# ID: svediakorp-per726
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1889
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 31,858
# sentences: 1,200
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


F r e d a g e n den 25 oktober 1889.
N:r 43.
B yrå: Drottninggatan 48, en tr. A n n o n s p r i s: 25 öre pr petltrad (= 10 stafvelser).
Utländska annonser 50 öre raden.
endast 1 krona för qvartalet Redaktör o c h utgifvare: FRITHIOF HELLBERG.
postarvodet inberäknadt.
Träffas ä byrån kl. 10 — 11.
Ingen lösnummerförsäljning.
A l l m.
Telef.
6 1 4 7.
Tidningen kostar Ellen ämnet, s o m lä- ses här ofvan, torde ej vara okändt inom något bildadt hem i Skan- dinavien.
Det tillhör konstenskosmopolitiska område — det är j u så godt s o m uteslutande inom konsten o c h litera- turen vi ännu hafva att söka våra berömda qvinnonamn — o c h det har god klang ej blott inom vårt eget land, utan äfven i våra skan- dinaviska syskonland Norge, Danmark och Finland.
Fru Ellen 2:dra årg.
Prenumeration sker I landsorten: å posta nstai tern a.
I Stockholm: hos redaktionen, i b o k - ladorna samt a tidningskontoren.
Hartman.
Nfiiaiiiiiij!
Från det sistnämda landet återvänder fru Ellen Hartman i dagarne, efter att i dess hufvud- stad hafva firat stora och, man kan vara viss derpå, välförtjenta trium- fer.
F ö r att helsa henne välkommen åter och på samma gång presentera henne för Iduns vid- sträckta läsekrets, inom hvilken det helt säkert finnes mången, s o m väl känner namnet, men ej fått se dess bärarinna, hafva vi begagnat detta tillfälle att med Iduns porträttgalleri införlifva bilden af denna med skäl så högt uppburna skådespelerska.
Hartnian, född Hedlund, är Stock- holmsbarn.
Hon föddes Utfrifningstid: hvarje helgfri fredag.
Infaller helgdag på fredagen, ut- gifves tidningen näst föreg.
eller nästfölj.
söckendag.
i ' WM.r,!
; iEET:iLi ' i den 31 juli 1860.
Vid sjutton års ålder lem- nade hon skolan o c h inträdde omedelbart vid dåvarande Nya teatern, der hon debuterade s o m Ella i Ernst Lundquists pro verb » Mellan barken och trädet ».
Debuten ansågs som synnerligen lyckad o c h väckte stora förhoppningar för fram- liden.
Också fick hon redan året derpå tillfälle att debutera å Drama- tiska teatern som Ottilia i komedien » Slägtingar », hvarefter hon inträdde som elev vid kungl.
teatrarnes elevskola.
Här stannade hon ett år, fick derpå (1880) fastengage- ment vid Dramatiska tea- tern, hvilken hon seder- mera utan afbrott till- hört, och der hon otvif- velaktigt för närvarande är den mest oumbär- liga bland de qvinliga sujetterna.
Af hvilken betydelse fru Hartman varit för Dramatiska teatern, kan endast den förstå, s o m haft tillfälle följa hennes verksamhet derstädes uuder de senaste sex sju åren.
Om hon o c k så godt s o m genast i början eröfrade publi- ken, så är det väl d o c k hufvudsakligast under
Idun u t k o m m e r i h u t v u d s i a d ö f i h v a r j e h e l g f r i f r e d a g o c h k o t t a r f ö r e t t qvartal e n d a s t I krona, postarvodet Inberäknadt. — det senaste lustret, s o m hon vuxit ut till den konstnärinna af rang, hon nu är.
Un- der de första åren användes fru H. nästan uteslutande i ingenuefaeket, o c h temligen visst torde vara, att hon här, hos oss, står oöfverträffad.
Man erinre sig endast hen- nes Gurli i fru Edgrens » En räddande engel ».
En mera sann och naturlig skepnad för en flicksnärta af vår tids ungdom torde man få leta efter.
Det hvilar öfver hela denna framställning en sådan doft af omedelbar- het o c h friskhet, att man ovilkorligen står tvehogsen, om det är den renaste natur eller den högsta konst, man har framför sig.
Säkert är, att en hvar, s o m sett denna ska- pelse af den framstående konstnärinnan, ej någonsin glömmer den samma.
Och dock står denna roll ingalunda en- sam inom det nyssnämda facket, och ej heller är denna genre den enda, inom hvil- ken fru Hartman utmärkt sig.
Vi påminna endast o m t. ex. Katharina i Shakespeare ' s » Så tuktas en argbigga », fru von Pöchlar i » Guldfiskar » m. fl.
Lyckades fru Hartman redan från början eröfra publikens bevågenhet, så har hon ock sedan vetat bibehålla den samma.
Fl varpå beror nu denna hastiga o c h så högst ovan- liga framgång?
Härpå svarar en af hennes biografer träffande: » Innerst på den verkliga o c h äkta begåf- ningen, det är sant, men dock i främsta rummet på den lyckliga naturellen o c h den intagande personligheten.
Det finnes hos fru Hartman ett friskt lynne o c h en osökt, naturlig glädtighet, s o m verka oemotstånd- ligt hänförande, i synnerhet då de som här äro förenade med ungdomens o c h skön- hetens bästa gåfvor; inför detta friska skratt, denna sprittande skalkaktighet, detta lekande behag sträcker åskådaren vapen; han måste beundra o c h — applådera, äfven o m hans kalla förstånd någon gång skulle känna sig manadt till en opposition mot någon detalj eller kanske m o t totaluppfattningen i någon viss uppgift — ty alla de roller fru Hart- man spelat ha ej kunnat ligga i lika m o n för hennes egendomliga begåfning.
Säkert är, att han måste förhålla sig myckel kritisk för att ej inför detta batteri af älskvärda egenskaper, åtminstone i förstone, helt o c h hållet tappa koncepterna. » I I P \ L&gt; I I \ J M | \ | Tidningen Innehåller nästan uteslutande origlnaibidrag.
— Uppgif å n ä r m a s t e p o a t a n s t a i t n a m n o c h a d r e s s t a m t e r l ä g g en krona, så er- Viktor Hartman.
Tillsammans med h o n o m företog hon året derpå en studieresa till Paris, hvilken nog i ej ringa mån bidrog till utvecklingen af hennes konstnärsskap.
Fru H. har för öfrigt, såsom redan blifvit nämdt, ej blott gjort sitt konstnärsskap kändt här i hufvudstaden.
Hon har upp- trädt inom landet äfven i Göteborg, Malmö, Upsala o c h Norrköping samt i syskonlanden i Köbenhavn, Kristiania, Bergen o c h nu senast i Helsingfors.
Öfverallt har hon vunnit stort o c h välförtjent erkännande af både kritik o c h publik samt förvärfvat tal- rika vänner både till sin person o c h sin konst.
Vi kunna ej afsluta denna enkla o c h ofullständiga framställning af fru Hartmans verksamhet inom den dramatiska konsten härstädes bättre än med uttalande af den förhoppningen, att de band, med hvilka hon å ena sidan är fäst vid k. dramatiska tea- terns scen o c h å den andra vid den teater- älskande publiken, för hvarje ny uppgift hon går att lösa måtte tilltaga i styrka o c h varaktighet.
Fru H. har redan gjort sig ett bemärkt namn, men hon är ännu ung o c h synes hafva g o d tid att göra det än större.
Och hon skall äfven göra det, vi äro visse derpå.
F. Hbg.
T v å sonetter.
Af A u g u s t T ö l l.
f snidadt hen jag såg ett helgonskrin, Gud vete, hur det stannat i mitt minne!
Jag mins ej helgonet, som fått der inne en fredad plats för knota putsad fin; men när min medlidsamt förströdda min hälft dröjde på en konstrikt skuren tinne, som för minuten fängslade mitt sinne, föll dagens sol i rika floder •in.
Vid flammonia från nitade beslag der växte fram ett lif af dunkla öden ur denna rest af medéttidsmystér.
Att uppräkna alla de roller, fru Ii.
under dessa år utfört, skulle inkräkta för mycket på utrymmet.
Vi nämna utom de redan sagda endast följande: Lisa i » Ärlighet varar längst », Suzanne i » Sällskap der man har tråkigt », Anais i » Debutanten o c h hennes fars, lady Teazle i » Skandalskolan », Abigael i » Ett glas vatten », Marcelle i » Falska j u - veler », Marie i monologen » Vid vaggan », Puck i » En midsommarnattsdröm », - Pernilla i » Henrik o c h Pernilla », Geneviéve i » En parisare », Jeanne i » Lilla syster », Gerda i » Sveas fana », Bettina i » Abbe Constantin », Pepa i » Råttan » o c h många andra.
Den långa raden afsluta vi med nämnandet af Siri i » I telefon », en af hennes populäraste framställningar.
Det är o c k i denna roll, som vi här tagit oss friheten presentera henne för våra läsarinnor.
Der inne vid en Venus ljus och fager, i sorlet från en spelande kaskad- en grekisk flicka låg pä knä och bad om evig ungdoms skira sommardager.
Fru H. är sedan år 1881 gift med den uppburne skådespelaren vid samma teater I tidens svall har hennes dröm förgått, och vilda örter spira fram ur inullen der uppe på den forna tempelkullen; Jag tänkte då samma en murken på den fjerran sommardag, sol skall nå med samma flöden lemning frun den tid, som är.
I en korintisk trädgård mellan lager och mullbärsträd med dunkelgröna blad ett doriskt tempels hvita pelarrad en dallrande och luftig strimma drager.
men orörd af förgänglighetens lott ler marmorbilden än i fröjd mot dagen.
af oförvansklig ungdom stråla dragen.
Om de ungas kärlek.
Efter Matias Skards föreläsning i Stockholm den 21 oktober. "
i | |) l m p å n å g o t område i v å r m o d e r n a, j ä g - ' G e ^ tände egoistiska tid det ideala är hål- let föga högt, så är det f ö r visso p å kärle- kens, den naturliga kärlekens o m r å d e mellan qvinna o c h m a n!
D e lumpnaste beräknin- gar, d e tarfligaste hänsyn läggas till grund för äktenskapliga förbindelser, o c h d e n han- del, som drifves, står o m grannens gård o c h den rika arftagerskans penningpåsar, m e n i c k e om hjertan o c h sann, lefvande kärlek.
D e t råder en brist i hjertebildning g e n o m alla samhällslager, från d e högsta till d e lägsta.
T y icke s k o l a vi k o m m a o c h säga, att det ö p p n a köpslående, s o m är allmänt bland allmogen, när äktenskap ingås, är sedligt råare än d e n lumpenhet, s o m kanske d o l d f ö r den ytliga iakttagaren under förfiningens täckmantel, d o c k så sorgligt ofta i n o m d e högre klasser- na får vara bestämmande.
Sinnets råhet är sinnets råhet, o m den o c k träder fram i glän- sande silke o c h g u l d!
O c h huru föga göres att a d l a denna kän- sla, d e n u n g a kärlekens känsla, lyfta d e n u p p till d e n höjd, den helgd, den i sanning borde e g a!
D e n idealitet, s o m b ö r h v i l a öf- ver den, är långt fjerran.
G e n o m detta ned- dragande a f kärleken ha hela folks etiska krafter försvagats o c h nedsatts.
F r å n ett håll, v å r moderna diktning, har visserligen en hjelpande hand sträckts.
V å r moderna diktning, s o m åter o c h åter sjun- git den naturliga kärlekens lof, s o m åter och åter inpräntat, att p å en verkligt djup kärlek, o c h endast p å denna, k a n ett sannt äktenskap b y g g a s.
V i stå i stor tacksam- hetsskuld derför.
M e n a c k — h v a d d e gif- vit m e d ena handen, h a d e tagit m e d den andra!
D e ha förgätit, att deraf att kärle- ken är grunden, förutsättningen f ö r äktenska- pet, d o c k i c k e är sagdt, att den är hela äk- tenskapet.
K ä r l e k e n k a n taga slut, d å m å - ste o c k äktenskapet g ö r a det, säga d e.
O c h predika dermed den fria kärlekens a f s k y v ä r d a läror.
D e t finnes en g a m m a l saga, en myclcei g a m m a l sådan till o c h m e d, ty d e n är skrif- ven för 1 7 0 0 år sedan eller ännu mer.
D e n är en m y t o m kärlekens art o c h v ä s e n; det är sagan o m A m o r o c h P s y c h e.
S å djupt griper d e n in i alla folks, a l l a tidehvarfs andliga lif, att d e n öfverallt funnit o m k l ä d - nad o c h i n o m d e mest skilda nationers s a g o - verld till sina h u f v u d d r a g g å r igen.
H ö r här, hur d e n l y d e r i sin nordiska, sin norska f o r m: D e t v a r en g å n g en k o n u n g, o c h h a n ha- d e tre däjeliga döttrar, m e n d e n yngsta a f dem v a r däjligast.
S å d r ö m d e h o n, den y n g - sta, en natt o m en g y l l e n e krans, s o m v a r strålande skön att se p å.
N u fylldes hela hennes h u g m e d åtrå att e g a d e n g u l d k r a n - * Den framstående norske pedagogen är för våra läsarinnor helt visst en kär bekantskap från de före- drag: » V i och våra barn », han i våras höll i huf- vudstaden, och hvilka på sin tid i korthet refererades i Iduns spalter.
hållas e t t n u m m e r I v e c k a n u n d e r h e l a q v a r t a l e t.
F ö r h v a r j e 6-tal a b o n - n e n t e r, s o m s a m l a s, o c h f ö r h v i l k a a f g l f t e n I n s ä n d e s till R e d a k t i o n e n a f sen, h o n sett i sin d r ö m.
H o n längtade o c h trånade derefter, o c h den g i c k aldrig ur hen- nes sinn '.
F ö r att f y l l a hennes längtan sände konun- gen b u d p å en g u l d s m e d; prinsessan b e s k r e f h o n o m, huru d r ö m m e n s krans såg ut, o c h han gjorde henne en derefter.
Men, ack nej; när den k o m inför hennes ö g o n, v a r den d o c k icke den rätta, ej alls den rätta!
Och hennes längtan v a r lika o s l ä c k l i g.
S å v a n d r a d e hon en h ö s t d a g g e n o m sko- gen, d å h o n p l ö t s l i g t får se en hvit björn, s o m lekte m e d n å g o n t i n g g l ä n s a n d e mellan sina tassar.
O c h d å h o n k o m närmare — se, det v a r den rätta g u l d k r a n s e n!
N u ville h o n genast k ö p a den a f b j ö r n e n; han svarade henne, att han endast sålde den till ett pris — kon skulle ge sig sjelf!
O m nästa torsdagsqväll skulle hon k o m - m a till skogen, att den hvita björnen skulle taga henne för kransen.
M e n k o n u n g e n, som ej ville mista sin yngsta j o c h mest älskade dotter, sände i stället den äldsta dit, när tors- d a g e n k o m.
S å satte björnen kungadottern u p p p å sin r y g g.
O m en stund frågade h a n: » h a r d u någonsin suttit mjukare eller sett klarare, än på min r y g g?
» » J a, i min fa- ders g å r d », s v a r a d e h o n.
» D å är d u i c k e den rätta. » O c h så fick h o n v ä n d a åter utan kransen.
N ä s t a t o r s d a g q v ä l l sände k o n u n g e n d e n näst äldsta d o t t e r n; när hon suttit u p p p å björnens r y g g, frågade h a n s o m sist.
» Ja, i min faders g å r d », svarade hon.
N e j, ej hel- ler hon v a r den rätta!
M e n till sist k o m den y n g s t a prinsessan.
O c h när hon h o n suttit u p p p å björnens r y g g, t y c k t e hon, att hon aldrig suttit mjukare eller sett klarare.
O c h så fick h o n den g y l - lene kransen.
L å n g t, långt i väg l ö p t e björnen bort m e d henne till sitt slott djupt in i s k o g e n, o c h der ä k t a d e de h v a r andra.
I tre år lefde de så till s a m m a n s.
O m d a g e n var hennes m a n den s a m m e hvita björnen som alltid; men när natten k o m o c h det vardt mörkt, förvandlades han till den däjeligaste k o n u n - g a s o n, m a n k u n d e s k å d a p å j o r d e n.
T y han var verkligen en k o n u n g a s o n, fastän en o n d h e x a förtrollat h o n o m tili att v a r a djur för hvarje d a g.
M e n n u k o m prinsessan hem att b e s ö k a sin m o d e r, o c h denna g a f henne en l a m p a, m e d h v i l k e n h o n o m natten skulle lysa på sin m a k e att utforska hans hemlighet.
Då h o n detta gjorde, fick hon se den s k ö n e k o - nungasonen framför sig.
M e n a f den brin- n a n d e l a m p a n f ö l l o tre heta d r o p p a r p å hans skjorta, o c h han v a k n a d e dervid.
N u måste b a n fly till den o n d a hexan, efter att prinsessan i c k e k u n d e hålla sitt löfte att ej se h o n o m o m natten; o c h b j ö r n h a m n e n föll öfver h o n o m, o c h han försvann inför hen- nes ö g o n.
I förtviflan g i c k h o n ut att s ö k a h o n o m.
I l å n g a tider v a n d r a d e h o n i m ö d a o c h smärta, men så fann h o n till sist hexans palats.
D e n förhexade k u n g a s o n e n var d ö m d att gifta sig m e d hexans dotter, o c h om tre d a g a r s k u l l e b r ö l l o p e t stå.
M e d sin g y l l e n e s p i n n r o c k, sin g u l d v i n d a o c h g u l d s a x satte hon sig att arbeta utanför h e x a n s dörrar.
N ä r den s t y g g a hexdottern fick se d e v a c k r a tingen, ville h o n e g a d e m o c h måste l o f v a prinsessan att f ö r den skull i tre nätter få sofva utanför k u n g a s o n e n s dörr.
i r \ I LJ i I &amp; | LJ IN Idun, erhållas «ct g r a t l s e x e m p l a r f ö r hela d e n tid, u n d e r hvllkei a b o n n e - m e n t e t r ä c k e r.
A r o d e s a m l a d e a b o n n e n t e r n a f ä r r e ä n 6, t o r d e p r e n u m e r a - F ö r s t den tredje, den sista natten l y c k a d e s hon få tala m e d h o n o m.
H a n g l a d d e s stor- ligen, att h o n v a r k o m m e n, t y n u b l e f för- trollningen bruten, o c h i frihet o c h kärlek fingo de ega hvar andra under ett l å n g t l i f o c h blefvo l y c k l i g a o c h fingo m å n g a barn.
U r h v i l k e n djup känsla är ej den till for- men n a i v a sagan sprungen, hur menskligt sann dess s y m b o l i s k a i n n e b ö r d!
A l l t från den tidiga ungdomstiden spinner den berättelsens tråd; o c h huru skall man annars k u n n a tala o m kärlek, o m ej o m de ungas Mrlek?
Ty den är u n g d o m e n s sak!
D e n u n g a q v i n n a n o c h mannen börja i sina d r ö m m a r så att säga g ö r a u p p tecknin- gen till hela sitt lifs b y g g n a d — de d r ö m m a o m guldkransen.
D e t är en öfver all beskrif- ning betydelsefull period i u n g d o m e n s lif.
F ö r all deras framtid gäller nu, att dessa d r ö m - m a r ledas in i en ädel riktning, att det ideal, de ställa före sig som den gyllene, eftersträf- v a n s v ä r d a skatten, blir u p p h ö j d t o c h rent.
O c h s o m d e d å b y g g a o c h b y g g a, resa sitt framtids d r ö m s l o t t allt högre o c h högre, få d e m e d ens förnimmelsen, att något felas der- i n n e; den u n g a qvinnan saknar den man, den u n g e m a n n e n den q v i n n a, s o m skall blifva följeslagare för lifvet g e n o m drömslottets g e - m a k.
D e t är den v a k n a n d e kärlekens aning.
V o r e den b y g d p å n å g o t annat än p å detta djupt k ä n d a, instinktiva behof, h v a d vore väl d å k ä r l e k e n?
N å g o t så ytligt k a n h ä n d a som en u p p b l o s s a n d e förälskelse i en v a c k e r drägt, en balaftons innehållslösa stämning.
M e n den v a c k r a drägten k a n slitas ut, o c h kärleken s k u l l e förlora sin förutsättning; ö g o n b l i c k e t s stämning förskingras, o c h en känsla utan rot tvina b o r t i torra sanden.
N e j, den sanna, rätta kärleken fäster sig ej vid det utvärtes, den måste ha en mera håll- bar grund.
N ä r denna kärlekens instinktiva aning en d a g blir till en visshet, s o m o m - fattar en bestämd individ, d å måste det v a r a derför, att denna individ passar bättre än nå- gon annan.
D å gäller det, huru teckningen till lifvets b y g g n a d förut är a n l a g d.
D e t skall visa sig, att den ä d l a u n g m ö n s känslor stanna v i d en ädel m a n; men den, hvars fantasier hvälfts o m det y t l i g a o c h flacka, s k a l l lätt g ö r a ett fåvitskt val, s o m h a m n a r sig g e n o m hela lifvet.
Ofta äro de äldre o c h till åren m o g n a be- n ä g n a att som en i det hela o s k y l d i g sak, som en naturlig u n g d o m e n s lek betrakta dessa otaliga s m å t y c k e n o c h småkurtiser för ö g o n - blicket, som för d e n n a ålder äro v a n l i g a.
O c h d o c k är detta s l a p p a åskådningssätt oändligt farligt.
D e s s a futtiga flämtningar a f en l å g a, s o m b o r d e brinna för en, ren o c h klar, förbruka d r o p p e för d r o p p e a f en kraft, allt för ädel o c h u p p h ö j d att så till intet för- spillas.
Dessa flyktiga sekundens böjelser, blossande i d a g, s l o c k n a n d e i m o r g o n, k u n n a till sist beröfva en förmågan att djupt och verkligt älska.
L å n g t hellre m å man litet hålla till b a k a, när de första stämningarna börja j ä s a inom en.
K o m m a de från hjertedjup, bryta de sig för visso d o c k till sist i g e n o m.
O c h g ö r a de det ej, d å äro d e sannerligen ej mer b e v ä n d a, än att de gerna k u n n a stäekas i lindan.
T y den v e r k l i g a kärleken är en segrande, en stor magt!
M å n g e n välment far o c h m o r g ö r a s o m k o n u n g e n i sagan, när kärlekens trånad födts i barnets själ, de vilja ersätta det d r ö m m e n s krans, o c h så b j u d a de det — g u l d s m e d e n s k l i n g a n d e v a r a!
» E n v e r k l i g krans a f g u l d » — en rik man — millionen värd törhända.
A c k — • hur skall väl denna » g u l d k r a n s » passa in m e d den skära d r ö m m e n!
D e n gif- ver ej tillfredsställelse åt längtan i deras prin- sessas hjerta, o c h h a n d l a r h o n rätt, vänder h o n sig m e d fruktan bort ifrån den.
Derutinnan m å ej barnet vara sin far o c h m o r underdånigt, att det släpper sitt ideal f ö r att taga deras.
D e t v o r e m e r än farligt, det v o r e att kasta bort ett helt lif.
O c h k o m m e r n u o c k det underbara, att den hon finner är en hvit björn, ett vildl djur — det är d o c k han, s o m har kransen.
T y kärleken är icke blind, s o m ordspråket säger, den är skarpsynt, så klarsynt till o c h med, att den tränger i g e n o m den v i l d a djur- hamnen o c h ser det menskliga derinom.
O ä n d - ligt ofta är det s v a g a menniskohjertat för- h e x a d t a f den o n d a magten till att bära djur- hamn, ett segt förhärdeisens täckelse, som s v e p t sig o m det sant menskliga.
M e n räddaren är gifven, s o m skall bryta trolldomens m a g t.
D e t är kärlelien, s o m skall förlossa k o n u n g a - sonen.
V i skola älslca oss fria, älska oss fram till full mensklighet.
D e r f ö r o c k håller ej den råa, rent sinliga » fria k ä r l e k » bestånd, s o m endast selt till djurets yta.
D e n måste j u förgå, när den ej trängt in till den i sann m e n i n g m e n s k l i g a kärnan.
* O c h år efter v e x l i n g a r håller förlitan p å detta sonen, som han se.
Ana det, mörker och — år, g e n o m ett l å n g t lifs m å n g a denna sanna k ä r l e k ut i fast menskliga, den s k ö n e k o n u n g a - d o c k k a n s k e aldrig klart får d u n k e l t f a m n a det i uattens tro!
D e t är kärlekens lott.
D e t är d e n n a fulla, hängifna tillit, på hvilken en beståndande kärlek ensamt kan byggas.
H u r h ä n d e det ej sagans prinsessa, när hon tog sin o k l o k a moders råd att lysa p å mannen med den d r o p p a n d e l a m p a n, ivif- leis lampa s o m d r o p p a d e tviflels gift in i lians själ.
F ö l l i c k e djurhamnen öfver h o n o m; för- härdeisens förhexelse tog helt sin m a g t till b a k a; h v a d l å n g a år a f kärlekens m ö d o r ver- k a t m o t full förlossning, strök detta enda ö g o n - b l i c k till intet, det ö g o n b l i c k när hon svek honom i sin tro.
O c h han flydde långt, l å n g t ifrån henne.
O t a l i g a smärtor, ett hälft l i f a f s ö k a n d e, a f träget arbete att i kärlek vinna åter det förlorade kräfde den slutliga segern.
Till sist k o m d o c k sagans prins genom kärlekens m a g t ut ur förtrollningens djurhamn, den kärleks- magt, s o m l i k t vårsolen m e d sina strålars värme b r ä c k e r isen, under h v i l k e n b ä c k e n är bunden, innan den i klart o c h ö p p e t ljus kan rinna fritt sitt l o p p emellan b l o m s t e r p r y d d a stränder.
Så vilja saga.
.
.
vi j u tolka den unga Jcärlekens J. N — g.
Nu är rätta tiden.
Nu är lämpligaste tiden att anskaffa sitt behof af jord till krukväxterna, pä det vinterkölden må få tillfälle på den samma utöfva sitt välgörande in- flytande.
För att med framgång kunna odla en större samling af olika växtarter, behöfvas nämligen flere olika jordsorter.
Visserligen behöfver man beträf- fande jorden i de flesta fall ej vara alltför ängs-
tion ske å n ä r m a s t e p o s t a n s t a l t.
— B i d r a g från sila o m r å d e n f ö r qvlnllg verksamhet mottagas med tacksamhet.
E n d a s t e n sida af p a p p e r e t b ö r lig, ty med god vård i öfrigt trifves flertalet af de i boningsrum vanligast förekommande kruk- växterna i hvilken god jordart som helst, men många finnas, som i detta afseende äro ganska nogräknade.
Till de kinkigaste eller mera kinkiga i detta fall och för öfrigt äfven i andra afseenden höra: ljungväxtfamiljen (Erica, Azalea, R.hododen- dron m.
fl.)
ormbunkarne, kameliorna och barr- växterna.
De sistnämde i så fall, att jorden ej får vara nämnvärdt fet.
De nödvändigaste jord- arterna äro: Löfjord.
Fås af löf, som hoprafsas i högar, hvilka omskyfflas ett par gånger om året för att påskynda förmultningen.
Den bästa löfjorden fås af mjuka löf, såsom al, alm, lind, lönn, ask m. fl.
Löf af ek och bok multna långsamt och äro mindre tjenliga.
Färdigberedd löfjord, eller sådan som kan begagnas som surrogat derför, finnes ofta mellan tätt växande träd och buskar, der löfvet fått qvar- ligga år från år, vid sjöstränder, der stora massor af vass kastats upp på land och fått förmultna o. s. v. Genom sin förmåga att göra hård jord lös och lucker är löfjorden af stort värde för krukväxterna.
Ljufigjorä.
Finnes på platser, der ljungen växer ymnigt, och är till större delen bildad af rester efter den samma.
Då den är af god beskaffenhet, är den svart- eller mörkbrun.
Kan begagnas strax den blifvit hemtagen.
För ljungarterna är den oumbärlig och af stort värde för Acasier, Azaleor, Rhododendron, Camelior m.
fl., hvilka dock i brist på sådan kunna planteras i skogsjord, bildad af barr, löf, qvistar och rötter.
Gödseljord.
Fås af kreatursspillning, som hop- lägges i högar, hvilka emellanåt omarbetas.
Bäst är en blandning af häst- och nötkreatursgödsel.
Den får ej användas, förr än den förmultnat, så att den ser ut som jord.
Der drifbänkar finnas, kan med mycken fördel nyttjas af den dertill an- vända gödseln, då den om hösten bortföres från bänkplatsen.
Sedan den öfver vintern fått ligga i hög och frysa, är den fullt brukbar, om oför- multnade delar frånsållas.
Grästorfjord uppskäres till ett djup af 8 ä 10 centimeter, beroende af matjordslagrets tjocklek, på torra platser i beteshagar, som aldrig varit od- lade, der jorden är af bördig och god beskaffen- het, hvarken för mycket lerhaltig eller sandblandad.
Den är lämplig för alla de växter, hvilka fordra en kraftig, näringsrik jord.
Bör ligga i hög innan den brukas.
Har man tillgång på god trädgårds- jord, kan denna undvaras.
Alla dessa jordarter böra hvar för sig hopläggas i högar på en torr plats i fria luften, och på det att nederbörden må kunna nedtränga och hålla jorden fuktig, böra de göras skålformiga ofvanpå.
Förutom dessa jord- arter nyttjas äfven med fördel många andra, så som ogräsjord af ogräs, som hoplägges i hög och får förmultna; den har samma egenskaper som löfjord blandad med grästorfjord, spånjord från spånbackar, jord tagen på berg och större stenar under mossan, hvilka båda äro af stort värde att blanda till hård j o r d för att göra den lösare, jemte flere andra.
Derjemte bör man ha ett förråd af sand att blanda till jorden.
Bäst härtill är den, som finnes vid sjö- och flodstränder, enär den af vågsvallet blifvit rentvättad från skadliga partiklar, men äfven sådan från sandgropar är användbar.
Till växter med mycket fina rötter, såsom Azaleor o. d., bör gerna användas fin, hvit sand.
Träkol är äfven mycket nyttigt att blanda till jorden, derigenom att det luckrar den och upptager öfver- flödigt vatten.
Naturligt är, att dessa jordarter hvar för sig ej äro fullt lämpliga för växterna, utan samman- sättas af dem, med hänsyn till olika växters for- dringar, olika jordblandningar; men behöfver man som sagdt i de flesta fall ej vara alltför ängslig eiler pedantiskt noggrann.
I en blandning af god, något lerhaltig trädgårds- eller grästorfjord, löf- ellcr annan humusrik jord jemte gödseljord i pro- portion efter olika växters fordringar på fet jord, träkol och sand — derest jorden i sig sjelf ej är sandblandad — ej att förglömma, trifvas de flesta rätt väl.
Alltid bör dock tillses, att en mera ler- haltig j o r d uppblandas med löf- eller annan lik- nande jord för att göra den lös och lucker, emedan en styf lerjord vanligen hoptorkar till en klump mellan vattningarne o c h skiljer sig från krukans väggar, så att ett tomrum uppstår, genom hvilket vattnet sedan rinner utan att intränga i den torra jordmassan.
De, hvilka sjelfva hafva svårt att anskaffa tjenlig jord till sina växter, kunna genom att vända sig till de stora trädgårdarne, der kruk- växtodling bedrifves, med uppgift å namnet på den växt, hvartill j o r d åstundas, på så vis skaffa sig passande jord.
Blomstervän.
E n anordnar korta | I jr-v uJ e x t r a Redaktionen i i \ J » i IN användas och marginal femnas.
N a m n o c h a d r e s s t o r d e alltid n o g a a n g l f v a s, o c h kan f u l l k o m l i g d i s k r e t l o n f r å n r e d a k t i o n e n s s i d a p å r ä k n a s.
p r i s t ä f l i n g för uppsatser, angifvande skrifvande nya, oss v ä r d i g a d e n n a ö f v a barmhertighet medmenniskor.
.
.
vackra och be- julklappshand- arbeten, hvarvid den bästa kommer att tilldelas ett p r i s af 10 kronor.
Beskrifningar- na, hvilka endast böra upptaga mindre bekanta och nya handarbeten, nedskrifvas kortfattadt och lättbegripligt på blott en sida af papperet.
Redaktionen förbehåller sig rätt att äfven meddela de bättre af de ej prisbelönade beskrifningarna och uttalar som sin varma förhoppning, att ingen af våra läsarinnor, som kan ha något att meddela, undandrager sig detta, då det ju för dem sjelfva blir af det största intresse, att denna afdelning genom inbördes till- mötesgående och meddelanden framstår rik- haltig och omvexlande, när nu julklappsom- sorgernas tid står för dörren.
Men hvad som göres, bör göras fort!
Annars kommer det hela för sent.
Inom den 10 november måste alltså alla i täflingen deltagande skrifter vara till Redaktionen insända.
kärlek g e n o m att sjelfva o c h kärlek e m o t v å r a » F r u n, A n d e r s s o n s E l i n begär att få ett ljus, så att de ej få blifva i m ö r k e r p å sjelfva julaftonen. » M a m m a s k y n d a r genast u p p o c h förser lilla Elin m e d ljus o c h äfven annat smått o c h g o d t; så återvänder h o n till sina små.
» M a m m a!
G r e t a säger, att E l i n ej får några j u l k l a p p a r, e m e d a n hennes föräldrar äro så fattiga.
K u n n a vi ej gifva henne n å g r a?
J a g skall gifva henne min stora d o c k a, s o m k a n tala. » » K ä r a barn, den är m y c k e t för dyrbar för E l i n; hon har ingen plats att förvara d e n.
» » D å, m a m m a, min lilla d o c k a m e d r ö d a c r e t o n n e k l ä d n i n g e n; m e n b å d a armarna äro lösa, o c h klädningen är så oren.
Kanske k u n d e E l i n s m a m m a sy fast armarna o c h tvätta k l ä d n i n g e n.
» » D e r t i l l har E l i n s m a m m a visst o c h d å blir hela d o c k a n en slarfva. » ej tid, » M i n d o c k m ö b e l då, der äro blott några stolfötter afbrutna, o c h bordsskifvan är l ö s.
K u n n a vi ej sätta p å l i m p a n n a u, så l i m m a vi det ett, tu, tre. » » N e j, mitt barn, tjenarne s k o l a j u s t g å till k y r k a n o c h k u n n a ej nu börja b r å k a m e d sådant. » » H v a d det är s k a d a, att vi ej tänkt derpå förut, nu blir stackars E l i n utan j u l k l a p p a r!
» T ä n k — i tid!
» ||jf !J|östen är k o m m e n, h ö r stormarna g n y!
i£ » % S v a n e n tar afsked och svalorna fly. » J a!
hösten är k o m m e n, svalorna hafva flytt, och s o m m a r e n m e d dess fröjder äro f ö r b i; men barnet o c h de l y c k l i g e, som ännu behållit q v a r barnasinnet, v ä n d a redan b l i c k e n m o t n y a fröjder.
Snart stundar j u l e n, den här- ligaste a f alla fester.
S å snart m a m m o r n a fått höstsysslorna undan o c h småttingarnas vintertoaletter i ordning, börja de n o g o c k s å rusta med d o c k o r o c h t ö m m a r, b o l l a r o c h d o c k m ö b l e r.
Stora b r ö d e r n a hafva så m y c k e t att h v i s k a m e d m a m m a, det sågas och bultas, o c h än får ej p a p p a, än ej syskoneu k o m m a in i deras r u m.
Småflickorna åter rusa ej såsom förut genast e m o t morföräldrarna, d å d e k o m m a p å b e s ö k, utan s k y n d a först in i s ä n g k a m m a r e n, g ö m m a n å g o t under täcket o c h se sedan så o ä n d l i g t vigtiga ut som trots någonsin en statsman, som bär på någon rikshemlighet.
S å k o m m e r tiden, då önske- listorna s k o l a skrifvas o c h skickas till j u l - b o c k e n, och sedan återstå ej m å n g a dagar.
D e användas att skura o c h putsa, b r y g g a o c h b a k a; barnen s m a k a p å litet d e g här o c h en liten b u l l e där.
D a g e n före julaftonen i n p a c k a s j u l k l a p p a r n a, det l u k t a r l a c k i hela huset, o c h m a n börjar redan k o m m a i en riktig j u l s t ä m n i n g.
N u är dageu inne, allt är färdigt, tjenarne sitta o c h prata i det p r y d l i g a k ö k e t m e d sina n y a mattor o c h skinande b l a n k a kastruller.
Barnen trippa väntansfulla o c h o r o l i g a o m k r i n g; ä n n u är det en hel timme till 7, o c h förr torde knapt n o g j u l b o c k e n hinna arrangera om en riktigt grann j u l g r a n o c h de m å n g a j u l k l a p p a r n a.
M a m m a är äfven färdig, o c h för att g ö r a väntan mindre l å n g samlar hon sina småt- tingar o m k r i n g sig, drager u p p gardinen o c h visar d e m den tindrande stjernhimmeln der uppe.
S å berättar h o n för d e m o m den stjernan, s o m lyste så klar p å himmelen den natt, då J e s u s f ö d d e s; berättar o m G u d s oändliga kärlek och godhet, o m de sköna läror han gifvit o s s; o m h u r u vi s k o l a g ö r a Ja, att vi ej tänkt derpå f ö r u t!
D e t är j u s t det.
Barnahjertat är lätt rördt o c h vill g e r n a hjelpa den n ö d l i d a n d e, v o r e det äfven m e d det bästa, det eger; men barnet förstår ej att t ä n k a derpå förut; det följer endast stundens ingifvelse.
Mången hushållsaktig m a m m a stäfjar d å barnets i f v e r m e d: » d e t är för g o d t, det kan d u ej gifva b o r t », o c h barnahjertat förhärdas så s m å n i n g o m o c h b l i r känslolöst för likars n ö d.
— A n d r a mödrar, ö m m a o c h varrahjertade, glädja sig öfver sitt barns m e d l i d s a m m a sinne o c h låta det gifva bort h v i l k e n sak som helst hellre än att för- q v ä f v a den g o d a brädden.
Barnet lär sig att utan b e t ä n k a n d e gifva, h v a d det just eger; ser det ett gråtande barn, k ö p e r det för alla sina sparpenningar k o n f e k t för att trösta den gråtande.
D e t ger bort sina dyrbaraste lek- saker, det är så roligt, o c h man får n o g n y a.
D e n n a v a n a v ä x e r m e d åren, o c h d å barnet v u x i t u p p, har det blifvit en a f dessa i m p u l - siva naturer, s o m gifva utan urskilning o c h ofta s k a d a mera, än de g a g n a.
D e t är dessa fruar, s o m gifva bort sina aflagda, rikt gar- nerade klädningar, i h v i l k a nöden tager sig än mera skrikande ut, o c h h v i l k a släpa kring gatorna m e d remsorna styfva a f smuts; i stället h a d e a f k l ä d n i n g e n, förnuftigt a n v ä n d, k u n n a t b l i f v a ett p a r s n y g g a, släta drägter.
E l l e r det blir en u n g g o d l y n t m a n, s o m ej kan v ä g r a sina v ä n n e r ett litet lån eller en liten p å t e c k n i n g p å en vexel, som s k u l l e gifva bort sin sista r o c k för att hjelpa en kamrat, men som tyvärr ofta gifver b o r t mera än sin sista r o c k.
M a n har ej räknat så n o g a, den egna kassan räcker ej till, o c h så tillgripas de anförtrodda penningarna.
D e r f ö r, lär barnet att rätt hushålla m e d sin lilla kassa, att i tid iordningställa d e s m å saker, m e d h v i l k a det vill glädje eller hjelpa de fattiga.
H v a r f ö r ej t. e x.
låta barn an- v ä n d a n å g o n eftermiddag i v e c k a n till arbete för de fattiga?
D e k u n d e då reparera sina g a m l a leksaker, s o m d e ej mera vilja l e k a m e d, s a m l a små bilder o c h klistra u p p till en b i l d e r b o k, såga små m ö b l e r a f g a m l a cigarrlådor, rispa u p p g a m l a strumpor o c h
M a n u s i c r i p t, s o m e j a n t a g e t t i l l I n f ö r a n d e, å t e r s ä n d e s, s å v l d a p o r t o Dl- fogas.
Inga ofrankerade f ö r s ä n d e l s e r l ö s a s.
l a g a till b o l l a r; de mera f ö r s i g k o m n a k u n d e sy s m å f ö r k l ä d e n, l a p p a n å g o n g a m m a l kläd- Ding o c h — åter d e g a m l a s t r u m p o r n a!
— rispa u p p ett par g a m l a strumpskaft för att m e d garnet skarfva ett annat p a r o. s. v.
S å l u n d a skulle barnet lära sig att taga v a r a p å små- saker, att ej låta n å g o t g å till spillo, h v a r a f ännu n å g o n annan kan h a f v a nytta, äfven o m m a n ej sjelf behöfver det.
D e skulle lära sig att g i f v a m e d urskilning — • o c h d å de en g å n g v u x i t u p p, s k u l l e de k o m m a att g ö r a o ä n d l i g t m y c k e t v e r k l i g t godt, utan att d e r i g e n o m s k a d a vare sig det e g n a hemmet eller samhället.
T ä n k blott i tid!
Finska, Bevaren edra hemligheteri En värdig qvinna at 40 års ålder, hvars lif hade varit lugnt o c h fridfullt, gaf följande råd till ett ungt, nygift par af sina bekanta.
Akten som en helig skatt hemligheterna om edra hjertan, om ert familjelif och om er ställning, så att icke ens far eller mor, syster eller bror må få rum mellan er eller tillåtas att dela den glädje eller den smärta, som tillhöra er ensamt.
Lefven nöjda sins emellan och gören icke ens edra mest kära jordiska vänner förtrogna med saker, som angå er husliga frid och lycka, på det att de stun- der af svårigheter, som komma, icke må blifva af lång varaktighet.
Talen aldrig derom ^ utomhus, men berätten för hvar andra edra motgångar, och allt skall vara snart hjelpt.
Aldrig skall då mor- gondagens sol gå upp öfver edra bekymmer.
Tan- ken på de löften, I gifvit hvar andra, och förnyen dem; det skall stadfästa en kärlek, som är star- kare än döden, o c h I skolen förblifva att vara en själ.
A. O. Kärlekens seger.
S k i s s u r l i f v e t a f Adolf Hellander.
le d a n s a d e fram sida v i d sida, s p e g l a n d e sig i h v a r andras b l i c k a r, j u b l a n d e åt våren u t o m o c h i n o m d e m, h ä n r y c k t a a f sin kärlek.
H a n v a r 2 2 år, h o n 1 9, o c h lifvet l å g framför d e m s o m ett o m ä t l i g t, s o l b e l y s t fält, utan en s k u g g a, m e d en h i m m e l öfver sig utan ett m o l n.
D e s å g o k n a p p a s t v e r l d s v i m l e t o c h menni- s k o r n a o m k r i n g sig.
D e lefde i sina d r ö m - mar, i stolta framtidsperspektiv, ty intet v a r j u o m ö j l i g t för deras u n g a, v a r m a k ä r l e k.
Ä n n u var h a n visserligen ej n å g o t, han h a d e nyss afslutat sina studier o c h inskrifvit sig i ett p a r v e r k, o c h i c k e egde h a n n å g o t heller, m e n framtiden l å g j u ö p p e n för h o n o m, o c h den måste bli lysande.
H o n h a d e fått en g o d uppfostran, ty h e m m e t h a d e varit burget, m e n v i d faderns d ö d v a r allt slut.
Dock, h o n v a r j u förlofvad, skulle m e d tiden få eget h e m, o c h d å v a r j u allt bra.
V ä l ska- k a d e v ä l v i l l i g a m e n n i s k o r p å hufvudet, de der k l o k a m e n n i s k o r n a, som fordra garantier o c h f ö r s ä k r i n g för hvarje steg i lifvet, o c h » u n d r a d e, hur detta m å n d e b l i f v a », m e n det v a r så länge sen de v o r o k ä r a, eller k a n s k e d e aldrig varit det, o c h derför förstodo d e inte de u n g a.
D e t sjöng i n o m h o n o m, d å h a n m e d lätta steg s k y n d a d e till embetsrummet, efter att först h a g å t t förbi huset, der h o n b o d d e, o c h kastat en b l i c k u p p e m o t fönstret.
Mellan de torra meningar, han n e d s k r e f p å papperet, dansade hennes bild, u n g d o m l i g t fager.
H a n lät pennan h v i l a e m e l l a n å t o c h d r ö m d e.
L i v a d timmarne g i n g o långsamt, h v a d arbetet v a r prosaiskt!
H u r m ö r k t o c h dystert var det inte här i d e stora embetsrummen, der an- den tycktes fjettrad i regelrätta former, m o t i I r — \ LJ i i U u IN A n n o n s e r m o t t a g a s e n d a s t m o t k o n t a n t llqvld I f ö r s k o t t a f 2 6 ö r e p r 4 - spalt, petltrad (= 10 stafvelser).
Ingen annons Införes under 1 krona d e s m å ljusa r u m m e n der b o r t a med b l o m - m o r o c h fågelbur, der luften v a r u p p f y l d a f v ä l l u k t o c h sinnet fick d o m n a!
A j, här b l e f en p l u m p i p r o t o k o l l e t — fram m e d radér- knifven!
N u s l o g k l o c k a n i R i d d a r h o l m e n, arbetet är slut, o c h han s k y n d a r m e d fart till mid- dagsstället, kastar i sig maten, u n d e r det han ö g n a r i tidningen, o c h så u t o c h fram den k ä n d a v ä g e n g e n o m gatorna, u p p f ö r trappor- n a m e d stormsteg o c h in till henne, som väntar.
» G o d d a g, L i l l y, min ä l s k l i n g!
» » G u d, A r v i d, hvad j a g längtat!
d u dröjt i d a g!
» Hvad » I n t e en m i n u t längre, än j a g b e h ö f t.
» H a n b u g a r sig artigt för m o d e r n, s o m n i c k a r m e d den min, s v ä r m ö d r a r b r u k a m o t fattiga m a g a r.
» K o m n u o c h sätt d i g », säger L i l l y o c h drar h o n o m ned i soffan, » o c h k y s s m i g sen och v a r m i n egen A r v i d.
» D e se p å h v a r a n d r a så innerligt, så tro- fast, händerna h v i l a i h v a r andras, o c h h o n lutar sitt l i l l a ljusa h u f v u d m o t hans a x e l o c h låter håret s m e k a hans k i n d.
O c h nu börjar detta l å g m ä l d a, m y s t i s k a samtal, s o m m e l l a n u n g a, rena hjertan till innehåll säkert är det s a m m a p å alla håll o c h alla språk.
H v a d röra d e m verldens b e k y m m a r?
Det är n u d e m å l a framtiden m e d ljusa färger, m e d rosenrödt i hvita, luftiga m o l n, o c h de vilja ej se en e n d a svart strimma v i d hori- sonten.
D e r försvinner v ä g g e n s o m en ridå, o c h d e se det b l i f v a n d e h e m m e t, sitt h e m.
D e r i n n e är så fint o c h p y n t a d t.
F ö r s t sa- len m e d sin e k m ö b e l, sin spegelbuffet o c h ljuskrona, så f ö r m a k e t i v a l n ö t m e d b l å k l ä d s e l — t y hon är j u b l o n d — g o l f v e t betäekt a f en m j u k matta, o c h för fönstren falla de h v i t a gardinerna i djupa v e c k.
A l l a dessa v a c k r a d y n o r o c h antimakassar har h o n broderat — • åh, h v a d h o n s k a l l g ö r a allt fint o c h nätt!
O c h så längst in i s ä n g k a m m a - ren.
.
.
.
o c h sen k ö k e t m e d b l a n k a k o k k ä r l på h y l l o r n a, k l ä d d a m e d u t h u g g n a spetsar.
D e le solljust, allt är, s o m o m de redan e g d e det.
H v a d kan det k o s t a?
D e b ö r j a att r ä k n a.
D e t är så lustigt att kalkylera.
M a n är j u sparsam, m a n fordrar visst ingen stor v å n i n g, m e n smakfullt skall det v a r a, » stil » p å det.
F ö r 3 0 0 0 kr.
b ö r det k u n n a g å, o c h o m ett år eller så får k a n s k e A r v i d ordinarie syssla.
V i s s e r l i g e n inte så stor l ö n, m e n m a n k a n skaffa sig bi- fortjenster — o c h så b ö r » m a n l ä g g a a f ».
.
.
j a, det är inte r o l i g t alls att räkna, m e n det blir n o g b r a m e d det.
N u glädje blott, m a n tillhör h v a r andra, utan b e r ä k n i n g o c h e g o i s m.
L i f v e t är här- ligt!
M a n måste ut att förlusta sig.
Arvid v i l l b l o t t sprida glädje o m k r i n g sig.
Skola de till D j u r g å r d e n eller p å en teater?
Mo- dern o c h L i l l y pruta e m o t — isynnerhet den senare: det k o s t a r j u så m y c k e t.
Å h, bah, f ö r n å g o n g å n g, h v a d g ö r det!
N å man v ä l - j e r teatern; h a n k ö p e r biljetter p å parkett.
H v a d L i l l y är nätt o c h smått elegant, h v a d allting k l ä r h e n n e!
A r v i d är stolt, d å h o n stöder sig v i d hans arm o c h b l i c k a r u p p mot honom.
M e n n i s k o r n a titta p å d e m o c h småle, och m å n g a s ä g a: » Hvilket vackert par! » P å teatern ser han mer p å L i l l y ä n p å pjesen, o c h i entreakten s k y n d a r h a n ut o c h reqvirerar g l a c e.
H v a d det är roligt, h v a d de äro l y c k l i g a!
S å g å d a g efter d a g, m å n a d o c h snart — år.
efter månad, E m b e t s r u m m e t är l i k a dystert o c h qväf- v a n d e, L i l l y s h e m l i k a solljust, m e n befor- dran o c h inkomster l i k a aflägsna.
Men de äro l y c k l i g a ä n d å, t y d e l e f v a ett d r ö m l i f.
* * * S o m sagdt, åren gå u n d e r stillastående enahanda.
A r v i d arbetade k a n s k e för litet o c h d r ö m d e för m y c k e t.
H a n g j o r d e ansat- ser, m e n släpte t a g; han v i l l e, m e n k u n d e inte.
H a n v a r ej praktisk, h a d e ingen, s o m räkte h o n o m h a n d e n, o c h t r o d d e p å otur — o c h det v a r d u m t.
L i l l y höll modet uppe, b r å k a d e sitt lilla h u f v u d m e d idéer o c h för- slag, m e n brist p å m e d e l satte h ä m s k o p å allt.
H o n ville sjelf skjuta p å det t u n g a lasset o c h b ö r j a d e g i f v a lektioner, sedan in- g e n fast plats fanns att få, m e n det räckte nätt till hennes toalett.
A r v i d m ö r k n a d e allt mer, p a n n a n v a r ej k l a r, o c h m u n n e n l o g sällan eller o c k s å h å r d t o c h bittert.
Det g r ä m d e h o n o m att ständigt bita i lifvets sur- kart, o c h han k ä n d e sig s a k n a f ö r m å g a att f ö r - ä d l a den.
H a n v a r ej m a n att skuffa sig fram o c h sönderbryta hindren.
H a n förak- tade sig sjelf för L i l l y s s k u l l.
Det var j u han, s o m fjettrat henne v i d sig.
Men var det v ä l ett b r o t t?
H a d e d e ej mötts a f kär- l e k från första ö g o n b l i c k e t, o c h h a d e d e n n a k ä r l e k ett ö g o n b l i c k s l a p p a t s?
Nej, de hade j u varit så u n g a o c h h a d e haft rätt att h o p - pas p å framtiden, o c h det gjorde d e j u ännu .. M e n v e r l d e n är hård att brottas m e d, o c h det der svarta strecket v i d horisonten, s o m m a n ej såg för idel b l ä n d a n d e solstrålar, h a d e v ä x t till ett h o t a n d e m o l n, s o m f ö r m ö r k a d e h e l a himmelen, o c h så v a r det n å g o t annat, s o m g n a g d e h o n o m s o m en m a s k — skulder, skulder som växte, hotande som spöken, som gjorde h o n o m s k y g g, m i s s m o d i g o c h v a c k l a n - de.
T a n k a r n a p å d e m s m ö g sig p å h o n o m p å embetsrummet, hos L i l l y i d r ö m m e n.
L i l l y tröstade h o n o m m e d h o p p o m framtiden, m e n h a n t o g ej tröst.
H o n d r o g u p p leende, lju- sa b i l d e r för h o n o m s o m förr.
H o n hade blott förändrat dekorationerna något — m ö b - lerna v o r o ej fullt så d y r b a r a o c h eleganta derinne i fatamorganan, men allt v a r så o b e - skrifligt ljuft o c h h e m v a r m t, i synnerhet när h o n lät h o n o m tänka sig henne derinne, ord- n a n d e allt.
H a n sträckte ut händerna, h a n ville q v a r h å l l a hägringen, men den u p p l ö s t e sig i lätta dunster o c h q v a r l e m n a d e blott en v a t t e n d i m m a för b l i c k e n.
M e n n i s k o r n a l o g o ej m e r m o t d e m, men m a n sysselsatte sig m e d d e m, p l å g a d e o c h utpinade dem.
» N å, L i l l y lilla, när ska ' d u gifta d i g?
J a g riktigt längtar att få k o m m a p å ditt b r ö l l o p o c h sedan få helsa p å dig i ditt eget h e m — j a g t y c k e r h v a d d u s k a ' få det nätt o c h fint.
J a g v a r här o m d a g e n hos u n g a T * * ', de gifte sig i förra v e c k a n, åh, h v a d d e h a det c h a r m a n t!
T ä n k, att hon gjorde så g o d t p a r t i.
.
.
!
D i n fästman ser n å g o t dyster ut, m e n m y c k e t h y g g l i g för öfrigt.
N å, har d u tänkt, hurudan b r u d k l ä d n i n g d u skall ha?
H v i t k a n j a g tro.
.
.
eller k a n s k e n å g o n kulör, t y d u är n å g o t b l e k.
.
.
ja, d u har v e r k l i g e n blifvit litet blek ...
stackars li- ten.
.
.
j a, låt oss n u se, att d u gifter d i g snart! »:: S å är h v a r d a g s m e n n i s k o r n a s sätt att visa sitt intresse.
D e t ä n k a icke, d e k u n n a i c k e tänka, att hvarje deras fråga är en förgiftad pil i ett sjukt hjerta, ett u p p r i f v a n d e a f v ä l d o l d sorg, en l ä s k e d r y c k a f ättika.
N ä r allt går i släta, väl s m o r d a hjulspår, då är allt
» charmant ».
I den hala, k n a g g l i g a u p p f ö r s - b a c k e n, der foten slinter till b a k a o c h miss räkningarna p r ö f v a troheten o c h m o d e t, der m a n först efter tusende m ö d o r når målet, d e r k a s t a en hel d e l m e n n i s k o r gerna en li- ten sten, s o m träffar en sårbar p u n k t.
Om troheten, s o m håller u t i stormen, o m kärle- k e n, som aldrig svigtar, t a l a de sällan.
Åren gingo, A r v i d och L i l l y voro pröfvade nog.
D e v o r o ej mer n å g r a l e e n d e barn, m e n en l u g n l y c k a b r e d d e sitt sken öfver dem.
Sedan A r v i d kastat sig in p å en an- nan b a n a, fått friskare m o d o c h m a n l i g a r e kraft, ständigt u p p m u n t r a d o c h s t ö d d a f L i l l y, började det ljusna s m å n i n g o m, sakta.
Det lilla fantasihemmet stod der n u i verklighe- ten, det h a d e ej k o m m i t p å en g å n g, nej, efter tnsen b e k y m m e r, sak f o r sak, men der- f ö r desto mera kärt.
L i l l y s b l i c k öfverfor allt.
D e t h a d e skett, det, s o m syntes o m ö j - ligt.
D e t v a r den trogna kärlekens l ö n.
H u r m å n g a g å n g e r h a d e m a n ej sagt åt henne under dessa l å n g a å r: bryt.
H o n log.
Ha- de hon ej varit stark o c h segrat?
O c h under alla dessa år, hur m å n g e n så k a l l a d » l y c k a » h a d e hon ej sett krossad, der allt från förlofningen varit p l a n e r a d t efter den finaste b e r ä k n i n g o c h n u — spillror b l o t t!
K ä r l e k e n h a d e s l o c k n a t, ty l å g a n v a r b l o t t ett fladdersken, f ö r m ö g e n h e t e n hade f ö r s v u n - nit under j a g t e n efter l y c k a n, s o m ej söktes i h e m m e t, o c h troheten grät m e d sänkt an- sigte.
M e n A r v i d o c h L i l l y s kärlek, tänd i lif- vets o c h känslans u p p v a k n a n d e vår, p r ö f v a d i frost o c h vinterstorm, stod stark o c h oför- falskad efter striden o c h l o f v a d e l å n g t lif.
O e h in tittade solen mellan d e e n k l a, hvita gardinerna o c h dansade lustigt öfver golftil- j o r n a i det lilla h e m m e t.
» K ä r a A r v i d, så stå v i d o c k i vårt eget bo. » » J a, L i l l y, t a c k vare dig, s o m h ä r d a d e ut o c h h ö l l mitt s v a g a m o d u p p e.
» » J a g har b l o t t älskat dig !- » » O c h en sådan k ä r l e k är en gudakraft, s o m hjelper mannen öfver m å n g e t gungfly.
G u d välsigne dig, o c h först o c h sist en kyss! » Qvi-vi-vi-vitt, s j ö n g fågeln i b u r e n.
.
.
Den nya klädningen.
Äkte mannen: » Se så — låt nu mig hjelpa dig!
Du skall få se, att jag gör det fullt ut lika bra som din kammarjungfru, ja, kanske till och med så bra, att du sedermera alltid vill ha mig till hjelp. » Den unga frun: » Nåväl låt gå, men du får skynda dig.
— Se så, hit med klädningskjolen och hjelp mig på med den, men akta dig bara, att du inte kommer åt håret.
— O fasa — du låter j u häktan fastna o c h slita upp en hel länk af håret; vänta då för all del, så jag får taga bort den.
— Nu, ändtligen fick jag upp den, nu vidare.
— Oh, så afskyvärdt stor dynan är, den måste bort; ack, Kari, kan du sprätta ur den?
Men du kan väl inte; har du ingen pennknif på dig?
Här är an- nars en sax, bara du får bort den, så jag inte ser ut som en ballong.
— Så der ja, nu är det bra.
Gif mig nu klädningslifvet, men du måste föra armen riktigt i ärmhålet.
— Usch, hvad här är varmt; öppna för allt i verlden på fönstret, så jag får in en smula luft; jag ordentligt qväfs här!
Så, nu är det bättre; men det är någonting med ärmarne, som jag inte kan uthärda.
Du får vara snäll och taga af lifvet igen; vill du nu taga i ärmhålet med bägge händerna o c h hålla ut det riktigt; ack, nu brakade det till i ärmsömmen!
Du sliter j u inte heller måttligt; får jag se, hur mycket gick upp.
— Gud ske lof, det var bara ett par stygn, det kommer väl ej alt synas.
— Nu gick då ändtligen ärmarne ordentligt på.
— Hvad säger du, Karl, är klockan redan tio minu- ter öfver åtta; och Therese som ännu inte är till baka!
Gif mig då qvickt skärpet, så jag får sätta det på mig.
— Nu skall man se, att skärpet är för trångt; — j a bevars, se sjelf, Karl, att det inte går igen.
Om jag inte särskildt bedt söm- merskan att göra allt beqvämt och rymligt; ack, älskade Karl, öppna dörren ett tag, så det blir luftdrag, annars känner jag, alt jag dånar.
— Nu får du försöka, om du kan knäppa skärpet åt mig.
Aj — nej, du bär dig gränslöst otympligt åt; dina bägge händer kunna väl inte också få rum inuti skärpet; — hvar den Therese kan vara, hela denna evighet kan väl ej behöfvas för att köpa några blommor.
Min kära man, hädanefter måste du alltid skaffa mig lefvande blommor, då jag behöfVer sådana.
— Vill du försöka ett tag till att få igen skärpet, snälla Karl, — men hvad är det med ditt finger, det blöder j u?
— Usch, den der dumma haken på det otäcka skärpet.
Du skall genast få litet plåster af mig.
— Så, nu fattas bara att fästa vecken till venster, det kommer jag omöjligt åt sjelf.
Tack skall du ha, nu är jag.färdig, — n e j, vänta, du måste hjelpa mig att få reda på fickan, kan du inte få tag på den?
Du får lägga dig på knä och hålla upp klädningen, så får du väl se den hänga någonstädes, — ser du den nu?
— nå, då är allting bra!
Vill du nu bara gå ur vä- gen, så jag kan få se mig ordentligt i spegeln — det faller sig ju mycket bra.
— V a r snäll och räck mig nackspegeln, så jag får se, hur klädningen sitter i ryggen; — ja, det är nog bra, men nu ser jag, att den är alldeles för kort; ack, snälla Karl, då måste du ännu en gång lägga dig på knä och tag så med bägge händerna i klädningskanten och drag ned kjolen rätt dugtigt.
Jag skall långsamt vrida mig, så du får draga ned den rundt om- kring, — så, stig nu upp och stryk ned draperin- gen lätt med handen; stopp, inte så hårdt!
Du plattar j u alldeles till draperiet!
Ja, nu får det vara bra; jag är nästan halfdöd.
Tack, kära Karl, men du får aldrig hjelpa mig mera; du förstår dig ej tillräckligt på saken, o c h jag har ju fått tala mig alldeles hes.
— Nå, der är j u ändtligen Therese med blommorna; nu få vi skynda oss ned i vagnen.
— Hvad för något, du är inte fär- dig?
Hvad har du då gjort hela tiden?
Ni männer kläda er så förskräckligt långsamt, och så heter det alltid, att ni få vänta på oss. '.
' » Tvätt, nr.
Sista artikeln: Om tvätt af ylle.
ytrja-r det allaredan vid tvätt af linne och bomull nödvändigt att ha mjukt vatten, så gäller detta i ännu högre grad vid tvätt af ylle, då hårdt vatten kommer detta att krympa.
Ylletyg må ogerna ställas i blöt, emedan det dervid lätt krymper.
Dock kan denna förberedelse till tvätten icke undgås, när tyget är starkt nedsmutsadt af svett ell r liknande, som tränger fast in i tyget.
Skola t. ex. btrumpor ställas i blöt, sker detta i en ordentligt ljum soda- lut, och det hela placeras i sådan värme, att tempe- raturen kan hållas någorlunda konstant under loppet af ett par timmar.
Efter denna tids förlopp vridas plaggen ur och tvättas — likasom öfrig ylletvätt, som ej satts i blöt — i ett par omgångar ljum såp- lut som är kokad af god, hvit såpa och ej får vara för stark, då tyget i sådant fall krymper.
Till den första tvättluten kan sättas litet salmiaksprit (1 mat- sked full till ett ämbar vatten).
Använder man vid ylletvätt på något håll för stark värme, krymper tyget och blir hårdt; hvitt ylletyg blir dessutom brunt derigenöm.
Tyget gnides icke, då det derigenöm filtras ihop, utan sqvalpas fram och till baka och lyftes upp och ned i tvättvattnet.
Yllet vinner i hvithet och mjuk- het, om man har de skilda omgångarna tvättvatten och sköljvatten (som likaledes måste vara väl ljum- madt) stående vid sidan af hvar andra och efterhand gör det ena plagget färdigt efter det andra, så att intet kommer att bli liggande i den smutsiga luten.
Sedan tyget sköljts, vrides det mycket hårdt, dragés och spännes i olika riktningar, så att det får sin rätta form och torkas så fort som möjligt, dock ej i gassande solvärme, hvaraf det blir hårdt, eller vid för stark ugnsvärme, hvaraf det gulnar.
A r ylletyget hvitt, sättes något blåelse till sköljvattnet.
Det nu beskrifna tillvägagåendet användes för ofär- gadt och fullständigt äkta tyg och ger utmärkt resultat.
Färgade tyger — t. ex. barndrägter och 37S andra kulörta klädesplagg — behandlas pä följande sätt: Man kokar en lut af glycerinsåpa (till ljusare tyger) eller grön oxgallesåpa (till mörka tyger), för- tunnar den med varmt vatten och låter det hela kallna.
Häri tvättas plaggen, sedan de förut sprättats upp i alla sömmar; de få ej gnidas eller vridas hårdt.
Derpå sköljas de i kallt, mjukt vatten och, när såpan är ordentligt ute ur tyget, i kallt vatten med tillsats af litet ättika för att friska upp färgerna.
Till blåa, gröna och grå tyger och till randiga tyger med hvit botten sättes äfven litet blåelse till sista sköljvattnet.
För att undvika, att tyget blir fläckigt eller randigt genom att bli liggande, bör man iakttaga samma försigtighetsmått som vid tvätt af färgadt linne och bomull.
Till allt kulört — äfven oäkta — ylle är ett af kok på quillayabark ett utmärkt tvättmedel; tillvägagåendet är det samma som vid begagnandet af kallt såpvatten.
Ehuru äfven tvättning med tvål och såpa, som tidigare utvecklats, beror på en kemisk verkan, och ehuru man ej kan tänka sig någon tvätt utförd, utan att den på kemisk väg lösta eller lossade smut- sen måste aflägsnas på mekanisk väg, får denna sist- nämda dock en mindre framträdande betydelse vid åtskilliga tvättmetoder, som sammanfattas under nam- net kemisk tvätt.
Med en sådan förstår man i hus- hållet ett behandlingssätt, vid h vilket jemsides med såpan eller helt och hållet med uteslutande af den samma användes ett annat reningsmedel, t. ex. terpentin, salmiaksprit o. s. v.; det i förra artikeln meddelade receptet för » tvätt med terpentin och salmiaksprit » ger således anvisning till en kemisk tvätt, och samma namn skulle d:r Schulzes anvisning i den första af dessa artiklar få.
I en trängre och mera korrekt bemärkelse beteck- nar denna kemiska tvätt (tyskarnes » torra tvält ») den rening medels ether, benzin, terpentin, petro- leumether, salmiaksprit, som gemenligen företages med öfverplagg.
Sedan denna tvättningsmetod upp- kom år 1866, har den vunnit allt större och all- männare användning och har i högsta grad bidragit att utbreda större renlighet.
Inrättandet af industri- ella etablissement,^som sysselsätta sig med den samma, har gjort det långt lättare än tillförene att få hela plagg rengjorda, och i hemmen finner denna » kemiska tvätt » vidsträckt användning vid fläckurtagning.
Detta sker genom gnidning med en flanellslapp, doppad i ett eller annat lösningsmedel (i regeln benzin); man bör väl minnas, att de allra flesta af dylika medel äro mycket flyktiga och mycket brännbara, så att ar- betet ej får företagas i närheten af ljus eller eld.
Teater o c h musik.
Kungl.
operan har under den senast förflutna veckan gifvit trenne nya repriser, nämligen » Leo- nora », » Hoffmans sagor » o c h » Don Juan ».
Den första reprisen var onekligen den intressantaste.
Tvänne af de vigtigare parlien voro besatta med nya innehafvare: titelrollen utfördes af fröken Jungstedl och konung Alfonsos " " af hr Johanson.
Och så fick man åter höra hr Ödmann i en af dennes bästa roller, Fernandos.
Hvad först fröken Jung- stedt beträffar, måste man gifva henne ett rätt- vist erkännande för hennes delvis verkligt goda utförande af sitt parti.
Att hon redan nu i alla afseenden skall räcka till, är ej begärligt.
Att på fullt tillfredsställande sätt utföra så skilda partier som Nicklaus ' i » Hoffmans sagor » den ena aftonen o c h » Leonoras » den andra, kräfver erfarnare krafter, än man rimligtvis kan begära af den unga sångerskan.
Hon förtjenar emeller- tid erkännande för båda dessa prestationer, af hvilka vi ej tveka att sätta hennes återgifvande af Nicklaus i första rummet.
Att fröken J. inger mycket goda löften o c h säkerligen kommer att varda af stor nytta för kungl.
operan, torde alla vara ense om.
Det samma kan sägas om hr Johanson, hvars präktiga bariton hade ypperligt tillfälle att göra sig gällande i konung Alfonsos parti.
Hans uppträdande var för öfrigt nobelt och obesväradt.
Hr Ödmann sjöng Fernandos parti:varmt och lidelsefullt.
Både spel o c h sång äro måhända uttrycksfullare än förr, stämman klingar härlig som förr; dock förefaller det stundom, som om den ej vore så absolut väl- ljudande som förr.
Detta är väl emellertid, skola vi hoppas, endast några oundvikliga sviter från vistelsen i Köbenhavn, de der så småningom skola försvinna.
» Leonora » gifves fortfarande för goda hus.
K. dramatiska teatern uppför i morgon (torsdag) för första gången det bebådade skådespelet » Jern och blod« af spanjoren Echegaray, förf.
till det
I D U N med så mycket bifall mottagna dramat » Galeotto ».
Rollerna i stycket och deras innehafvare ä r o: Munlaner hr Hillberg; Raimundo hrr Palme o c h Skånberg (alternerande); Caslelnovo hr Örtengren; Rodrigo hr Elmlund; Ferrato hr Envall; en teo- log hr Bergqvist; Genoveva fru Rundberg o c h fröken Lundequist (alternerande); Berta fru Fahlman och Brégida fröken Klefberg.
Vasateatern synes ha gjort ett icke mindre lyck- ligt grepp med sitt operettprogram n:r två än med det första.
Zell och Genées — för stockholmarne sedan Mindre teaterns dagar välbekanta — » Sjö kadetten » går qväll efter qväll för fullsatt salosig och stormande bifall öfver tiljan.
Framgången kan ock kallas välförtjent, då såväl den sceniska uppsättningen som det lifliga, äkta operettmessiga spelet lemna föga öfrigt att önska.
Hvad som ännu brister, är fortfarande det vokala.
Hr Warberg ger ål dom Januarios burleska figur en relief, som ställer denna sekundaroll som styckets främsta.
Som Fanchetie Michel alternera fröknarna Johnsson och Ekström, och ha båda lyckats förvärfva publikens lifliga erkännande för sina prestationer.
Fru Jensen som drottningen och hr KUnger som hennes hemlige gemål fylla ypperligt sina platser.
Den melodiösa o c h under- hållande operetten torde utan allt tvifvel en god tid framåt hålla sig qvar på programmet.
Södermans-matiné gifves söndagen den 27 dennes kl. / 2 e. m. under medverkan af fru H. Heintz, fröknarna Sigrid Wolff och Märta Petrini, hrr C. F. Lundqvist, Max Strandberg och Oskar Lom- berg samt Filharmoniska sällskapets damkor.
Bil- jetter säljas i Abr.
Lundquists k. hofmusikhandel, Malm torgsgatan 8.
Den 23 okt.
1 2 V Utkast af j e r a.
Georg Nordensvan.
(Forts.) » W||^resden!
A h!
S i x t i n s k a m a d o n n a n!
» ut- (^sM r o p a d e h o n l i k s o m spörjande.
J a g k u n d e inte underlåta att nämna, att j a g känt m i g i n å g o n mån sviken i min v ä n - tan p å Sixtinska m a d o n n a n.
» H v i l k e t nöje att en g å n g få h ö r a ett är- ligt o r d!
» sade hon.
» M e n taflan är flere g å n g e r ö f v e r m å l a d o c h restaurerad ».
.
.
fann j a g m i g g k y l d i g att in- vända.
» H u r den varit, k u n n a v i inte veta.
Nu ser den ut s o m en a q v a r e l l, o c h teckningen är m ä r k l i g t opersonlig, utan energi, v u l g ä r.
.
.
» » M e n uttrycket, fröken.
.
.
» » D e t är själfullt — det är en v a c k e r u m - brisk flicktyp.
M e n det är precis l i k a b r a p å en g r a v y r.
» M i n estetiska l ä r d o m, s o m j a g n u ansåg det v a r a min p l i g t att r y c k a fram m e d, s l o g ej det minsta an p å denna kättarnatur.
H o n var i Schweilz m e d sin fader, en b l e k giktbruten herre, s o m sköts i en liten v a g n, o c h s o m ofta satt i solskenet, stirrande m e d en m e l a n k o l i s k b l i c k ut öfver sjön.
Vjera satt b r e d v i d h o n o m, m e n i s k u g g a n, m e d sin b o k, alltid m e d sin b o k.
V i k o m m o m y c k e t fort öfver det för- sta stadiet a f vår turistbekantskap o c h u p p - h ö r d e att » konversera ».
H o n v a r riktigt barnsligt ö p p e n i sitt sätt, o c h l i k v ä l var h o n minst a f allt ett barn.
H e n n e s fader, berät- tade h o n, h a d e i sin u n g d o m hört till d e misstänkta, han h a d e läst f ö r b j u d n a skrifter, som hittades vid en a f d e v a n l i g a husvisita- tionerna, o c h derför h a d e han blifvit f ä n g s l a d o c h förvisad efter att ha suttit inspärrad i t v å år, innan saken k o m före v i d d o m s t o l e n.
H a n s helsa v a r bruten, o c h n u mera k u n d e m a n ingenting h o p p a s.
H a n var nu fullkom- ligt indifferent, t a l a d e aldrig o m politik o c h aldrig om deras o l y c k a.
Han satt der i sina tankar, denne hvit- s k ä g g i g e g u b b e m e d det nervösa draget öfver ö g o u e n, den v ä n l i g a b l i c k e n o c h det v e - m o d i g a leendet, satt sluten o c h l i k n ö j d, talade blaseradt o c h k a l l t o m obetydligheter — en man, s o m ingenting h o p p a d e s, men som för- stod att b e h å l l a sin sorg o c h sina känslor för sig sjelf.
D e h a d e vistats i utlandet, allt sedan hans ende son b l e f h ä k t a d o c h d ö m d till Sibirien.
O m h a n blifvit ditsänd, eller h v a r t han tagit v ä g e n, det visste ingen.
D e r y s k a fän- gelsernas murar tala i c k e.
Boris h a d e varit en svärmare, ett g o d t huf- v u d o c h ett g o d t hjerta, » h a n s o m de a n d r a.
» H a n var entusiast, h a n hade m e d sin hela själ hängifvit sig åt » s a k e n » — han hade j u inte k u n n a t annat — o c h h a d e naturligt- vis fallit för den, » h a n s o m så m å n g a andra af vår bästa u n g d o m.
» H o n uttalade sina åsigter m e d lugn, s o m k u n d e det ej k o m m a i fråga att tänka an- norlunda.
D e h a d e helt o c h hållet g e n o m - trängt hennes personlighet.
O c h h o n var en personlighet, d e n n a u n g a flicka, s o m stod på höjden a f sin tids bild- ning, s o m lärde allt utan ansträngning, t a l a d e f e m s p r å k m e d s a m m a lätthet o c h h a d e sin åsigt o m allt, h o n läst o c h lärt.
H o n k u n d e tala sig v a r m o m broderns » o l y c k a », så att hon f ö r ett ö g o n b l i c k fick färg p å kinderna, o c h så att de stora ö g o n e n g l ö d d e, m e n eljes b e h ö l l hon städse sin m i l d a, m e n fasta b l i c k, s o m l i k s o m t o g mått a f den, hon såg p å.
» N i är d å nihilist? » k u n d e j a g en g å n g ej h i n d r a m i g ifrån att fråga, fast j a g visste, hur d u m o c h b a r n s l i g den frågan var.
» N i h i l i s t!
» sade h o n, utan att förvånas öf- ver frågan.
» N i är så l ö j l i g!
H v a d vet ni om d e m?
N i har läst o m d e m i edra tid- ningar, ni har läst D o s t o j e w s k i o c h T u r g e - niew o c h n i tror, att B a z a r o w är den stående t y p e n för d e n r y s k a u n g d o m e n.
H a r ni d å inte lefvat m e d d e sista t v å åren, inser ni inte, att det måste gå, s o m det g å t t?
Tror ni, att v i sträfva efter ett fortsatt s k r ä c k - v ä l d e?
— M e n k a l l a oss gerna revolutionärer, det är ett n a m n, v i äro stolta åt.
V i vilja omstörta — men långsamt.
V a r säker på, att hvälfningen k o m m e r o c h det inte endast i Kyssland.
N i ser partierna: det s o m v i l l förbereda o c h g r u n d a den nya staten — k a l l a oss nihilister, o m det roar er — o c h det s o m k a l l a r sig s a m h ä l l s b e v a r a n d e, s o m v i l l stödja d e n n u v a r a n d e staten, o c h s o m b y g g e r p å ba- jonetter. » H o n talade m e d allvar o c h tro, utan spår a f fanatism.
D e t v a r en l j u m afton m e d sjön k o p p a r r ö d under solstrålarne, s o m g l ö d - g a d e d e ljusa bergen l å n g t b o r t a.
F r å n villor- nas terasser å n g a d e b l o m d o f t e n ut öfver oss, o c h från ett a f d e r ö d a s m å palatsen l j ö d d a n s m u s i k i q v ä l l e n, o c h ute i trädgården syntes herrar o c h d a m e r p r o m e n e r a arm i arm m e l l a n b l o m s t e r g r u p p e r n a, m e d a n wiener- valsen l j ö d d ä m p a d ut öfver aftonens stillhet.
» H v a d tänker ni p å?
» frågade j a g.
» J a g tänker p å min b r o r — undrar h v a d han n u gör, — o m h a n ännu finnes till », sva- rade h o n.
V i g i n g o tysta förbi den r ö d a villan.
Strassu- valsens toner följde oss en minut, så hördes de ej mera.
— U n d e r den f ö l j a n d e tiden träffades v i säl- lan, — hennes fader b l e f sämre o c h h o n h ö l l sig h e m m a.
D å först m ä r k t e j a g, hur nära hon stod m i g.
J a g s a k n a d e henne hvar g å n g j a g g i c k ut o c h ej träffade henne s o m förr, j a g h a d e så m y c k e t j a g v i l l e tala med henne om.
Jag hade v a n t m i g att tala ö p p e t o c h utan f ö r b e h å l l till den lilla a l l v a r l i g a flickan.
D e t var n å g o t hos henne, s o m t v a n g m i g att g å till rätta m e d m i g sjelf, — hen- nes ö p p e n h e t, s o m inte visste h v a d f ö r b e h å l l v i l l e säga, f o r d r a d e till g e n g ä l d s a m m a är- liga språk från min sida.
H o n k u n d e se p å mig, s o m ville hon s ä g a: » n u är det din tur, berätta o m d i g sjelf, o m dina l a n d s m ä n.
H v a d arbeta ni p å, h v a d sträfva ni till, h v a d h o p - pas Di?
L å t oss ej tala i gåtor, P å det sättet få vi intet utbyte a f v å r b e k a n t s k a p.
» M e n det var ej m y c k e t j a g hade att tala om.
E n gång, i början a f vår b e k a n t s k a p, hade hon skämtsamt yttrat: D e n r y s k a ung- d o m e n, ser ni, det är j a g!
O c h n u var j a g nära att säga henne, att j a g v a r den s v e n s k a u n g e mannen, j a g m e d min estetiska a k a d e m i - uppfostran, m e d min misstro o c h min för- sigtiga tystnad, mitt förakt för ett o c h annat, som j a g i sjelfva verket b ö j d e m i g för.
H v a d h a d e j a g att berätta för h e n n e?
O m min literära d e b u t m e d s m å j u l verser, s o m för- skaffat m i g en medalj o c h ett g o d t stipen- dium.
H v a d v a r det att t a l a o m!
Hon v i l l e veta, h v a d j a g ä m n a d e skrifva, o c h j a g n ä m d e ett par m o t i v j a g h a d e i hufvudet — min r o m a n o m en u n g kärlek, s o m u p p l ö s e s i saknad, v e m o d, hårdnar i hvardagslifvets enahanda, m e n s o m j a g ej k u n n a t k o m m a m i g för att börja p å allvar, derför att det var så m y c k e t annat, s o m trängde sig in p å mig, o c h s o m h a d e en helt annan b e t y d e l s e.
H o n h ö r d e p å m i g tyst.
Sedan frågade hon: » K ä n n e r ni v å r literatur?
V e t ni h v e m Oblomow var? » N e j, j a g visste det inte d å.
» H a n lefver i m å n g a l ä n d e r », sade h o n.
N u, d å v i v o r o så g o d t s o m s k i l d a åt, g i c k j a g stundligen o c h tänkte p å V j e r a.
J a g s k i c k a d e henne b l o m m o r, o c h j a g skref en sonett, som aldrig skulle k o m m a att läsas, ty h v a d hon k u n d e, s v e n s k a förstod hon e j.
D a g l i g e n g i c k j a g fiera g å n g e r förbi villan, der h o n b o d d e, o c h der det v a r tyst o c h dödt.
D e n g a m l e r y s k e herrn v a r n u utan hopp.
E n f ö r m i d d a g m o t t o g j a g från Vjera ett kort, der h o n skrifvit m e d sin rediga, k l a r a stil o r d e n: » M i n far har aflidit i m o r s e.
H a f god- heten g ö r m i g ett b e s ö k.
» H o n t o g e m o t m i g i deras lilla salong.
K a n s k e var h o n n å g o t b l e k a r e än vanligt, o c h hennes kinder mera infallna, m e n hon föreföll lika l u g n o c h stilla s o m j a g förut sett henne.
H e n n e s ö g o n v o r o ej r ö d a o c h hon v a r ej svartklädd, men hennes h a n d dar- rade, när h o n r ä c k t e mig den.
H o n b a d m i g hjelpa henne m e d en pen- ningfråga.
D e t g ä l d e en tur in till G e n e v e o c h ett b e s ö k p å en b a n k.
H o n k u n d e inte resa sjelf.
D å j a g å t e r k o m efter uträttadt ärende, träf- fade j a g henne i trädgården.
H o n räckte m i g sin h a n d: » J a g reser i m o r g o n q v ä l l.
Begrafningen blir, s o m ni vet, p å f ö r m i d d a g e n, o c h j a g har ingenting, s o m håller m i g q v a r h ä r.
» » N i reser?
Och hvart? » » Hem. » » Plem?
T i l l edra a n h ö r i g a?
» » N e j, till en början far j a g till en väninna.
H o n lefver f ö r v i s a d o c h under u p p s i g t i en liten b y i L i l l r y s s l a n d.
V e t ni h v a r f ö r hon blifvit förvisad dit o c h fortfarande h ö r till d e misstänkta?
D e r f ö r att hon fick det in- fallet att l ä r a b o n d q v i n n o r n a p å hennes fa-
I DU N dera g o d s att sy o c h att läsa.
i h o p d e m o c h läste för d e m.
» » Och nu? » H o n samlada » H o n är s ö m m e r s k a.
M e n h o n lär barn att läsa — i hemlighet, åtminstone v a r det inte u p p t ä c k t, när j a g senast h ö r d e ifrån henne.
H o s oss är det inte tillåtet att sprida k u n s k a p, derför att k u n s k a p är m a k t, o c h k u n s k a p frigör.
Jag reser dit.
A n t a g l i g e n stannar j a g inte hos henne, så v i d a j a g inte behöfs der.
Men hon skall kunna säga mig, hvar j a g har min p l a t s.
» Vill någon af Iduns läsarinnor, som njuta lyc- kan att vara moder, säga en ung fru, som snart hoppas bli det, hvilka småpersedlar, som måste finnas vid den lilles inträde i verlden?
Huru många bindlar o c h småskjortor o. s. v., behöfvas?
Huru skola de små kläderna sys, o c h hvar får man sådana sydda?
Hvilket tyg tages?
Månne nödvän- digt linne?
Huru mycket lakan o. d. behöfves i ett godt, välordnadt hus för den väntades lilla bädd?
b o m b i fickan, det är m e d a n d r a m e d e l, v i arbeta.
.
.
» » O c h så u n g, s o m ni är!
Att komma härifrån S c h w e i z, från d e n n a villa m e d dess härliga omgifningar, dess elegans o c h b e - q v ä m l i g h e t, — o c h från edra fria studier, som ni måste u p p g i f v a, när ni k o m m e r dit bort ... » Hvilka Hon a f b r ö t m i g m e d ett v e m o d i g t småle- ende o c h såg p å m i g m e d sin fasta, ö p p n a blick.
(Forts.) lindning behöfves väl åtminstone om lifvet?
Hvad brukas dertill?
Kunde ett utförligt och samvets- grant svar snart fås, vore tacksamheten stor hos en förhoppningsfull ung fru.
Hvad kan en sådan barnutstyrsel kosta?
Oeorgina.
och hurudana kläder äro lämpligast?
Någon » M e n är det ert a l l v a r.
.
.
?
» » J a g vet h v a d ni v i l l säga.
N i tycker att det är en uppgift för en fantast, detta att försöka lära vårt r y s k a f o l k n å g o t, o m det o c k s å bara v o r e att läsa innantill.
E t t f o l k så okunnigt, att det inte ens förstår, h v a d det tjenar till att lära sig n å g o t!
Låt gå för att det är l ö n l ö s t, — j a g b e g ä r ingen lön. » Då vi tänka oss, att besvarandet af det spörs- mål, » Georgina » här nedan framställer, bör kunna blifva af synnerligt intresse för otaligt många ny- gifta, unga qvinnor inom vår läsekrets, ha vi ve- lat gifva det en mera framskjuten plats och upp- mana ifrigt de erfarna mödrarna att ej undandraga sig tillfället att vara en medsyster till nytta.
» M e n faran.
.
. » » A l l t är farligt hos oss — för oss.
M e n var l u g n n i!
J a g har ingen spräng- Tjenarne.
Mathållning för tjenarne i ett landt- hushåll.
(Svar till frågan 254) Ett skålpund kaffe och ett skälpund socker i månaden till hvarje tjenare eller en sockerbit (maskinhuggen) till hvar kopp kaffe är alldeles tillräckligt; ty kaffe är ju ej något för kroppen stärkande och närande, utan ett njutningsmedel, som blifvit så allmänt, att det ej kan undvaras.
Kaffe på morgonen begagnas som ett slags förfrukost och bör der- för åtföljas af en skifva godt, mjukt råg- eller rågsiklbröd, väl jäst och väl gräddadt.
Hvad skrämjölsvällig till frukost be- träffar så blir den väl litet enformig i längden och bör af en husmor på lan- det kunna ersättas med annan mat som blir lika billig t. e x.
: Månd.ag potatis och sill; Tisdag skrä- mjölsvälling; Onsdag stekt hafregröt med uppkokt mjölk; Torsdag sill och potatis; Fredag ugnspannkakor och Lördag skrämjölsvälling.
Det blir då litet omvexling med frukostarne.
De söndagar, ni ej kan hafva färskt kött, kan ni taga någon af följande rätter, som äro utmärkt goda och nä- rande: Fläsk med bruna bönor och frukt- soppa.
Salt oxkött med stufvad po- tatis eller potatispuré.
Salt får- eller kalfkött med makaroner.
Fläskkorf med kroppkakor.
Hufvudsaken är, att maten är väl anrättad, ej för salt, ej skämd eller vidbränd och med något kryddor till.
En tarflig rätt, som är renligt och väl tillagad, kan blifva en läckerhet.
Detta blir nu kokerskans fel eller förtjenst.
Gröt och mjölk till afton kan ni haf- va som en stående rätt året om.
Smör är en så dyr vara, alt det ej kan be- stås ett landthushålls många vjenare för hvarje dag och de få trösta sig med, att om de ej såsom tjenstefolk i städerna få smör hvarje dag, så få de i stället hembakadt, godt bröd af är- ligt svenskt rågmjöl och sin goda oför- falskade mjölk m. fl.
andra fördelar framför stadsbor.
Fru Anna.
Hushållet.
Hjelp dig sjell!
(Svar till frågan 252) Någon anvisning på en lämplig kokhjelp kan jag ej gifva eder, men deremot ett godt råd, huru ni skall kunna undvara en dylik.
Antag att eder man vid tiotiden på morgonen säger till, att tre ä fyra her- rar komma till middagen, som skall vara färdig klockan fyra.
Då tänker * Nu är ni befriad från tankarne på dukningen och toaletten samt kan ostörd egna eder åt matlagningen.
Det går så bra, om ni blott tager alltsam- mans lugnt och med eftertanke.
När maten är färdig, fullbordar ni eder klädsel samt emottager edra gä- ster, och medan de äro sysselsatta vid smörgåsbordet, kan ni hinna kasta en sista öfverblick i köket samt gifva jung- frun några små rättelser och befallnin- gar, ej förglömman des att hon skall taga på sig rent förkläde, innan hon kommer in och passar upp.
Derefter kan ni lugnt taga plats vid bordet, och servera soppan samt ej behöfva gå derifrån under hela middagen, ty allting måste ju när vara ni sjelf i sin ordning öfvervakat och det.
Då får ni äran af att icke allenast va- ra en angenäm värdinna, utan äfven en duglig husmoder.
Naturligtvis bör ni äfven i hvardags- lag öfva in eder tjenstflicka att vara eder till den hjelp, jag här ofvan före- skrifvit, ty att göra det med ens på en dag går inte.
Min man bjuder ibland herrar hem till middagen, och jag lagar den sjelf i ordning med tillhjelp af min unga, oerfarna tjenstflicka på sexton, sjut- ton år.
Följ mitt råd för en gång, och det skall nog ej bli den sista, hoppas Fru Anna.
Lärarinnor har Styrelsen för Stockholms Läsesalong beredt tillfälle att erhålla årsabonnement på Läsesalongen för 3 kr., såvida 20 lärarinnor anmäla sig som abonnenter.
Det ordinarie priset är 12 kr.
Läse- salongen, som är öppen från kl. 9 f. m. till kl. 10 e. m., bjuder på omkring 100 in- och utländska tidningar samt på ett stort bibliotek med arbeten på 6 af de moderna språken.
* ni ut, hvad ni skall hafva, först till smörgåsbordet, sedan till middagen.
Antecknar alltsammans, så att ingen- ting glömmes, gör så edra uppköp, hvilka ni bör kunna hinna göra på en timme.
När ni kommer hem, får jungfrun göra upp eld i spiseln och sätta på buljongen (om ni skall hafva sådan till middag), rensa fisken, tvätta potatisen, se öfver knifvar, gafflar, porslin och glas och plocka fram det som behöfs.
Under tiden lägger ni upp smör och kallskuret till smörgåsbordet, sylter och sallader samt desert, om ni möjli- gen har den i ordning af syltade pä ron, marmelad eller något annat, som är lätt att taga till uti en hast!
När ni gjord detta, tager ni sjelf fram de fat och karotter, som skola användas, samt visar eder tjenstflicka, på hvil- ket fat hon skall lägga fisken, steken, etc. Derpå går ni till dukningen, som eder tjenstflicka bör hjelpa till med, ty det är alltig nyttigt för henne.
När ni dukat stora bordet och smörgåsbor- det, satt fram vinbuteljer och allt, som skall vara, kan ni egna en stund åt eder toalett.
Kläd eder i håret och för öfrigt så, att ni endast har klädnin- gen att taga på i sista stund.
välgjordt, För F r å n Iduns läsekrets.
Efterrätter.
Prinsessbakelse, f skalp, smör tvät- tas; | skalp socker, 8 lod mandel, hälften bitter- och hälften sötmandel, 1 ägg, 1 skalp, mjöl sammanblandas väl.
Signe.
Goda våfflor.
1 qvarter grädde vi- spas mycket väl; tag socker efter smak; 2 äggulor vispas och hällas i grädden; mjöl så mycket som behöfves; hvitan af de båda äggen slås upp till hårdt skum, som nedröres i smeten.
Signe.
Matlagning-.
Fiskpudding.
Risgryn kokas mjuka i mjölk med litet smör.
Uppslås för att svalna.
Blandas med kokt, hackad fisk, litet peppar, salt, socker och mu- skotblomma samt litet mjöl, vispadt i mjölk.
Gräddas i smord form och ätes varm med skiradt smör.
Elsa.
Lättgjord korfkaka.
| liter goda korn- gryn kokas i 3 liter mjölk.
Upp- blandas med fint skuren talg, hvaruti förut blifvit fräst en rödlök.
K ^ d d a s med peppar, salt, mejram och sirap efter smak.
Russin iläggas efter behag.
Sammanröres väl och slås i smord form eller stekpanna och gräddas väl.
Ates varm med smält smör.
Elsa.
Hvarj ehanda.
Billig prydnad till att lägga mellan innanfönsterna.
Man samlar tillhopa ållon, nypon, eklöf, törnros- och päron- blad, sätter en panna med harts öfver elden och när den kokar doppas de uppräknade ingredienserna deruti.
D e bli då styfva och blanka, samt ta sig särdeles prydligt ut på mossa.
Elisabeth.
Stämplade frimärken böra hopsamlas och öfversändas till Eugeniahemmet.
Derifrån försäljas de till frimärksam- lare (i Tyskland tror jag) och bereda derigenöm en inkomst.
Frimärket med det papper, hvarpå det är fastlim- madt, bör bortklippas, så att t. o. m. de små uddarne äro qvar.
På franko- kuverter klippes stämpeln jemte så myc- ket af papperet att det bildar en qva- drat och att hela poststämpeln med ortnamn och dato är fullt bevarad.
Brefkort insändas antingen hela eller ock lika behandlade som frankokuver- ter.
Tjenste- och lösenirimärken äro i högre värde än de vanliga och lära äfven i Sverige betalas rätt högt.
Frågor.
N:r 2 6 1.
F r å g a s, om n å g o n v e t n å g o t m e - del att få b o r t l u k t u r trä?
V i ha n a t t d u k s - b o r d m e d s k å p i n u n d e r, ocli i d e s s a l u k t a d e det r e d a n frän b ö r j a n, d å b o r d e n r o r o n y a, så förfärligt illa a f träet, o c h l u k t e n h a r ä n n u ej gifvit s i g, i n t e e n s i d e t e n a a f b o r d e n, h v i l k e t m y c k e t b e g a g n a t s f ö r sitt ä n d a m å l.
K a n d e t v a r a a f p o l i t j - r e n, m e n d e t är e n - dast utanpå.
S k å p e n ä r o a f furu m e d v a l - nötsfanér.
Teodotinda Persson.
N:r 2 6 2.
1) H u r k n y t e t h ö r n till s p e t s a r af filet-guipyre?
Mycket t a c k s a m o m n å g o n vill v a r a a f g o d h e t e n o c h gifva m i g ett g o d t r å d o c h snart.
Nea.
2) H u r får m a n fiiet-guipyre så styft s o m det k ö p t a a f s a m m a a r b e t e.
Nea.
N:r 2 6 3.
F r å g a s o m n å g o n a f I d u n s läsa- r i n n o r g o d h e t s f u l l t s k u l l e vilja b e s k r i f v a s. k.
V ä f f e l i n ö n s t e r till t ä c k v ä f n a d.
T a c k s a r a d e r - för v o r e Beda.
N:r 2 6 4.
» F r å g a s o m n å g o n a f I d u n s läsa- rinnor kan upplysa o m oxeibär, hvilka meren- dels innehålla m a s k i fröhuset, äro skadliga for h e l s a n.
Julia.
N:r 2 6 5.
S o m j a g a f e n v ä n i n n a, s o m i n n e - h a r e n hattaffär, falt löfte att tifl j u l e n i n - l e m n a h a n d a r b e t e n till f ö r s ä l j n i n g, v i l l e j a g härmed bedja någon, s o m ö m m a r för den b e - h ö f v a n d e, gifva m i g b e s k r i f o i n g p å n å g r a b i l - l i g a o c h trefliga a r b e t e n, s o m ej t a g a allt f ö r l å n g t i d till u t f ö r a n d e o c h ej allt l ö r d y r b a r m a t e r i e l.
— O ä n d l i g t t a c k s a m f ö r b l i r — ia.
N:r 2 6 7.
K a n n å g o n af Iduns läsarinnor gifva u n d e r t e c k n a d b e s k r i f n i n g p å, h u r g o d svartsoppa tillagas.
Bllfvande husmoder.
Svar.
N:r 2 1 2.
B e s v e n s k a n a m n e n p å m å n g a v ä x t e r ä r o m y c k e t v e x l a n d e, så att a f d e - s a m m a är s v å r t a u v e t a, h v i l k e n å s y f t a s.
M e n a r Ni m e d l a g e r r a y r t e n E u g e n i a U g n i, en buskartad, v ä x t, m e d läderattade, ofvan m ö r k -, under h v i t g i ö n a blad, snarlika d e m hos g r o f b l a d i g a m y r t n a r o c h ljust l ö d a e l l e r nästan hvita b l o m m o r?
D e n n a tillhör m y r t e n v ä x t e r n a s familj och plägar stundom benämnas lagermyrten.
Den p t a n t e r a s i l ö s, g o d j o r d, t. e x.
l i k a delar löf- ljung- och g o d trädgårdsjord m e d tillblandning af något sand o c h krossadt trä- kol (sand o c h träkol böra gerna ingå s o m b e - s t å n d s d e l a r i h v a r j e j o r d b l a n d n i n g till k r u k - v ä x t e r).
U n d e r s o m m a r e n ställes d e n p å e n för d e t s t a r k a s t e s o l l j u s e t s k y d d a d p l a t s i d e t i r i a o c h v a t t n a s r i k t i g t.
I b ö r j a n af s e p t e m - ber, e l l e r så s n a r t frost k a n b e f a r a s, inflyttas den.
Ö f v e r v i n t r a s b ä s t i e n l o k a l m e d 5 — 10° C. o c h v a t t n a s s p a r s a m t, a l l d e n s t u n d d e n d å är i h v i l a.
G o u o m b e s k ä r n i u g, i n n a n d e n börjat v ä x a o m våren, danas l u m m i g a e x e m - plar.
2:o. Skaffa E d e r f ö r s t a häftet a f Handbok i Svenska Trädgårdsskötseln a f d i r e k t ö r L i n d - g r e n.
P r i s e t är 1: 5 0.
I d e t t a finnes t i l l f ö r - litliga råd i b e r ö r d a h ä n s e n d e.
A t t i I d u n ge g a g n a n d e r a d i ä m n e t t o r d e i n k r ä k t a allt för m y c k e t p ä u t r y m m e t.
M u n t l i g a r å d a f erfaren t r ä d g å r d s o d l a r e t o r d e d e r j e m t e v a r a n ö d i g a, t y b ä n k s k ö t s e l är ej d e t e n k l a s t e.
3:0.
K r u k r o s o r fas b i l l i g t från d i r e k t ö r J e n - sea, Helsingborg, Göteborgs Trädgårdsföre- n i n g m.
fl.
s t ä l l e n.
Ä r e j fråga o m n å g o t s t ö r r e antal, är n o g b ä s t att k ö p a d e m p ä n ä r m a r e h å l l, äfven o m d e s k u l l e blifva n å - got dyrare i inköp, hvilket torde uppvägas af b e s p a r a d e f r a k t k o s t n a d e r.
O m deras öf- v e r v i n t r i n g, finnes a f h a n d l a d t p å a n n a t s t ä l l e i tidningen.
4:o. H v a r d y l i k a b l o m s t e r s t ä l l finnas att k ö p a, t o r d e någon annan af I d u n s p r e n u m e - rauter kunna upplysa o m.
Säkert k u n n a de större frö- o c h växtbandlarne, åtminstone i S t o c k h o l m, anskaffa s å d a n a.
B l a n d d e t fatal v ä x t e r, s o m t o r d e l ä m p a sig för d y l i k p l a t s, k u n n a r e k o m m e n d e r a s: A r a - lia S i e b a l d i (j a p o n i c a) o c h A s p i d i s t r a elatior, u t m ä r k t v a c k r a, i all s y n n e r h e t d e n f ö r s t - n ä m d e.
U n d e r vintern kunna för s a m m a än- d a m å l äfven a n v ä n d a s A u c u b a j a p o n i c a, A g a -
till b i l l i g a s t e p r i s o c h p å b ä s t a s ä t t u t f ö r a l l a m ö j l i g a u p p d r a g t l l l t j e n s f ö r Iduns ä r a d e läsarinnor.
M e d I d u n s e x p e d i t i o n ä r f ö r e n a d I d u n s u t r ä t t n l n g s b y r å, hvilken g r a t i s verkställer alla u p p k ö p åt Iduns a b o n n e n t e r I landsorten s a m t f ö r öfrigt panthus eller en större A g a v e.
Under s o m - maren böra de tvänne sistnämde stå på en solig plats.
Växter, som blott under b l o m n i n - gen intlyttas att dekorera med, kunna äfven ställas pä en dylik plats.
6:0.
Coffea finnes att köpa vid Göteborgs Trädgård förening.
Unga plantor kosta 1 kr.
För boningsrum är den väl ändå af jemförel- sevis ringa värde, jemförd m e d t. e x.
Aralia, Dracsena, Ficus flere palmer m. fl.
både vack- rare och lättodlade växter.
Blomstervall.
N:r 212 3).
Från Ramlösa Plantskola, H e l - singborg, erhållas rosor i kruka ä 1 kr.
pr expl.
Tiden for reqv.
af sådana än j u s t nu inne, d i bästa försändningstiden är okt.
— D e Öfvervintras bäst i torr, frostfri källare el- ler i frostfritt kallrum, der de få stå tills man i mars börjar drifningen.
D e behöfva ej vattnas under vintern, o m de vid nedsättande äro af lagom fuktighet.
Stina Q.
N:r 213.
Undertecknad m a det tillåtas att komplettera svaret i n:r 213 i denna tidning angående Kristliga föreningen af unga qvin- nor.
Alla upplysningar om denna stora verlds- forenin?, som motsvarar Kristliga föreningen af unga män, lemnas på föreningens lokal 13 Norrlandsgatan.
Derifrån kan äfven reqvjre- ras en liten skrift om verksambeten, för 35 öre m e d t i t e l: » H v a d är ändamålet m e d K r i s t - liga föreningen af unga qvinnor? » Natalie Andersson-Mcijerhelm.
N:r 233.
Argångarne 1860 och 1861 af M o - dejournalen » Penelope » finnas och kunna af- låtas; m e n novellen » Adelaides nyck » förekom- mer icke i årgången 1860, utan i 1861 och 1862, hvilken sistnämnde årgång finnes och kan aflåtas af Fröken Susanna B o m a n, adr.
S tallarholm en.
N: r 234.
O m Lisa menar ett poem » Gif din skärf och t i g!
» eller som det ock kallas: Barmhertigheten, börjande: » O m välgörenheten vill sin lexlust tvinga Mindre bitter blir då fattigdomens lott * och hon vill under adress A g d a Lundholm, Pöste restante, Göteborg, uppgifva sin adress, skall en afskrift af detta poem blifva henne tillsänd.
N:r 237.
Fast jag är öfvertygad, att ni på eder begäran o m råd skall erhålla många så- dana, kan jag ej underlåta att Öka deras an- tal.
N i frågar, om man i en hjertats sak bör taga hänsyn till föräldrars vilja.
Svaret derå är kanske det svåraste att gifva.
Föräldrar kunna vara skarpsynta och endast, tänkande på sitt barns sanna lycka, de kunna äfven misstaga sig på den man, ni tror eder älska, samt hafva egennyttiga beräkningar till grund för, sina önskningar.
nödgats afböja i dussintal.
Prosauppsatsen är hållen i allt för predikande ton för att lämpa sig för Idun.
Men den prydes af go- da tankar och god stil; vill ni ej k o m m a åter m e d något mindre t u n g t?
Ebon Hoi.
V a r m t tack för det outtröttliga intresset!
Närmare inom kort genom bref.
— alma — Skulle ni ej hellre så godt först som sist något utförligare vilja tala for edra små vänner?
Efteråt skulle det korta u p p - ropet verka dubbelt godt.
Gabrietc.
Direktör Ferd.
Bengzon kunna vi af erfarenhet varmt rekommendera.
eder icke, den som vinner tid vin- Äktenskapets lycka är otvifvelaktig under de förutsättningar ni gör, men skadar det ej skaffa sig garantier för framtiden.
Derför!
Ä r e n I säkra på styrkan af edra ömsesidiga känslor och hafven I m o d att vid hvarandras sida kämpa lifvets strid, räcken då hvarandra handen oafsedt edra föräldrars vilja, t y den kan vara sjelfvisk.
Allt beror på sjelfpröfmng, då menniskan hunnit till mognad, ej på andras vilja, äfven om det är föräldrars.
Framförallt räck ej eder hand ät en man, den ni ej älskar, och besegla ej ett förbund med en lögn.
Lef hellre ensam, äfven såsom sådan kan ni fylla eder uppgift i lifvet — j a!
kanske bäst.
Syster Anna.
N:r 252.
Bra och billig kokhjelp kan en erfaren husmoder rekommendera.
Underrät- telse fås hos portvakten n:r 90 Drottning- gatan.
N: r Magda finner ä Iduns byrå, 48 Drottninggatan, tillfredsställande svar pä sin förfrågan.
Alexis.
N:r 255.
F ö r damer af god familj finnes utmärkt inackordering i Paris, för ett pris af 200 francs per månad, inclusive 1 timmes lek- tion hvarje dag.
Särdeles god m a t.
Vidare å Iduns byrå.
253.
Breflåda.
Innehål Isförteekning:: Ellen H a r t m a n; af Fr. Hbg.
(M e d porträtt.)
— Tvä sonetter; af August Toll.
— Om de ungas k ä r l e k; af M.
Skards föreläsning af J. N — g.
— N u är rätta tiden; af Blomster- vän.
— En extra priställing.
— T ä n k — i tid; af Finska.
— Bevaien edra hemligheter; af A. O. — Kärlekens seger; skiss af Adolf Hel- lander, — Den nya klädningen.
— Tvätt.
I I I.
— Teater och musik.
— Vjera; utkast af Ge- org Nordensvan.
(Forts.) Från Iduns läsekrets.
— Tjenarne.
— H u s - hållet.
— Efterrätter.
— Matlagning.
— Hvarjehanda.
— Frågor.
— Svar.
— Breflåda.
Annonseir.
Annonspris: 25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).
Ingen annons införes under 1 k r.
Benedictus.
Icke äfven qvartalsprenurae- detta.
Carl SSe Ixit!
(G.
5955) LED / GA PLATSER.
' _ |523] Emot fritt vivre önskas en god, enkel, bättre flicka att vara frun bebjelplig att efterse tvänne små barn samt biträda med sömnad.
Ett godt hem erbjudes henne.
Svar till » Godt hem », Iduns byrå.
[521] En.
a n s p r å k s l.
, ordentl.
flicka af god fam., ej för ung, med uppf., godt sätt, kunnig i kläds.
o. husl.
syssl., villig bitr.
vid barns vård, erh.
plats.
Goda rek.
erfordr.
Uppg.
om anspr.
o. helst fotogr.
t.
» H.
», Sunne, p. r.
[529] Eng- lish.
l a d y can be received as a com- panion in a swedish family.
Applica- tions stating salary required and gi- ving all particulars to be addressed En anspråkslös lärarinna, som äfven är villig deltaga i husliga göromål, erhåller plats 1 november.
Svar, åtföljdt af fotografi och uppgift å lönepret., t.
» Tjensteman », Iduns byrå.
en sådan plats i Stockholm.
» Gratis », Iduns redaktion.
Svar till [533] F.A.Widfond, 51 Kornhamns torg 51, träffas kl. 10 — 2 och 5 — 6.
OBS.
Har förut under 10 år bott i n:r 57 Vesterlånggatan 57.
[527] S v.
P a n o p t i f c o n K u n g s t r ä d g å r d s g a t a n 18 öppet hvardagar oeh sön- dagar h e l a dagen från kl. 9 f.m. till 10 e.m. [359] F a n o r a m a n to » G.
», Eskilstuna, pöste restante.
[506] ' (G.
5762) DIVERSE Doktor A.
Afzelius Lilla Vattugatan 24, 9 — 10 och 2 — 3.
Rundmålningsbyggnaden å Djurgården är öppen alla dagar från kl. half 10 f. m. intill mörkrets inbrott [4b0] M a g - och h u d s j u k d o m a r.
Olycksfall-Försäkrings [153] r Doktor Carl p i e n s b u r g 33 Drottninggatan meddelar Hvardagar ' / 2 3 — H e l g d a g a r 10 — 11.
Behandlar domar.
företrädesvis Aktiebolaget IKANDINAVIE 33. olycksfallförsäkring.
Barnsjuk- [341 Tandläkaren Constance Elbe, Humlegårdsgatan 8, 2 tr. Eådfrågningstid 1 — 2.
[120] [518] B a r n s k ö t e r s k a, helst äldre, er- håller 1 november fördelaktig plats i ett bättre hus på landet.
Svar till » C.
A.
» å Iduns byrå.
[485] Malmberg.
Tandläkaren En 28 års flicka af g o d familj, skicklig i musik o c h finare hand- arbeten, önskar sig plats i ett godt hem, antingen som sällskap och hjelp i hushållet eller som lära- rinna för minderåriga.
Reflekte- rande härå torde tillskrifva » 28 år », pöste restante, Upsala.
A y o u n g, e d u c a t e d Fru Anna.
Iduns läsarinnor skulle helt visst glädja sig att ofta i vara spalter få taga del af er rika, husmoderliga erfarenhet.
[532] Bcrtha hänvisas till annonsafdelningen.
X.
V i tacka för välvilliga hågkomsten, men vi hade j u redan förut egnat denna institution vederbörlig uppmärksamhet.
Något vidare k o m m e nu » post festum ».
Viola Vera.
Tycker ni det nu är tiden för PLATSSÖKANDE.
vårfantasier?
Får eder uppsats stanna i v i n - teride bland godt sällskap i våra manuskript- E n u n g o f f i c e r s d o t t e r, musika- gömmor, kunna vi j u vid lämplig tidpunkt lisk o. med goda bet.
o. hän v., önskar t ä n k a på saken.
E. V. Tack.
M e d någon retouche.
Ni pl.
till nyåret som lärarinna.
Små anspr.
är god stämningsmålare; men skulle ni ej Svar t.
» S.
K.
», Iduns byrå.
[525] en gång vilja försöka er på ett gladare ämne?
Gretchen.
G ö m d t är icke g l ö m d t!
E n u n g flicka, god familj, som É.
E.
F å vi se eder skiss; kan ni förkorta tjenstgj å kont., önsk.
dyl. pl.
eller att den något, vore alltid bra.
Poemen vänta på bitr.
med skrifning i tjenstemannafam.
sin tur i en lång, otålig kö af tidigare an- lända.
Svar till » Lalla », Iduns byrå.
[526] C — a J — n; Jönköping.
I regeln måste dessa afdelningar hu fvudsakligen grundas på läsa- rinnornas välvilliga intresse och inbördes fri- Om något förnämt fruntim- villiga tillmötesgående.
H a r ni någon rik- m e r eller familj är i behof af sällskap, haltigare och värdefullare kollektion, torde så önskar en musikalisk, bildad flicka vi dock ej vara obenägna honorera.
— Idun mottager ration.
O b s.
Som dessa handskar äro af bästa qvalité, går jag i ansvar för hvarje par, som köpes i mina butiker: Östermalm-, 5 Sturegatan 5, Söder: 24 Södermalmstorg 24, Staden: 45 Vesterlånggatan 45, Obs.
Midt för Skräddaregränd.
Red.
L ä r a r i n n a.
För en anspråkslös och van lärarinna, som är kunnig undervisa uti vanliga skolämnen, språk, musik och handar- Ä r det fråga om, huru ni bör göra och b e - sluta, så bortse frän all sjelfviskhet och lyssna beten, är plats ledig för undervisning till den röst, som ropar i edert inre, ty det af en 12-årig flicka, att vara hennes är Guds röst, och man måste mera lyda G u d sällskap och för öfrigt gå husmodern än menniskor.
tillhanda.
Svar med uppgift om ålder Kansaka vidare opartiskt de känslor, ni h y - ser for den man, m e d hvilken ni vill förena och lönepretentioner m. m. sändes till edert öde, och förvissa eder säkert o m hal- herr C. Fjästad, Qvartinge, Mariefred.
ten af hans.
Intet bör antagas oprofvadt.
Förhasta ner allt.
Glacéhandskar: 4 knappar, breda silkessömmar kr.
1: 50 5 smörknäppen, d:o d:o kr.
2: — 6-knapps Mousquetaires kr.
2: — Med.
Dr ERNST SALÉN, Ögonläkare.
Bostad: Stora Vattugatan 2, Mottagning: helgfria dagar kl. i l O - l 12 f. m. Pianomagasin.
F l y g l a r, F i a n i n o s, T a f f l a r och Orglar från in- och utländska utmärkta Fabriker till de billigaste priser.
För instrumentens bestånd ansvaras.
Äldre Pianos tagas i utbyte.
OBS.
Ständigt lager af Flyglar från Bliithner och Pianinos från G. Schwechtens berömda fabriker.
GUST.
PETTERSSON &amp; Komp., 38 ROLAND MARTIN Tandläkare Regeringsgatan 38.
Flyglar, Tafflar och Pianinos från J.
G.
M a l m s j ö.
[35] Vasagatan 1 0, Stockholm, snedt emot Centralstationen.
[243] Intubi-Kaffe D o k t o r Riddargatan A.
26 A, K U L L I tr. upp, kl. 9 — 10 f. m.; 13 — 44 e. m.
[472] (G.
24414) Doktor CD.
Josephson H ö t o r g e t 11, 1 t r.
, Hvardagar 2 — 3.
Helgdagar 10 — 11.
Allm.
telef.
6 9 1 0.
Fruntimmerssjukdomar, Förlossningar.
[133] _ Doktor MAGNUS WIKSTRAND, K u n g s g a t a n 8 (vid Hötorget), behandlar invärtes och könssjukdomar.
Träffas kl. 9 — 10 f. m., 1 — 3 e. m.
[520] är det erkändt bästa, billigaste och helsosammaste kaffesurrogat.
Finnes i hvarje väl fournerad specerihandel i Stockholm och landsorten samt i parti och minut hos S t o c k h o l m s Kafifeaktiebolag.
[284] Kom och profva vårt ångrostade och malda BLllS- hållSkaffe ä 95 öre pr | kilogram = 80 öre pr skalp.
Beredt af prima Java eger det en fin och angenäm smak, är helsosammare än vanligt kaffe samt medför genom sin dryghet ytterst stor besparing.
Stockholms Kaffeaktiebolag, N: r 4 Klara Östra Kyrkogata N: r 4.
A l l m.
Telefon 244.
[285]
VI vilja s ä r s k l l d t f ä s t a u p p m ä r k s a m h e t e n p å I d u n s l ä m p l i g h e t f ö r p l a t s.
s ö k a n d e o c h p l a t s u t b j u d a n d e a n n o n s ö r e r, ä f v e n s o m f ö r alla ö f r l g a s l a g s I I r- \ LJ I I U fcl IN annonser som beröra familjekretsen.
— Annonser m o t t a g a s endast genom 8.
Qumaellus a n n o n s b y r å och h o s redaktionen.
Abonnentsamlare antagas.
ombesörjer genom fullt kompetenta personer uppköp i alla möjliga branscher åt Iduns mot en och Skandinavisk obetydlig Modetidnings abonnenter ersättning.
A l l a saker skickas m o t efterkraf (dock genast) mot fraktkostnaden.
XCELSIOR- ulle Svenska Konstväfnader och Broderier.
I c s- tö ' - 2 O.-, t SQ o StJ^ Otto Dahlström &amp; Komp.
[524] - ti 3 o * cö Q.
- p tS&lt; + tö J s « - im b &gt;.
o O) •4- » •p Nya mönster efter önskan oeh behof.
Förkläden af ylle och bomull.
01 o * 2ä2£celsior-Te.
Ä Husmödrar!
Försöken Th. Wiriborg &amp; Stockholm tillverknngar af C:is Concentrerad Ättika på flaskor för ut- spädning.
Senap, blandad efter engelsk och fransysk smak, flere sorter.
Beefsteaksauce.
Soja, flere gånger pris- belönade och fullt jemförliga med de utländska fabrikat.
Tillhanda- hållas hos Hrr specerihandlare.
[95] T r i e o R t e v g e r a i n r g s u g a h t a n a n d e l Min nya priskurant öfver rikhaltiga förråd^ af alla slags H sy Sockerprisen nedsatta!
vy Fin, brun Sirap ä 31 öre kg.
= pr S, w Santos-Kaffe fr. 1,75 13 kg.
öre till högre E R M.
pris, k 26 öre kg., ä 24 » » - y ä 24 » &gt; &lt; &amp; 70 öre kg.
= 30 öre pr &lt;B, Potatismjöl ... ä - 15 öre k g, Mannagryn ä 45 » » ••y Bruna Bönor, nya ä 30 » » ti Sardiner, franska, pr låda 35 öre, v / Champignoner, pr burk 65 ä 75 ö.
Franska Ärter, » 50 öre, •y Stearinljus, pr paket = 1 &lt;$ 36 öre.
utkommen oeh tillsändes franko.
~~3ME Helsingborg i sept.
1889.
SläLinntoräm, S o u t a c h e - och Snorxnalserigarn.it y r i särdeles stort urval.
8 och Ärter A.
L ö f b er g st. H y g a t a n 1489] P å JL&amp;etf 8 di lingua Italiana con metodo facile per imparare presto a conversare.
Mästersamuelsgatan 41 A, 2 tr. Elisa Langéen.
Obs.!
God inkomst Obs.!
erhålles genom att verka för postpre- numeration å en illustrerad veckotid- ning, som nu börjat ny årgång.
Skån- ska Central-Tryckeriet, Malmö.
(G.
T.
A.
1 6 6 5 x 1) [516] På Wilhelm Billes förlag har utkommit: [519] o c h B I L D N I N G.
Marie Sophie Schwartz.
Andra genomsedda upplagan.
Första häftet.
— Pris 30 öre.
Marie Sophie Schwartz ' skrifter h a f v a l ä n g e v a r i t u t s å l d a o c h m y c k e t Å t s k i l l i g a af efterfrågade, h v a r t ö r h ä r m e d i n b j u d e s till s u b s k r i p t i o n ä en serie beten, h v a r v i d burjan g ö r e s m e d af Jiennes ar- B ö r d och.
B i l d n i n g, [528] John Fröberg, Finspång.
förlag har n y s s u t k o m m i t: Af 1 Nätt och oumbärlig för Herr-roset- ten!
Fördelaktig emedan hvad som önskas och får plats, såsom namn, monogram, emblem m. m. graveras å densamma, om detta uppgifves vid be- ställningen.
Nålen kostar a (nysilf- yer: A 1: —, B 1: 50 och C l: -.
Önskas nålarne af silfver, höjes priset 50 öre pr.
st. Insänd liqvid i fri- märken eller pr postanvisning.
Vid större beställningar rabatt!
Ronniers B Ö R D EN - Egen tillverkning!
Utsökt prydnad!
M .. fDrottninggatan 7 a Regeringsgatan 2 H I Vesterlånggatan Götgatan 24. l:a Hvetemjöl.
.
.
Hafregryn, vackra Krossgryn Russin, rensade ä Kågmjöl, Kågsikt billigast hos nytt!
ctvalitéer.
V, [433] HNTyiasto 1 g o d a fe &lt;-y I:a Norsk Fetsill KKKK å 25 ' •y öre, 20 öre då 10 kg.
tagas.
Margarinsmör, färskt hvarje dag.
ä r n u NI .. P.
.
J E N S wöLllt Originalmönster.
Akta färger.
Bästa materialier.
••::&lt; plantskole artiklarnas 28, STOCKHOLM, är försedd med ett välsorteradt lager af alla slags tricotvaror till lägsta priser.
För Herrar: Strumpor, Tröjor, Kalsonger, Normalunderkläder, Ylleskjortor, Maggördlar, Damasker, Knävärmare, Vantar, Muddar, Stic- kade Mansvästar m. m.
För Fruntimmer: Stort och välsorteradt lager af Ylle- och Bomullsstrumpor, Undertröjor, Yl / eunderlif, Tricotsnörlif, Ylleunderkläder, Simdrägter, Damasker, Knävärmare, Maggördlar, Muddar, Vantar, Ylle- västar, Yllekoftor, Yllekjolar, Bomullskjolar, Filtkjolar, Ylledukar, Ylle- schalar, Yllekragar, Teatermössor, Silkesschalar, Tricotlif m. fl.
artiklar.
För Barn: Stort lager af Bomulls- och Yllestrumpor, Barntröjor, Gosströjor, Gosskalsonger, Maggördlar, Damasker, Muddar, Vantar, Barn- mössor, Yllevästar och Koftor, Ylleunderbyxor, Barnkjolar, Stickade Goss- västar, Tricotkostymer för Gossar (Byxor säljas särskildt), Flickkläd- ningar af tricot, Krokade Barnk / ädningar, Sockor m. m.
[137] « W r a m l ö s a - rai] HULTENBEEGS 28 " 3 Å och få returneras Dubbelt porto torde medsändas.
JOHN T E.
Direkt från Haxkow (China) im- porteradt, oförfalskadt T e af 1889 års skörd, i flere utsökta, aromati- ska och prisbilliga qvalitéer.
För- säljes packadt i bleckburkar, kar- tonger och silfverstanniol genom Specerihandlarne.
En-gros-lager hos gratis o c h för uppdrag åt andra ii Vår Daniel i i i i i i i l I Andra Dikter l af 1 Edvard Fredin, 1 Pris: S kr.
j » Vår Daniel » belönades med Svenska Akademiens stora pris 1 den 20 december 1888.
[511] I en a f d e n e r k ä n d a o c h o m t y c k t a f ö r f a t t a r i n n a n s allra bästa romaner, s o m för d e n n a n y a u p p l a g a a f författarinnan b l i f v i t å n y o g e n o m s e d d o c h o m a r b e t a d.
E f t e r d e n n ä m d a r o m a n e n s k o l a följa Cruld ocli Namn, Ett Klofver- blad, m. fl.
U p p l a g o r n a t r v c k a s i v a n l i g t r o m a n f o r m a t, utgifvaB i häften ä 30 öre f ö r att d e r i g e n ö m g ö r a s t i l l g ä n g l i g a f ö r en s t ö r r e a l l m ä n h e t o c h a n s l u t a s i g n ä r m a s t till d e n f ö r n ä g r a är s e d a n p å h e r r A l b e r t B o n n i e r s f ö r l a g u t g i f n a s e r i e n a f s a m m a iörfattarinnas r o m a n e r.
Efter h v a r j e a r b e t e s a f s l u t n i n g i n t r ä d e r ett f ö r h ö j d t b o k l ä d s p r i s.
[515] S] 3 2 7 £ *, l £.
och S t e n o g r a f i.
priser!
Nybrogatan 40, 4 tr., venstra uppgången.
svarta &amp; kulörta GUSTAF HOLMBLOM hos • • • KAPP-FABRIK 3 8 Vesterlånggatan 3 8 Nedra botten, I o. 2 tr. upp.
7 J22 i_ «^§N&gt; l (lädningstyger [522].
och J Billiga I franska, tyska, engelska o. spanska språken samt i stenografi efter Arends ' system undervisar Jetta Westerlind, k • ii (i l L. Lundberg &amp; C:o,|| Drottninggatan 56
P o •1 o is mm K. Ii.
L T r i k å l i f helylle, svart, qvalité: 210.
Storlek N:r Gosskostym Gosskostym stickad, helylle, marinblå stickad, helylle, marinblå qvalité: JUSTUS.
qvalité: BIRGER.
Storlek 2 J Pris: rock 4.75 &gt; byxor 4.25 » bröstlapp — 1.25 5.75 6.75 4.25 1.25 4.25 1.50 7.50 4.50 8.25 4.75 1.50 1.75 N:r I Pris: blus med bröst- » Mössa, lapp byxor 6.25 7.25 8.25 9.00 9.75 4.25 4.25 4.25 4.50 4.75 Mössa, Pris: kr.
II.
TriJxålif qvalité: 750, svarta släta — - » » - - kronor » kulörta 1220, svarta kulörta 30, broderade » 50, svarta » kulörta » 20, svarta släta 35, » bluslif kulörta » — 1200, svarta släta -.
200, kulörta med bandgarnityr fin, helylle — - enklare, samma facon — - kronor 6.00 » 450 3.75 4.50 5.50 5.75 5.50 6.75 7.00 7.00 8.50 8.50 10.00 11.00 fin, helylle kronor 4.00 Barnstrumpor, helylle, Damstrumpor, Bl III • engelska helylle, Herr-Soekor, M helylle, stickade engelska resårsticJtade: Storlek - I 2 3 4 qv.
D, groftrådiga 0.85 0.90 1.00 1.15 » A, fintrådiga 1.20 1.30 1.40 1.00 Storlek 5 6 7 8 qv.
D, groftrådiga 1.25 1.40 1.50 1.65 » A, fintrådiga 1.80 1.90 2.00 2.25 engelska: Storlek qv.35, resår » 930, släta Storlek qv.
A E qv.
740 å kr.
1.00. å kr.
1.35 Tröjor qvalité: och kalsonger för damer, herrar 760 700 750 å kr.
1.35 å kr.
2.15 å kr.
1.75 och barn i stort urval.
— Priskurant qv.
35, resår » 930, släta allt pr par.
å Trikåvaror sändes A l l a s t i c k a d e y l l e v a r o r af e g e n t i l l v e r l s n i r i g.
0 1 2 3 4 — — 1.40 1.50 1.60 1.50 1.50 1.50 1.55 1.60 5 6 7 8_ 1.75 1.90 2.05 2.20 1.70 1,80 1.90 2 00 fritt.
A n n o n s e r t r i o t t a g a s g e n o m 6. d u m a s l l u s a n n o n s b y r å i o c n n o s r e d a k t i o n e n till 2 6 ö r e p r 4 - s p a l t i g p e t l t r a d (= 1 0 s t a f v e l s e r).
T l d n.
k o t t a r e n d a s t en kr.
f ö r q v a r t a l e t, b e f o r d r i n g a a f g.
I n b e r S k n a a.
A n o r d n a r hvarje qvartal pristäflingar för sina prenumeranter.
CTQ B, M ° • ga 3 "!
- • O 2.
8 E CD O P.
V a r m a o c h 10 °i d r a g f r i a För hushåll att beakta.
101 Vid kontant köp lemnas å alla i vår priskurant upptagna artiklar blifva boningsrummen genom att man tätar fönster och dörrar med 4 1 iP * B Tätningslister.
Tätningslisterna r a b a t t hindra dessutom dammets in- trängande utifrån genom fön- - stren.
äfven om endast en 1H 01 1.
hindra äfven isbildning å fön- stren vintertiden.
p r o c e n t, liter spirituösa eller en butelj vin ta ges.
L e f f l e r &lt; &amp; C: o.
Vinbolaget Brages efterträdare.
[493J Tätningslisterna 1 0 10 1 Hötorget n:r 6, hörnet af 101 Holländaregatan.
Tätningslisterna äro således oumbärliga i hvarje hem, hvilket den hvarje år öka- " de efterfrågan bäst bevisar.
j Maltose Pumpernickel.
| ^.^^•^ » lunpernickel är ett ölver hela Tyskland välbekant, af räg tillverkadt Tätningslisterna förekomma i knippor innehål- lande 20 längder ä 4 fot = - 80 sträckfot (2 3 | meter) samt _ kunna erhållas i hvit, brun eller _ grå färg.
•^^i ^r bröd, 60m alldeles skiljer sig frän vanlig ankarstock derigenöm, att det har undergått en särskild bakningsmetod, som gör det värdefullare som närings- medel och samtidigt mycket lättsmält.
Dessutom har mit fabrikats näringsvärde genom tillsättning af Maltcxtraia ytterligare förhöjdt.
Maltose JPumpernickel häller sig frisk i lång tid.
I blifvit Försäljes ä 25 öre pr st. i min bufvudförsäljning och filialerna.
Tätningslisterna C. W. SCEUMACHEB, Norrlandsgatan _ finnas till salu i minut hos de flesta Herrar Speceri-, Garn-, Z Bok- och Diversehandlare i ri- ket och i parti hos J. F. Kossander, S t o c k h o l m, Ang. Werner &amp; C:o, G ö t e b o r g, samt hos Fabrikanterna (G.
24672) D.
H.
Bagge &amp; Co., A b y j e r n v ä g s s t a t i o n.
[495] S U C H A R " | * ~7, .. l *!
u a D 1 0.
LT Gidd- och Silfvermedaljer - 8uchard ' s Chocolat.
J.
Erkänd utmärkt qvalité.
Samtliga Suchards Chocolader äro garanterade ren Cacao och socker utan tillsats.
A N D E R S S O N S g5o &lt; SucharcTs Praliner, Gianduja, Capsules, Noisettes, Nougatines Försäljning ' och Uthyrning ' Mästersamuelsgatan 26, Stockholm.
och andra menderas.
[41] CD CD P * a s O, M a r D t » C TQ ra ö o Sucharrfs Cacaopulver, Cacao Soluble, ett rent lösligt pul- a l a Vid kontant k ö p af minst 6 b u t.
l e m n a s 20 p r o c r a b a t t.
8 f W n 9 i a Fabriksmärke.
Leffler &amp; C:o. B Hötorget 6, hörn.
af Holländargatc S ' " [492] liujvudkontoz: CD Mynttorget 1.
[201 B P P- &lt; 9S: H u s m ö d r a r!
0 t » 9 O rf- rf oo O CTQ C sa T et- p- g. Ci tv CO i-S 23: ct- to et- o O: Kasten aldrig bort gammalt stick- ylle!
Undertecknad emottager jemte ull äfven gammalt ylle till spinning, väfning (för hand), schal- och filtbe- redning.
Hos mig spunnet s. k. tras- garn är bevisligen det bästa och vack- raste, som kan erhållas.
Spånadslönen den billigaste i Stockholm.
Berednin- gen af filtar oöfverträffad.
K endast att erhålla hos Tillsändes, om lifvidden decimaltum.
A R D.
rikhaltigaste Höst- o. Vinterkappor!
af Plysch, Siden oeh D. Forssells Söner &amp; C:o 1 0 Drottninggatan 1 0 [490] Ylletyger.
Obs.!
§ Beställningar ut- H föras väl o. bil- K ligt af skickliga Si tillskärare.
tel Extra l:ma plité i alla finle^au, hvaraf Drofver på begäran sändas.
H e n r i c Labatt, Kongl.
Hofleverantör, 27 D r o t t n i n g g a t a n 27 Stokholm.
Obs.
H lmdtrii G - r a c i e u s e ", såväl i höga som låga former, finnes CD 3 J.
G. HAMMAR, 30 Malmskilnadsgatan [467] Alla fördelar framför andra sorter!
A l l m ä n t erkändt b ä s t a P P&lt; i solida 8 k r.
, m e d två vekar 12 kr.
och med tre vekar 18 kr.
Fullkomlig belåtenhet garanteras hvarje köpare.
[2261 Pappershandel i Karlstad erh.
gratis prof å och " L a C lager af B Pelsfodrade Kappor.
a f Hjalmar Petersson &amp; c:nis F rån Papper Kuverter.
S n ö r l i f Största oeh J.
G. Hammars [.• '] Stort urval Lampkök.
Stor värmeförmåga.
Brinna luktfritt.
Briljant belysning.
1 P r i s: enkla m e d en i Pelsbräm.
v e t e 4 å 6 k r.
, extra Vesterlånggatan 66.
(G.
23910x5.)
U l i e s s ä l l s k a p önskas af en ung, bildad flicka till Södra Frankrike eller annan Medel- hafskust, Svar märkt » Chacune paye pour ^soi » inlemnas å Th. Tjäders byrå, Stockholm, der upplysningar äfven finnas om personen.
[531] Otto Elmgren, [293] o B " 3?
SS ver i bleckburkar på \ och | kilo, är drygt, välsmakande och närande.
Af SucharoVs Cacaopulver får man 100 koppar på \ kilo.
[21] från den förnämsta firman i Palermo ä, 1 kr.
25 öre per butelj.
O as » s dessertchocolader rekom- K.
M. LUNDBEKGS Bosättningsmagasin 7 Storiyrkobrinken 7 uppgifves i centimeter eller pi] Stockholm.
[2571 J 384 STOCKHOLM, GEKNÅNDTS BOKTKYCKEEI-AKTIEBOLAG
