# ID: svediakorp-per701
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1889
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,991
# sentences: 940
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fredagen den 17 maj 1889.
N:r 20.
Tidningen kostar B yra: Klarabergsgatan 54, en tr. Annonspris: 25 bre pr petitrad (= 10 stafvelserl.
endast 1 krona för qvartalet.
Redaktör och utgifvare: FRITHIOF postarvodet inberäknadt.
Ingen lösnummerférsäljning.
Agnes HELLBERG.
Träffas å byrån kl. 10 — 11.
A l l m.
Telef.
6 1 4 7.
örlidet år gick den sven- ska pressen notisen om, att det nya skan- dinaviska sjömans- hemmet i London in- vigts och öppnat sina portar till välsignelse- bringande gästfrihet.
Långt före detta var emellertid denna väl- görande institution väl känd för oss alla, och från den stora briti- ska verldsstaden för- sporde vi ofta och med tacksam glädje, hvad godt den ver- kade på desse våra hemville landsmän, som på de vida haf- ven sökt sitt sträf- samma lifsarbete.
Skandinaviska sjö- manshemmet hade un- der de sista åtta åren varit inrymdt i en hyrd lokal, n:r 88 &amp; 90 Leman Street.
Nu har det fått sin egen lokal vid West India Docks, helt nära West India Docks-jernvägs- stationen.
Danska sjö- manskyrkan ligger strax invid, hvarjemte det är beqväma kom- munikationer mellan denna plats och Surrey Timber Docks, hvarest den norska sjömans- kyrkan är belägen.
Prenumeration sker: I landaorten: å postahstalterna.
I Stockholm: hos redaktionen, å Stads- postens hufvudkontor, i bokladorna samt a tidningskontoren Hedenström.
Föreståndarinna för Skandinaviska sjömanshemmet JBl ' genom 2:dra årg.
Utg-ifning-stid: h v a r j e h e l g f r i fredag.
Infaller helgdag på fredagen, nt- gifves tidningen näst foreg.
eller nästfölj.
söckendag.
i London.
Tomten är ganska rymlig, så att utrym- me fins för plante- ringar och gångar äfvensom för en kroc- ketplan.
Allt detta är af stor betydelse.
Vid det förra hyrda hemmet var det näm- ligen en stor brist, att ingen från gatan afskild plats fans utomhus, der sjömän- nen kunde vederqvic- ka sig.
Omkring 300 säng- platser finnas i detta hem.
I nedre vånin- gen är den väldiga matsalen samt kök, skafferier, ett stort, trefligt rökrum m. m.
En trappa upp finnas föreståndarinnans och hennes medarbetares enskilda rum jemte kontoret och sjömän- nens bibliotek m. m.
De tre öfversta vånin- garna äro uteslutande afsedda till sofrum åt männen.
Det är en svensk qvinna, hvars energi, hvars brinnande nit, hvars uppoffrande kär- lek hufvudsakligen skapat detta hem.
Agnes Hedenströms namn torde nog klin- ga bekant för de fle- sta bland våra läsa-
dun utkommer I hufvudstaden hvarje helgfri fredag och kottar för ett J qvartal endast I krona, postarvodet Inberäknadt.
— rinnor; visst är, att det förtjenar nämnas med stolthet af svenska systrar.
Fröken Hedenström blef i späd ålder både fader- och moderlös.
Hon upptogs då af en slägtinge, som var bataljonsläkare, och i hvars hus hon erhöll en vårdad uppfostran, hvartill enligt den riktiga uppfattning, som rådde i detta hem, äfven hörde, att flickan gjordes förtrogen med skötandet af alla slags hus- hållsgöromål.
Sålunda bereddes hon från början på bästa sätt för den kallelse hon skulle få.
Men icke blott hennes yttre uppfostran gick i de rätta spåren; äfven hennes inre lif på- verkades kraftigt, till dess äfven det fördes in på rätt stråt.
Sedan Agnes Hedenström vuxit upp, kände hon sig varmt kallad att deltaga i missions- arbetet antingen på det indiska eller på det kinesiska missionsfältet och reste derför år 1875 till London.
I Englands hufvudstad hade hon att genomgå svåra pröfningar, till dess hon, just när allt ändtligen tycktes vara i ordning för afresan till Indien, af läkaren förklarades angripen af lungsot och oförmögen att uthärda ett tropiskt klimat.
Hennes kappsäckar voro redan packade, då detta utslag förändrade allt.
Hon måste stanna i London, enligt läkarens åsigt för att inom kort tid dö, men efter ett högre rådslut för att ännu i många år lefva och just i London utföra det missionsarbete, hon ämnat söka i en fjerran verldsdel.
Kort derefter vid ett besök i Plymouth fick hon för första gången höra talas om » The Strangers ' Hest » och den verksamhet bland sjömän, hvilken derstädes helt nyss hade begynt.
Återkommen till London, beslöt hon upp- söka nämda plats.
På ett underligt och mindre behagligt sätt kom hon fram dit.
H o n frå- gade någon af qvinnorna på gatan efter stäl- let, och snart hade nämda qvinna jemte flere andra gripit fröken Hedenströms hårflätor samt körde och skuffade henne framför sig, utan att hon visste hvarthän.
Hon kom dock på detta sätt fram till sitt mål och fick genast i uppdrag att samtala med några skandina- viska sjömän, som voro församlade i ett sär- skildt rum.
Första försöket lyckades icke så bra, och på återvägen såg fröken H.
med förskräckelse, i hvilken usel stadsdel The Strangers ' Rest var beläget.
Hon tänkte då, att hon icke mer skulle våga sig dit.
Men sedan på natten kunde hon ej lätt somna.
Hon började undra, om det ej ändå vore hennes lifs uppgift att verka just vid The Strangers ' Pest.
Och hon lofvade sig sjelf att nästa afton åter gå dit.
Sedan den dagen har fröken Hedenström i tio års tid nästan hvarje vecka, ja, nästan hvarje afton verkat på denna plats.
Stor välsignelse har gifvits åt hennes arbete, och rummet för de skandinaviska sjömännen har måst utvidgas, så att sittplatser nu finnas der för omkring 200 sjömän.
Men det befans inom kort nödigt att äfven inrätta ett hem för sjömännen, ty eljes blef den goda säd, som vid The Strangers ' Rest såddes i deras hjertan, alltför ofta förqväfd under deras vistelse på de usla herbergena.
Den goda saken lät fröken H.
finna vän- ner, som kunde och ville bistå henne, och hemmet kom ett par år efter begynnelsen af hennes verksamhet vid The Strangers ' Rest till stånd i en hyrd lokal samt fick, som of- van omnämts, förledne år sitt eget hus.
Beundransvärd är den makt, som fröken, I P \ I U I I U NI IN Tidningen innehåller nästan uteslutande orlginalbidrag.
— Uppglf å närmaste postanstalt namn och adress samt erlägg en krona, sa er- H.
utöfvar öfver sjömännen.
Många äro de förlorade söner, hvilka genom henne hafva blifvit återförda från förderfvet, och stora äro de besparingar af de sjöfarandes mödosamt förvärfvade inkomster, som genom hennes verk- samhet göras för hvart år samt komma dels sjömännen sjelfve dels deras hemmavarande familjer till godo i stället för att hamna på dåliga nästen eller i ficktjufvars händer.
Agnes Hedenström bär nu ej längre det flicknamn, under hvilket hon gjort sig så känd.
I början af detta år ingick hon nämligen äk- tenskap med ingeniör A.
Welin, hvilken sedan många år bistått henne vid hemmets skötsel.
D å Idun i dag framlagt Agnes Heden- ströms bild för sina läsarinnor, är hon viss att dermed ha gjort många en glädje.
Må alla hennes systrar i det gamla fosterlandet med sina varma hjertans intresse deltaga med denna qvinna i hennes verk, och må hvar och en, som dertill är i stånd, äfven i ger- ning bistå henne på det sätt hon kan!
Just denna samma bilden ... (Efter Alfred id dina fötter Meissner.)
leka två barn med ö g o n blå, o c h qvällens strålar glorian omkring din panna slå.
.
.
Just denna samma såg Rafael bilden fordomtid, der felas ju blott, att palmen stod susande h ö g invid.
Jag sjelf är såsom herden, s o m, lutad m o t sin staf, betraktar den sköna taflan o c h tjusas derutaf.
Annie Berg.
Svärmor.
A f Ave.
är linnes ett förhållande, hvilket, i sig sjelft fullständigt aktningsvärdt, blifvit ® ^ så neddraget inom de dåliga qvickhe- ternas och det simpla skämtets område, att finkänsliga qvinnor, tyckes det mig, måste skygga till baka för den titel, som åtföljer det samma.
Jag syftar här på benämningen svärmor och allt det löje eller snarare grin, som är häftadt vid detta slägtskapsförhållande, och jag kan våga tala derom, emedan jag lyckligtvis aldrig personligen haft något att skaffa med det samma.
Men jag har sett nog deraf på det af- stånd, som^ tillåter betraktaren att få en någorlunda klar och opartisk blick öfver de handlande personerna.
Det är ett egendomligt sakförhållande detta, att alla anekdoter och så kallade qvickheter, som röra sig kring detta ämne, blott tala om mannens svärmor, aldrig om hustruns, så att man kunde vara frestad antaga, att alla äkta män vore moderlösa varelser, i fall man ej visste att mången 1C2 gift qvinna kunde ha lika grundade skäl som mannen att klaga öfver sin » svärmor ».
Orsaken till att det blott är hustruns mor, som hånas och förlöjligas på detta sätt, torde väl först och främst få sökas deri, att allt detta osmakliga och mången gång olycksbringande skämt utgår uteslutande från männens krets; men det torde dessutom hafva sin rot i det gamla stränga lydnads- förhållande, hvari hustrun stod till sin make, och som bjöd henne att till en viss grad underordna sig hans närmaste slägtingar, särdeles hans föräldrar.
Men det får dock ej förnekas, att hustruns mor i verkligheten spelar en mera framstående roll i äkta makars samlif, än mannes mor förmår.
Undantag dervidlag gifves naturligtvis, och man skulle äfven kunna påvisa sådana äktenskap, der svärfar spelat ormen i pa- radiset, men då är det företrädesvis man- nens far, som är ofredsstiftaren.
En mycket verksam orsak till » svärmors » falska ställning till sin dotters make får sökas deri, att så många mödrar, tvingade af nöden eller jägtade af fördomar mot alla ogifta qvinnor, hafva betraktat sina unga döttrar som en marknadsvara, till hvilken de sökt köpare, och det med en ifver, både ömklig och löjlig för utomstående att skåda, men ändå djupt sorglig att se för dem, hvilka betänka äktenskapets vigt såväl för individen som för det samhälle, hvaraf hans hem utgör en beståndsdel.
Det är lätt begripligt, att då en mor blott söker en man till att försörja sin dotter eller för att skaffa henne en passande sam- hällsställning, kan det ej bli fråga om större sympati emellan » svärmor » och honom, och den fingerade slägtskapen emellan dem med ty åtföljande konventionella sken af öm förtrolighet äro just ej egnade att sam- manknyta bandet emellan de två.
Skulle det dertill vara så olyckligt, att mannen sett mera på yttre företräden hos den qvinna, han valt, än på hennes inre värde, då måste hans missnöje, när han.
nyktrar till från sinlighetsruset, företrädesvis riktas mot den, hvilken han måste betrakta som an^tifta- rinnan af hans äktenskap.
I sådana fall — och de äro ty värr allt för många — blir det svårt, om ej omöjligt, för hustruns mor att vinna sin svärsons tillgifvenhet, äfven om hans maka lyckas förvärfva sig en plats i hans hjerta, och, sorgligt att säga, händer det ej så sällan, att sådana mödrar, som hållit jagt efter svärsöner, slutat sitt lif, som om de vore barnlösa qvinnor, eme- dan deras gifta döttrar antingen helt och hållet ställt sig på sina mäns sida mot de af dem afskydda svärmödrarna, eller ock, i följd af sina olyckliga » förnuftsgiftermål », dragit sig bort från den mor, som drifvit dem in i olyckan.
Någon gång, fast mera sällan, kan visser- ligen mannens mor ha spelat rollen af äktenskapsmäklerska, men då männen i allmänhet anse att äfven ett mindre lyckligt äktenskap är för en qvinna bättre än intet, så har en hustrus svärmor under alla för- hållanden lättare att häfda sin ställning till svärdottern än dennas mor sin värdighet gent emot svärsonen.
Det kan också stundom ligga något älsk- ligt hjertevärmande blott i att se förhållan- det emellan en ung hustru och hennes makes mor, ett förhållande som utgör ett af de älskligaste dragen i qvinnans karaktär, och man vore dervid manad att tro, det en moders kärlek till sin son vore af ädlare
h illes ett .lummer I veckan under hela qvartalet.
För hvarje 6-tal abon- nenter, som samlas, och för hvilka afglften Insändes till Redaktionen af natur, än den hon hyser till en dotter, om man nämligen ej visste, hur den menskliga naturen blifvit liksom öfvergrodd af hvar- jehanda ogräs, hvilket måste bortrensas, för att man skall få fram det äkta menskliga, gudsbilden i menniskan.
Hur innerligt tacksam är ej ofta en mor mot den qvinna, som älskar hennes son och gör honom lycklig!
För en sådan mor blir svärdottern en blodsförvandt, en dotter, och för denna gifves ingen » svärmor » utan en » mamma » eller » farmor », som är hennes förtrogna, ömma och taktfulla rådgifvarinna.
Ett liknande förhållande kan naturligtvis ega rum emellan en hustrus mor och dennas svärson, och der detta förhållande förefinnes, är det en god borgen för huslig lycka.
Men det får ej förtigas, att en dylik tillgif- venhet dem emellan är mera sällsynt, och jag vågar tro, att både mor och dotter hafva större skuld till att så är, än den äkte mannen.
Möjligen är det den omständigheten, att mödrar vanligen föra ett förtroligare sam- lif med sina ogifta döttrar än med sina söner samt äro vana att i allt råda de förra, hvilket vållar att » svärmor » ofta har så svårt för att afstå sin dotter till dennas make, utan att i hemlighet förbehålla sig rättigheten att framdeles som hittills hafva det afgörande ordet i hennes, d. v. s. i det unga parets, husliga angelägenher.
Mannen å sin sida är sällan sinnad för en delning af magten, lika litet som att se sin hustru gå i andra ledband, än dem han möj- ligen sjelf pålägger, och är han anlagd för svart- sjuka, delar han ej heller med nöje sin hustrus kärlek med hennes mor, i fall denna senare är taktlös nog att på sitt sätt riva- lisera med honom.
Mödrar, hvilka i sina gifta döttrars hem uppträda på detta sätt, fatta ej sällan hat till sina svärsöner blott af det skäl, att desse frånröfvat » mammorna » deras döttrars kärlek, och ju innerligare makarne sluta sig till hvarandra, dess mer tycker sig en sådan mor vara kränkt och förnärmad af sin dotters make.
Det är så orimligt det gerna kan vara att på en gång vilja bortskänka och behålla sitt barn, och män tåla sällan orimligheter af — äldre qvinnor; det kan dessutom vara tålamodspröfvande för hvarje menniska, som tänker öfver sambandet emellan orsak och verkan, att umgås närmare med någon per- son, hvars alla tankar, känslor, intryck och fantasier äro sammangyttrade till ett kaos, i hvilket personen i fråga aldrig bryr sig om att skapa en smula klarhet och ordning.
Det är just svärmödrar af detta slag, som gifva rik anledning till det osmakliga och långt ifrån oskadliga skämtet med detta slägtskapsförhållande.
Utan att ha varit part i saken, kan man dock mycket väl föreställa sig, att det skall kännas underligt, ja obehagligt, särdeles i början, att få en främmande man in i fa- miljkretsen, en man, som då han vunnit dotterns hjerta, skjuter modern åsido och ställer sig på visst sätt emellan dem båda, och det är klart nog, attt detta måste kän- nas skarpare, ju förtroligere mor och dotter hittils varit med hvarandras tankar och känslor.
Men denna naturliga känsla hör till dem, som skola underordnas under det i högre mening menskliga; här gäller den frivilliga försakelsens bud, en försakelse af sig sjelf, som är oskiljaktig från all ädlare kärlek.
I P \ I!
M I U U IN Idun, erhållet «Jt gratlsexemplar för hela den tid, under hvilken abonne mentet räcker.
Aro de samlade abonnenterna färre än 6, torde prenumera Den äkta moderskärleken » söker icke sitt », för den är barnets lycka hufvudsaken, och den vet, att äfven om den kan mäta sig med, ja, öfvergår den äktenskapliga kärle- ken i styrka och tålamod, är det dock den förra, som det tillhör att draga sig inom sig sjelf, på det den senare må kunna växa sig stark nog till att uppfylla löftet: I nöd och lust!
Men denna försakelse visar sig ej — när den utgår från kärleken nämligen — i sur- mulen tillbakadragenhet eller i en hemgjord martyrgloria, hvilka båda sätt äro liksom uppfunna för att pina och reta varma, är- liga sinnen och lägga grund till misstäm- ning i det nya hemmet.
En mor, som be- sitter kärlekens fina takt — den finaste af all bildning — hon har ett sjette sinne, som säger henne, när hennes vänliga råd äro af nöden, eller när hon bör spara dem.
Det är temligen troligt, att ingen skulle ha en säkrare blick för det inre värdet af den man, dottern väljer, än just modern.
Men nu får man i det verkliga lifvet ofta se, hur en mor, antingen rent af blundar, medan det ännu vore tid att se upp och på ett förnuftigt sätt äfven öppna dotterns ögon, eller ock angripes modern så af detta nya, som intränger i familjen, att hon går som i feber och hvarken kan tänka på eller tala om annat än den blifvande svär- sonen; det ser ofta ut, som om hon sjelf vore intagen af en flickaktig, svärmande be- undran för honom.
Både den konstlade blindheten och det uppflammande känslo- ruset pläga dock hos fru svärmor försvinna med bröllopsfestens glans, och då har ingen skarpare blick för svärsonens menskliga brister än hon, och hon har tyvärr då en olycklig böjelse för att gifva den unga hus- trun del af sina upptäckter.
Den elaka svärmodern, sådan som hon förekommer i småhistorierna och i bland på scenen, torde vara en mera sällsynt före- teelse inom familjlifvet; men den tanklösa, oförståndiga eller sjelfviska är deremot en mycket vanlig stötesten inom den äkten- skapliga verlden.
Bland allt osmakligt skämt förekommer mig det, hvilket rör sig kring mannens svär- mor, som det för tänkande qvinnor mest kränkande ty dels grundar det sig på för- utsättningen om en mycket ringa andlig utveckling hos såväl de äldre som yngre bland oss, dels bidrager det i icke oväsent- lig grad att göra det i sig sjelf nog grann- laga förhållandet emellan svärmor och svär- son ännu vanskligare, och derigenom in- verkar det menligt på familj elifvet.
För att få slut på dessa evinnerliga svär- morshistorier finnes ej annat medel än en ny bättre upplaga af svärmödrar, förståndiga mödrar, som hvarken öppet utbjuda sina döttrar eller listigt locka män i » snaran », och som lika litet göra våld på sina natur- liga känslor för att som son behandla en för dem temligen obekant man, som de äro i stånd till att svärmiskt hängifva sig åt det intryck, hvilket reflexen af dotterns kär- lek öfvar på moderns känslolif.
Detta är en uppgift, värdig att beaktas af hvarje mor, som lefver tillsammans med sina vuxna söner eller döttrar, så att pligt och ansvar komma i förgrunden samt anspråken och fordringarne ej växa sig för starka och qväfva både egen och andras sinnesfrid och lycka.
Den elaka, grymma styfmodern är lyck- ligtvis blott nu en allegori, som framträder i sagan; måtte också snart den elaka, dumma, sjelfviska svärmodern snart också blifva endast och allenast en myth!
Det skulle i icke ringa mån öka männens akt- ning för vårt kön och dermed äfven för det hemlif, hvilket så många män, till deras och samhällets stora skada, underskatta eller ringakta.
Helsingborg i januari 1888.
W t Qvinnogymnastik.
En serie uppsatser efter » Vort Hjem ».
IV.
Ä land de läkare, som gjort sig till talman för kroppsöfningarne, finnes en doktor Carl Sehmidt, som vill ha dygnets 24 timmar sålunda använda: 8 timmar till sömn, 8 timmar till arbete, 8 timmar till omsorg för helsa och kroppens näring och öfning.
Kunde vi följa detta recept lika noggrant, som vi följa våra läkares, när sjukdomen en gång får tag i oss, vore det nog möjligt, att vi mycket sällan finge bruk för den senare sortens recepter.
Det kapital af helsa, krafter och deraf följande välbefinnande, som åstadkommes genom d:r Schmidts recept, skulle kunna hjelpa oss igenom mångt och mycket i lifvet, till och med om våra yttre vilkor icke vore så gyn- samma, som önskligt kunde vara.
V i kunna emel- lertid icke alla nöjaktigt inrätta vårt lif efter vår helsas kraf.
Äfven om de flesta bland oss nog kunde genomföra ofvan nämda tredelning af dygnet, skall det dock alltid halta med hvad d:r Sehmidt kallar » omsorgen för kroppens öfning ».
Det kan alltid så lätt komma andra saker i vägen, besök, läsning o. s. v., som ju allt samman har sitt berättigande, men det blir likafullt först och sist kroppen, som får sitta emellan.
De fem fristående rörelser, som vi i föregående artiklar ha genomgått, kunna visserligen i hög grad bidraga att hålla maskineriet i ordning, men den egentliga utvecklingen af kraft och smidighet bör sökas i apparater.
A f dessa kunna i hemmen ej synnerligen många anbringas, men det i art. I I om- talade räcket * är den billigaste och användbaraste af alla, som existera.
V i vilja derför gifva anvisning på några rörelser i denna apparat.
Att gå igenom hela serien af dessa skulle bli för vidlyftigt och for- dra allt för många teckningar; häri ligger alltså or- saken, hvarför vi så snabbt gå från de lättare till de svårare rörelserna.
Skulle emellertid öfningarne verka för ansträngande, kan deras långvarighet in- skränkas.
Den första öfningen kallas: a) Sträckhängning i 10 sekunder.
(Fig. 8.1 Man Fig. 8. fattar om stången ofvanifrån (öfvertag), med fing- rarne slutna till hvarandra, och hänger nu med god hållning af kroppen i 10 sekunder.
Blir rörelsen utförd på det i teckningen anvisade sättet, komma så godt som alla kroppens muskler i stark spänning.
Skuldrorna få ej skjutas upp, hufvudet får ej vid- * Räcket består af en rund, smidig bom af något hållbart och hårdt träslag (t. ex. ask), som, hvilande på krampor, på lagom höjd uppsattes tvärs öfver hvilken som helst dörröppning.
I genomskärning bör räcket mäta en tjocklek af 6 — 8 centimeter.
tien ske å närmaste postanstalt. — Bidrag från alla områden f ö r qvlnllg verksamhet mottagas med tacksamhet.
Endast en sida af papperet bör röra armarne, bröstet hålles hvälfdt, kroppen i still- het och benen slutna till hvar andra och sträckta.
b) Sträckhängning med vågräta ben.
(Fig 9.)
Se- dan den under a) beskrifna ställningen intagits, lyftas Fig. 9. de slutna, sträckta benen genom en böjning i höft- lederna så högt upp, att de komma i vågrät ställ- ning.
Utan att trycka in bröstet, kan man skjuta bakre delen af kroppen något till baka, hvarigenom rörelsen till en del underlättas.
Den starka spän- ning, som denna rörelse kräfver af buk- och under- lifsmusklerna, verkar särdeles kraftigt på matsmält- ningen.
c) Böjhängning i halfmäneställning.
(Fig.
10.)
Un- derhjelpt af en liten sats med fötterna från golfvet böjer man armarne så starkt, att skuldrorna komma i jemhöjd med stången, och genom en böjning af höftlederna och ländkotorna föras de slutna och i I r \ L / I I Kl U IN användas och marginal lemnas.
Namn och adress torde alltid noga anglfvas, och kan fullkomlig diskretlon från redaktionens sida påräknas ler här verka på ett sätt, som de mycket sällan få tillfälle till; men då äfven underlifvets muskler tagas strängt i anspråk, skall man snart komma att märka, hvilken ypperlig gymnastik ligger i denna rörelse.
e) Sträckhängning.
Böj och sträck armarne.
Till en början kan man omfatta stången med " en hand på hvarje sida (vexelgrepp).
Tummarne hållas slutna längs med de andra fingren.
Sedan en lugn sträck- hängning intagits, söker man nu, utan tillbjelp af satser med fötterna från golfvet, att häfva sig så högt som möjligt på böjda armar, hvarefter armarne åter sträckas långsamt ut.
Kroppen måste bibe- hålla sin goda hållning under häfningen, benen hål- las slutna och sträckta och bröstet icke tryckas in.
Efter längre öfning kan man flere gånger häfva sig upp; dock må tre gånger anses som det högsta för qvinnor.
Genom denna öfning utvecklas ar- marnes, skuldrornas, bröstet och ryggens muskler i en utomordentlig grad, men då äfven buk- och un- derlifsmusklerna starkt spännas, måste rörelsen af qvinnor användas med stor försigtighet.
På det hela taget bör man aldrig öfverdrifva .mu- skelrörelserna, som bli skadliga, om de drifvas ut- öfver trötthetens gränser.
Emellan hvarje rörelse bör man söka ett ögonblicks hvila, och som en be- stämd regel gäller, att man aldrig bör fordra en större kraftansträngning af den ena muskeln utan att den motsvarande får en liknande motion.
Hvad det går ut på, är en allsidig utveckling; derför bör såväl höger som venster hand användas lika myc- ket.
Det är ju ej allenast armen, som påverkas, utan hela den sida, på hvilken armen är belägen, utvecklas genom dess rörelser.
Den gamla historien om att en menniska är » vensterhändt », derför att hon brukar sin venstra hand, borde räknas till sa- gorna, förutsatt väl, att hon äfven kan använda den högra.
All den snedhet, man nu för tiden hör så ofta talas om, ha de små barnen endast sällan från födseln, utan den stammar i regel från fel vid skol- undervisningen, under hvilken de på många håll få sitta ungefär som de vilja, och det blir oftast med en och samma hand under hufvudet, eller från de otaliga skriflektionerna under de första åren i sko- lan.
Skola de små flickorna och gossarne ha så många skrif- och räknetimmar, så låt dem då i Guds namn skrifva med båda händerna.
Äfven i hemmen böra föräldrarne beständigt vaka öfver sina barns ställning och hållning.
Får — får inte!
Fig. 10. sträckta benen så långt och högt till baka som möj- ligt.
Den ställning kroppen dervid kommer att in- taga liknar halfmånen i nedan.
Nackens och ryg- gens muskler samt i synnerhet benens sträckmuskler bli gynsamt utvecklade genom denna rörelse, och den, som har en mindre god hållning, bör genom denna öfning söka hjelp derför.
d) (Fig. Tvärsträckhängning 11.)
med knä- och fotböjning.
Man ställer sig under stången med front Kg.
11. mot dörrposten.
Stången omfattas med en hand från hvarje sida, och, i det skuldrornas tvärställning gent emot stången bibehållas, intages sträckhängning.
Utan att böja höftlederna böjas de slutna benen så starkt i knälederna, att skenbenen komma i vågrät ställning.
Nu böjes och sträckes fotleden omkring 10 gånger.
Bålen måste hållas alldeles stilia i den lodräta ställningen.
Skuldrorna få ej skjutas upp, ej heller knäen föras fram.
Rörelsen förefaller till en början ganska svår, då ryggens och benens musk- ror du inte, att jag får den, mamma; det lät j u så säkert? » Fru Verner log en smula vemodigt, åt sin dotters glada förtröstan och svarade blott: » V i få väl se, barn lilla. » Hon vände missmodigt Johns jacka på alla sidor: hål på armbågarne och nötta kanter.
Med en trött suck letade hon fram lappar och började sitt otacksamma arbete.
» Du får allt köpa litet kantband, när du går hem, Signe.
Tag en halfbundt, om du kan få. » Signe sysslade just med att, så godt sig göra lät, snygga upp den gråa krusflorshatten.
» Har du pengar, barn? » » Nej, mamma lilla, men vänta du bara.
.
.
» » Akta dig att hoppas för mycket », varnade fru Verner.
Signes anletsdrag mulnade.
Hon satte på sig hatt och kappa under djup tystnad.
Slut- ligen frågade hon: » Men mamma, om de skulle vilja ha mig, när får jag resa då? » » Det hinna vi väl alltid tala om. » » Ja, men du hörde ju, att de hade fäst sig mest vid mig, ty jag hade de minsta an- språken.
» Fru Verner nickade och trädde en lång, grof tråd på synålen.
» Adjö, mamma lilla. » » Adjö, min flicka.
Glöm inte banden! » Signes bjerta klappade häftigt, när hon ilade gatan framåt, och tankarne dansade ostyriga, glada och hoppfulla omkring i hennes hjerna.
| Det var ett evigt: får — får inte — får — får inte; men hur det var slutade det alltid med ett svagt: får!
Hur noga hade hon inte redan på förhand räknat ut, hur hon skulle använda sin lön; femton kronor i månaden var j u en hel rike- dom!
Tio kronor skulle godt räcka åt henne sjelf att kläda sig på, och fem skulle små syskonen ha.
En ny svart klädning åt mamma kanske det också kunde jemkas i hop till.
Stackas lilla mamma, hon hade bara haft en svart klädning under hela det långa sorgåret!
Men den nya — den skulle bli julklappen!
Hon kunde nog inte få komma hem till julen, förstås, men på något sätt fick hon väl alltid tyget köpt.
A h, hon kunde så godt tänka sig mammas glada öfverraskning, när hon öppnade det stora paketet.
Snön knarrade under hennes fötter, och slädarne ilade raskt förbi.
På Riddarhustor- get stodo stadsbuden och svängde ifrigt med armarne för att hålla dem varma.
Men hon kände minsann ej alls af kölden!
Hon skyn- dade på med en fart, så att hela det lilla runda ansigtet glödde, och ändock tyckte hon, att vägen aldrig ville taga slut.
Ändtligen var hon dock framme och ringde på.
» Träffas fru Granroth », frågade hon tjenst- flickan, som öppnade.
Denna bad henne stiga in.
Hon skulle säga till frun.
Signe torkade omsorgsfullt af fötterna på den mjuka mattan, innan hon steg in i den eleganta salongen.
Der tog hon plats vid dörren, hvarpå hon såg sig en smula nyfiket om- kring.
Det kunde allt vara roligt att känna sig som hemma i ett sådant hus, tänkte hon och lät blicken smeksamt glida öfver länstolarnes olivgröna sammetsdynor, öfver den höga try- mån mellan fönstren och de tropiskt doftande krukväxterna, till dess den slutligen stannade vid det uppslagna pianot.
Månne äfven lärarinnan skulle tillåtas att spela derpå?
Om hon då vore ensam någon gång, skulle hon njuta en riktig fest i toner- nas verld.
Skymning och brasa i kakelugnen, hvars skimmer spred sig öfver mattans mön- ster, der det målade skiftande, fantastiska figu- rer ... Drömbilder, som i musiken togo ge- stalt och fingo lif.
.
.
Hon spratt till, vid att det knarrade i dörren.
Den öppnades och fru Granroth kom in, lång, rak, stel och outgrundlig.
Signe steg upp och helsade darrande.
Läp- parne skälfde, så att hon knapt kunde tvinga fram de få orden: » Jag är här för att höra om den der platsen. » » Ja — var så god och sitt »; frun drog sin klädning åt sidan och tog plats i soffan — » nu ha vi bestämdt oss. » Signe lyssnade i andlös spänning, Var det verkligen möjligt?
Hvilken lycka!
» Min man talade vid rektorn i går, och han tyckte, att lilla Anna — det är vår äld- sta flicka — har så ovanligt godt hufvud, att hon gc-rna kunde börja skolan redan nu. » » Det blir bara den yngsta d å », frågade Signe beklämd: då skulle de kanske draga in på lönen.
» Ja, men nu är det så, att när Anna ändå börjar, så blir det väl bäst, att lilla Gerda får göra det också, ty det är synd, att hon ska ' vara så ensam.
Och när min man har så mycket affärer i staden, kunna vi så gerna ta en våning här för hela vintern. » » Ja visst, det blir ju utmärkt bra. » Signe undrade, om det verkligen var hon, som kunde svara så lugnt, när tårarne nästan ville qväfva henne.
Annonser mottagas endast m o t kontant llqvld I förskott af 2 6 öre pr 4 spalt, petitrad (= 10 stafvelser).
Ingen annons införes under I krona.
ManusKript, som e] antages till Införande, återsändes, s å v l d a p o r t o bl f o g a s.
Inga öfrankerade försändelser lösas.
» Ja, snälla fröken, tyek inte illa vara, att vi gjordt besvär att komma upp.
Men • » » Nej, på intet vis! » Signe reste sig upp och gick.
Men när hon åter kom ned i det klara solskenet på gatan, var det som ett mörker omkring henne.
Hennes glada hopp var förbi, alla de granna såpbubblorna brustna.
Och dörren ut till lifvet stängdes igen.
Hon satt åter bakom blindfönstret och längtade — bara längtade.
.
.
E — th.
Välj en sjelf va!
Under den gångna delen af ' året har Redaktionen lagt sig särskildt vinn om Iduns porträttgalleri och har ock från många håll derför rönt uppmuntrande erkännande.
Vi önska gerna allt fram- gent i våra spalter inrymma bilderna af framstående eller bemärkta qvinnor.
Men då de regler, efter hvilka man bör gå vid valet och bestämmandet af lämpliga porträtt, helt och hållet kunna vara beroende af skiljaktig smak och skilda tycken, vända vi oss i dag till våra läsarinnor med uppmaningen: vä / Jen sjelfva!
En livar af eder kan ju möjligen hysa en önskan, att se någon eller några vissa qvinnor af bildade i » sin egen tidning »; skrifvcn då ojordröj ' ligen till RedaJäionen härom, och vi skola, på samma gång vi bli tacksamma för den ledning de ingångna, förslagen ge oss, äfven söka, så, långt möjligt, gå de skilda önskningarna till mötes.
Vi vänta alltså med det snaraste i denna sak kärkomna bref från våra intresserade läsarinnor.
Redaktionen.
Damer som turister.
^furistväsendet har nu omkring en mansålder i vårt land varit stadt i liflig utveckling, ^ o c h man ser för hvarje år allt större och större skaror med ränseln på ryggen och slarven eller paraplyen i hand sätta kursen uppåt den för så många obekanta nordligare delen af vårt fo- sterland eller ock kanske till fjälls öfver gränsen till Norge.
En icke ringa bråkdel tillhör det så kallade » svagare » könet — vi våga i detta sam- manhang icke använda adjektivet » svagare », utan att reservera oss genom ett förmildrande » så kal- ladt » — och man saknar derför icke anledning att tro, att de qvinliga turisterna haft godt tillfälle att samla erfarenhet med hänseende till behagli- gaste sättet att företaga en fotresa.
Efter att i två somrar hafva tillbringat några veckor på en turiststation, har nedskrifvaren af dessa rader emel- lertid haft tillfälle att lägga märke till, att de qvin- liga turisterna med afseende på utrustning ännu i blott ringa grad hafva vetat att draga nytta af de förvärfvade erfarenheterna.
Jag har derför trott, att några råd och vinkar grundade på per- sonlig erfarenhet kunde vara välkomna för en o c h annan och möjligen borttaga några af de » ound- gängliga » besvärligheterna och obehagligheterna vid, en fottur.
Ömma mödrar och ängsliga tanter uppkasta ofta den frågan: &gt;är det försvarligt att sända damer ensamma ut på fotvandring? » Härpå svarar j a g: ^oförsvarligt är det icke; men hafva damerna till- fälle till herrsällskap, måste detta betraktas såsom en stor vinst. » En erfaren äldre turist — helst en en slägting — (man kommer på en fottur i mån- gahanda situationer, ofta af en rätt delikat natur) kan i väsentlig grad bidraga till att göra färden angenäm.
Men en oerfaren turistglop är sämre än ingenting.
Han uppträder allsom oftast i den mindre lyckliga rolen af konfusionsråd och kan bringa sina qvinliga följeslagare i de största för- lägenheter.
Jag uppställer följaktligen icke herrsällskap så- som ett absolut vilkor, men i en punkt ger jag icke med mig: en erfaren — helst litet äldre tu- rist — manlig eller qvinlig skall vara sällskapets anförare.
Att skicka i väg en hop unga menni- skor utan erfarenhet o c h utan urskiljning är att sätta både lif och helsa på spel.
Så högt jag än ställer fotvandringar såsom styrkande o c h utveck- lande i många riktningar, så kan jag icke under- låta att erkänna, att många af de förkastelsedo- mar, man fält öfver sådana turer, varit berätti- gade.
Jag har nemligen på mina egna färder sett så mycket oförstånd, oförsigtighet och tanklöshet, att jag till fullo kan förstå många föräldrars ab- soluta veto i denna sak.
Men gör fotvandringen med omtanke och försigtighet — och föräldrarne skola blifva de första att erkänna dess gagn.
Hur talrikt bör ett turistsällskap vara?
Icke färre äii 3, icke flere än 5 personer, helst 4 — 2 damer och 2 herrar eller 3 damer o c h 1 herre.
Större sällskap riskera att icke få plats i turist- hyttorna, söm icke äro beräknade för gräshopps- svärmar.
Hvilken route hör man välja?
Det lemnar jag till den personliga smaken att afgöra.
Blott en inskränkning: ingen som medför större strapatser.
Låt — utan afundsjuka — herrarne behålla berg- bestigningarnes triumfer.
Detta sagdt i allmän- het!
— Men ingen regel utan undantag: jätteqvin- nor med ett öfvermått af kraft må gerna konkur- rera med sjelfve mr Slingsby.
Men hvilken resplan du än väljer, så studera den noga i förväg.
Spar ingen möda för att inhemta alla möjliga upplys- ningar angående afstånd, qvarter, vägvisare, be- fordringsmedel o. s. v. Resehandböckerna gifva all önsklig upplysning.
Skrif så upp, hvad du har att gå för livar dag, o c h beräkna minst en hvilodag i hvar vecka.
Damer böra för en längre fottur icke göra anspråk på i medeltal mer än 2 eller 2 mil pr dag.
Är resplanen noggrant ut- arbetad, så ändra den icke utan tvingande anled- ning.
Om ordspråket: » Slovv to choose, but slo- wer to change » alltid är väl värdt att hågkommas, så har det icke sin minsta tillämpning vid en fottur.
Nu öfvergå vi till utrustningen.
Härvidlag må- ste man alltid lägga märke till att renseln icke får väga mer än 5 ä 6 kilo.
Man får sålunda icke tillåta sig synnerligen många utstyrselartiklar, men derför är det af desto större vigt att hvarje sak är så utsökt som möjligt.
Det första och .vigtigaste är skodonen.
Väljas icke dessa med omsorg, kan hela resan förfelas; ty att linka i väg med skoskaf och blåsor på tå och häl, är i sanning intet nöje.
Beställ derför hos en skomakare ett par solida turiststöflar.
Min skomakare förklarade, att de helst borde göras på följande sätt.
Till framstycke väljes mjukt, vat- tentätt skinn, helst rossläder o c h till bakstycke något slags lättare och tunnare skinn, såsom kalf eller get.
Stöflarne fodras med stark kypert.
På bakstycket anbringas till en höjd af 1 eller 1 J tum en yttre hälkappa af vattentätt skinn.
Med stöflar af detta slag har jag gått en hel dag i vat- ten utan att blifva våt.
Sulorna böra vara dubbla och breda, klackarne låga och breda samt för- sedda med stålpliggar.
Ett par sådana stöflar, starkt gjorda, äro tillräckliga, när de behandlas med omsorg.
De flesta turiststöflar o c h till följd deraf de flesta turistben förstöras derigenom, att stöflarne sättas våta till elden för att torka, utan att i förväg insmörjas med fett.
När de icke äro tillräckligt smorda, blifva de så hårda o c h obe- qväma, att foten lider af att pressas ned i dem.
Spar derför icke på skosmörja, den är det bästa preservativet mot skoskaf.
Ju bättre skodonen blifvit smorda, dess bättre hålles också fuktigheten ute.
Stöllarne måste vara att snöra, ty fötterna svälla i allmänhet upp vid långa marscher, o c h då kommer den lilla utvidgning, som snörningen tillåter, väl till pass.
Förutom stöflarne bör man medföra ett par lätta skor af galoscheradt kläde, lasting eller fint skinn.
Dessa böra vara försedda med sulor, för att man i nödfall skall kunna gå med dem på jemn landsväg, men böra på samma gång vara så mjuka, att de kunna tjenstgöra som tofflor.
Hvad strumpor angår, så bör man med- taga två eller helst tre par tjocka ullstrumpor till marscher o c h ett par tunna ull- eller bomulls- strumpor att påtaga, då man på hviloplatserna utbyter stöflarne mot skorna.
En af de säkraste utvägarne för att undgå skoskaf är att ofta — gerna ett par gånger dagligen — tvätta fötterna och ingnida dem grundligt, i synnerhet mellan tårna, med cerat eller annat fett.
Att tvätta föt- terna med bränvin är också förträffligt.
Sä ofta tillfälle gifves, bör man låta rengöra eller " i nöd- fall sjelf tvätta sina strumpor.
Om det är möj- ligt, bör man påtaga rena strumpor hvar morgon.
Om man trots dessa försigtighetsmått är nog olyck- lig att få blåsor på fötterna, drager man en stopp- 1H5 nål med en ullgarnstråd igenom dem.
Vätskan i bläsorna rinner då ut o c h tråden, som får sitta qvar, håller det lilla hålet öppet.
Operationen medför icke den ringaste smärta.
För att hastigt framkalla ny hud insmörjer man det skadade stäl- let med glycerin-tannin.
Drägten bör göras af helylle, mörkt, starkt tyg, och sä slät o c h enkel som möjligt.
Plisséer och liknande grannlåter samla blott dam och smuts.
Helskuren drägt är mycket opraktisk.
Då man blott har en enda omgång, är del vid torknings- scener en stor fördel att kunna behålla öfverde- len på, som sällan blir våt, under det kjolen upp- hänges till torkning.
Af kjolar behöfver man icke flere än de två man har p å: en kulört underkjol af flanell eller trikot och en mörk, slät kjol af velour eller cheviot.
Af underkläder lägger man i renseln en eller två omgångar, allt efter som vigten tillåter.
Till toilett- och sysaker gör man sig ett par små vaxduksväskor, hvilka rymma mycket, men taga ringa plats.
Kragarne böra vara sådana, att de erfordra liten eller ingen tvätt.
Litet gammalt linne får man icke glömma att medtaga till för- band vid olyckstillfällen.
Medicinen (jod, nafta, koleradroppar, terpentin oumbärliga) samt vinet och bränvinet, 1 ii 2 halfflaskor för person, allt eftersom vigten tillåter, fördelas på de olika rens- larne.
Likaså provianten.
Denna inskränkes till det minsta möjliga, litet cakes, chokolad, kara- meller samt * skålpund the af prima qvalité.
Denna dryck, som väl tillagad är så särdeles upp- lifvande, när man är trött, bör en af sällska- pets damer sjelf bereda.
Allmogen tillagar den nemligen ofta på ett sätt, som gör den mindre smaklig: de koka den i en jerngryta och krydda den med kanel och kardemumma.
Af öfriga resetillbehör behöfs en väst eller kofta, en regnkappa (slängfason) och en varm resschal.
Dessa saker insurras säkert i ett stycke segelduk och anbringas ofvanpå renseln.
Renseln måste vara lätt o c h beqväm, vattentät samt sitta väl och säkert.
En reservrem bör medföras.
Innan jag nedlägger pennan, vill jag göra qvin- liga turister uppmärksamma på ett billigt och lätt- vindigt sätt att föröka dagsresornas längd.
Det är genom det s. k.
» köra-gå-systemet ».
Består sällskapet af 4 personer, som önska att i stället för 2 eller 3 mil dagligen tillryggalägga 3 — 4 mil, kunna de på platser, der det linnes skjutsanstal- ter, då och då lega ett åkdon.
Två af sällskapet marscherar | i j timme i förväg, de två öfriga, som naturligtvis på åkdonet medföra hela säll- skapets bagage, hinna fatt dem ungefär på halfva vägen.
De åkande stiga ur och marschera vidare, de gående intaga deras plats.
När de gående an- komma till nästa station \ k \ timme efter de åkande finna de allt ordnadt: rum bestälda, mid- dag eller qvällsvard arrangerade o. s. v. Detta sätt att resa, som för hvar deltagare medför en utgift af blott g skjutslega, anbefalles mycket af alla, som hafva försökt det.
Den ständiga o m - vexlingen mellan att åka och gå förebygger all obehaglig trötthet, likasom mycken tid, som eljes åtgår till hvila under vandringen, inbespares.
Af alla sätt att resa, som jag har pröfvat, finnes det intet, som håller en i så jemt och godt humör och förenar så många fördelar som.detta.
Det är blott ett försigtighetsmått att iakttaga: när man varm och trött stiger upp på åkdonet, får man icke glömma att svepa en schal omkring sig.
Ammen sjelfva edra barn!
E t t o r d till s v e n s k a m ö d r a r.
1 (1 å den senare tiden har seden att taga atn- v mor till barnen fått en sådan utsträckning, att detta, rent ut sagdt, faller af sig sjelft för alla dem, som stå på en hög samhällsstånd- punkt i lifvet.
Få af dessa mödrar taga i be- traktande, huruvida denna sed verkligen kan anses gynsam eller förestafvad af absolut nöd- vändighet.
Låtom oss nu derför se, hvad det är, som kan förmå en moder till att taga ett sådant onaturligt steg.
Ursprungligen togs endast amma till barnen af helsohänsyn.
Till en del är väl detta be- vekelsegrunden ännu i dag.
Äro mödrarna sjuka och svaga, göra de rättast att ej sjelfva
Med Iduns expeditlon är förenad Iduns uträttnlngsbyrå, hvilken gratis verkställer alla uppköp åt Iduns abonnenter i landsorten samt för öfrigt amma, enär hvarken moder eller barn har godt deraf.
Det blir således ej om dessa mödrar jag här skall tala, utan om sådana, som finna på andra ursäkter för att uraktlåta sina skyl- digheter emot de små.
Mången ung moder undandrar sig uppam- ningen af sitt barn i den tanke, att hon der- igenom sparar på sina krafter och sitt ung- domliga utseende.
Falska föreställning, ogrun- dade inbillning!
Hvem ser väl friskare och förnöjdare ut än den moder, som följer natu- rens väg och hjertats röst?
Endast hos en sådan kan modersfröjden vara fullkomlig.
Kär- lek och samvetsfrid liksom förklara hennes ansigte.
Så gifves det en grupp af mödrar, som i de kraf naturen ställer till dem endast se en inskränkning af sin frihet.
De vilja ej för sina barn uppoffra sällskapslifvets behag.
Ona- turliga mödrar!
Tomma äro de leenden, I der eröfren, emot de, edra små kunde skänka eder; deras leenden äro englars lika.
En eller annan moder vill ej binda sig vid barnen, för att ej hennes man allt för mycket skall komma att sakna sin hustrus sällskap, heter det.
Kortsynta hustru!
Först då får du hemmet riktigt kallt och öde, när du stän- ger barnet, solstrålen som kom för att sprida glädje och trefnad, in i barnkammaren, öfver- lemnadt till legda händers vård.
Sant är, att det finnes män, som med afundsjuka blickar åse sina hustrurs uppoffringar för de små, men de höra dock till undantagen.
Den allmänna regeln förblir den, att mannen med aktning och kärlek ser upp till en i allo pligtupp fyl- lande hustru.
Hvar finnes väl en ljufvare syn för mannen än barnet i modersfamnen?
De mödrar, som kunna resonnera på slika sätt, ha ej klart för sig, huru oändligt mycket som ligger i ordet moder.
Det ordet inne- fattar en stor mald, en stor pligt samt dess- utom ett stort ansvar.
De, som öfverse med med detta, skola ej heller länge behöfva vänta på följderna.
Den närmaste och bittraste följden blir den, att en moder, som ej sjelf ammar upp sitt barn, går miste om den innerliga kärlek, som i ett rätt förhållande oupplösligt sammanbinder moder ocli barn.
Barnet älskar dig ej derför, att du födt det till verlden.
Nej, det älskar närmast den qvinna, som ammat det upp.
Du sjelf älskar det, men ej så starkt, så oupplös- ligt, som om det legat vid ditt bröst.
Tag här ett par exempel ur lifvet, för hvilkas san- ning jag innestår.
En familj egde tre barn.
Modern hade, af hvilken nyck förstår jag ej, sjelf ammat upp endast det mellersta af dem.
Som naturligt var, uppstod en innerligare kärlek från moderns sida till detta barn än till de andra; följden blef, att de andra behandlades som styfbarn.
I ett och allt kunde man snart märka, att det mellersta var favoriten.
— En annan moder hade hade sjelf uppammat alla sina barn utom en liten flicka.
Hon blef uppammad med flaska, ty modern var så svag, att hon ej tålde att gifva di.
Modern sade sjelf, att hon kände sig främmande för detta barn.
Kylig- heten tilltog allt efter som flickan växte upp.
Till sist måste morföräldrarne taga henne till sig.
De tyckte synd om den lilla.
Amman vinner, om ej allt, så dock mycket af den kärlek, som odelad borde vara din — moderns.
Du sjelf ser med afund derpå.
Men huru kan du vänta annat, då du ej velat offra något för ditt barn.
En annan sida af saken, ej minst värd att beakta, borde ock bringa till bättre besinning.
Borde det ej stå klart för oss, hvilken orätt- i r-N I i k l I KJ IN till billigaste pris och på bästa sätt utför alia möjliga uppdrag tllltjens för Iduns ärade läsarinnor.
färdighet vi begå emot ammans eget barn?
Ett fattigt, armt litet barn, som man beröfvat kan- ske dess enda glädje i lifvet — modersfamnen!
Kunnen I sätta eder in uti den arma moderns känslor, som måste, drifven af nöd, vända sitt eget barn ryggen och taga det främmande i sitt sköte?
Här kan vara platsen att citera en ammas ord till en sin väninna.
» O », sade hon, » när jag lägger detta främmande barn till mitt bröst och kommer så att tänka på mitt eget, då sönderslites mitt hjerta!
En rasande lust att slunga detta barn ifrån mig bemäkti- gar sig mig. » Det är redan sagdt, att kärleken mellan en naturlig moder och hennes barn sammanbinder dem.
Ja, med band så fina, osynliga och dock oupplösliga.
Med dessa band kastade modern liksom en » lasso » om faderns hals: han kan ej slita sig lös från den hänförande taflan — moder och barn.
Barnet blir fadern dubbelt dyrbart, derför att den qvinna, han älskat högst af allt, vårdat och närt det.
Tan- ken på barnet och modern gör honom stark i jordlifvets strid.
Det borde vara en hvar moders käraste åtrå att sjelf nära det barn, Gud har gifvit henne.
» I ären bättre än många sparfvar », har fräl- ' såren sagt.
Skulle vi då i detta fall vilja vara sämre än de?
C. Th .... n.
Teater och musik.
Kongl.
operan återupptog i måndags Kossinis opera » Wilhelm Tel! » med hr Conrad Behrens som gäst i titelrollen.
Genom hr B:s mäktiga och klangfulla stämma i förening med hans på samma gång kraf- tiga och måttfulla spel framstod detta parti på ett sätt, som ej kunde undgå att fängsla åhörarne.
Så- som ett par särdeles förträffliga scener torde böra framhållas bågscenen och sammansvärjningsscenen.
Lifiigt bifall heisade också den framstående gästen, hvilken till och med framropades för öppen ridå — en annars dess bättre här numera afskaffad osed.
Hr Strandberg hade likaledes, om man frånräknar ett litet missöde i andra akten, en särdeles lyckiig afton i Arnolds parti, för hvilket hans vackra och böjliga stämma också förträffligt lämpar sig.
Fröken Karhohn, alltid utmärkt i Jennys roll, var denna afton om möjligt bättre än någonsin Fröknarna Ek och Jungstedt äro likaledes värda erkännande för utförandet af sina resp. roller, prinsessan Matilda och Hedvig, Tells hustru.
Det samma kan också sägas om hrr Nygren och Sellergren som Gessler och den äldre Melchtal.
För öfrigt gick operan i sin helhet bra under hofkapellmästaren Nordqvists säkra ledning.
I dag (onsdag) upptiäder hr Behrens som Marcel i » Hugenotterna ».
På fredagen denna vecka gifves för första gången å denna scen » Hoffmanns sagor ».
Att denna operas många goda egenskaper här bättre skola komma till sin rätt än på f. d.
Nya teatern kan man vara för- vissad om.
Matinéen å k. dramatiska teatern sistlidne sön- dag var ganska talrikt besökt.
» Kusin Ostoja », svenskt original i 1 akt, var ett temligen tarfligt stycke, som, om man undantager fru Rundberg i titelrollen, ganska dilettantmessigt utfördes.
H r Skånberg var en all- deles för vårdslös grefve och fru von Koch visade sig bestämdt ej ega några anlag för scenen.
I Ernst Lundquists bagateli » Småflickor » briljerade fru Hart- man som den 14-åriga Lizzie.
Hon understöddes mycket bra af fröken Gottschalk som Eva.
Mussets lilla förträffliga komedi » En caprice » förfuskades all- deles i utförandet.
De betänkliga bristerna i memo- reringen borde åtminstone kunnat undvikas.
Å t - skilliga sångnummer utfördes mycket godt af fröken Sigrid Wolf och hr Hagman.
Den 15 maj.
Idun.bör ej saknas i något hem; den vill för alla vara en god tomte, en tillförlitlig råd- gifvare.
E t t storstadsbarn.
Berättelse för Idun af Johan J^ordling.
(Forts.) Långväga gäster.
K § | | f t e r begrafningen foro de två väninnorna s ^ ^ e omedelbart ut till Klaraborg.
Ruth hade af de sista dagarnes sorg och ansträngningar åter blifvit helt blek och nervös; den stackars droppe lifsmod, som en kort tids hvila och sinnesro ingjutit, var på nytt som försinad.
Hon trängde ovilkorligen till lugn.
Under den närmaste veckan föreföll hon rent af så ur jemvigt, att Klara förskräcktes och fruktade, att hon var på allvar sjuk.
Rätt som hön satt der på den öppna soliga verandan, tyst, sorgmodig, med de feberglän- sande ögonen stirrande ut öfver fjärden, kunde hon utan yttre anledning brista ut i en häf- tig, hysterisk gråt, infor hvilken Klara stod alldeles magtlös.
Tröstande och vänliga ord hade ingen verkan.
Det var endast att vänta, till dess krisen sjelfmant lade sig och Ruths späda kropp efter gråtens kramp föll till- sammans i vanmägtig trötthet.
Vid andra tillfällen greps hon plötsligt af en onaturlig, uppjagad glädtighet, som i all sin nervösa våldsamhet föreföll än pinsammare än tårarne.
Eller ock stängde hon sig inne på sitt rum och lät icke se sig på flere tim- mar, under hvilken tid hon rastlöst vankade fram och åter, fram och åter öfver den mjuka mattan, vridande sina händer i tårlös smärta.
Om då Klara till sist, sedan hon länge hört det dämpade ljudet af hennes oroliga steg, icke längre kunde gifva sig till ro, utan sakta knackade på hennes dörr, var det få- fängt, hon väntade sig svar.
Hon kunde ropa, öfvertala, bedja — det blef endast döds- tyst der inne, och den jägtande marschen hörde upp.
Så snart hon, tröttnad, lemnade dörren, tog den vid på nytt.
När Fritz kom ut, tog honom Klara af- sides och rådgjorde sig, huruvida det ej vore bäst, att han sände ut en läkare från staden.
D e hade gått undan i den lilla bersån på villans bakre sida och trodde sig med visshet ohörda; men hur det begaf sig, stod Ruth midt i samtalet plötsligt framför dem och hade hört allt.
» En läkare », afbröt hon i en ton af verk- lig förskräckelse; » en läkare — nej — nej — på intet vis!
Det behöfver jag visst inte!
Jag är ju alldeles frisk.
Hvad skulle felas mig?
Några dagars hvila kanske.
Jag vill det inte, jag ber, ni får det inte!
Det skulle just vara sättet att rätt göra mig sjuk. » Så fick då saken tills vidare förfalla för hennes ängsliga afböjande, och Ruth föreföll äfven under de närmast följande dagarne nå- got mera lugn.
Lilla Vivan gick under hela denna tid omkring med en missmodig min öfver sitt täcka barnansigte: den sorgsna tanten, som hon dyrkade af allt sitt späda hjerta, hade knappast en tanke eller ett ord för sin unga vän.
Vivan vågade ej ens nalkas henne för att i tystnad få stå vid hennes knän, som det redan blifvit en kär vana, en dyrbar rät- tighet.
T y hon förstod med den barnsliga instinktens skarpsynthet, att den andra tryck- tes under en sorg, som var stor nog att helt och hållet upptaga henne.
Man hade nu kommit in i medlet af juli, var upptagen af sina blommor, hördes » W i l - och, med undantag af pappa Rebolledos från- liam Lindbergs » fälle, var allt oförändradt.
udden; Ruth, hennes man Klara visste om och de förhållanden, från hvilka hon kommit, lika litet som dagen.
Att fråga än komma henne i tankarne; dertill då den första Ruth allt för oberäknelig och nervös.
Så var det nämaste en lördagsafton väder; en lagom med det svalka ange- steg upp spratt ångaren om udden hvita rök steg upp mot högblå den rörde sig antog lousier.
det, Klara sysslade just vid der hon placerade middagsbor- friska, nyplockade en som af hade vanligt sänkt i tankar, stödd de i ampelopsis-klädda dag varit vid ett pelarne.
mot Hon ovanligt lugnt och jemt lynne; V i v a n hade vågat sig ända fram till hennes knän — för första gången på i De plägade om lördagsaftnarne äta 8, då Fritz, som kan sina mål tog i staden, nu båten efter dagens bestyr.
För en sen annars under kom ut Färdigsydda utsyrslar.
Gång efter annan har till Iduns redaktion af med- lemmar ur tidningens vidsträckta läse- krets uttalats den önskan, att vi måtte upprätta och i tidningen införa något förslag med prisuppgifter öfver hvad som åtgår eller behöfves till en brud- utstyrsel.
Att kunna fä någon för alla förhållanden gällande norm här vid lag är naturligtvis omöjligt.
Veder- börandes ekonomiska ställning är här hufvudfaktorn.
Då man talar om brndutstyrsel, me- nar man i främsta rummet allt, som hörer till linneförådet.
Vårt beslut att härutinnan lemna våra läsarinnor en god ledning underlättades genom ett meddelande från innehafvaren af K.
M. Lundbergs?
Bosättning » magasin, att han just hade under utarbetning ej mindre än trenne olika priskuranter på färdigsydda utstyrslar, till omfång och pris lämpade efter vederbörande köpa- res olika förmögenhetsvilkor.
Dessa pris- kuranter äro nu färdiga och finnas, så- som synes, i dagens nummer införda som annons.
De äro synnerligen än- damålsenligt och väl uppstälda och böra kunna tjena våra läsarinnor till mycket god ledning.
Alla möjliga närmare upplysningar lemnas derjemte med stör- sta beredvillighet skriftligen eller munt- ligen af K.
M. Lundberg * Bosättnings- magasin.
För öfrigt skulle bestämdt alla våra i Stockholm bosatta läsarin- nor och de från landsorten, som ämna sig till hufvudstaden, hafva ett särskildt nöje af att aflägga ett besök i denna välkända bosättningsaffär, antagligen den största i sitt slag i Sverige.
Belägen i Skandinaviska Kreditaktie- bolagets hus nr 7 Storkyrkobrinken, hvars hela bottenvåning jemte under- liggande källarvåning den upptager, är den synnerligt ändamålsenligt och väl inredd.
Den stora försäljningslokalen, till hvilken från gatan leda två in- gångar, är delad i två hufvudafdelnin- gar.
Den främsta, åt ^atan belägna, utgör den egentliga minuthandelsafdel- ningen för linnevaror, trikåvaror o. d.
Den andra stora afdelningen är belägen bakom den förra.
Här finnts ett syn- nerligen rikhaltigt lager af gardiner, mattor och möbeltyger, filtar och täc- ken samt ett välsorteradt lager af dessa vackra engelska jernsängar, som nu äro så omtyckta.
Från denna afdelning leder en trappa ned till källarvåningen.
I olika afdelningar återfinner man här stoppade möbler, lager af jernsängar, fjäder och dun, tagel och krollspint i afrundade, duniga moln himmelen.
en flägt klart som en annalkande ton, genom båten skar upp en fåra.
kom kysste med och husgerådsbråte, gröu- Fritz Ritter ock i sin den bugning lilla Ruths honom följde i ett och fattade smala hand.
i hack och häl blondt kostym med dalande solens sneda strålar en vismuthfärgad spetsigt tur i land, med Men en artig tätt efter en annan herre, hakskägg, en elegant egendomlig, utländsk snitt.
Ruth hade till en början ej alls lagt märke till honom i den landstigande.
hufvudet, packade hopen af allsköns Plötsligt, träffade när dock hon vände på hennes blick hans; hon var något visst i detta enda flyktiga moment, då deras ögon möttes, som kom hvarje droppe hur än färgspel, att hon knappast märkte, ångbåten närmade sig och lade till, förr hon kände Vivan rycka i sin hörde hennes utrop: Ja, der på tous-cas stod han bland den hvimlande ska- åt ut, med ning och hand och » der, se der är pappa! » fördäck, hviftande med kom dottern och det och Ruth.
sin ljusa trängsel: en- Landgången blef några ögonblicks kände blod så att i ej genast hennes hon igen kropp att kände, hur hon honom, men rusa åt der hufvudet, blef glödande röd och hörde pulsarues slag ringa som klockdön i sina öron.
Det var Karl Vrede.
rus- (Forts.) arbetslediga Stockholms- fäder, som vände ut til) sina Rindövillor öfver m. m. samt slutligen afdelningen för försändelser till landsorten.
Från denna afdelning utgå dagligen försändelser i hundratal, och att många af dem gå till Iduns läsarinnor, har denna stor- artade affärs innehafvare varit nog upp- riktig att tillstå för oss, ity att de från landsorten ingående orderna mycket ofta hänvisa till K.
M.
Lundbergs Bosätt- ningsmagasins annonser i Idun.
De olika afdelningarne äro förbundna me- dels telefon, och hela etablissementet upplyses af elektriskt ljus.
Affären grundlades år 1843 i Ny- köping af hr Karl Magnus Lundberg, flyttades 1808 till Stockholm, der den redan sedan 1851 haft filial, samt öf- vertogs 1873 vid faderns död af nu- varande innehafvaren hr Karl Ludvig Lundberg.
Utom den här ofvan om- nämda bosättningsaffären har firman en mycket stor garnhandelsaffär Stora Nygatan 2.
Dessutom hörer till affä- ren åtskilliga verkstäder: för tillverk- ning af stickade yllevaror, såsom goss- kostymer, yllevästar, koftor, strumpor m. m., tapetserareverkstad samt nyan- lagd fabrik för tillverkning af jernsän- gar m. m.
Vi hafva trott, att dessa meddelan- den skulle vara af intresse för våra läsarinnor, helst då de röra en affär, med hvilken de flesta af dem redan haft eller åtminstone förr eller senare torde få att skaffa.
Att de varor, som der tillhandahållas, äro af prima qva- litet, hafva vi sjelfva haft tillfälle öf- vertyga oss om, dels genom eget bruk, dels ock genom de bevis på fullständig belåtenhet hos dem af tidningens läsa- rinnor, som genom Iduns Uträttnings- byrå gjort inköp i K.
M. Lundbergs Iiosät t ningsmagasin.
Något Icke korgar detta vec- Ännu medan Klara hemmet.
den dess af som- af tjenstflickor Ruth fängslades så af det egendomligt sköna ran diner kl.
Så fjärden; convoyerade saksknippor, köttpåsar och öllådor.
sjön.
midt öfver bred qvicksilfverskimrande så länge.
dess yta hvilken blommor i de gnistrande kristallvaserna; Ruth satt, massor i luften; vattnet låg spegel, och i den stora verandans hvita ja- sina drömmar, Just som de kommo ned på bryggan, svängde luften den mardrägter, ur emot bryggan och från sjön och mängde sig med den solljumma bakom upp helgdagen, desslikes deras fruar i ljusa på andra sidan reste sig långsamt, tog barnet vid handen och gick ned derom kunde nu än mindre var Ruth gälla falsett om huskurer.
Under rubriken » huskurer » före- komma ofta i Idun rön och meddelan- den, de flesta lemnade af Iduns läsa- rinnor.
Utan tvifvel finnes här ibland åtskilligt, som ej är utan sitt värde, men öfver bufvud taget torde dock vara skäl att iakttaga en viss försigtig- het med dylika kurer.
Ty, äfven om medlet i och för sig sjelft kan vara oskadligt och till och med i ett gifvet fall nyttigt, så är dermed ingalunda sagdt, att så blir förhållandet i andra.
Allmänheten ger nämligen ofta samma namn åt helt olika sjukdomar, t. ex. på grund af en viss likhet i sjukdomens yttre karaktär.
Det är klart, att i dy- lika fall samma medel den ena gången kan medföra nytta, men en annan vara rent af skadligt.
Så länge emellertid dylika huskurer gälla obetydliga åkommor eller kanske mera falla inom kosmetikens område, bör risken ej kunna vara särdeles stor.
Helt annat blir deremot förhållandet, när de tillrådas mot sjukdomar, som äro af en så allvarlig beskaffenhet, att en oriktig behandling kan kosta pati- enten lifvet.
I sådana fall äro dylika » kurer » absolut att fördöma.
V i hafva föranledts till dessa reflex- ioner genom en i förra numret af Frida N.
N. meddelad » kur » mot kräfta, ett meddelande, mot hvilket vi anse oss böra inlägga en gensaga.
Kräftan är en af de svåraste sjuk- domar, för hvilka menniskan är utsatt.
På medicinens nuvarande ståndpunkt känna vi intet annat tillförlitligt medel deremot än ett operativt aflägsnande af svulsten.
Genom en väl utförd operation hafva emellertid talrika kräft- patienter räddats, och den moderna kirurgin har härvid gjort underverk.
Men för att operationen skall lyckas, fordras ej blott, att den är väl uiförd; den måste också vara gjord i god tid, innan kräftan går för långt.
Bedan af denna orsak äro alla s. k. huskurer och qvacksalfverier absolut fördömliga vid en så allvarlig sjukdom: patienten förlorar derigenom en dyrbar tid, och när han ändtligen insett » kurens » overksamhet — då är det till äfventyrs för sent för kirurgen att ingripa.
Och ännu aldrig har verklig kräfta botats med » honung, rågmjöl och grädde » (!!)
och kommer heller aldrig att göra det.
Att genom användning af dessa oskyl- diga medel någon » knöl » gått till baka, derpå tvifla vi visst icke, men i så fall har det ej varit kräfta, och för- söket är vådligt, ty blott läkaren kan afgöra sjukdomens natur.
Ä r kräftan åter stadd i sönderfall, i hvilket fall Frida N.
N. föreskrifver » galmeja, vitriol och blyhvitt » (jemte morötter!!
), så är det ännu oriktigare att förspilla tiden med dylika medel, ty då är ett operativt aflägsnande af kräftsvulsten ännu mera trängande, och så mycket vigtigare som härvid an- gränsande körtlar, som angripits eller kunna angripas, på samma gång måste aflägsnas.
Det sagda torde vara nog för att varna allmänheten för användandet af slika » huskurer » mot en sådan sjuk- dom som kräftan.
Och i allmänhet taladt — må man gerna begagna dy- lika kurer i fall, der de åtminstone ej kunna jEÖra någon skada, men akta sig för dem - och allt qvacksalfveri vid sjukdomar, der de kunna kosta en menniska lifvet.
D:r — d.
JLäkareråd.
Elsa.
Undersökning niåste afgöra, om dcnua svaghet har någon annan, särskild orsak, e ler oin den står i samhand med er allmänna svag- het.
Derpå beror naturligtvis också behand- lingen, äivensoui utsigtenu för sjukdomens bäfvande.
Utan undersökning kunna vi så- ledes ej yttra oss om er sjukdom.
Gullmr.
Det förefaller oss osannolikt, att detta är örvax (» som antagit flytande form;), ty då skulle ni efter örats ordentliga rengöring höra normalt.
Troligare är väl, att det är en varllytning, hvarför sannolikt något lidande i det inre af örat föreligger, hvilket antagande ocktä styrkea deraf, att ni hör bättre efter luftinbläsning.
Ni hör vända er till en öron- läkare i och för ordentlig undersökning.
Nemo.
i).
Se svar till Lsetitia n:r9.
— Ja.
2) Att ni är » .Ttegerian, anse vi öfveiflödigt; dock bör ni begagna ylletröja närmast krop- pen.
3).
Se svar till Ingeborg 2).
i n:r 19.
Jmpatience.
Sjukdomens orsak kan afgöras ' blott genom noggrann undersökning.
Dock tro vi, att ni genom den använda behandlin- ggn bör kunna bli äterstäld.
om ni b ' ott der- jemte iakttar abstinens både i det ena och andra afseendet.
Alarik.
Se svar till Finskan Kajsa i n:r ö. Selma.
Detta medel fås pj utan läkares re- cept och bör ej heller användas utan att läkare öfvervakar kuren.
Vilma.
Förutsatt a ' t det är verkliga » ref- ormar », bur ni använda en salfva af 1 del fäldt svafvel på 10 delar lanolin, ingniden grundligt två gånger dagligen.
Ni måste ha förband kring halsen.
Emma F. Instoppa hvarje qväll och mor- gen i näsborren en bit bomull bestruken ined följande salva: 1 del barsyra, 1 del - dnkoxid, 10 delar vaselin.
B. a).
Laga att ni i sommar kan undergå en brunns- och badkur vid lämplig badort, b).
Begagna samma salfva, som föreskrifvits för Ingeborg i n:r 19.
Norsk.
Utan undersökning är det oss omöj- ligt att säkert säga, hvad detta kan vara.
Då ju ingen svulst eller knöl kännes, så behöfver ni nog ej oroa er för kräfta; mot ett sådant antagande tala ock edra öfriga symptom.
Tro- ligen är det en reumatisk muskeiinflammation.
Vänd er till läkare ' D:r - d Svar.
N:r 69.
11 — a undrar, hvilket är vackrast att sätta omkring virkadt täcke, spets eller frans.
För min del tycker .jag mera om spets och lemnar har en beskrifning på en tvär- spets, toffelvirkning.
Man lägger upp 24 maskor, vänder och virkar ett tätt hvarf, vänder och virkar 17 täta m., så 3 luft ni.
och hoppar öfver 3, derpå 3 täta, så 3 Iuftm., vänder, 3 täta, 3 luftm.
och hoppar öfver 3, fortsätter så, til man får 2 hål, sedan 13 täta, vänder och virkar 10 täta, 3 Iuftm.
o. s. v. till man har 3 hål; så- lunda fortsattes till man har ö häl och är då spetsens bredd 35 maskor.
Vid hvarje vänd- ning virkas 1 luftm.
Sedan fortsätter man och minskar lika mycket, som inan förut ökat, tills man äter har 1 hål och 23 maskors bredd.
Denna spets bör virkas mycket löst och tar sig då, ehuru enkel, mycket bra ut.
Helsingc-stinta.
N:r 70.
1 skalp, valnötter knäppas, så att nötterna blifva i halfvor.
1 skalp, toppsoc- ker styckas och doppas hastigt i vatten samt lägges i förtent kastrull.
Dä sockret kokat en stund och väl smält, ihälles en desertsked ättika.
Då sockret kokat till karamell (hvil- ket pröfvas genom att hälla några droppar i ett glas kallt vatten), iläggas några nötter i sänder samt upptagas med gaflél och läggas pä en oljad marmorskifva.
Vill man hafva
VI vilja särskildt fästa uppmärksamheten på Iduns lämplighet for plats- sökande och platsutbjudande annonsörer, äfvensom för alla öfriga slags det ännu bättre, ilägges en bit vanilj att koka med sockret.
Om sockret ej vill klarna, utan ser ut som en tjock gröt, inalles försigtigt mera vatten.
Att kandera apelsinklyftor tillgår pä samma sätt, men till alla dessa måste göras små vec- kade papperslädor.
V. S~n.
N:r 73.
Då jag skulle uppsätta svaren på dessa frågor, uppstod den tanken allra först: » Månne icke » Fader » står under » tofifelp », eftersom han tyckes hysa fruktan för att framhålla sia faderliga makt och myndighet ?:.
Först skulle jag vilja sätta som svar under alla tre frågorna: » Jo », med följande tillägg vid hvarje: 1) Ett barn bör agas af de personer, under hvilkas upp sig t det står: fader och moder i familjen, läraren i skolan o. s. v., med ett ord af den eller de personer, som af Gud och samhället blifvit förordnade att vara uppfost- rare; 2) Skulle endast en tuktomästare få före- komma, skulle barnet få en skef uppfattning af rätt och orätt, alldenstund det endast skulle känna sig brottsligt for sin felaktiga handling inför viss person.
Jag vill då säga, att det kan blifva mer än bortskämdt, för att ej be- gagna starkare uttryck; 3) Att fadern skall komma först i andra rummet vid tuktens utöfvande, låter under- ligt.
Fader och moder hafva ju pä grund af sin ställning samma rättighet och böra i hvar sin mån vid behof tuktande ingripa.
(Äkten- skapliga tvister kunna visserligen åstadkomma stridiga åsigter mellan makar rörande tukten, men sådant får ej bilda regel utan höra till undantagen.)
Tjenarinoan åter bör uppträda endast som varnaude och förmanande samt hänskjuta agan till vederbörande.
Härvid är att märka, att man bor verkställa en uttalad hotelse lika kouseqvent, som man håller ett gifvet löfte.
Skulle så fordras, är jag villig ytterligare utveckla mina åsigter och slutar med frågan: » Är » Fader verkligen en fader?
i i — \ i i u I L- / U IN S — e.
För alltid behöfver ju ej poesien som tätlingsämne ha förvisats från våra spalter, derför att den vid en tätting uteslöts.
Det har emellertid visat sig vid föregående försök, att de poetiska skrifterna lidit af en synner- ligen jemn svaghet.
Men det blir möjligen bättre framdeles.
Hvad edra nu insända poem angår, skola vi kanske använda det ena.
Red.
annonser som beröra familjekretsen.
— Annonser mottagas endast genom S. Gumaelius annonsbyrå och hes redaktionen.
Abonnentsamlareantagas.
En bildad, anspråkslös flicka af blidt sinnelag, med vacker handstil, kunskap i bokföring samt lust och vana vid husliga sysslor önskar plats i bil- dadt hem som sällskap, lektris, skrif- biträde, gå till banda eller dylikt.
Rätt god sångröst samt någon språkkunskap eges.
Skulle gerna önska medfölja till utlandet.
Goda referencer.
Bedes om svar märkt » Bon courage », Sandsjö.
[215] Innehållsförteckning *: Agnes Hedenström.
(Med porträtt).
— Just denna samma bilden, efter Alfred Meiss- ner af Annie Berg.
— Svärmor; af Ave.
— Qvinnogymnastik; en serie uppsatser efter En ung flicka, » Vort Kjem ».
IV.
— Får — får inte; af E — th, som genomgått 8-klassigt elementar- — Väljen sjelfva!
— Damer som turister.
— läroverk och derifrån har goda betyg, Ammcn sjelfva edra barn; ett ord till Svenska mödrar af C. Th.
.
.
.
n.
— Teater och musik.
önskar plats i bättre familj för att un- — Ett storstadsbarn; berättelse lör Idun af dervisa minderåriga barn i vanliga skol- Johan Nordling: V. Långväga gäster, (forts.) För hemmet.
— Något om huskurer.
— ämnen, språk och handarbeten.
Musik- undervisning lemnas åt nybörjare.
Löne- Läkareråd.
— Svar.
— Breflåda.
pretentioner 100 kr.
Norrköping p. r.
Svar till » 19 år », [209] DIVERSE.
25 Öre pr petitrad (= 10 stafvelser).
D o k t o r A.
A f z e l i u s Ingen annons införes under 1 kr.
L i l l a Vattugatan 34.
9 — 10 och 2 — 3.
Resa t i l l Nordkap.
Under Juli månad önskar ett ungt fruntimmer godt och trefligt ressällskap till Nordkap.
Svar till O. T.
torde inlemnas till » Idans » Redaktion, Klarabergsgatan 54.
[2U] Försöken Th. Winborg &amp; C:is i Stockholm tillverkningar af Cpncentrerad Ättika pä flaskor för ut- spädning.
Senap, blandad efter engelsk och fransysk smak, flere sorter.
Beefsteaksauce.
S o j a, Företrädesvis mag- och hudsjukdomar.
[153] Doktor PLATSSÖKANDE.
Carl piensburg 14 Lilla V a t t u g a t a n 14.
Hvardagar ' jzi — ' / z4.
Helgdagar 10 — 11.
Hafskuranstalt.
Största lager af 2z C 3 1 - é x x " i x o i * i 3 n L g S £ i x * t i l x.
l » i ' flere gånger pris- belönade och fullt jemförliga med de bästa utländska fabrikat.
Tillhanda- hållas hos Hrr specerihandlare.
[95] u): (o 1 «TTTTiTi 11 ((): (oxi• tt): » i: «imrv) 1«&gt;:«a I p Uugdomsnnmret t: af I I Skandinav, M o d e t i d n i n g!
3 är nu alldeles utgånget och kan E 1 ej vidare erhållas.
Deremot åter- E 3 står ännu ett mindre antal ex. af P 3 det rikhaltiga I Brudutstyrsel numret, ^ som kan erhållas mot insändande af 50 öre i frimärken.
Red, Egg års årgång af fr. o. m. n:r 11 t. o. m. n:r 52 eller mer än tre qvartal (Obs!
I n:r 11 börjar den längre följetongen, hvadan intet af den samma går bort.)
säljes oinb.
för I kr.
50 öre, med lösa permar för 2 kr.
50 öre samt kan användas som en synnerligen lämplig present vänner och väninnor emellan.
Efter till Redaktionen af Idun ingången reqvisition sändes årgången mot efterkraf med tillagdt porto.
Till utstyrslar: B r o d e r a d e R e m s o r &gt; till Klädningar och Kappor.
&lt;5c [222] Annonspris: — Med ytterlig förvåning läste underteck- nad, att en fader på fulit allvar framställer en förfrågan, om icke ett barn under moderos Å Fredrika-Bremer-Förbundets Behandlar företrädesvis Barnsjuk- frånvaro bör agas af fadern eller husets tje- byrå, Stockholm, finnas anmälda qvin- domar.
[34] narinnor.
Först och främst är det, minst liga arbetssökande, såsom: svenska och sagdt, besynnerligt, att en fader, i fråga om barnuppfostran, ställer sig au niveau med utländska lärarinnor för hem och sko- Med.
D:r E R N S T S A L É N, husets tjenare; för det andra är det vä!
just lor, kontors- och skrifbiträden, hus- fadern, som bör aga barnet, enär ett sådant föreståndarinnor, sällskap och biträden Ö g o n l ä k a r e.
bestraifningssatt illa lämpar sig för qvinnans vekare natur.
i hem, föreläserskor, gymnaster, sjuk- Bostad: Stora Vattugatan 2, Klokast är säkerligen, att vid ett barns sköterskor m. fl.
[196] Mottagning: helgfria dagar kl. uppfostran låta aga förekomma så litet som möjligt.
Skulle dock barnet under föräldrar- | 1 0 — | 12 f. m.
Plats som lärarinna önskas af en nes frånvaro begå ett så stort, fel, att det för- tjenar handgriplig bestraffning derför, låt det flicka, pligttr.
o. med god undervisn.- Tandläkaren då fä detta straff vid ioräldrarnes återkomst.
vana i vanl.
skolämnen, språk, musik Den aga, som det då får, gör långt bättre C o n s tance Elbe, o. finare handarbeten.
Vackra betyg.
verkan, än den, som barnet skulle erhållit medan den straffande kanske sjelf stod under Svar t.
» Juni 8 9 », Iduns byrå.
[224] Humlegårdsgatan 8, 2 tr. vredens inflytande.
Huru kan en fader vilja förlita sig pä, att hans tjenare hafva nog om- Rådfrågningstid 1 — 2.
[120] döme, fär att rättvist bestraffa hans barn; För sommaren!
hvad en orättvis bestraffning beträffar, är den En i stad anstäld lärarinna önskar långt skadligare för karaktären än inga be- st ratfningar alls.
Dess utom bör en fader tillbringa sommaren i familj för att, betänka, huru barnet fördcrfvas äfven till sin kropp, om det utsattes för en oförståndig aga; mot resa och vivre fritt, undervisa i ett barns öratåliga lemmar äro ej konstrue- språk, musik eller andra ämnen.
Svar rade för handgripliga bestraffningar, allra till Fru O. Magnusson, 33 Nygatan, minst dä dessa utdelas utan allt omdöme om Kalmar.
[213] faran dervid.
Vädja till barnet3 ambition, tala raed det Lärarinna, lugnt och allvarligt, försök hvad goda ord förmå, och om ni dock, hvilket ej är troligt, ledig vid innev.
termins slut, under- — 8 Juni — slutet af September.
— behöfver aga det, så gör detta sjelf och då visningsvan och med utmärkta betyg Storartadt societetshus, propra, rym- alltid med lugn besinning; lät blott aldrig en söker anställning till 1 sept.
Svar till tjenare bära hand på ert barn, ni skulle bit- liga bassiner och varmbadshus.
Goda [212] tert ångra det.
Framför allt betänk, att myc- » C.
2 5 », Iduns byrå.
bostäder, deribland nya sådana med tal- ken stränghet gör hjertat hårdt, då deremot rika rum, som uthyras pr dag, och mycken kärlek gör det mottagligt för alla Begagna tillfället!
goda intryck.
Sten.
restaurationer.
En ung lärarinna med vana underv.
N:r 82.
Om ni icke för mycket håller på er ställning som » bildad flicka », anses det tro- i målning, teckning och träsnideri önsk.
och Nauheimbad, Varmbad, ligt att äktenskapet skall blifva lyckligt.
und.
sommaren fri vistelse i familj å Massage, Duscher, Abba.
landet el.
badort, mot underv.
i nämnda Brunnsdrickning, Modifierad ämnen.
Snart svar till » A.
W.
», Iduns Breflåda.
Sjukgymnastik, Kallvattenkur, redaktion.
[221] Elektricitet, Artificiella Sten.
Vi ha rikeligen välsignats med vår- Ett ungt fruntimmer, som vistats ett poesi under den gångna veckan, som tyckes Bergspromenader.
Kreutznacher- ha varit synnerligen Iifgifvande för våra lä- år i Schweiz och Paris, önskar såsom sarinnors fantaai.
Vi kunna ej använda allt, Badintendenten Doktor naturligtvis; » Björken » skola vi söka bereda sällskap och tolk medfölja en familj, H.
Läkare: Sörman med biträdande läkare.
Mas- som ämnar under sommaren besöka plats.
Svar till H.
E.
M., Jön- Greta G.
G.
Eder uppsats bekommen, och Frankrike.
sagebehandling — äfven för underlifs- hade vi ämnat använda den i serien » Från köping, pöste restante.
lidande — meddelas af och sjukgymna- vara badorter », om ni ej har något deremot.
(G.
2628) [219] Vi ha fått mer än rimligt af den stiken förestås af Doktor Uno Helleday.
m sorten, Ni förstår sjelf att då måste strängt Medicinska förfrågningar besvaras af gallras.
Lärarinna, badintendenten.
Beställningar af rum Thea.
Far hvila till lämpligare tid.
som genomgått Wallinska skolan, ön- m. m. ombesörjas af kamreraren E.
E.
H.
Kommer.
Hoi.
Vi anse lämpligast att ej vidare rifva skar plats för att undervisa minderåriga Silfversvan.
i saken.
Vårt eget omdöme om artikeln står i vanliga skolämnen, språk, musik och Badhus-Styrelsen.
fast och delas helt visst af de flesta; vi ville handarbeten.
Svar till » L.
» Jönköping, dock ej undertrycka en kritik, i synnerhet då pöste restante.
[217] (Nord.
A.
- B.
Göt.
1 6 0 4 x 1) [218] den ju var talangfullt skrifven.
S y b e b.
ö r En lärare i hr Richard Andersons Musikskola önskar, mot fritt vivre, musik-kondition för sommaren.
När- mare meddelar benäget hr Richard Anderson, Brunnsg.
28, 2 tr. Stockholm.
H u s m ö d r a r!
A n n o n s e r.
* Abba ».
M o d e - Pianolektioner önskar en ung flicka gifva i en familj på landet, mot fritt vivre.
Upplysningar lemnar benäget herr Richard Andersson, Brunnsgatan 28, Stockholm.
[2201 af bästa qvalitéer, P o d e r v ä f n a d e r, M a d a p o l a u a - t o r o d e r i e r.
OBS.!
Prof ver s ä n d a s p a b e g ä r a n 1GS till l a n d s o r t e n franco [152]
Färdigsydda Utstyrslar från 311 tunObergs 7 Sosättningsmagasin S¥0 (] KI&gt;OL€&gt; S t o r k y r k o b r i n k e n Briskurant B a m un 12 12 12 6 6 6 ' 6 6 6 12 12 6 12 6, 3, 3 3 1 9 2 2 72 6 1 19 ' 2 6 6 6 6 2 1 2 1 si.
Daglinnen d:o » d:o » » Nattlinnen d:o » d:o » » Nattröjor » Underlif » d:o par Kalsonger d:o » d:o » st. Underkjolar d:o » d:o » » Promenadkjolar d:o » d:o » » Peignoirer d:o » d:o » » Båddförklåden » d:o » Badkappa par Strumpor » d:o » d:o » d:o » d:o » d:o dass Nåsdukat » d:o » d:o d:o » af 24 18 6 12 18 48 48 6 6 12 18 der.
engelsk Madapolam.
_ 7.50 8. — » » » » » » &gt;; » fransk engelsk fransk engelsk striped fransk » Twills Madapolam Twills Medium Madapolam » » engelsk Twills ... » 9.75 » 9.75 ... » 9. — » 11.50 » 7.60 ... » 4.75 » 6. — » 5. — 5.75 Plgschpiqué .. randig piqué Flanell fransk Madapolam » 7. — » 6.50 » 8. — » 10. — ... » 12 — » » Victoria Lawn crémfärgad Satin hvit blommig » Victoria Lawn linne l:ma domestik Terrg Cloth ylle 14 — » » 14. — » 14. — » 16.50 » 3.50 » 2.50 » » 1.75 2.75 » randiga bomull 2.7o 2.25 1.50 2.~ » linne » » kambrick ... » kammarduk L a k a n (Priserna d erklä och utan spetsar 8.60 8 — 90.- 96 — 117. — 58.50 54.- 69 — 45 — 28.50 36 — 60 — 69 — 42 — 78 — 48. — 30 — 36. — 42 — 19 — 28 — 28 — 33 — 42 — 15 — 15.50 21 — 33 — 16.50 7.50 9 — 12 — 17 — 11 — 16 — 18 — Örngott.
och broderier.)
165 cm.
breda af linne, 5.4 m.
I par.
par Lakan, » d:o » » » » » t d:o ext.fina » » &gt; » » » » d:o 150 cm.
» groft » 4.S m.
» » d:o 150 cm.
bred.
af bom.
t. tjenstfolk, 4.8 » st.
Örngott, stora af linne .. » d:o mindre » » » d:o större extrafina af linne d:o mindre » » d:o grofoa » d:o » bomull t. tjenstfolk ä 16.25 » IS.
60 » 26.25 » 8.25 » 5. — » 5.25 » 1.80 » 4.25 2.50 2.40 » 1.35 390 — 334.80 157.50 99 — 90 — 252 — 86.40 25.50 15 — 28.80 24.30 Handdukar.
2 duss.
Damasthanddulcar, fina 2 » Jaquard- » » Dräll- a 85. — » 21.50 18.50 Transport 70.- 43.- 37.- 2,993.80 S t o r k y r k o b r i n k e n 7 n:r 1.
Transport 2,993.80 å 12.25 49. — » 18.- » 7.50 15 — » 3. — 18. — 24. — » 12. — 32.- » 8. — 16.50 » 5.50 28 — „ ' •_.
» 7. — 15. — » 7.50 29. — » 7.25 17. — » 8.50 25.50 » 8.50 8. — » 7. — » 3.50 7.
— » 3.50 20. — » 5 7.50 » 3.75 8 — » 4. — 8 — » 4. — 13 — » 6.50 18. — » 9. — 2.76 » 1.38 1.50 » O.75 16 — » 4. — 3 — » 1.50 6. — » 1 — 4 duss.
Drållhanddukar 1 » Bad- » 2 st.
Badlakan .. Paradhanddukar 6 » 2 duss, Toaletthanddukar, fina 4 » Dräll- » ordinära » grofoa 3 » Köks- » » » kyprade 4 » » » finare » 2 » 4 » Glas- » -- » fasonerade 2 » Skänk- » 3 » Porslins- Silfoer- » - 1 » 2 » Knif- » 2 » Lamp- » 4 » Dam- » linne 2 » » » bomull 2 » Pann- » 2 * Skur- » 2 » Komod- » - 9 st. Strykfiltar af ylle 2 » Strykdukar af linne 2 » » bomull Mangeldukar 4 Korgdukar 2 Linnepåsar 6 D u k t y g e r.
1 st. Damast-duk, fin 2201450 cim.
» » 220 / 360 » 1 » » » 200 / 300 » 2 » » » 180 / 275 » 1 » » » 180 / 180 i 2 » 5 duss.
Damast-seneter, fina 63 / 63 » » dessertserveter, fina 2 » 1 st. Jaquard-duk, 180 / 420 ctm » 180 / 300 » 2 » 2 » » 180 / 240 » - 4 i » 180 / 180 » * 6 duss, Jaquard-seroeter 60 / 60 » frukostdukar 160 / 170 cim .. 2 st. 6 » » smörgåsdukar 135 / 135 » 2 » Kaffedukar med 6 seroeter, kulört bård ... » » » » » ... 1 » 3 duss.
Teseroeter » utan frans 2 » 3 s i Damastdråll-dukar, 180 / 240 ctm 4 » » » 180 / 180 » .. ...... » seroeter 65 / 65 » 3 duss.
» smörgåsdukar 120 / 120 ctm.
4 » 3 » » frukostseroeter 52 / 52 » 3 st. Dräll-dukar 150 / 150 ctm., till seroer.-rum 2 duss.
» seroeter 52 / 52 » » » 1 » Anråttningsseroeter 50 / 50 ctm 1 » Handserceter 75 / 75 » _. r ä » » 31.50 » » 15. — » 26.75 » 4.75 » » 13.50 » 11. — » 8.50 » 12. — » 6.75 » 4.50 » 11.50 » » 8.50 » 10. — » 10. — » 7.50 » 11.35 » 4.25 » 9 — » 4.50 » 7.50 » » Kronor 46.50 37.50 63 — 21.50 30 — 133.75 9.50 19 — 27 — 22 — 34 — 72 — 13.50 27 — 23 — 20 — 25.50 20 — 30. — 30 — 34.05 17 27 13.50 15 — 7.50 10.50 4,235.86
Färdigsydda Utstyrslar från 1.
31 ?.
(EunObergs losättningsmagasin 7 S ¥ § € I l § t Ä S t o r k y r k o b r i n k e n B r i s k u r a n t Dam 12 st. Daglinnen 2 » d:o d:o 6 » 6 » Nattlinnen d:o 6 » 6 » Nattröjor Underlif 12 » 12 par Kalsonger d:o 6 d:o 6 » 6 st. Underkjolar 3 » 3 1 » 3 2 6 » 6 1 » » » » » 12 par 6 » 6 » 6 » 6 » 3 duss.
1 » 1 » af fransk » » » 4.8 4.50 Madapolam ... » » 6.25 » » » 9.50 » » » 6.50 9.7b » engelsk Twills ... » striped Medium » fransk Madapolam » » ' 3.75 5.25 6.75 Plysch-piqué 6.50 » Flanell » fransk Madapolam d:o Peignoirer » » d:o Båddförklåd en » d:o Badkappa Strumpor » d:o d:o d:o 3.25 ... » » » 5:25 engelsk » » Twills Victoria Lawn, 7.50 ... 12. — elegant 7. — l:ma Hollands crémfärgad Satin, eleg.
14. — » linne .. - l:ma domestik Terrg Cloth » ylle 1.75 » » 2.15 » » » » » linne d:o » ' » d:o » .......... 1.25 ........ 1.50 6.50 -- kammarduk 150 cm.
breda 2.50 2.75 bomull » randiga » 3.50 randiga Lakan och (Priserna utan spetsar 12 4 18 Transport » » 24 par Lakan, 2. underkläder.
d:o Promenadkjolar d:o Näsdidcar n: r .......... 54 — 75 — 57 — 39 — 58.50 31.50 39 — 45 — 31.50 40.50 39 — 22.50 36 — 19 — 21 — 28 — 21 — 15 — 15.50 21 — 12.90 16.50 7.50 9 19.50 9 — 12 — Örngott.
och.
broderier.)
af linne, 5 m. i par.
å 11. — d:o » » » » » d:o 165 cm.
» » 5.4 m.
» d:o 135 cm.
breda af bomull till tjenstfolk, meter i paret .. 36 st Örngott, af linne 36 » d:o » » --.
18 » d:o » bomull till tjenstfolk » » 13.50 » » » » 4.60 21.25 3.10 1.80 1.
35 264 — 162 — 85 — 82.80 111.60 64.80 24.30 Handdukar.
duss.
Damasthanddukar » » » tjocka _- 7 S t o r k y r k o b r i n k e n å 19.50 » 12.50 Transport 39 — 37.50 1,666.40 1 4 1 \ 4 duss.
st. duss.
» 2 » 3 3 2 2 2 2 » » » » » » 9 » 1 \ 1 1 2 2 2 o » » » 3 o 6 st. Bad-handdukar Parad- Toalett- - » » Dräll- » Köks- » » » Glas- » Porslins- » Knif- » Lamp- » Dam- » » » » Pann- ä » » » gro / ba .. kyprade 1,666.40 18 — 2.50 10 — 12 — 18 — 32 — 11 — 5.50 22.50 7.50 21.75 7.25 17 — 8.50 7 — 3.50 7 — 3.50 10 — 5. — linne - » bomull - » 3.75 7.50 » 4 — 6 — 4 — 9. — 18 — 1.38 2.76 » --- Skw * - » Komm,od- » ' Strykfiltar af ylle Strykdukar af linne » » bomull -- » » » » » 6.50 0.75 1.50 12 — 3 — 6 — Mangeldukar » 4. — Korgdukar Linnepåsar » » 1.
50 1: — Duktyger.
Damast-duk, 200 / 340 cm 1 st. » 135 / 135 » 2 • » » 180 / 420 » 1 » » 1 \ duss.
Damast-serveter, 60 / 60 » 1 st. Damast-duk, 180 / 300 » 180 / 240 » 2 » » 180 / 180 » 4 » Damast-serveter 60 / 60 », 9 duss.
» smörgåsdukar 135 / 135 cm.
.. 4 st. » frukostset ' oeter 55 / 55 » 2 duss.
3 st. Damastdrall-dukar, 180 / 240 cm » seroeter 65 / 65 » 2 duss.
» dukar 180 / 180 » 4 st. » seroeter 65 / 65 » 1 \ duss.
» smörgåsdukar 120 / 120 cm.
4 st. » frukostseroeter 52 / 52 » 2 duss-.
bård ... 1 st. Kaffeduk, med 6 seroeter, kulört 2 duss.
Teserceter 1 » Dessertseroeter, runda ..: a » 7.50 » » 14.50 » » 14. — » 10. — ;&gt; 14.50 » 5.25 » 10 — » 10.- » 11.
35 28.25 15 — 24- 21.75 16.50 28 — 40 — 43.50 21 — 20 — 30 — 22.70 30 — 17 —.
» 7.50 » 11.35 » 4.25 17 » 8.85 17.70 11.50 11 — » » 5.50 2.50 Kronor 2,325.31
Färdigsydda Utstyrslar från 3 1 3ff.
&lt;&amp;inAber§8 ^osöttningsmagasin 7 S t o r k y r k o b r i n k e n S t o r k y r k o b r i n k e n B r i s k u r a n t Dam n: r 7 B. underkläder.
Transport 789.70 ä 12.30 2.25 24.60 23.40 9 — 4 — 5.50 14 — 14.50 8.50 3.25 3.25 6.70 3.25 4 9 — 2.76 1.50 6.75 1 — 4 — Handdukar.
22 st. » 6 6 » 6 » 6 » 6 6 » 12 par » 6 0 st. 3 » 3 » 3 » » 6 12 par » 6 » 6 2 duss 1 Daglinnen d:o d:o Nattlinnen d:o Nattröjor Underlif Kalsonger d:o Underkjolar d:o Promenadkjolar Peignoirer Bäddförkläden Strumpor d:o d:o Näsdukar d:o af » » » » » » » » » » » » » » » l:ma Hollands fransk Madapolam.
engelsk » l:ma Hollands fransk Madapolam.
striped Medium l:ma Hollands engelsk Madapolam.
» Twills Plysch-piqué.- - ..
Flanell engelsk Madapolam .. l:ma Hollands ..... » Domestik ylle bomull 4.50 04 — 4.50 27 — 45 — 27 — 39 — 27 — 15 — 45 — 27 — 24 — 20.25 36.- 18.75 15 — 21 — 6 — 7.50 12 — 7.50 7.50 4.50 6.50 4.
50 2.
50 3.
75 4.50 4. — 6.
75 12. — 6.25 2.50 1.
75 1. — 1.
25 6. — » linne kammarduk 2 duss.
Dräll- 3 » 1 » Bad- 2 st. Parad- 1 duss.
Köks- 2 » Glas- 2 » Porslins- 1 » 1 » Knif- 1 » Lamp- Dam- 2 » Pann- 1 » Skur- 1 » 1 st. Strykfilt af Strykdukar 2 » 2 3 Mangeldukar 4 Linnepåsar 7.80 » » 18. — » grofva.
kyprade » » » » » » » ylle -- af linne .. » bomull » » 7. — » 7.25 » » » » 3.35 » » » » » ».
» ............. 1.38 0.75 Duktyger.
Lakan (Priserna och 1 1 \ Örngott.
utan spetsar och i broderier.)
24 par Lakan, 2 » 12 » 24 24 6 si.
» ' ' » 150 cm.
breda af bomidl, 4.8 rn.
i paret d:o 165 cm.
breda af linne till brud- lakan, 5.35 meter i paret d:o 141 cm.
breda af bomull till tjenst- folk, 4.8 meter i paret Örngott, stora, af linne d:o ' mindre, » » d:o » bomull till tjenstfolk å 5.10, » 18.50 » » » » 4.25 2.50 1.55 1.35 ' Transport Sängar och sängkläder, enligt särskild 122.40 37 — 51 — 60 — 37.20 8.10 2 3 3 2 2 2 2 3 3 2 1 st. Jaquard-duk, » seroeter, duss.
» duk, st. 60 / 60 » 180 / 300 » ..... 180 / 240 » » » 180 / 180 » » serveter 60 / 60 » duss.
» frukosldukar 160 / 170 cm.
st. » smörgåsdukar 135 / 135 » » » frukostserveter 50 / 50 » duss.
180 / 180 cm st. Dräll-dukar, » 165 / 165 » ' » 60 / 60 » duss.
Dräll-serceter, Teseroeter med frans » st. Kaffeduk med 6 serveter å » 11.75 » » 11. — 8.
50 » 12. — » » 6.75 » 4.50 » » 5.50 » 5.
» 8.50 » » 3.60 7. — 50 Kronor 789.70 16.50 17.63 13.50 22 — 25.50 36 — 13.50 9 — 11 — 14 — 16.50 25.50 7 7 1,172.29 Mattor, Möbeltyger, Borddukar och Gardiner.
priskurant.
=xgt=- Filtar och stickade Täcken.
Stoppade Möbler.
Gardinuppsättning och Mattpåläggning ombesörjas.
&lt;2§JC Duktyger, Hvita bomulls- och linneoåfnåder, Knypplade Spetsar, Broderier och Trimmings.
— &lt;X§K= Trikåvaror, enligt särskild Låga bestämda priser.
priskurant.
Hela lagret af Mattor, Möbeltyger, Cretonne, Bolstervar ocli Täcktyger är undersökt af handelskemister härsiådes, hvaröfcer intyg förevisas och hvaraf bland annat dm fördelen åtnjutes, att äfoen vid de minsta inköp man utan vidare kostnad kan rara förvissad om, alt varan år arsenikfri.
K.
7 fl).
Storkyrkobrinken IfunH ^Pg, S T O C K H O L M Storkyrkobrinken 7.
Annonser mottagas genom 8.
Qumnllus annonsbyrå ocn nos redaktionen till 2 6 öre pr 4-spaltlg petltrad (= 10 stafvelser).
Tidn.
kottar endast en kr.
för qvartaiet, befordrlngsafg.
Inberäknad.
Anordnar hvarje qvartal prlstäfHngar för sina prenumeranter.
S U C H A R D.
8!
r 61 Drottninggatan 3 tr.
O få h ä r m e d d e r a sin 61 Suchard ' S Chocolat.
17 G u l d - och S i l v e r m e d a l j e r.
upp Erkänd utmärkt qvalité.
Samtliga SucharfTs Chocolader äro garanterade ren Cacao och socker utan tillsats.
rekommen- nya, tidsenliga All p SucharcTs Praliner, Gianduja, Capsules, Noisettes, Nougatines slags Fotografering CO U utföres och andra menderas.
omsorgsfullt dessertchocolader rekom- r to o enligt nutidens SucharrTs fordringar.
Med största högaktning T271 4 Af A A A A A-^- ENGELSKA o D.
A ocli SACITSISKA A SucharrTs Cacaopulver får man 100 koppar på \ kilo.
Pabriksmärke.
s, A A ^ HEL- ocli Cacaopulver, Cacao Soluble, ett rent lösligt pul- ver i bleckburkar på |, \ och \ kilo, är drygt, välsmakande och närande.
[21] S U C H A R D.
irjLZFYZZE- C.
W E N N E R S T R Ö M S Manufaktur-Magasixxer S T O C K H O L M 80 D r o t t n i n g g a t a n 80 4 5 Drottninggatan 4 5 hörnet af Klarabergsgatan.
hörnet af Appelbergsgatan.
Ständigt lager af Q Svarta äkta Lyoner-Sidentyger äkta Schalar.
81 p I [162] Q IIP PARAPLYER ST 4 4 83-o SS » 0 co 1= - i 0 1 o PAS.ASOI.rER.
illiga l e k t i o n e r lemnas af un- dertecknad i franska, tyska och engelska språkens så väl talande som skrifvande samt åt nybörjare äfven i latin.
Referenser i Wal linska skolf.n.
Jetta, Westerlind, Pä Oscar L. Lamms förlag i bokhandeln utkommit, häftad å 1 hr.
75 öre., inb.
ä 2 kr.
75 öre: [223 Floragatan 10, 3 tr.
Träffas kl. ' IA — 6 e. m. Chokolad, sockrad och osockrad, hvaribland Hushälls-Chokolad o. Consum-CIwkolad m.
fl.
; Cacao Columbia, närande, lättsmält, fin i smaken, öfverträffar alla utländska sorter.
Säljas hos alla speceri- och delikatesshand- lande samt i parti bos [128] J.
K. Nordling, Lilla Nygatan 23.
~p JB; verldsberömda, p r i s b e l ö n ta Ä af Caroline Milde.
En uppfostrings- skrift af bästa slag.
\ * 4^ Eekomraenderas varmt till alla unga qvinnor.
Boken kan ilitas som rädgifvare i nästan alla lifvets förhållanden.
(W.
Å.)
Min nya priskurant öfver rikhaltiga förråd af alla slag plantskoleartiklar är nu utkommen och tillsändes franko.
Helsingborg i september 1888.
[622] i V.
P. Jensen.
Köttextrakt fr Sv * Ramlösa Plantskola.
f CD ocli B [116] so och J husmödrar,.
för tillredning på få minuter af en ut- märkt och välsmakande buljong.
Bruks- anvisning å hvarje burk.
Finnes hos alla specerihandlande.
[210] Landsortsboar kunna fä hvarjeh.
uppdrag utförda ge- nom undert.
Se annonsen i n:r 14 af Idnn.
Postadr.
: Engelbrektsg.
31 A.
Telegrafadr.
: Ströms, Stockholm.
[170] Maria Ström, född Klockhojf.
Drottninggatan 4 0 40 GUSTAF HOLMBLOM!
KAPP-FABRIP 38 Vesterlånggatan 38 Hl 2 tr. upp.
j Engelska Magasinet fl Nedra botten, I o. [207] 38 Regeringsgatan 38,1 t r.
upp.
Strumpor, tricotunderkläder för Da- mer, Herrar och Barn, randig och en- färgad Serge, Cheviot till gosskläder, Flaneller, Velveteen, Barnskor, Cor- setter samt Engelska Reformlif, Tri- cotkostymer och Kavajer för mindre gossar.
Pears Soap m. m.
U t m ä r k t a Teer.
OBS.
Endast bästa qvalité.
Engelska På dessa i Sverige o. utlandet patenterade o. prisbelönta Stickmaskiner kan man efter 2 a 3 veckors öfning tillverka nästan allt hvad af ylle eller bomull behöfves i hemmet.
Se vidare annonsen i Idun den 1 och 8 februari d. å [99] Klädnings- L tyger Profver KostMsfritt.
Rekvisitioner Obs.!
fraktfritt.
EttaMioite- DlansGker medföljer.
Fr. M a r c u s J Kongl.
Hofieverantör Stockholm.
varor af [70] - A r sBsttssss) tssUsWkifls&gt;ésståssl Alla fördelar framför andra SS2SSSSZZ ' E t t större parti kulörta och svarta sorter!
Allmänt erkändt bästa Snörlif •i 4 " La DAMSTRUMPOR B Gracieuse ", såväl i höga som låga former, finnes endast att erhålla hos Heni-jLls.
X j a b a t t, Eongl.
Hofieverantör, 27 D r o t t n i n g g a t a n 27 Stockholm.
Obs.
Tillsändes, om lifvidden uppgifves i centimeter eller decimaltum.]
hellylle, lämpliga å kronor för våren, 1,35 p r p a r i K.
M. LUNDBERGS Bosättningsmagasin N:r [7 1 172 7 Storkyrkobrinken STOCKHOLM.
N:r 7 [se]: STOCKHOLM, GERNANDTS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
