# ID: svediakorp-per708
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1889
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,974
# sentences: 745
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fredagen den 5 juli 1889.
N:r 27.
Tidningen kostar B yra: Kla.ra.bergsga.taja 54, en tr. Annonspris: 25 öre pr petitrad (— 10 stafvelser).
Redaktör och endast 1 krona för qvartalet.
postarvodet inberäknadt.
Ingen lösnummerförsäljning.
FRITHIOF utgifvare: HELLBERG.
Träffas d byrån kl. 10 — 11.
A l l m.
Telef.
6 1 4 7.
2:dra årg.
TJtsrifningrstid: hvarje belgfri fredag.
Infaller helgdag pä fredagen, ut- gifves tidningen näst föreg.
eller nästfölj.
söckendag.
Prenumeration sker: I landsorten: å postanstalterna.
1 Stockholm: hos redaktionen, å Stads- postens hufvudkontor, i bokladorna samt ä tidningskontoren O, s o m m a r h e m!
Gif r o s på kind, åt m a t t a d håg gif n y a k r a f t e r med s k o g e n s doft, med s o l v a r m vind, med dina dolda l ä k d o m s s a f t e r!
Jfriffi.
Ett underbart land.
Fragment ur en otryckt reseskildring, skänkt åt A ve.
, wjfljV III.
slagordet: Kunskap är makt uppsköt, likt ett frodigt ogräs, begäret att medels tom lexläsning höja sig öfver sina medmen- niskor och förvärfva sig ett slags herradöme öfver dem, som lärt sig färre lexor, och så fann man upp något, som ni, en främling, lär hålla för en ren omöjlighet; men ni kan tro mig, att det egt rum här hos oss.
Bar- nen skulle nämligen på vissa tider offentligen utfrågas och frampladdra för dem formulerade och inlärda svar på likaledes inlärda frågor. » » Ja, det var j u helt enkelt examen, » svarade jag.
» Jaså, ni känner vår äldre kulturhistoria, » sade gubben, » men det torde dock vara er obekant, att de barn, som tycktes ha tilleg- nat sig något af den minueskunskap, hvilken ju, enligt den tidens åsigter, skulle gälla för en ovärderlig skatt, till på köpet fingo offentligt beröm och belöningar i kontanter eller varor. » » Kallade ni det ej premier? » frågade jag.
» Jo, så hette det; jag hade för tillfället glömt det främmande ordet, men saken var ju, att man betalade barn och ungdom för det de emottagit och behållit något af det man proppat i dem.
Man tyckes i alla fall haft ringa tro på den lyckliggörande förmågan af denna andliga vägkost.
Känner man nå- got till den menskliga naturen i allmänhet och barnens i synnerhet, så är det lätt att förstå, hur lögn, hyckleri, djerfhet och sjelf- viskhet skulle gro och utvecklas vid denna traftäfling, der den öfvade pratmakarens min- nesglosor förvexlades med tankeförmåga, och Grafström.
der den blyge och försagde hölls för att vara dum och okunnig.
» Likt den ur trollägget utkläckta lindormen växte detta system och omslöt snart vårt folk med sina ringar.
A l l t flere och flere ämnen kommo till, då man märkte, att de portioner, som först föreskrefvos, ej lyckades göra släg- tet bättre; och för att äfven barnen i de större skolorna skulle hinna med dem alla, innan » de blefvo för stora att läsa », måste ännu en klass menniskor prepareras för att forma till de små barnen, och då man fått sådana formningsanstalter för fem- och sexåringar, tyckte man, att det skulle vara förträffligt, om äfven två-, tre- och fyraåringarne kunde förberedas för kommande lexproppningar.
Då sattes kronan på verket genom att hvarje dag skicka sådana små barn från hemmet för att handhafvas af främmande qvinnor och komma i beröring med främmande barn, utan hänsyn till hvilka oseder, som dermed kunde fort- plantas från det ena barnet till det andra eller att barnens föräldrar sveko sina natur- liga pligter mot de små.
» Slagordet: Kunskap är makt, hade gifvit ny lifskraft åt det från barbariets och träl- lifvets dagar härstammande föraktet för allt kroppsarbete, och tusentals föräldrar under- kastade sig försakelser och uppoffringar, värda en bättre sak, blott för att hålla barnen till boken, ända tills de blefvo sexton, aderton, tjugu år, ja, somliga ännu längre.
» Den rådande föreställningen, att undervis- ningens höga, ädla konst kunde läras på samma sätt, söm man lär sig vefva ett positiv eller rabbla upp multiplikationstabellen, dref ett ofantligt antal unga menniskor till att låta preparera sig till undervisare, och man var så förblindad, att man å ena sidan fann detta vara för mer än att lära sig ett yrke, medan man å andra sidan höll till godo med unga, oupplysta flickor och ynglingar till att handleda barn på denna underliga kunskaps- bana.
D e måtte väl kunna hålla i boken, samt tillhålla lärjungarne att lära rätt utantill, tyckte man. » » Ja, men, min herre, en systematisk undervisning, börjande i lekskolan, fortsatt genom småskolan och så hela vägen upp- före, måste bära synliga frukter i folkets • lif, » sade jag med eftertryck, då den gamle för- sjönk i en tystnad, som tycktes vara fram- kallad af sorg eller vemod. » » Helt säkert bar det frukt, bitter frukt, detta sätt att våldföra både naturliga anlag och rättskänslan, » sade den gamle tungt; » men vi skola ej nu längre sysselsätta oss med detta ämne.
Aftonsysslorna kalla ungdomen hvar till sitt; men i morgon vid samma tid samlas vi åter, och då skall jag fortsätta min kultur- skildring.
» » Det var om frukterna af vår forna ona- turliga folkundervisning, som jag nu skulle tala, » började den gamle, då vi nästa afton samlades kring honom.
» Redan i går antydde jag, att en af dessa frukter var för- akt och motvilja för kroppsarbete.
Detta förakt yttrade sig ingalunda i ord; tvärt om blef det en modesak, att i verser, festtal och skrifter tala i höga toner om » arbetets ära, arbetets ädle riddare » och allt hvad högtraf- vande man eljes kunde hitta på för att hålla kroppsarbetarne vid någorlunda godt lynne, medan man sjelf skydde kroppsarbetet.
Hvarje plats, var den än så tarflig som våra dagars vaktmästaresysslor, så själlös och bunden, som nutidens bodkassörers, så nervspännande, som telefonisternas, söktes af hundratals af den tidens unga män och qvinnor; och blott i yttersta nödfall, då hvarje hopp om att
Idun u t k o m m e r I h u f v u d s t a d e n hvarje h e l g f r i f r e d a g o c h k o s t a r f ö r e t t qvartal e n d a s t I k r o n a, p o s t a r v o d e t i n b e r ä k n a d t.
— slippa undan kroppsarbetet strandat, gick den tidens s. k. bildade ungdom till något prak- tiskt yrke eller syssla.
Häraf följde natur- ligtvis, att städerna fingo en stark tillström- ning af unga män och qvinnor, hvilka der sökte sysselsättningar som skrifvare, handels- biträden och annat, som den tidens städer kunde erbjuda af sysselsättning åt dylika in- divider, medan landsbygden led brist på ar- betskraft och våra naturliga rikedomskällor lågo obrukade, fastän en allt förtärande guld- törst hade bemäktigat sig detta slappa slägte, som ville skörda guld utan att hafva lagt skuldran till allvarligt, ihärdigt arbete med små medel och mångas förenade krafter.
» Nöden i städerna tilltog, fattighus, fängel- ser och skolor, stora som palats, reste sig sida om sida, och i dessa senare inspärrades generation efter generation, läsande så, att sorlet af lexorna liknade bruset af en stark ström.
Man synade, mätte, vägde dessa blod- fattiga, skrofulösa lexläsare; man utvidgade skolsalarne; man dref de slappa skarorna till gymnastiken; man skref böcker för att lära barn leka; man gaf dem hvarje år fria så länge, att de hunno glömma det allra mesta af den inpluggade lärdomen; och man exa- minerade och premiebelönade, relegerade och — konstaterade en öfver allt tilltagande rå- het och sjelfsvåld hos ungdomen.
» Tänk eder så, unge främling, hvilket lif der måste föras, hvilka mer eller mindre hemliga oseder der måste öfvas bland dessa från alla slags hem sammanrafsade och samman- packade lexläsare!
Efter det två slägtled genomgått dessa anstalter, var föräldramyn- digheten nästan utplånad; de voro få, som då mera gittade att upptukta och uppfostra sina barn.
Skolorna skulle ju ha dem, der föreskrefs, hvad barnen skulle göra, och sko- lorna behöllo dem under hela den tid, då verkligt arbete, andligt som kroppsligt, skall läras, viljan riktas och stärkas samt hela karaktären bildas, och hvarje försök från föräldrarnes sida att gripa in i barnens dag- liga lif afvisades med svaret: » V i ha lexor att lära till i morgon. » » Att ett i sjelfsvåld, råhet och s. k. skol- straff uppvuxet slägte ej kan ha någon syn- nerlig arbetsdrift eller arbetskraft, är ju nu tydligt för alla.
Men i den tiden var man, tack vare hela detta olyckliga undervisnings- system, i allmänhet blind för sammanhanget emellan orsaker och verkningar.
Alla famil- jer förmådde dock ej låta sina barn gå ige- nom de läroverk, som då genom ett slags betygs utfärdande liksom gåfvo ungdomen en laglig rättighet att flockas på alla sådana banor, der ej kroppsarbete då förekom.
Många måste verkligen bita i det då så surt vordna helsoäplet; men när man i våra häf- der läser eller hör förtäljas om den under- liga blandning af fängelselif och otygladt sjelfsvåld, under hvilket ungdomen uppväxte, blir det oss klart, att dessa unga dagdrif- vare ej utan stor motvilja böjde sina slappa, slankiga lemmar till styft dagsarbete.
Der- för utmärkes också vår kulturhistoria från denna tid genom en beständig slitning emel- lan arbetsgifvare och arbetstagare samt af våldsamma agitationer, utgångna från den då varande stora skaran af urspårade existenser, som i sådant sökte sysselsättning eller ut- komst.
Nu var det kroppsarbetarne, som i höga toner, men föga harmoniskt, varierade temat: » Arbetets ära », medan de af alla krafter sträfvade att drifva sina barn in på andra banor, när de ej rent af skickade dem ur landet för att söka mera guld för mindre IDUN Tidningen Innehåller nästan uteslutande origlnalbidrag.
— Uppgif å n ä r m a s t e p o s t a n s t a l t n a m n o c h a d r e s s s a m t e r l ä g g en krona, sa er.
arbete hos andra folkslag, ty nu hade vi läst så mycket af lexor i hundra år, att kär- leken till fäderneslandet var domnad hos det stora flertalet bland oss.
» Tillståndet på landsbygden var ej stort bättre än i de öfverfylda städerna.
Äfven der tillhörde barnen skolorna, och så många landtmän, som förmådde det, skickade in söner och döttrar till städerna för att der än ytterligare få hågen qväfd för ett na- turenligt lefnadssätt och i stället tillegna sig stadslifvets lyx och vekliga seder.
D e fatti- gare landtborna kände djupt det tryckande i skolbördan; men afvänjda från allt sjelf- ständigt tankelif, tröstade de sig, generation efter generation, med, att alla dessa onatur- ligheter, som upphäfde lydnadsförhållandet emellan föräldrar och barn, gjorde dessa se- nare till blott och bart en börda för hem- men, » skulle så vara, emedan det var så ».
» Barnen i alla samhällsklasser kände in- stinktmässigt, att här öfvades groft våld mot deras natur, och att deras friska knoppnings- tid ödelades, och de flesta barn visste, att der hos föräldrarne ej fans någon varmare kär- lek till ett kunskapsväsen, som ej satte större frukter, än att hundratals ynglingar och flickor stodo hjelp- och redlösa, då lefnads- bana skulle väljas; derför blef det allt mer och mer vanligt, att barnen blott läste för examen för att slippa stryk, för att möjli- gen få — hur sade ni?
— jaså, premie; med ett ord, blott för skolan, hvilken hvar- ken af ungdomen eller de äldre sattes i för- bindelse med lifvets kraf.
» Ehuru motvilligt, måste våra förfäder ändt- ligen öppet medgifva, att de väntade fruk- terna af denna plantering blifvit sodoms- äplen, och att krattning, vattning och blom- sterdekorationer kring denna ej tjenade till annat, än att göra saken värre.
I stället för den emotsedda bildningen hade här kom- mit en så cynisk råhet, att ni, vinge främ- ling, skulle gripas af skam och blygsel, i fall ni i våra bibliotek såge de exemplar af böcker, som blifvit förvarade, böcker, skrifna af unga qvinnor och ynglingar, hvilka då, i dessa det moraliska förfallets dagar, voro tongifvande inom literaturen.
Njutningslu- stan, sjelfviskheten — den kallades då » per- sonlighetsprincipen » — slutade ej sällan med brott mot eganderätten, ännu oftare med sjelfmord.
Antalet af äktenskap förminska- des i samma mån, som lättfärdigheten mera fräckt framträdde, och fordringarne på lifvet samt begäret efter lyx tilltogo, och rik som fattig, qvinna som man bäfvade till baka för att ingå äktenskap under förhållanden, då det, som skulle utgöra äktenskapets högsta sällhet, barnen, måste synas som en tung börda — dyra skolböcker, om ej något ännu tyngre.
» Hvad som vidare utvecklades ur denna uppfattning, att barn voro en börda för äkta makar, är allt för ohyggligt att beröra; men jag tror, att just dessa under vetenskapens mask offentligt framstälda förslag till brott ryckte våra förfäder ur drömmen om välsig- nelsen af ett kunskapsväsen utan uppfost- rande kraft och med konseqvenser rakt stri- dande mot andan i vår religion, ty just vid i fråga varande tidpunkt började starka rö- ster höja sig för en naturlig, uppfostrande undervisning med rot och fäste i hemmets lif.
» Intresserar det er, unge främling, att höra något om nutidsförhållandena på vår ö, så besök mig i morgon; då är jag ledig.
Ung- domen här har då ett fält rotfrukter att rensa. » G a m l a bref.
^ffu lådor och fack det skall städas uti, Att ingenting hemligt må gppadt bli, När snart under främmande händer en dag Den knäppande rigeln skall göra sitt slag.
Så hvälfde sig tanken, och rigeln vek, Och mannen, som granat i lifvets lek, Drog fram ur sin bgrå en packe med bi ef, Som hvarje från olika tid sig förskref.
Att offra dem genast som lågans fynd, Det vore, han tänkte, väl ändå synd, Och derför han öppnar de gulnade blad Samt läser igenom ångo hvar rad.
Der talas om vänskap af alla slag, Om hjelp uti nöd och om glada lag, Der talas om löften förutan soek, — Hvad grym ironi utaf ödets lek!
Der talas om kårlek på » rosenrödt ».
Nå väl!
Såsom ung man sin tid förnött.
Men liljan ej längre bår högsommarskrud; Hon bröts för en annan, hans drömda brud.
Der namnes om tårar i ett också, Som fallit så tunga från ögon blå; — En rgekning på axeln helt rått och slätt, En eröfring gör ' s ju så fasligt lätt.
Men plötsligen blekna den gamles drag, Ett minne bröt fram från hans barndomsdag; Den darrande handen förråder så väl, Att nu var det något, som trängt till hans själ.
» Var flitig, min gosse, min stolthet blif Och invig åt kunskap och dygd ditt lif!
Mitt lefvernes ära det vare din bragd, I manliga, hugstora handlingar lagd. » Så orden, och deri en moders själ, Som lågar af kärlek för sonens väl; De skrefvos en gång, när med strålande hopjp Han emot parnassen på allvar såg opp.
Med skäl / vande händer i gula blad, Med glödande blickar i tårars bad, Den gamle nu vaknar till lif på nytt, Ty der fans dock något, som ej förflytt.
Hur likgiltig ofta må hända du blef För minnen från fordom och gulnade bref, Ett minne dock aldrig förgäta du kan, Den bön för ditt väl en gång moderligt brann.
I lifvet ditt vakande samvetes röst, En solglimt ännu uti åldringens bröst, Dess stämma ej tiden att tysta förmår, Ty bortom dess gränser den före dig når.
Klippans son.
En lektion.
' ra Isabella von B. satt i sitt rum med räken- skapsboken framför sig och räknade tillsam- man veckans utgifter, då det knackade på dörren.
» Stig in! » » Jaså, är det du, Ernestine?
Hvad är det fråga om? » Det var, som man kunde se, kokerskan, som ön- skade tala med frun i huset.
» Hvad skola vi ha till middagen i dag, hennes nåd ?&gt; » frågade hon.
» Har du redan kommit så långt, » svarade dokto- rinnan.
» Jag kommer strax ned. » Tjenstflickan blef röd och förlägen och svarade derpå: » Jag trodde hennes nåd ville hvila i dag för en gång. » » Hvila?
Ernestine?
Hvad menar du med det?
En god husmor måste vara öfver allt, i synnerhet i köket!
Det är inte, för att jag hyser misstro till dig, Ernestine, » fortsatte hon, då hon såg sin koker- uppsyn, » tvärt om, jag är mycket nöjd med
h illes e t t .lummer U e c k a n under hela q v a r t a l e t.
För hvarje 6-tal abon- nenter, s o m samlas, och f ö r hvilka afglften Insändes till Redaktionen af i rv | i kl I U U IN Idun, erhålles set gratlsexemplar för hala den tid, under hvilken abonnt mentet räcker.
Aro de samlade abonnenterna färre än 5, torde prenumera dig, utan derför, att det är husmoderns pligt att öfver allt vara den första i sitt hus!
Jag håller just p l att afsluta veckans räkenskaper.
V i ha varit sparsamma, Ernestine, och som bevis på min tillfredsställelse vill jag vid årets slut lägga 10 kro- nor till din lön!
Det har du väl ingenting emot? » Kokerskan framstammade en tacksägelse och lem- nade rummet, i det hon mumlade: » Ja, när det hänger i hop på det viset, så får man väl finna sig i, att hon har ögonen i alla krokar! » Så skyndade hon ned i köket.
S,, hvilken var en huslig dam, en sann husmor i ordets bästa bemärkelse, såg snart med sin skarp- synthet, hur det stod till med den nya hoffröken, och beslöt att förbättra henne.
— En dag, då bägge sutto i prinsessans boudoir, räckte hon fröken en fin virkning och sade: » Fröken Bella, jag önskar sända detta mönster till en väninna; hjelp mig att virka af det! » Den lilla hoffröken blef förfärad, men måste na- turligtvis tillstå, att hon icke kunde virka.
Då log prinsessan och sade: » Hnr är det möjligt, Bella?
Kan ni inte en gång det?
Då får ni verkligen lof att lära er det!
— Jag skall om morgnarne skicka er till min kammar- fru Z o e, som är ett mönster, hvad qvinligt hand- Doktor von B. kom hem från sammankomsten arbete angår.
— Ser ni, Bella, det är fyra saker, först klockan 1 och gick in i matsalen.
Han ka- som jag prisar en dam för.
För det första: enkel- stade en förnöjd blick omkring sig: allt var ord- het!
För det andra: skicklighet i alla qvinliga ning och trefnad!
Så kom doktorinnan.
handarbeten, parad med bildning och förstånd!
För » God dag, Isabella, » sade husets herre med ett det tredje: kännedom om hushållsbestyr, utan hvil- leende och blickade med välbehag på sin hustru, ken vederbörande dams blifvande äkta man blir en som var iförd en enkel hushållsklädning.
mycket olycklig sådan!
För det fjerde: sinne för » God dag, Rudolf, » svarade h o n; » var samman- ordning och snygghet! » komsten tröttsam? » » Men, ers höghet, » anmärkte då den dåraktiga » Just inte så farligt.
Men låt oss !a plats! » Bella, » hvartill har man då tjenstfolket? » Så kom tjenarinnan och satte soppan på bordet.
Då såg prinsessan mycket strängt på den unga Och i samma ögonblick trädde, likaledes genom en flickan och svarade: sidodörr, det äkta parets enda dotter, den elfvaåriga » Kära Bella, vet man hvart ens öde kan föra en, Cilly, in.
och om man alltid blir i tillfälle att hålla tjenare?
» God dag, far och mor, » helsade hon och satte — Ser ni, de högt bildade grekerna måste alla utan sig med en vänlig nick till svar ned vid bordet.
undantag lära sig ett yrke.
Sokrates var bildhug- Sedan doktorn, enligt gammal sed i huset, läst gare, Kleantes vattendragare, Paulus mattväfvare, en kort bordsbön, vidtog den enkla, men kraftiga Augustus — ty romarne lärde det af grekerna — måltiden, som kryddades af muntert samtal.
Endast var snickare på lediga stunder, Marcus Aurelius Cilly, hvilkens mun annars ej plägade stå stilla, lärde målarkonsten!
— Och hur många prinsar fin- var tystare än vanligt, och fru Isabella lade snart nes det ej, som likaledes följa detta exempel?
Och märke till, att barnets ögon voro röda af gråt.
H o n så skulle vi qvinnor lägga händerna i skötet och sade emellertid intet, då hon antog, att något före- ingenting uträtta, oaktadt det just är qvinnans sanna fallit i skolan.
Och hon sökte alltid att bespara prydnad att aldrig vara sysslolös?
Nej, Bella, lär sin herre och man onyttig förargelse och förtret.
hvad som nu felas er, så att ni en gång kan bli i Middagsmåltiden var slut, och doktor v. B. gaf stånd att som husmor vara ett mönster för ert tjenst- tecken till uppbrott med att låta tjenstefiickan bära folk, ej blott i att befalla, utan ock som ett exempel fram cigarrer.
Efter att några gånger ha gått fram af duglighet!
— Gud vare med er, mitt kära barn! » och åter i matsalen, brukade han draga sig till » Och dermed fick jag gå, ty, tänk dig det, Cilly, baka till sitt rum för att der få sig en middagslur.
denna dåraktiga flicka var jag, Isabella von S.!
Men Cilly följde, på en vink från modern, denna in i lektionen var ej förspild på mig, jag lärde hos Zoe hennes boudoir, der fru v. B. tog plats i en länstol vid fönstret, i det hon fattade sin stickning.
Så och i köket och var lycklig deröfver, då jag några år senare gifte mig med din far, som den tiden sade hon: hade ett jemförelsevis anspråkslöst embete.
V i äro » Nå, Cilly? » nämligen alls inte rika, Cilly; det är endast vår Den vackra flickan rodnade vid dessa ord och tog sparsamhet, som bidragit till att vi äro välbergade.
derefter ur sin klädningsficka långsamt fram ett för- Tänk noga derpå!
segladt kuvert, som hon dröjande räckte åt modern.
Du kan lätt inse, hvarför jag berättat dig denna Fru Isabellas ansigte blef mycket allvarsamt, då historia.
Gå nu, och uppfyll för framtiden dina hon läste adressen: » Fru Isabella v. B.
», och sade: pligter bättre, än du gjort hittills. » » Äter igen ett meddelande från skolan, Cilly?
Vid dessa ord sprang Cilly upp, föll med rörelse Hvad är nu detta? » modern om halsen, kysste henne och sade: Cilly grep förlägen efter sitt bältspänne, då hon » Älskade mor, hvad du är god, och hvad jag svarade: varit vanartig!
Ja, ja, det skall bli på annat sätt » Jo, mor, fröken Möller, vår lärarinna i hand- och bättre härefter!
O, — förlåt mig! » arbete, grälade igen, som hon alltid gör, då jag tap- Fru v. B. l o g: pade ett par maskor. » » Fjelfkännedom, Cilly, är det första steget till för- » Verkligen för så litet, Cilly?
— Det skulle inte bättring!
Håll ord, och må Gud välsigna dig!
Nu vara vackert af dig, om du dermed sagt en osan- är det tid, att du går. » ning! » Hon kysste henne på pannan, och Cilly skyn- » Ja, det vill säga, » sade Cilly, i det hon rod- dade under tårar ut.
nande bättrade på sin framställning, » jag hade inte Fröken Möller klagade efter detta aldrig mer heller gjort min stickning i ordning. » öfver Cilly.
» Jaså, » och doktorinnan såg upp.
» D a var alltså lat? » Hon öppnade brefvet och läste högt: » Nådig fru!
Dess värre har Cilly ej heller till i dag utfört det henne ålagda stickningsacbetet.
Då jag förebrådde henne det, svarade hon, att hon inte behöfde lära sig sticka, emedan hon var rik!
Denna oskicklighet beder jag eder — o. s. v. Fredrika Möller. » o Litet gammalmodigt prat om huslighet.
Hon såg strängt på Cilly.
» Och det har du sagt, Cilly?
F y, skäms!
För det första ber du nu redan i eftermiddag fröken Möller om förlåtelse för ditt oskickliga beteende, och för det andra stickar du nu dubbelt så mycket och visar upp för fröken Möller i morgon!
— Jag skall strax skrifva till henne om saken!
— Tag nu din pall och sätt dig här bredvid mig; jag skall berätta dig en historia. » Cilly såg bäfvande upp till modern, men gladde sig i sitt inre att ha sluppit ifrån för så godt pris, ty fru Isabella var sträng.
H o n lydde i tystnad, och doktorinnan började: » Det är nu aderton år, sedan en ung flicka af adlig familj plötsligt miste sina föräldrar, hvarför prinsessan S. tog sig henne an och anstälde henne som hoffröken, då detta var det bästa sättet att sörja för den stackars flickan.
Fadern hade nämli- gen gjort sig förtjent om regeringen.
Den unga flickan hade emellertid liksom du alls ingen håg för handarbeten, hvaremot hon var dugtig att spela piano och talade en utmärkt franska.
Prinsessan » All ytterlighet är stäld på gränsen af ett fel. » jen qvinliga ungdomens husliga uppfostran har på de senare åren rätt ofta varit föremål för diskussion bland tänkande män och qvinnor, och hvem vill icke i en fråga af så vigtig natur ' draga sitt strå till stacken, äfven om man befarar, att det kommer att hamna på literaturens stora sophög.
rfg^p Hvad man i synnerhet påpekat vid talet om uppfostran är bristen på huslighet, på sinne och håg derför hos nutidens uppväxande qvinnor, och det tycks, som skulle denna kun- skapsgren sakna en god jordmån för att kunna slå ut friska och lifskraftiga skott.
Att be- arbeta denna jordmån blefve ett arbete icke endast för hemmen, utan äfven af vigt från nationalekonomisk synpunkt i dessa » dåliga tider », som det heter i tal och skrift, och som med slående exempel kunna bevisas äfven i det dagliga lifvet.
Mången torde erinra sig en tid, då man ej betänkte sig på, ej tvekade i åsigterna, om att huslighet var oundgänglig för den unga qvinnan; man ansåg hennes uppfostran för- summad, om deri ej ingick kunskapen om ett hushålls skötande.
Förefinnes ej numera denna nödvändighet?
Få torde härpå ge ett nekande svar, men kanske göra det tillägget, att » husligheten den tiden var en pålaga, så absolut, att den ej kunde skjutas åt sidan ».
Det är sant, att, innan den industriella verk- samheten nått sin nuvarande utveckling på alla områden, måste de flitiga händerna i hemmet tillverka det, som i dessa tider mån- gen gång köpes så lätt och understundom rätt billigt, men den prisbilligheten är dock ej alltid verklig.
Det hemgjorda blir varaktigare, samt ofta ändamålsenligare, och ingen kan motsäga, att billigheten äfven har sin grund i varaktigheten.
En grundsanning, som vi alla erkänna, är att med tiderna vexla åsigterna, och således torde få af det unga slägtet inse, att den gamla tiden — den tiden då mormor och mor- morsmor lefde — hade sina fördelar framför den nya, d. v. s. om man jemför arbetsamhet, huslighet och enkelhet, och att en återgång till denna tid, med de modifikationer, som tidsförhållandena kräfva, skulle vara af gagn för upplifvandet af husligheten, som vid eman- cipationens första skede fick sin knäck — man började ringakta detta arbete inom hem- mets krets, och det blef omodernt att vara huslig.
En viss ensidighet gjorde sig gällande i den unga flickans uppfostran och kom henne att framför allt annat eftersträfva bokliga kun- skaper och talanger — man skulle bli lärd och artist; men fåfängan, som ofta var den afgörande parten, åstadkom ytlighet och half- het i allt.
Som våra nuvarande flickskolor undergått en genomgripande förändring, bi- bringa de äfven sin undervisning grundligt, systematiskt och ledande till sjelfstudium, då skolans klasser äro genomgångna, men man förebrår skolorna att lemna för liten tid öfrig till annat arbete i hemmet än lexors inlärande.
Ä r det verkligen så?
Jag tror det ej, och det är just med afseende på en dylik beskyllning jag vill påminna om en tid, som hade sunda lefnadsvanor samt i mer än ett afseende sun- dare åsigter än denna med skäl så kallade » framåtskridandets » tid.
Hvad som först och främst fordom inpräg- lades och gjordes snart sagdt till en trosartikel var att rätt lära sig uppskatta tidens värde, ej vårdslöst behandla, hvad vi böra anse för vår dyrbaraste egendom, och ej slösaktigt an- vända tiden till förströelser och nöjen.
Detta sistnämda ord har emellertid i vår tid en ofantligt stor betydelse.
Barnet skall roas i skolan och utom skolan, och när den unga flickan har kommit ur skolåldern skall hon föras in i en hvirfvel af nöjen, som slukar både hennes fysiska och psykiska kraft.
På detta område spilles sålunda en dyrbar tid af qvinnans lif och hennes bästa krafter, och just här vid lag skulle en hushållning med det, som glider oss så lätt och skyndsamt ur hän- derna, kunna åstadkomma storverk, kunna göra den fattige rik, den oförnöjde tillfreds- stäld, och ge den tröge tillfälle att utveckla en kraft, som han ej tror sig ega.
I stället för dessa ofta återkommande tids- och pen- ningödande förströelser borde man uppsätta ett program, der huslighet och arbetsamhet
tion ske å närmaste postanstalt.
— Bidrag från alla områden f ö r qvlnllg verksamhet mottagas med tacksamhet.
Endast en sida af papperet b ö r upptogo en hufvudsaklig flyende ungdomsåren.
del af de hastigt Huru angelägna borde vi ej vara om att lära barn och ungdom inse det nödvändiga i att nyttja tiden rätt, och att en illa an- vänd dag är något förlorade, som ej kan återköpas.
Den hos barn vanliga sorglöshe- ten beräknar ej, att minuter bilda timmar — det måste läras dem med öfvertygelsens språk och exempel, med gamla sanningar, som dock alltid förblifva nya, och som i ett och annat fall kunna uttryckas med de väl kända ord- språken, » tid är pengar » — » morgonstund har guld i mun » — » uppskjut ej till mor- gondagen, hvad du kan göra i dag », o. s. v. Att föreslå en inskränkning i det myckna promenerandet vore att opponera sig emot en aktad läkarekår.
Jag skall derför hålla mig till » gammalmodigt prat » genom att hän- visa till de tider, då de husliga bestyren an- sågos så vigtiga, att de ej fingo stå till baka för nöjet af en promenad; den blef sedan en rekreation, som uppfriskade blodet och åter- stälde de genom arbetet nedsatta krafterna.
Hvilken helsosam rörelse för kroppen ligger dessutom ej i många af de husliga göromå- len!
Inga promenader ge friskare rosor på kinden, gör kroppens utveckling starkare, sät- ter lynnet i en gladare skiftning och ger mera jemnmod, hurtighet och spänstighet.
» Men hvarifrån få den friska luften », hör jag läsaren misstroget utropa, och då jag ej vill bli honom svaret skyldig, påpekar jag den hänsyn till ventilation, som nu för tiden tages vid alla byggnadsföretag och är en borgen för, att luftvexlingen i rum kan för- siggå tidt och ofta, och att således ingen be- höfver lida brist på, hvad Skaparen så rik- ligen gifvit oss för helsans och kroppens sunda utveckling.
D å jag talat om hushållning med tiden, har jag tänkt mig, att de från skolan lediga timmarne genom en ändamålsenligare indel- ning kunde befrämja huslighet, men troligt nog finna många mödrar en obillighet uti den fordran, att skolflickan äfven skall deltaga i hemmets arbete — » de ha så många lexor » heter det alltid.
Men den kontroll, som flick- skolorna nu mera äro underkastade, bann- lyser ganska strängt öfveransträngning, så att äfven de medelmåttigt begåfvade lärjungarna, hviika vanligtvis utgöra det största antalet, kunna ha god tid öfrig för litet » stök » i hem- met.
A l l a veta vi, att vanans makt har ett ofantligt välde öfver oss, och det vore derför nödvändigt att vänja äfven den ännu ej vuxna flickan vid en sysselsättning, som kunde inge henne håg och sinne för huslighet, lära henne inse, att hon är behöflig i hemmet, att hon kunde underlätta en moders trägna och mången gång tunga omsorger, och att hon kunde bespara löräldrarne mången utgift.
Till hvilken stor nytta skola ej dessa mång- faldiga bestyr blifva för den unga qvinnan vid den ålder, då de öfversvallande känslorna leda hennes fantasi in på områden, som, i strid med det alldagliga lifvets företeelser, göra henne svärmisk, opraktisk och stundom nöjeslysten utan all måtta.
Det vore önskligt, att de » dåliga tiderna » gåfve uppslaget till något godt, och att man i tidsandan, som aldrig undgår att trycka sin stämpel på det uppväxande slägtet, spårade större tendens till huslig verksamhet.
Låt den unga qvinnan offra sina bästa krafter i hemmet, åt dess arbeten, omsorger och detta mångahanda, som ger henne intresse för det praktiska lifvet, gör henne till en duglig hus- mor och ändtligen lär henne att känna sig I P \ I \ J I I M \ J | \ | användas och marginal lemnas.
Namn och adress torde alltid nog.
anglfvas, och kan fullkomlig diskretlon från redaktionens sida påräkna » hemmastadd inom ett område, der den mog- nade qvinnans verksamhet oftast tages i an- språk, och der — ingen kan förneka det — vägen ligger gifven för qvinnor af alla stånd, för den högt begåfvade lika väl som för den i intellektuelt afseende klent utrustade.
För att ej bli missförstådd kan jag ej sluta mitt » gammalmodiga prat » utan att tillägga, att j a g ingalunda ringaktar de bokliga stu- dierna.
Tvärt om, jag skattar högt den tid, som befrämjar qvinnans intellektuela upp- fostran, som låter hennes intelligens få det erkännande, som fordom ej alltid kom henne till del, och som ej lägger hinder i vägen för den qvinna, som söker vetandet i de dju- pare schakten.
Men det är ensidigheter och öfverdrifter, som åstadkomma det skefva i lifvet, hvarför äfven en författare säger, » att all ytterlighet är stäld på gränsen af ett fel ».
Det är äfven en orubblig sanning, att qvin- nan, på hvilket stadium af bildning hon än står, icke bör lösgöra sig från sina husliga pligter, och, som man äfven här vid lag måste tillämpa den gamla satsen, » ingen regel utan undantag », vill jag till sist framhålla, att det ej är undantagsfallen som böra gifva upp- slaget till vårt uppfostringssystem.
H-g.
F r å n våra badorter, v. en af de beqväma sofforna eller kanske ännu hellre på den rymliga balkongen och spraka litet om säll- skapslifvt här.
Den, s o m utan att känna till för- hållandet, kommer till denna plats för att här, lik- som vid de flesta andra badorter, fortsätta vinterns lustbarheter under något förändrad form och kryd- dade af nyhetens behag, blir bittert besviken i sina förhoppningar.
Ingen musik, utom möjligen vid pianot der inne i hörnet, ej en aning o m dans, inga picnics, kostymeringar, bazarer och hvad allt det kan vara, s o m sysslolösa menniskor finna på att fördrifva tiden med.
Endast ett eller annat » kaf- ferep » eller möjligen en konsert af någon till for- tviflan drifven kringresande artist.
Det låter just icke lockande det der, och likväl besökes anstalten af bortåt tusen personer om året, och, märk väl, af dem är det ett stort antal, s o m återkommer år efter år.
I första rummet måste detta naturligtvis tillskrifvas de öfver all jemförelse utmärkta baden och den höga, friska, för fukt och dimmor fullkom- ligt fria luften.
Men, eget nog, gör äfven lifvet här på platsen sitt till.
Med frånvaron af alla de der nöjena försvinna äfven lvx o c h tvång, hvar o c h en kläder, sig hur enkelt han behagar, lefver oge- neradt och lugnt samt, framför allt, hvilar sig och hemtar krafter.
Man promenerar i den vackra par- ken eller på berget, man sprakar, äter o c h sköter sig efter egen smak.
Det har mycket talats o m den religiösa prägel, s o m hvilar öfver Mössebergs badinrättning, o c h visst är, att den, som känner sig dragen åt detta håll, här träffar många menings- fränder, men någon propaganda bedrifves här ej på minsta sätt, utan gör hvar och en s o m han beha- gar.
Hvad s o m väl ej kan bestridas är, att man, efter en på detta lugna sätt tillbringad sommar, finner sig bättre beredd att återtaga vinterns stra- patser, än o m man äfven under hvilotiden arbetat ut sig, låt vara i nöjets tjenst.
Och nu lemna vi vår behagliga plats, sedan vi kastat en sista blick på den vackra anläggningen med sin vattenkonst midt framför o c h de båda svandammarne på sidorna, olika många andra sådana, derigenom att de verkligen äro » befolkade » Mössebergs kallvattenkuranstalt.
med svanor.
Af G — s.
Från stora byggningens baksida utskjuter den äf- Hedersamt omnämd vid Iduns 5:te pristäfling.
ven till bönesal begagnade brunssalongen, der alla sorters helsovatten tillhandahållas, och strax derin- vid är apoteket beläget med första biträdande läka- rens arbetsrum.
Ett stycke åt sidan ligger en villa, hvilket håll man med j e m v ä g nalkas Fal- som inrymmer öfverläkarens mottagningsrum med ^ * köpings station, fästes uppmärksamheten ovil- sin stora, ehuru ofta otillräckliga väntsal, gymna- korligt af den bergshöjd, s o m dominerande reser stik m.
m.
Och så gifva vi oss utaf uppför backen.
sig öfver den milsvida slätten.
Det är Mösseberg, och på dess sluttning ligger den mycket besökta » Hvad är det der?
Något gammalt fästnings- badorten, skyddad mot kalla vindar genom bergets verk, kanske från Albrekts af Mecklenburg tid, då sista, omkring två hundra fot brant uppstigande han huserade här på bergssluttningen? » Nej all- afsats.
deles så märkvärdigt är det ej, men märkvärdigt är det: ett solbadhus, der man kan få bada sig i Altså: ni anländer till Falköpings station eller solen efter konstens alla reglor.
Och der något Ranten, som den gemenligen kallas, till skilnad från högre upp ha vi » paviljongen », der kafferepen Falköpings stad, hvilken ligger ett stycke derifrån.
afdrickas o c h man rumlar på sodavatten o c h — Vid stationen finna vi » Johan », den gamle Mösse- saft.
Och så börjar trappornas region.
Men vi bergs-kusken, s o m tager er sjelf och ert lättare ba- kunna j u taga dem på nedvägen o c h nu i stället gage med sig i omnibussen, såvida ni ej föredra- sätta oss upp i det nätta ponny-ekipaget, s o m på ger att begagna någon af de väntande droskorna slingervägar för oss till bergets platå.
Här äro vi eller ock att gå, ty afståndet är ej längre, än att nu modiga elfva hundra fot öfver hafvet.
Var god detta mycket väl låter sig göra på en femton mi- observera utsigten!
Storartad, icke sant?
Om vi nuter.
gå dit bort, kunna vi se Kinekulle, Billingen, Horn- Den första till anstalten hörande bygnad, vi träffa borgasjön, Axevall och, o m vi gå ännu en bit, Skara på, är den stora villa, som inrymmer restauratio- till o c h med.
Och hvilken luft!
Hur frisk o c h nen, der ni kan få tre goda mål mat o m dagen för ett pris, varierande mellan 2 kronor o c h 1,25. ren!
Och minsann sprida ej de halfvuxna barr- träden en ganska stark skogsluft.
Der i sanato- » Barn under tolf år erlägga half afgift », är en gam- riet slå vi oss ned o c h dricka ett glas nysilad mal känd regel, s o m tillämpas äfven här.
Och så mjölk att läska oss med efter ansträngningen.
Ar gå vi förbi några mindre klädsamma grindar stora här icke bra skönt?
För resten kan ni få bo här vägen rätt upp till badhuset.
Nämda väg utgöres uppe på höjden, ty här finnas i sanatorie-bygnin- af en vacker, tredubbel allé, på hvars sidor synas gen två eller tre rum till uthyrning.
Se, hvilket gröna planer med inströdda träd o c h buskager, löfhaf här nedanför, o c h hur täckt de spridda vil- mellan hvilka framtitta täcka villor med verandor lorna titta fram.
Man kan ej undgå en frestelse och blomstergrupper.
att åtminstone för någon tid uppslå sina bopålar Sjelfva badhuset är en ståtlig, vidsträckt bygnad, i denna härliga natur.
hvilken dock genom om- o c h tillbyggnader fått ett visst pittoreskt utseende.
Då vi genom den breda Men kostnaden?
Ja, för att fullständiga det hela verandan, en ypperlig promenadplats i regnväder, skall man väl tala något derom.
Priset på rum inträda i vestibulen, hafva vi damernas badrum är vanligen 1 kr.
o m dagen, stundom något högre, till höger, herrarnes till venster.
Lokalerna äro och för dem, s o m så önska, ända ned till 40 a 50 höga, ljusa och luftiga samt innehålla alla möjliga öre, allt efter rummens storlek o c h belägenhet.
former af bad — j a, det vill säga, man får icke Önskas en extra bädd, betalas den med 1,50 i vec- begära att få simma i öppna hafvet, men för resten kan.
Detta med uppassning och sängkläder, utom finnes allt, från en enkel dusch till det mest kom- linne.
Kurplatsafgiften är 5 kr.
i veckan, och baden plicerade » medikamentösa », kolsyrehaltiga och elek- betalas för samma tid med 6,50.
För familjer modi- triska bad.
Hvad beträffar den med särskilda appa- fieras dock dessa afgifter.
Läkarvården är fri.
rater försedda barnbadafdelningen utgör den små- Elektricitet, massage o- d. betalas efter särskild taxa.
herrskapets förtjusning o c h är särdeles lämplig för För dem, som önska hafva eget hushåll, äro mat- behandling af en mängd barnsjukdomar.
varor af alla slag lätta att erhålla, såväl vid sjelfva badorten s o m ock vid Ranten o c h den, en fjern- En trappa upp äro sällskapsrummen belägna, en dels limmas väg derifrån belägna, Falköpings stad.
större sal och fyra mindre rum, försedda med tid- Och detta tror jag vara allt, som nu behöfver sägas.
ningar, piano, m. m.
Såsom betecknande för Mösse- Skulle ni på allvar tänka på, att sjelf förvissa er, berg ber jag er observera, att pianot är placeradt i om huruvida min beskrifning är efter naturen, o c h ett litet, längst bort beläget rum.
Och då vi nu dä önskar närmare upplysningar, erhållas sådana kommit in på detta kapitel, skola vi taga plats i Ilärån e 1
Minusxrlpt, som e] antages till Införande, återsändes, såvida porto bl- fogas.
Inga ofrankerade försändelser lösas.
i en af doktor Torstenson utgifven bok, » Från Mösse- berg », samt genom årets program, hvilket säkerli- gen fås på reqvisition hos badanstaltens kamrer.
Och kommer ni dit i sommar och ej har funnit mitt prat allt för odrägligt, så kan det j u hända, att vi träffas, ty jag kommer bestämdt att vara der.
Ett storstadsbarn.
Berättelse för af J o h a n Idun jfordling.
(Forts.) VIII.
Katastrof- tet var i början af september, och höstens spår började redan göra sig märkbara.
I Kungsträdgården stodo visserligen ännu blom- sterparterrerna i färgrik och ymnig prakt; de stolta solrosorna sträckte sina långa halsar upp ur bädden af dahlier och af violetta och röda astrar; deras skinande runda ansigten började redan fåras en smula i fröbildningen, men likt gamla koketter vredo de dem lika käckt rundt efter solen, så att den riktigt skulle lysa skröpligheten upp i dagen.
Lindarne efter alléerna hade fått smaka på de första frostnätternas isiga kyss, så att bla- den skiftade röda och gula i skrikande nyan- ser, som gåfvo hela vegetationens hösttoalett en viss glädtig brokighet.
Staden började på nytt befolkas.
Hr Stock- holm flyttade in från sommarnöjet, in till det trägna vinterarbetet på kontoret eller embets- rummet, hvilket snart skulle taga vid.
A n g - båtarne ute från skärgården voro öfverfyllda af flyttningsbråte, och nere vid Blasieholms- kajen restes formliga barrikader af sängar, brödlårar, blomsterbord, ölkorgar och köttinor.
Luften om dagarne var dock fortfarande ganska ljum och behaglig, så att ännu kunde man väl hålla ut på landstället en tid, tyckte de mest landtlifskäre.
Och de stannade.
Till dessa, som ej gjorde sig brådtom, hörde ock herrskapet på Klaraborg.
Fastän de flesta villorna i grannskapet redan sågo helt vintertomma och öfvergifna ut med sina till- bommade fönsterluckor och nakna verandor, sväfvade den blågula flaggan högt och gladt på sin stång öfver den Ritterska villans skiffer- tak, och de hvita gardinerna på Klaras veranda lyste så bländande nya i solskenet, som om de hade satts upp den dag i går.
Så var det ock en festedag på Klaraborg i dag, så midt i veckan det var, annars hade helt säkert icke flaggan varit hissad.
Man väntade en gäst dit ut, en kär gäst, som vis- serligen ej varit derifrån i mer än fem eller sex veckor; dock tyckte både Klara och bro- dern, att det var en oändlighet, som förflutit, sedan Ruth så plötsligt lemnat dem.
T y det hade legat mycken sorg, mycket lidande och mycken fruktan emellan den stunden och denna.
Och tunga dagar bli långa dagar.
# Så fort Klara hade mottagit Ruths långa bref med den smärtsamma bikten, den tår- uppfyllda berättelsen om ett ödelagdt lif, och sjelf hunnit taga del af detsamma, lemnade hon det, med ögon fuktiga af medkänslans gråt, utan ett ord åt sin broder, som hela tiden under orofull spänning följt det skiftande spelet i hennes ansigte.
Karl Vrede ögnade med nervös hastighet igenom raderna; ju längre fram han kom, dess häftigare arbetade hans | p \ I LJ | i kl \ J IN Annonser mottagas endast mot kontant llqvld I förskott af 2 5 öre pt 4- spalt, petltrad (= 10 stafvelser).
Ingen annons Införes under I krona.
bröst; en mörk rodnad, som antog allt djupare färg steg upp på hans panna och i hans an- sigte.
» Du sofver visst, stackars syster », sade han med ett sorgset småleende, » ja, jag dröjde länge.
Men nu skall du få höra, nu — har jag funnit henne! » » Verkligen! » Hon reser sig spänstigtupp i vagnen, den sena framgången ger nya kraf- ter.
» Hvar?
Här?
Svara mig då — Karl! » Hon var redan ur vagnen.
Han tog hennes arm och gick långsamt framåt efter trottoaren.
» D u skall få höra, hvad flickan berättat på hotellet.
Ruth har jag ännu ej sett.
Jag vill, att du först skall göra det.
— Ruth finnes der, fastän hon uppgifvit ett diktadt namn.
Omständigheter, beskrifning — allt stämmer.
Ja, och dertill brefvet som drifvit oss hit.
I går afton hade hon kommit och beställt rum.
Utan bagage, hvilket väckte värdfolkets uppmärksamhet.
Men hon sade, att det blif- vit försenadt och skulle komma, samt betalade rummet i förskott.
Hon föreföll dem mycket blek och med- tagen, nästan upprörd, kanske sjuk.
Hon hvilade först ett par timmar på soffan, men begärde sedan, sent på qvällen, papper och bläck och satte sig att skrifva.
Detta drog mycket långt ut på tiden, och den uppassande tjenstflickan, som ett par gånger tittade in i rummet, gick till sist, på Ruths egen begäran, och lade sig.
Tidigt på morgonen, när de knackade på hennes dörr, förskräcktes de af att ej få svar.
Dörren öppnades.
På golfvet framför skrif- bordet låg Ruth, medvetslös.
Det oafslutade brefvet fanns ännu på bordet, och ljuset i staken var helt och hållet nedbrändt.
De lyfte henne upp i sängen och fingo bud efter en läkare.
Medan de baddade hennes tinningar med vatten och is, kom hon åter till lif och började tala, osammanhängande, i yrsel.
Hon hade våldsamma febersyner, och kastade sig förfärad af och an i sängen, medan hennes läppar mumlade om blodssyner och mord.
Läkaren kom och förklarade, att någon häftig själsskakning framkallat en plötsligt utbrytande nervfeber, och att från denna för- skrefvo sig hallucinationerna.
Under lämplig behandling blef hon fram på förmiddagen lugnare och talade då, fortfarande utan sammanhang, om ett bref — och så ditt namn — och så brefvet — • och åter du — — och läkaren kom så till sist under fund med, hvart det oafslutade brefvet var ämnadt.
Förseglar det och sänder det med särskildt bud till första Vaxholmsbåt.
Men han glömmer, kan du tänka dig, af rent förbiseende i brådskan att utsätta afsäud- ningsadress!
V i hade annars varit här sex timmar tidigare. » Klara formligen slukar orden från hans läppar.
» Hur är det med henne nu?
A r hon bättre?
Har du sett henne?
Har du träffat läkaren? » — en hel ström af brådskande frågor afbryter till sist hans tal.
» Ja, läkaren är just nu der.
Han vill ej, att jag nu skall gå in, utan anser det bättre, att du gör det, som är hennes väninna.
Hon yrar för öfrigt fortfarande och känner helt säkert ej igen dig. » Till sist reste han sig häftigt upp och brast ut med en röst, som skälfde af harm: » Den skurken; tänk, hvad hon dock lidit — tänk hvad hon lidit!
Nog kände jag godt Kruses uselhet — men till och med detta — att han misshandlade henne — — åh, det är för mycket!
.
.
.
» Med sänkt hufvud och mörk blick gick han hastigt några slag fram och åter öfver rummet; så stannar han plötsligt framför sy- stern, som med oroliga blickar följer honom, och säger i en bestämd ton, hvilken ej tillåter någon motsägelse: » V i måste genast fara in till staden, du och jag.
Din man kan j u ej ha stort intresse af detta, och han har sina sysslor, som binda honom.
Men du, som är hennes väninna, och jag, som — — • Ja, emellertid, något måste vi genast göra.
Denna tvära afslut- ning på brefvet, denna främmande stil på kuvertet, jag vet ej, hur man skall förklara det?
Kanske har hon blifvit plötsligt sjuk eller så.
.
. » Och så foro de med första båt.
Främst af allt gällde nu att få upplysning om Ruths bostad; de togo en droska och bör- jade en forskningsresa från hotell till hotell genom den stora staden.
På något af de mera betydande fanns hon ej; nå ja, det var j u ock naturligt, att hon sökt något mindre och stillsammare, der hon lättare kunde undgå en plågsam nyfikenhet och finna lugn.
Sedan de i all hast rekreerat sig med en enkel middag, satte de sig upp på nytt och fortsatte ronden.
Det var ett styft stycke arbete.
Vid hvart och hvartannat gathörn sprang Karl Vrede ur vagnen och så in att examinera portieren.
Det var ej nog att fråga efter fru Kruses namn, ty han förutsatte möjligheten, att hon uppgifvit något diktadt, utan han måste an- ställa ett formligt, uttömmande förhör på hvarje ställe, dit de kommo.
Men beständigt, när han vände åter till Klara och vagnen, kunde hon utan onödiga frågor läsa samma: » intet, rakt intet » i hans allt mer missmodiga ansigte.
Det led redan hastigt mot qvällen, och ännu hade de ej funnit det ringaste spår.
A l l a tänkbara ställen på Norr voro undersökta, de hade gjort en tur till de rimliga inom Staden.
D e voro båda nästan uppgifna af trötthet, och Karl hade blifvit allt mera få- ordig och mörk.
» Ja, du förmår väl inte mera i dag », frå- gade han till sist systern, när de för hundrade gången stodo tveksamma, hvart de på nytt skulle vända sig.
Klara suckade trött.
» Om det endast ledde till något resultat, skulle jag n o g.
.
.
» » V i skola endast göra ännu ett försök, och sedan sluta vi för i dag.
Man har upplyst mig, att på Söder egentligen endast finnes ett litet hotell, der vi kunna ha skäl att söka.
V i fara dit. » Trött tillbakalutad mot vagnens dynor satt Klara väntande utanför hotellets port.
H o n (Forts.) följde med likgiltiga blickar den rörliga Göt- gatans lif.
Det brusande, monotona sorlet 0 * omkring henne verkade nästan söfvande på hennes uttröttade nerver.
Det var förfärligt, Det strängt anlitade utrymmet nödgar oss för dagen att starkt knappa in pä de hvad Karl dröjde länge här inne!
Men han smala spalternas område, men lofva vi fann nog intet, åhnej — intet — intet att med första gifva full ersättning.
Hon spratt upp, vid att brodern lade sin hand på hennes arm.
Med Iduns expeditlon är förenad Iduns uträttnlngsbyrå, hvilken gratis verkställer alla uppköp åt Iduns abonnenter I landsorten samt för öfrigt tii billigaste pris och på bästa sätt utför alla möjliga uppdrag till tjenst för Iduns ärade läsarinnor.
IDUN x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Vi Observera!
Alla fördelar framför andra sorter?
A t t alla ä k t a 55 055 " La Graeieuse " ä r o f ö r s e d d a m e d ne- danstående stämpel: såväl i höga som låga former, finnes endast att erhålla hos H e n r i c A n / / Kongl.
D r o Hofiéverantör, t t n i n g g a t f i n a n / / S t o c l i l i o l m.
HENRIC LABATT STOCKHOLM L a b a t t, Obs.!
Tillsändes, om lifvidden uppgifves i centimeter eller decimaltum.
X Obs.!
Order mottagas äfven genom I d u n s I T t r ä t t n i n g s b y r å, Stockholm.
r282] X XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX N:r 139.
Finnes något enkelt och bra sätt att färga eller bleka en hvit halmhatt, som blifvit gul?
Louise.
Lissie.
Är er mor gammal, gör hon klokt N:r 140.
Hur skall jag kunna få bort fläc- uti att låta bli dessa bad.
Närmare kanna kar ur en mossgrön regnkappa (af helylle), vi ej yttra oss om saken med ledniEg blott af så att det inte blir några märken efter dem.
de upplysningar, som lemnats.
Louise.
Greta.
Se svar till A.
T. i n:r 22.
Bekymrad moder.
Troligen beror magåkom- N:r 141.
Finnes något bepröfvadt medel man på den olämpliga dieten.
För ett tre mot skrifvare-sjuka, och i så fall hvilket?
månaders barn är denna blandning alldeles Maria.
för stark.
Mjölken — som alltid måste kokas upp — bör blandas med något mindre än lika Svar.
delar vatten (kokt), t. ex. o delar mjölk på 4 delar vatten, deraf 1 del Carlsbadervatten.
N:r 7 5.
Ehuru jag icke kan skryta af nå- Ingen annan föda bör användas.
— Den oni- gon rik erfarenhet vid väljandet af förströelse- skrifna kuren kan ni försöka till hvad kraft läsning åt unga flickor, ville jag dock äfven och verkan den hafva kan.
Sudorus.
Se svar till Vera i n:r 7-.
Byt söka hjelpa - Maria » en smula.
A f de, af?
samt K &amp; A föreslagna böckerna, skulle jag om strumpor tvä gånger dagligen.
Begagna varmast vilja rekommendera » Doctor Draytons aldrig samma skodon två dagar å rad.
lärjungar », bäst passande för åldern 15, 16, Susanna.
1) N e j; men den måste af torkas samt Louise Alcotts friska, liffulla små be- före begagnandet.
2) Beror naturligtvis på, rättelser, hvilka alltid varit mina synnerliga hvad det är för slags » cysta ».
favoriter, och » Berättelser » af J.
— - Välj all- Anna — ss —.
Dylika bad serveras väl vid tid icke blott sunda och goda böcker, utan Loka, Norrtelge, Strömstad m. fl.
kurorter.
äfven sök sådana, som äro glada, friska och Möjligt är, att an di a bad passa er bättre än naturliga, hvilka altid göra godt, samt bio- dessa.
I alla händelser bör ni naturligtvis grafier öfver män och qvinnor samt resebe- först rådfråga läkaren.
skrifningar, hvilka båda slag af böcker dock Anna.
Tvätta hufvudet grundligt hvar an- alltid böra vara lättlästa och underhållande.
nan qväll med grönsapa och varmt vatten samt Spara obetingadt Heimburg och Marlitt till ingnid efter aftorkning salicylolja (2 %), Ni det 18:de året och välj af dessa endast det måste fortsätta mycket länge med denna be- bästa.
Välj i stället några af Dickens mest handling.
— Se svar till Ingeborg i n:r 19. tilltalande böcker, hvilka bäst egna sig att Skåning.
Som vi utan undersökning ej läsas högt — jag ville föreslå, t. ex.: » David kunna känna orsaken till det som inträffat Copperfield », » Dombey och Son », yjulkisto- och följaktligen ej heller kunna säga er de af rier ».
A f andra böcker rekommenderar jag, orsaken beroende försigtighetsmåtten, och hur för åldern 15, 16: » Silfverskridskorna » af M. ni bör förhälla er i öfrigt, så råda vi er att Mapes Dodge, » Läsning för unga flickor, » en med första vända er till kompetent läkare för samling af böcker, » En ung flickas dagbok, » inhämtande af nödiga upplysningar.
af E. de Pressencé, samt senare: » Utkastad i verlden » af Hector Malot, » Dröm och verk- D:r — d.
lighet » af Marie, » Lajla » af Fries, » Under lås Frågor.
och bom », » Resan till Belgien » och » Resan till Konstantinopel« af Reuter.
Naturligtvis N:r 131.
Frågas om någon af Iduns läsa- måste dock hänsyn tagas till den läsandes rinnor ville vara god upplysa, hvad slags lera karaktär, lynne och förmåga att förstå det som användes till modellering, och hvarifrån lästa för att rätt kunna välja det bäst pas- man kan få sådan?
Nybörjare.
sande.
Aurora.
N:r 132.
En af Iduns läsarinnor beder, att N:r 77.
Visserligen har Signe redan fått någon ville vara af den godheten upplysa, åtskilliga musikalier sig föreslagna, men jag om hvad som fordras för att blifva inskrifven vågar ändock gifva henne ett par råd dertill, i postverket, samt till hvem eller hvart man i fall att hennes smak vore mera lik min än i så fall bör vända sig.
Maria JR.
de förra svarandes, hvilkas smak jag icke kan N:r 133.
Vore tacksam, om någon ville helt dela.
Mina favoritkompositioner äro: upplysa, om det finnes någon slags billigt » Preludes » och » Nocturnes » af Chopin, » Aus gult tyg (ej för ljust), passande till gardiner dem Volksleben » af Grieg, » Impromptu » op. med fiskgarns-spetsar.
Hvar kan det erhål- 90, n:r 3, af Schubert, » La fileuse » af Raff, las?
Och hvad kostar det?
Kerstin.
» Dagrar och skuggor » af R. Andersson, » 8 Pianofortestiicke » op. 31, af Waldemar Bar- N:r 134.
Anna frågar, om någon af Iduns giel, * Kinderscenen » af Schumann, » Legende » läsarinnor kan upplysa om bästa sättet att af Wieniawski, » Chanson sans paroles » af konservera smultron.
Tschaikowsky, » lin Walde » af Heller, samt N:r 135.
Om någon af Iduns många hjelp- — något lättare: » Wandeibilder » af Jen sen, samma läsarinnor ville upplysa mig om nå- » Serenata » af Moscowsky, » Til Scelers », vals gon eller några praktiska hushållsskolor och af Svendsen, » Paul &amp; Virginie » af Masset.
uppge deras adress, våre jag mycket tacksam.
Aurora.
Maria.
Läkareråd.
Annonser.
LEDIGA PLATSER.
I undertecknads hem, beläget i mel- lersta Sveriges bergslag, önskas en lä- rarinna, kunnig att undervisa i de äm- nen, som läsas i elementarläroverkens andra klass.
H o n bör dessutom vara musikalisk samt villig att på lediga stunder hjelpa matmodern med hus- hållsgöromål.
Ansökningar böra åt- följas af referenser.
Gust, Nauekhoff, A d r.
: Grängesberg.
[288] A t t undervisa mindre barn finnes plats för en anspråkslös, barn- kär lärarinna.
Ansökningar adresse- ras: Fru E.
Pripp, Tiarp, Halmstad.
[277] PLATSSÖKANDE.
E n ung, bättre flicka med flerårig vana vid handel samt kunnig i bokföring önskar till den 1 okt.
plats som kassörska eller kon- torsbiträde.
Den sökande innehar kassörskepl.
men önskar göra ombyte.
Refl.
härå torde godhetsfullt sända svar märkt » E.
22 år », Upsala, p. r.
[391] En ung * flicka önskar plats till hösten för att under- visa mindre barn i vanliga skolämnen och musik samt hjelpa till med före- fallande göromål.
På lön fästes min- dre afseende.
Svar torde sändas till » S.
E.
E. », Edane, Vermland.
[286] E n anspråkslös, huslig, bättre 20-årig flicka önskar plats i någon akt- ningsvärd familj som lärarinna för mindre barn eller sällskap åt frun i huset jemte biträde i der förekommande göromål.
Goda betyg och rekommen- dationer presteras.
Svar till » Esther » torde sändas till denna tidnings byrå.
[292] En tjuguårig flicka, som genomgått fullständigt elementarläroverk för flickor och eger vana vid undervisning, ön- skar plats i bättre familj såsom lära- rinna; och då den sökande är förlof- vad, ville hon äfven emellanåt deltaga i husliga göromål.
Närmare under- rättelse meddelas af fru A.
Linden- crona, Linköping.
[270] Ett bättre, stadgadt fruntimmer, som genom sin broders död (hvars hus hon förestått) blifvit utan sysselsätt- ning, önskar sig plats till hösten som värdinna eller hjelp i familj.
Van vid ordning och sparsamhet, kunnig i söm- nad.
Svar torde inlemnas till » S.
E.
», Iduns byrå.
[271] DIVERSE.
Doktor A. Afzelius Lilla Vattugatan 24.
Behandlar företrädesvis mag- och hudsjukdomar.
Praktiserar 1 juni — 1 sept.
vid H j o vattenkuranstalt.
[153] Doktor Carl p i e n s b u r g 14 Lilla V a t t u g a t a n 14.
Hvardagar 723 — ' liL Helgdagar 10 — 11.
Behandlar företrädesvis Barnsjuk- domar.
Mil P| H e e [34] r ^ ^ hösten önskar en an- språkslös flicka plats i familj för att biträda med husliga göro- mål, sömnad m. m.
Pretentionerna små.
Rekommendationer finnas.
Svar till » 24 år », Filipstad.
[287] N:r 136.
Vill någon af Iduns läsarinnor godhetsfullt upplysa mig om bästa sättet att Innehållsförteckning \ borttaga kaffefläckar på silkessammet?
Ett underbart land; fragment af en otryckt Fm ' reseskildring skänkt ät Ave.
I I I.
— Gamla N:r 137.
Skulle någon af Iduns läsarinnor bref; dikt af Klippans son.
— En lektion.
— En mycket barnkär flicka önskar plats godhetsfullt vilja underrätta mig, hur man Litet gammalmodigt prat om huslighet; af tvättar ljusa plymer?
* Pirrc *.
i någon god familj i Stockholm att H — g.
— Från våra badorter: V.
Mössebergs kallvattenkuranstalt; af G — s.
(Hedersamt om- N:r 138.
Skulle någon af Iduns läsarin- efterse barnen, eller ock i någon finare nor vilja förhjelpa mig till något vackert, men nämd vid Iduns femte pristäfliog.)
— Ett handel, hvari sökanden eger flerårig storstadsbarn; berättelse för Idun af Johan ej allt för arbetsamt, broderimönster till fi- vana.
Betyg finnas.
Svar märkt » Plats- Nordling.
(Forts.) nare lakan och motsvarande till kuddar jem- te ett mindre vanligt, men prydligt mönster ombyte » afvaktas inom 14 dagar å Läkareråd.
— Frågor.
— Svar.
till täckstickniDg, vore jag särdeles tacksam.
Iduns byrå.
[290] Louise.
Tandläkaren Constance Elhe, Humlegårdsgatan 8, 2 tr. Rådfrågningstid 1 — 2.
Doktor C.
[120] D. Josephson H ö t o r g e t 1 1, 1 tr., Hvardagar 2 — 3.
Helgdagar 10 — 11.
Allm.
telef.
6 9 1 0.
Fruntimmerssjukdomar, Förlossningar.
P33]
Vi vilja särskildt fästa uppmärksamheten på Iduns lämplighet för plats- sökande och platsutbjudande annonsörer, äfvensom för alla öfriga slags | f~ \ I LJ i i «t| U IN annonser som beröra familjekretsen.
— Annonser mottagas endast genom 8.
Qumaellus annonsbyrå och hes redaktionen.
Abonnentsamlare antagas.
ombesörjer genom fullt kompetenta personer uppköp i alla möjliga branscher åt Iduns och Skandinavisk Modetidnings abonnenter mot en obetydlig ersättning.
Alla saker skickas mot efterkraf och få returneras (dock genast) mot fraktkostnader.
Med.
D r E R N S T S A L E N, Ö g o n l ä k a r e.
Bostad: Stora Vattugatan 2, Mottagning: helgfria dagar kl. 10 — 1 12 f. m.
I En ung, bildad flicka önskar till hö- sten plats i familj för att gå frun till hända.
På lön göres intet afseende.
Goda rekommendationer kunna erhål- las.
Svar under adress: 18 år, Kors- I l.
S.
J.
[279] Tandläkaren Adolf 30 Hörnström Regeringsgatan 30.
Mottagningstid helgfria dagar 10 — 2 och 4 — 6 e. m. OBS!
Verkställer allt, som hörer till tandläkarekonsten.
[240] ROLAND MARTIN T a n d l ä k a r e Vasagatan 1 0, Stockholm, snedt emot Centralstationen.
[243] Hos Looström &amp; komp.
i Stockholm och öfriga bokhandlare ha i dessa dagar utkommit följande romaner till nedsatta, ytterst billiga priser: HJALMAR Dubbelt porto torde medsändas.
.
PETERSON &amp; C:is patenterade KONGO-STOL (beqväm, portativ, solid, snygg och billig) erhålles mot 3 kr.
jernvägs- efterkraf.
Vår N y a F ä l l s t o l, som äfven kan begagnas såsom Fåtölj, Chäslong och Säng, erhålles fraktfritt mot 10 kr.
jernvägsefterkraf från Hjalmar Pe- terson stad.
&amp; C:is Bokhandel, Karl- P R I F y r a t i o Lögner af Geo W. Peck, förf.
till » Tjufpojkstreck » och » Bill Nye ».
1 Snörlifvet " LÄ SYLFIDE " fr. o. m. n:r 11 t. o. m. n-.r 52 eller mer än tre qvartal (Obs!
I n:r 11 börjar den längre följetongen, hvadan intet af den samma går bort.)
säljes oinb.
för I kr.
50 öre, med lösa permar för 2 kr.
50 öre samt kan användas som en vänner och väninnor emellan.
Efter till Bedaktionen af Idun ingången reqvisition sändes årgången mot efterkraf med tillagdt porto.]
FARVÄL Öfversättning från italienskan af B.
af D.
110 sid. Pris: 75 öre.
K O MEDIANTEN Skildringar ur Teaterlifvet af Magnus Ringh, GUSTAF HOLMBLOM Hl KÄPP-FABRIK 38 Vesterlånggatan 38 Nedra botten, I o. 2 tr. upp.
.
förf.
till » Bakom Kulisserna ».
198 sid..
.
[2071 Pris: 1 kr.
Minnen och anteckningar från Teatern af Magnus Ringh.
223 sid. Pris: 1 kr.
25 öre.
Valda Humoristiska och Poetiska Otto Elmgren, V e s t e r l å n g g a t a n 6 6, Stockholm, emottager ull, gammalt ylle och upp- repadt silke till spinning, väfning (för hand) samt schal- och filtberedning.
Hos mig spunnet » upprepsgarn » är bevisligen det bästa och vackraste, som kan erhållas, hvarförutom spånadslönen är den billigaste i Stockholm.
[293] SKRIFTER X,hAT {A g$P~ Ingen kan låta bli ^Pt$ att köpa den praktiska, e ' eganta, starka, prisbilliga och af skinn tillverkade, med 4 större och 1 mindre rum försedda &amp; C: o, Telefon S96 och 22 59.
2 K PETTERSSON &amp; Komp., Regeringsgatan 38.
J.
G. Hammars L a m p k ö k.
Stor värmeförmåga.
Brinna luktfritt.
Briljant belysning.
Pris: enkla med en veke 4 ä 6 kr., extra solida 8 kr., med två vekar 12 kr.
och med ire vekar 18 kr.
Fullkomlig belåtenhet garanteras hvarje köpare.
[226] J.
G. HAMMAR, 30 Malmskilnadsgatan En barnkär lärarinna med flerårig vana vid undervisning, lust och fallenhet derför, beder om an- visning på en ort, der tillräckligt antal elever, för bildande af privatskola, kunde påräknas.
Sökande har genom- gått elementarläroverk, är kunnig och händig i flere slags handarbeten och eger utmärkta rekommendationer.
Gu- vernantsplats antages.
Svar till » Barn- vän », Ulricehamn, p. r.
[289] Smedman i äldres Handels-Skola Finspongportmonäen, En ung qvinnas lefnadssaga Boman af A n t.
25 Fogazzaro förf.
till » Daniel Cortis ».
Autoriserad öfversättning fr. Italien- ska originalets tredje upplaga af E. af E.
523 sid. Pris: 2 kr.
4 [9] |JLäX F l y g l a r, F i a n i n o s, T a f f l a r och O r g l a r från in- och utländska utmärkta Fabriker t i l l d e b i l l i g a s t e priser.
För instrumentens bestånd ansvaras.
Äldre Pianos tagas i utbyte.
OBS.
Ständigt lager af F l y g l a r från Bliithner och PianinOS från G. Schwechtens berömda fabriker.
Turgénjew, öfversättning af E — 2.
104 sid. Pris: 50 öre.
2v2a.lom.Tora m m m m m m 2 Skräddaregränd 2, Pianomagasin.
JÄIIiltfpept Novell af Iwan [284] W i r é n flere gånger pris- belönade och fullt jemförliga med de bästa utländska fabrikat.
Tillhanda- hållas hos Hrr specerihandlare. '
[95] Flyglar, Tafflar och Pianinos från J.
G.
M a l m s j ö.
[35] Med lefnadsteckning och porträtt utgifna af Börje Norling.
350 sid. Pris: 1 kr.
25 öre.
O * || ptil C:is Concentrerad GUST.
NEERA af Lorenzo Hammarsköld.
För dem, som önska god sill, re- kommenderas vär utmärkt goda N o r s k a I s t e r s i l l.
Försäljes i Vi, V * V * och Vs tunnor till billi- gaste priser.
1 kilo kostar endast öre.
Äfven finnas l: m a C a s t l e b a y D e - likatess-Sill samt iskällarsaltad färsk och rökt X.ax hos Försöken Th. Winborg &amp; i Stockholm tillverkningar af 38 Bakom Kulisserna Intubi-Kaffe H u s m ö d r a r!
S o j a, Med 7 illustrationer.
227 sid. Pris: 1 kr.
25 öre.
är det erkändt bästa, billigaste och helsosammaste kaffesurrogat.
Finnes i hvarje väl fournerad specerihandel i Stockholm och landsorten samt i parti och minut hos Stockholms Kaffeaktiebolag.
Westerlind, Beefsteaksauce.
synnerligen lämplig present Sorglustiga Humoresker 1 [116] års årgång af i m w m och S t o c k h o l m s Kaffe aktiebolag, N:r 4 Klara Östra Kvrkogata N:r 4.
Allm.
Telefon 244.
[285] Jetta Floragatan 10, 3 tr.
Träffas kl. ' IA — 6 e. m. Beskrifningar och teckningar öfver stolarne sändas gratis.
[266] L L j u g a r e Andra vårt ångrostade och malda H.
U S - l l å l l S k a f f e a 95 öre pr | kilogram = 80 öre pr skalp.
Beredt af prioaa Java eger det en fin och angenäm smak, är helsosammare än vanligt kaffe samt medför genom sin dryghet ytterst stor besparing.
skolan.
S e n a p, blandad ef ter engelsk och fransysk smak, flere sorter.
Boman af Emilie Lundberg.
366 sid. Pris: 1 kr.
50 öre.
profva illiga l e k t i o n e r lemnas a f un- dertecknad i franska, tyska och engelska språkens så väl talande som skrifvande samt åt nybörjare äfven i latin.
Referenser i Wallinska Berättelser af A r n e G a r b o r g, öfversättning från norskt bygdemål af Geijerstam.
248 sid. Pris: 1 kr.
25 öre.
Ur Tvänne Verldar oeli B Ä t t i k a på flaskor för ut- spädning.
Boman af E r n s t L u n d q v i s t.
346 sid. Pris: 1 kr.
50 öre.
K o m [241] " Ungdom A Det bästa hit- Öl tills kända, som B ger skönaste figur y med nästan in- ^ gen snörning och g finnes i såväl hö- m ga som läga for- 0 mer att erhålla 0 hos y] Jansson &amp; C:o, Å G Hötorget 6. m Obs.
Hemsän- B des om lifvidden 2 uppgifves.
[294] rjj Yiga9a3BSB9Q505eSG \ S0335 ' gratis och för uppdrag åt andra T T T T T V T T • T V T W &lt; [256] som jag härmed erbjuder den ärade allmänheten, ty ofvannämde portmonä har den egenskapen, att den, som en gång får se den, ovilkorligen vill bli egare af en dylik, helst då priset är så oerhördt billigt som 2 kr.
25 öre pr st. [283] JOHN FRÖBERG, Finspong.
S t o r t o r g e t n:r 1 16 Stockholm.
Allm.
Telef.
21 77.
Undervisning i alla kontors- ämnen och lefvande språk.
Anmälningstid kl. 110 — 2.
Obs.
A bref anhålles om full- ständig adress.
[274] I
Tldn.
kostar endast en kr.
för qvartalet, beforctringiafg.
Inberaknad.
Anordnar hvarje qvartal prlstäfllngar för sina prenumeranter- Annonser mottagai genom å. Öumnilu » annonsbyrå locn nöt redaktionen till 2 5 öre pr 4-spaltlg petltrad (- 10 stafvelser).
era p E.
J. ANDERSSONS £ grj £.
o.
gr •or I_ I ° 8 E 61 Drottninggatan o O P- o i- " 61 3 tr. upp F ö r s ä l j n i n g och U t h y r n i n g få härmed r e k o m m e n - M ä s t e r s a m u e l s g a t a n dera sin nya, 2 6, S t o c k h o l m.
tidsenliga 8&gt; ^ O _ r v p SWF " Fotografering utföres enligt T v ä - t t i n r ä t t n i n s e i i 55 Xybrogatan.
BILLICIA P K I S E R.
JTy b r o g a t a n 5 5.
Tvätt utföres äfven af härv.
ordentliga tvätteräkor, hemtas och hemsändes, då adress uppgifves pr telefon 4 3 9 0 eller pr post.
[37] omsorgsfullt nutidens fordringar.
Med största högaktning 4 0 Drottninggatan 4 0 Utställning af Glas- &amp; Porslinsserviser.
" Fönsterglas, svenskt och belgiskt af alla di- mensioner, Spegelglas, Folieradt o c h of olieratlt glas till butik- fönster, Zinkliinkar och B a l j o r, B l o m k r n - 24 Regeringsgatan 24. s w po P 17 G u l d - o c h S i l v e r m e d a l j e r.
P- C — j co Cfq ta:.
CJQ M o B Suchard ' S SucharcTs O P Fabriksmärke.
CD ChoCOlat.
Cacaopulver, Ett rikhaltigt lager af sådana artiklar, som tillverkats på dessa stick- maskiner, är ständigt till påseende i utställningslokalen.
• [isy] Agent för Stockholm och omnejd: handl.
P. Persson, C a c a o S o l u b l e, ett rent lösligt pul- ver i bleckburkar på \, | och | kilo, är drygt, välsmakande och närande.
Af SucharcTs Cacaopulver får man 100 koppar på | kilo.
[21] et- sa CJQ Glacéhandskar: Profver Kostnadsfritt.
iKlädnings- Rekvisitioner fraktfritt.
Fr. Marcus,t Oos.l Ett album ioåe- i [177] tyger plansclier medföljer.
Limpor.
Preussiska bröd.
4 knappar, breda silkessömmar kr.
1: 50 d:o 6-knapps Mousquetaires: ct- CTQ cr et- sa - p _ Obs.
bästa kr.
2: — kr.
2: — [248] CO Kongl.
Hofleverantör ^ Stockholm.
^ Sommargäster!
Beställningar på alla brödsorte: väl matbröd som kaffebröd, mottagas till försändelse med de resp. ångbåtar, som anlöpa sommarnöjena i Stockholms om- nejd.
D e inom ramen nämda brödsor- terna rekom.
särskildt för hållbarhet.
C.
W.
S c h u m a c h e r, Kgl, Hofleverantör.
Stockholm, norrlandsgatan 17.
Allm.
Telef.
5C00.
Bell Telef.
954 * r o ° a Maltose- .A tn Pumpernickel.
qvalité går jag i ansvar för Skorpor, många sorter =: o: — - t S: » O Tébröd.
» o Biscuii.
sr - Som dessa handskar äro af hvarje par, som köpes i mina butiker: 5- o Ankarstock.
- sid o snörknäppen, d:o Drottninggatan 40.
.1 Rc qvlre nter b lar, s om e fter 1 afho mtas.
CO P- Af förbättringarna vilja vi särskildt nämna systemet för plaggens fasonering, hvarigenom all räkning vid stickningen borttages.
Nyhet för damer.
55: ^ A dessa stickmaskiner kan tillverkas: gardiner, strama / jer, filtar, pläder, täcken, öfverkast, dukar, mattor, möbeltyg, dam- och herrvästar, kalsonger, kjolar, tröjor, strumpor, damasker, vantar, mössor, öfverk / äder, kappor, goss- och flickkläder, schalar, teaterkappor samt hundratals andra artiklar, som man af ylle eller bomull behöfver i hemmet.
Maskinerna tillverkas af bästa svenska materiel, äro enkla, lättskötta och eleganta samt taga, med bord, ej större plats än en vanlig familjesymaskin.
Köpare af stickmaskiner erhålla gratis den undervisning, som erfordras för de olika arbetenas förfärdigande.
S U C H A R D.
Ö o " Eriksons Mek.
Verkst.-Aktie-Bolags t i l l v e r k n i n g, Stockholm.
J o h a n s o n.
Erkänd utmärkt qvalité.
Samtliga S u c l i a r d ' S Chocolader äro garanterade ren Cacao och socker utan tillsats.
SucharcTs P r a l i n e r, G i a n d u j a, Capsules, Noisettes, Nougatines och andra dessertchocolader rekom- menderas.
CO C: CD G.
billigast S U C H A R D.
i-h oo o sortiment, Lyxartiklar m.
m.
säljas röd.
ett större ilat as-] och ch hor, Vaser ra &lt;a •|H5H5S5H5g5H5B5H5rH5S5H5B5H5B5B5H5H£rH5ia5H5iEl Östermalm: 29 Humlegårdsgatan 29, o Söder: 24 Södermalmstorg 24, pr Staden: 45 Vesterlånggatan 45, to en Obs.
o o O: CO Midt för Skräddaregränd.
C a r l [2C2] Till Sängar o c h Sängkläder T ä c l t e n o c l i l E ^ i r t a r M a l m b e r g.
Landsortsboar.
1 ^ so P P-.
CO to Undertecknad åtager sig uträttandet af livarjehanda uppdrag, såsom uppköp af matvaror och allt som hörer till fruntimmers- och barntoaletten, tapis- seriarbeten m. m. Profver å tyger an- skaffas.
Förfärdigandet af klädningar ombesörjes.
Samvetsgrant bemötande.
Val af goda varor.
Der så önskas, sändas varorna mot postförskott eller efterkraf.
Provision 3 %, dock intet uppdrag under 50 öre.
Postadress: Engelbrektsgatan 31 A.
Telegrafadress: Ströms; Stockholm.
Maria Ström, [126] född Klockhoff.
Utstyrslarl Alla sängkläder tillverkas på egen Bolstervar, T ä c k e n o c h Filtar verkstad.
arsenikfria.
Beställningar e m o t t a g a s och utföras Låga bestämda noggrant.
priser!
Prisuppgifter sändas franko.
K.
M. LUNDBERGS Bosättningsmagasin Jlufoud&amp;ontoz: Fredsgatan 18.
7.
Storkyrkobrinken 7.
STOCKHOLM.
[201 230 (88] STOCKHOLM, GERNANDTS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
