# ID: svediakorp-per709
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1889
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,384
# sentences: 790
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fredagen den 12 juli 1889.
N:r 28.
B yrå: Kla.ra.bergsgatan 54, en tr.
Tidningen kostar endast 1 krona för qvarialet.
Annonspris: 25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).
Ingen lösnummerförsäljning.
postarvodet inberäknadt.
Redaktör och FRITHIOF utgifvare: HELLBERG.
Träffas ä byrån kl. 10 — 11.
A l l m.
Telef.
6 1 4 7.
TJtgfifningrstid: hvarje helgfri fredag.
Infaller helgdag på fredagen, ut- gifves tidningen näst föreg.
eller nästfölj.
söckendag.
2:dra årg.
Prenumeration sker: I landsorten: å postanstalterna.
I Stockholm: ' hos redaktionen, å Stads- postens hufvudkontor, i bokladorna samt å tidningskontoren Anna Wahlenberg-Kjerrman.
&amp;, en unga författarinna, med hvars sympatiska bild Idun denna gång prydt sina spalter, är säkerligen för de flesta af våra läsarinnor inga- lunda en ny bekantskap, då hon genom sitt skriftställarskap förvärfvat sig tal- rika vänner inom alla bildade och literärt in- tresserade kretsar i vårt land.
Således icke någon ny, men lika litet någon gam- mal!
T y för endast tre eller fyra år till baka var Anna Wahlenbergs namn ännu icke kändt utom den trängre kretsen af personliga vänner och fränder.
Sannt är, att hon redan då utöfvat en ganska omfattande för- fattareverksamhet, men detta hade hittills skett under den form af » skyd- dande förklädnad », som namnes signatur.
Kanske gömmer ni ännu på er bokhylla, ärade läsarinna, en sam- ling skisser af märket Bien; » Teckningar i san- den » var visst dess namn?
Teckningar i sanden, an- språkslösa utkast en solig dag vid hafsstranden, me- dan tankarne kommo och gingo och den behand- skade lilla handen hälft på lek lät parasollspet- sen tjena som grafstic- kel i strandbäddens sand — flyktiga bilder, utplå- nade af första vindpust Hon har förvärfvat alltjemt ökad blick för det karaktäristiska hos personer och ting, hon fattarinna, som stod bakom.
Det var Anna har vunnit en fart och rutin i framställnings- konsten, som ställer henne i främsta ledet af Wahlenbergs debut.
Sedan de dagarne ha sju år förflutit, och de qvinliga författarne i vårt land.
Hvad den unga debutanten har begagnat dem väl.
redan det första anspråkslösa debutarbetet lotvade, ha de sedan föl- jande allt rikare infriat.
Nu torde väl icke många svenska hem fin- nas, der öfver hufvud literära intressen funnit någon plats, dit ej ett eller annat af Anna Wahlenbergs arbeten hit- tat fram.
Det är icke längre snart förgängliga teckningar i sanden en- dast, hon bjuder oss; dertill för numera hen- nes hand sin stickel allt för säkert och allt för skarpt.
Det är ofta in i de minsta detaljer fint utarbetade konstverk af rang, som läggas fram- för oss, och särskildt ha vi många gånger förnöjt oss åt hennes eminenta förmåga att träffande sant, men dock med en viss humor, teckna alla dessa menskliga små svagheter, lyten och fut- tigheter, hvarpå det oss rundt omkring omgifvan- de hvardagslifvet, dess sämre, är så rikt.
eller böljas slag.
nat det, tänkte Så hade författarinnan me- vi då.
Ty det var en för- Anna Wahlenbergs stil har en karaktär af manlighet och kraft, som är ganska sällsynt hos qvinliga skriftställare.
Idun utkommer I hutvudsiadéh hvarje heigfrl fredag och kottar för ett qvartal endast I krona, postarvodet Inberäknadt. — Den är ytterst enkel och flärdlös, men ver- kar just derigenom nästan alltid på det rätta sättet.
Och i en egendomlig och synnerligen behaglig kontrast till denna hennes literära mannadugtighet står hennes personlighet, hvil- ken såväl genom de rent yttre förmånerna af vackra, nästan barnsligt blida drag och apparition som genom det fint qvinliga vä- sendet aldrig förfelar att verka synnerligen sympatiskt.
A r 188G utgaf Anna Wahlenberg på A.
Bonniers förlag sitt arbete n:r 2 i bokform, romanen » Små själar », hvilken på visst sätt väl bör betraktas som det egentliga stora de- butarbetet, då hon härvid först bortlade sin anonymitet.
Sedan ha i rask följd och under alltjemt växande bifall från den offentliga kritikens och den läsande verldens sida följt novellsamlingen » Hos grannas » (1887), ro- manen » Underliga vägar » (samma år) samt nu senast för ej länge sedan novellsamlingen » I hvardagslag ».
I den periodiska pressen har Anna Wah- lenberg länge medverkat.
Redan i med- let af 1870-talet mottogo skilda tidningar bidrag af den då ännu ej tjuguåriga flickans hand.
Sedan har hon alltjemt strött alster af sin penna omkring sig i Svea, Nornan, Julqvällen, Framåt, Nyla^nde, Dagens Krö- nika, Ny illustrerad tidning, Familjejournalen, Dagens Nyheter.
För den sistnämda tidningen skref hon under en utrikesfärd 1882 mycket omtyckta resebref från London och Paris.
Anna Wahlenberg är född i Stockholm 1858 samt sedan den 11 mars 1888 gift med Fritz Kjerrman, äfven han en pennans tjenare och medarbetare i Dagens Nyheter.
J.
N - g.
Ett farligt oskick.
Några små af M a t h i l d a å iakttagelser L a n g l e t.
et finnes en form af sqvaller — eller pladder — som, närbeslägtadt med det, Yl hvarom » Il gran Galeotto » handlar, i sin helhet gör kanske mera ondt, än det som direkt angriper och störtar en eller flere.
Ty detta fräter på sjelfva roten, på tonen i sällskapslifvet, på umgänget i sin helhet och inverkar på nästan hvar enda menniskas fram- tid.
Det är också något, som » hela verl- den » vet, som är ett välkommet kaffebröd i de kretsar, der man afhandlar just det, som » alla menniskor » tala om.
Detta allt syftar på det oskick, som på så många håll — ja, nästan öfver allt — är rådande, att dels » bry » unga flickor och unga män, dels ock förnämligast att, vid hvarje det minsta närmande, genast antaga och efter förmåga utsprida, att » han tycker om henne » eller » hon tycker om honom » eller » båda tycka om hvar andra ».
Mången gång har genom sådant oförståndigt och hänsynslöst pladder en förbindelse, som kunnat blifva lycklig, af brutits, eller en annan, som blifvit olycklig, rent af framtvingats genom sålunda uppkonstruerade förhållanden.
Men det vär- sta af allt är ändock, att ett oskyldigt och okonstladt umgänge mellan de unga sålunda förhindras, på samma gång som flickorna i hvarje ung man måste tänka sig en beun- drare och de unga männen i hvarje flicka måste se en giftaslysten mö.
Den unga flic- kan — om hon är god och väluppfostrad — måste ju alltid tänka vid hvarje steg: » det IDUN T i d n i n g e n Innehåller nästan u t e s l u t a n d e o r l g l n a l b i d r a g.
— Uppglf å n ä r m a s t e p o s t a n s t a l t n a m n o c h a d r e s s s a m t e r l ä g g e n k r o n a, sa er- går icke an — ty då kan han tro, att jag tycker om honom! » Och den unge mannen å sin sida måste alltid tänka: » jag måste vara på min vakt och icke säga något, så att hon tror, att jag är förälskad och ämnar fria! » Det ligger nu så nära till hands att vilja inbilla den ene och den andra, att ett » tycke » verkligen existerar, för att sedan skratta deråt och börja samma lek med en annan — och så är koketten och kurtisören der.
Det ligger lika nära till hands att in- billa sig sjelf eller af andra låta inbilla sig, att man » tycker om » — eller är omtyckt — och så uppkomma dessa » flammor », som nöta på hjertat och känslorna och ofta förleda till stora dårskaper.
Det gifves helt säkert familjer och här och der kanske någon liten krets, der dylikt prat icke förekommer.
Men det torde ej kunna förnekas, att i de flesta fall kan icke någon tillstymmelse till vänskap eller intresse få förekomma mellan unga personer af olika kön.
Mötas de ute och vandra i alla men- niskors åsyn på vägar och stigar — strax är Galeotto ute och går omkring med nyhe- ten om förlofningen.
Dansa de några gån- ger och se de glada och lyckliga ut — åter igen förlofvade.
Spraka de med hvar andra och se ut att ha roligt till samman — lika- ledes.
Och bli de då icke förlofvade, då är det himmelsskriande, opassande, koketteri, kurtis o. s. v. Eller skämtar man och gäckas på deras bekostnad — det heter, att hon för- sökte fånga honom, men misslyckades, eller att han för ro skull kurtiserade en toka, som strax inbillade sig, att han var kär i henne, m. m.
Men det värsta återstår.
Det är, att de unga flickorna ganska ofta speja efter ord och blickar, som kunna tyda på, att de in- gifvit en böjelse, den de kanske alls icke ämna besvara, och att de unga männen söka i sitt uppförande inlägga antydningar om en böjelse, som icke finnes, och som de i alla fall icke ämna bevara.
Båda veta, må hända, att, huru de än bära sig åt, det alltid blir illa uttydt, och då kan sådant så gerna ske med som utan orsak.
Slutligen bidrager allt detta att gifva unga män och qvinnor en alldeles skef föreställ- ning om hvar andra.
Det är icke långt borta, att de betrakta hvar andra som natur^ liga fiender — i synnerhet få männen en viss ringaktning för q vinnorna.
» Om man blott bär så mycket som en sjal åt dem, säga de strax, att man friar, » säger den ene.
» De tänka blott på, hvilka nya konster de skola hitta på för att bli gifta, » säger den andre.
Och qvinnorna å sin sida inbilla sig ofta, att deras makt öfver männen är mycket stor, för att i de flesta fall finna, att de full- komligt missräknat sig.
Hvarför skall det nu vara så?
Hvarför kunna ej en u D g man och en ung flicka finna behag i hvar andras sällskap, utan att detta just skall vara förebudet till ett kär- leksförhållande?
Hvarför skall det just vara ett stycke », som gör, att ett par ungdomar gerna dansa, skämta, skratta, promenera till samman?
Kan det icke hända, att man trif- ves till samman ändå?
Och om nu också flickan föredrager en af de unga män, hon känner, framför de öfriga, så behöfver väl det just icke vara derför, att hon är kär i honom — och vice versa.
Både hon och han föredraga ju af sitt eget kön den ena vännen eller väninnan framför den andra.
Hvarför skulle det inte här helt enkelt kunna vara på alldeles samma sätt?
Nej, så enkelt får det icke vara!
Hvad skulle då » alla menniskor » ha att tala om?
Nej — så fort en yngling dansar två danser med en flicka eller visar henne någon upp- märksamhet framför de öfriga, så » flammar » han för henne.
Och visar hon sig glad och tacksam för denna uppmärksamhet — ja, blott road deraf — • vips är hon förälskad, olyckligt, förstås, kan ej » kaschera » sina känslor, den stackaren.
Och så få båda höra, hvad » alla menniskor » säga, och blifva rädda för hvar andra och för andra — eller ock får deras umgänge af sqvallret en viss för- höjd smak, och de finna leken angenäm och fortsätta den med ombytta föremål.
Under allt detta gå emellertid rätt mången okonstlad och hederlig yngling och dito flicka och förälska sig i all oskuld i hvar andra.
Finge de nu blott vara i fred, kunde häraf uppstå en sympati, som kunde försäkra dem om en lycklig framtid, ty de skulle kunna lära känna och värdera hvar andra, så att deras känslor deraf kunde erhålla nödig var- aktighet och styrka.
Men så skall det bli bekymmer på alla håll — somliga tycka, att det vore ett passande parti, andra, att det är alldeles galet och bör förhindras, alla äro öfverens, att de båda unga böra noga beva- kas, och bevakade blifva de och omtalade och diskuterade och slutligen skilda åt, båda med utvidgad synkrets, men, må hända, också sårade hjertan, kränkt oskuld, förlorad tro på menniskovärdet.
Härmed är ju icke sagdt, att ungdomen skall lemnas åt sig sjelf utan all ledning.
Det vore tvärt om högeligen önskvärdt, att ledning och stöd skänktes dem just vid dessa tillfällen.
Men den skulle då vara af rätta slaget.
V i skulle uppfostra våra barn till menniskor rätt och slätt, icke till unga her- rar och damer, som skola börja gå i giftas- tankar, så fort de hjelpligt kunna läsa innan- till.
V i skola låta gossar och flickor växa upp, arbeta till samman, och sålunda lära känna hvar andra och icke svärma för okända ideal, som verkligheten sedermera rätt illa handterat.
Helt säkert skulle de olyckliga äktenskapens antal betydligt förminskas, om kontrahenterna förut hade bättre begrepp, om hvad de göra, och med hvem de förena sig.
Men huru i all rimlighets namn skall en ung man kunna få någon riktig föreställning om en qvinna — eller hon om honom — när han icke kan ens få tala litet mera med den eller de, för hvilka han möjligen hyser sympati, utan att det genast skall hviskas, att han tycker om henne, eller att hon tyc- ker om honom?
Om de unga kunde få träffas, samtala, skämta, dansa, resounera okonstladt, otvunget, lugnt, utan att de sjelfva eller andra behöfde uttyda allt till fadt kär- lekssnack, huru mycket angenämare skulle icke umgänget då blifva!
Ungdomen skulle vara lyckligare, vänskapsband skulle kunna knytas, utan att något sentimentalt blanda- des deri, känslorna skulle mogna i lugn, om- dömet skärpas, och dessa förhastade förlof- ningar mellan personer, som egentligen äro för hvar andra alldeles obekanta, kunna und- vikas.
Men då skulle man också lära både sig sjelf och den uppväxande ungdomen att sluta sitt öra till, för hvad » alla menniskor » tissla och tassla, att förakta sqvallret och gå sin väg fram, oberörd af det, som » alla menni- skor » bära omkring, men » ingen menniska » egentligen vill stå för.
Vore det icke möjligt att komma derhän?
h iiles ett .tum in or U e c k a n under hela q var t a le t.
För hvarje 6-tal abon- n en ter, s o m s a m l a s, och för hvilka afglften Insändes till Redaktionen af i r-x I I K I I LJ U IN gaste fall, orubbligt och räckte genom lycka och olycka; vi deremot hafva merendels vän- E n b l i e k f r a m å t.
skapsförbunden så löst knutna, att vi lätt nog kunna frigöra oss ifrån dem, om de på Belönad med pris vid Iduns sjette täfling.
minsta sätt falla oss besvärliga.
Vi hafva således i detta afseende icke gått a g » å g 3ig, moSet, u t i Bön ocH uaHa framåt utan till baka, och anledningen här- att Eij ?oet » jköj *) a.
{£ HoiEan » j; ti3 till bör väl närmast sökas deri, att vi fordra en aldrig tröttnande tjenstvillighet af våra |öt » alia vänner, fastän vi .. sjelfva icke äro redobogna jsot tlatnet, » pa3a Sottetn t 3 i n | a m n!
att göra en verklig uppoffring för dem.
Dess- .JCat » rlaEE lion.
ej- Difj fona, » å J-ag tänHte, utom äro vi till vårt eget väsende så nyck- fulla, att vi, efter att hafva gjort en ny be- Hon, j ?öt Htxxt » » HaEE Sitt Heta tij; 3u kantskap, stundom föreställa oss, att denna icke bör fortsättas, ehuru vi icke kunna på » riånHte något sätt motivera eller försvara en sådan t oni » otg t å t a t, mo3ofc u t a n n a m n.
åsigt; och en annan gång tro vi, att vi fun- nit en person utrustad med alla fullkomlig- heter, och då denna förutsättning, förr eller &lt;K.on i&gt;äxet upp, 6Eifc 4ttåtan3e ocfv j; aget, senare, varder gäckad, anse vi oss hafva gjort en så smärtsam upptäckt, att den berättigar aEEt m e t a o^e-t, - meta « å t 3 Hon taget, oss att, med sårad värdighet, genast draga oss undan från den bristfulle.
Men huru 3a o ^ t a t, gij ?uet, 6 o m 3a j; ot3om aaj;.
orätt är det, att vi så sällan betänka, att vi 9 U e n i- e n a n n a n * Henne » BEicHat HuiEa, sjelfva ingalunda motsvara andras förväntnin- titt a n n a t Hem 3e u n g a t a n H a t i t a: gar, och att vi alltså ofta vålla dem stora » n a t t a t 3u e n » a m.
^Coat &amp; Ee| t o n e n aj;?
missräkningar.
Om vi ödmjukt eftersinna detta och icke vänta att finna » englarenhet bland menniskors barn », utan allvarligt bemöda oss att, såvidt 0, mo3et!
jE-uj; t e n j; Eiri aj; oPUuESa » » Eöj-a!
möjligt är, åtnöjas med våra vänner sådana som de äro, i stället för att ständigt tänka JBåt e n 4eHun3 3i / fcfc i n t e o g a 3töi a på, hurudana de borde vara, så skola vi säker- ui3 3 e n n a tajfEa!
ofäg, Hi&gt;a3 » Hå3at 3 u?
ligen lättare än tillförene kunna både skänka ^ € v e m - Boj-et lina, m o t t å g a fid33en EutaSj och skörda trofast vänskap; och då vi er- 3et Etten » Eu n i t a t ej ?tet aoåEE » fiön » Euta3?
hålla en sådan, så låtom oss betrakta den som en dyrbar och länge efterlängtad skatt, S e t a t Ditt eget fiatn, » j.eEj; t m o 3 e t n a.
ty det är godt, att efter » dagens tunga och hetta » få i förtroligt samtal med en vän återvinna de domnade krafterna; det är äfven godt att, i sjukdomens och den djupa bedröf- N u gäE3at Hon » i n » HuE3.
2) e n » å3, 3 a velsens stunder, höra vänskapen tillropa oss: » å33e » Herren pröfvar blott, han ej förskjuter! » Och det är ljuft att kunna hoppas, att vän- i ?ie-nne &amp; » j-at, j; ot » t n a » i n moc^ncu) nå33e; skapen öfverlefver oss och att den, när vi n a j; öt » t j ?öt » tåt Hon Hi&gt;a3 3a Henne uat.
sjelfva slumrat in i den sista långa sömnen, © c fi u a t m ocPi tiH a n n a aj; 3tna gåj; oot, besöker våra hviloställen och nedlägger på de gröna kullarne vårens första blommor Hon » Eo » at » j-efj; » i n HatEeH » l&gt;a » ta Hå^uot samt glömmer eller öfverskyler, hvad vi bru- på Sen, Hon nu » » ira&gt;i3 » itt Hj-etta fiat.
tit, men förvarar i kärleksfull hågkomst det goda, som möjligen rymts i vår ringa lifs- gerning.
A.
L.
B.
(7 0cH Set^öt, m o 3 e t; o m 3ig otacH.
» å t a t, Eujk u p p 3itt Huj; ou3, totHa S i n a t å t a t!
fFotgdjW » ej- 3a H å m p a t, H a m p a t 8n an.
o3o3Eig » å » o m » oEen » t å g a j; Eamrna * ocH Tillämpad räknekonst.
mo3et » HätEeli, » o m j; tån HimEen » t a m - mat, g e n o m » e&amp;Eet - E-a » et, u a t m e t; 3en.
.
.
V erna.
V ä n s k a p.
Oss sjelfva kunna vi förlåta mycket.
Låtom oss betrakta andra såsom oss sjelfva och låtom dem vederfaras samma ynnest.
F. Spielhagcn.
jjenuiskoslägtet har under tidernas lopp till tanke- och handlingssätt under- gått stora förändringar, af hvilka många ledt till något bättre och ädlare än det förutva- rande; men erkännas måste dock, att våra förfader voro trofastare än vi äro, ty slöto de ett vänskapsförbund, så var det, i vanli- r i i r t dun, erhålles t i t aratlaexemplar hela den tid, under hvilken abonne- mentet räcker.
Aro de samlade abonnenterna färre än 5, torde prenumera-) är ett räkneexempel går ihop och resul- tatet stämmer, känner jag samma glädje, som när jag öppnar en nöt och finner en vacker, hel kärna i den », sade nyligen en tioårig matematiker, som hade en hel del räkneexempel att lösa.
Alldeles rätt, min unge filosof!
För oss vuxna är äfven hvarje riktigt facit i vårt lifsarbete en glädje och en uppmuntran, och smärtsamt är det, ja, ofta rent af ödesdigert, när räkningen icke stämmer.
I smått som i stort böra vi alltid visa oss som försigtiga räknemästare och taga oss i akt för villfarelse och fel vid beräkningen, för att ej lifvet en vacker dag, innan vi veta ordet derom, med brutal hand skall draga ett tjockt streck öfver hela vårt räknestycke.
Dock, ej endast i bildlig mening gälla dessa betraktelser.
I skolan få vi lära räkna, vi få mycken öfning deri och få använda vår konst på vexlande uppgifter; men huru många lärjungar, som dock i sina afgångsbetyg från skolan ega vackra vitsord för skicklighet i räkning, måste ej i lifvet betala dyra lärpen- ningar, bereda sig sjelfva och andra sorg, der- för att de i rätta ögonblicket ej ha kunnat draga sig till minnes och begagna sig af sin räknekonst.
Man kunde tycka det vara ett helt enkelt tankeexperiment att ställa inkoraster och ut- gifter upp emot hvar andra, att draga den riktiga slutsatsen derur och inrätta sig derefter, och ändock lär det väl icke höra till de säll- synta undantagen, att hushållspenningarne för veckan äro förbrukade, innan två tredjedelar af den samma gått förbi.
Man har begått ett divisionsfel, men upprepar sig ett sådant fel beständigt, så rifver det ett gapande hål i budgeten.
Att ställa upp ett hushålls budget är en konst, i hvilken erfarna husmödrar i tid borde inviga sina döttrar.
Men härtill räcka ej de fyra enkla räknesätten, här kräfves ock läran om proportioner eller förhållanden.
Qvinnor, som ej äro väl hemma häri, kunna bli orsak till husets tillbakagång och slutliga ruin.
Det gäller alltså att finna de rätta pro- portionstalen.
Öfverst stå hushållningens huf- vudposter: kost, bostad, undervisning.
De ut- gifter, som göras för dessa, äro af produktivt värde.
En väl född menniska är ej blott mera arbetsduglig än en illa född; hon mot- står äfven bättre alla faror och angrepp, som utifrån hota helsan.
Derför är det ock det dåraktigaste ord, man kan höra af folk, som för att tillfredsställa sin fåfänga nöja sig med otillräcklig föda: » ingen ser mig i magen " ».
Och deremot är ordspråket: » bättre bagaren än apotekaren » ett sannt varningens ord, som man ej bör glömma.
Att öfva sparsamhet på bekostnad af familjens tillräckliga föda är ett mycket svårt räknefel, och i detta hän- seende får man ock noga skilja på mättnad och tillräcklig näring.
Så kan ofta de mest utsökta läckerheter lika väl frambringa en känsla af mättnad, som detta ock kan ernås genom att äta ett nödigt qvantum potatis, medan man i båda fallen mycket litet sörjt för den egentliga näringen, för blod- och fett- bildningen.
Det vore synnerligen förmånligt, om qvinnorna gjorde sig förtrogna med de beräkningar, hrr chemiei verkstäldt öfver födo- ämnenas näringsvärde.
Hvad gäller kroppens näring kan ock med några förändringar tillämpas på andens, på undervisningen.
Det finns en sorts undervis- ning, som, om man ock fick den gratis, ändå skulle vara för dyrt betalad, och en annan, som ej kan betalas högt nog.
Äfven i de så kallade bistudierna, som i musik och språk, bör kostnaden ej vara det afgörande vid valet af lärare, emedan en dålig och otillräcklig undervisning endast danar stympare och en god undervisning äfven fordrar att bli godt betalad.
Kan man icke bringa slika utgifter i det rätta förhållandet till budgetens öfriga poster, är det bäst att låta dem alldeles utebli.
Storleken af den summa, man bör gifva ut för sin bostad, beror af två faktorer: hänsyn till helsan och hänsyn till husets representa- tion.
Den första faktorn bör naturligtvis] ha den främsta rangen, då sunda bonings- och sofrum direkt inverka på vårt välbefinnande, något som man ej kan säga om den dom verl- den bildar sig om vårt välstånd.
Helt naturligt kunna köpmannen, embetsmannen o. s. v. icke alldeles undandraga sig vissa kraf, som deras stånd och sällskapslifvet pålägga.
Men här gäller det ånyo, att man finner det rätta pro- portionstalet och ej utvecklar en lyx i bostad,
tion ske å närmaste postanstalt. — Bidrag från alla områden f ö r qvlnllg verksamhet mottagas med tacksamhet.
Endasten sida af papperet bör drägt och betjening, som skulle skada till- varons hufvudfaktorer.
Lyxen har sitt fulla berättigande, der den är en följd af välstånd, men den är för- kastlig, när den har sin grund i begär att lysa och efterapa.
Ännu farligare än dessa begär är dock njutningslystnaden.
Den undan- drager sig hvarje beräkning och förutbestäm- melse och bringar derför de vackraste och mest välbetänkta öfverslag på skam.
Och att i hvarje hushåll samvetsgranna öfverslag måste göras för året, för månaden, för veckan, det är nödvändigt, ty eljes — ja, » blodigeln har två döttrar, som heta: gif hit, gif hit! » står det skrifvet bland Salomos ordspråk.
Ph.
Brunner.
i r-v I LJ i i kl LJ IN användas och marginal lemnas.
Namn och adress torde alltid nog.
anglfvas, och kan fullkomlig diskretlon från redaktionens sida påräknaa Låt icke gräset växa på vänskapens väg!
Madame Geoffrin.
De flesta minnen äro som vattenväxter, hvilka lefva allenast af tårar.
Jean Paul.
Fly umgänget med tvänne slags menniskor: dioa fienders vänner och dina vänners fiender.
Qvinnan förborgar sin kärlek i fyrtio år, men sitt hat o c h sin motvilja döljer hon icke en dag.
Arabiskt ordspråk.
Biodling Iduns sjette pristäfling.
s å s o m en inkomstkälla för fruntimmer.
I våra dagar, då man öfverallt söker nya verk- samhetsfält och nya vägar till utkomst för qvinnan, borde man ock fästa uppmärksamheten på biodlingen och rekommendera den samma som en lönande in- komstkälla.
Den förtjenar det nämligen i synnerlig grad, som erfarenheten sedan länge bevisat och dag- h e m m e t; de öfriga 28 tåfla om det p o e t i s k a ligen bevisar.
I Tyskland syssla ej få fruntimmer priset.
framgångsrikt med biskötsel.
Som vi för dagen ej hunnit fullständigt Visserligen möter man tidt och ofta den anmärk- genomgå och bedöma prosauppsatserna, måste ningen, att biodling egnar sig bäst som manligt arbete, oi uppskjuta delgijbandet af resultatet i denna att den är för besvärlig för qvinnor och dessa käns- ligare för bistygn än män.
Allt detta eger dock nu- punkt till nästa veckas nummer, men vilja mera ingen giltighet, sedan man gjort så stora fram- redan nu meddela, utgången af den poetiska steg på biskötselns område.
Hvarför skulle arbetet vid symaskinen, vid kernan eller tvättbunken, i köket, tåflingen.
i trädgården och på faltet vara lättare än att för-.
Det gläder oss att kunna vitsorda, det vår passa en bisvärm från en gren in i bikupan och att förut uttalade misstro gent emot lämpligheten sedan ur en modern sådan uttaga en med honung af någon poetisk tåflan denna gång visat sig fylld kaka, tömma den på honungen och åter insätta öfverftödig, då de inkomna bidragen i all- den, i stället för att man förr först dödade bien och sönderbräckte vaxkakan för att kunna utpressa ho- mänhet betydligt höjt sig öfver, hvad vid före- nungen?
Så väl som qvinnohänder skicka sig vid gående tillfällen presterats, och då till och exempelvis sjukvård, så skulle de ock vara lämpliga med flere af de insända dikterna synts oss till biens skötsel, bien, som låta göra med sig nästan hvad som helst, endast man handterar dem på rätta ega verkligt erkånnansvårda förtjensler.
sättet, med lampor och med varsamhet.
Hvad biens Efter moget öfvervågande har det utfösta stingande angår, har man om den saken gemenligen priset 15 tillerkänts signaturen en mycket falsk uppfattning.
Många tro, att ett bi Verna för dikten » En blick f r a m å t », hvil- beständigt gör det fiendtligaste bruk af sin gadd, och ken återfinnes på annat ställe i dagens num- dock stingas bien endast då, när de klämmas eller tro sin bidrottning och sina förråd vara i fara.
Hur mer.
Hedersamt omnämnandejemte ofta ha ej mitt ansigte, min nakna arm och hand rättighet att under nästkommande år (1890) varit öfversållade af bin, och dock faller det ej ett.
erhålla Idun gratis ha vi beslutit tilldela enda in att stingas, om jag endast iemnar dem i fred.
märkena Gerda, John Hopper, Multa Detta är också helt naturligt: instinkten bevarar bien från ett allt för lättsinnigt bruk af gadden, då för passa, E. W. och N. för resp. poemen hvarje stygn gadden ryckes af ocb dennas förlust » S t u d i e », » F o g e l - l i l l », » Min b a r n d o m s t r o », medför döden.
Detta är en beundransvärd naturens » V a g g v i s a » och » P å f a t t i g h u s l i k v a g n e n » samt anordning, ty det förutan vore all biskötsel en ren omöjlighet.
Vid Iduns sjette pristäfling, för hvilken tiden utgick med den sista juni, ka samman- lagdt 39 iåjlingsskrifler insåndts.
Af dessa ha 11 behandlat prosaåmnet: Om konsten i JcronoT till sist samma förmåner åt författarne till dikterna » M o r » och » O g r ä s e t ».
Alla dessa poem komma efter hand att i Idun införas.
En del af de här uppräknade täftarne ha ej lemnat fullständiga uppgifter på namn och adress, hvarför vi bedja dem med första full- göra detta hos Redaktionen, då belönings- diplomen genast öfversändas.
Redaktionen.
Tankekorn.
Kärleken till framgång kan ofta döda kär- leken till det goda.
E. de Pressensé.
* * * Misstroende är yxan vid kärlekens rot.
En qvinna är aldrig mera Ryskt talför, ordspråk.
än då hon berömmer sin man och beklagar sig öfver sin svärmor.
Kinesiskt ordspråk.
Men till och med ett bistygn är alls icke så farligt, snarare ofta helsosamt, särskildt om man ej är fri från reumatism; äfven vänjer sig kroppen mycket snart vid bigift, så att ett stygn ej orsakar större obehag än ett myggbett och ingen större svullnad uppstår.
För öfrigt ges det numera så många medel att fullkomligt skydda sig för stygn, att man för det mesta sjelf är skulden dertill, om man erhåller ett bistygn.
Det är helt visst icke något tomt talesätt, om man påstår, att biafvel, drifven på rätt sätt, materielt lönar sig särdeles väl, bättre än hvarje annan syssel- sättning i trädgården och på fältet.
Man kan ju till och med under ett godt honungsår ur en riktigt behandlad kupa ofta vid honungens tillvaratagande erhålla öfver 50 kilo honung och dock åter insätta vaxkakorna!
Och lika visst är det, att nyttan af biodling icke endast består i förvärfvet af kronor och ören — långt högre äro fördelarne gent emot helsans befordrande att uppskatta.
Det gifves också många fruntimmer, hvilka aldrig äro riktigt krya och raska, utan att de få röra sig och arbeta ute i fria luften.
Icke hvarje qvinna har tid att gå ut att spatsera.
Hon måste äfven sköta sitt arbete och sitt förvärf.
A andra sidan finnas andra, för hvilka intet hinder gifves att dagligen utsträcka promenadturerna efter behag, men hvilka dock skulle skatta sig lyckliga, om de vid den så nödvändiga vistelsen i fria luften hade en sysselsättning, som gåfve dem både nöje och inkomst.
Äfven för dessa är biodling synner- ligen lämplig.
Mrs Harrison, en berömd amerikansk biodlerska, hvilken ensam förestår en betydande bi- odling, skrifver i den engelska » Bee-Journal »: » Att under sommaren vårda en bikoloni, då bien besöka tusendetals blommor och hemföra deras kostliga väl- lukter, verkar uppfriskande och upplifvande.
Jag var en gång mycket sjuk, men så snart jag åter för- mådde gå, begaf jag mig till mina bin, öppnade ku- porna, arbetade med dem, inandades deras utdunst- ningar och kände mig med ens frisk och full af nytt lif. » Erfarenheten lär äfven, att de flesta biodlare nå en synnerligen hög ålder.
Om de rika fröjder, som iakttagandet af de flitiga och renliga bien skänker, om de dagliga öfverrask- ningar, hvilka den djupare inblicken i deras under- bara samhällslif och konstskicklighet som byggmästare för med sig, skall jag kanske en annan gång tala, men vill dock nu ytterligare framhålla, hurusom vid sysslandet med bien vår syn, hörsel och lukt betyd- ligt skärpas.
För platsen, på hvilken man uppställer sina bin, behöfver man ej ha stort bekymmer; mången, som saknar trädgård, t. ex. i större städer, låter sina bin flyga ut från ett vindsfönster eller från taket.
Bäst egnar sig naturligtvis ett lugnt hörn i trädgården dertill.
Kan man inrätta det så, att man från sina fönster kan ha ögonen på sin bikoloni, äfven då man är upptagen af sina sysslor inom hus, är det bra, då biens skötsel ej drar mycken tid, om man blott passar på rätta ögonblicket för ingripande, hvilket ögonblick i en hel del fall gör sig kunnigt genom biens yttre beteende.
Början gör man bäst med att köpa sig en god sort bin i en ny kupa af bästa konstruktion med rörligt innanrede samt tillegna sig den nödiga insig- ten om deras behandling genom någon god lärobok, af hvilka flere finnas alt välja på i hvarje bokhandel.
Hvilka varmt intresserade väninnor biafveln mån- genstädes i utlandet redan förvärfvat sig, framgår i hvarje nummer af den tyska bi tidning (» Deutsche illustrirte Bienenzeitung »), hvilken nu ligger framför mig.
Der läsa vi t. ex. om en fru Hartmann, hvars man är banvaktare i Vienenburg vid Harz, hvilken sköter sina 50 — 60 bikupor med rent mästerskap, om donna Bertha Wilhelmi de Danila i Granada i Spanien, hvilken för sina stora förtjenster om rationel biodling i sitt hemland nyligen invaldes till heders- ledamot i landtbruksakademien.
Körande är fröken Jenny B:s berättelse.
Hon skrifver: » Min kärlek till den ädla biodlingen är så stor, att jag på intet vis kunnat afskräckas af enstaka missöden.
I de förhållanden, i hvilka jag lefver, finns intet, som gör mig större tillfredsställelse än sysslandet med mina bin, ehuru antalet af mina kupor går upp till mellan 40 och 50 stycken, hvilka under den brådaste tiden helt och hållet ta mina krafter i anspråk.
' Biodlingen är ett upplyftande och vederq vickande arbete, hvilket ingen vill öfvergifva, som blott en gång med lif och lust egnat sig deråt.
Hvarför skulle för öfrigt en fru eller en gammal fröken sådan som jag, icke unna sig denna förströ- else?
I sexton år har jag undervisat mina mycket yngre systrar och under dessa år på mina fristunder gerna sysslat i trädgården.
En vän till mina för- äldrar fäste sig dervid och skänkte mig en bikupa med orden: » min vän, jag tänker, att bien kunna göra dig glädje. » Och detta ha de ock gjort.
En särskild gjädje har jag haft af de utställningar, i hvilka jag deltog och som jag besökte.
Mina biprodukter blefvo alla gångerna prisbelönade: två gånger i Königsberg och en gång i Tilsit. » Kunde jag med ofvanstående rader gifva svenska systrar ett uppslag till en angenäm och gifvande sysselsättning, skulle jag dermed känna mig mycket lycklig.
Fru Franziska.
Idun bör ej saknas i något hem; den vill för alla vara en god tomte, en tillförlitlig råd- gifvare. '
Ett storstadsbarn.
B e r ä t t e l s e för » Idun af Johan plordling.
(Forts.) IXÄedan Karl Vrede upprörd väntar nere * ^ i portierens rum, stiger Klara, åtföljd af tjenstflickan, tvänne trappor upp och knackar sakta på den anvisade dörren.
En medel-
ManusKi-ipl, som e] a n t a g e s till Införande, återsändes, såvldaporto b l.
f o g a s.
Inga ofrankerade försändelser lösas.
ålders man med stränga, allvarliga drag öpp- nar den.
Det var läkaren.
» Fru Ritter, kan jag förstå », sade han.
Och hon böjer tyst på hufvudet till svar.
Han kommer ut och stänger med van hand dörren ljudlöst bakom sig.
» Vill ni vara god och följa mig in i rummet här bredvid; jag önskar tala ett par ord med er, innan ni träffar den sjuka », sade han.
När de kommit in, sköt han fram en puff åt Klara, men blef sjelf med händerna på ryggen stående framför henne.
» Ni är fru Kruses väninna, hör jag af er bror? » » Ja. » » Då måste ni öppet säga mig, hvad ni vet.
Det är nödvändigt, att jag känner det för att rätt kunna lämpa min behandling der- efter.
Det är tydligt, att hon genomgått våld- samma sinnesskakningar på denna sista tid.
Ni känner helt visst deras natur och orsak. » Klara tvekade ett ögonblick.
Men när hon såg upp och mötte den gråa, skarpa blicken framfor sig, som allvarsamt sökte hennes, förstod hon, att här var det hennes pligt att intet fördölja.
» A c k, det är mig allt för pinsamt att tala derom.
Men se här » — hon letade i sin ficka efter Ruths bref — » detta skall tillräckligt sätta er in i ställningen. » Men när han sträckte handen efter det, drog hon mekaniskt sin tillbaka.
» Min läkareed bör göra er lugn », sade han strängt.
Han gick fram till fönstret och läste det, långsamt och eftersinnande.
Icke ett drag i hans ansigte förändrades under hela denna tid, hvilken föreföll Klara lång som en evighet.
När han slutat, sade han: » Hon är mycket illa sjuk, fru Kruse, och jag ser af detta, att hennes nerver strängt måste ha afficierats.
Men ett förstår jag dock ej.
Hon har i yrseln ofta ropat och nämnt sin man vid namn.
Detta synes vara hennes sista och lifligaste intryck, innan hon förlorade sin sans.
Hon bönfaller, besvär, att han skall afstå från sitt beslut.
Hon reser sig häftigt upp, fattar krampaktigt om min arm med bägge händer, vrider den med våldsam kraft.
' Gif hit revolvern — gif hit! '
stammar hon, ' det är en synd för Gud; du får det ej, får ej bära hand på ditt lif!
Ännu finnes rädd- ning — räddning — '.
Och så sjunker hon magtlös tillbaka, trycker händerna i förfäran för sitt ansigte och hviskar med svikande röst: ' se blodet — b l o d e t.
.
.
Ä r hennes man i lif? » Klara har blifvit mycket blek.
Denna hemska skildring, framstäld i en torr, lugn ton, men ej utan sin dramatiska kraft, grep henne häftigt.
Hon reste sig upp och steg läkaren närmare.
» Tror doktorn, det är möjligt? » » Hvilket? » » Att hennes — att han skjutit s i g.
.
.
?
» » Jag vet ju intet; jag frågar er. » » Nej, ej ett ord ha vi hört härom.
Och hennes eget bref nämner det ju ej.
Det är väl — det kan väl vara endast feber- fantasier.
.
.
» » Möjligen, » svarade han.
tvifvel i tonfallet.
Men det låg I detta ögonblick knackar det häftigt på dörren, och Karl stiger in, utan att gifva sig tid att vänta på svar.
Han är upprörd, och hans hand, som håller ett papper, skälfver våldsamt.
i r- \ I U I | Lj [i I Ni Annonser mottagas endast mot kontant llqvld I förskott af 2 6 öre p r l - spalt, petitrad (= 10 stafvelser).
Ingen annons införes under I krona.
» Ett bref », säger han och vänder sig till Klara, » ett utländskt bref till Ruth. » » Hur är det möjligt », frågade läkaren; » hvem känner här hennes adress? » » Det är en ung qvinna här nere; hon är fransyska, kammarjungfru hos grefvinnan von P.
Hon säger sig vara syster till Lisette, som der ute var Ruths tjeuarinna och vår- darinna.
Ruth har i går qväll uppgifvit sin adress för henne, då hon väntade bref, som skulle förmedlas på detta sätt. » Läkaren tog brefvet och räckte det åt Klara.
» Ni måste bryta det », sade han, » här får ej finnas betänkligheter.
Det kan inne- hålla något af vigt. » Klara lyder mekaniskt.
Men hennes fingrar äro så maktlösa, att de intet förmå, och det faller ur hennes hän- der ned på mattan.
Karl Vrede tar upp det och sliter af kuvertet.
Det var en dålig franska, och de få raderna voro undertecknade med Lisettes namn.
I svensk öfversättning kunde de tolkas som följer: » Min älskade Fru!
Jag tackar för Edert vänliga bref och ämnade genast skrifva.
Det var i går.
Men så kom en förfärlig händelse emellan.
Och nu är det min smärtsamma pligt att meddela er denna hemska nyhet, som kanske dock är kommen för att vara till välsignelse.
Jag fick plats här nere hos en rysk baro- nessa, sedan Ni rest, så att jag hela tiden varit qvar i Monaco.
För en vecka sedan mötte jag plötsligt herrn utanför spelbanken.
Jag blef så förskräckt, som om jag sett ett spöke.
Han hade verkligen kommit åter.
I morse spred sig i staden ryktet, att en man om natten skjutit sig i parken vid Monte Carlo.
När tidningarne så kommo, fick man bekräftelse.
Det var, den heliga jungfrun beskydde Eder, den olycklige herr Kruse sjelf, som på detta förtviflade sätt slutade sina svåra dagar.
Må Ni taga det lugnt, min kära nådiga fru, och aldrig glömma, att ni har en evigt tillgifven tjenarinna i Eder Lisette. » » Det är således sant », sade Vrede med qväfd röst och sköt brefvet öfver bordet till läkaren.
Det var i sanning egendomliga känslor, som i detta ögonblick stormade genom hans själ.
En våldsam slitning af bestörtning, af medlidande, af jublande glädje!
Glädje!
Ja, den var dock störst!
T y nu, ty nu voro ju dock hennes lidanden slut, och hon var f r i.
.
.
Fri — detta ord, hvad allt han skymtade der bakom, det kunde ej i detta den våldsamma skakningens första moment tillnärmelsevis taga tankens eller ens aningens gestalt.
.
.
Men han kände en förfarande magt inom sig, som ville tvinga honom, att midt uppe i detta sorgehus brista ut i högljudt jubel, och han måste bära det största våld på sig sjelf för att ej blotta det.
Han vände sig med hårdt sammanpressade läppar bort från de andra och gick, i ett plöts- ligt intresse för hvad som tilldrog sig på gatan, fram till fönstret.
Bakom sig hörde han läkaren med lugn, lågmäld röst läsa upp brefvet för Klara.
Han hörde systerns häftiga andedrägt.
Och när det var slut blef allt plötsligt pinsamt tyst.
D å vände han sig åter om.
Klara satt djupt nedböjd, i orörlig smärta, med händerna tryckta för sina ögon.
Läkaren kom fram till honom.
» Detta är verkligen ett synnerligen märk- ligt sammanträffande », sade han.
» Men fallet är inte enastående.
Nu ha vi den närmaste förklaringen till de oklara fantasierna i hennes yrsel, till talet om sjelfmord, skjutvapen och blod.
Helt tydligt har hon i natt, omedelbart före den häftiga svimningen och feberkrisen under en hallucination sett hela den uppska- kande tilldragelsen framför sig, tvänne dygn efter att den i verkligheten der nere passerat, men en hel dag innan underrättelsen nått hit. » » Men kan dock detta vara möjligt », ut- brister Karl; » det är j u ren öfvertro, det är spöksagor. » » Det är både möjligt och visst », svarar läkaren och svänger sig om på klacken.
» Vetenskapen i våra dagar får syssla med mycket, som man for blott 10 år sedan skulle förklarat för galenskap.
» Men nu måste jag se till den sjuka.
Skö- terskan är visserligen der inne, och fru Kruse är något lugnare nu mot qvällen.
» K o m ett ihågl Det måste dröja länge, innan hon kan få en den minsta aning om detta.
Och ej på vilkor förr, än jag gif vit tillstånd.
Er systers besök blir bäst att upp- skjuta till morgondagen. » Och med en afmätt bugning gick han ut.
* Ruths sjukdom blef både långvarig och kritisk.
Den häftiga febern med yrsel och vilda drömmar höll henne fjettrad i tvänne långa veckor, under hvilken tid Klara troget höll vård om henne genom dag och natt.
Flere gånger om dagen kom Karl att göra sig underrättad om sjukdomens eviga ebb och flod; han hade ej kunnat förmå sig att fara till baka ut till Klaraborg, att vara den kära sjuka så fjerran!
Och derför, äfven fastän läkaren ännu ej tillstadt honom ens att få se Ruth, hade han hyrt sig in på ett hotell i närheten för att ständigt- kunna råka åtmin- stone systern och få de mest detaljerade skil- dringar från Ruths sjukrum.
Vid hvarje besök förde han med sig en bukett doftande blommor att ställa vid Ruths bädd; oaktadt Klara försäkrade honom, att föremålet hvarken hade någon uppfattning af denna vänlighet ej heller kuude njuta deraf, ville han ej på något vilkor afstå härifrån, som ifrån en dyrbar rättighet.
Ute på Klaraborg lefde lilla Vivan ett ensligt lif tillsammans med tjenarne de långa dagarne igenom.
T y huru mycket än Klara längtade efter att åter få träffa sin dotter, vågade hon det ej under den häftigaste sjuk- domsperioden af fruktan att föra smittan med sig till sitt eget hem.
* * (Forts.) I d u n s Byrå och Expedition hållas under sommarmånaderna öppna hvarje helg- fri dag kl. 1 1 - 2.
Med Iduns expedition är förenad Iduns uträttnlngsbyrä, hvilken gratis verkställer alla uppköp åt Iduns abonnenter I landsorten samt för öfrigt För sommaren.
Saltgurkor.
För att komplettera » Utilis » i n:r 24 af Idun uppgifna, i öfrigt goda recept böra dillkronor ej förglömmas vid inläggningen.
Lika- ledes är ej likgiltigt, i hvad proportio- ner kryddorna användas.
Till 100 st. jemnstora gurkor tages: alun 100 gram, salpeter 100 gram, röd vinsten 50 gräm, nejlikor 100 gram, stark- och krydd- peppar, af hvarje 100 gram.
Till salt- laken tages 2 kilo koksalt till 8 ä 10 liter brunnsvatten och 2J liter god ättika.
Praktikus.
Syltgurkor.
Stora köttiga gurkor 10 st. skalas, kärnhusen urtagas, hvarefter de läggas i lindrigt saltvatten under 24 timmar och uppläggas pä linne att väl afrinna.
Derefter skäras gurkorna i passande bitar och inläggas i glas- burkar samt öfvergjutas med uppkokad ätliksprit 600 gram, vatten 200 gram, socker 500 gram, nejlikor 2 gram, ka- nel 1 gram, spansk peppar 2 gram.
Ättikspriten bör vara af sådan styrka, att blandad med lika delar vatten, blifver vanlig god matättika.
Burkarna öfverbindas med förut uppblödt perga- mentpapper.
Praktikus.
Spenat.
För att till vinterbehof be- vara spenat så nära som möjligt lik- nande färsk, förfares på följande sätt: Spenaten rensad och rensköljd nedläg- ges som hastigast i kokande vatten, uppsamlas på ett durkslag och utkramas väl samt upplägges på linne.
I pas- sande glasburkar packas den sedan temligen fast med smörsalt emellan hvarje hvarf.
Burkarna täckas väl med flottyrbottnar och öfverbindas med pergamentpapper.
Saltet går lätt att aflägsna.
Praktikus.
Blomkål för vinterbehof *.
Blomkålen, rensad och skuren i så stora klyftor som möjligt, nedlägges i kokande vat- ten utan salt alt uppmjukas men ej förvällas, utbredes sedan på linne att blifva kall.
I en träbytta försedd med lock och salt på botten sättes kålen så tätt som möjligt med kronorna ned- åt, och mellanrummen fyllas med salt, derpå ett nytt hvarf af kål på lika sätt.
Sedan man nedlagt så mycket kål, som man önskar, öfvergjutes det hela med skummad mjölk, uppkokad och kalln ad, och pålägges en tallrik eller lindrig tyngd för att hindra kålen att flyta upp.
Byttan med sitt lock förvaras i källare eller å frostfritt ställe.
Om någon mögelpels möjligen bildas till en bör- jan, borttages den.
På detta sätt be- handlad håller sig kålen året om med bibehållen välsmak, friskhet och hvit- het, utan att blifva seg eller hård.
Praktikus.
Sockerdricka, enkelt, billigt och väl- smakande.
Uti en stenkruka eller bleck- flaska med löst påliggande lock upplö ses 425 gram (1 SJ kross- eller puder- socker uti 8 liter (3 kannor) friskt källvatten.
Sedan sockret är löst till- sättes pressjäst, stor som en valnöt, hvarefter kärlet ställes å sido under ett dygn vid en temperatur af - f 20 ä 25 grader Cels.
och omröres en och annan gång.
Då skum börjar bildas på ytan, silas genom en ren tagelsikt, buteljeras och korkas väl.
Förvaras i källare.
Några friska citronskifvor, eller litet ingefära höjer smaken.
Praktikus.
Fönsterträdgården.
0m odlande af hyacinter.
Bland alla de växter, hvilka blomma om vintern, intaga hyacinterna utan tvifvel första rummet.
Deras färgers prakt och mång- fald, den ljufliga vällukt de sprida — allt bidrager att göra dessa plantor till gunstlingar hos dem, som älska blom- mor.
Om man önskar tidigt blom- mande och starka hyacinter, måste man redan under sommaren skaffa sig lökar, emedan de mot sensommaren böra plan- teras.
Önskar man få blomster sed- I | — v I I k l I L / Kj IN nare, behöfver man icke plantera dem förr än i början af oktober.
Så snart man får hem lökarne, uppackas de ge- nast och läggas på ett luftigt, skuggigt ställe att torka.
Att under några da- gar utsätta dem för en torr värme af omkring 25 — 30 grader befordrar blom- bildningen.
Skulle lökarne vid deras ankomst visa rötter, något som lätt kan hända, om de anlända sent på hösten eller hafva skickats lång väg, måste de genast planteras.
Finnas några sidolökar, borttager man dem försigtigt.
Då lökarne skola planteras, bör man naturligtvis afskilja dem, som äro sjuka eller förvuxna.
En god lök är fast, har glatt skal, fjellen tätt sam- manslutna i spetsen och en frisk rot- krans.
Hyacinterna böra planteras i krukor af 5 tums höjd och 3 | — 4 tums dia- meter.
Man kan för det vackra ut- seendets skull gerna använda glaserade krukor, dessa skada ej hyacinterna, ty de behöfva och tåla stor fuktighet under sin korta blomningstid.
Nya krukor böra läggas i vatten, innan de begagnas, för att sålunda bortskaffa under bränningen vidhäftade kalk- och askpartiklar, hvilka annars skulle döda de unga rötterna.
Jorden bör utgöra en blandning af vanlig god trädgårds- jord, som dock icke får innehålla färsk gödsel, uppblandad med ungefär J- ren sand.
Man kan ock lägga litet kali- salpeter eller vanligt koksalt till större mängd i jorden; detta befordrar ut- vecklingen af stängeln, hvilken under- stundom icke vill höja sig öfver bladen.
Sedan jorden blifvit häld i krukan, skakas den tillsammans, men hoptryckes icke.
Ofvanpå jorden som bör gå till kanten af krukan, lägges en liten hög fin flodsand, på denna sand sättes löken och nedtryckes så djupt, alt dess hals står något öfver krukans öfre kant.
För stt kunna med fördel drifvas, måste lökarne väl hafva tagit rot, nå- got som endast kan ske vid låg tem- peratur och ständig fuktighet.
Ställer man krukan der det är varmt, torkar jorden; vattnar man då, så stores rot- bildningeri.
Ändamålet kan derför egent- ligen vinnas endast derigenom, att kru- korna nedgräfvas på ett torrt trädgårds- land och täckas med ett 6 till 8 tums djupt jordlager.
På hösten, när det blir kallt, höljes platsen med löf eller strö, dock endast så tjockt, att kölden icke kan nå krukorna.
Den som ej har tillgång till ett trädgårdsland, fyl- ler en stor kista med jord och håller jorden fuktig genom vattnande.
I slu- tet af december, någon dag då vädret är mildt, uppgräfvas krukorna från trädgårdslandet och insättas i vinter- kvarter.
Detta anordnas bäst på föl- jande sätt: uti en frostfri källare in- sätter man en lår eller djup låda fyld med sand, hvaruti krukorna nedsättas och betäckas med ett ungefär tre tum högt lager af sand, som hålles fuktigt medelst vattning, hvilken bör verkstäl- las hvar åttonde eller fjortonde dag.
V i komma nu till den egentliga drif- ningen, hvilken sällan bör ske före jul.
Innan krukan sättes in i drifrummet, gör man den väl ren och genomvattnar den derefter med varmt vatten.
Det är nödvändigt att till en början ställa den i mörker.
Har man icke något mörkt rum, måste man ställa små kru- kor, strutar och dylikt öfver löken, till dess att stängeln höjt sig 3 — 4 tum.
Först då är det tid att ställa krukan i dagsljuset.
Tills dess att de enskilta blommorna börja utveckla sig, skall krukan stå på ett varmt ställe, derefter något svalare, men helst i solen.
Så snart blommorna börjat öppna sig, sät- tes hyacinterna kallare.
Bäst egnar sig då ett kallrum, som värmes genom kring- liggande, eldade rum.
Före och under blomningen fordra de riklig vattning.
Då blomstringstiden är förbi, minskas småningom vattningen och löken får stå i den torra jorden till nästa år, då den åter kan drifvas, ehuru den då ger dåliga blommor.
Fanny — g.
till billigaste pris och pä bästa sätt utför alla möjliga uppdrag tliltjenst för Iduns ärade läsarinnor.
Köket.
Ett ord om våra köksknifvar.
Utom passande köttknifvar i olika storlekar borde i köksbordslådan äfven iitinas flere små handterliga knifvar med kort skaft och till en spets formadt blad (som på en pennknif) till att rensa grönsaker, skala frukt, potatis m. m.; — och synnerligen noga bör husmo- dern ge akt på, att den enkom för lök bestämda och den, som ärJsiMknif, bära sitt säkra märke och ej begagnas till någonting annat.
Aldrig må det till- låtas pigan att använda bordsknifvarne till köksbehof, och ej heller att köks- knifvarna begagnas vid stekning af biff, kotletter, potatis etc.; de fara rys- ligt illa af hettan; man har ju s. k. pannkaksspadar till detta ändamål.
Fiskknifvar finnas nu rätt praktiska i handeln, på ena kanten försedda med hvassa uddar till fjällning och på den andra så starka, att man med lätthet dermed kan sönderskära tjocka rygg- ben.
Stenia.
Att skura knifvar.
Min knifskurnings- apparat är mycket enkel.
Den består af ett smalt skärbräde, på hvars ena ända jag låtit bleckslagaren anbringa en låda, försedd med skjutlock, hvilket sitter på insidan åt brädet, så att efter begagnandet det öfverflödiga skurstens- pulfvret kan rinna till baka i lådan, då brädet hänges på sin spik.
I lådan förvaras skurstenen, yllelappen samt den i bruk varande råa potatisen.
Att doppa rå potatis i pulfvriserad skur- sten är nämligen ett utmärkt bra sätt att ögonblickligen skura anlupna och fläckiga knifvar blanka.
Man måste sedan torka dem med papper eller en linnelapp, och drar man dem derefter genom yllelappen, som upptagit litet skurpulfver i sig, så blifva de riktigt fina och blanka.
Till gaffelskurning liar jag en egen ställning i form af en knif, hvars blad består af pressadt sämskskinn, och med hvilken man be- händigt kan komma emellan » klorna ».
Stenia.
Efterrätter.
Majsenapudding.
J liter mjölk upp- kokas.
En rågad matsked majsena- mjöl, ett ägg och helt litet, men god mjölk vispas till samman och afredes i den kokande mjölken.
Socker och vanilj efter smak.
Uppslås i en med matolja smord form för att kallna.
Uppstjelpes, garneras med sylt och ätes med saftsås.
Elsa.
Äggkräm.
1 liter mjölk uppkokas med vanilj efter smak.
8 ägg, 2 ske- dar mjöl och 1 rågad sked socker sam- manvispas och slås i den kokande mjölken under ständig vispning.
Upp- hälles genast i geléskål och ställes att kallna.
Garneras med sylt.
Elsa.
Toaletten.
Utmärkt god aseptin.
8 ort krydd- nejlikor blandas med \ kanna vatten, som är kokande, ställes derefter på varmt ställe en half dag, blandas sedan med 9 ort borsyra, som iblandas me- dan satsen är varm, 7 ort glycerin samt 5 droppar pepparmyntolja och silas sedan genom filtrerpapper.
Medan satsen svalnar, bör den vara väl täckt.
Fanny — g.
Pomada, som befordrar hårväxten.
Tag hampolja, hönsister och honung, lika mycket af hvardera, slå det i en glaserad stenkruka och låt det stå på lindrig eld att koka till en salfva, hvar- under det omröres med en träspade.
Med denna salfva ingnides håret mor- gon och afton.
Fanny — g.
Tvätten.
Ni har ett bordtäcke, en schal, kläd- ning eller dylikt, som ni vill tvätta, men är rädd, att färgen skall gå ur.
För att förekomma detta låter man plagget först ligga ett dygn i en lös- ning af 1 liter ättika och 4 liter vat- ten.
Sedan tvättas det som vanligt.
Men för att undvika s. k. vattenskrynk- lor, urkramas ej vattnet vid sista skölj- ningen, utan upphänges plagget, vått som det är, på ett luftigt ställe.
Utilis.
Läkareråd.
Anna.
Vi måste först veta, hvarpå ert » håll » beror för att kunna gifva er råd.
Är det muskelrheuraatism, så äro kalla bad icke lämpliga.
Zara.
pm ni är fullt frisk, kunna vi ej säga er nägot » botemedel » mot detta.
Dolores.
Se svar till Ina i n:r 9.
Dea.
Är det ett organiskt hjertfei, hjelper detta ej; deremot kan ni möjligen vänta er nägon nytta deraf, om bjerllidandet är af nervös natur.
Hvilketdera föreligger, kunna vi naturligtvis utan undersökning ej afgöra.
— Kostnaden är naturligtvis olika efter olika förhållanden.
Karin K. ber om råd för » ondt i bröstet » och meddelar i öfrigt blott, » att hon måste ligga på rygg en stund, innan plågorna släppa ».
Hur är det möjligt att tro oss kunna utan undersökning lemna råd på grund af så knapp- händiga upplysningar?
Ingrid J.
Vi sända ej recept, hvarför ni måste vända er till närmaste läkare för re- ceptets erhållande.
Maria U.m.
1) och 3).
Tag tre gånger dagligen tre stycken Pilula Myrrhm ferratte.
Vistas så mycket som möjligt i det fria; för- tär mycket mjölk och mjölkmat.
2) Se svar till Å, T. i n:r 22.
Inquirer.
1) Då ni trots lämplig medicin ej blifvit bättre, anse vi, att ni gör klokast i att begagna sommaren till en badkur, hvar- vid en kallvattenkur torde lör er vara lämp- ligast.
2) Dessa fläckar stå ej i samband med ert andra onda, utan äro s. k. hudsvamp.
An- vänd ingnidmngar och grönsåpa, Ulls fjällning uppstår, samt bad i öppet vatten (om ni ej får tillfälle till verklig badkur).
D:r — d.
Frågor.
N:r I 42.
En flicka utan bildning, som ge- nom gifte » kommit sig upp », beder vördsam- mast Iduns läsarinnor om upplysning: ' finnes det någon bok om etikettens fordringar i syn- nerhet om en värdinDas pligter, och hvad he- ter och kostar den boken?
Viola.
N:r I 4 3.
En ung flicka frågar, om någon af Iduns läsarinnor skulle vilja ge henne be- skrifning på en smakfull och treflig drägt, passande till kostymering på en bazar.
Svar väntas tacksamt af Anna M.
M.
N:r 144.
Har någon af » Iduns » ärade läsa- rinnor användt snörlifvet » La Sylfide », så var god och yttra sig om dess ändamålsenlighet.
Derom beder Anna.
N:r I 4 5.
På hvad sätt skall man bäst laga smultronsaft och smultronkompott?
Hildegard.
Svar.
N:r 100.
I den tiden då det var » modernt », målade jag mycket på glas, och dessa taflor äro fortfarande fullkomligt felfria.
De behandlades före målningen på följande sätt: Fotografien begjutes rikligt på båda sidor med Transparentolja och lägges på en tallrik, glasskifva el.
dyl. samt får ligga till den blir genomskinlig (ungefär 12 — 24 timmar); den skrapas då väl ren från oljan (som hälles åter i flaskan) samt torkas val medjren, mjuk trasa.
Så har man till hands en liten flaska rof-olja.
Några droppar hälles på trasan och sä torkas fotografien ater väl.
Ett stycke vax pasta lägges midt på glaset, fotografien på den, utspacklas sedan försiktigt, värmes emel- lanåt på ett ljus el.
spritlampa.
Tillses, att pastan ej borttages, utan ligger tjock kring kanterna, något under och något utom foto- grafien.
Bestrykes med rof-olja innan mål- ningen börjar.
Oljefärg användes.
Transp.-oljan löser pastan, var försiktig med den och torka väl fotografien.
Tillbe- hören fås i Hansens färghandel, ArseDalsga- tan, Stockholm.
von S — n.
Breflåda.
C.
A.
A.
Vi ha grundad anledning råda er ej alls anlita den nämde » geschäftsman- nen », då vid flere tillfällen tydligt framgått, att hans läkekonst heter — humbug.
Rakel B. Hjertligt tack.
Det insända rik- tigt anländt, fast något försenadt.
Fru L:s porträtt kommer med snaraste.
Prenumerant i Finland.
Tack.
Skall an- vändas vid lämpligt tillfälle.
Red.
Innehållsförteckning i Anna Wahlenberg-Kjerrman.
(Med porträtt) af 3.
N — g.
— Ett farligt oskick; några små iakttagelser af Mathilda Langlet.
— En blick framåt; prisbelönad dikt af Terna.
— Vän- skap; af A.
K.
B.
— Tillämpad räknekonst: af Ph.
Brunner.
— Iduns sjette pristäfling.
— Tankekorn.
— Biodling såsom en inkomst- källa för fruntimmer: af Fru Fransiska.
— Ett storstadsbarn; ber.
för Idun af Johan Nordling.
(Forts.) För sommaren.
— Fönsterträdgården.
— Köket.
— Efterrätter.
— Toaletten.
— Tvät- ten.
— Läkareråd.
— Frågor.
— Svar.
— Breflåda.
fästa uppmärksamheten pä iduns lämplighet for plats- sökande och platsutbjudande annonsörer, äfvensom för alla öfriga slags VI vilja särskildt | j I Kl I L *) \ * IN 1 I alla boklådor har utkommit på förlag af annonser som beröra familjekretsen.
— Annonser mottagas endast genom 8.
Qumselius annonsbyrå och hes redaktionen.
Abonnentsamlare antagas.
R. Bisedel &amp; • Co., Stockholm, Hamngatan 38: I Nyaste Mästerskapssystemet.
Praktisk lärobok En samling ' stilfulla ornament från alla konstperioder.
i ©] o.^©1s; 13kl £ », s p r å k e t, Med 85 planscher, de flesta i rikt färgtryck.
Förklarande text af II.
Dolmetscli i bearbetad öfversättning af Vprnark, intendent vid Nationalmuseum.
Arbetet utkommer i 20 häften om 4 ä 5 planscher till ett pris af kr I: 25 pr häfte.
At lärare oeb lärjungar vid tekniska och konstindustriella läroanstalter, åt dem som i hemmet egna sig åt konstsöninader, åt konstvännen och samlaren, som vill lära känna ornamentikens utvecklingsgång, at alla dessa m. fl.
erbjuder Ornamentets fioir med sina Sö planscher och mer än 1,000 afbildningar ett rikt urval af de vigti- gaste ornamentala motiv från olika tider och inom olika stilarter.
med tillämpning af den af professor Ollen dorff för mer än 40 år sedan grundade metod såsom den mest instruktiva och praktiska, helst emedan den vida snarare än någon annan befrämjar ett språks inhemtande, ej allenast för att läsa, utan älven för att tala och skrifva; detsamma.
Till tjenst för skolor och privatundervisning samt för s jcIIsIimHiiibi författad af ii.
C.
G.
Z E T T E R Q U I S T.
F r i s: bunden i k l o t b a n d 3 kronor.
Nyckel till skri Ritningarna är utgifven i särskildt kart.
band till pris af 1 kr.
Kortfattad handledning i G e o m e t r i s k t t r ä s n i d e r i eller s. k.
T r ä s n i d e r i af VIIHJELM OIDESTEUKG.
i allmogestil [151.]
Med 12 förklarande afbildningar, p r i s 5 0 ö r e.
DIVERSE.
A n n o n s e r, ENGELSK L i l l a Vattugat.-in 3 4.
Annonspris: 25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).
Ingen annons införes under 1 kr.
PLATSSÖKANDE.
En anspråkslös flicka, med flerårig undervisningsvana ocli goda betyg från föregående befattning, söker ny anställning till hösten som lärarinna.
Svar, märkt » A », sändes godhetsfullt till Arvika Tidningsbyrå.
(G.
19839) En ung flicka, med vana vid kontorsgöromål, önskar pl.
å kont.
el.
i familj, der skrifgöromål förekomma, då hon äfven är villig att gå frun till hända.
Svar torde godhetsfullt sändas till » A.
B.
18 », Eskilstuna, p. r.
[300] HAZFYZZE- T p i a t s Önskas för en föräldralös flicka af god familj att undervisa minderåriga barn i vanl.
skolämnen o. musik.
Något deltaga i det husliga.
Utmärkta rekommendationer af främst, personer.
Små lönepret.
Svar märkt » 2 7 », Arboga, pöste restante.
poi] En anspråkslös, bättre flicka, hvilken varit lärarinna 8 år och 4 år på egen hand förestått ett hus, söker till hösten plats i någon familj på lan- det att undervisa mindre barn i sven- ska ämnen och handarbeten.
Vackra rekommendationer finnas.
Svar insän- das till » A.
», Iduns byrå.
Stockholm.
[295] E n anspråkslös, huslig, bättre 20-årig flicka önskar plats i någon akt- ningsvärd familj som lärarinna för mindre barn eller sällskap åt frun i huset jemte biträde i der förekommande göromål.
Goda betyg och rekommen- dationer presteras.
Svar till » Esther » torde sändas till denna tidnings byrå.
[392] 8 0 Drottninggatan 8 0 hörnet af Appelhergsgatan.
hörnet af Klarabergsgatan.
Ständigt Svarta lager af äkta Lyoner-Sidentyger o c h äkta Schalar.
[162] PABAPZTER ocli PARASOZZEB.
Humlegårdsgatan 8, 2 tr. Bådfrågningstid 1 — 2.
[120] Med.
D r ERNST SALÉN, Ö g o n l ä k a r e.
Lundbergs riksbekanta Hårmedel, Bostad: Stora Vattugatan 2, Mottagning: helgfria dagar kl. •I 10 — 1 12 f. m. för den finare damtoaletten, flottar e j!
klibbar e j!
skyddar mot mjäll och hårets affallande, finnes i Stockholm uti Fanny Gelins renommerade Parfym- Tandläkaren.
butik, Adolf Hörnström Mal ntorgsgatan 5, vis ä vis hotell Kung Karl, i Göteborg hos Fru Olivia Pihlström, Haglunds Hotell, i Malmö hos Herr Wöhleke samt i öfriga Sveriges städer bos Bok- och Pappershandlare.
Regeringsgatan 30.
Mottagningstid helgfria dagar 10 — 2 och 4 — 6 e. m. OBS!
Verkställer allt, som hörer till tandläkarekonsten.
[240] Snörlifvet " LA SYLFIDE " | En ung, anspråkslös [296] W E N N E R S T R Ö M S S T O C K H O L M Tandläkaren Constance Elbe, 30 flicka af god familj önskar plats i ett hem, att undervisa mindre barn, del- taga i husliga göromål, vara som skrif- biträde e. d.
A r från hemmet van vid litet af hvarje.
Svar emottages under adr.
» Villig », Malmö, pöste restante.
C.
4 5 Drottninggatan 4 5 Hvardagar ' / z3 — - ' h&amp;- Helgdagar 10 — 11.
Behandlar företrädesvis Barnsjuk- domar.
[34] Fiats som lärarinna (G.
T.
A.
789x1) MEZ- och Manufaktur-Magasiner Doktor C a r l p i e n s b u r g 14 Lilla Vattugatan 14.
[298] önskas till höstterminens början af en flicka, pligt- trogen o. med god undervisningsvana i vanliga skolämnen, språk, musik och finare handarb.
Vackra rekom.
finnas.
Svar till » Pligttrogen 24 », Iduns byrå.
D.
Behandlar företrädesvis mag- och hudsjukdomar.
Praktiserar 1 juni — 1 sept.
vid H j o valtenkuranstalt.
[153] [297] (G.
19919) A ocli SACHSISKA Doktor A.
Afzelius ROLAND Det bästa hit- [fl tills kända, som m ger skönaste figur B med nästan in- h gen snörning och Å linnes i såväl hö- m ga som låga for- ffi mer att erhålla Gj hos MARTIN Tandläkare Vasagatan 1 0, Stockholm, snedt emot Centralstationen.
[243] För dem, som önska god sill, re- kommenderas vår utmärkt goda N o r s k a I s t e r s i l l.
Försäljes i Vi, Va, ty.)
och tys tunnor till billi- gaste piiser.
i kilo kostar endast 25 öre.
Äfyen finnas l: m a C a s t l e h a y D e - likatess-Sill samt i s k ä l l a r s a l t a d färsk och rökt L a x hos SiUji W i r é n &amp; Jansson &amp; C:o, G Hötorget 6.
Obs.
Hemsän- des om lifvidden \ uppgifves.
[294] \ 2 Skräddaregränd 2, mödrar!
Lax H u s Th. Winborg &amp; F. A, DAHLS Biomstergödning [294] Försöken i Stockholm tillverkningar af Concentrerad Ä t t i k a för växter i krukor och å fritt land.
Det bästa medel för blommors o. plan- tors uppdrifvande.
Säljes hos på flaskor för ut- spädning.
1302] blandad efter engelsk och fransysk smak, flere sorter.
•E^vnplE.
i l J. Ii.
Nordling.
Lilla Nygatan 23.
^^JJL " J ^ilS verldsberömda, p r i s b e l ö n ta husmödrar, för tillredning på få minuter af en ut- märkt och välsmakande buljong.
Bruks- anvisning å hvarje burk.
Finnes hos alla specerihandlande.
[210] O Dirittiiiiihri HJALMAR PETERSON &amp; C:is patenterade K O N G O - S T O L Hjalmar Pe- terson &amp; C:is Bokhandel, Karl- stad.
Beskrifningar och teckningar öfver stolarne sändas gratis.
[260] Stockholms Nya H a n d e l s s k o l a, 6 Oxtorget 6, 2 tr. upp.
I denna läroanstalt, hvars.
förestån- dare eger 20-årig aflfärspruktik och som derjemte tjenstgjort vid flere af utlan- dets förnämligare handelsakademier, emottagas manliga och qvinliga elever till undervisning uti alla till handeln och det praktiska lifvet hörande förrättningar.
OBS.l Billig afgift.
Afgångsbetyg och rekommendationer.
Prospekt på be- gäran.
J. Eneman, [240 [Skolans föreståndare.
C:is I pris- Beefsteaksauce.
S o j a, flere gånger en mindre stad i Stockholms närhet kan en handel, till största delen be- stående af kommissionsvaror, få öf- vertagas.
Bäst passande för ett frun- ESTABUSMfD IB och fullt timmer, som är vant vid skrifgöromål jemförliga med de och eger något kapital.
Svar torde bästa utländska fabrikat.
Tillhanda- sändas till Iduns redaktion under mär- hållas hos Hrr specerihandlare.
[95] ket » E.
L.
» [299] IM a s i a s Köttextrakt« S e n a p, [127] (beqväm, portativ, solid, snygg och billig) erhålles mot 3 kr.
jernvägs- efterkraf.
Vår Nya Fällstol, som äfven kan begagnas såsom Fåtölj, Chäslong och Säng, erhålles fraktfritt mot 10 kr.
jernvägsefterkraf från C:o, Telefon 396 och 22 59.
(G.
13500) belönade ombesörjer genom fullt kompetenta personer uppköp i alla möjliga branscher g r a t i s åt mot Iduns en och Skandinavisk obetydlig Modetidnings abonnenter ersättning.
(dock genast) mot fraktkostnader.
och för uppdrag åt andra Alla saker skickas mot efterkraf Dubbelt porto torde medsändas.
och få returneras ray
Tldn.
kostar endast en kr.
för qvartalet, befordrlngsafg.
Inberäknad.
Anordnar hvarje qvartal pristaftlngar för sina prenumeranter.
L E V E R I N 61 i i ti U IN &amp; C:o Drottninggatan 3 j r \ I iJ Annonser mottagas genom 8.
Gumsellus annonsbyrå jöcn no * redaktioner.
till 2 6 öre pr 4-spaltlg petltrad (= 10 stafvelser).
T T 1 ö A n J « rro l Y i a a n m g S v 61 i tr. upp P77] Profver kostaaflsfritt.
fieaTitätloner fraktfritt.
Fr. Marcus, Oös.!
Ett alDum i o d e - Kongl.
Hofiéverantör Stockholm.
W g G T pianscler meafölier.
få h ä r m e d r e k o m m e r v d e r a sin n y a, tidsenlig-a 00 LJ h * YLLE REGIMEN.
Bästa skydd mot köld och värme Fotografering • utföres enligt omsorgsfullt nutidens 01 fordringar.
Med största högaktning WMMEM Preussiska bröd.
Q IIP Ankarstock.
T24S1 S o m m a r g ä s t e r!
Beställningar på alla brödsorter, så- väl matbröd som kaffebröd, mottagas till försändelse med de resp. ångbåtar, som anlöpa sommarnöjena i Stockholms om- nejd.
D e inom ramen nämda brödsor- terna rekom.
särskildt för hållbarhet.
Spis- och Knäckebröd.
Limpor.
C.
W.
S c h u m a c h e r, Kfll.
JECofleverantör.
Stockholm, norrlandsgatan 17.
Allm.
Telef.
5600.
Bell Telef.
954 OBS.!
Reqvlrenter böra hälla korgar, som efter tillsägelse afhemtas.
03 m Om Maltose- W ^ Pumpernickel.
i f ^ &amp;:: Normal-Underkläder.
Prisbelönta med 6 Guldmedaljer.
Skorpor, Illustrerad Katalog gratis.
många sorter Fabriks-Nederlag hos: Qösta tfidinghoff, Tébröd.
19 Biscuit.
Drottninggatan, Stockholm.
' j &lt;n- — ^•rui^-vyx * — Mölnlycke Miiiifaar-AMe-Boli, Glas- &amp; Porslinsserviser, I Smedman d. äldres I Fönsterglas, Handels-Skola G ö t e b o r g, svenskt och belgiskt af alla di- mensioner, Spegelglas, S t o r t o r g e t n:r 1 6 Folieradt Stockholm.
och o f o l i e r a d t g l a s till butik- fönster, Allm.
Telef.
21 77.
Z i n k h i n k a r Undervisning i alla kontors- ämnen och lefvande språk.
Anmälningstid kl. 110 — 2.
Obs.
A bref anhålles om full- ständig adress.
[274] kor, och B a l j o r, B l o m k r u - ett större sortiment, " V a s e r och l y x a r t i k l a r m.m. säljas billigast G.
237] 2 4 Regeringsgatan 24.
Johanson.
S U C H A R D.
17 Gnid- och Silvermedaljer.
års årgång af 0 xn T r y c k t D o m e s t i k, äkta färger, moderna mönster, Victoria Klädningstyg, HZ Bolagets 9 ~ 5 vid •i p r i s e S U C H A R D.
t utställningen i Köpenhamn finnas till salu terade i alla väfnadsbutiker rige.
fm IJ Fabriksmärke.
Cacao Soluble, ett rent lösligt pul- ver i bleckburkar på \, J och | kilo, är drygt, välsmakande och närande.
Af Such.ard ' S Cacaopulver får man 100 koppar på \ kilo.
[21] belönade med rff ... tT * Extra i:ma qvalité I?
1 1888, 3 vänner och väninnor emellan.
Efter till Bedaktionen af Idun ingången reqvisition sändes årgången mot efterkraf med tillagdt porto.]
tillverkningar, f ö r s t a, pr varp.
Suchard ' s Cacaopulver, synnerligen lämplig present CD allt med t v i n n a d Erkänd utmärkt qvalité.
Samtliga Suchard ' S Chocolader äro garanterade ren Cacao och socker utan tillsats.
Suchard ' s Praliner, Gianduja, Capsules, Noisettes, Nougatines och andra dessertchocolader rekom- menderas.
fr. o. m. n:r 11 t. o. m. n:r 52 eller mer än tre qvartal (Obs!
I n:r 11 börjar den längre följetongen, hvadan intet af den samma går bort.)
säljes oinb.
för I kr.
50 öre, med lösa permar för 2 kr.
50 Öre samt kan användas som en Mollskinn &amp; Krafttyg, Bomulls-Korderoj.
Suchard ' s Chocolat.
välsor- i Sve- [25] J.
G. Hammars L a m p k ö k.
Stor värmeförmåga.
Brinna luktfritt.
Briljant belysning.
Pris: enkla med en veke 4 ä 6 kr., extra solida 8 kr., med tvä vekar 12 kr.
och med tre vekar 18 kr.
Fullkomlig belåtenhet garanteras hvarje köpare.
[226] J.
G.
H A M M A R, 30 Malmskilnadsgatan |KAPP FABRIK!
OJ i 38 Vesterlånggatan 38 jj JI Nedra botten, I o. 2 tr. upp.
n [207] |U i alla Q " Otto ijplMi Elmgren, Vesterlånggatan 6 6, Stockholm, emottager ull, gammalt ylle och upp- repadt silke till spinning, väfning (för hand) samt schal- och filtberedning.
Hos mig spunnet » upprepsgarn » är bevisligen det bästa och vackraste, som kan erhållas, hvarförutom spånadslönen är den billigaste i Stockholm.
[293] 244 finle^aj?, Ivaraf profver på begära s M a s.
K.
M.
LUNDBERGS Bosättningsmagasin 7 Storkyrkohrinken 7 Stockholm.
[257] J J STOCKHOLM, GERNANDTS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
