# ID: svediakorp-per705
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1889
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,948
# sentences: 872
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fredagen den 14 juni 1889.
N:r 24.
B yrå: KlSLra.bergsgata.il 54, en tr. A n n o n s pr is: 25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).
Tidningen kostar endast 1 krona för qvartalet.
postarvodet inberäknadt.
Ingen !8snummerförsäljning.
Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG.
Träffas å byrån kl. 10 — 11.
A l l m.
Telef.
6 1 4 7.
O, t y s t a kraft-, s o m utan s k r y t och buller målet når, en v ä g för ljuset mägtigt b r y t!
T y om än tusen år 2:dra årg.
TJtg-ifningrstid: hvarje helgfri fredag.
Infaller helgdag på fredagen, ut- gifves tidningen näst föreg.
eller nästfölj.
söckendag.
den s t o l t a k l i p p a n t r o t s a r dig, snart l i k v ä l böjer h j e s s a n sig och faller för din m a k t till slut, f a s t o h ö r d du ditt v e r k f ö rt u t!
irrans Om konsten att vara gäst.
ommaren är inne och dermed också den tid, som mer än någon annan erbjuder tillfällen att visa och emottaga gästfrihet.
Säkert finnes någon bland våra unga läsarinnor, som nu skall pröfva sina vingar vid en första utflygt från föräldraboet, och henne ville vi här gifva några vänliga råd och vinkar.
Då du mottager en inbjudning att tillbringa » några dagar » i en väns hus, tag icke för af- gjordt, att några dagar betyda en vecka, ty en del värdfolk menar dermed blott tre eller fyra dagar.
Du bör ej utsätta dig för den förödmjukande känslan att hafva stannat längre, än man ämnat, och kanske derigenom förorsa- kat rubbning i för dig okända planer.
Före- slå om möjligt att resa hem en dag, förr än du antar meningen vara, så kan du derigenom bereda dina vänner nöjet att bedja om ännu en dag.
En sådan der extra öfvertalningsdag borde alltid fä ingå till befrämjande af båda parternas trefnad.
Annars händer det lätt, att värd och gäst skiljas med en ömsesidig känsla af tvång och ovisshet rörande den andres in- tryck.
Den förre fruktar att hafva förefallit ogästvänlig och den senare, att man fått nog af hennes sällskap eller, ännu värre,- att värd- folket anser hetfne hafva dragit otillbörlig för- del af deras gästfrihet samt visat brist på takt och finkänslighet genom att stanna till den allra sista dag, man möjligen kunde be- hålla henne.
Då du befinner dig i en väns hem, ni inå nu vara aldrig så förtroliga med hvarandra, så glöm dock ej för ett ögonblick att, ehuru du ombedts » att göra dig hemmastadd », du aldrig anständigtvis kan göra det.
God ton fordrar, att du skall hafva all den artiga och behagliga otvungenhet i saltet, som Prenumeration sker: I landsorten: å postanstalterna.
I Stockholm: hos redaktionen, å Stads- postens huf vudkontor, i boklådorna samt å tidningskontoren kan bidraga till värdfolkets trefnad och deras nöje af ditt sällskap, men man kan icke sam- tidigt innehafva de skiljaktiga rollerna af vär- dinna och gäst; dertill hafva de hvar för sig alltför olika skyldigheter och privilegier.
Halfbildade menniskor tro, att de för att visa sig obesvärade i sällskap måste uppföra sig på det mest familjära och påträngande sätt, vräka sig i sofforna, skratta högt och tala om sina anhöriga vänner vid deras förnamn samt sålunda ställa dem och deras förhållanden i en skenbart förtrolig ställning till personer, som kunna hålla till godo med gästens bekantskap, men alls icke önska utsträcka den till dennes slägtingar.
Här vill jag passa på och nämna, att, äfven när två likstälda personer samtala, det är mycket obelefvadt att tala om en tredje vid hans förnamn till en person, som endast skulle titulera honom.
Jag sade, att du icke i andras hem kan uppföra dig alldeles så som i ditt eget.
Till exempel: en gäst får icke öppna fönster, draga upp gardiner, röra om elden, tända ljus, rödja undan plats på ett bord för sitt avbete, kyssa barnen eller mata hundar, kattor eller foglar utan att begära särskildt tillstånd af herrn eller frun i huset.
Men icke ens detta är nog, utan man måste i sådana fall visa takten, att noga iakttaga vanor och egenheter hos dem, hvilkas gästfrihet man åtnjuter.
Att kyssa deras barn eller mata deras djur skulle kanske göra dem hemlig förtret, ehuru de äro for vänliga eller åtminstone för artiga att anmärka derpå; och att draga upp en gardin skulle kanske strida mot husets vanor, då solen skiner på matta och möbler, eller måhända plågar det ökade ljuset värdinnan.
Att ringa och gifva befallningar åt tjenare skulle vara en stor frihet; att inbjuda grannar att helsa på eller göra upp planer med dem utan att rådfråga värdinnan i huset och bedja om hennes samtycke en grof ohöflighet.
HtnibcYff.
Du måste bedja henne att sjelf godhetsfullt gifva uppdrag till tjenare och inbjudning till vänner; det är endast i ditt enskilda rum, som ringklockan står till din tjenst, och du bör förbindligt framställa din önskan till den, som hörsammar kallelsen.
Skulle du vara den enda gästen och ditt värdfolk bestå af man och hustru, så glöm ej, att de kunna önska att stundom vara för sig sjelfva.
Drag dig till baka till ditt rum eller i trädgården eller följ dem åtminstone icke, om de gå in i ett annat rum.
Mycket snälla och för öfrigt väluppfostrade menniskor visa en beklaglig brist på takt genom att följa ett gift par i hälarna eller se missnöjda och stötta ut på grund af värdfolkets tillfälliga frånvaro från det allmänna samlingsrummet.
Det är dock hvarken oartigt eller ovänligt från deras sida, ty göromål kunna ej alldeles åsidosättas, rörande t. ex. hushållet eller kanske ditt sär- skilda nöje.
Dessutom utgör den naturliga önskan att vara fri från tvång i umgänget med menniskor en tillräcklig ursäkt, för att de emellanåt öfverlemna dig åt dig sjelf, om be- söket skulle öfverskrida ett par dagar.
Men äfven om ingen man är med i spelet, skulle värdinnan visa sig ogrannlaga och tank- lös för din trefnad, om hon underlät att befria dig från sin närvaro någon tid på dagen.
Jag antar, att det nu är afton, och att du säger god natt och drager dig till baka före värdfolket, en vana, som de säkert skola upp- skatta af förutnämda skäl.
Tag noga reda på frukosttimmen och lemna på inga vilkor ditt rum före den utsatta tiden, om ej för att taga en promenad i trädgården.
Afvakta ' ljudet af klockan, om sådan brukas, och dröj då icke.
Det är ett oförlåtligt fel att komma för sent till måltiderna, husandakt eller utfärder till fots eller i vagn.
Jag vill nu föreställa mig, att du vid frukostbordet
tdun utkommer I hufvudstaden hvarje helgfri fredag och kottar för ett qvartal endast I krona, postarvodet Inberäknadt. — mottager dina bref.
Bed om ursäkt, ifall du öppnar dem der; nämn, från hvem du haft underrättelse, och läs upp de nyheter, som kunna vara af intresse.
Skulle du vara i tillfälle att räcka ett bref till värdinnan, är det så mycket bättre.
Sysselsätt dig jemförelsevis litet med enskild brefskrifning, medan du är borta, och passa på tillfällen dertill, när du är ensam.
Läs annars upp bitar, af hvad du sagt, eller tala åtmin- stone om, till hvem du skrifver.
En vidlyftig och mystisk korrespondans får ej föras mellan dig och okända vänner.
Det leder till att alstra en känsla af nyfikenhet och misstro.
Ditt värdfolk undrar, hvad du kan berätta om dem och deras lefnadssätt.
Under ditt besök skola kanske planer göras upp för att roa dig.
Var mycket noga med att ej draga för stor fördel af din värdinnas godhet.
Jag antar, att du t. ex. följer henne på en utställning eller kanske en konsert, be- tala då alltid för dig sjelf, om du får; vill hon ej på vilkor tillåta det, så uttryck åtmin- stone aldrig en önskan att se något extra, hvilket skulle öka utgifterna, eller att stanna till slutet af en föreställning, såvida man väd- jar till dig; din värdinna är kanske trött eller önskar att återvända tidigt hem för husliga angelägenheter.
Försök att göra dig angenäm, icke blott för dem, hvilkas gästfrihet du åtnjuter, utan äfven för dina medgäster.
Du kan derigenom befria de förra från besvär och oro och det är du skyldig dem.
Till hvad ändamål var väl din uppfostran, om du ej sålunda kan bruka den till nytta och nöje för andra?
Ransaka i ditt minne efter ämnen, historier eller episoder från ditt eget lif, som kunna skänka under- hållning för en stund eller gifva uppslag till ett angenämt samtalsämne.
Om du besitter någon talang, så låt ingen rädsla eller falsk blygsel å din sida beröfva de andra litet nöje.
Gör ditt bästa, hur ringa det än må vara!
Ingen skall omildt kritisera ett försök att roa, om det göres utan pretention och med dén blygsamhet, som förlänar ökadt behag åt allt hvad du gör.
Tidningen Innehåller nästan uteslutande originalbidrag.
— Uppglf å närmaste postanstalt namn och adress samt erlägg en krona, s i er- och att lönen, som är ämnad att godtgöra for allt arbete, är så och så stor.
Det står då tjenaren fritt att antaga eller afslå vilkoren, och frun i huset blir besparad den plågsamma känslan, att hennes gäster äro tvungna att be- tala hennes tjenare, i synnerhet när det gäller de unga eller mindre bemedlade, som kanske egentligen inbjudits för att lätta bördorna i ett anspråkslöst hem.
Det skulle bedröfva mig att tänka, det man inbjöde gäster endast med afseende fäst vid det nöje, man sielf kunde hafva af deras säll- skap, eller blott för att i sin tur återgälda undfadd gästfrihet, utan att man också toge exempel af vår helige Mästare, att inbjuda så- dana, som äro gamla eller tråkiga (förlåt ut- trycket!)
och kunna räknas under den kate- gori, » som ej kan löna dig igen ».
J Hvita dag pä stjrener.
arbetsbordet vid dammiga luntors rad jag fann en knippa syrener med dunkelgröna blad; en knippa hvita syrener, nyss brutna från och ännu sin gren morgondäfna i morgonsolens De fylde sken.
med sin vällukt mitt sommarqvafva rum, och i deras blommors drifva jag sänkte min panna stum.
Stum, alt din unga kärlek Till slut måste jag vidröra den qvistiga frå- gan om drickspenningar, som är lika plågsam för värdfolket som brydsam för gästen.
För personer med små tillgångar kan det vara en ganska känbar sak, i synnerhet förarglig på grund af de jemförelser, som man vet göras mellan en sjelf och andra rika gäster, ehuru ens egna obetydliga gåfvor kanske äro i större proportion till tillgångarna än det guld, som utströs af andra.
I många stora hus utom- lands är drickspenningars mottagande alldeles förbjudet, hvarom anslag finnas i alla gäst- rummen.
sä rika blommor bär, Äro sådana emellertid tillåtna, bör ett frun- timmer gifva något till husjungfrun och stä- derskan (stundom i en person), me » ej till någon annan, utom under särskilda förhållan- den.
Om hon använder kammarjungfrun, far hon betala henne, men icke annars, och skulle hon hafva tunga koffertar att bäras upp och ned för trapporna, betalar hon naturligtvis nå- got åt bäraren.
Men tungt bagage är högst olämpligt; mycket bättre då att hafva två små koffertar eller kappsäckar än ett stort vidun- der, som riskerar att bryta ryggen af bäraren och stöta målningen af dörrar och väggar.
För att af hjelpa denna öfverträdelse af gäst- frihetens principer och denna kränkning af en värds känslor borde husmodern, då hon städjer tjenstefolk, underrätta dem om det vanliga an- tal gäster, som brukar emottagas; tydligt låta dem veta, att gåfvor äro alldeles förbjudna, Men jag, som pä tusen altar stum, att mitt eget hjerta så armt och tafatt är.
De glänsa ju dock så hvita, ty du dem plockat och frän har, dina varma kyssar de gömma doften qvar.
för en ville offra jag finner mig, ej ord att såga, hur djupt jag älskar dig ...
Johan Nordling .. Ett tomrum att fylla!
Några ord till uppväxande döttrar af Inga Sclienfelt.
Vid Iduns femte pristäfling belönad uppsats.
e oändligt många annonser om platsers erhållande för unga flickor, som man ser upprepade gång på gång, kunna komma oss att tro, att alla möjliga verksamhetsfält för dem äro upptagna, och att snart nog in- gen utväg står att finna för dem, som måste sjelfva försörja sig eller ock af andra skäl önska lemna hemmet.
Så är likväl icke händelsen.
Det är redan ganska många, som öfveran- strängt sig och blifvit sjuklingar af det ener- verande arbetet vid telegraf och telefon, lika- ledes såsom sjuksköterskor.
Ett stort antal qvinnor upptager platser vid posten, på handelskontor och vid banker m. m. d., der våra unga män haft det trångt, redan förr än qvinnorna kommo och gjorde in- trång på de banor, der de förstnämda sträfvade sig fram till lefvebröd för sig och familj, Men ingenting förslår — qvinnorna äro legio och aldra flest de qvinnor, som söka lärarinne- platser.
Derför till och med erbjuda sig många af dessa att äfven » gå frun till hända » för ringa, ja, ingen lön, en plats, som måste blifva både ansträngande och ansvarsfull, då man icke får vänta, att den, som vUl taga hjelp i hushållet m. m. af sina barns guver- nant, utan att gifva lön for någondera befatt- ningen, skall se på något annat än sin egen nytta, med föga hänsyn till lärarinnans kraf- ter eller beqvämlighet i något fall.
Deremot finnes, just på ' qvinnans naturli- gaste, skönaste och mest välsignelsebringande område, ett stort, föga påaktadt tomrum att fylla, hvilket kan fyllas väl endast af den väluppfostrade flickan ur ett bildadt hem.
Detta tomrum bjuder på platser för många, och verksamheten är; såsom första vårdarinna för minderåriga barn inom familjerna.
Dessa platser borde för visso skattas högt och in- galunda anses underordnade; de skola också, med den stigande upplysningen och de steg- rade anspråken på grundlig, från de första barnaåren utgående uppfostran, snart nog kom- ma till sin rätt.
Den första vårdarinnan ut- sår frön eller så att säga danar karaktärsdra- gen, som blifva till en antingen god eller bristfällig grund, på hvilken den lärarinna, som sedermera skall bibringa kunskaper, har att bygga.
Det gifves många i ekonomiskt hänsende olyckligt lottade familjer, som icke utan de största umbäranden och skuldsättning dertill kunna draga fram sina döttrar genom ele- mentarskolan, men likväl anse detta så fram- för allt annat nödvändigt för dessas fram- tida existens, att inga utvägar till detta mål lemnas oförsökta.
Likt och olikt tillgripes för att flickorna skola kunna blifva lärarinnor, fastän det länge varit tydligt och klart, att den vägen är öfverfull.
Om nu dessa ginge igenom endast storskolans första klasser eller på privat väg erhölle nödig underbyggnad samt dessutom studerade barnavård och all- män helsolära, då skulle de, s:å framt de- ras uppfostran icke i öfrigt vårdslösats, säk- rast erhålla platser i goda hem, der modern ofta är hindrad dels af sjuklighet och svag- het, dels af andra förhållanden att sjelf taga vård om sin käraste egendom, barnen.
Nu nödgas hon ofta för detta ändamål antaga en flicka ur hopen, som är utan den ringaste bildning och måhända från sitt eget hem medför olyckliga vanor: olydnad, osanning, oseder af flere slag, och hvilken minst af allt förstår eller fyller sitt ansvarsfulla kall.
Såsom barnens första vårdarinnor skola säkert icke heller tillfällen saknas eder att förkofra eder genom sjelfstudier, så att, om I dertill hafven ihärdighet och anlag, I äfven kunnen blifva barnens lärarinnor ett ganska godt stycke fram på bildningens väg.
Men äfven utan detta sistnämda, om I i
hålles ett n u m m e r Iveckan under hela qvartalet.
För hvarje 5-tal abon- nenter, s o m samlas, och för hvilka afglften Insändes till Redaktionen af öfrigt samvetsgrant fy lien platsens kraf i kärlek till de små, kommer utan tvifvel en rik skatt af tillgifvenhet och tacksamhet på eder del, så- väl från barn som från föräldrar.
Den verksamhet, som här framhållits för våra unga, framåtsträfvande qvinnor, har äfven den fördelen att icke vara så ensidig som den vanliga lärarinnans och är följaktligen i hy- gieniskt afseende mycket att föredraga; den glada barnskaran skolen I följa ut i det fria, på sommarens blomsterfält och på vinterns skridskois, bland lekar och löjen, omgifna af barnafröjd och oskuld; och detta allt skall bibehålla eder egen helsa, eder ungdomlighet och friskhet äfven hvad lynnet beträffar.
Just denna verksamhet uti alla dess detaljer öfver - ensstämmer bäst af allt med qvinnans natur och begåfning.
Föreställen eder vidare, hvilken ljuf tillfred- ställelse, som kan blifva eder belöning fram- deles, då de små menniskotelningar, I varit så varmt intresserade af att uppdraga till det godas och rättas utöfvande i verden, blifvit kraftiga män och qvinnor, hvilka icke tveka att gripa in uti verksam handlig för det en- skilda och allmänna bästa.
Om nu I döttrar ur de lyckliga hemmen, som känneu eder allvarligt kallade att vara nyttiga, togen initiativet i detta syfte, månne icke detta vore godt och eder värdigt?
Och då I ju ändå viljen ut till främmande men- niskor, in i nya förhållanden, kunnen i på denna plats om någonsin påräkna att så att säga smälta samman med familjen, den i vi- sen en så stor tjenst, och blifva såsom äldre, goda systrar till barnen i hemmet.
Sådana exempel från eder sida skulle sä- kert blifva afgörande inom de behöfvande, bildade unga flickornas klass, då det, som man vet, just fordras att få ett föredöme » uppifrån », som det heter, för att ett förslag skall allmänt antagas.
En tete å tete.
Af ©o-fvtoz- E — lh.
&amp; dvatd 1 — 2 t.
&lt;s lVci^ m.
Här måste det alltså vara.
Ingrid vände blicken från den blanka adress-skylten på dörren och vred raskt om låset.
Derinne sutto många och väntade, men hon lycka- des ändå få en stol vid ena fönstret, så att hon hade god öfverblick öfver de närvarande.
Hon kom i sista laget.
Dörren stängdes nu för besökande, och den eleganta förgylda bordsstudsaren på konsolbordet tillkännagaf med långa klingande slag, att tiden var ute.
Hon satte sitt parasoll i vrån och drog upp hand- skarne bättre på de små, barnsligt späda händerna.
Sedan lutade hon sig helt litet framåt för att se efter i spegeln, om hatten satt rätt.
Det var ett förtjusande flickansigte glaset återgaf: blek, fin hy, mörka, uttrycksfulla, fast kanske något matta ögon, en vek, känslig liten mun med djupröda läppar och ett mjukt, ljust här som likt ett fint silke böljade fram under den bredskyggiga sommarhatten med det högröda sidenfodret.
Hon jemkade litet på kappkragen och satte sig sedan med en trött suck tillbaka mot stolens rygg- stöd.
Det var så tyst härinne, att man kunde höra ett och annat ord ifrån mottagningsrummet.
En ung dam med oefterhärmlig elegans kom nu långsamt ut.
Ingrid följde med intresse hvarje hennes rörelse.
i r \ | I kl I LJ U IN Idun, erhållas o it gratlsexemplar för hela den tid, under hvilken abonne mentet räcker.
Aro de samlade abonnenterna färre än 6, torde prenumera » Kokett », tänkte hon föraktfullt.
» Jag undrar, om det finnes flere sådana modedockor här. » Hennes blick flög sökande genom rummet, men undersökningen måtte ha tillfredställt henne, ty hon drog ett lätt andetag och vände sig med älskligt deltagande till sin granne, en ung qvinna af arbets- klassen med ett litet gulblekt barn i sitt knä.
» A r du sjuk, liten », frågade hon och strök smek- samt barnets kind Den lilla gömde sig under mo- derns arm, men tittade då och då fram med ett par runda, förvånade ögon.
» Ja, vi ha gått hos doktorn i en månad nu », sade modern klagande.
» Inte ska ' du vara blyg din stackare », tillade hon.
Ingrid försökte locka fram den lilla genom att visa henne klockan, och snart var barnets blyghet öfver, och det satt nöjdt och lyckligt i moderns knä, med små smala fingrar utpekande visarnes gång på Ingrids dyrbara guldur.
» Hur gammal är hon », frågade Ingrid.
» Tre år, men det ser hon förstås inte ut för.
Hon har alltid varit så klen, stackars Anna ».
» Lilla Anna skulle vara på landet nu under som- maren.
Det skulle vara stärkande », sade Ingrid.
» Bommer », yttrade Anna lakoniskt.
Det var allt hvad hon visste om landet.
» Herre Gud, kära fröken, inte ha vi råd med det.
V i hade väl fått låtit bli några dyra läkemedel ock- så, om inte doktorn hade varit så välsignadt snäll och hjelpt oss allt emellanåt ».
» Så, ni tycker om honom. » Ingrids hjärta klappa- de häftigt.
» Fabo ' doktoj tnäll, mamma », jollrade lilla Anna.
» Ja det är han visst det, hjertegryn. » Modern ordnade den lillas tarfliga drägt; nu var det hennes tur att gå in.
Ingrid satt lugnt qvar.
Hon mindes glada sol- ljusa sommardagar sådana som nu; och ifrån minnena kom hon till drömmar.
Hon skulle sjelf känt sig mycket förlägen, om hennes tankar sammanflutit till ett klart, ordnadt begrepp, men nu sväfvade de för- bi som lätta sommarskyar.
Hon var icke långt borta.
Kanske blott något längre in i denna samma våning, ordnande ett litet inbjudande frukostbord med blommor och grönt.
Grönt, stpropos: det borde allt vara litet mera blom- mor här också!
Några vissna syrener stodo be- dröfvade och hängde i ett glas med smutsigt vatten; så skulle det aldrig få bli, när hon — — Hon rodnade häftigt; och ytterligt förlägen, öfver att någon skulle kunna undra, hvarför hon rodnade, yttrade hon något, om att det var så qyäfvande hett härinne.
Det är lätt hjelpt, sade en mjuk, behaglig stämma, och en ung flicka med lifliga ögon och skälmska gropar i kinderna öppnade med van hand ett fönster och lät den ljumma sommarluften strömma in.
Ingrid följde henne med en ytterst förvånad blick.
Hvar hade hon suttit?
Ingrid hade icke alls obser- verat henne förut.
Ingrids förvåning var så talande, att den andra skrattande besvarade hennes tankar med att säga: » Jag satt der bakom dörren. » » Jaså.
Jag tackar för ert besvär », sade Ingrid något kyligt.
Den unga flickan var visst ofta här tänkte hon bittert, och det var icke utan att ett: » farväl mina lyckliga drömmar » tonade genom hennes själ likt ett skorrande missljud.
Den unga flickan dröjde länge derinne, då hennes tur kom; Ingrid började bli nervös och hoppade till för hvarje gång en skrällande hostattack från en medelålders man med utmerglade anletsdrag genljöd i rummet.
Ändtligen gick det hurtigt i dörren; nu var det blott den stackars lungsotspatienten qvar.
Ingrid återfick sin besvärande hjertklappning; hon räknade sakta för sig sjelf 1, 2, 3, 4 ända till 100 för att få tiden att gå.
Det låg ett ljusare, lugnare uttryck öfver den stackars mannens ansigte, när han kom ut, men detta hade Ingjid knapt tid att gifva akt på, så ifrig var hon att komma in.
Doktorn reste sig artigt och kom genast emot henne.
» Fröken Ingrid, fröken Erlandsson », utropade han öfverraskad.
» Hvad förskaffar mig lyckan af ert besök? » » Kan ett sjukbesök anses för en lycka? » frågade Ingrid med ett svagt småleende.
» A r ni sjuk? » Hans blick gled med ett ömt forskande uttryck öfver det älskliga ansigtet.
» Men så sitt då ner och hvila er, fröken! » Han anvisade med en lätt bugning den schagg- klädda soffan med sina broderade puffar och dynor.
» Ah tack, trött är jag just inte, ty jag har suttit derute och väntat mist en timme, tror jag.
Ni underhåller er med edra patienter något länge? » » Tycker ni?
Ja, ser ni, hvarje individ intresserar mig så särskildt.
De ha ju alla hvar och en några rader med i den stora utvecklingshistorien, och så, när man räknar dem alla tillsammans, blir det ett helt digert band, ett värdefullt arbete med många, rika erfarenheter och angenäma hågkomster af för- troende och vänskap. » Ingrid satte sig tyst, och doktorn tog plats vid hennes sida.
Hon lekte med en af de praktfulla perlbroderade kuddarne.
» A r det här från tacksamma patienter? » frågade hon.
» Ja, jag har visst flere lådor fulla, » sade han skrattande.
» Då kunde ni göra en god gerning och skänka litet till bazaren. » » Nej, tack ska ' ni ha!
Jag behåller mina minnen, och jag går till och med så långt, att jag fordrar pietet af den, som möjligen en gång kommer att ordna dem i mitt hem.
Tror ni inte, att det fins en så högsinnad qvinna, att hon skulle kunna sätta sig öfver den lumpna afund, som ofta utmärker ert slägte? » Ingrid ryckte nervöst i tofsarne.
» Synnerligen artig är ni inte, men jag vill ändå svara er, att jag tror, att det finnes många, som skulle omfatta ert tillbud att som kuddvårderska inträda i ert hem med stor glädje.
Jag föreslår att alla gifvarinnorna draga lott, om hvem som blir den lyckliga. » Hans blick föll forskande och genomträngande på hennes upphettade ansigte.
» Får jag hjelpa er af med kappan, fröken?
Ni är så varm. » (Slut i nästa n:r.)
Sparsamhet i det lilla.
te§S [|n behjertansvärd uppsats i denna fråga har ^ * för en tid sedan prydt Iduns spalter; men eftersom ämnet der afhandlats mera i allmänhet, vill jag nu hänvisa på mera enskilda fall, hvari husmodern kan visa sin omtanke och införa ett sparsamhetssystem, som hon ovilkorligen sjelf har stor glädje utaf, må vara att vännerna skratta och kalla det öfverdrift eller snålhet.
Låtom oss först fästa uppmärksamheten på några småsaker, som rätt många kasta bort, utan alt tänka på den nytta, dessa obetydligheter dock kunna medföra: Äpple- och päronskal kunna förvandlas till en ganska bra ättika, användbar till matlagning.
Apclsinskal förvarar .man torkade eller, ännu bättre, befriade från den hvita pelsen och nedsock- rade; förvälda och syltade eller kanderade blifva de en delikatess.
Skalen af spritärter torkar jag om sommaren och lägger deraf alltid några i buljongsgrytan un- der kokningen; sammaledes sparrisskal, som gifva köttsoppan en fin arom.
Lök- och mandelskal sam- lar jag och kokar deraf en gul färgsats till gula påskägg.
Urkokta théblad, som dock ej böra hafva hunnit mögla, äro utmärkta till att aflägsna dammet ur brusselmattor.
Med kajjesump sopar man målade golf med för- del, d. v. s. allt dam upptages af sumpen och fly- ger ej upp i luften.
Den hinna, som sitter kring svinets istersida, lossar jag alltid mycket försigtigt, ty den är ett ypperligt skinn till medwurst; eller syr jag den kring större köttroulader, som då förblifva särde- les saftiga och välsmakande.
Hartset, som under årets lopp borttages från de saftbuteljer man efterhand hemtar upp ur källaren, samlar jag i en särskild liten bleckpanna med skaft, som alltid tjenar till hartsning; jag behöfver då ej så snart köpa ny harts.
Alla snörstumpar komma i en särskild låda i köksskänken — till och med sådana, som begag- nats kring rullstekar och små roulader kokar jag sedan ur, och de få tjenstgöra flere gånger till samma ändamål.
Korkar låter jag så försigtigt som möjligt draga ut, så att de kunna användas ånyo.
Jag förvarar dem i en luftig (virkad eller knuten) påse och ren- gör dem, när det lönar mödan, i en lösning af öf-.
vermangansyrad kali och sedan genom kokning.
Den af många föraktade oxnjuren lemnar en mycket god buljong — äfven pikanta smörbords- rätter kunna lagas deraf. '
Om nyttan att bränna upp potatisskalen hafva vi läst förut i Idun; men nytt är kanske för som- liga, att det vattnet, hvari potatisen kokat, åter upphettadt är det bästa diskvatten för silfver.
Rifaebröcl går mycket åt hos mig, tv jag strör sådant äfven i alla kak- och puddingsformar, sedan de blifvit smorda med smör; då bränner massan C V s
ManusKript, som ej antages till Införande, återsändes, såvldaporto bi- f o g a s.
Inga ofrankerade försändelser lösas.
alldrig vid och formen blir ej svart.
Förekommande brödkanter, torkade o c h stötta, räcka ej länge; j a g bakar derför särskilda catiskovpov med tillsats af saffran o c h orleana, så att de blifva rödaktiga, hvilket tar sig bättre ut på hela skinkor, hel brynt potatis, finare kotletter o c h potatisbullar m. m.
Och nu ett par vinkar om att spara tid i köket.
Då man i hast vill laga någon rätt, hvartill man behöfver korinter eller russin, uppehälles man rätt mycket, när man då först skall rensa o c h tvätta dem.
Gör man detta genast, när man tar hem ett par kilogram, s o m man dock efter tvättningen får torka ordentligt, så kan arbetet gå undan.
Helpep- par o c h andra kryddor genomser jag äfven, innan de slås upp i sina små bleckburkar.
Vissa små köksredskap, s o m i sig sjelfva icke alls kosta så mycket, bespara ganska mycken tid.
Till dessa höra framför allt köttqvarnen, mandcl- qvarnen, pepparqvarnen, en korkmaskin, vidare en liten apparat, som man ställer i mjölkpannan för att hindra mjölken att koka öfver, så att man lugnt kan gå ifrån.
En apparat att taga ut kärnor ur körsbär, en särskild knif att skära bönor med, en gurkhyfvel, en spiralformig visp till äggskum, en » champignon » af trä att klämma potatis, äpp- len, ärter o.
d. genom hårsikt — alla dessa red- skap kan jag af erfarenhet rekommendera.
Stenia.
Annonser mottagas endast mot kontant llqvld I förskott af 2 5 öre pr 4 spalt, petitrad (= 10 stafvelser).
Ingen annons införes under I krona plågoandarne genom anblicken af sina afdöda blefve klokare och bringande rariteterna.
Knippor af friska mo- rotsblad, som föreskrefvos till upphängning i de flughemsökta rummen, visade sig ock utan egentlig verkan.
plantorna likgiltiga.
någon De af i och hade Min sin genom dem med heller fann en genom denna växt.
ännu unga af en till halfannan fot.
farmor jaga i de fönstret ej voro plantorna höjd salig fullständigt uppsökte bane fall en morgnarne gent emot Ricinus- flygfäen förkärlek, dem alla sig hvarken särskild enda Och Äfven förhöllo verlden plägade om besvärliga gästerna med en stor, yfvig ut löfruska.
På den tiden måtte flugorna ha varit mindre illasinnadt efterhängsna sen i ro och trefnad än nu, ty vi kunde få spisa åtminstone vår frukost.
På en resa för några år sedan såg jag i schlesiska bondgårdar en sorts stora uppställda, två brädlappar, var tjockt bestruken flugfällor af hvilka den ena med sirap.
När den så var besatt med flugor till sista plats, så klap- pade man helt gesehwindt till med den andra.
De Iduns sjette Dä vi nu äter stå i begrepp läsarinnor anordna vi oss, uppriktigt huru och lämpligen ligger i bör att, att för vara en ng pristäfling, taladt, efter den föregående sig, pristäfling.
temligen hvilken ordnas.
Och erfarenhet tåflingar.
vi plan denna orsaken härtill oss från har af dessa visat då bestämdt preciserade ämnen upp- stälts, såsom t. ex. i vår tredje pristäfling, deltagandet större visserligen frihet dock synts skrifterna värde.
vid varit mindre, än dä tillåtits; det har oss, som om de insända tåflings- i ämnesval det förra De poetiska fallet stått tåflingar na högre i ha vidare hittills lemnat det svagaste resultatet, hvarför vi nu ock senast alldeles uteslöto denna afdel- ning.
Emellertid åtskilliga tyda med beklaganden pä, poetisk ha att åtminstone tåftan anledning ingått, med än der häraf hvilka tyckas ej intresset för en fällorna någon kunna väl ändå egentligen fördel flugorna användas förekomma besväret med att annorstädes, så en gros, Det var emellertid tvänne förenade medel, som till sist lemnade godt resultat — gast möjli- mörker i rummet, der flugorna hufvud- sakligen ver.
grasserade, och persiskt Till den ändan insektspulf- anbringade stugu- och trappfönstren vi skjutbara i för- förhängen af lätt mörkgrönt ylle och höllo äfven i bo- ningsrummen persienner och gardiner fälda så länge som möjligt.
Flugorna ledas i skum- rasket, kretsa lojt omkring, gifva sig helst ut i det en fria och slå girigt ned öfver det med gummibollspruta fönster, dörrar och väggar fördelade insektspulfvret.
Tyvärr må- ste man tålmodigt på hålla i med detta medel under hela flugtiden; äfven är af vigt att om våren sopa skenbart tillsammans liflösa och bränna upp de flugor, som befinna sig på vindar, kontor och mellan innanfönster.
saknas.
För- sta solstråle skall annars väcka dem till mun- Efter åtskilligt Redaktionen täfling öfvervågancle beslutit för har derför I d u n s sjette uppställa förljande pris- tvänne äm- nen: tert lif.
äro Flugkoppar med strutar och punsch äfven ganska åtminstone hvar effektiva, annan men dag måste då förses med ny man anordna spiritus.
1.
Om konsten i hemmet.
Uppsatsens omfång 2.
Ett högst 15 för fem högst Idun 5 spalter.)
lämpligt strofer (Pris 30 kr.
eller poem om (Pris verser.
kr.)
Täflingsskrifterna, hvilka dast en sida af papperet seglad namnsedel insända inom baksidan af och utgången konvolutet skrifvas och förses signatur, af juni bör pä en- med för- skola vara månad.
tecknas A ordet: Täflingsskrift.
På lämpliga ställen borde nästen för svalorna, som anställa framgångs- på allt, rik jagt Nu ser man ofta, att de i dess ställe ofredas och deras ned väggarne.
farligt, bon och Slå velspetsar och sig, nedslås, för är icke hellre för sina flyger att väl och far.
de smutsa dock ej så sen och klaga öfver under takskyggen, gaf- annorstädes, upp små brädlister, fäste der Dermed kom flugorna.
hvad der det lämpar som erbjuda svalorna åbyggnader.
Vi ha i år på vårt sommarnöje gjort vidlyftiga arrangement i den vägen, och allt tyder på, att vi åtmin- stone Redaktionen.
torde få gå för sjuka.
jswm / [id tillredandet af sjuksoppor har man åtskilliga KjjKp att iakttaga.
Konvalescenten med nedsatta krafter bör ha andra soppor än exempelvis den feber- eller magsjuke, och under det vi gifva den förstnämde kraftsoppor, ombestyr vi åt den se- nare simmig och mild föda, just ofta i form af soppor, hvilka på beqvämaste sätt kunna tillföra den utmattade kroppen nödig näring.
Låt oss alltså först tala om simmiga soppor och bland dem såsom den förnämsta soppa på hafregryn.
Enligt min åsigt kan aldrig det så högt prisade preparerade hafremjölet ersätta den på sjelfva grynen ordentligt tillredda soppan.
Man tager till en liter soppa sex ä åtta fulla matskedar hafregryn, hvilka först sköljas i kallt och så flere gånger sjudas öfver med kokande vatten, hvarpå de i ler- eller porslin- kärl (på intet vilkor i jerngryta, då soppan blir blå, hvilket är att iakttaga äfven för ris- och gröpesoppor),.
med minst två liter vatten ställas att koka i unge- fär en timme.
Vill man endast hafva den simmiga extrakten, slås denna nu af från grynen; men till vanlig soppa passeras ytterligare grynen genom hår- sikt, hvarpå den kryddas efter smak eller läkarens föreskrift.
Lider den sjuke af svaghet i matsmält- ningsorganen eller af diarhe, så må man i soppan koka en liten bit ingefära, tillsätta ett ägg, något färskt smör samt salt och socker efter behag, törhända äfven i den saltade soppan litet rifven muskotnöt.
At febersjuka, som lida af törst och bristande aptit är bättre ett ge den tunna, kalla extrakten, tillsatt med litet fruktsaft; äfven till soppan — i fall de fa sådan — blandas något fruktsaft.
att » klappa till » i rätta ögon- blicket kan löna sig.
tveksamma, samlat Det känna der ej S o p p o r aktade sig för de döds- På samma sätt som af hafregrynen tillredas soppor af ris och gröpe.
Man tar till den angifna qvanti- teten, 2 liter vatten, 170 5, 200 gram ris eller lika mycket gröpe, den senare måste emellertid koka något längre.
Dessa simmiga soppor låta genom tillsats af fraktsafter, vin, mjölk, kryddor, ägg, kött- extrakt o. s. v. så mångfaldigt lämpa sig efter skilda tillfällen och kraf, då de tillredas af en förståndig husmor, och utgöra ett så ypperligt material for sjukköket, att deras tillredande borde vara det första en ung flicka fick egna sig åt inom kokkonsten.
T y man kan knappast bereda en stackars sjukling större välgerning och vederqvickelse än genom en för hans tillstånd lämpad och för hans gom smaklig soppa.
Förutom dessa simmiga soppor använder man för sjuka, hvilka ej få förtära köttsoppor, vattensoppor af alla slag, tillredda exempelvis på rostadt hvete- bröd, tillsatta med salt, muskot, litet färskt smör, ett ägg eller något mjölk.
För sådana sjuka, hvilkas onda består af en öfvergående magkatarr, uppkommen genom dietfel, är en vattensoppa efter ofvannämda recept ypperlig, helst om äfven något hvitlök en half timme fått koka med vattnet.
Liksom vattensoppor bjuder man äfven den sjuke på mjölksoppor, såväl med simmiga tillsatser, som äfven med semlor och bröd, ofta ock i form af tunn eller tjockare välling, saltad eller sockrad, kryddad eller okryddad, med eller utan ägg, allt efter som den sjukes tillstånd fordrar.
Mjölksoppor användas vanligen under konvalescenstiden som öfvergång från magrara till kraftigare kost.
De så kallade kraftsopporna hvilka gifvas sådana sjuka, som försvagats genom långvarig sjukdom eller blodförlust och nu måste erhålla möjligast rikliga näring, utan att man vågar fresta deras svaga fysik med köttmat, höra i regel, hvad deras sammansätt- ning angår, under läkarens kontroll, så som de j u ock oftast af honom specielt ordineras.
Deras till- redning går ut på att i högsta möjliga grad urkoka det använda köttet, hvarför man — det må vara hvad slags kött som helst — rått skär sönder det i små tärningar, lägger dessa på en flaska, slår kallt vatten derpå och låter den lufttätt slutna flaskan så länge som möjligt, men minst i tre timmar koka i ett vattenbad.
Den värdefulla dekokt, som man genom detta tillvägagående vinner, innehåller köttets alla närande beståndsdelar, under det köttet sjelft blir torrt och saftlöst som halm.
D:r Maria.
temligen fredade för den af sommarens sju landsplågor, som heter flug- svärmarne.
Min gubbe och jag.
E t t storstadsbarn.
I flugtiden.
åIII vårt hem försökte vi i fjol &gt;cåU möjliga medel, som från Berättelse af Johan somras alla skilda håll re- Som ket ur boningsrummen, men kommo med de flesta nästa veckas nummer till 12-sidigt.
mycket klena resultat.
flugpapper, af flugmos o. äkta insektspulfver, Alla gifter, som dyl. (med undantag som flugorna alltjemt gerna uppsöka) hjelpte blott under den första tiden.
Det synes nästan; .spm om de små Idun plordling.
annonserna i ett par nummer v ä l myc- kommenderades oss.
för att fördrifva flugorna till för inkräktat, utvidga vi i ersättning (Forts.) let var vid Boulevard Italien — ett andra klassens ställe, och namnet frå- gade jag behållit lika sig i litet då efter, mitt minne.
som det sedan Men aldrig skall
tion ske å närmaste postanstalt. — Bidrag från alla områden f ö r qvinllg verksamhet mottagas med tacksamhet.
Endast en sida af papperet bör jag glömma den bild, som med ögonblicksfoto- gvafiens skärpa brändes in i min hjerna under de fa sekunder, jag vistades derinne.
Ni minnes den kanske sjelf.
I den bortre delen af matsalen befann sig en liten alkov, hälft afskild med tunga, pur- purfärgade portierer.
Den var tydligen afsedd för något lag gäster, som utan att stänga in sig i ett enskildt rum, dock ville vara mera för sig sjelft.
Ett nygift par, tänkte jag vid mig sjelf, då jag i första ögonblicket hörde dämpade röster derinifrån.
Men i detsamma slogs mitt öra af deras välbekanta klang — det var ju svenska, som talades!
En landsman på utländsk botten in- tresserar en naturligtvis alltid, och jag tog ännu ett par steg fram.
Ni satt hälft vänd ifrån mig, lutad öfver ert kuvert, — men jag kände er genast — och han, Kruse, stod i en sjelfs- våldig ställning vid er sida, studerande i vin- listan.
Ni märkte mig aldrig, så hastigt passerade allt detta.
Men hans och mina ögon möttes genast.
Jag såg, hur han studsade och blef flammande röd, men han fann sig genast, sträckte handen till portiéren och drog den med ett hastigt ryck för alkovöppningen.
» Oförskämd påträngenhet », hörde jag honom säga; » kan man ej ett ögonblick få ha ro för nyfikna glopar! » Och din stämma svarade: » Ja, man kunde verkligen vänta mera takt i detta stora Paris. » Hvad som under dessa första ögonblick arbe- tade inom mig skall jag icke söka beskrifva.
Denne usling, som stulit mitt förtroende, dragit vexlar på min vänskap och varit den ende, med hvilken jag talat om dig under dessa långa Pariserår — hade begagnat min blinda tro till att bedraga mig på det enda jag skattade i verlden!
Hade jag lydt det raseri, som till en början brusade inom mig, så hade jag trängt mig in, kastat mig öfver honom, strypt honom mellan dessa mina fingrar.
.
.
Han vågade att fräckt möta min blick, då han af blygsel hade bort sjunka till jorden.
.
.
Med knutna händer, med återhållen andedrägt stod jag tätt utanför den tunna gobelinen, som skilde oss åt — orörlig — länge.
.
.
Så kom en af ställets kypare fram: » Est-ce que vous etez målade monsieur? » Jag spratt till, vände mig om och mötte min egen bild i spegeln ofvan buffeten.
Det var ej under, att man började betrakta mig.
Ansigtet var hvitt, kring mun och ögon ryckte det nervöst, håret klibbade af svett öfver pan- nan.
Och i detsamma slog mig det tröstlösa, det vanmägtiga i min vrede, min smärta.
Hvad kunde jag väl nu göra!
Jag mumlade någonting oredigt om värmen, ett hastigt illamående m. m. och stapplade ut på gatan.
Min kusk, som slagit sig till ro i förhoppning om minst en halftimmes ostörd slummer, gjorde stora ögon.
Jag ryckte upp vagnsdörren och ropade: » kör! ».
Sedan återsåg jag er aldrig, Ruth, förr än — i går.
.
.
» Så länge Vrede talat, hade han haft blicken riktad rätt framför sig, nästan frånvarande, lik- som om han deklamerade denna passionerade kärleksdikt från bladet i sitt minnes album.
Men nu såg han upp på Ruth, som gick vid hans sida.
Hon hade blifvit mycket blek, hon andades häftigt och höll ögonen sänkta.
Ett stycke framåt vexlades ej ett ord dem emellan.
Men allt efter som den våldsamma upphets- ning, i hvilken upprifvandet af det förflutna försatt Karl Vrede, hann lägga sig, fylldes han i r- \ I LJ t i pv • U IN användas och marginal lemnas.
Namn och adress torde alltid noga anglfvas, och kan fullkomlig diskretion från redaktionens sida påräknas af en vek känsla af oändlig ömhet för denna unga, pröfvade qvinna, som blek, skälfvande stod inför honom.
Och han kunde ej längre betvinga sig, utan han fattade den ena af hen- nes, händer mellan båda sina, lutade sig in till hennes ansigte och hviskade: » Ruth, skall det då alltid förblifva så, att ej vår kärlek tar ut sin rätt.
Den måste taga den, hör du, den måste.
.
.
» Och när hon ej svarade, ej lyfte sina ögon, kastar han sig på knä framför henne: » Säg mig endast, att du ännu älskar mig, ännu, trots allt — • säg mig det ... » Men Ruth rycker hastigt sin hand ur hans, vänder sig från honom och brister i häftig gråt.
Han reser sig åter upp.
Så hade hon ock en gång stått gråtande inför hans unga kärlek, när den första gången tog sig uttryck i ord vid den glada vårutfiygten till Nacka.
Det var helt visst ljufvare tårar hon då grät.
Och de qvällde nog ur en finare kärlekens smärta.
Men med hägringens färgrikhet och tydlighet stod dock nu med ens hela den bilden, out- plånad af så många år, inför honom: I tystnad gingo de ned emot stran- den.
I Nacka kapell begynte klockorna ringa aftonsång.
Tvärs öfver viken sågo de värds- husets hvita fasad skymta mellan lindarnes grenverk; ett sorl af glada söndagsgästers röster nynnade på afstånd likt en frisk visa.
— — — Han fick henne om halsen och hennes panna ned till sin mun att öfverhöljas af heta, ungdomligt våldsamma kyssar.
Och han märkte först sent, att bestörta tårar föllo från hannes ögon och brände hans hand, och att hela hennes kropp skakades af häftig snyft- ning Det var då.
Och nu?
Han står redan färdig att taga henne i sin famn, att torka hennes tårar med sina kyssar, att med ljuft joller leka bort hennes sorg.
Men då lyfter hon sina sorgsna, bedjande ögon och ser på honom.
» Låt mig gå ensam hem », ber hon mellan snyftningarna; » jag behöfver det ».
Och han kan icke annat än lyda.
Långsamt, tvekande, hälft motvilligt går han derifrån, lem- nande henne åt sig sjelf.
Gång efter annan vänder han sig om.
Hon står ännu alltjemt orörlig qvar, lutande hufvudet i sina händer.
Men till sist skymmes hon bort för honom af trädens löfverk, och han går sänkt i djupa tankar den samma vägen hem.
bli orolig och yrkade på, att man skulle ge sig ut att söka henne.
» Märkvärdigt.
Trädgårds-Johan sade dock, att han sett dig, Karl, och Ruth gå bort till- aammans.
Du måste väl ovilkorligen veta, åt hvilket håll hon gick. » » Ack ja, vi skildes en bit bort efter strand- vägen, och hon gick vidare; jag kan inte säga mera », svarade Karl nervöst.
Han började sjelf känna sig litet räddhågad till mods: hon hade väl dock inte, i sitt öfver- spända tillstånd, begått någon dårskap?
Men ögonblicket derpå slog han bort denna tanke som cn orimlighet.
Hon hade ju dock varit jemförelsevis sansad, när han senast såg henne.
Mannen lugnade Klara: » Hon har ju sitt hufvud för sig, din vän, och kan mycket väl ha gripits af någon plöts- lig vandringslust.
Det är ingenting att för- våna sig öfver, än mindre oroa sig.
Hvad skulle väl ha kunnat händt henne.
Det gras- serar inga blodtörstiga tigrar här i våra fred- liga Rindöskogar.
Vi kunna ju för öfrigt inte svälta oss ihjäl, för att hon dröjer.
Alltså: till frukosten alle man! » Trots Fritz Ritters bemödanden att hålla det glada humöret uppe, hvilka äfven de dessutom blefvo allt mer och mer ansträngda, hvilade en viss beklämning öfver hela måltiden.
Klara spejade oupphörligen ned åt trädgården, om icke Ruth plötsligt skulle dyka upp.
Till sist sköt hon emellertid talricken ifrån sig och reste sig upp från bordet.
» Nej, detta är förfärligt; jag kan inte äta, har ingen ro!
Stanna du hemma, Fritz, ifall Ruth skulle komma åter på några andra vägar.
Och så följas vi åt, du och jag, Karl, efter strandvägen, der du ju såg henne. » » Jag är riktigt orolig för Ruth, jag kan inte hjelpa det », sade Klara åt brodern, när de följ- des åt ned för terassen; » hon är så sjuklig och nervös till lynnet, stackars Ruth, och inte tror jag, att mötet med dig har varit egnadt att lugna henne.
Hvad talades ni egentligen vid om i morgse? » (Forts.) Barnet och b l o m m a n.
(Nedanstående lilla nätta poem eger till författarinna en al ' Iduns yngsta vänner, en dfvaårirj flicka, hvilken ju obestrid- ligen eger poetiska anlag att taga vara på.
Eller hvad sägen I sjelfva, ärade läsarinnor?)
Q,n liten blomma ^ ' IjS ' ett barn går oåxer i skogens gömda vrå, der och leker och önskar blomman få.
VII.
y&gt;0, hör du fagra blomma, såg vill da bli hos mig?
Det är för mig så sorgligt att lefea idan dig. » Mannen.
När Karl Vrede kom åter fram till villan, mötte han genast svågern, som stod, spejande ut efter strandvägen, på yttersta kanten af ter- rassen.
» God morgon, storrymmare », helsade han på långt håll; » hvar i all verlden har du hållit hus så länge; frukosten väntar, och Klara och jag förgås af hunger. » » Jag har endast tagit mig en herrlig mor- gonpromenad, som råkade bli något längre än jag från början ämnat.
Man lockas så lätt för långt efter den vackra stranden. » » Och din följeslagarinna, hvar har du henne?
Fru Kruse och du gjorde ju sällskap bort, efter hvad ryktet förmäler. » » Vi skildes snart », svarade Vrede, något förlägen, » jag vet inte hvilka vägar, hon har tagit.
Men hon kommer väl snart till rätta ».
De väntade ännu en stund med frukosten, men ingen Ruth hördes utaf.
Klara började Men når hon stod blef det så mörkt » Ack, så trogen vid lilla blomman kär, i skogen, och natten syntes når.
kom du blomma kära, 1 jag skall dig varsamt bära och lägg dig c min famn, och ge dig kårleks- namn.
Når hem vi äro komna, du lilla vännen min, så har du hunnit somna mal lått och roligt sinn '.
Och når du åter vaknar i hemmets ljusa eerld, du icke skogen saknar och ångiar ej din färd. » Gerda N — n.
Sen till, ärade läsarinnor, att Idun ej saknas hos någon af edra bekanta!
Med Iduns expeditlon är förenad Iduns uträttnlngsbyrå, hvilken gratis verkställer alla uppköp åt Iduns abonnenter I landsorten samt för öfrigt Handarbeten.
När du går ut och plockar blom- mor bör du ha en liten vacker korg att sätta dem i.
Du kan virka dig en sådan af groft bomullsgarn, fläta igenom den med fin ståltråd, så att den får vacker fason, doppa den i lim eller stearin och strö öfver den med bronspulver, då den är halftorr.
Sedan sättes ett litet fat med vatten i den och blommorna ordnas deri.
M.
Klädedräkten.
Medel mot mal.
Ett säkert sådant är att bestänka kläderna med terpentin- sprit och sedan sy in pelsverket i linne.
M.
Toaletten.
Blomsterextrakl.
Kronblad af dof- tande blommor, såsom rosor, jasminer, nejlikor, löfkojor m. fl.
afplockas, be- strös med fint salt och nedlägges hvarf- tals mellan bomullskardor, doppade i fin matolja, i en glasburk.
Ofverbin- des sedan med oxblåsa och ställes i solen tre veckor, hvarefter oljan pres- sas ur bomullen.
It.
Pomada, som är särdeles bra för den, hvars hår faller af eller börjar gråna.
Omkring | liter väl skirad färsk märg röres, tills den kallnar.
När den bör- jar stelna, iröres för 10 öre kinabark samt några droppar Perubalsam.
Denna pomada håller sig flere år utan att härskna.
Teff.
Ett lika välgörande som enkelt medel mot en del hudutslag är att alltid tvätta sig med kokt, kallt vatten.
Teff.
Matlagning-.
Oxstek blifver särdeles mör och saf- tig om, sedan den blifvit brynt, hela grytan med lock på ställes i en varm ugn, der den får stå tills steken blir färdig.
Teff.
Kalflefver, stekt som biff.
Lefvern skares i lagom tjocka skifvor, som be- strös med salt och peppar och läggas på ett fat.
Sedan de legat en stund, stekas de som biff med lök.
Teff.
Tarflig risgrynskaka.
Då äggen äro dyra, kan man ändock, utan ' sådana, tillaga en god kaka på följande sätt.
\ kanna oskummad mjölk, 1 kaffekopp med risgryn och en matsked sirup samt, om man så vill, litet hackad mandel.
Formen smörjes med smör, hvarefter mjölken, grynen och sirupen ihällas och väl omröras och derpå in- sattes formen i ugnen.
Innehållet om- röres en gång under gräddningen, att ej grynen må stanna på bottnen.
Si- rupen gör kakan lös och ger smak af ägg.
En billig rätt för den, som ej alltid har godt om pengar.
lalage.
Att koka god grönsoppa hvilken tid som helst under vintern.
Halfmogna spritärter utspritas, späda morötter, röda, hvita och gula, palsternackor, persiljerötter, små blomkålsklyftor sön- derskäras så små som ärterna; slå allt samman i kokande vatten samt 3 1 4 ort smör, uppkokas hastigt, uppöses sedan i små burkar (hummerburkar), påhälles litet spad med socker uti.
Lödas sedan igen och kokas i en vat- tengryta en half timma eller mera efter burkarnes storlek.
Förvaras se- dan så länge som helst, blott burkarne äro täta.
Vid behof användes sedan en burk i sänder och persilja tillsättes.
Har man då litet buljong får man en mycket god grönsoppa.
Jemtländska.
Strömming på olika sätt.
1) Grafvad strömming.
Den fläkes varsamt samt skinn och ryggben borttagas.
Sedan lägges den uti litet ättika och vatten, tills den är lös och hvit uti köttet, då den upptages utan att tvättas.
En lag i i — \ i i K i I U l_J IN göres af ättika och socker samt litet dill, som hälles öfver strömmingen.
Bör stå ett par timmar innan den ser- veras till smörgåsbord.
2) Strömming som sardiner.
En låda insattes i någorlunda varm ugn med ett stycke smör uti; då det smält, dit- lägges strömmingen, med ryggen upp, och saltas litet derpå samt insattes i ugnen.
Skulle den se torr ut, ditläg- ges mera smör.
Användes till smör- gåsbord.
3) Strömming som anjovis.
Till 20 " B små strömming (som ej tvättas, men innanmätet urtages) tages 3 ort nejli- kor, 3 ort ingefära, 1J ort sandel, G ort starkpeppar, 6 ort kryddpeppar, 3 ort spansk humle (köpes på apoteket), 3 ort lagerblad, 1 S socker samt 3 ' SS salt.
Kryddorna krossas och läggas hvarftals med strömmingen, men un- derst och öfverst kryddor.
Bör stå i sex veckor innan den användes.
Ebba.
Bakning.
Skånska limpor.
Tidigt på morgo- nen uppkokas 8 liter vatten och häl- les kokhett på sammalet rågmjöl, hvar- efter degen piskas och genomarbetas med ett roder under minst en timmes tid.
Derefter står degen öfverhöljd till qvällen.
Då arbetas i degen mera mjöl, så att den blir mycket hård, samt 50 gram uppgjord pressjäst och lika mycket surdeg.
Sedan får degen stå och jäsa till följande morgon, då den arbetas mycket, först i baktråget och sedan på bakskifvan.
Då den åter jäst upp, bakas stora kakor, som sättas i varm ugn, då de äro uppjästa, och få stå der i 2 timmar, hvarefter de uttagas, öfverstrykas med varmt vat- ten och läggas mellan linne.
Vill man ha limporna riktigt goda, uppkokas 1 liter sirup med \ liter kummin, som ställes att nästan kallna, och arbetas i degen, innan man bakar ut kakorna.
O b s.
Degen måste vara mycket hård och arbetas mycket, eljes blir brödet ej bra.
M.
Drycker.
Enbärsdricka kan på följande sätt er- hållas äfven i ett stadshushåll.
5 liter krossade enbär läggas i en stenkruka, derpå hälles lika mycket vatten (helst destilleradt).
Då detta stått två dagar, hälles massan att rinna genom en hand- duk.
Lagen bör ytterligare två gånger rinna genom bären.
Derefter tagas nya 5 liter vatten, hvilka likaledes tre gånger få rinna genom bären.
Detta tillika med den förra lagen kokas i 2 timmar, hälles sedan i en stenkruka att kallna och, när den är ljum, till- sättes för 5 öre pressjäst.
Efter ett dygn hälles drickat i ett nytt kärl, så att ej bottensatsen medföljer, hvarefter det slås på buteljer.
Kan användas efter åtta dagar.
Teff.
Smultronpunsch.
En kanna vackra och väl mogna smultron hälles i ett större glas- eller väl glaseradt stenkärl, derpå hälles 1 kanna fin och god arrak, hvilket får stå några dagar tills bären bli hvita.
Bären få icke sönderstötas, och kärlet täckes väl, så att ej arraken förlorar sin kraft.
Derefter kramas bä- ren, litet om sender, försigtigt genom en grof linneduk, så att allt det fly- tande blir för sig.
Under tiden upp- kokas 1 kanna vatten, hvari upplöses 4 il 5 " 8 fint socker.
Sedan blandar man arraken och sockerlagen tillsam- mans, hvarefter punschen är färdig.
Hallonpunsch göres på samma sätt.
X.
Efterrätter.
Mandeltårta.
0 ägg-gulor röras till- sammans med 57 ort socker, tills mas- san blir hvit.
Derefter inblandas 28 ort potatismjöl, något både söt och bitter mandel.
Till sist vispas ägg- hvitorna till skum och blandas i det öfriga.
Formen, i hvilken den gräd- tlil billigaste pris och pä bästa sätt utför alia möjliga uppdrag tiiitjens för Iduns ärade läsarinnor.
das, smörjes med smör och beströs med rifvebröd af skorpor.
Gräddas på | timme.
Denna tårta blifver särdeles god och misslyckas aldrig.
Lalage.
Mannagrynskaka.
4 ägg vispas väl tillsamman med en tekopp strösocker, derefter ihälles en tekopp torra manna- gryn.
Häraf gräddas två bottnar i eu väl smord pannkakslagg; äppelmos eller annan sylt lägges sedan mellan bottnarna.
(Särskildt lämplig härtill är rabarbersylt.)
Serveras med vispad grädde.
Teff.
Rabarbersylt.
Till 1 kgr.
skalad och sönderskuren rabarber tages | kgr soc- ker, syltas som annan sylt och håller sig särdeles bra.
Teff.
Rabarberkompott.
1 kgr skalad och sönderskuren rabarber, § kgr socker och litet vatten kokas en timme, häl- les derefter på varma buteljer, som ge- nast korkas och hartsas.
Serveras med vispad grädde eller kokas till kräm.
Försöken detta en gång, och I skolen ej försumma att skaffa det bland vin- terförråden.
Teff.
För sommaren.
Då jag en dag på sommaren kom på besök till en bekant, fann jag henne sysselsatt med sopprötters skärning till inkok för vintern.
Detta fann jag ef- terföljansvärdt och vill derför meddela tillvägagåendet I små burkar, lagom till en soppanrättning, lades små spri- tade ärter, fint skurna palsternackor, morötter, något purjolök och selleri, blomkål och persilja.
Härpå slogs vatten och burkarne öfverbundos om- sorgsfullt med en linnelapp och ytterst oxblåsa.
Sedan sattes de ner i en kast- rull med kallt vatten och hö, för att skydda dem för stötar emot hvarandra, och fingo så koka en half timma.
Vill man sedan i största hast ha färdig en S:t Juliennesoppa utaf buljong, Cibils eller annan köttextrakt, så äro ju äfven rötterna färdigkokta.
TJiilis.
Svampsallad.
Alla ätliga svampar duga härtill.
D e små, såsom nejlik- svampen, begagnas hela som de äro, de större skäras i bitar.
När de äro rensade och sköljda, förvällas de, läg- gas på linne att afrinna, hvarefter de nedläggas uti en burk, öfverhällas med uppkokt ättika, tillsatt med spansk peppar, lagerbärsblad och något mu- skottblomma.
Utilis.
Fönsterträdgården.
Vill du ha dina rosor att blomma rikt.
så vattna dem dagligen med tvätt- vatten (tvålvatten) och någon gång med vatten, hvari man tvättat färskt kött eller fisk.
M.
Tvätten.
Att tvätta kulört ylle.
I varmt vat- ten vispas såpa till en ej för stark lut.
Detta kokas upp och lemnas se- dan att kallna till 26 å.
28 grader.
Häri kunna tvättas kulörta klädnin- gar, möbeltyg, dukar m. m.
Det tvät- tade bör sköljas i vatten af samma värmegrad.
Teff.
Ett sätt att tvätta, som inbesparar mycket arbete.
Till 50 liter vatten tagas 850 gram såpa, 2 matskedar am- moniak och 1 matsked terpentin, som vispas 1 kokhett vatten.
Kläderna, som förut legat i kallt vatten, upp- vridas och läggas i luten, ligga väl öfverhöljda och tvättas i samma lut.
Kunna derefter bykas på vanligt sätt.
M. Hvarj ehanda.
Att polera blecksaker.
Blecksaker poleras på flere sätt.
Att, sedan de först tvättats väl rena antingen i soda- lut eller blott varmt vatten, och der- efter torkats, då öfvergnida dem med en klufven rå potatis, som doppats i fin sand, ger mycket godt resultat.
Man måste ofta skära bort det redan begagnade på potatisen samt gnida väl och taga ny potatis, då den gamla är otjenlig.
— Flere andra sätt finnas, men vill jag blott nämna ett, som min lilla hjelpreda skall få äran utaf, ty det var just hon, som härförleden tog och försökte, om ej stearinolja och •wienerkalk skulle duga till bleck såväl som till messing.
Eesultatet blef, minst sagdt, » glänsande ».
En yllelapp doppas i oljan, och då man gnidit blankt, tas en ny lapp, som, doppad i wienerkal- ken, ger en sista afputsning.
Ebon-Hoi.
Läkareråd.
Viola.
1) Bättre att då ej alls använda sköljning.
2) Ja, om de ej äro för heta.
3) Nej, detta är oskadligt.
Ljumt vatten lämp- ligast.
Sigyn.
Troligen ej mycket att göra mot detta.
Använd emellertid den behandling, som finnes angifven i svar till A.
T. i n: r 2 2.
Caroline H. a) Gnidningar med citronskif- vor, fuktningar med ättika, ammoniak, eau de cologne etc. hindra för tillfället, b) För delta kunna åtminstone vi ej gifva er något råd.
c) Varma kompresser, flitigt vexlade.
Flicka.
Använd regelbundet och längre tid den behandling, som föreskrifvits för Vera i n:r 7.
I allmänhet äro utsigterna sämre, då det påverkas af psykiska inflytanden.
D:r — d.
Frågor.
N:r I 14.
Härmed frågas, om någon vill lemna redogörelse för, hur en fotvandring skall ställas?
Hur många deltagerskor bör det vara och huru drägt och bagage?
Hur många mil bör man gå om dagen?
Vivan, Helsingborg.
N:r 115.
En ung fru, som tycker mycket om sin snälla man och gerna vill, att han skall ba god och bra mat utan att det allt för myckel tager på hans små inkomster, frågar, om någon erfaren husmoder ville gifva henne några råd och sätta upp en matsedel för en vecka på god, närande, omvexlande och billig föda?
Tack på förhand!
Fredrika.
N:r I 16.
Vill någon af Iduns läsarinnor ge en landtflicka ett godt råd, hur hon sjelf skall kunna förfärdiga en treflig och billig nattsäck eller resväska, stor nog att rymma en klädniug, 1 par skor och strumpor samt litet linne, vore hon mycket tacksam.
Johanna.
N:r I I 7.
Kan någon af Iduns många läsa- rinnor uppgifva något vackert mönster till förmaksmatta; hurudant garn bör dertill an- vändas?
Svar emotses med stor tacksamhet af Alma.
N:r I 18.
Finnes någon af Jduns läsa- rinnor i hufvudstaden, som vill underrätta mig, hvad en person, som har i uppdrag att efterse silfver, linne o. d., har i lön?
Tacksam.
N:r I 19.
Frida N.
N.!
Hvar finnas de fabriker som mottaga yllelump samt ull och till jemförelsevis lågt pris tillverka tyg och filtar deraf?
Prenumerant af Idun.
Småland.
N:r 120.
Om någon af Iduns läsurinnor har kännedom om sättet att borttaga lapis- flåekar på linne utan att linnet går sönder efter borttagandet, vore undertecknad mycket tacksam.
X.
Y.
Z.
N:r 121.
Prenumerant af Idun frågar här- med Rakel, hvar den s. k. lutsten köpes som skall användas till säpkokning, hvilkens re- cept finnes i Idun 1 februari?
Samma prenumerant frågar Frida N.
N., hvar fabriken linnes, som förfärdigar roffeltyg utaf yllelump?
S.
N:r 122.
Kan och vill någon af Iduns läsarinnor lära mig tillverka maltextract?
Äfvenså anisettlikör?
Vesta.
N:r 123.
Vill någon af Iduns läsarinnor upplysa en obemedlad, hvar man pä kortaste tid skulle få lära sig foiogratikonsten med möjligast ringa kostnader?
Dalbo.
N:r I 24.
Skulle någon af Iduns läsarinnor vilja lemna en fullständig beskrifning på virk- ning af ett slädnät för en häst.
Meningen är ett slädnät i stjernfason, hvarförc önskas upp- gift på, huru många stjernor som behöfvas, om dertill begagnas tråd eller garn, och af hvilket nummer, samt om sista hvarfvet pä stjernorna bör vara af rödt garn.
Tilly.
N:r 125.
Vill någon i nästa nummer säga, tur man skall utrota myror i trädgårdar och skafferier?
Hilda.
N:r 126.
Finnes det någon af Iduns läsa- rinnor, som bor på en plats, lämplig för en privat skola, och som i så fall kanske ville lemna upplysning härom?
Sigrid.
N:r I 27.
En ung enka, som några måna- der måste uppehålla sig i Stockholm, önskar bli billigt inackorderad i ett trefligt hem.
Hon vore derför tacksam om någon ville gifva henne ett råd, hur detta låter sig göra, samt hur man billigast, ej allt för tarfligt, kan lefva der?
Sade.
Breflåda.
Channdh.
Vi äro ej obenägna för eder no- vell, hvilken tilltalar oss ganska mycket.
Den får emellertid, om vi skola använda den, vänta en tid, då tills vidare följetongsafdel- ningen är upptagen.
F. Svaret framgår af dagens n:r.
VI vilja särskildt fästa uppmärksamheten på Iduns lämplighet for plats- sökande och platsutbjudande annonsörer, äfvensom för alla öfriga slags O I P \ I Idun?
och en obetydlig mot (dock Innehållsförteckning:: Om konsten att vara gäst.
— Hvita syre- ner; dikt af Johan Nordiing.
— Ett tomrum att fylla; prisbelönt uppsats af Inga Schenfeä.
— En tete å tete; af E — th.
— Sparsamhet i det lilla; af Steida.
— Iduns sjette pristäf- ling.
— I flugtiden.
— Soppor för sjuka; af D:r Maria.
— Ett storstadsbarn; berättelse för Idun af Jolian Nordiing (forts.).
— Barnet och blomman; af Gerda N — n.
Handarbeten.
— Klädedrägten.
— Toalet- ten.
— Matlagning.
— Bakning.
— Drycker.
— Efterrätter.
— För sommaren.
— Fönster- trädgården.
— Tvätten.
— Hyarjehanda.
— Läkareråd.
— Frågor.
— Breflåda.
annonser som beröra familjekretsen.
— Annonser mottagas endast genom 8.
Qumselius annonsbyrå och hos redaktionen.
Abonnentsamlare antagas.
ombesörjer genom fullt kompetenta personer u p p k ö p i alla möjliga branscher g r a t i s ät E — y.
Det gläder oss, när vi kunna före- komma våra läsarinnors önskningar.
E — th.
Var snart välkommen äter!
Prest.
Vi ha ansett lämpligast att till Gui- do personligen öfversända er skrifvelse.
Klea.
Måtte ha fursvunnit i den stora poesi- floden.
Hvad var poemets rubrik och innehåll!
Göran.
Eder iblklifsbild är ej oäfven, men lämpar sig i det hela taget ej lör Idun.
Red.
I I M V_J IN Skandinavisk ersättning.
Modetidnings abonnenter genast) mot fraktkostnader.
Med.
D:r ERNST SALÉN, Bostad: Stora Vattugatan 2, Mottagning: helgfria dagar kl. \ 10 — 1 12 f. m. HJALMAR PETERSON &amp; C:is patenterad e KONGO-STOL (beqväm, portativ, solid, snygg och billig) erhålles mot 3 kr.
jernvägs- efterkraf.
Vår U y a F ä l l s t o l, som äfven kan begagnas såsom Fåtölj, Chäslong och Säng, erhålles fraktfritt mot 10 kr.
jernvägsefterkraf från Hjalmar Pe- terson &amp; C:is Bokhandel, Karl- stad.
Beskrifningar och teckningar öfver stolarne sändas gratis.
[266] Tandläkare Vasagatan 1 0, Stockholm, snedt emot Centralstationen.
[243] ........ ^ Hos Looslröm &amp; komp.
i Stockholm och öfriga bokhandlare ha i dessa dagar utkommit följande romaner till nedsatta, ytterst billiga priser: Ungdom Berättelser af A r n e G a r b o r g, öfversättning från norskt bygdemål af Geijerstam.
248 sid. Pris: 1 kr.
25 öre.
A P R Roman af E r n s t I L Lundqvist.
Annonser.
H u s m ö d r a r!
346 sid. Pris: i kr.
50 öre.
Annonspris: 25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).
Ingen annons införes under 1 kr.
Försöken Th. Wiriborg &lt; &amp; C ': is i Stockholm tillverkningar af Concentrerad Ä t t i k a på flaskor för ut- spädning.
Ur Tvänne Verldar LEDIGA S e n a p, blandad efter engelsk och fransysk smak, flere sorter.
Beefsteaksauce.
S o j a, flere gånger pris- PLATSER.
Plats finnes den 15 juli i en familj på landet för en ung, bättre flicka, som är frisk, har god helsa och godt sinne, är något kunnig i matlagning samt är villig att deltaga i alla inom hus förek.
göromål.
Svar jemte re- kommendationer och uppgift på lön torde insändas till Iduns byrå, märkt » Y.
A.
58 ».
[2 * 8] belönade och fullt jemförliga med de bästa utländska fabrikat.
Tillhanda- hållas hos Hrr specerihandlare.
[95] Ramlösa Plantskola.
PLATSSÖKANDE.
Min nya priskurant öfver rikhaltiga LZia-sikläxarixixia .. I saknad utaf hem önskas plats med snaraste som sådan; hon är villig bi- träda i hushållet, har innehaft plats, utmärkta rekommendationer.
Svar af- vaktas under adr.
» Clara », p. r., Vexiö.
(G.
18406) [266] DIVERSE.
förråd af alla slag plantskoleartiklar [522] Lilla Vattugatan 34.
P. Jensen.
B illiga l e k t i o n e r lemnas af un- dertecknad i franska, tyska och engelska språkens så väl talande som skrifvande samt åt nybörjare äfven i latin.
Referenser i Wallinska skolan.
Doktor A. Afzelius Jr.
Jetta Westerlind, Floragatan [116] 10, 3 tr.
Träffas kl. ' hi — 6 e. m.
Behandlar företrädesvis mag- och hudsjukdomar.
Praktiserar 1 juni — 1 sept.
vid H j o vattenkuranstalt.
[153] Doktor Carl piensburg 1 4 Lilla V a t t u g a t a n 14.
Hvardagar ' / z3 — ' l2é.
Helgdagar 10 — 11.
Behandlar företrädesvis Barnsjuk- domar.
[34] Tandläkaren Constance Elbe, Humlegårdsgatan 8, 2 tr. Eådfrågningstid 1- — 2.
[120] Tandläkaren Adolf Hörnström 30 Regeringsgatan 30.
Mottagningstid helgfria dagar 10 — 2 och 4 — 6 e. m. OBS!
Verkställer allt, som hörer till tandläkarekonsten.
[240] Roman af Emilie Lundberg.
360 sid. Pris: 1 kr.
50 öre.
Fyratio Ljugare och Andra Lögner Svensk tillverkning- Kläderna nötas mindre och tvättnin- gen försiggår fortare än vid vanlig tvätt- ning.
Då ma- skinen ej be- gagnas, kan den användas som köks- bord.
För att en hvar må kunna öf- vertyga sig om maski- nens fördelar utlånas en till en proftvätt.
Pris 48 kr.
Försäljes hos JOSEPHSON &amp; ÅHGREN, [265] Drottninggatan 1 3.
Skrif-, Koncept-, Post- och Biljettpapper samt Korrespondenskort 227 sid. Pris: 1 kr.
25 öre.
af olika qvalitéer och priser.
Det billiga s. k.
» Familjepapperet », 200 papper och kuvert i kartong ä 1 kr.
och 100 d:o d:o å 65 öre, finnes nu åter att tillgå.
Stort lager af nyinkomna B l o m - s t e r k o r t m. m. i NEERA F, Björkund &amp; k o s Bokhandel Sorglustiga Humoresker af Geo W. Peck, förf.
till » Tjufpojkstreck » och » Bill Nye.
Med 7 illustrationer.
FARVÄL 46 Öfversättning från italienskan af E.
af D.
110 sid. Pris: 75 öre.
synnerligen lämplig present vänner och väninnor emellan.
Efter till Bedaktionen af Idun ingången reqvisition sändes årgången mot efterkraf med tillagdt porto.
46.
[263] stort % % Proflager Cachemirschalar Bakom Kulisserna.
s.r.
• J .&gt; " ' ' " _ realiseras Minnen och anteckningar från Teatern af Magnus Ringh.
223 sid. Pris: 1 kr.
25 öre.
U n-j.
Lundberg &amp; U " 56 Drottninggatan56 hos f264] _ SKRIFTER års årgång af fr. o. m. n:r 11 t. o. m. n:r 52 eller mer än tre qvartal (Obs!
I n:r 11 börjar den längre följetongen, hvadan intet af den samma går bort.)
säljes oinb.
för I kr.
50 öre, med lösa permar för 2 kr.
50 Öre samt kan användas som en Malmskilnadsgatan Ett K O M E B I A N T E N Skildringar ur Teaterlifvet af Magnus Ringh, förf.
till » Bakom Kulisserna ».
198 sid. Pris: 1 kr.
Valda Humoristiska och Poetiska I D U N [241] Snabbtvättmaskin.
är nu utkommen och tillsändes franko.
Helsingborg i september 1888. andra D u b b e l t porto torde medsändas.
ROLAND MARTIN Ö g o n l ä k a r e.
o c h för uppdrag åt A l l a saker skickas m o t efterkraf och få returneras af Lorenzo Hammarsköld.
Med lefnadsteckning och porträtt utgifna af Börje Norling.
350 sid. Pris: 1 kr.
25 öre.
Novell af Iwan öfversättning af 104 sid. Tnrgénjew, E — s.
Pris: 50 öre.
Tvlaloixibra En ung qvlnnas iefnadssaga Roman af A n t.
F o g a z z a r o förf.
till » Daniel Cortis ».
Autoriserad öfversättning fr. Italien- ska originalets tredje upplaga af E. af ' D.
523 sid. Pris: 2 kr.
Härleks-Historia, Rudolfs och Wetseras, ny och högst spännande, som i bokh.
kostar 3 kr., erhålles på köpet genom att på posten med endast 85 öre för nästa halfår prenumerera på veckotidningen Dal- masen, som för närvarande, hrr an- nonsörer, har 7,000 postprenumeranter.
(G.
18675) [261] I GUSTAF HOLMBLOM \ KAPP-FABRIK!}]
3 8 Vesterlånggatan 3 8 n Nedra botten, I o. 2 tr. upp.
II [208 IL
Tldn.
kostar endast én kr.
för qvartalet, befordrlngsafg.
Inberaknad.
Anordnar hvarje qvartal pristäflingar for sina prenumeranter.
%mwwmim 61 Annonser mottagas genom 8.
äumsellus annonsbyrå o c « not redaktioner.
till 2 5 öre pr 4-spaltlg petltrad (= 10 stafvelser).
S o m m a r g ä s t e r!
g "; Maltose- Beställningar på alla brödsorter, så- " g i IPumpernickel väl matbröd som kaffebröd.
mottagas tillj - försändelse med de resp. ångbåtar, som i » | i anlöpa sommarnöjena i Stockholms om-lgf; Skorpor, nejd.
D e inom ramen nämda brödsor- E j?
j många sorter terna rekom.
särskildt för hållbarhet.
» 2. i C.
W.
S c h u m a c h e r, =!
Tébröd- K (/ l.
IfoflevwantGr.
»: Stockholm, Norrlandsgatan 17. i | i Biscuii.
lAllm.
Telef.
5600.
Bell Telef.
954 2: Limpor.
&amp; cm »: Drottninggatan 61 3 tr. u p p få h ä r m e d dera i pv | I kl I \ J \ J IN Preussiska 0 bröd.
rekommen- (sin n y a, Ankarstock.
[248] tidsenliga Fotografering utföres F u r u s u n d s omsorgsfullt enligt nutidens fordringar.
Med största högaktning och berömda G y t j e - B a d - A n s t a l t.
Med öfver 50 Villor, äldre byggnader och 2 Hotell, beläget på den n a t u r - &amp; C:o V J S R I N S a l t s j ö - s k ö n a och helsosarrmia bevuxna b e r g s p a r t i e r ön Furusund med sina af b a r r - och l ö f s k o g a r och ekpark.
Närmare upplysningar hos H a m m e r, Stockholm, samt badkontoret.
[245| CO S U C H A R 17 Guld-goch Silvermedaljer.
D.
Suchard ' S Nyhet för d a m e r.
Chocolat.
Erkänd utmärkt qvalité.
Samtliga Suchard ' s Chocolader äro garanterade ren Cacao och socker utan tillsats.
Suchard ' s Praliner, Gianduja, Capsules, Noisettes, Nougatines och andra dessertchocolader rekom- menderas.
Suchard ' s G l a c é h a n d s k a r:; j 4 knappar, breda silkessömmar kr.
1: 50 *!
5 snörknäppen, d:o | | | C H A R D Söder: 24 Södermalmstorg 24, Obs.
Midt för Skräddaregränd.
Carl K l ä d n i n g S ' S, t y g e r Profier Kostnadsfritt.
Eepisitioiier fraktfritt.
0ds.!
Ett alDum morle- plansclier leiföller.
Malmberg.
.
ENGELSKA.
• so s r qvalité går jag i ansvar för hvarje par, som köpes i mina butiker: ' Staden: 45 Vesterlånggatan 45, [262] U kr.
2: — Östermalm: 29 Humlegårdsgatan 29, Cacao Soluble, ett rent lösligt pul- ver i bleckburkar på ^, \ och \ kilo, är drygt, välsmakande och närande.
Af Suchard ' s Cacaopulver får man 100 koppar på \ kilo.
[21] S kr.
2: — O b s.
Som dessa handskar äro af I bästa Cacaopulver, d:o 6-knapps Mousquetaires ocU SACHSISKA HEZ- och SAZFYI.ZF- &lt; Fr. Marcus,| 1 D.
C.
W E N N E R S T R Ö M S • ä Kongl.
Hofleverantör M M Stockholm.
a n u f å k t u r » M a g a s i n e r v STOCKHOLM T " ^-j " l_St • verldsberömda, prisbelönta Köttextrakt J.
G.
H a m m a r s Lampkök.
ä N I 10 ° Stockholms Nya Handelsskola, 6 Oxtorget 6, 2 tr. upp.
I denna läroanstalt, hvars förestån- dare eger 20-årig affärspraktik och som derjemte Ijenstgjort vid flere af utlan- dets förnämligare handelsakademier, emottagas manliga och qvinliga elever till undervisning uti alla till handeln och det praktiska lifvet hörande förrättningar.
OBS.!
Billig afgift.
Afgångsbetyg och rekommendationer.
Prospekt på be- gäran.
J. Eneman, [246 [Skolans föreståndare.
8 0 Drottninggatan 8 0 hörnet af Appelbergsgatan.
Ständigt lager af i &lt; m Svarta Lyoner-Sidentyger äkta och Schalar.
[162] FAKAFZYKF ocli FARASOZZFB.
Glas- &amp; P o r s l i n s s e r v i s e r, Chokolad, sockrad och osockrad, hvaribland Hushålls-Chokolad o. Consum-Chokolad m.
fl.
; Cacao Columbia, närande, lättsmält, lin i smaken, öfverträflar alla utländska sorter.
Säljas hos alla speceri- och delikatesshand- lande samt i parti hos [128] J.
R. Nordiing, Lilla Nygatan 23.
Landsortsboar kunna få hvarjeh.
uppdrag utförda ge- nom undert.
Se annonsen i n:r 14 af Idun.
Postadr.
: Engelbrektsg.
31 A.
Telegrafadr.
: Ströms, Stockholm.
[170] Maria Ström, född Klockhojf.
äkta Fönsterglas, svenskt och belgiskt af alla di- mensioner, Spegelglas, Folieradt och o l o l i e r a r f t g l a s till butik- fönster, Zinkhinkar kor, och B a l j o r, T a s c r och l y x a r t i k l a r [237] B l o m k r u - ett större sortiment, 24 Regeringsgatan 24.
G.
ro.ru.
säljas billigast J o h a n s o n.
Alla fördelar framför andra sorter!
3 £222222 &gt; Ett större parti kulörta och svarta a Allmänt erkändt bästa Snörlif •i 4 såväl i höga I l c n r i l i 27 D D A M S T R U M P O R " La Gracieuse ", som låga former, finnes endast att Tillsändes, decimaltum.
• - i erhålla hos hellylle, lämpliga för våren, 3Li£t " fc&gt;£vtt, Kongl.
Hofleverantör, Drottninggatan 27 a kronor K.
M.
L U N D B E R G S 1, 35 p r p a r i Bosättningsmagasin N:r 7 Storkyrkobrinken N:r 7 Stockholm.
Obs.
Se S: Stor värmeförmåga.
Brinna luktfritt.
Briljant belysning.
Pris: enkla med veke 4 — 6 kr., estia so- lida 7 — 8 kr., med 2 vekar 12 kr.
Fullkomlig belålenbet gaisnleias hvarje köpare.
1526] J.
G. HAffiKTAE, 30 Malftiskifaodt goton husmödrar, för tillredning på få minuter af en ut- märkt och välsmakande buljong.
Bruks- anvisning å hvarje burk.
Finnes hos alla specerihandlande.
[210] CD 4 5 Drottninggatan 4 5 hörnet af Klarabergsgatan.
^ 8 STOCKHOLM.
om lifvidden uppgifves i centimeter eller [86] _ mm [7i] 208 STOCKHOLM, GERNANPTS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
