# ID: svediakorp-per680
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1888
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,012
# sentences: 850
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Idun räknar nu minst 3 0, 0 0 0 läsarinnor, spridda öfVer.
N:r 5.
B yrå: 8 Sturegatan 8 (ingång från Humlegärdsg.
19) Annonspris: öre pr petitrad (= 12 stafvelser).
Måndagen den 30 januari 1888.
Tidningen kostar endast 1 k r o n a f ö r qvartalet.
Redaktör och FRITHIOF utgifvare: HELLBERG.
postarvodet inberäknadt.
Ingen lösnummerförsäljning!
Träffas å byrån kl. 9 — 10 ocli 4 — 5.
Utg-ifning-stid: hvarje helgfri fredag.
Sista numret i hvarje månad innehåller en fullständig mode- o. mönstertidning.
l:sta årg.
Prenumeration sker: I landsorten: ä. postanstalterna.^ I Stockholm: hos redaktionen, å Stads- postens hufvudkonl or, i de större bok- lådorna samt &amp; tidningskontoren.
„ j helgfri fredag och kostar för „det inberäknadt.
— Sista numret i I ri I LJ I | KJ M IN månaden meddelar en fullständig mode- och mönstertidning.
— Uppgif å närmaste postanstalt namn och adress samt erlägg en krona, så er- ÉBfccutalvanSe » fiato * Iduns qvinliga porträttgalleri.
ttänga » i, tfcottoa-tet-na » Ej-u », ocrv •Bj-eEEetfvEangen.
j ?fcån gatar $Ean3a » m e 3 fcö » te * » 4&gt;-tu ».
J u » t 3ei.
i Fröken Ebba Munek.
» tåfc Euta3 etv t-ta » tg » liepnaS, fänge sedan är det en svensk qvinna låtit så allmänt tala om sig som på sista tiden fröken Ebba Munck.
Också hör det ej till alldagligheterna, att en enskild svensk qvinna blir trolofvad med en kungason.
En sådan tilldragelse måste väcka sensation.
Ordet mesallians begynner bli föråldradt, de skarpa bördsskilnaderna börja försvinna — detta är ett för vår tid utmärkande faktum.
Ett är ock säkert, det nämligen, att prins Oscar genom sin nu ingångna förbindelse, hvilken som bekant utestänger såväl honom som hans efterkommande från alla arfsrättighe- ter till svenska tronen, knutit ett ännu fastare band mellan Sveriges folk och dess konunga- hus.
Redan förut allmänt aktad och äl- skad för sitt flärdfria väsen och sin humana tillgänglighet, är han nu på väg att vinna en popularitet, som väl torde varda bestående.
Och hvad fröken Munck beträffar, så torde alla, som känna henne, hennes blida väsen och uppoffrande menniskovänlighet, vara ense om, att hon väl förtjenat den lycka, som kommit henne till del, ej så mycket derigenom att hon vunnit en konunga- son, som ej fast mera derför att hon, trots fördomar och lagparagrafer, till make vun- nit den man, som hennes hjerta utkorat.
Vi äro ock öfvertygade om, att alla våra läsarinnor i denna stund med oss hjertligen lyckönska de nyförlofvade!
Om fröken Munck har på sista tiden i alla tidningar skrifvits så mycket, att vi en- dast skulle nödgas upprepa hvad som är allmänt kändt, om vi skulle gifva oss in på en dylik beskrifning.
Vi nöja oss derför med att nämna, att hennes lif förflutit en- kelt och flärdfritt, deladt mellan ett älskadt hem och en mängd sjuka och hjelpbehöf- vande, för hvilka hennes varma och rika hjerta ständigt varit öppet.
Fröken Ebba Henriette Munck af Fulkila är af en ätt, som härstammar från Finland.
Född år 1858 i Jönköping, der hennes fader, efter att på den militära banan hafva avance- rat till öfverste, var postmästare och gift med friherrinnan Henriette Cederström, är hon således ett år äldre än sin blifvande make.
En nyhet beträffande fröken Munck, som vi hafva att meddela före hvarje annan tid- ning, är det porträtt, som pryder vår första sida.
Det är verkligen det allra nyaste porträttet, till hvilket fröken Munck suttit för endast några få dagar sedan.
Det är utgånget från hoffotografen Gösta Flormans atelier och skuret i trä af hr W. Meyer.
Miserieordia!
|vm-Ean3e S) tottiaviaggata Evggefc fvoi / fc oofv wvj-aE-E, » nöj; aEE Sa-Ea-t 3efcoj:ue * i tvöVg uvntet-cj.uaEv '.
gatu.rvofcn.et v j ?Ea33fcanDe Etj-Uta » » lien t-fctvcfit m o t mtitenA » ten.
; en qj.uvn.na v » Evtna paEtot?
oofv ögon a | j el&gt;et.gEö3 i » tumma » R.äfj / oan3e fionw » t-fcac&amp;e-t Han3 e^tet fitö3.
£B * å3 » rian3e » R-atob t t ä n g a », gEv3a » å » nafiut jröfcBi /.
SJjeEEetfiEangen oofv UtU / » et •Bone-tna 3tanrla » 2) u — 3e * v.
.
.
rlom 3et.
gEvttan3e, Jvufctva; tvEE » fiu33 m o t » n o oofv uvn3 3vn rvappa » ^ r n n m a &amp; o8e£ » nveiite 3vn u n g a Ivvn3.
äin3et.
3vn m ö » » a » » livnnC-tam ett ogonpa-fc, » o m Eog, en 3) u mun; » o m uaE » en j ?ofc Sägen mimtet gtvoErvvrvg 3 t o g.
.
.
rvej-3a ».
JCut » na&amp;Bt ufc m u | f m 3et gEdn » an3e - m / vvntet j^Eog; fvufc o » e33 t£o33e Du vorie 3vn ^ag gåj; ua ut.
rvan3en » mog!
m ö t t e 3vn fiEvcH.
8tt 3unR.eE v fiEåa ö g o n - Eoog, » om att na » tvgt » ånUte » v * o3na3 n å g o n 3vn go3lvet » å g.
.
.
Miserieordia * v » i3en oofv «o6e£t&gt;täm!
25u - 6a * e n g / ovnna » enkla rvj-efcta $Ean3 tu » en3en e n » a m cj.ua *!
Johan Nordling.
Hos fru Haraldson.
Af A ve.
yJå innerligt väl, att vi träffade dig hemma, kära Ingeborg!
Du kan aldrig tro, hvad — — » » Tag plats, Augusta!
Fröken Ella, den här lilla mjuka stolen åt er!
Ni ser blek ut efter festen i går. » Fru Harald son var synbarligen glad öfver besöket.
» Middagen — det är ju den du menar — var ovanligt liflig, men jag kommer just hit för att säga dig, innan du får höra det af mindre välvilliga menniskor, att du väckt stor ovilja genom din vägran att komma dit.
Du hade ju inte ens gifvit något skäl för ditt afslag. » » Jo, Augusta, jag skref, att jag var för- hindrad att antaga deras inbjudning. » * Barmherlighet.
» Men skälet, hindret?
— Ja, jag, som hörde ditt förslag här om sistens på kaffe- bjudningen, vet det ju, och just för det man nu allmänt påstår, att Lodens lefvat så starkt undan, att krediten börjar vackla, kan du nog tänka, hvilket pinsamt uppse- ende din frånvaro väckte.
Du kunde väl åtminstone föregifvit hufvudvärk eller illamå- ende!
Jag försökte urskulda dig med ", att du försträckt din fot — jag fick ej tag i något bättre, när fruarna och några herrar började ansätta mig med frågor, men till all olycka hade major Robert mött dig här i trappan, just då han kom från sin våning för att sätta sig i vagnen och åka till Lodens. » Vexlande uttryck af harm och förakt hade under Augustas ifriga tal glidit öfver fru Haraldsons ansigte; hon kämpade synbart med häftiga känslor, men nu, då Augustas ordström ändtligen tröt, låg der ett drag af djupt vemod öfver Ingeborgs anlete.
» Jag är en fri menniska, Augusta.
Hvar- för skulle jag förnedra mig till att ljuga?
För mig är det alltid ett tillräckligt skäl, om någon ej vill antaga en bjudning.
Jag både ger och förbehåller mig fullkomlig fri- het i dylika fall. » » Men det är oartigt, stridande mot god ton och lefnadsvett; förlåt, att jag säger dig det, Ingeborg! » » Allt förlåtet!
Men.
— ja, jag får väl gripa till utlandet som sköld, om du skall bli öfvertygad om, att vi svenskar, utan att skada vårt anseende i — utländingens ögon, gerna kunde vara en smula mindre artiga. » » Prat, Ingeborg! » » Som du vet, har jag rest något och äfven här ofta varit i tillfälle att umgås med främ- lingar.
Det säges om oss, att vi i regeln förekomma vissa andra folk mera artiga än sanna, mera höfliga än pålitliga, » sade fru Ingeborg.
» Det må just fransmännen säga!
Äro de kanske bättre? » utbrast Augusta häftigt.
» Här talades ju ej specielt om dem.
Men kom i håg, att vi svenskar vilja ju liksom ha monopol på att vara ett folk af ära, tro, heder och redlighet; sådant framkallar j em - förelser. » » Kan så vara.
Men för att tala om när- mare liggande ting — du kommer väl på justitierådets bal i morgon? » » Ja, det tänker jag. » » Hör, Ingeborg, medan jag nu kommer i håg att fråga derom!
Är det verkligen din afsigt att ej vidare bjuda Ulla hit?
Tror du det hjelper eller biter på en sådan erkekokett?
I går var hon mera firad än någonsin, och en sådan drägt se ' n!
Direkt, färdig, från Paris. » » Många gånger har jag bedt min kusin upphöra med sin ovärdiga, förnedrande lek med sinligheten, men — — Fröken Ella, » Ingeborg af bröt och vände sig till den tysta unga flickan; » skulle ni vilja till edert hem inbjuda qvinnor, hvilka genom drägt och uppförande nedsätta vårt kön?
Hur kan en svensk qvinna, som borde veta, hur väl våra penningar behöfvas i landet, kasta ut summor till franska fabrikanter?
Skulle ni på sådant sätt kunna beröfva våra egna sömmerskor en välbehöflig förtjenst? » » Det tror jag ej, att jag kunde, fru Haraldson. » » Åh nej, i Ella har du en fanatisk an- hängerska! » Augusta log, men det låg något harmset och otåligt i tonen.
hålles ett nummer I veckan under hela qvartalet.
FÖr hvarje 5-tal abon- nenter, som samlas, och för hvilka afgiften insändes till Redaktionen af » Augusta då!
Du föreslog ju sjelf, att vi skulle be fru Haraldson afdöraa tvisten. » » Ja, men vi komma ju jemt från saken!
— Jo du, Ingeborg, den här lilla idealisten hotar med att ställa till skandal i morgon afton.
Georg — ja, du vet hvem det är — har fått den nycken att visa henne en på- fallande uppmärksamhet, och nu förklarar den här lilla ungen, att hon ämnar säga: Nej, jag tackar!
— ingenting mera, du!
— när han bjuder upp heune. » » Det undrar jag sannerligen ej på! » » Gör du då det samma? » » Naturligtvis.
Den karlen kan ej ett ögonblick tvifla på orsaken, hvarför heder- liga qvinnor draga sig för honom. » » Ja, du kan göra hur du vill, Ingeborg, men sannerligen Ella får stöta sig med honom!
Kom i håg, hur högt han står i samhället, hvilket inflytande han har, och att han är Gustafs förman!
Gustafs befor- dran, framtid, vår hela ställning — skall Ella väl ha lof att sätta den på spel?
Min man — » » Augusta, anklaga ej din man för något så lågt som för lyeksökeri och det till på en sådan väg! » af bröt Ingeborg med ovilja.
» Ella är ej skyldig att offra sin sedlighets- känsla eller att betvinga en naturlig afsky för lasten genom att dansa med en sådan person. » » Nå, så får väl jag vara så mycket älsk- värdare då, » sade Augusta med utmanande retsamhet.
» Han dansar förtjusande, förer en så, att man känner sig säker och trygg för alla obehagliga händelser, och, som jag nyligen sade till Ella, män af hans skap- lynne äro de älskvärdaste sällskapsmenni- skor.
Och mig har han ej gjort något ondt. » » Mer än du anar, tror jag, » mumlade Ingeborg, som rest sig och gått bort till sitt blomsterbord.
Det blef tyst i rummet en minut; då vände Ingeborg sig hastigt om mot sina gäster.
» Skulle ni båda vilja åka ut med mig?
Jag har något att uträtta hos några stackars flickor, som — men det är ej fråga om att ge dem pengar. » Augusta hade nämligen tagit ut sin börs ur muffen.
(Ports.)
Från mitt fönster.
et är en halfmulen dag, blott några gra- der under nollan och fullkomligt lugnt.
Marken är betäckt med en fots djup nyfallen snö.
Rimfrost betäcker träd och buskar, hvilket gifver en imponerande, högtidlig prägel åt landskapet.
En stor halmkärfve är uppsatt i en några, alnar hög gran och en mängd sparfvar flyga under gladt qvitter till och ifrån den samma.
Vid trädets fot och till hälften skyld af en nedhängande gren ligger en katt i afvak- tande ställning, färdig att kasta sig öfver den första lilla sparf, som omisstänksamt vå- gar sig fram att tillvarataga de k o m, som ur kärfven fallit ned i snön.
Men en annan iakttagare har märkt kisses onda afsigt.
Det är en nioårig pilt.
Han är ej sen att springa efter sin pilbåge, spänna strängen och försig- tigt på tå, men med af ifver glödande kin- der och tindrande ögon, smyga bakom misse.
Katten håller nu synbarligen på att välja I D U N Idun, erhålles ett gratlsexerrtplar för hela den tid, under hvilken abonne- mentet räcker.
Äro de samlade abonnenterna färre än 5, torde prenumera- sitt offer, ty många små sparfvar hoppa om- kring i snön, flitigt upplockande kornen.
Kisse är riktigt » i valet och qvalet ».
Just nu står han i begrepp att kasta sig öfver den närmaste sparfven, då pilen kommer hvi- nande.
Katten gör ett högt skutt och hastar med svansen i vädret och långa hopp bort från slagfältet.
Gossen kastar pilbågen och förföljer hurrande fienden med snöbollar.
Du raske lille pilt, vakta dig att ej i en framtid spela kattens roll!
Låt de svagare ostörda få njuta de håfvor, som blifvit dem beskärda!
Blif nöjd med din lott och fika J ghigt efter det bästa!
Det kan eljes hända, att du tomhändt blir bortjagad och ytterligare förföljd.
Var nöjd med det lilla!
Gå alltid glad och tacksam till ditt arbete och din enkla kost, liksom de små qvittrande sparfvarne till kärfven!
e A — d.
Böra barn lyda?
Genmäle * i en uppfostringsfråga.
en förträffliga uppsatsen i ofvannämda ämne kan ej annat än väcka beundran och bifall.
D o c k ingifver det en viss förvåning, att en så högtänkt, ädel och verk- ligt djupsinnig förf.
velat taga i öfvervägande en af samhälls- och familjeupplösaren Strind- berg framslungad lärosats som den, med hvilken den ärade förf.
inleder sitt ämne.
Strindberg åsyftar aldrig annat än att lös- släppa mensklighetens onda böjelser och att redan hos barnet utplåna vördnaden för allt godt och heligt.
Hvad skulle det väl blifva af barnen, om de i föräldrarna ej såge något annat än ett oheligt upphof till deras ofta nog sorgliga tillvaro på jorden?
Menniskan är ju i försynens hand blott ett redskap till slägtets förökelse och upprätthållande, ej bör väl derför föräldrars förhållande till barnen vara nästan förödmjukande?
De ha visser- ligen stora pligter mot de unga, men deras rättigheter böra ej heller vara alltför inskränkta.
Framför allt måste far och mor vaka öfver, att barnens onda böjelser i tid varda för- qväfda eller, så vidt möjligt är, åtminstone förmildrade.
Detta kan emellertid icke alltid ske utan maktspråk eller t. o. m. straff, då barnen ännu äro för små att fatta förnufts- skäl, eller i en ålder då de redan blifvit be- smittade af dåligt sällskap eller onda läror.
För mycken stränghet alstrar hyckleri och falskhet; men om barnet ej ger vika för före- ställningar och förnuftsskäl, ja, hvad medel återstår väl då annat än att låta dem erfara, att på synd följer straff af ett eller annat slag, vare sig att de beröfvas ett nöje, en fördel eller den ömhet de förut fått åt- njuta.
.
.
?
Det finnes barn så skeptiska och hånande af naturen eller ock förhärdade af ondt inflytande utom hemmet, att de vänjas vid eller skratta åt föräldrarnas » prediknin- gar », som de pläga kalla hvarje vädjande till deras bättre känslor, och hvilka hvarken röras af en mors tårar eller en fars med sorg blandade vrede öfver deras fel och för- villelser.
D e sorgliga exempel vi haft på stöld i skolor, älskogslek mellan skolbarn, dryckenskap, cigarrökning och andra ännu värre hemliga olater att förtiga vittna sanner- * Flere uppsatser angående den af fru Elna Tenow framkastade frågan hafva ingått till Red.
V i skola efter hand införa dem, men vilja, då uppsatserna härröra från » skilda läger », på förhand förklara, att vi ställa oss fullt neutrala.
Bed.
ligen antingen om slapphet i uppfostran, vår demoraliserande tidsandas förderfliga inflytande eller dålig lektyr å la Strindberg och hans gelikar.
Barn äro ty värr inga englar, som kommit ned på jorden för att förljufva för- äldrars lefnad; är det ej då dessas pligt att med hvarje tjenligt medel söka befordra kom- mande generationers framåtskridande i mora- litet och humanitet?
Kan detta mål vinnas genom mildhet, föreställningar och goda ex- empel, så vore det ju bäst.
Men monne icke barnen, liksom plantorna i växtverlden, genom sin högst skiljaktiga natur och egenskaper fordra olika, fast än för hvar och en passande behandling, om de skola kunna utvecklas på bästa sätt?
Strindbergs joller om, att höflighet mot för- äldrar eller andra menniskor skulle vara slaf- veri, är ej värdt att taga i betraktande.
Hvad skulle väl sammanlefnaden blifva, om tjenst- aktighet, höflighet och förekommande artighet slutligen vore endast en tradition?
Vänlighet och deltagande för andra utgöra j u det rätta kännetecknet på en sant bildad och hjerte- god person, och denna sanning kan ej för tidigt inpräglas hos de små, oftast rätt ego- istiska och sjelfsvåldiga menniskoämnen, som kallas barn.
Förlåt, ärade medarbeterska i Idun, om jag på minsta sätt missförstått er eller stött eder för hufvudet!
Ni står så högt öfver mig som skriftställarinna, att jag endast kan försvara min förvägenhet att ingå i diskus- sion med eder genom att anföra, att jag varit i tillfälle till rätt mycken praktik i barn- uppfostran.
Med utmärkt högaktning B.
S.
Hemma och ute.
Förlofningen mellan prins Oscar o c h fröken Ebba Munck har nu blifvit verklighet.
Den tillkännagafs i går söndag å Stockholms slott.
De båda nyförlof- vade medfölja i dag h. m:t drottningen på hennes resa till England.
Drottningen afreser i dag måndag med extratåg kl. 4 e. m. till England.
H.
m:t, som uppvaktas af hoffröken Martha Eketrä och kammarherren von Stockenström, åtföljes af prins Oscar och fröken Ebba Munck.
För reseturen redogjorde vi i förra numret.
Riksdagen har åter sammanträdt, och sedan nu genom högsta domstolens utslag 2 2 protektionister blifvit insatte på Stockholmsbänken, ter sig denna riksdag öfvervägande protektionistisk.
Följden häraf blir antagligen, att det hittills följda s. k. frihandels- systemet kommer att utbytas mot ett genomfördt tullskyddssystem, särskildt hvad angår tull å span- mål, i främsta rummet råg.
Den Themptanderska ministären har som bekant redan för någon tid sedan inlemnat sin afskedsansökan och hittills qvarstått mera som en s. k. expeditionsministär.
Hvilken som skall träda i spetsen för den nya, den protek- tionistiska ministären, är, då detta skrifves, ännu ej kändt, men man tager för gifvet, att det blir ingen mindre än h. högv.
erkebiskop Anton Niklas Sund- berg.
Må hända är detta redan afgjordt, då detta nummer kommer i våra ärade läsarinnors händer.
I alla händelser motses naturligtvis resultatet af denna riksdag med stort intresse.
I korta notiser skola vi meddela våra läsarinnor det allra vigtigaste af hvad som vid den samma kan komma att till- draga sig.
D o k t o r M. Salin, den kände och framstående läka- ren, ämnar företaga en några veckors studieresa till England och Skotland.
Han afreser i dag måndag, inbjuden af h. m:t drottningen att åtfölja det extra- tåg, hvarmed hon afreser till utlandet.
Nordiska museet.
Till förmon för Nordiska mu- seets byggnadsfond kommer inom kort att anordnas en storartad bazar, i sammanhang med hvilken d:r Hazelius lär ärna utgifva en ny publikation af samma slag som » Saga ».
Den nya publikationen, hvars n amn blir » Runa », har att mote bidrag från flere bland nordens mest framstående skalder och förfat-
tion ske å närmaste postanstait.
— Bidrag från alla områden f ö r qvinilg verksamhet mottagas med tacksamhet.
Endast en sida af papperet bör tare, bl.
a. af Topelius, Ibsen, Viktor Rydberg, Snoilsky, Wirsén m. fl.
Dessutom kommer » Runa » att förses med talrika illustrationer.
Höjden af nyfikenhet eller — något annat Hos vår framstående hoffotograf hr Gösta Florman skedde i början af förra veckan inbrott, tydligen i afsigt att öfverkomma fröken Ebba Muncks fotografi.
Försö- ket misslyckades emellertid.
Stanley är ett namn, välbekant för alla våra läsar- innor.
Den nitiske forskaren och djerfve upptäckts- resanden befinner sig sedan mer än ett år till baka inne i det innersta Afrika.
Om han emellertid lef- ver eller är död — derom sväfvar man för närva- rande i den pinsammaste okunnighet.
Rykten om hans död hafva som bekant flere gånger varit i om- lopp, men man har ej gerna velat sätta tro till dem.
Nu tyckes dock hvarje tvifvel vara häfdt.
Sjelfva Kongoregeringen håller det nu för sannolikt, att Stanley med samtliga sina följeslagare omkommit af hungersnöd.
Förr eller senare skola väl ock ty värr bekräftande underrättelser härom anlända.
Presidenten Garfields m o d e r har aflidit, enligt hvad ett telegram från Newyork meddelar.
Skiftning.
i te&amp;te Set fvemma Sf / UVB på fiEommanSe \, - By-gSen ang, t &amp; liog.
0 &amp;, al !Sti.g J- - ^ gfommefc ?ttt oga, fi-u * 3tom.man.3e v a n t Set ioal ofå Attå^anSe ftj / Eicjft, * å ttoj; aAt Set &amp; i&gt;ii !aSe p å m i g 3 å en fi-imme!
me3 3j / upaAte ocfv s L m t a n D e AoEA&amp;en fiEånaS på.
cf * €ut uatnaSeA ej- 3 å mi-tt aj; o » 6.u.l !3 * (; u {E j; aget fiEtcli; tvu.3 ett oorv j; tån Aotgen Slät A^al!, en ej- j; aAte Ämne Set — Aij.ni j&amp;6&amp;.
AoEen e n maj.cp&gt;ål !l!
SaCat ocn, v å t t e g n på 6tan6, t gtonA&amp;an; J-otg StomjW!!!
t Hågen oj; ta p å Så-tanSe ögon tän&amp;t.
oJe ' n: n Se cJeAA m a n g e n.
fiCommig i o m m a t i I fs Lv | j KJ k i IN användas och marginal lemnas.
Namn och adress torde alltid noga angifvas, och kan fullkomlig diskretion från redaktionens sida påräknas.
der uppe, min känsla till en tacksamhetssuck för att jag icke har någon af mina egna kära statens tjenst.
inom de mörka murarne.
En dag fästes min uppmärksamhet vid en Den ansedda tidningen Economiste frangais med- högrest qvinna — af drägt och hållning att delar i ett af sina senaste nummer en mängd in- tressanta uppgifter om qvinnans anställning inom döma tillhörande borgarklassen — som lång- olika grenar af den franska förvaltningen.
samt gick framåt mot den manliga afdelningen.
Postministeriet försökte 1877 för första gången att Midt för den väldiga portalen stannade hon använda fruntimmer såsom skrifbiträden vid post- ett ögonblick, men gick förbi, vände så om kontoren i Paris.
Försöket lyckades förträffligt.
Se- dan post- och telegrafverken sammanslagits, har an- med snabba steg, tvekade ännu en sekund och talet qvinliga biträden betydligt ökats.
Som före- tryckte handen häftigt mot sitt bröst.
Så för- ståndare och biträden vid mindre post- och telegraf- svann hon i det höga hvalfvet.
stationer hafva sedan 1870 flere fruntimmer varit anstälda.
För närvarande uppgår antalet qvinnor, Hvem gick hon att träffa, en far, en bror anstälda i franska post- och telegrafverken, till öfver eller kanske en ännu kärare?
Hvarför tve- 5,000.
Den lägsta lönen är 800 francs och den hög- kade hon att gå in?
Väntade hon att möjligen sta 4,000 francs.
I Paris äro 900 qvinnor anstälda mötas af den hemska helsningen: » Det är förbi. » vid nämda verk; deraf äro 278 sysselsatta vid post- sparkassorna, 1 i4 vid räkenskapsföringen, 450 vid Stackars qvinna!
expedierande af postförsändelser och telegram och Medan jag gick i dessa tankar, stannade 30 vid kassorna.
Dessutom förekommer en mängd en droska ett stycke från hospitalet.
En man extra biträden.
För att blifva anstäld fordras en ålder af 18 till 35 år — vid telegrafen endast 16 i sina bästa år steg ur och lyfte sedan ner en till 25 — och en examen.
Lönerna vexla mellan liten ungefär fyraårig flicka.
Hela hans ut- 1,000 och 1,500 francs; efter 30-årig tjenstgöring seende bar prägel af denna osökta finhet, som erhålles pension.
är så svår att tillegna sig för den, som icke Inom finansministeriet är ett litet antal qvinnor från barndomen inandats det förfinade hemmets sysselsatt med afskrifvandet af den stora hufvudbo- luft.
Man spårade en smidig elegans redan i ken, som består af en mängd band och måste finnas i dubbla exemplar.
det sätt, hvarpå han ledde den lilla flickan, Jernvägsbolagen hafva anstalt fruntimmer som som, iklädd en liten nätt ljusgrå vinterdrägt, skrifbiträden, i synnerhet för att försörja hustrur, hoppade bredvid honom med synbar brådska.
enkor och döttrar till jernvägstjenstemän.
De qvin- Han gick med något sänkt hufvud, men då de liga biträdena användas för bokförandet af aktier närmade sig dörren till qvinnoafdelningen, höjde och obligationer, afskrifter, uppsättande af listor m. m.
Dessutom är en mängd qvinnor anstäld han hufvudet med ett kort kast, som ville vid biljettförsäljningen, vid banvaktartjenster m. m. han afskaka sig en tryckande tanke.
Nästa Den franska banken sysselsätter sedan lång tid ögonblick voro de försvunna.
till baka fruntimmer, omkring 400 till antalet, samt- Q v i n n o r s a n s t ä l l n i n g i f r a n s k a liga hustrur eller slägtingar till embetsmännen.
De erhålla tre till fem francs om dagen, användas i tryckerierna, vid räknande och bokförande af sedlar och värdepapper m. m.
Vid Crédit foncier hafva qvinnor fast anställning och samma rättigheter som de manliga biträdena.
Der äro 200 qvinnor anstälda med 800 till 1,800 francs i lön.
De skola undergå ett slags examen, och anhöriga till tjenstemännen hafva företräde.
I Crédit Lyonnais hafva 100 qvinnor fast anställ- ning; dessutom användes en mängd såsom extra bi- träden.
En tredje bank, Société générale, samt tele- fonbolaget sysselsätta äfven qvinnor.
V i d alla de nämda embetsverken och bolagen till- sammans användas emellertid icke på långt när så många fruntimmer som vid undervisningen.
Oafsedt 30 — 34,000 andliga » systrar » äro öfver 35,000 qvin- nor anstälda vid lägre och högre flickskolor.
Lägger man härtill dem, som gifva privatlektioner eller äro anstälda som lärarinnor i familjer, så visar det sig, att 70,000 eller, om man medräknar » systrarna », öfver 100,000 qvinnor egna sig åt undervisningen.
Bland männen är det, äfven om man räknar lärare vid högre skolor, universitet och medlemmar af and- liga ordnar, högst 90,000, som sysselsätta sig med undervisning.
fvat SoSatA aj; ui-ntetn * Anöj Su f e m n a t ie ?vat S t n SatnSomA Detta oofv BEi.j ?i&gt;i / t e n jktEEuaxt m ö.
&lt;K * ul gEaSSeA n å t j-ag rvötSe, j-ag A&amp;ui !Ee Sig åtetAe; \ uA, ft-U / t A&amp;uEEe A&amp;.uEEe p å å n-tj-tt n-ij.tr; j / C J^g ej / o a t m o u xj; ögon, Aom ooJ / igt (e 9TXen acd!
&lt;} u i &gt; a t ej- S e n nummer utgifves.
med anledning af prins Oscars förlofning med fröken Ebba Munck, i dag måndag i st. f. om fredag.
Vi hafva vidtagit denna förändring, på det idun måtte blifva i tillfälle att före någon annan tidning meddela sina ärade läsarinnor det allra nyaste porträttet för dagen.
Aamma.
8 n Soc&amp;a m e S moSetA ptå£; oefi- fi^t-crlen, Sen | o t n a, o a t m a, * å dtt-EanSe &amp; a££ « o m Fosterdottern.
Skiss af E l n a T bnow.
M f f l | å jag går förbi den mäktiga byggnad, som JCuaS fi-at Så Ao-m * öj; t&gt;at 9TLonn ' i Sen tomflet Sig t&gt;efcE3en uätma t m s?
ft / j-ettat, oo^onemA A t å f &amp; a É f a gt-j^oi-t, j ?ti.S?
A o m Ape sträcker sig längs Österfarimagsgade emel- lan Sortedamssöen och Botaniska trädgården i Köbenhavn, gripes jag alltid af ett underligt vemod.
Jag menar Kommunehospitalet.
Jag går långsamt förbi, seende upp mot de stora, alltid tomma fönstren, och min tanke formar sig till en bön för de arma, som lida Tanken på den elegante mannen och den lilla ljusgrå framdansande flickan utanför Kom- munehospitalets port sysselsatte mig länge.
En slump satte mig någon tid derefter i be- sittning af deras historia eller rättare barnets moders historia.
Den är en bland de tusende, men ändå icke alldaglig.
Se här i korta drag dess innehåll!
Vi kalla henne Ouérita.
Hon var född af en fattig, olycklig moder, som nöd och för- tviflan drefvo att lägga den späda lilla varelsen i den rika grosshandlarfruns armar med löfte att anse henne som död för sig för evigt.
I det rika hemmet växte Guérita upp.
Hon var ett » kärlekens barn » och rikt utrustad till både hufvud och hjerta, som dessa oftast pläga vara, och allt hvad ömma och rika för- äldrar kunde slösa på ett afgudadt barn, det fick Guérita i rikaste mått.
Men det skadade henne icke, ty hennes själ hade en bottensats af allvar och ädelhet, som icke grumlats.
Be- undran och smicker gjorde henne icke hög- modig, ty hon trodde det var kärlek och gaf det åter med kärlek, och rikedom gjorde henne icke hersklysten, ty hon viste icke ännu, att rikedom var makt, hon trodde den var lycka.
Men hon var också bara sexton år ännu.
Då fördes hon ut » i lifvet », som det heter, och » lifvet » var lika skönt som hemmet; äfven der mötte henne beundran, rikedom och kärlek.
Det var icke samma slags kärlek, som hon gifvit och fått af föräldrar och vänner, den var mycket större och skönare, och hon var lyckligare än någonsin.
Ingenting grumlade hennes lycka, ty då den » förtjusande lilla arftagerskan », som icke hade begrepp om förställningens konst, med strå- lande ögon såg den unge baron Waldemar nalkas och med ett tacksamt leende lade sin arm i hans, då såg hon icke den mörka blic- ken i månget manligt öga och hörde icke den giftiga ton, med hvilken vänner och tanter hviskade bakom solfjädrarna: » Man skall få se, att den lilla blåögda oskulden kniper sig en
Manuskript, som ej antages till införande, återsändes, så vida porto bi- fogas.
Inga ofrankerade försändelser lösas.
baron. » Allt detta hörde och såg hon icke, der- för var hennes lycka så oblandad, hennes sinne så rent.
Annonser mottagas endast mot kontant liqvid i förskott af 2 5 öre pr 4 spalt, petitrad (= 1 I stafvelser).
Ingen annons införes under 1 krona " bleka qvinnor der inne, som plockade fram några kopparslantar på den smutsiga disken, och den trinda, rödmosiga hökarfrun virade in en fläsk- bit i ett flottigt tidningspapper och räckte dem, eller små trasiga ungar sprungo med en tår grädde i en sprucken kopp och ett bröd under armen.
Några voro blåbleka med håliga ögon, andra sågo friska och rödkindade ut; men det var icke så mycket hungern som icke mera trasorna och orenligheten, som afskräckte den unga flickan och kom hennes läppar att mumla: Oskulden hade knipit baronen, de voro för- lofvade, men förlofningen skulle icke eklateras, förr än fästmannen återkom från Paris, dit han sändes af regeringen.
Guérita var så ung, icke sjutton år ännu.
Då gick hon en afton på Östergade.
Hon stannade framför ett af de lysande fönstren och betraktade en praktfull baldrägt.
» Den skulle Waldemar bestämdt tycka om! ».
.
.
» Wal- demar ».
.
.
hennes tankar flöto ut i soliga » Nej, nej, jag kan icke, jag vill icke bli drömmar, medan ögonen dröjde vid sidenets fattig. » böljande veck och rosornas fina blad.
Hon ryste och hennes bara, blåfrusna hän- Hon kände, att någon närgånget betraktade der skälfde under den gamla själen, och hon henne, och såg upp.
Der stod en tarfligt skyndade bort genom gatorna det fortaste klädd qvinna och nästan slukade henne med benen buro henne, utan att se sig om, förr än ögonen.
Guérita ville gå, men qvinnan till- hon var inne i sitt eget rum, hvars dörr hon talade henne med ett tonfall midt emellan bön reglade.
Då slet hon trasorna af sig, som om de bränt henne, och kastade sig gråtande och befallning: » Guérita!
Jag är din mor.
Jag har läng- och maktlös ned framför soffan.
tat efter dig i sexton år, jag uthärdar inte » Icke fattig!
— aldrig fattig!
— jag vill längre. » icke — jag vill icke » — framstötte hon emellan Hon hade utsträckt armarne, men de sjönko snyftningarna.
— • slappa ned vid den unga flickans iskalla blick.
En timme senare satt hon vid moderns sida » Min mor!
Ni min mor!
Jag som har djupt och mjukt inne i den plyschklädda vagnen, en mor så god och vacker!
Någon annan som ljudlöst gungade fram genom gatorna.
Hon njöt af att känna det hvita, glänsande vill jag aldrig ha. » Dermed vände hon sig om och gick bort skinnet i sin ljusblå sidenpelis smeka sina nakna armar och hals och svepte den omkring sig med snabba steg.
Det var första gången Guérita upplefvat ännu tätare, tätt, tätt intill det fina hullet — något äfventyrligt.
Hon gick och funderade hon ville känna med hvarje nerv, att hon var på det hela vägen hem och upprepade för sig varm och rik.
sjelf gång på gång, huru hon skulle berätta Så trädde hon in i balsalen; doften af blom- det för dem der hemma, så att det skulle låta mor och parfymer slog henne till mötes, och mest sagolikt.
männens blickar blixtrade i kapp med damer- Men då hon inträdde i den präktiga, rikt nas juveler; då brunno Guéritas ögon, färgen upplysta salongen, der hennes » vackra » moder gick och kom på hennes kinder, infall och med ett kärleksfullt leende sträckte emot henne klingande skratt rullade öfver hennes läppar, sin hvita ringprydda hand och drog henne till och hon var dubbelt skön, dubbelt firad och sig och smekte hennes friska röda kinder; då dubbelt afundad.
fadern kysste hennes panna och Waldemar Men då Waldemar, medan dansen pågick, räckte henne en doftande bukett af hvita rosor förde henne in i ett litet ensligt kabinett och och slöt både henne och rosorna i famn — då i skyddet af en lummig palm drog henne ned kunde Guérita icke få det öfver sina läppar, vid sin sida, då slog hon häftigt armarne kring att en fattig qvinna der ute i mörkret hade hans hals och brast i gråt.
kallat henne sin dotter.
Hennes äfventyr blef Hon hade blifvit så excentrisk, så nyckfull hennes hemlighet, den första hon någonsin och oberäknelig.
haft, och den spann omkring sig en väf af tankar, Då Waldemar rest, blef det annorlunda.
Hon som också blefvo hemliga, och hennes hjertas behöfde icke längre uppsölca de trånga grän- blomblad slöto sig öfver den mörka larfven, dernas mörka bilder, de kommo sjelfmant och som lagt sig der inne.
trängde sig envist in mellan alla de ljusa- Guérita hade aldrig tänkt sig möjligheten taflor af rikedom och lyx, som omgåfvo henne^ af, att hon skulle bli fattig och olycklig; nu och först och sist såg hon den torftigt klädda \ tänkte hon ofta derpå och gräfde sig ned i qvinnan med de sorgsna ögonen, ömsom bed- » Jag uthärdar tanken på nöd och sorg för att i nästa ögon- jande, ömsom förebrående: blick njuta i fulla drag af sin lyckliga kärlek inte längre. » Så blef hon stilla, sluten och och af öfverflödet och lyxen i det rika hemmet, grubblande.
der den afgudade fosterdotterns minsta nyck En afton, då hon kom ut från teatern, var lag.
mötte henne på teaterhusets trappa, belysta Mången afton, då föräldrarna trodde, att hon af gasskenet, samma sorgsna ögon, som be- satt uppe på sitt rum och läste, skref eller traktat henne så bedjande på Östergade.
Hon ordnade sin toalett för aftonens bal, kunde närmade sig gestalten, medan de andra stego Guérita, efter att i hast ha iklädt sig en gam- upp i vagnen.
— » Hvar bor ni? » hviskade Qvinnan nämde en af de trånga grän- mal sliten och urväxt drägt, som hon funnit hon.
på vinden och hade gömd i sitt skåp, kastat derna.
.
.
» i bakhuset, vindskammaren ».
en gammal sjal öfver axlarna och en halsduk » Guérita!
Guérita! » ropade fostermodern.
på hufvudet, smyga sig sakta ut genom porten Den unga flickan sprang upp i vagnen, som och ila bort till mörka, trånga gator, som hon hastigt rullade bort.
aldrig förr hade beträdt.
Åter gingo veckor under hårda själsstrider.
Der gick hon gata upp och gata ned, tills Att den fattiga bleka qvinnan var hennes kölden skakade hennes fina lemmar; så stannade moder, derpå tviflade hon icke, och hade hon hon här och der och betraktade fattig-folks lif tviflat, så behöfde hon blott betrakta sin egen genom spruckna källarrutor utan gardiner eller bild i spegeln, då hon kom hem en natt, ut- en instängd och ovårdad hökarbod, från hvilken vakad och trött, och mörka ringar lagt sig Det var samma oset af brändt fläsk, blandadt med den qvalmiga under hennes stora ögon.
luften der inne, trängde ut till henne för hvarje hopplösa blick, och hon tyckte sig alltid läsa » Jag uthärdar icke längre. » gång dörren öppnades.
— Hon såg magra och i den: Men hon kunde icke dela sitt hjerta, det kände hon tydligt, det hade icke rum för både den fattiga modern och den rika modern, en- dera måste offras.
Fåfängt rådfrågade hon sitt hjerta, det ville allt, och det ville intet.
Då vädjade hon till sitt förstånd, till sin pligt.
— • » Hvem behöfde henne bäst? » Der slutade hon.
Den fattiga modern, den sjuka, den lidande.
— Men skulle hon offra allt, skulle hon också offra honom?
— Allt — eller intet 1 Föräldrarna sågo hennes bleka kinder och sorgsna allvar och sörjde deröfver.
Kanske längtade hon efter fästmannen.
En resa till södern med ett par månaders uppehåll i Paris vore i alla händelser välgörande.
Det trodde läkaren också.
Så gjorde de afskedsvisiter hos sina vänner, gardinerna rullades ned och huset stängdes och lemnades i portvaktens vård.
De reste öfver Hamburg och skulle till en början stanna der ett par dagar.
Trötta efter resan beslöto de att gå tidigt till sängs den första aftonen.
Guérita omfamnade och kysste fosterföräldrarna med innerlig ömhet; med tårar i ögonen sände hon dem en sista slängkyss i dörren.
Morgonen derpå väntade de länge på henne vid kaffebordet, men nändes icke störa henne.
Till sist gick dock modern för att se, huru det var med henne, men fann rummet tomt, sängen obegagnad och på bordet ett hoprafsadt bref: » Älskade föräldrar!
Gud välsigne er för hvad ni gjort för mig!
Sök mig icke, ty jag kan icke, vill icke finnas.
Säg Waldemar, att jag skall aldrig, aldrig glömma honom, men han skall glömma mig och bli lycklig.
Eder Guérita. » Häpnad och sorg förlamade de arma för- äldrarna.
Icke ett ord, icke ett spår, som kunde leda dem vid deras efterforskningar, hvilka också blefvo fruktlösa.
En polisman trodde sig ha sett en ung dam liknande det uppgifna signalementet stiga om bord på ett fartyg, som afseglat till Amerika samma morgon.
Men det var icke Guérita, ty hon hade i en tjenstflickas simpla drägt åtföljt en ångare, som redan samma natt gått till Göteborg, och derifrån hade hon begifvit sig till Köbenhavn.
(Forts.) Ur pressen.
En prinsessa o m qvinnoemancipationen.
Drott- ning Victorias dotter, prinsessan Heléne, gift med prins Kristian af Slesvig-Holstein, bevistade för en tid sedan vid den qvinliga högskolan i Egham af- täckningen af drottningens staty och höll dervid ett anförande, der hon bl.
a. uttryckte sig på följande sätt om qvinnornas högre uppfostran: » Det är icke längre nödvändigt att, som för fem- ton ' eller tjugu år sedan, betona vigten af qvinnor- nas högre uppfostran.
Det har tvärt om snarare blif- vit af behofvet påkalladt, att varna för det öfver- drifna framtidsperspektiv, som somliga måla ut för sig.
Jag skulle vilja säga: må en qvinna aldrig glömma, att hon är qvinna, må hon aldrig glömma, att hennes största makt och hennes förnämsta pryd- nad ligger i hennes] qvinlighet.
Jag sympatiserar visserligen varmt med hennes sträfvande efter kun- skaper och bildning, men jag vet, att den ärelyst- nad, som ofta kastar henne in på mannens områden, många gånger kommer henne att underskatta värdet af de pligter, men äfven privilegier, som tillkomma qvinnan.
Jag vill dock på intet vis härmed hafva sagt, att qvinnornas högre uppfostran och större bildning göra dem odugliga som husmödrar, och att qvinnor med nödvändighet äro dåliga hustrur och mödrar, derför att de läst Euklides och Tacitus. »
En T r e gyllene iakttaga regler f ö r föräldrar v i d barnens att gick medförde sjelf: vunnit uppfostran.
första han han han priset, en berömd man.
(Insändt.)
1. dag honom berättade en nyhet, som an- hade han vid akademien Men var på väg att bli Men genom det sätt, hvarpå detta, eller rättare, genom den han Derpå bad vände barnen skola blifva!
han, att det var för hennes skull, han hade sträf- ter Låten alltid barnen vara i ert sällskap, vat, från hans atelier.
2. hemma och borta, så vidt det låter sig Don på sin hänförelse.
Camillo märkte ej denna hastiga, lidelse- fulla, hängifna Vänjen barnen tidigt att bedja och arbeta!
mötte den, blef hennes tag, Antonia, förrådde henne han undfått göra!
3. donna blick; men då donna Antonia hon till mods, som om hela förra lif varit en dröm eller ett miss- som om hon aldrig älskat någon annan än den unge bildhuggaren.
Hon Bildhuggaren.
förutsåg, täckte hvilken förfärlig olycka, som sanningen, uppblossande Bemyndigad öfvers.
af C. Hrtj.
skan och kärleken Dertill var konstnären genast villig, och ef- någon Då tids don leende Camillo och ett ehuru den våldsamt kunnat bringa sydländ- att trotsa sin man och hela verlden, in- » Och hon » Har mycket svartsjuk.
ensamt, Han ty kunde visserligen säga sig sjelf, att det var utan skäl, men förmådde ej bekämpa den blandning af fri ega bildhuggarens hjerta och glad för att kunna Den sinne, af, att som hon var af ett mildt sinnelag, fann herraväldet, till helt kom i deras hus, var en ung bildhuggare, en barndomsvän till don Camillo Han — så hette den unge äkta mannen.
var på sätt och vis postbud mellan dem och verlden, med bragte munterhet och dem alla nyheter, inträdde.
N y p r i s t ä f l i n anordnas i nästa g nummer.
tet utgår i morgon, hafva 2 0 — täflingsskrifter af täflingen sin ingått.
Resulta- hoppas vi hinna meddela i n:r 7.
Stockholm den 30 jan.
1888.
Redaktionen.
Följetongen » En koketts bekännelser » (forts.) h a f v a v i p å grund af brådskan med utgifvandet af detta n u m m e r nöd- gats utesluta.
Fortsättningen meddelas emellertid i nästa n u m m e r.
I stället hafva v i i dagens n u m m e r intagit början af Elna T e n o w s berättelse » Fosterdottern ».
Toaletten.
Oskyldigt hårfärgningsmedel.
Lägg några qvittenkärnor i ett litet kärl och slå starkt, brunt tevatten deruti.
Be- stryk håret med en liten borste doppad i detta fluidum, och de grå bårstri- porna skola liksom försvinna.
Färg- ningen måste dock dagligen upprepas, ty medlet är ej radikalt.
B.
S.
Bostaden.
Att borttaga flottfläckar u r golf.
Strö tjockt med fin sand på fläcken, tag en gammal skosula och gnid hårdt både härs och tvärs; inom ett par minuter är fläcken försvunnen för alltid.
B.
S. Klädedrägten.
F ö r fläckars borttagande u r tyg med- delas följande verksamma medel.
Man och sköt honom har älskat dig!
Jag kan se kastade sig med ett utrop i och sjönk i samma stund död till i hjertat af don Camillos dolk.
stora Till följd kastade henne på sjukbädden, och med vårdade den omsorg, henne, ökade hvarmed hennes hennes svårmod och smärta, så att hon dukade under för sjuk- Lena (Se Idun n:r 3!)
A c k!
sök ej att arbeta bort våra små luggar och pannkrus.
En hög, afsmalnande panna med slät- struket hår, är j u någonting så verkligt fult 1 Eins någon intelligens, så visar den sig nog ändå.
Flere små snälla flickor.
domen och dog.
Då den första sorgen lagt sig, började don Camillo undersöka hennes gömmor; ty ännu efter hennes död var han svartsjuk och kunde ej komma bort från - ck.
Goda Lena.
De gustibus non est disputandum, svenska uttydt: tycke och smak det är på kan ingen Red.
förta '.
den tanken, att hon burit på en hemlighet, som var kränkande för honom.
blandar 1 del salmiaksprit med 4 delar ljumt vatten.
Om man nu tager en linnelapp, doppar den deruti och gni- der fläcken väl dermed, skall denna snart försvinna och icke mer återkomma.
kallna.
Då puddingen skall användas, upphvälfves den på ett fat och garneras med vispad grädde och sylt eller vin- bärsgelé.
Äfven röd sås kan användas härtill.
Lotten.
Huskurer.
En god o c h treflig efterrätt.
Ganska stora äpplen skalas och kärnhusen ur- tagas väl.
Sedan rullas de i skiradt smör, skorpmjöl och socker, hvarefter de läggas på ett fat eller en bleckplåt och insättas i ugn.
D å de fått en gulbrun färg och blifvit väl genom- stekta, äro de färdiga.
D e läggas nu på ett annat fat, och i hvarje äpple lägges litet sylt.
Härtill vispas grädde.
Lotten.
Till Iduns första pristäfling, för hvilken 30 men glädje, så att huset blef liksom ljusare, så fort han tiden och make som fullfölja hennes förstånd sträfvade att bibehålla sig för hans skull i att lefva afskild från ende, — häftiga strid, i hvilken hon kom med sig och Den och sedan bli och den stora smärta, som var en hon verlden.
lefde, bana ute i lifvet.
sjelf, en annan man såg på hans hustru, den yngre än hon, och han borde, ansåg hon, vara smärta, vrede och ångest, som uppkom i hans då om hon!
.
.
.
.
Då blir jag ännu en stor honom en börda eller förbannelse; ty han var mycket bildhuggaren Bildhuggaren s§t var som hans armar.
marken, träffad tillsammans, men i det! » ropade don Camillo utom sig.
kunna mannen färdig såg den stå der, med ett utryck, sade 3jj||å ett vackert landtställe i närheten af Lis- lyckligt statyn » Du har älskat henne! » » Tig! » man! » De lefde stod sprang han emot bildhuggaren och skrek: såg hon äfven, att hon blott en kort tid skulle sabon bodde ett ungt äkta par.
förlopp undan.
skulle uppstå, om hennes make någonsin upp- En kärlekshistoria af M.
A.
Gor.DSCHMrDT.
han sig till bildhuggaren och af marmor öfver donna Antonia.
blick fäste intet, som bekräftade hans honom att efter minnet hugga en bildstod Våren sjelfva sådana, som I önsken att han fann misstanke.
Medel mot bleksot.
Ett lod pulveri- serad rabarber, 2 lod d:o jernfilspån blandas väl i ett qvarter god sirup.
A f denna blandning intages en full tesked morgon och afton, sedan man förut druckit ett par glas vatten, med en halftimmes uppehåll mellan hvarje glas.
Efter intagningen af moset bör man ej äta förr ä n e n timme förflutit.
Kaffe samt rökt och salt mat äfvensom pota- tis böra undvikas.
Rörelse i fria luf- ten är nödvändig; men romanläsning och öfverdrifven pianospelning böra reduceras.
B.
S.
Billiga efterrätter.
Falsk äggkräm.
Ett stop söt mjölk, en skifva smör, vanilj och socker efter smak kokas upp och omröres flitigt; sedan ivispas 4 hela ägg samt 2 dessertskedar potates- mjöl.
Det hela får endast » nätt och Medel m o t s ö m n l ö s h e t.
E n bit kam- jemt » koka upp, så att det tjocknar.
fer af en linsärtas storlek upplöses i Krämen ätes kall och garneras med sockervatten, och tre droppar ether något sylt, som ej är för saftrikt.
Sat- ihälles och omröres.
Blandningen bör sen är tillräcklig för 10 personer.
utgöra ett dricksglas, som man dricker — Trollkräm.
Sex hela äpplen ste- ur, innan man går i säng.
B.
S. kas i ugn, urkramas genom durchslag Mot m a g s y r a.
En knifsudd dubbelt samt röras tillsamman med en riktigt kolsyradt natron upplöses väl i ett hälft frisk ägghvita jemte finstött socker efter dricksglas vatten och fortares strax smak.
Massan bör röras minst en efter måltiden.
Detta enkla medel un- timme, ty j u längre den arbetas, dess derlättar matsmältningen och förekom- mera växer den, tills den blir som ett mer mången krämpa.
Man bör dock litet berg.
Bör uppläggas på geléeskål ej allt för ofta använda det samma.
för att se smaklig ut.
B.
S.
— Hexpannkaka.
Ett qvarter grädde 1 Matlagning.
Kall citronpudding.
4 ägg vispas väl; derefter iröres 20 lod socker samt saf- ten och det rifna skalet af 1 citron.
1 ' /?
qvarter grädde vispas till skum och iröres.
Sist upplösas elfva kakor hvit gelatin i ' / 2 qvarter vatten, men får icke koka.
När denna lösning blir ljum, röres den hastigt i smeten.
Allt slås sedan i en kall porslinsform, förut dop- pad i iskallt vatten, och ställes för att med litet socker, 2 jumfrur hvetmjöl, •i ägg-gulor, 2 jumfrur skiradt smör samt ett qvarter vatten vispas efter hvar andra tillsamman.
A f denna smet bakas tunna pannkakor, hvilka endast gräddas på ena sidan och derefter sam- manrullas på pannkakslaggen.
Upp- läggas korsvis på ett fat.
— Klenat.
Tag ett helt ägg och 5 gulor, socker efter behag och litet tjock, söt grädde.
Allt detta sammanvispas nu med en matsked konjak, ett par kardemummor och det fint rifna skalet af en half citron.
Sedan iröres så myc- ket hvetemjöl, att det hela blir en lös deg, hvilken derefter knådas och kaflas ut på ett bakbord.
Nu skär man fina remsor af degen, antingen med en knif eller bakelsesporre, formar deraf kran- sar eller kringlor samt kokar dem gul- bruna i sjudande flottyr.
Dertill kan användas antingen smör, gåsflott eller välskiradt svinister.
Dessa bakelser äro förträffliga och särdeles omtyckta af » skapelsens herrar ».
B.
S.
Köket.
Mandelpudding (till buljong).
8 ägg, ' / 2 &amp; söt-, 2 lod bittermandel, 1 qvarter skiradt smör, ' / 2 © socker, ' / 2 " 8 rifve- bröd.
Äggulorna arbetas tillsammans med smöret, sockret och rifvebrödet samt all mandeln och röres väl åt ett håll, tills smeten blir hvit.
Ägghvitorna, slagna till hårdt skum, blandas sedan i massan, hvarefter allt lägges uti en form, som är väl smord och beströdd med rifvebröd, samt kokas 2 ' / 2 a 3 timmar på så sätt, att formen sättes i en gryta med vatten uti.
Obs.!
Kan äfven användas som efter- rätt med sylt eller saftsås.
Augusta.
Mock-turtle.
(Utmärkt kötträtt.)
Man klyfver och rensar ett kalfhufvud, ur- tager tungan och hjernan, hvarefter hufvudet kokas (detta bör ske dagen innan det skall användas).
När det kallnat, skares köttet i strimlor och tungan i skifvor.
A f buljongen göres en brun sås (ej för tunn) kryddad med muskot och cayennepeppar efter smak samt en god del sherry eller god ma- deira.
När såsen nu kokar, lägges köt- tet och tungan deri.
— Frikadeller af ox- eller kalf kött, som äro brunstekta, i smör, små korfvar samt hårdkokta klufna ägg läggas varma i såsen, då den skall serveras.
Augusta.
annonser som beröra familjekretsen.
— Annonser mottagas endast genom S. Gumeelius annonsbyrå och h©s redaktionen.
Abonnentsamlare antagas.
Vi vilja sarskildt fästa uppmärksamheten på Iduns lämplighet för plats- sökande och platsutbjudande annonsörer, äfvensom for alla Öfriga slags Engelsk ålbuljong är mycket närande och helsosam for sjuka.
Man tager en liten ål, flår den och tvättar den om- sorgsfullt, skär den sedan i stycken och lägger dem i en kastrull samt slår vat- ten derpå, så att det knapt står öfver bitarne.
Nu ställer man kastrullen på elden, tillsätter salt, persilja, lök och kryddnejlikor samt skummar gång efter annan.
Derefter skall soppan ytter- ligare koka långsamt, silas och fettet aflägsnas.
Denna soppa har en sim- mig beskaffenhet, men kan likväl af- redas med ett ägg.
Att f ö r v a r a citronskal.
Skalen skäras mycket tunt af citronen och läggas hvarftals emellan kross-socker.
Lotten.
Bakning *.
Glas-kringlor.
Till 1 qvarter söt grädde tages så mycket mjöl, att det blir en lagom deg att kana.
Med en kafvel slås sedan deruti k % smör.
Derefter utkafias degen mycket tunt och uttages med en degsporre i smala remsor, hvilka formas till ganska stora kring- lor.
Dessa doppas i » kristallsocker » och läggas på en smord plåt, som in- sattes i ugn, der de gräddas i lagom ugnsvärme.
Lotten * af oljeutdunstning, och lampglasen böra täckas med hufvar e. d. för att hindra nedträngandet af dam.
Den tid som användes pä lampornas skötsel är icke förlorad; en lampa, som brinner lifligt och klart, är j u en mycket behaglig sak, men den, som lyser skumt och ostadigt, kanske också osar, är både förarglig och skadlig.
8.
D. Läkareråd.
S.
H.
L.
Började svedan i ögonen sam- tidigt med det utslag i ansigtet, hvaraf ni besväras, så är det möjligt, att svedan beror på utslaget, och i så fall bör behandlingen riktas mot detta.
Fukta derför ansigtet 2 — 3 gånger dagligen med en lösning af borax (4 de- lar på 100 delar vatten) och pudra derefter rikligt med puder, talk eller vauligt potatis- mjöl, fint pul veriserad t, samt upprepa pudrin- gen många gånger under dagens lopp.
— Ä r åter svedan i ögonen af äldre datum, så är det sannolikt, att ni behöfver glasögon, och ni bör derför vända eder till en ögonläkare för att få edra ögon undersökta.
Anna Nosrep.
För en sjukdom, som fort- farit så länge, och är så pass svårartad, som eder tyckes vara, ges det ej något » radikal- medel°, som med ens häfver det onda.
Ni måste nästa sommar och helst äfven derpä följande besöka Porla, Ronneby eller en kall- vattenkuranstalt, ty ett lämpligt mineralvat- ten, bad, sjukgymnastik (och möjligen mas- sage) i förening med passande diet är, hvad ni behöfver.
Emellertid bör ni nu taga god motion, dock ej så stark, att ni känner er trött, samt lefva af stärkande, men lättsmält föda (hvad dermed förstås, hafva nog de förut rådfrågade läkarne sagt eder).
På morgnarne bor ni på fastande mage dricka 1 — 2 glas ar- tificielt karlsbadervatten.
Blir er afföring ej häraf bättre, så kan ni tillsätta en tesked konstgjordt karlsbadersalt till vattnet.
Ni hör i alla händelser ej vänta verkan förr än efter en tid.
Med edra afförande piller bör ni vara mycket försigtig.
I nödfall äro lavemang att föredraga.
— Vidare vilja vi råda eder att begagna Roncegnovatten.
A f detta sätter ni en matsked till ett glas mjölk eller vatten och dricker en dylik portion till hvarj^.
mål- tid.
Håll i öfrigt lynnet uppe och / noppas på framtiden.
Vira, Försök att stray^ efter ' måltiderna taga 8 — 10 droppar utspädd saltsyra i litet vatten eller rödvin?
: mt en timme efter mål- tiderna ytterligare, samma dosis.
Sök vidare att genom diet ' och lämpliga medel (se svar till Anna Nosre i) reglera er afföring.
Skulle edert onda fortfara, så bör ni för ytterligare råds erhållande vända er till läkare (adr.
R e - geringsgatan 26 kl. V_ 2 — 3 e.
m.).
Om denna adress, ' Kan ni ock underrätta er nyss nämda riände eller väninna.
d 3 S — a S.
Dä ni » lider af så inånga kräm- por, att det är eder omöjligt att upprepa dem », och då ni derför rådfrågat » en otalig mängda läkare utan resultat, så kan ni väl ej begära, att vi utan undersökning skola kunna gifva eder ett samvetsgrant råd.
— Det skulle mycket förvåna oss, om en menstruation af den beskaffenhet, ni skildrar, ej skulle stå i samband med något underlifslidande.
H; ar ni verkligen fatt en sådan upplysning af ' fullt kompetent person, d v. s. af en specialist i underlifssjukdomar?
Säkert är, att så.
ymniga T o r r e b e r g a - k a k a.
4 ägg, 4 matskedar blödningar som de, hvaraf ni berj^äras, och socker, 3 koppar ljum mjölk, 2 % mjöl, som hafva en sådan återverkan på hela orga- / 2 &amp; smör, 12 — 16 kardemummor och nismen i de allra fles \ fall stå i samband med något underlifslidande.
Skulle ej något litet russin eller korinter samt S?
sådant föreligga.
så torde ni hafva de bästa pressjäst, som upplöses i litet af den resultaten vänta af en konseqvent genom- ljumma mjölken, utgöra ingredienserna.
förd och.
af läkare ledd gödningskur.
I alla bälTuelser hör ni också försöka att kunna un- Allt detta arbetas mycket väl till- der sommaren komma till en för eder lämp- sammans, hvarefter degen hälles i 1 ä I lig badort — hvilken afgöres häst af en läkare, 2 formar (allt efter storleken), s-om I som haft tillfälle att noggrant undersöka eder.
Vi afråda eder på det bestämdaste från blifvit väl smorda och brödade.
De giftermål, så länge edra krafter äro så ned- sättas nu på ett varmt ställe ' att jäsa satta, som nu är fallet.
i 1 timme; öfverstryka aerpå med en Ida 24.
Om ni i öfrigt känner eder fullt äggula och m a t t a s så i ugnen, der de kry, så skall ni ej oroa eder öfver er bleka tåla stå! / 2 t i m _.
Derefter upphvälfvas hy, ty man kan vara frisk med bleka kinder och sjuk med rosiga.
Troligen skulle ni dock de på en nr juk kudde.
Lotten.
kunna få litet mera färg, om ni hade mera tillfälle att vistas ute i det fria, och i läng- den kan det ej heller vara utan fara att hela veckan sitta innestängd; nog borde ni väl ändå kunna bereda er tillfälle till någon m o - E U enkel.t sätt att f ö r v a r a inkokningar tion för hvarje dag?
Med er diet är det allt skäl att fortfara, men ni kan gerna öka på (å l a Dau&gt;je) af fisk, höns, e t c.
Sedan m j ölkqvan titeten.
inkoknir_gen blifvit kall, hälles deröfver l a (A n n o n s e r.
25 öre pr petitrad (= 11 stafvelser).
Ingen annons införes under 1 kr.
Förlofvade.
Karl Ulander och Anna Berg.
Tillkännagifves end^ät^pä detta sätt.
__.
[125] Vigde.
Gustav Berg och Elin den Romare 25 januari 1888.
[126] Frans Josef Thulin och Lovisa Tjellman Newyork den 31 december 1887.
_ _ _ _ _ t 1 2 7] p f Dagge.
Se svar till E.
A.
T.
i n:r 3 af Idun samt till » Tyne » i n:r 2 och » Mary » i n:r 3.
Jemför ock svar till » Frågvis » 2) i detta nummer!
Helene.
Ni bör vända er till en specialist i näsans (och halsens) sjukdomar för att få utrönt orsaken till ert onda, ty derpå beror ock behandlingen.
Födde.
En dotter.
Sandruders prestgård d.
19jan.
1888.
[128] Ida och G. Guldbrand.
En son.
Malmö den 23 januari 1888.
[129] Pauline och CA.
Dahlander.
Döde.
t o 0 me In Läggningar.
litet ' spritättika, så att den betäcker he \ a ytan och står 1 ctm.
öfver den ' jamma; härvid bör dock märkas, att geléet måste helt och hållet betäcka det inkokta.
Inkokningen sättes sedan på ett kallt ställe och kan förvaras på detta sätt i flere månader.
Dock må- ste man en och annan gång fylla på ättika, enär den kan dunsta bort.
Inlagda g u r k o r.
Inlagda gurkor blifva icke så lätt mjuka, om man till dem lägger ett stycke alun.
Till ett fjerde- dels ämbar tager man ett stycke alun af en hasselnöts storlek.
Medlet är oskadligt.
Hvarj elianda.
Fotogenlampors brännare o c h vekar böra skotas på följande sätt, om man vill, att de skola tjenstgöra väl.
Brännaren skall alltid hållas ren och blank; annars blir ljusskenet matt, me- tallen tager till sig för mycket värme från lågan och lampan börjar ryka.
En gång i månaden böra alla brännare kokas i en lösning af en dryg mat- sked soda och litet tvål till ji kanna vatten.
Efter två till fyra timmar af- hälles det smutsiga vattnet och ny varm lut af samma slag slås i pannan, tillräckligt för att täcka brännarne.
Efter fem minuters kokning upptagas brännarne, sköljas i rent, varmt vatten och torkas väl med en mjuk trasa, innan vekarne isättas.
Om vekarne suga till sig för mycket dam och smuts från oljan, och man ej behöfver nya, rengöras de genom kokning i vatten, blandadt med vinättika, och torkas väl innan de å nyo isättas.
Har en veke tjenstgjort under en hel vinter, så duger han ej fram på våren, utan bör ersät- tas med en ny.
Vekarne böra om da- gen vara nedskrufvade något inunder brännarhylsans kant, till förekommande l 8.
W. B.
40.
Om edert munvatten Ur ej annat än godt att säga.
Fortsätt dermed!
Men ni bör helst taga dubbelt så mycket pul- ver för hvarje gång.
Lotta.
Edert onda i ryggen står efter all sannolikhet i sammanhang med menstrua- tionsrubbningen.
Iakttag stillhet så mycket som möjligt under regleringen, kläd er varmt om underlif, hen och fötter och försök mot värken i ryggen 2 gånger dagligen dugliga frotteringar med ett liniment af 2 delar kamf&amp;rolja och 1 del bolmörtsolja.
Ökas edert onda, sä bör ni vara eder mans vilja under- dånig.
Villrådig matmor.
Vi vilja afråda eder från att använda dylika ägg.
Icke friska ägg i allmänhet kunna vara farliga för hvem som helst, och äro i alla händelser att absolut undvika för svaga magar.
E.
A.
T.
Ni torde näppeligen kunna bli fullt qvitt edert onda.
Försök emellertid de medel, som tillrådts » Tyne » i n:r 2 och » Mary » i n:r 3!
Ingnid dessutom alltid an- sigtet tunt med vaselin, innan ni vintertiden går ut i fria luften.
1) Orsaken till, att edert hår faller utaf, är nog den ni antar, och derför bör ni i första rummet söka bot för eder blek- sot.
Hvad skötseln af ert hår i öfrigt beträf- far, så förefaller det oss, som om de medel, ni användt, uttorkat edert hår, och beröfvat det samma dess naturliga fetthalt.
V i vilja derför råda eder att i stället helt enkelt an- vända en god olja, t. ex. mandelolja, till in- gnidning en gång dagligen.
Klipp dessutom utaf hårspetsarna en gång i veckan.
2) Enkla- ste sättet ati » soignera » händerna är att tvätta dem i boraxlösning (1:20).
Dessutom kan ni försöka det gamla medlet att om qvällarna inpudra dem med mycket fint hafremjöl samt ligga i handskar om nätterna.
3) Medel att borttaga fräknar finnas nog, men som prin- cipen derför består i en aflösning af yttersta hudlagret, och för detta måls vinnande gan- ska starka och med biverkningar (inflamma- tioner etc.) förbundna medel användas, så vilja vi afråda eder från att på egen hand och utan läkares öfvervakande experimentera med dessa säkert verkande.
Alla andra mil- dare verkande medel äro mindre tillförlitliga och fordra i alla händelser lång tid för att verka.
Ni kan försöka daglig ingnidning af såpsprit (1 del såpa löst i 2 delar sprit med tillsats, efter filtrering, af några droppar la- vendelolja).
När huden deraf börjar bli star- kare rodnande och fjällande, måste ni pudra flitigt, och vänta några dagar, innan ni på nytt börjar med ingnidningarna.
Ch.
H.
Det onda, hvaröfver ni klagar, kan hafva olika orsaker, och hvilken i detta fall föreligger är omöjligt att utan undersökning afgöra.
Ni kan emellertid försöka att två gånger dagligen indrypa 2 — 3 droppar af: 5 centigram svafvelsyrad zinkoxid löst i 15 gram rosenvatten, samt att morgon och qväll tvätta ögonen med en mjuk, ren linnelapp, doppad i en ljum 4 % borsyrelösning.
Hjelper ej detta, måste ni vända er till läkare, helst en ögonläkare.
D:r — d.
Rättelse.
I svar till Paula E~m i n:r 3 af Idun står: » köttmat (ej fint tillagad) », hvilket skall vara: ej fett tillagad.
Breflåda.
A — d.
Tack för det sända!
Vi skola snart använda det.
Välkommen åter!
E. W — n, Karlskrona.
Andra profnumret är totalt slut.
Vi kunna sålunda ty värr ej uppfylla er önskan.
V. i K.
Mycken tack för er vänliga skrif- velse!
V i hafva redan tänkt på ert förslag och komma nog med första att sätta det i verket.
Tack for ert intresse!
Alla, som önska få några frågor besvarade, ega rätt framställa dem till Red.
af Idun, som så vidt möjligt vill besvara dem på nöjaktigaste sätt.
Lotten, Helsingborg.
Edra bidrag synner- ligen välkomna.
Hjertlig tack och kom snart igen!
A.
M.
S.
V i hafva ännu ej hunnit taga del af ert senaste manuskript, men skola göra det med första.
» — n, — s, — Z. » Edert synnerligen vänliga bref kan ej annat än på det innerligaste glädja oss, och edra erkännanden äro så mycket mera värda, som de komma » från det andra lägret » — ni förstår?
— Bidraget, ypperligt, skall med nöje användas.
Dylikt är alltid på det högsta välkommet.
Tack!
B.
S.
Eder täflingsskrift är nog framkom- men, antaga vi.
Alla täflingsskrifter öppnas pä en gång efter täflingstidens utgång.
— Synnerligt tacksam för edra bidrag!
De äro alltid välkomna.
Som ni ser, återfinnes ert » genmäle » i detta nummer.
Signe W. Eder uppsats hafva vi ännu ej hunnit taga del utaf, men skola göra det till nästa nummer.
H — a.
Nej.
Emma.
Möjligen med någon omarbetn ing Redaktionen.
I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g '.
Iduns qvinliga porträttgalleri: 4.
Fröken Ebba Henriette Munck.
Med porträtt sku- ret i trä af W. Meyer efter en fotografi af Gösta Florman.
— Misericordia.
Poem af Jo- han Nordling.
— Hos fru Haraldson.
Af AVG.
— Från mitt fönster.
A f A — d.
— » Böra barn lyda? » Genmäle i en uppfostringsfråga.
Af B.
S.
— Hemma och ute (notiser).
— Skiftning.
Poem af Erik Modin.
— Qvinnors anställning i franska statens tjenst.
— Foster- dottern.
Skiss för Idun af Elna Tmow.
— Ur pressen.
— Tre gyllene regler vid barn- uppfostran.
— Bildhuggaren.
En kärleks- historia af M.
A. Goldschmidt.
Bemyndigad öfversättning af C. Ilrg.
Ny pristäning.
— Toaletten.
— Bostaden.
— Klädedrägten.
— Huskurer.
— Matlag- ning.
— Köket.
— Bakning.
— Inläggning.
— Hvarjehanda, — Läkareråd af D:r — d.
— Breflåda.
Välborna A g n a fröken C o y e t afled stilla i Lund tisdagen den 24 januari 1888 kl. 9 f. m. efter ett långvarigt lidande vid en ålder af 47 år och 7 mån., djupt sörjd och saknad af släg- tingar och vänner.
[130] Att Fröken Amalia Fredrika Gödecke, född den 15 april 1814, stilla afled i Stockholm onsdagen den 25 januari 1888 kl. 10 f. m. djupt sörjd och saknad af släg- tingar och många vänner, varder endast på detta sätt tillkännagifvet.
[131] PLATSSÖKANDE.
E n u n g flicka med flerårig undervisningsvana äfven i språk och musik önskar nu eller till våren anställning i aktad familj såsom lärarinna; derjemte önskas, om tillfälle gifves, få biträda med skrifgöromål.
Svar märkt » — a — 1 » torde sändas till Iduns Redaktion, Sturegatan 8 (ing.
fr. Humlegårdsgat.
19), Stockholm.
[121] F ö r e t t bildadt, m u s i k a - liskt fruntimmer med behagligt sätt, gladt lynne och kunnig i enklare mat- lagning sökes plats såsom värdinna eller sällskapsdam i ett bättre hem eller såsom biträde på kontor.
På lön fästes blott ringa afseende, då hon i ett vänligt bemötande finner sin största ersättning.
Svar till » B.
B. » kunna inlemnas till Iduns Bedaktion, Sture- gatan 8 (ing.
fr. Humlegårdsgat.
19), Stockholm.
[H8] V å r d a r i n n a.
Ett bildadt fruntimmer söker an- ställning som vår ' arinna i enklings hem, der uppväxande barn finnas.
Den sökande har mångårig erfarenhet i barnuppfostran jemte ordnandet af ett finare hem.
I händelse af resa på kon- tinenten egas kunskaper i engelska och franska.
Utmärkta rekommendationer finnas.
Svar emottagas till den 15 febr.
i bref till » Sally », Iduns Bedaktion, Sturegatan 8.
[117]
Annonser mottagas genom S. Gumselius annonsbyrå och hos redaktionen till 2 5 öre pr 4-spaltig petitrad (= 11 stafvelser).
Tidningen kostar endast en (1) krona for qvartalet, befordringsafgiften inberäknad.
— Fullständig mode- och mönstertidning gratis.
| P o r D a m e r o c h s t ö r r e B a r n.
o % w w w 61 m § h ä r m e d d e r a m m D r o t t n i n g g a t a n 3 få i sin tr. ® „a Efter en förenklad, veritabelt säker metod, utan all profning, ».
meddelar undertecknad noggrann undervisning uti Dam- och Barnklä- | 2 ders förfärdigande.
i) &lt;j| Metoden kan på kort tid läras af hvar och en, äfven den som •g ff förut ej befattat sig med sömnad, så att eleven på egen hand utan n ° | profning och på betydligt kortare tid än vanligt kan förfärdiga utmärkt § ~.
välsittande kläder åt sig sjelf och andra.
För personer, som endast S j§ för eget behof önska lära, kan kursen genomgås på 25 a 30 timmar, § g Hvarje elev skall under lärotiden sy en klädning åt sig sjelf El &lt;B eller annan person.
Lektioner gifvas äfven uti elevernas hem åt kotterier om 4 — 6 g m 61 u p p r e k o m m e n - nya, tidsenliga F o t o g r a f e r i n g u t f ö r e s enligt b £ • o m s o r g s f u l l t nutidens billigt.
Aug.
P. h u s f r u för en ungkarl eller enkling eller som sällskap i familj önskas af en duglig och bildad flicka.
Goda rekommenda- tioner kunna företes.
Vidare upplys- ningar af Iduns Bedaktion.
[122] G u v e r n a n t p l a t s sökes af ett yngre fruntimmer af god familj.
Hon har mångårig undervis- ningsvana, är språkkunnig och eger god musikalisk bildning.
Muntliga och skriftliga rekommendationer kunna fö- retes.
Härå reflekterande torde insända svar till » S.
M. » under adress Iduns Redaktion, Stockholm.
[112] E n u n g flicka önskar vara behjelplig med lexläsning eller ock att läsa med några mindre barn.
Svar till » M » å Iduns Byrå, Sturegatan 8.
[114] E n h i l d a d p r e s t d o t t e r söker plats som värdinna oeb, om så påfor- dras, äfven som lärarinna för mindre barn.
Hon eger mycken undervisningsvana samt presterar de bästa rekommendationer.
Svar till » Maria », Iduns Redaktion, Stockholm.
[120] S t u r e g a t a n och i alla möjliga branscher och [39] former R I P E G f ö r s m å s k i s s e r.
ning.
för » ' » » &gt; P r e n u m e r e r a p å - D e p ö t ocl ?.
B a r n.
Åder-förbands-bindlar.
r d b af J.
B. o k En g r o s o c h — 19 (luftrenande) o c h y 40 ä ö r e t t p r ren!
i k a!
f ö r s e g l a d e å 1 h o s alla Klar!
Ä t t i k a H.
s k o l a n för flickor A.
M e s t e r t o n, Upsala, U1 Nedre Slottsgatan (G.
10847x1) n:r 16. krona s p e - I i f i t t - I i f i t t i t i g i i S t o c k h o l m.
5 5 Nybrogatan.
Billiga priser.
Nybrogatan 5 5.
A K e t f T^ätt utföres äfven af härvarande ordentliga tvätterskor, U D S.
I hemtas och hemsändes, då adress uppgifves pr telefon 43 90 eller pr post.
[74] I parti endast genom Skånska Ättikfabrikens agentur, Malmskil- nadsgatan 46, Stockholm.
[107] S k r i f i Vadstena utkommer 3 gänger 1 veckan i stort sex.-spal tigt format och kostar för hela året endast 5 kronor.
[109] g r a t i s.
19.
M e s t e r t o n, [] g l a s f l a s k o r v ä l f o u r n e r a d e e e r i h a n d l a n d e p r i s k u r a n t e r börjar åter den 24 januari kl. 12 midd.
Undervisning meddelas i följande valfria ämnen: Klädes- och L i n n e s ö m, K o n s t s ö m efter mönster från Handarbetets vänner, H v i t b r o d e r i, K n y p p l i n g, Filet- g u i p u r e, V ä f n a d, T r ä s n i d e r i och Matlagning.
Pris för helpensionärer — 75 kr.
1 månaden, » » utom skolan boende elever 100 kr.
för år,; &gt; » » » » » — 15 kr.
i månaden.
Anmälan af nya elever hos undertecknade.
k a n n a!
Stark!
o c h V I D I N G H O F F, Drottninggatan P r a k t i s k a N K a t a l o g e r G Ö S T A [91] Berndtson.
d e t a l j.
i B o s o c h å ä t t b e g ä r H v i t a 2 2] £ i p r of Yäfmader Broderier, [n t n l i g s ver o c h till L a k a n v ä f n a d e r l l m a g a s i n prisuppgifter underkläder, Duktyjger, S p e t s a r, H a n d d u k s Y ä f a i a d e r, o c h S ä n g k l ä d e r.
Redaktionen.
STOCKHOLM, 36 JjflF " l Damer H e r r a r, och Obs.!
Såsom mest spridd af alla tidningar i vestra Östergötland, eg- 4: 50 nar sig denna tidning bäst för all 3:.50 annonsering från främmande plat- 2: .50 " ser.
Annonspriset är 10 öre pr 1: 25 petitrad.
0: 60 Vadstena i dec.
1887.
Gripen!
[119] a P l a t i n a - L a m p a Gripen kostar endast helt år kr.
/ » » » ' fe » - » ' / * » • — - •- » månad » 3 r O z o g e n.
och östra Södermanland, g e r och l ä t t l ä s t a e Normal-Lakan, Örngott, Kamelhäf-sfiltar S v e n s k - F r a n s k å Gripen vill — sist och bäst — framför allt annat vara e n ä r l i g t i d - n N o r m a l - Y i t e - U n d e r k l ä d e r K o n c e n t r e r a d e hvilken år 1888 utkommer med sin åttonde årgång, i Gripens sträfvan är framföi allt att vara en god ortstidning. '
Gripen behandlar derför i främsta rummet ortens angelägenheter.
Gripen meddelar snabba och rikhaltiga nyheter, både original- och » klipp ».
- Gripen meddelar telegram om vigtiga tilldragelser på andra orter.
Gripen utsänder, när förhållanden der- till ge anledning, Extrablad.
Gripen vill under år 1888 öka sina meddelares antal och sporra deras verksamhet.
Gripen har i n t r e s s a n t a f ö l j e t o n - e af B e n g e r s Skånska Ättikfabrikens, d e priser.
betydligt tillökade upplagan utaf Absolut N till b i l l i g a s t e Till salu finnes: S ö d e r t e l g e t i d n i n g e n G A l l t Koisliöreiål [113] tidning för Stockholms län s t o r t från enkla och billiga till de mest eleganta och dyrbara.
Hos Looström &amp; komp.
och de flesta öfriga bokhandlare, häftad 9 kr., bun- den 10 kr.
: C.: I s o r t i m e n t Lyxartiklar L i k t o r n s o p e r a t i o n e r.
p å Konsthandel 51 Bosättningsartitlar Lager af alla.
sorters utmärkt goda Barfymer, Eau de Cologne, Tvål, flere sorter, Bläck, Blanksmörja, Skrifmate- rialier Gratulationskort m. m., m. ra.
[93] Tredje och D r o t t n i n g g a t a n Stor utställning och försäljning af alla slags (S M £ä 5) rekommenderar sig uti allmänhetens benägna ynnest.
Emottager prenu- meration å alla Stockholms tidningar, hvilka hemsändas gratis dels med egna bud eller, om så önskas, direkt från tryckerierna.
Beqvämaste prenumera- tion.
Emottager annonser till Stock- holms Dagblad, Aftonbladet, Vårt Land och Svenska Dagbladet.
DIVERSE.
Inväxta naglar, kylskador m. m. bort- tagas utan smärta alla dagar från kl. 11 till 4, helgdagar från kl. 9 till 11.
Obs.!
Besök göras i hemmen.
Fru A. Holmgren, [116] 12 Sibyllegatan 12.
B J U R S T R Ö M S Lämpmagasin 51 T i d n i n g s k o n t o r e t O P r e n u m e r e r a G.
Bosättningsaffär, T född Dahlbom.
Drottninggatan 2 4.
Ä s t r ö m m e r, Stockholm, [95] O s o m H Briset betydligt billigare, då flere förena sig om samma timmar, g, „ Tillklippning och hoptråckling af kostymer verkställes fort och g, " fordringar.
Med största högaktning P l a t s c g " S- % o g s&gt;° ™ 3 a g g.
§.
ft.
» tf » » Idun kostar ondast en krona för hvarje qvartal.
GERNANDTS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
