# ID: svediakorp-per694
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1889
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,938
# sentences: 721
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fredagen den 5 april 1889.
N:r 14.
B yra: Klar ' abergsgatan 54, en tr. Annonspris: 25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).
Tidningen kostar endast 1 krona iSr qvartalet.
postarvodet inberäknadt.
Ingen lösnummerförsäljning.
Redaktör och FRITHIOF Vid Iduns femte pristäfling belönad uppsats af Ebba Larsson.
kretsen med detta namn bestod till en •s™ början blott af tvänne fruar, som ömsevis voro hos hvar andra hvar annan torsdag, men efter en kort tids förlopp var ett lielt litet » sällskap » organiseradt med stadgar och allt.
Se här ett utdrag ur dessa stadgar.
Samqväm hvar annan torsdag.
(Mången har på sista tiden velat hafva hvarje torsdag, men ännu åtminstone är det blott hvar annan.)
Fruarna upplåta i tur och ordning sin sa- long eller så många rum, som behöfvas — dock ej flere.
Inga stora toaletter få existera vid vite af första gången 20 öre, sedermera dubbla beloppet för hvarje gång.
Efter kl. 5 tages emot, och varar samqvä- met till kl. 1 0; inträffar någon särskild hög- tid samtidigt i familjen, utsträckes tiden till 11.
V i d vite som ofvan får endast serveras kaffe med högst 4 sorters bröd (om somma- ren lemonad med högst 3 sorters bröd), om vintern frukt, nötter eller apelsin — och vin blott då, som ofvan nämts, extra högtid tillstöter.
Supén får bestå af högst 8 sorter kall skuret — häribiand kunna dock, i synnerhet vinter- tiden, högst tvänne sorter vara varma (t. ex. småbiff eller dito köttbullar) — antingen te, chokolad eller mjölk och blott i fall, som förut nämts, en varm rätt, vare sig stek eller gröt — aldrig båda.
D e herrar, som äro öfver 20 år, få ett glas öl och en sup till smörgåsen — men hvad deröfver är, är för- bjudet vid dubbelt vite mot hvad förut nämts.
HELLBERG.
Träffas å byrån kl. 10 — 11 ocb 4 — 5.
Allra.
Telef.
6 1 4 7.
» Väl använd arbetsdag gör hvilans timme skön; La societc.
utgifvare: 2:dra årg.
Utsrifningfstid: hvarje belgfri fredag.
Infaller helgdag på fredagen, ut- gifves tidningen näst föreg.
eller nästfölj.
söckendag.
Prenumeration sker: I landsorten: å postanstalterna.
I Stockbolm: bos redaktionen, å Stads- postens bufvudkontor, i boklådorna samt å tidningskontoren tag nöjet ej till skänks, vinn det som mödans lön! » Ingen in trades afgift erlägges, men ingen får inskrifvas i sällskapet förr, än han varit med under minst 3 samqväm och sett, om eget skaplynne och egna böjelser kunna eller vilja underkasta sig de lifsprinciper, på hvilka » La société » är bygdt.
Äfven ogifta personer af båda könen få blifva medlemmar, men ej aktiva, d. v. s. de hafva ej att hos sig emot- taga » L a société ».
Som sällskapet allt mera utvidgas, har för- slag uppgjorts att antingen befria alla med mindre våning beskärda fruar, hvilkas mäns inkomster äro i förhållande härefter, från emottagningsskyldighet, eller ock att dela » L a société », så att flere sammankomster samti- digt ega rum, dock efter en noggrant ordnad plan.
En och annan har velat hafva särskild lokal, till och med eget hus, men detta sista har ej alls mottagits med någon som helst acklamation — - tvärt o m; ty oafsedt kostnaden tycka de flesta, att detta skulle smaka utelif, då uppgiften i » L a société » ju just är att motarbeta slikt och så småningom samla alla krafter i familjelif och hemlif — alla, man som q vinna, ung som gammal!
Men, som sagdt, allt detta är endast för- slag; ännu räcka de små våningarna och sa- longerna.
Nu till sjelfva samqvämet och sysselsätt- ningarna derunder.
Medlemmarne ega rätt att komma, då tid och öfrigt det medgifva, men efter kl. 6 ser- veras intet kaffe och efter kl. 8 ingen supé.
Sysselsättningen är omvexlande och många- handa.
Fruarna och äfven några af flickorna med- föra alltid i sin arbetskorg ett lättskött arbete och en anteckningsbok.
Fruarna sitta vid det stora runda bordet, och arbetet går raskt och flinkt, under det råd och rön gifvas, emottagas och — upp- tecknas.
T y då någon har ett särskildt godt, praktiskt råd, någonting i liter, kilo eller meter, så komma alla de små antecknings- böckerna fram som genom ett trollslag, men ett par minuter derefter äro de borta igen, ty alla kunna slenografi (lektioner häruti meddelas inom sällskapet gratis).
Ungdomen håller till i ett särskildt rum, derest sjelfva salongen eller förmaket ej räc- ker.
D e dansa, leka och roa sig, som man brukar göra det » i ungdomens år » och som vi alla gjort — men alldeles icke som nutidens ungdom i allmänhet gör.
Ungherrarne hvar- ken röka eller spela kort och agera öfver hufvud på intet vis gubbar, som skick och bruk dess sämre nu till dags är, något som till och med gifvit en hel stad benämningen » de unga gubbarnes ».
Ej heller sysselsätta sig damerna med hvar andras toaletter, kritisera och afhandla drägter — åh nej!
De sysselsätta sig i stäl- let med ungherrarne, icke tillgjordt och sippt, icke djerft utmanande, utan ungefär såsom » Eva såg på Adam », innan hennes ögon i blygsel och skuldmedvetande sänktes till jor- den — oskuldsfullt, fritt och öppet.
I » L a société » konversera ej de unga om vädret, sista balen, premieren på teatern eller den nyutgifna romanen, det låta de de äldre göra; ty sjelfva ha de dertill allt för brådt med att » packa kappsäcken », » lasta skeppet », ge hvar andra » samvetsfrågor » och i tid lära sig » hur Amor kommer » — med ett ord, de ha så innerligt roligt, som om ' det hvar enda sammankomst » vore jul igen ».
Stundom musiceras, men det händer aldrig att vare sig Chopin eller Grieg bli miss- handlade af personer, hvilkas uppfattning och teknik sträcka sig till » Jungfruns bön » och » Napoleons marsch öfver alperna ».
Man ber aldrig dem spela, som icke kunna, och ännu mindre komplimenteras de - — för att seder-
dun utkommer I hufvudstaden hvarje helgfri fredag och kostar fb&gt; ett qvartal endast I krona, postarvodet Inberäknadt.
— mera blifva till åtlöje!
Dylikt anse medlem- marne inom » L a société » allt för lumpet.
Icke så, som om det blott vore virtuoser, hvilka der låta höra sig — många små enkla bitar ha ljudit der; men alla dessa små bitar ha utförts väl, både med smak och känsla.
Öfverdrifvet beröm skördar ingen, om än ta- langen är rätt stor.
— » Tack, min lilla flicka, det var ju rätt bra » — så löd allt det be- röm en 20-årig dam fick härförleden, då hon hade utfört första satsen i Beethovens Sonate Pathétique — särdeles väl till och med.
Men hon rodnade af glädje, ty hon visste hvad ett dylikt ord gälde inom » L a société ».
Som förut sagts, eger ungdom af båda könen tillträde, till och med äldre ungherrar; dessa komma dock alltid att räknas till ung- domen, såsom ej varande aktiva medlemmar; de komma för den skull ej heller i åtanke vid något val.
Sanningen att säga freqven- teras » L a société » minst utaf dem, ty dels är » tobaksrökning förbjuden », » hundar få ej medtagas », lika litet kortleken.
Mången tyc- ker, att de stackars gubbarne gerna kunde få åtminstone en oskyldig » priffe » med ett tion- dedels öres point och dertill få sin lilla tu- ting — kanske går det i en framtid, men ännu är allt detta förbjuden frukt.
Lika litet som fruarna med sin virkning fått sticka näsan inom herrarnes klubbar, likaså obevekliga äro nu medlemmarne af » L a société »; ty denna är egentligen fruarnas lilla klubb eller, ännu bättre, familjesamman- komst, fast än dessa i sina alltid medlidsamma hjertan tyckt synd vara att totalt utestänga de stackars gubbarne, helst då j u medgifvas måste, att äfven de höra till familjen.
Inom » L a société » förekommer ibland så kallad prickning eller uteslutning.
Har någon af medlemmarne i ord eller handling gjort något, som strider emot föreningens ofvan nämda, tysta principer, inträffar det, att på hennes nästa mottagningsdag nästan inga infinna sig, åtminstone bland de aktiva med- lemmarne; och då hon sjelf härnäst uppträder i » La société », är der knapt någon, som ser henne.
Detta regleras dock väsentligt af den felandes egen ånger och förbättring.
Ett erkändt och rättadt fel förlätes — motsatsen icke.
Så äfven vis-ä-vis ungherrarne.
» En », som det heter, » uppenbart obotfärdig » får icke en gång tillträde, » till dess han sig omvänder och bättrar ».
Ja, än mer — detta gäller ej endast inom » La société »; han är, som man säger, öfverallt » omöjlig ».
Ty hvarje medlem i » L a société » genomför på hvarje håll i lif- vet sina grundsatser praktiskt.
De göra ute- slutningar ur sitt umgänge på ett fint, dock fullt tydligt sätt.
D e unga damerna vägra på baler att dansa med de herrar, hvars lef- nad är, minst sagdt — litet egendomlig.
Det märkvärdiga är dock, att proselyter göras i mängd just bland dessa herrar; en efter an- nan snärjes i kärlekens garn, och för att » få » sin tillbedda måste gunstig herrn först göra sig henne värdig.
Det är riktigt uppmunt- rande att se, hur qvickt t. ex. en examen kan tagas, och hur för öfrigt ett svirande lif i hast kan stadga sig.
Ty, I förstån väl, att det icke allenast är inom » La société », medlemmarne träffas, utan hvarje hem emottager små besök när som helst, blott att de besökande behandlas och trakte- ras alldeles som husets egna medlemmar och att ingen affär alls göres af dem.
De unga flickorna fullgöra sina pligter i hemmet, alldeles som vanligt, maten förändras I rs I U I I K t U IN Tidningen nnehåller nästan uteslutande originalbidrag.
— Uppgif ä närmaste postanstalt namn och adress samt erlägg en krona, så er- ej det minsta; men ungherrarne måste tycka om detta och känna sig precis som » barn i huset », hvilket de också snart bli.
Ty om ett litet tycke från balsalongen en och annan gång är svårt nog att öfvervinna, blir det dock rent af en böjelse » för hela lifvet », när den unge träffade får se flickan i fråga stöka om i hemmet, biträda modern, hjelpa småsyskonen.
.
.
Och har blott en enda man ur en s. k. glad krets blifvit insnärjd i kärlekens och » L a sociétés » garn, lockas de andra så småningom efter.
» La société » har sin kassa, en för nytta och en för nöje.
Denna kassas tillkomst är märkvärdig, ty som nämts, tages hvar- ken inskrifnings- eller årsafgift, och det räk- nas ej för heder att bli bötfäld, helst som förlusten af » medborgerligt förtroende » inom » L a société » blir följden efter vissa, upp- repade gånger.
Detta straff består deruti, att den ådömde ej på viss tid får emottaga » La société » hos sig och ej heller kommer i åtanke vid något val.
Denna paragraf till- kom efter alla de öfriga, emedan en del af medlemmarne omöjligt kunde förmås att följa reglerna angående mat och klädedrägt.
D e ville gerna betala böterna blott för att få utmärka sig — men detta lyckades icke.
Hvar annan månad väljes en — icke homme utan — femme d ' affaire, som dels har kassan om hand, dels sörjer för en del andra åligganden.
Se här, hur kassan bildas!
Femme d ' affaire har att vid hvarje samqväm medföra tvänne sparbössor, som placeras på obemärkt ställe, och då lägger hvem, som vill, sin tribut i de samma • — antingen i den för nöje eller den för nytta.
Ingen ser, hvem som lägger eller hur mycket, hvadan ingen tvingas af falsk stolthet att gifva, då han ej eger råd.
» L a société » räknar rik som mindre rik, hög som mindre hög bland sina medlemmar.
Nyckeln till dessa sparbössor deponeras hos utom föreningen stående person, som efter viss tids förlopp har att vid pågående sam- qväm inlemna densamma, hvarefter kassan upptages, räknas och summorna insättas på sina särskilda sparbansböcker.
Utaf » kassan till nytta« lemnas bidrag till sjukvård åt medlemmar, som äro i mindre goda omstän- digheter, till och med åt icke aktiva, så att de få läkare och medikamenter fritt.
» Kassan till nöje » användes stundom till skogs- eller slädpartier, men » La société » bru- kar dock deraf merendels bereda ett annat, icke mindre » nöje ».
Kassörskor, butiksflickor, sömmerskor, lära- rinnor m. fl.
behöfvande unga qvinnor sättas nämligen i tillfälle till en månads vistelse vid en bad- eller brunnsort eller ock i någon annan liten vrå af skärgården för att hemta en smula förråd af helsa och frisk luft till långa och tunga arbetsdagar.
Att många pen- ningar på detta sätt betalats ut är ett faktum, men hur de kommit in — - det är och för- blir för de flesta en gåtfull hemlighet.
Ingen vet, hvem som i kassan lagt alla de många verkligen hjerterörande små 1- 2- och 5-öringarne, hvars alla samlade » bäckar små » sammanförda bilda en rätt » stor å ».
Och icke heller blir någon klok på, hvem som stoppat ned de der tunna pappersbitarne, på hvilka ordet tio esomoftast står prentadt, och hvilka så tyst och stilla utan skrytsamt skrammel glida ned i den lilla sparbössan.
Kanske småttingarne sparat in sin kara- mellslant och bedt mamma lägga den ned — helt tyst och obemärkt; ty äfven barnen lära sig att gifva på detta sätt.
Kanske den an- språkslösa frun lemnat till baka teaterbiljetten, som hon fått af en god vän, för att offra dess värde till några stackars behöfvandes » nöje eller nytta »!
Och den verkligt rika — hvem vet — • kanske hon velat smaka gifvandets största fröjd genom att försaka den nya klädningen och hatten.
D e gamla kunna gå med än en tid, de påminna henne i glädje om, hur snabbt och behändigt hon smusslade ned — ja, icke vet jag, hur mycket det var — må hända nog att dermed återköpa mod och lefnadslust åt en af öfveransträngdt arbete dignande med- menniska, helsans rosor på bleka kinder!
Och mången, mången » enkans skärf » har här legat sida vid sida, med hvad de rika till öfverlopps haft, för att till sist med sin ma- giska kraft frambringa välsignelse och lycka.
» L a société » har i det tysta på skilda om- råden redan gjort så oändligt mycket godt, att det blifvit ett talesätt, då en modedocka blir en god husmor, eller då en ung man upphör att » lefva lifvet », som det ju kallas på deras eget språk — att det då heter: » hon eller han måtte hafva gått in i » L a société »!
Någon större reklam vet jag verkligen ej kan upptänkas för att åt nämda institution värfva anhängare, • och är det att hoppas, att » L a société » allt mera skall grena ut sig och slutligen genomsyra hela vårt sällskapslif, som det är dess mening att helt och hållet reformera!
Men oaktadt allt det goda, som jag här berättat om » L a société », har dock denna skapelse ett stort fel, det: att endast vara en vacker saga.
T y helt visst han I redan för länge sedan förstått, att hela » L a société », med stadgar, grundsatser och allt, blottar » instiftad » af eder ödmjuka tjenarinna, hvilken dock intet högre önskar än att en gång få skåda den dag, då det i hvarje afseende lysande sällskapet håller sitt intåg i svenska hem och svenskt umgän- geslif.
Hemmet eller skolan?
K n:r 5 af Idun förekommer under ofvanstående H rubrik en liten uppsats, mot hvilken jag genast skulle velat göra åtskilliga inkast.
Jag har emel- lertid dröjt dermed tills nu, i förhoppning att en mera van penna än min skulle åtaga sig att göra anmärkningar mot en del af åsigterna i ofvan be- rörda uppsats.
Corinne, så kallar sig dess författarinna, anser för det första, att blott mycket ostyriga eller sjukliga barn böra åtnjuta undervisning i hemmet, men att för friska, lifliga och andligt utvecklade barn är skolan obetingad t att föredraga.
Detta påstående är ett stort misstag, ty ju mera andligt utvecklädt ett barn är, dess starkare är dess individualitet; och det egendomliga, det ursprungliga hos menniskan är just det, som gör henne mest till- dragande.
Man förutsätter naturligtvis dervid, att detta egendomliga hos menniskan är godt och sundt, hvilket man kan taga för afgjordt att det är hos ett friskt och begåfvadt barn.
Men nu är förhållan- det det, att just denna individualitet försvinner ge- nom den dagliga jemnslipningen i skolan, der det rikt utrustade barnet åtnjuter samma chablonmessiga uppfostran som alla de öfriga, hvarigenom månget frö till en högre och kraftigare utveckling förqväf- ves.
Ej, att jag härmed vill säga, att icke skolan är en välsignelserik inrättning för tusentals föräldrar, som hvarken ega medel eller tillfälle att förskaffa sina barn undervisning i hemmet; men för dem, som kunna åstadkomma en dylik hemundervisning, är detta det för barnets utveckling det fördelaktigaste; man må blott ej glömma, att hemundervisningen måste meddelas af dertill fullt kompetenta personer.
hålles ett nummer I veckan under hela qvartalet.
För hvarje 6-tal abon- nenter, som samlas, och för hvilka afglften Insändes till Redaktionen af Det kan visserligen för en mor vara högst beqvämt att sända sina barn i skolan, under det hon sjelf i allsköns lugn och stillhet sitter hemma vid sitt ar- bete, eller under det hon går ut för att göra besök hos vänner och bekanta.
En dylik hänsyn till egen beqväinlighet får dock ej göra sig gällande, allra minst vid ett så vigtigt verk som barnens uppfostran.
Corinne påstår vidare, att » enstaka, begåfvade lär- jungars exempel » skall uppväcka hos barnet önskan att icke blifva efter.
» Det försöker » — säger förf.
vidare, » att om möjligt hinna före de andra eller åtminstone hålla jemna steg med dem. » Men denna täfiingslust är ingalunda lärdomens kärna.
Ett barn skall lära sig att läsa för nöjet att lära och ej för att framstå som ett ljus bland mindre lätt fattande kamrater.
Jag har sjelf en liten åttaårig flicka, som först för ett halfår sedan började med någon egentlig läsning, men som, ehuru hon blott åtnjuter undervisning i hemmet, läser med lif och lust och i undervisningen finner ett outtömligt nöje, oaktadt den ej åtföljes af några synbara belöningar eller straff.
Att beröm och tadel hafva en kraftigare verkan i kamraters närvaro, är intet godt tecken, tvärt o m tyder det blott på hårdhållna karaktärer.
Hvilket kärleksfullt barn bevekes ej lättare af en uppmaning till det rätta, gifven enskildt, än af en sådan upp- maning uttalad i bestraffande ton inför en hel klass.
Månget ömtåligt och finkänsligt sinne har för hela lifvet emottagit ett obehagligt intryck af de offent- liga tillrättavisningarna.
Den stolthet, som uppkom- mer af medvetandet om en uppfyld pligt utan allt pris derför, är den sanna glädjen.
Slutligen säger Corinne, att i skolan hålles barnet till ordning, renlighet och uppfyllandet af sina ålig- ganden, och att skolan i främsta rummet skall lära det gudsfruktan, lydnad, ödmjukhet och anständighet.
O, huru sorgligt, om ej de här uppräknade egen- skaperna lika väl, eller ännu bättre, kunna inläras i hemmet!
Huru sorgligt, om föräldrarne nödgades sända sina barn ifrån sig för att genom främmande menniskor inhemta begreppet om gudsfruktan, detta vilkor för sällhet såväl i det närvarande som det tillkommande lifvet.
Och lydnad; det barn, som ej lyder sina föräldrar, det skall säkerligen ej heller lyda sina lärare, åtmin- stone blir då fruktan för straff den enda driffjedern dertill.
Och ödmjukhet; icke blir det barn ödmjukt, som antingen framhålles såsom ett lysande exempel för sina kamrater eller som, i motsatt fall, framställes såsom en, den der man omöjligt kan göra någonting utaf.
Hvad slutligen anständigheten beträffar, så har jag ty värr mången gång hört mellan skolkamrater af- handlas ämnen, hvilka aldrig i ett bildadt hem nå till barnens öron.
Der det blott finnes ett enda barn i familjen, kan ju detta erhålla undervisning tillsamman med någon annan familjs barn, ty att läsa alldeles ensam kan j u vara tråkigt.
Der flere syskon finnas deremot, der blir läsningen ett nöje i sällskap med så kära kamrater.
Hvad som här sagts, gäller för det mesta flickorna, men äfven gossarne böra ej allt för tidigt sändas från hemmet.
När en flicka nått den ålder, att hennes karaktär tagit fasthet, så att den ej är emottaglig för hvarje främmande intryck, då är tiden inne att sända henne i skolan.
Denna tidpunkt infaller ungefär, då den unga flickan uppnått femton år.
Då kommer hon med ens i de högre klasserna, der ämnenas mångfald hin- dra henne ifrån att sysselsätta sina tankar med hvad som är otillbörligt.
Till dess äro hemmet och om- gifningen der hennes bästa skydd, naturligtvis under förutsättning, att hemmets medlemmar äro goda, verk- ligt bildade menniskor.
Alltså, i motsats till Corinne, anser jag, att för flickan, tills hon är femton år, och för gossen intill ynglingaåren äro hemundervisningen och det bildade hemmet den bästa jordmånen för de unga mennisko- plantorna, som skola blomstra och bära frukter för evigheten.
Sten.
Små knoppar.
on skyndar raskt framåt, ty den skarpa vårblåsten trängde så obehagligt rå genom den tunna sidenpaletån.
I morgon skulle hon minsann taga till skinnpelisen igen; april väder var ej att förtro sig till!
Hon i i- \ I I NI I LJ U IN Idun, erhållet cct gratlsexemplar för hela den tid, under hvilken abonne- mentet räcker.
Aro de samlade abonnenterna färre än 5, torde prenumera- stoppade händerna bättre in i den lilla spets- muffen, och kände sig helt förtretad öfver den långa vintern — så förskräckligt lång som den var.
Man hade ju redan hunnit in i april, utan att luften kändes det minsta vårljum.
Just som hon skulle skynda in i sin port, ljöd en liten, ömkligt hes barnröst tätt invid henne: » blåsippor, köp, snälla fröken! » Hon vände sig om.
Der stod en stackars blåfrusen flicka och räckte nigande fram några outveck- lade knoppar af dessa Floras förstlingar.
» Jag plockade dem i skogen i går.
slå nog ut, när de komma i vatten. » De Den unga flickan drog med en viss lång- sam försigtighet sin smala, behandskade hand ur den ljumma muffen och tog den lilla blå- sippsknippan mellan sina fina fingrar.
Det bleka barnets ansigte ljusnade i hoppfull för- bidan.
» Stackars små, ni behöfva väl komma in i värmen. » Den unga damen tryckte dem mot sina friska röda läppar och räckte derpå den lilla hennes slant.
» Jag tror den här är vack- rare. » H o n gräfde upp och ned i korgen och undersökte hvarje knippa.
Nej, den för- sta var bäst.
Och så ilade hon uppför trappan.
.
.
» God dag Gustaf, » det var sin fästman hon helsade, » ser du hvad jag har!
Det blir nog vår snart ändå. » » Ah, se blåsippor! » Han skänkte dem en flyktig blick.
D e n unga flickan gick med lätta steg öfver golfvet, fylde en dyrbar vas med vatten och satte varsamt sina blommor deri, sedan hon klipt upp tråden, som skar in i de fina stänglarna.
Hennes täcka an- sigte återspeglade så mycken öm omsorg, att hennes fästman beundrande tänkte vid sig sjelf: » Så öm hon är mot några fattiga knoppar!
Hvilken god engel måtte hon ej vara i nö- dens och sorgens hem.
.
.
» Der nere på gatan hejdades en och annan af blomsterflickans bedjande: köp / Hon läng- tade så innerligt att få slutsåldt; hon frös, så att de små fötterna nästan stelnade.
Ännu hade hon fem buketter qvar.
Ack, att hon varit en sippa, som fått sin plats i ett varmt, vackert hem och blifvit omhuldad af lena smekande händer!
Men nu var hon blott ett fattigt mennisko- barn, ett af de många, som stå utanför.
Ingen öppnade sin famn för den fula, out- vecklade knoppen.
Ingen värmde de veka hjertbladen; och ändock begärde man, att plantan skulle växa kraftig nog att göra gagn i lifvet.
Utan solljus och kärlek var det ju dock så naturligt, att den stackars plantan skulle vissna bort eller blifva förkrympt och bräcklig.
Och barnet kände dunkelt, att man gjorde blommorna mera rättvisa än hvad alltid kom de ringaste bland menniskor till del.
E — th.
Husmödrar emellan.
^P^ör några veckor sedan gjorde » Betty, ung hus- vi) mor&gt;, en förfrågan i Hun, huru vida en fru, med tillbjelp af endast en vanlig tjenstflicka, anses böra kunna på ett tillfredsställande sätt sköta ett hushåll på tre fullvuxna personer och ett litet barn, och om hon dessutom kan få någon tid öfrig för » själsodling och sin makes intressen ».
Fru Betty fick i n:r 10 af Idun två svar på denna fråga.
Båda gå ut på, att det mycket väl går för sig att bestyra om allt detta: hushållet, barnet, tref- naden m. m. med hjelp af endast en tjenare.
Då dessa åsigter utan tvifvel äro grundade på erfaren- het, kan j u ingen opponera sig, och jag allra minst, som är långt ifrån en sådan der dugtig husmor, som hinner med allt möjligt.
Troligen har Fru Betty nu ordnat sin tid och vanorna i sitt hem i enlighet med » Gammal husmoders » ocb » Fru Ellens » anvisningar, och då är ju allt väl bestäldt, men som hon haft en tid af rådvillhet och, som jag antar- äfven af missmod att kunna gå i land med de upp, räknade bestyren, så kanske det tröstar henne att höra, att det fins flere än hon, som i ett slikt fall skulle tvekat.
Nog förefaller det mig svårt, då man har ett litet barn och flere rum, som behöfva daglig städning, att vara betjenad af endast en tjenarinna.
Det kan ju gå för sig, om man sjelf alltid är frisk, barnet är snällt, mannen har små fordringar på hustrun och hemmet och intet oförutsedt inträffar.
Punktlighet är nog riktigt att påpeka, såsom varande under alla förhållanden något mycket nödvändigt, men jag frå- gar dem, som så nyligen haft ett litet barn, att de minnas, hur det är att sköta ett sådant, om de små verkligen bruka tillåta, att man ser om dem endast, då ens tid det medger?
Sjelf har jag en liten flicka, två månader gammal, och fast än jag med skäl kan säga att det är ett snällt och friskt barn, kan jag ändå ej förstå, hur jag skulle kunna, med endast en tjenarinna, se om henne och mitt hushåll — om, förstås, ej ekonomiska skäl tvunge mig dertill.
I så fall får ju mycket lof att gå för sig, som annars är qvistigt nog.
Har man glädjen af ett litet barn, bör man akta sig att ej för sparsamhets skull förvandla glädjen till ett stort besvär.
Låt oss antaga, att barnet som- liga nätter är kinkigt, så att modern får sofva litet eller intet.
Det är väl få qvinnor af vår samhäHs- klass, som ej, då dagen kommer, känna sig med- tagna, och då faller det sig litet svårt att stiga upp half sju för att börja med hushållsbestyr eller ock att fortsätta att sköta den lilla.
Hela dagen är efter en genomvakad natt oftast förstörd, och känner man sig förbi och uttröttad af brist på sömn och är upp- tagen af mångahanda bestyr dessutom, tror jag, att många med mig dela det felet att bli en smula otå- liga, om något går emot under dagens lopp.
» Det får man ej bli », är jag säker på, att dug- tiga fruar invända, och jag vet också mycket väl, att det är bättre för både en sjelf och andra, om man kan hålla modet uppe; men icke förty har det gått på tok för mer än en, äfven med de bästa föresatser.
Är frun » nervös » (och det är ej endast dåligt lynne, som det ordet uttrycker), så kan man tänka sig större trefnad för mannen, då han kommer hem eller är ledig, och äfven för frun sjelf och de öfriga familje- medlemmarne.
Nästa natt kanske det blir lika när med att sofva, men antag gerna, antingen att barnet då är lugnt eller att tjenarinnan sköter det, för att frun skall få hvila ut till — half sju.
Föregående dags obehag kunna dock kanske ej uppvägas af den besparing, som gjorts genom att använda endast en tjenare, och hvilka obehag kanske i annat fall ute- blifvit.
Oftast ligger ju barnkammaren bredvid moderns sofrum, och då hör hon och blir störd af skriket, eller ock skickar man barn och sköterska till andra ändan af våningen, och då får hon oroa sig öfver, att den lilla ej skall bli orientligt eftersedd, att flic- kan kanske icke hör, när barnet gråter, eller att hon är likgiltig m. m. d., som man med eller utan skäl är benägen tro.
Hellre anstränger hon sig till det yttersta, ofta mer än krafterna tillåta.
Har man deremot en särskild barnpiga (som ju kan deltaga i städning m.
m.)
blir denna alltid mer fästad vid och aktsam om barne '., så att man tryg- gare kan lemna den lilla i hennes vård.
Och har jag två tjenarinnor, kan ju den ena, på morgonen efter en af mig genomvakad natt, taga barnet och den andra, som har köksbestyren om hand, göra frukosten i ordning och andra morgonsysslor, så att jag får njuta ett par timmars välbehöflig hvila för att der- efter med friskt sinne se om mitt hem till min mans och till egen trefnad.
Att dagens sysslor verkligen kunna ordnas i likhet med » Fru Ellens » råd, tviflar jag visst ej på, men för att den komfort, som ju är ett hufvudvilkor för en familjs trefnad, derjemte skall kunna ega bestånd, får ej heller det utstakade schemat för dagen ändras det minsta, såsom af ett besök hos nära slägtingar eller verkliga vänner, hvilket dock är något ytterst nödvändigt och naturligt för sinnets uppfriskande.
Dessa rader få på intet sätt betraktas som ett råd i motsatt riktning till dem Fru Betty fick i Idun n:r 10, utan endast som en liten protest mot lätt- heten af de sammas utförande.
För somliga hus- mödrar kan det j u gå temligen bra i vanliga fall att ordna tiden i enlighet med dessa råd, men att det är svårt — ja, nästan omöjligt — för sådana, som antingen äro af naturen mindre praktiskt an- lagda eller ock ej ha en stark fysik, är ganska lätt att inse.
Men ett råd skulle äfven jag vilja ge Fru Betty.
t \ on ske å närmaste postanstalt. — Bidrag från alla områden f ö r qvlnllg verksamhet mottagas med tacksamhet.
Endast en sida af papperet bör i i-^ I I N I I L / U IN i Hon nämner, att hon skulle vilja ha en stund dag- ligen ledig för att egna » sin mans intressen ».
A r nu Fru Betty en sä lycklig ung hustru, att hennes man med henne delar sina intressen för sitt fack och andra frågor af hvad slag de vara må, bör hon fram för allt annat söka bibehbålla detta.
Många hustrur ha aldrig smakat sötman af att vara sina mäns för- trogna; och hur många qvinnors hela äktenskapliga lycka har ej sjunkit ner till det mest likgihiga för- hållande endast derför, att de haft tusen hushålls- bestyr i sitt hufvud, då mannen kommit för att fä hvila och sympati i sin hustrus sällskap.
Att ban förr eller senare under sådana förhållanden i stället uppsöker vänner utom hus, med hvilka han kan utbyta tankar utan att få tankspridda svar eller på- tvingad uppmärksamhet, får man ej undra på.
Lie har i » Et Samliv » utmärkt väl skildrat ett sådant förhållande.
— Att det är lättare att bibehålla något godt än att återvinna det, sedan det en gång är för- spildt, är en gammal känd sanning.
Må derför Fru Betty till hvad pris som helst skaffa sig tid till och bibehålla intresset för sin mans intressen — det är det enda råd jag vågar ge henne.
W. korta ärmar uttalar grunder på det En af vigtiga hygieniska sidan i frågan späda barnens gör väl ej det!
eller föreningen goda bestämdaste.
hvar moder, som intresserar sig för den ofantligt de sig användas och marginal lemnas.
Namn och adress torde alltid noga anglfvas, och kan fullkomlig diskretlon från redaktionens sida påräknas — - kan, skriftligen föreningen beklädnad — vända under om och hvilken genom att personligen sig adress: till Drägtreform- fröken Josephine Ohlssons modehandel, Blasieholmstorg 14, Stock- holm, erhålla alla nödiga upplysningar och modeller härtill.
Om qvinnan, hennes rättigheter o c h ställning familjen och inom samhället- Tvänne föredrag hållna af pastorn i franska reformerta kyrkan i Stockholm Rudolf För alla svenska mödrar bör den nast uppgift Drägtreformföreningen satt sig före ha se- det största intresse och ha att påräkna den tacksammaste anslutning.
V i syfta att nämligen då på föreningens sträfvanden i allmänt bruk införa verkligt lämplig och hygienisk beklädnad för Ingen hjerta omsorg närmare späda barn.
kan väl och ligga vara det ett mer qvinligt värdigt än omsorgen om det unga barnets vård.
nadsfrågan dervidlag naturligen ett intar nerligt betydande Förnekas mycket Bekläd- syn- rum.
kan icke att gör sig oförstånd från gammalt ännu gällande vis ä vis anordnandet af barnets i de första lefnadsåren drägt.
Vi nella, vilja då icke tala om de traditio- hårdt tilldragna lindorna, i hvilket späda, den ömtåliga kroppen insnörades som i ett pansar, som genom sitt onaturliga tryck öfvade sannskyldig skada på lemmar och organ.
väl dess ännu icke stadgade Dessa tortyrinstrument äro dess bättre numera utdömda af hvarje för- ståndig moder hennes hem.
se de små och för Men hur evigt förvisade ofta får man påbyltade med en från ej ännu massa mer eller mindre ändamålsenliga plagg, som under det de kanske lemna en onödig och rent af generande värme för vissa delar af kroppen lemna andra bara och lätt utsatta för förkylningar, och som dertill genom verka besvärande sin opraktiska mängd och snitt och hindrande för barnets rörelser.
Drägtreformföreningen, som under det senaste arbetsåret särskildt egnat sin uppmärksamhet åt uppställandet af lämpliga modeller till drägter för späda barn, har beklädnaden och ledig öfver som hela mycket vara den på samma gång lätt lemnar en tillräcklig och kroppen jemt har modeller dervid utgått derifrån, att måste föreningen från fördelad värme.
hemtat England, der verkligt hygienisk I idén till sina man redan länge allmänt beaktat denna vigtiga sak, barnbeklädnad och der en vunnit fot- fäste.
Under denna vecka har föreningen härstädes utstält ligga på det för den samling som frukten modeller, som nu före- af årets arbete, och hvilka varmaste kunna anbefallas som föresyn hvarje svenskt utställningen hem.
framhöll Vid man vårt besök å särskildt en lämp- lig modell till nattdrägt med skjorta och byxor (af linne) i ett stycke, genom hvilken konstruktion barnet i hindras att, bädden ock, » sparka liksom för försedt med som nu af sig ».
ständigt är fallet, Detta plagg var öfrigt alla andra underkläder, långa ärmar.
ligen vanliga bruket att för Mot små det Österman.
(Forts. fr. n:r 12.)
nu synner- barn begagna Talaren uttalade den önskan, att den svaga flickan måtte undervisas så grundligt som möjligt i alla vetenskapens grenar, men att hon samtidigt med sina stigande kunskaper icke måtte förakta sitt köns sysselsättningar.
Hon borde taga känuedom om allt och intressera sig för allt, på det hon må kunna samtala med sin far, sina bröder, sin fästman och sin make och dessa i henne finna en verklig kam- rat och en bildad vän.
Med ett ord: den unga qvinnan borde vara så väl väpnad för lifvet som möjligt och utrustad jemväl på mannens områden — det vore den emancipation, som alla intelligenta män omfattade såsom ett önsk- ningsmål; så utrustad — låt vara till hälften eman- ciperad, till hälften fri — komme hon att spela den lyckligaste rollen i lifvet.
H o n blefve nämligen derigenom för sin man en upplyst inspiratrice, en tillförlitlig rådgifverska, ett verkligt stöd i alla lifvets strider.
Guido.
I sitt första föredrag hade talaren sagt, att qvin- nan vore i sin fulla rätt, då hon fordrade likstäl- lighet och frigörelse.
Men lika fullt gåfves det men- niskor med både intelligens och klokhet, hvilka anse, att qvinnan för att blifva sin sanna natur trogen borde starkt begränsa sina fordringar — att man måste noga skilja mellan emancipation och emanci- pation.
Talaren framstälde den frågan, huruvida det vore önskligt att qvinnan begagnade sig af de rättigheter, som hon otvifvelaktigt hade, till likställighet med man- nen i det offentliga lifvet, huruvida det öfver hufvud vore lämpligt att hon förändrade sina nuvarande lifsvil- kor derhän, att de komme i öfverensstämmelse med de förhållanden, som betingades af en ny samhälls- ställning för henne.
Innan han besvarade denna fråga framhöll han, att hon otvifvelaktigt borde hafva ett ord med att säga i offentliga angelägenheter, att flere länder till- erkänt henne rösträtt o. d. och att detta i viss grad förbättrat hennes sociala ställning.
Men å andra sidan misstänkte han, att det allmännas tjenst ej öfverensstämde med hennes qvinliga natur, att hon i konkurrensen och likställigheten med mannen skulle förlora den hänsyn hos denne, hvaraf hennes naturliga svaghet vore i behof, att mannens ring- aktning skulle träda i stället för hans vördnad och att den qvinliga intelligensens och det qvinliga hjertats förra instinkter under samlifvet med män- nen oupphörligen skulle stötas tillbaka af den man- liga ensidigheten och kylan.
Det inflytande på det borgerliga lifvet, som qvin- nan redan under nuvarande förhållanden hade, vore ej obetydligt, hennes spira vore t. o. m. längre än männens, och hennes mission vore icke mindre be- aktansvärd, derför att den skedde i det tysta.
Tala- ren trodde, att hennes sträfvan derför snarare borde gå ut på att förstora detta tysta inflytande, än vända sig utåt.
Han fann det icke troligt, att en yttre qvinlig emancipation vore gagnelig för samhället och ansåg, att, om en sådan i stort utfördes, skulle qvinnan komma att försumma sina husliga pligter och i all synnerhet den uppgift, för hvilken hon framför allt vore egnad, nämligen barnens uppfost- ran.
Och i barnens uppfostran låge samhällets fram- tid.
Talaren förmenade vidare, att en yttre eman- cipation ingalunda skulle gifva qvinnan en högre grad af lycka eller ett större mått af sann tillfreds- ställelse.
En hård kamp vore hufvudmomentet i det yttre lifvet och qvinnans ömma, fina och subtila väsen skulle ständigt ända till vämjelse stötas till bnka af hårdheten, grofheten och egoismen.
Af dessa och andra skäl ansåg talaren, att qvin- nan borde efterstäfva en emancipation, som ginge ut på vinnande af alla de rättigheter och privilegier, som noggrant öfverensstämde med hennes natur, instinkter och intressen, men att hon borde afhålla sig från den emancipation, som komme att draga henne ut ur hennes undangömda ställning och för- sätta henne i vilkor, som voro ogynnsamma för ut- förandet af den stora roll, som vore henne särskildt förbehållen.
Och hit räknade talaren framför allt den af inspiratrice åt mannen i hans gerning.
Så- som inspiratrice bör hon framför allt verka inom familjen, men då det äfven finnes qvinnor utan familj eller dermed sammanhängande pligter, må dessa verka inom den sfer, till hvilken de höra, dock alltid bevarande sin qvinliga tillbakadragenhet, hvilken just är hemligheten af det ofantliga infly- tande, som qvinnan utöfvar.
De i sista dagens stund tillströmmande annonserna ha i nummer allt för mycket inkräktat på textutrymmet.
Vi skola emellertid hålla våra läsarinnor skadeslösa genom att utgifva något af de närmaste numren i 12-sidigt format.
Teater och musik.
Kungl.
operan.
Sistlidne lördags symfonikonsert hade samlat en till sista plats fullsatt salong.
Aftonen fick ett särskildt intresse genom den fram- stående pianisten Frans Rummets uppträdande.
I utförandet af Beethovens pianokonsert (g-dur) samt i Liszts fantasi öfver ungarska folkmelodier hade den celebre virtuosen tillfälle att lägga i da- gen alla de goda egenskaper, s o m känneteckna hans pianospel: ädelhet o c h soliditet i föredraget, den yppersta nyansering och en teknik så ofelbar och utvecklad, att man svårligen kan tänka sig något bättre.
Programmets orkesternummer ut- gjordes af Mendelsohn-Bartholdys uvertyr till » Hebriderna », Wagners förspel till » Tristan o c h Isoide » (bisseradt) samt en suite af Massenet, re- dan i fjor här utförd.
Hofkapellet under ledning af hofkapellmästaren Nordquist skötte sig s o m vanligt utmärkt.
På torsdagen innevarande vecka gifves en extra symfonikonsert, då hr Franz Rummel likaledes biträder.
På tisdagen gifves f. f. g. under innevarande säsong Mozarts populära opera » Trollflöjten » med en på flere händer ny rollbesättning.
Denna före- ställning gifves till förmon för k. teatrarnes pen- sionskassa.
Nästa repris blir Meyerbeers » Huge- notterna », hvilken opera ej på flere år uppförts härstädes.
K.
Dramatiska teatern har nu flere gånger gifvit » Frun från hafvet » o c h ständigt för fullsatt sa- long.
Intresset för det märkliga dramat är också fortfarande lika lifligl och det bifall, som särskildt fru Fåhrceus skördar för sitt ypperliga spel, lika stormande.
På torsdag innevarande vecka begynner fru Betty Hennings från Köbenhavn en serie gästspel härstädes.
Början göres med Ibsens » Ett dock- h e m », der Noras roll utföres af fru H.
Fröken Sigrid Wolfs konsert i Musikaliska akade- mien i går (tisdag) hade lockat nästan fullt hus.
Den intelligenta sångerskan skördade lifligt och välförtjent bifall.
Likaså de biträdande förmå- gorna, bland hvilka i synnerhet utmärkte sig kon- sertgifvarinnans mor, den celebra norska skåde- spelerskan fru Louise Wolf, som på ett förträff- ligt sätt föredrog ett par af Andersens sagor, o c h hr Tor Aulin, vår unge framstående violinist.
Ackompagnementet sköttes på det förträffligaste af fröken Helene Munktell, den talangfulla tonsätta- rinnan, o c h kompositören hr Emil Sjögren.
Den 3 april.
I d u n b ö r ej s a k n a s i n å g o t h e m; d e n v i l l f ö r alla v a r a en g o d t o m t e, en tillförlitlig råd- gifvare.
Manuskript, som ej antages till Införande, återsändes, så vida p o r t o bl- fogas.
Inga ofrankerade försändelser lösas.
Ett storstadsbarn.
Berättelse af J o h a n för » Idun jtardling.
Andra delen.
I.- Återseenden.
i i KI U IN i I LJ Annonser mottagas endast mot kontant llqvld 1 förskott af 2 6 öre pr 4.
spalt, petltrad {= 1 0 stafvelser).
Ingen annons Införes under I krona.
Så hade han tagit skeden i vacker hand, som det heter, och trifdes numera utmärkt i sin nya ställning.
De gamla kamraterna och de muntra traditionerna från akademien, från vagabondlifvet vid Järlasjön, hade han der- för icke glömt; och mången af de glada » prissarne » gick från hr Ritters kontor eller feta middagsbord än gladare, än han kommit, hulpen med ett litet vänlån for en studietripp till Rom eller Paris, rikligare ofta än det rikligaste bland kongliga stipendier.
Karl Vrede hade ej minst blifvit sedd till godo, han stod ju nära till, och hans rika anlag gjorde offren än hugnesammare.
Nu- mera redde han sig för öfrigt godt sjelf; litet emellan kom der en smickrande notis från staden vid Seine om den unge, uppburne ar- tisten, och när han någon gång, långt emel- lan, sände hem en tafla till någon af akade- miens utställningar, var det alltid den, som drog skarorna tätast in i den lilla konstsa- longen vid Kungsträdgården eller konstnärs- templet vid Röda bodarne.
Sjelf kom han aldrig hem; det var rent som om han vuxit fast der nere i södern, och på systerns och vännernas uppmaningar att åtminstone på en liten sommarvisit helsa sitt barndomsland svarade han ideligen detta samma » vi få se — längre fram ».
W||llet var en solvarm junidag, en af det der äkta slaget med tropiskt påbrå sådana vår nordiska sommar ej skänker oss allt för många, då himmelen står genomskinligt klar- blå och molnfri som en kupa af böhmiskt glas, och då luften dallrar af hetta derunder, genomglödgad i vindstillan och bländande af ljus.
Öfver strömmen kretsade måsarne i långa, saktfärdiga slag tätt öfver vattnet, från hvars ljumma yta ingen svalka dun- stade, och höjde då och då missmodiga skri, beklämda af värmen, som dref fisken till djupet och lade hinder för deras närings- fång.
Fru Ritter hade om morgonen farit in till Stockholm från sommarnöjet ute vid Vaxholm.
Hon hade till på köpet tagit den äldsta flic- kan med sig, en liten femårig, solbränd och brunögd dam, som bevars skulle göra mamma sällskap kring butikerna och torgen, men som, när allt kom omkring, i den olidliga värmen och brådskan var mera till besvär och på- häng än till nöje.
T y de ville nödvändigt ut igen med fyra-båten; det var minsann icke någon förströelse att gå i staden en sådan dag.
När lilla Vivan började kinka och hennes korta små ben nekade tjenstgöra, måste fru Ritter taga en droska, som ock väl behöfdes för de många paketen, som efter hand sam- lades uppe i vangskorgen, på sätena, i suflet- ten, formligen öfversvämmade de åkande.
Hennes man skulle ha stor middag på sön- dagen ute å Klaraborg för alla de främmande bryggarne, som i dessa dagar voro samlade i hufvudstaden till fackkongress; och det Ritterska huset var icke vandt att bjuda sina gäster på hvardagskost.
Janitscharkapellet i Strömparterren hade redan börjat kaffekonserten med en smatt- rande ungarsk marsch, när Klara Ritter och Vivan rullade genom folkvimlet på Norrbro för att i sista stund hinna ned till båten.
De hade nyss lemnat Fritz på hans kontor i Storkyrkobrinken; han var så jägtad » stac- kars gubben » under mötesdagarne, att han icke fick tid komma ut till Klaraborg förr än till lördagsqvällen.
Nere vid Blasieholms- kajen glänste » Victoria » hvit som en mås i solen, och en tjock, svart rökpelare vältrade ut ur dess skorsten som ur en krater mot den blåa himmelen, en maningssignal till dem det vederborde att skynda på.
Klara manade nervöst på kusken: » vi hinna bestämdt aldrig fram, jag vet det, jag känner det ».
Klara Vrede, eller som hon numera rätt- visligen benämdes fru Klara Ritter, hade på de gångna sex åren hastigt utvecklats från en ung, vacker flicka till en ung, ståtlig fru.
Klara — ty det var verkligen hon — hade fetmat ganska betydligt; dock alls icke så att det missklädde henne.
Den högresta ge- stalten bars upp med elegant värdighet, och de bruna ögonen i det finhylta ansigtet lyste lika godhjertadt klart och gladt som någonsin förr ur den dyrbara spetshattens skugga.
Fritz Ritter, hennes man, var icke heller den gamle Fritz Ritter och dock alltid den- samme.
När hans far, nu för något öfver sex år sedan, plötsligt föll ifrån och lemnade efter sig sin stora affär, ett af hufvudstadens mest gifvande bryggerier, och en betydlig för- mögenhet, uttalade han på dödsbädden som sin sista önskan, att ende sonen, hvilkens ar- tistgriller ej alls behagat honom, än mindre hans förlofning med den fattiga fleuristen, skulle lemna konsten åt de andra och öfver- taga faderns rörelse.
Endast på detta vilkor kunde han taga med sig den gamle brygga- rens nödtvungna välsignelse in i sitt äkten- skap, som kort efter ingicks.
Han hade i grund och botten lärt sig inse, den käre Fritz, att konsten på intet vis hade det minsta in- tresset af det arrangementet.
Men de hunno fram.
Styrmannen stod jnst vid landgången färdig att draga in, då Klara och Vivan, följda af kusken, med andan i halsen trängde sig genom åskådarne på kajen, belamrade med alla sina paket.
Man skrat- tade och fnissade litet omkring åt den ele- ganta damens blossande ifver, men hon hade ej ens tid att förarga sig deråt.
Ändtligen var allt klart.
Vivan ombord och allt gepäcket.
En sista gång vände Klara i land for att betala kusken.
Just som det var gjordt, kände hon en hand läggas på sin arm.
Förvånad såg hon upp.
En svart- klädd dam, en elegant, spänstig gestalt stod framför henne, men den täta slöjan för an- sigtet dolde hennes drag.
En egendomlig, oförklarlig rysning kom Klara att skälfva: denna plötsligt uppdykande obekanta, så skä- rande svart i det lysande solskenet, gjorde nästan ett spöklikt intryck — hvarför, visste hon ej rätt.
Så sade en låg, melodisk stämma, den hon kände och dock icke genast kände, och hvil- ken kom hela hennes inre att spritta till: » Klara, så fann jag dig då verkligen; hur glad jag är.
Du känner väl igen mig? » Kände?
— den tunga slöjan låg ju ännu emellan dem, och förvirrad, förvånad, letade den unga frun en sekund genom sitt minne.
* Så slog det henne som en blixt.
Hur hade hon ett ögonblick kunnat tveka, men hur skulle hon också ha kunnat vänta just dalta!
Och hon brast ut: » Ruth — är det du, är det verkligen du! » » A c k ja, Klara, det är verkligen j a g ».
Det var ett svårmod i den välbekanta rösten, som gick Klara Ritter till hjertat.
Och så stodo de båda tysta inför hvaran- dra och funno icke ord, medan deras händer söktes och trycktes i en lång, skälfvande helsning.
Men bakom dem, skymd af skarorna, hade båten redan lagt ut, och dess propeller pi- skade dånande det gråa vattnet till snöhvitt skum.
Vivan stod vid » fajbjo kaptenens » sida uppe å komandobryggan oeh spejade förvånad efter mamma, som icke kom.
Då kom Klara plötsligt — för sent — till sig sjelf igen.
» Ack, båten, båten går, och jag som skulle med!
Och Vivan är om bord, alldeles ensam!
Hvilket spektakel! » Hon hann fram till stranden och viftade af- sked med näsduken till den lilla, men det var icke mer.
Så fick hon vackert lugna sig.
Ruth grep bekymrad hennes arm; men hon tröstade snart helt förståndigt henne och sig sjelf, att i det hela var det ej så farligt — kaptenen tog säkert Vivan om hand, och efter en timmes resa var hon j u ända vid deras brygga, der Charlotte mötte henne på sjelfva land- gången.
Sjelf fick hon nu lof att ge sig till tåls till qvällsbåten.
» Och så har jag ju nu dig, kära Ruth!
Herre Gud, det går rundt i mitt stackars hufvud efter all sinnesskakningen ... » (Forts.) Från Iduns läsekrets.
Flere än en tacksamhetsskrifvelse ha ingått (ill » Fröken Margareta ».
V i meddela här nedan den först insända: Till fröken Margareta!
Fullt öfvertygad om att uttala Sveriges hela små- skolelärarinnekårs åsigt, tager jag mig friheten tacka eder för edra sanna, hjertliga ord och varma önsk- ningar för oss.
Måtte de senare vinna anklang hos dem, det vederbör!
Huru mången ensam, tårfyld stund efter dagens tunga skulle icke då gestalta sig annorlunda!
Mången gång har jag tänkt vända mig till Idun för att genom » vår tidning » (d. v. s. alla redliga qvinnors) försöka väcka intresse och välvilja hos bildade och bättre lottade personer för oss, som ofta få se oss både tillbakasatta och förbisedda, trots att vi med bästa vilja arbeta på grunden för bild- ning och vetande — men jag har icke vågat.
Men nu, då jag ser, att åtminstone en bildad qvinna vill föra vår talan härutinnan, måste jag stiga fram och säga: Tack, ett hoppfullt tack!
Hur mycket skulle icke svenska småskolan vinna derpå, att dess lärar- innor hade tillträde till bildadt umgänge.
F. I. Småskolelärarinna.
För dem, som ej hafva första delen af berättelsen JEtt storstaäsbam, hvars andra del begynner i detta nummer, finnes den samma att tillgå hos redaktionen mot insändande af en (1) krona i sparmär- ken eller ännu hellre i postanvisning.
För 1 kr.
50 öre kan 1888 års årgång från och med n:r 11 (i hvilket nummer den längre följetongen begynner) till och med n:r 52 erhållas.
Lösa permar dertill ä 1 krona.
Redaktionen.
Med Iduns expedition är förenad Iduns uträttningsbyrå, hvilken gratis verkställer alla uppköp åt Iduns abonnenter I landsorten samt för öfrigt M a t l a g - n i n g -.
Läcker fyllnad till fastlagsbullar.
A bullarne, som böra vara temligen stora, afskäres ett » lock ».
Med en sked ur- tagas de nu något i midten och massan lägges i mjölk m. m. enligt följande be- räkning; till hvarje bulle tages: 1 mat- sked gräddmjölk, 1 tesked socker, 1 grand kardemumma, J tesked kanel, 1 tesked skiradt smör och 1 ägg till tre bullar.
Allt detta omröres väl, tills massan synes smidig, då bullarne der- med ifyllas.
Locket öfverbindes med mjukt bommullsgarn och bullarne läg- gas i kokande mjölk att få ett uppkok, hvarefter de upptagas.
Ombindningen lossas nu nätt af, hvarefter bullarne, beströdda med socker och kanel, på smord plåt införas i ugnen att väl ge- nomhettas.
— Annan sort: A bullarne utskäres ett rundt hål, och en del af inkråmet urtages.
Der- efter tages J mandelmassa mot f af in- kråmet.
Blandas samman med socker och litet kanel.
En bit osaltadt smör lägges i en kastrull jemte massan och sättes på elden att väl uppvärmas.
Då ifylles bullarne dermed och sättas i ugnen för att hålla sig varma.
A r o så redo att likasom föregående bullar på bruten servett serveras.
F ö r r ä t t e r.
Köttpudding.
3 ffi finhackadt kött, 2 &lt;8 hackad märg, väl rensad från ben, \ finskuren talg, 1 tekopp skålltjde risgryn, 3 ägg, \ stop söt grädde, litet starkpeppar, muskot och salt blandas väl och lägges i en smord form, som kokas i en vattengryta i 6 timmar.
Formen bör vara så stor, att såsen, som bildas, ej kokar öfver.
Då pud- dingen är kokt sättes formen att » stadga »; såsen hälles af och afredes med brynt hvetemjöl; en rödlök hackas och fräses för att läggas i såsen.
Frida N.
N.
H a n d a r b e t e n.
Souvenir-täcke, så kalladt, emedan täcket färdigt, är en påminnelse om vänner och bekanta.
Det utgöres af en samling lika stora fyrkantiga atlas- lappar i olika färger efter hvars och ens smak, med gifvarinnans i silke anbragta monogram.
Väl sammansatt, bör det för egarinnan alltid blifva ett vakert och kärt minne från flydda tider.
Frida N.
N.
B o s t a d e n.
På vintern, då man hvarken har tillfälle eller råd att anskaffa blom- mor, men ändock önskar fylla sina va- ser, föredrager jag de enklaste gröna växter från våra skogar framför tor- kade och på bästa sätt ordnade blom- mor ocl.
blad, ja, t. o. m. framför de ståtliga s. k. Makart-buketterna, som man år från år får skada i våningarne och för resten blott äro damgömmor.
Det finnes alltid någon fattig, gammal gumma, som, mot en ringa ersättning, kan förse oss med, hvad vi i detta af- seende behöfva.
Blandade med hvar- andra tillika med några vackra enris- oeh granqvistar taga de sig gan- ska bra ut, dessutom päminnade oss om, att intet är så ringa i naturen, att det icke, hvart och ett på sin tid, kan fröjda vårt sinne.
Frida N.
N.
Om man, så snart snön gått af, in- flyttar i kruka några narcisslökar och drifver dem, kan man helt tidigt få njuta af den älskliga blommans doft.
Frida N.
N.
T r ä d g å r d e n.
Då hyacinter blommat ut, låter man krukan alldeles uttorka, hvarefter lö- karne upptagas och gömmas på fukt- fritt ställe.
Påföljande höst utplante- ras de på någon åt söder liggande grupp, I D U då man tidigt påföljande vår återigen kan få fröjdas åt deras sköna, välluk- tande blommor.
De kunna stå der år från år, ty det är knappast mödan värdt att vidare drifva dem inom hus.
Frida N.
N.
På vintern bör man ej försumma att i tid få hem jord till alla träd- gårdsgångar; ty ett lass sand hemkörd på släde är nästan dubbelt så drygt mot det, som kan tagas på hjuldon.
Många andra göromål förekomma ock- så på våren, hvarför det är godt hafva något undangjordt.
Frida N.
N. tiil billigaste pris och pä bästa sätt utför alia möjliga uppdrag tllltjens för Iduns ärade läsarinnor.
N S v a r.
N:o 4 7.
Mögelfläckar pä linne och bomulls- kläder tagas lätt bort, om man kokar upp vanlig ostvassle, häller den varm på de mög- liga kläderna och låter det stå öfver dem, tills vasslan jäser, då kläderna tvättas och lakas på vanligt sätt.
» Eritxla *.
— Mögelfläckar ur linne borttagas säkrast, och utan att skada linnet: genom att hvar morgon doppa det i vatten och lägga ut det i starkaste solskenet.
Bertlia J.
— Fläckar af mögel, frukt, blod, vin, flug- smuts och dylikt på linne lägges 12 timmar i urin, sedan i såpvatten och behandlas der- efter som vanlig tvätt.
Hafva fläckajne varit tvättade förut, äro de svårare att få bort.
Sigrid.
23 års flicka söker plats som sällskap i familj; den sökande spelar piano, samt är villig och kunnig i att deltaga i hushållsbestyren; vid lönen fästes mindre afseende.
Svar till » Sällskap 23 ».
Adress: S. Gumaäli Annonsbyrå Sockholm.
(g.
14906) [168) Ett fruntimmer önskar bokhålleriplats på landet; i brist deraf i familj för att undervisa mindre barn i vanliga skol- ämnen samt första grunderna i språk och musik.
Rekommendation erhålles: Stocbholm Cokesgatan N:o 23,25 Djur- berg.
[154] B r e f l å d a.
T j e n a r n e.
Hvarje husmoder vet af erfarenhet, hur skönt det är att veta med sig, det man är ledig en dag från alla bestyr.
Men månne hon någon gång tänker på sina tjenare, att äfven de skatta högt en ledig stund, som de veta med sig är deras egen?
Jag brukar alltid, såvidt möjligt är, låta min tjenarinna hafva hvarje måndags e. m. ledig, då hon får sysselsätta sig med eget arbete, såsom att antingen sy nytt eller repa- rera gammalt, och hon tyckes sätta mycket värde derpå.
Om möjligt vore, borde man ock hafva så ordnadt, att alla sysslor för dagen voro afslutade senast kl. | 10, eller 9 så att tjenarne hade en stund ledig före sängdags; de kunde då få afsluta sin dag med någon lämpligläsning.
Jag hoppas,attdeaf Idun läsarinnor, som äro husmödrar, beakta ofvanstående och gerna skola lemna sina tjenarinuor en eftermiddag i vec- kan ledig, den som för hvarje hem är lämpligast.
Frida N.
N.
A.
C. O. Dylika - knölar » förekomma ej sä sällan isynnerhet bos personer, som i öfrigt äro svaga och klena.
I flertalet fall äro de utan betydelse, och blott om de allt mer till- taga i storlek, upphöra att vara rörliga o. s. v., behöfver man länka på ett operativt aflägs- nande.
De qvarsta vanligen mycket länge och trotsa ofta all lokal behandling.
Vi anse, att ni kan fortsätta med det föreskrifna plåstret.
Dessutom är en stärkande allmänbehandling på sin plais.
46-åring.
Då vi ej närmare känna er » myc- ket klerra mage » och ert tillstånd i öfrigt, torde ni göra klokare i att iuhemta råd af lä- kare, som har tillfälle att undersöka eder.
Emellertid skulle ni kunna försöka att dricka ett spetsglas Ronnebyvatten tre gånger dag- ligen till måltiderna.
Nemo.
Sannolikt utgår denna » kramp » icke från hjertat, utan från magen.
Huru är de^ med er mage i öfrigt?
Fördrar ni all slags mat?
När påkomma dessa smärtor?
Frusen.
Har ni tillfälle dertill, sä bör ni, så fort ni marker dessa symptom, taga er ett romerskt bad, eller i annat fall ett vanlig- karbad, minst 3S° varmt, så att ni kommer i stark svettning.
Derpå bör ni genast gå till sängs och bädda ned eder väl samt dricka en stor kopp hett té.
— I många fall är det också fördelaktigt att derjemte taga in ett gram china.
Edla.
Vi tro, att ni ej behöfver resa till Stockholm, utan att ni lugnt kan vända er till nämde lasarettsläkare.
Vi kunna naturligt- vis ej afgöra, om en operation är nödvändig, men hålla det dock för sannolikt.
Agda.
Tyvärr kunna vi här vid lag cj gifva er något råd — kosmetik faller i allmänhet ej inom läkarens verksamhetsområde.
Dock vi ' ja vi trösta er med, att saken ej är sä obe- haglig, som ni sjelf tror.
Karin.
Se svar till Lilly i n:r 13.
Ellen.
Tvätta ansigtet morgon och afton med en i varmt vatten doppad svamp, pä hvil- ken hälles litet af följande Jösning: 1 del grönsåpa.
2 delar concentrerad sprit (hvartill för luktens skull kan sättas några droppar rosenolja).
Efter tvättning och aftorkning, ingnides en salfva af 1 del salicylsyra pä 40 delar gul vaselin.
Kalla.
Drick några veckor morgon och af- ton ett hälft dricksglas Karlstads jernvatten.
Förtär stärkande föda, ägg, köttmat och isyn- nerhet mycket mjölk.
Tag så mycket motion som möjligt, dock aMrig till trötthet.
Som hvila sannolikt är det vigtigaste i detta fall, så måste ni laga, att ni i sommar kan få le- digt några veckor och då vistas på lämpligt ställe på landet.
D:r — d.
F r I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g: s å g o r.
0 Ett bildadt fruntimmer önskar plats såsom behjelplig i hushållet, att gifva musiklektioner eller som skrifbiträde.
Skicklig i handarbeten.
Goda referenser.
Små löneanspråk.
Svar här.
[i6i] M a t m ö d r a r.
Plats som hushållerska eller kokerska sökes af en 22 års flicka som genom- gått kurs i finare och enklare mat- lagning.
Bekommendationer lemnas.
Svar till H.
G. Kryddboden, Karla- vägen 41, Stockholm.
[159] » La société »; vid Iduns femte pristäfling be- lönad uppsats af Ebba Larsson.
— Hemmet eller skolan; ' af Stan.
— Små knoppar; af E — th.
— Husmödrar emellan; af W. — För En ung flicka af god familj önskar alla svenska mödrar.
— Om qvinnan, hennes rättigheter m. m.
; af Guido.
— Teater och plats att gå frun till hända vid alla musik.
— Ett storstadsbarn; berättelse för inom ett hushåll förekommande göro- Idun af Johan Nordling (Andra delen; I: Ater- mål samt om så önskas undervisa mindre seenden.)
— Från Iduns läsekrets.
Matlagning.
— Förrätter.
— Handarbeten.
— Bostaden.
— Trädgården.
— Tjenarne.
— Läkareråd.
— Frågor.
— Svar.
— Breflåda.
— Annonser.
A L ä k a r e r å d.
N:r 6 6.
Frågas om » Daguerreotyper » kunna renoveras på något sätt, ty en ordnings- älskande jungfru har nästan torkat bort bil- den för att afiägsna något dam.
Innerliga tacksam vore för upplysningen N. v. B.
N:r 6 7.
Skulle någon af Iduns läsarinnor kunna och vilja med snaraste upplysa om, hvar man tår hyra eller köpa mönster till väfning af Flossa, Ködlakan och Krabbasnår Slcånslm.
Kristina H.
Vi måste förklara denna fråga för närvarande utagerad i våra spalter, då de redan införda uppsatserna ju ganska uttöm- mande och allsidigt behandlat den.
E.
H.
Naturligtvis ja — som ni ser!
Mary får svar i nästa nummer.
E. d. lärarinna.
Vi skola bereda er upp- sats rum med det snaraste.
En fru på landet.
Det blir kanske allt för mycket » blötande och stötande » af ämnet till sist.
Vi få dock möjligen se.
Sed.
n n o n s e r.
Annonspris: 25 öre pr petitrad (— lOstafvelser).
Ingen annons införes under 1 kr.
LED / GA PLATSER.
Till Iduns läsarinnor. '
Haf godheten att till instundande vårflyttning rekommendera mig en frisk, god och villig jungfru, helst från lan- det.
Jag fäster ej afseende vid hvad hon kan, blott hon har godt förstånd och är villig att lära.
Att hon är snäll och pålitlig är deremot hufvudvilkor.
Vidare genom korrespondens med » — tz, Sala pöste restante », då löneanspråk torde uppgifvas.
[164] H u s m a m s e l l!
Plats för sådan finnes att att i början af instundande maj månad tillträda i en större familj i mellersta Norrland.
Sökanden, som skall vara väl hemma- stadd i alla husliga göromål och för desammas ordentliga fullgörande bära hufvudsakliga ansvaret, äfvensom kun- nig i sömnad, bör jemväl hafva ett godt, kärleksfullt fostrande sätt mot barn.
Uppgift på lönevilkor m. m. torde med bifogande af betyg samt fotografi inlemnas till S. Gumajlii an- nonsbyrå Stockholm, märkt » Norrland ».
(O. 14561) [166] PLATSSÖKANDE.
En ung anspråkslös bättre flicka önskar plats till våren i aktad familj i stad eller på landet.
Den sökande är kunnig i klädsömnad, samt inom bushåll förefallande göromål.
Preten- tionerna små, blott hon anses som med- lem af familjen.
I brist härå plats i affär, hvaruti den sökande är kunnig.
Svar torde lemnas till » O.
S.
1889 », Tidningskontoret Karlavägen 6.
[1 6 5] Såsom barnsköterska önskar en ung barnkär flicka komma i bildad familj, som under sommaren icke vistas i stad.
Svar till » Vaken och Sann » Malmö p. restante.
[167] barn i musik.
Lönepretentioner små.
Svar till K.
B.
Stora Badstugatan 4, 1 tr. upp, Stockholm.
[158] Plats Önskas i Stockholm eller landsorten af en ung flicka af god fa- milj för att läsa med minderåriga barn vara behjelplig med handarbeten och deltaga i lättare göromål eller som skrifbiträde.
Lön begäres ej, endast ett vänligt och godt bemötande.
Svar till » Ingrid », Iduns byrå.
[146] En 21 års flicka från landet önskar plats i vår i en bättre familj, helst på landet; är villig deltaga i allehanda inom hus förefallande göromål.
På lön fästes intet afseende, endast på ett godt bemötande.
Svar till portvakten vid Inedal, Stockholm.
[125] DIVERSE.
D o k t o r Lilla A.
A f z e l i u s V a t t u g a t a n 3 4 är återkommen och mottager sjukbesök 9 - 1 0 f. m. och 2 — 3 e. m.
Behandlar företrädesvis mag- och hudsjukdomar.
U53] B o l ^ o i?
C a r l p i e n s b u r g 14 Lilla V a t t u g a t a n 14.
Hvardagar ' / z 3 — ' / 2 L Helgdagar 10 — 11.
Behandlar företrädesvis Barnsjuk- domar.
[34] T a n d l ä k a r e n C o n s t a n c e Elbe, Humlegårdsgatan 8, 2 tr. Rådfrågningstid 1 — 2.
[1 2 0] Uppritade brick- och lysedukar från 60 öre i fröken Westerlunds skjort- fabrik, Kungsgatan 26.- Tyg mottages äfven till uppritning.
[163] I en vacker och liflig trakt strax invid Eksjö emottagas ianckorderingar öfver sommarmånaderna.
Goda refe- renser lemnas.
Vidare meddelar fru majorskan Emilia Engström, adr.
Eksjö, Akerslund.
• [i60] En ung flicka önskar blifva inackor- derad i en aktningsvärd familj.
Afgift ej öfverstigande 30 kr.
pr.
månad.
Svar torde med det snaraste sändas till » The- resia », Tidningskontoret Kommendörs- gatan 15.
[155]
VI vilja särsklldt fästa uppmärksamheten på Iduns lämplighet for platä- sökande och platsutbjudande annonsörer, äfvensom för alla öfrlga slags | n | | i i I U U IN annonser som beröra familjekretsen.
— Annonser mottagas endast genom S. Gumselius annonsbyrå och hes redaktionen.
Abonnentsamlare antagas.
I alla boklådor har utkommit på förlag af - R. Bisedel Nyaste Mästerskapssystemet.
56 &amp; Co., Stockholm, Hamngatan 38: mmw&amp;xwm^m^m.
B O K.
Praktisk lärobok i en^elsls.a språket, En samling stilfulla ornament från alla konstperioder.
med tillämpning af den af professor Ollendorff för mer än 40 år sedan grundade metod såsom den mest instruktiva och praktiska, helst emedan den vida snarare än någon annan befrämjar ett språks inhemtande, ej allenast för att läsa, utan älven för att tala och skrifva detsamma.
Till tjenst för skolor och privatundervisning samt för s j e l l s t u d i u i i i författad af Med 85 planscher, de flesta i rikt färgtryck.
Förklarande text af H.
l &gt; o l m e t s c I i i bearbetad öfveisättnlng af i *.
U p m a r k, intendent vid Nationalmuseum.
Arbetet utkominer i 20 häften om 4 ä 5 planscher till ett pris af kr I: 25 pr häfte.
At lärare och lärjungar vid tekniska och konstindustriella läroanstalter, ät dem som i hemmet egna sig åt konstsömnader, åt konstvännen och samlaren, som vill lära känna ornamentikens utvecklingsgång, at alla dessa m. fl.
erbjuder Ornamentets bok me ' d sina S5 planscher och mer än 1,000 afbildningar ett rikt urval af de vigti- gaste ornamentala motiv från olika tider och inom olika stilarter.
C.
G. ZETTERQUIST.
F r i s: bunden i k l o t b a n d 3 kronor.
Nyckel till skriföfningarna är utgifven i särskildt kart.
band till pris af 1 kr.
Kortfattad handledning i Geometriskt träs nicleri e l i e r s.
k.
Träsnideri i allmogestil af V I L H E L M O L D E N B U K G.
Med 12 förklarande afbildningar, p r i s 5 O o r e.
Landsortslboar.
Undertecknad åtager sig uträttandet af hvarjehanda uppdrag, såsom uppköp af matvaror och allt som hörer till fruntimmers- och barntoaletten, tapis- seriarbeten m. m. Profver å tyger an- skaffas.
Förfärdigandet af klädningar ombesörjes.
Samvetsgrant bemötande.
Val af goda varor.
Der så önskas, sändas varorna mot postförskott eller efterkraf.
Provision 3 %, dock intet uppdrag under 50 öre.
Postadress: Engelbrektsgatan 31 A. Telegrafadress: Ströms; Stockholm.
Maria Ström, [261] född Klockhoff.
FAHLCRANTZ &amp; m Mot 30 kronor i månaden kan ett bildadt, medelålders fruntimmer med gladt och godt lynne samt små for- dringar bli inackorderadt i en vacker och treflig trakt vid foten af Omberg, intill sjö och jernvägsstation.
Svar torde sändas till &gt;L.
G — r », Borghamn.
Bland de förnämsta medel, och utan tvifvel det angenämaste och drygaste, till tändernas rengöring och beva- rande är tandläkaren C. O. Kochs i Linköping [156] ENGELSKA och SACHSISKA HEL-och m HALEYLLE- D.
C.
W E N N E R S T R Ö M S M a n u f a k t u r - M a.
g a s i n.
e r •p-XjiOnELiijiisraE !.
OM UNIVERSAL-BIBLIOTEK Minutförsäljning öfver allt i riket, i Stockholm hos C.
G. Leth, Drott- ninggatan 44.
Partiförsäljning hos C.
O, Koch, Linköping, och C.
B.
Blom, Norrköping.
[142] S T O C K H O L M 4 5 Drottninggatan 80 45 Drottninggatan 80 hörnet af Appelbergsgatan.
hörnet af Klarabergsgatan.
Ständigt lager af Svarta äkta Lyoner-Sidentyger och äkta Schalar.
[162] S o F y s i o l o g i s k a s k o d o n PARAPLYER d a m e r, h e r r a r och b a r n tillverkas hos undertecknad.
JjaJ Använd alltid sådana åt edra barn, så få de ej liktornar och kylknölar på gamla dagar!
Om profsko insändes, beböfver ej mått tagas.
och VARASOL LER * för ' vi Högaktningsfullt O O ö r o [145] (G.
13404 Största Marie Vetsera.
Historisk roman med illustrationer börjas i n:r 27 af [78] Hemmets Allehanda, illustrerad H u s m ö d r a r!
Försöken Th. Wiriborg &lt;£ C:ls i Stockholm tillverkningar af Ä t t i k a, S e n a p, S å s e r, S o j a, | fiere gånger pris- belönade och fullt jemförliga med de bästa utländska fabrikat.
Tillhan- dahållas hos Hrr specerihandlare.
[95] lager af W M o d e - S e C3-a,x * ixex * iiassartils.la,r veckotidning för nytta och nöje.
Prenumerationspris helt år kr.
5: — qvartal i: 25.
Lösnummerpris hos kommissionärerna [169] E t t 10 öre.
u n g t fruntimmer, [139] Till J7d o ig (G.
14790) lärarinna i Kichard Anderssons musik- skola, önskar under sommaren få vistas hos en familj på landet, mot att un- dervisa i pianospelning.
Närmare un- derrättelser meddelar benäget hr Richard Andersson, Brunnsgatan 28, 2 tr. SS § o K till Klädningar och Kappor.
Syloeliör &amp; och C. NILSSON, Drottninggalan 100.!
X l i v a r] e l i e m har man råd att prenumerera på veckotidningen T r u m f, som inte kostar mera än 90 öre för hela innevarande år.
Trumf har ge- nom sitt omvexlande, intressanta och gedigna innehåll redan skaffat sig en för svenska förhållanden ofant- ligt stor spridning.
Följetongen Död- mans-klippan är öfversatt ensamt för Trumfs räkning och har väckt oer- hördt uppseende.
Alla nummer från årets början er- hållas, om man strax å närmaste postanstalt prenumererar på TRUMF för hela innevarande år med endast Kronprins Rudolf sr Engelska Magasinet 38 R e g e r i n g s g a t a n 3 8, 1 tr. upp.
Strumpor, tricotunderkläder för Da- mer, Herrar och Barn, randig och en- färgad Serge, Cheviot till gosskläder, Flaneller, Velveteen, Barnskor, Cor- setter samt Engelska Reformlif, Tri- cotkostymer och Kavajer för mindre gossar.
Pears Soap m. m.
Utmärkta Teer.
OBS.
Endast Engelska varor af bästa qvalité.
[70] Kurs i Mädsömnad gifves af undertecknad för ett begrän- sadt antal elever.
OBS.
Eleverna för- färdiga egna klädningar.
Bernadina Nicodemi, Barnhusgatan 4, 1 tr. upp öfver g.
[48 Chokolad, sockrad och osockrad, hvaribland Hushålls-Chokolad o. Consum-Chokolad m.
fl.
; Cacao Columbia, närande, lättsmält, fin i smaken, öfverträfFar alla utländska sorter.
Säljas hos alla speceri- och delikatesshand- lande samt i parti hos [128] J.
B. Nordling, Lilla Nygatan 23. utstyrslar: Broderade Remsor af bästa qvalitéer, lVIexcLoii-£t-T3i * oca.ci * ioi ', Poderväfnader, Madapolam-toroderier.
OBS-!
Profver sändas på begäran t i l l landsorten franco.
[152]
Tldn.
kostar endast en kr.
för qvartalet, befordrlngaafg.
Inberäknad.
Anordnar hvarje qvartal pristäflingar för sina prenumeranter.
S U C H A R D.
REG / MEN.
r i l f Bästa skydd mot köld och värme 00 uj 17 Guld- och Silfvermedaljer.
• Normal-Underkläder.
Prisbelönta med 6 " B Illustrerad 4 SucharcTs Cacaopulver, Guldmedaljer.
Katalog Cacao Soluble, ett rent lösligt pul- ver i bleckburkar på \, 1 och | kilo, är drygt, välsmakande och närande.
Af Suchard ' S Cacaopulver får man [21] 100 koppar på - | kilo.
gratis.
Fabriks-Nederlag hos: Gjjösta Vidinghoff, (D 19 Drottninggatan, Fabriksmärke.
Stockholm.
03 Mölnlycke SucharcTs Chocolat.
Erkänd utmärkt qvalité.
Samtliga Suchard ' S Chocolader äro garanterade ren Cacao och socker utan tillsats.
SucharcTs Praliner, Gianduja, Capsules, Noisettes, Nougatines och andra dessertchocolader rekom- menderas.
P O n w o Annonter mottagas genom 8.
Gumseiius annonsbyrå ocfl no » redaktionen till 26 öre pr 4-spaltlg petltrad (=• 10 stafvelser).
DUN S U C H A R D.
Ramlösa Plantskola.
Min nya priskurant öfver rikhaltiga förråd af alla slag plantskoleartiklar är nu utkommen och tillsändes franko.
Helsingborg i september 1888.
[522] 2T.
P. Jensen.
40 Drottninggatan 40 Utställning af D e s t r o y e r, oöfverträffadt medel mot alla frost- skador.
Pris pr flaska 75 öre.
Er- hål les mot efterkraf endast från Åmåls Tekniska Fabrik.
[124] B illiga l e k t i o n e r lemnas af un- dertecknad i franska, tyska och engelska språkens så väl talande som skrifvande samt åt nybörjare äfven i latin.
Referenser i Wallinska skolan.
Jetta Westerlind, Floragatan 10, 3 tv.
[116] Träffas kl. ' IA — 6 e. m.
4 Tryckt Domestik, äkta f ä r g e r, moderna mönster, 2 w Mollskinn &amp; Krafttyg, Bomulls-Korderoj, Victoria Klädningstyg, allt med t v i n n a d ES CD varp.
Bolagets tillverkningar, belönade med i c P f ö r s t a, t vid utställningen i Köpenhamn z?
1888, till finnas tv p r i s e terade salu i alla väfnadsbutiker A dessa stickmaskiner kan tillverkas: gardiner, strama / jer, filtar, p / äder, täcken, öfverkast, dukar, mattor, möbeltyg, dam- och herrvästar, kalsonger, kjolar, tröjor, strumpor, damasker, vantar, mössor, öfverkläder, kappor, goss- och flickkläder, schalar, teaterkappor samt hundratals andra artiklar, som man af ylle eller bomull behöfver i hemmet.
Maskinerna tillverkas af bästa svenska materiel, äro enkla, lättskötta och eleganta samt taga, med bord, ej större plats än en vanlig familjesymaskin.
Köpare af stickmaskiner erhålla gratis den undervisning, som erfordras för de olika arbetenas förfärdigande.
Af förbättringarna vilja vi särskildt nämna systemet för plaggens fasonering, hvarigenom all räkning vid stickningen borttages.
Ett rikhaltigt lager af sådana artiklar, som tillverkats på dessa stick- maskiner, är ständigt till påseende i utställningslokalen.
[130] års årgång af I D U N fr. o. m. n:r 11 t. o. m. n:r 52 eller mer än tre qvartal (Obs!
I n:r 11 börjar den längre följetongen, hvadan intet af den samma går bort.)
säljes oinb.
för I kr.
50 öre, med lösa permar för 2 kr.
50 öre samt kan användas som en Agent för Stockholm och omnejd: handl.
P. Persson, a a a Undertecknad mottager såväl äldre som yngre elever er i i L allt slags handarbete, såsom: hvitsömsbroderi, märk- ning, schattérsöm på kläde, plysch och siden, hålsöm, macramé, filet-guipure, knyppling (rysk cch Vadstena], snörmakeriarbeten samt fornnordiska sömnader m. m.
I (7:fle unaervisning-saret;) p fver och färdiggjorda arbeten finnas till påseende.
OBS.!
M n s i t e l e k t i o i i e r i piano och gitarr meddelas äfven.
i Handarbete.
i ' synnerligen lämplig present ro [a®} vänner och väninnor emellan.
Efter till Redaktionen af Idun ingången reqvisition sändes årgången mot efterkraf med tillagdt porto.
Stockholm.
Magda Kempe.
ZSS5S5EESEE53ESEE5SHE5E5E525Z5ES&amp;5E5Z5SE i Till Sve- [25] TJtstyrslarl Sängar och Sängkläder et Alla s fördelar framför andra T ä c l i e n sorter!
Allmänt erkändt bästa såväl i H Kongl.
27 Obs.
IF^irtsir Bolstervar, Täcken och Filtar a r senikfria.
Beställningar emottagas o c h utföras h ö g a s o m l å g a f o r m e r, finnes e n d a s t a t t e r h å l l a hos H e n r i k.
o c l i Alla sängkläder tillverkas på egen verkstad.
Snörlif " La Gracieuse ", t, Drottninggatan 40_ välsor- rige.
en af J.
E.
E r i k s o n s M e f c.
V e r k s t.
- A k t i e - B olags tillverkning, Stockholm.
Låga bestämda XjciToatt, noggrant.
priser!
Prisuppgifter sändas franko.
Hofieverantör, Drottninggatan K.
27 Stockholm.
Tillsändes, o m lifvidden uppgifves i centimeter eller decimaltum.
[M. LUNDBERGS Bosättningsmagasin 7.
S t o r k y r k o b r i n k e n S T O C K H O L M.
7. rssi 7 1] 5B5E5H5H5ESH5BäB5H5BSH5E555E5a5E5H5E555H 11 STOCKHOLM, GERNANDTS BOKTRYOKERI-AKTrEBOLAG
