# ID: svediakorp-per690
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1889
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,324
# sentences: 792
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fredagen den 8 mars 1889.
N:r 10.
Tidningen kostar B yra: Klara.bergssa.tan 54, en tr.
Redaktör och endast 1 krona för qvartalei.
Annonspris: postarvodet inberäknadt.
25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).
Ingen lösnummerförsäljning.
FRITHIOF Träffas £ byrån kl. 10 — 11 och 4 — 5.
A l l m.
Telef.
6 1 4 7.
Hanna jfelt visst torde det vara fallet, att den qvinna, med hvilkens bild Idurj för SI dagen prydt sin första sida, för mån- gen af våra läsarinnor bär ett okändt namn.
Ingalunda hörde hon heller till de verldens lysande och store, hvilkas dåd ligga på hvar mans läppar, och hvilkas gö- rande och låtande vid sig binda de stora hoparnes nyfikna intresse; men i det tysta har hon genom ett långt arbetslif full- följt en berömvärd ger- ning och skapat ett efter- följansvärdt föredöme.
Som den första och yp- persta representanten för den nutida svenska qvin- nan på det praktiska ar- betets och den praktiska välgörenhetens område har Hanna Lindberg fått sin plats i Iduns porträttgal- leri.
D e dagliga tidnin- garna innehöllo för kort tid sedan meddelandet om hennes frånfälle, då hon den 22 sistlidne februari efter ett verksamt lif slöt sina ögon till den stora hvilan.
Hanna Lindberg föddes på Tullgarns kungsgård den 26 december 1823.
Kedan vid 18 års ålder lemnade hon emellertid hemmets lugna vrå, då hon ansåg att detsamma — ett välbergadt, men enkelt handtverkshem — icke lemnade tillräckligt tillfälle till nyttig verk- samhet för tvänne hemma- varande döttrar.
Med utgifvare: HELLBERG.
2:dra årg.
,, Utg ifning - stid: Prenumeration sker: h v a r j e h e l g f r i fredag.
Infaller helgdag på fredagen, ut- gifves tidningen näst föreg.
eller nästfölj.
söckendag.
I landsorten: å postanstalterna.
I Stockholm: hos redaktionen, å Stads postens hufvudkontor, i bokladorna samt å tidningskontoren.
Lindberg.
tomma händer, utan det ringaste understöd från föräldrarne, begaf hon sig på vinst och förlust upp till hufvudstaden för att der söka sig sjelfständigt arbete och bergning.
Till en början antäldes hon som hushåller- ska i ett af Stockholms mest ansedda prest- hus, der hon snart med sitt gedigna och fiärd- lösa väsen förvärfvade allas förtroende och vänskap.
Efter fyra år lemnade hon dock denna plats, lockad af ett anbud att som handelsbiträde vinna anställning vid det så kallade » Almedahlska magasinet », den stora linneaffären, som än i dag florerar och säker- ligen torde vara flertalet af våra läsarinnor äfven i landsorten välbe- kant.
Denna anspråks- lösa anställning gaf upp- slaget för hela hennes kommande lif.
A f den kända signatu- ren S.
L — d, hvilkens innehafvarinna stått den nu aflidna personligen nära, förekom i en af huf- vudstadens dagliga tid- ningar en sympatisk min- nesruna, hvari det angå- ende Hanna Lindbergs verksamhet vid det Alme- dahlska magasinet heter: » Hannas ovanliga ord- ningssinne, hennes skarp- synthet och omutliga red- barhet, hennes vaksamhet för hvarje äfven det min- sta tillfälle till förvärf, och hennes varsamhet att vid dess begagnande icke öfverskrida den sunda ut- vecklingens gräns, samt, sist men icke minst, den sällsynta finkänslighet hvarmed hon afvägde säl- jarens och köparens ömse- sidiga fördelar, denna säll- sporda förening af äkta köpmansegenskaper, kom- mo här småningom till sin rätt och satte henne i stånd att uppbringa den affär, i hvars tjenst hon
Idun utkommer I hufvudstaden hvarje helgfri fredag och kostar för qvartal endast I krona, postarvodet Inberäknadt.
— trädt, till en aldrig förut uppnådd trygghet, på samma gång hon grundlade en sjelfstän- dig verksamhet för egen del.
Knappast inträdd i medelåldern hade hon nått det mål, » tillräckligt göra » för tanke och hand samt en oberoende utkomst, för hvars vinnande hon lemnat fädernehemmet.
I mån som arbetet vidgades, stego också fördelarne, och med åren befann sig Hanna Lindberg i spetsen för en betydande, sjelfständig affär, på samma gång hon såsom delegare i Alme- dahls bolag verkade för förbättring och för- ädling af dess tillverkningar, på ett sätt som kan förklaras endast deraf, att en qvinna med hennes egenskaper bättre än männen kan bedöma arten och värdet af varor, som före- trädesvis afse qvinnornas och hemmens behof.
Dertill kom, att Hanna af naturen egde ett fint konstsinne, som i umgänget med konst- närer och under deltagande i konstindustri- ella sträfvanden allt mera förädlades. » Äfven sedan Hanna Lindberg genom de fruktbringande resultaten af sin idoga verk- samhet förvärfvat sig en relativt lysande eko- nomisk ställning, förhindrades hon af sin enkla och anspråkslösa natur att på sig sjelf slösa af denna verldens beqvämlighet och goda.
När hon ändtligen förmåddes att lemna det föga komfortabla inackorderingshem, der hon under en lång följd af år haft sin bostad, och åt sig sjelf inredde ett eget litet bo, in- skränkte hon sig äfven der till den solida enkelhet, som var ett utmärkande drag i hennes karaktär.
» Det starkaste intryck, man fick af Hannas personlighet i hennes krafts dagar, » säger S.
L — d, » var det af en i alla rikningar genom- förd sjelfständighet.
Allt hvad hon egde och allt hvad hon var, så i fråga om affärsdug- lighet, rikedom och samhällsställning, som till karaktär och bildning, var så att säga sjelf- förvärfvadt.
Hon var icke heller lik någon annan, hade sitt hufvud för sig och sitt lynne för sig.
H o n stälde höga kraf på menni- skorna, men alltid främst på sig sjelf.
Hon skydde icke kampen mot konkurrenter och andra motståndare, och hon segrade ofta, kanske derför att hon aldrig begagnade oädla vapen.
Den harmfulla motvilja, hennes för- sta framgångar väckte bland män af hennes yrke, lade sig småningom och lemnade rum för erkännande och högaktning. » A f sina rika tillgångar använde Hanna Lindberg en stor del till en vidsträckt och praktisk välgörenhet.
Otaliga hjelpbehöf- vande, hvilkas namn och antal ingen skall räkna, gingo i tysthet hulpna från hennes dörr; missionshyddor, sjukhem, barnhem, en mängd af välgörande barmhertighetsstiftelser ära minnet af hennes frikostighet och varma hjerta.
» Handarbetets vänner » rönte bestän- digt hennes lifligaste intresse och kraftigaste understöd.
Nu är Hanna Lindbergs plats på det A l - medahlska magasinet tom, sedan ett långva- rigt lidande slutligen fört henne i grafven; men i svenska qvinnors hågkomst må hon länge lefva som ett ädelt exempel, en värdig representant för allt hvad sundt och dugligt heter inom deras kön.
S e n till, ä r a d e l ä s a r i n n o r, a t t I d u n ej s a k n a s hos någon af edra bekanta!
ett Tidningen nnehåller nästan uteslutande originalbidrag.
— Uppgif å närmaste postanstalt namn och adress samt erlägg en krona, så er- Vi och våra tjenarinnor.
(I s k a f f e r i n y e k e l f r å g a n.)
j-j tan att på något sätt vilja förringa det goda och tänkvärda i fru H.
Kamkes Y uppsats om » sparsamhet i det lilla », torde det dock kunna sägas, att hennes åsigter säkerligen stödja sig på en mera enskild än allmän grundlag, såsom t. ex. sträng hus- hållsaktighet med särskildt afseende fäst vid matlagningen, inga barn i familjen, möjligen inackorderingar o. s. v. Ty, såsom redan i denna tidning blifvit anmärkt af Albert ... (in a?
), en husmoder har mycket annat att sköta än just matvarorna.
Vårdar hon sjelf sina barn, så kan hon icke, om hon ej skall fördubbla sin person, springa och läsa upp och igen om hvarje bit, som blir öfver eller skall tagas fram.
Äfven om hon har hjelp med barnens skötsel och uppfostran, är det dock så myc- ket, som en moder, en öm moder nämligen, hvarken kan eller vill lemna i andras hän- der, om det nödiga sambandet mellan moder och barn skall kunna fullkomligt fast sam- manknytas och bestå.
Och då är det fråga om, hvilket som är farligast, att låta jung- frun skära sig extra skifva af steken eller lemna barnet i det ögonblick, det som bäst behöfver sin mor.
Det är nu icke fråga om att en eller annan gång försumma barnet — det skulle j u föga betyda.
Men då man all- tid måste läsa upp hvad man läst igen, så blir det rätt ofta att springa från det ena till det andra.
Visserligen kan man indela sin tid, så att allt skulle kunna medhinnas i rätt ordning, men rubbningar inträffa alltid, äfven i den bäst anlagda plan, kelst der små barn finnas, som man omöjligt kan tvinga att på gifna tider sofva och äta.
Likaså rubbas genom sjukdom, gästers ankomst o. d. den vanliga ordningen.
Ä r då tjenstflickan icke van att det ringaste reda sig på egen hand, blir det rätt obehagligt för värdinnan, oafsedt att jungfrun kanske just då, när hon kommer öfver något, passar på att taga sin skada igen.
Det skulle för öfrigt vara högst-obehagligt att hafva i sitt hus en tjenare, för hvilken man skulle behöfva läsa undan allt utom eld och vatten.
En sådan vore det bäst att så fort som möjligt göra sig af med.
Ganska ofta händer det, att ett vid bordet börjadt samtal omedelbart fortsattes; ofta nog har mannen kanske icke någon annan tid att egna sin hustru än några minuter strax efter maten.
Det blir då åter igen fråga om, hvilket som är farligast, antingen att den der extra stekskifvan, några bitar socker eller återstoden på syltassietten komma på villo- vägar, eller att mannen, som ständigt måste tala vid en hustru, hvars tankar äro i skaffe- riet, eller som rent af afbryter samtalet, eme- dan hon måste ut i köket för att rädda några öfverlefvor, att han ledsnar dervid och icke bryr sig om att tala vid en så ointresserad person.
Slutligen skulle ju en gift qvinna på detta sätt blifva en riktig slaf af sin hushållning.
Icke ett ögonblick skulle hon få för sig sjelf, knappast nog för man och barn.
Ty om hon icke kan hafva så mycket förtroende för sina tjenare, att hon vågar låta en kotlett, som skall sparas till frukosten, stå i oläst skåp, eller icke kan skicka jungfrun till tor- get med några kronor för att köpa några marker kött, då kan hon med skäl frukta för falska nycklar och alla möjliga andra bedrägerier.
Det är ju derför icke sagdt, att man skall lemna allt vind för våg.
Det vore väl märkvärdigt, om man ej skulle kunna säga åt en tjenarinna: » sätt undan detta eller detta tills i morgon; spar detta stycke till qvällen » o. s. v. och kunna vara viss på att bli åtlydd.
Min erfarenhet är den, att när man har en hederlig tjenarinna och visar henne förtroende, är hon lika sparsam och mån om husets bästa som någonsin matmo- dern sjelf.
Och om husmodern granskar upp- köpen — i fall hon skickar tjenarinnan till torget — och noga tager reda på prisen, bör hon väl, för så vidt hon sjelf något förstår, snart kunna se, om hon blir bedragen eller ej.
Men äfven i detta fall vinner tjenstflic- kan snart den öfning, att hon kan köpa lika godt och billigt som ' frun sjelf.
Rätt ofta ser man också vid den märkvärdiga torghan- deln förståndiga fruar rådfråga och rådgöra med den åtföljande tjenarinnan.
Och om man nu har blott en tjenarinna och flere barn, huru skall det då gå till?
Skall jag åt en person, som jag icke kan betro att redligt och förståndigt köpa en kotlettrad eller en stek, lemna vården om mina barn, medan jag sjelf går på torget?
Medan jag går der och tingar och prutar och förtjenar 5 0 — 6 0 öre, slår må hända en vårdslös jungfru en kastrull med kokhett vat- ten öfver den lille, som går henne i vägen, eller skuffar honom omildt i vrån, eller låter honom höra hårda ord, kanske farliga ord.
Summan af saken är, att i allt, som rör yttre forhållanden, är det omöjligt att strängt och oböjligt påyrka: » man skall alltid », och » man skall aldrig », ty en hvar måste rätta sig efter omständigheterna och böja sig för deras makt.
Deremot torde man kunna säga, att det alltid är riktigare att framkalla he- derskänsla hos menniskor och vända sig till deras bättre natur, än att taga för afgjordt, att de ingen sådan ega.
Likaså torde aldrig en tjenarinna kunna känna sig såsom i ett hem eller betrakta sin matmoder som en vän, om hon icke af denna matmoder be- handlas med något förtroende.
Till sist blott en anmärkning: menniskan lefver icke allenast af bröd.
Husmoderns kall är vida högre och större än att blott vakta matvaror och se till, att ingen far en bit utöfver sin beskärda del.
H o n har vida vigtigare saker att vårda, och ehuru det här mer än någonsin gäller att det ena göra och det andra icke låta, så måste det dock bero på hvars och ens eget omdöme, hvad som är det vigtigare och det ringare, det farligare eller förlåtligare att försumma.
Nina.
Sj elfb eherskning.
idt ibland de många olika bestyr, hvaraf en husmoder i allmänhet är upptagen, är det ofta svårt att alltid bevara det lugn och den yttre älskvärdhet, som är nödvändig for hemmets trefnad, och detta i synnerhet då, såsom ofta är fallet, flere små förtretlig- heter hopa sig på en gång.
En husmoder med lifligt temperament, som gerna vill upp- fylla alla sina husliga pligter till och med med uppoffring af sin egen beqvämlighet, tråkar kanske genom omsorgen att göra allt så godt som möjligt i fara att ådagalägga en ifver och oro, som alltid verka störande på den allmänna trefnaden.
Det finnes till exem- pel hus, der ankomsten af en oväntad gäst framkallar så mycken uppståndelse, så mycket
hålles ett nummer I veckan under hela qvartalet.
För hvarje 5-tal abon- nenter, som samlas, och för hvllka afglften Insändes till Redaktionen af spring hit och dit, så många hviskningar mel- lan frun och tjenarne eller de vuxna dött- rarna och så många förlägna miner, att hvar- ken värden eller gästerna kunna vara glada.
Många inbilla sig, att man ej kan tillegna sig lugn och besinning, när man ej af natu- ren är utrustad med dessa egenskaper, men erfarenheten har öfverbevisat mången, att man genom en stark vilja och ständig öfning små- ningom kan lära sig sjelfbeherskning.
Sofia.
Om dukning af bord.
7 hodet har förstått att omätligt utvidga sitt rike; dess makt sträcker sig vida längre än ens dess mest lydiga undersåtar tvekas fatta.
Det utöfvar sitt inflytande icke blott på vår klädedrägt, våra boningsrum, vår literära smak — nej, det går ännu längre i sitt tyranni och sätter sin stämpel till och med på den föda vi förtära.
Man förtär i dag helt andra rätter, än man gjorde för blott ett fjerdedels århundrade tillbaka, och man fordrar äfven att rätterna skola serveras på modernt vis.
A f festbordets dukning kan man i viss grad bilda sig ett omdöme om husmoderns smak; skall man få en god tanke om denna, så bör bordet icke se öfverlastadt ut.
Den enkelhet, som nu gör sig gällande i alla riktningar, har äfven här vid lag fängs- lat vårt sinne; vi sakna den ogerna i ett främmande hem, än mindre i vårt eget.
De vigtigaste förändringar på detta område komma alltid från London.
Engelsmannen älskar sitt » Ao ?we »; han är städse betänkt på, hur han skall inrätta detta på det mest tref- liga och komfortabla sätt.
Derför egnar han äfven stor uppmärksamhet åt det bord, vid hvilket han och hans gäster skola taga plats.
I London var det ock först som det sympa- tiska kommandoropet: » bort med allt onö- digt » ljöd — och andra länders fruar hörde ropet och lydde det med nöje.
Den bästa prydnaden för ett festbord utgöres af friska blommor, hvilka aldrig kunna utträngas.
Man sätter antingen en väldig blomsterskål, fyld med doftande blommor, midt på bordet, eller också fördelar man blommorna i flere högt bundna buketter och sätter dem i några min- dre vaser.
Ett vackert och billigt, om ock icke alldeles nytt mode är användningen af kristallkorgar eller kristallsurtuter med ränn- lik urhålkning.
Denna fyller man med jord och sår korn deri; efter tre eller fyra dagars förlopp uppspirar en vacker grönska, i hvil- ken man då sticker in friska blommor.
Först bör man dock klippa gräset jemt.
Det allra nyaste modet är att fylla helt små, låga vaser med blommor och ordna dem i arabesker innanför tallriksraden.
Detta utgör en er- sättning för det mindre praktiska bruket att omgifva hela bordet med blomsterguirlander, hvilka inom en kort stund förvissna.
Sam- tidigt med sådana långa guirlander försvunno äfven alla småkransar kring tallrikar och ka- raffiner.
De små knapphålsbuketterna der- emot, som instickas i servetterna, trotsa alla modets vexlingar.
Ä t damerna föredrager man ibland att af blommorna binda en liten krans, som får tjenstgöra såsom servettring och derefter får del af den afundsvärda lotten att hvila på en mjuk, hvit qvinnoarm bred- vid en juvelströdd guldring för att der för- vissna.
Stilen i sjelfva matsalens möblering har intet inflytande på bordets dukning; är mat- i p » I L / 1 I NI LJ IN ' dun, erhållet ett gratlsexemplar för hela den tid, under hvllken aconne mentet räcker.
Aro de samlade abonnenterna färre än 6, torde prenumera salen i gammal svensk eller gammal fransk stil-, så kan man dock godt duka bordet i den moderna engelska stilen.
V i d bordets dukning bör husmodern först och främst vara betänkt på, att hon icke egenmäktigt inskrän- ker sina gästers personliga frihet.
Vid hof- middagar beräknar man 50 cm.
bordsrum för hvarje person, och detta mått borde öfver allt iakttagas.
Festligast ser bordet ut, när det är i hästskoform; det blir då äfven myc- ket rymligare.
De vanliga fyrkantiga borden äro deremot mera » gemytliga ».
Hvad beträffar menyerna, som j u alltid höra till vid de stora middagarna, så finnes deraf en mängd nätta exemplar.
Menyn skall alltid vara utförd i stil med det kort, som anvisar platsen; någon viss storlek är icke bestämd, dock håller man sig helst till mått- liga dimensioner.
I aristokratiska hus går man efter ett bestämdt system och pryder menyerna blott med slägtvapnet i hvitt hög- tryck, ibland äfven kulört.
Kartongen är hvit eller crémefärgad med förgylda kanter.
För herrmiddagar gifves det allehanda nytt i denna väg: menyer med kråsnålar i emalj- imitation, med stockholmsvyer i litografi eller aqvarellmålning, eller ock med ett qvinligt porträttgalleri.
För damernas räkning har man kommit på en ny idé, lika förträfflig som originel; det är menyer, som angifva, icke blott hvilka rätter, som skola serveras till middagen, utan äfven huru dessa rätter tillagas.
Till bröllopsmiddagar prydas meny- erna af myrtenbuketter, vid silfverbröllop af sädesax i silfver och vid dopmiddagar af illustrationer till den bekanta storksagan.
Till ett festligt smyckadt bord höra ovil- korligen prydligt brutna servetter; i denna väg gifves en mängd allmänt kända varia- tioner.
Den hvita bordduken, som skall hänga ned / m. på sidorna om bordet, bör, innan den lägges på, brytas, så att ett stort kors af krusveck uppstår tvärs öfver hela duken.
Kuverterna ordnas på ett afstånd af 50 cm.
från hvar andra och bestå af en flat och en djup tallrik; i denna ställes servetten, hvari, förutom blombuketten, äfven brödet instickes, om brytningen på servetten det tillåter.
Tvänne omgångar, en större och en mindre, af knif, gaffel och sked lägges på hvardera sidan om tallriken.
Till hvarje kuvert hör vanligen fem glas: ett ölglas i midten, så ett glas för champagnen, ett för rödvin, ett för fiskvin och ett för vatten.
I Paris har man bann- lyst alla glas från bordet.
De ställas fram och tagas bort på samma sätt som tallri- karna, allt efter som de behöfvas.
Midt emellan hvarje kuvert placeras ett salt- och ett pepparkar.
1 4 Fruktskålarna kan man efter behag placera antingen på stora bordet eller ock på ett litet sidobord.
Menykorten ställas mot saltkaren, eller om hvarje gäst skall hafva sin meny, emot glaset, bredvid platsanvisningskortet.
Bordlöpare användas blott vid goutéer, då allt slags kulört och broderadt duktyg kom- mer till heders.
Vid middagar och supéer passar endast det bländande hvita damast- duktyget.
Ett särdeles originelt bruk, likaledes en- gelskt, är, att så väl vid middagar som supéer midt öfver bordet lägga en lång, bred plysch- remsa, hvarpå några brinnande lampor ställas.
Detta gifver åt bordet en särdeles inbjudande anblick.
Bidrag i alla ämnen mottagas med tacksamhet.
Det första mötet.
* 3BSaii jag minnes väl den dagen, då jag först min älskling såg!
Uti skuggan af en hängbjörk, trött och sömnig, just jag låg, _ och en gammal bok jag läste, hälft mekaniskt om och om, när med lätta steg en flicka mot min gömda löfsal kom.
Ur min dvala väckt, jag fäste på den främmande en blick, medan häpen och förlägen dennavraskt förbi mig gick.
Kort var stunden, kort, men likväl mera lärorik den var för betraktarn, än de varit alla hans förflutna dar.
Smärt var flickan såsom vidjan, smidig som en antilop, skälmen satt i ögats stråle och i kindens läcka grop, öfver skuldrorna och ryggen fritt det ljusa håret flöt, och en knippa skogsvioler sig mot hvita halsen bröt.
Be ' n hon borta var och syntes der på vägen icke mer, men en outsäglig längtan i mitt bröst sig sänkte ner, och mig tycktes som om något innerst i mitt hjerla smalt, som min hela lefnadsriktning plötsligt tagit ny gestalt.
Om jag sörjde, om jag gladdes, jag ännu det icke vet, glädje bylte plats för vemod och för vemod sorgsenhet, men jag kände i minuten, att den flickan måste bli målet för min lefnads sträfvan, för min andes dröm- meri.
Allt se ' n dess är hon min lycka, hon min sällhet och min fröjd; är hon i min närhet endast, är jag med allt annat nöjd.
Och hvad godt jag kunnat verka, henne tackar jag derför, ty hon följer mig för evigt i hvad ädelt än jag gör.
Hon, ja hon, ty hennes minne är den ledtråd, som jag ser skymta för mitt inre öga, när jag handlar, när jag ber.
När jag diktar, när jag tänker, står hon för mig lika skön, som den gången hon mig mötte under hängbjörk dun- kelgrön.
Ingen guldring har oss bägge med sitt ljufva tvång • förent, inga armars kärleksbojor, lindade kring vännen lent.
Ingen kyss på hennes läppar har jag nånsin tryckt ännu, af de hårda öden skildes från hvarandra snart vi tu.
Men ej verldens magt kan slita henne ur min fantasi, i desss tysta drömverld skall hon intill lifvels slut förbli.
Inom mig och kring mig verkar hon beständigt mera nytt, fast än hon ju längesedan har ifrån min sida flytt.
N. II.
Husmödrar emellan.
Tvänne svar till » Betty ».
| o m undertecknad under nio års tid befunnit IJZ&amp;fi sig i liknande omständigheter med dem, som » Betty, ung husmor », i n:r 7 omnämner, att nämligen med tillhjelp af blott en tjensteflicka sköta ett hushåll, bestående af tre fullvuxna per- soner och ett litet barn samt 4 — 5 rum, så må gerna de länge sedan flydda årens erfarenhet komma någon ung medsyster till råd och hjelp.
Hvad som framför allt bör iakttagas under dy- lika, liksom i öfrigt under alla, förhållanden, är punktlighet o c h ordning.
Allting, måltider så väl som andra sysslor, bör ske på bestämda tider.
Efter klockslag kunna äfven ett litet barns mat- och softider ordnas, de sistnämda böra om qväl- larna aldrig inträda senare än kl. 6 ä 7.
Genom denna enkla åtgärd vinnes icke blott en väl be- höflig ledighet för modren, utan barnet mår i alla afseenden väl deraf.
En annan, icke mindre vigtig sak för en hus- moder är att vare uppe i god tid o m morgonen för att redan då anordna dagens angelägenheter.
tion ske å närmaste postanstalt. — Bidrag från alla områden f ö r qvlnllg verksamhet mottagas med tacksamhet.
Endast en sida af papperet bör För att nu något vidare tala o m den egna er- farenheten, så har det under en senare period med vida större tjenstepersonal varit mycket svå- rare att få tiden att räcka till än just under den nyss antydda, då den var tillräcklig icke allenast för hushållets o c h barnets vård, utan äfven för » egen själsodling och deltagande i mannens in- tressen ».
Ja, den tillät t. o. m.
studier af flere- handa slag, o c h helt visst var det just detta, som bibehöll sinnets spänstighet och ingöt i själen friskt m o d o c h lif under de allvarliga sysselsätt- ningarna, hvilka eljes så lätt göra lynnet miss- modigt.
Ännu en sak!
Låt den dyrbara tiden sä litet som möjligt användas till visiter o c h bjudningar, ty det finnes väl knappast någonting mera själs- och tidsödande.
Låt verksamheten i det egna hemmet blifva det käraste af allt!
Då skall det icke heller saknas förmåga att sköta det på ett tillfredsställande sätt.
Gammal husmoder.
Ej vill jag påstå, att jag är någon erfaren hus- mor, då jag ej har varit gift mera än femton må- nader, men jag kan väl ändock få tala o m för fru Betty, hur jag bär mig åt.
För det första är jag en mycket lycklig hustru till den allra bästa bland männer, så har jag en liten treflig skrikhals till pojke o m fyra månader.
För det andra har jag sex rum o c h kök samt en » vanlig » tjenstflicka.
Af dessa rum begagna vi dagligen tre, nämligen matsalen, sängkammaren o c h min mans rum; men vintertiden elda vi i alla rummen för hvarje dag.
För att så mycket som möjligt undvika den tids- ödande damningen, sopa vi ej golfven utom vid kakelugnarne.
Vi bruka i stället för hvarje dag torka golfven med en sorts grofva handdukar af juteväf, afsedda för det ändamålet.
Med denna behandling af golfven blifva aldrig möblerna så dammiga, o c h ganska mycken tid inbesparas, deri- genom att man ej behöfver vänta på, att dammet skall lägga sig.
Klockan half 7 hvarje morgon stiger j a g upp, badar min lille pys, o c h, när han får somna igen, hjelper jag till med städningen.
I de flesta fall har dock min snälla jungfru hunnit att städa slut, till dess jag kommer ut, så att j a g har god tid att egna mig åt man o c h barn till kl. 8, då min man går till sitt kontor.
Under tiden då säng- kammaren städas, brukar jag duka frukostbordet, och, när min man kommer hem till frukosten kl. half 10, är allting prydligt o c h ordentligt.
.
Hvad menar fru Betty med » sin mans intres- s e n »?
För min del tycker jag, att vi sköta våra mäns intressen, när vi uppbjuda all vår förmåga att göra deras lif i hemmet så gladt o c h ange- nämt s o m möjligt, att vara sparsamma med friskt och godt mod, när vi veta, huru stora inkomster våra män disponera öfver, samt att alltid vara pryd- liga i vår klädsel.
Och vår egen själsodling?
Icke kunna vi väl tänka oss, att, sedan!
vi blifvit gifta, vi skola få egna många timmar o m dagen åt läsning, spelning m. m., som vi fingo det i vårt föräldrahem.
Nej, lyckligtvis kunna vi an- vända vår tid bättre!
Nu vill j a g ej, att fru Betty skall tro, att jag anser det för höjden af lycka att sjunka ned till första tjenarinna i sin mans hem.
Tvärt o m!
Ty jag * vet, att alltid får man någon stund af dagen öfrig för att ostördt kunna få läsa en timme i en god b o k eller öfva in något nytt stycke pä pianot.
Och äro vi medvetna o m, att våra män älska oss, då nedsätter det oss ej i deras ögon, om vi sjelfva hjelpa till med hvad vi kunna i hushållet, ty just derigenom gifves det oss tid att få läsa och utbilda o s s.
Ej vet jag, o m mitt sätt att sköta mitt hushåll är tillfredsställande för andra, men att min man är belåten, det vet jag, o c h det är j u hufvudsa- ken för oss fruar.
Något bestämdt schema att följa för dagen kan väl fru Betty knappast få.
Den ena dagen är j u så olik den andra.
Och hvad gör det för resten, om det skulle sitta ett litet damkorn här och der.
Det är väl bättre det, än att vi skulle trötta ut oss med damtorkning o c h så icke orka se glada och lyckliga ut, när våra män komma trötta hem om qvällarna.
Så tycker åtminstone fru Ellen.
| r \ I U i i » i U IN användas och marginal lemna:.
Namn och adress torde alltid noga anglfvas, och kan fullkomlig diskretion från redaktionens sida påräknas Handarbetets vänner.
) en förening, som under detta namn eger sitt högsäte här i hufvudstaden, torde ingalunda vara Iduns läsarinnor obekant.
» Handarbetets vänner » ha under en följd af år inlagt betydande förtjenster om inhemsk konst- och hemslöjd af vidt skilda arter, ej minst genom underhållandet af en kontinuerlig utställning på platsen, i den välkända lokalen vid Brunkebergstorg.
Emellertid hade före- ningen än ytterligare under förra veckans lopp anordnat en andra exposition i arfprin- sens palats invid Gustaf Adolfs torg, hvilken omfattade en mängd dyrbara och stilfulla alster af qvinlig slöjd, som ej förr varit härstädes utställda och derför ' ock erbjödo så mycket större intresse.
Den svenska konstväfnadsindustrien har på de senare åren tagit stort och glädjande upp- sving.
D e många stilfulla prof på dukagångs- krabbasnårs- och flamska möbelväfnader, i hvilka man upptagit och på ett synnerligen lyckligt sätt fullföljt mönstermotiv från de gamla allmogeväfnaderna, och hvilka utgjorde ett af de vigtigaste elementen på här om- nämda utställning, gåfvo den samma en sär- deles färgrik och lysande pregel.
D e präk- tiga portiererna af rödlakan, synnerligen effektfulla och dekorativa stoffer i en modern rumsinteriör, falla äfven under samma af- delning.
En särskildt liflig uppmärksamhet tilldrog sig, som lätt förstås, en samling föremål, tillhörande det möblemang, som konung Oscar på sin nyligen firade 60 års dag erhöll som gåfva af drottningen och hofvets uppvaktande damer: ett par helväfda gardiner i djupt rödt med smalare ränder i samma färg — endast något blekare — samt upp- och nedtill breda stilfulla bårder i lifliga färger (en ovanligt vacker dukagångsväfnad med gobelinmotiv, som väckte allmän beundran); vidare ett fön- stertäcke i korsstygnsbroderi, äfven detta i gobelinstil; en divan monterad i röd schagg och klädd med äkta gobeliner m. m.
A f synnerligen konstnärlig verkan var den stora, dyrbara mattan i flossaväf, som bredde sig under det kungliga möblemanget, men så har den ock en konstnär att tacka för sin till- komst, då professor Julius Kronberg kompo- nerat både mönstret och färgsammanställningen i den samma.
Denna matta kan afgjordt betecknas som utställningens förnämligaste prydnad.
En grupp, som i hög grad egde sitt origi- nella intresse, lockade talrika skådelystna till ett af salens hörn.
Här hade man nämligen dukat ett fullständigt middagsbord med ljus- stakar, blommor, servis, allt redo för gästa- bud — så när som på gästerna och maten.
Det var duk- och servettyget samt den långa präktiga » bordlöparen », allt med stil- fulla bårder och namnchiffer i rödt korsstygns- broderi, renässansmotiv, som här utgjorde hufvudsaken.
Nekas kan ej, att ett slikt måltidsbord, med det effektfulla och färgvarma broderiet på dukens snöhvita botten, gör ett synnerligen rikt och festligt intryck, vida öfver- gående den sedvanliga, helhvita dukningens.
Utrymmet förnekar oss att, så långt vi vore frestade, ingå i den vackra utställningens detaljer; en uttömmande beskrifning skulle dessutom knappast vara möjlig.
Hvarje sär- skildt prof ur den rika samligen af de flamska väfnaderna kunde t. ex. förtjena sitt eget kapitel.
Vidare funnos flere utsökt vackra fönstergar- diner, i silkesbroderi på gulhvit, genombruten botten, i blått, skånskt mönster på hvit botten, allt eleganta prof på en högt drifven och arti- tiskt ledd konstfärdighet.
A f ett egendomligt intresse för de jemförelser, hvartill den gaf anledning, var den kollektion af finska, ryska och orientaliska handarbeten som på utställ- ningen ställts till föreningens disposition.
Utställningen i sin helhet var ett vackert ut- slag af det kända nit och insigt, med hvilka » Handarbetets vänner » verka för sitt beak- tansvärda mål.
J. N — g.
Teater och musik.
Kungl.
operan gaf sistl. lördag den fjerde sym- fonikonserten med biträde af den framstående pia- nisten Felix Dreyschock.
Det intressanta pro- grammet utgjordes af Joh.
Brahms symfoni n:r 2, d-dur, Beethovens vackra ess-dur-konsert, i hvil- ken hr Dreyschock väckte synnerligen lifligt o c h välförtjent bifall, C.
P.
E. Bachs mer än hundra- åriga symfoni n:r 3, f-dur, samt det vackra för- spelet till Wagners opera » Mästersångarne i Niirn- berg ».
Utförandet under ledning af hofkapellm.
Nordquist var förträffligt.
På grund af det,Iifliga bi- fallet från den fullsatta salongen måste fjerde satsen i Brahms symfoni äfvensom förspelet till » Mästersångarne » omtagas.
På lördag denna vecka upptages till omvexling med det senaste programmet » Djamileh » o c h » Jo- sef i Egypten », hvilket på grund af sjukdomsfall ett par gånger måst uppskjutas, ett nytt repris- program, nämligen » Alphyddan » o c h » Begemen- tets dotter ».
Denna föreställning gifves s o m af- skedsrecett åt en af k. operans mest förtjenta sångerskor fru Charlotte Strandberg, hvilken i sistnämda opera återgifver sin gamla roll s o m markisinnan v o n Streckenfelt.
Att det då blir fullsatt hus, kan man taga för gifvet.
K.
Dramatiska teaterns omvexlande repertoar ut- göres för närvarande af de omtyckta o c h synner- ligen förtjenstfullt utförda pjeserna » Gnistan », » Lärdt folk i stubb », » Pepa », » En räddande en- gel », » I telefon », » Duvals skilsmessa », » Sveas fana » och » Galeotto ».
Vasateatern synes med sitt n y a program, upp- tagande Offenbachs bekanta opera-buffa » Riddar Blåskägg », hafva vunnit publikens synnerliga be- vågenhet.
Den är också ovanligt präktigt uppsatt och utförandet går med ett lif och en fart, s o m äro värda det allra bästa erkännande.
Särskildt utmärka sig frkn Anna Pettersson (Anna Stina) och hr Kloed (Riddar Blåskägg), liksom äfven fruarna Carlbeck (prinsessan Hermia) o c h Berg- ström (drottningen) samt hrr Grunder (kung Orre), Hirsch (hofmästaren), Johansson (alkemisten), An- derson (prinsen) o c h Clementson (hofmannen) för- tjena att omnämnas.
E n ej ringa del i framgån- gen har naturligtvis äfven teaterns kapellmästare hr Halidén.
Det muntra stycket gifves hvarje afton för fulla eller goda hus.
Den 6 mars.
Svenska teaterns senaste nyhet kunna vi ej nämna något o m denna gång, all den stund sagde teaters nuvarande innehafvare hr Emil Hjertstedt beha- gade gifva order om försäljandet af den för vår teateranmälares räkning till premieren i måndags aflagda biljetten — en obetänksamhet, lindrigt sagdt, under så mycket mera försvårande omstän- digheter, som hr H. med den samma förenade den taktlösheten att ej underrätta o m den vid- tagna åtgärden.
Hr H. b ö r veta, att bakom Idun stå mer än femtio tusen bildade läsarinnor, o c h det är för deras skull vi omnämna Svenska tea- terns verksamhet (liksom öfriga teatrars), inga- lunda för hr Hjertstedts.
Literatur.
Svensk konstslöjd; organ för den inhemska konst- flitens främjande, utgifven af Hugo Hörlin.
Denna vackra och särdeles förtjenstfullt redigerade tidskrift må varmt anbefallas, icke minst inom alla de svenska hem, der slöjd i en eller annan form bedrifves.
Tidskriften har nämligen satt som sitt mål att i ord och bild sprida kännedomen om sådana inom vårt
Manuskript, som ej antages till Införande, återsändes, så vida porto bl- fogas.
Inga ofrankerade försändelser lösas.
fosterland befintliga konstslöjdalster och dekorativa arbeten, hvilka kunna uppställas som lärorika och efterföljansvärda förebilder.
I, betraktande af den verkligt gedigna utstyrseln och de medföljande plan- schernas konstvärde kan priset för ärgång (6 kronor för 4 häften) ej annat än betecknas som moderat.
Dikter af Oscar Bensow.
(Andra tillökade upplagan).
Hvad som betingat en andra upplaga af denna medelmåttiga efterklangspoesi, kunna vi rent ut ej fatta.
Det löjligt storordiga företalet, der författaren i en retsamt docerande ton serverar ett uppkok på gamla allbekanta estetiska axiom såsom något alldeles nytt och » nooh nie dagewesenes » ur egen fatabur, står i en rent ömklig kontrast med det andefattiga realise- rande af de stora löftena, som han låtit följa under namret: dikter.
Dålig prosa är sannerligen intet att stå efter, men dålig poesi är dock den mest mot- bjudande bland literära anrättningar; just derför att ur denna konstform under mästares händer fram- sprungit så upphöjda alster, förefaller befordrandet af omoget gymnasistversmakeri till trycksvärtans ära rent af som vandalism.
Den obetänksamma » kär- leksgudinna », som hr Bensow i första dikten om- talar ha nederfarit från skyn » i en blomstersmyekad char, som dufvors hvita vingar bar, i månens glans, från stjernors dans » endast för att sätta den » diktar- lyra » i hr Bensows händer, hvilken han nu hotar att traktera » intill sin sista dag » — denna kärleks- gudinna torde redan haft rik anledning att ångra sitt tillmötesgående, för så vidt åtminstone hennes » kärlek » omfattar diktens ädla konst och hr Ben- sows oförskyldt hemsökta medmenniskor.
J. N-g.
En radikalkur.
Novell Elin Ameen.
(Forts.) W|Magar förgingo och blefvo till veckor, men &lt;S^o pillerna hade ej haft den åsyftade ver- kan.
Annie låg ännu till sängs, kraft- och modlös.
Doktorn trodde, att om hon ville försöka stiga upp och komma ut i sommar- luften, skulle hon bli bättre, men hennes viljekraft var som förlamad.
» Plåga mig inte — låt mig vara i ro, » bad hon och föll i gråt vid minsta motsä- gelse.
» Annie! » Borgmästarinnan satt hos henne och hade en lång stund bekymrad betraktat flickans affallna ausigte och stora ögon, hvilka stirrade och stirrade framför sig liksom i bunden sorg.
» Annie! » » Ja, tant. » » På det här viset blir du inte frisk! » » Nej, jag tror nästan.
Doktorns radikal- kurer bita inte på mig. » » Annie, barnet mitt, du har någon sorg, som trycker ditt sinne — tala uppriktigt till mig som till en mor.
.
.
» » En sorg?
Behöfver tant fråga mig derom, som känner hela mitt förflutna. » » Det är inte det jag menar.
Det kan j u aldrig glömmas; men du kämpade så tappert, du började se så lycklig och nöjd ut, men med ens blef du förändrad — sedan blef du riktigt sjuk, och nu tycks du hvarken kunna eller vilja bli frisk igen!
Annie, är det, är det inte doktorn? » Borgmästarinnans lilla rörliga hufvud låg aldeles på sned, och hon såg bevekande på Annie.
» Tant menar, att jag håller på att dö af kärlek till doktor Ljung?
A h nej, så roman- tiskt är det inte.
Jag har öfveransträngt mig allt sedan — pappa dog; jag trodde ar- betet skulle döfva all sorg, och det lyckades ju till en del, men det kostade min helsa, och nu — ja, kanske vill jag inte bli frisk! » Borgmästarinnan klappade henne sakta på | i — v | | K I I LJ \ J IN Annonser mottagas enaast mot kontant llqvld 1 förskott af 2 5 öre pr 4- spalt, petltrad (= 10 stafvelser).
Ingen annons Införes under I krona.
kinden, suckade och lade hufvudet åt andra sidan.
» Ah, tant, » sade Annie plötsligt med ett ovanligt utbrott af lidelse, » det går ändå inte — jag menar, att en qvinna, sådan som jag, kan inte lefva bara för att arbeta och försaka, att ställa det som mål, som förut varit en alldeles främmande — hjertat tar ut sin rätt, det ropar och ber om lycka, och man kan nedtysta rösten, men inte döda sjelfva längtan.
Tant, jag är bara en flicka som alla de andra, inte så fysiskt stark som de flesta — jag var ämnad för kärlek och hemmets lycka — små mjuka barnaarmar skulle ha slingrat sig om min hals, mina egna små — jag kan inte hålla af alla dessa främ- mande barn i grofva kläder, med fula an- sigten och simpla ord — j a g längtar, längtar som förr och drömmer om något helt annat! » Annie grät häftigt, och borgmästarinnan torkade ifrigt sina ögon.
Denna flicka med sitt varma begär efter kärlek, sin veka qvin- lighet och sin unga längtan var helt olik den inbundna Annie med den fast tillslutna munnen pch sitt afvisande af all förtrolighet, allt deltagande.
När borgmästarinnan den dagen lemnade henne, var det med en tyst men bestämd före- sats, att den unga flickan skulie bli lycklig och det så snart som möjligt.
Doktor Ljung gick af och an i sitt rum, blek, med hoprynkade ögonbryn, missnöjd uppsyn och blicken envist riktad mot golfvets qvistiga tiljor.
Han var ond, sårad, upprörd.
Borgmä- starinnan hade nyss lemnat honom efter ett enskildt samtal, lika ond och upprörd som han.
Först hade hon yttrat sig förblomme- radt och i gåtor, men det var ej i doktorns smak.
Rättfram som han sjelf var, hade hennes fina, sväfvande antydningar endast retat honom.
D å hade hon talat rent ut — sagt honom, hvad hon väntade af honom, hvad hela samhället väntade af honom, och hvad den unga flicka väntade, som lifvet be- dragit på så mycket, och som han visat så stort intresse — hon, som höll på att dö af kärlek till honom, och som var en flicka, så karaktärsfast, så snäll, så enkom skapad för honom.
Jaså, det var det, man väntade af honom — hon också!
Och han, som trott, att hon var olik de flesta andra qvinnor, icke så lätt att vinna och icke flux tagande intresse och vänskap för kärlek, som ovilkorligen måste leda till frieri.
Och om det nu också varit början till kärlek — det var ju möjligt — så var hans själs innersta känslor något så ömtåligt, något som endast tillhörde honom i hans ensamma stunder af vek stämning, när han hvilade från sitt arbete och gaf sig tid att drömma, att det var ett profanerande af hvem det vara månde att vilja forska i dem.
Och så detta som man fordrade af honom — af honom, som aldrig tålde den minsta in- blandning i sina göranden och låtanden, ännu mindre i sina tankar och känslor.
Han kom i håg, att han som gosse en gång haft ett rosenträd, som han i hemlighet köpt och sedan vårdade.
Det var hans fröjd att se de ljusa knopparne mörkna och svälla och bli till fullt utslagna rosor, som doftade ensamt för honom.
H a n hade älskat detta sitt träd som en mor sina små.
Och när hvar utslagen ros vissnade och dog, klipte han varligt af dem och lade dem i en ask, lik ett minne af något kärt, som aldrig kan försvinna.
Men en dag hade syskonen upptäckt hans skatt, man gjorde narr af honom, skrattade åt honom.
Då blef det plötsligt slut med hans kärlek till rosorna.
Det svärmiska han kände vid deras doft, de ljufva tankar deras skönhet väckt, hans oro för knopparne — allt försvann med ens, sedan andras händer omildt berört hans blommor, sedan skämtet och skrattet förgiftat hans kärlek.
Krukan med stängel, blommor och knoppar slungade han genom fönstret ned i trädgården, der den krossades.
Sedan skaffade han sig aldrig mera något rosenträd.
Hans deltagande och intresse för Annie hade, i synnerhet sedan hon blef sjuk, haft något af vårdarens känsla för en blomma, som håller på att vissna.
Kanske hade hon en dag kunnat bli honom kärare än allt annat, det hade inte varit omöjligt, men det var heller ingen ting, som han önskade eller åtrådde.
Endast att den veka sidan af hans mångsidiga väsen längtade efter den drömda qvinna, som en dag skulle bli hans, och som skulle dela hans lif, hvilket utan henne blott skulle vara hälft.
Men att män skulle kasta henne i armarne på honom, det ville han ej.
Det var han, som skulle begära, kämpa, om så fordrades, hon som skulle ge — icke tvärt om — deremot uppreste sig hela hans natur.
Och nu » höll Annie Birger på att dö af kärlek till honom » — s å hade borgmästarin- nan sagt.
Och hon väntade sitt lif, sin lycka af honom.
Han kunde omöjligt låta bli att känna sig smickrad på samma gång som för- argad.
Så vidt han visste, var det första gången en qvinna höll på att dö af kärlek till honom.
Att hon verkligen fattat så varma känslor för honom!
Det hade han aldrig trott.
Icke höll hon väl i sjelfva verket på att dö af sin kärlek — doktorn hade ännu ej i sin praktik träffat på det i romanerna vanliga fallet af » brustet hjerta », det trodde han inte på — ur anatomisk synpunkt visste han ej heller, hur ett brustet hjerta såg ut.
Men Annie led — för hans skull.
Kanske var det likväl till en del sjuklig inbillning.
Han måste se till att bota henne derför.
I alla händelser var han nu hennes läkare — för- troendefullt hade hon gifvit sin kropp i hans händer, litande på, att han skulle göra henne frisk.
Som läkare ville han gå till henne, tala öppet med henne och få deras nuva- rande och framtida forhållanden klara.
Hans ansigte ljusnade, vecken på hans panna slätades ut.
Han upphörde med sitt ifriga vandrande af och an, satte sig ner vid skrif bordet, tog fatt på en diger bok och ämnade fördjupa sig i sina studier.
Men mot hans vilja irrade hans tankar från boken, och i stället för papper och tryck- svärta såg han framför sig ett nedböjdt huf- vud med tunga, svarta flätor, och detta huf- vud tillhörde en flicka, som grät hejdlöst, under det att en darrande röst tycktes hviska till hononm, att det var så svårt att kämpa lifvet ensam, när man en gång haft så myc- ken kärlek — hellre då dränka sig i den brusande forsen!
Och åter kände han sig vek om hjertat vid tanken på henne.
Hvarför skulle han ändå inte göra det?
» Nej, » sade han förargad, halfhögt till sig sjelf, » jag vill det inte — hon har inga an- språk på mig — jag kan lefva henne för- utan — min ros växer ännu oplockad och skär någonstädes i verlden, men en dag vill jag finna henne, och då vill jag vara fri! » (Forts.)
tiil billigaste pris och på bästa sätt utför alia möjliga uppdrag till tjenst for Iduns ärade läsarinnor.
Med Iduns expedition är förenad Iduns uträttningsbyrå, hvilken gratis verkställer alla uppköp åt Iduns abonnenter i landsorten samt för öfrigt Från Iduns läsekrets.
Ä n n u en g å n g » bättre » o c h » sämre » flickor.
Svar till » elak ungkarl ».
Dels å egna, dels å de för mycket illa behand- lade » bättre flickornas », dels ock å deras mödrars vägnar vill undertecknad i korthet granska svar af » elak ungkarl » till » en bondhustru ».
För det första vill jag då nämna, att jag såsom f. d. stockholmare känner - åtskilliga ogifta unga qvinnor, som med fullt skäl kunna hänföras un- der kategorien » bättre flickor », men det oaktadt kunna konsten att » koka en gryta potatis, steka en biff, plocka en höna, bädda en säng, sopa ett golf, laga en strumpa och tänka en klok tanke till slut ».
Frisk luft och arbete äro för visso deras glädje, och » helsans rodnad » i regel denna gläd- jes frukt.
Ingalunda äro de heller så oförståndiga i sin klädsel, som » elak ungkarl » påstår.
Undan- tag finnas naturligtvis — » bättre flickors » karrika- tyrer, hvilkas egentliga sysselsättning är att vara modedockor och baldrottningar.
Jag talar blott om » bättre flickor » i våra dagar i den s. k. medel- klassens Stockholmshem, der fäderna i allmänhet äro magert aflönade embetsmän och mindre hand- lande och der mödrarna i mångahanda måtto få till- ämpa den regeln: » nöden är uppfiningarnas moder » — äfven med hänsyn till döttrarnas praktiska upp- fostran.
Huru sådana flickor i regel äro i den finfina högre Stockholmssocieteten samt i lands- ortsstäderna o c h på landsbygden, vet jag e j; för- modar dock, att de flesta af dem ej skulle kunna känna igen sig i » en elak ungkarls » karrikerade skildring af » en bättre flicka ».
Att halfouxna skolflickor » misshandla ett piano på det ohyggli- gaste » under skalöfningar rn.
m., händer nog ofta, men sällan gör sig väl en giftasvuxen » bättre flicka » skyldig till dylik förseelse.
Antingen är hon alls icke musikalisk, o c h då har hon i de flesta fall takt nog att skona sig sjelf, pianot och åhörarne, eller är hon mer eller mindre musika- lisk — o c h då njuta de mer eller mindre musika- liska åhörarne af hennes pianospelning.
Likartadt är förhållandet beträffande » franska glosor ».
» Elak ungkarl » torde vara temligen pessimist eller myc- ket gammal ungkarl, som fördömer vissa » bättre flickor » för 20 ä 30 år sedan, men som ej lagt märke till nutidens praktiskt-realistiskt uppfostrade Stockholmsflickor.
Handarbeten.
Gobelinstygn sys öfver 2 eller flere trådar på höjden och 1 på bredden, och då en stygnrad är atslutad, sys den nästföljande tillbaka som stiek- stygn eller vändes arbetet och stygnen stickas upp och ned som förut.
Dessa stygn kunna äfven sys öfver en tråd på höjden och 2 på bredden.
De så kallade Svenska gobelinstygnen likna plattsöm och ligga rakt på öfre och snedt på undre sidan och arbetas efter afräkrade trådar med stygnen i olika riktningar.
Konturerna markeras stun- stundom med stickstygn.
Flätstygn (Tvist) sys med ett stygn öfver 4 trådar på längden och 2 på höjden, samt ett kortare stygn tillbaka öfver två trådar på höjd och längd.
Stygnraderna börjas och afslutas med vanliga korsstygn.
Dessa stygn an- vändas mycket i stället för korsstygn och kunna sys efter vanliga korsstygns- mönster.
Enligt gamla mönster om- gifvas ofta de med dylika stygn fylda figurerna med konturer af stjelkstygn i någon mörk nyans.
Elvira II.
Hushållet.
Soppgrönsaker om vintern.
Om man planterar korta tjocka persiljerötter och selleriknölar i en djup med fuktig jord fyld låda och placerar denna på ett varmt ställe kan man alltid ha friska grönsaker till sin soppa.
Förståsigpåare.
Matlagning-.
Surstak.
Ett stycke innanlår af oxe lägges mellan enris i ett stenkärl, hvar- efter så mycket skummjölk påhälles, att det står öfver köttet.
Får stå omkring 8 ä 14 dagar.
Då den skall användas För det andra vill jag nämna, att min lilla hustru är en f. d.
» bättre flicka », som, efter att hafva genomgått ett högre lärarinneseminarium, flere år varit lärarinna i bättre hus, men icke för- ty — tack vare en förträfflig mors uppfostran och godt » husmors-påbrå » — är väl förtrogen med sin » Kajsa Varg », med tvätt, bak, slagt m. m., som ej så noga kan specificeras, hvarjemte hon syr alla mina skjortor, stickar alla mina strumpor o. s. v., och har hon blott en mycket ung, oerfaren tjensteflicka till sitt biträde.
Sådana » bättre flickor » torde ej vara så sällsynta, som somliga hålla före.
Skulle » elak ungkarl » i osynlig måtto en längre tid kunna dväljas i mitt hem och undersöka alla dess vinklar och vrår, blefvehan kanske » omvänd » och möjligen på sistone en god äkta man.
Slutligen några ord till » en bondhustru » som ett tillägg till de bägge andra svaren.
Uttrycket » en sämre flicka » har jag hvarken hört eller sett i tryck förut, uttrycket » en bättre flicka » afser naturligtvis ej det moraliskt-religiösa, utan blott och bart kulturområdet.
Enligt mitt förmenande bör med en » bättre flicka » förstås en ung ogift qvinna (helst född och uppfödd i en » kulturfa- milj »), som genomgått qvinligt elementarläroverk eller fått motsvarande undervisning i hemmet, som har s. k. savoir vivre, förstår att någorlunda ledigt uppträda i sällskapslifvet samt har skönhets- sinne i det lilla o c h är i djupaste hvardagslag mån om snygghet och renlighet (t. ex. dagligt bruk af kalla vattentvagningar, ej för lång tid mellan hvarje ombyte af kropps- och sänglinne, vaket in- tresse för luftvexling sommar och vinter i b o - ningsrum o.
s.lv.).
Detta skönhets och renlighets- sinne saknas af delvis ursäktliga skäl i allmänhet hos allmogen — äfven i större bondgårdar.
Det är detta sinne, som icke minst torde känneteckna » en bättre flicka ».
Lycklig * De qvinliga äkta * handelsbiträdena.
Kokt gås.
(Efter rysk metod.)
En ung gås rensas och skares i stycken, hvarpå den kokas i vatten med salt, rötter, kryddor och några champignoner.
När köttet är mört, brynes en rågad sked mjöl i godt smör, och tillsättes härtill något litet af spadet samt sur grädde.
Finskurna champignoner eller andra svampar läggas till såsen, som får några uppkok och vid anrättningen hälles öfver gåsen.
Förståsigpåare.
God stufvad lake.
Till 4 — 6 &lt;B lake tages en bit smör (4 — 6 lod), en hand full sockerbitar, en liten hel rödlök; 4 — 6 skorpor finstötas, som strös hvarf- tals mellan fiskbitarne; en tjock citron- skrifva (i brist deraf, 2 teskedar ätttika) och salt efter smak.
Ett drygt qvarter vatten påhälles sist, tål att koka rätt länge; när den är kokt, ihälles 2 mat- skedar konjak eller vin, ätes i sin egen sås.
Maria.
Njurbröd.
Man finhackar ett par kokta njurar (kan äfven användas kalfkött), blandar upp det i god mjölk, stötta skorpor och hvitpeppar och salt efter smak.
Denna smet bredes på hvete- brödsskifvor, som först blötes i mjölk.
Sedan gräddas bröden i väl smord panna.
Serveras med lingonsylt till frukostar.
Isidora.
Efterrätter.
Gräkdkaka.
J k:a sur grädda vispas hårdt och tillsättes med socker efter smak samt skalet af en half citron.
Sedan ivispas 7 ägg, ett i sender och sist 3 ä 4 skedar hvetemjöl.
Kakan, * man.
Man skrifver numera så mycket om » qvinnan i hemmet » o c h » qvinnan i skolan », men sällan, för att icke säga aldrig, ser jag något om » qvinnan innanför disk », och det är derför jag vågar mig fram med några ord i Idun, närmast stälda till de fruar, som hafva qvinliga handelsbiträden i sina hus, såsom varande mera omtänksamma än männen.
späckas den väl med fläsk och spädes med mjölk.
I såsen tillsättes litet soc- ker efter smak.
Denna stek är ut- märkt god och smakar som vildt.
Fru Elin.
Det är oftast helt unga flickor, som inneha plats i handel, o c h man kan lätt tänka sig, huru ut- tröttade, ja, rent af uttråkade de skola blifva vid det ständiga innesittandet och pratandet med de många gånger alldeles otillfredställbara kunderna, som ibland tyckas göra allt för att endast pina den stackars bodmamsellen.
Men finge hon då och då en stunds frihet att uppfriska sig med en promenad eller uppsöka en väninna, så blefve hon säkerligen både gladare och ifrigare med sitt arbete.
Nu kanske mången säger: » ja, det nekas henne ej att gå ut, då hon ber derom ».
Men helt visst ber hon aldrig, om hon ej är tvungen att uträtta några ärenden för egen räkning, ty det är i all- mänhet svårt att bedja om något o c h helst det, som man möjligen kan tycka vara onödigt.
Det är j u sant, att de manliga biträdena äro lika stängda, men de komma åtminstone ut, då de slutat för dagen, då deremot en flicka icke gerna, synnerligast vintertiden, kan gå ut så sent; c-ch dessutom är det ganska vanligt i en del hem, att hön blir den, som då skall se efter barnen, eller ock framtages något arbete, som är så bra att då få gjordt.
Derför beder jag fruarna på det vänligaste: » laga så att edra biträden få en timmes frihet emellanåt till en promenad eller — det är ett här- ligt vinterväder och präktig is litet hvarstädes; hur förtjusande någon gång att åka skridsko!
Men bestämmen tiden, så att hon ej behöfver känna sig orolig för hvarje minut, som går, o c h det blir många, som bli eder tacksamma och icke minst Emilia.
- i- Till F. 8.
Tack för uppsatsen om Nils Hertzbergs b o k: » Qvinnans kallelse och uppfostran »; den var all- deles min egen — och jag hoppas flere tänkande qvinnors — åsigt o m saken.
Hoppas att F. S. läst » Qvinnofrågan » af Emil Svensén, fastän tid- ningarna naturligtvis ej uttalat sig så smickrande om den, som den förtjenar.
Ernestine.
som i smord form gräddas i ugn en timma, serveras med sylt, helst strax efter den tagits utur ugnen.
Asta W. Blanc Mänger.
I k:a grädda vispas till hårdaste skum och tillsättes med socker och vanilj efter smak samt sist 2 lod i litet vatten upplöst gelantin, som endast ljumt iröres.
Uppslås ge- nast på geléskål och får stelna.
Asta W. Anna-tårta.
1 ® smör skiras samt röres tills det hvitnar, då man ilägger | " 8 socker, | S rifven sötmandel, 5 hela ägg och | •§ mjöl.
Gräddas i en kaka i god ugn.
Asta W. Grädd-créme.
i stop god grädda ko- kas med socker och citronskal under ständig vispning.
8 ägghvitor vispas till skum samt läggas till gräddan.
Kastrullen lyftes af elden, men visp- ningen fortfar, till dess crémen är kall.
Upphälles på sitt fat, garneras med sylt samt serveras kall.
Finska.
Sockerkaka.
Från 16 ägg borttagas 8 hvitor, det öfriga vispas till skum och iröres häri 1 &lt;8 socker och 24 lod mjöl.
— a — d.
Bakning.
Hjorthornskakor.
3 ägg, | &amp; socker, 12 lod smör, en bra tesked hjorthorns- salt, mandel efter behag, mjöl, så att det blir en lagom deg.
A f denna deg göras små kakor af hvilken form man vill, bestrykas med äggula och beströs med kanel, mandel och socker.
Dessa kakor hålla sig ovanligt länge.
Fru Flin.
Ginger.
\ qvarter grädde vispas till hårdt skum, vispas derpå med £ " 8 socker, 3, qvarter uppkokad sirup, 2 matskedar ingefära, en matsked pulvri- serad soda och för 6 öre eedroolja.
Fru Flin.
Mandelmusslor (utmärkt goda) 1 - | " 8 väl urtvättadt smör, 1 \ " 8 socker, 10 lod sötmandel, 6 lod bittermandel, 2 äggulor och nästan 3 S hvetemjöl.
Fru Flin.
Sundhetsskorpor.
10 " 8 sammanmalet hvetemjöl, 1 kanna mjölk, | S sirup eller socker, stött fenkål efter smak, 8 lod pressjäst.
Fru Flin.
Mandelkransar.
25 ort socker, :!
äg- gulor, 25 ort stött mandel, 3 matskedar grädde, 3 matskedar skirdt smör, mjöl så litet som möjligt.
Fru Flin.
s Goda kryddskorpor.
1 / kanna mjölk, 2 / &lt;8 smör, / stop grädde och / stop sirup.
— a — d.
9 x 1 2 3 1 2 Hvita pepparkakor.
4 äggulor, 3 hvitor, | " S socker, | " 8 smör, 1 &amp; mjöl, | tesked hjorthornssalt och litet cedroessence.
— a — d.
Smörkransar.
2 skedblad grädde till hvarje skedblad saltadt smör; mjöl så att degen kan handteras.
— a — d.
Goda pepparkakor.
J kanna sirap och 1 qvarter stött socker kokas upp till- sammans; | " 8 osaltadt smör tillsättes.
I detta röres 1 matsked pomeransskal, 1 thesked nejlikor, 2 dito ingefära, 2 dito kanel.
Då det svalnat iröres 5 ägg, 1 matsked pottaska och 1 thesked hjort- hornssaft.
Så mycket hvetemjöl att degen blir hård.
God ugnsvärme.
Dessa pepparkakor bli möra.
Mimmi.
Pepparkaka.
2 * B farinsocker, 6 ägg- gulor, 6 skedblad smält smör, 2 qvarter god grädda, 2 theskedblad kanel, lika mycket kardemumma, 3 skedblad het soda samt mjöl så att degen kan kanas.
Finska.
annonser som beröra familjekretsen.
— Annonser mottagas endast genom S. Gumselius annonsbyrå och hes redaktionen.
Abonnentsamlare antagas.
VI vilja särskildt fästa uppmärksamheten på Iduns lämplighet för plats- sökande och platsutbjudande annonsÖrer, äfvensom för alla Öfriga slags Kaffetårta.
4 hela ägg blandas väl med 12 lod mjöl, Vå lod skirdt smör, \ ® socker, gräddas i en väl s m o r i form.
Fru Elin Långa pepparnötter.
3 ägg, 8 lod sötmandel, 2 lod bittermandel, | &amp; mjöl — vispas väl.
Fru Flin.
Vanilj-bröd.
7 äggulor, 2 hvitor, 1 &amp; socker, 1 &amp; mjöl, för 25 öre vanilj — massan uttages med form.
Fru Flin.
Fina kanelbröd.
6 ägg och 1 © soc- ker vispas 1 timma, sedan iröres 1 © mjöl, utbakas i långa bitar samt rullas i socker och kanel.
Fru Flin.
Spritskransar.
20 lod väl urvattnadt smör arbetas, tills det blir smidigt; 7 lod socker, 2 lod rifven bittermandel samt 30 lod hvetemjöl inblandas.
Degen lägges i spritsbössa och bakas i kran- sar.
Herta.
Fönsterträdgården.
Mask i blomkrukor dödas genom att plantorna vattnas med J % karbollös- ning (80 droppar ren karbolsyra till 1 liter vatten.)
Förståsigpåare.
Huskurer.
Mot skoskaf.
En salfva häremot, som användes inom den tyska armén, har följande sammansättning • 5 delar ren salicylsyra och 98 delar bästa fårtalg.
Förståsigpåare.
Hvarj ehanda.
Fiskben i halsen.
Kär man fatt ett fiskben i halsen, bör man svälja ett rått ägg, som i de flesta fall skall bringa benet att lossna och glida ned.
Förståsigpåare.
Äkta perlor, som bäras i håret, på halsen eller armarne, insuga i tidernas längd svett, hvaraf de bli gula.
Man har flere medel att rengöra dem, men de återfå dock aldrig de nya perlornas glans.
Perlorna rengöras genom att man lägger dem i en pung med hvete- kli och värmer deai öfver en koleld, allt under det de hållas i beständig rörelse.
Man kan äfven i en qvart koka dem i mjölk, hvari upplöses litet såpa.
Efter kokningen sköljas de i kallt vatten och torkas i en hvit duk.
Man kan sedermera träda upp dem på ett snöre och baka in dem i ett bröd af rågmjöl, dock får brödet ej gräddas allt for brunt.
Hjelpa ej alla dessa medel, kan man under ett par minuter lägga perlorna i värmd vin- ättika eller i mycket utspädd svafvel- syra.
Dock få de ej ligga för länge häri, i annat fall upplösas de.
Förståsigpåare.
Sticklingar af rosor, fuchsior o. s. v., som skola försändas längre vägar, hålla sig bäst friska, om man sticker den afskurna stjelken eller qvisten en tum djupt in i en rå potatis; sticklingar, som så behandlats och endast insvepts i papper, ha hållit sig bra 3 — 5 dagar.
Förståsigpåare.
Fläckar på svarfa ylleklädningar t. o. m. oljefärgsfläckar uttagas lätt, om man fuktar en yllelapp med fotogen och gnider fläcken med.
Fru Flin.
Läkareråd.
Lia 26.
Så vidt vi af edert bref kunna bedöma saken, föreligger något underlifs- lidande.
Vi tro, att det är nödvändigt för eder att rådfråga en specialist.
Har ni ej tillfälle dertill?
Eulalia.
Enligt vår tanke vore behandling med hypnotism i detta fall på sin plats.
Greta, a) Ni frågar om edra » sugningar i maggropen » komma af bleksot.
Ja, om ni öfver hufvud taget har bleksot — hvilket vi ju ej kunna veta, dä alla vidare upplysningar saknas, — så är det både möjligt och sanno- likt, att denna är orsaken.
I sådant fall måste naturligtvis er bleksot behandlas, b) Bästa medlet är att låta operativt aflägsna dessa tingestar.
X.
T.
Det förvånar oss, att ni ej af den läkare, som föreskrifvit afmagringskur, äfven fått föreskrifter för dennas genomförande.
En dylik kur måste nämligen afpassas olika för olika fall.
Ni måste i alla händelser lemna oss närmare upplysningar om er ålder, er kroppskonstitution, beskaffenheten af er sjuk- dom etc., för att vi skola kunna lemna de önskade föreskrifterna.
K.
L.
M.
Vigtigare är naturligtvis härvid lag att känna orsaken till » katarren », emedan behandlingen ju beror häraf.
Alla vägledande upplysningar i detta afseende saknas dock; ni upplyser ej ens om ni är af manligt eller qvinligt kön.
Som vi emellertid antaga det sist nämda vara fallet, så vilja vi nämna, att underlifslidanden ofta nog gifva anledning till de symptom, ni nämner.
Om en verklig blåskatarr föreligger, kan afguras blott genom urinundersökning.
Af dessa skäl är läkare- undersökning nödvändig, och då ni dess utom, for den händelse blåssköljningar, som ni tror, skulle vara på sin plats, måste af läkare in- strueras för denna behandling, så är vårt bä- sta råd, att ni fortast möjligt personligen vänder er till läkare.
D:r — d.
Fr åg-or.
N:r 43.
Skulle någon af Iduns läsarinnor kunna och vilja med snaraste upplysa om sättet att borttaga märkbläcksplumpar på duk- tyg, vore jag mycket tacksam.
Fru Elin.
N:r 4 4.
Gif en af Iduns prenumeranter en uppgift på bästa sätt att förvara ägg Öfver vintern samt lämpligaste tiden för deras in- läggning.
Elin.
N:r 4 5.
Skulle möjligen någon af Iduns läsarinnor vara i tillfälle uppge en metod för tvättning af studentmössor?
För svar härpå tackar Nerissa.
N:r 46.
Huru och hvad bör man göra och till hvem skall man vända sig för att fä in- träde som barmh enighets syster.
Svara snart derpå till en Olycklig.
N.r 47.
Kan någon af Iduns många läsar- innor säga en oerfaren, ung husmoder, hur hon skall bära sig åt för att få mögelfläckar ur lakan?
Vore innerligt tacksam om svar lemnades så snart som möjligt till A, L.
M:r 4 8.
a) Var god säg mig något bra me- del mot frost i händerna.
b) Hur borttages den förargliga » knarren » i skodon?
A.
N:r 4 9.
Hvad är att göra mot värk i hän- derna, som ryckvis fortfarit i något öfver ett år.
Hufvudsakligen de två mindre fingrarna och motsvarande delen af handen hålla på att dö bort eller förlamas samt äro mycket ömtåliga för köld.
Elektrisk behandling af läkare har ej åstadkommit önskad verkan.
N.
L.
N:r 50.
Hvart skall en ung, oberaedlad flicka vända sig, som saknar bog för hus- hållsgöromål och ej eger nödiga kunskaper för antagande af lärarinneplats?
Råd och upp- lysningar mottagas tacksamt af S — d.
N:r 5 1.
Finnes någon från trycket utgifven bok, som behandlar vegetarianismen i Sverige, och i så fall dennas titel frågar En flicka, från Etter smaland.
N:r 5 2.
Huru skall man få tillträde till en elevplats vid Hemmet för sjuksköterskor?
Huru lång lärotiden?
Huru stora utgifterna?
Svar till S — d.
N:r 53. a) Fins det något enkelt men sä- kert sätt att i större skala odla champignoner i det fria?
(Strömboms metod är känd.)
b) Den ungefärliga afkastningen af metoden?
c) Sätt att odla champignoner inomhus?
För besvarandet af ovanstående skulle nog mer än en svampvän vara ytterst tacksam.
» Svampvän ».
Ntr 3 2.
Vattenglas, som utgör en vatten- lösning af kiselsyra i öfver skjutande alkali, har en vidsträckt användning; men blott föl- jande torde här kunna anföras.
Emedan vattenglas efter intorkning qvar- lemnar en i vatten olöslig återstod af silikat, har det erhållit en stor användning till in- dränkning af telegrafstolpar, takspån, teater- kulisser och tyger m. m. för att skydda dem mot förruttnelse och förbränning.
Vid elds- våda brinna nämligen sådana föremal ej med ' låga, utan glöda blott.
Vidare användes vat- tenglas såsom uetmedel vid färgerier, såsom fixérmedel vid porslinsmålning och fresco- målning, till kitt för glas och porslin, till tvål- och såpberedning samt till flere slag af cement.
Glaspulver kan hvar och en bereda sig ge- nom att pulverisera glas i en vanlig mortel samt sikta det.
Nitmar.
N:r 36.
Lägg en nypa mannagryn i en ren linnelapp, vik ihop den och gnugga grynen väl ij lappen.
Är lappen ej gul efter gnugg- ningen, så äro grynen hvarken färgade eller giftiga.
Agneta.
N:r 3 8.
En husmor på landet bör, om hon är frisk och stark, stiga upp senast kl. 6 om sommaren samt kl. 7 om vintern.
Sysslorna företagas i den ordning de kräfva, t. ex. först en rond i köket för att se, om allt der är i sin rätta ordning, sedan uppsyn öfver rum- mens städning, så kaffebordets iordningsstäl- lande.
Derefter får hon ej förglömma att närvara i barnkammaren (om barn finnas) och sjelf noga tillse och deltaga i barnens tvättning och klädsel samt sedan läsa mor- gonbön med barnen eller allt folket tillsam- man.
Vidare aflösa dagens göromål hvar- andra, men försumma ej att vara med öfver- allt, först och sist i din barnkammare: bar- nen äro din största skatt.
Maria.
N:r 39.
På Bikupan i Stockholm emotta- gas spetsar och allt slags vackert handarbete till försäljning.
Maria.
Breflåda.
Hanna R.
Eder uppsats skall snarast in- flyta.
Matmor pd landet.
Som of van.
Skånsk bondflicka.
2:dra qvartalet för 1888 finnes att få mot insändande medels post- anvisning af 1 kr.
till Iduns redaktion.
Maggie.
Törhända med någon ändring.
Ni tillstädjer väl oss emellertid en veckas be- tänketid?
Red.
O samhet, helst som biträde åt en äldre dam eller som värdinna i ungkarls- hem.
Plats i familj antages äfven.
Be- tyg kunna företes.
Svar till » Snar verksamhet », Eksjö p. r.
1105] DIVERSE.
Doktor Carl piensbur-g 14 Lilla Vattugatan 14.
Hvardagar ' / 23 — Helgdagar 10 — 11.
Behandlar företrädesvis domar.
CD Barnsjuk- [34] 0 CD års årgång af I D U N / q fr. o. m. n:r 11 t. o. m. n:r 52 eller mer än tre qvartal (Obs!
I n:r 11 börjar den längre följetongen, hvadan intet af den samma går bort.) '
säljes oinb.
för I kr.
50 öre, med lösa permar för 2 kr.
50 Öre samt kan användas som en synnerligen lämplig present vänner och väninnor emellan.
Efter till Bedaktionen af Idun ingången reqvisition sändes årgången mot efterkraf med tillagdt porto.
Försöken Th. Win- borg &amp; C:is i Stock- holm tillverkningar af: 3 s r Ättika, Senap, Såser, Soja, flere gånger prisbelönade och fullt jemförliga med de bästa utländska fabri- kat.
Tillhandahållas hos Hrr specerihandlare.
Annonser.
N:o 11 — 25.
God köttpudding samt an- Antzonspris: 25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).
dra kötträtter m. fl.
goda saker får man råd Ingen annons införes under 1 kr.
för i en liten kokbok af Anna Bergström, som kostar — 50 pre; i den kan ock Augusta få veta, hur man garnerar och glacerar tårtor.
\ v. S-^n.
N:r I 9.
Signe önskar i n:r 5 af Idun, att LEDIGA PLATSER.
någon af Iduns läsarinnor ville undervisa henne i handarbete; ombedes derföre att En dugtig, pålitlig och skicklig vända sig till Iduns redaktion för erhållande kokerska eller köksa erhåller plats af adress till Anaximander.
på ett bruk i Vestmanland instundande N:r 26.
För att få gamla fula golf hvita 24 April.
Lön 100 kronor.
Svar till fordras att skura dem väl och ofta; man ta- ger litet målen krita och grön såpa till skur- » S.
», Bånghammar.
nio] ningen.
Maria.
N:r 28.
Att ett par gånger i veckan en helt kort tid låta väl inborsta håret med litet vatten, salt och tvål gör en utmärkt verkan.
Maria.
PLATSSÖKANDE ^ Ett par, tre aftnar i veckan bör håret omsorgsfullt kammas med finkam, dop- pad i ljumt vatten, hvari litet salt blifvit En allvarlig lärare, van att under- upplöst, och omedelbart derefter ingnides hufvudsvålen med följande pomada, som kan visa äfven till läroverks högre klasser, tillredas å hvarje apotek: Medulla ossium samt försedd med de bästa betyg, sö- bovis gr. 25, Kallberedd kinaextrakt gr. 2, ker informatorsplats.
Svar till » Lä- Bergamoolja droppar 5 ä G.
— a — d.
rare », Eskilstuna p.
r.
[107] N:r 3 1.
Gants de Snede kunna både tvättas och färgas.
Antingen i den haudsk- Husmödrar!
tvättinrättning som har sin lokal vid Drott- ninggatan n.r 53 eller i Kohns kemiska En ung flicka af god familj, som tvättinrättning vid Hamngatan och vid Köd- genomgått en 5 månaders kurs i Hus- bodtorget (allt i Stockholm).
hållsskola i Stockholm och sedan / * år — Man lägger schablonen på det linne, som skall märkas, och penslar öfver det med färg, praktiserat i landthushåll vid en prest- som finnes beredd särskildt för det ändamå- gård, önskar nu eller till våren plats let, och som lättast fås i någon färghandel.
i hushåll på landet.
Goda rekommen- M.
M. dationer.
Svar till » I.
B.
», Moheda, Gants de Suéde kunna tvättas och blifva bra.
De läggas uti gasolja, kramas Pöste restante.
[m] och blötas igen, samt sköljas derpå i ren gasolja.
Färgar Kisack, Drottningg.
58 Sthlm, Ett medelålders fruntimmer, vant vid färgar utmärkt i alla coulörer, men de krympa något.
v. S — n.
husliga göromål, önskar snar verk- &lt; H u s m ö d r a r!
Handarbeten.
— Hushållet.
— Matlagning.
— Efterrätter.
— Bakning.
— Fönsterträd- gården.
— Huskurer.
— Hvarjehanda — Lä- kareråd.
— Frågor.
— Svar.
— Breflåda.
Svar.
o ' o •t Innehållsförteckning:: Hanna Lindberg (med porträtt).
— Vi och våra tjenarinnor (i skafferinyckelfrågan), af Nina.
— Sjelfbeherskning, af Sofia.
— Om dukning af bord.
— Det första mötet.
Poem af N.
H.
— Husmödrar emellan.
Tvenne svar till » Betty ».
— Handarbetets vänner, af J. N — g.
— Teater och musik.
— Literatur.
— - En radikalkur; novell af Elin Ameen (forts.).
— Från Iduns läsekrets.
&gt;H Baronessan Vetseras och Kronprins Rudolfs fotografier, komna direkt från Wien, nya, eleganta, säljas till 50 öre, i kab.- format 1 kr.
franko genom Fotografiska Ftablissementet i Engelholm.
10-öres frimärken emottagas.
[104] Engelska Magasinet 38 R e g e r i n g s g a t a n 3 8, 1 t r.
u p p.
Strumpor, tricotunderkläder för Da- mer, Herrar och Barn, randig och en- färgad Serge, Cheviot till gosskläder, Flaneller, Velveteen, Barnskor, Cor- setter samt Engelska Beformlif, Tri- cotkostymer och Kavajer för mindre gossar.
Pears Soap m. m.
Utmärkta Teer.
OBS.
Endast bästa qvalité.
Engelska varor af [70] CD CD ' JSt CD RM • C /) LO SS- ro 00 CO Nytt!
Praktiskt!
Nytt!
o Hvar och en, som önskar lära sig o rätta sättet att väl och vackert till- skära fruntimmers- och barnkläder, får hos mig mot endast 15 kronor för full kurs på 30 timmar inlära en ny och enkel, men fullkomligt säker metod.
(Skulle någon behöfva längre lärotid, lemnas den gratis.)
Anmälningar alla söcknedagar kl. 11 — 1.
Bådmansgatan 24, 1 tr. upp.
A n n a Carlsson.
[10S] född Forssell.
ByALMEDAHLS Fabriks Försäljnings-Magasin, Stockholm, W * F~ Special-affär för U t s t y r s l a r.
~ W im
Tldn.
kostar endast en kr.
för qvartalet, befordrlngsafg.
Inberäknad.
Anordnar hvarje qvartal prlstäfllngar för sina prenumeranter.
Annonser mottaga » genom 8.
Gumaellus annonsbyrå &gt;ocn no * redaktionen till 2 5 öre pr 4-spaltlg petltrad 0 stafvelser).
IDUN et S 61 3 0 61 Drottninggatan tr. C H A D.
S h rd ' s CflOCOlat.
uc a Erkänd utmärkt qvalité.
Samtliga Suchard ' s Chocolader äro garanterade ren Cacao och socker utan tillsats.
All slags Suchard ' s Praliner, Gianduja, Capsules, Noisettes, Nougatines Fotografering CO L_J o ' a R 17 Guld- och Silvermedaljer.
upp få härmed rekommen dera sin nya, tidsenliga &amp; SJ t * U och andra menderas.
utföres o m s o r g s f u l l t enligt nutidens fordringar.
Suchards Cacaopulver, Med största högaktning P dessertchocolader rekom- Cacao Soluble, ett rent lösligt pul- ver i bleckburkar på |, | och | kilo, är drygt, välsmakande och närande.
Af Suchard ' s Cacaopulver får man 100 koppar på § kilo.
[21] Fabriksmärke.
(0° F r a n s Q P Minsta antal, 25 flaskor, hemsändes fritt efter order pr post eller JLLtelefon.
— Till landsorten mot efterkraf.
[sij IIP sa 9) TT S t.
G r a m u n k e g r ä n d 1.
Filial: S t a l l g a t a n 1.
Säljer billigast i Stoclcholm l:ma malldrycker, mineral- vatten och läskedrycker m. m., deraf särsJcildt reko nmenderas: F o r t e r a 15 öre, T a f f e l b i e r a 10 öre, s. k.
M a l t e x t r a k t ö l ä 8 öre, H u s h å l l s - F i l s n e r b i e r å 7 öre, l: m a b a j e r s k t Ö l a 6 öre, I s k ä l l a r d r i c k a a 5 öre, V i c h y, B i l i n e r och S o d a v a t t e n a 5 öre o. s. v. O b s.
!
Utmärkta varm '.
Q (5 L u n d b e r g S H A R D.
TILL SALU I A L L A BOKLADOB.
&lt;$ \ Husmödrarnes Metertabell.
v \ 0 \ ^ Lättfattligaste utgifven af Oscar \ hjelpreda Jansson.
\ 8 \ P r i s 25 öre.
[102] I- " - sa • i » « " t CO 1$ pr i SS i » tt Kl 4 c« B * g * I fl) P o g (D » § § fm vt 3 ta 8- * s N as?
H * (t ' ö W c fc-&lt;3 S &lt; ^ Xujv-udkonioz: Frecfsgatan 1 SÄ3 33 Fysiologiska skodon D amer kunna förtjena 100 kr.
i må- naden genom att försälja yllevaror mot hög provision.
Profver mot 5 kr.
Bref besvaras, om 20 öre tillsändas [106] A. Williamson, Stockholm.
P r Nya Inackorderingsbyrån, Brunkebergsgatan 3 B, I tr., anskaffar inackordering, skickliga lära- rinnor, värdinnor, bildade hushålls- och kontorsbiträden, utan afgift till byrån.
d a m e r, h e r r a r och b a r n tillverkas hos undertecknad.
fJOjT " Använd alltid sådana åt edra barn, så få de ej liktornar och kylknölar på gamla dagar!
Om profsko insändes, behöfver ej mått tagas.
VARJE HUSMODE R bör ovilkorligen skaffa sig ett i slutet af nästa vecka utkommande särskildt ungdomsaummer brudutstyrselnummer, utgifvet i januari samt i bild och text meddelande allt, som hörer till en ung frus utstyrsel, finnas ännu ett par hundra exemplar att tillgå, likaledes mot ett pris af 50 öre.
Priset å Skand.
Modet, är eljes 8 kr.
pr år, 2 kr.
50 öre pr qvartal.
K u r s i klädsömnad B5B5H5E5Z5B5E555H5a5B5H5a5rB5B5B555H5S5ai • Bj gifves af undertecknad för ett begrän- sadt antal elever.
OBS.
Eleverna för- färdiga egna klädningar.
Bernadina Nicodemi, Barnhusgatan 4, 1 tr. upp öfver g.
T i l l U t s t y r s l a r l [48] Sängar och Sängkläder T ä c K e n o c l i I^iltcnr ® A l l a fördelar framför andra sorter!
Allmänt erkändt bästa " La [97] Detta nummer, omfattande ej mindre än 24 stora sidor med inemot 100 illustrationer och ett fint koloreradt omslag, framställer i bild och text allt, som hörer till barnens och barnkammarens utstyrsel.
Expedieras till en hvar, som insänder 50 Öre i frimärken.
Af S k a n d i n a v i s k M o d e t i d n i n g s Högaktningsfullt [109] Snörlif Min nya priskurant öfver rikhaltiga förråd af alla slag plantskoleartiklar är nu utkommen och tillsändes franko.
Helsingborg i september 1888.
[522] JT.
P. Jensen.
Skandinavisk Modetidning.
för &lt;T&gt; Ramlösa Plantskola.
H 18.
[20] Skriftlig undervisning i s t e n o g r a f i (Arends ' system) erhålles af skicklig lärarinna mot insändande af 15 kronor jemte noggrann adressuppgift till Red.
af Idun.
[26] PFisförteekning öfver alla brukliga frösorter, rosor, dahlior, blomsterlökar, sparris och jordgubbspl.
m. m. tillsändes på be- gäran kostnadsfritt af C.
A p p e l t o f f t &amp; C: o F r ö h a n d e l Halmstad.
(G.
12806) .5 3&gt; Alla sängkläder tillverkas på egen verkstad.
Bolstervar, Täcken och Filtar Gracieuse ", arsenikfria.
Beställningar emottagas och utföras noggrant.
såväl i höga som låga former, finnes endast att erhålla hos si C O U M B Ä E L I G F Ö B H V A B J E HTJSMODEB.
N c™ et U L å g a b e s t ä m d a priser!
3E3Cen.jr » ilsL Lafoatt, Kongl.
Hofieverantör, 27 Drottninggatan 27 Prisuppgifter sändas franko.
K.
M. LUNDBERGS Bosättningsmagasin Stockholm.
7.
Obs.
Tillsändes, om lifvidden uppgifves i centimeter eller decimaltum.
pi] Storkyrkobrinken S T O C K H O L M.
80 7.
(88] STOCKHOLM, GEKNANDTS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
