# ID: svediakorp-per699
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1889
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,896
# sentences: 920
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fredagen den 10 maj 1889.
N:r 19.
Tidningen kostar B yrå: Klarabergsgatstn 54, en tr. endast 1 krona för qvartalet.
postarvodet inberäknadt.
Annonspris: 25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).
Ingen lösnummerförsäljning.
Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG.
Träffas å byrån kl. 10 — 11.
A l l m.
Telef.
6 1 4 7.
TTtgifningrstid: Prenumeration sker: h v a r j e b e l g f r i fredag.
Infaller helgdag på fredagen, ut- gifves tidningen näst föreg.
eller nästfölj.
söckendag.
I landsorten: å postanstaltema.
I Stockholm: hos redaktionen, å Stads- postens hufvudkontor, i boklådorna samt å tidningskontoren men, utaf flit och omsorg frambesvuren, en riklig skörd ur mödan växa skall.
En hvar bland menniskor har blifvit buren till verksamhetens mödosamma kall; ' JReirili.
Vi och våra barn.
Efter M a t i a s S k a r d s föreläsningar.
(Senare artikeln.)
^ " / emmel eller skolan?
— se der en tviste- ' fråga, som oupphörligen dyker upp på nytt för att finna en nödtorftig » lösning », läggas å sido och inom kort åter framställa sig.
Hemmet eller skolan?
— hur kan man dock ens ett ögonblick stå tvekande här inför!
Det tyckes väl ligga bestämdt rent af i den gudomliga ordningen, att hemmet i hvarje fall måste vara det främsta, stå som nummer ett, och att skolans plats aldrig kan bli nå- gon annan än balcom hemmet.
Skolan är med nödvändighet dömd att i hufvudsak verka med ord.
Detta är dess stora svaghet.
Ord, ord, tomma omskrifnin- gar för barnets outvecklade sinne, som i allt fordrar realitet — det är slöa verktyg.
Ord äro ej fakta, äro ej sak, endast ett vilkorligl ting.
Men hemmets roll förblir en helt annan.
Hemmet är den verklighet, öfver hvilken sko- lan använder sina ord.
Ur hemmet har bar- net hemtat de begrepp, de föreställningar, det lärt sig förbinda med det och det ordet, det och det namnet.
När så läraren eller lärarinnan från katedern söker bibringa de små en kunskap genom att kläda den i ordets drägt, är han eller hon till det oundvikliga, mången gång till det förtvifladt nedslående, bunden af de ingifvelser, hvarje särskildt barn burit med sig från sitt hem.
För att fullt klargöra, hvad vi här vid lag mena, låt oss välja ett exempel från ett en- kelt, föga kompliceradt fall.
Tvänne barn, som sitta vid hvar andras sida på skolbän- ken, äro uppvuxna i skilda hem.
Det ena har egt den lyckan att fostras af en fader, livars hela sträfvan genomsyrats af innerlig kärlek till barnet.
För detta barn har faders- 2:dra årg.
namnet blifvit uttrycket för allt hvad kärlek heter, fadersbegreppet fyldt af all den skön- het, endast kärleken förlänar.
Det andra barnet deremot har i hemmet mötts af en fader, hvilken hufvudsakligen gifvit det intrycket af fruktan och räddhåga.
Ty slika fäder äro ty värr allt för vanliga.
Börjar så läraren tala med barnen om Gud och nämner honom inför dem som fader.
Huru himmelsvidt skilda begrepp skall icke detta framkalla hos de två I Under det att det ena för visso får ett varmt och lifligt begrepp om all den kärlek, som bor hos det högsta väsendet, ' ryser det andra endast till baka för den stränghet, fadersordet för det samma betecknar.
Och läraren har här — som i tusende sinom tusende liknande fall — oaf- sigtligt, omedvetet med samma ord dragit till sig den ene och stött den andre till baka.
Det är hemmet, hemmet, som i allt står bakom detta, bakom hvarje lärdom, skolan kan bibringa, och återverkar på hennes sträf- vanden i yttersta grad hämmande eller främ- jande.
Intet i verlden kan derför ersätta ett godt hem, der moder som fader fyller sin pligt.
Modern lägger faktum till faktum i barnets lif och bygger dermed upp hela dess lifsinne- håll.
I hemmet ock sätter barnet sjelft in allt sitt lifsintresse.
Och dess makt öfver barnets sinne skulle icke vara större än alla andra verldens magter förenade, onda eller goda?!
* * * En icke minst vigtig sida i uppfostran, der hemmet obetingadt måste vara förste man, är barnets fostrande till samhällslif.
Det vill till att begynna i tid och från roten för att till kommande dagar dana verkligt dugande och gode medborgare för vårt fosterland.
Hem- met är framför allt egnadt härtill.
Hemmet är, så att säga, ett » mikrokosmos », ett sam- Wintei: hälle i smått.
Det är dess pligt att hos bar- net utveckla de sidor, som äro af natur att göra oss skickelige i samhällslifvet med med- menniskor, dess pligt att undertrycka eller förädla de egenskaper, som strida häremot.
Djupt in i det växande barnets sinne skall det inprägla läran om den försakelse, som vet att slå af på egna personliga kraf, när dessa ej godt stämma med de andres, det allmännas — inprägla, ej med tomma ord och munnens fraser, utan med föredömets lef- vande kraft.
Det första kapitlet är lifvet i hemmet, det andra kapitlet blir lifvet i samhället.
Och det skall aldrig vara värdt att söka » fuska sig igenom » kapitel 2 för den, som ej med allvar och under förståndig och kärleksfull ledning fått gå igenom det l:sta.
Lägger icke hemmet grunden, hvarpå skall då sam- hället bygga?
Ouppfostrade eller illa fost- rade sinnen äro som lösan sand: den glider under byggnadens murar.
Så småningom — men en dag störtar det hela samman med stor förödelse och förfäran!
Och den dagen skall det sägas, att det var fåkunniga mö- drar och kärleksljumma fäder, som lade den förrädiska sanden, der de hade bort bygga på hälleberg.
* Men för att här nå ett godt resultat for- dras först och sist ett: lär ditt barn att vara nyttigt, verkligt prakt-iskt nyttigt i hemmet.
Hur ofta är det icke fallet, att unge junkeru på 1 0 — 1 2 år betjenas och krusas vida mer än sjelfve fadern i huset!
Ett barn får så oändligt lätt det intrycket, att hela hemmet är till egentligen endast för att betjena det samma.
Der vändes upp och ned på sysslor och ordning för unga herms lexa; han får vana, att allt skall foga sig efter hans be- qvämlighet.
Hans rock putsas och borstas af tjenarinnan eller så ock af mamma sjelf, hans is
Idun utkammar I hufvudsiäden hvarje helgfri fredag och kottar för qvartal endast I krona, postarvodet Inberäknadt.
— skor stå alltid blankade till reds.
Hvart tanken I, att detta sist skall leda?
Nej, lär först och främst ditt barn att bli sin egen dräng, i stället att det sitter som herre innan det ens vet, hvad herre är.
Vill du fostra din son till en god medborgare, din dotter till en prydnad för sitt fosterland, bringa dem i tid att inse, att de äro satta här i verlden att på verkligt allvar vara tje- nare ... » Den ej kan bygga sitt eget hus, hvad än han bygger, går snart i grus. » Men då nu hemmet skall vara grundtypen för allt samhällslif, följer naturligen af sig sjelft, att det måste vara bygdt som ett godt samhälle, det är — på auktoritet och på kär- lek.
Låt kärlekens starka vind blåsa genom ditt hus, arbeta med all flit på att dana ädla traditioner, och det skall vara dina barn godt att i en sådan luft växa upp åt ett offentligt lif.
Ur den kärlekens anda, som de der med hvarje andedrag insupa, skall för visso i sin tid födas den kärlek till fosterlandet, som är det innersta vilkoret för hvarje ordnadt sam- hälles lyckosamma bestånd.
En tjenst, som man ofta kunde vara be- nägen kalla för en otjenst, har staten gjort hemmet, då den genom sitt skolväsen tagit barnens uppfostran på entreprenad, till och med den religiösa.
Ty så ofantligt missbru- kas af föräldrarne denna det offentligas om- sorg, att de ofta känna sig rent af frikallade från hvarje omsorg för egen del.
Och olyck- ligare kan det knappast gå.
Ty hvad är det väl då, som skolan kan gifva?
Litet, allt för försvinnande litet.
Der- hän ha vi fört det, att inom skolans område ej längre lifvets allmänna lagar gälla.
Ofta en tom, själlös utanläsning, ett inpluggande af ord, der det lifliga barnasinnet fordrar sjelfva verklighetens gestalt.
Hvad ser den lille, der han sitter böjd öfver sin lexa, låt oss exempelvis taga: sin historia?
Det är icke de händelser, som för- fattaren i sin framställning velat åskådlig- göra, som nu i liflig realitet stå för hans syn.
Det är den och den sidan, som lexan omfattar, som skall läsas in, och från hvil- ken han ej kan abstrahera.
Så fäster sig boklig kunskap sida från sida som bilder i barnets sinne.
Men detta är ej verklighet.
För att belysa saken: du minnes kanske, kära läsarinna, ännu i dag slaget vid Ltitzen ur din lärobok; slaget vid Liitzen — j a, väl, på den högra sidan midt i boken, och så med den stora bläekplumpen der uppe i det venstra hörnet!
Och aldrig, aldrig kan du höra detta namn nämnas, än i denna dag, utan att ögonblickligen du har den framför dig — • der. '
— den högra sidan och den svarta plumpen.
Men vi fråga eder: är detta att lära för lifvet?
Nej, för visso ej.
En tom lexläsning, en andlig gymnastik — utan anda.
Det borde ej gälla hur många sidor jag lärt, utan hur djupt jag lärt.
Men det är ej ofta vårt mo- derna skolväsen räknar efter den synpunk- ten.
Om det endast verkligen vore förhål- landet, att barnet visste, hvad det kan göra reda för, och icke visste, hvad det ej kan redogöra för.
Men tro vi detta, falla vi i en farlig förvillelse.
Ofta får barnet i sjelfva kristendomens namn lära sig att säga den rena motsatsen, mot hvad det sjelft erfarit och tänker.
Det öit DUN Tidningen innehåller nästan uteslutande originalbidrag.
— Uppgif a närmaste postanstalt namn och adress s a m t erlägg en krona, sa er- sitter der på examen och svarar på lärarens fråga med sin inpluggade fras, att » jorden är en jemmerdal ».
Det är en lögn, det tvin- gas att säga, ty det tror det ej sjelft — dess bättre!
De flesta barn förmena ej, att jorde- lifvet dock är så jemmerligt; man ser tingen i ett skärare ljus i de åren.
Men bevars väl, vi tvinga på de små våra egna, utvuxna begrepp.
Och så skola dessa » andliga småttingar » så att säga gå och bära på » fars stora kläder », hans stora ord, som de slätt icke passa i.
Modern pedagogik har insett det skadliga i detta själlösa pluggsystem.
Man har sökt undvika Schylla, men man stötte på Cha- rybdis.
Man har lemnat ett ondt för att råka hufvudstupa i ett annat.
Se här, hvar man trott sig finna vägen.
Läraren lemnar boken å sido och berättar i dess ställe för barnet.
Derigenom vinnes visserligen mera lif, större åskådlighet.
Men märk väl — nu fordrar han, att barnet, da- gen derefter t. ex., skall återupprepa det, berätta det samma igen.
Följden blir, att barnet från första början » biter sig fast » med all sin uppmärksamhet vid det utvärtes af lärarens framställning för att ha stöd för sitt minne.
Men det finaste, den andliga inne- börden går förlorad.
I längden uppstår, än mer, en vexelverkan mellan lärare och barn; ty den förre, som finner, att lärjungen fäster sig just vid det ytliga, kan ej undgå att omedvetet glida öfver till en ytlig och tarflig berättarkonst, om ock från början aldrig så god förtälj are.
Denna öfvergång från bokpluggning till berältelsepluggning kan möjligen i någon liten mån betecknas som ett framsteg; men det har dess värre ej mägtat att bringa under- visningen öfver från torr dogmatik till lef- vande anda.
Öfver hela vårt moderna skol- väsen står som ristadt med djupa drag detta enda ord: kunskap.
A c k, att vi kun- nat förgäta, att den inskriften i dess ställe måste lyda: lif!
Vinna vi ej på detta område snart en grundlig reform, gå vi i sanning ' en dyster framtid till mötes.
Nu rycker skolan bar- nen från hemmen och från praktisk lifserfa- renhet och lärdom.
Så starkt sträfvar den efter denna torra, ytliga boksynthet, som vi hedrat med namnet kunskap, att den dervid hindrar och förqväfver den personliga utveck- lingen hos våra barn.
J. N — g.
c^iis^rV.- För öppna fönster.
Q^genom mitt öppna fönster strömmar luften, mild och ljum.
och fyller med vår mitt hjerta och fyller med vår mitt rum.
Och pennan glider ur handen, som någon den sakta tog — en fe med glänsande vingar, en vår-natt född i en skog.
Och tankar, mörka och tunga, bekymmer för morgondag, dem tog hon visst äfven med sig, ty glittrande glad, blef jag.
Jag ställer mig midt i fönstret och hvisslar en lång melodi och svaras / / / • soliga rymder af sträckande fog I ai ' s skri — Af sträckande foglar, som flytta från Nilens dyiga strand till blanka, glimmande fjärdar i de tjusa nätternas land.
.
.
Daniel Fallström.
Fördomar och åter fördomar.
A f Karna.
Iduns nummer för den 18 april föreko ln- &lt;r4&gt; mer af vår värderade författarinna Ma- thilda Langlet en uppsats, » Fördomar » be- nämd, hvari förf.
med lätt ironi och humor belyser några bland de rent af ynkligt löjliga sådana, hvilka nästan hos hvarje qvinna möta oss.
Detta har ingifvit mig håg att här tala om en del andra fördomar, som gjort, göra och äfven framdeles komma att göra mycket ondt, om vi ej med allvar arbeta för att rensa bort dem; fördomar, som hindra många qvinnor att utveckla sina anlag å det rent praktiska om- rådet och i stället tvinga dem in på banor, der de ej alls passa, och der de göra mera skada än gagn.
Men hvarför får då ej hvar och en söka sin utkomst inom det fack hon sjelf åstundar, inom det rent praktiska området?
Jo, derför att det ej » passar sig », man får ej för » släg- tingar », » namnet » och flere sådana lumpna skäl.
Och den qvinna, hvilken är nog oförskräckt att, trots en hel mängd gamla fördomar och trots slägtens och bekantas ogillande, dock ej bry sig om att äflas bland tusentals mer eller mindre behöfvande efter någon bank-, kontors-, telefonist- eller lärarinnebefattning, utan i stället väljer ett » mindre fint » arbete, hvilka hårda strider, hvilka bittra förödmju- kelser, hvilken sårande medömkan får hon ej uthärda!
Jag hör nu mången anmärka: » Hvad hon är enfaldig, som fäster sig vid detta; vilja hennes bekanta ej veta af henne, sedan hon valt ett hederligt arbete, så äro de ej heller mycket värda, och det är ingen förlust att mista dem. » Ja, detta låter helt förståndigt, men — de flesta af oss hafva, i högre eller lägre grad, en viss stolthet; det är tungt att se sina forne umgängesvänner gå förbi utan en helsning eller vänlig blick, bittert att veta sig ej hafva förtjent deras ringaktning annat än genom sitt enkla arbete eller handtverk.
Låt vara att stoltheten är en smula falsk, ja, få- fäng, de flesta af oss hänga dock fast vid den umgängeskrets man från barndomen tillhört, man må nu stå i adelskalendern, slägtkalendern eller ingen kalender alls.
Jag vet t. ex. en flicka, ett par och tjugu år, hurtig, dugtig och företagsam, tillhörande en s. k. fin familj.
Hon hade från sin spä- daste barndom vårdats af en förståndig, tän- kande mor, men af en något fåfäng far.
Mo- dern dog ty värr, innan Betty fylt 18 år.
Hu- sets umgänge var stort, och Betty var ej mer än 17 år, då man förlofvade bort henne, än med den ene, än med den andre.
Så dog fadern, och nu stod hon ensam, — på faderns sida hade hon nog några slägtingar, men hade aldrig känt sig dragen till dem, — det allmänt som solidt ansedda boet visade sig efter boupp- teckningen lemna föga eller intet öfver till dottern.
Hon lade nu in ansökningar om plats
nälfoi att nummer I veckan under hela qvartalet.
För hvarje 6-tal abon- ne.nter, som samlas, och f ö r hvilka afglften Insändes till Redaktionen af i banker, försäkringsanstalter, gick på kontor, men allt förgäfves.
Faderns gamla vänner lofvade nog att » göra något », men det stannade vid löftet.
Så en dag var hon inne i en parfymhandel och kom på den idén att uppsätta en dylik affär.
Hon gick till en faster, der hon bodde, och meddelade henne sin plan att försöka komma in i en parfymhandel för att göra sig förtrogen med affären.
Hon möttes af denna med häp- nad och förskräckelse, ett helt slägtråd sam- mankallades, somliga skrattade och gjorde narr åt hennes » barocka idé », andra bannade henne.
En hviskade henne något i örat om unga da- mer, som hafva sådana affärer, och då Betty med förtrytelse sade, att det var lågt att efter en eller annan sådan person döma alla de andra hederliga, samt att det för öfrigt berodde på hvar och en sjelf, hurudant rykte man finge, då bröt en fullkomlig storm lös öfver den stackars försvarerskans hufvud.
Man vågade t. o. m. komma med sårande antydnin- gar, att Betty kanske ej vore så kinkig eller nogräknad m. m.
Till slut erbjöd sig helt ädelmodigt en af fastrarna att afskeda sin gu- vernant och hushållshjelp, hvilken var i en och samma person, och gifva Betty platsen.
Uttråkad, trött och vanmäktig mot öfvermakten, mottog Betty befattningen, men om hennes di- sciplar vunnit derpå betviflar jag, ty till lära- rinnekallet fordras först och främst varmt in- tresse och brinnande nit.
Se här ett annat fall.
En ung officersenka stod ensam, utan penningar, utan egna släg- tingar, » bekanta » hade hon deremot godt om.
Efter många mer eller mindje goda råd af dessa att söka komma in vid hofrätten för att få skrifning, der det emellertid är öfver- fullt af sökande, eller att med sina stora språkkunskaper gifva lektioner, hvilket fält också är öfverfullt, eller att inrätta en » pen- sion » för fullvuxna unga damer o. s. v. — efter många dylika råd, hvilka alla vid nog- grann pröfning befunnos outförbara, beslöt hon att hos en konditor lära sig tårtbageii m. m.
Sagdt och gjordt.
Derefter öppnade hon ett nätt damkafé under eget namn.
Men nu blef det en uppståndelse hos alla hennes bekanta.
Somliga funno hennes tilltag djerft och » oqvin- ligt », andra förklarade sig aldrig ha kunnat med fru L:s egendomliga åsigter, andra voro mil- dare och beklagade henne, men i ett voro de nästan alla lika: mötte de fru L. någon gång ute, var det alltid något i ett bodfönster, som så upptog deras intresse, att de ej sågo henne.
Hon sväljde förödmjukelsen, men med bitter- het jemförde hon det förflutna med det när- varande; det kändes så tungt ibland att ej få ett uppmuntrande ord i sitt sträfsamma arbete, ej en vänlig blick af de forna vännerna, och att skaffa sig nya, dertill hade hon ej råd ... Ack, verlden är ond; man säger med skäl detta, då det gäller vissa företeelser, som göra oss bittra och skarpa.
Kan då intet göras för att hämma alla dessa lumpna, trångbröstade fördomar, som möta oss nästan vid hvarje steg?
Kär skola vi en gång lära oss att högakta allt arbete och dess utöfvarinnor, det må nu vara kontors- eller banksyssla, handtverk eller aff.irsrörelse?
Jag vill nu ej påstå, att alla göra sig skyldiga till de fördomar jag ofvan berört, men de flesta af oss rynka ännu på näsan ät det enkla arbetet.
Huru många af dessa » pauvres honteux » skulle ej nu på ålderdo- men haft sin bergning, om de ej af gamla fördo- mar tvingats att, i stället för att egna sig åt prak- tiskt arbete, äta ett ofta surt nådebröd som säll- sällskapsdam, » hjelp i huset » eller guvernant och sedan som gamla och utsläpade trängas bland tusentals sökande till de två asylerna.
i r- \ I I Kl I L / KJ IN Idun, erhållas ett gratlsexemplar för hela den tid, under hvilken abonne mentet räcker.
A ro de samlade abonnenterna färre än 6, torde prenumera Min gamla mormor talar ibland om, huru i hennes ungdom det var mycket värre, ja, en riktig skam att behöfva arbeta; kanske skola vi en gång för våra barnbarn såsom en saga kunna tala om vår ungdoms många småsinnade förhållanden — — — Men, » medan gräset växer, dör kon »; ack, gräset växer så lång- samt, så långsamt!
Förnöjsamhet.
fil förnöjsamhet, du himlens barn, må du i blifva bofast i hvarje menskohjerta och sprida ljus öfver hvarje hem!
Må man blott ej förblanda dig med före- ställningen om en fullkomlig lycka, ty för att vara fullkomligt lycklig i en verld, der tusen sinom tusen sucka under sorgens, plågans eller fattigdomens tunga bördor, dertill fordras hos den lycklige en stor portion egoism, men för att vara nöjd med sin lott, dertill fordras blott ett rent samvete, ett kärleksfullt bjerta och en klippfast tro på det sannas och godas slutliga seger öfver villfarelsen och ondskan.
Ofta hör man dem, som knota öfver sitt öde, tröstas dermed, att de hafva det ofantligt mycket bättre än många andra af sina med- menniskor; men ack, häri måtte väl ej ligga någon tröst.
För den, som sjelf läppjat på qva- lens bägare, är det väl ingen tillfredsställelse att veta andra intill draggen nödgas tömma den bittra drycken.
Förnöjsamhet hemtar sin styrka ur förhopp- ningarnas källa, och dennas flöde är sä ymnigt och dess vatten så rent, att den, som dricker deraf, aldrig kan blifva verkligt olycklig.
Blott genom att återuppväcka förmågan att hoppas kan man bibringa den rätta trösten åt dem, som klaga på ett oblidt öde.
Hvad mer, om lifvets stig för mången blott har törnen; i en annan tillvaro skall kanske hvarje törne, som här stungit, utbytas mot en härlig ros, som hänryeker med sin skönhet.
Hvad mer, om mången här omgifves blott af sorger och bekymmer; lifvet är endast en sekund i evigheten, och » de som med tårar så, skola med glädje uppskära ».
Hos den, som är frisk, som eger sitt dag- liga bröd, och som ser de sina friska omkring sig, hos den är oförnöjsamheten en grof synd.
Men äfven hos den sjuke, den fattige, den öfvergifne, bör denna känsla ej vinna insteg.
Kännedomen om och delaktigheten af den sanna religionen, som sträcker sin famn mot alla, samt medvetandet om, att få af de- ras medmenniskor hafva det sämre, men tusen- tals bättre än de sjelfva, bör äfven hos den sjuke, den fattige och den öfvergifne bereda ett rum åt den himmelska förnöjsamheten.
För den, som sjelf vandrar i sorgens skugga, bör det ligga en skön tröst i att tänka på dem, som lefva i glädjens solsken.
Ju större sjelfförsakelse, dess större förnöj- samhet.
Att lefva för andra, besjälad af det ljufva hoppet om en tillkommande verld af absolut skönhet, med möjlighet för alla varel- ser att blifva absolut goda och absolut lyck- liga, deri ligger förnöjsamhetens hemlighet; ty se — detta himlabarn eger trenne bundsför- vandtcr: tron, som stöder sig på religionen, hoppet, som pekar mot evigheten, och kärleken, som- omfattar allt i himmelen och på jorden.
Sten.
Bidrag i alla ämnen mottagas med tacksamhet.
En intressant utställning.
Handarbetets Vänner öppnade i tisdags i n r 18 Brunkebergs torg en utställning af gamla broderier och vålnader samt åtskilliga kopior af dylika.
Det är Handarbetets vänners egen samling, som förevisas, och afsigten lär vara, att den samma skall utgöra början till ett museum af dylika föremål.
En stor del af dessa utmärkta oeh intressanta arbeten har legat obegagnad och utan att göra någon särskild nytta, men kan jemte de saker, som härefter för- värfvas, komma att vara till mycket gagn för alla, som här vilja vinna kännedom om eller sjelfva idka den märkliga husflitsindustri, hvars främjande utgör föremålet för Handarbetets Vänners verksamhet.
V i rekommendera så väl den nu öppnade utställ- ningen som föreningens syften i allmänhet i våra läsarinnors vänliga åtanke.
: m F r å n v å r a badorter, n.
S ä r ö Af Elsie saltsjöbadort.
Calliau de Lis le.
Prisbelönad vid Iduns femte täfling.
(Slut fr. föreg.
n:r.)
J 3 ?land de oförlikneliga behag Särö erbju- (] 1 der äro promenaderna genom den här- liga, susande skogen, der hafsvinden spelar in mellan trädstammarne, de angenä- maste.
Tillfälle till segling och fiske finnes äfven; den hygglige » Kalle i stallet » och » gubben Jansson i Klef » föra gerna med sina båtar badgästerna ut till hafs, ända till Nidingarne *, om det kniper.
Vår artige och uppmärksamme värd, som, ser, att den långa promenaden tröttat oss, föreslår, att vi slå oss ned på restaurationens veranda, medan vi vänta på middagen, och der meddelar han dig de upplysningar, som afse det rent materiella lifvets kraf.
Från början af juni till början af septem- ber är såväl badinrättningen som restaura- tionen tillgänglig, oeh kan den, som så före- drager, inackordera sig i ett för allt, rum, mat, uppassning, frukost, middag och qväll för 30 kr.
i veckan, rabatt för längre tid; table d ' höte serveras till 3,50 pr dag.
Vill man sjelf tillreda sin qväll och frukost och endast intaga sin middag på restaurationen, möter det inga hinder.
De, som äro helt inackorderade eller endast till middagen, bo vanligtvis i de s. k. paviljongerna eller ock i de närmast belägna villorna, Drottninghu- set eller andra.
Att ha eget hushåll är gan- ska lätt, då god tillgång på landtmannapro- dukter, fisk, bär och frukter finnes samt spe- cerier med lätthet kunna fås från Göteborg.
I så fall böra badgästerna sjelfva medföra, liksom vid öfriga svenska badorter, linne och bordsilfver samt en och annan prydnadsarti- kel jemte kokkärl.
I varmbadhuset serveras såväl vanliga varma bad som ock gytjebad till olika pri- ser, motsvarande Marstrands och Lysekils 1: a, 2:a oeh 3:e klass.
En särdeles treflig kall- basin för herrar finnes naturligtvis äfven.
Badintendent är doktor Algot Wieslander från Stockholm, som äfven meddelar massage och elektricitet.
Societetsafgiften är lägre än vid de flesta badorter, emedan under den rubriken inbe- gripes en del utgifter, som eljes pläga hän- föras till extra utgifter.
För hel familj med eget hushåll 25 kr.
för sommaren; inackor- derad familj 5 kr.
i månaden; enskild person * Farliga, med fyrar försedda skär.
&gt;en ske i närmaste postanstalt. — Bidrag från alla områden f ö r qvlnllg verksamhet mottagas med tacksamhet.
Endast en sida af papperet bör för 6 veckor 5 kr., kortare tid 1 kr.
i vec- kan; för vistelse under en vecka erlägges ingen afgift.
Piano och tidningar stå till badgästernas disposition.
Daglig post via Göteborg medels ångbåt, som under högsommaren gör trenne turer dag- ligen.
i r \ i i i i I U U IN användas och marginal lemnat.
Namn och adress torde alltid noga anglfvas, och kan fullkomlig diskretlon från redaktionens sida påräknas Qvinnogymnastik.
En serie uppsatser efter » Vort Hjem ».
III.
dag skola vi fortsätta med de » frislående öfnin- garna » och då gå igenom de öfriga tre, som N u anmäles middagen serverad, och sedan höra till den stående dagsordningen, nämligen: 3) Armsvängning, vi tagit afsked af vår artige värd, skynda vi 4) Knälyftning, in i den prydligt dukade matsalen, der en 5) Hufvudrullning.
god middag serveras oss.
Sedan v i på ve- Armsvängning med båda armarna smidiggör axel- leden, utvecklar den stora samling af muskler, som randan intagit kaffe och derunder fröjdat oss åt åsynen af de blommande fruktträden, som ligger omkring skulderpartiet, styrker ryggens och bröstets muskler och har ett synnerligen gynsamt utbreda sina hvita kronor nedanför oss, och inflytande på andedrägtsorganen.
Då axelleden är åt det vexlande färgspelet öfver Algussereds- den rörligaste led på hela den menskliga kroppen, bergen på andra sidan viken, företaga v i en oeh de skelettdelar, som bilda den samma, ligga Fig. G promenad för att än ytterligare orientera d i g; mycket fritt från det öfriga skelettet, hör denna öf- ning till dem, af hvilka man snart skall röna för- dock hinna vi icke se allt.
V i måste dock ka- ningsöfningar i fria luften främjar blodcirkulationen månliga följder.
Då det här, liksom vid » bålrull- i hufvudet.
Det ej så sällan förekommande » håll i sta en blick på kägelbanan och den vackra lawn- ning », är ett större muskelparti, hvilket i dagligt nacken », som många menniskor klaga öfver, stam- tennis-ängen, der ungdomen med kraft och bruk så godt som alltid ligger stilla, som nu kom- mar som oftast från brist på rörelse för det stora skicklighet sköter sina bollar och raquets.
mer i stark verksamhet, skall man, när de första halsmuskelpartiet, som i dagligt bruk sällan eller dagarnes ömhet väl är öfverstånden, snart förnimma D e sedvanliga danssoaréerna förefinnas äfven det kroppsliga välbefinnandet af skuldrornas förökade aldrig blir öfvadt.
Då kläderna strama uppe vid halsen och blod- här.
smidighet.
Såvida man följer sundhetens lagar der- omloppet ej är lifligt i de stillaliggande musklerna uti att under sömnen ligga på en af skuldrorna, är N u ljuder ångbåtens gälla signal, men v i i nackpartiet, är det ej så underligt, att reumatiska det j u gifvet, att det ständiga tryck, för hvilket känna oss oberörda deraf, emedan vår värd skuldrans muskler äro utsatta under vid pass en smärtor här infinna sig efter förkylning; men dessa låtit oss veta, att vi kunna få godt ekipage, tredjedel af vårt lif, måste fordra god motöfning i kunna, som sagdt, förebyggas genom hufvudrörelser.
antingen till Göteborg eller Kungsbacka; men vaket tillstånd.
Den rätning och sträckning, som Rörliga halskotor och kraftigt utvecklade halsmusk- ler förmå bära hufvudet på rätta sättet, och dettas som den senare vägen är kortare, föredraga våra muskler fordra efter en längre sömn, torde be- ställning på kroppen spelar, som kändt är, en vigtig visa sanningen häraf.
Köreisen företages som följer: vi den och fortsätta vidare med jernväg.
roll, när fråga är om god hållning.
Venstra foten sättes en half aln åt sidan, och ar- Vägen till Kungsbacka är egentligen icke Hufvudet böjes framåt, och under fortsatt rörelse marne, med de fast knutna händerna vända framåt, rullas det nu rundt till venster, bakåt, till höger vacker; den erbjuder dock mycket som fängs- kastas till baka (fig. 5).
och åter fram.
F ö r att utföra rörelsen lika djupt lar blicken.
P å andra sidan staden ligger mot alla sidor far man icke vrida hufvudet eller Gåsevadsholm, dit utflygter, liksom till flere höja axlarne.
andra sevärda ställen arrangeras.
Vår färd är slut, och nu önskar jag till lön höra, hvad d u tycker om Särö.
Känner du dig icke frestad att tillbringa en sommar der?
O m icke, så är det mitt fel, som icke nog lifligt kunnat skildra den lilla härliga badorten, förhållandena och det nästan patri- arkaliska lifvet der.
Det skulle smärta mig, emedan jag älskar Särö och vistats der flere somrar; barnen kunna omöjligt tänka sig en sommarvistelse annorstädes; för barn är Särö också den härligaste plats man kan tänka sig.
M a n har förebrått Särö, att societets- lifvet der skulle vara stelt och tråkigt, och att Marstrand och Lysekil vore att föredraga i det fallet; j a, till en viss grad är detta sant.
E t t s. k. badortslif kan naturligtvis aldrig komma till stånd vid Särö, dels eme- dan badgästerna icke äro sammanträngda inom ett så litet område som på ofvan nämda platser, och dels emedan Särös resurser till andra, både med helsa och landtlig trefnad öfverensstämmande, nöjen äro vida flere.
To- nen på Särö är enkel, toaletterna likaså, om de ens kunna kallas toaletter, de enkla dräg- ter, som hvardagsvis bäras der.
Under de senaste tvänne åren har en del så väl äldre som yngre damer och barn begagnat de kläd- samma Rättviks- och Leksandsdrägterna, hvilka antagligen komma att äfven i år be- gagnas; åtminstone vet jag flere, som ämna göra det.
Käraste Tekla!
Beslut eder för att resa dit; ni komma helt visst att trifvas, barnen i all synnerhet.
A l l a vidare upplysningar er- håller du af ställets egare, agronomen J. W. Brattberg, hvars adress under vintern är A l i n g s å s, och sommaren S ä r ö, via Göte- borg.
H a n sänder prospekt jemte karta, hvar- igenom du ännu bättre kan göra dig hemma- stadd på vestkustens perlä.
Med hjertliga helsningar till de dina och i en glad förhoppning att få råka dig i som mar slutar j a g för denna gång!
D i n trofasta Elsie.
Fig. 5.
Fig. 7.
Med sträckta armbågar och handleder svängas nu armarne ned, fram, upp och till baka i en cirkel, V i äro nu alltså på det klara med de fem fristå- hvari skulderleden bildar centrum, och hvarvid ar- ende rörelser, som tillhöra de dagliga öfningarna.
marne föras så tätt förbi sidorna som möjligt.
Nästa gång skola vi sysselsätta oss med några öf- Svängningen utföres till en början långsamt, men ningar på » räcket ».
efter hand skola de fast knutna händerna af sig sjelfva föröka hastigheten, och på detta sätt svängas armarne 5 till 7 gånger rundt och stanna i den första ställningen.
Derpå kastas armarne fram i höjd med skuldrorna, och från denna ställning svängas de ned, bakåt, upp och fram, alltså i motsatt riktning till den förra svängningen.
Den sistnämda rörelsen är betydligt Kungl.
operan.
Reprisen af Boitos opera » Mefi- svårare än den andra, men gifver i gengäld dess stofeles » sistlidne fredag blef synnerligen intres- större smidighet.
sant derigenom att representanterna för de båda Under armsvängningen måste kroppen och huf- manliga hufvudrollerna voro nya i sina partier.
Så- vudet hållas stilla, fötterna stå fast vid golfvet och lunda utfördes Mefistofeles ' parti af hr Nygren och knäna icke böjas.
Fausts af hr Strandberg.
Båda lyckades förträff- Knälyftning utvecklar de muskler, som arbeta un- ligt lösa sina uppgifter.
En bättre Mefistofeles än hr Nygren har man ej haft tillfälle se å denna der gången, smidiggör höftleden, och, genom den starka sammandragning och utspänning af underlifs- scen sedan hr Langes dagar.
Ännu förefaller väl och bukmusklerna, som vid denna rörelse ega rum, den präktiga rösten stundom något hård o c h ojemn, verkar den tillika synnerligen gagneligt på mat- men ofta framträder den så mäktig, skön o c h af- smältningsorganen, blodomloppet och andhemtningen.
rundad, att man med visshet känner, det endast Det venstra knäet lyftes hastigt i venstra skul- tid o c h samvetsgrant arbete — och sådant är man drans riktning, och foten sättes derpå lätt i golfvet.
van att finna h o s denne unge konstnär — fordras, På samma sätt lyftes höger ben, och på så vis ut- för att den skall komma till full utveckling.
Hr N:s gestalt lämpar sig ock väl för rollen.
I Fausts föras efter hvar andra till en början 5 knälyftningar parti hade hr Strandbergs välljudande stämma med hvarje ben (fig. 6).
ypperliga tillfällen att framträda.
Också förtjenar Bålen måste under rörelsen hållas i stillhet och hr S. loford för sitt alltigenom musikaliska före- det ben, på hvilket man hvilar, icke böjas.
Efter vidare öfning kan man taga ända till 20 knälyftnin- drag.
Fröken Elis Margareta är känd och välkänd.
Hjelpas kan dock ej, att man med saknad tänkte gar med hvarje ben.
Hufvudrullning smidiggör lederna mellan halsko- till baka på den näst föregående framställarin- torna och utvecklar halsens muskler.
Blodbrist eller nan af detta parti, Gina Oselio.
— Operan gick blodfullhet i hjernan kan till en del hjelpas genom för öfrigt i sin helhet förträffligt under kapell- denna rörelse, då den i förbindelse med andhemt- mästaren Hennebergs ledning.
Teater och musik.
Manusxnpt, som ej antages till Införande, återsändes, s ä v l d a p o r t o bl- f o g a s.
Inga ofrankerade försändelser lösas.
På fredagen i denna vecka begynner hr Conrad Bchrens sitt gästspel som Vilhelm Tell i operan med samma namn.
Rollbesättningen blir på flere händer ny.
Sålunda kommer hr Strandberg att uppträda som Arnold, hr Sellergren som Melchthal, hr Nygren som Gessler och fröken Jungstedt som Hedvig.
— Hr Behrens kommer vidare att uppträda som Mefistofeles i » Faust », som Marcel i » Huge- notterna », äfvensom i » Alphyddan ».
Fröken H. Munktells opera-comique » I Firenze » liar nu börjat inöfvas och torde o m ett par veckor vara färdig till uppförande.
K. dramatiska teatern gaf i måndags för första gången » Den vilda jagten », komedi i 4 akter af Ludvig Fulda.
Stycket kan nog tillvitas åtskilliga brister i tekniskt hänseende, men var på det hela taget underhållande samt hade att bjuda på en ledig o c h spirituel dialog.
Grundidén i stycket är ett gisslande af den jägtande och vilda oro, som utmärker vår tids såväl affärs- som konst- närs- och sällskapslif, jagten efter guld, ära och nöjen.
Hufvudrollerna i stycket, den berömda målarinnan Melanie Dahlberg o c h den ännu i bör- jan oberömde docenten i historia Max Weiprecht — mot styckets slut berömd professor — ulföras förtjenstfullt af fru Fahhnan och hr Personnc.
Särskildt förtjenar den förstnämda beröm för ett naturligt och lagom modereradt spelsätt med vackert och tydligt uttal af dialogen.
Hr Personne är ock som sagdt allt erkännande värd, ehuruväl Max ' roll ej alldeles torde ligga för denne skådespelares naturell.
Hr Thegerström hade i medicinalrådet Liebenaus roll — styckets moraliserande person- lighet, dess deus ex machina — fått en tacksam uppgift, och han löste den samma på sitt kända samvetsgranna och sympatiska sätt.
Bland de öf- riga uppträdande, hvilka samtliga oklanderligt ut- förda sina roller, framstod i all synnerhet hr Fre- drikson, hvilken af en föga tacksam uppgift säker- ligen gjorde betydligt mera, än de flesta andra skulle lyckats gåra.
För den synnerligen goda iscensättningen förtjenar hr Personne allt beröm.
En kyrkokonsert till förmon för Katarina försam- lings skollofskoloni gifves i Katarina kyrka näst- kommande lördag.
Bland de biträdande märkas grefvinnan Mathilda Taube o c h fröken Z. Wellan- der.
Det behjertansvärda ändamålet i förening med det goda programmet torde komma att locka fullt hus.
Studentkonserter gifvas i Katarina kyrka nästkom- mande onsdag och torsdag — en glädjande nyhet för alla älskare af den ständigt friska studentsån- gen — o c h hvem är ej det?
Någon vidare rekom- mendation behöfves ej.
Studentsången drager all- tid fullt hus.
Behållningen af den första konser- ten är anslagen till insamlingen för aflidne pro- fessor P. Wikners efterlefvande familj samt af den andra till insamlingen för » Upsala universitets or- kesterfond ».
Båda således för behjertansvärda ändamål.
Tvänne soaréer gifvas å Vasateatern på tisdag o c h onsdag nästa vecka af kassören vid nämda teater hr Gustaf Carlson, bekant för publiken sedan f. d.
Nya teatern, på hvars tiljor han bland annat de- buterade som Gustaf Vasa i Strindbergs skådespel » Mäster Olof ».
Programmet, s o m synes varda särdeles lockande, upptager Kjellanders nya ope- rett » Don Ranudo », vidare en ny svensk original- fars » Svärfars första besök », deri hr C. utför en af hufvudrollerna, samt slutligen en konsertafdel- ning.
Den 8 maj.
Vårfesten till förmån för en koloni åkerbruks- • | — v | t K l I U U IN Annonser mottagas endast m o t kontant llqvld I förskott af 26 öre pr 4 spalt, petitrad (= 10 stafvelser).
Ingen annons Införes under I krona.
Ett storstadsbarn.
Berättelse af J o h a n för Idun jtardling.
(Forts.) IV.
Till den långa hvilan.
ågra dagar derefter fördes de jordiska qvarlefvorna af pappa Robelledo ut till Nya kyrkogården, der han fått en graf- plats icke synnerligen långt ifrån den kulle, under hvilken han en gång offrade sin konst- närslager åt den lilla fruns minne.
Under de dagar, som gått emellan dödsfallet och begrafningen, hade Ruths sinne, sedan den första sorgens våldsamma storm mojnat af, hållits uppe genom den mängd af vexlande omsorger anordningarna förde med sig.
Här gällde att börja så godt som från början för att omgifva den döde med någon skymt af renlighet och trefnad; den lilla kammaren i musikantens hus och äfven köket derutom undergingo i all skyndsamhet en grundlig renovering.
Så skulle kista anskaffas och svepningen besörjas, de få gästerna uppsökas och bjudas.
Ty der voro icke många, som hade något intresse af att minnas den gamle koristen, och dessa få voro ej lätta att finna.
Men Ruth lade en viss, naivt pietetfull vigt vid, att icke pappa Rebolledo skulle fara allt för ensam till den långa hvilan.
Klara stod henne under dessa dagar troget bi.
» Musikanten » höll sig, underbart att säga, i två hela dygn nykter och stöflade i tystnad omkring bland alla tillrustningarna utan en min af missnöje; han syntes snarare på sätt och viss road och intresserad af all denna plötsliga verksamhet.
Någon sorg till det yttre efter den döde kamraten kunde hos honom ej heller förspörjas.
På qvällen före begrafningsdagen hade Ruth och Klara tagit en vagn tillsamman och reste så efter de sommardammiga gatorna den långa vägen upp till söder och Horns- kroken, der det öfvergifna barndomshemmet med sina tillskrufvade fönsterluckor och igen- bommade port föreföll Ruth som ett älskadt ansigte, i hvars vänliga ögon man icke på länge blickat.
Men hur har ej otaliga gån- ger under skiljsmessans år detta ögonblick i hoppet stått för ens sinne, då man åter skulle få se in i det kära ansigtet.
Och så till sist — en dag är den efterträdda stunden inne, och jag finner i smärta det kära anletets klara ögon fördunklade af blindhetens sky, som lagt sig, för evigt, mellan mig och hvad jag djupast älskat.
Så kände Ruth inför dessa, igenlyckta fön- ster och slutna dörrar; och hon förnam en för små fattiga, värnlösa barn är framflyttad till brännande saknad, som efter något för alltid onsdagen den 15 maj, med anledning af dess höga beskyddarinnas, prinsessan Eugenie, timade frånfälle.
förloradt, inom sig.
Sakta runno varma tå- Säkert skall förutom den sympati, som detta menni- rar öfver hennes kinder, när hon, stödd på skovänliga företag väckt i vida kretser, äfven min- net af den utaf hela vårt folk så innerligt älskade Klaras arm, steg ut på den knaggliga trotto- furstinnan mana till ett allmänt deltagande för saken.
aren ur sufflettens skugga.
Uppropet till förmån för den samma var det sista, Men der nere i backen syntes redan kyrk- åt hvilket hon gaf sitt namn: och ännu några dagar drängen från Maria, hvilken hade uppsigt innan hon slöt sina milda ögon i döden, talade hon med intresse om den tillämnade festen samt gladde öfver den obebodda gården, komma skram- sig åt tanken på de många värnlösa små, som skulle lande med sina nycklar.
Ruth hade gripits finna uppfostran och bergning inom åkerbrukskolo- af ett oemotståndligt begär att ännu en gång, nien.
De bidrag som gifvas bärtill komma derför innan staden till hösten ref det gamla ruck- att för evärdliga tider vid detta företag anknyta let ned, få kasta en blick in i sin barndoms minnet af en utaf de ädlaste qvinnor, som försynen någonsin skänkt till tröst och hjelp åt den lidande paradis bakom den gröna porten.
Oeh hon menskligheten.
Bidrag mottagas, utom af de damer ville se den gamle fosterfaderns kista prydd som undertecknat uppropet, äfven från och med med en krans af blommor från hans egen måndagen den 13 maj å Börsen 2 tr. upp.
täppa.
Hur gnisslade icke de gamla gångjerneu i sorgmodig klagan, innan kyrkdrangen fick upp den ena porten, och entréen dit in låg fri för de båda väninnorna!
En ljum pust, bemängd med kryddoft från trädgårdslandens växtlighet, slog dem till mötes, den långa dagens instängda solqvalm, orördt af vindarne i det höga plankets hägn.
Det var en strå- lande skön qväll, och ännu föll, vestersols ifrån, det klara skenet in som ett duggregn af guldstoft öfver den lilla anläggningens ovårdade vegetation.
Med fot som bäfvade, likt hade den be- stigit helig grund, steg Ruth, tätt följd af Klara, in och drog porten igen bakom sig.
Kyrkdrängen föredrog att stanna utanför på gatan och sqvallra med blusmännen, som nu kommo dragande en efter annan från sitt arbete på Liljeholmskanten; en omedveten fin- känslighet, som gjorde honom de två qvin- norna varmt förbundna.
Der inne var allt sig likt, och dock hur olikt.
Sedan nu såväl plantor som träd i åratal saknat hvarje slags eftersyn, hade ogrä- set, de gula lafvarne och den gråa mossan återtagit regementet, och gräsvallen hade flu- tit ut öfver sandgångarne, som lågo fyllda af vindfälle och ris.
Men de gamla aplarne stodo ännu på stället hvila och sträckte sina giktknotiga armar liksom beskärmande ut öf- ver villervallan omkring dem, och, strödda bland groddbladen och mossan, lyste här och hvar prunkande brandröda liljor och hvita convolvler.
Och der, der stod den taggiga busken skyldtvakt vid bersån i kokett uni- form af skära provinsrosor.
Ruths ögon blefvo torra och glänsande, och en svag rodnad steg upp i hennes bleka ansigte.
Hon stannade en stund som fram- för en skön hägring och endast fråssade med vidöppna ögon.
Till och med den föga fan- tasirika Klara kände en underlig värme inom sig, när hon på nytt stodt midt inne i detta lilla rike, der hon så många gånger pratat bort glada fritimmar med dess blonda herrska- rinna under gångna lyckliga fiickdagar.
Arm i arm gingo de sakta fram och åter mellan de risiga stickelbärsbuskarne, som nöpo med sina hvassa fingrar efter deras svarta sidensläp, och efter en stund stannade de bägge som af sig sjelft framför dörren in till huset, dörren till pappa Rebolledos rum.
Först såg Klara på Ruth, oeh så Ruth på Klara.
» Skola vi gå in », sade den senare efter någon tystnad.
Då den andra hvarken jakade eller af- böjde, kände Klara på låset.
Dörren var icke reglad och sprang upp för en stöt.
Der inne hade luften denna kyliga, obe- bodda råhet, som blir den egen i öfvergifna boningar, och som fönsterluckorna voro för- skrufvade, föll endast genom dörröppningen bakom dem en gata ljus tvärs öfver rummet.
Der var dystert och tomt.
Alla möbler, allt husgeråd bortfördt; väggarne i sin oom- bonade nakenhet flangade af de fuktfläckiga tapeterna, som hängde i långa refvor från golf till tak.
Dock ett fans qvar från gamla tider.
På spiken ofvan den plats, der den oblekta tapet- rutan ännu sqvallrade om pappa Rebolledos pinnsoffa, hängde de vissna resterna af den döde konstnärens » lagerkrans » nummer 2 — den af ljung och gulnadt krösaris.
Ruth tog den ned från dess plats och blå- ste försigtigt dammet från de torra bladen.
In i de andra rummen kastade de blott en flyktig blick.
Ruth kände ånyo smärtan
Med Iduns expeditlon är förenad Iduns uträttnlngsbyrå, hvilken gratis verkställer alla uppköp åt Iduns abonnenter I landsorten samt för öfrigt arbeta efter utlopp, och båda längtade ut i det fria.
Den lilla trädgården skattades på så när allt den hade af blommors prakt, de vilda och de förvildade om hvar andra, och de buro det ena fånget efter det andra ut i vagnen på gatan, som snart nästan fyldes deraf likt en jättestor blomsterkorg.
Men tiden led, drängen stampade trottoarens stenar.
färden.
I l- \ I U H a n d a r b e t e n.
Präktiga näsdukar kan man för bil- ligt pris göra sig, om man under på- gående realisationer köper små stufvar af fint linne, klipper dem i lagom storlek och viker en bred fåll samt tillsyr den med en liten hålsöm eller ett enkelt kulört broderi.
De prydas, som vanligt, med ett vackert mono- gram.
Lilly.
Af tomma trådrullar, som svartbetsas, kan man göra arbets- och blomkruks- ställ.
Man träder upp rullarne på jerntenar, ' som böjas i någon form, passande till ben, och fäster öfverst en betsad platta till blomkruksstället.
Till arbetsstället böjer man öfrej delen af tenarne i korgfason och träder små trådrullar äfven på dem.
Sjelfva föt- terna utgöras af kulor, i hvilka än- darne af tenarne instickas.
» Lilly ».
M a t l a g n i n g ".
En viss matordning i hemmet.
Att hafva en sådan uppställd för veckan, utgör för husmodern en stor lättnad.
Till en början, tycker man, det kan vara både besvärligt och obehöfligt, men med tiden vinnes vana i detta, som i mycket annat, och det går ganska lätt för den mer erfarna husmodern att uppställa matsedlar för hvarje dag, lik- tom hon ock inser nyttan dermed.
Meningen är icke, att det nödvändigt skall serveras det eller det alla mån- dagar, det eller det alla tisdagar etc. nej visst icke!
Det skulle blifva för mycket enformigt; utan blott att man vid slutet af hvarje vecka tänker efter och ordnar för den följande.
Frida N.
N.
Stekt sill.
God, fet sill klyfves, be- nas, flås, urvattnas samt klappas i linne, hvarefter den skares i tärningar och stekes i smör.
Frida N.
N.
Kalops.
En bogstek skares i mindre bitar, som bultas dugtigt med en mor- telstöt; läggas sedan hvarftals i en stek- gryta med hel kryddpeppar, lagerbärs- blad, salt och en doft mjöl.
I botten bör läggas litet smör och njurtalg, som får brynas; helt obetydligt med vatten på- spädes.
Stekes, till kött och sås hafva en mörkbrun färg.
Frida N.
N.
* Och dagen derefter begrafdes pappa Re- bolledo.
Tre eller fyra af hans gamla kam- rater vid choren, Ruth och Klara samt » mu- sikanten », som dagen till ära på nytt druckit sig rusig och ideligen måste motas från den öppna grafven för att ej i otid stupa deri — smord form.
En smet af 3 ägg, 3 jumfrur grädde, 3 d:o mjölk, en tesked kanel, en d:o skurna citronskal samt socker vispas och slås öfver.
Gräddas 1 svag värme.
Serveras varm.
Frida N.
N.
B a k n i n g.
Mörkaka.
1 skalp, tvättadt smör, 1 \ skalp, mjöl, 4 lod bittermandel och | skalp, socker blandas till en deg.
Uttages i kakor, passande efter fatet, lägges sedan på hvarandra med sylt emellan.
Frida N.
N. Bicarbonat-kaka.
J k:na kärnmjölk (sur mjölk kan äfven användas), J skalp, smör, rördt till skum, f skalp, brunt socker, 3 ägg, kanel efter smak, 1 handfull sötmandel, skuren i strimlor.
Knappt 1 skalp, mjöl, 1 rågad tesked bicarbonat.
Frida N.
N.
Goda kaffebröd.
\ skalp, smör röres samt blandas med 2 gulor, 7 skedar tjock söt grädde och ingefdrj; |- skalp, mjöl.
Lagas till dagen förut och be- handlas som smördeg; d. v. s. omar- betas ett par gånger.
Temligen varm ugn.
Frida N.
N.
Solsken.
3 hvitor slås till hårdt skum, 3 skedar socker, 4 d.o skiradt smör, mjöl så att degen kan tunt ut- kaflas; naggas som tunnbröd, sval ugn.
Frida N.
N. Lisette-bakelse.
| skalp, smält smör röres till skum, derefter iröres 36 ort mjöl, l skalp, socker, 6 ägg, hvaraf fråntages tvänne hvitor, 12 bittermand- lar (rifna), hvilka sist tillblandas.
For- marna smörjas med smält smör och mjölas.
Frida N.
N. Snabbtårta.
2 jumfrur smält smör röres till det hvitnar, dertill blandas 2 d:o socker, 3 äggulor, 3 jumfrur hvetemjöl samt till sist 3 hvitor, vis- pade till hårdt skum.
Häraf bli 2 bottnar; det bredes tjockt på plåten, ty det vidgar sig mycket.
En stund innan den serveras, lägges någon saf- tig sylt mellan bottnarne, hvaröfver hälles vaniljsås eller gräddvisp.
Frida N.
N.
E f t e r r ä t t e r.
Senap.
Colmans engelska senap upp- blandas med ättika och socker, arbetas tills den blir blank, då fransk senap efter behag iröres.
Frida N.
N.
Fin vingélé.
\ lena franskt vin, J d:o champagne, | d:o renskt, \ d:0 sherry samt | d:o vatten 2 &amp; toppsocker, 18 ort prima gelatin, saften af 1 citron och skalet af en half samt 3 uppvis- pade ägghvitor tillblandas i en väl för- tent kastrull, sättes på god eld att koka upp och skära sig; under hela tiden röres med en stark visp.
Afta- ges och får uppkoka tvänne gånger, hvarefter det silas genom servett eller flanell i 2 géleskålar.
Frida N.
N.
Äppelkaka.
Stora, goda och lösa äpplen skäras i tärningar vid pass 1 \ qvarter, lika mycket hvetebrödstär- ningar.
Stekes hvar sort för sig i smör, sammanblandas sedan och lägges i Glace.
I k:na grädde kokas upp med | &lt;B socker och litet vanilj, hvar- efter 8 vispade äggulor och derefter lika många till skum slagna hvitor iröras.
Smeten får ej koka, sedan äg- Ättiks-päron.
11 skalp, päron, 4 skalp, socker, 1 k:na vatten, J d:o ättika.
Kokas i 2 tim., 2 gram salicylsyra.
Böra ligga på hvarandra under kok- ningen.
Frida N.
N. till billigaste pris och på bästa sätt utför alia möjliga uppdrag tllltjens för Iduns ärade läsarinnor.
Och Klara, som sökte efter något upp- muntrande ord att säga henne, fann intet.
Tysta gingo de sin väg och stego upp i vagnen, och strax derpå stod gatans damsky bakom dem och föll åter långsamt ned fram- för den igenbommade porten, utplånande de- ras spår.
Nu finner ingen den platsen igen.
En ny tid har sopat den ifrån jorden.
.
.
och den sysslolöse kyrk- allt otåligare der ute på D e måste tänka på åter- » Jag önskade, jag nu finge stanna här uppe och d ö », sade Ruth sorgset; » det förefaller mig dubbelt bittert att vända åter ut till den tomma verlden utanför, när jag än en gång är här. » I I Kl U IN se der hela processionen.
Den lilla klockan i Nacka sjöng begrafningspsalmen, presten gjorde ceremonien så kort som möjligt.
Ruth stackars ögon hade sinat ut på tårar, men när hon släppte den gamla kransen från hem- met på bergen ned i den svarta jorden, tyckte hon, att den sista droppen af hennes lifsblod som i en kramp pressades ut ur hennes tomma ådror och röd och het föll ned i grafven.
Hon formligen såg det inför sina ögon, med hallucinationens skärpa.
D e skonade brådstört mulfen deröfver, och allt var slut.
(Forts.) gen kommit uti, men röres till den blir kall, hvarefter den uppslås oeh får frysa.
Frida N.
N.
H u s k u r e r.
Botemedel mot kräfta.
Denna sjuk- dom börjar vanligen med en hårdnad, som ej låter skjuta sig med fingret, utan sitter fast.
Den blir småningom kantig och skarpa skäringar kännas som oftast deruti.
Slutligen får den en svartblå färg och brister sönder; den är då öppen kräfta med en svår stank och fräter omkring sig.
Så snart en sådan knöl märkes, bör följande me- del användas: En rågad tesked hon- ning och en full matsked tjock, söt grädde arbetas tillsammans och deruti röres så mycket fint siktadt rågmjöl, att det blir som en salva.
A f denna utbredes på hampväf eller hampa och lägges på knölen samt ombytes morgon och af- ton.
Detta plägar fördela det onda, men går ej fort.
Skulle sår öppna sig göres en salfva af: 6 ort pulveriserad galmeja, 3 ort blyhvitt och 3 ort vit- riol eller s. k. kopparrök.
Detta blan- das med så mycket bomolja, att äfven det blir som en salva, hvilken väl sam- manrifves på en målarhäll.
Deraf ut- bredes på hampväf och lägges på såret samt ombytes hvar sjette timme, om den sjuke är vaken.
Efter sjunde dyg- net börjar kräftsåret att spricka rundt omkring, nionde dygnet börjar vanli- gen stycken att bortfalla, så att kräft- skadan står alldeles öppen.
Då påläg- ges, för att lindra plågorna rifna mo- rötter, som ombytas morgon och afton.
Såret behandlas sedan som andra öppna sår, och när deruti börjar synas som röda risgryn, är det friskt och all kräfta borta, hvarefter det lakes ganska fort.
Frida N.
N.
» Stö ' t » - vatten.
Vid hårda slag, som efterlemna ömhet, begagnas nedanstå- ende: 1 skedblad bränvin, 1 d:o ättika, 1 d:o stött salmiak och 6 d:o vatten, hvilket allt väl sammanblandas.
Frida N.
N. stötes fint samt lägges i så stort kärl, att så mycket vatten far rum, som man tycker kan stå väl öfver garnet.
Vattnet hälles ljumt öfver färgen, hvilken får stå att draga öfver natten.
Morgonen derpå doppar man garnet flere gånger tills det blir nog mörkt, då det sköljes i kallt vatten och hän- ges att torka.
Godset bör, innan färg- ningen företagas, först doppas i ljumt vatten och ur vridas.
Frida N.
N.
B o s t a d e n.
Kakelugnar rengöras bäst på följande vis, om de skola behålla sin vackra yta.
Ägghvita och målen krita blan- das till sammans till en deg.
Med denna fyllas möjligen uppkomna sprin- gor mycket väl.
Der efter gnides hela kakelugnen med en torr yllelapp, dop- pad i målen, torr krita.
Härmed fort- sättes tills kakelugnen återfått sin glans.
Vatten bör deremot aldrig användas, emedan detta suger in sig i fogarne oeh derigenom lätt åstadkommer spric- kor i kaklet.
Lalage.
H u s h å l l e t.
Förvaring af sur svart vinbärssaft.
Sedan bären blifvit sönderklämda, låter man massan väl jäsa ut under några dagar.
Der efter urklämmes saften och hälles på buteljer, som väl hartsas, hvarefter de nedsättas i källaren.
— Saften särdeles god till kräm.
Lalage.
Engelsk saltlake tillagas sålunda: G kannor vatten, 4 skalp, salt, \ skalp, socker och 13 ort salpeter uppkokas och skummas väl, hvarefter vätskan får kallna.
Häri nedlägges till förva- ring såväl kött som korf.
Den korf, som skall användas till rökning, bör upptagas efter ett par dagar, eljes blifver han för salt.
— Denna lake skall helt visst blifva mycket omtyckt af hvar och en, som vill begagna den.
Lalage.
T v ä t t e n.
H e m f ä r g n i n g.
Rostgult pä linne och bomull.
Till hvarje skalp, garn eller tyg tages 30 ort vitriol, hvilket upplöses i så mycket vatten, att det står öfver godset.
Vat- net bör vara så varmt, att man utan fara kan hålla handen deri.
Då vitri- olen är väl smält, har man tillreds en balja med varm byklut, och godset, som bör vara väl genomvått, doppas först i vitriolvatten och sedan i den varma luten.
Så fortfares tills garnet eller tyget är alldeles grönt, då det brukar blifva vackert rostgult.
Ju star- kare bykluten är, desto bättre.
Färgen är fullkomligt äkta.
Frida N.
N.
Grått på bomull.
18 ort vitriol, 18 ort galläpple och 6 ort hvit vinsten tages till hvarje skalp.
garn.
Färgen Tvättning af ljusa handskar.
Hand- sken doppas i benzin, hvarefter han tages på handen.
Med en ren, hvit yllelapp gnides han sedan, tills han är torr.
Här efter beströs handsken med pulveriserad talk och gnides nå- got med en annan ren, hvit yllelapp.
Tvättningen bör helst ske på dagen, ty benzinen är ytterst eldfängd.
Lalage.
D r y c k e r.
Hjortronsaft.
Denna saft beredes af mycket mogna bär.
Saften urklämmes genast och slås på buteljer, hvilka se- dan hartsas väl och nedsättas i källa- ren.
Saften ihälles buteljerna genast efter urklämningen emedan hon ej jäser.
H o n håller sig lika godt flere år.
Lalage.
Vi villa särskildt fästa uppmärksamheten pa Iduns lämplighet f ö r plats- sökande och platsutbjudande annonsörer, äfvensom för alla öfriga slags H v a r j e h a n d a.
Frågor.
I Pk I I M I U U IN annonser som beröra familjekretsen.
- Annonser mottagas endast genom 8.
Gumsellus annonsbyrå och hos redaktionen.
Abonnentsamlare antagas.
ställen och dermed upplastat den mellan gre- nar eller i det fria utställda stolar.
G.
N:r 63.
En vanlig kjol, nppsprättad fram och bak samt försedd med hällor eller lämp- lig tyngd (som ej kan skrämma hästen under ridten), anser jag bättre än vida benkläder.
Tvänne bättre flickor önska med första plats i bildade hem som sällskap och lektriser.
Svar till » A.
&amp; ä Iduns byrå, Stockholm. '
! '
I ' 981;) N:r 88.
Såsom varande en ung och oerfa- ren husmoder, vänder jag mig förtroendefull I till Muns läsarinnor, viss om att hos dem linna räd och upplysningar.
1 • fs - g jr f " f Mycket kan en " qvinna uträtta för att i DIVERSE.
hemmet sprida trefnad, om bon, jemte god B r e f l å d a.
vilja, eger förmåga att förena det billiga, enkla och smakfulla.
Skulle derför en äldre Alex.
Uppgif eder adress, skola vi öfver- qvinna, som vunnit sin erfarenhet i ett tarf- sända ett insändt mönster jemte beskrifning L i l l a Viittusratan 34.
9 — 10 och 2 — 3.
ligt hem och der verkat för sin man och sina på lapptäcke.
Dessutom liar II.
L — m, Karls- barns lycka, vilja gifva en yngre medsyster krona p.
T. erbjudit sig slå eder till tjenst, Företrädesvis mag- och hudsjukdomar.
ett godt räd i hvad sak som helst, vore hon om ni korresponderar under denna adress.
[153] derför mycket tacksam.
Särskildt må nämnas E — a.
Verserna äro ju ej sä oäfna, men vi förfärdigande af starka och varaktiga väfna- anse ej lämpligt intaga förut tryckta saker.
der (vore synnerligt glad, om » profbitar&gt; kun- Theresia.
M.
N.
tackar tor löftet om mode- de erhållas).
Huru skall man sy sina egna 1 skultunnan mycket, som skulle vara tidningen och nppgifver adress: Lidköping oeh barnens kläder pä ett enkelt och prak- 14 L i l l a V a t t u g a t a n 14. till stort gagn för de behöfvande.
p. r. tiskt sätt?
Dock, lör att ej bli ansedd som E.
.
.
G.
.
.
Insänd 50 öre till fröken Con- Hvardagar ' / z3 — ' I2A.
Helgdagar 10 — 11.
Frida N.
N. ett original, något följande modets fordringar.
cordia LöfVing, Nybrogatan 11 B, Stockholm, Äfven upplysningar om andra handarbeten.
Behandlar företrädesvis Barnsjuk- erhåller ni boken er tillsänd.
Bleckburkar till förvarandet af spece- Uppköp till samt anrättande af smakliga och Arta kom för — serla.
domar.
[34] billiga maträtter.
Bak, brygd m. m. rier, gryn o. d.
äro i första rummet Maggie.
Välkommen åter.
Så-det ena som att föredraga framför s. k. lådfaek, eme- N:r 89.
Finnes det något medel att bort- det andra vantar endast på utrymme.
taga fräknar, och huru skall man bli befriad Ejny C — n.
(' -) Vänd eder till den uppgifna dan dessa i det längsta bibehålla och fran tinnar i ansigtet?
Amalia.
bokhandel, der ni prenumererat, och der felet C, 0.
J o s e p h s o n meddela en oangenäm träsmak, men äf- N:r 90.
Jag är lyckligt gift: min man och måste ligga.
Från vår expedition utsändes ven framför glas- och porslinsburkar, jag älska hvar andra uppriktigt: men han tidningen alltid på bestämd dag, H ö t o r g e t 1 1, 1 tr., har i sitt lynne en tillsats af svartsjuka.
E.
S.
Ja; uppgif adress och kom snart som åter hafva den olägenheten att Hvardagar 2 — 3.
Helgdagar 10 — 11.
Detta inverkar störande på vår lycka, som åter.
vara i högsta grad ohållbara.
Choco- Allm.
telef.
09 10. annars skulle vara fullständig.
Jag försöker Greta G.
G. Hvarom rörde sig det insända; lad- oeh senapsburkar, som samlas i allt hvad jag kan, för att hans svartsjuka ej och dess rubrik?
Vi kunna cj erinra oss det.
Fruntimmerssjukdomar, F ö r l o s s n i n g a r.
skall vara befogad, men utan gynsamt resul- hvarje hus, kunna användas till min- Red.
1133] tat.
Skulle någon af Iduns läsarinnor be- dre förråd af kryddor, och beställer man hjerta detta ledsamma förhållande och gifva Tandläkaren mig några råd, vore jag mer än tacksam.
Innehållsförteckning: sig C il 8 stycken större hos en bleck- Bekymrad ung fru.
slagare, böra de ställa sig billigare, än Vi och våra barn; efter A.
Skards föredrag N: r 91.
Finnes något bepröfvadt medel att om man i kryddbodarne köper tomma af J. N — g.
^Senare artikeln.)
— För öppna Humlegårdsgatan 8, 2 tr. försöka med rosor, så väl krukväxt- som träd- fönster; dikt af Daniel Eallström.
— Fördo- sådana för 50 öre st. Frida N.
N. gårdsrosor, då de ej blomma, ehuru de årli- Eådfrågningstid 1 — 2.
[1201 mar och åter fördomar; af Karna.
— Förnöj- gen grönska, frodas och se friska ut?
samhet; af Sten.
— En intressant utställning.
Tacksam prenumerant.
— Från våra badorter: I I.
Särö saltsjöbad- N:r 92.
Vill någon af Iduns läsarinnor L ä k a r e r å d.
ort, prisbelönad uppsats af Elsie CalHau de gifva fullständig beskrifning på, huru god Lisle (slutet).
— Q vinn ogymnastik; en serie glace tillagas, emotses det med stor tack- L. A — g.
I detta fall torde ni kunna er- Försöken Tfi.
Winborg &amp; C ?is uppsatser efter » Vort Kjem ».
I I I.
(med il- samhet af J.
A. hålla lindring genom intagande afl — IVa gram lustrationer).
— Teater och musik.
— Ett i Stockholm tillverkningar af N:r 93.
1.
Huru tillredas biscuits?
2.
Huru antipyrin.
— Om hypnotism kan ha någon storstadsbarn; berättelse af Johan Nordling Concentrerad inverkan, kunna vi ej säga; omöjligt är det tillredes hummeromelett?
_Svar ombedes i (forts.).
Idun.
, Ilclårsprcnumerant.
åtminstone icke.
Ä t t i k a Handarbeten.
— Matlagning. — Bakning. — N:r 94.
Skulle någon af Iduns läsarinnor Emmy F. Se svar till Prenumerant i n:r Efterrätter.
— Huskurer.
— Hemfärgning.
— på flaskor för ut- kunna ge en fattig tjenstemans hustru upp- FABRIKS, ö.
— Läkareråden äro afgiftsiria.
Bostaden.
— Hushållet.
— Tvätten.
— Dryc- spädning.
lysning om, hur man skulle kunna hos kon- Sven.
Om verkliga deibrmiteter uppstått, ker.
— Hvarjehanda.
— Läkareråd.
— Frågor.
ditor Grafström i Stockholm få lära sig koka S e n a p, torde näppeligen något vara att vinna med — Svar.
— Breflåda.
konfekt.
Saken är den, att den, som hiirmed blandad efter engelsk dylik behandling.
och fransysk smak, Ingeborg.
1) För att säkert och hastigt bli frågar, har varit gift i 7 år och under denna tid bidragit till sin familjs uppehälle medels tlere sorter.
qvitt fräknar fordras en behandling, som pianolektioner.
Detta har varitytterst tåla- måste öfvervakas af läkare.
Ett medel, som Beefsteaksauce.
modspröfvande, då jag liar små barn, som verkar mycket långsamt, men utan de obehag, jag sjelf får passa; till följd af min mans S o j a, som åtfölja starkare medel, är följande salva: små tillgångar (han har dessutom en gammal 2 delar borax, 1 del hvitt p-rrecipitat på 10 flere gånger pris- mor att försörja) ha vi ej råd att ha annat delar vaselin, ingnides hvarje qväll.
2) He- än en ung, okunDig tjenstflieka.
— Nu har Annonspris: 25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).
belönade och fullt bras såpsprit består al " 1 del grönsåpa och tillfälle 2 yppat sig till bättre inkomst genom Ingen annons införes under 1 kr.
jemförliga med de delar concentrerad sprit.
Blandningen filtre- att vid en trafikerad plats få försälja kakor, ras, hvarefter tillsättas några droppar af någon bästa utländska fabrikat.
Tillhanda- koDfekt o.
d.
Jag vore derför så innerligt väliuktande flyktig olja för luktens skull.
tacksam, om någon ville gifva mig ett råd, hållas hos Hrr specerihandlare.
[95] En af Iduns ifriga läsarinnor.
Det bästa huru jag på ett någorlunda billigt sätt kunde råd, vi kunna gifva eder, är, att ni i sommar få lära sockerbageri.
Astrid.
PLATSSÖKANDE.
genomgår en grundlig kur vid lämplig kurort, Invid Mösseberg N:r 95.
Skulle någon godhetsfullt vilja t. ex. Porla.
uthyres billigt under sommaren, till Hulda.
Brännsalfvor och dylika medel hjelpa gifva ett förslag, huru en privat maskeradbal följe af bortresa, en vackert belägen på landet bör anordnas?
Oijeby.
blott för kort tid och förvärra lätt det.
onda.
N:r 96.
Hvar får man köpa papegojor?
Ett nytt medel är s. k. elektrolytisk behand- villa, antingen i sin helhet eller en- b y r å, S t o c k h o l m, finnas anmälda qvin- Hvad bruka sädana kosta?
Oijeby.
ling.
Detta lär vara det enda säkra, och be- skilda rum.
Om eget tjenstfolk ej liga arbetssökande, såsom: svenska och N: r 97.
Kan någon af Iduns läsarinnor handlingen lär ej efterlemna ärr.
Närmare medföljer kan på stället erhållas upp- utländska lärarinnor för hem och sko- upplysa om, hvilka varrnrumsväxter gå lät- upplysningar kunna vi emellertid ej lemna.
tast att odla, samt om sättet att dervid gå T Stockholm verkställer (enligt annons i Idun) passning och matlagning af duglig lor, kontors- och skrifbiträden, hus- till väga?
Ingeborg S. d:r A.
Afzelius denna behandling; möjligen köksa.
Svar till » Angenäm bostad », föreståndarinnor, sällskap och biträden N:r 98.
Finnes något sätt att i hemmet, äfven andra läkare, som mera specielt syssel- Eanten.
[208] i hem, föreläserskor, gymnaster, sjuk- tillverka god konjak, liknande den franska?
sätta sig med hudåkommor.
Husmoder.
sköterskor m. fl.
[i9s] Engla.
Vi beklaga lifligt dessa » tecken på N:r 99.
Kan och vill någon af Iduns hjelp- emancipationen » och vår oförmåga alt kunna samma läsarinnor eller läsare skaffa öfver- hjelpa eder.
Möjligen kan svaret till Hulda sättning, företrädesvis från engelska skön- i detta nummer lemna eder någon tröst.
l i ä r a r i i m a literaturen, åt en person, som förut under Hildur.
Se svar till Vera i n:r 7. öppnas, på begäran af aflägset boende Bina och Indi.
Bromkalium och andra inre några år sysselsatt sig dermed för en af med goda betyg och undervisnings- elever, i stället för den l:sta, den an- Stockholms förnämsta tidningar, men vid in- medel kunna lika litet som yttre medel hjelpa vana önskar anvisning på någon lämp- träfiadt redaktionsombyte miste sitt arbete.
nonserade » H a n d s l ö j d s k o l a n f ö r D a - er besvärliga benägenhet att rodna.
Att hyp- Anspråken skulle blifva de billigaste, och, i lig plats, köping, bruk e. dyl., der ett notism skulle kunna verka en förbättring, är mer » vid Sundbyberg.
Se f. ö. an- händelse att någon reflekterade häröfver, vore ju möjligt, men fråga är, om ett dylikt medel tillräckligt antal elever skulle kunna nonserna i Idun n:r 13 och 17.
[203] man naturligtvis villig att lemna ett prof pä bör användas för något så pass obetydligt.
påräknas för privatskola.
Upplysnin- J. I — son.
Troligen är eu sondering af tår- sin förmåga.
gar till » E.
», Kalmar p. r.
Saken i fråga är för den spörjande en verk- kanalen nödvändig.
Ni kan med trygghet T v å unga fruntimmer, hvilka vilja (a.
2421) [200] lig välfärdssak, och dess tacksamhet blefve vända er till hvilken ögonläkare som helst i dela rum o. betala högst 30 kr.
i må- outsäglig, i fall någon härutinnan ville räcka Stockholm.
naden hvardera, önska öfver sommaren en hjelpsam hand till A poor old maid.
M.
Fordrar undersökning.
Här i Stock- E n ung flicka, inackordera sig i en treflig familj på holm har ni ju tillfälle att — om ni så vill kostnadsfritt — rådfråga ögonläkare.
som genomgått 8-klassigt elementar- landet, högst 2 timmars väg fr. Stock- Toni.
1) Drick några veckor ett hälft dricks- Svar.
läroverk och derifrån har goda betyg, holm vid jernvägs- eller ångbåtsstation.
glas Ronnebyvatten före er morgonpromenad önskar plats i bättre familj för att un- N:r 44.
Man tager 2 kannor hvit kalk och Svar (ill » H.
G.
», Iduns byrå.
[202] och samma " qvantitet på eftermiddagen.
— Chocolad är nog bra, men ni bör dess utom öfvergjuter densamma med 3 kannor vatten dervisa minderåriga barn i vanliga skol- samt låter det stå och draga i 2 ä 3 dagar; förtära annan mjölkmat och mycket, mjölk i ämnen, språk och handarbeten.
Musik- man omrör flitigt i kalkvattnet, sedan tagas allmänhet.
Tag så mycket motion som möj- Billigt sommarnöje.
ägg värpta i maj månad, emedan dessa ega undervisning lemnas åt nybörjare.
Löne- ligt.
2) Se svar till Ingeborg i n:r 19.
För 25 ä 30 kr.
pr månad erhålles den bästa smaken, och nedläggas i stenkru- Prenumerant.
Det är oss omöjligt att säkert pretentioner 100 kr.
Svar till » 19 år », kor, hvarefter kalkvattnet påhälles till ett hel inackordering i ett stilla hem på veta, hvad ni menar.
Ni måste uttrycka er Norrköping p. r.
[209] tydligare, om vi skola kunna gifva er råd.
qvarters höjd öfver äggen.
Derefter tager landet, 1 mil från Hjo, i närheten af Vi tro oss dock kunna säga er, att ni bör man en näfve torr kalk och strör öfver i kalk- jernvägsstation.
Svar t..
» B.
», Kors- vattnet, hvilket bildar en kalkskorpa J) å äg- akta er för tyska » specialister ».
En ung flicka med goda rekommen- gen.
Krukorna täckas och förvaras på svalt berga.
[203J Bosa.
1) Ni borde tvätta hufvudet två gån- ställe under sommaren, hålla sig fullkomligt dationer, elev vid Konstakademien, ön- ger i veckan med Hebras såpsprit och varmt friska till matlagning hur länge som helst.
skar under sommaren undervisa i mål- vatten samt derefter ingnida saliajlolja (2 %).
Inackordering.
Stina.
ning, teckning, perspektiv eller franska 2) Använd den behandling, som linnes förc- 1 vacker, M i g trakt af Vermland N:r 45.
Den metod för tvättning af stu- skrifven för Ina i n:r 9. språket, eller ock plats som ressällskap.
dentmössor, jag med framgång plägat an- mottages till inackordering] eller 2 Fru i Gv.
1) Upprepa fologenbehandlin- Sökanden är van att undervisa.
Svar vända, är följande.
Den hvita sammeten frän- gen flere gånger.
2) Detta onda försvinner i medelålders el.
yngre bild.
frunt.
Vid.
sprättas och sköljes i alldeles hett, väl vis- » inom tid.
Till dess har ni ej annat att göra till » S.
E.
S. », Tidningskontoret, Klara- genom bref med » — r », Karlstad, p.
r. padt såplödder, hvari den, försigtigt fasthål- än att så mycket som möjligt undvika gående bergsgatan 27, Stockholm.
[201] len i ena kanten, hastigt föres irain och åter före 20 maj.
[206] och stående.
eller, som man säger, vaskas, utan att på Mia L.
Då ni säger er vara fullkomligt minsta sätt kramas eller vridas, så att den " frisk, kunna vi ej säga er orsaken.
— Hvad En ung, musikalisk flicka från lands- blir väl rengjord äfven pä det ställe, der man Landsortsboar er mun beträffar, torde ni dock ha nytta af ortsstad, något van vid hushållsgöro- först fattat tag med Ungrarna.
Är sammeten att följa råd till Greta i n:r 18. kunna få hvarjeh.
uppdrag utförda ge- icke alldeles ren efter första skölj ningen, mål, önskar mot billig inackordering Ella B.
Se svar till Ingeborg i n:r 19. nom undert.
Se annonsen i n:r 14 af tages nytt hett såplödder.
Derefter tages Svar i förseglad Lima Prenumerant.
1) Sé svar till Ina i rent hett vatten och förfares pä samma sätt.
plats i god familj.
Idun.
Postadr.
: Engelbrektsg.
31 A.
n:i 9.
2) Hvad menar ni med » borrig »?
3) Till sist upptages sammeten, utan alt vridas, biljett, märkt » G.
22 år », Iduns byrå, Varmt vatten är att föredraga.
4) Vi kanna Telegrafadr.
: Ströms, Stockholm.
och upphänges till torkning i fria luften.
Jag Stockholm.
nc^ ej till någon » smultronkur mot frost.
har brukat sätta trådar i sammeten på fyra [170] Maria Ström, född Klockhoff.
D:r - d.
Ett » gif akt » för husmödrar.
I de flesta hushåll förekommer alltid något, i många t. o. m. ganska mycket, som ej kommer till användning.
Allt så- dant, ja, den minsta smula, ben och köttspad m. m. s. bör noga tillvarata- gas och gifvas till de fattige, men — glöm icke det — medan det är ätbart.
Skulle ingen komma, så skicka det till någon!
Det finnes nog många tanklösa hus- mödrar, som läta sina tjenarinnor slå J Doktor A. Afzelius Doktor Carl piensburg Doktor Constance Elhe, H u s m ö d r a r!
Annonser.
Å Fredrika-Bremer-Förbundets Den 14 juni
Tldn.
kostar endast en kr.
för qvartalet, befordrlngsafg.
Inberäknad.
Anordnar hvarje qvartal pristäflingar för sina prenumeranter.
I n I i M I U U IN Annonser mottagas genom 8.
öumasllus annonsbyrålOcn not redaktioner.
till 2 6 öre pr 4-spaltlg petltrad (= 10 stafvelser).
E.
J. ANDERSSONS 61 Drottninggatan 61 3 tr. upp Försäljning få h ä r m e d r e k o m m e n - d e r a sin nya, tidsenliga B t » B g &amp; £• B M ° A illiga l e k t i o n e r lemnas a f un- dertecknad i f r a n s k a, t y s k a och engelska s p r å k e n s s å väl talande som skrifvande samt å t nybörjare äfven i latin.
Referenser i Wallinska skolan.
Jetta Westerlind, Floragatan 10, 3 tr. [116] Träffas kl. ' IA — 6 e. m.
Inackordering vid badort.
För några unga personer, som ämna under sommaren vistas vid badanstalt, finnes tillfälle till hel inackordering hos doktorinnan Marie Louise Tengstrand, adress till 1 juni Upsala, sedan Hjo. '
Obs.
Bostaden är belägen utom sta- den, alldeles vid badanstaltens park.
(G.
2545): [211] &lt; £3o w sa B CD B sa CL B B sa: i-.
CTQ CD 00 B d sa i-ra O B 3?
sa c-t- rt- B B P * fj-j °: Pianomagasin.
Flyglar, Pianinos, Taf&amp;ar och Orglar från in- och utländska utmärkta Fabriker till de billigaste priser.
För instrumentens bestånd ansvaras.
Äldre Pianos tagas i utbyte.
OBS.
Ständigt lager af Flyglar från Bluthner och PianillOS från G. Schwechtens berömda fabriker.
SucharcTs Ramlösa Plantskola.
Chokolad, sockrad och osockrad, hvaribland Eushålls~Chotolad o. Consum-Chokolad m.
fl.
; Cacao Columbia, närande, lättsmält, fin i smaken, öfverträffar alla utländska sorter.
Säljas hos alla speceri- och delikatesshand- lande samt i parti hos [128] J.
K. Nordling, Lilla Nygatan 23.
Nedra botten, I o. 2 tr. upp.
n [207] L H a n d a r b e t e t s V ä n n e r utställer från tisdagen den 7 t. o. m. fredagen den 17 dennes sin Samling CD af gamla broderier o, väfnader samt en del kopior af dylika.
Hvardagar kl. 1 1 — 4, sa B - Söndagar kl. 1 — 3 e. m. p- S- Inträdesafgift för i c k e medlemmar i 55 Nybrogatan.
BILLIGA PRISER.
Nybrogatan 55. fiho T Tvätt utföres äfven af härv.
ordentliga tvätterakor, hemtas och J UD b i • hemsändes, då adress uppgifves pr telefon 4 3 9 0 eller pr post.
[37]] (ö r e.
Alla B " B!
" B ' - C 3?
sä B P- Skandinav.
Modetidning!
IDUN fr. o. m. n:r 11 t. o. m. n:r 52 eller mer ä n t r e qvartal (O b s!
I n:r 11 börjar den längre följetongen, hvadan intet af den samma går bort.)
säljes oinb.
för I k r.
5 0 ö r e, med lösa permar för 2 k r.
5 0 öre samt kan användas som en synnerligen lämplig present vänner och väninnor emellan.
Efter till Bedaktionen af Idun ingången reqvisition sändes årgången mot efterkraf med tillagdt porto.
är nu alldeles utgånget och kan ej vidare erhållas.
Deremot åter- står ännu ett mindre antal ex. a f!
det rikhaltiga Brudutstyrselnumret, j som kan erhållas mot insändande j af 50 öre i frimärken.
Red.
* wå fördelar framför andra sorter!
Snörlif " La Gracieuse ", såväl i höga som låga former, finnes endast att erhålla hos I_.£t " fc&gt;£ttt, t Kongl.
Hofieverantör, 27 | g. Drottninggatan 27 Stockholm.
Obs.
VFT? *!
e ti « T i l l [199] H e r t r 1 " k Kongl.
Hofieverantör Stockholm.
af Allmänt erkändt bästa CD Fr. Marcus, Un g domsnumret ET tr to O Cl Profver Kostnadsfritt.
Regvisitioner M t f l i t t.
O D S.
!
Ett a M i motie- plansclier medföljer.
JKlädningS ' Brunkebergstorg 18, 2 tr. upp.
3 S Cacaopuiver, SUCHARD.
års årgång af 38 Vesterlånggatan 38 [} CllOCOlat.
Cacao Soluble, ett rent lösligt pul- ver i bleckburkar på \, \ och | kilo, är drygt, välsmakande och närande.
Af Suchard / s Cacaopuiver får man 100 koppar på \ kilo.
[21] Fabriksmärke.
GUST.
PETTERSSON k Komp., 38 Regeringsgatan 38.
IJsV " Flyglar, Tafflar och Pianinos från J.
G. Malmsjö.
[35] Min n y a priskurant öfver rikhaltiga förråd a f a l l a slag plantskoleartiklar ä r nu utkommen och tillsändes franko.
Helsingborg i september 1888.
[522] J V.
P. Jensen.
Suchard ' S Erkänd utmärkt qvalité.
Samtliga SucharÖVs Chocolader äro garanterade ren Cacao och socker utan tillsats.
Suchard ' s Praliner, Gianduja, Capsules, Noisettes, Nougatines och andra dessertchocolader rekom- menderas.
GUSTAF HOLMBLOM [KAPP-FABKIKf era pr £H f Sä: ét- 00.
« husmödrar, för tillredning på få minuter af en ut- märkt och välsmakande buljong.
Bruks- anvisning å hvarje burk.
Finnes hos alla specerihandlande.
[210] B co 55 " o &lt; » _ ~fr~&gt;-j i gg; verldsberömda, prisbelönta Köttextrakt &lt; Si 17 Guld- och Silvermedaljer.
o P B omsorgsfullt enligt n u t i d e n s fordringar.
Med största högaktning AU 2 6, S t o c k h o l m, SUCHARK Fotografe: utföres &lt; och U t h y r n i n g M ä s t e r s a m u e l s g a t a n ii skatan 18.
[201 ii 11 U t s t y r s l a r, i fr L i n n e - o. B o m u l l s v ä f n a d e r till L a k a n o. Örngått.
fr L i n n e - o. B o m u l l s v ä f n a d e r till Damunderkläder.
fr Broderier, Trimmings, knypplade Skånska och Vadstena- fr Spetsar.
fr H a n d d u k s v ä f n a d e r och H a n d d u k a r.
fr Till finare Damunderkläder finnas utmärkta Bomullsväfnader, hvilka i utseende o c h känsel likna linne, tillverkade a f rund- fr trådiga, hårdtvinnade garner och särdeles o m t y c k t a f ö r sin håll- fr barhet och smidighet.
fr Beställningar å alla slag af Damunderkläder, fr Lakan, Örngått emottagas och utföras med omsorg.
fr Profver å alla slags Väfnader sändas franko.
fr K.
M.
L u n d b e r g s B o s ä t t n i n g s m a g a s i n, fr 7 Tillsändes, om lifvidden uppgifves i centimeter eller w Wufvudfamioi: Fred Storkyrlsobrinlsexi 7.
decimaltum.
ico STOCKHOLM, GEKNANBTS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
