# ID: svediakorp-per717
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1889
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 21,395
# sentences: 1,135
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 35.
B yr.
4: Kl&amp;ra.bergsgata.n 54, en tv.
Annonspris: 25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).
Fredagen den 30 augusti 1889.
Tidningen kostar Redaktör och endast 1 krona för qvartalet.
postarvodet inberäknadt.
Ingen * öanummerförsäljning.
FRITHIOF utgifvare: HELLBERG.
Träffas å byrån kl. 10 — 11.
Allra.
Telef.
6 1 4 7.
Utg-ifning-stid: hvarje lielgfri fredag.
Infaller helgdag på fredagen, ut- gifves tidningen näst föreg.
eller nästfolj.
söckendag.
2:dra årg.
P r e n u m e r a t i o n sker I landsorten: å postanstai terna.
1 Stockholm: hos redaktionen, å Stads- postens hu.ivudkont.or, i bokladorna samt å tidningskontoren M a d a m e Carnot.
| d u n s redaktion har s k i bref bedt mig an- skaffa ett porträtt af m:me Carnot och att skrifva några rader till det samma.
Porträttet har jag fun- nit, men först efter att ha sprungit halfva Paris rund t — ty m:me Car- nots fotografier utstäl- las, på hennes egen ön- skan, icke.
Och texten?
Ja, den är kanske ännu svårare att finna, o c h detta af det enkla skä- let, att hennes lif ute- slutande varit egnadt.
åt familjen, åt ett välgö- rande arbete i det tysta.
En sak vet hvar man: hela Frankrike aktar mr Carnot, och hela Pa- ris älskar m:me Car- not; lika redbar och fläckfri s o m Carnots karaktär är, lika ädel är äfven hans makas.
Säkerligen anade ej den vackra mademoi- selle Dupont White, då hon för jemt 25 år se- dan äktade ingeniör Sadi-Carnot, den store revolutionsmannens sonson, att hon en dag såsom gemål till chefen för en af Europas stor- makter skulle göra les honneurs vid festerna i Elysée-palatset.
Hon fortfor emellertid der att vara, hvad hon varit i det gamla, enkla hem- met: typen för en god moder o c h maka.
Ge- nom sin blygsamhet, sin intelligens o c h sitt hj er telag bredde hon en doft af h e m i palatsets skimrande salar, som de förut aldrig haft, allra minst under Jules Grévys tid.
När hon — såsom jag ofta haft tillfälle iakttaga — åker vid si- dan af sin man och folket jublar: » Vive Carnot, vive Carnol / » och republikens presi- dent med sin vinnande hjerllighet besvarar hels- ningarna, då ser hon stolt upp till h o n o m — mera som vore det en son än en make — o c h ett godt o c h lyckligt leende krusar hennes läppar.
Och folket säger då: » Cest une femme de coeur!
' % Utan att egentligen vara hvad fransmannen benämner » une femme swpérieure- », är hon dock en qvinna, hvars naturliga esprit o c h be- gåfning utvecklats ge-
Idun u t k o m m e r I h u f v u d s t a d e n hvarje h e l g f r i f r e d a g och k o t t a r t6r qvartal endast I krona, postarvodet Inberäknadt.
— n o m en fin bildning.
Hon har egnat en stor del af sitt lif åt det godas tjenst, o c h hon står i spetsen för ett stort antal för- eningar, hvilkas verksamhet går i denna riktning, deribland Union des femmes de France, eller med andra ord den franska afdelningen af » R ö d a korset ».
I sitt uppträdande noblare än mången boren furstinna, utöfvar m:me Carnot på sin umgängeskrets ett stort inflytande ge- nom ett fint behag, som alltid varit qvih- nans mäktigaste vapen.
Dertill kommer en förtjenst — en bisak om man så vill!
— som fransmännen skatta högt: hon klär sig med en utsökt smak, med en enkel, men fulländad elegans — hon är j u född parisiska också!
Liksom presidenten Car- not för en tid sedan vid den stora kapp- löpningen på Longchamps gjorde den gråa cylinderhatten till sommarens herr-mode, genom att då bära en sådan, har rmme Carnot mer än en gång varit den tongif- vande i den qvinliga modeverlden, tack vare någon liten originalitet i drägten.
1 " Tidningen innehåller nästan uteslutande origjnalbldrag.
— p p g i f å närmaste postanstalt namn och adress samt erlägg en krona, så er.
étt Uppåt det går, Väg han sig röjer Qvist ifrån qvist — Drillar han slår, Jubelsång höjer Från toppen till sist.
Vida han ser: Under är jorden, Ofeer det blå.
.
.
Högre allt mer!
Hans längtan är vorden Solen att nå.
Högt öfcer mark Vingen den öfoas Dag ifrån dag, Växer sig stark, Snart skall den pröfoas I fångstort slag.
John Hopper.
* En omständighet, som kanske intresserar er, min läsarinna, är, alt m:me Carnot vid sina besök på verldsexpositionen visat en alldeles särskild sympati för den svenska villan, der hon då o c h då gör visiter, som äro allt annat än hvad man kallar » fran- syska ».
Fröken W.
, juveleraren Jahnssons (firma C.
6.
Hallberg) biträde, har i sin vackra Rättviksdrägt förvärfvat sig hennes stora bevågenhet, o c h m:me Carnot har köpt en mängd allmogesmycken, af hvilka hon bar ett vid den senaste stora balen i Industripalatset.
De utstälda väfnaderna från » Plandarbe- tets vänner » kan hon likaledes ej nog be- undra — och, tro mig, imme- Carnot har smak!
Paris i augusti 1889.
Alvar Arfwidsson.
Genom ett ofdrutsedt missöde har veckans nummer försenats med en dag, hvilket vi bedja våra ärade läsarinnor benäget ursäkta.
Fogel-liir.
Hedersamt omnämd vid Jdnns C:te " pristäfling.
^Jfogel Ull ' salt, En dunklädd unge, På nedersta gren; Fann det så gla.dt I lummig dunge Och solens sken.
Uppåt han såg, Hur grenar sträcktes Till trädets topp.
Brinnande håg I honom väcktes Att nå dit opjp.
Vinge så klen Af länglan spritter, Djerft stråckes ut.
På nästa gren Qviitrande sitter Han så till slut.
Konsten i hemmet.
Af Dolly Roon.
Hedersamt omnämd vid Iduns sjette pristäfling.
) ti detta så att säga nervösa tidehvarf, då mångfaldiga intressen rastlöst jaga oss från det ena arbetet eller nöjet till det andra, då hvarken tid eller omständigheter, ja, till o c h med vårt eget oroliga sinne knappast vilja tillstädja oss att söka en välbehöflig hvila, måste hemmet mer än någonsin vara egnadt att bjuda oss det lugn o c h den ro, som skola göra oss skickade att med nytt m o d o c h stärkta krafter åler träda ut i verldsvimlet.
Lycklig den, som uti sitt hem då finner denna nödvändiga hvila, finner den just uti det hem, som han må hända sjelf skapat eller hjelpt till att skapa, och dubbelt lyck- ligare må han känna sig, om konsten varit honom behjelplig här vid lag.
En god upp- fostran inför oss vanligen uti konstens rike; hvarför tillämpa vi egentligen ej oftare dess der inhemtade lärdomar vid vår egen härd?
Här utså vi h o s våra barn det första fröet till det goda — hvarför då ej samtidigt lik- som på lek införa dessa uti det skönas område o c h från deras spädaste ålder göra deras sinne mottagligt för rena konst- och färgharmonier?
Borde ej endast detta skäl vara vigtigt nog för att förmå oss att, med skönhetssinnet som måttstock o c h konsten som hjelpreda, pryda våra h e m?
Tyvärr sker detta sällan!
Orsaken härtill är ej alltid att söka uti bristen på förmögenhet, utan är ofta att finna uti oförmåga, frånvaro af g o d smak samt en total likgiltighet.
Man må ej tro, att denna goda smak, eller rättare detta er- forderliga skönhetssinne, alllid kommer oss till hända s o m en gudagåfva, eller att, då den förefinnes, den obetingadt är medfödd.
Nej, den är oftast resultatet af en sorg- fällig uppfostran, trägna studier, öfverlägg- ningar o c h jemförelser.
Den omständighet, att månget hem måste bildas uti en må hända ofta ombytt, hyrd våning, förhindrar visserligen här till en del den gedigna konstens införande och en genomförd stils användande, men man måste dock ej kasta all skuld på denna omstän- dighet, ty just uti detta fall skola ofvan- nämda smak o c h skönhetsinne afgifva den bästa hjelpen o c h förmildra svårigheterna.
Det händer dock rätt ofta, att dyrkan af det stilenliga drifves för långt och blir med uppoffrandet af komfort och trefnad så pinsamt noggrant genomförd, att till o c h med papperskorgen, spottlådan o c h Ijus- tändaren äro i stil med det öfriga — man må ej förtänka dem, som erfara en säll- hetsrysning eller höja en suck af lättnad, då de uti ett eller annat hörn upptäcka några föremål, som stå alldeles i strid med omgifningen.
Nej låtom oss undvika denna här vid lag malplacerade konstdyrkan o c h låtom oss då hellre använda alla de nonde- scripla möbler, föremål och dekorativa ting, hvarmed olika folkslags smak riktat oss under det senaste årtiondet.
Men låtom oss med största stränghet förkasta, hvad vårt skönhetssinne benämner skarpa och ohar- moniska motsatser, som uti hela denna bizarra samling lätt förekomma, sårande vårt öga lika svårt, som då en falsk ton träffar vårt öra.
Man vill hafva komfortabla möbler till att hvila sig uti, men man vill också gerna hafva vackra föremål all smeka sitt öga med.
Äro vi uti den lyckliga ställning alt kunna helt o c h hållet förfara enligt godtycke o c h på egen grund o c h inom egna murar skapa vårt hem, då kunna j u vårt skönhetssinnes och fantasis djerfvaste tankar blifva till verklighet, o c h vi framlefva vårt lif uti konstrikt prydda gemak.
Då kunna vi fråssa uti besittningen af salonger, boudoirer, sängkammare uti yppig r o c c o c o och barock, uli matsalar, arbetsrum, biblioteker etc. i ren renässans o. s. v. Vi ega alla dertill passande stuckaturer, siden, brokader, förgyllningar, guldfransade sammetsdraperier, massiva ekmöbler, koppar o c h messingshusgeråd, träsniderier, dyrbara elzevirupplagor o c h så vidare i oändlighet.
Här har man rättighet att förvänta den gedigna konsten, o c h här har man skyldig- het att införa den.
Men det är j u endast en ringa procent af menskligheten, som har dessa fördelar, o c h således är det ej dessa lyckligare lotta- des hem, som vi taga till norm, utan vi hålla oss vid de tusentals andra hem, som skapas o c h prydas med ringa tillgångar.
Mycket ofta hafva trots dessa ringa till- gångar ett förvånande resultat ernåtts; o c h hvarför, o m ej just derför att konstkänne- dom o c h urskilning varit verksamt behjelp- liga.
Uti ett dylikt hem behöfva vi ej frukta att se Beethovens medaljongporlrätt på pia- nots framsida, inga skräckinjagande olje- tryckstaflor på väggarna, ej heller t. ex. ett antikt dryckeshorn på en sä kallad atenienne midt ibland parfymflaskdragande bronzgetter och liknande konstsaker; ej heller se vi uti hvardera soffhörnet en kudde med Thor- waldsens Natt o c h Dag derå broderade med stråperlor.
Nej här står allting på sin rätta plats o c h uti sin rätta dager; draperier, jardinierer och mattor finnas i tillräcklig mängd, men ej uti underhaltiga qvalitéer o c h dåliga imitationer.
Det hela gör ej det fatala intryck, som så ofta erhålles, nämligen alt man, då man åt det hela velat gifva en konstrik, artistisk prägel, blifvit ledd utaf den förher- skande tanken: » prydligt och billigt! »
h i l l e.
a t t.
t u m m a r I yeckan u n d e r hela q v a r l a l e t.
F ö r hvarje 6 - tal abon- n e n t e r, s o m s a m l a s, o c h f ö r hvllka a f g l f t e n I n s ä n d e s till R e d a k t i o n e n a f Huru mycken skada har ej denna fras åstadkommit?
Fransmännen, huru lättsinniga de än må synas, hafva dock rykte o m sig att vara ytterst goda ekonomer, o c h de hafva också ett uttryck i samma genre, fastän precis det motsatta; de säga: » c ' est le bon prix qui ruine ».
De hafva verkligen i inånga afseenden ofantligt rätt.
Då knappa tillgångar ej tillstädja an- skaffande af äkta konstföremål, har man alltid utvägen att kunna skaffa sig goda kopior o c h imitationer.
Men här måste man lika noggrant förvissa sig o m en ko- pias eller en imitations trohet s o m o m ett konstföremåls likhet.
Hellre endast några få goda kopparstick och fotogravyrer än ett helt galleri olje- tryck, hellre endast en lampelt eller sköld af cuivre-poli än flere af förgyld papp o c h hellre inga statyetter än hiskliga gipsbilder o. s. v. Jag vill ej citera flere exempel, ty jag hoppas att min goda mening ändå förstås.
Ett stort men, som merendels förekommer uti våra dagar vid en bosättning, äro pre- tanlionerna att vilja finna allting ögonblick- ligen färdigt uti bodarne för att på kortast möjliga tid anskaffa alla de tusentals före- mål, som äro härtill nödvändiga.
V o r e det ej mycket bättre, o m ett ungt par, då det skall sätta b o, i stället för att handla på beskrifna sätt (jag talar ej, o m hvad köksattiralj o c h dylikt beträffar) såge saken mera lugnt an o c h efter noggranna öfverläggningar och jemförelser iordning- stälde sitt hem o c h utan all hast, så små- ningom enligt smak, utrymme o c h förmögen- het, tillskaffade än det ena o c h än det andra föremålet.
Det faller sig naturligtvis svårt att gifva några råd o m huruledes ett hem skall inrättas o c h förskönas, ty hvar och en vill j u vanligen handla efter sitt för- stånd och sin smak, men ett råd kan man alltid våga sig på att gifva: undviken de mest skriande felen mot konslreglerna, upp- offren ej dessa senare för det så kallade originella, som merendels alls inte är origi- nelt, ulan snarare ett obegripligt sammel- surium.
Läggen eder mera vinn än tillförene o m konstens insteg o c h vårdande uti edra hem, och edra sträfvanden i o c h för detta skola krönas med framgång o c h gifva en rik ersättning för alla mödor.
Ännu en sak skulle j a g vilja säga.
Hvar- för kan ej qvinnan göra konsten i hemmet till ett specialstudium?
Kunde ej detta fogas till hushållsskolan, helsovårdsläran och.
barnskötseln?
Litet poesi uti all denna prosa skadade väl e j?
Detta specialstudium bidroge också må- hända mera till framlida trefnad o c h glädje än de trägna studier, som offras t. ex. på pianospelningen.
Såsom god hjelp till detta studium rekommenderar jag bland andra böcker såsom varande särdeles intressanta och lärorika: Henry Ilavard, Hart de la maison; Georg Hcrth, Dos deutscke Zimmer o c h Jacob v. Falke, F) ie Kunst im Hause.
Jag är öfvertygad att dessa verk, som öfver allt funnit en stor spridning, säkerligen före- finnes äfven uti goda öfversältningar, då man ej föredrager att läsa dem på original- språken.
i p.
| | » i I U U l \ Idun, erhillee e t t g r u t l s e x o m p l a r f ö r hela d e n t i d, u n d e r hvllken abonne- m e n t e t r ä c k e r.
A r o d e s a m l a d e a b o n n e n t e r n a f ä r r e än 5, t o r d e p r e n u m e r a - Min sommarexamen.
Solhagen, i augusti 89.
Högtärade herr Redaktör!
Ni får verkligen förlåta mig, att jag nu helt djerft kommer och tar er dyrbara tid i anspråk, fast jag bara är en karl och dertill en stac- kars skolfux, som egentligen förr i all min dar aldrig sysselsatt mig med annan literär verksamhet än att rätta » mina pojkars » sven ska och latinska skripta samt att laga samman en eller annan tysk explikationsöfning.
» Så mycket djcrfvare att nu i oträngdt mål taga till pennan, » säger ni, och jag måste medge, att ni har rätt.
Men jag har en ursäkt — en stor ursäkt.
Ty det har händt mig något oerhördt.
Ni är ju sjelf en man och känner, •hur djupt en sådan kan känna sig kränkt, när en medlem af det » svagare könet » försöker emot en spela en öfverlägsen och docerande roll, och derför skall ni nog ock fatta det behjertansvärda i min sak och behofvet af en raffinerad hämd.
Ty det har endast varit denna stora lidelse, begäret efter hämd, som kunnat drifva mig till dessa rader.
Jag måste medge, att jag sjelf och mina vänner nu i snart tio år varit ense om, att min hustru i det hela är en mycket söt och förträfflig qvinna, ja, nätt upp den förträffliga- ste på långa, långa vägar.
Hon har alltid vetat att blicka upp till mig med den respekt, lärdomen och den manliga öfverlägsenheten ega att fordra; hon är den förståndigaste (allt na- turligtvis relativt såsom fruntimmer) lilla mamma för våra två barn och en riktig trollkonstnär i att stöka till vår anspråkslösa lilla vinter- våning på La ' gårdslandet till ett sannskyldigt paradis.
Och i köket är hon öfverlägsen; jag skulle bara önska, att ni en gång gjorde oss den äran i djupaste hvardagslag.
Ni kan ej tänka er något mera delikat än hennes kål- dolmar och hennes kryddsill.
Men sä stude- rar hon också flitigt i Idun hvarje vecka.
lågo redan, motade till kojs; barn skola sofva siua modiga tolf timmar, när de äro på landet, det ger krafter och helsa mellan lek och ras, som godt komma till godo, då lexorna nu åter begynna.
Men Dudu och jag hade just lemnat vår läckra kräftsupé på verandan, och nu sutto vi hand i hand på den lilla bänken nere vid bryggan och kommo öfverens om, att augusti- månsken ändå är augustimänsken, svärmiska, skam till sägandes, som ett par vanliga nygifta tosingar.
Så kom melankolien.
» Det blir allt bra vemodigt att fara ifrån all den här härligheten så snart, du Sven », suckar lilla frun och kryper tätt upp till min sida.
» Ser du mångatan der ute på fjärden, hur den blinkar och vinkar, precis som ville den locka till en promenad? » » Ja, och det sköna aborrfisket », instämmer jag- » Ack, fisk; det kan man få i hallen lika bra.
Hur kan du vara så prosaisk », säger hon.
» Det är prosan, man lefver af », svarar jag, synnerligen slående.
Så är hon tyst en stund.
Men litet efter öppnas på nytt den lilla näbben.
» Hvad har du nu egentligen lärt under den här sommaren, Sven », frågar hon och ser upp i mina ögon.
Jag blir verkligen förbluffad.
• » Lärt!
— • hvad menar du, min vän; du tänker väl inte, att jag på nytt har börjat läsa lexor? » invänder jag med en mild förebråelse i tonen.
» Nej — inte precis!
Men något ditåt ändå; dertill borde vi menniskor aldrig bli för gamla. » Har man hört på maken — hvilken snus- förnumstighet!
» Jag har just lust att anställa en liten exa- men med dig. » » Dudu », svarar jag, allvarligt och ännu grufligt förvånad.
» Examen, examen?
Jag känner inga andra examina än min höst- och vårexamen, och der är det jag, som är den examinerande. » » Det skadar väl inte, att för en gång byta rollerna, herr magister? » Och så skrattade hon.
Nej, i qväll var hon för besynnerlig, min praktiska, enkla lilla Dudu!
Jag har svårt att tro mina öron och tiger still i brist pä bättre, medan jag öfvertänker mitt parti.
» Seså, sitt nu inte der och se dum ut, nu börja frågorna: Road har sommaren lärl dig om barnen? » fortsätter hon och rycker i min rockärm.
Nu skall ni dock fä höra.
V i bruka all- tid om somrarne, när min skola är slut, söka oss ut till skärgården; vi ha funnit ett för- tjusande litet ställe, långt ut der det är bil- ligt och luften är saltsjöfrisk, ett riktigt sana- torium för barnungarne.
Ni kan icke tänka er, hur starka och brunbrända de bli på tre korta mänader och nästan hälft förvildade till på köpet, som vore de lössläpta fölungar.
Jag tycker nästan att mamma lemnar dem väl stor frihet.
Nå, dermed må nu vara, hur det vill, men trifvas — det göra vi förträffligt.
Jag är en ganska duktig metare, om jag sjelf skall säga » Kära Dudu — hvad kommer åt dig, hvad det, och har fisketur, som förslår; det är inte är meningen?
Lärt mig om barnen?
Jag skulle småsaker till aborrar, som vandrat ur min just vilja veta, hvad den lärt dig sjelf. » sump i mors gryta under de här tiderna.
» Jaså, du svänger dig med motfrågor.
Ja, Derför är det ej heller så underligt, att vi bevars.
Du skall få höra.
Jag har nämligen bli litet smått melankoliska, när hösten står funderat ut det som så, att om vi föräldrar för dörren, både Dudu och jag, och vi måste riktigt med allvar och god vilja begagnade tänka på inpackningen och stockholmsresan.
tiden att studera och iakttaga våra barn, icke Min skola börjar om ett par, tre dagar, och läte det minsta tillfälle, den obetydligaste lilla den gyllene friheten sjunger på sista versen.
omständighet obemärkt gå förbi, utan beständigt Det är verkligen så förtjusande skönt och lade hvarje ny liten erfarenhet till de gamla, vackert ännu här ute; sjön glänser så lockande så skulle vi dermed kunna göra mycket godt blank, när solen behagar skina, och i täppan både för oss sjelfva och dem.
Borde vi inte ha hvarken resedan eller remontantrosorna blom- vara skyldiga att på detta vis dag från dag mat ut.
Litet skumt blir det allt tidigt nog skaffa oss ett rikt materiel af » kjendsgerninger » om qvällarne, och jag får känningar af latinsk ur våra barns lif, på hvilket vi kunde grunda syntax och de tyska deklinationerna, men, rätt vårt behandlingssätt utaf dem i smått som stort, som det är, går månen upp, och det blir så grunda hela vår uppfostringsmetod?
Ja, ja — silfverskärt öfver vattnet, i molnkanterna, bland jag aer väl, hur du rycker på axlarne, och för- strandens dimmor — och med ens så glömma står, att du vill göra dig lustig öfver mina lärda fraser; men det är inte så lätt för ett vi alltsammans för den stund, som är.
Så var det också här oin qvällen.
Barnen stackars fruatimmer att slående uttrycka, hvad
tion ske å n ä r m a s t e p o s t a n s t a l t.
— B i d r a g f r å n a l l a o m r å d e n f ö r q v l n l l g v e r k s a m h e t m o t t a g a s m e d t a c k s a m h e t.
Endast en sida a f p a p p e r e t b ö r hon menar; jag känner det så väl, men jag menar det inte alls så torrt teoretiskt, som jag säger det.
Du må tro min metod visat sig praktisk.
Det är först i sommar, jag riktigt på allvar begagnat den. » » Kära Dudu, de der funderingarna äro ju mycket bra, men de äro solklara saker, dem alla föräldrar känna innerligt väl, och så kom- mer du och predikar öfver dem, som om du uppfunnit något spritt spångande nytt. » » Solklara — ja bevars; men det är det, jag menar, att vi ändå så ofta i rätta och bästa tiden glömma att tillämpa dem.
Om vintern äro ju barnen så upptagna i skolan, de äro från hemmet halfva dagen, och när de så komma hem, ligger lexbestyret öfver dem för den öfriga delen.
Jag får egentligen aldrig rå om dem ordentligt på den tiden; men om sommaren är det något annat; då har jag här ute både sjelf bättre tid att sysselsätta mig med dem och följa dem dag från dag genom lekar och arbete, och de å sin sida bli förtroligare, mera öppet naturliga, medan sommarfriheten varar.
Vet du, jag har under denna sommar på så vis fått syn på och lärt känna många små karak- tärsdrag och lynnesegendomligheter både hos Karl och Vera, som förut alldeles undgått mig, men som äro vigtiga att känna.
En liten oart att motarbeta den ena gången — en vacker liten brodd att taga vara på och stödja den andra.
Båda delarne kunna från början vara så ringa, att vi lätt förbise dem; och så blir oarten, som i rätt tid beaktad lätt kunnat qväfvas, till ett svårutplånligt lyte, innan man vet ordet derom, och den lilla brodden kanske förtvinar i saknad af ans.
Har inte du tänkt på det samma och märkt, hur mycket närmare vi särskildt om somrarne komma våra barn? » » Jo, bevars », svarade jag; jag började dock verkligen finna Dudu minst sagdt en smula retsam med sina teorier, gamla som gatan.
Men hon går käckt på.
» Ja, och vi två sjelfva sedan; jag tycker, att jag rår om dig dubbelt så mycket på somma- ren som om vintern; nu har du helt och hållet varit » min egen gubbe », men då skall den stränga skolan och lexläsningen också ta dig ifrån mig.
Och derför har jag nu också passat på och grundligt studerat dig, sida från sida, precis som en intressant bok, man ändtligen fått till låns.
Ja, min gubbe, det var kanske inte bara vackra sagor på alla bladen; men — för det mesta! » Och här lyfter Dudu, skälmskt leende, sitt lilla pekfinger som till en varning midt för min näsa.
Ögonblicket derefter har jag hennes varma kind uppe mot min och hon hviskar: » Ja, nu har jag verkligen medgifvit det — • för det mesta!
Men du skall inte bli egenkär för den saken, utan komma ihåg att just i det kapitlet har en hustru lite svårt att bli opartisk.
Har inte du också i sommar lärt något godt eller ondt om mig, Sven? » » Nej, det har jag verkligen inte, annat än hvad jag kände förut, ooh det är, att du är en snäll och rar liten hustru, utom när du — du är — — » » Stygg, ja, menar du! » » Ja, precis så otreflig och tillgjord som du varit i qväll!
Nu börjar det dessutom bli för kallt för dig här ute, och det kan vara tid att tänka på sängen.
Eller är ännu inte examen slut och all din sommarvisdom? » Jag var verkligen litet skarp i tonen mot stackars Dudu, men hon hade då ej heller plå- gat mig måttligt, fastän hon nog menade det bra; och nu såg jag, hur det började rycka kring den röda lilla munnen och ögonen af undertryckt snyftning, när hon svarar: | n I U I | U f, | IN a n v ä n d a s o c h m a r g i n a l l e m n a s.
N a m n o c h a d r e s s t o r d e alltid n o g a a n g l f v a s, o c h k a n f u l l k o m l i g d i s k r e t i o n f r å n r e d a k t i o n e n s sida p å r ä k n a s » Nej, egentligen låugt ifrån. » Ty envis är hon, Dudu, och nu hade hon föresatt sig att stå tappert vid.
» Du är verkligen lustig; du har väl också studerat och lärt en hel mängd om jungfrurna i 30mmar? » » Ja, » snyftar hon.
Det är i crescendo.
» Och om Bob kanske? » » Ja-a ... » » Och nu ville du också veta, hvad jag lärt om alla dessa? » » Ja, just.
.
.
; » men nu börja tårarne tillra, den ena efter den andra, och min lilla hustru ser så bedröfvadt och förebrående upp till mig, att mitt hjerta med ens veknar, och jag drar henne ned bredvid mig på bänken och smeker hennes panna, Se, då är allt åter bra!
» Men en sak säger jag dig, Dudu: jag kom- mer att hämnas, för att du i dag velat mästra mig. » » Hämnas? » » Ja, jag skrifver till Idun och beklagar mig; jag berättar, hur du i qväll tagit munnen full, och vi få väl se, om inte dina egna medsystrar skola ge mig upprättelse. » » Du får inte göra det, Sven. » » Jo, jag gör det! » » Nej, du gör det intehi Men jag tystade hennes trotsiga mun med en kyss.
» Du får väl se, » sade jag.
* Nu står hon öfver mig vid mitt skrifbord, just som jag slutar dessa rader till er, herr Redaktör, och hon säger, att efter jag är en så elak och olydig man, skall jag ändock till- lägga till sist, att hon tycker, det en sådan här sommarexamen borde litet hvar anställa med sig sjelf, och det skulle bli till god nytta.
Jag vill icke neka henne denna envishetens sista lilla triumf att få komma med yttersta ordet, då jag dock nu framlägger min sak för edert oväldiga omdöme; och hon tar sjelf pen- nan ur min hand och stryker under sina ord.
Ar det inte likt fruntimmer?
» För resten trycker han det inte, » säger hon, då hon går ut.
Och på det hoppet är det nu hon lefver.
Eder Sven Vide.
De fyra årstiderna som fönsterjalusier.
sorts synnerligen vackra och trefliga fön- sterskärmar af färgadt glas och pressade blommor äro för närvarande mycket på modet, kunna lätt tillverkas och med tillhjelp af god urskilning och smak få rang af verkliga små konstverk.
Särdeles vackert blir det att på de samma konstnärligt framställa de fyra årstiderna.
För att representera våren väljer man en icke för mörk, lagom afpassad grön glasskifva, på hvilken blommande salix-, hassel- och alqvistar (alla pres- sade och torra) uppklistras.
Der emellan finna pressade snöklockor, violer och andra vårblommor lämpligen plats.
Bäst är att arrangera dessa vårens barn i halfkrans på den gröna glasskifvan.
Som inskrift textar man vackert med tusch följande vers (af V. E. Öman): Nu vaknar lifvet upp kring gröna stränder: gladt speglar svanen sig i böljans stål, och fjäriln dricker morgonsolens skål, kredensad utaf blommans späda händer.
Sommaren framställes på en mörkröd glasskifva, hufvudsakligen af gräs och ax, hvartill man för att vinna ytterligare omvexling fogar några blåklint och vallmo.
Ett par insekter, fjärilar och skal- baggar böra ej felas.
Det hela arrangeras äfven- ledes i halfkrans, så att det kan verka som pen- dant till vårkompositionen.
Som inskriftsspråk lämpa sig dessa rader (af K.
G. af Leopold): Oupphörligt dag från dag, o natur, du dig förnyar, jordens grönska, luftens skyar, allt har ungdom och behag.
Hösten framställes bäst af höstligt frostbrokiga blad på höggult glas; blommor af hvarje slag utelemnas helst.
Arrangementet af halfkransen bör korrespondera med vinterkompositionens.
Som inskrift föreslås följande vers (af F. Holmgren): Flydda äro sommarns korta dagar, höstens kulna vind kring fälten jagar, vissna blad han öfver marken strör.
Ljuf är värmen då vid lugna härden, ljuft att i en liten vrå af verlden ibland vänner glömma tidens vexlingar derulanför.
Vintern framställes af vintergröna, gran, jernek och möjligen några edelweissqvistar m. m. på isglas (kornigt eller flammigt, mattslipadt glas).
Gran- qvistarne särskildt måste omsorgsfullt vidfästas, då annars barren lätt falla af.
Som inskriftsspråk egna sig dessa ord (af A. Blanche): Väl är den lång, den kalla vinternatten, som land och haf till blodlöst bjerta sluter och andas is på jordens bleka kind.
Men ej den evig är: — en gång skall solen sitt eldspjut rikta mot den grymmes panna och nordanvinden fly för vestanvind.
Tänkespråken kunna naturligtvis af hvar och en efter behag utväljas .bland favoritförfattare, men de böra gifvetvis vara betecknande för de resp. års- tiderna.
Såsom en andra glasskifva (för att fasthålla de emellan befintliga blommorna) väljer man möj- ligast biåsfria fönsterglas, ej, som vi dock sett före- komma, spegelglas.
En stilfull ekram gifver det hela en passande infattning.
Vill man ej bekosta ram af ek, kan en vanlig fururam af en skicklig målare illusoriskt ekmålas.
Plats för blommorna!
Jet är småsaker, af hvilka husmoderns H&gt; vidmagthållande och skapande verk- samhet är sammansatt, och detta är väl orsa- ken till, att så många anse en husmors ar- bete för obetydligt och underordnadt.
Men ville man blott göra sig det besväret att dag för dag och timme efter timme följa en flink husmor i hennes verksamhet, skulle man för- undra sig öfver, hur många småsaker länka sig till hvar andra, och alla måste de uträttas med flit och omsorg, medan hand och fot ej få förtröttas och tankarne styra det hela, på det att deraf må framgå ett välgörande helt, som kan tilltala ögat och vederqvicka hjertat.
Den, som ej förstår sig derpå, ser ofta ned på det hela som på ett urverk, men hvad som bringar urverket att gå, derom har ingen begrepp eller bryr sig om att närmare under- söka.
A l l denna brådska, allt detta arbete anser han öfverflödigt.
Och likväl är detta urverk långt mera sammansatt och inveckladt, än många tro, och de flitiga händerna allenast äro ej tillfylles.
Det vill mycket tålamod och uthållighet till att fortsätta arbetet i » trampqvarnen » dag efter dag — man löper så lätt fara att sjunka ned till att bli en blott maskin, som utan att tänka, förrättar det arbete, som ögonblicket fordrar af den samma.
Det finnes dylika qvinnor, som med sannt hjeltemod skrubba och skura, till dess allt glänser, qvinnor som äro praktiska från topp till tå, som äro ofelbara i allt, hvad de uträtta.
Men deras dagsverk pregla sig med skarpa linier i deras tidigt åldrande drag, och det är icke dessa qvinnor, om hvilka diktaren säger, att de » strö rosor på vår lefnadsstig ».
Nej, hvarhelst de gå fram, växa blott prak- tiskt nyttiga plantor, såsom kål och rofvor.
Det är ej det nyttiga allenast, som man bör taga hänsyn till, först när det förbindes med det sköna, när prosa vexlar med poesi
M a n u s K r i p t, s o m e] a n t a g e s t i l l I n f ö r a n d e, å t e r s ä n d e s, s ä v l d a p o r t o b l - fogas.
Inga o f r a n k e r a d e försändelser lösas.
skapas detta hem, hvars trefnad vi alla känna, men ha svårt att med ord beskrifva.
På det skönas område höra blommornas, växternas odling hemma.
Har man blott några få blomsterkrukor eller ett helt orangeri deraf — blotta tillvaron af blommor i hemmet skall verka välgörande.
En husmor, som icke finner glädje i att ega blommor, icke tid att sköta dem, är alltid en smula att misstänka till sinnelaget.
Låt hennes tid vara aldrig så upptagen, alltid skall hon finna tillfälle att sköta sina blommor.
Till och med den mest obemedlade kan skaffa sig några stick- lingar och skaffa en plats, der solens strålar nå dem; lång tid drar det ej att tillse och gifva dem den smula vatten, de behöfva, att uppbinda en ranka, att glädja sig åt en knopp, som öppnar sig för att visa blommans fäg- ring — och hur rikligt lönas ej den möda, som offras på dem.
Till och med den fattigaste boning får §tt annat utseende, när blommor vittna om hus- moderns omsorg.
Om än den nyktra prosan der har sitt hemvist, skola plantor och blom- mor eller en bukett ängsgräs sprida poesiens fina skimmer öfver tillvaron.
För det sinne, som känner sig tryckt af lifvets sorg och plåga, äro blommorna som en solglimt, en helsning från den sköna naturen utanför.
V i komma ofta in i ett rum, der vi känna oss förunder- ligt väl till mods, hvarför, veta vi knappast sjelfva.
Det är icke snyggheten, ordningen allenast, det är blommorna i fönstret, som bjuda oss välkomna, ännu innan vi lära känna menniskorna.
Och omvändt kunna vi i aldrig så prydliga rum känna, att något fattas.
All- ting är så kallt och liflöst, ingenstädes fins der något lefvande, något grönt, ingenstädes sprider en bukett sin vällukt.
I sådana rum är det tomt, otrefligt — intet berättar oss om äkta qvinlighet.
En mycket duglig husmor sade en gång, att barn och blommor förstöra ordningen i hemmet.
Hon hade hvarken det ena eller det andra; ordning var det visser- ligen också, men den rätta andan felades dock.
Nästan värre är det emellertid, när det väl finnes blommor i ett rum, men dessa gå under på grund af felande skötsel.
Det är endast sällan brist på tid, som är orsaken; i regel är det brist på håg att passa de stackars fosterbarnen, som orsakar deras undergång.
De som älska blommor, för dem äro de lef- vande väsen med kraf på omsorg lika väl som barnen.
Detta sysslande med blommorna är ett sannt uttryck för det qvinliga sinnet, ty glädjen af att se plantorna trifvas förstår endast den, som älskar dem.
H a vi med flit och omsorg fått dem att frodas och växa upp, bli de oss snart kära.
Och kärlek till blom- mor är oskiljaktig från kärlek till menniskor.
Här både gifves och tages det, och för oss sjelfva är det en välgerning att fröjdas af den sköna och rena glädje, som blommorna kunna gifva oss till lön för den omsorg, vi egnat dem.
Den första konditionen.
Nutidsbild.
Af Adolf Halländer.
elma hade nyss kommit hem från en liten promenad med en väninna.
Det ffl^A är härligt att vid middagstid, då solen ' M glittrar mellan de fullt utslagna träd- ^ kronorna, få ströfva fram i Kungs- trädgårdens fashionablaste allé, iklädd den | r&gt; I LJ I I Kl V j l \ l Annonser m o t t a g a s e n d a s t m o t k o n t a n t llqvld I f ö r s k o t t a f 2 6 ö r e p r 4 spalt, p e t i t r a d (= 10 stafvelser).
Ingen annons i n f ö r e s under I k r o n a.
nya förtjusande, men vidunderliga hatten och den öfriga, efter sista modet tillkrånglade dräg- ten.
Förr var det att rusa från middags- bordet till lexorna och kriaskrifningen, nu är hon fri.
Hon har afslutat sina kurser, och hutvudet vimlar i stället af fantasibilder.
Hon ler sitt täckaste leende, hennes skratt låter pfvertänkt, ögonfransarne sänkas för manliga blickar, men kritiskt granskar hon andra unga damers sommartoaletter.
Hennes smak är modejournalens och hennes älskvärd- het ett draperi, som, hon kastar af i hem- met eller der begagnar endast vid » högtid- liga tillfällen ».
Selma-typen ha vi nog sett litet hvar, den tillhör vår tid och har ska- pats af herr Högmod och fru Fåfänga i äk- tenskaplig sammanlefnad.
I hufvudet in- pluggas kunskaper, men hjertat får kallna för husliga bestyr, för enkelhet och saktmod.
Drifhusplantor äro granna, men de dofta ej som skogsblommor.
Selma drar af sig fyrknappshandskarne, stående framför modern, som sitter med tid- ningen i knäet.
Hemmet är enkelt, möblerna gamla, men väl bibehållna.
Boet och en tolf- hundrakronors-pension voro allt, hvad fadern lemnade efter sig, men lyckligtvis blott ett barn.
Skolafgiften var dock dyr, och toalet- ten kostade, ty man måste j u » vara som an- dra », och derför fick bordet bli så mycket tarfligare, ty det såg j u ingen.
Allt lades på Selmas uppfostran, ty sedan, när hon växt upp till ung dam, borde verlden öppna sina första klassens dörrar för henne, hon kunde få en beqväm och inbringande plats i ett verk eller en bank eller, ännu bättre, kanske strax göra ett briljant parti och derigenom bli försörjd.
Sådana voro moderns tankar, och med åren blefvo de också Selmas.
I läroverket hyl- lade hon sig till de kamrater, som hade namn eller förmögenhet, hon insöp samma åsigter och fordringar på lifvet, och hon glömde, att hon var en fattig flicka.
Efter sin första bal i ett rikt hus, der lyxen blän- dade hennes öga, kände hon också behof af lyx, tyckte sig sjelf tillhöra samma sfer och visade förakt för alla dessa göromål, som en qvinna i ett enkelt hem har för händer.
Flitigt läste hon, proppade in alla dessa läroämnen huller om buller, historia, språk och piano- klink, som utgöra den yttre polityren, och som ge namn, heder och värdighet af: » en bildad flicka ».
Skada, att fordringarna i allmänhet ej gå mera på djupet.
» Usch, hvad det är varmt, » säger Selma efter en kort nick.
» Men hvad det är myc- ket folk i torget!
Jag såg löjtnant Ridder- stjelk, och han helsade så artigt.
Så mötte jag Fanny T., och vet mamma — hon hade samma gamla blå klädning som i fjol.
Jag begriper inte, hur man kan gå ut med den en middag!
Ä r det inte dukadt än? » » Nej, nej, kära du, jag satt och såg i tid- ningen; det står en annons här.
.
.
» » Hvad är det för en annons? » Selma rycker tidningen till sig.
» Jo, der — om guvernant. » » Guvernant!
Hvad har jag med det att göra?
' En ung, anspråkslös flicka, som ge- nomgått fullständigt elementarläroverk och med goda rekommendationer, kan nu genast få plats som lärarinna för tre mindre barn hos en familj i mellersta Sverige, till att börja med under sommarmånaderna.
Svar med upplysningar och referenser torde insän- das med det snaraste, till * * * ' Ä h!
Bli lärarinna.
.
.
och på bondlandet, nej, tackar så mycket! » » Ja, men kära barn, hvem vet, det kan ju vara mycket fördelaktigt och bli roligt ock.
Du vet ju, att dina inlagor till banker och försäkringsbolag ligga obesvarade — det är ju en sådan massa sökande, och med din upp- fostran kan du j u inte ställa dig i handel eller sådant der, det passar inte.
Men i en fin familj.
.
. » » Och sitta på en kammare och läsa med ungar, j o, det blir trefligt!
Och så gå och valla dem som en annan barnpiga — äh, man kan bli aldeles tokig, när man tänker på det! » » Men du vet ju, att vi äro fattiga ...
jag blir j u alltid skyldig på hyresqvartalet.
.
.
du drar mycket kläder — ja, ja, du måste ju klä ' dig som a n d r a.
.
.
» » Ja, det är också ett elände, att man ska ' vara fattig!
Alla se en öfver axeln, man får försaka och skämmas och.
.
.
» Nu bröt Selma ut-i gråt, icke det unga hjertats lenande majregn, utan häftigt, vred- gadt, upproriskt, och så sprang hon in i an- dra rummet och smälde igen dörren.
Hon satt der länge med armbågarne på bordet och hufvudet lutadt i händerna.
Ögat var mörkt, och läpparne skälfde af vrede.
Det tågade förbi henne en massa bilder från vintern.
Hon mindes sina baler, der hon blifvit firad och fjäsad, fått beundrare och nya väninnor.
Hon hade koketterat, och det gick ganska bra och var mycket roligt; och nu skulle allt detta vara en dröm blott.
Och så teat- rarne — hon skulle inte få höra Ödmann i hvarje ny roll, hon skulle inte kanske på länge få komma på » dramatiskan », inte bli bekikad på promenaden — ' intet, intet ...
Hvad hon kände afund mot alla, hvad hon tyckte det vara grymt att vara fattig!
Nu hörde hon slammer af tallrikar och knif- var der ute.
Det var modern, som dukade.
Sådant brydde Selma sig aldrig om.
Nu tänkte hon dock på, hur tarfligt allt var.
De hade ju inte e D S en piga, utan blott » hjelp till och ifrån ».
Ja, det ' måste väl ske, hon måste ut i verlden; men till lan- det — hu!
Hur kunde det val vara der borta som lärarinna?
Det stod » anspråkslös » i annon- sen.
Betydde det, att det var en tarflig fa- milj, eller kanske det innebar stränga for- dringar?
Var det mycket umgänge der, ung- dom, ungherrar?
Kanske, som ofta på lan- det, blott prestens, som gjorde besök och någon klumpig inspektor med kylda händer.
Allt låg i dunkel.
Nå, ännu var det ju blott en tanke.
Hon ruskade upp luggen och reste sig vredgad.
Hon insåg tiden vara inne, att hon måste, men det retade henne.
Modern öppnade dörren.
» K o m nu, Selma lilla, och ät. » Man spisade under tystnad.
Först sedan man stigit upp från bordet, vågade modern fråga.
» Nå, vill du inte; tycker du inte, du bör svara på annonsen? » » Jo, gudbevars, det kan jag väl göra, men det lär väl bli så många sökande, så det tje- nar till intet. » » Men du har ju vackra betyg, och sär- skild rekommendation kan du ju få både från läroverket och från konsul X.
, som kände pappa. » Selma satte sig i enrum och skref: Hon var en 1 8 års faderlös flicka, upp- växt i ett enkelt hem under en älskad mo- ders ledning, hvilken genom stora försakelser beredt henne möjligheten att förvärfva kun- skaper, så att hon med dem skulle kunna
gagna andra och derigenom sjelf förvärfva sitt uppehälle.
H o n hade genomgått Z:ska skolan och tagit pianolektioner för herr K.
Hon skulle anse som den högsta lycka, om hon finge komma till landet, i ett fridfullt hem, ty hön älskade landet så mycket!
D e små ville hon egna sina bästa krafter.
Hon vågade endast utbedja sig öfverseende och att få betrakta sina elevers mor äfven som sin o. s. v. Svar dröjde ej länge.
Man hade fäst sig vid de vackra tankar, som gömde sig under de skrifna raderna, tankar, som vitnade om anspråkslöshet och mildt sinne, och derför antogs lilla Selma och borde komma genast.
Vilkoren voro frikostiga.
Ja, der stod nu Selma med brefvet i han- den och tårar i ögonen.
Nu var det gjord t.
Modern var idel glädje, isynnerhet när hon läste familjens namn, ett kändt brukspatrons- hus, rikt och ansedt.
Det var minsann inte » fy skam » att komma på ett sådant ställe.
Selma såg bra ut och skulle nog göra lycka.
Hvem vet?
hon sjelf bilda och omdana sitt hjerta under modems ögon.
D e måste slipas bort alla dessa fel, den fula häftigheten, koketteriet, behagsjukan och pockandet på rättigheter.
Hon blygdes att gå sysslolös på fritimmarne, när hon såg denna rika, finbildade fru sjelf lägga hand vid de enklaste göromål.
I detta hus hörde hon det simpla arbetet äras, den äkta qvinligheten vördas.
Och slagget föll sä småningom, ty unga sinnen renas lätt nog — blott de falla i rätta händer och ställas inför det goda exemplet.
Det är hjertats uppfostran, som ofta, tyvärr, forsummas under jagten efter vetande, och de många andefat- tiga hemmen göra, att den unga flickan först hos främlingar kanske lyckas få lära, att huf- vudets kunskaper äro döda ting, om de ej i hjertat kunna inympa godhetens och kärlekens oförvanskliga skönhet.
Tio kafferegler.
Utrustningen gjordes i hast, och en vac- ker morgon stod Selma på ångfartygsdäcket, än gråtande, än vredgad på ödet, som låtit henne födas att tjena andra.
Mor och dotter taga ett sista farväl — och så ut i verlden.
Selma gungade fram öfver böljorna, försjun- ken i drömmar, och dagen gick.
Kloekan sex lade ångfartyget i land vid den lilla sta- dens hamnkaj, der en kusk i enkelt livré med en vacker droska väntade för att föra » lilla fröken och hennes koffert » till det en mil från staden belägna bruket.
H v a d vä- gen var vacker, och hvad skogen doftade!
Selma böljade känna ett visst välbefinnande, fastän hjertat klappade af oro.
Kusken pe- kar med piskan mot hufvudbyggningen, som skymtar fram; nu svänger droskan uppför vägen, öfver gården och i en grann krok fram till trappan, der hela familjen står sam- lad, brukspatronen, frun och de tre barnen.
Selma hoppar ur, hon är röd i ansigtet ända till hårfästet, det svartnar för ögonen.
Då känner hon ett par mjuka armar, som om- sluta henne, en kyss på pannan, och hon hör en varm, klar stämma säga: 1) Man bör ej bedöma kaffet efter bönornas färg, utan efter deras smak, emedan kaffet ofta är fårgadt.
2) När man rostar kaffet, bör man endast rosta det kastanjebrunt: blir det svart, mister det sina finaste beståndsdelar, de flygtiga oljor, det innehåller.
Kaffet får då en obehaglig, bitter smak.
3) Det varma, rostade kaffet bör ej strax slås upp på sina dosor, utan bredas ut på en stor bricka eller platta fat, för att det så hastigt som möjligt må kunna afkylas.
4) När kaffet blifvit kallt, förvaras det i bleck- dosor, som kunna tätt slutas.
5) Den mängd kaffe, man vill mala, väges.
Lätta bönor bli nämligen vid bränningen större, medan tunga bönor ofta bli mindre och tyngre, så att rymd- mått ej kan begagnas.
6) Kaffet males så fint som möjligt.
Ju finare det är, dess bättre dragés aromen ur det.
7) Till hvarje kopp kaffe tagas 8 gram målet kaffe.
8) Kaffet bör ej kokas, utan musten utdrages ur det samma, genom att man tre gånger öser starkt kokande vatten öfver det.
9) Kaffepåsen är mindre lämplig; en filtrerappa- rat är att föredraga.
10) Kaffet bör drickas, omedelbart sedan det är lagadt, då det förlorar genom att gömmas eller uppvärmas.
» Välkommen, välkommen! » Qvinnokongresserna i Paris 1889.
* mitt kära barn, af hjertat Ä r hon då inte en främling?
H o n står ett ögonblick förvirrad, men vaknar snart vid barnens glada helsningar, vid att brukspatro- nen klappar henne på hufvudet och önskar, » att hon måtte trifvas hos dem ».
H o n fram- stammer » sin mors vördnadsfulla helsning till brukspatronessan », som leder henne in i rum- men och drar henne ned bredvid sig i soffan.
Det är ju, som om hon hade känt henne länge, denna dam med den nobla hållningen, med de kloka, grå, men milda ögonen och den lugna stämman, som utan en höjning leder allt.
Selma känner, att här fins både hjertats adel och hjertats snille.
H o n kän- ner inom kort, att nu måste man vara öd- mjuk, att i detta hus få ej högmod och egen- kärlek resa sin nacke.
Och hur förunderligt hemvarmt kännes det ej här!
Så mycken kärleksfull hänsyn mellan föräldrar, barn och ända ned till tjenstfolket; och all denna frid utströmmar från denna qvinna, som rättar fel med ett ord och varnar med en blick.
Aldrig hördes här denna meningslöst gräl- sjuka svada, som andra fruar kunna prestera i timtal.
m- ranska regeringen, s o m i sammanhang med verldsexpositionen anordnat en rad af kong- resser i alla frågor, hade äfven föreslagit att an- ordna en kongress för qvinnosaken, men med ett vilkor: man skulle ej få upptaga under diskussion qvinnornas politiska rösträtt.
Men detta ville ej alla underkasta sig.
I Frank- rike liksom litet hvarstädes äro ej alla, som önska förbättra qvinnans ställning, af samma åsigt.
Man kan ej enas o m, huru man skall gå till väga eller huru långt man skall gå.
Anordnarne af den år 1878 hållna qvinnokongressen, advokaten Richer och m:lle Deraismes, voro följaktligen helt miss- lynta med regeringens beslut o c h funno för godt anordna en egen kongress.
Kallelserna till de toå kongresserna föreföll egen- domlig i utlandet, o c h man hade svårt fatta det närmare sammanhanget.
Då den enskilda kon- gressen skulle hållas i slutet af juni och den andra officiella i medlet af jnli, sändes i allmänhet samma delegerade till begge kongresserna.
Under det man fann en olika fransk publik i » la Salle de Géo- graphie », der m:lle Deraismes presiderade, o c h i » la Mairie de St. Sulpice », der Jules Simon intog presidentstolen, så fann man ungefär samma ut- ländska delegerade.
Den första såväl som den andra kongressen räk- nade bland sina medlemmar män eller qvinnor Selma fann snart, att här fortsattes hennes * Efter ett bref i denna sak till Stockholms egen uppfostran.
Under det att hon medde- Dagblad tillåta vi oss meddela denna förkortade lade sina små kunskaper åt barnen, måste | skildring.
från Amerika, Belgien, Danmark, England, Grek- land, Holland, Italian, Norge, Polen, Rumänien, Ryssland, Schweiz, S.verige; ja, på den andra kong- ressen uppenbarade sig till o c h med i elfte tim- men en representant för Spanien, der dock den s. k qvinnofrågan torde ligga i sin linda.
Det var emellertid först på den andra kongressen, s o m d e utländska representanterna kommo i tillfälle att närma sig hvar andra.
Den första kongressen var nämligen i många fall ytterst bristfälligt organi- serad.
Första kongressen.
Det var den 25 — 30 juni, s o m den första kon- gressens förhandlingar pågingo.
I Geografiska säll- skapets rymliga lokal var en brokig samling.
Qvinno- könet var naturligen det till antalet öfvervägande.
Från hvarje land utnämdes en hederspresident, en artighet, hvarmed man sökte öfverskyla några ytt- randen o c h åtgärder, s o m ej buro pregel af den traditionela franska belefvenheten.
Bland alla här samlade qvinnor funnos representanter ej blott från alla land, utan äfven från olika arbetsfält.
Der funnos qvinliga läkare och journalister, en qvinlig prest, en äldre, älsklig amerikanska, mrs D e y o; ett par qvinliga advokater, af hvilka m:lle Popelin, belgiska till börden, blond, med ett mar- keradt utseende, ådrog sig berättigadt uppseende; för öfrigt qvinliga författare, vetenskapsidkare, konstnärer o c h filantroper.
Der funnos många eleganta, fina behagliga qvinnor, som väl ådaga- lade, att hvarken lärdom eller en offentlig verk- samhet kunna drifva gracerna på flykten hos en under sunda förhållanden utvecklad qvinna.
Samlingen af qvinnor är således brokig.
Likaså den af män.
Hederliga, allvarliga gråhårsmän, entusiastiska ungdomar, o c h åtskilliga, som snart visade i sitt uppträdande, hvars andas barn de voro.
Det franska manliga likaväl som det qvin- liga elementet var nämligen starkt uppblandadt.
Man talade o m, att der funnos f. d. kommunarder af båda könen, med hvad sanning lemnas derhän.
Visst är,, att der funnos många oroliga hufvuden, och att den franska bristen på ordning och disci- plin oupphörligt framträdde.
Hvad förhandlingarna angick funnos der många intressanta anföranden både af utländska och fran- ska deltagare.
Åtskilliga tal berörde ganska lidelse- fritt praktiska frågor såsom o m barnauppfostran, om nykterhet, o m skyddandet af unga qvinnor o^ s. v. Äfven i juridiska frågor funnos flere beaktans- värda anföranden.
Den franska lagstiftningen är nämligen s o m bekant i hög grad orättvis emot qvinnan, o c h de fleste utländske jurister torde vara ense o m, att den tarfvar en revision i flere stycken.
Ej mindre än tre af franska jurister författade uppsatser o m » la recherche de la paternité » upp- lästes, i hvilka påvisades orättvisan uti, att den förförda qvinnan är fullkomligt rättslös emot sin förförare, o c h att en fader ej behöfver understödja sitt oäkta barn.
Kongressens beslut gingo alla ut på beredande af likställighet inför lagen mellan man och qvinna.
Den politiska rösträtten var naturligen ofta på tal, om den också ej kom att spela en så herrskande roll, som mången förestält sig.
När man betänker den franska lagstiftningen i dess helhet, de fran- ska sederna o c h bruken, så kan man väl förvånas öfver att denna fråga kan i Frankrike bringas under debatt, ja, rent af utgöra qvinnofrågans a o c h o för flere af dess förkämpar.
Sä många andra önskningsmål vore att framställa bara för att i Frankrike komma så långt, som man hunnit i Eng- land o c h Sverige.
Vi återkomma i nästa n:r tilll en kort skildring af den andra, den officiella kongressen.
Guldfisken och dess vård.
För hvarje guldfisk bör man beräkna minst en liter vatten.
Det är farligt att växla om med vattnet.
Har man endast brunnsvatten, bör man städse an- vända detta och aldrig vatten från sjöar eller åar.
Har man vanligt sött sjövatten, bör man ej vexla om med brunnsvatten.
Friskt vatten bör man om sommaren gifva dag- ligen, om vintern hvar annan eller tredje dag och sörja för, att temperaturen är någorlunda lika i de två vatten, som bytas.
Aqvariet eller kupan bör vara djup och placeras i skuggan, då guldfisken ej älskar starkt solljus.
Likaledes är stark rumsvärme skadlig för fiskarne.
Botten af aqvariet bör helst täckas med små kiselstenar och litet sand; härpå
fästa sig fiskarnes exkrementer, och vattnet håller sig rent.
När man byter vatten eller rensar stenarne, böra fiskarne först aflägsnas, ej med händerna, utan med tillhjelp af ett nät.
Man bör aldrig utfodra dem med bröd, utan med finhackadt oxkött, oblater, myrägg, flugor, salad o. s. v. Särskildt är salad en älsklingsrätt för guld- fisken.
Matning bör ega rum endast hvar fjerde eller femte dag, då fisken annars lätt blir sjuk af förstoppning och dör.
Under månaderna från och med november till ingången af mars bör man alls icke utfodra, något som är af stor vigt och har sin grund i fiskens natur.
I mars, april och maj utfodras sparsamt, då magen endast så småningom vänjer sig att mottaga födan.
Den, som följer dessa regler, kan ha grundade förhoppningar att se sina guldfiskar friska och krya i 10 — 12 år.
Detta är nämligen den normala lefnadsåldern för dessa behag- liga små fiskar.
Literatur.
Paris just nu!
Ögonblicksbilder från verldsutställ- ningen i Paris 1889 af Gustaf Gullberg.
Ad.
Johnsons förlag, Sthlm.
H r Gullbergs bok har en stor och väsendtlig förtjenst, som ensamt den bör vara egnad att gifva den spridning • — den är skrifven med frisk uppfattning och fart.
Man ögnar lätt igenom dess 220 sidor, och när man kommer till slutet, förvånas man att så snabbt ha hunnit dit.
Detta är en god sak för ett arbete, som väl särskildt vill göra sig gällande som reselektyr.
De vinkar och upplysnin- gar för pariserfarande landsmän, som förf.
lemnar, synas ock i allmänhet vara praktiska och exakta, om ock ett och annat misstag insmugit sig.
Men man kan heller icke billigtvis ställa samma fordrin- gar på dessa hastigt nedskrifna skizzer — » ett verk af femtio timmars tidningsskrifveri », säger förf.
sjelf — som på en fullständig och utarbetad resehandbok.
Korrekturet hade bort omsorgsfullare tillses.
(Från Fahlcrantz &amp; Compäs välkända förlag fort- sättes utgifvandet af de förut anmälda förtjenstfulla häftesverken Universalbiblioteket och Svenska parnassen, och har det förra nu framskridit till 14:de och det senare till 8:de häftet.
På samma förlag är en godtköpsupplaga af den i vida kretsar uppburne norske författaren L. Dillings samlade skizzer under utgifmng.
Det synnerligen billiga priset af 50 öre pr 96-sidigt häfte bör vara egnadt att gifva de populära och underhållande be- rättelserna en talrik läsekrets.
Af det gedigna planschverket Museum, hvilket, som bekant, omfattar afbildningar efter berömda tajlor från skilda tider och mästare, ha nu 7 häften ut- kommit.
Detta arbete har trots sin prisbillighet verkligt konstnärligt värde och bör ej saknas i något hem, der öfverhufvud estetiska intressen funnit någon plats.
Teater och musik.
Kungl.
operan uppförde sistl. söndag Bizets popu- lära opera » Carmen ».
Hr Ödmann hade här åter- tagit Don Josés roll och firade i den samma en sann- skyldig triumf ej blott som alltid hvad det vokala beträffar, utan snart sagdt lika mycket genom det dramatiska lif, han förstod förläna åt rollen.
I detta senare afseende måste hr Ö. anses hafva gjort betyd- liga framsteg.
Fru Edlings Carmen är sedan länge alltför välkänd att behöfva närmare omnämnas.
Ope- ran gick för öfrigt i sin helhet förträffligt och ut- öfvar fortfarande säker dragningskraft.
I afton gifves åter » Oberon » '.
Det utförande, som för närvarande kommer denna opera till del, torde få räknas till det allra bästa.
Också återhöres den ständigt lika gerna af den tacksamma publiken.
Vasa-teetern gifver i morgon lördag sin första före- ställning för säsongen.
» Till Paris! » heter löseu nu för tiden, och kan man ej komma till verldsstaden, så kan man åtminstone komma till Vasateatern och der få se en skymt af Paris och upplefva en mängd intressanta äfventyr i Seinestaden.
Rundmålningen — den första i Stockholm — har öppnats och säkerligen komma stockholmarne att in- för den samma känna sig lika stolta och förtjusta som de känt sig besvikna i det likaledes nyligen öppnade Panoptikon.
Ty under det man på senare stället så godt som fåfängt spanar efter all slags illusion, är denna på det förra stället rent af öfver- väldigande.
— V i torde återkomma!
Jag Berättelse eller af Marie von du?
Olfers.
(Forts.) &lt;8j » Kigfrid fortfor under allt detta att forska Jzss?
efter den förlorade.
» Det är hans fixa idé, » klagade fru Käthe.
I långa år var det för- gäfves.
Ändtligen kom en skeppare, som bringade en förvirrad underrättelse, hvilken tydde på den lilla kuststaden.
Skymten af en förhoppning gaf Sigfrid ny kraft; hans afsky för hafvet lemnade rum för en åtrå derefter, som ingen ro gaf honom.
Fru och dotter hade på länge ej sett honom så till- freds som på fartyget, hvilket med väldiga propellerslag styrde mot fjerran.
» Han lefver Margaretha, » hviskade han till dottern, » jag vet det! » Då de landstego — orten var ett litet hafsbad — såg det öde och höstligt ut.
Värds- huset stod tomt, på verandan hängde hvisset vin.
Begn och blåst sleto af de sista bladen.
De hvirflade genom luften, som ville de flyga mot himmelen, och hamnade i gatans smuts.
Man begrep rätt icke, hvad främlingarna ville der, men gäster vid denna tid voro dubbelt värderade.
Det var marknad i den lilla staden, på värdshuset drucko ännu några landtbor sitt glas, innan de foro vidare.
Sigfrid ville sälla sig till dem i hopp att få höra något af intresse.
De beredde den förnäme gästen plats.
Äfven en reste sig, inför hvilken allt blodet vek.
från Sigfrids hjerta och åter häftigt strömmade dit, som skulle det sprängas.
Klas åter — ty det var han — mätte honom med hånfulla blickar, vände honom så ryggen och gick ut.
Sigfrid ville efter honom, men knäen sveko och han signade i vanmagt tiil marken.
Man ropade på hans fru; Margaretha, som skyndade före henne, träffade i dörren samman med Klas; hon igenkände honom genast och ropade högt af glädje.
Med det jublande utropet: » gudfar Klas » fattade hon båda hans händer och ville draga honom med sig in, men han sköt henne ifrån sig, under det han orörligt och stelt blickade in i hennes älskliga ögon.
» N u är j u allt godt, » utropade hon, » kom endast med till far, nu blir han åter glad och frisk, det är blott för din skull, som han lider.
Hvar har du varit?
Hvarför har du alls inte låtit höra af dig?
Hvarför lät du oss nästan för- gås af ångest och längtan?
» Din far vet det, » sade han och frigjorde sig från de späda händerna.
» Jag kan ej komma till honom.
V i skildes som fiender ».
» Som fiender, » utbrast hon, och stora tårar fyllde hennes ögon.
» Skulle sådana vänner någonsin kunna bli fiender? » » Jag trodde det ej heller, » svarade han med bitterhet, » men jag fick dock erfara det, och då är allt förbi, för sådana gifves ingen försoning.
Bäst hade det varit, att jag aldrig sett någon af eder, bäst, att jag låge begraf- ven i hafvet! » Hon lemnade honom bedröfvad; det var, som om jorden bäfvade under hennes fötter.
Hvarför hade fadern icke sagt dem sanningen?
Han sökte honom dock, han älskade honom.
Förvirrad, full af tvifvel kom hon upp.
Sig- frid hade åter hemtat sig något.
Fru Käthe lemnade sin harm fritt utlopp.
» Det är honom likt!
Ej ett ord för sin vän; han låter lugnt honom dö, han mördar honom!
Hvad kan han vilja dermed?
Jag hatar den menniskan, så som jag aldrig hatat någon.
Jag förbannar honom för hvarje smärtsam timme, han beredt dig.
Du skall glömma, förakta honom, som jag gör.
Gråt inte, Marga- retha, han är vår onda ande, han förtjenar det inte. » Fadern ropade henne.
» Gråt, mitt barn; gråt glädjetårar, att han lefver.
O, hur lyck- lig jag känner mig!
Alldeles som skulle jag ännu en gång kunna finna ro. » » Du älskar honom ännu, » utropade den unga flickan glädtigt.
» D u är ej fiende till honom. » » Jag älskar honom, » hviskade den sjuke.
» Då måste han försona sig med dig, far. » » Hvad som har händt, kan jag inte säga dig, Margaretha; men vi äro skilda för lifvet. » Fru Käthe hörde i orörlig spänning härpå.
» Han talar i feber, » sade hon derefter, » gå och lägg dig, Margaretha; jag skall vaka hos honom. » D å de voro ensamma, sökte han hennes hand.
» Jag talar ej i feber, Käthe.
Mellan oss skall inte längre någon lögn finnas.
D u har varit mig en trogen hustru; jag är inte värd din kärlek.
Med- lidande, endast medlidande bör du hysa för mig.
En tung skuld tynger på mig.
Att Klas lefver är för mig som en befrielse, en half förlåtelse; kom mig nära, närmare, jag skall säga dig, hvad som hände. » En lång stund hörde man endast hans ross- lande hviskning.
H o n satt tyst, när han slutat, tyst med knäpta händer.
Men efter några ögonblick kastade hon sig ned öfver honom.
» Skulle jag också derigenom bli delak- tig i din synd — • jag kan inte annat, jag älskar dig! » Så snart Sigfrid kunde resa, ville de deri- från.
Han låg nu redan på verandan i de milda höstdagames solsken.
Det tycktes nästan, som ämnade det på nytt bli sommar, så glö- dande svepte sig strålarne kring de döende blommorna.
Den språksamme värden måste berätta om Klas.
» Han är en underlig, menniskoskygg herre, » sade han, » de goda misstror han och låter betjena sig af slödder.
Ärliga menniskor, på hvilka man kan lita, finnas för honom ej till i hela vida verlden.
Då tar jag hellre skur- kar, menar han, och är på min vakt; bofven Beppo och den gamla hexan Zeppa — det är hans hushåll.
Endast sin hund har han kär.
Visserligen är denna ett skydd, men till och med ett hundhjerta kan man muta, sade han nyligen.
Han menar, att hos honom finnes ingenting att få, men slikt folk kan begå mord for ett par groschen.
Han har ej en enda vän, ej en bekant, som varnar honom; när han är sjuk, går han till hospitalet.
Det är ett bedröfligt lif, trots han är rik.
Han har inte glädje af någonting. » Dessa beskifningar skuro Sigfrid in i hjertat.
Klas hade icke dött genom hans förvållande, men var icke detta lif sämre än död, och bar ej han skulden derför?
En gång, en enda gång ännu måste han se honom, hans längtan brände honom som en feber.
Kanhända kunde han varna honom.
Han smög fram och till baka omkring hans bostad, så snart han kunde gå.
Beppo såg honom med onda ögon.
» Tag er till vara, min herre, » sade han, » hunden är ond, och jag ansvarar inte; hvad har ni här att göra? » » Jag måste tala med din herre. » » Der är han.
Men han älskar inga nya bekantskaper. » » Jag är en gammal vän. » (Slut i nästa n:r.)
Våra barn.
Barnen i hvardagslag.
Tillåt dem intet sjelfsvåld i hemmet.
Det gamla ordspråket: » barn äro borta, som de hemma blifvit vanda », är sant.
Haf icke för vana att förevisa dem, då främ- mande komma; detta är för » de små » både en tortyr och af skadligt infly- tande, då de nytvättade, omklädda och uppsträckta med en hel lexa förmaningar att helsa och vara artiga föras in i för- maket till gamla eller unga tanter, som smickra och pussa dem öfver all höfvan.
» Ah, så älsklig, så söt!
Du lilla engel!
Sådana ögon!
Och dessa små händer!
O, hvilka armar, kan man få se något sötare?
Hvilken smakfull barnkostym, väl efter sista nummer af Skandinavisk modetidning? » Hvilket allt lägger en god grund till egenkärlek och fåfänga.
Du ömma moder, som af kärlek ser i dina små plantor riktiga underverk, tro ej, att vännerna se med dina ögon.
Ack nej!
De finna i dina små » englan helt vanliga barn och smickra dem i vänlig afsigt att glädja dig eller för att sjelfva vara angenäma.
Lägg der- för bort att presentera barnen på så sätt.
Önskar någon förtrolig väninna se dem, låt då denna gå till dem i barnkammaren utan alla ceremonier.
Bostaden.
Om man nu inte precis vill helt skatta åt de nymodiga anordningarna vis-ä-vis möblemangets placerande, som, ni vet det ju, måste vara litet » snedvridet » i våra dagar — så kan man med åt- skilligt smått åstadkomma en viss le- dighet i det hela.
Soffan t. ex. kan visserligen placeras i ett hörn, men inte alla rum äro passande härtill.
Då låter man soffan stå på sin » ned- ärfda », traditionella plats å bred väg- gen, men sätter i stället bordet på sned der framför.
Denna enkla ändring åstadkommer god tffekt och gör, dels att alla sakerna å bordet framträda och fullt komma till sin rätt, dels att plats vinnes, då af de båda hvilstolarne blott den ena kommer något fram i rummet.
Fins nu en prydlig pall å ' hvardera sidan, så ger det hela intryck af ledig behagfullhet.
En annan liten sak åstadkommer nästan ännu mera effekt.
Genom att högt fästa upp den ena och låta den andra gardinen ha sitt vanliga fäste längre ned, får man för det första mera sol och dag in i rummet — blom- sterbordet får en ypperlig plats och rikedom på himlaljus — det hela ser artistiskt ut, helst om man har sjelfva gardinerna i djupa, vackra veck, der- till en passande hållare, som vackert bryter mot gardinens snö.
Det är en smaksak, om det är de båda yttersta eller innersta gardinerna, som skola » flyttas upp i graderna ».
I brist på piedestaler och statyer — eller ock i trots af dessa — kan en behagfull omvexling åstadkommas me- dels björkstammar i lagom höjd och några dertill passande gröna växter, som genom sin rikedom på grönska och sin natur att vara lika vackra — om de skötas väl, förstås — vinter som sommar äro särdeles användbara.
Särskildt fins en sort — som jag under rubriken » Fönsterträdgården » se- dermera skall tala om — hvilken isyn- nerhet, då den växer lika bra i vatten som i jord, lämpar sig härför såsom ock att hafva här och der — till ra- mar omkring små stafflin, till en i år- vis sig hållande, lefvande, grönskande bukett i vasar eller som en hel liten miniatyrbuske på ateniennen (jag har haft en sådan i snart halftannat år), och i hvars gröna famn små hvita bil- der, röda porslinsblommor e. d. ge ett minst sagdt tjusande intryck och som, mer än verkliga dyrbarheter, väcka allas uppmärksamhet • — åtminstone i min lilla salong.
Ebon Hoi.
Hemmets trefnad.
Vilkoren för denna äro: 1) Ordning, icke allenast den, som synes för besökande, utan ordning i hvarje vrå, i måltids- och arbetstimmar, i hvardagsdrägter så väl för barn, som tjenare, husmor och familjefar — i de- bet och kredit.
2) Renlighet, ej alle- nast i rum och kök, utan lika mycket uti kok-kärlen, i hvilka en sund eller osund föda tillagas, och som ofta genom okunnighet och slarf vålla sjukdomar, till hvilka orsaken aldrig upptäckes, och hvilka af detta skäl aldrig blifva botade.
3) En fridfull anda.
Husmo- dern har härvid största inflytandet, då hon nästan ensam står i stundlig be- röring med barn och tjenare samt bör öfvervaka dessa jemte de otaliga dag- liga småsysslorna.
Är hon af naturen lugn och mild, blir hennes uppgift lätt, i motsatt fall måste hon kämpa en hård strid med sig sjelf, ty endast ge- nom sjelfbeherskning hinner hon målet.
Anledningar till missnöje och otålighet kunna icke undgås, men var modig; de skola minskas, om ni tager till re- gel att aldrig tillrättavisa, än mindre aga, förr än ni blifvit lugnare.
Fly hellre än att ' i hetsigt lynne öfverila eder.
Bästa sättet att hålla damfritt i hem- met är att ofta tvätta golfven med svag, kall såplut.
Sopningen jagar hälften af det lätta dammet upp mot taket, och efter en stunds förlopp har man det igen, spridt på väggar, gar- diner, möbler och golf.
Genom denna hastiga tvättning, kan man ej behöfva skurning med borste på långt när så ofta som annars; då så måste ske och golfven äro fläckiga, tages varm,, skarp såplut dertill.
Att stryka såpan på borsten och gnida in den i träet har till följd att, oaktadt vädring, såpluk- ten blir besvärlig i flere dagar efteråt.
Särskildt kärl och trasa användas för att ofta under skurningen uppsamla orenlighet.
Sköljning med rent, varmt vatten bör föregå torkningen, hvilken stycke för stycke sker genast derefter med grofva, rena handdukar.
1 Fönsterträdgården.
Har någon af Iduns läsarinnor bland sina blommor någon palmart, hvars vackra utseende mycket gladt eder?
Men så tilläfventyrs börja bladen svart- na och hela växten se tynande ut, och ni vet ej, huru den skall behandlas.
I så fall vill jag meddela ett råd, som jag sjelf för en tid sedan erhöll.
Sätt en svampbit af en valnöts storlek mel- lan hvarje blad och stammen samt fukta svamparne, på samma gång ni vattnar jorden.
Den bör planteras i en rymlig kruka i något sandblandad jord.
Vattnas ymnigt och bör ha en varm, solig plats, ty palmers kronor skola bädda sig i solens värme och dess rötter bada i vatten.
Vill ni ha edra källor frodiga och blomgifvande?
Plantera dem då i en stor kruka med fet jord.
Låt krukan stå på ett stort, temligen djupt fat, som ständigt bör vara fyldt med vat- ten.
Vattna dem någon gång med kall kaffesump.
En del hafva den bak- vända idén, att en kalla bör ha endast tre blad, och skära i så fall bort de öfverttödiga.
Härvid såras den onö- digt, och saft afnnner.
Börjar ett blad gulna, skär då bort det och lägg stjel- ken, skuren i små bitar, på jorden.
Skär ni af ett blad eller en blomma, låt det ej ske för nära stammen.
Lägg på det sårade stället litet jord, hvilket hindrar saftens afrinnande.
Ställ om sommaren ut växten på ett skuggigt, helst äfven fuktigt ställe, t. ex. ett dike eller dylikt.
De vissna då allde- les ner, men hemta nya krafter för vintern och komma i dubbelt mått att glädja eder, när ej naturen har att bjuda på grönska och lif.
Källors odling brukar löna sig ganska väl, då dess blommor hos blomsterhandlare är en eftersökt vara.
Ulilis.
Köket.
Diskningen sker fortast och bäst, om man begagnar två diskbaljor med hett vatten uti, den ena för diskning, den andra för sköljning, och hvarje kärl tor- kas genast, ett efter annat.
Till glas tages mindre hett vatten, och torkning sker på tunnslitna handdukar eller dem, som äro finare än de, som begagnas till porslin och lerkärl etc.
Tvätten.
Ylletvätt.
Till 18 kannor kokande vatten vispas 2 skalp, såpa, sedan vatt- net uppslagits i tvättkärlet; 2 matske- dar ammoniak och en matsked terpen- tin islås derefter.
Ylle tvättas genast häruti och sköljes i varmt vatten samt bör torka i varmt rum, annars blir det stelt och hopkrympes lätt.
V i d bom- ullstvätt böra kläderna i tvänne tim- mar få ligga häruti, innan de tvättas.
Bryg-d.
Enbärsdricka.
12 kannor torra, malda enbär öfvergjutas med kallt vatten, att det står öfver bären.
Detta bör stå ett dygn.
Det hälles derefter på ett bryggkar, att lagen må afrinna.
Vat- ten hälles på karet, så länge någon sötma är qvar i bären.
Lagen hälles i en kittel, men intet grummel får medfölja.
Kitteln sättes sedan öfver elden, att det må koka upp.
A r det ej nog sött, bör det koka ihop något.
Drickat upphälles så i förtent koppar- kärl.
Då det är nästan kallt, ilägges för 12 Öre uppgjord pressjäst, hvarefter kärlet öfvertäckes ocii drickat får jäsa i varmt rum omkring ett dygn.
Dric.
kat hälles derpå i annat kärl, så att ingen jäst medföljer.
Tappas på bu- teljer,- korkas och hartsas, är färdigt efter fjorton dagar eller något tidigare.
Lägges socker i glasen vid serveran- det, bornerar ' drickat.
En mångårig husmor.
Huskurer.
Medel för lättare halsåkomma.
Då man gått och genom förkylning eller annat fått litet ondt i halsen, att det smärtar då man sväljer, så skall man genast köpa kalkvatten å apoteket och gurgla sig i halsen några gånger der- med, då obehaget snart försvinner.
I tid gjordt, skall detta enkla, men både af mig och mina anhöriga ofta bepröf- vade medel förekomma till och med rätt betydlige halsåkommor.
Men märk — genast!
Ebon Hoi.
Om man beströr några skifvor med socker och låter dem stå och draga en dag, får man ett vatten, med hvilket ansigtsfinnar kunna bortskaffas.
H-l-a.
F r å g o r.
N:r 1 9 1.
Huru skall man kunua fä prop- pen bort ur en flaska, när den gått af och endast nedre delen sitter fast i flaskhalsen?
N:r 1 9 2.
En.
utomlands boende svenska frågar, om någon af Iduns alla läsarinnor vill ge henne 2 råd.
1.
Huru förhindra att håret affaller, så att hvita fläckar uppstå i hufvudet på ett elfva års barn?
2.
Gif mig beskrifning på en treflig stick- ning till en sjal af sefirgarn.
N: r * l 9 3.
Huru skall en med ohyra illa bekajad tupp pä lämpligt sätt kunna befrias derifrån, frågar en bekymrad höna.
N:r 1 9 4.
Huru praktiskt använda mogna häggbär?
Lina.
N:P 1 9 5.
Idun är nu visserligen ett damer- nas organ och » vänliga tomte »; må det dock tillåtas en manlig läsare — ty äfven sådana finnas ju många — ställa en vördsam fråga.
Hvad skall en ung man med » hjertfel » och några klassers elementarskolekunskaper taga sig före med?
G-enom brist på lämplig sys- selsättning nödgas han nu gå nästan sysslo- lös.
Kanske skall någon bland Iduns tusende prenumeranter kunna gifva ett godt råd åt An unhappy.
N:r 1 9 6.
Hvad är bästa användningssättet af små, hårda s. k. paradisäpplen?
Prenumerant.
S v a r.
N:r 6 4.
Ljusgrå smertingsskor tvättas med en ren svamp, hvit tvål och l^umt vatten samt torka i stark sol.
M.
A.
N:r 8 4.
Det lär vara nyttigt att gnida halm- och rothattar, som gulnat, med bröd- skifvor.
Minnes ej, huruvida med limp- eller hvetebröd.
Gör sjelf ett försök!
Petronella.
N:r 1 2 0.
Kan X.
Y.
Z.
åstadkomma cyan- kalium, så är det ett säkert och bra medel att borttaga lapisfläckar.
Behandlas på samma sätt som bläckpuifver, men är ytterst giftigt.
I. E — n.
N:r I 2 5.
Det har lyckats mig att fördrifva myror från rosenbuskar i trädgården genom att hälla rundtomkring dessa det varma spa- det, hvari kräftor nyss blifvit kokta.
(Fisk- spad lär ha samma verkan).
Roligt var att skåda, huru de små krypen skyndsamt togo till flykten.
Stenia.
N:r 1 4 2.
Boken » Det passar sig inte&gt; pas- sar kanske.
Pris onikr.
1 kr.
i alla bok- lådor.
Ignatia.
ffl:r 1 4 7.
När jag kokar förlorade ägg, så häller jag alltid ett par droppar ättika i vatt- net.
Derigenom drager sig hvitan som en fin hinna öfver gulan, och de gå ej sönder vid uttagningen.
Stenia.
— En stekpanna sättes på elden, med helt litet vatten.
Dä vattnet sjuder, iläggas små friska ägg bredvid hvarandra.
De upptagas med flat sked och läggas på fat i kallt vatten och afrundas med dricksglas.
Ligger hvitan öfver gulan, är felet for mycket vatten i pan- nan.
M.
A.
N:r 1 5 9.
Se här en af mina bepröfvade satser till mjuk pepperkaka, gräddad i form eller på plåtar med 3 cm.
höga bleckkanter (hvilkas långsidor äro c.
20 cm.
och bredsi- dorna 10 cm.).
V / i kg.
hvetemjöl, lty kg.
sirap, 200 gr. smör, 100 gr. ister, 12 gr. renad pottaska, 1 tesked kanel, V2 d:o kryddpeppar, ty d:o nej- likor, Va d:o pomeransskal (allt finstött), sku- ren mandel och succad efter behag.
Sirapen värmes tillsammans med fettet, dertill blan- das den i vatten eller litet grädde upplösta pottaskan, derefter kryddorna ocb sist mjölet.
Degen arbetas och knådas dugtigt i träget och får sedan hvila 1 ä 2 dagar i varmt rum.
Vid utkaflingen tillsätter man något hjort- hornsalt samt den skurna mandeln och suc- caden, formar kakorna efter bleckkanternas storlek, garnerar dem med halfva mandlar ooh gräddar försigtigt, så att de ej bli degiga.
— En annan beskrifning lyder så: 250 gr. smör röres till skum; 500 gr. sirap, V2 * esked hjorthornsalt, 3 droppar cederolja, 1 desert- sked stött ingefära, 1 d:o hackad mandel, samt 375 gr. hvetemjöl blandas väl dertill och sist 3 hela ägg.
Gräddas genast i form.
Stenia.
— Mjuk pepparkaka tillblandas sålunda: 1 &lt;«?
socker och 1 qvarter sirap får, med 5 stötta kardemummor, 3:ne finskurna pome- ransskal uppkoka.
12 äggulor vispas väl, och sirapen slås ljum deruti.
Sist, då 12 ägghvi- tor vispats till hårdt skum och blifvit iblan- dade, röres 30 lod fint hvetemjöl uti.
Formen bestrykes med smör och rifvebröd, hvarefter bakningen sker i ej alltför het ugn.
Thea.
— Va &amp; sirap, kokas, ty &lt;B?
mjöl, 1 ägg, 1 tesked ingefära, 1 tesked eller 2 kanel, 4 st. kryddnejlikor, 1 matsked smör, 1 matsked grädde, 1 tesked soda bicarbonat.
Blandas väl och hälles i en förut smord, gjuten stek- panna och beströs med några man del strimlor.
Svag ungsvärme.
Gamla Aurora.
— 10 st. äggulor vispas upp, dertill blandas 5 till hårdt skum vispade ägghvitor och sedan iröres 108 gram siktadt socker, 100 gram kall sirup, som förut kokat helt litet med något finstött mandel, kanel, litet nejlikor samt fin- skuret pomeransskal uti; sist tillägges 375 gram godt hvetemjöl.
Detta arbetas väl och hälles i smord och strödd form.
Denna kaka tål att stå en halftimma i ugnen, vid lika stark värme som till sött bröd.
M.
A.
4 2 Hvarj elianda.
Lätt sätt att putsa silfversaker.
Vat- ten, hvari skalad potatis blifvit kokt, sättes åter på elden; då det kommer i kokning, lägges ett stycke soda deri, ungefär af en nöts storlek, och derpå nedlägger man de silfversaker, som skola putsas och låter dem förbli i det vattnet i dryga tio minuter.
Sedan upptager man dem och torkar dem, sak för sak, med en torr handduk.
Helst bör man aftorka sakerna, medan de ännu äro varma, och man skall då få se, att de glänsa mera, än om de blifvit gnidna med det bästa och dyr- baraste polérpulfver.
H-l-a.
Rättika som födoämne och helsomedel.
Som bekant gifves det både svarta och hvita rättikor, dock anses de svarta i allmänhet bättre än de hvita.
Rättika eger förmåga att före måltiden reta aptiten och befordrar matsmältningen, om man efter måltiden äter ett par skifvor deraf.
Såsom helsomedel är rättika af förträfflig verkan derigenom, att den fördrifver slem, rensar bröstet, stillar torrhosta och skaffar lindring vid vattsot och stenplågor.
Jtättiksaft skall äfven vara att rekommendera vid mjelt- och lefverlidanden.
Man påstår äfven, att saften skall vara ett kraftigt medel mot verkningarna af alla slags gifter.
2
Med Iduns expedition ä r f ö r e n a d Iduns u t r ä t t n l n g s b y r å, hvilken gratis verkställer alla uppköp å t Iduns a b o n n e n t e r I landsorten s a m t f ö r ö f r l g t i i — \ I I N I I VJ \ J IN t i l l billigaste pris och pä bästa sätt u t f ö r alla m ö j l i g a u p p d r a g t l l l t j e n s t f ö r Iduns ä r a d e läsarinnor.
xxxxxxxxxxyxxxxxxxxxxxyxxxxxxxxxxXx * xxxx&gt;ö&lt;&gt;&lt;xx| Observera!
A t t alla ä k t a " La Gracieuse " ä r o f ö r s e d d a m e d ne- danstående stämpel: Alla fördelar framför andra - Ä.llxxietixt sorter?
e r k.
ä n d t b ä s t a Snörlif " La Gracieuse ", såväl i höga som låga former, finnes endast att erhålla hos H e n r i c HENR1C L A B A T T 2 S T O C K H O L M Obs.!
Tillsändes, Obs.!
Order L a b a t t, Kong * l.
H o f l e v e r a n t ö r, / D r o t t n i n g g a t fin a n / / S t O O l S L l X O l l M L.
om lifvidden mottagas äfven uppgifves genom i centimeter I d u n s eller decimaltum.
U t r ä t t i i i n g s b y r å, Stockholm.
T2S2] xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx E n s t i l l a, anspråkslös 25 års Breflåaa.
PLATSSÖKANDE.
Johanna.
Hittills ha vi omvexlat för att så småningom invänja det nya.
Till ett kom- mande år använda vi det uteslutande.
Bl.
O — n, Ryssby.
Omöjligt.
Brefvet är af- hemtadt.
En prenumerant.
Leas porträtt skall komma.
En stor älskare af rosor har bref på byrån att afhemta.
Nan.
Genom tryckfel hade det kommit att stå Grena i st. för Grenna; det ändrades i ett följande n:r.
Er skrifvelse har alltså helt säkert kommit rätt.
Red.
Innehållsförteckning: t Madame Carnot; af Alvar Arfwidsson (med porträtt.)
— Fogel-lill '; poem af John Hop- per.
— Konsten i hemmet; af Dolly Roon.
— Min sommarexamcn; af Sven Vide.
— De fyra årstiderna som fönsterjalousier.
— Plats för blommorna!
— Den första konditionen; nu- tidsbild af Adolf Betländer.
— Tio kafferegler.
— Qvinnokongresserna i Paris 1889: Första kongressen.
— Guldfisken och dess vård.
— Literatur.
— Teater och musik.
— Jag eller du?
Berättelse af Marie von Olfers.
(Forts.) Våra barn.
— Bostaden '.
— Fönsterträdgår- den.
— Köket.
— Tvätten.
— Brygd.
— Hus- kurer.
— Hvarjehanda.
— Frågor.
— Svar.
— Brefiåda.
Annonser, Annonspris: 25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).
Ingen annons införes under 1 kr.
LEDIGA PLATSER.
Lärarinna, kristl.
sinnad, an- språks !., med gladt och jemnt lynne samt van att underv.
i vanl.
skolämnen, språk och musik, erhåller pl.
på landet för 3 barn om 12, 9 o. 7 år.
Betyg jemte lönepret.
torde sändas till Kärfsta p. r.
[396] God (G.
4807) plats erhåller ett praktiskt och e n e r g i s k t f r u n t i m m e r m e d v a n a v i d och skick- l i g h e t u t i b ö c k e r s u p p l ä g g a n d e, fö- rande och afslutande, k o r r e s p o n d e n s och öfriga kontorsgöromål.
Der- j e m t e hör sökanden e g a g o d a kunska- per i lefvande språk, s ä r s k i l d t t y s k a o c h engelska, m e n f r a m f ö r a l l t fär- d i g h e t i s v e n s k a s p r å k e t s " behandling.
I n g e n, s o m ej e g e r n y s s n ä m d a egen- skaper, t o r d e g ö r a s i g b e s v ä r.
S v a r med nödiga upplysningar och om m ö j l i g t m e d fotografi t o r d e s ä n d a s till » Duglighet 7 5 », adress Iduns S e - daktion, S t o c k h o l m.
[355] - I a n l.
a f H o i s uppsats söker en bildad flicka anst.
som » fröken » för husl.
sysselsätta, uträttande.
Goda vitsord.
Ben.
svar till » K &gt;, Iduns byrå.
[393] Plats Doktor Gaul piensburg 14 Lilla V a t t u g a t a n [G.
22313] a k t a d u n g k a r l eller enkeman söker en bildad, musikalisk och huslig flicka plats, nu i höst eller till våren.
Svar emotses under adr.
» Anna 29 år », Ly- sekil p.
r.
(G.
4540) [365] Doktor C D.
Josephson En Mottagningstid helgfria dagar 10 — 2 och 4 — 6 e. m. OBS!
Verkställer allt, som hörer till tandläkarekonsten.
[240] ung Hicka E t t b i l d a d t, m e d e l å l d e r s, eko- nomiskt oberoende fruntimmer af god familj och vant vid husliga göromål söker plats hos äldre personer eller såsom värdinna.
På lön fästes intet afseende, endast på ett trefl.
hem.
Snart svar till » Verksam », Grenna.
[369] [385] E n anspråkslös, bildad o. prakt, flicka, kunnig i alla inomhus föref.
göro- mål, önskar pl.
i höst att gå frun tillh.
Svar t. Hedvig, Karlskrona, p. r.
[395] Fruntimmerssiukdomar, Förlossningar.
[133] _ Adolf H ö r n s t r ö m lärarinna, F i a t s som l ä r a r i n n a för mindre barn, skrifbitr.
o. hjelp.
i fam. önsk.
af en ung flicka (e. o.
postexped.)
Svar till » Pligttrogen », Sundsvall p. r.
1 1, 1 tr., T a x i d l ä k a r e x x E n anspråkslös flicka önsk.
t. okt.
pl.
att underv.
minderår.
i vanl.
skolämnen, fr. o. t., samt handarb.
Villig att bitr.
m. hush.- o. skrifgör.
Svar t.
» Millie ».
Iduns byrå.
[390] E n ung flicka af god fam, musi- kalisk, söker pl.
som lärarinna i en bild.
fam. Underv.
lemnas i vanl.
skol- ämnen, språk, musik o. handarbete.
Goda bet.
o refer.
Små pret.
Svar t.
K.
Ii., Källeberg, Stenstorp.
[386] Hötorget Hvardagar 2 — 3.
Helgdagar 10 — 11.
Allm.
telef.
0 9 1 0.
F i a t s som s k r i f b i t r ä d e eller sällskap o. bjelp i familj önskas af en ung flicka af god familj.
Svar till » Josefina », Iduns redaktion.
[345] önskar till hösten plats i prestgård eller å större landtegendom för att få del- taga i alla husliga sysslor, inga andra anspråk än att få vara som medlem i familjen.
Tacksamt mottages svar till » Adie », Strängnäs, p. r.
[371] egande grundliga kunskaper samt 6 ' / 2 års undervisningsvana, önskar plats i familj.
Sysselsatt på samma ställe un- der de 4 sista åren med gossar, hvilka förberedas till elementarläroverkens 4 lägre klasser, önskas helst dylik plats Utmärkta betyg och bästa rekommen- dationer finnas.
Svar, märkt » Lära- rinna », torde sändas till Jönköping, Kungsgatan 9 A.
[334] [G.
22147] 14.
Hvardagar ' / z3 — ' IA.
Helgdagar 10 — 11.
Behandlar företrädesvis Barnsjuk- domar.
[34] Som v ä r d i n n a kos ansedd ock att undervisa minderåriga barn i van- liga skolämnen, de första grunderna i musik och engelska språket samt i alla, efter nutidens fordringar, före- kommande sorters slöjd önskar en 21 års flicka, som genomgått en större praktisk skola.
Som sökanden är i goda ekonomiska omständigheter, fästes ej så stort afseende å lön, utan blott vänligt och godt bemötande.
Svar till » 21 år », .Jämtlandspostens kontor.
[382] flicka af bondeståndet söker till hösten plats i ett godt hem, der hon kan få hjelpa till med inom hus förefallande göromål samt anses som medlem af familjen.
Den sökande har i föräldra- hemmet fått deltaga i alla husliga göromål.
Svar till » Karin 25 », Söder- köping.
[387) 3 0 R e g e r i n g s g a t a n ROLAND MARTIN T a n d l ä k a r e Vasagatan 10, Stockholm, snedt emot Centralstationen.
[243] En kunna erhålla god inackordering och moderlig omvårdnad.
Goda referenser finnas.
Vidare underrättelser hos A. Björkman, Mästersamuelsgatan 52, 3 tr. [383] DIVERSE.
U l l a V a t t u g a t a n 34. företrädesvis m a g - och hudsjukdomar.
Praktiserar 1 juni — 1 sept.
vid H j o vattenkuranstalt.
[153] Med.
D:r E R N S T [G.
4802] Unga flickor Doktor A. Afzelius Behandlar 3 0.
S A L É N, Ögonläkare.
Bostad: S t o r a V a t t u g a t a n 2, Mottagning: helgfria dagar kl. \ IQ — I 12 f. m.
Tandläkaren Constance Elbe, H u m l e g å r d s g a t a n 8, 2 Kådfrågningstid 1 — 2.
kunna få inackordering i en bild.
fam., bosatt vid jernvägsstation, der tillfälle gifves att få lära alla i ett hus föref.
görom.
samt all sorts bakning, glace ring och konfektberedning m. m. Kur- sen, beräknad för ett begr.
antal ele- ver, varar fr. d.
20 sept.
till d.
20 dec.
Pris i ett för allt 100 kr.
Svar adresseras till E.
E., Iduns byrå, Stock- holm.
[391] Drägtreformföreningens mo- deller och mönster finnas i Jose- phina Ohlssons Modehandel, Blasie- holmstorg 14 (hörnet af Arsenalsgatan).
OBS.
Beställningar mottagas.
[392] Husmoder tr. [1201 tillsatt.
J.
Boden.
[394]
VI vilja särskildt f ä s t a u p p m ä r k s a m h e t e n på Iduns l ä m p l i g h e t f ö r plats- sökande och platsutbjudande annonsörer, äfvensom f ö r alla öfrlga slags annonser som beröra familjekretsen.
— Annonser mottagas endast genom 8.
Qumaellus annonsbyrå och hos redaktionen.
Abonnentsamlare antagas.
i r &gt; | i 11 I U U IN ombesörjer genom fullt kompetenta personer uppköp i alla möjliga branscher åt mot Iduns och Skandinavisk Modetidnings abonnenter en obetydlig ersättning.
gratis och för uppdrag åt andra Alla saker skickas mot efterkraf och få returneras (dock genast) mot fraktkostnaden.
Dubbelt porto torde medsändas.
[241] 1 T i l l f ä l l e t i l l inackordering finnes instundande höst för en ung flicka i en bättre familj i Sköfde.
V i - Kasten aldrig bort gammalt stick- dare genom brefvexling med » A.
E.
».
ylle!
Undertecknad emottager jemte Sköfde.
[362] ull äfven gammalt ylle till spinning, väfning (för hand), schal- och filtbe- redning.
H o s mig spunnet s. k. tras- garn är bevisligen det bästa och vack- G o d i n a c k o r d e r i n g raste, som kan erhållas.
Spånadslönen kan erhållas för barn under eller inom den billigaste i Stockholm.
Berednin- skolåldern.
God moderlig vård i före- gen af filtar oöfverträftäd.
ning med billigt pris utlofvas.
När- Otto Elmgren, mare underrättelse, skriftlig eller munt- Vesterlånggatan 6 6.
lig, meddelar Fru Maria Engelke, Sö- [293] Husmödrar!
dertelge, Vestra Kaualgatan 5 0.
[3S8] J.
G.
H a m m a r s Inackordering.
En ung flicka, som önskar öfva sig uti husliga göromål och handarbeten, kan blifva inackorderad uti en aktad familj på landet, der äfven en full- vuxen egen dotter finnes till sällskap.
Närmare underrättelser genom bref- vexling under adress » E.
A.
», Forssa, Katrineholm.
[389] S ^ N D 1 N A V / Allmänna S / C 4 Lifförsäkrings- Billigaste lifförsäkrings- anstalt i Sverige.
Inga aktieegare.
Öfver 1,700 försäkrade för 6,200,000 kr.
Har redan utbetalt 5 0, 0 0 0 kr.
i dödsfallsersättningar.
Nära 100,000 kr.
tillgångar.
Öfver 1 2 5, 0 0 0 k r.
årlig premieinkomst.
K o n t o r: Drottninggatan 3 8.
[380] I n t u b i - K a f f e är det erkändt bästa, billigaste och helsosammaste kaffesurrogat.
Finnes i hvarje väl fournerad specerihandel i Stockholm och landsorten samt i parti och minut hos Stockholms Kaffeaktiebolag.
[384] K o m ocli p r o f v a vårt ångrostade och malda H u S - a, 0 5 öre pr l kilogram = 8 0 öre pr skalp.
Beredt af prima Java eger det en fin och angenäm smak, är helsosammare än vanligt kaffe samt medför genom sin dryghet ytterst stor besparing.
Stockholms Kaffeaktiebolag ', N:r 4 Klara Östra Kyrkogata N:r 4.
Allm.
Telefon 244.
[285] hållskaire H u s m ö d r a r!
Lairtpkök.
Stor värmeförmåga.
Brinna luktfritt.
Briljant belysning.
Pris: enkla med en veke 4 ä 6 kr., extra solida 8 kr., med två vekar 12 kr.
och med tre Tekar 18 kr.
Fullkomlig belåtenhet garanteras hvarje köpare.
[226] J.
G. HAMMAR, 30 Malmskilnadsgatan Arbete!
Arbete!
Arbete!
Ofta har man tillfälle att läsa an- nonser i tidningarne, hvaruti ödmjuka framställningar göras till mennisko- vännen att bispringa en betryckt nöd- stäld nästa.
Fastän man kan hafva skäl hysa tvifvel, om i verkligheten någon filan- tropi existerar, så vill den person, som nedskrifver dessa rader, dock göra ett försök att i någon mån vädja till de personer, hvars handlingar ledas af sådana känslor.
Annonsören har sedan 2 ' / l år varit i saknad af emploj, bestämdt arbete eller egen gifvande verksamhet och har derför nödgats afyttra och belåna allt för att kunna skaffa familjen det nödvändiga underhållet.
Nu är ställningen kommen till sin spets: nu finnes ingenting att skaffa penningar på, och de nödvändiga dag- liga behofven blifva icke tillfredsstälda; hyran är obetald; att underhålla ett någorlunda respektabelt yttre är nu längre omöjligt.
Nu, efter många gjorda försök för erhållande af verksamhet med en till- börlig anspråkslös inkomst, tillgriper han detta medel, ty han har icke för- sökt allt, då ej detta medel äfven an- vändts.
Han framställer derför nu en vörd- sam anhållan till hvar och en af dem, som känna sig manade att vilja hjelpa sina medmenniskor i nödens stund, att de måtte skaffa honom någon befatt- ning eller tillfälligt arbete.
Förhål- landena skulle då genast omgestalta sig, de hungriga blifva mättade, de husvilla herbergerade, de nakna klädda!
Personen i fråga är i sina bästa år, bar god helsa, full vigör, redbar ka- raktär, är ordentlig, pålitlig, arbetsam, måttlig och respektabel i sitt enskilda lif; eger goda kunskaper och skicklig- het i räkenskapers utredning och fö- rande, i bokföring och andra merkan- tila göromål, vana och duglighet vid affärsresor såväl inom landet som i ut- landet, har kännedom och erfarenhet i flere olika affärsbranscher äfvenså i tidningsmannagöromål samt andra för- rättningar.
Certifikater och referenser, som styrka ofvan lemnade uppgifter, finnas hos redaktionen.
JOHN HULTENBERGS T r i c o 28 t v a r u h.
a n d.
e l Regeringsgatan 2 8, STOCKHOLM, är försedd med ett yälsorteradt lager af alla slags tricotvaror till l ä g s t a priser.
Strumpor, Tröjor, Kalsonger, Normalund Ylleskjortor, Maggördlar, Damasker, Knävärmare, Vantar, Muddar, Stic- kade Mansvästar m. m.
Stort och välsorteradt Bomullsstrumpor, Undertröjor, Ylleunderlif, Tricotsnörlif, Ylleunderkläder, Simdrägter, Damasker, Knävärmare, Maggördlar, Muddar, Vantar, Ylle- västar, Yllekoftor, Yllekjolar, Bomullskjolar, Filtkjolar, Ylledukar, Ylle- / schalar, Yllekragar, Teatermössor, Silkesschalar, Tricotlif m. fl.
artiklar.
Stort lager af Bomulls- och Yllestrumpor, Barntr Gosströjor, Gosskalsonger, Maggördlar, Damasker, Muddar, Vantar, Barn- mössor, Yllevästar och Koftor, Ylleunderbyxor, Barnkjolar, Stickade Goss- västar, Tricotkostymer för Gossar (Byxor sä / jas särskildt), Flickkläd- ningar af tricot, Krokade Barnklädningar, Sockor m. m.
[137] För Herrar: För Fruntimmer: Fö r Barn: R i c h a r d A n d e r s s o n s Musik-skola öppnas åter den 1 9 september.
Undervisning meddelas uti Piano- o. Orgelspel samt Harmonilära.
Honorar för Höstterminen (3 månader): Piano: Klass I. Nybör- jare, a) 2 elever på 1 timmas lektion 2 gånger i veckan: kr.
2 4 (för hvarje elev); b) 2 elever på l £ timmas lektion 2 gånger i veckan: kr.
3 6 (för hvarje elev).
Klass I I.
Mera försigkomna, a) 2 timmar i veckan: kr.
7 5; b) 1 timma i veckan: kr.
4 0.
Honoraren för Orgel och Harmonilära äro i likhet med föregå- ende år.
N.
B.
Påbörjad månad beräknas för hel.
Anmälningar och förfrågningar göras: skriftliga Ull den 1 6 sep- tember, muntliga efter samma datum.
Mottagningstid: onsdagar och lördagar 1, 3 0 — 2, 3 0 e. m.
Stockholm, Brtiimsgatan 28, 2 S v.
Paiioptikon Kungsträdgårdsgatan öppet hvardagar dagar kl. h e l a IS o c h sön- d a g e n från 9 f. m.
t i l l 1 0 e.
n i.
[859] Ttect.
kan i allo intyga sanningsenligheten af olvanstilcnde, äfvensom lemna alla upplys- ningar, som önskas.
[360] Olycksfall-Försäkrings- Aktiebolaget K A N D I N A V I E meddelar olycksfallförsäkring.
%.
Prima sockersaltadt GUSTAF HOLMBLOM » Gotlands » Fårkött, K Ä P P - F A B R I K 3 8 Vesterlånggatan 3 8 Nedra botten, I o. 2 tr. upp.
_JM1_ ntaf halfvild stam, att expedieras i oktober mot efterkraf.
Familjer, som önska erhålla verkligt läckert hushållskött, torde med snaraste in- sända sina order till undertecknad.
Priset är:] t:a om 2 5 kilo 17 kr.
» » 4 7 » 30 » franko Stockholm.
Emil Krokstadt, [376] postadress; När, Gotland.
I Th. Winborg &amp; C:is Försöken i Stockholm tillverkningar af Concentrerad Ä t t i k a på flaskor för ut- spädning.
S e n a p, blandad efter engelsk och fransysk smak, flere sorter.
Beefsteaksauce.
S o j a, flere gånger pris- belönade och fullt jemförliga med de utländska fabrikat.
Tillhanda- hållas hos Hrr specerihandlare.
T95] ^ (g.
31705) tr. P i a n o m a g a s i n.
F l y g l a r, F i a n i n o s, Tafflar och Orglar från in- och utländska utmärkta Fabriker t i l l de billigaste priser.
För instrumentens bestånd ansvaras.
Äldre Pianos tagas i utbyte.
OBS.
Ständigt lager af Flyglar från Bliithner och P i a n i n O S från G. Schwechtens berömda fabriker.
GUST.
PETTERSSON &amp; Komp., 38 Regeringsgatan 38.
Flyglar, Tafflar och Pianinos från J.
G.
M a l m s j ö.
[35] ^ybeliörs- fri •ä| - T h.
Karlsson &amp; C:o r 1 3 || Regeringsgatan 3 | Ä J Mode-affär
K.
M.
L t J N D B E H G S Bosättningsmagasin 7 S t ö r s t STOCKHOLM S t o r k y r k o b r i n k e n a o o l i m e s t v ä l s o S t o r k y r k o b r i n k e n r t e r a d 7. l a g e r e a f MT * Möbeltyger o * B o r d d u k a r.
- ^ Möbeltyg: 130 Bordduk: Tapestry-väfnad 1 5 0 x 1 5 0 cm; kr.
11 .50.
Helylle cm bredd; kr.
17, 00. i alla färger; meter.
Gobelinduk i flere bottenfärger; 1 8 0 X 1 8 0 cm Lasting- kr.
3, 5 0 pr [3 7 7 J 1 5 0 X 1 5 0 cm; kr.
8, 50. i flere bottenfärger; 1 8 0 X 1 8 0 cm; kr.
12, 50.
T l d n.
k o t t a r e n d a s t e n k r.
f ö r q v a r t a l a t, befordringnafg- I n b e r ä k n a d.
A n o r d n a r hvarje q v a r t a l prlstäfltngar f ö r sina p r e n u m e r a n t e r.
» tre A n n o n s e r m o t t a g i t g e n o m S. Öumaeiius a n n o n s b y r å oen no * r e d a k t i o n e n till 2 5 ö r e p r 4 - s p a l t l g p e t l i r a d (= 10 s t a f v e l s e r).
E.
J.
A N D E R S S O N S S t o r s l u t f ö r s ä l j ning *!!!
U o " Under pågående ombyggnad af min butik i n-.r 50 Vesterlånggatan I j l f r e a l i s e r 2.
8 E t — O 1 as^Bfil Försäljning och Uthyrning Masters i min filial, 6 1 B r o t t n i n g g a t a n 6 1, samt i herr J.
A. Dessles f. d. lokal, 7 0 D r o t t n i n g g a t a n 7 0, amuelsgatan 26, Stockholm.
m hela mitt storartade lager af utsökta qvalitéer i Svarta o Ä k t a • • Svarta Hel- &lt; o B ' * SS ^ gä |3 H OS H 01 02 P " H " D ST po po D CD CD B P po cu c » 95: C 2 o. o c h kulörta ERLOCKER, Lyoner-Siden, o c h föreställande kulörta medaljong Halfylle-Klädningstyger, Garneringstyger, POrträtt S c h a l a r O. P l a i d S ill hvilar: (&lt;fb !Wn.
«.tir n.r.i ' h » ™i) 1 i i 70 Drottninggatan 70 (hörnet af G:la Kungsholmsbrog.).
(Herr J.
A. Dessles f. d. lokal).
28 [357] I-+3 trl- O P O: 9= 5r- n s t s t n &amp; C:o, Metallvarufabrikanter, Regeringsgatan 28, STOCKHOLM.
S U C H A R D.
17 Guld- och Silfvermedaljer SuchardY Chocolat.
Erkänd utmärkt qvalité.
Samtliga Suchard ' s Chocolader äro garanterade ren Cacao och socker utan tillsats.
Suchard ' s Praliner, Gianduja, Capsules, Noisettes, Nougatines och andra dessertchocolader rekom- menderas.
SucharcTs Cacaopulver, [3781 CJQ O 95 m D C.
C.
S P O R R O N G Knapp- &amp; C a r l s o n, 61 Drottninggatan 61 OQ) — i • hvilken e Profver sandas omgående mot insän- dande a f vidstående be- 3 af föng.
brons, ^^Zt&amp;S&amp;^S^ lopp j e m t e 2 0 Öre t i l l porto.
1.50. y ^ ^ i ^ ^ x ^ ^ ' ^ - ^ l a r eller ber- locker köpas på en gång, lemnas stor r a b a t t.
halfva Kulört Silkes-Sammet, som kostat 3,50, neds.
till 1,68prmtr = 1 kr.
aln Svart Helsiden Kappsammet, som kostat 28 kr., neds.
till 14 kr.
pr mtr = 8,40 aln Svart Helsiden Merveilleux, som kostat 2,50, neds.
till 1,68 pr mtr = 1 kr.
aln Svart Helylle Cachemire, dubbel bredd ä 1 kr.
pr mtr = 6 0 öre aln Svart Helylle Biaritz, dubbel bredd, som kostat 4,17, neds.
till 2,50 pr m t r = 1,50 aln Svart och kulört Siden-Atlas ä 1 kr.
pr m t r = 6 0 öre aln Kulört Halfsiden-Moiré, som kostat 2,50, neds.
till 1 kr.
pr m t r = 6 0 .öre aln Kulört Patent-Sammet ä 8 4 öre pr m t r = 5 0 öre aln Kulörta Hel- &amp; Halfylle-Klädningstyger, dubbel bredd, it 1 kr, pr mtr = 6 0 öre aln Kulörta Halfylle-Klädningstyger, dubbel bredd, ä 7 0 öre pr mtr = 4 2 öre aln Helylle-Kläde, 135 cm:s bredd, som kostat 5 kr., neds.
till 2,92 pr m t r = 1,75 aln Snilj-Schalar, som kostat 1 7 kr., neds.
till 8 kr.
A u g u s t på Ericssons N:r 2 af silfver, kp.
1: 5 0 af siden och ylle m. m. o t r o l i g t b i l l i g a p r i s e r, d e r i b l a n d en d e l t i l l v ä r d e t o c h d e r u n d e r, t. ex.: propeller, med J o h n fel i N:r 1 af förgyldt silfver, kr.
1: 7 5 alla moderna mönster i Siden, Sammet och Peluche, till en Emaljerade Syltgrytor Cacao Soluble, ett rent lösligt pul- ver i bleckburkar på \, J och | kilo, är drygt, välsmakande och närande.
Af får [21] man 100 Suchard ' s koppar på \ Cacaopulver kilo.
Fabriksmärke.
af Anker Heegaards utmärkta tillverkning finnes till salu i minut i hvarje välsorterad Jernhandel eller Bosättningsmagasin samt i parti i Skoglund &amp; Olssons Gjutgodsupplag, Lilla Vattu- gatan n:r 34.
S U C H A R D PJ EE sT O O!
g: M fr g- För undvikande af förvex- Iing med andra fabrikat af samma form, men sämre qva- lité, bedja vi få fästa upp- märksamheten på, att alla kärl af Anker Heegaards i Köpen- hamn tillverkning äro försedda med vidstående fabriksmärke.
T346J - _ ANKER HEEGAARD Nyhetför damer.
EMAILLE Glacéhandskar: 4 knappar, breda silkessömmar kr.
1: 50 5 sw-öV-knäppen, d:o d:o kr.
2: — 6-knapps Mousquetaires kr.
2: — Obs.
Som dessa handskar äro af bästa qvalité går jag i ansvar för hvarje par, som köpes i mina butiker: Östermalm: 29 Humlegårdsgatan 29, Söder: 24 Södermalmstorg 24, Staden: 45 Vesterlånggatan 45, Obs.
Midt för Skräddaregränd.
KJ0BENHAVN, et- CP?
ka jKlädnings- (T 1 pr CO CO to 9=: O: O o i; [i77] tyger Profver kostnadsfritt.
Fr. Marcusl) DS,!
Ett altmoi mode- planscner medföljer.
Kongl.
Hofleverantör » Stockholm.
^ Carl [262] Malmberg.
Ett större parti kulörta och.
svarta p " p DilSTRDIPOR O: &gt;-i 95 P PJ CD S k a n d i a hellylle, lämpliga för våren, a er Itujvudkontoz: Priskiranter gratis.
Fred skatan k r o n o r 1,35 pr p a r i K.
M. LUNDBERGS Bosättningsmagasin 18.
N:r 7 Storkyrkobrinken N:r 7 [201 STOCKHOLM.
ir-v [861
