedskrifves o c h anförtros ät posten.
Ett bref kan liksom ett ord aldrig återkallas, såsom också mången till sin olycka o c h förtviflan måst erfara.
D e n herre, hvilken, sedan han lagt ett friarebref till en ung dam i breflådan, några minuter efteråt m e d en trästicka sökte att åter upptaga det, befann sig i en obehag- lig belägenhet.
D å den stackars mannen miss- lyckades i sina försök, såg man honom gå rundt omkring breflådan, på nytt plågad af alla de invändningar o c h inkast m o t äktenska- pet, hvilka han kort förut lyckats argumentera bort.
Till lycka för båda parterna vägrade den unga damen antaga det gjorda anbudet!
M e n, akten eder, mina damer, för att skrifva ett bref, i hvilket I allt för hastigt afslån el- ler antagen ett giftermålsanbud!
O c h om I, då I ären uppretade eller missnöjda, boren låta solen gå ned, innan I talen eller handlen, så boren I framför allt göra detta, innan i skrif- ven ett bref.
Finnes väl något verksammare medel än ett b r e f för att trösta den bedröfvade, för att hejda vandrarens steg, då han står i begrepp att lemna den rätta vägen, för att känna den lyckliges glädje o c h skaffa en kär sjukling, som måste hålla sig ifrån all verksamhet, en liten förströelse?
O m qvinnor kunde få rätt klart for sig den makt o c h det inflytande de- ras b r e f ega, skulle de sannerligen också mera vinnlägga sig om att skrifva dem.
Hvilken tröst är i c k e en moders b r e f till en hemlängtande skolgosse eller en hustrus eller dotters till en m a k e eller fader, hvars göromål tvinga h o n o m att vara långt ifrån hemmet!
Mången bland oss minnes nog de dagar, som tyvärr icke mera finnas, då ett » ljuft samtal fördes från själ till själ » i kär- leksbref.
V i vilja icke dogmatiskt afgöra, o m en flicka någonsin b ö r skrifva hvad som kallas ett kärleksbref till en man, förrän hon är för- lofvad med h o n o m, men vi måste varna henne för oförsigtigheten att alltför förhastadt inlåta sig i en hemlig brefvexling, eller att skrifva till en person, som hennes föräldrar o c h sanna vänner betrakta m e d icke oberättigadt miss- troende.
Ingenting visar bättre den sanna, verkligt bildade oeh fina qvinnan än mekamismen i hennes bref.
H v a d sjelfva skriften beträffar, borde det vara så artistiskt som möjligt.
D e t är ohöfligfc att skrifva illa, emedan det då ser ut, som o m I tycken, att hvilka kråkfötter som helst äro goda nog för edra vänner, huru stort besvär det än fordras för att läsa d e m.
O m en qvinna icke har annat postseriptum, skrifver h o n: » F ö r l å t min brådska o c h en dålig p e n n a.
» M e n ingen bör med otillbörligt fjäsk skrifva till en vän, o c h pennor äro bil- liga att köpa.
H v e m bar icke sett en hel familjs alla hufvuden luta sig till sammans i innerligt deltagande öfver en liten bit papper, på hvilket en fyndig brefskrifvare fullkomligt lyckats dölja meningen m e d sitt tillämnade meddelande?
O c h dernäst underskriften: hvar- för skulle han ansett nödvändigt att af denna göra en blomstrande hieroglyf, till hvilken en- dast han sjelf eller några få i hemligheten in- vigda vänner ha n y c k e l.
j?
Karaktäristisk kan den måhända vara — men för h v a d?
Be- stämdt icke för ordning oeh omtänksamhet för andra.
A l l t värre o c h värre, hvar b o r bref- skrifvaren?
Skall den privilegierade person, som mottagit hans bref, adressera svaret, så- som en gång skedde till A — B — Esq.
Oläsliga kråkfötter Shiretown?
Egendomligt nog erhöll brefskrifvaren både tillrättavisningen och brefvet.
Hellre b ö r man följa den irländska flickans föredöme, hvilken, då man såg henne skrifva ett b r e f m e d m y c k e t stora bokstäfver, på frå- gan, h v e m hon skref till, svarade: » A c k, bä- sta vän, det är till min stackars gamla mam- ma, jag skrifver!
H o n är så fasligt döf, att jag skrifver ett rigtigt högt bref till h e n n e.
» Skriften b ö r vara rund o c h tydlig, ehuru det alls icke är nödvändigt att skrifva så stora bokstäfver, att en hel rad upptages af blott två ord.
D e t är en missräkning för dem, till hvilka I sanden underrättelser, att se hvad tidningar kalla » värdefullt utrymme » bortslö- sas på detta sätt.
O m I icke kunnen stafva riktigt, rådfrågen ordboken o c h undviken så mycket I kunnen alla förkortningar.
Låten icke edra bref likna en tvätterskas eller krydikrämares räkning, i det att I skrifven årtalet m e d ett långt streck och endast de båda sista siffrorna eller sätten ett nummer i stället för månadens namn.
Und- viken lika väl i skrift som tal alla ohyfsade slagord.
Skrifven ett omsorgsfullt grammatika- liskt språk, o c h uttrycken eder mening så tyd- ligt som dagens ljus.
Många menniskor gifva sig icke tid att sätta ut skiljetecken, men be- tydelsen i en mening kan helt o c h hållet för- dunklas eller förändras, o m inga skiljetecken utsättas, eller om de utsättas på oriktigt ställe.
Dessa betraktelser torde förefalla som » bara strunt », men besinnen dock, att » sjelfva ber- gen bestå a f sandkorn och en oändlig mängd atomer. » Teater o c h musik.
Filharmoniska sällskapet gaf i tisdags sin första abonnementskonsert för säsongen.
Det synnerli- gen intressanta programmet upptog mestadels här förut ej utförda stycken dels af äldre, dels af nyare tonsättare.
Utförandet var i allo mönstergilt o c h lände såväl sällskapet som dess nitiske o c h geniale ledare hr Andreas Hallen till synnerligt beröm.
Särskildt tycktes Orland Laurs Madrigal, a-capella- körerna af Saint-Saens och de af hr Hallen 8- stämmigt bearbetade folkvisorna och folkdanserna väcka den talrika publikens intresse.
Lifliga applå- der framkallade ett omlagande af dessa nummer.
Konungen o c h prins Eugen bevistade konserten.
Vasateatern är redan färdig med en ny operett, » Den vackra tvätterskan » af Offenbach.
Fröken Anna Petterson gör i titelrollen sitt återinträde vid denna scen.
Operetten gifves hvarje dag i denna och nästa vecka.
Literatur o c h konst.
Vid hemmets härd; novelletter, sparlakanslexor och satirer af Sigurd.
(Hugo Gebers förlag; Sthlm.)
Näppeligen torde någon svensk författare för när- varande kunna glädja sig åt en så vidsträckt o c h allsidig popularitet som Sigurd; vidsträckt, då hvarje nytt alster af hans penna går ut i allt jemt vexande upplagor, i storlek vida öfverträffande det här hemma vanliga; allsidig, då hans omfat- tande begåfning räcker att tillgodose de mest skilj- aktiga fordringar o c h smakriktningar: den fina, hjertliga humorns, den uppsluppna, bullrande bur- leskens, den innerliga, sympatiska karaktärsskil- dringens o c h — till o c h med — då o c h då en smula sentimental romantiks.
Hvad som dock ej minst har föranledt detta författarskaps ovanliga framgång är helt visst den grundton af äkta svenskt, nationelt kynne, som genomgår hela dess diktning, den må nu röra sig på hvilket som helst af alla dessa områden.
Att finna en bok, der man vet, att den ena sidan skall gifva en anledning till ett riktigt friskt, hjerteuppfriskande löje, den andra kanske till en lika äkta förstulen medkänslans tår, under det hela tiden, som förf.
sjelf säger i sitt företal, » endast svenska anleten blicka mot oss från dessa blad » — det är i sanning i våra dagar ett allt för sällsynt o c h kärkommet fynd, att ej en- hvar skulle hasta att få vara med om delningen.
Detta gäller lika särskildt o m nu föreliggande ar-
bete, som om hvad förut från samma håll blifvit oss gifvet; och vi veta mer än väl, att Sigurd är tillräckligt hemmastadd vän i svenska hem för att äfven oanmäld stiga på.
Vi ha derför ej heller med dessa rader afsett, att bedja våra mångfaldiga läsarinnor öppna dörren.
V i ha endast tillsam- mans med dem i glädje velat konstatera, att nu är han åter der, och att det sällskapet är trifsamt såsom alltid.
* * * En annan sedan långt tillbaka hemvan gäst o c h allas afhållne farbror är Onkel Adam.
På Wil- helm Billes förlag har nu börjat utgifvas hans li- terära testamente till det svenska folk, som förstår honom ' så väl och älskar honom så högt — » Ur On- kel Adams portfölj »; efterlemnade skrifter.
Tvänne häften äro redan utkomna till det billiga priset af 50 öre stycket; sex ytterligare följa innan julen.
Man hör ofta nog den klagan uttalas, att man midt upp i det nu för tiden så öfversvallande jul- flödet af likt o c h olikt, godt och underhaltigt, står mer än rådvill, när det gäller att göra lämpligt val vid boklådsdisken.
Men sannerligen detta bör vara allt för svårt, när exempelvis sådana verk som det här nämda föreligga.
En renare, sundare och friskare läsning för gammal o c h ung kan ej bjudas.
* Från Jos.
Seligmanns förlag anteckna vi en bok för flickor och qvinnor 5, öfversatt från den andra engelska upplagan och benämd » Qvin- nans fem gåfvor ».
Förf.
har redan förut presen- terat sig för svensk publik genom ett arbete med den långa o c h något egendomliga rubriken: » Kon- sten att vara lycklig, fastän gift. » » Qvinnans fem gåfvor », säger förf.
» äro de, som sätta henne i stånd 1) att behaga menniskor; 2) att föda dem på ett läckert sätt; 3) att kläda d e m; 4) att hålla dem ordentliga och snygga; 5) att undervisa och lära dem ».
Det ganska vidlyftiga arbetet inneslu- ter obestridligen bland åtskilligt, som är en smula pjunkande eller sökt, en stor fond af praktiska och sunda åsigter och torde böra kunna påräkna vidsträckt läsekrets.
Vi ha på annat ställe i da- gens n:r tillåtit oss som prof för våra läsarinnor aftrycka kapitlet om » Qvinnans bref ».
* * Från Abr.
Lundquisls af gammalt högt renom- merade musikförlag föreligga för närvarande flere värdefulla musikalier inom skilda brancher.
Så- som af specielt stockholmskt intresse nämna vi särskildt en vals * Douce espérance » af markisin- nan de Guell, hvilken tillegnats drottningen af Spanien, tonsättarinnans hemland.
Markisinnan de Guell är förmäld med sekreteraren vid härva- rande spanska legation, markis de Guell, hvilken står i nära slägtskapsförhållande med det spanska konungahuset.
Den unga, strålande skönheten ur vår hof- och diplomatiska societet har inom trängre kretsar redan förut varit känd för sin musikaliska begåfning, men ej förr än nu offentligt framträdt med något arbete.
Den nu föreliggande valsen är synnerligen melodiös o c h företer ganska originella pointer; lugnt kan påstås, att den som konstnär- lig prodnkt står ett godt stycke öfver, hvad ge- menligen inom denna genre plägar presteras.
Vidare ha vi mottagit från samma förlag till anmälan; för piano och två händer: Skeppsgossedans af Richard Henneberg; Abra- kadabra,, polka, och Masurka af P.
H. Pousette; Cascarinettepolka o c h Hahdpolka af Victor Holts; Minne från konstnärskarnaoalen, vals af Johan Ericsen; Hulda lilla, sångvals (med text) af Jo- hannes Pugh; Minne af Tannhäuser, fantasi af Fräs Spindler; Wien bleibt Wien!
marsch af Jo- hann Schrammel; för piano och fyra händer: Konung för en dag; potpourri af H. Cramer; för sång och piano: Vandring i skogen, barytonsolo af O. Torssell.
H v e m s var felet?
Äktenskapsstudie af Ottar.
nar o c h å k a r d r o s k o r.
A l l t t y d d e p å att nå- gon, i n o m den h ö g r e handels- eller embets- v e r l d e n m ä r k l i g person skulle resa m e d natt- snälltåget.
I väntsalen är ett b r o k i g t lif.
Lysande toiletter sticka a f m o t e n k l a reskläder, m u n - tert g l a m höres från alla håll o c h irriterar den a f sina tusende o m s o r g e r u p p t a g n e resan- den samt låter h o n o m, v i d öfverräknandet a f sina ett, två, tre, fyra o c h så v i d a r e k o l l y, k ä n n a sig d u b b e l t o l y c k l i g o c h b e k l ä m d.
L å - tom oss b l a n d a oss e m e l l a n g r u p p e r n a o c h lyss till, h v a d de k u n a h a f v a att säga.
Se der en samling u n g d o m, flickorna i ljusa, luf- tiga drägter, herrarne m e d s m å myrtenkran- sar p å f r a c k u p p s l a g e n.
V i förstå således, att det är ett b r ö l l o p s f ö l j e.
» D e t b l i r väl b r a t o m t efter fru H u n t e r, då hon n u l e m n a r sina flickvänner? » » Å h, j a g vet inte det.
P å sista tiden h a vi sett så litet a f henne, att vi redan blifvit v a n a vid hennes förlust. » « H u r u l ä n g e blifva d e b o r t a?
» » S å länge det roar d e m, helt enkelt.
T ä n k så l y c k l i g a, s o m k u n n a så der g ö r a, h v a d d e vilja. » » A c k », infaller en annan u n g d a m, » d e t blir m a n snart n ö j d p å.
J a g försäkrar, » till- l ä g g e r den tjuguåriga skönheten m e d blase- rad min, » a t t j a g riktigt afundas d i g, som o r k a r att ö n s k a n å g o t.
» » Å h, » g e n m ä l e r den andra litet skarpt, » o m d u afundas m i g, har d u j u redan deri en o u p p f y l d ö n s k a n.
» » Bravo », infaller kavaljeren skrattande.
» En duell p å skarpa klingor. » O c h den l i l l a misstämningen u p p l ö s e s i ett muntert skämt.
» K a n d u s e, » h v i s k a r en tärna till en annan, » h v a d N i n a s resdrägt är a f f ö r t y g?
D e t förefaller s o m n å g o n sorts s a m m e t.
» » Ja, det är så k a l l a d t silkesplyseh.
Se, så det skiftar.
D e t är, s o m o m det fallit dagg på den. » » D e säga, att h o n har tio reskoffertar. » » Misstag.
H o n har ingenting m e d sig.
A l l t s k a l l k ö p a s nytt i Paris. » » Ä h j a, det är j u o c k s å naturligt.
Den stackars revisorn har n o g inte haft råd att skaffa henne n å g o t öfverflödigt. » » UfF, h v a d j a g är matt o c h m ä t t, » utro- p a r en n n g herre, hvars hela c h e v e l y r tyc- kes h a f v a fallit n e d p å kinder o c h h a k a.
» D e t är d å för m ä r k v ä r d i g t, att huru g a m m a l m a n än blir, k a n m a n a l d r i g h å l l a måtta, fast m a n v e t, att m a n m å r illa efteråt. » » Ja, m e n det v a r o c k s å en u t m ä r k t m i d - d a g eller dejeuuer, h v a d m a n vill k a l l a det, » g e n m ä l d e en annan.
» D e t är minsann inte värdt, att ni, herrar tjenstemän, b e k l a g a er ö f v e r s m å inkomster, när en enkel revisor kan gifva en sådan fest.
Cadier öfverträf- fade sig sjelf, o c h d å vet han n o g o c k s å att taga b e t a l d t.
» » Å h, » inföll en tredje n å g o t hånfullt, » n i b e h ö f v a inte o r o a er för v å r frikostiga värds skull.
V i k t o r får n o g p å ett eller annat sätt betala k a l a s e t.
» » O e h det g ö r han n o g g e r n a, » återtog den förste talaren.
» D e t v a r katten, h v a d han ser betagen ut i sin lilla fru. » jV_ / latsen framför centralstationen v a r full 5 af vagnar.
M a n såg der b ö r s m a g n a - » N å, det är d å det minsta m a n k a n b e - g ä r a, » g e n m ä l d e den hånfulle.
» N ä r en m a n i V i k t o r s ställning, c h e f o c h egare af ett b l a n d v å r a äldsta handelshus, gifter sig m e d en liten flicka utan ett kronans öre, b ö r han åtminstone h a f v a v a l t en sådan, s o m h a n kan tycka om. » ternas eleganta e k i p a g e r trängas m e d h y r v a g - » F ö r min d e l, » yttrade n u m m e r två, » t y c k e r Belönad med första pris vid Iduns följetongstäfiing.
I.
Inledning.
t elUfr j a g, att d e n lilla frun inte k a n j e m f ö r a s m e d fröken H u n t e r.
H o n är j u en k o m p l e t t s k ö n - het, ståtlig osh gratiös — o c h så m y c k e t p e n g a r sen, » t i l l f o g a d e han m e d en h a l f suck.
» B r y d i g i c k e o m att s u c k a f ö r h e n n e, » s k ä m t a d e en annan.
» H o n har h ö g r e v y e r; det säges allmänt, att h o n s k a l l v a r a förlof- v a d m e d den der stela baronen, s o m n u står oeh g ö r sig till för henne p å sitt förnämt ö f v e r l ä g s n a sätt.
J a g k a n inte m e d d e der herrarne, s o m k n i p a bort v å r a rikaste flickor o c h ä n d o c k se ut, s o m o m d e n e d l ä t o sig aldeles o e r h ö r d t.
» Den h u f v u d g r u p p, s o m u t g j o r d e föremålet för a l l a dessa anmärkningar, stod en s m u l a isolerad från den öfriga trängseln.
I det ö g o n b l i c k vi n a l k a s, svarar b r u d g u m m e n p å en framstäld f r å g a: » J a, j a g v e t v e r k l i g e n inte, hur l ä n g e v å r resa k o m m e r att räcka, m e n troligtvis äro v i snart här i g e n.
F ö r att s ä g a sanningen, s k u l l e j a g helst uppskjutit h e l a resan n å g o n tid, t y j a g har j u s t n u lite svårt att l e m n a Stockholm. » » Å h, V i k t o r, » utbrast hans svärmor, en liten d a m m e d t y d l i g a spår a f skönhet i sitt n u a f stolthet o c h tillfredsställelse strålande anlete.
» H u r k a n d u ens t ä n k a ditåt?
T i l l ett fashionabelt giftermål h ö r j u alltid n å g o n tids vistelse p å resor, o c h det v a r v ä l ej grosshandlare Hiinters m e n i n g att gifta sig som den förste, bäste b o k h å l l a r e m e d tolf- h u n d r a kronors l ö n.
» » N å j a, » s v a r a d e m a g e n a f b ö j a n d e, » frågan har förevarit o c h är utagerad, eftersom vi j u o m några ögonblick skola anträda vår weddingtrip.
M e n n o g h a d e vi l i k a g e r n a tillbragt den första tiden i stillhet i vårt eget hem.
E l l e r hur, l i t e n?
» v ä n d e h a n sig till sin brud med ett strålande ö g o n k a s t o c h ett kärleksfullt leende, s o m u p p l y s t e hans annars allvarliga drag.
D e n tilltalade, h v i l k e n stod l u t a d m o t fa- derns arm, å t e r g a f den förtjuste m a k e n hans b l i c k o c h sade derpå sakta, m e d a n hon s m e k t e den g a m l e s h a n d: » J a g h a d e g e r n a stannat h e m m a n å g o n tid.
D e t förefaller m i g så o r o l i g t att redan nu l e m n a m i n a kära. » » P r a t, » a f bröt hennes m o r m e d en viss skärpa.
» D e t v a r ej särdeles artigt m o t din m a n, s o m j u följer m e d.
» Den u n g a hustrun såg m e d en frågande b l i c k u p p till sin m a k e, s o m svarade m e d en g l a d n i c k, under det fadern d r o g u p p sin n ä s d u k, m u m l a n d e n å g o t o m snufva o c h vär- me.
N u började folket s t r ö m m a ut p å per- r o n g e n: afsked, b l o m m o r, s o m nästan f y l d e k u p é n, viftningar — o c h så v o r o de a l l e n a.
E n känsla a f l u g n k o m ö f v e r d e m efter allt detta surr o c h b r å k.
B r u d e n lyfte de ä n n u fuktiga ö g o n e n m o t sin b r u d g u m, o c h denne s m ö g armen o m den älskades l i f o c h d r o g henne intill sitt k l a p p a n d e hjerta.
Och i virflande fart förde d e m det pustande l o k o - m o t i v e t fram p å d e n n a deras första gemen- s a m m a färd.
R o s o r doftade o m k r i n g d e m, beströdd m e d r o s o r tycktes deras v ä g vara, dessa l y c k l i g a, s o m e g d e allt, h v a d m e n n i s k a n an- ser bäst o e h afundsvärdast: u n g d o m, skönhet, r i k e d o m o c h främst b l a n d allt en v a r m, be- svarad kärlek, nyss h e l g a d g e n o m ä k t e n s k a - pets b a n d.
(Forts.) Idun bör ej saknas i något hem • den vill för alla vara en god tomte, en tillförlitlig råd- gifvare.
kängor, Våra barn.
Sysselsättning för de små.
Af otrö- skad råghalm klipper man 1 cm.
långa stycken och af kulört papper små blad 1 cm.
i qvadrat.
Af bägge dessa slag låter man de små träda kedjor, i det de omvexlande triida en stråperla och ett pappersblad på en tråd.
För att undvika, att nålen oupphörligt glider af, bör man knyta fast den samma vid träden.
Mindre barn ha stor glädje af dylika sjelftillverkade kedjor.
por, svep så in er i en filt och lägg och de tänka ej på, att resåren drager till om smalbenet och förhin- er på soffan, men tag ej för lågt under hufvudet.
Slut till ögonen och försök drar alldeles blodets omlopp, hvilket är högeligen skadligt — lika farligt som att ej tänka.
snörlif — och kan förorsaka de farli- gaste stockningar.
Om man vill ha resårkängor för beqvämlighetens skull, så måste man låta en skomakare göra Annonser.
dubbelt så vida resårer som brukligt; då går man bra i dem och då får man 25 öre pr petitrad (= 10 varma fötter.
Ingen annons införes under 1 kr.
Annonspris: A. O. Hushållet.
At använda apelsinskal.
Alla apel- sinskal, som förekomma i mitt hus, befrias omsorgsfullt från den invändiga, hvita huden, finhackas och blandas med socker och fylles på små flaskor, helst sådana, som ha glaspropp; de öfver- bindas med pergamentspapper.
— Ett par teskedar deraf och selters- eller vanligt vatten jemte ett litet stycke is gifva om sommaren en god, läskande dryck.
Nahoj.
Husgerådet.
Rengörning af vattenkaraffiner.
Som ett utmärkt sätt att rengöra vatten- karaffiner rekommenderar jag följande: Tag några svafveltändstickor, tänd eld på dem och sätt karaffinhalsen hastigt öfver dem, så att en hvit rök fyller kararlinen.
När den stått några mi- nuter, sköljer man den, hvarefter ka- raffinen blir så klar, som om den vore ny.
Lotta.
Tvätten.
För att borttaga fläckar ur hvit siden- sarge doppar man ren hvit vadd i upp- värmd sprit och gnider dermed det nedfläckade stället.
Det är förvånande, hur hastigt fläcken försvinner.
På samma sätt kan man göra nedsmut- sade, ljusa atlasskor aldeles nya.
1 Matlagning.
Fiskfärs kan man få fullkomligt lika god af vattnad, salt sik som gädda, när det är brist på sådan.
Siken vatt- nas 1 | a 2 dygn, sedan förfares som vanligt.
Följande recept är fördelaktigt.
Fisk om 4 S fläkes, skinn och ben borttagas noggrannt, och fisken torkas väl med linne, hvarefter den hackas mycket fin och uppblandas med 1 " 8 väl rensad njurtalg och | 1J smör.
Detta bultas nu med en klubba, så att det blir smidigt.
Sedan inarbetas 6 ägg, l i sender, 1 qvarler söt grädde, 1 näfve hvetemjöl, litet socker, hvitpep- par, muskotblomma och några stötta bittermandlar.
Elsa.
Potatispudding.
Kokt potatis arbetas fin med en bred gaffel.
Derefter upp- blandas den med äggulor, 4 a 6 sked- blad smält smör, en sked socker, en sked hvetemjöl, litet rifven muskot och så mycket grädde eller god mjölk, att massan blifver som en lös gröt.
Lägges i smord form och öfver6trös med rifvebröd.
Gräddas i varm ugn.
A f kålrötter kan göras på samma sätt.
Elsa.
Klädedräg-t en.
En varning.
En vacker fot iir en raritet, emedan de flesta fara så illa med sina underdåniga tjenare och gifva dem ofta så trång och hård be- klädnad, att de snart bli vanskapliga och nästan odugliga till den tjenstgö- ring, som dock jemt affordras dem.
Att tala om det skadliga af höga klackar är knapt värdt, så länge våra unga damer älska att gå på tå, ty de ha ingen omsorg om sin framtid; de rusa blott blindvis framåt — eller » gona » sig i en hvilstol.
De besväras dock temligen allmänt af kalla fötter, både yngre och äldre damer och äfven barn, som bära Ögonläkare.
E t t b ä t t r e f r u n t i m m e r mellan 30 och 40 år, som är van föreläsa bra, erhåller förmånlig plats hos en finare fru, der flere tjenare finnas.
Goda småbröd.
1 skalp, smör tvättas och röres, tills det blifver hvitt och pösigt, med 1 ägg och | skalp, socker, då iröres 1 jumfru konjak, till sist väl 1 skalp, mjöl; göras i hvad form man behagar, kunna äfven göras som smör- bakelser med sylt emellan och smörjas med äggulor, annars med mandel och socker.
Amy.
Prinsessbakelser.
| skalp, mjöl, § skalp, smör, \ skalp, socker och 3 lod bittermandel arbetas väl till samman, utkaflas tunnt; uttagas med en stjerna, öfverströs med 3 lod hackad sötman- del, blandad med socker.
Amy.
Huskurer.
Mot lindrigare magkatarr.
En af mina bekanta, som en längre tid plå- gats af äckel och qväljningar, synner- ligast om törmiddagarne, och knappast fick ned en liten kopp kaffe med ett par skorpor vid frukosten, blef af en äldre dam tillrådd att på sängen dricka en kopp kokt vatten — endast vatten — så hett som möjligt samt derefter stiga upp och genast gå ut och gå en stund.
Till frukost skulle hon i stället för kaffe dricka te eller ännu bättre en stor kopp hafrevälling, kokt med hälften vatten och hälften mjölk samt s. k. ångkokt hafremjöl.
Den skall litet eller intet saltas.
Efter att en 3 veckors tid ha följt rådet kände hon sig mycket bättre och gladare, och hen- nes förut gråbleka by är friskare.
Mot tandvärk.
A f alla de droppar och dylikt, som jag försökt både för andra och mig sjelf mot detta mest plågsamma och mest irriterande af allt ondt, har intet bättre motsvarat sitt ändamål än jodtinktur.
En hårnål uppvikes och ena spetsen omlindas med litet bomull, hvilken neddoppas i tink- turen och sedan en stund hålles i den ihåliga tanden, eller om tanden är hel, gnides mot tandköttet.
Man får vara försigtigatt tinkturen, ej kommer när de andra tänderna eller läpparne, ty den efterlemnar brandgula fläckar, hvilka äro ganska svåra att få bort.
byrå.
resår- Constance Elbe, [558] Humlegårdsgatan 8, 2 tr.
PLATSSÖKANDE.
E n ting ' flicka önskar med första plats i en god familj för att biträda i hushåll och med sömnad.
Små pretentio- ner.
Svar till » J. », adr.
Jungs skola, p. r.
[152] [G.
G182] E E anspråkslös flicka önskar plats i familj att gå frun tillhanda.
I brist deraf förestå ungkarls- eller enkemans hushåll.
A r kunnig i alla inom ett hushåll förefallande göromål.
Sökande innehar vana vid barns våtd.
Säkra rekommendationer finDas från föregå- ende platser.
Svar till » Anspråkslös », Norrköping, pöste restante.
Lärarinna, [574] Bådfrågningstid 1 — 2.
som eger utmärkta vitsord om nit och duglighet, önskar plats nu genast eller till nyåret.
Undervisning i främmande språk, öftiga skolämnen och musik.
Billiga anspråk.
Reflekterande torde adressera sig till » U.
D.
», S. Guma3lii Annonsbyrå, Stockholm.
[543] [G.
6210] E n ting ' flicka a f f r a n s k h ö r d önskar plats i familj i stad eller på lan- det för att undervisa barn uti vanliga skolämnen, språk och musik.
Franska och tyska talas flytande.
Svar till » Språkkunnig », Iduns byrå.
[560] E n u n g flicka, som efter slutad uppfostran i hemmet genomgått Prak- tiska Hushållsskolan vid Hårstorp, ön- skar erhålla plats i en god familj så- som biträde i alla inom ett hushåll förefallande göromål.
På aflöning göres ej afseende.
Adr.
: Iduns byrå, Stockholm.
[559] E n 2 0 å r s flicka, villig att be- tala för sig, önskar plats för att lära sig matlagning m. m. helst i större handtverkshus, der frun i huset leder hushållet.
Svar till Bagaren Carl A.
Jansson, Norrtelge.
[510] [120] F.A.Widfond, Doktor C, D.Josephson Tandläkaren 5 1 Kornhamnstorg 51, träffas kl. 10 — 2 och 5 — 6.
OBS.
Har förut under 10 år bott i n:r 57 Vesterlånggatan 57.
[5 27 H ö t o r g e t 1 1, 1 tr., Hvardagar 2 — 3.
Helgdagar 10 — 11.
Allm.
telef.
69 10.
Fruntimmerssjukdomar, Förlossningar.
f !33] [G.
25675] Sv.
P a n o p t i k o n Kungsträdgårdsgatan 18 öppet hvardagar oeh sön- dagar hela dagen från kl. 9 f.m. till 10 e.m. [359] E n u n g flicka eller yngre dam, som för uudervisning skall vistas i Stockholm, kan derstädes erhålla in- ackordering i familj, der god omvårdnad kan utlofvas.
Närmare meddelas af Bok- handl.
A. d ' Aubigné, Drottninggatan 80.
[578] 20 Skandi- 1 navisk Modetid n -.
i ning, Stockholm, (Om öre i J frimärken insän- \ das till {erhålles pr o m - JBARA / Häftet innehål- ler mer än yp- ' p e r l i g a illustra ?.
1] j e m t e beskrifnin- I gar öfver drägter, 1) hattar, h a n d a r b.
, (m o n o g r a m m. m.
i \ 50 g å e n d e ett ele- J gam ä sid. p r o f n u m m e r /, i fint koloreradt J o m s l a g af den l o - (' p a n d e å r g å n g e n.
/ ' 20- 24- \ 20 Ö R E.
ö j Endast n:r 1 — 1 detpräktiga brud-f utstyrselnumret j — betingar ett /, pris a f 40 öre.
\ T i o n:r lemnas / föri,5; 20för2.)
0 iM DIVERSE.
Doktor A. Afzelius Lilla Vattugatan 24, 9 — 10 och 2 - 3.
M a g - och hudsjukdomar.
1153] Doktor MAGNUS WIKSTRAND, K u n g s g a t a n 8 (vid Hötorget), behandlar invärtes och könssjukdomar.
Träffas kl. 9 — 10 f. m., 2 — 3 e. m.
Mot svår hufvudvärk.
Tag en stor, [520] näsduk och blöt den i friskt vatten och eau de cologne — annars ingen sådan.
Lägg litet fint salt på Doktor A.
K U L L näsduken och vik den mångdubbel, Riddargatan 2 6 A, I fr. upp, hvarefter den lägges öfver pannan och kl. 9 — 10 f. m.; | 3 — $ 4 e. m. omknytes hårdt med en handduk.
Tag [472] (G.
24414) skodonen af er och tag dubbla strum- äkta Bostad: Stora Vattugatan 2, Mottagning: helgfria dagar kl. I 1 0 — \ 12 f. m.
Ingen, som ej innehaft dylik plats förut, må an- Tandläkaren mäla sig.
Svar märkt 8, till Iduns Rån till tebordet.
2 äggulor röras samman med ett stycke osaltadt smör, stort som ett ägg.
Derefter iblandas kornmjöl, tills smeten ringlar sig, samt de till skum slagna hvitorna.
Gräddas i rånjern.
Skulle smeten vara för lös, tillsättes mera mjöl.
Två och två be- strukna med smör läggas samman.
Den, som så behagar, kan äfven an- vända något socker i dem.
Doktor Karolina Widerström stafvelser).
Bryggargatan 6.
2 tr. Allm.
tel. 83 00.
LEDIGA PLATSER.
Med.
D:r ERNST SALÉN, Mormors gorån.
Till 5 äggulor tagas 5 matskedar socker, 5 matskedar smält smör och 5 matskedar grädde, hvilket allt väl blandas.
Sedan tillsättes så mycket hvetemjöl, att degen blir fast; får sedan hvila en timme i kallt rum.
Utkallas sedan till ett femöres tjocklek, skäras efter ett pappersmått, klipt efter gorånsjernet, och när alla äro skurna, börjas gräddningen i det med vax smorda jernet.
Hvardagar ' / j3 — ' fi&amp;.
Helgdagar 10 — 11.
Behandlar företrädesvis Barnsjuk- domar.
[34-] Mottagningstid: Alla hvardagar 12 — 2.
Bakning ".
Nahoj.
Doktor Carl p i e n s b u r g 33 Drottninggatan 33. fiff c *
till b i l l i g a s t e p r i s o c h p å b ä s t a s ä t t u t f ö r a l l a m ö j l i g a u p p d r a g till t j e n s t f ö r Iduns ä r a d e läsarinnor.
M e d I d u n s e x p e d i t i o n ä r f ö r e n a d I d u n s u t r ä t t n l n g s b y r å, hvilken g r a t i s verkställer alla u p p k ö p ä t Iduns a b o n n e n t e r I l a n d s o r t e n s a m t f ö r öfrigt Handarbeten.
£3 1 J t [JQ " gj.
™ &lt; &gt;r En egendomlig, vacker och billig nål- bok (Svar till frågan 244) fås på föl- jande satt: Man tager 9 små ringar af fin ståltråd till hvardera permen, vir- kar med fasta maskor rundt omkring hvarje ring med rodt silke, så det blir som en Lmguette.
Sedan syr man med silke tvärs Öfver inuti ringen flere gånger, ungefär som vid trådknappar, samt fäster en perla i midten.
Då man fått alla ringarne färdiga, fäster man dem samman, en i midten och f^å de andra i en rundel omkring.
Derpå förehar man permen med litet löd allas samt vidfäster ett par röda sidenband att knyta med.
Till bladen inuti klipper man af hvit flanell en uddad rundel af samma form som per- men samt fäster dem vid deo samma.
Siri.
M!
Ä. CHEYET » N^- Porslins-Måleri-Atelier ett rikhaltigt lager af S v a r t a och.
K u l ö r t a U^^Solida qvalitéer.
P.
W.
är flyttad till 1 B Biblioteksgatan 1 B.
Undervisning hvarje dag i alla spe- cialiteter af Porslinsmålning.
Priset 20 kr.
i månaden eller pr timme.
Plan- scher och rnaterhilier (innas på stället och bränning af alla slags porsliner emottages.
OBS.
Conversations francaiscs gratis.
Lägsta priser.
gagjj CÄMFÅNIUS, Rumskamrat!
4 3 Vesterlånggatan 4 3 Frågor.
Nr 2 7 2.
Huru bör bordet vid såväl fest- liga tillfällen som annars rättast d u k a s?
Jag tror, att många af Iduus läsarinnor skulle förena sig med mig i tacksamhet för upplys- ning derora.
Huru skall jag utrota den ohyra — små svarta insekter — hvilken innästlat sig på bla- den hos mina callor?
Månne det ej är bra att vatuia dem pä Jatet?
Huru skall man utrota s. k. bladlöss från Myrten?
Och huru lä den att v ä x a?
T a c k - samt svar emotse af Lilly.
N:r 2 7 3 - Vili någon af Iduns många läsa- rinnor gifva mig m o d e l l.
o c h mönster till ett Öfverkast tili svlc-rg.
Äfven vill jag gerna lära mig något sättatt tvätta » Gants de Snede. » Nu i n k o m m e t ' Svart helsiden Merveilleux från 1:68 pr meter = 1 kr.
pr aln.
Svart helsiden Merveilleux l:ma från 3 kr.
pr mtr = 1: 80 pr aln.
Svart helsiden Faille från 2: 10 pr meter = 1: 25 pr aln.
« ' - » - yr Svart helsiden Victoria Garantie fr. 0 kr.
pr meter = 3: 00 pr aln.
M ^ ^ Y T Hvit halfsiden Atlas till brudklädn.
fr. 1:68 pr mtr = 1kr.
pr aln.
• " CV ° ^ helsiden Duchesse till brudkl.fr.
6 kr.
pr m.
= 3: 60 pr aln.
cJÄ- ^ ^ ^ ^ Hv.
o. créme helsiden Merveilleux till brudkl.fr.
2:50 pr m.
= l: 50 pra.
/ Hv.
0.
créme helylle Cachemire, dubbel br.,fr.l:GSprm.
= lkr.praln.
y V, X Kulört helsiden Merveilleux i alla färger fr. 2:50 pr m.
= l: 50 pr aln.
/ .^p^ / ^Reqvisitioner från landsorten expedieras p r o m - ^ O ^ g å e n d e m o t efterkraf.
[566] " - c r r En ung, glad, bildad flicka önskar en kamrat, scm vill dela en utmärkt inackord.
Brabeg.
32, 1 tr. upp.
[5.11] m e Brita N.
N:r 274.
Skall Sofbiahemmet vara en bariuhercigbet.i-snrättning för medellösa?
Klen och fattig qvinna.
2 7 5.
V i l l någon af Iduns alltid i j e l p - läsarinnor sk eka mig ett vackert virk- prof på en spets, passande till daglinnen, j a * ytterst tacksam.
Lotta.
N:r 2 7 6.
H ar lår m a n köpa halm, som är beredd för halmarbften?
— ia.
N x 2 7 7.
Skul ' e nåjion af Iduns välvilliga läsarinnor välja vara god och gifva mig ett godt räd, huru man på billigaste och trefli- gaste sä t hkulle kuni tillverka ett Antepcn- dium, passande för en landskyrka, stannade i stor tacksamhet — ia.
tis 2 7 8.
H v a r skall man kunna få köpa klädeslister och rester af tyg, passande till trasmattor.
— ia.
N:i * 2 7 9.
I n:r 39 af Iduns andra årgång står i svar n; r 119, att 3 skalp, yllelappar jemte 2 skalp ull kunna skickas tili Sahl- st-römska fabriken i Jönköping, då 20 alnar tyg en ålles.
— Frågas härmed, om arbetslön ej skall betalas, och hur beskaffadt tyg er- hålles.
Fru från Östergötland.
K:r 2 8 0 E n af Iduns läsarinnor beder, att någon ville vara af den godheten upplysa, hvar man i Stocaholm får köpa säkra mönster till sjömanskläder åt gossar.
Färska, S v e n s k a o. Italienska M a l ^ a r o n i, N:r samma voie V e r m i c e l l e r och S t j e r n g r y n af Skandinaviska Makaroni- fabrikens tillverkning säljas i minut af hvarje välsorterad Specerihandlande i Sverige och Norge samt i parti af Skan- dinaviska Makaroni fabriken.
Äfven tillhandahallas Ä g g t n a k a * r o n i och F a t e n t m a k a r o m såsom D e s s e r t och F i s k m a - k a r o n i, P r e f e r e n c e g r y n och S i l k e s v e r m i c e l l e r.
Prisuppgifter sändas på begäian.
a Skandinaviska Makaronifabriken, STOCKHOLM, F a b r i k o c h K o n t o r: Götgatan 79.
Kjöhenhavn 1888 A l l m.
T e l e f o n 37 36.
ROLAND MARTIN Tandläkare Vasagatan 10, Stockholm, snedt emot Centralstationen.
[243] C A R L [577] M A L M B E R G S välrenommerade HANDSK-AFFÄRER rekommenderas.
Pris å billiga H a n d s k a r, för hvilkas hållbarhet ansvaras: 4 knappar, breda silkessömmar kr.
1 50 En ej stockholmsbo.
N:r 2 8 1.
Frågas, om någon al I d u n s läsa- rinnor skulle vilja lemna mig mönster till en stickad eller virkad s. k. Tuaväst.
De, som köpas i hodarne, tycker jag ej äro så trefliga * Likaledes mönster eller Idft till några trtfliga s£ölsöfverflrag.
Och slutligen skulle jag vara rysligt tacksam, om någon ville hitta pa ett arbete, som passar att ge en herre i jnlklapp, t y J g är så tiöLt på alla de der sedvanliga skrifiygsmåttorna, kuddatne, m. m., bvarmed man brukar presenta s na pappor, bröder och 3 fäs t ni än.
CO Majn.
tis 2 8 6.
Skulle någon af I d u n s läsarin- nor kunna uppgifva adr.
på någoo treflig fa- milj i Berlin, som emotfager inackordering.
Hvud är priset pr manad?
Ä r o två månader nog för att någorlunda lära sia tala språket, dä man lä t det och förstår d e t?
M e d stor tacksamhet emoitages svar af Annim.
N:r 282.
Finnes någon bok, som i n n e - håller förklaringar på de i pianonoter före- k o m m a n d e » musi kaliska konstord »?
Finnes den att köpa i b okhandeln?
Hvilken är ti- teln?
Okunnig.
N:r 2 8 3.
K a n någon utaf Iduns läsarinnor eller möjligen läsare k o m m a ihåg och genom Idun meddela mig de verser, som vid Upsala universitets invigning förekommo i skålen tor qvinran?
Marit.
N:r 2 8 4.
Ville någon af Iduns läsarinnor vara så god att meddela, huru n a m n, hvilka med vanligt kautschukstämpel-bläck påtryckts böcker, kunna utplånas, utan att permarne eller försättspapperen för mycket medfaras.
Botolf.
N:r 2 8 5.
Frågas, om någon af Iduns läsa- rinnor godhetsfullt vill upplysa undertecknad, om huru tuenrån, den sort som nu mycket brukas och användes m e d smör till te, till- redas.
V a r god och gif svar i Idun eller i ofrunkoradt bref till » Greta », Gustafs station, pöste restante, och jag vore ytterst tacksam.
Svar.
tis 2 3 8.
Jag har nyligen varit i tillfälle att bese en eldskärm, hvars skönhet och smakfullhet sä förtjusade mig, att jag ej kan underlåta att beskrifva den.
Ramen på låg fot var förfärdigad af trädgrenar, ornamentet af ett djurhufyud m e d vackra horn.
Det inre af denna skärm prydes m e d ett broderi på Billigast af alla!
: 5 snörknäppen, d:o 1 tr. upp.
1 tr. upp.
För en konkursmassas räkning rea- liseras under loppet af 3 veckor: aln.
5,000 8,000 10,000 1,000 2,000 6,000 5,000 5,000 3,000 3,000 3,000 5,000 5,000 10 / - 2 A. Williamson.
JStocJrfiofan, Vesterlånggatan 5 7, Itr.
upp.
1667J kr.
2: — kr.
2:- Billigaste priser å alla stig af V i n ter h a n d s k a r.
BUTIKEE: 5 Sturegatan 5, 25 Södermalmstorg ' 2 4, 45 Vesterlånggatan 4 5.
Handskar hemsändas vid re- qvisition pr Telefon: 22 46.
1 tyg &gt; 37 Flxtra prima Rockfoder » 64 &gt; - 38 &gt; 500 st. Barnkoftor å 2,5o.
1.000 Damekoftor, ha koHat S k r.
, säl- jas nu för 5 kr.
Herrvästar, ha kostat 8,50, säljas 500 för ö,50.
Damevästar, ha kostat 4 kr., nu 1,000 2,75.
Flanell-Damelif å 1,25.
1,000 3 Kamgarnskjortlar (6,3 meter - 500 aln i hvarje) 5,50.
2,CpO » helylle marinblå Trikotkläder for 3 — 8 års gossar 3, 5 0.
Alla varorna äro af prima beskaffenhet och felfria.
Yllevarorna äro hemstickade.
Order till landsorten m o t efterkraf.
D e n, som ej är belåten med nämda varor, får retournera dem.
Profver sändas, och bref besvaras, endast då 20 öre bifogas.
d:o 0-knapps Mousquetaires .. m.
K l ä d n i n g s f y g.
.
.
å 34 öre = 2 0 öre.
&gt; d:o S.
.
.
» 4 9 &gt; = 29 d:o.
.
.
&gt; 63 » = 37 » » &gt; Öfverdragstyg 49 » = 29 » » 38 &gt; = 2 2 » Bolstervar &gt; Grå Flanell.
.
.
» 51 » = P.O &gt; Röd d:o » 61 » = 36 • » H v i t d:o » 61 = 36 » l: m a Krafttyg » 66 i = 40 &gt; Plyscli-Kypert » 39 = 23 &gt; s l: m a Moleskin » 79 » = 47 i &gt; Rocktvg.
.
.
» 55 = 33 B l ä l t &amp; h v.
Skjort- 5,000 Kjöbenhavn 1888 [262] Materialer P a n o r a m a n i Rundmålningsbyggnaden å Djurgården är öppen alla dagar från kl. half 10 f. m. intill mörkrets inbrott.
[4b0] Panorama international, Hamngatan 18 B, 1 tr. upp.
(bredvid Svea-Salen) l:s1a Serien: Verldsutställnin- gen i Paris 1 8 8 9.
Entré 3 0 öre, barn 2 0 öre.
Abonnementsbiljetter, gällande för 8 besök, kr.
1; 75 resp. 1 ': 20.
Öppet alla dagar från kl. 10 — 10.
för träskärning, träsnideri jer ti, och mönster.
Claestorpsboden, 2 6 Fredsgatan 2 6.
Salongsbord, Stolar, Afdelningsskärmar för montering, Piedestaler, Blom- och Kandduksställ, Knyppeldynor med Bord och Pinnar samt Spolmaskiner.
Claestorpsbotlcn, 2 6 Fredsgatan 2 6.
Billig helpension.
En 5, två flickor i skolåldern, eller yngre, kunna få moderlig omvårdnad samt undervisning i godt hem, der en elev förut finnes.
Korrespondens med » I.
G. », Skara, pöste restante.
[541] [G.
25370 [
VI v i l j a s ä r s k i l d t f ä s t a u p p m ä r k s a m h e t e n p å I d u n s l ä m p l i g h e t fÖV p l a t s - s ö k a n d e o c h p l a t s u t b j u d a n d e a n n o n s ö r e r, ä f v e n s o m f ö r alla ö f r i g a s l a g s O | I I 1 kl \ J IN PS L-J a n n o n s e r aorn b e r ö r a f a m i l j e k r e t s e n.
— A n n o n s e r m o t t a g a s e n d a s t g e n o m 8.Qumeellus annonsbyrå och hos redaktionen.
Abonnentsamlare antagas.
ombesörjer genom fullt kompetenta personer u p p k ö p i alla möjliga branscher åt Iduns och en obetydlig mot Skandinavisk Modetidnings ersättning.
1 i 2 1 2 Söndag, f r u k o s t: u p p s t e k t p o t a i i s o c h fläsk o c h kaffe e l l e r e n d a s t kaffe m e d s m ö r o c h o * t.
M i d d a g: s k a l p o t a t i s o c h n å g o n s o p p a, kål o m så finnes.
A f t o n v a r d: kaffe m e d s m ö r o c h fint b r ö d t. e x.
/ - i k a k a.
Q v ä l i s m a t: u p p k o k t m j ö l k o c h sill eller n å g o t Öfverblifvet s o f v e l.
Måndag, f r u k o s t: p o t a t i s o e h sill (o m s o m - m a r e n litet l i n g o n efteråt), kaffe e l l e r m j ö l k.
M i d d a g: u p p s t u f v a d potatis o c h välling.
Af- t o n v a r d: kaffe o c h s m ö r o m s o m m a r e n, kaffe o c h fint b r ö d o m v i n t e r n.
Q v ä l l: gröt (vat- tengiöt.)
3 Tisdag, f r u k o s t: p o t a t i s o c h sill (o m s o m - m a r e n l i t e t s m ö r e f t e r å t), kaffe e l l e r m j ö l k.
Middag: s t e k t fläsk o c h p o t a t i s, ö l s o p p a.
A f t o n v a r d lika m e d föreg.
QväJl: g r ö t.
Onsdag, f r u k o s t: p o t a t i s o c h s t e k t fläsk, kaffe e l l e r m j ö l k.
M i d d a g: u p p v ä r m d p o t a t i s eller stufvade ärter eller m o r ö t t e r, ölost eller n å g o n a n n a n s o p p a, t. e x.
ä p p e i s o p p a.
A f t o n - vard lika.
Q v ä l l: p o t a t i s o c h sill m e d l i n g o n.
Torsdag, f r u k o s t: p o t a t i s o c h sill (o m s o m - m a r e n s m ö r), kaffe e l l e r m j ö l k.
M i d d a g: ä r t e r o c h fläsk.
A f t o n v a r d l i k a.
Qvälismat: gröt.
Fredag, f r u k o s t: p o t a t i s o c h s i l l, kaffe e l l e r mjölk.
M i d d a g: u p p v ä r m d a ärter (igen se ' n förra m i d d a g e n) o c h n å g o t u p p s t u f v a d t till soflet.
A f t o n v a r d lika.
Qväll: gröt.
Lördag, f r u k o s t: p o t a t i s o c h fläsk, kaffe eller mjölk.
M i d d a g: s o p p a o c h o m så b e h a g a s n u g o t u p p s t u f v a d t till sollet.
A f t o n v a r d läka.
Q v ä l l: skalpotatis.
D å så k a n s k e, b ö r m a n k o k a så m y c k e t s u p a n m a t d e n e n a d a g e n att, m a n h a r a l t värma upp den andra, .lag b r u k a r hafva l u t a d s t o c k f i s k e l l e r k a b i l j o e n m o r g o n i st. för s i l l e n f ö r o m b y t e.
J a, n u h a r j a g f ö r s ö k t.
R o l i g t v o r e att v e t a, h u r u ni o m f a t t a t m i t t sätt.
Arla.
Våra barn.
— Husbåliet.
— Husgerådet.
— Tvätten.
— Matlagning. — Klädedrägten.
— Bakning.
— Huskurer.
— Handarbeten.
— Frågor.
— Svar.
Lyx- Artiklar: Ljuskronor, Kandelabrar, Blommor, Al- bum, Parian- figurer, Fan- tasibord, Va- ser, Urnor, Bordsprydna- der m. m.
Blomkrukor, Blomställ, Di- verse artiklar för Skrifbor- det samt för Herr- och Damtoaletten m. m.
51 C.
BI.
C A B L I S G Drottning-gatan STOCKHOLM.
X [241] 51 [550] J.
G. Hammars 26 Regeringsgatan Laiwpkök.
0 Stor värmeförmåga.
Goda Brinna luktfritt.
GS Briljant belysning.
* J&gt; P r i s: enkla m e d en crj veke 4. ä 6 k r.
, extra Specialité: Ilandviijda, hellinne Dvällslianddiiltar, » ulttyger, L.altaiislärfter i alla bredder, Handvcifda, hellinne I&gt;amast-I&gt;uktyger, utmärkta och prisbilliga, Almedahls Linneväfnader, Norrköpings Bomullsväfnader, K n y p p e l t r å d, alla n:r, Vadsieiiaspetsar, i parti o.
minut, endast kontant, låga, bestämda priser.
30 H u s m ö d r a r!
Försöken Th. Winborg &amp; C:is Stockholm tillverknngar af Coneentrerad Ättika blandad efter engelsk och fransysk smak, flere sorter.
plantskole-^ mr flere gånger pris- Beefsteaksauce.
Soja, belönade utkommen [" ia] oeh tillsändes franko.
~fK8 Helsingborg N.
P.
[SEG] XCELSIOR- i sept.
1889 T J E N S E N: r Y c g e l s rf.
[524] Excelsior-Te.
T p r å n H j a l n i a r F e t e r s s o n &amp; c:nis J- Pappershandel i Karlstad erh.
gratis prof å P a p p e r och K u v e r t e r.
(G.
23910x5.)
Verkligt godt finskt sommarsmör i byttor om 40 kilo passande för hushåll hos B.
Ö h m a n s S ö n e r &lt;fe C o.
, [G. G168] Slussplan 63 B, Stockholm, [564] 4.03 S#, 26 Drottninggatan |g 6 [557] Intubi-Kaffe är det erkändt bästa, billigaste och helsosammaste kaffesurrogat.
Finnes i hvarje väl fournerad specerihandel i Stockholm och landsorten samt i parti och minut hos Stockholms Xaffeaktiebolag.
[2S1] Koin ocli profva vårt ångrostade och malda BLUS- hÅllSkafTe ä 95 öre pr | kilogram = 80 öre pr skalp.
Beredt af prima Java ege * det en fin och angenäm smak, är helsosammare än vanligt kaffe samt medför genom sin dryghet ytterst stor besparing.
[467] N: r 4 Klara Östra K y r k o g a t a N: r 4.
A l l m.
Telefon 244.
[285] P i a n o m a g a s i n.
F l y g l a r, P i a n i n o s, T a f f l a r och Orglar från in- och utländska, utmärkta Fabriker till de billigaste priser.
För instrumentens bestånd ansvaras.
Äldre Pianos tagas i utbyte.
OBS.
Ständigt lager af Flyglar från Bluthner och Pianinos från O. Schwechtens herömda fabriker.
GUST.
PETTEESSOU &amp; Komp., 38 Regeringsgatan 38.
Flyglar, Tafflar och Pianinos från J.
G.
M a l m s j ö.
[35] Q m a n h ä r o c h d e r i l a n d e t börjat till- T U v e r k a Fältstolar l i k n a n d e v a r Nya H * | Fallstol, h v i l k e n ä r t i l l v e r k a d a f I Hushålls-Smör.
Stockholm.
Stockholms Kaffenlttiefooliig, Direkt från Hankow (China) im- porteradt, oförfalskadt T e af 1889 års skörd, i flere utsökta, aromati- ska och prisbilliga qvaliteer.
För- säljes packadt i bleckburkar, kar- tonger och silfverstanniol genom Specerihandlarne.
En-gros-lager hos Otto Dahlström &amp; Komp.
Handhvitt borttvättar allt af händerna, som tvål ej 7mn af- taga, skyddar mot frost etc. och gör händerna hvita oeh mju- ka. '
Fås i ele- ganta spegeldosor ii 35 öre hos parfymhandlare m. fl.
samt från Generaldepöten, M a r i a g a t an 1 7 Stockholm, Telefon 33 59.
E M och fullt jemförliga med de bästa utländska fabrikat.
Tillhanda- hållas hos Hrr specerihandlare.
[35] n u hos K.
F.
ÅLUND, bo a&gt; pä flaskor för ut- spädning.
Senap, till billiga priser s-i CD Malmskilnadsgatan &gt;; !RAA \ LOSÅ- Min nya priskurant öfver rikhaltiga förråd af alla slags ä r bO J.
G. HAMMAR, [55G] artiklar.,^ b o T / 1 solida 8 k r.
, med två vekar 1 2 kr.
och med tre vekar 18 kr.
Fullkomlig belåtenhet garanteras hvarje köpare.
[226] X STOCKHOLM, 2 2 Regeringsgatan.
X Innehållsförteckning: Tillkännagifvande.
— Qvinnan såsom prest; a f F. S.
— F r i p l a t s; d i k t a f Gerd.
— V i d a f t o n l a m p a n; a f Adolf Hellander.
— Caroline A s h u r s t B i g g s; a f G.
K.
— I f o r s e n; ski^s a f Elsa W. — I d u n s p a n o p t i k o n; a f Scatvola.
— S m ä n o t i s e r från q v i n n o v e r l d e n.
— - L ä r t e c k n a o c h m å l a; a f professor Ludvig von Häslcr.
- - I gåstiden.
— Qvinnans bref.
— Teater och musik.
Literatur o c h konst.
— H v e n i s v a r f e l e t?
Ä k t e n s k a p s s t u d i e af Ollar; p r i s b e l ö n a d i I d u n s följetongstäfian.
(F o r t s.)
returneras Dubbelt porto torde medsändas.
P.
G.
B J U R S T R O M.
N:r 242.
K l ä d s t r e c k l ä g g a s i kallt v a t t e n e n Italf d a g, l ö r att d e t g u l a skall gä ur d e m.
Ä r m a n m y c k e t n o g a, skall m a n sedan k o k a d e m eller å t m i n s t o n e iägga d e m i b e H vatten e n s t u n d, m e d a n d e ä r o våta s p ä n n a s d e u p p till t o r k n i n g, e m e d a n d e a n n a r s s n o i h o p sig.
A.
B.
N:r 246- O m a d r e s s u p p g i f v é s i n ä s t a n * r a f » I d u n », är j a g v i l l i g s k i c k a s p e t s p r o f till skänkhyllor, hvilka profver jag funnit b å d e praktiska o c h stiliga.
H.
N:r 249.
M a n i n g o i d é r d e m m e d en del e a u d e C o l o g n e, e n d e l ä t t i k a o c h åtta d e l a r rågmjölsvälling.
D e t t a är ett g a m m a l t b e - pröfvadt medel, ehuru föga kändt.
N:r 251.
L u k t e n a f p e p p a r m y n t a fly r å t t o r m e s t a f allt.
Rose-Marie.
N:r 254.
G e r n a vill j a g g i f v a e d e r d e l, a f h v a d jag anser vara lämpligt.
Till frukost: p o t a t i s (n a t u r l.
o s k a l a d) o c h sill t v å m o r g n a r ä rad o c h d e n tredje potatis o c h en stekt (läskbit till h v a r j e.
O m s ö n d a g a r k a n, i st. f o r att p o t a t i s k o k a s, d y l i k u p p s t e k a s, s o m går fortare.
Kaffe efter m a t e n m e d 2 s o c k e r - b i t a r o m v i n t e r n; m e n o m s o m m a r e n, d å s. k.
m o r g o n b i t v i d 5-tiden p å m o r g o n e n b e s t å r a f kaffe o c h Vrs e l l e r / k a k a b r ö d a f t o p p a d t m j ö l, b ö r m a n h a m j ö l k efter m a t e n.
Till m i d d a g s t e k e s e l l e r stufvas i m j ö l k d e n p å morgonen öfverblifna potatisen till s o l l e t eller begagnas grönsaker o c h slufVade ärter e l l e r m o r ö t t e r, d å t i l l g å n g d e r t i l l armés; s u p a n - m a t e n u t g ö r e s af a n t i n g e n v ä l l i n g (a f k o r n - g r y n), ä r t e r, p o t a t i s eller m j ö l k s o p p a, ö l s o p p a, kål.
T i l l a f t o n v a r d o m s o m m a r e n: ty k a k a b r ö d m e d lite s m ö r o c h e n o s t s k i f v a på h v a r j e, kaffe m e d 2 b i t a r s o c k e r, o m v i n t e r n: kaffe m e d 3 bitar s o c k e r / eller k a k a b r ö d af toppadt mjöl.
Till qvälismat vassgröt o c h m j ö l k, o m sä b e h a g a s o m s o m m a r e n en b i t sill efter, s k r a p - e l l e r s k a l p o t a t i s t. e x.
e u q v ä l l i v e c k a n o c h e n q v ä l l p o t a t i s o c h sill m e d l i n g o n efter.
N å g o n r i k t i g m a t s e d e l b a r j a g i c k e, m e n a f f ö r e g å e n d e s e r ni u n g e f ä r mit » m a t o r d n i n g.
O m s ö n d a g e n b ö r så l i t e t S ö k n i n g s o m möjligt ega rum, utan g ö r a s i o r d n i n g p å l ö r d a g, e m e d a n t j e n a r i n n a n i mit t t y c k e b ö r h a f v a s ö n d a g e n så l e d i g s o m m ö j l i g t.
gratis o c h för uppdrag åt andra A l l a saker skickas m o t efterkraf o c h få (d o c k genast) mot fraktkostnaden.
h v i t t eller grått kläde m e d en pålagd eklöfs- vanka.
K l ä d e n af s v a r t s a m m e t m e d g u l a k o n t u r e r; ollonen af brunt s a m m e t i tvä färger o c h b r o n s p e r l o r.
G r e n a r o c h stjelkar a f b r u n t silke.
G r e t a k a n sjelf u t f ö r a t r ä d a r b e t e t o c h furenkla d e t i n r e m e d en m å l a d skogstafla eller b l o m m o r pressade i gråpapper o c h sedan färglagda m e d glasskifva öfver.
Hit n i n g till s k ä r m e n o c h m ö n s t e r till b r o d e r i e t i o r i g i u a l - btorlek k u n n a erhållas.
M.
A. abonnenter W i I fullmogen björk, gui eller b r u n, o c h h v a r s p r i s är 10 k r.
fraktfritt m o t jernvägsefterkraf vid uppgifven sta- t i o n, fastes u p p m ä r k s a m h e t e n p å, att v å r Nya Fältstol alltid är stämplad på d e b å d a k o r t - s t y c k e n a, s o m u p p b ä r a a r m s t ö d e n, m e d vår f i r m a: Hjalmar Peterson &amp; C:i, Karlstad, samt att d e n r e q v i r e n t, s o m ej b l i r n ö j d m e d s t o - len, kan återsända d e n franko, d å erlagd li- qvid genast återbetalas.
[477]
T l d n.
k o t t a r e n d a s t en kr.
f ö r qvartalet, b e f o r d r l n g t a f g.
I n b e r ä k n a d.
A n o r d n a r hvarje qvartal pristäfllngar för sina p r e n u m e r a n t e r.
I I f \ U | i U i i IN A n n o n a e r m o t t a g a * g e n o m 8.
Q u m a e l l u s a n n o n s b y r å l O t n no * r e d a k t i o n e n till 2 5 ö r e p r 4 - s p a l t l g p e t l t r a d (= 1 0 s t a f v e l s e r).
B, w © « M w Z 2.
8 g Pi CD E.
J.
A N D E R S S O N S?
£ g » P " / Försäljning och Uthyrning ' M ä s t e r s a m u e l s g a t a n 26, S t o c k h o l m.
0 101 r a b a t t 1 o 10 p r o c e n t, Leffler &lt; &amp; C: o - Vinbolaget Brages t " 1 N y t t 101 originalarbete.
Hötorget n:r 6, hörnet efterträdare.
af Piån Aktiebolaget Hiert&amp;s Bokförlag har utkommit S U C H A R D.
t r e d j e häftet a 80 öre af t » Märkvärdiga Qvinnor 18 Guld- oeh Silvermedaljer.
E L L E N Fil.
F R I E S, Doktor.
$UChard ' s fJhOCOlat.
Erkänd utmärkt qvalité.
Samtliga Suchard ' S Chocolader äro garanterade ren Cacao och socker utan tillsats.
SucharrTs Praliner, Gianduja, Noisettes, Nougatines och andra dessertchocolader rekommenderas.
af [575] [O.
25826] Suchard ' s Alex.
d ' Aubigné &amp; C:o Bok-, Musik-, Konst- &amp; Pappershandel PJ CD 3 OJ oT 101.
Holländaregatan et » B * N svenskt ^ äfven o m e n d a s t e n liter spirituösa eller en butelj vin tages.
[493] £ 0 0 Vid kontant köp lemnas å alla i vår priskurant upptagna artiklar j [ii] För hushåll att beakta.
1 0 | CD pJ D 80 gtjf Ö CTQ Drottning-gatan M a r 8 0 K O B Ma O: I Guldmedalj vid Verldsutställningen i Paris 1 8 8 9.
Leffler &amp; C:o. rö541 Cacao Soluble, ett rent lösligt pul- ver i bleckburkar på |, \ och | kilo, är drygt, välsmakande och närande.
Af SucharrTs Cacaopulver får man 100 koppar på g kilo.
[21] Fabriksmärke.
Vid kontant k ö p a f m i n s t 6 « b u t l e m n a s 20 p r o c r a b a t t.
(hörnhuset af Kungsya an).
Den förra firman, Tegnér &amp; d ' Aubigné, har till följd a (herr E.
A.
Tegnérs utträde ur affären alldeles upphört.
CD CTQ B O s a l a från den förnämsta firman i Palermo a 1 kr.
25 öre per butelj.
Cacaopulver, M a l t o s e Hötorget 6, hörn.
af Holländargatan.
J - J - ^ ^ J - J - ^ J - ^ - * - J - ' [492J r P u m p e r n i c k e l.
" pumpernickel är ett öfver hela Tyskland välbekant, af råg tillverkadt ^^} jr hröd, som alldeles skiljer sig från vanlig ankarstock derigenöm, att det ' Jr har undergått en särskild bakningsmetod, som gör det värdefullare som närings- medel och samtidigt mycket lättsmält.
GUSTAF HOLMBLOM Dessutom har mitt fabrikats näringsvärde genom tillsättning af MaltextraUt ytterligare förhöjdt.
Maltose Pumpernicltel häller sig frisk i lång tid.
blifvit Försäljes ä 25 öre pr st. i min hufvudförsäljning och filialerna.
KAPPFABRIK C.
W.
S C H U M A C E E R, " 1 BTorrlandsgatan «~7 - Mm M [445] jj 3 8 Vesterlånggatan 3 8 $ CD r B B P J W p I — 1-&gt; ^ O c » O: rf CD Nedra botten, I o. 2 tr. upp.
[2071 il Från 1 November — My, S t o r l * ris- neclsättntng; å v ä r d e f u l l a b ö c k e r rt- CTQ SS B P J B a CO O: CD PS af framstående författa- re.
Kataloger tillhanda- hållas gratis i hvarje bokhandel eller hos för- läggaren, Hugo Geher, Stockholm.
S t o r p r i s n e d s ä t t - ning- å - TVL.
1Januari1890.
b ö c k e r!
O O Itufoud&amp;ontoz: Mynttornet n c l T mmmmmmmm Husmödrar!
p r p a r f ö r 8 att erhålla hos I * a b a t t, KLongl.
Hofleverantör, 27 Drottninggatan 27 Stokholm.
CP v Obs.
Tillsändes, om lifvidden decimaltum.
i i n a 1 p a 1 s, l, n n a g e l engelska o x t r a goda e x, r a 1&gt;a1 K r 9 t a, k a r, n a s, e mjuka e, l g e l s k a,, m u a stickade, resår.
Strumpor, Strumpor, Barn-, helylle, groftrådiga, Barn-, helylle, fintrådiga, " r p a r f; h ' a 1: 00 p r par for å:o. Strumpor, Barn-, helylle, eng, fina, „, „„.
(„•, !„ | Strumpor, Herr-, haliylle,, u,, .. i, IÖ r a,-.
Strumpor, Herr-, helylle,,,, • i L -, ".
Strumpor, Herr-, halfylle, eng., ».
_,, Strumpor, Herr-, helylle, eng.,,,,.
T r ö j o r för Damer, K a l s o n g e r for Damer, T r ö j o r för Herrar, K a l s o n g e r för Herrar, | T r ö j o r för Barn, K a l s o n g e r för Barn,!
: P k P 1: 1 H e n r i c g: Gracieuse ", såväl i höga som låga former, finnes endast O » - ^ r r m a 1 s t i c k a d e Allmänt erkändt bästa " La e a Kasten aldrig bort gammalt stick- ylle I Undertecknad emottager jemte ull äfven gammalt ylle till spinning, väfning (för hand), schal- och filtbe- redning.
Hos mig spunnet s. k. tras- garn är bevisligen det bästa och vack- raste, som kan erhållas.
Spånadslönen den billigaste i Stockholm.
Berednin- gen af filtar oöfverträffad.
Otto Elmgren, [293J Vesterlånggatan 66.
Alla fördelar framför andra sorter 1 Snörlif D 1: 7 5 p r 1&gt;ar för, j o c k a: B P u B o s ä t t n i n g s m a g a s i n, N:r 7 Storkyrkobrinken N:r 7, Strumpor, D a m, helylle ' ™ " Strampor, Dam-, helylle Lfc ' ' Strumpor, Dam-, helylle Ä S ^ É ^ ^ * " * " ' ' Strumpor, Dam-, helylle t ^, ^ ' ' Strumpor, Dam-, helylle ' ' ' ' Strumpor, Dam-, helylle ' ' ' ™ ' Strumpor, Barn-, helylle 1.
[201 B " B P- L • «T«eS©r-ylle - Ullderkläder för damer,: 8 5 herrar Egen tillverkning af stickade Y l l e v a r o r o c h barn.
i K.
M.
L u n d b e r g s B o s ä t t n i n g s m a g a s i n, N-.v 7 Storkyrkobrinken N:r 7. uppgifves i centimeter eller pi] 404 STOCKHOMI, QERNANDTS UOKTRYCKEKI-AKTIEBOLAG
