# ID: svediakorp-per723
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1889
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 19,225
# sentences: 1,057
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 40.
B yrå: Drottninggatan 48, en tr..
Annonspxis: 25 öre pr petitrad, Utländska annonser 50 öre raden. '
Fredagen den 4 oktober 1889.
Tidningen kostar endast 1 krona för qvartalet postarvodet mberäknadt.
Ingen lösnummerförsäljning.
Redaktör o c h FRITHIOF Träffas å byrån kl. 10 — 11.
A l l m.
Telef.
6 1 4 7.
Elisabeth let är icke länge sedan, det smärt- samma budskapet nådde oss, att en ädel qvinna ändat sitt lif.
Ehuru hennes ögon slötos till den långa.
hvilan på främm ande j ord, var hon dock svenska till hjerta och börd; hennes lifs- gerning, menskligt att döma i förtid af bruten, gälde svenska systrars bästa, och hennes an- språkslösa runa skall ock derför tecknas i de svenska qvinnornas blad.
Den 15 september i år afled i Paris fru Agata Margareta Eli- sabeth Nyström, född Rosenius, i en ålder af 41 år.
Hon var dotter till den bekante väckelse- predikanten och andlige skriftställaren C.
0.
Ro- senius och gift med telegrafassistenlen M. F. Nyström.
Hon hade så- ledes gått ut från ett hem, der djupt religiöst allvar från de spädaste åren tryckte sin hall- stämpel på hennes vä- sen och gaf hennes sinne och all hennes sträfvan riktning.
Hjertats begåfning motsvarades hos Elisa- beth Nyström af huf- vudets; grundliga kun- skaper och mångsidiga utgifvare: HELLBERG.
TTtg^ifningstid: h v a r j e helgfri fredag.
Infaller helgdag på fredagen, ut- gifves tidningen näst föreg.
eller nästfolj.
söckendag.
2:dra årg.
P r e n u m e r a t i o n sker I landsorten: å postanstalterna.
I Stockholm: hos redaktionen, i bok- lådorna samt å tidningskontoren.
Nyström.
talanger hade kommit henne till del.
Hon af- lade en synnerligen vac- ker studentexamen, en bland de första svenska qvinnor, som bestodo detta mogenhetsprof.
Hon var sedermera vid olika tider elev vid mu- sikaliska liksom vid må- lare-akademien och har från trycket ulgifvit en del af henne kompone- rade sånger De naturliga anlagen funno än ytterligare till- fälle utbilda sig under flere utrikes resor; bland annat tillbringade hon en vinter i Rom, denna heliga mark för alla skönhelsälskande sin- nen.
Djupt religiös ulan ensidighet egnade hon ett lifligt intresse åt alla slags välgörenhetssträf- vanden.
Hvad som dock främst skall bevara Eli- sabeth Nyströms namn i tacksamt minne är den stiftelse, som utan tve- kan kan betraktas som hennes förnämsta lifs- gerning — den af henne i hufvudstaden grunda- de » Föreningen för sömmerskor »; I åtta år har nu för- eningen utöfvat sin verk- samhet och har under denna tid hunnit göra mycket godt för en klass
Idun utkommer I hufvudsfaden hvarje helgfri fredag och kottar för ett qvartal endast I krona, postarvodet Inberäknadt.
— af arbetande qvinnor, hvilkas lott torde höra till de minst tacksamma och mest tunga.
I n:r 2 af Idun för i år hade vi i denna filantropiska fråga infört ett upprop af Mathilda Langlet, hvilket utgör ett ytter- ligare bevis på, att härvidlag föreligger en ömmande och behjertansvärd sak, som ock mångenstädes i vårt land väckt ädla qvin- nors beaktan.
Deras Med dessa ord vilja vi här blott ytterligare pointera den betydelse, fru Nyströms stif- telse och dess verksamhet ega.
Enligt se- naste årets berättelse räknade föreningen då 166 medlemmar och delegare i sjukkassan samt ett hundratal hedersledamöter, hvilka lemna bidrag till lån- och hjelpfonderna.
Föreningens uppgift är » att genom fri lä- karevård, fri medicinooh penningeunderstöd gifva sina medlemmar hjelp under sjukdom, understödja dem som konvalescenter, för- sträcka dem smärre lån samt slutligen att genom personlig omvårdnad, bildande sam- qväm, föredrag och boklån inverka stöd- jande och förädlande äfven i inre hänseende.
Ändock Från och med 1886 har föreningen be- redt de sjukligaste tillfälle till en månads sommarferier på landet med fullständig hvila, bad och andra landtlifvets fördelar.
I allmänhet hafva af läkare 20 flickor rekommenderats till dylik rekreation.
De ha sedan fördelats på två afdelningar med 10 i hvarje.
Hvar afdelning har kostnads- fritt fått tillbringa en månad på landet i föreningens (under en särskild husmoders ledning stälda) sommarhem i Stockholms skärgård.
Ofta samlade fru Nyström de fattiga sömmerskorna omkring sig i sitt eget hem till angenäma samqväm med fägnad för kropp som själ.
Föredrag höllos äfven då understundom och tycktes lifligt intressera.
En gång talade en läkare öfver helsovård, med särskild hänsyn fästad vid åhörarin- nornas behof, en annan gång en prestman i religiösa ämnen o. s. v. Dock visade fru Nyström beständigt den fina taktfullhet och urskilning, att hon ej lät sin egen allvar- samma religiositet på något sätt göra sig gällande derhän, att den kunde utöfva det minsta tvång öfver föreningens medlemmar.
Den ädla qvinnan, som närmast sörjes af make och bröder, skall derför förvisso äfven uppriktigt saknas af många, som egna hennes minne sina hjertans tack och väl- signelse.
J. N-g.
När hösten kommer.
fjalier ^ och aslrar ännu prunka, Svanen dröjer än vid gräsrik Men de sista gula Vissna ned på fuktig I konturer toppar oktoberhimmels gråt från grund, svarta grenar par Något Han På dör förnimbart står lutad öfver spalieromspunnen I fåtöljen, trött af Hon.
försänkt strand.
sjunka trädgårdssand.
vilda parkens Stå mot grå Liksom bladen hvar drop- — sekund.
balustraden trappafsats, promenaden, i drömmar, tagit plats blickar söka ej hvar Tystnaden Slappa Båda Ack, Ha ej bryts känslor börjat åtskils clalier och astrar minna andra, af älskad ana, att det blifvit när Skall Tidningen Innehåller nästan uteslutande originalbidrag.
— Uppgif ä närmaste postanstait namn och adress samt erlägg en krona, så er- röst, vandra höst.
bjerta om, livad sommarn ej då ett stackars en suck ens på sin kärleks Karl gaf, menskohjerta grofl Åkermark.
Om sättet att läsa.
llPjjJjuru tomt skulle ej lifvet vara för många « ^ ' * af oss utan böcker!
Ja, vi som knap- past förmå fatta, hvad vi utan dem skulle vara, kunna med skäl vara tacksamma öfver att lefva i en tid, då sä oändligt mycket skrifves och tryckes.
Tidskrifter och lätt lektyr ha i synnerhet i förunderlig grad ökats under de senare åren, och häri ligger visserligen en fara.
Det tycks, som om vår tid vore så ifrig, våra lif så upptagna af brådskande verksamhet, att all- ting måste läsas så sammanfattadt som möj- ligt.
V å r kunskap om menniskor och ting måste sväljas klunkvis, vi ha ej tid att smälta något i lugn.
r?
Men hvad blir följden af denna ytliga läs- ning?
Jo, just den att i många fall det lästa lika hastigt glömmes, som om det aldrig blifvit läst.
Detta skulle ej vara förhållandet, om man studerat ämnet i detalj, i bokform.
Det fins någonting, som kan kallas för » pluggläsning », äfven utanför skola och exa- mina, och derför tro vi det ej vore ur vägen att tala några ord om läsning samt den nytta, man derutaf kan och bör draga.
Först ett ord om romanliteraturen, jemförd med allvarligare läsning.
För icke så många år sedan dömdes den såsom syndig af många religiösa personer, och en roman skulle man sky värre än gift.
V i ha blifvit förståndi- srare numera: eller också ha romanerna blifvit bättre och renare.
Ej ens den strängaste person behöfver totalt förbjuda alla berättelser och romaner.
V i tala icke om den förderf- liga massan af sensationsromaner.
D e finna tyvärr allt för många läsarinnor bland unga flickor, allt för enfaldiga eller okunniga att förstå, hvilken skada de dermed göra sig.
Sådana böcker alstra blott en osund smak för kännedom om ämnen, der okunnighet i sanning är lycka, gifva en falsk uppfattning af lifvet samt döda rena och ädla tankar.
Det är gagnlöst att uppsätta några bestämda regler rörande romanläsning.
Att behandla själen liksom kroppen är ett godt råd.
Hvad som lämpar sig för en, är skadligt för en annan.
Några kunna blifva oberörda, af hvad som gör ett djupt intryck på andra.
För somliga kan en större qvantitet vara bra, då deremot för andra små portioner äro rådligast.
Det är med romanläsning liksom med mat, somliga kunna lefva på betydligt högre diet än andra, men måttlighet är säkert bäst i båda fallen.
Låt oss blott komma ihåg, att romaner äro en l y x och måste användas som sådan.
Att ej läsa någonting annat är lika ohelsosamt och skadligt, som det skulle vara att lefva uteslutande på tårtor och bakelser.
En omvexlaude diet uppehåller bäst krop- pen.
Omvexlande läsning närer bäst själen.
Kropp och själ utveckla sig af den föda, man ger dem, och kunna ej lefva utan sådan.
Svält endera, och den dör.
De som endast läsa romaner, blifva så småningom ur stånd att läsa något annat, emedan dertill fordras en smula tankearbe- tet.
V i kunna läsa en berättelse utan någon ansträngning, hvaremot annan läsning ofta kräfver en sträng uppmärksamhet.
De, som aldrig göra bruk af denna egenskap, finna det svårt, men j u mindre den öfvås, dess svårare blir det, tills man slutligen alldeles förlorar förmågan att bringa sinnet under kontroll och koncentrera det vid en bok, ute- stängande alla tankar, som ej höra till ämnet.
Ä n mer — man tröttnar slutligen äfven på romaner; allt som går en smula djupare än till ytan, hvarje liten afvikelse, som innehål- ler kanske något tankekorn af mer värde än det hela, skyndar man förbi eller hoppar alldeles öfver.
Naturbeskrifningar, hvari må- hända författaren lyckats bäst, läsas icke, blott sjelfva intrigen ögnas igenom.
V i skulle allvarligt och enträget vilja upp- mana alla våra läsarinnor, som värdera sin själs helsa, att åtminstone göra ett försök, en ansträngning med någon gedigen läsning.
Det blir nog svårt i början att få tankarna att följa med de lästa orden, och ämnet kan tyckas torrt och intresselöst, men uppgif det icke.
V a r bestämd med att anslå åtminstone en halftimme om dagen dertill.
Har man tid att läsa berättelser, så har man också tid att läsa andra arbeten.
V a r blott besluten att förstå och finna intresse i boken; läs ord för ord och om och om igen, om så skulle behöfvas.
Men intresset skall komma, upp- märksamheten skall fästas.
Tröttna icke, om också den först lästa, gedigna boken förefal- lit torr och tråkig och ej värd den tid och möda, det kostat att läsa den.
I de flesta fall ligger felet ej i boken, utan i vår egen okunnighet.
Belöningen kom- mer emellertid snart; hvarje arbete, man läser, blir mera underhållande än det föregående, och sådan läsning efterlemnar en verklig till- fredsställelse och sprider klarhet öfver all annan läsning, gör den begripligare, intres- santare och mera njutbar.
Ju mer vi läsa, dess mera nöje ha vi af att läsa.
Kunna vi säga det samma om romaner?
Tillstån nu, I som läsen roman på roman, ökas väl in- tresset, eller förefaller ej slutligen allt samman platt och enahanda?
Som vi nyss anmärkte, växer anden såväl som kroppen af den föda, man ger den.
Läs endast romaner, och sinnet skall blifva ytligt, tomt och saknande fasthet och stadga, ur stånd att bedöma eller bilda en sjelfständig åsigt.
Läs blott värdefulla, lärorika böcker, och sinnet skall växa i styrka och omfång, blifva i stånd att tänka och afgöra för sig sjelft, i stånd att mottaga och äfven sjelft forma nya idéer.
V i hafva sagt mer i detta ämne, än vi haft för afsigt, mycket mer, frukta vi, än de, som bäst behöfva det, skola bry sig om att läsa.
Men det är ett ämne, som verkligen kan behöfva talas om, då hundratals välupp- fostrade flickor, sedan de lemnat skolan, aldrig drömma om att läsa ens en biografi eller resebeskrifning.
När så mycket beror af vår läsning, är det icke någon likgiltig sraakfråga, hvad vi läsa, utan en pligt, ett pund att af- lägga räkenskap för.
D e äro i sanning lyck- liga, som hafva någon förståndig äldre per- son, anhörig eller vän, som leder deras läs- ning och väljer eller föreslår böcker.
De, som ej äro lika lyckligt lottade, måste vara
hilles ett nummer Iveckan under hela qvartalet.
För hvarje S-tal abon- nenter, som samlas, och för hvllka afglften Insändes till Redaktionen af så mycket mer noga, med hvad de läsa.
En dålig bok är en personlig fiende!
Och nu några praktiska anvisningar om sättet att draga nytta af sin läsning.
Antag, att man gjort val af bok, vare sig det nu är ett historiskt, vetenskapligt eller annat lärorikt arbete, så låt läsningen bli så regel- bunden som möjligt.
För läsning som för nästan allt annat, såsom motion utomhus, öfverspelning eller handarbete, är en kort tid dagligen mycket bättre än långa stunder med oregelbundna uppehåll.
Genom att blott läsa ett kapitel om dagen, kommer man snart till slutet af en bok.
Låt oss sedermera försöka att få så stor behållning som möjligt af allt, hvad vi läsa.
Hvarje mening, som ej är riktigt tydlig, måste studeras, tills den blir det.
Om man tappat bort sammanhanget till följd af irrande tan- kar, måste man gå till baka, tills det är åter- funnet.
Att förbise en enda mening kan orsaka att hela sidor missförstås, hvilket icke så mycket är fallet med berättelser.
Gör flitigt bruk af lexikon.
H a f ett papper till hands för upptecknande af ord, hvilkas mening ni ej förstår.
Det är otroligt, hvilken massa främmande ord, man då skall påträffa.
Men icke blott främmande ord böra uppsökas, utan alla, på hvilka man vid tillfrågan ej strax skulle kunna gifva en tydlig definition.
Det är hundratals ord, som menniskor tro sig förstå, men som de endast gissa sig till, eller hafva mycket sväfvande föreställningar om, hvad de betyda.
Ofta har ordet en helt annan betydelse, än vi trodde.
Det ordför- råd, som de flesta af oss begagna, är mycket begränsadt, men härigenom skulle det utvid- gas samt nöjet och nyttan af böcker betyd- ligt ökas.
Ett godt sätt för dem, som hafva tid och lust, är att hålla en liten anteck- ningsbok och afdela sidorna i tre kolumner, en för » orden », den andra för » betydelsen » och den tredje för » härledningen ».
I P \ I I M I L-s L J IN Idun, erhålla * ett gratltexemplar för hela den tid, under hvllken akonne- mentet räcker.
Aro de samlade abonnenterna färre än 6, torde prenumera- skor äro så sjelfviska.
De läsa mycket, men aldrig ett ord yttra de till någon om sin läs- ning.
Man skulle tro dem vara fulla af anekdoter, goda historier, kunskaper och ve- tande, men förgäfves väntar man att få höra något.
De kunna läsa tidningen igenom, utan att låta sitt sällskap (som kanske ej har tid att läsa den) få del af den allra minsta lilla nyhet.
Deras läsning gör åtminstone andra intet godt, hvad den nu må göra dem sjelfva, men vi misstänka starkt, att det goda blir af kort varaktighet.
Många läsa blott för att döda tiden, och då passera orden genom hjer- nan som genom en sikt, lemnande litet eller intet efter sig.
De, som hafva intresse för hvad de läsa, som tänka på det efteråt, kunna ej undgå, tro vi, att dela sitt nöje med andra.
Hvad skulle vi tänka om den familjemedlem, som förtärde en läckerhet för sig sjelf, utan att bjuda någon annan att smaka?
Det är lik- väl, hvad många göra med intellektuela läc- kerheter.
Om kroppens föda smakar bättre, när den delas, huru mycket mer andlig föda?
Att berätta för andra, hvad vi läst, tala om, hvad vi båda hafva läst, och höra andras tankar och åsigter i ämnet — hvad det lägger för ett ökadt behag och intresse till vår läs- ning!
Hvad det gör allting klarare och hjel- per oss att komma ihåg mycket bättre!
Det är ingenting, som hjelper oss att förstå en sak så bra, som det att tala om den.
Låt oss derför mer odla vanan att samtala med någon om, hvad vi läsa.
Det gör ingen- ting, om denna någon ej har läst boken.
Kanske somliga skola säga, att de hafva ingen, som skulle förstå eller taga intresse i deras läsning.
Hafva de någonsin försökt?
Huru kunna de annars veta det?
Det är så många, som hafva så liten tid för läsning, att delta skulle vara att göra dem en verk- lig tjenst.
Det skulle gifva dem nya tan- kar, nya intressen, och vända sinnet bort från egna bekymmer och svårigheter.
Här- igenom skall äfven ett förut okändt före- ningsband uppstå mellan två personer.
Och det är inte alltid s. k. bildade personer, som behöfva uppskatta sådana samtal mest.
V i veta bara, att för oss skulle läsningens halfva nöje gå förloradt, såvida vi ej spra- kade om allt, hvad vi läsa, det må vara hi- storia, biografier, resebeskrifningar eller upp- satser i de mest skilda ämnen, med någon, som har läst jemförelsevis få böcker.
Man borde åtminstone hålla en lista på alla böcker, man läser; då kan man vid årets slut se, hvilka böcker och huru många man läst.
Denna lista skall tjena som ett slags protokoll öfver de medel, hvarigenom anden utvecklat sig.
Ännu bättre skulle det vara, om man bifogade en kort recension öfver hvarje bok, då man läst den.
Det behöfver ej taga lång tid; några få ord äro bättre än ingenting.
V i få på intet sätt försöka efter- härma tidningsrecensioner, utan bara helt enkelt Att läsa högt är också ett bra sätt att säga, hvad vi tänka om boken och våra skäl hafva nöje och draga största fördel af en bok.
derför.
Eller vi kunna i några få drag an- Andra kunna arbeta, medan den ena läser.
Hur gifva hufvudinnehållet och dervid nämna man önskar, att detta oftare gjordes i familje- något, som särskildt gjort intryck på oss.
kretsen under vinteraftnar!
Att läsa väl är Detta skall visa sig som en stor hjelp i att en värdefull talang, lika förtjent af öfning återkalla en bok i minnet, att hjelpa oss som sång eller pianospelning.
Alla borde komma ihåg i stället för att glömma, hvad • försöka att läsa väl.
V i tro, att ingen skulle vi läst.
behöfva misslyckas deri, hvars sinne och tan- V i borde alla vara i stånd att uttala vår kar äro uppfyllda af det lästa.
Om detta är egen (icke en annans) åsigt om hvarje bok, förhållandet, så skall rösten helt naturligt vi läst.
Men icke blott vår åsigt, utan också återgifva tankar och känslor; de rätta orden våra skäl för denna åsigt.
Men huru få erhålla sin behöriga tonvigt.
Utan ansträng- kunna det!
» Den var mycket rolig » eller ning å läsarens sida skall rösten lämpa sig » jag tyckte icke om den », dessa båda fraser efter orden.
Dålig läsning orsakas ofta genom äro de stående svaren, som flertalet menni- försök att läsa väl, genom att tänka på sig skor lemnar på frågan: » hvad är er tanke sjelf, i stället för på hvad man läser.
Om om det och det arbetet? ».
Må vi akta oss man blött läser tydligt och klart, kan man för att finna fel och hacka hål i allt, hvad lemna resten att sköta sig sjelf.
För dem, vi läsa.
Det är ej något tecken till visdom, som ej äro vana att läsa mycket högt, blir utan tvärtom.
Hvem som helst kan finna rösten lätt torr och tjock, hvilket är plåg- fel, men hvar och en kan icke förstå ett bra samt både för dem sjelfva och åhörarne.
Men arbete.
Bättre berömma för mycket än för- genom öfning blir man snart i stånd att läsa under flere timmar å rad utan olägenhet.
En döma för mycket.
god föreläsare förmår skänka mycket nöje.
Att skrifva om, hvad vi läst, är nyttigt Hvarje intelligent person, som förstår, hvad och likaså att tala derom.
Somliga menni- han läser, kan ej undgå att läsa uttrycksfullt, så att andra äfven förstå det.
Dålig, ento- nig läsning orsakas också derigenom, att man blott läser ord för ord utan någon uppfatt- ning — eller åtminstone utan intresse och nöje.
Att få tillåtelse eller blifva ombedd att läsa högt för andra borde vi anse som ett privilegium och läsa så, som om det vore det: genom den lefvande rösten gjuta lif och själ i de döda orden och sålunda framställa författarens mening, så som endast högläs- ning kan göra det.
En annan god idé är att alltid hafva en liten anteckningsbok i fickan för nedskrifvande af korta utdrag.
V i borde alltid hålla utkik efter sådana, såväl i berättelser som i annan läsning, korta meningar, som innehålla kärn- punkten i ämnet, meningar, som framställa ett förhållande eller en sanning i ett klart språk, eller hvilka slå an på oss såsom väl skrifna och värda att minnas.
Till exempel: » Vi måste börja tidigt för att göra lifvet värdt att lefva, om vi skola börja alls.
Det är snart för sent.
Det är en förskräcklig sak, att blicka tillbaka på sitt lif och känna, som om ingenting skulle blifvit annorlunda, om man aldrig varit född.
Kanske det är någon- ting att vara tacksam för, om man ej tycks hafva gjort någon skada, men det kan man ju aldrig vara säker p å ».
Ja, låt oss försöka att så mycket som möjligt draga musten ur allt, hvad vi läsa.
Låt oss taga för vana att tänka öfver, hvad vi läst, och försöka komma till klarhet i allt, som förefaller dunkelt.
V i d läsning af rese- beskrifningar gör man klokt i att på en god karta peka ut hvarje ställe, som förekommer.
Må vi aldrig fortsätta att läsa som i en dimma och icke veta, hvar eller hvad vi läsa om.
Var inte rädd för besvär; intet som är värdt att göra, kan göras derförutan.
Låt vårt motto blifva » väl », ej » mycket ».
Att läsa några få böcker väl, att verkligen känna till några få arbeten, är vida bättre än att sluka dussintals utan annan behållning än den tarf- liga tillfredsställelsen att kunna säga, det man har läst dem.
Iduns Byrå och Expedition äro fr. o. m. den 1 okt.
flyttade från Klara- bergsg.
54 till Drottning-g-atan 48,1 tr. upp (ofvanpå Göthes bokhandel).
Expeditionen hål- les öppen kl. 1 0 — 3.
Redaktionsbyrån samma tid.
Redaktören träffas personligen säkrast kl. 1 0 — 1 1.
Qvartalsprenumerationen torde intet OfÖrdrÖjligeil afbrott förnyas, på det att i tidningens expedition måtte behöfva ega rum.
På förekommen anledning prenumeration eller Idun.
alla meddelas, att fortfarande kan ske å ettdera af årets trenne första qvartal af Priset är lika billigt som hittills eller för qvartal e n d a s t 1 krona.
tion ske å närmaste postanstalt. — Bidrag från alla områden f ö r qvlnllg verksamhet mottagas med tacksamhet.
Endast en sida af papperet bör När de unga sätta bo.
ute i den stora, väldiga naturen är höst.
Den djupa, friska grönskan har gått öfver i rnattgult, och torra, rasslande blad Jivirfla efter marken, drifna af skarpa vindilar.
Solstrålarna ha förlorat sin värme, och mörkret faller tidigt på.
Ja, det är höst.
Men för mången af de unga är det en ny- vaknande vår.
Vi se dem nästan öfverallt, huru de med lätta steg, sida vid sida, skynda mot sitt mål.
Om äfven himlen är mulen och höststormen livisslar, så ligger dock sol på deras pannor och sommarleenden i deras ögon.
De lefva i de ljufva drömmarnes verld och de stå i be- grepp att inom några veckor, kanske dagar, träda öfver tröskeln till en ny tillvaro.
Och derför är det vår och hopp och lif och lefnads- lust i sinnet, och ingen fruktan, ingen oro och intet tvifVel finnas till.
Men hvilket jägtande och hvilken ifver är det icke tiden före den stora hänryekande till- dragelsen!
Först på eftersommaren, efter den glada landtsejouren hos föräldrarne, blef det att löpa omkring efter våning, trappor upp och trappor .ned, med Dagbladet och Hyreslistan i fickan och ett paradis i hjertat.
Paradiset kan nu vara af olika slag.
Några tänka sig det med ett utrymme om 8 rum, andra tycka och måste tycka, att 3 rum och kök äfven kunna bli ett litet himmelrike.
Man drömmer om en trappa, men stiger gerna tre — der lyser solen.
Den har ofta sedan sjunkit några trappor ned, med flertal rum, och värmer mindre.
Lifvet skiftar.
Nå, ändtligen efter mycket besvär har man funnit, hvad man åstundat, man har beräknat möbel efter hvarje vägg, och slutligen står i de ungas rika fantasi hela det lilla dockhemmet färdigmöbleradt.
Förmakssoffan skall stå der, pianot der, herrns skrifbord har fått sin plats, och den blifvande fruns toilett sin, kronan hänger redan i det rikt fasonerade taket, och pendylen står på majolikakakelugnen.
Hvad kunna lyckliga menniskor begära mer; och der- för dansa de också likt barn, med kontraktet på fickan, utför trapporna.
Och hvad fantasien skapat, blir väl i van- liga fall en glad verklighet.
Nu börja de der angenäma promenaderna till möbeietablissementen och mattbutikerna.
Det är förståndigt att söka få » stil » i allt från början och framför allt gediget, så att det kan vara för lifvet.
Men det fins många, för hviika framtiden strålar lika gladt, men som dock ej våga och kunna etablera sig från Myrstedt &amp; Sterns och K.
M. Lundbergs lysande lager, utan få ordna sina första egna hem på anspråkslösare sätt.
Fin möbel då och då — ack, den blir icke mindre kär för det — kärare, ju större ansträng- ningen varit.
Och derför finner ni många af våra förlofvade par nu på hösten flitigt studera annonsspalterna och auktionskungörelserna, och går ni sjelf på en auktion, så kan ni vara viss på att träffa dem der.
Lifvet på en auktion kan förefalla hvardag- ligt och prosaiskt.
Mig förefaller det icke så — det är lif och historia i hvarje sak.
Han I, mina läsarinnor, aldrig hört, att det gnällt till i en gammal möbel, just när klubbslaget föll —.
det lät som en suck, och man vill titta efter, om ryggen på byrån var sönder — åhnej, de gamla äro af godt virke, det var blott ett gammalt minne, som grät der inne.
Men till våra unga.
De tränga sig hop, de hviska, de göra sina beräkningar, de äro så I rs I U I I kl U IN användas och marginal lemnas.
Namn och adress torde alltid noga anglfvas, och kan fullkomlig diskretion från redaktionens sida påräknas.
ekonomiska — det är de goda föresatsernas tid.
Der ropas en toilettbyrå upp — den är ännu fraich, klaffarne vittna ei om mycket be- gagnande, spegelglaset är obesväradt af fukt — den var ny för i fjol, men så kom döden sakta bakifrån och förjagade med sina knotiga fingrar den lefnadBfriska bilden och nu.
.
.
35 — 40 — 50 — 60 o. s. v..
.
.
pang — klubban faller.
De unga se segersälla ut.
Spegelglaset, som nyss återgaf den bleka kinden och de matta ögonen, skall snart helsas af en ny lyckas glada leende.
Det gaf reflex åt lycka förr, låt den blifva längre och varaktigare nu.
Och sak efter sak går.
De tåga förbi, alla dessa ting, med sitt hemska nummer påklistradt — och alla kunna de tala — ifrån lysnings- presenterna till sjukstolen — och medikaments- flaskorna, som säljas i parti.
I de der stolarne, borden, sofforna, toiletterna, nipper, bordsilfver, koppar och porslin, hvilka utropas af auktio- nistens snörflande stämma, och hvilkas öde af- göre3 med ett snabt klubbslag, i dem ligga tusende lifvets skiftningar fördolda, outtalbara lärdomar och varningar, glädje och smärta, hopp och förintelse.
Dock, de unga, som sätta bo, filosofera icke och bekymra sig ej om möblernas små histori- etter.
För dem lyser solen ständigt, valnötens och mahognyns fantastiska fasoner bilda för dem små amoriner, och spegelglaset återger nu endast ungdom och hopp.
Och så utstyrseln, som rustas i hemmet!
Allt detta hvita, bländande, oskuldsfulla, allt detta lärft, madapolam, skirting och kambrik, slätt, randigt och noppigt, som under flitiga händer småningom tager form af alla dessa för- tjusande ting, som utgöra en ung bruds ut- styrsel!
Och när slutligen denna massa af hem- virkade spetsar, som tagit månaders arbete, förhöjt elegansen och behaget, då dra måhända mödrar och systrar en suck af lättnad, men då är också allt klart och färdigt, och man kan lugnt af- vakta lysningsdagen.
Lysningsdagen!
Ja, här lem o a vi de unga, som skola sätta bo.
Det är en jubeldag, och kärlek och vänskap bringa dem sina rika skördar.
Adolf Hellander.
SIK Kina har bildats en qvinnoförening med r &amp; syfte att motarbeta fötternas samman- pressning.
Den kallas: » Det himmelska fot- sällskapet ».
Tänk, om vi här hemma kunde få en förening till stånd mot lifvets samman- pressning — ett himmelskt sällskap till snör- lifvets bekämpande!
Iduns Panoptikon.
* - lnnu så länge falla höstregnets skurar milda och beskedliga, vädret är en smula fuktigt, men lugnt och blidt.
Stormen har ännu icke anstalt sin general- mönstring i löfträdens kronor och gallrat ut allt, som höstnatten naggat med sin frostiga tand.
Ibland lossnar ett blad från Kungs- trädgårdens lindar, singlar ned genom den disiga luften, beskrifvande en sned spiral, och hamnar på gången, der det trampas ned af brutala fötter — en vanlig lott för hög- heten som fallit, för skönheten som vissnat.
* Som våra läsarinnor måhända erinra sig — se Idun för den 9 augusti!
— har märket Scsevola lof- vat att under denna rubrik då och då lemna ett kåseri till tidningen.
Red.
Hösten är ännu i sitt älskvärdare stadium: en smula melankolisk och tungsint, men trots detta onekligen i besittning af en egendomlig, tjusande fägring.
Gå ut på landet och se på en af dessa skogsdungar med rik och om- vexlande trädvegetation, hvaraf det fins så oändligt många i Stockholms närmaste om- gifningar!
Mot den enformigt svartgröna barr- skogen, som beherskar kullens topp, bryter sig asparnas och lönnarnas bladskrud med en slösaktig rikedom af rödt och gult i alla tänkbara nyanser; här och der sticker en knotig ek in sin blågröna bladkrona, som trotsar höstvind och frost, ända tills de första hvita flingorna ljudlöst segla ned, förkun- nande att vintern är inne.
Björken står huttrande med gul och glesnad löfskrud på dallrande, trådfina grenar, mellan hvilka de smäckra stammarna glimma i hvitt; rönnen fullständigar den djerfva färgskalan med sina täta, eldröda klasar, och mossan breder under all denna brokiga prakt en brungrön matta, saftigare och med djupare ton än någon- sin förr.
Sidensvansen reser stolt och be- låten på sin fjädertofs och klipper ett par tag med de korta, brokiga vingarna, der han sitter i rönnen, medan nötskrikan, lika brokig och grann, under skärande skri flyger ut ur småskogen och med ojemn vågformig .flygt närmar sig den upplöjda potatisåkern för att skörda, hvad landtmannen lemnat.
Den bug- tande viken, blank som en spegel, uppfångar af allt detta en bild, renare, vackrare än verkligheten; han speglar bladvassens tunga blomknippor, bland hvilka säfsparfven ännu qvittrar sin kärfva sång afbruten af en och annan förunderligt klar piccola-ton.
Eller promenera en afton Strömgatan framåt och se, hur den nedgående solen tänder ett flammande ljus i det ena efter det andra af den stolta slottsfasadens långa rad af fönster, hur hon förgyller de gulnade tofsarne på Strömparterrens popplar, leker med strömmens krusiga böljor och bringar Skeppsholmens lönnar att rodna än högre under sin afskeds- kyss.
Ni måste erkänna, att hösten också har sin fägring.
Men det är dock en skönhet på retur, en skönhet som bär förgängelsen i sina drag; och det är detta som gör, att den soligaste höstdag gör ett vemodigare intryck än en vårdag med hällande regn.
Våra fruar — en stor del af dem åt- minstone — gå i dessa dagar omkring med bekymrade miner.
Ä r det kanhända melan- koliska betraktelser öfver förgänglig natur- skönhet, som sätter den allvarliga prägeln på matronornas änne?
Jag tror inte det.
Ty menniskan älskar omvexling, och sommarsäsongens död betyder vintersäsongens början — vintersäsongen med sina stora supéer, sina förtjusande baler, sina små hemtrefliga familjebjudningar.
Jag tror visst inte, att damerna ha någonting emot att få lemna det på sistone enformiga som- marnöjet och bereda sig till ett omvexlande societetslif, att få byta ut de något medfarna sommartoaletterna mot fraicha vinterdrägter och kappor med kokett pelsverk.
Inte är jag heller böjd för att antaga, att de hänga hufvudet, derför att Hasselbacken stängt sina portar och att Lagerlunden snart kommer att försvinna, spårlöst försvinna, ty så långt lära de icke gå i sin uppfattning af qvinnans skyldighet att dela ljuft och ledt med sin äkta hälft.
Nej, det är något annat.
Det är flyUnin-
Med Iduns expeditlon är förenad Iduns ut rättnings by rå, hvllken gratis verkställer alla uppköp åt Iduns abonnenter 1 landsorten samt för öfrlgt gen.
Och flyttning är nu en gång för alla något, som måste bringa nervsystemet i oord- ning på en ordentlig husmoder.
Det kan väl i herrans namn inte vara roligt att se sitt bohag — magnifikt eller anspråkslöst, stort eller litet — plockadt hul- ler om buller på dessa ohyggliga skallrande tingestar, som kallas flyttvagnar.
Hvem kan stå likgiltig och lugn vid all denna förödel- sens styggelse och se, hur ovärdiga flyttkar- lar dänga hörnet af sekretären emot trapp- hörnet, så at.t en bit af den vackra skulp- teringen brytes af och faller med ett skräl- ligt ljud mot den nedre trappafsatsen?
Huru kan man begära, att en qvinna skall kunna beherska sin harm, när hon ser en rödbrusig sjåare valka sin buss och så helt oskyldigt — af misstag bara, det förstås — lägga en lång strimma tobakssaft i den ele- ganta chaislongen, som han kånkar och bär på?
För min del skulle jag hellre vilja vara min frejdade romerske namne och lägga min venstra hand i offerelden än vara en ordningskär husmor och se, hur en slampig tjensteande slänger ned familjens kolbox i en korgsäng full af flna, crémefärgade gar- diner, nyss köpta i K.
M. Lundbergs bosätt- ningsmagasin.
H v a d gör den äkta mannen under dessa kritiska dagar?
— Ä r han en klok och för- ståndig och själfständig man, så håller han sig på sitt kontor eller sitt ämbetsrum på förmiddagen och — äfven med risk att få namn om sig som en smula vidlyftig — • på kaféet om eftermiddagen.
T y det fins inte exempel på, att en man, vore det också en general, van att kommendera arméer, kan vinna något gehör hos den trängbataljon, som kuskar trossen vid familjens flyttning, eller att han.
kan bringa någon reda i det kaos, hvilket, obevekligt som ödet, följer med, när man skall byta om våning.
Det enda han kan göra är att göra oredan ännu värre.
Därför låta också förståndiga fruar samvetsgrant bli att pressa sina män till tjenstgöring i flyttningsbråket och nöja sig med att efteråt låta dem få betala krigsom- kostnaderna.
Jag träffade i går fyra af mina vänner — ungkarlar allesammans — som stodo i liflig dispyt framför Opris.
— Det kan aldrig stå rätt till med Petter- bom — sade vännen A.
— • Jag har aldrig sett en karl med mera förstördt utseende.
För min del tror jag att hans affärer äro på obestånd; han har sett så beklämd ut under de sista dagarne.
Vännen B. kikade bortom hörnet.
— Ahnej, jag ser honom gno der borta på bron.
Jag känner igen hatten.
Annars var- jag nästan rädd för, att han skulle hoppa öfver barriéren.
— För min del tror jag, att han har na- geltrång — menade O, som är en lugn na- tur och alltid söker medla.
— Det kan j u också hända, att han skulle ner till båten för att ta emot sin svärmor — framkastade D.
— Ni misstar er allesammans, mine her- rar — upplyste jag.
— Vännen Petterboms tru är, som ni vet, litet viljekraftigare än han, och hon har tvungit honom att hjelpa till vid flyttningen.
Scmvola.
Bidrag i alla ämnen mottagas med tacksamhet.
till billigaste pris och på bästa sätt utför alla möjliga uppdrag tllltjenst för Iduns ärade läsarinnor.
En syförening.
) öst och rusk hvarje dag!
I samma mån man börjar gå och småfrysa, börjar man fundera ut, hur man skall ställa med barnens kläder för vintern, och hur man bäst skall kunna skydda dem för kylan.
Ofta kommer väl den tanken för en, att man så gerna ville värma andra små också, sådana stackars barn, som ha endast tunna paltor på sina små kroppar.
Med en suck slår man bort tanken — man känner sin oförmåga.
Barnens utnötta kläder få väl göra, hvad de kunna, och deröfver anser man sig ej kunna gå — och kan det heller ej i de flesta fall.
Mången varmhjertad mor känner sig dock ej tillfredsstäld med detta lilla, utan vill så gerna göra mer, men egna tillgångar, krafter och tid räcka kanske ej till.
I många trak- ter bildas derför s. k. syföreningar.
Ortens damer komma tillsammans en öfverenskom- men dag i veckan och sysselsätta sig med något handarbete; dessa handarbeten försäljas sedan, och för pengarna köpas kläder till fat- tiga och utdelas vid julhelgen.
Detta är j u godt och väl, men de välvil- liga damernas manliga anhöriga äro i allmän- het ej förtjusta i auktionerna på dessa arbe- ten, då deras portmonnäer skola öppnas på vid gafvel.
För någon tid sedan fick jag kännedom om en syförening, som hade samma syfte, men var litet olika anordnad.
Damerna (de- ras antal vexlade mellan 20 och 28) erlade vid arbetsårets början, i september, 1 kr.
50 öre å 2 kr.
i årsafgift; således omkring 40 kr.
tillsammans.
För dessa pengar inköpte den af damerna, som för året var förestån- darinna, oblekt domestik, strumpgarn, half- ylle och litet sybehör och klippte till olika stora skjortor, linnen, kjolar, lifstycken, kof- tor m. m., allt kläder, afsedda för barn.
När medlemmarne sammanträdde, arbetades af hjertans lust på dessa olika plagg — två symaskiner voro alltid i gång, husets egen och en handmaskin, som en af fruarna med- förde.
De, som voro mest vana vid stick- ning, togo en strumpstickning hvar.
En dag hvar annan vecka offra destre timmar af efter- middagen åt detta arbete.
Under vinterns lopp fingo de dock i medeltal ihop 200 olika klädespersedlar, deraf 20 å 25 par strumpor.
Kläderna delades sedan ut, efter som de blefvo färdiga, för att göra största möjliga nytta.
Under april och maj månader lem- nades dock ej bort annat än ett och annat domestikplagg, utan det, som då förfärdigades, gömdes till hösten.
Tre månader på somma- ren var det ferier.
Naturligtvis räckte ej de 40 kronorna af årsafgifterna till vinterarbete för så många flitiga händer.
Dock hade damerna kommit öfverens att ej be om pengar för sin förening, utan hellre sluta arbetet, när pengarne toge slut.
Men det blef som enkans oljekruka.
När det lidit om några månader och herrarne ej hörde af något attentat mot deras kassor, veknade deras hjertan.
Ofta hittade eu femma, ibland t. o. m. en tia vägen till syförenin- gen.
Sutto några herrar en afton vid ett spelparti, hände det ofta, att värdinnan fick vid supén mottaga vinsten för syföreningens räkning.
Många bäckar små göra en stor å.
Ett år anordnades en soaré med dans, ett annat år sällskapsspektakel; behållningen gick till syföreningen.
Afbränningarna voro obe- tydliga, hvar och en hjelpte till i sin mån, allt enkelt och anspråkslöst. — äfven behåll- ningen, men den räckte dock att värma många små, som fröso.
Under årens lopp insattes öfverblifna medel i sparbanken att qvarstå och förräntas, så att, om hårda tider stundade, det skulle fin- nas något att ta till.
Första året nådde in- komsterna ej ens upp till hundra kronor, men sedan tog det sig för hvarje år.
I höst börjar denna syförening sitt åttonde år, så man ser, att den ej blef ett ögonblic- kets barn.
Noggranna räkenskaper föras, och namnen på de personer, som erhålla kläder, uppteck- nas, jemte specifikationen på det gifna.
Det är nämligen nödvändigt vid följande utdel- ningar att kunna se, hvad hvar och en er- hållit, för att kunna dela någorlunda jemt.
Skulle någon finna sig tilltalad af denna enkla organisation af en syförening och finna sig böjd att inrätta något dylikt (och förstås äfven utföra det), vore förf.
innerligt glad.
Säkerligen stå Iduns spalter öppna för för- frågningar i detta ämne, om sådana skulle anses behöfliga.
Säkert är ock, att den lilla möda, man offrar på ett dylikt företag, blir rikligen ersatt af den tillfredsställelse, man erfar, att man i någon mån bidragit att » kläda de nakna ».
- ma.
Från Anne-Marie till Lissie.
Flickfunderingar öfver eft svenskt » Bon marché! » » Kära Lissie!
usen tack för ditt intressanta, kärkomna bref från det glada Paris; jag är då den sista att förvånas öfver, att du trifs der förtjusande; jag minnes allt för väl, hur betagen jag sjelf var för två år sedan, när pappa och jag voro dit öfver, du vet.
Ja, tänk dig, det var ett riktigt sälthetsrus!
En sak har jag dock funderat ut nu efteråt, sedan jag börjat blifva gammal och förståndig, och det är, att vi resande svenskar, när vi första gången komma ut, allt äro benägna att öfverdrifva saker och ting för oss sjelfva en smula.
Det kanske inte är så mycket att undra öfver — for det är ju verkligen storartadt!
Du berättar, hvilket öfverväldigande in- tryck du fått af de stora modemagasinen — » Le prin- temps », » Bon marché » och hvad de nu allt heta — och naturligtvis var jag sjelf der och såg och såg och beundrade.
— Du har rätt: det är ett paradis för oss svaga Evor.
Men kan du tänka dig, här gå vi i alla fall midt i vårt kära gamla Stockholm, som vi tyeka oss känna från tutl till tull, år ut och år in, och ha egentligen ingen ordentlig aning om, hur nära » L e printemps » och » Bon marché » äro oss; förstå mig rätt, icke de parisiska, men godt motsvarande stock- holmska.
För att nu tala om Labatt t. ex. — ja, du kän- ner honom lika väl som jag, hela det qvinliga Sverige känner honom; o, jag minnes väl, hur den klädde ditt svartburriga lilla hufvud förtjusande, den körs- bärsröda vårhatten, du köpte der förleden; ja, för att nu tala om Labatt endast, så är ju hans affär här vid den trefliga Drottninggatan riktigt en stor- stadsaffär.
Ja, vi damer reflektera aldrig så noga öfver det, hvilken storartad utsträckning det förnämsta i den vägen äfven här hemma har nått, ty » parisiskt », » parisiskt » klingar det beständigt, som något oupp- nådt, oöfverträffligt, i våra öron.
Men här om dagen var jag verkligen der uppe på öfre botten, y jag behöfde några svarta spetsar till min klädning.
Jag har nämligen fått sorg efter gamle onkel Fritz, du kommer nog ihåg honom se ' n den der qvällen, då han bjöd oss på glace i Berns i vintras.
Så träffade jag den artige chefen sjelf, och af en slump kommo vi in just på det här kapitlet, om hvilket jag nu så sakförståndigt predikar.
Och när jag talade om Paris och Paris, så log han till sist och sade: » Ja, det är nog sannt, att dit ha vi här hemma ännu ej hunnit.
Men ett godt stycke på väg äro vi, och om det roar damerna (ty, ser du, mamma var ined), så skall jag ha äran föra eder genom etablissementet.
Domen sen sjelfva! » Naturligtvis roade det oss!
Och tänk dig — det
VI vilja särskildt fästa uppmärksamheten pä Iduns lämplighet för plats- sökande och platsutbjudande annonsÖrer, afvensom för alla öfrlga slags hade jag aldrig trott!
Det var verkligen präktigt!
Jag skall försöka, så godt jag kan, i korta ord be- skrifva det för dig.
I den eleganta butiken på nedre botten har du kanske aldrig varit, den är just i dagarne öppnad; de ha egentligen utstyrselsaker der nere och » La gracieuse », som gå i tusen- och åter tusental.
T y när nu vi damer engång nödvändigt ska snöra oss, så.
.
.
Ja, du förstår mig nog.
Så ha vi den trefliga beqväma trappan till loka- lerna i öfre våningen, der alla hattarne pro primo finnas.
Det kan jag försäkra dig, att vi hvarken få nyare eller elegantare moder i Paris.
Ett sär- skildt rum, som jag nu fick direkt besöka förstås, är det för sorgartiklar.
Inte vill jag just önska dig få anledning att gå dit; men så pass mycket vackert finnes der att se, att man nästan kan komma att glömma åtminstone — en gammal onkel.
Så långt känna väl vi Stockholmskor i allmänhet till den stora affären; men der bakom löljer en ännu större part, dit ej oinvigde i regel få blicka in, och der så att säga det inre maskineriet drifves — jag menar expeditionslokalerna för landsorten, atelie- rerna och magasinen.
Kan du tänka dig, de ha lått lof att bryta genom mellanväggen mellan två hus, för att alla dessa rum skola få plats, och i dem alla ser du takhöga hyllor med hela berg af kartonger, kartonger och karton- ger.
Hvad de innehålla, förstår du väl.
D e ha rummen numrerade, för att hålla ordentligt reda på dem, och jag läste åtminstone n:r 15 pä en dörr, så mycket är säkert.
Härifrån expedieras de ota- liga reqvisitionerna från landsorten, här finnas sär- skilda rum för varubesigtningar och mottagande af varor, öfverallt beqvämt och ljust med telefoner och allt sådant der.
Så ledde han oss in i ett stort magasin, som var fullt med idel — halmflätor till hattar.
T y de flesta hattarne fabriceras i Stockholm på en fabrik, som levererar uteslutande för denna affär, och det är bara » chicken », som tas utifrån.
Det der satte jag nog i pappa, må du tro, som är så arg protektionist och brukar ondgöra sig öfver den utländska fiärden.
De begagna till och med svenska flätor till de gröfre sorterna.
Ett annat stort magasin var fullt af idel » L a gracieuse »; man skulle med dem kunna klä en hel amazonarmé i pansar.
Sist kommo vi in i sy- och monteringsatelierna, der 30 unga flickor vid belam- rade bord, i bjertaste ljussken, med vana fingrar stofferade dessa små underverk till hattar, som sedan kläda unga och gamla hufvuden och beundras från Ystad till Haparanda.
.
.
Nej, nu är jag riktigt vimmelkantig af allt, hvad jag sett och berättat, och orkar ej heller skrifva mer för denna gång.
Farväl nu derför med en kyss, min älskling; skrif snart och tänk, när härnäst du går upp till » Bon marché » eller » L e printemps », på Labatt — och din egen Sthlm den 1 oktober.
Anne-Marie. » Hvem skall ge vika först?
hidt under den första tvisten emellan ett ungt äkta par frågade den unga mannen sin hustru, hvilken som borde ge vika först, mannen som är hufvudet för qvin- nan, eller qvinnan som är skapad för mannens skull.
Då lade hon armarne omkring den uppretade makens hals och svarade med en kyss: » Dera som älskar mest. » Teater och musik.
Kungi.
operan har med god framgång återupptagit Verdis opera » Ernani ».
Trots de flerstädes hos denna opera lätt skönjbara bristerna fortfar den dock att samla talrika åhörare.
Att härtill mest bidra- ger det ypperliga utförandet, torde emellertid vara klart för alla.
Främst glänser naturligtvis fru Ost- berg, hvars utförande af Elviras parti, särdeles i vo- kalt hänseende, är briljant, ja, oöfverträffiigt.
H r Sellman är nog också den bäste Ernani, som nu står till buds.
Bristerna i hans röst öfverskylas af det goda utförandet och den värma, han förstår inlägga i sitt föredrag.
Gamle Silvas roll innehafves af hr Strömberg, hvilken nog utför den korrekt, men borde skänka den litet mera lif.
Mången skulle annonser som beröra familjekretsen.
— Annonser mottagas endast genom S. GumasMus annonsbyrå och hos redaktionen.
Abonnentsamtare antagas.
parti.
Ett särskildt intresse har operan vid sitt förnyade uppförande erhållit genom den lyckade debut, hr Oskar Lomberg gjort i konung Karl V:s roll.
H r L.
förfogar öfver en vacker tenorbaryton och förstår att använda den väl.
En och annan störande oskönhet i röstens klang, som någon gång förnimmes, torde lätt kunna bortarbetas.
Litet mera ledighet i rörelse och uppträdande i öfrigt vinnes nog ock med tiden.
Säkert är, att k. operan i hr L. skulle göra en god acqvisition.
— Orkestern under hofkapellmästar Nordqvists egen ledning sköter sig som vanligt förträffligt.
I dag (fredag) gifves » Carmen », med fröken Wolff i titelrollen.
Fröken W.
har nyligen med stor fram- gång utfört denna roll å k. teatern i Köpenhamn.
Nästa nyinstuderade pjes å k. operan blir Meyer- beers praktfulla opera » Nordens stjerna », hvilken under de senaste veckorna flitigt repeterats.
Denna opera har ej på flere år gifvits härstädes.
Bollbe- sättningen blir nu också så godt som ny.
Abonnementsföreställningarna å k. operan taga sin början måndagen den 14 dennes.
Likasom under föregående säsong omfattar abonnementet 30 före- ställningar.
De, som önska teckna sig för abonne- ment, böra derom göra anmälan å k. operan 1 tr. upp, uppgång från biljettförstugan kl. 1 — 3 midda- gen.
Teckningen begynte i går (torsdag) och fort- går under de närmaste dagarne.
K.
Dramatiska teatern bjöd i måndags på en ny helaftonskomedi af franskt ursprung.
Victorien Sardou, känd författare till flere tendentiösa pjeser, har här i förening med Kaymond Deslandes skrifvit ett stycke utan all tendens, tydHgen endast afsedt att roa en bortskämd teaterpublik.
Och häri lära de båda författarne verkligen hafva lyckats — åt- minstone i Paris.
Ja, det vore orätt att säga, att de ej också lyckats här hos oss.
Den svenska öf- versättningen af &gt; Belle-Maman » — här kallad » Lilla svärmor » —, verkstäld af hr Ernst Lundquists vana hand, tyckes ganska troget återgifva originalet.
Och detta är både roligt och synnerligen väl gjordt.
Särdeles framstår första akten såsom en dramatisk skapelse, full af spirituelt lif och fyndighet.
Andra akten är svagare, men den tredje tar åter upp sig.
A f princip redogöra vi ej för styckets innehåll, utan uppmana våra älskvärda läsarinnor att sjelfva taga kännedom derom å dramatiska teatern.
Så mycket vilja vi emellertid säga, att » lilla svärmor » säkerligen är den älskvärdaste bland svärmödrar och vidt skild från den föreställning, man i allmänhet har om det » ting », som kallas svärmor.
Titelrollen, fru Noirel, innehafves af fru Fahlman, hvilken med äkta fransk esprit tolkar den samma.
Ja, vi tveka ej att räkna denna roll till fru Fahl- mans allra bästa.
Understödd af en för rollen syn- nerligen lämplig och tilltalande apparition, förstår hon att af den samma göra en verklig karaktär.
Man behöfver ej bråka sin hjerna med att utfun- dera, om denna menniska verkligen finnes till eller ej; man har henne lifslefvande framför sig, tror sig när som helst kunna träffa på henne i lefvande lif- vet.
Så naturligt rör hon sig, och så naturligt hand- lar hon med de förutsättningar, hon har.
Fru Fahl- man förtjenar i öfrigt särskildt beröm för sin goda behandling af dialogen och för sitt tydliga textuttal.
När allt kommer till allt, torde det vara svårt att uppvisa en bättre fru Noirel.
Lilla svärmors nyss bortgifta dotter Suzanne har i fru Rundberg fått en på det hela taget god repre- sentant.
Det naiva, hängifna och innerliga pointe- rades lika väl som harmen, då den unga makan tror sig bedragen.
I notarien Thévenots roll var hr Personne mycket tillfredsställande.
Bollen var riktigt uppfattad och återgafs med nödig moderation och finess.
Det ko- miska elementet kom derjemte till sin fulla rätt.
H r P. förtjenar derjemte särskilda loford för styckets iscensättning.
Ur Bcecksiröm skämmer aldrig bort en roll, det vet en hvar; dock undra vi, om den af hr B. åter- gifna Boudinois är sådan, som författaren tänkt sig.
Breddes här månne ej ett något för starkt skimmer af löje öfver personen, då man väl i stället borde tänka sig Boudinois som helt rätt och slätt en gam- mal hedersman af tillbakadraget lynne, men mäk- tig den innerligaste hängifvenhet och färdig till de största uppoffringar för den älskade?
— Bland in- nehafvarne af de många birollerna förtjena särskildt hrr Fredrikson — i en för öfrigt temligen otacksam roll — Örtengren och Palme (de båda senare som ett par förkylde sekundanter i tredje akten) att om- nämnas.
Spelet gick för öfrigt på det hela taget godt.
Dock märktes åtskilliga brister i memorerin- gen — något som ej borde få förekomma vid lan- dets första dramatiska scen.
Iscensättningen var synnerligt god; dekorationer och möbler ovanligt präktiga och eleganta.
Salongen var fullsatt till sista plats och bifallet lifligt.
Stycket torde sålunda kunna förutspås en lifskraftig tillvaro.
Vasateatern drager fortfarande goda hus med sin nya operett » Kapten Fracassa ».
Den har nu gifvits ett par veckor och går tills vidare hvarje afton.
Att utförandet nu vunnit i jemnhet och samklang.
är naturligt.
Soaré gifves om söndag af direktör F. Sengzon jemte medlemmar af sångsällskapet » Orpheon » med biträdande i Vetenskapsakademiens hörsal kl. half 8 e. m.
Den 2 okt.
F. Hbg.
Vi göra alla läsarinnor uppmärksamma på vår Eiffel- tornannons i detta nummer.
Visen den för edra bekanta, som tiiläfventyrs ännu ej prenumerat på Idun, och bidragen så efter bästa förmåga till eder egen tidnings spridning!
Skogsfrun.
Berättelse för Idun af A ve.
(Forts.) / ^ J p n a Nerfält, som sjelf tillhörde den tje- tJsH » nande klassen, anade och förstod en del af det, som rörde sig i det hederliga parets sinne.
Men hennes falska ställning gjorde henne rädd, och med en framstammad för- klaring, att honville söka efter ätbar svamp, drog hon sig längre in i skogen.
Och stormen kom med starka vingslag från hafvet, brusade fram genom trädkronorna, men ingen af dessa fem menniskor aktade på den mägtiga orgeltonen; der var en ännu starkare storm i deras hjertan, en hvirfvel af lidelser, som bröto mot hvar andra.
Då Halverson och hans hustru kommo fram till bergsstupet sågo de Klara i vild ysterhet springa ned för en sluttning, som på ett enda ställe för ner till stranden, der en af klippgrottorna är omdanad till efl kammare och försedd med bord och bänkar.
Klara höll fast den unge mannens hand och drog honom med sig.
Stormen ref i hennes hår och kläder, brän- ningen stod som ett hvitt fräsande skum nedanför berget, och våg efter våg vältrade fram, tog stark sats öfver refven, hoppade upp och slogs till en fin grå dimma mot jette- bergens granitväggar och pelarrader, medan hafsmåsar med vilda skri svängde in öfver de skarpa klipptinnarne.
Allt häftigare kommo vindstötarne och drefvo med ett ilsket hvinande de fradgande böljkammarne mot refven nedanför grottorna och upp emellan klippväggarne.
Men ännu stod Klara nere på rullstensbältet och tycktes envist fasthålla sitt beslut att gå in i en af grottorna.
Ingen kunde höra, hvad hon ropade till Steinerz, som med vredgad hållning stod några steg bakom henne; men de tre, som uppe från randen af det branta stupet sågo ned på paret, förstodo, att hon blott sökte visa sig ungdomligt käck, och att han var led och förbittrad öfver hennes osmakliga spel, så ömkligt futtigt midt i det storartade natur- sceneriet.
» Hemta upp henne, Halverson! » bad Anna, men blicken hängde vid Steinerz.
» Ogräs förgås aldrig, som de säga i Tysk- land, » svarade fiskaren.
» Skulle jag hämta upp någon, blefve det honom. » » Att fröken Anna kan vara kontant vän med en sådan fru! » utbrast nu fiskarens hustru,
pekande på den grönskimrande gestalten, som klängde sig fast vid klippväggen, skrattande så de hvita tänderna lyste, medan stormen tjöt och hafvet med vildt raseri vältrade sig fram allt mer och mer hotande.
» Jag är inte hennes vän! » — orden ljödo som ett gällt skri, och flickan tryckte sig ned mot marken med händerna för ansigtet.
De två qvinnorna hade sökt lä bakom ett klipputsprång der uppe, men Hal versen gjorde sig färdig att gå ned och tala förnuft med Steinerz.
D å såg han, hur Klara med otro- lig vighet klängde öfver klippblocken, tog en liten sväng, som om hon från ena sidan ville bana sig väg till grottorna, men hastigt vände och var med några raska språng bredvid Steinerz uppe på rullstensbältets öfre kant, följd i hälarne af ett fräsande vågskum.
Han grep hennes arm och förde henne upp på trappvägen.
Hennes gröna drägt var fuk- tig, skumperlor blänkte i det rödbruna håret, och hon hängde flämtande, tungt på hans arm.
Men ögonen lyste med underlig glans, läp- parne kröktes som till löje; der var något af en förtviflad bankruttör i hela företeelsen.
Hon hade fått visshet, på hvad hon länge anat, att Steinerz vaknat upp ur ruset och nu i henne ej såg annat än en hustru, en qvinna, äldre än han, som medlidandet bjöd honom att ej öfvergifva.
» Lätt nedåt, tungt upp igen », anmärkte Halverson, då han visade paret bort till den fullständigt lugna plats, der hans hustru och Anna väntade med kaffet.
Steinerz smålog bittert vid anmärkningen, och Klara fick något skamfullt i blicken.
» Hvad gör Anna? » frågade hon tonlöst.
» Frun skulle inte pröfva flickan så hårdt, hvar och en är rädd om sin tillhörighet », sade fiskaren med en underligt menande blick på den unge mannen.
Bostaden.
Väggohyra försvinner, om man stry- ker renad karbolsyra här och der i rummet samt låter det stå tilltäpt 1 dygn.
Emmy.
Tvätten.
Att borttaga vin- och saftfläckar af duktyg och linne har jag många gån- ger utfört på följande sätt; Man sät- ter en kastrull med vatten på elden och bringar den i stark kokning.
Häri doppas fläcken upp och ner, tills den är borta; ju jemnare man kan hålla vattnet i kokning, ju förr går den bort.
Fläcken går lättare bort, om tyget ej förut varit i kallt vatten.
Kan ock användas för kulörta tyger, då det ej är ömtåliga färger.
G.
J Hvarje husmoder är ju rädd om sitt vackra linneförråd och vill hafva tvätten skött på bästa och billigaste sätt.
Se här ett sådant, som jag pröf- vat och funnit utmärkt.
Kläderna bestrykas torra med grön såpa, tjockt på alla fläckar.
Härtill använder man en liten tunn träspade för att akta händerna.
Man lägger kläderna, hvart efter man såpar, på vanligt sätt på bykkaref med en säck ren björk- aska på botten.
Derefter påhälles så mycket mjukt, kallt vatten, att det står väl öfver.
Efter 3 dygn tappas luten af, och man » byker på » eller » lakar » som vid vanlig byk.
Sist hälles rent, kokande vatten öfver tvät- ten, och den är färdig att » klappa ».
Om sommaren behöfver man ej vrida kläderna, utan blott draga upp dem öfver ett smalt bräde och låta dem rinna af, hvarefter de hängas upp att » Halverson » — började Steinerz, men af- bröt sig.
Hvad skulle han väl också kunna säga?
» Lugnet är gudomligt efter stormen, och kaffet skall smaka som nektar och ambro- sia! » ropade Klara, då de alla kommit i lä och hon såg sig omgifven af klippor, bevuxna med täta buskar samt låga träd, en tillflykts- ort, välbekant för Halverson och hans hu- stru.
Klaras feberaktiga ysterhet hade vikit för något vekt, som närmast liknade en vemodig, ödmjuk ömhet.
Hon smekte Annas händer och lade sig tätt intill henne på gräsmattan.
Halverson kände sig rörd; detta drag hade han aldrig förr sett hos henne, och han nä- stan härmades på Steinerz, som ännu visade misshumör.
Helena sysslade vid den väl ombonade kaffeflaskan och såg förargad ut, då Klara, likt en sömnig kattunge, kröp i hop vid An- nas sida och såg afbedjande på dem alla.
» Frun bär sig rätt åt som en gudlös men- niska! » sade Helena, när hon räckte Klara kaffekoppen.
Detta utbrott verkade som ett sporrhugg; den ångrande Magdalena var i blinken för- bytt till den yra, lefnadsglada verldsdamen.
» Ja, jag såg väl i edra ögon ut som sjelfva hafsfrun, der jag stod nere vid stranden? » skrattade hon.
» Ser madam, jag hade för afsigt att förvilla er allesamman; Halverson var ju på vippen att låta locka sig ned, och herr Steinerz — » » Ja, Anna du kan ej tro hur modigt han stred mot mina lockelser; men han visste j u också, hvem som bad för hans unga lif här uppe på berget. » Steinerz gick hastigt fram och tog plats bredvid henne.
» Klara! » hviskade han, » var då i Guds namn en smula försigtig! » Halverson uppfattade ej orden, men han torka.
Gröfre och härdars smutsade kläder läggas först i en lösning af; för 10 öre borax, 3 matskedar ammoniak, 3 dito terpentin till 50 liter vatten.
I denna lösning få de stå 1 dygn; sedan behandlas de som föregående.
Vid klappningen händer, att såpan sitter qvar, der den varit tjockt påstruken, den är blott blå i st. f. grön.
Häraf får man ej fatta den tanken, att det är slöseri med såpa, ty det går ej åt mer än på det vanliga sättet, endast skölja väl.
Emmy.
Skafferiet.
Fläder- eller hyllesaft.
Få af våra husmödrar och kokerskor ha sig be- kant hur nyttig, billig och vacker denna saft är, t. ex. att färga crémer och soppor med, då dertill förut tagits sur saft.
Bären tagas vid denna tiden, eller då de fått frost, repas och läggas i kokande vatten att koka ' / « timma, silas och hälles i flaskor med smält talg i halsarne.
Denna saft kan man utan svårighet förvara i många år.
M.
A.
Matlagning ".
Saftsoppa med » kyssar ».
Vatten jemte saft uppkokas.
Två matskedar potatis- mjöl upplösas i kallt vatten och ivispas i den kokande soppan.
Mandel, sku- ren i strimlor, och socker efter smak tillsättes, hvarefter soppan slås i sopp- skålen.
Nu rör man två äggulor med 5 matskedar fint socker och finsiktade stötta skorpor, att det blir en så fast massa, att man häraf kan forma små bullar, hvilka sedan rullas i stötta skor- por och derefter läggas i den något afsvalnade soppan.
It.
förstod så mycket bättre vinken och kände åter harmen koka i sinnet.
» Hafsfrun nöjer sig ju, när hon bara får en vante, hörde frun häromdagen », svarade Halverson.
Steinerz tryckte varnande Klaras hand un- der den sjalflik, som hon slängt öfver armen åt hans sida, men hon kunde ej mera hej- das.
Hon hade j u lemnat Arildsläge för några dagar i hopp, att saknaden skulle blåsa nytt lif i en låga, som började bli matt i Steinerz ' hjerta.
Återkommen hängaf hon sig besinningslöst åt sin längtan att få vara ostörd med honom, men fann ingen bättre utväg än denna utflygt till bergsgrottorna, och i sitt uppjagade sinnestillstånd betraktade hon sina tre andra följeslagare som rent be- tydelselösa bipersoner.
Klara hade önskat ett samtal med Stei- nerz för att få slut på den pinande känslan, af att han glidit ifrån henne, och att hon stod ensam på det sluttande plan, hon be- trädt, när hon, trött af det enformiga sitt husliga lif, lockade till sig den unge skånske bruksegaren, som under en del af vintern uppehållit sig i hufvudsta.den.
Sjelf hade hon under denna frivola lek med elden gripits af denna våldsamma lidelse, som mogna qvinnor stundom fatta för yngre män, och hela hennes varelse greps af ett vanvet- tigt begär att blifva skild från sin man för att kunna tillhöra Steinerz.
Hur hade icke både hon och han i deras blinda rus längtat efter sommaren för att obe- märkt kunna sammanträffa i denna aflägsna undangömda vrå, der ingen själ kände dem eller gissade deras hemlighet!
Och nu, innan rosorna vissnat i fiskelägets små trädgårdar, hade lidelsens rosor röda börjat visa det skarpa törne, på hvilket de utvecklat sina giftiga kalkar — — — Kalfkycklingar.
På en stor kalfstek skares ur tjocka låret skifvor, knapt en half tum tjocka och så stora som till biffstek.
Dessa klappas helt litet med en klubba, men de få ej gå sönder; färsk grön persilja plockas fri från stjelkar och blandas med smör lika som till kyckling, och deraf lägges litet på hvarje bultad köttskifva, hvarefter den rullas ihop omkring persiljan, och hvarje rulle sammanfästes med en fin korfsticka.
Då alla kalfkycklingarna äro färdiga, fräses tillräckligt med smör i en stekgryta, deri läggas de att brynas väl rundt omkring, och sedan slås derpå litet kalfbuljong, hvarmed de få koka, tills köttet kännes mört.
Då läggas de på fat, och korfstickorna urtagas, sås: n afredes med helt litet mjöl och något grädde samt, om den är för ljus, äfven litet soja och serveras till kalfkyck- lingarna eller hälles under dem på fatet.
Fanny — g.
Soppa.
\ stop söt grädde, § stop söt mjölk, | qvarter dricka eller öl, som ej är för bäskt, samt 4 äggulor; detta vispas kallt, att det blir som skum, samt uppkokas under idel vispning.
Serveras genast.
Fanny — g.
Efterrätter.
Skumpudding.
Till ett | stop mjölk tagas 9 ägg, 9 lod hvetemjöl, ' 9 lod smör, 9 stycken kardemummor, 9 bitter- mandlar, 9 sötmandlar samt 9 lod socker.
Smöret smältes först, då der- uti vispas mjölet, sedan iröres mjölken och sockret; alltsammans kokas en liten stund, slås upp att svalna.
Sedan iröras äggulorna och kryddorna; hvi- torna, som slås till hårdt skum, iröras sist.
Den kokas halfannan timme.
Fanny — g.
(Slut i nästa n:r.)
Inläggning.
Paradisäpplen rensas, d. v. s. stjel- karna skrapas och blomknoppen bort- tages; sockerlag kokas (1 skalp, socker mot lika bär), hvari lägges litet kanel och nejlikor samt 1 jumfru konjak till hvarje skalp, socker; bären iläggas till kokning, men upptagas efter hvarandra när de synas börja spricka.
Sist upp- hälles lagen öfver dem.
Utmärkt sallat.
Carola.
Handarbeten.
Billig matta.
Svarta doffel- eller klädeslappar klippas i rutor.
Man kö- per litet creton, klipper ur blommor och blad samt languetterar dem fast på rutan.
Det tar sig mycket bra ut.
Elisabeth.
Bakning.
Mången sätter värde på att få färskt bröd till sitt morgonkaffe.
Den, som skall baka detta, får stiga upp tidigt för att hinna få det jäst; men kan längre få njuta sin sköna morgonblund, om degen göres qvällen förut, men då med kalla materialier.
Man ställer degen i lagom rumsvärme, och den är på morgonen väl jäst.
Då tillsättas kryddorna och degen bakas ut.
Emmy.
Goda pomeransskorpor.
1 kanna mjölk, 1 skalp, socker, 1 skalp, smör, 1 skalp, sirap, 12 skalp, mjöl, 12 An- rullade pomeransskal samt ett hälft skalp.
jäst.
Elisabeth.
Hvarjehanda.
Lavemang af enbart vatten gör sam- ma nytta som hafresoppa med salt.
Man tager vatten, uppvärmdt till 18° Cels., 2 ä 3 matskedar till en fullvu- xen och 1 ä 2 matskedar till barn; till mycket späda blott 1 matsked.
Det förfares som vid annat lavemang, men till en fullvuxen är det lättare att be- gagna klysopomp, om sådan finnes, i iör det ej strax önskad verkan, upprepas det hvarannan timme dygnet om, och verkan uteblifver ej.
Jag har sjelf, dödssjuk, försökt det och äfven begag- nat det för mycket späda barn, men då får man, förstås, vara mycket för- sigtig.
Vattnet skall stanna qvar — kommer det ut strax, sprutas in på nytt.
C.
Ohyra på höns fördrifves med att smörja färskt flott i hufvudet och under vingarna.
C.
Som svamptiden nu är inne, torde för dem af Iduns läsarinnor, som icke känna till, hvilka goda rätter man verk- ligen kan erhålla genom beredandet af svamp, följande beskrifningar vara af någon nytta.
Jag har användt flere sorter, men funnit champignon och kantareller vara de smakligaste.
Cham- pignonen växer i vår trakt ganska ringa, men kantarellen deremot i rik- lig mängd, hvarföi jag under svamp- tiden ofta använder kantareller som skilda rätter.
I smak liknar kantarel- len högeligen kött, och man kan, då man plockat ungefär 1 | kanna, koka en rätt god soppa, som, tillsatt med de vanliga kryddorna och rötter, är svår att skilja från vanlig köttsoppa, och » reder » man den med litet smör, mjöl, grädde och ägg, blir den mycket god.
Ett annat sätt är att använda svamparne till köttbullar.
Stjelkarne befrias från jord och mossa, hvarefter svampen sköljes och förvälles i vatten och litet salt, hackas sedan mycket fint samt uppblandas som till vanliga kött- bullar; ett ägg bör alltid följa, ty det håller dem tillsamman, samt litet skirdt smör.
Kantareller äro äfven goda uti ome- lett; de skola äfven då förvällas, skä- ras sedan i små bitar, o m svampen är fullvuxen, i annat fall e j; de iläggas då hela.
Jag brukar, sedan de äro förvälda, fräsa upp dem i litet smör, innan de iläggas.
Sanna.
Läkareråd.
Greta N — n.
De medel, som användas, bjelpa blolt för en kort tid, förvärra ofta det onda och.
kunna t. o. m. förorsaka vanställande ärr.
Bästa medlet är — att ej uppträda bar- arinad!
Olycklig 21-åring.
Tag hvarje qväll heta handbad och använd för öfrigt den behand- ling, som föreskrifvits för Ina i n:r 9.
Rådlös.
Använd en längre tid konseqvent den behandliDg, som tillrådts Lilly i n:r 13.
Hvarje morgon kan ni lämpligen fortfarande begagna Hebras säpsprit, men utspädd med dubbla qvantiteter varmt vatten.
— Dylika » blodrenande medel » känna läkare ej.
Har ni deremot någon sjukdom, säsom bleksot, magkatarr, underlifslidande eller dylikt, så bör denna samtidigt behandlas, för den hän- delse er hudåkomma stulle stå i samband dermed.
Harald.
Medel fmnas angifna i svaret till Flickan Kajsa i lv.r 5.
Gustafva.
N i bör vara glad, att ni blifvit qvitt detta besvärliga onda, i stället för att önska er det tillbaka.
Troligen har nägon inbillat eder, att dcfc skulle vara farligt att » fördrifva fotsvett ».
Detta är dock utan hvarje fara: deraf uppstår icke någon sjukdom.
Vermländska.
Se svar till X.
Y.
i n:r 13.
E.
A.
N.
Detta vore helt visst bortkastade pengar.
Kan ni ej genom viljekraft öfver- vinna denna passion, bör ni försöka låta la- tare behandla er medels hypnotism.
21-årig.
1) I allmänhet icke.
2) Använd den behandling, som finnes föreskrifven för Lilly i n:r 13.
Tvätta hufvudet grundligt minst tva qvällar i veckan med grönsåpa och varmt vätte u.
En qvinllg prenumerant.
1) Den beskrifning, ni lemnar på svullnaden, tyckes antyda, att det ar s. k. struma.
Utan undersökning kunna vi dock ej yttra oss med bestämdhet härom.
Vänd er till närmaste lasarcttsläkare.
2) Se svar till Ina i n:r 9.
Augusta.
Mycket torde ni i detta fall ej hafva att hoppas af hypnotisk behandling.
— Ni frågar om bot för » magkatarr »; det är nödvändigt, att ni närmare redogör för er sjuk- dom och noga beskrifver symptomen deraf, för att vi skola kunna ge er något råd.
Frågor.
N:r 2 3 1.
På grund af artikeln om Siraps- beredning i hemmet i n:r 34 af eder ärade tid- ning, så frågas, om det ej går att taga potatis- mjöl lika bra som att bereda sådant af pota- tisen endast för det ändamålet alt koka si- rap af?
Greta.
N:r 2 3 2.
Kan någon säga mig, huru man skall kunna räkna ut, huru mycket varpgarn behöfves till en väf.
Finnes någon bok ut- gifven om väfning, der man kan, med led- ning af den, få veta detta?
Greta.
N:r 233.
Skulle någon läsarinna, genom egna eller väninnors relationer, kunna få kän- nedom, huruvida möjlighet finnes att få köpa årgångarna 18G0 och ' lSöl af den utgifna mode- journalen » Penclope », hvari början och fort- sättning af en noveli, benämnd » Adelaides nyck », finnes intagen?
Författaren vill gerna betala de nämda år- gångarna, endast för novellens skull, hvad för dem begäres.
Man vågar vänligen anhålla om den persons namn och adress, som kan afsta dessa begge årgångar; blir dessutom i tacksam förbindelse.
A * G. V. N:r 2 3 4.
Är det någon at Iduns läsarin- nor, eom kan upplysa mig om ett poem, be- nämdt » Gif en skärf åt mig », och hur jag skall kunna erhålla det.
Jag hörde det en gäng föredragas, men vet ej hvem författaren är.
Lisa.
N:r 2 3 5.
En tafla kallad » De le fnads trötte » har slagit an på mig och vore jag tacksam om någon kunde upplysa mig om, hvem som målat den.
49.
N:r 2 3 6.
Någon ny originel prydnad för innanfönstren skulle vara välkommen.
49.
N:r 2 3 7 - En djupt bekymrad mö skulle blifva innerligt tacksam, om någon ville ge henne ett kristligt råd och svar på följande: Är det verkligen ett barns pligt och skyldig- het att lyda sina föräldrar, då det skall ingå äktenskap?
Behöfver man tvifla på, att äk- tenskapet skall bli lyckligt, då båda ömsesi- digt älska och högakta hvar andra och sätta all sin förtröstan till Gud?
Eller bör man hellre ensam framlefva sitt lif än mot förr äldrarnes vilja framför altaret räcka handen åt den man, som hjertat tillhör?
Breflåda.
Ed — h.
Ganska nätt.
Kanske finna vi plats för den lilla skissen, om vi få behålla den till våren, då den bäst lämpar sig.
Gunlöd.
Hjertligt tack och välkommen åter!
Prenumerant.
Tyvärr omöjligt.
Praktiska svårigheter lade hinder i vägen.
Lo.
Antages; men vi kunna ej honorera högre än etter vår vanliga beräkning, efter hvilken vi betala till och med våra mest fli- tiga och uppskattade medarbetarinnor.
G. F — m.
Uppgif från hvilka förf.
de poe- tiska bearbetningarna äro verkstälda.
Bed.
närheten af Gefle.
Svar med uppgift å lönepretentioner torde insändas till » A.
K.
», Gefle, pöste restante.
[449] Doktor A.
Afzelius U l l a V a t t u g a t a n 34, 9 — 10 och 2 — 3.
M a g - och h u d s j u k d o m a r.
PLATSSÖKANDE.
£153] En praktisk, 23 års flicka af god familj, mägtig tyska språket, med vän- ligt, uppmärksamt sätt, söker pl., helst på landet.
Kunnig i handarb.
o.
road af husliga göromål.
Vidare upplys- ningar genom Th. Tjäders byrå, Sthlm.
[452J Doktor Plats önskas för en föräldralös flicka af tjenstemannafam.
som sällsk.
åt ett äldre frunt.
att spela piano, läsa högt och delt.
i det husl.
Små lönepret.
A f främst, fam. fås vid.
rek.
Svar t.
» G.
M.
», Arboga, p.
r.
[475] p i e n s b o g Behandlar företrädesvis Barnsjuk- domar.
roiT Tandläkaren C o n s t a n c e E l b e, Humlegårdsgatan 8, 2 tr. Bådfrågningstid 1 — 2.
[120] [£3] En folkskollärarinna önskar undervisa nybörjare i läsning efter ljud- metoden i elevens hem.
Svar till » L.
» å tidningskontoret, Stureg.
7.
[448] C a r l 14 Lilla V a t t u g a t a n 14.
Hvardagar ' / 23 — ' I2A.
Helgdagar 10 — 11.
En anspråkslös nicka önskar plats i fam. att gå frun till hända.
På lön fästes intet afseende.
Svar till Anna Johansson, Söderfors, Målerås.
Med.
D:r E R N S T S A L É N, Ö g o n l ä k a r e.
Bostad: Stora Vattugatan 2, Mottagning: helgfria dagar kl. I 1 0 — | 12 f. m. ROLAND MARTIN Tandläkare Vasagatan 1 0, Stockholm, snedt emot Centralstationen.
[243] En ung flicka med vana att undervisa i vanliga skol- ämnen, språk och musik önskar plats såsom lärarinna i familj.
Goda betyg o. rekommendationer.
Svar till » Maria », Iduns byrå.
[470] En ung flicka önskar plats i någon familj att hjelpa till med alla inom hus förekommande göromål.
Den sökande är van vid hus- hållsgörom., sömnad m. m.
Svar torde godhetsfullt sändas under adr.
» J.
H.
», Askersund, p. r.
[472J Lärarinna, egande grundliga kunskaper och god undervisningsförmåga, önskar plats i Inneliållsförteckiiiiig:: bättre familj.
Undervisning i språk, Elisabeth Nyström; af J. N — g.
(Med por- öfriga skolämnen, musik m. m.
Ut- trätt.)
— När hösten kommer; dikt af Karl märkt goda betyg finnas.
Svar märkt Åkermark.
— Om sättet att läsa.
— Tillkänna- » K.
S.
T.
» torde sändas till S. Gu- givande.
— När de unga sätta b o; af Adolf Hellander.
— Iduns panoptikon; af Scc&amp;vola.
— maelii annonsbyrå, Stockholm.
En syförening; af — ina.
— Från Anne-Marie till Lissie; fl iekfunderingar öfver ett svenskt » Bon marché ».
— Hvem skulle först ge vika?
— Teater och musik.
— Skogsfrun; ber.
för Idun af Av6.
(Forts.) Bostaden.
— Tvätten.
— Skafferiet.
— Mat- lagning.
— Efterrätter.
— Inläggning.
— Hand- arbeten.
— Bakning.
— Hvarjehanda.
— Lä- kareråd.
— Frägor.
— Breflåda.
DIVERSE.
Sv.
Panoptikon Kungsträdgårdsgatan [359] Panoraman å Djurgården är öppen a l l a dagar från kl. half 10 f. m intill mörkrets inbrott.
[teQ] I en tjensfemannafamilj, boende på landet i Vestergötland, kan en flicka, som vill deltaga uti och lära Emot fritt vivre!
sig hushållsgöromål, blifva inackorde- Uti en bUdad familj i stad eller vid rad.
Eget rum erhålles.
bruk i de nordl.
ländsk, önskar en Pris pr år 250 kronor.
flicka af god familj plats för att vara Närmare upplysningar erhållas genom frun till sällskap o. hjelp i husl.
bestyr el.
delt.
i skrifn.
Svar innan 15 okt.
korrespondens med » A.
W.
», Wättaks poststation.
till » A.
Y.
», Mariestad, p.
r.
[138] (G.
24187) [449] [450] Emot fritt vivre!
Annonser.
Uti ett bättre hem pä landet önskar en ung flicka af god familj plats för att gå frun till hända i hvarjeh.
husl.
Ånnonspris: 25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).
bestyr.
Svar afvaktas till » I.
L.
», Tre- Ingen annons införes under 1 kr.
kanten, p.
r.
[448] LEDIGA " En ung flicka med godt föräldra- hem, praktisk och kunnig i husliga göromål, söker plats i aktad och god familj.
L ö n begäres ej, men önskar endast få räknas som medlem af fam. Svar till » C.
A.
», Söderhamn, p.
r.
PLATSER.
God plats erhåller ett praktiskt och energiskt f r u n t i m m e r m e d v a n a v i d o c h skick- lig-het u t i b ö c k e r s u p p l ä g g a n d e, f ö - rande o c h a f s l u t a n d e, k o r r e s p o n d e n s och öfriga kontorsgöromål.
Der- j e m t e bör sökanden e g a g o d a kunska- per i l e f v a n d e språk, s ä r s k i l d t t y s k a o c h e n g e l s k a, m e n f r a m f ö r a l l t fär- d i g h e t i s v e n s k a s p r å k e t s behandling.
I n g e n, s o m ej e g e r n y s s n ä m d a egen- skaper, t o r d e g ö r a s i g b e s v ä r.
S v a r med nödiga upplysningar och om m ö j l i g t m e d fotografi t o r d e s ä n d a s till » Duglighet 75 », adress Iduns B e - daktion, S t o c k h o l m.
[355] - För ett anspråkslöst fruntim- mer, ej för ungt, vant vid matlagning, bakning och sömnad, finnes plats ledig 1 nov.
hos familj, boende å bruk i 18 öppet hvardagar oeh sön- dagar hela dagen från kl. 9 fm.
till 10 e.m. (G.
24035) E&gt;essällskap till London önskas af en ung flicka, som i denna månad reser dit för språkstudier.
Närmare genom Th. Tjäders byrå, Stockholm.
[^53] Är det värdt 2 5 ö r e?
Ja, domen sjelfve.
Nä, livad far man då för 25 öre?
Jo, l:o) En fint illustrerad tidning en gång i veckan under ett helt qvartal.
2:o) Genast, med första oktobernumret af tidningen, Sveriges Rikes Lag, ny upplaga, [446] ett häfte om 208 stora oktavsidor (en- En praktisk och.
' bildad flicka samt värd minst 3 konor), samt 3:o) af god familj, med gladt o. jemt lynne före detta års utgång ytterligare minst samt van att handleda barn, söker plats 3 a 4 häften af Lagboken.
Den som har som barnvårdarinna eller som sällskap nog förstånd att inse, att detta är för något äldre fruntimmer.
Den sö- värdt minst tio gånger, hvad det kostar, kande är kunnig i sömnad och andra kan genast erhålla det genom att med inom hus förefallande göromål.
Svar endast 25 öre (postarvode 20 öre) Jpå torde godhetsfullt inlemnas till » H.
I.
», närmaste postanstalt prenumerera för Iduns byrå, Stockholm.
[455] okt. — dec.
på illustrerade tidningen V I C T O B I A, utgifven af J.
O.
Åberg.
En ung flicka önskar plats i ett Detta låter otroligt, men det möjliggö- trefligt hem för att mot fritt vivre res genom mängden af prenumeranter.
vara frun behjelplig med alla inom Fråga någon af V I C T O B I A S nuva- ett hus förekommande göromål.
Svar rande 42,000 prenumeranter, om vi till » B.
L.
», Upsala, p.
r.
Svaren af- uppfyllt våra gifna löften, och I skolen hemtas till den 12 okt.
få ett enstämmigt Ja till svar.
[439] (G.
540GS) [451]
ManusKripi, som ej antages till Införande, återsändes, såvldaporto bi- fogas.
Inga ofrankerade försändelser lösas.
®l©l©l®ll« e ® © ® I I P \ I 1 Kl I LJ KJ IN Annonser mottagas endast m o t kontant llqvld I förskott af 2 5 öre pr&lt;4- spalt, petltrad (= 10 stafvelser).
Ingen annons införes under I krona.
HOUOUoltolIoIIolIollolfoIfoiröltöip I alla boklådor har utkommit på förlag af - H. Bleedel Nyaste Mästerskapssystemet Praktisk lärobok i esag ^lslsLci OKKÄHBinrBTS BOK, 1 En samling stilfulla ornament från alla konstperioder.
språket, Med 85 planscher, de flesta i rikt färgtryck.
Förklarande text af HC.
D o l m e t s e H i bearbetad öfversättning af O.
U p m a r k, intendent vid Nationalmuseum.
Arbetet utkommer i 20 häften om 4 ä 5 planscher till ett pris af kr I: 25 pr häfte.
At lärare och lärjungar vid tekniska och konstindustriella läroanstalter, åt dem som i hemmet egna sig åt konstsömnader, St konstvännen och samlaren, som vill lära känna ornamentikens utvecklingsgång, at alla dessa m. fl.
erbjuder Ornamentets bok med sina 85 planscher och mer än 1,000 afbildningar ett rikt urval af de vigti- gaste ornamentala motiv från olika tider och inom olika stilarter.
med tillämpning af den af professor Ollendorlf för mer än 40 år sedan grundade metod såsom den mest instruktiva och praktiska, helst emedan den vida snarare än någon annan befrämjar ett språks inhemtande, ej allenast för att läsa, utan älven för att tala och skrifva detsamma.
Till tjenst för skolor och privatundervisning samt för s j e l f s t u r t i u m författad af C.
G.
Z E T T E R Q U I S T.
F r i s: bunden i k l o t b a n d 3 k r o n o r.
Nyckel till skriföfningarna är utgifven i särskildt kart.
band till pris af 1 kr.
K o r t f a t t a d h a n d l e d n i n g i &amp; Co., Stockholm, Hamngatan 38 = G e o m e t r i s k t t r ä s n i d e r i af V I L H E L M O I D E N B U B G.
e l l e r s. k.
T r ä s n i d e r i i a l l m o g e s t i l Med 12 förklarande afbildningar, pris 5 0 ö r e.
[151] aidfcJlJEIEIEIEIEn Till täflan Prima sockersaltadt på landet en frisk flicka till inackor- dering.
Vidare God vård meddelar och undervisning.
fru M.
Hedin, L ö - terna, Valdemarsvik, eller fru A. Hebbe, Vestansjö, Tenhult.
[474] En ung flicka lemnar grundlig undervisning i pianospelning åt såväl nybörjare som mer försigkomna elever.
Pris 75 öre pr timme.
Svar till » 19 år » inlemnas å Iduns byrå.
[471] I » Gotlands » Fårkött, med 9 års dotter önskas i god familj YLLE REGIMEN.
Bästa skydd utaf halfvild stam, att expedieras i oktober mot efterkraf.
Familjer, som önska erhålla verkligt läckert hushållskött, torde med snaraste in- sända sina order till undertecknad.
Priset är: | t:a om 25 kilo 17 kr.
§ j » 4 7 » 30 » franko Stockholm.
Emil Krokstadt, [370] postadress: När, Gotland.
m o t köld och värme Normal-Underkläder.
Prisbelönta m e d 6 Guldmedaljer.
Illustrerad Katalog gratis.
M ö l n l y c k 1 e l Vesterlinjgatan 38 [207] Lundbergs riksbekanta Hårmedel, Husmödrar!
Kasten aldrig bort gammalt stick- ylle!
Undertecknad emottager jemte ull äfven gammalt ylle till spinning, väfning (för hand), schal- och filtbe- redning.
Hos mig spunnet s. k. tras- garn är bevisligen det bästa och vack- raste, som kan erhållas.
Spånadslönen den billigaste i Stockholm.
Berednin- gen af filtar oöfverträffad.
Otto Ehngren, [293] T r y c k t D o m e s t i k, Mollskinn &amp; Vesterlånggatan 66.
D a m e r!
S e n h i t!
Vill ni köpa något elegant och bil- ligt, så köp af mina från utlandet nu inkomna Viola-broscher I Krafttyg, B o m u M o r d e r o j, Victoria Klädningstyg, allt med tvinnad varp.
för den finare damtoaletten, flottar e j!
klibbar hårets affallande, butik, finnes Malmtorgsgatan p r i s e t vid utställningen i Köpenhamn 1888, finnas till terade rige.
salu i alla väfnadsbutiker välsor- i Sve- [25] (g.
13506) [127] Landsortsboar.
Husmödrar!
Undertecknad åtager sig uträttandet Försöken Th. Winborg &amp; C:is af hvarjehanda uppdrag, såsom uppköp af matvaror och allt som hörer till Stockholm tillverkningar af fruntimmers- och barntoaletten, tapis- Coneentrerad seriarbeten m. m. Profver å tyger an- Ä t t i k a skaffas.
Förfärdigandet af klädningar på flaskor för ut- ombesörjes.
Samvetsgrant bemötande.
spädning.
Val af goda varor.
Der så önskas, S e n a p, blandad efter engelsk sändas varorna mot postförskott eller Provision 3 %, dock intet och fransysk smak, efterkraf.
fiere sorter.
uppdrag under 50 öre.
Postadress: Beefsteaksauce.
Engelbrektsgatan 31 A. Telegrafadress: Ströms; Stockholm.
Maria Ström, S o j a, född Klochhoff.
flere gånger pris- [126] belönade och fullt jemförliga med de utländska fabrikat.
Tillhanda- hållas hos Hrr specerihandlare, T95] vRAMLÖSA * D e ådraga sig stor uppmärksamhet.
Pris endast 80 Öre st., som torde in- sändas i frimärken till John Fröberg, Finspong.
OBS.
!
Vid partiköp hög rabatt.
^ I \ |-| I 1 ' I I f |l \ A * man här och der ilandet börjat till — verka Fältstolar liknande vår 3S " ya P ä l l s t o l, hvilken är tillverkad af fullmogen björk, gul eller brun,och hvars pris är 10 kr.
fraktJritt mot j er n vägs efterkraf vid uppgifven sta- tion, fästes uppmärksamheten pä, att vår Nya Fältstol alltid är stämplad på de båda kort- styckena, som uppbära armstöden, med vår firma: Hjalmar Peterson tö C:i, Karlstad, samt att den reqvirent, som ej blir nöjd med sto- len, kan återsända den franko, då erlagd li- qvid genast återbetalas.
[477 j 0 f ö r s t a Parfym- 5, vis a vis hotell Kung Karl, i Göteborg hos Fru Sveriges städer hos Bok- och Pappershandlare.
[4G9] belönade med e j!
skyddar mot mjäll och i Stockholm uti Fanny Gelins renommerade Olivia Pihlström, Haglunds Hotell, i Malmö hos Herr Wöhleke samt i öfriga 1 Bolagets tillverkningar, Vidinghoff, Qösta Regexierateurn, 1 Nedra botten, I o. 2 tr. upp.
äkta färger, moderna mönster, hos:.
1 9 Drottninggatan, Stockholm.
u K A P P - F Å B R I K i 38 Gröteborg; Fabriks-Nederlag GUSTAF HOLMBLDM Min nya priskurant öfver rikhaltiga förråd^ af alla slags J.
G, Hammars Lampkök.
Stor värmeförmåga.
Brinna luktfritt.
Briljant belysning.
Pris: enkla med en veke 4 ä 6 kr., extra solida 8 kr., med två vekar 12 kr.
och med tre vekar 18 kr.
Fullkomlig belåtenhet garanteras hvarje köpare.
[226] J.
G. HAMMAR, 30 Malmskilnadsgatan plantskole- ar nu artiklar utkommen] e S f oeh tillsändes franko Helsingborg i sept 1880..
P.
J E N S E N ombesörjer genom fullt kompetenta personer uppköp i alla möjliga branscher gratis åt Iduns oeh Skandinavisk Modetidnings abonnenter oeh för uppdrag åt andra mot en obetydlig ersättning.
Alla saker skickas mot efterkraf oeh få returneras (dock genast) mot fraktkostnaden.
Dubbelt porto torde medsändas.
[24i]
öir^71S0 [clI&gt;57I5 rji^^|rj] ^^|r^7} ^rrnllcil7Klriil » K, rji^irallcn7i^rp] HENRIC L A B A T T &amp; 3 Ni \ 7R Kongl.
Hofleverantör 2 7 Drottninggatan 2 7 sta S T O C K H O L M nedra botten och 1 trappa upp rekommenderar pr il till billigaste h ä r sitt storartade lager på platsen k ä n d a priser.
111 Afdelning för Dam- och Barnhattar, deri förekommer, särskildt att beakta, I Skolmössor för flickor från kr.
1:50 pr st. Engelska Filthattar „ „ „ 3:00 1 Dessutom får fästa uppmärksamhet på mitt lager, ovilkorligen det största i Sverig-e, fl Sidenband, Spetsar och Broderier, is SAVOIJARD-BRODERIERNA, ro, m m P » 3 sa af fås de så kallade i styrka öfverträffande allt hittills i den vägen (finnas såväl bårder som mellanremsor), k3 oeh emot ages beställning af LINNE-DAM-UTSTYRSLAR B5j i f i n a s t e q v a l i t e t e r till b i l l i g a s t e p r i s e r, h v a r i b l a n d f ö r e k o m m e r e n m ä n g d P » 3 N Y H E T E R F R Å N PARIS.
fås SnörMfvet L A G R A C I E U S E — allmänt erkändt bästa — är fortfarande, efter många års konkurrens med andra sorter, det mest eftersökta i SNÖRLIF, HENRIC L A B A T T H som expedieras, om uppgift af lifvidd i centimeter eller decimaltum uppgifves till Kongl.
Hofleverantör 27 Drottninggatan 27 ÖS S T O C K H O L M nedra botten o c h I trappa upp.
Allmän benämning: bra [480] SEElfil [EJSJSUäl p i S 3 S Gji ?K [iiilHiTi7reng LABATTS KONTOR.
eLPvjTUä — si \ — • — " JK; D^ISllSkliE 51 W.
r \ | 3 siZEiallsisasHr- ' ' '
E — i IDUN Upplaga: Verksammaste Bäst af alla tidningar för hemmet o. dess intressen, rikhaltigast, m e s t omvexlan- de oeh praktisk, vaken och pris- billig iir exemplar.
Annonsorgan.
damernas egen tidning © 1 - I •PH 1 På kort tid har hon vunnit en spridning, vida öf- verstigande den, de flesta svenska tiduin- gar ega, o. hennes po- pularitet är för hvarje dag i tillväxt.
Hvad är det då hon giiVer?
I alla frågor, som beröra qvin- nan oeh hemmet, ideell som rent praktiskt, säger hon sitt ord.
Barnens vård och uppfostran, förhållandet i n o m familjen, mellan hustru och man, husbondfolk och tje- ' nare, det qvinliga arbetels o c h yrkenas intressen, umgänges- och sällskapslif, hemmets ordnande och förskönande, praktisk hushållning, praktiska uppslag till utkomst o c h förvärf, helsovård, toalettfrägor — se der några synpunkter i ett program, som Red.
för hvarje dag sträfvar att utvidga.
Men ej endast för de allvarliga och praktiska spörsmålen lemnar Idun plats.
Hon vill o c k vara underhållande o c h lättläst.
En omsorgsfullt redigerad följe- tongsafdelning, kortare berättelser o. skisser, kåserier och poem omvexla alltjemt med det öfriga innehållet.
XJtom dessa längre eller kor- tare uppsatser af vexlande art iurymmes c u sär- skild afdelning för prak- tiska råd och r ö n för hus och hem, der kor- neningå.
Flere hundra ligen.
Barnen, Helso- Bostaden, Köket, Träd- ning, Strykning, Toa- rer, Matlagning, In- fen, Tjenarne, llusge- riug, Slöjd, Hvarje- ende rubriker från den- äro icke alla nämda.
Detta omfattar konstnär biografier af samtida, alla områden, förnämli någon gång intressanta merendels i hvart annat En afdelning " f ö r frå- och afgiftsfri för alla sigsynnerligengouterad.
ordnas hvarje år flere och praktiska ämnen, mier o. andra pris jemte En afdelning " för fria en framstående hufvud- till förfrågningar från U O o 4 * 1 D a s T 1 k r.
Q v a * ©,•+ * « g a, o u (3 ligt utförda porträtt jemte framstående qvinnor på gast svenska, men o c k utländska.
Porträtt ingå n u m m e r eller än oftare.
g * or o c n svar, öppen prenumeranter, har visat För Iduns läsarinnor an- pristäflingar i skönliterära hvarvid en mängd pre- hedersdiplom utdelas, läkareråd, redigerad af stadsläkare, står öppen Iduns ärade läsarinnor.
M X / 1 „0&gt; FRITHIOF HELLBERG n ca lare notiser i alla äm- sådana meddelas årli- vård, Klädedrägten, gården, Tvätt, Bak- letten, Brygd, Ilusku- läggniugar, Handarbe- rådet, Slagt, Kengö- handa — allt detta stå- na afdelniug, o c h dock Härtill k o m m e r e n: Bland de qvinliga medarbetarinnor, åt hvilkas flitiga och högt uppburna bidrag vi kunna glädja oss, nämna vi fruarna Mathilda LangUt, Eva Vigström (A v e) o c h Elna.
Tenow; bland mängden af man- liga p e n n o r: Georg Nordens-van, Daniel Fallström, Birger ScholdstrÖm, Johan Nordling m.
fl.
Nya krafter förvärfvas oupphörligt; tidningen utvidgas, i m å n af den ärade qvinnopublikens understödjande intresse, fortfarande så till omfång som rikhaltighet oeh omvexling, oeh Redaktionens oafiåtliga bemödande går ut nor ökade fördelar och valuta.
Idun derpå att allt jeml bereda sina läsarin mer hvarje vecka o c h betingar, trots utkommer med ett 8- ä 12-sidigt num-] » riset af 4 kr.
för år o c h 1kr.
for qvar- allt hvad den gifver, det ytterst låga svensk qvinna, u n g eller gammal, gift tal.
A f allt detta framgår, att ingen låta att prenumerera pä Idun.
F ö r eller ogift, h ö g eller låg, b ö r under- en g o d tomte.
Försöken ett qvartal; S \ e3aR,töt o. u-tgtpuate: alla vill den vara en pålitlig rådgifvare, värd i förhållande till tidningens värde; den lilla utgiften är j u knappast nämn- eder till Iduns redan så talrika vänner, försöken, o c h I skolen snart räkna erkänt Iduns förtjenster och på det Med en m u n har den svenska pressen Män, fästmän, bröder kunna aldrig varmaste anbefalt den åt hvarje h e m.
prenumerationsqvitto å Idun.
Prcnu- finna en mera välkommen gåfvaänett ett qvartal å närmaste postaustalt!
mereren derför genast försöksvis på e I * fe s?
Tldn.
kottar endast en kr.
för qvartalet, bofordrlngsafg.
Inberäknad.
Anordnar hvarje qvartal pristäfllngar för sina prenumeranter.
Annonser mottaga » genom 8.
öumaetlus annonsbyrå ocn not redaktionen till 2 5 öre pr 4-spaltlg petltrad (= 10 stafvelser).
Drottninggatan 40 Utställning af K L Ä D N I N G S T Y G E R 0 Tele Nyheter för Nu höstsaisonen.
inkommet ett r i k h a l t i g t l a g e r 5 JJ p 00 L J rf=&gt; • CO af de modernaste o af J.
E. Eriksons Mek.
Verkst.-Aktie-Bolags tillverkning, S t o c k h o l m.
o " H i » - H Å dessa stickmaskiner kan tillverkas: gardiner, stramaljer, filtar, pläder, täcken, öfverkast, dukar, mattor, möbeltyg, dam- och herrvästar, kalsonger, kjolar, tröjor, strumpor, damasker, vantar, mössor, öfverkläder, kappor, goss- och f / ickk / äder, schalar, teaterkappor samt hundratals andra artiklar, som man af ylle eller bomull behöfver i hemmet.
Maskinerna tillverkas af bästa svenska materiel, äro enkla, lättskötta och eleganta samt taga, med bord, ej större plats än en vanlig familjesymaskin.
Köpare af stickmaskiner erhålla gratis den undervisning, som erfordras för de olika arbetenas förfärdigande.
i s i d e n, l i a l f s i d e n och.
y l l e H o t i l l y- — _ •4 * 293 l ä g s t a p r i s e r Profver till landsorten expedieras.
V E S T E R L Å N G G A T A E T F.
W.
C A M P A N I U S Af förbättringarna vilja vi särskildt nämna systemet f ö r plaggens fasonering, hvarigenom all räkning vid stickningen borttages.
Ett rikhaltigt lager af sådana artiklar, som tillverkats på dessa stick- maskiner, är ständigt till påseende i utställningslokalen.
[13G] Agent för Stockholm och omnejd: handl.
P. Persson, Drottninggatan 40.
O IIP o 40 kraftiga exemplar af sällsynt god beskaf- fenhet och i våra erkändt fina sorter, säljas till följande pris: Buskar, pr 100 st. i 100 sorter efter vårt val, kr.
55, — » 100 » » 25 d:o &gt; 45, — » 10 » » 10 d:o » 6, — Högstammar, 10 » » 10 d:o » 17,so Katalog med beskrifning tillsändes kostnadsfritt.
ää^T " Lämpligaste planteringstiden är hö- sten och specielt senare hälften af oktober.
Q SJÖ SK N 3&gt;$&gt; C.
A P P E L T O F F T so ST &amp; C:i, Halmstad.
Frö- &amp; Växthandel.
Rosskolor.
- ft, A é, A A ENGELSKA och SACHSISKA HEZ- och HAZFXZZE- D.
C.
W E N N E R S T R Ö M S Maxiufaktur-Magasiner S T O C K H O L M 45 Drottninggatan 4 5 hörnet af Klarabergsgatan.
80 Ständigt Brottninggatan 8 0 hörnet af Appelbergsgatan.
lager af Svarta äkta Lyoner-Sidentyger och äkta Schalar.
[162] [46KJ PARAFZYER S U C H A R D pr 17 Guld- oeli Silfvermedaljer.
CD Musikhandel.
Suchard ' s Chocolat.
Instr-arrienth.an.del.
Erkänd utmärkt qvalité.
Samtliga Sucliard ' s Chocolader äro garanterade ren Cacao och socker utan tillsats.
Goda franska och tyska Sträng- och Blåsinstrumenter.
och andra menderas.
Stränghandel.
Äkta italienska Strängar till Violin, Altviol, Violoncell, Contra- bas, Guitarr och Zittra.
dessertchocolader rekom- Musiklånbibliotek, SucharcTs Cacaopulver, Cacao Soluble, ett rent lösligt pul- ver i bleckburkar på \, \ och | kilo, är drygt, välsmakande och närande.
Af Suchard ' S Cacaopulver får man 100 koppar på \ kilo.
[21] - \ Mer än V II sålda sedan 1882.
Mångfaldiga intyg, deribland från flere läkare, styrka kaminer- nas förträff- lighet.
Fullkomlig belå- tenhet garan- teras.
IJ.
G. Hammars sjelfmatande rekom- menderas för uppvärmande af större ooh min- dre våningar, butiker, tamburer, örstugor etc. Borde finnas i hvarje hem.
(Grundadt 1830.
Cirka 75,000 nummer.)
Vilkoren ä r o: för 12 månader 10 kr., 6 månader 7 kr., 3 månader 5 kr., I må- nad 2 kr.
med I häfte vid hvarje ombyte.
Ombyten kunna ske dagligen.
A h o n n e m e n t i l a n d s o r t e n p å f ö r d e l a M i g a vilkor.
Alla i in- och utlandet utkommande populärare musiknyheter intagas i musiklånbiblioteket.
- J|j G e SUCHAUD 10,000 PARASOZZER.
Välsorteradt lager a f in- och utländska Musikalier.
Största lager a f Godtköpsupplagor.
Kataloger gratis.
Suchard ' s Praliner, Gianduja, Capsules, Noisettes, Nougatines SS!
och h r m a n &amp; C ?o, f. d.
J u l i u s Bag-ges Kfusikhandel 16 S T O R K Y R K O B R I N K E N 16, Stockholm.
Allm.
Telefon 26 66.
Första pris vid Lan dtbruksmötet i Stockholm 1886 4 å 5 rum upp- värmas dag och natt till 18 — 20 grader för ung.
25 å 35 öre pr dygn.
Illustrerade priskuranter gratis.
[4G7] Ett större parti kulörta och svarta DAMSTRUMPOR hellylle, å kronor 1, 35 p r p a r i K.
M. LUNDBERGS Bosättningsmagasin N:r 7 Storkyrkobrinken N:r 7 STOCKHOLM.
[861 STOCKHOLM, GERNANDTS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
