# ID: svediakorp-per725
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1889
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,922
# sentences: 787
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fredagen den 18 oktober 1889.
N:r 42.
B, yr å: Drottninggatan 48, Tidningen kastar en tr. A n n o n s p r i s: 25 öre pr petitrad (= 1 0 s t a f v e l s e r).
U t l ä n d s k a a n n o n s e r 50 ö r e r a d e n.
Redaktör och utgifvare: endast 1 krona för qvartalei FRITHIOF HELLBERG.
postarvodet inberäknadt.
Träffas Ingen ' ösnummerförsäijning.
S byrån k l.
1 0 — 1 1.
Allm.
Telef.
6 1 Mathilda et är helt visst en för hvarje bildad svensk qvinna kär bild, som här bred- vid synes, den- na bild med dragen af glänsande intelligens, af fryntlighet o c h godhet, på samma gång de så der lite ' smått erinra o m en af Mathilda Lang- lets egna typer: » den ståtliga bondmorsa ' n, som af allt husfolket benämnes » h o ' sjelf » och stundom äfven af grannarne kallas » L a s - ses sjelfva » eller » Pelles sjelfva », en sådan der gumma, s o m nog har sina egna tankar o m både prest och kung och fjerdingsman o c h andra storheter och kritiserar rätt skarpt deras görande och lå- tande ».
fea&gt; » {Kl,; '; - I |H|-| IJI-T TTtg-lfnlngrstld: T i " Ii; ' V ' 47.
Prenumeration I landsorten: a I Stockholm: lådorna sker postanstaltema.
hos redaktionen, 1 bok- s a m t å tidningskontoren.
Langlet.
h_!
~ ' I I " „): ' • i I " i-l 11 • I H11 i I - 1!
J Och bäcken rullar sakta sitt silfver öfver äng, och ängen skiftar präktigt, liksom en blomstersäng, och ljumma ' vindar ' Ssusa i hassel och i al, som sträcka gröna armar utöfver bölja sval.
Ja, Sörmland är ett härligt, ett blomstersmyckadt land, af Mälarvågor kantadt, som af ett ljusblått ?band; der stod en gång min vagga, der skall mitt Iif förgå, och der, vill Gud, skall bäd- das en gång min graf också.
Det fins en nejd så ljufligi Södermannaland, der Yngens klara vågor slå sakta emot strand, der höga skogar susa, der rika skördar gro, dit lärkan kommer tidigt, och trasten bygger b o.
De vida fälten grönska in- under himmel blå, ur kornets gyllne vågor de gröna kullar stå, och kyrkans torn sig reser med korset på sin spets, ur blommande syrener, ur täta lindars krets.
h v a r j e lielgfri fredag.
Infaller helgdag på fredagen, ut- gifves tidningen näst foreg.
eller nästfolj.
söckendag.
2:dra årg.
iw iiiififiaiigiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii Så har Mathilda Lang- let skildrat den nejd, der hennes vagga stod, der hon växte upp och der nu sedan flere år till baka hon har^sitt lyck- liga o c h trefna som- marhem.
Det förhåller sig nog med individen som med folken, att den är lyck- ligast, som har den enk- laste historien.
Mathilda Langlet är en lycklig qvinna, ochhennes enkla lefnadsdata inskränka sig till att hon, den 8 november 1832, hade lyckan att födas i ett af dessa mönster för svenska hem, som kal- las: en prestgård på lan- det, hade lyckan, att hennes fader — pro- sten A.
W.
Söderén — gaf henne en ovanligt vårdad uppfostran, hade lyckan att, 1864, blifva i ett harmoniskt, med barn och blomma väl-
Idun u t k o m m e r I h u f v u d s t a d e n H v a r j e h e l g f r i f r e d a g o c h k o t t a r f o r ö t t qvartal e n d a s t I krona, postarvodet Inberäknadt.
— signadt äktenskap förenad med en bildad, högt aktad, henne värdig make, arkitekten E.
V.
Langlet, den bekante kyrkbyggaren.
Länge bosatt i Stockholm, har emellertid, såsom ofvan nämdes, Langlet ' ska familjen sedan flere år o m somrarna slagit ned sina bopålar å en egendom i närheten af Valla jernvägsstation i Södermanland.
Här är den dugtiga husmodern, » h o ' sjelf », uppe med solen o c h inspekterar ladugård och mjölkkammare, ser till både folk o c h fä, räsonnerar med rättaren o m potatiskupnin- gen eller med väfpigan o m bleket.
Och o m ett par timmar derefter sitter skriftställarin- nan vid arbetsbordet, allvarligt från hem- mets härd belysande tidsströmningarna eller lätt o c h lekande utkastande ett poem, en novell, måhända afsedda just för Idun.
Mathilda Langlet s verksamhet på en gång besjälas o c h besjälas icke af vår stora skal- dinnas råd till Betty.
Sin förnämsta ära sätter hon visserligen i att våra en » mor i huslig krets, som vet sitt sanna kall bevaka » — men för henne, nittonde århundradets vakna, bildade qvinna, är det omöjligt att » undan- vika all brydsam forskning i gazetten ».
* » « * * Vid tidiga år började Mathilda Söderéns literära verksamhet.
Man såg redan i slu- tet af 1850.talet här o c h der poem o c h småuppsatser af hennes hand, och flere för- träffliga öfversättningar af goda berättelser, från engelskan, franskan, spanskan o c h holländskan, härleda sig från hennes första framträdande inom svenska literaturen.
Till och med för den högre politiken var den varmhjertade qvinnan icke främmande, och de t. ex., s o m ha sina lifligaste ungdoms- minnen från dansk-tyska kriget 1864, er- inra sig ännu lifligt de af ädel glöd och ädel harm besjälade stanser, dem — vid sidan af Sven Tröst — ' Mathilda ljungade ut i det Sohlmanska Aftonbladet: I I I I LJ Kl IN l i a n i n g e n I n n e h å l l e r n ä s t a n u t e s l u t a n d e originalbidrag.
— Uppgif å n ä r m a s t e p o s t a n s t a l t n a m n o c h a d r e s s s a m t e r l ä g g en krona, sä er- han talade stolt, » jag står upprätt ändå, ty djupt mina kraftiga rötter gå! » Och qvar hon stod, fastän stormen kom, året om.
Der växte en blomma vid ekens fot i morgondagg; dess stängel var smärt och späd dess rot, och ingen tagg på stjelk eller blad såsom skydd hon bar; hon böjde sitt hufvud, så ödmjuk hon var: och qvar hon stod, faslän stormen kom, året om.
Då sjöng liten fågel, som stundom flög i skogen fram: - Nog växer eken båd ' stolt o c h hög, — stark är dess stam — han tänker, att blomman, sä smärt och vek, skall knappast tåla vid vindarnes smek; få se ändå, hvem som grönast slal- om ett år! » Och blixten splittrade ekens slam djupt ned i rot; och stormen gick öfver blomman fram vid trädets fot; och aldrig mer grönskade eken se ' n; men blomman log emot solen igen och knoppas äter med hvarje vår år från år.
Då sjöng liten fågel, i skogen kom, så glad han var: » Du lilla blomma, som året om din grönska har, du gör mig så glad, du är mig så kär, och kanske för det, du så ödmjuk är; med rikare fägring du ständigt står, år från år! » För fru Langlets literära verksamhet under det närmast följande tiotalet af år förbjuder oss utrymmet att närmare redogöra.
Vi erinra blott o m hennes sagor för de små, hennes redigering af den förträffliga publikationen » Husmodern i staden o c h på landet », hen- nes medarbetareskap i N. Dagl.
Allehandas, Aftonbladets m. fl.
tidningars följelongs- afdelning o. s. v. Emellertid är det först på de senaste åren Mathilda Langlet fått en stor bety- delse för ej blott vår literatur, utan o c k för vårt hela samfundslif.
Bland allt det myckna — mogna o c h omogna, huller om buller — s o m under dessa år framlrädt i » Du dröjde, Svea; v e!
att du det gjorde!
tryck, angående samhällets onda o c h med- Med ord, med endast ord, förspilde du len till dess afhjelpande, intaga fru Lang- det ögonblick, då just du handla borde; men res dig, kanske är det tid ännu!
lets båda arbeten: Vi och våra ' söner Kanske din handske, kastad, väga torde samt Tidsströmningar belysta från hem- på stridens våg, som förr den vägde j u, mets härd honnörsplatser.
F ö r hvarje om blott du ställer, såsom förr i Norden, bildad svensk qvinna o c h man äro dessa en man med kraft o c h handling bakom orden '. » uppseendeväckande böcker — framläggande Under ett.par års tid i medlet af 1860- en allvarlig o c h god svenskas tanke o m talet utgaf Mathilda Langlet — i sitt ar- samhället, tidsandan, kristendomen, äkten- bete understödd förnämligast af fruarna skapet, den fria kärleken, vårt hvardagslif, Lagerheim, f. Schwan, Louise Flodin, f. vårt umgängeslif, vår literatur, vårt ansvar Söderqvist, o c h Lina Grundelius, f. Söderén för både oss sjelfva, våra närmaste o c h (utgifvarinnans syster) — tidskriften Aret våra medmenniskor — välbekanta.
De ha om.
Den var uteslutande afsedd för läs- af hennes meningsfränder — o c h de ut- ning i den bildade familjekretsen, och upp- göra väl, glädjande att säga, flertalet af fylde förträffligt sitt program.
Tidskriftens Sveriges folk — helsats med liflig glädje öde blef emellertid att undanträngas af den och djup tacksamhet, o c h af de med henne allt mer o c h mer sig utbredande Svenska olika tänkande, äfven de mest oregerlige Familj journalen, i hvilken äfven Malhilda bland dem, med, så vidt vi upptäckt, akt- Langlet efter någon tid blef medarbetare.
ning o c h respekt.
Hvad s o m härtill ej Ar 1871 utgaf hon ett häfte dikter: Blad minst torde bidragit, har varit frånvaron och blommor.
Deras framkomst väckte af alla fortsatta » råd », allt s o m kunnat få visserligen ej något ovanligare uppseende, ens den minsta anstrykning af käxande.
likasom väl ej deras öde blifvit att intaga » Nu har j a g sagt mitt ärliga ord som svensk någon vigtigare parterr i den svenska sån- qvinna » — har fru Langlet tänkt — » och gens örtagård, men mer än en af dessa nu » — har hon för sig sjelf, med Bettys okonstlade, skära b l o m m o r är likväl för- fru mor, tillagt —: tjent att bevaras i minnets herbarium, t. ex.: En grönskande ek uti skogen stod på enslig stig: » Må stormen komma, om han har mod, att möta m i g,.
» har min lilla lexa slut, och till min söm jag går till baka. » Birger Schöldström.
Hågkomst.
) Ut vid min brasas glöd en stund i skymningstimmens frid, då tanken gerna gör en rund till kär, hånrunnen tid.
Vid maitadt sken, som glimmar ån, låt mången solljus dag och mången mulen gå igen med aldrig glömda drag.
När sedan, tyst liksom du kom, du från min sida går, så stanna blott och säg mig, om du mig, jag dig förstår.
Säg, om din tanke glömt sig qvar vid stund af lust och fröjd, säg, om likt min den kanske var vid sorgens dag fördröjd.
Om du en gång den att i bekymrens tid utaf en kärlek Iwmta som delade din strid säg, minns du något än dessa mulna dar, då lidandet band själ och ömhet solen vari lyckan haft kraft, — hellre väl vid själ, Amalia Fahlstedt.
Ett råd af fru Haraldsson.
Meddeladt Idnns läsarinnor genom A.ve.
(Slut fr. föreg.
n:r.)
&gt; |fpj|et är lätt afhjelpt nu, då den nya v å r; &amp; é&amp;i derskan kommer.
Säg blott till henne, att om gossen ej efter hennes bestämda tillsä- gelse stiger upp från golfvet och håller sig tyst, då han är frisk och mätt samt har nå- got att leka med, så skall hon taga en liten trädgårdskanna med pip och utan vidare för- beredelser hälla litet kallt vatten, så det rin- ner nedåt gossens ryggrad.
Detta medel har en förunderlig verkan att få sådana sjelfs- våldiga, otyglade små på fötterna, och det är en god handräckning åt dem, då de skola lära sig att styra sina sinnen och böja viljan.
Det förstås, att får barnet förnuftig aga, så snart det visar bmjan till ilska och sjelfrå- dighet, så är vattenkuren, för så pass stora barn som Gustaf, vanligen öfverflödig.
Ni kan ju, i fall medlet måste förnyas, sjelf upprepa det, så att gossen ser, att ni anbe- fallt kuren; äfven måste de små lära sig för- stå, att Astrid o c h ni äro ense i allt.
Barn få naturligtvis ej ha lof att spela hustyran- ner och störa hemmets dagliga ordning och trefnad.
Astrid mättar säkert de små på be- stämda tider, så att de i vanliga fall sofva under edra måltidstimmar.
Ä r ett barn sjukt, då måste naturligtvis Astrid och ni tura om att vårda det, ty blefve vårdarinnan öfver- ansträngd och klen, vore det ju dubbelt svårt för husmodern. » » Ni menar alltså, att Astrid måste ha samma rättighet som jag att befalla barnen och hälla dem till att lyda? » » Kära fru Vilberg, man tager j u ej en bil- dad och andligt utvecklad medhjelperska blott för att vårda barnens krop23sliga del, fastän en dylik förståndig barnvård är af mycket stor vigt, utan man vill naturligtvis äfven, att hon skall bistå modern med de smås upp-
hallo » ett n u m m e r U e c k a n u n d e r h e l a q v a r t a l e t.
För hvarje 6-tal abon- nenter.
aom s a m l a s, o c h f ö r h v l l k a a f g l f t e n I n s ä n d e » till R e d a k t i o n e n a r tuktan cch uppfostran.
En af barnflicks- systemets många förderfliga sidor är, att en mor ej vågar anförtro åt den outvecklade, okunniga och ouppfostrade sköterskan att tukta och näpsa barnens sjelfsvåld, egensinne eller andra olater.
Hundrade gånger ora dagen säger eller skriker barnflickan sitt: » Gör inte så!
Låt bli det der! » — men barnen lyda henne sällan eller aldrig, emedan de nogsamt veta, att hon ej eger makt och myndighet till att göra sig åtlydd.
Och så vänjas barn vid att ringakta befallningar och föreskrifter, från hvem det vara månde, och i viljerikt- niugeu och karaktären kommer detta vind- flöjelsaktiga, lösa och opålitliga, som vi så väl känna frän samfuudslifvet, och som ska- par så många sorger och olyckor. » » Det är nog sant, och i denna sak tänker jag verkligen handla i den antydda riktnin- gen, då jag vet, att Astrid verkligen satt sig in i en uppfostrarinnas vigtiga kall.
Men med barnvården följer äfven en del otrefliga sysslor, hvilka en barnflicka förrättar utan knöt, men som troligtvis förefalla en bildad dam simpla och vämjeliga.
Jag menar sär- skildt Ullans tvätt, de andra barnens skodon — ni förstår, fru Haraldssou! » » Jag förstår det fullkomligt, och jag har från det ögonblick, frågan väcktes och upp- togs, fruktat, att det just genom dessa små detaljer skulle framkomma sådana skefva åsigter, att hela saken lätt kunde bli sned- vriden. » » Hur menar ni? » » Jo först och främst finnes här ju bland oss en hel flock unga qvinnor, som blott fått en estetisk uppfostran och utveckling samt följaktligen ej står på någon fastare lifs- grund än blott och bart den döda kunska- pens, till hvilken ofta sällar sig en viss falsk romantik, som kommer fantasien att gripa hvarje ny tanke och omforma samt förgylla den enligt hvars och ens smak eller beqvärn- lighet.
Dylika naturer se barnvården från den estetiska sidan och skjuta från sig allt det obehagliga, som medföljer detta kall.
Derför är det af högsta vigt, att hvarje bil- dad qvinna, som väljer denna gerning, från början inser, att hon måste upptaga den helt och hållet, icke delvis, icke med ett par fin- gerspetsar, utan med båda händerna, och det vore bra illa gjordt af barnens mödrar, om de på dessa punkter lemnade vårdarinnorna i okunnighet om, hvad dem tillkommer. » i rv I U i i U &gt; i IN I d u n, e r h å l l a * e t t g r a t l s e x e m p l a r r ö r h e l a d e n t i d, u n d e r hvllker.
a b o n n e - m e n t e t r ä c k e r.
A r o d e s a m l a d e a b o n n e n t e r n a f ä r r e än 6, t o r d e p r e n u m e r a - dom också barnens vård — tillfaller henne.
Meningen med reformen inom barnvården är ej att blott bereda förmögna familjer förde- len af att få en upplyst barnsköterska; det är en tanke, som åsyftar att skaffa dylika hjelparinnor äfven — ja, företrädesvis åt så- dana mödrar, hvilkas dagliga sysslor förhin- dra dem att sjelfva helt och hållet sköta sina barn, men som ej ha råd att hålla ett öfverflöd af tjenarinnor. » » Skulle jag blifvit nödsakad att hålla ett biträde åt Astrid, så kunde jag omöjligt ha bjudit denna senare mer än hälften af den lön, hon nu kommer att få, ty vi höra ej ti IL de rika. » » En barnsköterska, som skulle behöfva bi- träde af någon annan än barnens mor, vore ju ett oting i ett hus.
Tjenarne skulle för- akta henne som en odåga, och barnen skulle snart upptäcka, att hon var ett föremål för huspigans löje och ovilja, och det der ' biträ- det ' skulle hata ' damen ', som trängt henne fråu barnvården, utan att kunna uträtta de de dertill hörande gröfre sysslorna.
Genom detta skulle otrefnad uppstå i hela huset. » » Men om en ' barnfröken ' ej af sig sjelf tager upp dessa sysslor, så blir det sanner- ligen bra obehagligt för en husmor att till- säga henne göra det. » » Man gör alltid bäst i att vid de under- handlingar, som föregå platsens tillsättande, tydligt nämna alla de göromål, som åtfölja den, såsom något helt naturligt och nödvän- digt.
Får man ändå att göra med en min- dre upplyst och fördomsfri flicka, bör frun naturligtvis sjelf hjelpa henne med de gröf- sta sysslorna, tills fördomen mot dessa för- svinner och pligtkänslan hos barnvårderskan vuxit sig stark.
Husmodern må aldrig glöm- ma, att hon skall vara den nye familjmed- lemmen till stöd, liksom att denna är det för h e D n e i fråga om barnen. » » Jag h a r, vet fru Haraldsson, ofta tänkt på, hur väl just de fattigaste mödrar behöfde dylika hjelparinnor, men hur skall detta kunna ske? » » A, f i u Vilberg, ni skola nog få se, att ur denna tanke skall ett vackert, lummigt träd uppväxa, till skydd för fattiga hem!
— Så der, nu lade båten till vid er brygga!
Far väl, jag skall, genom » A v e », i » Idun » låta er veta., hvad godt j a g af denna sak hoppas just för de fattiga hemmen. » » Det blir rysligt obehagligt att tillsäga en så fin flicka som Astrid, att hon måste bor- sta barnens skor och tvätta lillans linne. » » Den vandrande juden. » » Hvarken till Astrid von Helm eller nå- gon annan verkligt bildad och upplyst barn- .JC.äkert har mången undrat, hvad » Ebon Hois » vårderska behöfver detta sägas, ty del vela de h jiQ » vandrande jude » kunde vara för märkvärdig växt; sjelf tade jag mycket åstundat att få se af sig sjelfva.
Tror ni, bästa fru Vilberg, att man håller tjenarinnor åt våra bildade den samma.
Så träffar jag en vacker dag, just som jag står i begrepp att vända mig till den ärade in- sjuksköterskor på hospitalen eller sedan, då sändarinnan sjelf med den underliga signaturen för de anställas i familjen?
Jag kan försäkra att utbedja mig en pressad qvist af växten att till- eder, att dessa qvinnor få uträtta sysslor, fredsställa min nyfikenhet med, då påträffar jag en mot hvilka allt det, som tillhör barnens lika stor blomster- som menniskovän.
Hvem har ej i likhet med mig varit nog lycklig att emellanåt kroppsliga vård, är en lek.
D e få skura, påträffa en af dessa medvandrare, hvilka det blifvit putsa, tvätta förband m. m. och dertill ut- förunnadt att i långt högre grad än andra sprida rätta en hel del för den ovane rent af vämje- värme och solsken kring sig och komma oss, åtmin- liga göromål.
Men inte faller det någon af stone för en stund, att glömma lifvets mångahanda sorger?
Förlåt ärade läsare, att jag låter » den van- dessa qvinnor in att finna sådana göromål drande juden » vänta.
En känsla af djup tacksamhet vara nedsättande för deras värdighet? » dikterar mina ord.
Sedan hon välvilligt visat mig » I hemmen frikallas sjuksköterskorna dock från att uträtta gröfre sysslor, vet jag. » » Möjligen i förmögna hem; men de blifva ju äfven kallade till fattiga sjuklingar, och då blir ej sällan en grundlig rengöring i den sjukes hem ett af sjuksköterskans första göromål, och den dagliga städningen — stun- sin utmärkt vackra växtsamling, frågar hon till sist, hvad jag tycker om » den vandrande juden ».
» A r det denna, » utbrister jag; det var således en- dast en gammal bekant, fast jag ej förr än nu hört något svenskt namn på den samma.
Kanske har någon af Iduns läsare sden vandrande juden » till dagligt sällskap, utan att ändå känna honom.
För att han för dem om möjligt må blifva bekant, vill jag till » Ebon Hois » upplysningar foga nedanstående.
De^s latinska namn är Tradcscanlia albijlora, en slingerväxt med äggrunda, tvåsidigt ställda blad, med en violett anstrykning på under- sidan af somliga och oansenliga, hvita.
blommor.
Dess stora värde består i dess användbarhet, såsom till amplar, beblädnad af jordytan i större växters krukor o. s. v., den lätthet, hvarmed den förökas, och de ringa anspråk, den har för att växa och trifvas.
Förutom ofvanslående art finnes en annan, zcbrina, med hvitstrimmiga och af denna en varietel med hvit- och rödstrimmiga blad, båda utmärkt vackra, men de hafva ej så vackert växtsätt som den första.
Afven dessa båda äro ganska ofta odlade.
Blomslervän.
Hennes pojke.
fPIjwea hade kommit en vacker solskensdag; k^zo hon kunde ännu minnas, hur hon legat halfvägs ut genom det fönstret en trappa upp och tittat, full af nyfikenhet, ut på den öfverhöljda bysten, som tre karlar varsamt handterade, liksom den vore lefvaude.
Och sedan hade hon klifvit upp på galoschhyllan, för att ej slå i vägen, då den bars in i tam- buren.
Modern hade varit mycket emot in- köpet, men pappa kom dock att råda i den saken, som i allt annat.
En byst måste man ha i salongen.
Det hade talats ett helt års tid härom, men först nu hade det blifvit verk- lighet af.
Den placerades i högra hörnet bak- om en grupp med bladväxter; liksom lefvande framstod för hennes ögon en liten pojke, helt naken, med vingar på ryggen, ett kogcr med pilar öfver axeln och en båge i handen; på det lockiga håret hvilade en krans af svällande rosor.
Mamma kallade honom för Amor, och sjelf hade hon nyss läst i skolan, att detta var kärleksguden, ja, just så hade hon tänkt sig honom, fast kanske ej fullt så barnslig.
3 T O R A De långa vintereftermiddagarne satte bon sig gerna i en af de låga läustolarne, som hon dragit fram midt i rummet, och tittade på sin pojke.
Hon nändes nästan aldrig röra vid ho- nom, det var, som om något mystiskt, hon visste icke rätt hvad, hållit henne till baka.
Det der om kärlek förstod hon egentligen sä litet af.
Ibland kunde hon roa sig med alt räkoa ut, hvad den der pojken ungefär kunde kosta.
Kanske den gick till öfver tusen, ty pappa hade nog råd dertill.
Kanske hon nå- gon går / g kunde bli så rik, att hon kunde köpa den.
I en framtid, så.
.
.
Så gingo åren.
Det första hon gjorde, när de " om höstarne flyttade in i sin granna vå- ning, var att damma af och se om » sin pojke », som hon envisades att kalla honom.
Hon började nu att begripa det der om kärlek, som hon förut icke förstått.
Hon var hela aderton år!
Ofta tändes kronorna i de stora salongerna, och gäster i eleganta drägter trängdes om livar andra.
Hon, såsom husets äldsta dotter, var den mest firade; hennes käre, dåraktige far gladde sig deråt.
Aldrig kunde hon få ho- nom att inse, hur tomt deras IIt * egentligen var, hur meningslösa de tusentals smickrande ord, som hviskades halfhögt, tillräckligt högt för att höras af henne.
En gång, under en af danserna, hade hennes kavaljer, en lång ståtlig löjtnant, fört henne in i salongen.
De hade satt sig ned i soffan midt för bysten.
» Ar fröken aldrig rädd för den der bytin- gen? » » Rädd för min lilla pojke? » frågade hon, och såg på honom med sina stora, förundrade ögon.
» Ja, se på mig, fröken, jag menar allvar.
ikea tion n ä r m a s t e p o s t a n s t a l t.
— B i d r a g från alla o m r å d e n f ö r qvlnllg verksamhet mottagas med tacksamhet.
E n d a s t en sida a f p a p p e r e t b ö r lek icke för mycket med er lilla viin, det är en farlig lek. » Hon reste sig häftigt upp.
» Nu är jag uthvilad; vill ni icke fortsätta valsen, herr predikant? » Det låg något i hennes röst, som kom ho- nom att tystna.
De träffades ofta denna vinter, mest i hen- nes hem, der han nästan blifvit som » barn i huset ».
Nu satt hon ej längre ensam, oför- stådd — han, som var så olik alla andra., höll henne sällskap.
Det var något underligt, loc- kande, att sitta bredvid honom på den lilla hörnsoffan i den skumma salongen, upplyst en- dast af det flammande skenet från gaslyktorna der utanför, och tala om allt, som tyngde hennes unga hjcrta!
Och när bjellerklangen på gatan ljöd öfver deras röster, tego de långa stunder.
Hennes blick irrade bort till gossen der i vrån, han log sä skälmskt mot henne; se ' n såg hon på honom, som salt och lekte med hennes ena hand, och båda skrattade.
Hennes fader, som varit sjuk endast några dagar, dog helt plötsligt.
I den första sorgen glömde hon allt för att trösta modern och sina tre små syskon, men hon sjelf hade också be- höft tröst.
Han, som bort vara det, var för- svunnen som genom ett trollslag, och hon var för stolt att ens fråga efter honom.
I hemmet stäldes allt upp och ned.
De granna taflorna lyftes ned, möblerna flyttades midt fram på golfvet, och främmande karlar kommo och gingo i de stora rummen och satte nummer på hvar sak.
Det fina, dyrbara boet skulle gä under klubban för att betala skulderna.
Allt?
Ja, allt!
Hennes pojke också, han, som ännu log emot henne, ett minne från hennes lyckas da ' r.
Hon lutade sitt brännheta hufvud mot hans kalla, hårda kind, der kändes svalt och lugnt.
» Vill fröken vara god och maka sig, » — och en sträf, valkig hand klistrade dit en nummerlapp.
Hon vände sig bort, två tunga, heta tårar föllo utför kinderna ned på sorgkragen.
Skulle hon skiljas från honom också?
Ja, hvarför icke?
När icke han, som var men- niska, hade någon känsla, hvad kunde hon då begära af den, som var af sten.
A.
M.
C.
Nästa veckas nummer blir tolfsidigt och synnerligen innehållsrikt.
Bland annat hoppas vi då kunna meddela utgången i den nu tiPändalupna tättin- g e n om I d u n s f ö l j e t o n g s p r i s.
Teater och musik.
Kungl.
operan har återupptagit - Romeo och Julia » samt » Leonora *, båda med fullständig framgång.
Särskildt är det naturligtvis hr Ödmann som i båda operorna väcker den fulltaliga publikens upp- märksamhet och förtjusning, yttrande sig dessa i bedöfvande applåder, praktfulla buketter och lager- kransar.
Af de öfriga uppträdande i » Romeo och Julia » fäslcr minnet sig med synnerligt nöje vid det sätt, hvarpåfröken Karlsohn utför sitt lilla, men vigtiga parti.
— Beträffande reprisen af » Leonora » kunna vi denna gång ej yttra oss om den samma, all den stund vi ej fingo tillfälle bevista måndags- representationen.
Första symfonikonserten gafs sistlidne lördag in för fullsatt salong.
En synnerligen varm stäm- ning var hela aftonen rådande.
Också hade pro- grammet flere intressanta saker att bjuda på, bland annat ej mindre än två nya originalkomposilioner, nämligen en » Sommarsaga », symfonisk dikt af A.
Hallen och ett konsertslycke för violin och i r- \ I I U U I Kl IN användas och marginal lemnas.
N a m n o c h a d r e s s t o r d e alltid n o g a a n g l f v a s, o c h kan fullkomlig diskretlon från r e d a k t i o n e n s sida påräknas orkester af T. Aulin.
Båda rönte det lifligaste erkän- nande och voro deraf synnerligen väl förtjenta.
Den senare kompositionen röjde visserligen ny- börjaren, men en mycket lofvande och rutinerad sådan.
Kompositionen, delvis bygd på slaviska melodier, var här och der något oklar och fam- lande, men ä andra ställen tilltalande och väl gjord.
Violinstämman utfördes förtjenstfullt och med säker teknik af den unge kompositören sjelf.
Hr Hallens symfoniska dikt röjde deremot mä- staren.
Särskildt förljenar den ypperliga orkester- behandlingen att framhållas.
Hållen hufvudsak- ligen i wagneriansk anda, hade tonmålningen här och der partier, som lifligt erinrade om Weber och Mendelssohn.
En varm lyrisk färgton genom- går för öfrigt hela stycket, hvilket, med det deli- kata utförande, som kom det samma till del från hofkapellets sida, ej kunde undgå att väcka.det lifligaste bifall.
Den genialiske kompositören tac- kade med bugningar från sin plats i första radens fond för de entusiastiska bifallsyttringarna.
Till slut gafs Beethovens sjunde symfoni (A-dur), hvilken likaledes framkallade stormande applåder, och som ej nog ofta kan få höras.
K.
Dramatiska teatern gifver fortfarande med fram- gång » Lilla svärmor. » En intressant nyhet går nästa måndag för första gången öfver tiljan här- städes, nämligen » Jern och blod », skådespel i 3 akter af José Echegaray, förf.
till den förut med så mycken framgång å denna scen gifna dramen » Galeotto. » än på den bortflugna ryska flickan med de stora, milda, ljusblå ögonen och det lugna, alltid lugna, bestämda uttrycket i sitt ener- giska ansigte.
Jag bröt upp och reste norrut, hemåt.
Mitt stipendium var uppätet, och jag hade varit tillräckligt länge borta.
Jag behöfde äfven omvexling.
Jag drog mig långsams norrut genom Tyskland, stannade några dagar i de stora städerna, såg på folket, inandades den mo- derna tyska luften, studerade de gamla mu- seerna — och nu är jag i Berlin, kejsarsta- den, millionstaden, Athén vid Spree, lumen orbi!
Jag går omkring som en blaserad tu- rist på dessa enformiga storstadsgator, der trupper oupphörligt marschera mig förbi till folkets förlustelse och till en påminnelse om, hvilka tider vi jefva uti.
Jag stannar lik- giltig framför stora bodfönster med die holien Herrschaften fotagraferade i oändlighet, jag sitter på kaféer, omgifven af strama officerare, civila eleganter med pariserchic och ej mindre eleganta damer af demi-monden.
Jag går i nationalgalleriet och ser på af- målade generaler och på bataljer med hän- Vasateatern har haft synnerligen framgång med » Kapten Fracassa, » som nu gifvits ungefär trettio förda, soldater jublande kring den ödmjuke segraren.
gånger för fulla och goda hus.
Torsdagen den 17 dennes upptages operetten » Sjökadetten » i ny upp- Jag går i Kroll och på Victoria, jag hör sättning.
Meistersinger på operan, jag förströr mig, lef- ver berlinerlif, och det skall bli mitt sista Svenska Qvinnoföreningens utställning och ullottning minne från studieresan.
af taflor i Blanchs ' Konstsalong förfjenar tagas i Och ändå — ändå är hon med mig här.
betraktande af våra ärade läsarinnor.
Inträdes- T går såg jag henne komma emot mig på afgiften är nu nedsatt till 50 öre.
Se för öfrigt Königsplatz — hon kom gående i det star- annonsen i detta nummer!
kaste solskenet, segermonumentet med sin Den 16 okt.
Borussia höjde sin barbariskt plumpa massa öfver hennes hufvud, jag kände hur jag blef blek, och jag stannade ovilkorligen, • — fast jag j u visste, att Vjera ej rest hit, ej kunde V j e r a.
vara här.
U t k a s t af Georg Nordensvan.
| l | | ^ e t är på ett hotell i Berlin, jag nu sit- Ggga ter och skrifver i min resedagbok, föl- jeslagarinnan på min studiefärd, och det är sista gången jag förtror mig åt henne, innan jag kommer hem.
För tre veckor sedan var jag ännu hemma i Schweitz, i det vänliga lilla Clarens.
Men det synes mig ett år sedan den qväll, då jag stod på perrongen och såg tåget rulla bort med min ryska vän, som ej ens såg ut från sitt vagnsfönster och viftade farväl, sedan hon efter ett handslag och efter att ha tagit emot min bukett stigit in i vagnen.
Jag fann ingen trefnad der längre.
Jag frågade mig gång på gång, hvad jag hade der att göra, jag blygdes öfver mitt dagdrif- varlif, och när jag försökte arbeta, var det lika uselt, allt jag kunde åstadkomma.
Menniskorna tråkade ut mig, dessa engel- ska träbockar och deras damer med sina evinnerliga skissalbum, de koketta tyskorna och våra egna intressanta landsmaninnor med svaga bröst.
Den s y n t e 3 mig endast fadd och innehållstom, denna lilla kosmopolitiska vidd, som jag nyss haft mitt stora nöje att studera.
Till och med landskapet, det här- liga oförgätliga landskapet, hade jag sett mig mätt på — de solstekta bergen med deras guldton, de hvita seglen ute på den blå kri- stallsjön, trädgårdarna med deras yppiga öfver- flöd af blommor.
.
.
Jag fann nu, hvad jag aldrig förr hunnit att tänka på, att jag ej hade rätt att gå der och latas dag efter dag, vecka efter vecka, utan att noga taget studera hvark-an ett eller annat.
Och jag kunde inte tänka på annat När damen kom närmare, visade det sig naturligtvis, att hon ej hade minsta likhet med Vjera.
Hon såg mig utmanande i ögo- nen, gick lugnt förbi, utan att sedan se sig om.
Men hon saktade farten, innan hon för- svann mellan Brandenburgerthors kolonner.
Och Vjera var vid detta laget några hun- dratals mil borta, och vi voro skilda åt, ej blott af afståndet, utan af våra tankar, våra åsigter, våra förhoppningar på framtiden.
Vjera hade egentligen ingenting, som fäng- slade vid första anblicken.
Liten och mager, späd, men smidig, var den adertonåriga flickan ej den, som gjorde sig uppmärksammad bland främlingarna i Clarens.
Men hon rörde sig mycket obesväradt ibland dem.
Hon brydde sig aldrig om att dölja, när hon hade tråkigt, och då hennes lands- maninnor blefvo för närgångna, dolde hon ej sitt misshag.
Det var tydligt, att hon af- skydde dessa pikanta skönheter, som visade en så märklig förmåga att intressera sig för det, de hörde, och alla, de kommo i sällskap med, men som glömde lika lätt, som de lärde, och i sjelfva verket endast brydde sig om sina egna personer och egna framgångar.
Det är just detta, att hon var så säker på sig sjelf, så medveten i sitt sätt, så obe- rörd af andras åsigter, att hon var en men- niska, som lefde sitt eget lif och tänkte sina egna tankar, — det var detta, som drog mig till henne.
Jag blef presenterad, och vi kommo att tala om landet här omkring.
Derifrån hoppade jag in på sachsiska Schweitz, och hon sade något om Dresden.
(Forts.)
M a n u s k r i p t, s o m e] a n t a g e s till I n f ö r a n d e, å t e r s ä n d e s, s å v i d a p o r t o b l - fogas.
Inga ofrankerade försändelser lösas.
Våra barn.
Små barn, som uppfödas med flaska, böra noga efterses, medan de äta.
De vilja gerna leka med slangen, och glas- röret, som är fäst vid den, kan lätt komma olycka åstad.
Da kunna näm- ligen få lös en glasskärfva och svälja ner den eller, i lindrigare fall, skada sig i munnen dermed.
1 Matlagning.
Fin fiskrätt.
Gädda, gös eller hvad fisk som helst urbenas och skares tvärs öfver ryggen i tumsWeda bitar.
Saltas något och får ligga / på hvarandra en stund.
En smet tillredes på följande sätt: Tvänne äggulor röras med 4 å 5 matskedar vatten, 2 matskedar fin mat- olja, litet salt, sedan iröras de båda till skum slagna hvitorna samt hvete- mjöl, till det får en tunn pannkaks- smets tjocklek.
Fiskbitarne doppas häri, stekas sedan IjusbruDa i kokande flottyr.
Garneras med brynt persilja.
Rullader af strömming.
Färsk ström- ming urbenas, två och två rullas sam- man och omlindas med tråd, få der- efter ligga en stund, beströdda med salt och peppar, och kokas sedan i vatten, tillsatt med något ättika.
Tvätten.
Att tvätta gardiner.
För att i tvätt möjligen förhindra det obehagliga sön- derslitandet af hvita gardiner är föl- jande förfaringssätt mycket att rekom- mendera.
Sedan de hafva blifvit väl afdammade, lägger man hvarje gardin i fyra delar, fäster dem till samman samt lägger derefter gardinerna flere timmar i kallt, rent vatten.
Nu till- reder man ljumt tvålvatten, lägger der- uti de försigtigt urpressade gardinerna, låter dem långsamt draga, under det att man så småningom stegrar tempe- raturen, dock får det ej komma i kok- ning.
Samma förfaringssätt upprepas ännu en gång med nytt tvålvatten, och sedan äro gardinerna fullkomligt rena.
De skola nu, som vid all annan tvätt, sköljas, blånas och stärkas.
Man drager dem först trådrätt, innan man börjar att stryka dem.
Efterrätter.
Äggkräm.
Till \ stop söt grädde tages 8 äggulor.
Grädden kokas först upp med kanel eller vanilj, afredes sedan med äggulorna och ilägges så mycket socker, som behagas.
Hvitorna slås till hårdt skum och iröras sakta, då krämen är nära kall, hvarefter den upphälles och garneras med bisquiter.
Fanny — g.
Smetpudding.
En fjerdedels kanna mjölk kokas upp, deri lägges en rågad sked god t smör, två rågade skedar socker, litet stött bittermandel eller citronskal och en nypa salt.
Man vispar deri så mycket hvetemjöl, att det blir som en lagom stadig gröt; dåden börjar släppa pannan, slås den upp att bli kall, och då arbetas deri 5 å 6 ägg, ett om sender; blandningen slås i en smord och beströdd form och gräddas i varm ugn.
Då den är|väl upphöjd, stjelpes den på fat och ätes med saftsås eller sylt.
Fanny — g.
Pannkakspudding.
Ett stop mjölk, blandad med söt eller sur grädde, 1 jumfru smält smör och 4 å 6 ägg vispas väl tillsammans med litet hvetemjöl.
Deraf gräddas tunna pankakor, blott på en sida; på den sidan, som är upp, lägges äppelmos och hallonsylt, hvar- efter pankakan rullas ihop och ned- lägges i en smord, djup form.
Då formen är M l, sammanvispas 4 ägg, 1 halfstop grädde, 2 skedar socker och några stötta bittermandlar.
Denna blandning slås öfver pannkakorna i formen, som insattes i varm ugn.
Då puddingen är stannad och något höjt sig, tages den ut och serveras varm utan sås.
formen.
Den kan i I pv L * s ej stjelpas ur Fanny — g.
Bakning ".
Tékringlor.
Tag 12 äggulor, 12 sked- blad söt grädde, \ skalp, osaltadt smör, § skalp, socker och 1 lod hjorthorn- salt.
Signe.
Holländare.
1 skalp, brunt socker, 1 skalp, mjöl, 1 skalp, smör, 1 skalp, stötta skorpor, 4 ägg och 1 lod hjort- hornsalt.
Signe.
Allmännyttigt.
Att rengöra silfver.
Man har lagom varmt vatten i ett handfat, ett stycke mjuk tvål, en tand- eller en s. k. por- slinsborste.
Silfret, skedarne och knif- varnes skaft samt sockerskål, grädd- och kaffekanna m. fl.
föremål öfver- borstas först med det ofvannämda, så att de blitva fullkomligt rena.
Torkas sedan omsorgsfullt på linne.
Till sist öfvergnidas de med en bit sämskskinn, struken öfver ett stycke så kallad poler - tvål (de tvänne senare sakerna fås hos hvarje guldsmed), så att allt blir fint och blankt.
Knifvarnes blad poleras först i mergel (en kork, doppad i denna, gnides öfver desamma) samt sedan med skinn och polértvål.
Skedarne läggas nu i buffet-lådorna, somliga ha dem lagda hvar för sig på bomullsbot- ten, men har man mindre plats, sve- pas de i silkespapper, så att de ej röra vid hvar andra.
Likaså gafflarne.
Knifvarne läggas i sitt etui af rödt ylle, som är syd t så, att äfven de, knif- varne, ej vidröra hvar andra och ligga ömsevis med blad och skaft.
De större sakerna, kanna, socker- skål etc. samt strö-, sås-, sylt- och salt- skedar, insvepas äfven i silkespapper.
Göres detta efter hvarje begagnande, skola sakerna alltid vara såsom nya.
Ebon Hoi.
Syltning-.
Syltning.
Gula plommon läggas i en kruka, och derpå hälles kokhet mellan- sirup, så att det står väl öfver; öfver- bindes och förvaras samt användes till fruktsoppor.
Skall vara utmärkt.
von Sn.
Drycker.
Äppelvin.
(Som svar å frågan n:r 206.)
De äpplen, som användas här- till, böra vara temligen sura, och vinet kan tillredas på många olika sätt, men det är alltid lika vigtigt att iakttaga följande regler i afseende på insamlin- gen af frukten samt utpressningen och jäsningen af äppelsaften.
Frukten får ej aftagas förr än den är väl mogen, och den lägges sedan 14 å 15 dygn i ett rum att eftermogna.
Under denna tid upplösas vätskorna i frukten, och alkohol samt kolsyra utbildas.
Sedan utpressas saften ur äpplena, som sön- dermalas eller krossas och läggas i grofva, starka linnepåsar, hvarefter tyngder påläggas och saften väl ut- pressas; denna hälles sedan i stora kärl, som ställas öppna, och värmen i rummet ökas till 16 grader.
Vinet får stå 2 — 3 dagar, om man vill hafva det svagt, och 8 — 10, om det skall blifva mycket starkt, och afhälles på rena tunnor, sedan draggen sjunkit.
Tunnorna förvaras i källare, eller på annan sval plats, och få stå till nästa vår, då vinet omtappas, och är färdigt att användas.
Innan äppelvinet butel- jeras, bör man tillse, att det är klart och blankt, i annat fall klaras det, och får stå 14 dagar.
Natten innan vinet skall buteljeras, öppnas sprundet på tunnan, och buteljerna böra ej korkas samma dag, de påfyllas.
Om dessa för- sigtighetsmått uraktlåtas, kunna butel- jerna lätt springa sönder.
Champagne- buteljer äro bäst, och endast fullt goda korkar få begagnas.
Om vinet skall användas genast eller under den kal- I I \!
- LJ A n n o n s e r m o t t a g a s e n d a s t m o t k o n t a n t llqvld I f ö r s k o t t a f 2 6 ö r e pr * » - spalt, petltrad (= 1 0 etafvelser).
Ingen a n n o n s Införes under 1 krona.
lare årstiden, så kan en liten socker- bit läggas i hvarje butelj, innan den korkas.
Vinet blir bättre, om det för- varas länge.
Man kan sedan, om man vill, af en del utaf vinet göra äppelchampagne.
15 kannor äppelvin, 15 tum sprit, 2 \ skalp, socker blandas väl, får stå 14 dagar, klaras med 10 tum skummad mjölk och buteljeras sedan på cham- pagnebuteljer.
Liknar mycket verklig champagne.
H — a.
Köksträdgården.
För vänner af spenat meddelas, att sådan kan sås redan om hösten, hvar- igenom den blir tidigare färdig att skörda.
Sås spenaten redan i septem- ber, så att den uppnår en viss grad af utveckling till vintern, plägar den som oftast öfverlefva vintrarne och kan då skördas mycket tidigt.
Sker såningen senare, får den ej verk- ställas förr än vid vinterns annalkan- de, så att ej groningen försiggår redan om hösten, i hvilket fall de späda plantorna skulle gå förlorade under vintern.
Sängarne böra dock göras i ordning, redan innan jorden af höst- regnet blifvit allt för sur och klibbig, alldenstund den sedan blir omöjlig att bearbeta.
Derjemte bör man sörja för, att torr jord finnes till hands att täcka fröet med, då sådden skall verkställas, för hvilket ändamål sådan förvaras, an- tingen under tak eller i hög, som täckes.
Äfven många andra köksväxter kun- na sås om hösten, såsom: dill, lök (de sorter, som om våren sås direkt på kalljord), morötter, rödbetor, pal- sternackor, persilja m. fl.
Äfven med dessa iakttages, att ej sådden verkstäl- les så tidigt, att fröet gror redan på hösten, utan bör dermed dröjas till vinterns annalkande.
Ja, t. o. m. se- dan snö fallit, kan sådden göras, då snön bortskottas från sängarne, fröet utsås och täckes med den dertill för- varade jorden.
Skall såningen ske i fåror, böra dessa uppdragas, då sän- garne krattas.
D e redan om hösten sådda köksväxterna lemna alltid något tidigare skörd än vid vårsådd.
En olägenhet medför dock detta tillväga- gående, dessa sängar blifva vanligen tidigt öfverlupna af ogräs, så att tidig rensning blir nödvändig.
All ledigblifven trädgårdsjord bör, om möjligt, höstgräfvas, hvarigenom en mängd ogräs förstöres och jordens för- vittring påskyndas.
Gräfningen sker på vanligt sätt, men jorden lemnas okrattad.
Skall jorden gödslas, bör äfven detta helst ske om hösten, då de närande beståndsdelarne hos gödnings- ämnet långt bättre hinna upplösas och genomtränga jordmassan.
Gödslar man deremot först om våren, och somma- ren blir mycket torr, ha de växter, som första sommaren odlas på platsen, föga gagn af gödslingen.
Toaletten.
Violpulfver.
6 delar stärkelsemjöl af hvete blandas med 2 delar violrot samt några droppar citron- eller bergamott- essens.
För kylda händer.
Köp för 25 öre Odaline, och gnid händerna härmed, strax efter tvättningen, då ni går till sängs, men gnid länge och väl.
Tag sedan på ett par handskar, och de röda, » nariga » händerna blifva efter några dagar mjuka och hvitare.
» Munskållor ».
Mot dessa förargliga, vanprydande munsår, hvilka hindrat mången mer eller mindre fåfäng dam att bevista någon tillställning, äro hun- dratals mer eller mindre overksamma medel rekommenderade.
Ett som, om det vid utslagets början användes, ibland brukar förminska det, är pulf- veriserad alun, men tag hvarken vase- lin eller något annat fettämne.
Det bästa och säkraste medlet att slippa dem är att försöka undvika oordnin- gar i matsmältningen.
Läkareråd.
Några ord om Homeriana, ett s. k. bote- medel mot lungsot.
En lungsotspatient har tillsändt Red.
en uppsats om ett medel med ofvan- stående namn, hvilket medel förf.
an- ser sig hafva att tacka för återvunnen helsa.
V i hafva af skäl, som nedan synas, ingen anledning att intaga denna uppsats, men vi vilja yttra några ord med anledning af den samma.
Förf.
omtalar, att detta medel, som upptäcktes af en grekisk köpman H o - mero, utgöres af en sibirisk växt, hvil- ken blifvit » analyserad » och efier sin upptäckare kallad Homeriana.
Hade denna » analys », som sig bort, blifvit gjord, af vetenskapligt bildade perso- ner, hade nog den märkliga växten er- hållit ett fullständigare, vetenskapligt namn, och man skulle helt säkert fått mera värderika upplysningar, såsom an- gående dess plats i de botaniska syste- men, dess egenskaper i öfrigt, o. s. v. Förf.
berättar vidare, att den nämde köpmannen lät läkare pröfva växtens värde som botemedel, och att de an- stälda » experimenten » lemnat » rent af öfverraskande resultat » i afseende på växtens förmåga att bota lungsot.
Emel- lertid äro de läkare, som lemnat dessa intyg, långt ifrån några auktoriteter, och det torde blifva helt enkelt omöj- ligt för förf.
(eller någon annan) att kunna åberopa någon läkare, hvilken lemnat intyg, som kunna betyda något i detta afseende.
Om vi nu redan af dessa skäl ha grundad anledning att be- tvifla Homerianas verkan, så vilja vi dock med ytterligare några ord belysa saken, emedan möjligen äfven bland Iduns läsare och läsarinnor några skulle kunna lockas af de braskande annon- serna om detta » botemedel ».
Lungsoten är, som förf.
sjelf näm- ner, en bakteriesjukdom; dess sjuk- domsorsak är med absolut visshet den af Koch upptäckta tuberkelbacillen.
För att man skall kunna med full visshet säga, att en person lider af lungtuberkerlos (lungsot), måste man först påvisa tuberkelbaciller i det upp- hostade, och för att man skall kunna säga om ett medel, som förf.
om Ho- meriana, att det dödar tuberkelbacillen och botar lungsot, måste man påvisa, att tuberkelbacillerna försvunnit ur det upphostade, samtidigt med att de sjuk- liga symptomen i öfrigt gått till baka.
Men ett sådant bevis om Homerianas verkan har ännu icke lemnats och kom- mer helt säkert heller aldrig att lem- nas.
V i betvifla visst icke, att förf.
blifvit botad genom att dricka té på Homeriana, men hvad vi ega rätt att betvifla, är, att diagnosen i detta fall var fullt vetenskapligt stäld.
Sanno- likt har förf.
haft en envis strup- eller lungkatarr af ej tuberkulos natur, men denna hade nog kunnat botas genom billigare medel än denna Homeriana, som kostade förf.
öfver 30 kronor.
För öfrigt vore det temligen naivt att tro, att tuberkelbacillerna skulle kunna dö- das genom några koppar afkok på Ho- meriana, ty skulle man låta ur sekret irån tuberkulösa hemtade och renodlade tuberkelbaciller direkt påverkas af dy- likt Homerianaté, så skulle dessa gan- ska säkert behålla sin lifskraft och smittbarhet.
Och då skulle den lilla qvantitet, som inkommer i blodet och på detta mycket osäkra vis påverkar tuberkelbacillerna, ha en så kraftig verkan!
Af det sagda torde framgå, att tills fullt exacta bevis lemnats, måste Ho- meriana hänföras till alla de otaliga medel, som uppgifvits bota lungsot, men tyvärr icke gjort det, hvartill kom- mer, att detta medel, olikt andra af verkliga vetenskapsmän försökta, bär samma pregel som dessa otaliga ar- cana (hemliga medel), som i tidningarna utbjudes åt en godtrogen allmänhet.
Med I d u n s e x p e d i t i o n ä r f ö r e n a d I d u n s u t r ä t t n l n g s b y r ä, hvllken g r a t i s verkställer alfa u p p k ö p å t Iduns a b o n n e n t e r I l a n d s o r t e n s a m t f ö r öfrigt O att B A A x i o l L T Y G E R b e JVXairovLö, r v e r a 17 Drottninggatan, S t o c k h o l m s n största i silke, ylle och bomull, samt levererar skyndsamt, elegant och billigt S O R G T O I L E T T E R, om endast proflif tidens e r k ä n d t bästa S u ö r l i f: 1 7 s till b i l l i g a s t e p r i s o c h p å b ä s t a s ä t t u t f ö r a l l a m ö j l i g a u p p d r a g t l l l t j e n s för Iduns ä r a d e läsarinnor.
I D U N Drottninggatan Stockholm.
Anna.
T a g fre g å n g e r d a g l i g e n fre s t y c k e n Biiulct ferrata; Blaudi u n d ^ r n å g r a v e c k o r s t i d.
Tag.
så o f i a n i fcau, m o t i o n i fria l u f f e n, d o c k ej t r o l l a n d e.
Greta.
S e s v a r till V e r a i n: r 7.
Jona.
B e r o r h å r e t s A F L A I l a n d e p å s t a r k m j e l l - b i l d n i n g — h v i l k e t v ä l i d e t t a F A L L är h ä n d e l - sen?
— så m 5 s t e n i s ö k a m o t a r b e t a d e n n a.
E n k l a s t o c h b a s t si ?er d e t t a g e n o m a t t e n l ä n g r e l i d h v a r j e q y ä l l grundligt tvätta b u f v u - d e t (e j bäret!)
m e d l i k a d e l a r såpsprit (1 d e l g r ö n s å p a 16st i 2 d e l a r s p r i t) o c h v a r m t v a t - ten.
Blir hufvudsvålen d e r i g e n o m torr o c h s p r ö d, ingnides litet mandelolja.
E — y.
S — d.
V i känna dessa ö r o u t i u m m o r, m e n ha tro, att d e t v o r e b o r t k a s t a d e dylika.
Bovs.
S e s v a r till J o n a L och kjollängd insändas.
A # A Ä R D I G A S O U P E, for endast détail, sänder Modeaffär F a R -, P R O M Dessutom rekommenderas S p e c i a l i t e t e r n a: E N M A O D R - G, B O N R A L -, O C K A i ^ J I I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g 1 ö ^fiLsS® N:r ISO.
A n v ä n d härtill m i n d r e b u r k a r och fyll d e m u p p till p r o p p e n m e d l a g, v ä t en g l e s l i n n e l a p p i l a g e n o c h L Ä G G d e n ö f v e r frukten.
S k a k a b u r k e n, d å l a p p e n är t o r r.
M.
A.
N r 193.
A f t i h ö n s h u s h a en vanlig låda med s p i s a s k a u t i ä r n y t t i g t e m o t o h y r a, så att höm-eri k u n n a » m y l l a s i g » d e r i.
I stället för l å d a k a n m a n af s t ä n g a e t t h ö r n i h ö n s h u - set g e n o m a t t l ä g g a e n s t o c k p å s n e d d e n o c h det i n n a n f ö r slå a s k a n.
Beda.
N:r 2 0 3.
E t t nflgot b e g a g n a d t, m e n m y c - k e t g o d t p i a n o af j a k a r a n d a, s ä r d e l e s v ä l a r - b e l a d t, finnes till salu l ö r 4 5 0 k r o n o r.
Kor- r e s p o n d e n s k a n i n l e d a s m e d C — a B.
p ö s t e restante, Ulricehamn ».
M:r 228 Sök sä mycket s o m möjligt att v i s t a s i s t ö r r e s ä l l s k a p, m e n i n t r ä d a l l - tid e n s a m o c h n i skall ö f v e r v i n n a e r p l å g a så småningom.
N:r 2 3 0 - V å r t o r b o r t t a g a s p å k o r t t i d g e - nom a t t fukta d e m m e d rykande salpeter- syra,, m e n n i m å s t e förfara f ö r s i g t i g t d e r - med; d o p p a e n d a s t en t ä n d s t i c k a i s y r a n och sätt e m o t v å r t a n.
S k u l l e d e t ej l y c k a s m e d en g å n g, far m a n förnya d e t.
N:r 2 3 2.
A f 3 0 h ä r f v o r b o m u l l s g a r n k a n m a n u p p l ä g g a 20 a l n a r v a r p o c h f å r d å 3 0 p a s m a r b r e d väf.
A f 2 0 h ä r f v o r får m a n 2 0 p a s m a r, 20 a l n a r l å n g t; m e n s o m d e t t a ej a l l - tid b l i r t i l l r ä c k l i g t b r e d t, så far m a n b e r ä k n a sjelf s e d a n, d å m a n h a r s k e d e n a t t rätta s i g efter.
— iä.
Breflåda.
Brynolf.
Sonetterna antagas tacksamt.
V ä l - kommen åter!
Ninni.
E d e r lilla skiss h ö r ej till d e t m u n t - r a n d e slaget, m e n d e n ä r v ä l g j o r d, o c h v i s k o l a s ö k a b e r e d a d e n p l a t s v i d tillfälle.
| \ A.
U. Blomslervän, Fintand.
S o m ni ser, u p p f y l l e s e d e r Önskan i d a g e n s n u m m e r.
E.
E.
H u r löd rubriken å ert manuskript, och h v a r o m r ö r d e d e t s i g?
Red.
U F D V E R å och - samt nu- 17 Stockholm.
K L Ä D N I N G S T Y G E R Nyheter för höstsaisonen.
Nu e t t inkommet r i k h a l t i g t af l a g e r A n n o n s e r.
LEDIGA PLATSER.
») N:r 1 6 1.
S p a r t a t r i c o t l i f t v ä t t a s i l j u m t r e g n v a t t e n (e j m e d s å p a e l l e r t v å l), sköljas i kallt, vridas e j, utan upphängas att torka, samt strykas, ännu n å g o t vata, p å afvigsidan, ej p å t v ä r e n, t y d å f ö r f ö r a s f o r m e n.
R, O de modernaste F r å g o r.
S v a r.
R: M a t b l i d a l a n g l e t; a f Birger Sclwldström, (m e d po * tratt.)
— H å g k o m s t; p o e m af Amalia Fah ' sledt.
— E t t r å d fran fru H a r a l d s o n; m e d d e l a d t g e n o m Aoe.
(S l u t fran f ö r e g.
n: r.)
— » Den vandrande juden; » af Blomslervän.
— H e n n e s p o j k e; s k i s s af A, M.
C.
— T e a - ter o c h m u s i k.
— V j e r a; u t k a s t a f Georg Nor- densvan.
(Forts.) Våra barn.
— Matlagning.
— Tvätten.
E f t e r r ä t t e r.
— B a k n i n g.
- — A l l m ä n n y t t i g t.
— Syltning.
— Drycker.
— Köksträdgården.
— T o a l e t t e n.
— L ä k a r e r å d.
— F r å g o r.
— S * ar — Breflåda.
i detta n u m m e r.
D:r — d.
N:r 2 5 7.
Fråga-s o m n å g o n a f I d u n s m å n g a läsarinnor ville upplysa m i g o m, hvar m a n billigast k a n g e n o m g å en kurs i fruntimmers slöjd.
G — a H.
N:r 2 5 8.
H v a r m e d o c h h u r u fernissas p a p - per?
Betty.
N:r 2 5 9 - H u r u l ä " g e b ö r b a r n e t n ä r a s a f m o d e r s m j ö l k e n o c h h v a d b ö r sedan ersätta den? '
, „ S v a r f-motses till öm Moder.
N r 260.
K a n någon af Iduns läsarinnor u p p l y s a m i g o m ett säkert m e d e l att borttaga g a m l a rostfiSckar ur l i n n e s a m t lapisfläckar, så l i n n e t ej b l i r f ö r d e i f v a d t.
Hulda.
B R Drottninggatan W * * W W « i b f d l C w A ej n ä r m a r e till all a n l e d n i n g a t t p e n g a r att k ö p a N:r 2 5 5.
F r å g a s o m n å g o n gödhetsfullt vill g e n o m Idun gifva: 1) ad i ess p å g o d a f r a n s k a l e k t i o n e r i S t o c k - holm, samt 2) u p p g i f t o m n å g o n b r a i n a c k o r d e r i n g i Paris.
Snait svar e m o t s e s tacksamt af Svenska, som ämnar sig till Paris.
N:r 2 5 6.
V i l l n å g o n a f I d u n s v ä n l i g a r ä d - giiNaririnör säga m i g, h v a d j a g skall h i t t a p å för a t k u n n a fä m i g n å g o n f ö r t j e n s t?
J a g ä r G I F T o c h h a r barn s a m t i s m å o m s t ä n d i g h e t e r.
K a n s k e j a g skall f ö r s ö k a t a g a n ä g o t k o m m i s - M O N S L A G E R?
H v i l k a varor äro d å mest l ä t t s å d a här på landet?
R a d m i g till d e t bästa.
S v a r emotses tacksamt af Ester.
P [513 IME-Sto A g hos S L I P E R Ö O, M i o T m i n d r e t j ens t e m a n n a r a m i l j på landet finnes plats den 1 novem- ber för en snäll och ordentlig ensam jungfru, helst äldre, kunnig i enklare matlagning och bakning m. m. inom hus.
Svar med rekommendationer och uppgift å lön sändes till » C.
C », pöste restante, Mariestad.
[502] T I L L I L ik G ' S T •.
W.
C A M I S E R, P A N I U S G l a c é h a n d s k a r: 4 knappar, breda silkessömmar kr.
1: 50 5 sndrknäppen, d:o d:o kr.
2: — 6-knapps Mousquetaires kr.
2: — [507] Kammarjungfru.
En stilla, hygglig och anspråkslös flicka, fullt kunnig i såväl kläd- som linnesömnad, får plats på landet den 24 okt.
Svar jemte betyg till M., Forsmark.
[477] Obs.
Som dessa handskar äro af bästa qvalité går jag i ansvar för hvarje par, som köpes i mina butiker: B a r n s k ö t e r s k a, helst äldre, er- håller 1 november fördelaktig plats i ett bättre hus på landet.
Svar till » C.
A.&gt; å Iduns byrå.
[485] Östermalm: 5 S t u r e g a t a n 5, Söder: 2 4 S ö d e r m a l m s t o r g 2 4, Staden: 4 5 V e s t e r l å n g g a t a n 4 5, Obs.
Midt för Skräddaregränd.
C a r l [262] PLATSSÖKANDE.
E n flicka af god fam., som i flere år förestått ett bättre hushåll, önskar sig till 1 nov.
dyl. plats.
De bästa intyg.
Svar till » Värdinna », Iduns byrå.
R V 2 S T E R L A N G G A I A N F 5769) P a, Profver till landsorten expedieras.
E n enkel, anspråkslös, barn- k ä r flicka, ej för ung, med jemt oth godt lynne, får plats i större landthus såsom vårdarinna för 6 st. minderåriga, moderlösa barn.
Äfven bör den sö- kande kunna undervisa i skolans för- sta grunder samt handarbete.
Svar till » X.
Y.
», Kärfsta, pöste restante.
(G.
^ i siden, halfsiden och y l l e M a l m b e r g.
hållsgörom., sömnad m. m.
Svar torde gödhetsfullt sändas under adr.
» J.
H.
», [472] l i s l l l a f l y can be received as a com- Askersund, p. r. panion in a swedish family.
Applica- '.
[505] tions stating salary required and gi- DIVERSE.
E n b i l d a d flicka önskar pl.
uti ving all particulars to be addressed god familj i siad eller på landet för to » Gr. », Eskilstuna, pöste restante.
D o k t o r A.
Afzelius att mot fritt vivre underv.
i musik, [?06] ' (G.
5762) delt.
i arbeten och hush.
bestyr.
Svar L i l l a V a t t u g a t a n 2-1, 9 — 10 och 2-3. till » Nyttig ».
Iduns byrå.
[501] E t t y n g r e f r u n t i m m e r, vant Mag- och h u d s j u k d o m a r.
vid husliga göromål samt finare hand- riB8] E n u n g flicka önskar undervisa arbeten, något kunnig i språk och litet mindre barn eller biträda med lexläs- D o k t o r ZSLII Flsnsbuug musik, önskar plats i aktad familj.
ning eller ock önskas plats som lektris 33 Drottninggatan 3 3.
Som den sökande genomgått handels- o. sällskap åt ett äldre frunt.
Sv.
till skola, vore hon äfven villig åtaga sig Hvardagar ' / 2 3 — V z 4.
Helgdagar 10 — 11.
Carl Möllers kont., Gamla Jernvåjren.
kontorsplats, om sådan erbjudes, endast Behandlar företrädesvis Barnsjuk- [497] snar sysselsättning vinnes.
Svar afv.
domar, pu] om möjligt före den 1 nov.
und.
adr.
E n u n g flicka » Små pretentioner », Karlskrona p.
r. med vana att undervisa i vanliga skol- Tandläkaren [486] ämnen, språk och musik önskar plats C o n s t a n c e E l b e, såsom lärarinna i familj.
Goda betyg H u m l e g å r d s g a t a n 8, 2 t r.
E n u n g flicka med goda betyg i o. rekommendationer.
Svar till » Maria », tyska och engelska språken önsk.
pys- Kådfrågningstid 1 — 2.
[120] Iduns byrå.
[470] sels, som lärarinna, lektris eller öfver- sättarinna.
Sv.
t.
» E — th », Iduns byrå.
Med.
D r ERNST SALEN, S k i c k l i g g u v e r n a n t, som genom- [504] gått musikal, akademien och för språk- Ö G O N L Ä K A R E.
studium länge vistats utomlands, önskar E n u n g flicka Bostad: S t o r a V a t t u g a t a n 2, anställn.
i fam., helst i Dalarne, Verml.
önskar plats i någon familj att hjelpa eller Norrl.
Sv.
t.
» C.
W.
E.
1889 ».
Mottagning: helgfria dagar kl. till med alla inom hus förekommande Gumaslii annonsbyrå, Sthlm.
[510] i 10 — 5 12 f. m. göromål.
Den sökande är van vid hus- A young,educated Eng-
I I VI v i l j a s ä r s k i l d t f ä s t a u p p m ä r k s a m h e t e n p å I d u n s l ä m p l i g h e t för p l a t s - s ö k a n d e o c h p l a t s u t b j u d a n d e a n n o n s ö r e r, a f v e n s o m f ö r alla ö f r l g a s l a g s åt T A N D Ä K A R E A.
K U L L Vår N f. | 3 — - 1 4 e. m. "
.
(G.
24414) ^ Dubbelt porto torde medsändas.
.1.
A och SACHSISKA.
1IEZ- ocli. » [24i] *.
A A A A HAZEYZZE- N I D.
a C.
W E N N E M a n u f a k t u r A n d r a Dikter i G R A T I S och för uppdrag åt andra Alla saker skickas mot efterkraf och få returneras ENGELSKA och p m.; Daniel I Modetidnings abonnenter (dock genast) mot fraktkostnaden.
UI I 9 — 10 obetydlig ersättning.
N På Wilhelm Bittes förlag har ' utkommit: Riddargatan 2 6 A, I tr. upp, kl. [472] en _^jv Vasagatan 1 0, Stockholm, snedt emot Centralstationen.
[243] Doktor annonser s o m beröra familjekretsen.
— Annonser mottagas endast genom 8.
G U M 8 E I L U S annonsbyrå och hes redaktionen.
Abonnentsamlare antagas.
och Skandinavisk M A R T I N L k t IN Iduns mot l i t t i i i n l n i R O L A N D I I LJ ombesörjer genom fullt kompetenta personer uppköp i alla möjliga branscher O l i s R-v Ls S 45 af T O Drottninggatan C R T R » M a g K H 45 O L 80 Ö M S a s i n e r M Drottninggatan 80 hörnet af Appelbergsgatan.
h ö r n e t af K l a r a b e r g s g a t a n.
Edvard Fredin.
S I Sv.
P a n o p t i k o n Kungsträdgårdsgatan ö p p e t h v a r d a g a r d a g a r h e l a 18 o e h I sön- d a g e n Pris: S S kr.
T Ä N D I G I S v a r t a » For Daniel » belönades med Svenska Akademiens stora pris den 20 december 1888.
[5U] ä k t a 9 f.
m.
till 10 L A G E R A F L y o n e r - S i d e n t y g e r ä k t a o c h S c h a l a r.
[162] från PARAPLYER kl. T I ocU RARASOZZER.
e.
m.
[359] H P a n o r a m a n i Rundmainingsbyggnaden å D j u r g å r d e n d a g a r från intill är ö p p e n kl. half m ö r k r e t s A N D A R T O E T E.
Lektioner gifvas i alla sorters finare och enklare handarbeten, deribland knyppling och filetguipure.
Vackra mönster finnas.
Frideborg Ljungdahl.
Gunilla VILEN.
N: 0 28 Hamngatan, 3 tr. upp.
U T S T Ä L L N af I G T O C £1 f H K l O N S O T L O T T E R I - | rrr — Kungsträdgården — Öppen: Hvardagar 10-4; Söndagar 1-4.
OBS.!
Inträdesavgiften är nedsatt till N Y A A F A L L A Lottsedlar säljas i lokalen.
Utställningen fortgår endast en kort tid.
gjt &lt;5 ~| r y [445] - A- M C H A R M sxxx-t!
måste enhvar utropa, som får se den smakfulla Ättika Senap, Är blandad efter engelsk och fransysk s m a k, flere sorter.
Beefsteaksauce.
S O J A, flere gänger PRIS- BELÖNADE och fullt jemförliga med de N Ä T T O C H P R Y D L I G!
S T A R K O C H bästa utländska fabrikat.
Tillhanda- Eget ' fabrikat.
hållas hos Hrr specerihandlare.
[95] Utsökt prydnad för Herrar!
pla nls k o I e A R N U artiklar^ O ~ Berencreutz, född F l a c h, elev af M:mePillot (Professeur diplömé) i Paris, är återkommen till Stockholm och gifver fortfarande E H T K O M M E N Hrad som önskas och får plats graveras å densamma, t. ex. namn, monogram, emblem m. m., om detta nppgifves vid beställningen.
Nålen kostar af nysilf- ver: A 1: -, B 1: 50 och C 1: —.
Önskas nålarne af silfver, höjes priset 50 öre pr.
st. Liqvid kan insändas i frimärken eller pr postanvisning till Jolm Fröberg, Finspong.
T I L L S Ä N D E S " " ^Sfi F R A N K O.
HELSINGBORG i sept.
18S9 JENiSEN 1 M L P.
.
B I L L I G!
Lektioner.
[500] Adress: 19 Valhallavägen 2 tr. [m F r å n H j a l m a r P e t e r s s o n &amp; c:nis Pappershandel i Karlstad erh.
gratis prof å jPapper och K u v e r t e r.
23910x5.)
[467] M i k r o s k o p med 500 gångers förstoringsstyrka sän- des genast portofritt mot insändande af endast 70 öre, större 90 öre.
Båda kr.
1: 40 (i 10 öres frimärken).
J.
A.
Carlsson, [512] Klarabergsgatan 42, Stockholm.
Emma N o r r l a n d s g a t a n Concentrerad F Ö R R Å D i] (G.
1 filialerna.
W. S C H U M A C H E E, Försöken TH. WINBORG &amp; C:IS i Stockholm tillverknngar af S L A G S U Franska P u m p e r n i e k e l.
på flaskor för ut- spädning.
[498] Sophie e H u s m ö d r a r!
P R I S K U R A N T R I K H A L T I G A s M Ä R K E - S Ö öre. "
J ^ T M I N Ö F V E R Ä A \ T 7 Ö!
S c. sf i h- ?R o samtidigt mycket lättsmält.
[509] Theodor Blanchs Konst-Salon, t är ett öfver hela Tyskland välbekant, af rag tillverkadt Försäljes ä 25 öre pr st, i raiu hufvudforsäljning och Ressällskap önskas af en ung bildad flicka till södra Frankrike eller annan medelhafs- kust.
Sv.
märkt, » Cliacune paye pour soi », inl.
å Th. Tjäders byrå, Sthlra.
X- i Dessutom har mitt fabrikats näringsvärde genom tillsättning af MalteoetraM blifvit ytterligare förhöjdt.
Maltose X * umpemicUel häller sig frisk i läng tid.
[503] Q V I N N O F Ö R E N I N G E N S N raed-1 ocb Lösen- och tjecstefri märken uppkö- pas till högsta pris af » N.
— », Råda.
inbrott.
a bröd, eom alldeles skiljer sig från vanlig ankarstock derigenom, att det F r i m ä r k s a m l a r e!
1 0 f. m.
M ^ X h a r undergått en särskild bakningsmetod, som gör det värdefullare sora närings- [508] a l l a [4b0] S V E N S K A I " pumperniekel Lindqvists Hvrb-v&amp;rta.liaa&amp;el, !52 Mättter Samuels tjata ' Ä2, etablerad år I 8 6 2.
Alla slag af Fruntimmersunderkläder finnas alltid på lager, välsydda och af goda tyger.
Beställningar af dylika, så väl som all slags linnesömnad, emottagas till de billigaste priser.
Brndutstyrslar förfärdigas.
Så väl enkla som eleganta profver finnas till påseende.
[494] H.SACKMANN Sockerprisen nedsatta!
53 brun Sirap ä 31 öre kg.
= 13 öre pr " B, Santos-Kaffe fr. 1,75 kg.
till högre pris, l ": a Hvetemjöl.
.
.
ä.
20 öre kg., Hafregryn, vackra Si 24 » » Krossgryn ._ ä.
24 » &gt; Russin, rensade il 70 öre kg.
— 30 öre pr Potatismjöl ä 45 öre k g, Mannagryn a.
45 » » Bruna Bönor, nya ä.
30 » » Sardiner, franska, pr låda 35 öre, Champignpner, pr burk 65 å.
75 ö.
Franska Arter, » 50 örs, Stearinljus, pr paket = 1 ' S 30 öre.
I:a Norsk Fetsill KKKK å 2 5 öre, 2 0 öre då 10 kg tagas.
IVlargarinsniSr, färskt hvarje dag.
Rågmjöl, Rågsikt och Ärter billigast hos A.
8 S T.
L H ö f Y G b A e r T A g N Drottninggatan 5 3 J.
G.
H a m m a r s Fin, ^toc^holm L ' [499] Nysaltade g u r k o r från Skåne, norsk fctsill (så kallad papperssill), nyrökl kullasill, gammal mogen holländsk sill samt parti- och minutförsäljning af Ar- boga prima margarinsmör uti A-N J O V I S M A G A S I N E T 17 Munkbrogatan 17.
[49G] - (G.
5734) GUSTAF HOLMBLOM K A P P - F A B R I K " o 38 Vesterldnggatan 38 | Nedra botten, I o. 2 tr. upp.
n Q 14891 J207] 37 1 A X N P K O K.
Stor värmeförmåga.
Brinna luktfritt.
Briljant belysning.
Priskuranter gratis.
jL F r i s: enkla m e d en veke 4 å 6 k r.
, extra solida 8 kr., m e d två vekar 12 kr.
och m e d tre vekar 18 kr.
" Fullkomlig belåtenhet garanteras hvarje köpare.
[226] J.
G.
H A M M A R, 30 Malmskilnadsgatan H u s m ö d r a r!
Kasten aldrig bort gammalt stick- ylle!
Undertecknad emottager jemte ull äfven gammalt ylle till spinning, väfning (för hand), schal- och filtbe- redning.
H o s mig spunnet s. k. tras- garn är bevisligen det bästa och vack- raste, som kan erhållas.
Spånadslönen den billigaste i Stockholm.
Berednin- gen af filtar oöfverträffad.
Otto Elmgren, [293] Vesterlånggatan 66.
Tldn.
kottar endast en kr.
f ö r qvartalet, oefordrlngsafg.
Inberäknad.
A n o r d n a r h v a r j e q v a r t a l p r i s t a f l i n g a r för sina prenumeranter.
I l~ \ f I M KJ IN I fL / A n n o n s e r m o t t a g a s g e n o m 8.
Qumaellus annonsbyrå .öcn nöS redaktionen till 2 5 ö r e p r 4 - s p a l t l g p e t l t r a d (* » 1 0 s t a f v e l s e r).
K ef V a r m a 4 10 och d r a g f r i a För hushåll att beakta.
10 °|o Vid kontant köp lemnas å alla i vår priskurant upptagna artiklar blifva boningsrummen genom att man tätar fönster och dörrar med Tätningslister.
Tätningslisterna hindra dessutom dammets in- trängande utifrån genom fön- stren.
Tätningslisterna hindra äfven isbildning å fön- stren vintertiden.
^« QI ' V Vinbolaget Brages efterträdare.
10 | Hötorget S Tätningslisterna förekomma i knippor innehål lande 20 längder ä 4 fot = 80 sträckfot (2 3 | meter) samt kunna erhållas i hvit, brun eller grå färg.
n:r 6, hörnet U C H 0) S U C H A R D M j Stort urval a r s a l a från den förnämsta firman i Palermo å.
1 kr.
25 öre per butelj.
Vid kontant köp af minst 6 but- lemnas 20 p r o c rabatt.
Leffler &amp; C: o.
L Hötorgets, hörn.
af Holländargatan.
Höst- o. Vinterkappor!
af af Plysch, Siden oeh Ylletyger.
Kappor.
D. Forssells Söner &amp; C:o af 10 Pelsbräm.
Drottninggatan 1 0 [490] o [99] På dessa i Sverige o. utlandet patenterade o. prisbelönta Stickmaskiner kan man efter 2 a 3 veckors öfning tillverka nästan allt hvad af ylle eller bomull behöfves i hemmet.
Se vidare annonsen i Idun den 1 och 8 februari d. å..
mMMEMEn&amp;EHEHMEMMIMX Största oeh rikhaltigaste Pelsfodrade Is ChoCOlat.
[492] lag-er t c.
Cacao Soluble, ett rent lösligt pul- ver i bleckburkar på \, \ och | kilo, är drygt, välsmakande och närande.
Af SucharcVs Cacaopulver får man 100 koppar på \ kilo.
[21] Q m a n här och der i landet börjat t ill — i \ f t verka Fältstolar liknande vår N y a I M W ^ ä l l s t o l, Jivilken är tillverkad af I m|| fullmogen björk, gal eller brun,och U * Ä * hvars pris är 10 k r.
fraktlritt m o t jernvägseiterkraf vid uppgifven sta- tion, fästes uppmärksamheten pä, att vår Nya Fällstol alltid är stämplad på de båda kort- styckena, som uppbära armstöden, m e d vår firma: Hjalmar Peterson d&gt; C:i, Karlstad, samt att den reqvirent, s o m ej blir nöjd m e d sto- len, k a n återsända den franko, dä, erlagd l i - qvid genast återbetalas.
[477J § CD D SucharcTs Cacaopulver, S 40 Drottninggatan 40 R 101 Erkänd utmärkt qvalité.
Samtliga SucharcVs Chocolader äro garanterade ren Cacao och socker ntan tillsats.
SucharcVs Praliner, Gianduja, Capsules, Noisettes, Nougatines och andra dessertchocolader rekom- menderas.
Tätningslisterna finnas till salu i minut hos de flesta Herrar Speceri-, Garn-, Bok- och Diversehandlare i ri- ket och i parti hos J.
F.
B o s s a n d e r, S t o c k h o l m, A u g.
W e r n e r &amp; C:o, G ö t e b o r g, samt hos Fabrikanterna (G.21672) D.
H.
B a g g e &amp; Co., A b y j e r n v ä g s s t a t i o n.
[4,95] (afgår till landsorten på aftnarne), opartisk, frisinnad, reformvänlig, menhofsam.
Vill verka för absolut nykterhet.
Meddelar de snabbaste nyheter från in- och utlandet.
Omsorgsfullt skött utrikesafdelning.
God och spännande följetong.
OBS.
Minst 4 gånger i veckan väl valda, särdeles intressanta berättelser, skisser och humoresker i original eller öfversättning.
Treflig utstyrsel.
K o s t a r för helt å r 5 kronor, » för qvartal 1 kr.
2 5 öre, BKBBB postarvodet inräknadt famaai Sedan årets början hafva minst 1,000 för tidningen författade, bearbetade eller öfversatta artiklar, berättelser, kåserier, humoresker m. m. presterats åt den ständigt ökade läsekretsen.
Personer, som ej känna till Morgonbladet, få profexemplar gratis och franko sig tillsända genom reqvisltion per brefkort eller bref under adress Morgonbladet, Stockholm.
Morgonbladet är, utan allt tvifvel, i betraktande af format och innehåll, hufvudstadens förnämsta oeh billigaste dagliga godtköpstidning.
470] Redaktionen af Morgonbladet, Stockholm.
Holländaregatan.
Suchard ' S 17 Gula- och Silvermedaljer.
Fabriksmärke.
H af A M o r g o n b l a d e t, » IT ||fN p r o c e n t, L e f f l e r &lt; &amp; C: o.
[493] Tätningslisterna äro således oumbärliga i hvarje hem, hvilket den hvarje år öka- de efterfrågan bäst bevisar.
O 10 r a b a t t äfven om endast en liter spirituösa eller e n butelj vin tages.
Obs.!
Beställningar ut- föras val o. bil- ligt af skickliga j tillskärare.
• E5E5H5H5H5H5E5E5E5E5E5H51EEH5Z5E5E5E5H5H5 • T i l l U t s t y r s l a r!
Sängar och Sängkläder Alla fördelar framför andra sorter!
T ä, o ^.
e n Allmänt erkändt bästa H e n r i k finnes endast Bolstervar, a t t erhålla hos L a b a t t, JE^Hten?
.
Täcken o c h Filtar arsenikfria.
Låga bestämda priser!
Prisuppgifter sändas franko.
27 Drottning-gatan 27 Stokholm.
Tillsändes, om lifvidden decimaltum.
h Beställningar emottagas och utföras noggrant.
KLongl.
Hofleverantör, Obs.
c Alla sängkläder tillverkas på egen verkstad.
Snörlif " L a G-racieuse ", såväl i höga som låga former, o K.
M. LUNDBERGS Bosättningsmagasin 7. uppgifves i centimeter eller S t o r k y r k o b r i n k e n 7.
STOCKHOLM.
[71] 372 STOCKHOLM, GERNANDTS (88] BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
