# ID: svediakorp-per716
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1889
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,309
# sentences: 906
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r Fredagen den 2 3 augusti 1889.
34.
B yrå: Klarabergsgatan 54, en tr. Annonspris: 25 öre pr petltrad (= 10 stafvelser).
Tidningen kostar Redaktör och utgifvare: endast 1 krona för qvartalei.
FRITHIOF HELLBERG.
postarvodet inberäknadt.
Träffas å byrån kl. 10 — 11.
Ingen lösnummerförsäljning.
Allm.
Telef.
6 1 4 7.
S e denna m o r i h u s l i g k r e t s, s o m v e t sitt s a n n a kall b e v a k a, fullt med den ä r e l u s t tillfreds att v a r a v ä r d i g m o r och maka.
TJtgrifningstid: hvarje helgfri fredag.
Infaller helgdag på fredagen, ut- gifves tidningen näst föreg.
eller nästfölj.
söckendag.
Af Hoi.
|jpi|land dagens brännande frågor finna vi «§5äK i främsta ledet den om bildade flickors egnande åt barnavården.
Men för att denna grundidé, väckt till lif genom Aves utmärkta uppsats, ej skall dö redan i sin linda, for- dras en god handräckning af fruarna sjelfva.
Ty hvad var det väl, som i forna tider gjorde guvernantens lott så pinsam och sorglig, om icke detta att hon blef behandlad som ett slags » ting » och räknades för något litet mera än pigan, men oändligt mycket mindre än familjemedlemmarne sjelfva 1 Gjorde:, säga vi, ty i vår humana och bildningsuppskattande tid är detta väl, vilja vi hoppas, endast en tradition.
Dock, hvar- för påpekas det ständigt i annonserna detta, att ej på lön, men väl på ett i allo vänligt bemötande afseende fästes?
Behöfs detta?
Går gengångaren från fordom igen här och der?
Ja, mina ärade fruar, nu kommer det blott an på eder, att ej den redan räckta handen skall dragas till baka!
Räcken derför ej endast fingerspetsarne åt den unga flicka, som vill vårda edra barn — gif henne hela han- den — ja, hvarför icke — famnen!
Betrakta henne som eder egen dotter, hjelp och upp- muntra henne, då kraft, mod och tålamod svika, ty det skola de göra, ofta, mycket ofta till och med.
Ty den unga barnavårdarinnan är, oaktadt bildad^ vid kanske 7- å 8-klassigt läroverk, i främsta rummet menniska, ack, glömmen ej detta, blott en svag menniska och ej, som ni, moder, en moder, som kärle- ken gjort stark I Visen I tålamod med henne, om hennes förmåga i förstone ej går jemna steg med hennes goda vilja, så skall äfvén hon, genom det goda exemplets stärkande Prenumeration sker I landsorten: å postanstaiterna.
I Stockholm: hos redaktionen, å Stads- postens hufvudkontor, i bokladorna samt å tidningskontoren Se, ordning, mildhet, treflighet med b l o m s t e r h e n n e s f o t s p å r hölja, och heder, kärlek, t a c k s a m h e t d e s s lefnad och d e s s minne följa.
Anna Små funderingar.
2:dra årg.
Maria makt, snart lära sig kraft och tålamod!
Då skall hop fortgå på den bana hon valt, genom sitt exempel uppmuntra andra dertill, hon skall ej träda till baka, oaktadt det kanske blott var känslornas svall, ögonblickets im- puls, en hjertats goda vilja, som tvungo henne in på den nya och hittills af flickor i hennes stånd obeträdda vägen.
Saken är visst icke minst svår för eder, ty äfven härvidlag fordras ett obegränsadt förstånd samt först och sist kärlek och tåla- mod.
Och glömmen aldrig, att den unga flickan är icke endast menniska, utan väg~ bryterska, och om I, mina fruar, gören henne denna väg allt för tung och svår, så bären I, I och inga andra, ansvaret derför, om hon, trött och modlös, vänder till baka!
* * * Andra frågan, af Elsa behandlad i » En nutidskonkurrens », har jag äfven funderat litet smått öfver, och jag har kommit till det resultat, att det icke endast är de mer eller mindre förmögna flickorna, som göra orätt i detta » guvernantssökande ».
Nej, hvar och en till denna plats inkompetent person, vare sig rik eller fattig, är det, som härmed be- går ett fel.
Ty det måste väl medgifvas, att bland de många guvernantssökande fin- nas ej så få inom bildningens område rätt tvifvelaktiga existenser — och detta såväl mindre som mera bemedlade — (jag vet en dylik sökande, som ej ens rätt stafvat adressorten i ansökningsbrefvet, som vimlade af staffel).
Och det är detta tror jag, som är anled- ning till den hårda konkurrensen, att alla, alla vilja blifva guvernanter.
Nej, ville blott de egna sig åt undervis- ningen, som égde verklig inre och drifvande Eennaren, lust dertill, så vore visst icke » konkurrensen » farlig — ty det sägs ju till och med inom handelsverlden, att verkligt goda konkurren- ter äro de minst farliga, men att de, som hafva dåliga varor och så till på köpet ut- bjuda dessa till underpris — de äro verk- liga parasiter.
Så ock i undervisningsfrågan.
Alla de, som egna sig häråt, utan vare sig fullgoda kunskaper, godt sätt att undervisa eller håg och lust dertill — dessa äro pa- rasiterna härvidlag, vare sig de nu här- stamma från slott eller koja.
Ännu en sak skulle jag vilja i denna fråga påpeka, och det är, att alla guvernan- ter borde ha ungefär lika hög taxa och taga ordentligt betaldt för sitt arbete.
Allt skulle då kunna sammanfattas i dessa tvänne ord: kompetens och sjelfuppskattning (märk: ej ö / Wskattning).
Men alla de många andra, frågen I.
Jo, nu då » banan är förklarad öppen för allmän trafik », så tycker jag verkligen, att vägen ligger fullkomligt klar.
Alla de miss- lyckade guvernanterna skola blifva — ja, sade jag det nu strax, så skulle jag få alla mammorna emot mig — — — Derför måste jag först inleda och förbe- reda saken.
Liksom ett mångfärgadt, skimrande band, konstfullt slingradt och vändt på tusen olika sätt, likväl alltid är det samma, från hvilken sida eller del man än ser det, och liksom dess olika delar tangera hvar andra på de mest skilda områden — så är det äfven med qvinnans verksamhet i hemmet.
Hvarför skola då alla vilja vara just samma del, då bandet är så stort och rikt på områden?
Hvarför skola några delar anses sämre?
Nej, alla delar och all qvinlig verksamhet är lika god.
Då vi välja, skola vi hafva blott detta i sigte: att välja det område för vår
Idun utkommer I hufvudstaden hvarje helgfri fredag och kostar fbr ett qvartal endast I krona, postarvodet Inberäknadt.
— T i d n i n g e n I n n e h å l l e r nästan uteslutande orlginalbldrag.
— U p p g t f å närmaste postanstalt namn och adress samt erlägg en krona, så e r.
I t~ \ I I K l I L / IN verksamhet, för hvilket vi hafva kallelse, an- hemmet, hemverksamheten, det egna hemmet, lag, älska håg och antingen lust, det och nu är der skola vi verka, som guvernant, » barn- fröken » eller — ja, nu då, som jag nyss nämde, » banan är Det klagas ju — om med skäl eller icke, ju allmänt, öfver att man snart det bjuder dem kärlek och i motgångens mulna dagar.
och » funderingar », förkorta så att mina jag ursprungliga får bedja eder gunstbenäget ursäkta åtskilliga luckor i såväl bevisföring jag sagdt ej kan få en duglig tjenare mera.
då På grund af utrymmet har jag måst sam- mantränga dömer jag ej, blott » konstaterar faktum » — det klagas ock öppnad för trafik », hvarför icke då taga steget fullt ut?
det, arbete, älska det i medgångens solljusa, som som förklaringar.
Fakta hoppas dock hafva framhållit.
Nåväl, må vi då visa, att vi kunna und- vara dem eller åtminstone inskränka deras antal, ty — nu kommer det förfärliga, älsk- värda mödrar — alla de misslyckade guver- nanterna skola blifva — » Pigor? » — • utropen I fulla af fasa.
Åhnej, endast » barnfröknar », » husfröknar », » hushållsfröknar » m. m.
Ty viljen I följa mig genom ett efter nu- tidens fordringar inredt hems » pigområde », så finna vi ju snart sagdt alla slags beqväm- ligheter: verkstäld borta, " varorna reqvirerade pr telefon m. m.
Liksom » barnfröken » hägn, inre i så ansvarar hemmet, såsom har barnen under » husfröken » för det rum och linneskåp m. m., under det att » hushållsfröken » har det yttre, matlagning något ditåt.
den — ^^ånljus på mörka fjärden, Glänsande hvita väg, För du till andra verlden Hän öfver djupet, säg?
målade golf, maten lagad vid gas, tvätten sitt Månljus.
om m. m. på sin lott.
Skulle nu dessa guvernantsöfverflödet förlåt sammanställningen!
kunna lösas samtidigt, så icke nanterna de lidande.
att Eller båda frågor, och — den om pigbristen, blefve guver- Emellertid är jag sjelf betvifla denna den första tid.
En » fundering » skadar dock icke saken, lösning i vår allra minst för vederbörande sjelfva.
Men alla Liksom den vises tankar, Liksom mitt hopp, min tro, Du öfver skär och bankar Kastar en luftig bro.
Skälfvande, bredd strimma, O, hvad du lockar mig I Länge i stilla timma Hvilar min blick vid dig.
dessa platser, guvernantsplatser som » frökenplatser », äro endast att betrakta som tillfälliga hamnar.
eller, så att säga, som nöd- Den enda säkra, trygga hamn för qvinnan, dit hennes hjertas kompass väl också i hemlighet pekar, är äktenskapet, platsen i det egna hemmet.
Att äktenskapsmarknaden i våra dagar är Stum är augustinatten, Ej ens en flägt sig rör.
Himmel och ljus och vatten, Krusning, som föds och dör ... så flau beror väl dels på vår tids lyx, lyxen i våra hem, i vår klädedrägt, lyxen i mat och nöjen, ty en man utan åtskilliga tusen- tals kronor pr år vågar knapt bjuda hand och hjerta åt vår tids fordrande unga damer.
Dels är qvinliga hemmets kontor måhända ungdom verksamhet m. m., orsaken söker och den, att vår sig allt mera ifrån till telegraf, Drömmar och drömmar bara, Längtan, som gräns ej vet I Månn ' du kan fjerran vara, Anade evighet?
telefon, Torborg.
då de unga männen ej finna qvinnan vid hemmets härd, komma de sig ej för att uppsöka dem derute i verlds- vimlet.
Nej, låtom oss uppfostra våra unga döttrar Floras barn.
i enkelhet och flärdlöshet, till kärlek för hem- verksamhet, först i föräldrahemmet och sedan i det egna, då skola de ej, likt Signe i » Be- fordrad », välja » sina böcker och sitt piano » framför en anspråkslös mans trogna kärlek.
Från italienskan af Gudrun.
IV.
Vallmo.
Ty det var min uppfattning, att hon älskade honom, men offrade bådas framtida lycka på lyxens och beqvämlighetens altare.
Visst kunna, i allmänhet taladt, både telegraf-, telefon- och kontorsplatser vara både bra och förmånliga, det är jag långt ifrån att vilja bestrida, men jag tror näppeligen, att de för lifvet kunna fylla qvinnans kraf på kärlek, hem och lycka.
Och låtom derför, oss bort med all öfverflödig lyx; upptaga forna tiders enkelhet i klädedrägt, mat och dryck, den huslighet, som utmärkte oss forna tiders unga flickor!
Låtom uppfostra våra döttrar till dugliga mat- mödrar, lära dem framför låtom allt, sköta hus och hem och, oss lära dem att älska armhertighetssystern böjde sig ned öfver den döende och smekte hennes kalla panna med sina vaxbleka fingrar.
I det långa sjukrummet inträngde morgongry- ningens första strålar, med sitt kyliga ljus förjagande skuggorna till aflägsna vrår och banande sig väg till den ena efter den andra af dessa hvita sängar, på hvilka kropparne lågo stelt utsträckta som på lik- bårar.
För några timmar sedan hade den unge lazaretts- läkaren, sedan han länge och forskande betraktat den sjuke, ryckt på axlarna på ett sätt, som betydde allt.
Systern hade förstått honom, men ändå hade ej ett utrop undsluppit henne.
Hon var allt för van vid att se ett lif slockna, hon hade sett den obe- vekliga lien afklippa allt för många lifstrådar, för att det skulle ingifva henne fasa eller förfåran.
Men hennes varma qvinnohjerta, så fullt af medlidande, blödde vid att se henne dö så ung och så vacker, utan att hafva njutit af lifvet, efter att endast hafva varit martyr till själ och kropp.
Det hade varit en häftig och kort sjukdom, och en dag, då hon varit riktig eländig, hade de burit henne till lazarettet, görande sig af med henne, som man gör sig af med en gammal hästkrake, hvilken blifvit otjenstbar.
Läkaren, den skicklige specialisten, hade på sitt lakoniska sätt förklarat, att hon kom- mit för sent.
Vid aderton år hade hon tjent ut.
Bit för bit hade hon med en känslig själs blyg- sel och tvekan berättat systern sin historia, den dystra historien om blomman, som skjuter upp ur dyn.
Hon hade vuxit upp i ett af dessa qvarter, der det är ett underverk att förblifva ren, der skam och för- nedring och de uslaste laster bilda en väfnad, som snärjer, qyäfver och drar ned i djupet.
Under de tio dagar hon tillbringat på lazarettet, hade nästan ingen varit hos henne.
Hennes far hade kommit en morgon, ostadig i benen och medförande en elak bränvinslukt, som förpestade sjuksalen.
» Det är bäst för dig, om du får gå bort, » hade han sagt med sin sträfva, råa röst.
Det hade kommit en syster, öfverdrifvet fint klädd med en liten hatt, prydd med en kolossal, hvit plym, under hvilken de fräcka ögonen lyste.
H o n hade haft med sig en ask sötsaker, hvilka den sjuka ej velat smaka.
Gif dem åt barnen, nej, kasta hellre bort dem, hade hon helt tyst hviskat till barmher- tighetssystern, sorgset betraktande henne med sina stora ögon, hvilka förblifvit oskyldiga, fastän de sett så mycket.
Sedan hade ingen kommit, ingen utom den gäst, • som infunnit sig i daggryningen denna morgon, och som väntade sin stund, gömd i skuggan.
Dödskampen var icke smärtsam; den redan af mattighet brutna kroppen försvarade sig icke, utan kamp, utan motstånd lät den sig glida hän i glöm- skans natt, Men i yrsel upprepades sakta och klagande, en-.
forniigt som en refräng, dessa ord: Blommor!
En enda blomma!
Ack om jag hade en blomma!
Hon hade anförtrott systern, att hon alltid haft en särskild svaghet för träd och blommor, för allt som hade lif och friskhet, allt som kom direkt från Gud.
Den omedvetna poesien hos denna ensamma själ hade der flyktat till en grön vrå, och hon som vuxit upp i en trasig och smutsig vindskupa fem trappor upp, hon hade drömt om friska hafsvindar, oändliga utsigter, kransade af bergens våglinier, ljusa sommardrömmar, fulla af lif och färg.
Barmhertighetssystern betraktade henne utan för- våning; hon var så van vid dessa motsägelser, dessa fenomen, denna ödets och menniskolifvets ironi, att hon ej deri såg något förunderligt.
Men hennes fina, qvinliga instinkt, hvilken nunnedoket icke hade förqväft, kom henne att ifrigt fundera på, huru hon skulle kunna efterkomma den döendes önskan.
Hon såg sig bedröfvad omkring.
Huru finna en blomma?
I denna lidandets b o n i n g.
.
.
huru här finna så litet — och ändå så mycket?
En uppasserska kom tyst glidande förbi med en packe nytvättadt linne i famnen.
Systern gjorde ett tecken till henne och hviskade ett par ord.
H o n svarade med ett leende af förundran, och så gick hon skakande på hufvudet liksom af medlidande.
Midt för lazarettet öppnade en frukthandlerska sin bod i morgongryningens gråaktiga ljus, och midt ibland frodiga grönsaker och läckra meloner stucko några röda vallmor upp sina bjert lysande kalkar.
» Hvad kosta dessa », frågade uppasserskan, skam- sen att göra en sådan handel.
Månglerskan ryckte på axlarna.
» Ingenting.
Dotter min ryckte upp några sådana, när hon tog upp morötter.
D e växa som ogräs. » På den lilla hvita bädden lyste de röda blom- morna; hon sträckte händerna efter dem och vände mot dem det afmagrade ansigtet, öfver hvilket gled som en skugga minnet af alla de lidanden, hon känt i lifvet.
Systern, som knäböjer vid sängen, uppsänder brinnande böner för denna trötta själ, som går så långt, långt bort, och som går med sådan glad ifver, och under det lätta buller, som uppstår, då lazarettet vaknar upp, helsande solens första strålar, erfor hon, parian, den ensamma, den öfvergifna, en outsäglig fröjd, den första och den sista jorden skänkt henne, och från de kallnade läpparne, som tryckas mot de purprade blommorna, flyr lifvet i ett leende.
O, så många blommor, så många blommor!
Wt Sen till, ärade läsarinnor, att Idun finnes hos alla edra bekanta!
hållas ett n u m m e r Iveckan under hela q v a r t a l e t.
För hvarje 5-tal abon- nenter, som samlas, och f ö r hvilka afglften Insändes till Redaktionen af Äktenskap och skilsmessa.
Af Max von Weissenthurn.
Så pröive då enhvar, som band för evigt knyter, Att hjerta emot hjerta rätt han byter.
||ktenskapet är de unga flickornas ideal!
Man föreställer sig den saken så i rosen- rödt, så länge man betraktar den som ett oupphinneligt mål.
Missräkningen kommer först, när det tagna steget icke låter sig göras om igen, som det särskildt är förhållandet i de katolska länderna.
Hvaraf kommer sig då, att olyckliga äktenskap hardt när äro blifna en modesjukdom?
Äro alla män så dåliga, som de skildras, och qvinnorna så ytliga, så hjertlösa och njutningslystna, som männen påstå?
Har äktenskapet verkligen blifvit en föråldrad institution, såsom de säga, hvilka äro eldade för allt nytt?
Ha egenkära ungkarlar och kantiga gamla jung- frur rätt, när de triumferande håna dem, som icke följt det exempel, de gifvit genom sitt (visserligen mer eller mindre ofrivilliga eller nödtvungna) celibat?
Statistiken säger oss, att skilsmessornas antal » stiger år från år, och detta är, hur man än vänder och vri- der saken, mycket sorgligt.
Sorgligt, ej endast från denna föråldrade ståndpunkt, då man ansåg en skilsmessa för en förskräcklig sak, utan äfven i sjelfva mensklighetens intresse, i deras intresse, som genom skilsmessan lida skeppsbrott och kunna se till baka på en ödelagd tillvaro, hvilken har blott få eller inga ljusa ögonblick att framvisa.
Hvari ligger skulden till detta föga till- fredsställande faktum, att ej endast så många unga menniskor, som knappast haft tid att lära rätt känna hvar andra, åter skiljas, utan att äfven folk, som i en del år burit glädje och sorg tillsammans, afskudda oket och hvar för sig vandra återstoden af sin lifsväg?
Hafva menniskoslägtet3 känslor och hjertelag helt plötsligt undergått en obegriplig metamorfos?
Äro kärlek och lidelse, hopp och önskan, läng- tan och begär ej längre de samma, som de alltid varit?
Har kärleken upphört att vara den mäktiga driffjäder, som i grunden har inflytande på allt, allt i lifvet?
Slika frågor tvingas man att göra, när man med öppna ögon ser på, hvad nu försiggår i lifvet.
Olyckliga äktenskap och upplösta äkten- skap äro familjelifvets ruin, och denna orsakar qval, lidande och orätt, oftare än man vid en ytlig betraktelse skulle vilja tro, ja, till och med förbrytelser!
Känslolösa, dåliga menniskor, som göra andra olyckliga och genom den andliga af- söndring, som förr eller senare blir deras lott, sjelfva bli olyckliga, äro endast allt för ofta vordne, hvad de blifvit, emedan de i sin barn- dom saknat familjelifvets välsignelse, emedan ingen öm moder vakat öfver dem, emedan de vuxit upp utan kärlek.
Sådana beklagansvärda menniskor, hvilka från späda år ha saknat kärleken, och hvilka man i vår realistiska tid allt oftare möter, det är sådana menniskor, som sjelfva endast sällan förstå att göra ett annat väsen lyckligt.
Det är dessa, som, oftast af penningspekulation eller derför att de på annat sätt ha materiel fördel deraf, ingå äktenskap för att derpå, sedan fördelarna äro uppnådda, pina och plåga den andra parten, till dess denna ej längre förmår utstå tortyren och antingen på lagens väg sönderrifver bandet eller återförvärfvar friheten genom att efterlemna lösepenningar och med eller utan gemensam öfverenskom- melse.
t r- \ I I IV I I U U IN Idun, erhållet ett gratlsexemplar för hela den tid, under hvilken abonne- mentet räcker.
Aro de samlade abonnenterna färre än 6, torde prenumera- Men när något sådant drabbar qvinnan, är för henne intet annat att göra än att med större eller mindre undergifvenhet bära sitt öde.
Ha ej alla känslor gått förlorade i kam- pen för lifvet, så kommer hon att hårdt lida af att vara allena och skall ovilkorligen åter och åter anklaga ödet: » hvarför skulle just jag träffas af en så sorglig lott, hvarför skulle just jag råka ut för än ärelös man? » Slika äktenskap, der fröet till olyckan lig- ger i karaktärens dålighet, i samvetslöst lätt- sinne, i ond vilja, finnas i vår tid, då man kämpar och sträfvar till egoistiska mål, i vår tid, då » jaget » är den enda guddom, till hvars dyrkan vi beredas, flere än någonsin.
Men ett långt större antal olyckliga äktenskap har ej en sådan djuptliggande, ej en så allvarligt disharmonisk orsak, oaktadt resultatet ej är mindre sorgligt.
Det är den tilltagande lyxen, som åstadkommer mångas olycka,.och i denna riktning förskylla qvinnorna mer än männen.
Man kan slå botten ut ur hvarje tunna, och till och med en betydande förmögenhet kan snart förtäras, när hustrun oupphörligt fordrar och mannen är svag nog att gifva.
Men en hustru, som ställer fordringar utan mått och sans, utan förnuftig eftertanke, känner sig olycklig från det ögonblick, mannen icke längre kan gifva henne, hvad hon vill hafva.
Endast mycket sällan skall hon ha kraft att försaka; hon söker på andra mer eller mindre förkast- liga vägar förskaffa sig den lyx, vid hvilken hon blifvit van.
Och på ett dylikt sluttande plan är det svårt att vända om.
Sådana äktenskap äro splittrade invärtes, och de blifva det ofta äfven till det utvärtes.
Procentan- talet af verkligt rika menniskor är försvin- nande litet i jemförelse med medelklassens, hvars intägter äro mer eller mindre knapt tillmätta; men just här blir lyxen det spöke, som antingen alldeles hindrar menniskor, som annars tycka godt om hvar andra, att förenas, eller som ock jagar dem från hvar andra igen.
En man med fast lön vågar rakt icke fria till en flicka utan förmögenhet.
Han fruktar för de otaliga räkningarna på alla de för- nödenheter, hvaraf det täcka könet nu för tiden har behof, och hvilka allt för lätt ha husets ruin till följd.
Många af de män, som ha haft mod att äkta en obemedlad flicka, ångra det sedermera, då hustrun ej förstår att sköta ett hushåll eller ej kan komma ut dermed med de gifna tillgångarne.
Upplösas ock ej alltid dylika äktenskap, så är samman- hållningen dock bruten, och hjertat känner sig ensamt, om än de yttre formerna tyckas visa, att allt står på sin gamla punkt.
Humaniteten är vidt och bredt vårt århun- drades parole.
Men samtidigt glömma vi, att mångfaldiga aktade familjer, duktiga hus- mödrar handla i hög grad inhumant och orätt- färdigt, när de utbilda sina döttrar till mode- dockor — och ej till något annat, till till- bedjare af lyxgalenskapens onda ande, de der i sina hjertan ej ega en enda sund och varm känsla.
I lifvets strid mister mannen ofta till det yttre den känsla, som är lifvets bästa egodel, men i denna strid lär han ock känna värdet af ett rent och ädelt hjerta, så snart han fin- ner ett sådant.
Det är derför mödrarnas pligt ej blott att utbilda barnens intellektuella fär- digheter, utan än mer att bevara och om- hägna den späda brodd, som har sin rot i hjertat.
Ville mödrarna värna om sina söners och döttrars själslif så, som de sörja för deras heisa och välbefinnande, så skulle en senare generation tacka dem, ty många lidan- den skulle derigenom besparas dem, och, hvad som vill säga det samma, skilsmessornas an- tal skulle förminskas till fromma för den hög- sta lycka här på jorden — ett sundt, harmo- niskt familjelif.
Mot svampförgiftning.
Ett ä propos i soarnptiden.
När naturen vaknar ur sin vinterdvala, resa sig äfven svamparne upp ur sin fuktigt ljumma moss- bädd; de sätta hatten på o c h titta sig nyfiket o m - kring för att se, o m de gamla träden ännu stå på sina gamla platser.
Men så finna vi ock i tid- ningarna den stående rubriken o m förgiftningsfall genom svampar o c h i sammanhang härmed tal- rika råd och uppgifter på medel mot förgiftning, och sjelfva skolan uppmanas att lära barnen skilja de ätliga svamparne från de farliga.
Men allt detta är knappast tillräckligt, ty det finnes giftiga svampar, som så förvillande likna de ätliga, att ett misstag lätt är möjligt.
Men sker ett sådant, då är en plågsam död mycket ofta den sorgliga följden.
Och dock gifves ett medel att förebygga faran, ett medel så enkelt och billigt, s o m det gerna kan tänkas.
Detta medel består i att slå bort det för- sta vattnet, hoari soamparne kokas.
Uppmärk- samheten har ofta fästats vid denna försigtighets- regel, dock hittills med ringa resultat, då många svampätare äro af den åsigt, att svamparne der- vid förlora i välsmak.
Men just motsatsen är förhållandet.
Orenlighet och den myckna lukt, som finnes hos många svampar, försvinna vid detta behandlingssätt, och den egendomliga aro- men förhöjes.
Många menniskor förtära af fruk- tan för förgiflning aldrig svampar, ehuru de äro synnerligen närande.
Dessa menniskor kunna emellertid utan några betänkligheter göra det, o m de blott använda den nämda försigtighetsregeln, som utesluter möjligheten af hvarje dödande för- giftning.
I det sydliga Sverige och en del af Fin- land känner man mycket väl detta tillvägagående, och någon fruktan för de skadliga följderna vid svampätning förnimmés aldrig.
Det kan aldrig för ofta upprepas, att svampar äro ett folknärings- medel af stor betydelse, dels emedan de äro väl- smakande dels på grund af sitt näringsvärde.
Men de kunna först då bli ett allmänt användt födo- ämne, när ingen fara är förbunden med att för- tära dem.
Ett lättare medel än det här påpekade skall man väl näppeligen kunna finna.
Sirapsberedning i hemmet.
- cj^.nligt här nedan följande beskrifning kan hvarje ^ husmoder sjelf bereda en utmärkt god och der- till billig sockersirap för sina hushållsbehof, ja, hvar- för ej till och med, om fabrikationen drifves i större omfattning, till afsättning och inkomst.
Metoden är oss meddelad af en bland våra läsarinnor, som sjelf många gånger och med tillfredsställande resul- tat begagnat sig af den.
Man tvättar en tunna potatis väl ren, rifver se- dan potatisen, häller några skopor vatten öfver potatismassan och silar den derpå genom en grof sikt.
Detta tillgår på så sätt, att man ställer sikten på lister af trä, lagda öfver en ren så, som till en tredjedel är fyld med vatten.
Man fyller nu en kanna eller något mera af potatismassan på sikten samt slår ett stop vatten deröfver; omrör och kra- mar det sedan med händerna, så att stärkelsen af- söndras.
När detta är gjordt, kan man se, om man häller ännu ett stop vatten öfver massan; flyter detta fullkomligt klart från sikten, så är denna qvantitet färdig att ta bort.
Man börjar så om igen med en ny portion massa.
Då alltsammans är siladt, låter man sån med vatt- net och stärkelsen stå ett dygn (på detta sätt bere- der man äfven potatismjöl: man byter då om vatten fyra dagar å rad samt rör upp stärkelsen för hvar gång, man bytt o m; häller sedan af vattnet, lägger upp stärkelsen och torkar den i en ej allt för varm ugn); sedan häller man af vattnet och stärkelsen upptages i ett kärl af trä.
Nu tager man en fin sikt, lägger några S i sender af stärkelsen på sikten samt begjuter den med vatten, under det man rör om med en sked.
Då allt på detta sätt är siladt, få vattnet och stärkelsen stå i sån ännu ett dygn.
En väl blankskurad kopparkittel sättes nu på spiseln, uti kitteln hällas tio kannor rent vatten
tion ske å närmaste postanstalt. — Bidrag från alla områden f ö r qvlnllg verksamhet mottagas med tacksamhet.
Endast en sida af papperet bör hvarpå i en fin stråle igjutes ett &lt;8 engelsk svafvel- syra, under det man omrör med en träspade.
Nu tillser man, att blandningen kommer i liflig kok- ning.
Vattnet slås då af stärkelsen, denna utröres med litet rent vatten till en tunn välling, hvarpå man med en träslef så småningom gjuter vällingen i det kokande vattnet med syran, så att kokningen aldrig alldeles upphör.
Med kokningen fortsattes, tills stärkelsen är förvandlad till socker.
Detta kan man se endast derigenom, att man med en silfversked upptar helt litet af den kokande vätskan,-afsvalnar den samt droppar några droppar jodlösning (fås på apoteket) till den samma; är sockerbildningen full- ändad, så ger jodlösningen ingen annan färg, än den sjelf äger, men i annat fall erhåller vätskan en blå eller vinröd färgskiftning.
A r nu sockerbildningen, i allmänhet efter ett par timmars kokning, fulländad, så afslutas kokningen.
Kitteln får dock qvarstå på pannringen.
Nu rör man till sammans krita och litet vatten, och medan sockerlösningen ännu är het, tillsätter man litet i sender af kritlösningen, under det man väl - rör om i kitteln.
V i d tillsättandet af kritan uppstår stark fräsning; derför tillsätter man ej ny sats, förr än fräsningen af den förra gått öfver.
Tillsättandet af kritan har till ändamål att borttaga svafvelsyran ur vätskan.
Man måste derför fortfara att tillsätta krita, tills ingen fräsning längre förnimmes på vät- skans yta.
Nu tages kitteln från spiseln och betäckes med ett lock samt får stå till nästa dag.
Då häller man försigtigt af sockerlösningen (bottensatsen borttages), skurar kitteln blank samt häller åter lösningen i.
Tre eller fyra ägghvitor vispas till samman med | kanna af sockerlösningen, detta slås ock i kitteln, alltsammans omröres väl, samt får sedan koka, så länge något skum afsättes på ytan.
Skummet bort- tages med en silfversked.
Man tager derefter kitteln från elden och låter den stå orubbad öfver natten.
Vätskan hälles sedan åter ur kitteln, och denna skuras, hvarefter socker- lösningen på nytt kokas och skummas så länge, att vätskan minskats derhän, att sockerlösningen dryper långsamt af skeden.
För att få den riktigt utmärkt, bör man koka den bra tjock; den får derigenom finare och angenämare smak än vanlig sockersirap.
Man kan j u alltid efter slutad kokning tillsätta vat- ten, så att den blir lagom tjock.
Sirapen bör ej användas förr än efter en månad, då den hunnit klarna fullkomligt.
Man kan på detta sätt af en tunna potatis få fem kannor god sirap.
Teater och musik.
Säsongen håller på att komma i gång.
Teatrarne hafva börjat sin verksamhet.
Kungl.
operan, hvilken har förmonen att fortfa- rande stå under hofkapellmästaren Conrad Nord- qoisis erfarna o c h skickliga ledning, öppnade spel- aret sistlidne söndag med Webers härliga opera •Oberon », i hvilken den fulltaliga publiken fick tillfälle att med entusiasm återhelsa hrÖdmann så- som fast.engagerad vid den k. operascenen.
Så- väl hr Ö. som öfriga rollinnehafvare, fruarna Östberg och Édling samt hr Strandberg, öfver- träffade nästan sig sjelfva denna afton.
Hela operan gick för öfrigt lika väl, som o m man redan varit midt inne i brinnande termin.
Bland nyheter å operascenen under nu påbör- jade spelar märkas Verdis » Othello » samt Délibes ' » Lakmé », hvarjemleflere goda repriser förekomma, bland andra Meyerbeers » Nordens stjerna ».
i p \ I U I I II U IN användas och marginal lemnas.
Namn och adress torde alltid noga anglfvas, och kan fullkomlig diskretlon från redaktionens sida påräknas.
Jag eller du?
Berättelse af Marie v o n Olfers.
(Forts.) Menniskans hjerta är ett trots- sigt och fegt ting.
.
Sigfrid fylde nu sin plats fullständigt.
Han var en aktad, företagsam köpman, full af vidtgående planer, gynnad af framgång, på höjden af sitt välstånd; hans förmögenhet fördubblad, framför honom de lyckosammaste utsigter.
Hans fartyg hade verldsrykte.
Hvar- je år företog han sjelf en resa, mången gång åtföljd af Klas, hvilken han gerna för någon tid lockade ut från ett ansträngande arbete.
Äfven vännen hade arbetat sig upp, hans yttre var förnämt, han hade lärt, att kläder göra folk.
.
Margaretha, en smärt flicka på tio år, hade förblifvit hans trogna väninna.
Förde de underbara saker med sig hem åt henne från sina resor, så träffade naturligtvis alltid gud- fadern på det bästa, ty » han vet, » brakade hon säga, » bättre, hvad jag önskar, än jag sjelf. » Gråtande stodo de båda, fru Käthe och hennes lilla dotter, på stranden vid deras första afresa.
Då saken för hvarje gång af- löpte lyckligt och en evigt blå himmel tycktes hvälfva sig öfver de resande, gjorde vanan dem trygga.
» Kom åter, kom endast snart åter, » det var deras enda önskan.
Det föll ej ens Sigfrid in, att det kunde komma då- ligt väder; och om nu ock så skulle hända — hvad mer?
Han älskade faran och fruk- tade intet.
» Vi ses åter, vi ses åter, » klingade det i dag som alla år på ångbåtsbryggan, från hvilken fru Käthe med Margaretha vid han- den viftade afsked med sin näsduk.
» Jag önskade, vi kunde följa med, » sade barnet, » det förefaller mig, som om de be- höfva oss. » » De behöfva ingen, när de äro till sammans, » svarade modern.
Gyllene böljor dansade kring fartyget.
De voro nu på öppna hafvet.
Vännerna stodo å fördäck.
Allt blått så långt man kunde se, himmel och vatten.
» Det är rigtigt en- formigt, » sade Sigfrid.
» Jag önskade för en gång upplefva en storm, en fara, i hvilken man kunde spänna sin kraft och pröfva, hvem man är. » » Inte jag, » svarade Klas.
» Menniskan är ett eländigt kreatur.
Ingen känner all den låghet, som bor inom henne; lycklig den, för hvilken det alltid blir förborgadt!
Lyckobarn, söndagsbarn som du måtte utgöra ett undan- K. dramatiska teatern har likaledes lyckan att tag, i ljuset utvecklar sig plantan kraftigare. » fortfarande stå under samme erfarne och utmärkte » Derutinnan, » utbrast Sigfrid, » måste alla ledare som under förra spelåret, nämligen direk- vara lika, säkre om, att till en viss gräns tör G. Fredrikson.
Säsongen öppnades i måndags med » Hjerterdam », hvilket stycke helt och hållet lågheten ej kan nå dem. » Färden gick nästan ända till slutet utmärkt; hålles uppe af hr Fredriksons och fru Hartmans briljanta spel, samt Moliére ' s » Lärdt folk i stubb ».
till sist syntes dock Sigfrids önskan på väg Dramatiska teaterns första nyhet blir » Ett löfte », att uppfyllas.
Hvita små moln, liknande komedi i tre akter af Ernst Lundquist.
Derjemte snötappar, döko upp.
Sjömännen pekade på komma att uppföras » En räddare, » komedi i tre dem för hvar andra.
» Det lagar sig till akter af Tor Hedberg, Victor Hugos » Ruy Bias », Octave Feuillets » Chamillac », Sardous » Belle Ma- någonting, » sade de och skakade på hufvudet.
man, » Gogols » Revisorn » samt tvänne nya stycken » Dess bättre, » menade Sigfrid.
af Echegaray.
» Måla inte djefvulen på väggen, unge herre, » Vasateatern börjar sin säsong omkring den 1 sep- sade den gamle styrmannen, » en storm är en tember.
Som bekant har denna teater öfvertagits af direktörerne Aug.
Warberg och Emil Ström- fruktansvärd sak.
Mången, som aldrig trodde berg, båda synnerligen välkända för den teater- det, har dervid gått under. » besökande allmänheten, den förre senast anstäld » Ja, men, » svarade Sigfrid, » man dör dock vid Svenska och den senare vid Södra teatern.
inte genast, man kämpar, man räddar sig; Teatern lär komma att öppnas med ett mycket och är annorlunda bestämdt, nåväl, då går roligt originallustspel af Frans Hodell, berörande verldsutställningen i Paris.
man under!
En gång måste hvarje menniska 292 dö.
Jag älskar lifvet, men jag fruktar inte döden. » » Hur högt man älskar lifvet, vet man först, när man står inför döden, unge herre.
Mången känner i faran hvarken hustru eller barn; jag har sett underliga saker.
Hur de tappa hufvudet, springa fram och till baka, störta sig i afgrunden, likt osjäliga kreatur!
Nej!
Inled oss icke i frestelse! » En vindstöt tog honom ordet ur munnen; susande dref den en skara moln framför sig, hvilka som genom ett trolleri förökades, träng- des samman, flöto i hvar andra; knappast en flik blå himmel fanns ännu qvar; nu alls intet, rundt om grått, mörkt, hotfullt!
En väldig strid började.
Vännerna stodo på däck, pressade mot relingen.
Våg efter våg sköljde fram öfver dem.
Klas hade blifvit alldeles tyst.
Sigfrid jublade för hvarje ny stöt.
Vattnet rann i strömmar ned från deras kläder.
» Är det inte praktfullt, » ropa- de han, då blixtar i zig-zag sköto fram genom mörkret.
» Hvad farligt kan egentligen hända oss; vi äro inte långt från land och bägge goda simmare. » Alla de öffiga passagerarne, en mängd fruntimmer och barn, voro i kajutan; under stormens pauser hörde man jemmer, klagan och böner.
Tills nu hade faran varit ringa; man kunde endast icke våga infarten under en sådan storm.
Allt vildare rasade ovädret, man såg icke hand för öga.
Plötsligt förnams ett dån, bedöfvande, sinnesförvirrande, ett prasslande, ett sken öfver hela fartyget, som hade eld från himmelen fallit öfver det.
Blixten hade slagit ned, fartyget brann.
En vansinnig förvirring uppstod.
Ingen lyssnade längre till befälet; af de nedfirade båtarna öfverfyldes genast två och sjönko.
Om räddningsgördlarne rasade en vild strid.
Hufvudstupa kastade sig menniskorna i brän- ningen; framför dem, bakom dem hotade död; dockj var den i eldhafvet än fasansfullare än den i vågorna.
Klas och Sigfrid simmade.
Sigfrids mod växte i striden med elementen — han hop- pades nå stranden; stormen saktade något af, han skönjde land, han simmade och simmade; som en fata inorgana tycktes det vika undan honom.
Krafterna öfvergåfvo honom, en hemsk dödsaning kylde i hans blod.
Om han måste dö, omkomma så eländigt här fjerran från hustru och barn!
Det var icke möjligt, han ville, han måste lefva!
Han med den lysande framtid, som låg framför honom, jemmerligen förgås, så nära, nästan i sigte af räddning!
Der flöt en planka, ny kraft eldade honom; han såg äfven Klas simma ditåt: de skulle båda bli räddade.
Klas når först fram.
Sigfrid med ansträn- gande af sina sista krafter strax derefter.
Men två äro för många.
Plankan bär en- dast en.
Sig sjelf icke mägtig, i dödsångestens ra- seri stöter Sigfrid vännen derifrån.
Det är icke svårt, de stela händerna släppa sitt tag, med en sista blick, den Sigfrid aldrig skall förgäta, sjunker han och försvinner i djupet.
Nu hör man nödsignaler, svar; hafvet fylles af båtar, man skall finna Klas, rädda honom, så fort drunknar ingen menniska, der- med lugnar Sigfrid sitt samvete.
Men plötsligt står hans gerning klar för hans själ, som för en den der vaknar ur ett rus.
Hjelpa kan han ej, han drifver redan långt från platsen, sjelf en drunknande.
Först om qyällen blef han funnen i det
ManusKnpi, som ej antages till Införande, återsändes, s å v l d a p o r t o bl- f o g a s.
Inga ofrankerade försändelser lösas.
eländigaste tillstånd, krampaktigt tryckt intill plankan.
Innan man hunnit föra honom i land, har han förlorat sansen.
Då han åter kommer till sig sjelf, står hans hustru vid bädden, Flere veckor sväf- vade han mellan lif och död.
Hans första ord rör Klas.
» Han har försvunnit », säger fru Käthe, » nästan alla passagerare ha gjort det.
Kanske i det hela en lycka för honom; hvad hade han att vänta af lifvet?
Gud vare lof, att du är räddad! » Han säger icke amen dertill, utan: » om jag blott visste, att Klas lefver. » Det blef hans beständiga fråga.
Då han blef bättre,anstälde han sjelf efterforskningar, utfäste de största belöningar.
Dock var intet spår af Klas att upptäckta.
Han var som förvandlad, hans hår grånadt, blek, hopsjunken, som bure han ett dödligt gift inom sig.
En mängd läkare skötte honom och ordi- nerade fåfängt otaliga ting.
— — Han är nu hemma.
Hustru och dottter egna honom oaflåtlig omsorg, men förmå intet öfver honom.
» Denne olycksalige Klas, » suckar fru Käthe, » han är skulden; detta är ju mycket värre, än då han var här.
Förbannadt vare det ögon- blick, då han kom med sitt elände in i detta glada hus, han bär smittan med sig som en farsot.
Han är din onda ande, Sigfrid. » Med ett dundrande » tig! », sådant hon al- förr hört det, bragte han henne till tystnad.
.
» Låt mig aldrig höra dig nämna hans namn på det sättet, Käthe. » » Bäst vore, att vi glömde honom, » snyftade hon.
» Ja, bäst, » upprepade han.
Hans största pröfning var den lilla Marga- retha; åter och åter talade hon i de ömmaste ordalag om gudfar Klas.
» Kommer han i dag?
Kommer han i mor- V å r a barn.
Dä det lilJa barnets mage är dålig (hvilket märkes, om uttömningarna äro gröna i stället för gula, eller om de uteblifva under flera dagar) och barnet är oroligt och liksom kryper samman, kan man, i förra fallet, gifva det en tesked äkta karlsbadervatten (75 öre å apoteket) 2 1 3 gånger dagligen — i .senare fallet en tesked ricinolja.
Men om barnet ej vill eller kan taga detta senare och 3, 4 si 5 dagar gått, så kan man sätta in ett tvålpiller i stolgån- gen.
Detta tvålpiller bör vara väl smordt i matolja samt ungefär en tum långt, tjockt som en ordinär trästicka, som exempelvis användes vid förfärdi- gandet af damdukar, dessutom spetsigt i ena ändan.
Det föres rakt in, men något uppåt.
Emellertid måste medlet användas försigtigt och ej för ofta, emedan det sårar och retar.
Ett lave- mang är, om det onda upprepas, hellre att föredraga.
Om barnets mage under en hel vin- ter skulle vara hård, som man säger, d. v. s. barnet, som ofvan nämts, hafva långt emellan eller alldeles uteblifven uttömning, så skall modern ej vara orolig.
Ä r barnet friskt för öfrigt, med god sömn och matlust, lifligt och gladt, så beror det blott derpå, att barnet har för liten motion och saknar frisk luft, helst om barnet ej ännu kan gå.
Om man ej vill eller kan taga ut bar- net, så kommer den tröga afföringen att fortfara, tills blidräder inträffar, eller tills barnet kommer ut i luften.
Då är under tiden intet annat att göra än dels gifva barnet lavemang, då det behöfs, och dels försöka gifva det lö- i i - \ | i Kl I L » U INI Annonser mottagas endast m o t kontant llqvld I förskott af 2 5 öre p r 4 spalt, petltrad (= 10 stafvelser).
Ingen annons införes under I krona.
gon?
När kommer han?
Jag kan inte vänta längre. » » Plåga inte din far.
Gudfar Klas är död. » » Död! » Vid detta ord rusade Sigfrid upp, som hade en orm stungit honom.
» Död!
Hvem säger, att han är död?
Jag tror det inte !« » Inte jag heller, » utbrast barnet, » inte sannt, vi två tro, att han kommer åter. » » Ja, » sade han, omfamnande henne, » annars skulle äfven jag vara död. » » Om han lefde och ej gaf sig tillkänna, hatar jag honom, » fortfor fru Käthe.
» Hvilken grymhet! » » Kanske har har han blifvit drifven långt bort, » menade Margaretha.
» Somliga rädda- des ju af fartyg, som foro vidare.
Vi skola alla dagar hoppas, att han kommer igen, eller hur? » » Ja, vi skola hoppas. » Med sina affärer befattade han sig ej läng- de; bekymrad gick den gamle bokhållaren ragligen ifrån honom.
Timtals satt hans herre i trädgården, stirrande framför sig.
Hafvet, som han förr älskat, kunde han nu icke lida.
Den vackra verandan stod tom.
Hopkrupen satt han i en vrå.
Hvarje som- mar skickades han till en ny badort; han lät sig tåligt släpas fram och åter, inåtvänd, dyster; blickade på Käthe med sorgsna ögon, som voro henne främmande, påminde henne om Klas.
Voro de förhexade?
» Hvad har man gjort honom, » jemrade hon sig.
» Hvem har förvandladt honom? » Ur mitt sorgsna hjertas dunkla djup Klingar fram en ton så underbar.
Ack, den minner mig om flydda dagar och de kära, som det älskat har.
Margaretha hade rätt.
Klas var icke död.
Klas lefde.
Då Sigfrid stötte honom från sin sida, gaf sande föda, såsom t. ex. kalfspad med en invispad äggula samt äfven köttet.
Ebon Hoi.
Tjenarne.
För att få en pligttrogen tjenare må- ste husmodern sjelf vara trogen sina egna pligter.
T y det är icke endast husmodern, som kontrollerar, — hon kontrolleras också — och just utaf sin egen tjenare.
Den fru, som för likt och olikt försummar sin pligt som hus- moder, som låter tjenarne sjelfva styra efter eget behag, som sällan ser till sina små i barnkammaren, som låter nöjen, toaletter, promenader, visiter, romanläsning m. m. upptaga sin tid — hon behöfver ej tro, att hennes tjenare ens kunna vara pligttrogna — hon kan knapt fordra det ens.
Har tjenaren förpligtelser gent emot husmodern, så har denna det icke min- dre gent emot tjenaren och allra främst står då, att hon måste var.a en föresyn och ett godt och manande exempel för dem.
Hon kan ej svara dem, att de för föda och lön måste göra sina pligter, — har hon icke sjelf äfven föda och kläder och fullt upp med allt af denna verldens goda — genom sin mans sträf- samma arbete — och fordrar icke äfven detta, att hon sjelf derför uppfyller sina egna förpligtelser genom att tillse och öfvervaka sitt hus samt att med kärlek deltaga i vården om sina små.
Och förrän hon sjelf är pligttrogen i detta, förr får hon ej heller någon pligttrogen tjenare.
Ebon Hoi.
han sig forlorad.
Detta korta ögonblick inne- slöt för honom smärtor, mot hvilka allt, hvad han hittills lidit, förbleknade.
Så hade då all kärlek varit hycklad, falsk; nu förintad till lögn och tomhet.
I bittra strömningar drogo dessa tankar genom hans själ, då han sjönk i hafvet.
Som död togs han upp af ett fartyg, som for till en liten italiensk kust- stad.
På en hospitalbädd vaknade han till lif med en förnimmelse af äckel.
En känsla af hämd, af den djupaste smärta gaf honom krafter åter.
Sigfrid skulle ej få veta, att han var räddad; han skulle framsläpa sitt lif i ruelse och samvetsagg; ty det visste han — lycklig kunde han ej längre vara.
Med en sorts vällust förestälde han sig detta svaga, veka hjertas lidande, ehuru han äfven derigenom allt djupare tryckte tornet in i sin egen själ.
Snabbare, än man väntat, återhemtade han sig; han hade ett mål, han ville arbeta.
Väl- villiga menniskor förhjelpte honom till den första förtjensten, och derefter gick det vidare, vinst på vinst.
Ödet tycktes varkunna sig öfver honom.
Ofta kastar lyckan slika al- mosor i famnen på den, som hon först gjort till tiggare.
Han antog ett annat namn.
På några år förvärfvade han sig en förmögenhet, af hvi- han kunde lefva.
Afsides från samfärdslifvet byggde han sig ett litet hus vid hafvet, der han ensam bodde; i och för sina sysslor for han in till staden.
Han ville glömma Sig- frid, men dennes barn kom honom ideligen för hans själs ögon och förde honom till fa- dern, lockade med sina klara, bruna ögon, sägande: » har du ej, så mycket i din magt står, lofvat oss lycka och frid?
Man borde intet lofva här i lifvet, svarade hans sårade själ, ingen vet, hvad han hålla kan.
(Forts.) ning med tvålvatten, salmiaksprit, eller med en svag pottasklut, hvilket dock genast måste afsköljas med rent vatten.
För att bortskaffa flugsmuts från för- gyllning å trä, doppar man en afskuren.
rödlök i limsprit och bestryker dermed orenligheten, genom att med lätt hand föra nämda lökbit fram och tillbaka öfver förgyllningen.
Fanny — g.
1 Matlagning.
Laxpirog.
Man tager vanlig tårtdeg, kaflar ut den, fyller med kokta risgryn, lax och hårdkokta ägg, ett hvarf af hvarje, viker degen öfver, formar den till en fisk och gräddar den ljusbrun.
Finska.
Vissa år är potatisen så beskaffad, att den gerna vill koka sönder.
Detta förhindrar man, om man kokar den bara till hälften, afhäller vattnet och sätter grytan (med lock på) den åter- stående tiden i stekugnen.
Stenia.
Om man är angelägen att särdeles väl skumma buljong, fisk eller sylt, så bör man hälla litet kallt vatten till den kokande vätskan — skummet samlar sig då bättre och mera sammanhängande på ytan.
Stenia.
Bigtigt klar buljong får man, om man kokar bra med morötter i soppan, som draga mycken orenlighet till sig och sedan soppan är silad, låter den hastigt koka upp med litet vispad ägg- hvita, hvarefter den naturligtvis bör silas ånyo.
Stenia.
Husgerådet.
Bakning.
Rengöring af förgylda ramar.
Detta sker lämpligast genom aktsam aftvätt- Mora tekakor.
25 ort socker, 4 äggulor.
2 jumfrur tjock, söt grädde, vispas en timme, sedan ilägges \ S potatismjöl, 25 ort smör, 2 ort hjort- hornsalt och så mycket hvetemjöl att degen kan arbetas väl hvarefter den utkaflas och tages i hvilken fason som behagas.
Svag värme.
Elsa.
Kryddskorpor.
4 ® hvetemjöl, 2 % rågsikt, | &lt;É tvättadt smör, 3 jumfrur god jäst och 2 ägg arbetas tillsammans tills det ser grusigt ut; då tillhåll es varsamt 3 avarter varm mjölk.
När degen uppjäst, ilägges 1 qvarter varm sirap samt pomeransskal och andra kryddor efter smak.
A f denna sats får man 8 långa bullar.
Elsa.
Godt saffransbröd.
A f 1 stop mjölk göres en vanlig hvetedeg, hvilken får uppjäsa.
Under tiden har litet saffran fått torka, den stötes och begjutes med bränvin, I degen arbetas ira 1 f smör, 1 ffi socker, 4 äggulor, några droppar cedroessens, hackad sötmandel, skurna russin samt ofvannämda saffran.
Bakas efter andra uppjäsningen.
Degen får ej vara hård.
Tål mycken gräddning.
Elsa.
Handarbeten.
Billig och vacker matta.
Jag har ny- ligen gjort mig en matta, hvilken hos mina bekanta väcker allmän beundran både för den » goda idén » och sin lätthet och billighet.
Se här!
Hvar och en får under årens lopp en hel massa garnrester, från handarbeten, uppre- pade strumpor och tröjor m. m ..
Så en dag tager man fram en del af sitt förråd och börjar knyta samman garnet dubbelt, af hvad sort som helst och utan ringaste beräkning vare sig i färg eller längd, finlek och groflek, ylle eller bomull; det finare garnet lägges
Med Iduns expeditlon är förenad Iduns uträttnlngsbyrå, hvilken gratis verkställer alla uppköp åt Iduns abonnenter I landsorten samt för öfrigt tre- eller flerdubbelt.
Oftast har man mera af de mindre vackra och billi- gare garnerna, och tar man då mera af de sorterna och lyser upp dem med en grann ända af sefir eller mattgarn, hur kort som helst; t. o. m. blott 1 meter af gult eller ljusgrönt gör god effekt mot 10 5.
15 meter mörkt och mindre vackert, då det blir stickadt.
När man fått ett nystan, kan man börja arbetet.
Tag då två grofva stic- kor af trä eller metall, lägg upp 60 maskor, sticka ett hvarf rät stickning, vänd och sticka åter ett likadant och så hela tiden, tills man fått en fyr- kantig ruta, då man stickar af.
När man fått t. ex. 32 rutor, har man till en mindre matta.
Man fordrar nu hvar och en ruta för sig med säckväf.
Sedan kastas de samman, men på så sätt, att de flammiga ränderna komma zigzag.
Jag sydde min matta så, att kanten bildades af halfva rutor, och behöfdes då intet garnityr.
Jag re- kommenderar denna matta såsom ett särdeles lämpligt skymnings- och » gå- borts » - arbete, hvarjemte jag kan för- säkra, att den färdig tar sig mycket bättre ut än någon beskrifning före- faller.
Dessutom får man ju sina » göm- mor » rensade från en hel mängd skrym- mande skräp, hvilket man dock ej kunnat kasta bort.
K.
Köket.
Djurplågeri i köket.
Att flå ålen lef- vande är under alla omständigheter ett afskyvärdt djurplågeri, till hvilket ingen civiliserad menniska borde göra sig skyldig.
Den, som har något hjerta och som sett en ål blifva flådd, skall säkert alltid minnas detta som något af det ohyggligaste han upplefvat.
Man säger, att det är nödvändigt, emedan det är så svårt att få skinnet af ålen, sedan man dödat honom.
Men saken är att man öfver hufvud taget alldeles icke behöfver flå ålen.
Att man gör detta har sin grund deri, att hans skinn är slemmigt och oaptitligt, men slemmet låter mycket väl aflägsna sig, och det egentliga skinnet, som sedan återstår, är ganska tunnt, fett och väl- smakande, må hända det läckraste på hela ålen.
Då man köper eller fiskar ål, skall man genast skära hufvudet och gerna äfven stjerten — men hufvudet först — af honom.
Då man derpå kommer hem med honom, öppnar man honom icke, utan lägger honom hel i ett fat med vatten och tillsätter till detta en stor hand full salt och ett par matskedar ättika.
I denna lake låter man fisken ligga i tre qvarts timmes tid.
Slem- met kan derpå utan svårighet skrapas af med en slö knif, och de rester som möjligen qvarblifva äro lätta att tvätta bort.
Derefter öppnas och sönder- styckas fisken.
Detta sätt att behandla ål är så lätt och beqvämt, att man ej har den rin- gaste ursäkt för det fula djurplågeriet att flå honom lefvande.
Hvar och en, som försökt den här beskrifna metoden, kommer säkerligen alltid att följa den samma.
Inläggningar.
Att insalta gurkor.
Tre händer fulla med salt tagas till hvarje kanna vat- ten, som kokas upp och får sedan full- komligt kallna.
Körsters- och vin- bärsblad läggas hvarftals med gurkor- na i en bytta, hvarpå den kalla salt- laken hälles öfver och bör stå öfver bladen, som skola ligga öfverst.
Ett lock med press pålägges, och byttan får stå i varmt rum (t. ex. köket) i åtta dagar, så att saltlaken blir litet syrlig.
Ställas sedan i källare.
Om man vill kan man äfven ditlägga några dillqvistar och pepparrotsbitar, och om man har rönnbär att lägga dit, kan man genast nedsätta byttan i källare, ty då surnar laken af sig sjelf.
Om det sedan skulle mögla på ytan, väntar I PS I I M I \ J \ J | \ | man att borttaga det, förr än det blir som en » fåll » öfverst, då det sedan icke plägar bli mera.
Fönsterträdgården.
Gödselvatten.
(Svar på frågan 149.)
För växter i boningsrum kan man be- reda gödselvatten på följande enkla och billiga sätt.
I en liten påse af ej allt för tätt tyg läggas t. ex. 2 delar sot — tillvaratages vid sotning och förva- ras för kommande behof — och 1 del benmjöl eller hornspån.
Påsen hop- bi ndes och lägges i ett kärl med kallt vatten, der den får ligga ett par da- gar, då den borttages och vattnet är färdigt att nyttjas.
Genom att taga jemförelsevis mycket fasta beståndsdelar i förhållande till vattenmängden, er- hålles ett mer eller mindre koncentre- radt gödselvatten, hvaraf tages i mån af behof och blandas till det vatten, hvarmed växterna vattnas, så att det samma får en ljusgul färg, uugefår som färgen på vanligt öl.
Detta gödselvat- ten kan på en sval plats förvaras ett par veckor.
Efter längre tids förlopp blir det dock illaluktande, synnerligast i slutet kärl.
Man må städse tillse, att ej gödselvatlnet blir för starkt, då det lätt kan skada eller rent af döda växterna.
Icke heller alla växter for- dra eller ens fördraga sådant.
Att t. ex. vattna en Azalea eller Camelia med ett starkt gödselvatten vore just ej att tillråda.
De krukväxter, som mest äro i behof af gödselvattning äro: törnrosor, fuchsier, pelargoner, chry- santhemum eller s. k. vinteraster (no- vemberblomma), balsaminer, toffel- blomster (Calceolaria), tuppkam (Celo- sia) och åtskilliga andra, hvilka någon tid före och under blomningen böra erhålla en eller par gödselvattningar i veckan.
Barrväxter (Cypress, Thuja, Cryptomeria m.
fl.)
få ej alls vattnas med gödselvatten.
Utom ofvannämda sätt att förskaffa sina blommor flytande gödning, finnes i handeln att tillgå åtskilliga prepara- ter, åtföljda af bruksanvisning, för be- redande af sådan, såsom: Professor Bergstrands » Blomstergödning för kruk- växter », Naumanns kemiska blomster- gödning och det i n:r 39 af Idun omnämda » Dahls blomstergödning » i små askar å 50 öre.
Ett eller annat af dessa preparat finnes att tillgå i hvarje välförsedd frö- och växthandel.
Vän af blommor.
Smörgåsbordet.
Fläskomelett.
Eökt och salt fläsk, lika mycket af hvardera, skares i tär- ningar och brynes.
En lika del kokt och skalad potatis skares också i tär- ningar.
A f detta lägges hvarftals i en blecklåda, hvarefter det öfverslås med en omelettblandning af 4 ägg och liter mjölk och grädda.
Elsa.
Kalfnjure, stekt eller förväld, skares i tärningar samt lika mycket kalfstek.
Blandas med ägg och mjölk och gräddas i blecklåda i ugn.
Elsa.
Stufvad kalfhjerna.
Hjernan vattnas ett par dagar.
En liten tår god mjölk uppkokas med litet salt och socker, och deri lägges hjernan.
Ätes varmt till smörgåsbord.
Elsa.
Sill rätt.
Vattnad och i tärningar skuren sill samt lika mycket potatis kokas i mjölk med litet peppar.
Om- tyckt som frukosträtt.
Elsa.
Annabullar.
Efalfkokt potatis skalas och rifves kall; deraf väges 1 | " K, som i ett fat väl blandas med \ qvarter smält smör, 5 vispade ägg, 4 ä 6 lod socker samt 6 å 8 stötta bittermandlar.
Af denna massa göras små bollar, hvari göres en grop; deri inlägges mycket små, kokade frikadeller eller lika små stekta köttbullar, en i hvarje.
Potatis- massan tryckes väl igen omkring kött- bullen, och då alla äro färdiga, rullas de först i vispade ägg och sedan i 4 1 1 1 billigaste pris och på bästa sätt utför alla möjliga uppdragtllltjenst för Iduns ärade läsarinnor.
rifvebröd samt lägges glest på ett flått fat.
En munkpanna ställes på glödeld att upphettas och smörjes med smör, och deri stekas bullarna gulbruna rundt om samt serveras genast på smörgås- bord.
Fanny — g.
Utmärkt god kaviar.
Sik- eller gädd- rom rensas ren från alla hinnor, saltas väl och inknytes i en ren linnelapp samt ställes i press ett dygn.
Upp- blandas sedan med starkpeppar och finhackad rödlök.
Fanny — g.
Huskurer.
Medel mot hastigt påkomna fross- skakningar.
Under en regnig och ruskig dag för någon tid sedan färdades jag på en jernväg och såg då i ett vagns- hörn en nyinkommen passagerare sitta och skallra med käkarna, under det derjemte hela kroppen skakades af frossbrytningar.
På tillfrågan om han frös, svarade den resande, att han gått häftigt, så att han mycket varm in- kommit i vagnen och nu i den kalla luften, med kläderna våta af störtregnet, frös alldeles förskräckligt.
Jag upp- manade honom då att andas ut och så långsamt och uthållande han kunde.
Skulle han så efter en stund känna någon yrsel, borde hau andas på van- ligt sätt, till dess yrseln gått öfver.
Några minuter derefter var den resande, en frisk och välvuxen ung man, i samspråk med mig.
Han be- rättade då, att han ofta varit utsatt för samma obehag som i dag, och huru han då skaffat sig grundliga förkyl- ningar.
Medpassagerarne, som med en viss uppmärksamhet följt tilldragelsen och samtalet, frågade nu, om det an- befalda medlet hjelpt.
» Ja, nästan ögonblickligen, » svarade personen i fråga.
För tillfället kände han icke ens en tillstymmelse till frysning.
Jag har på detta, kanske något om- ständiga sätt framstält min anvisning, emedan jag vet, att ett i all enkelhet gifvet recept ofta lätt nog förbises eller åtminstone ej ihågkommes, då det just behöfver användas, och detta inträffar i fråga om hastigt påkommen frysning rätt ofta.
Utan någon då företagen kraftig åtgärd kunna lätt svåra följ- der uppstå, och jag har derför ansett mig böra offentliggöra detta under många år af mig använda och åt be- kanta anbefalda medel mot köldrys- ningar.
Medlet kan användas på resor, i kyrkor, under stillastående uti i kall luft, o. s. v., utan att man genom medlets användande behöfver det minsta störa omgifvande sällskap.
Till slut vill jag också i korthet anbefalla ett ganska tillfredsställande medel mot kalla fötter.
Man behöfver nämligen för att få detta obehag all- deles bort eller åtminstone betydligt minskadt, blott pressa stortårna kraftigt och uthållande mot skobottnarne.
Ä r kölden icke alit för stark, kan man på detta sätt under lång tid hålla fötterna tillräckligt varma.
Ove.
Hvarjehanda.
Ett sätt att borttaga färska blodfläckar.
Lätt händer det, att man på kalaser eller utftygter i det gröna genom synål eller taggar får ett litet sår i fingret.
Man griper efter sin fina näsduk och denna blir nedblodad.
Dessa förargliga fläckar kunna dock på ögonblicket af- lägsnas, i fall en nyckel finnes tillhands.
Man lägger fläcken på ett bräde, gnider med det blanka nyckelhandtaget och frågar sig förvånad: hvart tog fläcken vägen?
Stenia.
Att borttaga bläckfläckar.
Det säkraste medel att borttaga bläckfläckar är alltid harsyresalt.
För dem som äro roade af att göra experiment vill jag meddela att bläckfläckar försvinna genom be- handling med färska jordgubbar.
Frukt- fläcken, som nu i stället förspörjes, måste sedan med Eau de Javelle eller Bleksoda aflägsnas.
Stenia.
Att taga fläckar af rödt vin ur duktyg.
Man tager god mjölk, (som ej får vara vattenblandad), sätter den på elden att den blir varm, men får icke koka, låter fläcken ligga ett par dygn häri, hvar- efter man tänder eld på svafvel och håller det under den våta fläcken, sköljer den och låter den torka så försvinner den alldeles.
Fanny — g.
Att rengöra guldbårder eller guld- broderier.
Man påströr vinstenspulver och gnider varsamt med en ej för hård borste, och glansen skall återkomma.
Stenia.
När man har tagit bort en fläck på tyg med benzin, så uppstår ej sällan en mörk rand efter fiäckvattnet; detta kan man förhindra, om man förut gör en våt krets på något afstånd från fett- fläcken.
Stenia.
JLäkareråd.
Sixela.
1) Låt tandläkare noga befria tän- derna från s. k. vinsten, emedan denna efter all sannolikhet är orsak till blödningen.
2) Utan svårare betydelse och troligen beroende pä hscmorroider.
Laga, att ni har jemn och lätt afföring för hvarje dag.
B. von S.
Undvik de födoämnen, som fin- nas angifna i svaret till X.
Y. i n:r 13.
Tag ett par, trj timmars daglig motion i det fria.
Drick hvarje morgon två glas Marienbader- vatten.
— Undvik starka afföringsmedel och tag i stället lavemang, om så beböfs.
Karin.
Använd den behandling, som är föreskrifven för Lilly i n:r 13.
Lodoiska (?
), 1) Det ges flere olika slag » eceein », hvarför det är nödvändigt att se ut- slaget for att kunna ioreskrifva botemedel.
2) Sannolikt utan betydelse.
3) Låt under- söka ert hjerta.
— Se svar till A.
T. i n:r " 22.
4) Det är oss omöjligt att läsa det namn, ni ger er hårsjukdom.
Skall det varamjell?
5) Ja.
Alfkilda.
Det är oss naturligtvis omöjligt att säga er något om er medicin, då ni ej lemnar annan upplysning, än att det är pil- ler och droppar, ordinerade för blodbrist.
Dä receptet behölls på apoteket, är det sannolikt, att medicinen innehåller arsenik, men » om det är mycket gift i den samma », kunna vi omöjligt gissa oss till; för mycket är det nog i alla händelser ej.
52-åring.
Sannolikt upphör detta innan arets slut.
Begagna dagliga sköljningar med ljumt vatten.
— Skulle det fortfara, bör ni låta läkare undersöka eder.
— — amic d ' ldun (?)
har haft så brådt att lägga i hop sitt bref utan föregående använd- ning af läskpapper, att blott ett fåtal ord kunna läsas.
Det enda, vi kunna gissa oss till, är » lefverfläckar », hvarför vi antaga, att ni önskar veta något botemedel, och derför hänvisa er till svaret till A.
T. i n:r 22.
Li- kaså ge orden » tänder » och » pulver » oss an- ledning att hänvisa er till tandläkare.
— I öfrigt vänta vi nytt bref, för den händelse nägra frågor blifvit obesvarade.
Gammal mamma.
Då gossen i öfrigt är frisk, är enligt vår tanke intet att göra mot detta obehag.
Qumrcns.
Så vidt vi utan undersökning kunna bedöma saken, torde massage på nack- muskulaturen vara att försöka.
D:r — d.
Frågor.
N:r 1 79.
Huru fördrifva väggohyra ur rap- pade väggar?
Alla vanliga medel, såsom foto- gen, ättiksprit, insektpulfver ha försökts, men förgäfves.
Fru L.
N:r I 80.
Hvilket handarbete lönar sig bäst till försäljning, och hvar kan man lättast få afyttra finare handarbeten?
Fru L.
N:r 181.
Vill någon af Iduns läsarinnor uppgifva bästa sättet att lägga in krusbär på buteljer, så att de bibehålla sin gröna färg.
Carola.
N:r 182.
Om någon af Iduns läsarinnor har besökt något hittebarnshus och ville lemna råd och upplysningar om, huru ett sådant bör inrättas för att blifva fullt ändamålsenligt, emotses detta meddelande i Idun med tack- samhet af Carola.
N:r I 8 3.
Hvar kan man få köpa en riktigt god spinnrock, och hvad är priset på en sådan?
N:o 184.
Vill någon af Iduns läsarinnor godhetsiullt säga, huru en fattig flicka, som har plats i handel, kunde på lediga stunder förskaffa sig någon extra förtjenst.
Allehanda handarbeten ha försökts, men som det går så sakta och är svårt att afyttra, blir fortjensten ringa.
Amlili L.
N:0 185.
Frågas vördsammast om bästa sättet att borttaga flugsmuts från icke fernis- sade väggkartor och polerade möbler.
Fjerra.
N:r 186.
Vill någon af Iduns prenumeran- ter säga mig adressen på den person eller firma i Engelholm, som förfärdigar eu sorts mycket prydliga blombord?
Ellis B.
N:r 187.
Hvar kan jag få köpa en full- ständig korsstygns-monogrambok?
S — n.
N: P 188.
Finnas några flere arbeten af för- fattaren till » Jane Eyre » att få köpa?
Hvilka äro dessa och hvar kan man erhålla dem?
Ensam.
N:r 189.
Huru skall man sjelf kunna be- reda parfym af rosenblad?
Fredrika.
Vi vilja sarsklldt fästa uppmärksamheten på Iduns lämplighet for plats- sökande och platsutbjudande annonsörer, äfvensom för alla öfriga slags O annonser som beröra familjekretsen.
— Annonser mottagas endast genom 8.
Qumsellus annonsbyrå och hos redaktionen.
Abonnentsamlare antagas.
DUN ombesörjer genom fullt kompetenta personer uppköp i alla möjliga branscher gratis åt Iduns och Skandinavisk Modetidnings abonnenter och för uppdrag åt andra mot en obetydlig ersättning.
Alla saker skickas mot efterkraf och få returneras (dock genast) mot fraktkostnaden.
N:r (9 0.
Huru skall man vid inkokandet af gula plommon på hermetiskt tillslutoa glas- burkar kunna förekomma, att plommonen höja sig i lagen och de öfversta derigenom blifva brunaktiga?
Fredrika.
Svar.
N:r 133.
Crérae-färgadt strama] jtyg, myc- ket passande till gardiner med spetsar af fisk- garn, väfves af fru Mathilda Brantberg, Nässjö.
Bredd I V 2 l &gt; P * 40 öre alnen.
Helga.
N:r 139.
Hällen kan blifva vackert svart och glänsande, om Lovisa köper hos Han sen, Arsenalsgatan 1, en flaska china-varnish samt stryker på detta med en bra nog bredpensel.
a n r s Von S — n.
Innehållsförteckning: Små funderingar; af Hoi.
— - Månljus; poem af Torborg.
— Floras barn; från italienskan af Gudrun.
I V: Vallmo.
— Äktenskap och skiljsmessa; af Max von Weissenlhurn.
— Mot svampförgiftning.
— Sirapsberedning i hem- met.
— Teater och musik.
— Jag eller du?
Berättelse af Marie von Olfers.
(Forts.) Våra barn.
— Tjenarne.
— Husgeradet.
— Matlagning.
— Bakning.
— Handarbeten.
— Köket.
— Inläggningar.
— Fönsterträdgår- den.
— Smörgåsbordet.
— Huskurer.
— Hvar- jehanda.
— Läkareråd.
— Frågor.
— Svar.
PLATSSÖKANDE.
E n u n g flicka, något van vid husliga göromål, bandarbeten m. m., önskar sig plats i familj d.
' / n d. å.
På lön fästes mindre afseende, mera på ett vänligt bemötande.
Befi.
härå torde godhetsfullt sända svar till: Dora Jonsson, Hohult pr Målerås.
[3 7 2] E n v a n l ä r a r i n n a söker plats i familj att undervisa i vanliga skolämnen och språk.
H o n är äfven villig att deltaga i barnens vård samt inom hus förefallande göromål.
Goda rek.
finnas.
Pretentioner små.
Svar i biltjett, märkt » Föräldralös 21 », torde sändas till Iduns annonsbyrå.
.
[374] E n ung flicka önskar till hösten plats i prestgård eller å större landtegendom för att få del- taga i alla husliga sysslor, inga andra anspråk än att få vara som medlem i familjen.
Tacksamt mottages svar till » Adie », Strängnäs, p. r.
[371] E n a n s p r å k s l ö s flicka, något kunnig i sömnad och handarbeten, önskar sig plats d.
' ju d. å. hos en god Annonspris: 25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).
familj, för att delt.
i förek.
göromål.
På lön fästes ringa afseende, blott ett Ingen annons införes under 1 kr.
godt o. kärleksfullt bemötande erhålles.
Den härå reflekterar torde insända svar till Kerstin Jonsson, Hohult pr LEDIGA PLATSER.
Målerås.
[373] E t t a l l v a r l i g t s i n n a d t, musi- E t t b i l d a d t, m e d e l å l d e r s, eko- kaliskt bildadt fruntimmer kan få pl.
i Skanör såsom lärarinna o. sällskap nomiskt oberoende fruntimmer af god till tvänne minderåriga barn, om man familj och vant vid husliga göromål söker plats hos äldre personer eller hänvänder sig till borgmästarinnan von Miihlenfels.
[3 7 0] såsom värdinna.
På lön fästes intet afseende, endast på ett trefl.
hem.
Snart svar till » Verksam », Grenna.
[3 6 9] P l a t s s o m ' barnvårdarinna Annonser.
finnes att tillträda i september för en bildad flicka af god familj.
Barnens ålder 6J, 5 |, 4 och 2 | år, och skall ifrågavarande fruntimmer äfven åtaga sig läsning med de två äldsta barnen.
Godt lynne och angenämt sätt äro nödvändiga egenskaper.
Goda rekom- mendationer erfordras.
Svar med upp- gift om ålder och lönepretentioner samt fotografi sändes till » Barnvårda- rinna », Hybo, pöste restante.
[3 6 7] E n l ä r a r i n n a med flerårig under- visningsvana, och som i tvä år vistats England, önskar plats i familj.
H o n undervisar i vanliga skolämnen och tre språk samt är villig att deltaga i hus- liga göromål.
Utmärkta rekommenda- tioner.
Svar till » Viktoria », Iduns byrå- [368] Som värdinna hos ansedd och a k t a d u n g k a r l eller enkema.n söker en bildad, musikalisk och huslig flicka E n u n g flicka med gladt o. jemt lynne kan erhålla ett godt hem hos plats, nu i höst eller till våren.
Svar emotses under adr.
» Anna 29 år », Ly- en bildad familj på landet, nära stad,.
(C H 4540) [365] mot att lemna undervisning åt en 8 sekil p. r. års flicka.
Snart svar t.
» Ingrid », Grenna.
E t t hildadt, ungt fruntimmer, ' " [343] ' med gladt lynne och god helsa, önskar X B e r g k l i n t s k a s k o l a n i Engel- nu eller längre fram plats såsom sällskap * holm finnes plats för en helpensio- och hjelp åt någon älgre dam, helst i Stockholm eller dess närhet.
Den när.
Pris 500 kr.
(musiklekt.
inber.)
Härå reflekt.
torde hänvända sig till sökande är kunnig i de flesta nu mo- fröken Louise Bergklint, Engelholm.
derna handarbeten.
Lönepret.
ej stora, [353] mera afseende fästes vid ett vänligt bemötande.
Svar till » H.
G.
», Karls- hamn p. r.
[35S] God p l a t s erhåller e t t praktiskt och e n e r g i s k t f r u n t i m m e r m e d vana v i d och skick- l i g h e t u t i böckers u p p l ä g g a n d e, fö- rande och afslutande, korrespondens och ö f r i g a k o n t o r s g ö r o m å l.
D e r - j e m t e bör sökanden e g a g o d a kunska- per i lefVande språk, särskildt tyska och engelska, m e n f r a m f ö r a l l t fär- d i g h e t i s v e n s k a språkets behandling.
I n g e n, s o m ej eger n y s s n ä m d a egen- skaper, t o r d e g ö r a s i g b e s v ä r.
S v a r med nödiga upplysningar och om m ö j l i g t m e d fotografi torde s ä n d a s t i l l D u g l i g h e t 75 », a d r e s s I d u n s B e - daktion, S t o c k h o l m.
[355] F i a t s s o m s k r i f b i t r ä d e eller sällskap o. hjelp i familj önskas af en ung flicka af god familj.
Svar till » Josefina », Iduns redaktion.
[3 4 5] Ett fruntimmer önskar sig till hösten plats att gå frun tillhanda i en bättre familj, helst i stad.
Svar till » A.
M. », Lund, pöste restante.
[364] [241] H u s m ö d r a r!
Försöken Th. Winborg &amp; C:is i Stockholm tillverkningar af Concentrerad E n u n g flicka, kunnig i sömnad, önskar sig pl.
hos en god o. anspråks- lös fam. för att delt.
i förek.
göromål.
På lön fästes ringa afs., blott ett godt o. kärleksfullt bemötande erhålles.
Den härå reflekterar torde insända svar till » Elisabeth », adr.
S.
G U M E E L I I annons- byrå, Stockholm.
(G-.
4468) [356] E n a n s p r å k s l ö s flicka, som ge- nomgått 8-klassigt elementarläroverk och sedan i sex år undervisat barn i vanliga skolämnen, språk och musik, önskar till hösten plats som lärarinna i någon bättre familj.
Undervisar äf- ven i knyppling o. glasetsning.
Vackra betyg o. rekommendationer kunna fö- retes.
Svar torde godhetsfullt adres- seras till » L.
W.
», Frinnaryd.
[3 3 9] DIVERSE.
Doktor A. Afzelius Lilla Vattugatan 34.
Behandlar företrädesvis mag- och Ättika på flaskor för ut- spädning.
S e n a p, blandad efter engelsk och fransysk smak, flere sorter.
Beefsteaksauce.
Soja, flere gånger pris- belönade och fullt jemförliga med de bästa utländska fabrikat.
Tillhanda- hållas bos Hrr specerihandlare.
[9 5] Husmödrar!
Kasten aldrig bort gammalt stick- ylle!
Undertecknad emottager jemte ull äfven gammalt ylle till spinning, väfning (för hand), schal- och filtbe- redning.
Hos mig spunnet s. k. tras- garn är bevisligen det bästa och vack- raste, som kan erhållas.
Spånadslönen den billigaste i Stockholm.
Berednin- gen af filtar oöfverträffad.
Otto Elmgren, [293] ' Vesterlånggatan 66. hudsjukdomar.
Praktiserar 1 juni — 1 sept.
vid H j o vattenkuranstalt.
[153] Stor realisation a f Med.
D:r ERNST SALEN, Svenska Reseif ekter Ö g o n l ä k a r e.
Bostad: Stora Vattugatan 2, Mottagning: helgfria dagar kl. g 10 — 1 12 f. m.
Tandläkaren Constance Elbe, Skandinavisk » Humlegårdsgatan 8, 2 tr. Bådfrågningstid 1 — 2.
[1 2 0] Doktor Carl piensbur-g 1 4 Lilla V a t t u g a t a n 1 4.
Hvardagar ' / a 3 — H e l g d a g a r 10 — 11.
Behandlar företrädesvis Barnsjuk- domar.
[34] Reseffektfabriken, ' MalmsMlnadsgatan JB0T S O - ^ f (Allmänna Telefonbolagets Adolf 30 Hörnström Regeringsgatan 30.
Mottagningstid helgfria dagar 10 — 2 och 4 — 6 e. m. OBS!
Verkställer allt, som hörer till tandläkarekonsten.
[240] ROLAND MARTIN Tandläkare Vasagatan 1 0, Stockholm, snedt emot Centralstationen.
[2 4 3] verldsberömda, prisbelönta Köttextrakt t r s husmödrar, för tillredning på få minuter af en ut- märkt och välsmakande buljong.
Bruks- anvisning å hvarje burk.
Finnes hos alla specerihandlande.
[210] E n b ä t t r e flicka önskar till h ö - sten under husmoders ledning genomgå en praktisk lärokurs i hushållet och betalar 300 kr.
i inackorderingsafgift pr år.
Svar torde adresseras: » 300 », Ludvika, p. r.
(G.
4107) [3 4 0] hus.)
[352] Skall M i resa till Tandläkaren.
O ^i^C^iXS E n a n s p r å k s l ö s flicka af god familj, kunnig i handarbete, har del- tagit i klädsömnad, önskar sig plats att gå frun tillhanda.
Äfven kan un- dervisning lemnas åt minderåriga barn i de svenska ämnena samt musik.
V i d lön fästes mindre afseende.
Svar till » A.
K.
», Oscarshamns-Postens annons- kontor, Oscarshamn.
(G.
2 1 7 9 7) [3 6 1] Dubbelt porto torde medsändas.
Paris?
Naturligtvis!
Men då bör ni också ha en ledsagare i verldsstadens vimmel och verldsut- ställningens labyrinter.
Bästa och billigaste sättet att få en sådan är att i närmaste bok- handel köpa en i dagarne på Adolf Johnsons i Stockholm förlag utkommen liten elegant bok, kallad.
» P a r i s jxxsst ixvil Ö g o n b l i c k s b i l d e r från v e r l d s u t s t ä l l - ning-en i P a r i s 1 8 8 9 af GUSTAF GULLBERG ».
Pris i Sverige H kronor.
I Paris, Librairie Nilsson, Rue Rivoli 2 I 2 och boulevard des Ita- liens n:r 5 samt i svenska villan på utställnin- gen 3 francs.
» Paris just nu » lemnar i en serie lätta och behagliga kåserier alla de prak- tiska upplysningar ni behöfver: hur ni skall fa rum, hur ni skall åka, hur ni skall äta ech dricka, och hvar ni skall äta och dricka, hur och hvar ni skall roa er.
» Paris just nu » skildrar för er och vägleder er bland alla utställningens sevärdheter och nöjen, Paris ' varietéer, baler, teatrar, museer, kyrkor, parker och omgifningar och ger med ett ord utmärkta anvisningar, huru ni behagli- gast och billigast skall kunna uppehålla er i Paris.
» Paris just nu » bör äfven för alla dem, som redan gjort trippen till utställningen, vara kärkommen såsom en underhållande krönika öfver alla de minnen och intryck man har med sig från en sådan färd.
Köp derför » Paris j u s t nu! » [3 5 8] Tillfälle till inackordering finnes instundande höst för en ung flicka i en bättre familj i Sköfde.
V i - dare genom brefvexling med » A.
E.
».
Sköfde.
[362]
Tldn.
kostar endast en kr.
för qvartalet, befordrlngsafg.
Inberäknad.
Anordnar hvarje qvartal pristaflingar för sina prenumeranter.
I DUN Annonter mottaga * genom 8.
äumselius annonsbyrå den not redaktionen till 2 5 öre pr 4-spaltlg petltrad (= 10 stafvelser).
99 PrOfTGr KOStlääSMtt.
jivid-unrngb- Repisitioner] S.!
Ett a l l M fraMfitt.
Me- [177] tyger DlansGlier medföljer.
iTZI # (D örU-inrro g * F Q Kongl.
Hofleverantör Stockholm.
Richard Anderssons o CO Fr. Marcus, M u s i k - s k o l a ö p p n a s å t e r den 1 9 s e p t e m b e r.
Undervisning meddelas uti Piano- o. Orgelspel samt Harmonilära.
Honorar för Höstterminen (3 månader): Piano: Klass I. Nybör- jare, a) 2 elever på 1 timmas lektion 2 gånger i veckan: kr.
24 (för livarje elev); b) 2 elever på l i timmas lektion 2 gånger i veckan: kr.
36 (för hvarje elev).
Klass II.
Mera försigkomna, a) 2 timmar i veckan: kr.
7 5; b) 1 timma i veckan: kr.
40.
Honoraren för Orgel och Harmonilära äro i likhet med föregå- ende år.
N.
B.
Påbörjad månad beräknas för hel.
Anmälningar och förfrågningar göras: skriftliga till den 16 sep- tember, muntliga efter samma datum.
Mottagningstid: onsdagar och lördagar 1,30 — 2,30 e. m.
(G; 31705) [360] Stockholm, B r u n n s g a t a n JENGEZSICA och SACHSISKA 28, HEZ- och 2 tr. HAZFXZZE- D.
C.
W E N N E R S T R Ö M S Manufaktur-Magasixier Emaljerade Syltgrylor af A n k e r H e e g a a r d s utmärkta tillverkning finnes till salu i minut i hvarje välsorterad Jernhandel eller Bosättningsmagasin samt i parti i Skoglund &amp; Olssons Gjutgodsupplag, Lilla Vattu- gatan n:r 34.
H För undvikande af förvex- ling med andra fabrikat af samma form, men sämre qva- lité, bedja vi få fästa upp- märksamheten på, att alla kärl af Anker Heegaards i Köpen- hamn tillverkning äro försedda med vidstående fabriksmärke.
[346] ANKER HEÉGAARD EMAILLE KJ0BENHAVN.
_ S T O C K H O L M 45 Drottninggatan.
4 5 80 hörnet af Klarabergsgatan.
Drottninggatan 8 0 hörnet af Appelbergsgatan.
S U C H A R D.
Ständigt lager af Svarta äkta Lyoner-Sidentyger och äkta Schalar.
17 Guld- och Silfvermedaljer.
Erkänd utmärkt qvalité.
Samtliga SucharcTs Choeolader äro garanterade ren Cacao och socker utan tillsats.
Suchard ' s Praliner, Gianduja, Capsules, Noisettes, Nougatiries och andra dessertchocolader rekom- menderas.
[162] JPABAPZmB och PAHASOZZJSR.
Hundratals gross af de nya SucharcTs Cacao pulver, Viola-broschern a Fabriksmärke.
komma att säljas.
D e äro ytterst fina, med målad Viol och Förgät-mig-ej.
Säljas inom Sverige endast genom J o h n F r ö b e r g, Finspong.
Pris 80 öre st., som torde insändas i frimärken.
V i d partiköp stor rabatt!
[363] 3® - i " ' fl 01 Kya mönster efter miskan och behof.
F ö r k l ä d e n af ylle o c h b o m u l l, Originalmönsler.
Åkta färger.
Bästa materialier.
ml I O!
Sv.
Panoptikon K u n g s t r ä d g å r d s g a t a n 18 9 GUSTAF HOLMBLOM KAPP-FABRIK 38 Vesterlånggatan 38 SI I öppet hvardagar oeh sön- dagar hela dagen från kl. 9 f. m. till 10 e. m.
[359] I n a c k o r d e r i n g i stilla, landtligt presthus i Vestergötland och, om så önskas, konfirmationsundervisning erbju- des i vinter 2 flickor.
Goda referenser.
Adr.
Komm.
A.
Hasselskog, Broddetorp .. ' (G, 4534) [366] i Nedra botten, I o. 2 tr. upp.
_ Suchard ' s Chocolat.
[207] Cacao Soluble, ett rent lösligt pul- ver i bleckburkar på J och J kilo, är drygt, välsmakande och närande.
Af Suchard ' s Cacaopulver får man 100 koppar på \ kilo.
[21] S U C H A R D fe fe fe L i n n e - o. B o m u l l s v ä f n a d e r till Lakan o. Örngått.
fe L i n n e - o. B o m u l l s v ä f n a d e r till Damunderkläder.
fe Broderier, Trimmings, knypplade Skånska och Vadstena- fe Spetsar.
fe H a n d d u k s v ä f n a d e r och H a n d d u k a r.
fe ti Till finare Damunderkläder finnas utmärkta Bomullsväfnader, hvilka i utseende och känsel likna linne, tillverkade af rund- fe trådiga, hårdtvinnade garner och särdeles omtyckta för sin håll- fe barhet och smidighet.
fe Beställningar å alla slag af Damunderkläder, fe L a k a n, Örngått emottagas och utföras med omsorg.
fe Profver- å alla slags Väfnader sändas franlio.
fe K.
M. Lundbergs Bosättningsmagasin, fe •Till Utstyrslar.
J.
G. Hammars Lampkök.
Stor värmeförmåga.
Brinna luktfritt.
Briljant belysning.
Pris: enkla med en veke 4 ä 6 kr., extra solida 8 kr., med två vekar 12 kr.
och med tre vekar 18 kr.
Fullkomlig belåtenhet garanteras hvarje köpare.
[226] 7 Storkyrkobrixilsezi 7.
J.
G.
H A M M A R, 290 STOCKHOLM, GEKNANDTS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
