# ID: svediakorp-per713
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1889
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,045
# sentences: 869
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fredagen den 2 august i 1889.
N:r 31.
Tidningen kostar Byrå.
: Klarabergsgatan.
54, en tr. Annonspris: 25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).
endast 1 krona för qvartalet.
postarvodet inberäknadt.
Ingen lösnummerförsäljning.
Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG.
Träffas ä byrån kl. 10 — 11.
A l l m.
Telef.
6 1 4 7.
S ö k mödan.
I fliten den trefne ser sin b ä s t a skatt.
2:dra årg.
Utg-ifning-stid: hvarje helgfri fredag.
Infaller helgdag på fredagen, ut- gifves tidningen näst föreg.
eller nästfölj.
söckendag.
Det trädet s k ö n a s t e s k u g g a s o m sjelf m a n s a t t.
P r e n u m e r a t i o n sker I landsorten: å postanstaiterna.
I Stockholm: hos redaktionen, å Stads- postens hufVudkontor, i boklådorna samt å tidningskontoren ger, C.
Fé Dahlgren » Damerna och glasmåleriet.
OraKl så många förvärfskällor ännu äro stängda for qvinnan, eller rättare då fripass förvägras henne af nedärfd fördom;, måste alla yrkesgrenar, som stå henne till- gängliga, dess mer beaktas och från alla sidor belysas.
Derför gälla dessa ord glas- måleriet.
Glasmåleriet är en af de äldsta konster; redan i gamla tider försökte man att samman- sätta färgade glas till ornamenter eller figurer i likhet med mosaikarbeten af andra material, hvilka i forntiden allmänt prydde golf, väggar och tak.
Till den ändan infattades de bro- kiga glasskifvorna med bly.
Dessa äldsta » glas- målningar » äro i sjelfva verket ingenting annat än glasmosaik.
Emellertid kunde glasmåleriet först då utveckla sig till sin fulla höjd, när den götiska byggnadsstilen trädde i de roma- niska och byzantinska stilarnes ställe.
Dessa sistnämda föreskrefvo nämligen för kyrkobyggnader endast små rundbågefönster, hvilka ej gerna allt för mycket kunde för- dunklas genom färgade glas, utan på sin höjd tilläto en smal, mosaikartad kantprydnad som infattning.
På dessa fönster kunde ej heller en stor målning finna tillräckligt ut- rymme.
När nu gothiken undanträngde alla onödiga murmassor, med sina smärta pelare sträfvande mot himmelen, då måste som nödvändig följd uppstå stora fönster af kolossal höjd, hvilka liksom väggar utfylde rummet mellan pelarne.
Liksom förr för litet ljus letat sig in, ström- made nu för mycket af det klara solskenet genom fönstren.
Då måste konsten uppfinna utvägar att afhjelpa detta obehag.
Och der- med var glasmåleriets tid kommen, den tid under hvilken den skulle nå sin högsta full- ändning.
Först ville man hänga för fönstren liksom med mattor, deraf uppstodo mattartade mönster; efter hand framträdde mot den fär- gade bakgrunden brokiga figurer, för hvilka man valde religiösa motiv, till dess sist matt- mönstren alldeles försvunno och efterträddes af landskap, religiösa framställningar och hi- storiska bilder i rik färgprakt.
D e stora fönstren indelades ofta i flere fält, omgifna och omramade af underbart vackra ornament.
De herrligaste produkterna från denna tid finna vi i Sebalduskyrkan i Niirnberg, Elisa- bethkyrkan i Marburg, i kyrkorna i Köln, Augsburg och Freiburg.
A f svenska kyrkor eger exempelvis Upsala domkyrka dyrbara an- tika glasmålningar.
Vidare i katedralerna i Reims, Amiens och St. Quentin; de äldsta als- tren af glasmålarkonst finnas i Florens, Liibeck samt i England och Nederländerna.
Stort rykte har förvärfvats af glasmålarfamiljen Hirschvo- gels arbeten i Niirnberg.
Sin högsta blomstring nådde denna konst efter reformationen.;.
Med det att sedermera nya byggnadsstilar utveck- lade sig och den egentliga målarkonsten allt mera uppblomstrade, var äfven kulminations- punkten för glasmåleriet passerad.
Man ville fullständigt ernå alla penselns och oljans effekter på glaset — ville åstadkomma det omöjliga; då måste förfallet inträda som nöd- vändig följd.
Den ena verkstaden efter den andra stängdes; allenast i England var glas- måleriet ej fullständigt på förfall.
Till sist vaknade dock denna konstart till nytt lif i början af vårt århundrade under protektorat af Ludvig I af Bayern; glasmå- laren Bernhard von Linge är den, hvilken måste räknas som den nya skolans fader, hvilkens metod användes än i den dag, som är.
Sedan nu ock den mägtiga herskarinnan modet svängt sin trollstaf öfver glasmåleriet, så har för det samma en ny blomstringstid uppstått.
En blick på hvarje mera betydande nybyggnad, på de kostbara glasmålningarna för privata bostäder, på de med vapen och bilder rikt smyckade fönstren till offent- liga byggnader är tillräcklig för att åskådlig- göra, huru högt fordringarna på detta om- råde stegrats med den växande efterfrågan.
Då de fina liniernas eleganta teckning fröjdar vårt öga, då de kraftiga, mättade färgerna med sina mjuka förtoningar och sin intensiva glöd, hvilken liksom uppsuger allt ljus för att i fördubbladt mått åter utstråla det, när dessa smeka vårt skönhetssinne, då kunna vi ju väl tänka oss, att detta arbete särskildt lämpar sig för den skickliga frun- timmershanden och den synnerligen hos qvin- nan högt utvecklade smaken!
För att lära glasmåleriet behöfves icke ovilkorligen framstående talang, ehuru natur- ligtvis äfven här ett verkligt mästerverk en- dast lemnar mästarhanden.
Ty vid denna efterbildning af gifna mönster träder tekniken i förgrunden, på samma gång skapandet af egna och nya idéer alltid fordra talang och genie, om något stort skall ernås.
Första vilkoret är: goda ögon, en säker, i teckning redan öfvad hand, smak och de första förkunskaperna i fårglära.
En synner- ligen gynsam omständighet är, att lärandet af glasmåleriet icke fordrar allt för stort be- gynnelsekapital, icke anskaffandet af dyrbara apparater eller verktyg.
De behöfliga artik- larna såsom penslar, färger, oljor, syror, staff- lier, mönster, papper och glas belöpa sig till 30 å 40 kronor.
Naturligtvis får man ej vid de första försöken genast taga till stora förläggsplanscher, utan välja de aldra enklaste mönster såsom arabesker, vapen, emblem, band, stjernor, ornament o. dyl. samt sär- skildt sådana saker, som egna sig till fram- ställning på en liten glasskifva.
Har man nu förvärfvat sig nödig säkerhet i handen
Idun utkommer I huvudstaden n varje helgfri tredag ocn Kottar för ett qvartal endast I krona, pottarvodet Inberäknadt.
— genom att afteekna det förelagda mönstret på papper, så öfvergår man till att måla det på glaset.
Härtill använder man billigt, grönaktigt glas, på hvilket man fäster teck- ningen med vax.
Nu uppdrager man först teckningens konturer på glaset och begagnar dertill breda stålpennor och med terpentin förtunnad, svart lackfärg.
Derpå stryker man med en bred pensel af gräfsvinshår en mycket jemnflytande och tunn blandning af någon mörk glasmålningsfärg öfver hela plattan, den s. k. skuggan, mot hvilken teck- ningens konturer godt framträda.
Härefter ställer man glasplattan på ett staffli och börjar schattera, i det man med en spetsig liten träpinne raderar eller skrapar ut alla ljusa ställen ur täckfärgen, ty den väsendtligaste egendomligheten hos glasmåleriet är, att dess effekter alltid måste beräknas för genomfal- lande ljus.
Den emot åskådaren vända sidan erhåller konturerna och medels de halfgenom- skinliga, hårda skuggfärgerna de starkaste skuggorna, under det de ljusa partierna fram- ställas på baksidan medels genomskinliga, mil- da färger och lackfärger.
Vidare är känne- dom nödvändig om den förändring, färgerna undergå vid bränningen.
En färg, som efter bränningen blir blå, röd eller silfverglänsande, kan före den samma vara grå eller brun.
Bränningen har hufvudsakligen till ända- mål att insmälta mineralfärgerna i glasets yta, hvarigenom de flyta öfver i hvar andra och sedan verka synnerligen effektfullt.
Brän- ningen sker i täckta ugnar vid träfyrning och kostar för en glasmålning på cirka / meter i qvadrat 40 öre.
Omständligare och svårare äro de bilder, hvilka medels blyinfattningar sammansättas af mångfärgade glas; äfven på detta område erbjuder tidens mod endast ett upplifvande af tidigare, ofta så herrlig glasmålningskonst.
Ofta använder man härvid den särskilda sorts glas, som redan i hyttan försetts med en färgad yta.
Detta begagnas synnerligast, mången gång på förhand tillskuret, för större, likfärgade ytor, för tak, draperingar och väggar, då i hög grad glans, renhet och eld i färgen äro erforderliga.
Önskar man ytter- ligare en schattering, önskar pålägga en andra färg, så måste ytan beläggas med asfaltfer- nissa och derefter åter afetsas.
1 2 Priset på glasmålningarna rättar sig natur- ligtvis efter det utförda arbetets godhet — om detta är schablonmessigt eller egen, fri komposition.
En bild af vid pass V meters storlek betalas med 50 — G0 kr., en af flere sammansatta glas med 100 till 150 kr.
— alltså i hvarje fall ett mycket väl betaldt arbete med jemförelsevis ringa omkostnader.
Utomlands, särskildt i Tyskland, har på de senare åren denna vackra konstgren allt mera vunnit utöfvare bland qvinnorna, och många äro nu de, som med uppdrifven yrkes- skicklighet härigenom skaffa sig en god ut- komst.
Skulle icke också våra landsmaninnor finna mödan lönt att tänka på saken?
Äfven här hemma är isen bruten, och tillfälle före- finnes för dem, som ej helt och hållet på egen hand, endast med ledning af någon god lärobok, våga börja försöken, att få facklig och kompetent undervisning.
Enligt hvad oss är bekant drifves nämligen för närvarande åtminstone på tre olika håll glasmåleriet i större skala, förenadt med undervisning för hugade begynnare.
Rektor Adler har infört ämnet vid den Tekniska skolan i Stockholm och redan kommit till synnerligen vackra re- sultat.
Vid skolans utställning i våras väckte särskildt ett par stora glasmålade vapende- 2 I r \ I U • i al U IN tidningen Innehåller nästan uteslutande originalbidrag.
— Uppglf å närmatte postanstalt namn och adrett t a m t erlägg en krona, sa er- korationer mycken och smickrande uppmärk- samhet.
Vidare meddela fröknarna Nordberg och Petterson, Biblioteksgatan n:r 18 härstädes, undervisning i glasmåleri och ha utställt vackra produkter.
Artisten Callmander i Göte- borg, sjelf framstående inom konsten, ger ock kurser deri.
Både han och de nämda frök- narna hafva så föranstaltadt, att de kunna mottaga målningar till bränning.
Varmt skulle det fägna oss, om denna lilla uppsats kunde gifva ett lyckosamt upp- slag, vore det ock blott åt en enda af våra värderade läsarinnor.
Ogräset.
Hedersamt omnämd vid Iduns sjette pristäfling.
Cjfiör att få rum åt rosorna från söder man rycker jemt mig bort, och öfverallt mig hatar och föröder, fast intet ondt jag gjort, hvad rådde jag väl för, att ödet stälde mig på en orätt plats, att för ett ogräs blott jag gick och gålde i trädgårdens palats?
Jag lydde solen, som till lif mig väckte och bjöd mig vakna opp, som andra blommor jag mot henne sträckte min blick med fröjd och hopp.
O!
säg, är icke också jag en blomma, jag lika väl som de, som ifrån söderns rika länder komma, fast mycket ringare?
Men nej, jag kan ju ingens hjerta fröjda med fägring eller prakt, att göra andra lyckliga och nöjda stod ej uti min makt; hur vänligt jag min bleka krona breder, o, menskobarn för dig, till mig ser ingen blick med glädje neder, och ingen älskar mig.
Och de / för, derför måste jag ju vika att lemna rum åt dem, och gifva åt de lyckliga, de rika min fosterjord, mitt hem!
Och så jag tanklöst kastas bort och glömmes, förgås och vissnar ner, men ingen vet och tänker, att der göm- mes ett brustet hjerta mer!
Makar och omaka makar.
Tecknade efter Af lefvande modeller.
Hugin.
(Slut fr. fiöreg.
n:r.)
« $ / $ i vilja ej teckna längre i svart.
Låtom tysjS oss nu i stället taga kärlekens rosenröda färg och frammana några verklighetsbilder från det motsatta lägret, d. v. s. taga några familjegrupper af lyckliga äkta makar.
Men innan en sådan älsklig » grupp » kom- mer till stånd, hafva ofta, ja, nästan alltid, hufvudfigurerna på den samma haft många tysta strider att utkämpa.
Låtom oss t. ex. göra en utflygt till T-åkra prostgård.
Der inne i det lilla gafvelrummet sitter den unge vice pastorn, han som sköter pastoratet efter gamle prosten.
Han bläddrade i kyrkoboken, och smekande öfverfor hans blick en rad, der det står: » dot- tern Anna Elisabeth, född den 1 maj 1859 ».
Och så slår han ihop boken, liksom om han sett nog.
» I morgon alltså fyller hon 19 år, » säger han.
Och så funderar han en stund, om han skulle kunna våga att då yppa för henne sina framtidsdrömmar.
Att hon anar dem, det vet han redan, lika sä väl som han känner med sig, att hans kärlek är besvarad.
Han hade sett det på så mångfaldiga sätt.
Såväl hennes rodnande kinder som ock hennes omtanke om hans trefnad talade ett stumt, men tydligt språk.
Huru gladdes hon ej, då han bad henne om den minsta tjenst!
Huru strå- lade ej hennes blick, då han föreslog henne att deltaga i söndagsskoleundervisningen, och huru sökte hon ej alltid att gifva honom de varmaste plättarne och den raraste filbunken!
Ja, hela hennes offervilliga, kärleksfulla väsen var danadt att blifva solen i ett kristligt herde- tjäll.
Allt det der visste han; men äfven att många, många år skulle förgå, innan han kunde få ett eget hem att bjuda henne.
Derför ville han ej binda henne.
Han kände också hennes moders sträfvanden att förmå den ljufva flickan att taga den rike brukspatronen.
Var det ej derför bäst att tiga och lida.
Och med en suck började han att räkna öfver, huru mycket i räntor han följande dag hade att utbetala.
Åter drog han en djup suck vid tanken på, huru många år det skulle tåla, tills studieskulderna kunde blifva betalda.
Annas födelsedag randades, solig och klar, och med den en friare; men ej den fattige adjunkten, utan ortens rikaste och anseddaste man, egaren till V-dala bruk.
Prostinnan sken som en sol vid den ära, som vederfors hennes hus; men den inkallade dottern svarade ett bestämdt nej.
Modern bad henne betänka sig, och af undseende för hennes önskan lofvade hon » tänka på saken », och ju mera hon tänkte, desto afskyvärdare fann hon det att gifta sig utan kärlek.
Hellre ville hon som lärarinna förtjena bröd såväl åt sin fattiga moder som sig sjelf, och i denna afsigt flyttade mor och dotter till närmaste stad.
Här arbetade den unga flickan af alla krafter, dels i en skola och dels genom att gifva pianolektioner.
Efter en sådan lektion satt hon trött och modlös, afvaktande en ny elevs inträde, då dörren hastigt öppnades och f. d. vice pastorn steg in.
Hvad som nu föreföll torde bättre kunna tänkas än beskrifvas.
Nog af, några månader senare lyste midsommarsolen öfver ett det mest strålande brudpar.
Men solen får ej ständigt belysa vår stig.
Mörka motgångsmoln uppstego stundom öfver den lilla komministergård, der vårt unga par nedslagit sina bopålar; men desto fastare slöto sig de ömma, sympatiserande makarne då intill hvar andra.
När han » sökte och inte fick », var hustrun en tröstens engel, som lifvade hans hopp om ljusare utsigter, och i medgångens dagar var hon inte blott hans, utan hela för- samlingens glädje.
Till den modlöse talade hon uppmuntrande ord, och till de sjuke brin-
hilles e t t n u m m e r Iveckan under hela qvartalet.
För hvarje 6-tal abon- nenter, som samlas, och för hvilka afglften Insändes till Redaktionen af gade hon vederqvickelse och tröst, och ingen fattig gick ohulpen hennes dörr förbi.
Men så känsligt hade hennes sinne ej blifvit för andras nöd, om inte de der pröfningsåren varit.
De hade om möjligt ännu mer ökat hennes anlag att blifva en den förträffligaste lilla prestfru, som inte ens förhäfde sig, när hon blef prostinna i ett af Skånes fetaste pa- storat.
» Det här präktiga ' brödstycket ' och all an- nan välsignelse har jag, näst vår Herre, dig att tacka för, » säger också prosten ibland.
Men det är blott sant till hälften, ty denne varmhjertade man sköter minsann sitt embete till församlingens hugnad.
Dock, enighet ger styrka; vore ej de båda så innerligt förenade i kärlek till hvar andra, så skulle de ej ega kraft och förmåga att som nu fostra sina barn i tukt och Herrans förmaning.
Ej heller skulle de kunna förmå att i allt vara en föresyn för äkta makar, hvars hem vi kunna förlikna vid en ljuflig lustgård, doftande af de oförgängliga rosor, som heta sjelfuppoffrande kärlek, hopp och undergifvet tålamod.
* Och så till slut ännu en liten verklighets- bild, äfven den framställande ett par liktän- kande, lyckliga makar.
Min barndomsvän, Annie H, var en i allo förtjusande flicka.
Om den saken voro såväl qvinnor som män eniga.
Skada blott, att denna hennes omedvetna tjusningskraft brin- gade många af de sistnämda en verklig bjerte- pina.
Men härom tycktes vår lilla oskulds- fulla vän ej hafva den ringaste aning.
Hennes hjerta räckte till för allt och alla.
Män, qvin- nor, barn, hundar.och ej minst de sköna kon- sterna voro der sammanförda med hvar andra.
Och endast det lilla lönrum i hjertesnibben, som endast kan upptagas af » honom », stod oupptaget i det längsta.
Det var många, som sökte få komma in der; men gardeslöjtnanten måtte varit för lång, grosshandlaren för tjock.
Nog af, ingen af hennes friare kunde berömma sig af ett uppmuntrande ord, ehuru hjertegod- het och välvilja ständigt strålade fram ur hen- nes rena blick.
Men sådan var hon mot alla, hög och låg, fattig och rik.
Jag öfverdrifver ej, hon var verkligen ovanligt älsklig.
Tänk t. ex., när hon, den firade och beundrade, en gång smög sig bort från festsalen för att uppe i barnkammaren sätta sig ned och samspråka med värdfolkets guvernant, hvilken ansetts för simpel att deltaga i festen.
När man så sökte vår Annie, så fann man henne der med ar- men om lifvet på den förtryckta flickan.
Men sjelfva solen har ju fläckar, skulle då ensamt vår lilla hjeltinna vara utan fel?
• Ja, jag måste i sanningens intresse medgifva, att hon hade ett sådant, om det nu skall kallas ett fel.
Hon var allt för artistiskt an- lagd för att egna det minsta intresse åt hus- liga göromål.
Men så klagade då inte föräldrarne heller måttligt deröfver, på samma gång de dagligen uppmuntrade hennes anlag för de sköna kon- sterna.
Hon fick taga dyra lektioner i sång, deklamation, ja, äfven målning, bara hon lät bli att gå in vid den » otäcka akademien » — en sak, hon gerna velat göra, ty målarekon- sten utöfvade hon dock con amore.
Hon brukade ofta besöka hufvudstadens museer samt äfven sitta och » kopiera » på nationalmuseum.
Hände så en dag, då hon der stod och be- traktade en tafla, att hon tyckte sig höra några lätta vingslag i rummet — det var i n i I M I L / LJ IN ' dun, erhållet ett gratlsexemplar för hela den tid, under hvilken abonne- mentet räcker.
Aro de samlade abonnenterna färre än 6, torde prenumera- Amor som kom.
Hans pil träffade det der lilla oupptagna hjerterummet, och från den dagen blef hon ej så sorgfri och glad som förr.
Jag fick snart veta orsaken.
En ung konst- när hade, just samtidigt med att hon beun- drade den der taflan, stått och beundrat henne.
Och vips passade Amor på att ' spänna bågen.
Den unge mannen hade länge på afstånd följt henne med intresse.
Men nu var till- fället gynsamt, för att han i egenskap af må- lare skulle kunna presentera sig.
Och det gjorde han äfven.
Så följde ett samtal om den der märkvärdiga taflan, och snart funno de, att de voro själsfränder.
Deras vägar hade efter detta en förunderlig makt att sammanlöpa.
Var hon på konstför- eningen, kom han också dit.
Och stod hon och målade på museum, var han ej långt borta.
Att så skedde funno de båda lika na- turligt, som att de också utan all förkonstling öppet visade sin glädje häröfver.
Slutligen gick ingen dag förbi, utan att de träffades.
Men då fingo de gamla, hennes föräldrar, bekymmer, de som hade fruktat värre än pe- sten att få en artist till måg, märkte nu de ungas tycke.
Från den dagen stod fadern som en Argus bredvid sin kopierande dotter.
Men artisten var inte rädd för det, utan kom ofta fram och besåg hennes arbete.
Och en vacker dag var han nog dristig att öfverraska » Argus » med att komma på visit i familjen.
Kort derefter följde en sorgfull dag för liten Annie.
Den unge mannen hade hos fadern anhållit om hennes hand, men fått nej, » emedan det ej dugde, att två sådana opraktiska menniskor gifte sig ».
Domen var fäld, och nu följde en tid af sorg för de unga.
Lydig sin faders vilja lof- vade Annie att ej söka träffa artisten längre.
Men mången tår föll på hennes palett, och hennes vackra sång fick hädanefter en så dy- ster tonklang, allt för den sakens skull.
Men hon var och förblef lydig, dock med vilkor, att hon aldrig skulle behöfva gifta sig med någon annan.
Och det behöfde hon ej heller; ty sedan de unga modigt kämpat, fast utan framgång, för att glömma hvar andra, inträf- fade en dag en händelse, som gjorde, att solen bröt fram ur molnen.
Nog af, några tunnor guld, som den unge mannen numera förfogade öfver, tjenstgjorde som sprängbomb mot fördomarnes förskansning.
De gamla gåfvo alltså med sig, » ty äro de bara förmögna, så må de gerna sitta der och måla till sammans », hette det nu.
Och kort derefter stod bröllopet.
Aldrig har jag sett en ljufvare brud eller lyckligare brudgum.
De voro så ödmjuka och genom den sanna kärleken luttrade från all slagg.
A f den yttre ståten och flärden om kring dem märkte de föga, endast ett var dem klart, de hade funnit hvar andra, och nu skulle ingen dödlig kunna skilja dem åt.
År hafva kommit och flyktat sedan den da- gen.
Vår Annie är fortfarande lika älsklig och ljuf, älskar hela verlden på sitt eget till- litsfulla — kanske okritiska sätt.
Och sjelf är hon — den sällsamt begåfvade qvinnan — fortfarande lika afhållen af alla, unga och gamla, men mest dock af honom, med hvil- ken hon har gemensamt alla de egenskaper, som utmärka äkta konstnärssjälar.
Ja, de tu äro ett, ej minst i sin trånande längtan, att en gång få skåda det oupphinneliga idealet, som deras skönhetsälskande andar törsta efter.
Floras barn.
Från italienskan af Gudrun.
II.
Liljan.
rån den öppna kyrkan strömmade en bländande ljusstrimma ut på den halfmörka gatan; folk- massan inträngde, pyntad, högtidlig och tyst bredde den ut sig under sidoskeppens majestätiska hvalf.
Längst borta i fonden, i det mörka koret, strålade altaret af guld, purpur och ljus, under det att rökel- sen i genomskinliga ringar uppsteg mot hvalfven och draperiernas silfverkanter, de målade fönstren, de talrika små altaren och nischerna med helgon- bilderna upplystes af otaliga lågor.
Från orgelläktaren uppstämde en kör af barnröster en brinnande bön, full af bäfvande innerlighet, pre- sten, osynlig för åhörarne, besvarade den med djupa bastoner, hvilka under kadenserna ackompagnerades af de andäktiga åhörarnes dofva mummel.
Processionen på Kristi lekamens fest tågade lång- samt genom kyrkans midtelskepp.
Den purpurröda baldakinen med guldfransarne gungade redan i all sin glans i ljuset, och Vår Frälsares och Guds mo- ders standar af hvitt siden med purpurblommor och guldliljor vaggade framåt som ett skimrande under- verk.
Den långa processionen ringlade sig fram genom midtelskeppet: först de små gossarne med sina tända vaxljus och sina blombuketter, sjelfsvåldiga och ystra, låtande sina vaxljus drypa heta droppar på kamra- ternas nackar och medels armbågsknuflar och nyp- ningar stridande om de främsta platserna; så flickorna, mera stadiga, nästan snärjda i sina åtsittande hvita kjolar och med slöjor, som hänga ned öfver deras ansigten likt tårpilar; förstulet betrakta de hvar andra med blickar, som sqvallra om qvinlig afund; så de äldre qvinnorna, förmögna handlerskor, gamla ungmor och pergamentstorra nunnor, mest hårda ansigten, i hvilka sällan lyste en kärlekens och barm- hertighetens milda låga, utan fastmer fanatismens för- tärande eld; så officianterna i röda messhakar och hvita skjortor, under hvilka pantalongerna och de kolossala skorna bildade en mörk skugglinie; och slutligen, omedelbart efter Sancta Annas standar och mellan två hvitklädda små flickor, som strödde blom- mor med fulla händer, processionens hufvudattrak- tion, den lille Sanct Johannes, rosig och hurtig, med den lilla nakna skuldran stickande upp ur lam- skinnet, som var fäst som ett ordensband, en liten gosse, älsklig, blond och oskyldig med sin krona af lockar och liljeknippan — en god del större än han sjelf — i de små händerna, från hvilka den hotar att tumla ned på golfvet.
» Ack, så rar han är!
— en sådan sötunge!
Se på hono m, på hans vackra ögon och hans vackra hår.
.
.
A h sådana ögon!
.
.
.
Och de små fötterna i sandaler.
.
.
En sådan liten engel. » Qvinnorna och barnen böja sig framåt med hela sin själ i ögonen och kasta slängkyssar till honom, gripna af denna ljufva mystik, af en nästan smärt- sam hänryckning, som åstadkommes af denna ståt, som talar till sinnena och inbillningskraften, som verkar på det rent animala hos menniskan, och hvars ursprung är att söka i materien.
Plötsligen höres bland folkmassan en våldsam snyft- ning, men mumlet öfverröstar den snart i sin lik- giltiga sjelfviskhet, och det är endast de närmaste, som gifva akt på den stackars qvinnan, som fallit snarare än satt sig ned på bänken, och som bakom sina krampaktigt hopknäpta handen gjuter en ström af heta tårar.
» Det är fruktmånglerskan vid Porta Vittoria », säger en gammal qvinna och ser sig omkring med vigtig min.
» Förra året var hennes gosse den he- lige Johannes.
.
.
den lille som dog i difteri. » Förra året!
.
.
.
och nu hvilade den rosiga lilla kroppen i jorden, i det kalla, mörka, under sommar- nattens ljusa stjernehimmel.
.
.
och hans smultron- röda mun skulle aldrig mera ropa » mamma »; de små händerna skulle aldrig mera trycka intill bröstet liljorna, som hade gungat på hans nakna små knän.
Processionen försvinner i de kolossala sidoskeppen, förjagande skymningen med sina strålar af ljus och glitter; sången stiger uppåt, och orgeln brusar som ett hastigt stigande haf.
I rökelsemolnen tar liljornas bedöfvande doft allt mera öfverhand, och det sörjande modershjertat gju- ter blod lika rödt som det purpurfärgade hyende, på hvilket hvilar den lille Sanct Johannes, som nu aflägsnar sig på sin rosenströdda stig.
o Bidrag i alla ämnen mottagas med tacksamhet.
tion ske å närmaste postanstalt. — Bidrag frän alla områden f ö r qvlnllg verksamhet mottagas med tacksamhet.
Endast en sida af papperet bör Barnen på sommarnöje.
«l| en tid af så mycket praktiskt förstånd esåk som vår, då man af hvarje sak vill draga den största möjliga vinst ej blott för sig sjelf, utan äfven för andra, och då tiden är ett kapital och af en liten tanke kan bli en stor gerning, månne vi icke skulle kunna hitta på ett ämne med riktigt sundt förnuft att spraka om i dag?
Ja, jag tror mig få alla förståndiga hus- fruar på min sida, dertill alla fäder, som ifra för det » praktiska », och till sist hela ung- domsskaran, som ju alltid är entusiastisk — åtminstone i början — för allt, som är godt och rätt.
Jag vill göra två enkla frågor.
Pro primo: hur tillbringar vår ungdom tiden på landet under sommarferierna?
I allmänhet med hvila och lek efter vinterns skolarbete, och det är nog riktigt det.
Med en bok i gröngräset eller i hängmattan, en rodd på sjön, morgo- nens uppfriskande bad, en svängom på qvälls- qvisten och slutligen en tio timmars helso- bringande sömn.
Så der ungefär går det van- ligen till på sommarnöjet.
Den unga flickan har visserligen en liten virkning i hand då och då — det ser så husligt ut, och femte klassisten står nog ibland på en klipphäll med ett metspö i akt och mening att för- stärka bordsförrådet, men egentligen blott åstad- kommande tandvärk hos några hederliga abbor- rar och mörtar — med ett ord: » en latmask i ena ändan och en metmask i den andra ».
Och så blir tiden lång, och så blir det tråkigt.
Pappa beklagar sig öfver » pojken, som slår dank » och mamma öfver » flickor nu för tiden, som sakna sinne för det hus- liga ».
Saken är, att ungdomen har intet att intressera sig för och vårda sig om.
Nu till den andra frågan, och sedan skola vi komma till vår vackra idé.
Hur se våra små sommarnöjen ut?
Jag talar icke alls om villor med rika plante- ringar och dyrbara, skuggiga trädgårdar.
Nej, vi skola hålla oss till den rödmålade stugan der ute i skärgården med åkern omkring och granskogens helsodoft • — der man trifs så väl utan både glasverandor och markiser, och der man får vara i fred för » främmande ».
Inga praktträd, inga blommor, knappast en bär- buske.
Värden, den rättframme fiskaren eller den godmodige bonden, har inte tid att för- sköna sitt lif, och ingen bryr sig om att väcka hans sinne för det, som är skönt och på samma gång nyttigt.
För honom är rågfältet allt och dernäst potatisen, men att hans jord kunde gifva honom mer, det tänker han icke på.
Potatisen bär ju blommor, och smultronen glöda i skogen — hvad behöfver han mer?
Men hvad kunna icke vi alla och ni friska ungdomsskaror, som fått sinne för prydlighet, som druckit ur kunskapens och vetandets källor, hvad kunnen icke ni göra för att lemna efter eder fruktbärande minnen åt den frid- fulla vrå, som skänkt eder lycka och helsa under edra efterlängtade ferier!
V i skola se.
I Tyskland fins en gammal uråldrig sed, som burit rika frukter och blifvit till väl- signelse för generationer.
Det ligger dessutom så mycken ren, varm poesi i grundtanken hos det gamla bruket, att det är förvånansvärdt, om ej idén kunde öfverföras och äfven här hemma blifva verklighet.
V i anklagas ofta att efterapa allt utländskt — hvarför försumma det, som är verkligt goåtl D å på Tysklands landtbygd ett barn födes, i r \ I U I I \ | U IN användas och marginal lemnas.
Namn och adress torde alltid noga anglfvas, och kan fullkomlig diskretlon från redaktionens sida påräknas.
plantera föräldrar eller syskon ett fruktträd på gårdens mark.
Det är » litens » träd, och det vårdas och växer med barnet der inne i vaggan.
Dör trädet ut, är det dåligt tecken, men växer det upp och bär blommor och frukt, då ligga långt lif, lycka och välgång för barnet, och på sin konfirmationsdag plan- terar det ett nytt träd till tack för de forna barnaåren och till minne af den vigtiga dagen.
Så har det gått till sedan långliga tider.
Hvarje stuga är omgifven af en grönskande trädgård, och den vårdas väl.
Den är som en familj af lefvande väsen, der hvarje träd har sina minnen, glada eller sorgliga.
Den knotiga apeln bär ännu rika frukter, men den rödkindade ynglingen, som satte det späda skottet, bröts innan han sjelf blef fast i stam- men.
Körsbärsträdets fruktklasar glöda friska och röda som ungmöns läppar, då hon log åt dess första blom.
Nu är ungmön gumma, hennes läppar hvita, kinden skrynklig, men hon sitter dock under skuggan af sitt träd.
Först kom Sigfrid till honom nästan dag- ligen, men sedan grep honom ett uppsluppet studentlif, i hvars brusande hvirfvel han för- svann.
Klas hade j u alltid anat, att det skulle så gå; han tviflade icke derför på Sigfrids vänskap, men hur saknade han dock icke denna varma känsla, som omgifvit ho- nom likt en tropisk luft!
Detta var den största försakelsen i hans på försakelser så rika lif.
Han läskade sig af minnet som den törstande af en droppe vatten.
Tre långa år svunno hän, för den ene som ett rus, för den andre med tunga, släpande steg.
Då dog Sigfrids fader.
Klas stod bland de sörjande.
En tryckande prakt omgaf den döde, en prakt, som lika litet som den fatti- ges trasor kunde dölja benrangelsgrinet.
Sig- frid hade så mycket att syssla bland alla gästerna, att han såg vännen blott på af- stånd, först efteråt träffades de i sin gamla barnkammare.
På så sätt ha delar af Tyskland blifvit » Nu stannar du hos mig, » ropade han.
en hel fruktträdgård.
Byvägarne äro kantade » Hvarför skola vi vara skilda, vi som höra af bigarå- och morellträd, och den resande så nära till samman?
Nu har jag förlorat kan fritt släcka sin törst med några friska allt!
Ä r jag inte ännu fattig nog?
Jag be- klasar.
Skörden ger långt mer, än landet höfver ett hjerta som ditt, ett troget hjerta behöfver, och vi veta ju, att Munkbrons » stånds- af guld.
Jag behöfver dig af girighet, jag personer » stoltsera med tysk frukt, långt innan behöfver en trogen förvaltare, sådan du är! » vår är kartad.
» Om du gåfve mig en liten plats, der jag Och nu till idéen.
kunde vara dig till nytta, jag vore blott allt V i ha goda trädskolor, der man lätt kan för gerna hos dig.
Ditt eget lif behöfde du få skott och frukttelningar, och just nu på ju för den skull inte ändra, jag förstår, att eftersommaren är rätta tiden att plantera ut du måste ha många vänner och icke endast dem.
En liten sparpenning ega de flesta ung- en, en sådan smulgråt som jag! » domar, och utgiften blir ej stor.
Köpen unga » Du är och förblir mig kärast!
Hur ofta körsbärs- och bigaråträd, planteren dem i har jag ej upp i allt mitt bullrande lif längtat stugans närhet, i god jord och i söder sol, efter vårt forna lugna samlif; nu först blir och ni skall få se, att er möda blir lönad.
det åter hemtrefnad i huset. » Stöd och vattna de unga träden och lär stugans » Äfven mig förefaller det, som komme jag barn att älska och vårda dem.
Kanten den hem, Sigfrid. » lilla stigen ned till grinden med goda krus- Genast följande morgon började han sitt och vinbärsskott — det är både prydligt och arbete, det slog särdeles väl ut, och redan gagneligt, och ni skall få se, att edert före- efter några få veckor förklarade den mång- döme skall väcka landets ungdom till efter- årige kontorschefen honom för en anmärk- följd.
Lär dem ni att söka det sköna, gif ningsvärd acqvisition.
Sorgen stängde dör- dem något af eder goda smak, som ni in- ren för bullrande nöjen, vännernas lif för- supit i ett fint och intelligent hem, och de flöt stilla och enformigt, och i denna dunkla skola förstå er och i edra uppväxande träd skymning trifdes Klas utmärkt väl.
Sigfrids se kära minnen efter det eller det årets väl- glädtiga natur deremot såg sig i sinom tid villiga sommargäster.
på nytt om efter blå luft.
Och hvilken glädje, om ni sjelf, kära Han fann den genom en god gerning, som ungdom, i tiden återser det ställe, der ni i egentligen var hans faders.
Denne hade till- sommarljus flög fram i skog och mark, och om, låtit en gammal qvinlig slägting att bo i ett der ni satte de späda skott, hvars första blad litet trädgårdshus, som låg längst bort i par- ni helsade med jubelrop, ni nu återfunne ett ken.
Hon hade nu blifvit lam och tagit till kraftigt träd med rika klasar, liksom niä sig som hjelp en ung systerdotter.
En fader- mogen sommar.
och moderlös, för hvilken detta erbjöd sig Och nu, kära vänner, huggen fast i mitt som en högst välbehöflig utkomst, en den förslag och gören hvar och en i sin mån en muntraste, friskaste lilla rosenknopp; för henne liten trädgårdstäppa kring den enkla stugan.
fans intet annat än skämt och lek i lifvet.
Tiden skall gå fort, och sinnet blir lätt, och Här var nu fogeln inspärrad, men sjöng efter hvarje regn blixtra klara diamanter på dock från morgon till qväll och fann glädje, hvarje blad.
— er.
der andra endast sågo sorg.
Jag eller du?
&gt; Berättelse af M a r i e v o n O l f e r s.
(Forts.) [aturligtvis!
A l l min sträfvan är ju rik- tad derpå.
Kunde jag blott en gång vedergälla, hvad jag är er skyldig! » Så var nu Klas lemnad åt sig sjelf.
Han gaf lektioner om dagarne och arbetade om nätterna, hungrade mången gång, men höll fast ut och bet tänderna samman.
Sigfrid blef gladt öfverraskad att hos den gamla, som han pligtskyldigast besökte, finna en sådan beundransvärd liten varelse.
» Våren sjelf, » sade han åt Klas.
» Bredvid sjukdomen skulle den bli mig för ljus, Sigfrid! » » Ljus!
Hon förnöjer äfven den gamla! » » Henne!
Med de blinda ögonen och sina lama händer!
Mig synes, att din vår ej stort vet, hvad hösten behöfver. » » Kom sjelf och se, Klas. » Men han stod ej att få ur platsen, ej att öfvertala.
Dess oftare syntes Sigfrid.
Han kunde ej motstå Kathes barnaskratt.
Hur gladde de sig ej med hvar andra, der ingen
ManusKnpt, som e] a n t a g e t till Införande, återsändes, s å v l d a p o r t o bl- f o g a s.
Inga ofrankerade försändelser lösas.
annan något glädjande såg, öfver hela verl- den, som, trots skymningen rundt om dem, låg som en blomsterträdgård för deras fötter, tog färg från deras egna själar.
Innan han anade det, hade en glad, fri kärlek nästlat sig in i hans hjerta.
Klas visste det förr än han sjelf.
Hans lilla fön- ster vette åt gräsplanen utanför trädgårds- huset.
Hur ofta hade han ej der lekt med Sigfrid!
Nu voro de åter två.
Nedstämd blickade han ut på de lyckliga, för hvilka allt var idel sällhet, föraktande sig sjelf för den afund, för den svartsjuka, som sårade hans själ.
A f all sin makt käm- pade han deremot.
Kring honom var skugga, der ute strålande ljus.
Hvarför för honom beständigt endast sorg?
Måste den ena hälf- ten af menniskoslägtet alltid bära bördorna för den andra?
Kunde ett hjerta som hans, så tidigt brändt af smärtan, aldrig åter känna glädje?
Jo, han kunde det, i Sigfrids lycka kunde äfven han finna sin, om blott hans kärlek fortfor, och den stod j u så fast som den blåa himmelen der ofvan.
Under tiden dog den gamla slägtingen.
Käthe skulle bort.
Sigfrid beklagade sig för Klas.
» Jag kan inte släppa henne, hon är ett barn, vet alls inte, hur det går till i verlden. » » Liksom om du visste det.
Man erfar det först, när man kastas midt deri, som man slungas ut i hafvet. » » Jag skulle inte ha någon lugn stund, » fortfor Sigfrid.
» Hvarför skulle jag ej skydda henne, när jag kan det; jag älskar henne, Klas, inte som dig, helt annorlunda. » » Naturligtvis, jag har vetat det sedan länge!
Vet äfven hon det? » Hushållet.
Innan jag sänder nedsaltade skinhor till rökning, lägger jag dem i ett djupt fat, häller kokande vatten på och täcker tjockt med linne öfver, så att ångan instänges och vattnet får kallna lång- samt.
Genom detta förfarande blir skinkan mild och mjuk.
Derefter tor- kar jag köttet väl och syr in det i gaze eller gammalt gardintyg, förser det med ett starkt snöre till upphäng- ning samt lappen, hvarpå stycketalet och vårt namn äro upptecknade.
Stenia.
Matlagning-.
Fläsksylta.
Ett svinhufvud och en kalfstek kokas, helst till sammans.
Fläsk- svålen tages varligt af och bredes i en serviett i så stort omfång, som man vill hafva syltan.
Köttet och fläsket skares i vackra, rätt tjocka skifvor och lägges hvarftals med finstött salt och peppar emellan.
Sista hvarfvet bör bestå af fläsksvål.
Sedan ombindes servietten stadigt med ett snöre och syltan lägges i spadet, som får uppkoka.
Derefter i kall saltlake.
På så sätt behandlad blir syltan fast och präktig.
Eka.
Efterrätter.
Gräddkaka.
' h stop grädde och 6 ägg- gulor vispas till skum.
Sedan inblan- das ' / 2 qvarter hvetemjöl, socker efter smak och de 6 ägghvitorna, hvilka särskildt blifvit vispade till hård skum.
Blandningen slås på ett djupt porslins- fat och gräddas i måttligt varm ugn.
Serveras genast med sylt.
Elsa.
Karins kaka.
1 sked smör och 2 d:o mjöl fräses tillsammans och spädes med ' / 2 stop grädde, hvilket får uppkoka och sedan hälles upp för att kallna.
Der- efter iröres 3 äggulor; hvitorna, vispade till hård skum, iröras sist.
I en ka- | t- \ I U | i u U I « Annonser mottagas endast m o t kontant llqvld I förskott af 2 6 öre p r 4 - spalt, petitrad (= 10 stafvelser).
Ingen annons införes under I krona.
» Ja visst, jag kan inte förställa mig.
V i voro båda så lyckliga, när det var uttaladt.
Hon flyttar nu till en väninna, till dess jag kan göra henne till min hustru, naturligtvis så snart som möjligt.
O, du kommer också att hålla af henne, hon förtrollar alla, hon är som det klaraste solsken.
Hon kommer att älska dig så, som jag älskar dig; vi bli en lycklig familj. » » Den som blott kunde tro derpå!
Men jag förstår mig inte på fruntimmer, jag fruk- tar, att i sådana här fall är en vän alltid i vägen.
Bäst vore, att jag g i D g e min väg. » Sigfrid ropade högt: » Om du gör mig detta, har du aldrig hållit mig kär!
Försök dock att vara lycklig med oss. » » Jag skall försöka det, ensam vore jag allt för olycklig.
D u har skämt bort mig, låtit mig tro, att jag hade några rättigheter till lycka.
.
.
» » Hvilken skulle ha större än du, min gode vän!
Min bäste!
Bättre, mycket bättre och klokare än vi båda! » Vid den rikes glädjefest bjuds den arme ej till gäst, drifs från varma vrån vid härden ut till likarne i verlden.
Brölloppet firades till Kathes bedröfvelse i all stillhet.
» Mera som en begrafning, » sade hon, » och din otrefliga vän i sina stora, hvita handskar såg ut som sjelfva likbjudaren.
Inte sant, nu vilja vi dock vara glada och njuta af lifvet, jag har en riktig trängtan efter ljusa drägter; glada menniskor göra dagen munter. » » Till munterhet duger min stackars Klas visserligen inte, men han är dock allt för taktfull att störa oss. » rott lägges sylt i botten (helst hallon), derpå slås smeten.
Insattes genast i varm ugn och gräddas 1 timme.
Elsa.
Tvätten.
Huru alla slags fläckar kunna tagas ur linne.
Tjära, beck och svärta bort- tagas på så sätt, att man insmörjer fläckarne med terpentinolja och sedan gnuggar dem väl med grön såpa och varmt vatten.
Linnet tvättas derefter på vanligt sätt.
För att få bort den starka lukten af terpeutinoljan behöfver man blott blanda tillsammans bränvin och vatten och dermed bestryka stället, der fläckarne suttit, och sedan uthänga det i fria luften.
Oljefärgsfläckar gnidas först väl med gammalt smör och tvättas sedan med grön såpa och smör i kallt vatten, till dess att fläckarne äro borta, då tyget sköljes i varmt vatten.
Fläckar af körs- bär, blåbär, vinbär o. s. v. borttagas, om man insmörjer dem väl med grön såpa, sedan tvättar man dem med friskt Vatten, derefter hålles under linnet ett fyrfat med glöd, hvarpå svafvel är strödt, och låter man denna rök draga sig in i lin- net, så gå fläckarne bort.
Slutligen tvättas det i varmt vatten.
Om dessa fläckar suttit länge i, är bäst att man ingnider dem med bomolja och derefter lägger linnet uti solen i fria luften i ett par timmar, hvarefter tyget tvättas först i kallt vatten och sedan i varm såplödder.
Fanny — g.
Brygd.
I ett stop vatten uppkokas 2 &lt;B&gt; soc- ker och i ett stop en näfve humla.
1 citron skares i skifvor och lägges i 5 kannor kallt vatten.
Det kokade sockret och humlen ditslås samt 1 qvar- ter god jäst och borsyra för 10 öre.
Detta öfvertäckes och får stå öfver natten, hvarefter det slås på buteljer, » Sådana der taktfulla menniskor, som alltid äro förargliga, dem känner jag nog till, de grumla ändå vattnet!
O, Sigfrid, jag önskade, vi vore ensamma! » » Skäms du inte, Käthe; säg inte så en gång till, eller jag svarar: jag älskar honom mer än dig. » » Det tror jag ändå inte, » svarade hon leende och slog armarne om hans hals.
» Må din björn gå omkring och brumma, af vår honing får hau ändå ingenting med. » Det tycktes, som hade han också föga aptit derpå.
Allt sedan bröllopsdagen förde Klas ett enstöringslif; hans måltider buros efter hans önskan upp på hans rum.
Det hette, att han hade så mycket att göra.
Följ- den blef ock den, att Sigfrid höll till uppe hos vännen mycket mer, än hvad som behagade den unga, svartsjuka frun, » Den der smulgråten, » sade hon, » förderfvar hela vårt lif för oss, alltid tänker du på honom!
Det göres omständigheter med honom, som vore han Stormogul sjelf, och ändå skall han väl vara din underordnade.
På de allra trefligaste utflygter längtar du hem, som hade du ett litet barn i huset.
Hvad är han egent- ligen för oss?
» Han är vår välsignelse, Käthe, vår största skatt i huset. » » Jag kan inte finna något så oskattbart hos honom, jag önskar, du aldrig hade upp- täckt honom.
Så här kan det i alla fall inte fortfara, jag blir alldeles ihjelpinad häraf; han måste komma hit ned, lefva med oss, jag måste se, hvad han har för sig. » » Om du ber honom, gör han det helt säkert.
Ingen kan motstå dig, när du vill vara älsk- värd.
» (Forts.) hvilka korkas och hartsas.
Efter 8 da- gar är det fullkomligt färdigt att dricka.
Elsa.
Toaletten.
Att bereda aseptin.
En kanna vatten blandas med 15 ort borsyra och ligger ett dygn; sedan ilägges 25 ort glyce- rin och 10 droppar pepparmyntsdroppar.
Kent käll- eller brunnsvatten är bäst.
Finska.
Att rengöra kammar.
Man fuktar en bomullstapp med litet benzin och drar så länge genom kamtänderna, tills vad- den ej längre blir svart.
Stenia.
Huskurer.
Medel mot brännsår.
Gult vax och matolja kokas ihop till en salfva, stry- kes på linnelappar och lägges på så- ren.
Bytes om en gång om dagen.
Har hjelpt mycket svåra brännskador.
Mindre brännskador botas lätt genom påstrykning af med vatten fuktad hvit tvål.
Medel mot kikhosta.
Två matskedar linfrö till en kanna vatten kokas, sö- tas väl med kandisocker och silas.
Drickes varmt.
Hvarjehanda.
Sitter ni vid ett arbete och behöfver få en tillfällig mindre söm utpressad, men finner det tråkigt att enkom göra upp eld för att få ett varmt jern — gör då som jag i så många dylika fall gjort.
Tänd en lampa och stryk söm- men mot det upphettade glaset, men iakttag att ej väta på sömmen, ty då spricker glaset.
Utilis.
Läkareråd.
Mary B.
Vi hänvisa eder till svaret till Hulda i n:r 19.
Vi vilja varna er för till- fälligt bjelpande medel, emedan genom deras fortsatta användning det onda allt mer för- värras.
Isa.
Om ni i öfrigt är frisk, så hafva vi ej annat råd att gifva eder, än att ni så mycket som möjligt vistas och rör er ute i fria luften, seglar, om tillfälle dertill ges, tar dagliga bad i öppet vatten och förtär rikhal- tigt med mjölk och stärkande föda i all- mänhet.
Tekla.
Se.råd till «magerlagd ung flicka *: i n:r 12.
— Är ni säker på, att ni i öfrigt är fullt frisk?
19-årig fliclca.
Beror på orsaken.
Möjligen härledande sig af blodbrist eller nervavag- het; möjligen föreligger något hjertfel.
Un- dersökning nödvändig.
— Mot er hufvudvärk kan ni försöka att vid anfallen laga 1 gram antifebrin.
Siri.
Eder fråga tinnes besvarad i svaret till X.
Y.
i n:r 13.
Katinka.
Då ni utan resultat användt så mycket medicin, vore ju skäl ait tänka på en ordentlig kur med lämpliga bad, massage o. s. v. Är det ej möjligt för eder att un- der återstående delen af sommaren besöka lämplig badort?
I nödfall kan ni ju realisera er tanke på hypnotisk behandling.
D:r — d.
Frågor.
N:r 154.
En ung gosse, som är lam i båda benen, skulle vara mycket tacksam, om någon af Iduns läsarinnor ville upplysa honom om hvad yrke han bör välja.
Julius.
155.
Kan någon af Iduns läsare upplysa om, huru finslipad granit skall bibringas en varaktig spegelblänk yta?
Prenumerant.
N:r 156.
Kan och vill någon af Iduns läsa- rinnor upplysa om vilkoren för att bli an- tagen som sjuksköterskeelev vid Drottningens sjukhem — och huru lång lärotidenär?
J /.
N:P I 57.
En ung kloekarfru på landet frå- gar, om någon af Iduns mänga läsarinnor skulle vilja gifva upplysning om, huru oblat till kyrkan göres?
Svar emotses med största tacksamhet.
N:r 158.
Kan man möjligen genom Idun få mönster på något virkadt täcke, passande till en barnvagn, vore en ung fru på landet särdeles tacksam.
N:r 159.
Huru tillblandas god, mjuk pep- parkaka (brun)?
N:r 160.
Huru skall man sylta gurkor?
Svar.
N:r 9 1.
Troligen beror uteblifven blomning hos rosorna af bristande beskärning.
Att föreskrifva, huru med dem skall förfaras, torde vara svårt, då behandlingen i dylika fall må- ste vara olika för olika slag af rosor.
Om möjligt och om så önskas, står undert.
gerna till tjenst genom enskild brefvexling.
Adres- sen torde i så fall efterfrågas hos Red.
Jane.
Med Iduns expedition är förenad Iduns uträttnlngsbyrä, hvilken gratis verkställer alla uppköp åt Iduns abonnenter I landsorten samt för öfrigt t r * N I I N I I U U IN till billigaste pris och pä bästa sätt utför alla möjliga uppdrag til I tjenst för Iduns ärade läsarinnor.
XXXXXXXXXXXXXX&gt;6ÖÖ5&lt;XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX Observera!
A t t alla ä k t a " La Graeieuse " äro f ö r s e d d a m e d n e - danstående stämpel: Alla fördelar framför andra sorter?
Snörlif " La Graeieuse " 5 såväl i höga s o m låga former, finnes e n d a s t att erhålla hos H e n r i c Labatt, An Ai HENRIC LABATT STOCKHOLM 1 Kongl.
Hofleverantör, f i n D r o t t n i n g g a t a n / / S t o c l i l i o l m.
Obs.!
Tillsändes, om lifvidden uppgifves i centimeter eller decimaltum.
Obs.!
Order mottagas äfven genom Iduns Uträttningsbyrå, Stockholm.
F 2 8 2] xxxxxxxxxXXx * &gt;66&lt;xxkxXx&gt;6&lt;xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx — Vill du ha dina rosor att blomma, så I nästk.
okt.
fä anställning i embets- följ mina råd, och du skall fä rosor i oänd- mannafamilj i Stockholm.
Godt lynne lighet.
och angenämt sätt nödvändiga egen- Plantera dem i stark sol.
Upplös höns- godsel, gräf ned den i jorden kring roten, ej så skaper.
A r den härå reflekterar der- nära att den bränner.
På våren tvättas alla rotskott o. knoppar en gång i veckan med stark jemte kunnig i finare matlagning, fästes dervid särskildt afseende.
Goda re- gaplut för att utrota mask och löss.
De ro- sor, som slagit ut på morgonen, afskäras om kommendationer erfordras.
Svar med aftonen, ty sitta de längre, utmatta de bu- skarne.
Skär dem ej på våren mera, än be- uppgift om ålder och lönepretentioner samt fotografi sändas till » Barnkär », höfligt ar, med de grenar och skott, som bort- frusit.
Då första skörden af rosor är slut, Idons byrå, Stockholm.
[318] vattnas de med hönsgödselvatten.
Och slut- ligen — önskar du dina rosor att skönt dofta, så vill jag äfven upplysa dig derom.
M.
A.
E n a n s p r å k s l ö s o. e n k e l flicka N:r I 04.
Mot sär i hufvudet på barn re- med godt lynne, ej allt för ung, kun- kommenderas färsk märg, såren lossna redan nig att förestå och på egen hand sköta efter första insmörjningen och kunna sedan med lätthet bortkammas.
såväl finare som enklare matlagning, bakning, slagt etc. samt villig att bi- träda med sömnad och andra inom hus förekommande göromål, kan den Lo.
För sent för i år, men få vi behålla 34 nästk.
oktober erhålla plats i landt- uppsatsen till nästa, skola vi använda den.
hushåll i närheten af Linköping.
Goda Vivo.
Poemet grumligt.
Vi förstå det ej.
rekommendationer erfordras.
Svar med Gerda.
Tack.
Välkommen åter!
Ove.
Användes med nöje.
Skulle ni ej uppgift om ålder, lönepretentioner samt åter vilja komma ihåg oss?
fotografi, om det finnes, sändes till » Or- A.
D.
Finnes något fel, är detta insända- dentlig », Bankeberg.
[3 1 9] rinnans och ej vårt.
Vi kunna derför tyvärr Breflåda.
ej göra något deråt.
Eva, 10 år.
Det torde bli af allt för lokalt intresse.
S — d.
Dylika illustrationer ingå ännu ej i Iduns program.
FredericJc.
Detta blir för vidlyftigt att vi skulle kunna åtaga oss det.
Bäst att person- ligen korrespondera med någon större Stock- holmsförläggare.
Sigrid har bref att afhemta å byrån.
Rid.
Innehål sförteckning:: Damerna och glasmåleriet.
— Ogräset; poem, belönadt med hedersamt omnämnande vid Iduns sjette pristafling.
— Makar och omaka makar; tecknade efter lefvande modeller af Hugin.
(Slut.fr.
förg.
n:r.)
— Floras barn.
I I; Liljan.
Öfvers.
från italienskan af Gud- run.
— Barnen på sommarnöje; af — er.
— — Jag eller du?
Berättelse af Marie von Olfers.
(Forts.) Hushållet.
— Matlagning.
— Efterrätter.
— Tvätten.
— Brygd.
— Toaletten.
— Huskurer.
— Hvarjehanda.
— Läkareråd.
— Frågor.
— Svar.
— Annonser.
Annonspris: 25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).
Ingen annons införes under 1 kr.
LEDIGA PLATSER.
E n b i l d a d flicka af god familj, villig att biträda med barnens vård o. uppfostran samt deltaga i öfriga inom hus förekommande göromål, kan den E n n å g o t ä l d r e, b a r n k ä r och pålitlig, barnjungfru samt en husjung- fru, kunnig i tvätt och strykning, er- hålla platser den 24 nästk.
oktober i närheten af Lidköping.
Goda rekom- mendationer erfordras.
Svar med upp- gift om ålder o. lönepretentioner sän- das till » N.
N., », Bankeberg.
[3 2 0] PUTSSÖKANDE.
S k i c k l i g a l ä r a r i n n o r, värdin- nor, lektriser, sällskapsdamer o. bildade hushållsbiträden finnas anmälda å Nya Inackorderingsbyrån, Brunkebergsgatan 3 B, Stockholm, och anskaffas utan afgift till byrån.
[331] E n l ä r a r i n n a med flerårig under- visningsvana och goda betyg från förut innehafd befattning söker till hösten plats i familj.
Svar märkt » I.
G. O. » torde godhelsfullt sändas till Göteborgs postkontor, p.
r.
(G.
3982) [325] F i a t s ö n s k a s för en föräldralös flicka af god familj som sällskap åt ett äldre fruntimmer, att spela piano, läsa högt och för öfrigt deltaga i det hus- liga.
Små lönepret.
A f främst, fa- miljer fås vidare rekom.
Svar märkt » G.
M.
», Arboga, p.
r.
[3 3 4] E n a n s p r å k s l ö s flicka, van vid husliga göromål, sömnad m. m. sanit äfven handel, önskar sig plats i familj.
På lön fästes mindre afseende, mera på ett vänligt bemötande.
Goda re- kommendationer finnas.
Svar torde sändas t.
» Augusta », Iduns byrå, Stock- holm.
[333] E n u n g, b ä t t r e flicka önskar n ung, bättre flicka m e d plats till hösten i ett allvarligt, godt flerårig vana v i d handel hem för att gå frun till hända.
Har samt kunnig i bokföring lust för och vana i husliga göromål önskar till den 1 okt.
plats samt sömnad och finare handarbeten, som kassörska eller kon- och kan, om så skulle önskas, under- torsbiträde.
Den sökande visa barn i musik.
På lön fästes intet innehar kassörskepl.
men afseende, utan fast mer på ett vänligt önskar göra ombyte.
Ren.
bemötande.
Svar till » 22 år », Kri- stinehamn.
(G.
3964) [326] härå torde godhetsfullt sända svar m ä r k t » E.
22 år », Upsala, p. r.
E F i a t s ö n s k a s af en ung, anspråks- lös flicka i aktningsvärd familj för att biträda i sömnad, skrifning samt hus- liga göromål.
Betyg från förut inne- hafd plats finnes.
Svar till » Villig », Iduns byrå.
[329] En ung vermländska, Husmoder.
För ett bildadt, äldre fruntimmer, som förut haft anställning som lära- som ännu är i sina kraftiga år och rinna, önskar plats som barnsköterska eger vana vid eller förstår att, i egen- i bildad familj.
Svar snarast möjligt skap af husmoder, sköta ett större hus- till » F.
A.
», Karlstad, p.
r.
[328] håll, finnes plats nu genast i en större prestgård i mellersta Sverige.
D e n E n 3 2 å r s flicka önskar nu eller härå reflekterar behagade vända sig till hösten plats hos någon äldre dam, till kyrkoherde J.
Boden, adr.
E d, i familj eller som husförestånderska i Dalslandsbanan, som lemnar närmare upplysningar.
[321] mindre hus.
Hon har i flere år inne- haft liknande plats och eger vana vid husliga göromål samt sömnad.
Svar I en tjenstemannafamilj å till » A. », Venersborg, p. r.
[330] l a n d e t, nära stad och jernvägsstation, önskas till hösten en anspråkslös lära- rinna att undervisa tvänne flickor o m I I och 12 år i vanliga skolämnen och musik.
Svar jemte fotografi, betyg o. söker en ung tjenstemannadotter plats uppgift å pretentionerna till » Godt i enskild familj.
Sökanden har genom- hem », Iduns byrå.
[3 2 7] gått 8-klassigt elementarläroverk och lärarinnekurs samt derefter två år un- dervisat i familj.
Utom i vanl.
skol- ämnen undervisas i musik, finare hand- För 200 kronor kan en flicka på 6 arbeten och glasetsning.
Upplysnin- gar meddelas och svar härå mottagas månader få lära hvad till fin- och hem- godhetsfullt af fröken Wilh.
Löfholm, bageri hör.
Adress: Fröken Ii.
Rund- förest, för element.-lärov.
i Norrköping.
qmst, Strengnäs.
[3 3 2] 0 Som lärarinna Hembag * eri.
(Nord.
A - B.
Göt.
1995x1) [323] [291] E t t bättre, 25-årigt fruntim- m e r önskar pl.
till hösten.
Den sö- kande, som i flere år förestått ett större hushåll, kan sköta alla inom ett hus föref.
göromål.
Hon har dessutom ge- nomgått särskilda kurser i konstväfnad, finare handarbeten och linnesömnad och skulle således äfven kunna åtaga sig att undervisa barn i handarbete.
Reflekterande härå torde sända svar, märkt » Malvina », Skönvik, p.
r.
(G.
20659) [315] E n medelålders, anspråkslös t y s k a, hvilken flere år vistats i Frank- rike och England, senast nu i Sverige, först som lärarinna, senast som säll- skap och biträde vid små bestyr i hu- set, önskar nu erh.
plats hos äldre perso- ner el.
äldre herre för att föreläsa, bitr.
vid korresp.
o. lättare hushållsbestyr.
Talar o. skrifver fullt ledigt de nämda språken.
Upplysningar o. förfrågnin- gar besvaras af frkn Hedda Wästfelt, 3 Klara Vattugränd, Stockholm.
(G.
3905) [316] H usmödrar, som önska tjenare till hösten, torde förtroendefullt vända sig till Fru Emilia Forsbergs kommissionsbyrå, Kungsgatan n:r 7, Linköping.
[311]
V i vilja särskildt fästa uppmärksamheten pä läuhs lämplighet föl- plats- sökande och platsutbjudande annonsörer, äfvensom för alla öfrlga slags j pv I I Kl I L&gt; LJ IN annonser som beröra familjekretsen.
— Annonser moitagas endast genom S. Qumeellus annonsbyrå och hes redaktionen.
Abonnentsamlare antagas.
®i©i©i®i®i®i©i©i© [®i®i®i®i© (©] ®i©i®i©i©i®t©i®i©i®i© ' ©i®i©i®i©i®i©i®i®i©i®i©i©i®i®i©i®i® I alla boklådor har utkommit på förlag af - H. Blasdel Nyaste Mästerskapssystemet.
Praktisk lärobok i en golslta språket, med tillämpning af den af professor Olletidorff för mer än 4 0 år sedan grundade metod m ii ' såsom den mest annan befrämjar tala och skrifva ' Mjelfstudium instruktiva och praktiska, helst emedan den vida snarare än någon ett språks inhemtande, ej allenast för att läsa, utan ätven för att detsamma.
Till tjenst för skolor och privatundervisning samt för författad af C.
G. ZETTERQUIST.
P r i s: bunden i k l o t b a n d 3 kronor.
Nyckel till skriföfningarna är utgifven i särskildt kart.
band till pris af 1 k r.
1 &amp; Co., Stockholm, Hamngatan 38: pmmMmmm^M / T^ bok.
s En s a m n i l g stilfulla o r n a m e n t f r å n al B a o n s t p r o i t d r.
C k j O o m l e e s c i l e G.
T J p n i a r f e, Med 8 5 planscher, de flesta i rikt färgtryck.
Förklarande text af i bearbetad Öfvej sättning af intendent vid Nationalmuseum.
Arbetet utkommer i 2 0 häften om 4 ä 5 planscher till ett pris af k r I: 25 pr häfte.
At lärare och lärjungar vid tekniska och konstindustriella läroanstalter, åt dem som i hemmet egna sig åt konstsömnader, åt konstvännen och samlaren, som vill lära känna ornamentikens utvecklingsgång, ät alla dessa m. fl.
erbjuder Ornamentets bok med sina 8 5 planscher och mer än 1,000 afbildningar ett rikt urval af de vigti- gaste ornamentala motiv från olika tider och inom olika stilarter.
il!
I K o r t f a t t a d handledning i Geometriskt träsnideri eller s. k.
Träsnideri i allmogestil af V I L E E L U O L D E H B U K G.
Med 1 2 förklarande afbildningar, p r i s 5 0 ö r e.
i _.
risi t ^ i T t a r o r i o r i o f o i o i t o i o f i M i r o t i ^ o {o t o}; o t i] v r o T i o t i W o D f i H o ^ o o f r t o i T o f i t Doktor A. Afzelius Husmödrar!
Försöken Til.
Winborg &amp; C:is Lil a V a t u g a t a n 24.
F u r u s u n d s Haf skuranstalt.
i Stockholm tillverkningar af Doktor Carl piensburg 14 Lilla Vattugatan 14.
Hvardagar Behandlar Senap, blandad efter engelsk och fransysk smak, flere sorter.
Barnsjuk- Beefsteaksauce.
företrädesvis Soja, [34] Med.
D:r ERNST SALÉN, Ögonläkare.
Bostad: Stora Vattugatan 2, Mottagning: helgfria dagar kl. \ 10 — 1 12 t m.
Tandläkaren.
Adolf Hörnström XO j u n i - l O Ättika på flaskor för ut- spädning.
' / Z4.
Helgdagar 10 — 11.
domar.
flere gånger Belägen på den natursköna promenader, sina barrskogsMädda Sjukgymnastik, pris- ebröd.
Limpor.
U w •x mS O Constance Elfoe, Finspongportmonäen, hvilken är så utmärkt, att den, som en gång får se den, ovilkorligen måste köpa den, och vågar jag påstå, att ingen kan sälja en dylik portmonä till det pris jag åsätt den, eller endast ' p f 2 kr.
2 5 öre pr st.
Den inneh.
4 större rum samt 1 min- dre, särdeles praktiskt att förvara bil- jetter m. m. uti.
[324] " TM H ö t o r g e t 11, 1 tr., Hvardagar 2 — 3.
Helgdagar 10 — 11.
Allm.
telef.
6 9 1 0.
Fruntimmerssjukdomar, Förlossningar.
Otto ri33] Elmgren, V e s t e r l å n g g a t a n 6 6, Stockholm, emottager ull, gammalt ylle och upp- repadt silke till spinning, väfning (för hand) samt schal- och filtberedning.
Hos mig spunnet » upprepsgarn » är bevisligen det bästa och vackraste, som kan erhållas, hvarförutom spånadslönen är den billigaste i Stockholm.
[2 9 3] För dem, som önska god sill, re- kommenderas vår utmärkt goda Norska Istersill.
Försäljes i Vi, %, ' •It och i / s tunnor till billi- gaste., priser.
1 kilo kostar endast 25 öre.
Äfven finnas l: m a Castlebay D e - likatess-Sill samt iskällarsaltad färsk och rökt L a x hos Wirén &amp; C:o, 2 S k r ä d d a r e g r ä n d 2.
Telefon 3 9 6 och 2 2 59.
[2 9 4] L ax massage och kurenlig drickning af mine- [3 2 2] bröd.
Doktor C D.
Josephson hafs- Hvilka nyheter Tandläkaren Tandläkare och milda och fullt ralvatten.
Stor Societetsbyggnad, fullständig restaurant, god tillförsel för enskild jemförliga med de mathållning, tillfälle till angenäm segling och godt fiske.
utländska fabrikat.
Tillhanda- Badortens läkare Do / stor Karl Kallenberg, som under året i utlan- hållas hos Hrr specerihandlare.
[9 5] det studerat magsjukdomar och konstitutionella sjukdomar, besvarar medicinska förfrågningar.
Pris på större och smärre villor, enskilda rum i två h o t e l l b y g g n a d e r har JOHN FRÖBERG, Finspong, att bjuda Hammer, på?
Jo, bl.
a. en stark, elegant och jemte öfriga upplysningar erhållas genom prospekt hos Chr.
Stockholm och Furusunds Badkontor.
(G.
20898) praktisk portmonä af skinn, benämd belönade Preussiska Vasagatan 1 0, Stockholm, snedt emot Centralstationen.
[2 4 3] strandpartier luft en lämplig rekreationsort.
OBS.
Ostkustens betydelse som efterkurort från kontinentens badorter!
Fullständig Varmbadanstalt och rymliga Kallvattenbasiner.
Spe- cielt: förträffliga Oyttjemassagebad, hvilka utgöra en kombination af Loka- och Norrtelje-metoden.
Regeringsgatan 3 0.
ROLAND MARTIN uti yttre skärgården, 3 timmars sjöväg från Stockholm, är badorten genom sina vidsträckta skogs- Mottagningstid helgfria dagar 10 — 2 och 4 — 6 e. m. OBS!
Verkställer allt, som hörer till tandläkarekonsten.
[240] Humlegårdsgatan 8, 2 tr. Bådfrågningstid 1 — 2.
[1 2 0] sept.
ön Fnrusund Ankarstock.
[248] S o m m a r g ä s t e r!
Beställningar på alla brödsorter, så- väl matbröd som kaffebröd, mottagas till försändelse med de resp. ångbåtar, som anlöpa sommarnöjena i Stockholms om- nejd.
D e inom ramen nämda brödsor- terna rekom.
särskildt för hållbarhet.
C. VT.
S c h u m a c h e r, OBS.!
R eqvlr enter t löra hälla korgar, som efter 1: illsägelse afh omtas.
30 Concentrerad Spis- 0 Behandlar företrädesvis mag- och hudsjukdomar.
Praktiserar 1 juni — 1 sept.
vid H O j vattenkuranstalt.
[163] Kgl.
Jlofleverantät: t o k h o m l l f o r r a l n d s g a t a n 17.
e A m l S.
c T e e.
, N B e l T e l f.
5600.
Pianomagasin.
F l y g l a r, P i a n i n o s, T a f f l a r och Orglar från in- och utländska utmärkta Fabriker till de billigaste priser.
För instrumentens bestånd ansvaras.
Äldre P:2 " os tagas i utbyte.
OBS.
Ständigt lager af Flyglar från Bliithner och Pianinos från G. Schwechtens berömda fabriker.
På det ej för vexling mä före- komma mellan mitt fabrikat af hållbara och giftfria emalje- rade kokkärl och andras af mindre god qvalité, men af samma utsende, fä- stes uppmärksam- heten på, att hvarje kärl af min tillverk- ning är försedt med vidstående fa- briksmärke i rödt på svart.
Finnas att tillgå i hvarje väl sorterad jern- handel.
Maltose- Pumpernickel.
Skorpor, många sorter Tébröd.
954 Biscuit.
•Ti GUST.
PETTERSSON &amp; Komp., argang af 38 Regeringsgatan 38.
IDUN fj£T~ Flyglar, Tafflar och Pianinos från J.
G.
M a l m s j ö.
[3 5] fr. o.
m. n:r 11 t. o.
m. n:r 52 eller mer än tre qvartal (Obs!
I n:r 11 börjar den längre följetongen, hvadan intet af den samma går bort.)
säljes oinb.
för I kr.
50 öre, med lösa permar för 2 kr.
50 Öre samt kan användas som en synnerligen lämplig present vänner och väninnor emellan.
Efter till Bedaktionen af Idun ingången reqvisition sändes årgån gen mot efterkraf med tillagdt porto.]
Anker Heegaard m g Kjöbenhavn.
[260] Intubi-Kaffe H. SACKMANN r S t o c I r h o m l Priskuraiter gratis.
är det erkändt bästa, billigaste och helsosammaste kaffesurrogat.
Finnes i hvarje väl fournerad specerihandel i Stockholm och landsorten samt i parti och minut hos S t o c k h o l m s Kaffeaktietoolag.
[284] ombesörjer genom fullt kompetenta personer uppköp i alla möjliga branscher gratis åt Iduns och Skandinavisk Modetidnings abonnenter och för uppdrag åt andra mot en obetydlig ersättning.
Alla saker skickas mot efterkraf och få returneras (dock genast) mot fraktkostnader.
Dubbelt porto torde medsändas.
[2 4 1]
Tldn.
kottar endast én kr.
ior qvartaiei, befordrlngsafg.
inberäknad.
Anordnar hvarje qvartal pristäfllngar för sina prenumeranter.
CP5 P £d £ 2 ^ Wc EF {— - O 1 DUN SUCHARD.
17 Guld- och Silvermedaljer.
E.
J. ANDERSSONS [o B Cacao Soluble, ett rent lösligt pul- ver i bleckburkar på \, J och | kilo, är drygt, välsmakande och närande.
Af SucharcTs Cacaopulver får man 100 koppar på \ kilo.
[21] H- * O &amp; O SucharcTs Cacaopulver, &gt;cf 3 » Fabriksmärke.
A N O I i A G B] Försäljning och Uthyrning Mästersamuelsgatan 26, Stockholm.
Suchard ' s Chocolat.
Erkänd utmärkt qvalité.
Samtliga Suchard / S Chocolader äro garanterade ren Cacao och socker utan tillsats.
SucharcTs Praliner, Gianduja, Capsules, Noisettes, Nougatines och andra dessertchocolader rekom- menderas.
° 85 E Ånnonåer mottaga * genom §.
Qumaeilus annonsbyrålöcn not redaktionen till 2 6 öre pr 4-spaltlg petltrad (= 10 stafvelser).
§ I M F * Tvättinrättningen i 5 5 5 Nybrogatan.
BILLIGA PRISER.
Nybrogatan 55.
» AVin T Tvätt utföres äfven af härv.
ordentliga tvätterskor, hemtas och g U U o i I hemsändes, då adress uppgifves pr telefon 4 3 9 0 eller pr post.
[37]] 40 Drottninggatan 40 SUCHARD.
Nyhet för damer.
Glacéhandskar: 4 knappar, breda silkessömmar kr.
1: 50 5 SMörknäppen, d:o d:o 6-knapps Mousquetaires Obs.
bästa kr.
2: — • Som dessa handskar äro af A dessa stickmaskiner kan tillverkas: gardiner, stramaljer, filtar, pläder, täcken, öfverkast, dukar, mattor, möbeltyg, dam- och herrvästar, kalsonger, kjolar, tröjor, strumpor, damasker, vantar, mössor, öfverkläder, kappor, goss- och flickkläder, schalar, teaterkappor samt hundratals andra artiklar, som man af qvalité går jag i ansvar för hvarje par, som köpes i mina butiker: Östermalm: 29 Humlegårdsgatan 29, ylle eller bomull behöfver i hemmet.
Maskinerna tillverkas af bästa svenska materiel, äro enkla, lättskötta och eleganta samt taga, med bord, ej större plats än en vanlig familjesymaskin.
Köpare af stickmaskiner erhålla gratis den undervisning, som erfordras för de olika arbetenas förfärdigande.
Söder: 24 Södermalmstorg 24, Staden: 45 Vesterlånggatan 45, Obs.
Midt för Skräddaregränd.
fa: CfQ H 2 Mölnlycke af J.
E. Eriksons Mek.
Verkst.-Aktie-Bolags tillverkning, S t o c k h o l m.
kr.
2: — Carl Malmberg.
Af förbättringarna vilja vi särskildt nämna systemet fasonering, hvarigenom all räkning vid stickningen borttages.
för plaggens Ett rikhaltigt lager af sådana artiklar, som tillverkats på dessa stick- maskiner, är ständigt till påseende i utställningslokalen.
[136] Agent för Stockholm och omnejd: handl.
P. Persson, Drottninggatan 40.
YLLE REGIMEN.
Bästa skydd mot köld och värme Xujwdkontoi: Frec / sgatan 78.
[20] J.
G. Hammars Lampkök.
Tryckt Domestik, äkta färger, moderna mönster, et- fr o 1 ro: trt- Ni c-t- O O * Ö - ö c?
| hi P P CD Mol skinn &amp; Kraft yg, Bomul s-Korderoj, Victoria Klädningstyg, allt med tvinnad varp.
Bolagets tillverkningar, Stor värmoförmåga.
Brinna luktfritt.
Briljant belysning.
Pris: enkla med en veke 4 å 6 kr., extra solida 8 kr., med två vekar 12 kr.
och med tre vekar IS kr.
Fullkomlig belåtenhet garanteras hvarje köpare.
[226] J.
G. HAMMAR, 30 Malmshilnadsgatan i i o 111 o c k p r o f v a vårt ångrostade och malda H.
U S - h å l l S k a f f e ä 95 öre pr I kilogram = 80 öre pr skalp.
Beredt af prima Java eger det en fin och angenäm smak, är helsosammare än vanligt kaffe samt medför genom sin dryghet ytterst stor besparing.
Stockholms KafTeaktiebolag, N:r 4 Klara Östra Kyrkogata N:r 4.
Allm.
Telefon 244.
[285] belönade med första, Normal-Underkläder.
Prisbelönta med 6 Guldmedaljer.
Illustrerad Katalog gratis.
F a b r k i s - N e d e r a l g hos:.
Qösta l / idinghoff, 19 Drottninggatan, Stockholm.
P r o y f e r iostnaitäitt.
jKlädnings R e p s i t i o n e r IMttfitt, Fr. Marcus,| Obs!
.
E t D a l n m m o Kongl.
d e - Hofleverantör i tyger B a l s i c e i l r melfi ljer.
Stockholm.
•&lt; Bomullsklädningstyger, H ZLattun, Fercal och Satin, stort urval, nyaste mönster, pr i s e t vid utställningen i Köpenhamn nu inkomna i X.
M. Lundbergs Bosättningsmagasin, 1888, Storkyrhobrinken STOCKHOLM.
finnas till salu i alla välsor- terade yäfnadsbutiker i Sve- rige.
[- 25] Profver sändas fritt!
272 STOCKHOLM, GERNANDTS [87] BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
