# ID: svediakorp-per715
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1889
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,362
# sentences: 705
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 33.
B yrå: Klarabergsgatan 54, en tr. Annonspris: 25 öre pr petitrad (= 10 stafYelser).
Fredagen den 16 augusti 1889.
Tidningen kostar endast 1 krona för qvartalet.
Redaktör och utgifvare: FRITHIOF postarvodet inberäknadt.
HELLBERG.
Trätfas å byrän kl. 10 — 11.
Allm.
Telef.
6 1 4 7.
Ingen lösnuminerförsäljning.
TJtgifninffstid: hyarje helgfri fredag.
Infaller helgdag på fredagen, ut- gifres tidningen näst föreg.
eller nästfölj.
söckendag.
2:dra årg.
P r e n u m e r a t i o n sker I landsorten: a postanstalterna.
I Stockholm: hos redaktionen, ä Stads- postens hufvudkontor, i bokladorna samt å tidningskontoren t Anna Klemming.
näst föregående n:r hade Idun glädjen att meddela bilden af en qvinna, som mer än någon annan genom sin genialiska penna fört det svenska namnet ut öfver verlden och gjort det aktadt, älskadt och beundradt; en qvinna, som, trots sin ovanligt höga ålder och aftagan- de kroppslig vigör, dock ännu besitter en späh- stighet, friskhet och ung- domlighet i lynne och själsgåfvor, hvilka kom- ma oss att hoppas, det hon ännu en tid skall få bo ibland oss såsom en värdig föresyn för ett yngre slägte.
Det, som bestämt va- let af den bild, som Idun i dag införlifvar med sitt galleri, är en an- ledning af helt annat slag.
Tala icke dessa drag om helsa och kraft, om en lång och ljus framtid, om segrar och framgångar?
Och dock har hon, som bar dessa väna drag, redan gått den väg, från hvilken ingen återvänder.
Det är under alla för- hållanden en tung pligt att rista det dystra kor- sets betydelsefulla märke öfver ett namn, som var kändt af alla och kärt för alla.
Men den plig- ten kännes dubbelt så tung nu, då allhärjaren, döden, skördat en qvin- na i hennes ungdoms tidiga vår från en, mensk- ligt alt döma, glänsande bana, från de rikaste och härligaste löften, af hvilka hon blott hunnit inlösa en ringa del.
Det är endast två år sedan Anna Klemming först beträdde vår lyri- ska scen, och likväl nämdes hon redan nu af mången såsom den förnämsta bland musik- scenens konstnärinnor; af alla betraktades hon med full rätt såsom den, af hvars framtid man kunde vänta sig mest.
Hennes sällspordt här liga röstinstrument med de silfverklara, starka och fylliga tonerna, om- sorgsfullt utdanadt och skoladt af en utmärkt lärare, hennes lefvande intresse för tonkonsten, hennes intelligenta, upp- fattning och det allvar, hvarmed hon tog itu med hvarje uppgift, som förelades henne — allt: jiii m iffft 1
Idun utkommer i hufvudsiaden nvarje heigrri tredag och kostar för ett qvartal endast I krona, postarvodet Inberäknadt.
— detta är ju redan betingelser för framgång på den konstnärliga banan, som endast i sällsynta undantagsfall finnas samlade hos en person.
När dertill kommer en strålande apparition och en hos sångscenens primadonnor inga- lunda vanlig dramatisk begåfning, som stod i full jemnhöjd med hennes talang som ton- konstnärinna, då kan man godt förstå, hvar- för Anna Klemming inom ett par år hunnit så fullkomligt eröfra allmänhetens sympatier, och hvarför man hade rätt att vänta så mycket af henne.
Främmande i. Bldklintskransen.
Af Emanuel v. Oeibel.
ÖCj; fiCåJUWt j^äta-fc j - a a e n lta * i * tfötinoj Dina foc&amp;afcA e u n 3; trCut ibimtat ej- 3e6A UEåa aUan * &amp; £at.
mot aij-f / EVe afcun3!
2) en I april 1887 debuterade fröken Klemming å vår opera såsom Mathilda i » Wilhelm Tell » och kort derpå som Julia i Gounods » Romeo och Julia ».
Hvarje musikvän torde utan tvifvel minnas, hvilken stor upp- märksamhet dessa debuter, särskildt i Julias mycket fordrande parti, väckte.
Och genom sitt utförande af de roller, som sedan an- förtrotts henne — vi erinra om hennes Margaretha i » Faust », Helena i » Mefisto- feles », Agatha i » Friskytten », Elsa i » Lohen- grin », Nemea i » Konung för en dag » m.fl. — har hon visat, att de rika förhoppnin- gar, hon redan vid det första uppträdandet fäste vid sig, voro fullt berättigade.
Om hon också företrädesvis användes i den stora operan, var hon likväl icke inskränkt endast till detta fält.
Hennes Marie i » Re- gementets dotter », der hennes betydande talang på det rent dramatiska området kom till sin fulla rätt, visade bäst, huru använd- bar hon var äfven i den komiska operan.
Insigtsfulla kännare anse till och med Marie för hennes bäst lyckade roll.
toner.
Tolkade af F.
Htag.
ola Anna Maria Klemming var född i Stock- holm den 6 februari 1864, dotter till bleck- slagaren W.
Klemming och hans maka, född Burmann.
Hon studerade fyra år vid härvarande konservatorium och begaf sig sedan utrikes för att vidare utbilda sig.
I Köbenhavn fann hon i sin landsman, Fritz Arlberg, en insigtsfull och samvets- grann lärare, under hvars ledning hon stu- derade i två år.
Efter några uppträdan- den på konserter i den danska hufvud- staden blef det fråga om, att hon skulle debutera å kungl.
operan i Köbenhavn som Margaretha i » Faust », men denna de- but blef af en tillfällighet icke af, och den omständigheten hafva vi sannolikt att tacka för att Anna Klemming kom att egna sin allt för korta konstnärsverksamhet åt foster- landet.
Tidningen Innehåller nästan u t e s l u t a n d e orlginalbldrag, — Uppgifå n ä r m a s t e p o s t a n s t a l t n a m n o c h a d r e s s s a m t e r l ä g g en krona, så er- IDUN •BEåa fifomman JCon iåcjet min ttöat, 4ta3 * till m t a: Sj.
j^u * m i t t Ijafcn, i nåcpnA - Bfcöot; 8n åt t-tofi-e-fc A0111 not&gt; 3ta.
JCan » jki / kg; 3en &amp; £åa fttmlen ' Uiitj 9TXt.a fj-u-^t ocH minnet crCa * j-aa till t&gt;a %iat om t nimmeltifa ältt- 3i-n &amp; a-tl !efl L m, Kärlekens tankar.
Af Julius Sturm.
0 kåtlet, » Och embetsmännen då, behöfva de ej vara akademiskt bildade? » » Det beror på hvad ni, herr Hadrian (gubben nämde nu för första gången mitt namn) menar med denna fras.
Sedan vi uppgåfvo det fåfänga arbetet att trätta en massa bokliga kunskaper i barn, hvilket var att ösa vatten i såll, och i stället beredde ungdomen en mängd tillfällen till att, om- vexlande med verkligt praktiskt arbete — icke blott sådant som fans i våra forna sko- lor som surrogat för sådant — inhemta kun- skaper, ha vi erfarit, att ungdomstiden är den rätta lärotiden och att, der barnauppfostran är en alltjemt, nästan omärklig praktisk un- dervisning i lifvets skiftande förhållanden, der höjes den s. k. allmänbildningen äfven så, att till många af våra offentliga tjenster och embeten behöfvas blott tilläggas studier i det fack, som är i fråga, for att få dugande, humane och pligttrogne tjenstemän.
För att nå detta mål behöfs j u ej, att en person är ett slags ' Uppslagsbok för alla ' eller en ' Fråga mig om allt '.
V i ha lidit så mycket af sken- och rubrik väsandet, herr Hadrian, att vi blifvit förnuftiga och föredraga sjelf- ständigt tänkande, redliga menniskor framför smidiga eftersnackare med tomma hufvuden och förkrymta hjertan. » 3tna.
tan&amp;afc JxöcjPte ä n ft-imten. » fcunSj 0 liä / tleR-, 31 n a (^å 0 tanltafc 3j-U|3afce ä n fi.a|uet » afcun3!
kådeL 3tna t a n k a t j; tamom 0c ?i AtotmenA C-tj.
* a &lt;tu * enj ?al !3t 0Ln il meta, AolenA Attåi !an3e |3tE.
.
6.
Priset.
Af J. Q. Fischer.
ofä 2) u GLtt fioat ett Beta, * å 3j-txp e n 3af t-ncjfen » tdDe * bet, j:ogeCn ttange-t ej- 3it upj3j 8j- iSoten » 6&amp;en 3tt n e t.
0m t^el^ 3u pet-Uan not 0m aj^ton-toSnan * | i Jraj;, aul iE3, £Eå ft-oj-3, t- 3 j u p 3i / tt Jvj-efcta j a g Hennes bana blef ej lång, hennes namn hann knappast utom fosterlandets gränser.
Men alla nu lefvande vänner af vår opera skola gömma och bevara minnet af Anna Klemming som ett det ljusaste och oför- gätligaste minne.
Och lika högt som hon förtjenade att skattas såsom konstnärinna, lika högt stod hon i sitt enskilda lif, som en flärdlös, varmbjertad qvinna, på hvars rykte ej ens förtalet vågat sätta den min- sta fläck.
L.
A.
A. blott bart böcker.
Derför finnes här lär- domsverk, vid hvilka vuxna ynglingar och flickor kunna studera.
Men på det ej ve- tenskap och studier må tjena till flärd och samhället derigenom blifva belastadt med en massa blott och bart tärande medlemmar, åt hvilka man förr, under den ofruktbara läs- ningens tidsålder, rent af måste skapa onödiga tjenster med dryga löner, får nu hvarje stu- derande en viss tid anslagen för sitt vistande vid läroverket, något som är så mycket nöd- vändigare, som äfven här fortfarande finnas inskränkta, lättjefulla naturer, hvilka ej lära sig inse, att allt menskligt arbete är en sam- manhängande kedja, der ingen länk är för mer än den andre, emedan alla äro lika nöd- vändiga och oumbärliga för menniskoslägtets framåtskridande.
Sådana inskränkta naturer kännetecknas af en samvetslös arbetsskygg- het, och det blef nödvändigt att skydda fa- miljen och dermed äfven samhället mot deras utpressningar, i det de, under förevändning att studera, utsögo sina föräldrars eller sy- skons tillgångar, på samma gång som de för- derfvade sig sjelfva genom utsväfningar.
Denna helsosamma tukt från statens sida verkar så, att vi till vetenskapsidkare — liksom till konstnärsämnen — blott få dem, som dertill fått anlag och begåfning, och att ingen utan grundlig sjelfpröfning, under allvarliga förbe- redande arbeten på privat väg, väljer veten- skapsmannens eller konstnärens bana. » unne, a tfé&amp;Etng Jvui !3!
Ett underbart land.
Fragment ur en otryckt reseskildring, A skänkt åt ve.
(Slut fr. föreg.
n:r.)
j^an man hos er kanske äfven läsa pri- " vat, tills man blir t. ex. professor? » sporde jag med en fin udd i tonen, hvilken den gamle dock ej tycktes märka.
» Det skulle kanske kunna gå för sig, » O OJ svarade han lugnt; » men vissa vetenskaps- grenar kräfva, som ni vet, mycket annat än » H a ni svensk gymnastik på denna ö?
» frågade jag för att få ett mig behagligare samtalsämne å bane.
» Ja, den har befunnits vara ett förträffligt surrogat för kroppsarbete i de fall, der detta ej dagligen kan öfvas under några timmar.
Ungdomen har också upptagit den i sina lekar, ty här lekes, som ni kanske har märkt, ganska mycket bland alla åldrar.
Allvarligt arbete har en förunderlig förmåga att väcka verklig leklust, då deremot det gamla evin- nerliga hängandet öfver lexor och böcker dö- dade denna lust och väckte i stället begär efter nervretande tidsfördrif och förslappande nöjen.
N u ha vi glädje och sprittande lifs- lust, så här behöfvas inga skarpa kryddor eller kostsamma upptåg för att få unga och gamla till att fröjda sig af hjertans lust.
hiiloa ett n u m m e r b a c k a n under hela qvartalet.
För hvarje 6-tal obon- nenter, som samlas, och för hvilka afglften Insändes till Redaktionen a f » Hvem tillfälle bereder att den förskaffa är j u så ni kallar fattigare ungdomen sig upplysning — det " i r- \ 1 1 K I I LJ KJ IN Idun, erhålles « ' ct gratlsaxemplar för hela den tid, under hvilken abonne- mentet räcker.
Aro de samlade abonnenterna färre än 6, torde prenumera- Något om unga flickors lektyr.
bör Ett nytt inlägg.
god det — och hvar tager den man akta sig att förbjuda den eller den b o k e n; eller o m de verkligen f l tag i en mindre b o k, b ö r man ej ta den från d e m; detta medel för att ligga vid universitetet? » af bröt skulle endast egga deras nyfikenhet.
jag det då att låta detta likaledes tråkiga ämne.
Det var ^vilka böcker skola vi sätta i unga som förhexadt med denne gubbe, han väckte jemt upp obehagliga minnen hos mig.
» I den mån som de stora, verkligen fabriksmässigt flickors händer som förströelseläsning?
J a, det är en m y c k e t vigtig fråga.
eller uppfostrarinna Ingen m o r b o r d e lemna den åsido och, anlagda barnskolorna bortföllo, lättades denna som ofta är fallet, låta den unga flickan skaffa ofantliga sig böcker bäst hon kan.
— M e n att tryckt ekonomiska börda, som så på hela folket, och det blef länge oss möj- ut, hvad o c h hvilka författare dem på det oriktiga uti den, o c h har man lust att göra lite narr af vissa ner, skadar det inte.
fraser Löje o c h situatio- g ö r större nytta än förbud.
fundera man egentligen Bättre är saken passera o c h endast visa Tar man en sådan sak ej allt för allvarsamt i förstone, bli barnen ej rädda att visa hvad de det lätt att kontrollera ligt att bilda offentliga fonder, af hvilka rän- bör sätta i hennes händer är ej så lätt.
tan fattiga gäller att på samma gång låta henne bli någor- och ge dem anvisning på lämpliga b ö c k e r.
Man understödja lunda Förtrogen med tidsriktningen inom litera- får turen, att läsa den eller den b o k e n » eller: användes till att kunskapssökande, personer, som läroanstalt dels underhålla dels till lemna får att undervisning, ty ingen anläggas i sådan skala, att lifvet nade ning.
omogna undervisare utföra ett schablonmässigt arbete; vi ha.
som jag redan sagt, inga andra undervisare än sådana, som af kärlek och anlag för kallet egna en del af deras tid till detta vigtiga arbete. » * Hela? '
Under här tid dylikt för värsta aldrig arbete; lexpluggeri hela en menniskas minst tre, ända till uppfattningen Sedermera ger nog » realistiska » undervis- läsa, o c h då framför blir allt inte säga: » d u är för ung » den pas- sar ei för d i g »; ty då först bli de riktigt n y - fikna på hvad der kunna stå för märkliga ting, o c h vid första tillfälle läsa de den o c h ta mera Det sig är otroligt påverkas om lektyr.
ket vårt dock sin fullständiga hvad en ungdom kan låta skada deraf, a f sin omgifnings smak i fråga A t t läsa högt en o c h annan roman af värde i familjekretsen » Icke hela deras tid? » kräfdes att hennes renhet i får allt för stort afbräck.
det blir en affär för egaren, medan illa aflö- unga, utan Det fördelaktigt samt för alla är derför säkert myc- Wiek, bästa, V i d sådana till- b ö r man o c k läsa högt några romaner af g o d beskaffenhet, t. e x.
P i c k - för de unga, så väl som nöj- medlemmarne.
än de eljes skulle ha gjort.
V i d denna tidpunkt och D a v i d Copperfield o c h någon af Scotts för att ge den unga flickan smak för g o d gedigen literatur.
Sällan äro ungdomar fällen är det lätt för en äldre person att göra roade af dessa böcker på egen hand, o m de ej ungdomen uppmärksam på detta sätt få smak för d e m.
Flere af mina på det följdriktiga i den fyra månader på året voro fria, och som jag eller den karaktärsutvecklingen eller qvickheten bekanta, som först äfven sagt, då hunno barnen glömma.
.
.
» eller ledigheten, i den eller den dialogen o.
s. v. kantskap med t. e x.
D i c k e n s, hvad som kan förekomma under läsningens fort- visserligen läst något af denne författare skräcklig menniska till att komma med obe- gång.
tidigare ungdom, hagliga saker!)
ganska lätt skiljer en väl skrifven b o k från en så tarfligare, de nu finna det han skrifvit vara sant, qvickt » Ja, ja, ni sade det!
(Det var då en för- är, att Men hvad jag gifvit akt på ungdomen och medelålders-menni- skorna här tyckas ha en ofantlig styrka och energi — arbetena, sin lilla hjerna.
åt sig sjelf.
för barn, såsom af J.
G. von Hofsten o c h A v e af blifva farliga, när om, att jag var dum, och så » Men i allt sundt förnufts namn, om den kalla ett ej bildningen vore af den till förekomma så många år tillbaka i tiden, att en ny genera- stötande ord o c h uttryck ur med slappa seder Hvad arbete ej väl blifvit skulle ha allt tjenat bättre, vårt till, om ädlare och Vill ni svara tion hunnit V o r e den åsigten riktig, folkets m u n), hvilka, o m de o c k äro träf- förbehållet.
att sitta allt b ö r man ej tillåta en liten timme efter timme o c h hänga K r o p p e n lider för m y c k e t af själ endast trifs i en sund O m äldre personer läsa romaner växer snart begäret efter romanläsning i en ty värr manuskriptet, hvilket beklaga, emedan vi derigenom Herr Hadrian unga flickor på 12 ä 15 år anser j a g och den all- lär ha omkommit på denna utan annat syfte än att visa, friskhet Att väl lämpade, för den o c h religiositet, som genomandas d e m.
de äro » f ä r g l ö s a », som en författarinna annat af deras alster hvilken, vi skola hoppas det, endast bildar en öfvergång till en sådan på en glacier.
Hans bort- förmodanden för den lofvande att åter förkastas, om unge antagliga mannen dödssätt antogs för och ännu är man ej rik- tigt säker på, hur han kommit af daga.
En af hans närmaste slägtingar erhöll ge- Hadrians manuskript, reskamrater en större och deribland det frag- ment, som här blifvit offentliggjordt.
var rådande, vida skild som närmast från det före vår tid men ej heller lik de ofta hänsyns- skildringar, fattare af rent mensklig o c h — som många af våra nya f ö r - framställa.- Menniskan för tusen är menniska i dag så väl s o m år sedan o c h k o m m e r väl att så för- o m o c k yttre förhållanden vexla från den ena tidsåldern gå äldsta in på.
Jag medger gerna, att de ej äro till författare den andra.
A f de allra o c h filosofer finnas j u tusen- särdeles effektfulla, men de äro liffulla skildrin- tals episoder o c h uttryck, hvilka passa så för- gar ur ett enkelt träffligt in äfven på oss, att man deraf tydligt egentligen på familjelif; — j a g tänker nu » Unga qvinnor » o c h dess fort- ser, att det ej är menniskan blott på den tiden, flickor ».
utan menniskoslägtet i sin helhet, som åsyftas.
vid nära 40 års ålder läser j a g dem m e d oför- remnorna uppfattning bli, sig beklagades djupt i dagspressen och en fins qvar literaturriktning, i sättning samt » E n krona bland samling eller detta ämne nyligen förebrådde d e m, kan j a g ej det han kunde röra sig på glatt is, gick ner af ett för- sedan äro försvunna o c h en- som ett exempel på denna tids lösa otrolig grad.
om folkundervisningens en det de fleste af vår tids känslosamma pjåsk, den gamle sva- i år- efter i barndomen o c h man b ö r ej för- en frisk redan nerationer dast — lefvat öfver t. o. m.
nyttig.
gäta, att namn o c h skola bevaras ännu många ge- tas att regelbundet närvara.
F å de vana dervid, männa bildningens syfte och mål.
nom fl., hvilkas rapporterade i detta ögonblick en miste om att få veta herr Hadrians egna mängd m. hundraden fattare för länge stillasittande m e d t. e x.
flicka en b o k, den må vara aldrig så oskadlig eller L o u i s e A l c o t t s berättelser i ej komma att göra bekantskap ler Framför För gång att man endast skulle Shakspeare, Moliére, Dickens, Thackeray, Schil- naturlig han, som lefvat för växa upp med olika åskådningssätt.
högt, böra heller aldrig 8 ä 10 års flickor tillå- är mycket att författare, ofta sett sådana i folksagor, hemtade omedelbart kapten, att vi äro klara nu till ret s k y l d i g — då läsa ur kropp.
af våra sjömän, och jag blef resa, att ju mig på det? » tankar intet A t t värdera det slående meuniskovärdigare derigenom.
gå (jag har uttryck är en annan ålder leder?
slutar nyligen i en upp- den åsigten, att det tjenar o c h qvicka i sådana slappa Här uttryckte ämne vårdadt uttryckssätt.
tygellösa generationer afgå, » En författarinna sats i detta herravälde menniskan des att svagheter o c h När man skrattar, skrattar man oftast Har ni kanske, liksom våra och från i D i c k e n s typer menskliga hålla sig till literaturen för dagen, skulle man varit i tillfälle att se, hur menniskolifvet Dock lika tråkig, som b ö r man först se igenom böckerna, att deri ej ett själ- och meningslöst kunskapsväsen alstra- reformerande berättelser — Man känner egna i sin då, att han var fande, lätt kunna g e barn vana vid ett mindre skaffade sjelf Sagor o c h roande äro enligt min tanke långt ifrån skadliga.
hur skulle man kunna öfver sig sjelf!
» Bud och humoristiskt.
men- bildadt, förfäder, åttonde o c h nionde år, deras Kunna dessa kraftfulla rent gamle såg på mig, som om han fattat att flickans berätta, att de men tyckte o c h tråkig andras.
man, art, från långtrådig bör man vara ytterst noga m e d livad hon får in i utbrast han: folk o c h det är j u alltid ett steg framåt.
utförda af, som det tyckes, smärre misstanke unge sedan igen både sina inte Den flickan den tid då hon börjar kunna läsa för sig sjelf, sinnen och lidelser råka i uppror? » en Anda g ö r, att den unga se t. ex. på de många nyodlings- föreningar!
— niskor Detta vid mognare år gjort b e - minskadt Marlitts lämpliga; Ännu nöje.
D å den unga år, tycker romaner äro i mitt skada torde de tycke mindre väl ej precis göra, och man kan j u gerna låta den unga läsa en eller annan flickan af d e m, men göra henne flickan hunnit till 17 eller 18 j a g det är lämpligt att låta henne börja lite m e d » realisterna » såsom Ibsen, Björn- son, Ernst A h l g r e n o c h främst Äfven Zola bland dem L i e.
Thackerays tid är nu k o m m e n.
o c h Strindberg beträffar, känner Hvad j a g ej uppmärksam på det öfverspända o c h romaneska, mycket till någondera, men i min ungdom sade som deri förekommer.
mig Att vid de åren flickor så väl som gossar en äldre dam, att j a g aldrig borde läsa något, som jag ej ville tala o m för hvem s o m ha benägenhet att läsa i smyg, vet väl hvarje helst uppfostrarinna, o c h att det tillika är en m y c k e t o c h j a g undrar, om det ej kan finna sin tillämp- bekymmersam sak, måste j u erkännas.
ning Dock att j a g läst.
på dessa D e t rådet fann j a g godt, författare.
Ingen tror j a g för
tion ske ä närmaste postanstalt. — Bidrag från alla områden f ö r qvlnllg verksamhet mottagas med tacksamhet.
Endast en sida af papperet bör öfrigt anser en ung flicka obildad eller obeläst; om hon känner till cn försvailig del äldre och nyare författare, men ej läst vare sig Zola, Strindberg, Bang, Geijerstam, eller hvad allt de nu heta.
Nog tycker jag för min del, att det skulle vara lite qvistigt att (enligt ofvan nämnda författarinnas åsigt) beskrifva för mina döttrar innehållet i dessa författares skrifter — så mycket har jag sett af deras författare- skap —.
Bättre tycker jag då man förbereder den unga flickan på hvad hon kommer att möta i lifvet genom att berätta henne sannsagor ur verkligheten — berättelser om personer, hvilka man med egna ögon observerat; sådant är till- förlitligare och, enligt min uppfattning, till vida större nytta.
Svårt är ju att ge direkta anvisningar, att den författaren bör läsas och den icke läsas — de äro ju så olika, både utvecklingsgraden hos de unga och deras anhörigas åsigter.
Det schema jag här ofvan något antydt, har dock den för- tjensten, att det är pröfvadt.
Jag har sjelf användt det för mina döttrar och funnit det godt.
Säkert är, att saken är af största vigt, och önskligt vore att få erfara andra upp- fostrarinnors tanke derom.
Eve.
» Lille bror &gt; Skiss af M a t h i l d a L a n g l e t.
jftftf / a voro alldeles icke glada deråt i början, Edith och jag.
Tvärtom.
V i tyckte nästan, att det var en skandal, när man kom ' och frågade, om inte vi höllo af » lille bror ».
Jag var sjutton år och Edith var femton — stora, vuxna flickorna, och så skulle vi hafva en liten bror, gudbevars!
Det var ordentligt försmädligt.
Men det skulle blifva värre ändå.
Förut hade vi hållit rätt mycket af vår styfmor, och hon var en vänlig, blid qvinna, som visst ingen kunde vara tillsammans med utan att hålla af.
Men nu voro vi nära att hata henne, för det hon skaffat oss » lille bror » på halsen.
Ty det var inte menskligt, så det fjäskades med den ungen!
V i kunde väl inte påminna oss något från den tid, då vi voro så späda, Edith och jag, men vi voro fullt öfvertygade om, att det inte gjordes hälften så mycket väsen af oss, när vi så der nyligen gjort vårt inträde i verlden.
Och om det ändå hade varit en liten, flicka, så kunde man väntat sig någon glädje af henne i framtiden — men en pojke!
Naturligtvis skulle han vara en riktig skrikhals att börja med, och sedan, när han blef större, o, huru han då skulle plåga oss!
Våra föräldrar voro icke rika och hade ej flere tjenare, än som oundgängligen behöfdes, och vår far sade rent ut, att han räknade på, att vi flickor skulle passa upp på » lille bror », så att tjenstepersonalen ej för hans skull behöfde ökas.
Det fattades bara!
V i vågade ingenting säga, ty med all sin stora godhet, kunde vår far dock vara ganska bestämd, och i hvad han ansåg vara rätt och förståndigt tålde han ej gerna motsägelser.
Men vi skyndade in i vår gemensamma lilla kammare för att der få utgjuta våra känslor.
» Anna! » utropade Edith, » det här är ju förfärligt!
Hvad tänker pappa på, som kan fordra sådant af oss? » » Det är ordentligt grymt! » instämde jag.
» Det värsta, jag vet i verlden, är så ' na der små kräk. » i I LJ I I M \ J IN användas och marginal lemnaa.
Namn och adress torde alltid noga anglfvas, och kan fullkomlig diskretion från redaktionens sida påräknas.
» Jag kan inte t a ' i dem! » bedyrade Edith.
» Jag tror alltid, att de skola gå sönder, när jag rör vid dem.
För resten ha ' vi ingenting med den der barnungen att göra, tycker jag — han är ju inte vår riktiga bror. » » Jag begriper inte », återtog jag, » hvarför inte pappa kan taga hit en barnflicka.
Maja- Lottas äldsta flicka skulle nog mycket gerna komma hit utan lön, det är jag viss på. » » Huru gammal är Maja-Lottas flicka? » sade en röst från soffhörnet.
» Faster! » utropade vi med en mun, helt förskräckta.
I halfskymningen hade yi icke, der vi upprörda gingo fram och åter på golf- vet, märkt, att någon satt i soffan invid ka- kelugnen.
Det var vår fars syster, som vi både älskade och vördade, och för allt i verl- den hade vi ej velat, att hon skulle hört vårt oförståndiga tal — ty nu tyckte vi sjelfva, att det var oförståndigt.
» Ja, faster! » upprepade hon.
» Var nu det så märkvärdigt?
Jag har inte sofvit så godt i natt, och nu sätter jag mig här en stund för att få vara i ro.
Men säg mig nu, hur gammal är den der flickan, som skulle passa så bra till barnjungfru här? » » Hon är visst tolf år — det vill säga, hon blir visst snart tolf år, » stammade jag, ty jag visste, fast jag icke såg det, att fasters skarpa ögon icke flyttade blicken från mitt ansigte.
» Och du, Anna, du är ju sjutton år?
Och Edith är femton? » V i måste erkänna detta obestridliga faktum.
» Och det som ingen af er anser sig kom- petent att utföra, det skulle man anförtro åt en elfva års flicka?
Men, för resten tror jag nog, att hon, bättre än någon af er, duger dertill.
Du, Anna, tycker ju, att så ' na der kräk är det värsta, som fms, och Edith kan ju inte ens hålla i små barn.
Ni borde just skämmas. » » Men, söta faster, » började jag.
» Äh, söta ' mig inte, » snäste faster.
» Jag har inte tålamod med sådant pjoller! » fortfor hon i föga mildare ton.
» Tänk om ingen hade kunnat taga i er, när ni voro så der små, eller haft förbarmande med er hjelplös- het, hvar hade fröknarna varit nu då, om jag får fråga?
Kanhända usla krymplingar eller idioter, som man så ofta ser vanvårdade barn blifva, ifall ni hade varit bland de lef- vandes antal.
Och det vore inte heller för mycket, om någon af er bjöde till att göra litet nytta i huset och sökte minska utgifterna för hushållet. »; » Men, faster ... » » Ja, bevars, jag vet, hvad du vill säga!
Den der utmärkta, elfvaåriga barnpigan skulle komma hit utan lön!
Men jag skall berätta dig, att din far aldrig skulle tänka på att lemna sin gosse i händerna på en slarfvig flickslyna.
Om så skett med dig, hade du i denna stund kanske varit både sned- och krokryggig.
Äh, det fins inte för två styfver qvinlighet hos nutidens unga damer! » » Äh, faster!
Men mamma.
.
.
» » Tala bara inte om mamma! » afbröt faster genast.
» För det första .är hon ju klen, stac- kars liten, och så vet du väl, huru mycket af hennes tid pappa tager i anspråk.
Skulle hon nu ensam sköta gossen och passa på honom, måste pappa sakna henne alltför myc- ket — och vid det stora arbete han nu håller på med, vet du väl, att han icke kan und- vara hennes biträde.
Hvilken skulle hon då försumma, barnet eller fadern?
Var god och säg mig det! » » Ack, faster, låt mig då få säga ett ord! » utbrast jag i förtviflan, och faster, som all- deles icke var oresonlig, fast hon var häftig, gaf mig med ett hälft vresigt, hälft godmodigt brummande genast tillåtelse att yttra mig.
» Jag ville bara säga, att om mamma visar mig och hjelper mig, så skall jag gerna för- söka, » sade jag, med en tyst förhoppning om, att försöket skulle slå illa ut.
» Det skall jag också, » försäkrade Edith, nästan med gråten i halsen.
» Nå, det är då någon reson uti, » sade • faster, » och ni äro ett par snälla töser, båda två, när man bara tager er från rätta sidan.
Jag blir här ännu ett par veckor och skall taga er till mina adjutanter, så länge jag kommenderar i barnkammaren, och så skall allt nog gå bra. » * Det var omkring fyra månader efter vår lilla kalabalik med faster, och nu var hon åter på besök hos oss.
Klockan var ungefär sju på qvällen, och hela familjen hade blifvit inkallad för att bevittna det märkvärdiga skå- despelet: » lilla bror badar ».
Äfven pappa hade måst lemna sina folianter och stod nu med glasögonen på näsan för att beskåda den son, som blifvit honom född på hans ålder- dom, och hvars oförlikneliga kyrkengelsgestalt nedlades i badbaljan.
Mamma sänkte honom med högst egna händer i det ljumma vattnet, Edith stod redo med hans filt, och jag satt på en pall bredvid mamma med den lilles nattdrägt fullt ordnad.
När han till sin fulla belåtenhet sprattlat i vattnet, låtit sig intvålas och afsköljas, blin- kat mot ljuset, » skrattat », när pappa hviss- lade åt honom, räckt upp armarne mot mamma — med ett ord förevisat alla sina konster och blifvit tillbörligen- beundrad, upptogs han ur vattnet och insveptes i filten, som Edith höll i beredskap.
» Gif honom åt mig, Edith, » sade jag; » i dag är det min tur att kläda honom. » » Det säger du alltid, » genmälte Edith miss- lynt; » men kom ihåg, att jag var borta i går! » » Hvem kan hjelpa det?
Jag rår inte för, om du inte är hemma och passar på din tur.
Hit med min lilla rara socker-gull-juvel- unge nu! » » Det är orättvist, » knotade Edith, men hon lade ändå den lille i mitt knä.
» Säg, faster, är det inte orättvist? » tillade hon.
» Ja-a, jag vet inte, » svarade faster lång- draget.
» Jag mins, att jag hörde dig en gång säga, att du egentligen inte hade något att göra med den der » » Fa-a-ster! » ropade Edith, rusade upp och slog armarne om hennes hals.
» Om faster säger ett enda ord till, så — stryper jag faster! » » Hvad står på? » frågade min far helt för- vånad.
» Ä h, ingenting, » sade faster.
» Jag vill blott minnas, att flickorna i början icke voro så förtjusta i att passa på lille bror. » » Det var bara för det vi inte visste, huru rysligt söta så ' na här små englaungar äro, » sade jag.
» Och inte hur rysligt roligt det är att hand- skas med dem, heller, » tillade Edith.
* Många år hafva flytt sedan dess.
» Engla- ungen » går redan med studentmössa och gry- ende mustascher, och både Edith och jag hafva
Manuskript, som e] antages till Införande, återsändes, s ä v l d a p o r t o bl- f o g a s.
Inga ofrankerade försändelser lösas.
i eget hem pysslat med mer än en så der » rysligt söt unge ».
Men båda hafva vi i vårt sinne hjertligt tackat gamla praktiska faster, som förmådde oss att öfvervinna vår dumma fördom och lärde oss icke blott vårda och älska de små, utan ock gaf oss en rätt blick för det ljufva och sköna i detta kall.
Beklagligtvis måste jag erkänna, att » lille bror » icke är ett grand förståndigare än hans systrar voro vid hans år.
Inviterad att be- skåda huru mina » kyrkenglar » förnöjdt plaska i badbaljan, förklarar han som oftast, att han inte begriper » hur nå ' n men ' ska kan vara så förtjust i så ' na der små grodor ».
För att vara fullt rättvis, måste jag dock medgifva, att han anser min äldste, fyraårige son hafva öfvervunnit grodornas stadium, och är för denne en vänlig och tålmodig lekbroder, när han — ofta nog — är på besök hos oss.
» jätJptt äta är väl den naturligaste sak i verlden — ' jJ och ingen konst, blott man har matlust och god mat att dermed tillfredsställa den samma » — tänker måhända en och annan!
Visserligen erfordras först och främst såväl lust att äta som » material » derför, men dernäst en viss färdighet eller skicklighet att rätt tillgodogöra sig » materialet ».
Naturligt är ju också, att man äter, men huru sker det under- stundom?
Mången innehar verkligen icke den önsk- värda och behagliga skicklighet, som innefattas i be- tydelsen af konsten att äta; önskvärd, om ej för eget, så för andras välbefinnande, alldenstund en och annan för egen räkning ej synes bekymra sig om, huru mål- tiden intages.
Observera blott, huru det ofta tillgår, t. ex. vid det för oss svenskar hardt när oumbärliga s. k. smörgåsbordet!
Der kommer en och tager munnen — nej, ursäkta — knifven full med smör; alldeles för stor portion till det bröd, hvarför det är ämnadt.
Följden?
Ja, den låter ej vänta på sig, obehaglig nog i skepnaden af en nersmord duk eller tallrikskant, så vida ej en öfverseende, tjenstvillig bordskamrat genast förbarmar sig öfver den öfverflödigt nersmorda knifven; till föga båtnad i öfrigt, antagligen.
En annan serverar sig ett » lille hönseben » eller annat benigt föremål, och sedan det njutbara inmundigats, lägges återstoden — tror man kanske — på en der- till afsedd tallrick, som vanligen står nära till hands?
Nej, den placeras helt behändigt, men otillständigt, bredvid osten, eller på sillfatet, eller med ett ord, livar som helst.
Apropå sill eller anjovis — hur mången tager ej med den gaffel, han spisat dylikt, sig till bästa ur både stek- och hummeranrättningar?
Hummer!
ja då sådan i burk intages, är det nästan märkvärdigt se, med hvilken aptit man låter sig den samma väl smaka, oaktadt en mindre smaklig omröring af både en och fleres » gaffelhugg ».
(Mången skulle väl helst se, att hummer ej serverades i burk, utan å fat, då en livar lättare finge sigte på det » sökta föremålet », och förvisso uteslötes derigenom de » upprörande scener », som eljes förekomma).
Vidare, der konsten att äta ej synnerligen beaktas, får man stundom blifva vittne till de allra » konstiga- ste » sammanblandningar af maträtter, samtidigt förda i munnen — allt annat än smakligt för åskådaren, det må för den njutande sjelf smaka än så läckert!
Att äta är väl, om någon, en smakfråga!
Men att äta med smak är mången ej så mån om, som att få utsökta, smakliga rätter till lifs.
Den frågan af- handlas alltför ofullständigt och vårdslöst af mången i öfrigt med takt och belefvenhet uppträdande.
Den enklaste måltid, med smak serverad och för- tärd, kan dock skänka stor njutning ej blott för den spisande sjelf, utan äfven åt bordsgrannen, hvars aptit derigenom höjes; hvaremot en illa utförd spis- ning lätt väcker och underhåller en motsatt verkan.
Vid en gemensam måltid, den må försiggå i privata hem eller å offentliga lokaler, borde man anse sig förbunden äfven tillgodose andras njutning och till- fredsställelse och ej, i sjelfvisk godtycklighet, mena sig hafva rätt att tänka blott på eget bästa, eller, som oftast torde vara händelsen, sorglöst uraktlåta att tänka på, huru man beter sig.
Vid hvarje sam- manvaro borde tanken på andras välbefinnande löpa jemnsides med tillgodoseende af egna jaget.
Tvifvels- utan främjas såmedels bäst allas intressen.
Mödrarna eller andra uppfostrarinnor torde det i första hand tillkomma att i hemmet noga öfvervaka i i k I \ J IN Annonser mottagas endast mot kontant 11 q vi d 1 förskott af 2 6 öre pr 4 spalt, petltrad (= 10 stafvelser).
Ingen annons Införes under I krona.
bordsvanorna och se till, att dessa blifva de allra bästa; framförallt att inga dåliga sådana derstädes innästla sig för att sedan, likt ogräs, skjuta fart i vida kretsar.
Det är ju förnämligast i hemmet som goda vanor skola grundläggas, och bland sådana torde konsten att väl skicka sig Ull bords vara i allo värd att tidigt inlära och städse omsorgsfullt utöfva.
Vare det långt ifrån förf:s mening att med ofvan- stående enkla råd och fingervisningar vilja sprida oro och väcka storm i ett lugnt » matläger », tvärtom!
Månne ej en liten räfst » inombords » dock hos hvar och en borde anställas, pröfvande och granskande de vanor, eller rättare ovanor, som möjligen insmu- git sig i sättet att spisa?
Mer än en torde dervid finna skäl till erkännandet: ännu återstår mig myc- ket att lära i konsten att äta, men med något, hit- tills förbisedt, aktgifvande på mig sjelf och fästadt afseende vid mina medspisandes » smakfulla fordrin- gar », bör mitt önskningsmål vid hvarje; &gt;måh allt framgent blifva: större öfning i den ej betydelselösa, dock af mången alltför ofta ringaktade konsten att äta.
Thea.
J Konsten att äta.
| r i I \ j a g Berättelse e l l e r d u?
af M a r i e v o n O l f e r s.
(Forts.) Man ej min rock i trasor slitit, Det vore synd pä plagget blott, Ej heller mig i kinden bitit Af hjerteve iorutan mått.
Det kändes mycket hårdt för Klas att gå.
Han lemnade bakom sig allt skönt och godt, ett välbefinnande för alla sinnen, vid hvilket han nu sedan länge hunnit vänja sig.
Visser- ligen tilläto honom hans inkomster, nu mera stora, en annan bostad än den gamla.
Han kände, huru menniskans anspråk växa; bort- skämd trädde han nu ut i denna råa luft, mycket mera bortskämd än den första gången.
Men det måste så vara.
Sigfrid led ännu mer, det visste han.
Hans känsliga hjerta slets mellan dem båda.
Äfven för honom var arbete den bästa utvägen, han hade tillrådt honom det, och med glädje märkte han, att han allt mera tog sina affärer i egen hand, och att man der började erfara honom som en makt.
Då och då möttes de dervid; en blick, ett ord voro tillräckliga att uttrycka deras ovansk- liga kärlek.
Om Käthe talades ej — först efter ett år, då Sigfrid var i stor ångest för henne.
En liten dotter föddes honom.
» Jag skulle inte ha kunnat bära att för- lora henne, » sade han till Klas.
» Inte bära, » svarade han, » liksom man skulle ha frågat derefter!
Himmel en skyddade dig, söndagsbarn, från den erfarenheten, att man måste fortfara att lefva med sår, som synas en sjelf dödliga. » Käthe tillfrisknade, och Sigfrids lycka växte genom barnet.
» Hon är nu alldeles utom fara, » meddelade vännen, » ehuru hon är mycket svag och ömtålig; hon har en stor bön till dig, vi uppfylla gerna alla hennes önskningar.
Vill du inte gå ned till henne, Klas? » » Dig till behag gör jag allt, Sigfrid. » Det blef honom underligt till mods, när han åter stod i de kära rummen.
Sigfrid hade lemnat honom ensam, och han blickade betagen på den vackra, bleka unga modern och det rosiga barnet i hennes famn.
Man hade beredt henne en hviloplats i trädgårds- salongen, ty der utanför blommade härlig sommar.
Då Klas kysste hennes hand, drog en flyktig rodnad öfver hennes ansigte.
» Tillgif mig, » sade hon, » jag är nu inte längre svartsjuk; jag är för lycklig derför. » » Jag har intet att tillgifva, » stammade han.
» Jag har endast att fördraga, hvad omständigheterna förde med sig. » » Nu ha de emellertid förändrat sig, » fort- for hon leende, » vi äro inte längre på tu man hand.
Denna lilla ' inkräktare har trängt sig emellan, nu skola vi vara fyra, är inte det ett skönt och trefsamt antal?
Nu skall ni komma!
Var nu ädelmodig, jag har blifvit en annan genom detta lilla väsen.
Ni skall vara vår lilla dotters gudfar; en med- lem i familjen på grund af rättigheter, pligter.
Vill ni ej? » Hon räckte honom det lilla barnet, som sträckte sina rosenfärgade små armar emot honom, knappast vaknadt ur sin slummer.
Han tryckte i rörelse sina läppar mot den lilla handen och sade: » Jag vill, fru Käthe.
Vid detta heliga, oskyldiga lif lofvar jag att göra allt, som står i min makt, för att åt detta hus bevara dess frid, dess lycka. » H o n log förtjust.
» N u är allt godt, nu skola vi helt och hållet börja om från början. » Klas kom med många goda föresatser, men redan dopet var en stor pröfning.
Han stod bland alla dessa festligt prydda menniskor som ett främmande, ruggigt höns midt upp i en fjäderglänsande racehönsgård.
Alla för- undrade sig öfver gudfadern: hvad kunde väl denne underordnade man vara för den rika lilla arftagerskan.
Anförvandterna ryn- kade på näsan, vännerna kallade honom Sig- frids narrkåpa.
Denne svarade beständigt: » Det finnes ingen rikare, ingen bättre. » Klas stod i hvit halsduk med butter uppsyn och illasittande frack och kände hvad de sade.
Käthe tog sig mycket söt och behaglig ut och lade det lilla byltet af spetsar, ur hvilket en engels hufvud blickade fram, på hans arm, i det hon sade: » Måtte vårt barn en gång löna er trogna kärlek! » Han såg ned på den lilla, och barnet slog upp ett par stora, klara ögon, alldeles lik- nande faderns.
Hvad man nu vidare sade om honom, hörde han ej längre; han var som förtrollad, hela hans barndom stod framför honom.
Då de åter förde den lilla till baka till hennes bädd, var äfven han försvunnen.
Nu gick allt sin lugna gång: man hade lärt att taga sig till vara för scener och der- med följande ordbyte.
En hvar uppträdde försigtigt, der han kände den svaga punkten hos den andre.
Samlifvet är ju alltid en konst, ty äfven den bästa menniskonatur döl- jer inom sig svaghet och otillfredsställelse.
Klas behöll ett synnerligt intresse för barnet.
Mången gång kom han fram till den lilla vagnen ute i trädgården, och barnflickan måste berätta honom alla underbara ting, som hände den lilla.
Denna kände gudfadern fullt så väl som föräldrarne och gaf sig till att skrika af förtjusning, så fort hon såg honom.
Dagligen kunde han se den lilla Marga- retha tumla om på lekplatsen.
När han ville förströ sig, såg han ned till henne, och den lilla, som endast väntat derpå, såg upp.
Så blef barnet fem år gammalt.
Man hade kunnat tänka sig, att de fyra skulle dela sig.
Moder och barn, Sigfrid och Klas; men det gick helt annorledes.
Fru Käthe bekymrade sig föga om barnet, endast om mannen.
Klas gick deremot helt och hål ét upp i den lilla Margaretha.
I timtal s t hon stilla i hans rum och lekte.
Ett paradis för den lilla, ty gudfadern tillät allt, att bygga med böcker och allsköns andra här- ligheter, som så ofta efterlängtas, men så sällan tillstädjas.
Hon kröp uppför trappan till hans rum, innan hon ännu kunde gå; när man sökte henne, var hon alltid der.
För barn finnes
Med Iduns expeditlon är förenad Iduns uträttnlngsbyrä, hvilken gratis verkställer alla uppköp åt Iduns abonnenter I landsorten samt för öfrigt I P \ I U I I M U IN till billigaste pris och på bästa sätt utför alla möjliga uppdrag tilltjenst för Iduns äracie läsarinnor.
x x x x x ^ y x x x x y y y y x y y y x y y y y y y y y y x x x y x k y ^ ^ Observera!
Att alla äkta " La A l l a fördelar framför andra sorter?
JåJLljocL&amp;LJCLt erliändt bästa G r a e i e u s e " " La Graeieuse " äro försedda med ne- danstående stämpel: såväl HENRIC LABATTI i höga s o m låga former, finnes e n d a s t att erhålla 5 hos H e n r i c L a b a t t, An Kongfl.
H o f l e v e r a n t ö r, f | n / / D r o t t n i n g g a t a n / i Stocliliolm, Obs 11 Tillsändes, om lifvidden uppgifves i centimeter eller decimaltum.
Obs.!
Order mottagas äfven genom I d u n s U t r ä l t n i n g s b y r å, Stockholm.
STOCKHOLM [282]: x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x: k x X x x l intet mera lockande än en obekant verld, att få leka med saker, som icke äro leksaker.
Hur fröjdade sig icke Klas åt det guldlockiga lilla hufvudet, som fullt lika ifrigt som han sjelf lutade sig öfver sin sysselsättning.
En- dast då och då slingrades ett par späda armar om honom, och det hette: » Gudfar Klas, du är den bästa, snällaste, vackraste på jorden! » Barn hafva egendomliga åsigter För sommaren.
Fint krusbärsvin.
Till en helankare tagas 13 kilo bär, som sönderstötas i en så.
Man uppkokar 21 liter källvat- ten, hvilket derefter får svalna, tills del blir sommarljumt, då det hälles öfver de sönderstötta bären, och allt samman ställes att jäsa på varmt ställe i tre dygn.
Hvarje dag röres noga om med en träspade.
Sedan vridas eller pressas bären ur, hvarefter bland- ningen åter ställas ett par dagar att klarna och sjunka.
Silas derpå genom en vanlig silduk och tappas på anka- ren, på hvilka äfven läggas 13 kilo brunt socker.
För att sockret skall smälta fort, bör man ofta röra om i ankaren.
Denna får stå med lös tapp i varmt rum c:a 14 dagar, eller till dess man hör det susa uti den.
Då susningen upphört, ihälles en kanna fransk kon- jak eller ock arrak, hvarefter ankaren sprundas igen och ställes genast i käl- lare, der den får vara till mars månad.
Vinet är då färdigt att tappas på bu- teljer, hvilka helst böra förvaras lig- gande.
Fiken.
Våra barn.
Om barns uppfödande med flaska.
En mor bör ju alltid helst sjelf amma sitt barn, men om hon är urståndsatt der- till, så är, enligt min åsigt, flaskan att föredraga framför amman.
Både kropps- liga och andliga sjukdomar kunna ju öfvergå från amman till barnet, och jag känner fall, då amma måst ombytas på grund af inrotad, svårartad sjukdom, som man först fått veta att amman hade, då den visade sig hos barnet och detta, fastän hon undergått läkarebe- sigtning, innan hon antogs.
V i ha uppfödt våra tre små med flaska och med utmärkt godt resultat.
Den ene af gossarne fick mjölken för litet vat- ten blandad de första dagarne, hvaraf om skönhet, de äro klarseende och förnimma instinktlikt själens klarhet genom en skroflig yta.
Detta förhållande förnöjde högeligen Sigfrid.
Han lät Klas vara, när denne höll sig fjerran från husets fester.
» Margaretha är sin fars äkta dotter, » sade Käthe leende, » redan nu förälskad i gudfar Klas! » » Hon kan intet bättre göra. » » Men jag har nu dig ensam för mig. » » Och jag er alla, » slutade Klas med glän- sande ögon.
Så bredde en stilla lycka, af hvilken en hvar fann sin del, sina klara strålar öfver detta trefna hus.
(Forts.) ^^^^ han fick en ganska långvarig magka- tarr, men den hjelptes genom att späda mjölken med mera vatten och alltid låta honom suga den i sig mycket långsamt.
De första dagarne efter bar- nets födelse tages lika mycket vatten och mjölk, som blandas på det sätt, att vattnet först uppkokas; derefter hälles oskummad, nymjölkad mjölk i och allt samman värmes till + 75 ° Celsius.
Litet socker ilägges, så att mjölken får sötaktig smak.
Man bör helst hafva - en liten emaljerad jern- gryta med lock, som aldrig användes till, något annat.
Då mjölken svalnat, hälles den i flaskan, som ej bör hafva slang utan endast napp, emedan slan- gar äro besvärligare att rengöra; den bör då hafva en värmegrad af + 36 ° Celsius.
Morgon och afton kokas ny mat, och då man om natten eller da- gen vill värma upp den, sker detta på det sätt, att man häller en kopp af den blandade mjölken i en liten emal- jerad skopa af jernbleck, denna sättes på en ståltrådsring med fötter öfver en liten blecklampa utan glas och blir då uppvärmd på några minuter.
flaskorna sköljas med varm sodalut och sedan med rent vatten.
Min lilla flicka skötte jag helt och hållet sjelf och som bevis på, hur frisk och dugtig hon var, kan anföras, att hon, sedan l ' on blef 2 månader gam- mal, ' " sof oafbrutet hela natten igenom, och att hon gick sjelf utan stöd, innan hon blef 10 månader.
Till gossarnes skötsel har jag haft pålitliga barnpigor, och det har äfven gått mycket bra.
Många påstå, att man ej bör blanda mjölken med så mycket vatten och det kan nog ha skäl för sig, men våra barn ha mått väl af denna regim och alldeles inte fått » stora magar ».
Då barnet blir 4 ä 5 dagar, minskas vattenqvantiteten, och då det är en vecka gammalt, tagas 2 delar mjölk och 1 del vatten, hvarmed fortsattes tills barnet blir 3 månader, då man min- skar vattnet allt mer ända tills vid 7 å 8 månaders ålder barnet kan dricka oblandad mjölk.
Då kan man äfven börja gifva barnet litet skorpor, blötta i mjölk, litet groft knäckebröd, stött och upplöst i mjölk, sedan så små- ningom äggvälling, mannagrynsgröt och annan mjölkmat och vid 1 års ålder buljong, färskt kött, helst kalfkött, och lättsmälta grönsaker.
Vid begagnande af flaska måste modern hålla sträng uppsigt öfver, att, då barnet slutat äta, den öfverblifna mjölken i flaskan bort- hälles och flaskan och nappen väl sköl- jas i tre vatten.
Hvarje qväll måste Drycker.
M.
Hushållet.
Ett enkelt bushållsrön.
Vid skalning af färsk potatis kan man med fördel använda rotborste i stället för skrap- ning med knif.
Den blir vid borstes användande finare och jemnare.
Tids- besparingen är ej heller att ringakta.
Tora.
Krusbärssaft.
Till 5 liter halfmogna, rensade och sköljda bär tages blott knapt 4 liter kokhett vatten, som slås öfver bären och i tre dygn står att draga sig.
Då afbälles vattnet var- samt, uppkokas ånyo och slås öfver bären.
Efter tre dygn upprepas samma tillvägagående.
Ytterligare tre dagar derefter silas saften och till hvarje halfstop saft tages nätt | kilo socker.
Kokas som vanligt, kallnar och slås på buteljer, som väl korkas och hartsas.
Efterrätter.
Billig glace.
1 qvarter söt grädde vispas till hårdt skum.
Deri lägges 4 matskedar stött socker och 6 drop- par vaniljolja.
Nyfallen, lätt snö fram- sättes på ett fat.
Hvar och en tager en portion snö och blandar den väl med en del af gräddskummet.
Genom att blanda snö med klarbärssaft, fås en annan sorts glace.
En mångårig husmor.
Frågor.
N:r 1 7 1.
Frågas om det rådet för tvättning af kläder, som » Utilis » gifver i n:r 28 af Idun kan med godt resultat användas för en grä- och svartrandig bomullsklädning?
Om snart svar beder N:r 1 7 2.
Skulle någon af Iduns ärade läsarinnor godhetsfullt vilja gifva mig adres- ser på några af de större syateliererna iStock- holm.
N; r 1 7 3.
I n:r 31 af » Idun », 1888 års år- gång läses under rubriken sign. Kurre J., en uppsats om medel mot hårets afFailande.
Många ha nog fäst sig vid den, men likasom undertecknad låtit det stanna dervid, enär man ej vet, huru länge kuren be- höfver fortsättas för att nå önskadt resultat.
Skulle derför Kurre J. vilja öka sin godhet med att upplysa oss o m: 1) huru länge man skall hålla i med att ingnida hufvudet med märgpomadan och 2) om samma kur med kamfervattnet och pomadan skall upprepas oupphörligt i ett års tid eller om det är nog med en eller några få smörjelser.
Svar mot- ses med tacksamhet i » Idun » af N:r 1 7 4.
Huru skall man lättast och säkrast få bort solbränna från händerna, i Anna.
Hilma.
Huskurer, Johanna.
— En img husmoder A.
A. O. frågar, om någon af Iduns läsarinnor godhetsfullt ville upplysa om, hur nian lättast får bort solbränna från hän- dej?
i3 £i N:r ' l 7 5.
Vill » M.
A. » godhetsfullt upplysa, huru man bör göra för att få törnrosor att » skönt dofta »?
beder En stor älskare af törnrosor.
N:r 1 7 6.
Vill någon af Iduns läsarinnor, som varit i Frankrike, upplysa mig om någon god och billig pension, helst i närheten af Paris, der man har tillfälle till flitigt samtal?
Jag vore mycket tacksam att tydligt få veta adress och pris.
N:r 1 7 7.
Hvar far man här i Stockholm lära sig maska västar och andra stickplagg och sedan erhålla hemarbete.
N:r 178.
Hvar köpas de bästa stickmaski- nerna och hvad bruka de kosta? '
N:r 1 7 8.
Kan någon lemna upplysning om hvad sorts färg jag skall använda för att mala på plysch och hvar man skall få köpa sådan?
Äfven har jag funderat på hur jag skall rita upp mönster å plysch?
Reisefertig.
Nettan.
Netton.
Prenumerant.
VI vilja särsklldt fästa uppmärksamheten pä Iduns lampllghei för platå- sökande och platsutbjudande annonsörer, äfvensom för alla öfrlga slags O | f \ I lJ I | U L J IN annonser söm beröra famffjekretsen.
— Annonser mottagas endast géndrt » S„ Gumaellus annonsbyrå och hes redaktionen.
Abonnentsamlare antagas.
ombesörjer genom fullt åt Iduns mot en och kompetenta personer u p p k ö p i alla möjliga branscher Skandinavisk obetydlig ersättning.
Modetidnings » En olycklig qvinna ».
Om det verk- ligen förhåller sig så, som ni uppgif- ve.r, om ni är väl underrättad och icke blott misstänker, om ni försökt att kär- leksfullt föreställa och förmana, och detta utan framgång, så har ni mitt och säkert alla hederliga qvinnors var- maste deltagande.
Om ni pä hederligt sätt kan lemna en man, som föroläm- par er och ett hem, der ingenting bin- der er, så inser jag ej, att ni derige- nom skulle förlora andras aktning eller handla orätt och pligtförgätet.
De släg- tingar, ni hittills velat skona för sådan sorg, skola i så fall säkert förstå er och förlåta, att ni afkastar en börda, under hvars tyngd ni dignar.
På er andra fråga svarar jag, att det är icke allenast rätt, utan nödvändigt, att af mannen fordra samma renhet som af qvinnan.
Men jag måste till -- lägga, att så länge den rådande före- ställningen ar en annan, får man taga detta i betraktande och på denna grund slå af nåyot på sina anspråk, gentemot verkligheten.
I princip måste dock fasthållas, att samma moral skall gälla for man och qvinna, och förr eller se- nare skola vi ock komma dertill.
Den felaktiga uppfattning af sedligheten, som hittills varit rådande, har för mån- gen man varit i hög grad förderflig och olycksbringande, och detta måste vi besinna, innan vi döma personen.
Körande sjelfva det sakliga förhållan- det kan hos hederliga män och qvin- nor blott en mening vara rådande.
M.
L.
N:r 128.
Har ni fylt 21 år, har ni juridisk rätt att tillfredsställa er lystnad.
Men när ni anser, att ni » bör bli » er fars och morshjelp- reda och glädje, har ni ej moralisk rätt der- till.
Är ni deremot omyndig, saknar ni all rätt.
För öfrigt anser svaranden, att ni är för omogen att på egen hand försöka er lycka, förr än nt kommit till insigt om, att man bör göra hvad pligten bjuder.
Om dessutom med uttrycket: » som till våren genomgått » menas: som i våras o. s. v., hvarigenom man endast kan förklara den » otålighet », med hvilken ni väntar svar, bör ni bedja edra lärarinnor att än en gång få genomgå högsta klassen af det » stadens bättre läroverks, från hvilket ni syn- barligen allt för tidigt utgått.
Bror Ull cn läsarinna af Idun.
131.
Telefonerar man till [Rörstrand, får man hvit lera i olika stora klimpar och på tillsägelse får man den aflemnad i någon af Rörstrands bodar i Stockholm, der den kan hemtas.
På Tekniska skolan vid Mäster - samuelsgatan får man köpa god brun lera, äfvensom de erforderliga verktygen.
Von S — n.
— Till modellering är Upsalalera särdeles lämplig, emedan den ej sprick jr och dessutom liar vackrare färg än piplera.
Aftonen innan man ämnar arbeta, lägges den i vatten; sedan bearbetas den på vanligt sätt.
Finnes i han- deln för målnings- och modelleringsarbeten.
B.
A.
N:r I 49.
Som svar meddelas, att gödselvat- ten till gödning af rosor i fönsterträdgården med fördel beredes ai spillning från hönshuset.
En korg dylik pä 3 å 4 liters rymd till 10 å 12 liter vatten, som får stå stå och diaga en tolf timmar eller längre tid.
Till en bör- jan får vattnet ej vara allt för starkt — den mer eller mindre mörka färgen anger detta — eller gifvas i för stor mängd; men kan sedan med fördel ökas både till qvalitet och qvantitet.
Kan ej hönsspillning anskaffas, användes gödsel från koladugården eller ock pudrett.
Då vattning af nämda slag förelages sommartiden, torde vara skäl, att under be- handlingen flytla ut rosenkrukorna.
Lämp- ligaste tiden för detta sätt att tillföra rosor näring är hos remonterandc rosor strax efter första blomningen, eller i allmänhet före knoppbildningen och under första tiden af knopparnas utbildning.
N:r En ganska god gödning är äfven några te- skedar benmjöl till hvarje rosenbuske.
Mjölet får dock ej läggas sä, att det kommer i ome- delbar beröring med växten, utan mot kru- kans kanter, hvarefter det nedmyllas.
Jane.
N:r 159.
1 dryg half tekopp sur grädde röres väl tillsammans med en tekopp brunt farinsocker, 1 matsked nnstött mandel, 1 matsked pomeransskal, 1 tesked nejlikor, 1 tesked kanel, 1 tesked ingefära, 1 matsked skiradt smör, 1 rågad tekopp hvetemjöl och 1 helt vispadt ägg.
Till sist iröres 1 tesked renad soda upplöst i litet vatten.
Åmeten hälles i form eller pannor, lörut smorda med kallt smör och mjölade.
Gräddas i lagom ugnsvärme ungefär 20 minuter.
Luckan bör vara väl sluten de första 15 minuterna.
Fru L.
N:r 178.
Vänd eder till hr P. Persson, Drottninggatan 40, hvilken tillhandahåller de utmärktaste stickmaskiner från J.
E. Eriksons Mek.
Verkstads Aktiebolag.
Bed.
Breflåda.
En prenumerant, Arboga.
Hjertlig tack för edra vänliga ord om Idun.
Edert förslag skola vi taga i öfver vägande, då vi, som vi hoppas, snart kunna utvidga tidningen.
Friherrinnan Ottilia, Husmoder m. fl.
Ja, af egen erfarenhet kunna vi på det varmaste rekommendera Lacaves spanska viner såsom både goda och billiga.
Pri skurar t erhålla ni nog pr omgående, blott ni pä ett brefkort anhåller derom.
Fru, Agda.
Ni har rätt.
Veens cacao torde vara fullt jemförlig med de bästa fabrikat i den vägen.
Sjelfva hafva vi funnit den samma ytterst angenäm och välsmakande.
Redaktionen.
Innehållsförteckning: Anna Klemming (med porträtt).
— Främ- mande toner, tolkade af F. Hbg: 4.
Blå- klintskransen, af Em. v. Geibel; 5.
Kärlekens tankar, af Jul.
Sturm; 6.
Priset, af J.
G. Fischer.
— Ett underbart land.
Fragment ur en otryckt reseskildring, skänkt åt Ave (s \ \ \ t).
— Något om flickors lektyr (nytt inlägg), af Eve.
— » Lille bror », skiss af Mathilda Langlet.
— Konsten att äta, af Thea.
— Jag eller du?
Berättelse af Marie von Olfers.
(Forts.) För sommaren.
— Våra barn.
— Hushål- let.
— Drycker.
— Efterrätter.
— Frågor.
— Svar. '
— Breflåda.
[353] Hembag * ari.
För 200 kronor kan en flicka på 6 månader få lära hvad till fin- och hem- bageri hör.
Adress: Fröken H.
Rund- qvist, Strengnäs.
[332] E n bildad, språkkunnig norsk flicka önskar plats som husförestån- darinna i en god fam. Fru Eva Wig- ström, Helsingborg, lemnar närmare upplysningar.
[347] L ä r a r i n n a med flerårig undervis- ningsvana samt med hufvudämne musik söker anställning i familj eller skola.
Förbereder gossar till inräde i elemen- tarskolans fyra lägre klasser.
Svar till » Musikalisk », Iduns Byrå, torde äfven innehålla uppgift å lönevilkoren.
[350] E n a n s p r å k s l ö s flicka, van vid husliga göromål, sömnad och väfnad m. m., önskar sig plats i god familj d. d. å.
Rekommendationer fin- nas.
Pretentionerna små.
Svar till » H.
B.
», Harmånger.
[348] E n u n g flicka, kunnig i sömnad, önskar sig pl.
hos en god o. anspråks- lös fam. för att delt.
i förek.
göromål.
På lön fästes ringa afs, blott ett godt o. kärleksfullt bemötande erhålles.
Den härå reflekterar torde insända svar till » Elisabeth », adr.
S. Gumaelii annons- byrå, Stockholm.
(G.
4468) [35G] LED / GA PLATSER.
A n n o n s - s v a r finnas å Iduns byrå inneliggande till » Verkligt hem », » Små pretentioner 28 », » Pligttrogen 2 4 », » Ingrid », » N:r 146 Th. Ö. », » E.
L », » Augusta ».
Mot insändande af dubbelt parto jemte fullst.
adress sändas brefven till veder- börande adressater.
Red.
God plats E n ung, bättre flicka med flerårig vana vid handel samt kunnig i bokföring önskar till den 1 okt.
plats som kassörska eller kon- torsbiträde.
Den sökande innehar kassörskepl.
men önskar göra ombyte.
Ren.
härå torde godhetsfullt sända svar märkt » E.
22 år », Upsala, p. r. erhåller ett pra,ktiskt och energiskt f r u n t i m m e r m e d vana v i d och skick- l i g h e t u t i böckers u p p l ä g g a n d e, fö- rande och afslutande, korrespondens och ö f r i g a k o n t o r s g ö r o m å l.
D e r - j e m t e bör sökanden e g a g o d a kunska- per i lefvande språk, särskildt t y s k a och engelska, m e n f r a m f ö r a l l t fär- d i g h e t i s v e n s k a s p r å k e t s behandling.
Ingen, s o m ej e g e r n y s s n ä m d a egen- skaper, t o r d e g ö r a s i g b e s v ä r.
S v a r med n ö d i g a u p p l y s n i n g a r och om m ö j l i g t m e d fotografi torde s ä n d a s till » Duglighet 7 5 », adress Iduns Re- daktion, S t o c k h o l m.
[355] E n ' bildad flicka, kunnig i husl.
sysslor, kan mot fritt vivre fä god plats hos embetsmannafarailj i Norrland.
Svar till » H e m », Iduns Byrå.
[349] L ä r a r i n n a, seminarist, som med nit o. skicklighet kan undervisa i vanl.
skolämnen, språk o. musile samt är i besittning af gladt o. jemt lynne, erh.
plats hos fam. på landet för att under- visa 4 elever om 13, 11, 8 och 6 år.
Ansökningar med bifogade rekommen- dationer och löneanspråk torde sändas under adress » G.
W.
», Alingsås, pöste restante.
(G.
21394) [3511 gratis åt • [241] 1 4 Lilla V a t t u g a t a n 14.
Hvardagar ' /; &gt;3 — ' H.
Helgdagar 10 — 11.
domar.
företrädesvis Barnsjuk- [34] Behandlar Tandläkaren.
Adolf Hörnström Regeringsgatan 3 0.
Mottagningstid helgfria dagar 10 — 2 och 4 — 6 e. m. OBS!
Verkställer allt, som hörer till tandläkarekonsten.
[240] ROLAND MARTIN T a n d l ä k a r e Vasagatan 1 0, Stockholm, snedt emot Centralstationen.
[243] Doktor CD.
Josephson H ö t o r g e t 1 1, 1 tr., Hvardagar 2 — 3.
Helgdagar 10 — 11.
Allm.
telef.
69 10.
Fruntimmerssjukdomar, Förlossningar.
n33] Sv.
Panoptikon öppet hvardagar oeh sön- dagar dagen från kl. 9 fm.
till 10 e.m. H u s Th. m ö Winborg d r a &amp; r!
C:is Kungsträdgårdsgatan 18 h e l a [359] Försöken i Stockholm tillverkningar af Coneentrerad Ättika på flaskor för ut- spädning.
Senap, blandad efter engelsk och fransysk smak, flere sorter.
Beefsteaksauce.
to S r k E - [291] E n a n s p r å k s l ö s flicka, van vid husliga göromål, sömnad m. m. samt äfven handel, önskar sig plats i familj.
På lön fästes mindre afseende, mera på ett vänligt bemötande.
Goda re- kommendationer finnas.
Svar torde sändas t.
» Augusta », Iduns byrå, Stock- holm.
[333] andra o c h få returneras Doktor Carl piensburg 30 PLATSSÖKANDE.
Annonspris: 25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).
Ingen annons införes under 1 kr.
för uppdrag Dubbelt porto torde medsändas.
TT B e r g k l i n t s k a s k o l a n i Engel- ™ holm finnes plats för en helpensio- när.
Pris 500 kr.
(musiklekt.
inber.)
Härå reflekt.
torde hänvända sig till fröken Louise Bergklint, Engelholm.
Annonser.
och A l l a saker skickas m o t efterkraf (d o c k genast) mot fraktkostnaden.
Svar.
abonnenter Soja, flere gånger belönade pris- och fullt jemförliga med de bästa utländska fabrikat.
Tillhanda- hållas hos Hrr specerihändlare.
f95] DIVERSE.
Doktor A. Afzelius H. SACKMANN I.illa V a t t u g a t a n 24.
Behandlar företrädesvis ^todsjholm mag- och hudsjukdomar.
Pristnranter gratis.
Praktiserar 1 juni — 1 sept.
vid H j o vattenkuranstalt.
[153] Med.
D:r ERNST SALÉN, Ö g o n l ä k a r e.
Bostad: S t o r a Vattugatan 2, Mottagning: helgfria dagar kl. \ 10 — 1 12 f. m.
Tandläkaren Constance Elbe, Humlegårdsgatan 8, 2 tr. Kådfrågningstid 1 — 2. '
[1201 O t t o E l m g r e n, V e s t e r l å n g g a t a n 6 6, Stockholm, emottager ull, gammalt ylle och upp- repadt silke till spinning, väfning (för hand) samt schal- och filtberedning.
Hos mig spunnet » upprepsgarn » är bevisligen det bästa och vackraste, som kan erhållas, hvarförutom spånadslönen är den billigaste i Stockholm.
[293]
lan.
kottar endast en kr.
för qvartaiet, befordrlngnafg.
Inberäknad.
Anordnar hvarje qvartal pristäflingar för sina prenumeranter.
DUN Annonser Mottaga » genom 8.
Qum«l !us annonsbyrå tocn not redaktionen till 2 6 öre pr 4-spaltlg petltrad (= 10 itafvelser).
OS ^ 5 I — I ta 5 JKlädnings- tyger P M ^ B tf » H O 2. p, 8 E po Profter Kostnadsfritt.
Bepisitioier ff attflltt.
Fr. Marcus, O Ds.!
EtI al nim mode- Kongl.
Hofleverantör jlaisclier ledtöljer.
Stockholm.
E.
J.
A N D E R S S O N S F ö r s ä l j n i n g och U t h y r n i n g Mästersamuelsgatan 26, Stockholm.
[ii] ro P&lt; S U O H A R D.
o 8P O o 17 Guld- och Silfyermedaljer.
Wyhet för damer.
Suchard ' s Chocolat.
Erkänd utmärkt qvalité.
Samtliga SucharcTs Chocolader äro garanterade ren Cacao och socker utan tillsats.
SucharcTs Praliner, G-ianduja, Capsules, Noisettes, Nougatines och andra dessertchocolader rekom- menderas.
Glacéhandskar: 4 knappar, breda silkessömmar kr.
1: 50 5 snörknäppen, d:o Obs.
bästa SucharcTs Cacaopulver, | e ST 9 - H+a - ro &lt;, 2 C Ö B B » EL % 53: CfQ ro CR B o W TO 8 » O IS Hh O: ^ Bl KAPP-FABRIK J T207] Pianomagasin.
F l y g l a r, F i a n i n o s, T a f f l a r och Orglar från in- och utländska utmärkta Fabriker till de billigaste priser.
För instrumentens bestånd ansvaras.
Äldre Pianos tagas i utbyte.
OBS.
Ständigt lager af Flyglar från Bliithner och PiailinoS från G. Schwechtens berömda fabriker.
GUST.
PETTEESSON &amp; Komp., 38 CD B OD O: Ö P m Regeringsgatan 38.
Flyglar, Tafflar och Pianinos från J.
G-.
M a l m s j ö.
[35] I Såaii3ia Kujvudlonkoz: Fredsgatan 18.
[201 Kom ocli profva J SvenskaRessiiekter IW (Allmänna 3 0 ^pf| Telefonbolagets hus.)
mm K Å S N Ä L Ä R §• EELOCKER, propeller, på hvilken medaljong med John Ericssons porträtt hvilap: föreställande en N:r 2 af silfver, kr.
1:50 N:r 3 af för-g.
brons, kr.
1.50.
Profver sändas omgående mot insän- dande af vidstående be- lopp jemte 2 0 öre till porto.
Då minst 10 st. nålar eller ber- locker köpas på en gång, lemnas stor rabatt.
C.
C. SPORRONG &amp; C:o, Knapp- &amp; Metallvarufabrikanter, 28 Regeringsgatan 28, - STOCKHOLM.
få i alla finle^ar, Drofver på " begäran sändas.
K.
M. LUNDBEEGS Bosättningsmagasin 7 Storkyrkohrinken 7 Skandinavisk a RcsefteJktfabriken, Malmskilnadsgatan På dessa i Sverige o. utlandet patenterade o. prisbelönta Stickmaskiner kan man efter 2 a 3 veckors öfning tillverka nästan allt hvad af ylle eller bomull behöfves i hemmet.
» ujBliril ro cr 0 Extra l:ma qyalité O: i-i P P PJ _ Ot^f faWaWaWaWaWaWaWaWtf Svenska Konstväfnader och Broderier.
Stor realisation af O O P 40 m N:r1 afförgyldt silfver, kr.
1:75 O O: Drottninggatan Se vidare annonsen i Idun den] och 8 februari d. å är det erkändt bästa, billigaste och helsosammaste kaffesurrogat.
Finnes i hvarje väl fournerad specerihandel i Stockholm och landsorten samt i parti och minut hos Stockholms Kaffeaktieholag.
[284] ylle Malmberg.
Utställning af Intubi Kaffe ä@äl st crg to Carl 40 p * CT^ et- sa » P _ H&gt; EL Obs.
Midt för Skräddaregränd.
[262] vårt ångrostade och malda H.
U S - h å l l S k a f f e a 95 öre pr g kilogram = 80 öre pr skalp.
Beredt af prima Java eger det en fin och angenäm smak, är helsosammare än vanligt kaffe samt medför genom sin dryghet ytterst stor besparing.
Stockholms KafTcaktlebolag, K:r 4 Klara Östra Kyrkogata N:r 4.
Allm.
Telefon 244.
[285] GG ^ ro I " Staden: 45 Vesterlånggatan 45, Stor värmeförmåga.
Brinna luktfritt.
Briljant belysning.
Pris: enkla med en veke 4 å 6 kr., extra solida 8 kr., med två vekar 12 kr.
och med tre vekar 18 kr.
Fullkomlig belåtenhet garanteras hvarje köpare.
[226] J.
G. HAMMAR, 30 Malmskilnadsgatan 1 för hvarje par, som köpes i mina butiker: Lampkök.
I l 38 Vesterlånggatan 38 Nedra botten, I o. 2 tr. upp.
Som dessa handskar äro af qvalité går jag i ansvar Söder: 24 Södermalmstorg 24, J.
G. Hammars H | I kr.
2: — kr.
2: — Östermalm: 29 Humlegårdsgatan 29, Cacao Soluble, ett rent lösligt pul- ver i bleckburkar på \, J och | kilo, är drygt, välsmakande och närande.
Af SucharÖVs Cacaopulver får man 100 koppar på l kilo.
[21] S U C H A R D.
d:o 6-knapps Mousquetaires lYarar Nya mönster efter önskan ock beltof.
F ö r k l ä d e n a f y l l e o c h b o m u 11.
Originalmönster.
Akta färger.
Bästa materiaiier.
1 ™ Ä 1 Stockholm.
J 288 [257 STOCKHOLM, GEENANBTS BOKTRYCKEEI-AKTIEBOLAÖ
