# ID: svediakorp-per672
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1888
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 23,292
# sentences: 688
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 42.
Fredagen den 19 oktober 1888.
B Klaya.hergsga.tan Tidningen kostar yrå: 54, en tr. endast A n n o n s p r i s: 25 öre pr petitrad (— 10 stafvelser).
Redaktör o c h u t g i f v a r e: 1 krona för qvartalet.
postarvodet inberäknadt.
FRITHIOF Träffas å byrån k l.
9 — 10 och 4 — 5.
Ingen ?Ösnummerförsä) jning!
Men om A l l m.
Telef.
ock om h ö s t e n s en HELLBERG.
nyfödd ekens vindar vår den 6 1 4 7.
blad till j o r d e n gröna dock skruden på n y t t Heinricli l:sta årg.
Utgifning-stid: Prenumeration sker: hvarje helgfri fredag.
I landsorten: &amp; postanstalterna.
Sista numret i hvarje månad I Stockholm: hos redaktionen, å Stads- innehåller e n postens hufvudkontor, i de större b o k - lådorna samt å tidningskontoren.
fullständig mode- o. mönstertidning.
falla, röfva, skall löfva.
Heine.
Der låg en tung tryckande stämning Öfver barnens lekar, » Den unga damen var tyd- denna måltid i det gröna; det var som om ligen missnöjd med min vän.
luften varit tung af undertryckt gråt och Det var så föga likt fru Haraldson att Af Ave.
qväfda snyftningar, oaktadt alla damerna lyssna i smyg på något, så jag anade, det voro muntra och vänliga mot barnen.
Det fröken Benner gick en smula bredvid san- ågra dagar efter den, då fru Harald- var blott anstaltens föreståndarinna samt ningen och att något förefallit, som gaf en son hållit sitt första — hon sade hennes närmaste biträde, hvilka tycktes lida annan förklaring öfver min väns återvän- dande till barnen.
då sjelf sitt första och troligen sista — af samma dåliga lynne som de små.
föredrag, erhöllo hon och jag en vänlig in- Min ledsagarinna antog visst detsamma, » De äro blyga och försagda, det ger sig, bjudning att deltaga i en utfärd tillsammans bara leken kommer i gång! » hviskade en af ty med ett raskt: » Vi två hemta henne med barnen i den förr omnämda välgören- fruarna.
hit! » drog hon mig med sig i riktning mot hetsanstalten.
Målet för utfärden var en Men ingen lek ville komma rätt i gång, barnens lekplats.
» Jag hör till anstaltens skog, dit man kunde komma på jernväg.
hur vi äldre än ansträngde oss.
Barnen styrelse, » upplyste hon, » och det är min Under den ett par timmar långa resan tillkastade hvar andra fiendtliga blickar, slöto skyldighet att se till hur fröken Thora kom- sågo vi ej en skymt af barnen; de voro in- sig i grupper, så de i röda bomullskläd- mer till rätta med barnen.
Jag anar att hysta i en kupé, innan vi anlände till sta- ningarna stodo i en klunga, de rutiga i en, der varit bråk och att fru Haraldson stannat tionen, och med vänligt våld och en glädtig de i » peppar och salt » i en o. s. v., och för att hjelpa henne att skipa rättvisa.
hemlighetsfullhet blefvo vi af vårdanstaltens det var blott på föreståndarinnans uttryck- Barnen äro ovanligt krångliga i dag, » till- beskyddarinnor hindrade att närma oss liga befallning, som en af dessa senare bjöd lade hon småleende, » men så är det ju alltid, när man vill visa sina plantor för denna jernvägsvagn.
Det var fråga om någon upp en af de röda i ringdansen.
öfverraskning, det syntes tydligt.
» Det går bäst om barnen få leka allena; främmande. » Jag har en viss fasa för alla arrangerade vi äldre äro bara i vägen, » sade en äldre Lekplatsen bortskymdes ännu för oss af öfverraskningar, emedan de sällan öfverens- godlynt fru.
» Sätt i gång enkleken, fröken en rad granar, men vi hörde dock derifrån stämma med smaken hos den, för hvilken Thora, så går det af sig sjelf sedan!
Vi se af brutna ord af något, som liknade häftiga de blifvit tillstalda; men då jag kände, hur oss om i skogen en stund. » förebråelser.
Det var föreståndarinnans röst.
innerligt tacksam fru Haraldson är för hvarje Den vänliga frun tog mig under armen; Det var dock troligen blott jag, som här ärligt menad vänlighet, lade jag ej nu vi- snart spredo vi äldre oss i små grupper gaf akt på detta, ty fru Hänsel, min ledsaga- dare vigt vid saken.
och doldes af de breda granarna, mellan rinna, hade med utropet: » Fru Haraldson!
» Air se!
Åh, kära, snälla vänner, Gud hvilka här och der en smärt hvitstammig Hvad i Guds namn står på? » ryckt sin välsigne er! » utbrast fru Haraldson strålande björk höjde sin fina krona.
arm ur min och försvunnit bakom ett mos- lycklig, då vi, utkomna ur vår kupé, sågo Det var dock blott en låtsad promenad sigt klippblock, der hon sett en flik af en en stor flock flickor i olika drägter hoppa i spridd ordning, denna, ty efter en qvarts ljusgrå kjol.
ned på perrongen.
vandring möttes vi alla på en liten öppen Det kunde ej vara någon småsak, som » Som ni ser, ha vi tagit edra ord till plats, der lemonad och småbröd vän- kommit fru Haraldson att draga sig undan hjertat, fru Haraldson, » sade en af fruarna; tade oss.
för att gråta — gråta så tyst och så tungt, » vi ha afskaffat den der slafdrägten. » » Fru Haraldson!
— Hvar är fru Harald- som hon nu gret här vid klippan, med Fru Haraldson tryckte hårdt fruns hand, son?
Hvem skulle föra henne hit? » frå- pannan tryckt mot stammen af en björk, hon var i ögonblicket allt för rörd för att gades der lifligt, när man ej såg henne här som med sina rötter sprängt graniten.
kunna på annat sätt uttrycka sin glädje.
i kretsen.
» Skola vi lemna er ensam? » hviskade Der blef nu ej heller taladt mera om saken, » Var det inte fröken Benner, som utbad fru Hänsel deltagande, då hon såg fru Harald- utan följde vi alla med barnen in i skogen, sig den glädjen? » son kämpa för att återvinna sin fattning.
för att först och främst hålla en liten fest- » Jo, men fru Haraldson såg — Jag me- » Nej, nej stanna! » bad denna.
» Jag måltid tillsammans med dem.
nar, hon önskade ensam på afstånd se på måste säga fru Hänsel hvad det var. » Välmening.
o
T i d n i n g e n u t k o m m e r I hufvudstaden hvarje helgfri f r e d a g o c h k o s t a r f ö r ett qvartal e n d a s t I krona, p o s t a r v o d e t Inberäknadt.
— Sista n u m r e t I Hon hade stigit upp, och medan hon vid en liten rännil, som gled förbi, fuktade sitt ansigte, sade vi henne anledningen till att vi sökt henne.
» Kom, låtom oss då gå, det är ej rätt att låta sällskapet vänta längre på oss, jag skall säga hvad det var, medan vi gå genom skogen.
» Enkleken var just börjad, då fröken Benner och jag veko in på en gånstig.
Då hördes plötsligt gälla barnskrik bakom träden; vi skyndade till baka och sågo två små flickor i vårdanstaltens grå drägt i det vildaste slagsmål med två, något större kamrater, klädda, den ena i röd, den andra i rutig klädning.
De grå voro till den grad utom sig af vrede, att de likt djur beto, refvo och sparkade sina motståndarinnor, hvilka visserligen slogo igen, men dervid tillika uppgåfvo hiskliga nödrop.
» Den öfriga barnflocken rusade till.
Alla voro i häftigt uppror, och då vi, med frö- ken Thoras bistånd, lyckats återställa en yttre ordning, så hon kunde få veta anled- ningen till uppträdet, så — — » » Hvad var det, kära fru Haraldson!
Inte behöfver ett litet slagsmål emellan sådana barn göra er så här olycklig! » » Jo, fru Hänsel, det gör mig mera ondt än jag kan beskrifva, ty af förhöret fram- gick ju tydligt, att man användt de olika drägterna till straff eller belöning åt an- staltens flickor.
Hur kunde styrelsen komma på en så omensklig tanke? » » Det var väl ej er mening, fru Harald- son, att barn skola belönas för sjelfsvåld?
De grå ha ej gjort sig förtjenta af annan drägt. » Der låg en hetta i fru Hänsels ton, hvilket gjorde, att fru Haraldson fullständigt åter- vann sitt lugn.
» Det är min enskilda mening, att ingen bör belönas för ett ordentligt och pligttroget uppförande, ty pligt och dygd äro inga han- delsvaror, utan egenskaper, hvilka i och för sig äro lyckobringande för alla, som utöfva dem.
Här visade nu fröken Thoras sansade förhör tydligt, att de två med röda och ru- tiga drägter » belönade » flickorna, som fingo stryk af de grå, under de två senaste vec- korna drifvit ett systematiskt hyckleri för att komma åt de vackraste kläderna, samt dertill flere gånger lagt snaror för de två andra, för atf bringa dem i vanrykte — Ja, detaljerna kunna vi ju spara.
Men det är tungt, mycket tungt, att veta sig hafva — om än i bästa afsigt — vållat de fattiga flickorna nya bittra sorger och, hvad värre är, varit behjelplig till att än ytterligare förvirra deras föreställning om pligt och rättvisa. » » Ja, men i skolorna belönas ju barn för flit och ett godt uppförande, » invände fru Hänsel.
» Det är Just olyckan, kanske just grund- skadan i vårt samhällslif och orsaken till många af de olyckor, som följa af slappa eller förvirrade rätts- och pligtsbegrepp.
Lär barnet, att upplysning och kunskap är en skatt, hvilken det är en lycka och glädje att förvärfva sig del uti, samt det att vara god och rättsinnad är den enda vägen till en framtidsbana, som skall bringa välsig- nelse åt många eller färre, men säkert frid och förnöjsamhet åt dem, som gå den med Gud.
— Lär barn och ungdom detta, låt denna tankegång växa in i de ungas själar, och de skola med afsky vända sig bort, i fall någon ville belöna, det är det samma D l I LJ NI IN m å n a d e n m e d d e l a r e n f u l l s t ä n d i g m o d e - Och m ö n s t e r t i d n i n g.
— Uppglf å närmaste postanstalt namn och adress s a m t erlägg en k r o n a, s a e r.
som betala dem för det de ej äro tjufvar, lögnare eller våldsverkare.
— » » Men der borta vänta ju damerna! » » Blott ett par ord fru Haraldson!
Hvad är nu att göra vid den olyckliga klädnings- saken? » » Låta den vara och gifva de grå en för- nuftig upprättelse samt hycklerskorna en dito upptuktelse, så orätt mot dem det på sätt och vis är, då man lagt en sådan svår fre- stelse i de värnlösas väg.
Det kräfver lång tid att utplåna en vrång tankegång; här kan det ej ske med mindre än hela belönings- systemet, vare sig med ord eller handling, utbytes mot det system, som kärlek och eftertanke så småningom låter uppväxa.
Och detta är ej ett af stenhårda regler, utan ett system af handlingar, som växa fram likt blad och blommor om våren, då solen lyser varm. » » Ja, jag förstår — Men sjelfva klädnings- frågan! » bad fru Hänsel.
» Tillåt ingen att nämna den för barnen, så kanske de glömma den, medan de slita ut straff- och belöningsdrägterna », sade min vän vemodigt.
» Sedan kunna ni ju till en början låta både gossar och flickor draga lott om hvem, som skall ha af det eller det tyget.
Intresset för dylikt förlorar sig, då der ej längre lägges större vigt vid saken.
Men låtom oss nu icke längre uppehålla de öfriga; det torde allt vara bäst, att vi alla så fort som möjligt återvända till barnen, hvars glädjedag blifvit förstörd genom mitt förvållande ».
» Ditt! » kunde jag ej låta bli att säga.
» Du måtte väl ej sörja öfver, att du fick bort den ohyggliga slafdrägten, vet jag? » » Nej,men du vet nog, hur svårt det kännes, då ens bästa afsigter endast till hälften upp- fattas, så att de blott användas till att göra ondt värre, » svarade hon sakta.
Fröken Benner nade troligen under vår frånvaro skildrat slagsmålet emellan flickorna, ty der låg en allvarlig stämning öfver säll- skapet, och då vi återvändt till barnens lek- plats, der de små stodo i grupper, vresiga och nedslagna, drogo sig flertalet af fruar till baka under lifliga samtal om belönings- frågan.
» Känner då ingen något sätt att samla de små kring en gemensam glädje? » frågade då fru Haraldson helt hjertängslig.
Medlet var lätt funnet, och en stund sutto röda, grå och rutiga flickor om hvar andra, ifrigt lyssnande till en underbar folksaga, men knapt var den slut, förr än den gamla splittringen infann sig.
» Såret är så djupt, som jag trodde, » suckade min vän.
» Gud gifve, att det måtte läkas med varsamma medel!
Det är ej lätt att bryta gamla fördomar och förstenade va- nor, » tillade hon tungt.
» Är här någon, som har sett den unga björken borta vid Mossklint? » ropade då en ung fru.
» Tänk, det unga trädet har sprängt den hårda graniten!
Der är sannerligen lifskraft i ett sådant träd! » » Och det har från början blott varit ett litet frö, » sade fru Hänsel.
Mina blickar sökte fru Haraldsons, hon nickade åt mig o.ch sade helt högt: » Ja, när fröet är godt, skapar det sig sjelf jordmon. » Bidrag i alla ämnen mottagas med tacksamhet.
" Vindöga ".
x i x oj; ta Aagt m t - g, a t t &amp; c ?i UiHaéå, a t t 3 a mtoDafc, j; u£ 3u ä-t, (9Ctt et- 3it 0 C 3 a m * Aon j ?ät8IW3at inomen dTLen ^u » t go * otuchiic^t 6 a a tnt-g 3 å; åat, Ivuatj&amp;t mvtt D U) en- l&gt;fte &amp; ut 3i.ua Ivtetta tuå éBEi / fc u a t m t ocfi- Sel / ta * t Sett.
éwtätta, o j o i n.
» R-umta * | * a&lt;m, fifott 3 å ocH 3 å?
£å egen.
Aofcg 3u.
AaZian 9TLen 3e * to m e t tände *, p å anSfca * j^oj / 3; 9Xåfc g {a3j-en 3å v ögat - Bfanliefc, 2Da i&gt;tn3a Så, ni.
ogoia I&gt;å3a!
oja 3 n j - e t t a t tttta n i - 3oc &amp; ' tätt!
©cH all / tu) » Jtatl!
3 a 3et j ?å 6&amp;å3a; (9Ltt fi / j-etta n i / t t a * ft / j-e-tta fatt!
" jJibou ".
Hur ' leds Stina-Lotta ändrade humör.
Teckning ur folklifvet i Södermanland af Mathilda Langlet.
(Slut fr. föreg.
n:r.)
Jnart började dock några par att dansa rfass » inuti ringen, dels » fyrpolska », dels par- vis, dels också » hamborska ».
Vanligtvis hade vid den senare dansen flickorna en stadig » hand- näsduk » eller i brist deraf en » halsnäsduk » till hands, som kavaljeren fick hålla uti, både för säkerhets skull och för att skydda de ljusa, nytvättade bomullsklädningarna.
» Det är en högst märkvärdig dans, » tyckte den lilla grefvinnan; » så toui-a-fait nordisk! » » Litet björndans, menar du? » sade mannen skrattande.
» Ja, nog fordrar den styrka • — eller hur? » vände han sig till en närstående lång yngling, som med en blårutig näsduk — en karl skulle skämmas att nyttja en hvit sådan — torkade svetten ur pannan.
» Min hustru tror, att den der dansen är tröttsam, » fortfor grefVen.
» Jo, de ' ä ' sanning, de ', » svarade ynglingen obesväradt; » när en får e ' tungförd flecka å spelman gnir på bra, så gäller de ' allt på e ' smula. » » Chose singuliere! » tyckte grefvinnan; » den der unge mannen var icke det minsta blyg — talade ej som en underordnad!
Det måtte vara ett stolt folk, ditt folk, inon and. » » Det kan du lita på, » sade mannen; » stolt och granntyckt, men ett präktigt och hederligt folk.
Det är inte för inte, som man i andra provinser talar om » Sörmlands baroner », när det är fråga om folket här och d e 3 S skaplynne. » Dansen fortgick nu med lif och lust och Stina-Lotta, såsom varande en af de vackraste flickorna och en af dem, som dansade bäst, var oupphörligt med i svängen.
Studenter, kadetter, löjtnanter oeh bokhållare så godt som
hålles e t t n u m m e r 1 veckan under hela qvartalet.
F ö r hvarje 6-tal abon- n e n t e r, s o m s a m l a s, o c h f ö r hvilka a f g i f t e n I n s ä n d e s till R e d a k t i o n e n a f slogos o m att få dansa m e d henne, o c h då A n d e r s försökte tränga sig fram mellan her- rarne för att också få vara m e d på ett hörn, vände hon honom med afsigt ryggen.
En gång till o c h med slängde hon till honom ett snäsigt: » D u ska ' fäll dansa m e ' E m m e l i, vet j a '!
» • M e n det gjorde han inte.
H a n hade ingen lust.
H u r det k o m sig, förstod han knapt, men det bar honom emot.
D e t kändes så underligt i bröstet, precis som när han var liten o c h skulle hålla sig för att gråta, då drängarne retade h o n o m.
Han gick in i slöjd- stugan o c h satte sig på hyfvelbänken vid fön- stret, hvarifrån han kunde se dansplatsen.
D e t var en gammal visa han hade hört i sin barn- dom o c h som han inte var menniska att få ur tankarne — både orden o c h » t o n e n » voro så sorgmodiga, men de passade, tyckte han, till hans » h u m ö r »: » O c h när s o m j a g är d ö d e r o c h l i g g e r i m i n graf, D å v e t j a g i n g a s o r g e r o c h i n g a fröjder af, F ö r a c k, a c k, a c k!
F ö r a c k, for o!
M e n d u, s o m är i lifvet, m o n n ' tro d u glädje h a r?
N e j — för d u har d e t s a m m a, det h å r d a hjertat q v a r!
F ö r o o c h för a c k!
D u far alls.
i n g e n r o!
» Solen hade länge sedan gått ned o c h det började skymma litet; dansbanan var också något ojemn, o c h med spelmännen i spetsen drogo sig de dansande bort till logen, der dan- sen skulle fortsättas, tills solen ginge upp igen.
A n d e r s såg dem gå bort, men följde icke med.
Han hade icke lust att stå o c h se på, huru Stina-Lotta » fiamsade » m e d herrarne.
Sedan alla gått oeh dansplanen var t o m, steg han upp oeh gick ut, men inte dit, der de dansade.
H a n tog vägen ut i parken o c h styrde sina steg ned åt sjön.
Utan- att tänka derpå gick han upp för en backe o c h kom u p p på en hög berghäll, som stupade brant ned i sjön.
D e r uppe lågo några flata stenar och han satte sig o c h såg ut åt sjön.
Det var så innerligen vackert, tyckte han, o c h utan att han visste deraf lugnades hans upprörda sinne.
Sjön stod » klar som en källa » o c h längst bort låg ännu ett rosenrödt sken öfver dess spegel.
Uddar o c h holmar stodo mörka mot det guldröda ljuset, o c h en och annan berghäll glimmade hvit eller rosenröd i den svaga dagern.
H i t trängde intet sorl från dansen — det var så tyst, att man nästan kunde hört hur daggen föll, om det nämligen så tids på året varit någon dagg att tala o m.
Huru han då satt, b l e f han småningom lät- tare till sinnes o c h började tycka, att lifvet ändå hade sina behag.
D e t var väl inte heller så farligt, om Stina-Lotta » fiamsade » litet med de der herrgårdssprättarne — hon vore » arg », förstås, för att han, A n d e r s, hade gjort säll- skap med » E m m e l i », men det rådde han rakt inte för, för det var då sanning, att det var hon, som hängde efter honom, o c h kyrkvärden hade » många di edliga gånger » sagt, att bättre måg än A n d e r s i Hult, det kunde han aldrig fä.
Oeh det var allt liksom litet stort, att en torparson som han, hade att välja mellan en » skattebonnedoter » o c h en » sjelfegares » och kyrkovärds enda dotter.
Hans praktiska sinne förmådde honom att inom sig öfverväga bådas respektive förtjenster.
Stina-Lotta var nog » snygg » o c h » e ' duktiger flecka » till på köpet, men fast fadren var » välfrakta », skulle det väl inte bli så m y c k e t på hennes del, för der var j u åtta barn i huset!
» E m m e l i » deremot var ensam arfvinge, o c h kyrkvärdens hemman var en » s t y f g å l », men » E m m e l i » sjelf — ja, det sades, att hon inte kunde så mycket som väfva » treskaft » en gång, oeh såg ut i synen gjorde hon ackurat som — som » e ' stek- | I |- \ \ j I I \ J kl IN I d u n, e r n å l l e s e t t g r a t l s e x e m p l a r f ö r h e l a d e n t i d, u n d e r hvilken a b o n r.
e - m e n t e t r ä c k e r.
Ä r o d e s a m l a d e a b o n n e n t e r n a f ä r r e än 5, t o r d e p r e n u m e r a - panna » — eller — j a, hon hade då en mun, » precis som te ' skära hål i e ' pannkaka » — hon kunde gerna » flamsa » med herrarne — hon var aldrig en bit för g o d åt dem — men Stina-Lotta.
.
.
Han knöt handen, när han kom att tänka på, huru hon kanske nu som bäst » fiamsade » der uppe, o c h han reste sig med det fasta beslutet, att gå upp o c h » hålla reda » på henne och inte på » E m m e l i ».
M e n i det samma hördes hastiga steg i backen, o c h han hade knappast tid att kasta sig åt sidan bakom ett par buskar, innan en ung flicka stod der uppe, der han nyss stått, o c h i nästa ögon- blick satte sig på den stora, flata stenen, all- deles ytterst på klippkanten.
Men innan han hunnit se hvem det var, kom en annan person — en af uugherrarne från någon af herrgårdarne — halfspringande upp för backen.
Flickan yände på hufvudet — nu såg A n d e r s hvem det var.
_ » K a n jag inte få vara sade hon snäsigt.
» Å h, lilla vän, » sade lifvad af punsch och dans, J a g vill visst inte göra en ondt. » i fred här heller? » den unge mannen, » var inte så häftig!
vacker flicka något » N å g o t o n d t!
» eftersade flickan föraktfullt.
» D e t är inte jag rädd för heller, men en kan väl villa vara m e ' fre ', vet j a '.
» » I n t e ska ' en så ' n här liten sötunge vara så stygg, » sade den unge herrn.
» V a r nu litet snäll o c h medgörlig, lilla barn, så ska ' du få se, hur trefligt det är, » tillade han, satte sig bredvid henne på stenen o c h slog armen o m hennes lif.
I nästa ögonblick hördes två smällar — en på Stina-Lottas kind af en kyss, o c h en på unga h e r m s kind af — en bastant örfil, hvaraf mottagaren b l e f så förbluffad, att flickan med lätthet ryckte sig lös och sprang u p p.
» D e t var syndigt, så det svider! » utbrast ungersvennen, » men det skall du också få be- tala, du lilla ilskna kattunge, » tillade han o c h reste pä sig.
» O m ni rör mig en gång till, så hoppar jag rakt i sjön o c h ingen menniska får si mej m e r!
» ropade flickan o c h tog ett steg när- mare branten.
Men nu rasslade det i buskarne o c h ett språng stod Anders bredvid henne höll henne om lifvet, » så hårdt, som om ville krama l i f och anda ur henne, » sade sedermera.
med och han hon » Ä ' du rakt förvillader, m e n n i s k a?
» utbrast han, » ska ' du inte tänka på mej e ' s m u l a?
» » D e ' ä ' visst värdt! » snyftade hon, ty nu brast hon naturligtvis i gråt, men hon lutade hufvudet m o t hans axel ändå.
» J o, det ä ' visst värdt! » eftersade han, men med annat tonfall, » t y aldrig i verlden kommer jag att tänka på någon annan än d i g.
» » I n t e på Emmeli h e l l e r?
» » N e j, rakt i n t e, » försäkrade A n d e r s, och o m i den stunden kyrkvärdens nybygda ladugård och väl häfdade åkrar drogo förbi hans inre syn, så vacklade dock icke hans fasta beslut, ty nu hade han både sett, att Stina var » hedlig » (hederlig) och erfarit, huru det kunde kännas att tro henne vara förlorad.
» H v a r t tog löjtnanten v ä g e n?
» tillade han derpå i en ton som icke bådade godt.
» A s c h!
» sade flickan o c h hängde sig fast vid honom, » inte ska ' du bry dig om en töcken toker!
Han hade rakt inte reda på sej — det lukta ' punsch och konjak å f en lång väg. » Ja, men han kunde gjort så mycket, att du legat på sjöbotten nu i alla fall, om inte jag hade varit, » menade A n d e r s o c h såg sig om efter herremannen, som emellertid ansett det klokast att fördunsta med örfilen som behållen vinst af det lilla uppträdet.
» Å h — nej — » stammade flickan, » nog hade jag redt ifrån mig en så ' n der slantkärfvel, men — jag var led åt alltihop, o c h jag hade varit ellaker (elak) m e ' mot dej, så jag brydde mig inte om hvad jag sa ' eller hur det gick med n å g e '.
» » M e n nu ä ' vi fälle s a m s?
» » Sams? » H o n drog sig ur hans famn o c h stod fram- för honom, upprörd och högtidlig.
» J a g lofvar dej, » sade hon » att om du också vill trampa på mej, så ska ' vi aldrig bli osams ändå.
Jag vet nog, att j a g ä ' häftiger och när sinnet rinner på mej, så ä ' jag svår, men det lofvar jag, att du aldrig i lifvet ska ' få ondt åfet! » Anders var helt häpen.
A l d r i g hade han hört något qvinfolk tala på det viset förr.
» J a, » sade han betänksamt, » jag har nog varit litet rädder för ditt humör, för du har allt påbrö i den vägen, men jag tänker, att jag kan fäller väja dej litet, j a g o c k s å.
» » D e t ska ' du aldrig behöfva, » svarade hon i bestämd ton.
O c h så gick det till, att Stina-Lotta » ändrade h u m ö r » o c h » vardt snäller », ty hon höll ärligt ord, o c h fast hon, som gift, nog höll både folk och barn i tukt o c h Herrans förmaning, så har aldrig Anders ett enda ögonblick behöft ångra, att han försakade kyrkvärdens nybygda ladu- gård o c h präktiga åkrar för Stina-Lotta, fast hon hade sju syskon.
» E m m e l i », stackare, går ogift än i dag!
Rationel kosmetik.
^ ^ É o a l e t t k e m i e n s o m r å d e är så vidsträckt, begäret efter v e r k s a m m a, o s k a d l i g a för- sköningsmedel så stort, att det v ä l kan v a r a p å sin plats att i n å g o n mon sålla agnarne från hvetet, att visa, h v i l k a preparater för- svara sin plats p å toalettbordet o c h h v i l k a som måste, p å grund a f sin s k a d l i g a verkan, förvisas derifrån.
Charlataner o c h svindlare hafva bragt en massa hud-, hår- o c h t a n d f ö r s k ö n i n g s m e d e l i handeln, h v i l k a visat sig vara bly-, arsenik- eller qvicksilfverhaltiga oeh derför i stället att f ö r s k ö n a hy, hår eller tänder ö f v a t ett m y c k e t s k a d l i g t inflytande på h u d b i l d n i n g o c h blodförnyelse.
K o s m e t i s k a m e d e l b o r d e m a n endast an- v ä n d a efter en samvetsgrann läkares r e k o m - mendation.
Flertalet a f de i v å r tid m e d feta typer annonserade franska, engelska, ame- rikanska eller orientaliska undermedlen har v i d den k e m i s k a analysen måst b e k ä n n a sig v a r a antingen f u l l k o m l i g t v e r k n i n g s l ö s a med eteriska oljor försatta vatten eller o c k giftiga ingredienser innehållande smink o c h pasta, h v i l k a, ofta använda, orsaka svåra skador.
O a k t a d t dessa ofta framstälda o c h o m t a l a d e sakförhållanden, har damverlden visat sig i den g r a d intagen för vissa toalettpreparater, att ingen v a r n i n g från läkarens sida, intet illabefinnande, j a, ej en g å n g medvetandet, att m e d l e n, s o m s k u l l e v e r k a h u d f ö r s k ö n a n d e, f r a m k a l l a r y n k o r o c h v e c k, förmå d e m att u m b ä r a deras b r u k.
D e t heter: » O m j a g ej a n v ä n d e r det mer, ser j a g j u faslig ut. » O c h så sminkas, pudras o c h färgas, målas o c h tusehas det, tills d e i g e n s t o p p a d e h u d p o r e r n a o c h det g e n o m vismutsalterna — b l y, arsenik,
t i o n s k e å n ä r m a s t e p o s t a n s t a l t.
— B i d r a g från alla o m r å d e n f ö r qvinlig v e r k s a m h e t m o t t a g a s m e d t a c k s a m h e t.
E n d a s t en s i d a a f p a p p e r e t b ö r qvicksilfver — i sitt o m l o p p störda b l o d e t f r a m k a l l a a l l e h a n d a lidanden, h v a r e m o t hvar- ken migränstift eller mineralvatten mera hjelpa.
H u r en rationel vård a f hy o c h skönhet skall öfvas, k u n n a våra eleganter lära a f så g o d t som första bästa b o n d f l i c k a; hennes friska, rosiga hy, hennes hvita tänder h a f v a aldrig gjort b e k a n t s k a p m e d n å g r a underme- del.
R e g e l b u n d e n rörelse i frisk luft, för- nuftig klädsel o c h flitigt b r u k a f kallt vat- ten v e r k a v i d a bättre än alla till sina be- ståndsdelar o k ä n d a kosmetiska medel, hur k l i n g a n d e n a m n de än m å hafva.
Beklag- ligtvis förstå sig våra m o d e d a m e r ej det rin- gaste p å att g e n o m ett naturligt lefnadssätt försköna sitt utseende.
D e t omåttliga snö- randet, som sammanpressar lefver o c h lungor o c h drifver b l o d e t till hufvudet, så att an- sigtet blir fläckigt eller m ö r k r ö d t, måste i främsta r u m m e t betraktas s o m ett hinder för vården a f utseendet.
M e n i andra r u m m e t måste m a n n ä m n a det o f o g, s o m bedrifves med s. k.
dépilar-creme, ett medel, s o m u p p - ger sig aflägsna den orena öfverhuden o c h låta den renare underhuden träda fram.
I verkligheten är d o c k den massa, s o m 1 0 m i - nuter efter crémets p å l ä g g a n d e låter aflägsna sig, icke h u d utan pasta, hvilken, bunden a f h u d v ä r m e n n u fjällar af.
E n l i g t receptet skulle m a n sedan å n y o g n i d a in créme o c h p u d r a d. v.
s. åter stoppa till porerna, h v i l k a m a n nyss tror sig ha ö p p n a t.
F ö r en felfri h y äro alla dessa m e d e l öfverflödiga.
K a l l t vat- ten är d å det bästa skönhetsmedlet.
Behöf- ver h y n verkligen förbättras, så måste medi- kamentet innehålla d y l i k a salter, h v i l k a rena öfverhuden, hålla den mjuk o c h smidig, för- hindra h u d s j u k d o m a r o c h absorbera den un- der natten samlade svetten.
Preparatet må- ste vidare u p p s u g a det utflytande hudfettet, k y l a o c h uppfriska, gifva huden en lätt färg och — last not kast — hålla porerna ö p p n a.
För att få huden m j u k o c h smidig kan m a n m e d fördel a n v ä n d a den e n g e l s k a A t k i n - son-magnoliatvålen, hvilken är f u l l k o m l i g t fri från det farliga natriumhydratet.
Alpblom- pasta lär o c k v a r a ett fullständigt o s k a d l i g t medel att motarbeta lefverfläckar, solbränna, fräknar o. d. samt att borttaga öfverflödigt hudfett.
D e n, som n ö d v ä n d i g t måste b e g a g n a puder, g o l d cream eller smink, måste o c k p å aftonen ö p p n a porerna medels en fintrådig s v a m p o c h stark g n i d n i n g m e d en frottérlapp.
B e s t ä m d t s k a d l i g t är det ofta f ö r e k o m m a n d e bruket a f spirituösa tvättvatten, såsom e a u de c o l o g n e, eau d ' A r a b e o. s. v.
; likaså a n v ä n - dandet a f hårda skarpa tvåler o c h vismut- haltiga smink.
S k ö n h e t s m e d e l, s o m innehålla blyhvitt, talk eller z i n k o x i d, beröfva h u d e n så m y c k e t fett, att rörandet a f ansigtsmusklerna ofta hindras o c h en smärtsam hudspänning inträder.
E n hud, s o m ofta sminkas, b l i r s k ö r o c h får ytterst lätt rispor; använder man n u för att dölja d y l i k a brister g o l d - c r e a m, p u d e r, kli, toalettättika, eteriska oljor eller salvor, förvärrar m a n dermed det o n d a.
B ä s t g ö r m a n i att endast a n v ä n d a oskad- liga tvättpulver, frotterdukar o c h a f läkare g o d k ä n d a salvor.
(Slut i nästa n:r.)
VÅRA DÖTTRARS VERKSAMHET EFTER SLUTAD SKOLKURS.
I en af k. m:t tillsatta flickskolekomitén har nu afslutat sitt svåra och makt- påliggande arbete samt afgifvit sitt ut- låtande.
Detta utlåtande, som innehåller användas och marginal lemnas.
N a m n o c h a d r e s s t o r d e alltid n o g a a n g l f v a s, o c h kan f u l l k o m l i g d i s k r e t l o n från r e d a k t i o n e n s s i d a p å r ä k n a s.
många intressanta meddelanden, redogör icke blott för undervisningen i landets högre flick- skolor, utan äfven för de vid de samma rådande hygieniska och ekonomiska förhål- landena, för deras styrelser och lärarepersonal m. m. Jemte andra statistiska uppgifter meddelar komitén äfvenledes några under- rättelser om flickornas verksamhet efter slu- tad skolkurs.
Komiténs yttrande i denna del har följande lydelse: Det har synts komiterade lämpligt att, så vidt sådant kunnat ske, söka utröna, hvilken lefnads- ställning de högre flickskolornas lärjungar komma att intaga efter slutad skolkurs.
Komiténs leda- mot friherinnan Sophie Leijonhufvud-Adlersparre har från 4 7 flickskolor erhållit uppgifter rörande 2, 4 6 8 lärjungar bland dem, som under åren 1 8 7 9 — 1 8 S 5 afgått från läroverken, o c h af dessa uppgifter gjort ett tabellariskt sammandrag, hvilket gifver vid » handen, att gifta o c h för- lofvade utgöra 2,5 p r o c, i hemmet vistande 4 9, 1 p r o c, lärarinnor o c h studierna fortsättande 3 8, 9 p r o c, anstälda i statens samt enskilda personers och institutioners tjenst 8,5 p r o c, döda 1 p r o c Då dessa uppgifter af lätt insedda orsaker icke kunnat omfatta mer än jemforelsevis få af de närmast förflutna åren, hvadan ganska många af de afsedda lärjungarne ännu icke nått den ålder, vid hvilken de flesta äktenskap i vårt land ingås, vore det tvifvelsutan alldeles orik- tigt, om man af den ofvanför angifna procenten gifta o c h förlofvade ville draga den slutsatsen, att öfver hufvud endast högst f l af de högre flickskolornas lärjungar komma att ingå äkten- skap.
I Tyskland, der man länge insamlat statistiska underrättelser i detta hänseende, sägas 80 å 9 0 p r o c.
af de högre flickskolornas lär- jungar blifva gifta.
Visserligen ställer sig äkten- skapsfreqvensen i Sverige något ogynsammare, så att, enligt en af aktuarien i k. statistiska centralbyrån doktor Hjalmar Gullberg benäget meddelad uppgift, den i allmänhet är \ mindre än i Tyskland och ännu något ringare inom de samhällsklasser, från hvilka d^n högre flick- skolan förnämligast rekryteras.
Men säkert är, att det icke kan vara förhastadt, om man an- tager, att äfven i vårt land ett öfvervägande flertal af den högre flickskolans lärjungar blir hustrur och mödrar.
A f de öfriga stanna ganska många i hemmen för att sköta husliga sysslor.
Arbetet inom familjen och hemmet är också utan tvifvel det lämpligaste för qvinnans natur- liga begåfning: der finnes användning för den skickliga, ordnande handen o c h den fina smaken, der kräfves icke ett allt för långvarigt stilla- sittande eller ett ensidigt intellektuelt arbete Men de sociala förhållandena hafva tillstängt denna verkningskrets för många, så att, såsom redan anförda uppgifter visa, långt ifrån alla unga qvinnor kunna finna plats inom den samma; många äro hänvisade till att försörja sig sjelfva antingen genom utöfvande af lärarinnekallet eller genom något annat yrke.
Sedan komitén påvisat, hurusom i synner- het under de första 10 åren af barnens lif, deras uppfostran nästan uteslutande ligger i moderns hand och att det mest af henne beror, om barnen skola påverkas af dårskap och förderf eller af sundt förstånd och ädelt sinne, samt huru som uppfostran under de första åren är af stor, ofta till och med åt- görande betydelse för hela lifvet, uttala komi- terade nedanstående tänkvärda ord: » Vill man, att svenska folket skall hafva i sin midt ädla, handlingskraftige män och qvinnor, som icke undandraga sig de offer, fäderneslandet kan kräfva a f dem, icke häller sakna all för- måga att häfda vårt folks plats bland civiliserade nationer, så förgäte man icke, att den nödvän- diga förutsättningen härför är mödrar, som genom en grundlig bildning fått ögonen öppna för det sannskyldigt stora, sköna o c h ädla o c h som der- igenom blifvit skickliggjorda att fostra sina dött- ' rar till verkliga qvinnor o c h sina söner till verklige män.
Långt ifrån att frukta, att qvin- norna genom en sådan bildning skulle förlora den äkta qvinligheten, bör man fast mer se till, om icke den faran är närmare, att, derest den qvinliga bildningen nedtryckes, männen för- vekligas.
» SVERIGES ALLMÄNNA PENSIONSKASSA.
(IVY det v i h ä n v i s a till t i d n i n g e n s a n n o n s a f d e l n i n g, 2-J taga v i oss friheten fästa I d u n s ärade läsarin- V JL n o r s u p p m ä r k s a m h e t p å d e n i n b j u d n i n g till Akt.
Bol.
Sveriges Allm.
Pensionskassa, s o m nu blifvit utfärdad.
S v e r i g e s A l l m ä n n a P e n s i o n s k a s s a har till u p p g i f t oeh ändamål: att m o t billiga p r e m i e r, s o m i s m ä r r e p o s t e r k u n n a inbetalas, b e r e d a en o c h hvar, äfven d e n m i n d r e b e - m e d l a d e, tillfälle att för sig sjelf, sin familj eller närmaste a n h ö r i g a erhålla en p e n s i o n från o c h m e d fylda fyrtio år eller s e n a r e; att så snart d e n m e d kassan f ö r e n a d e b y g g n a d s - f o n d e n s m e d e l det tillåta, a n l ä g g a tids- o c h ä n d a m å l s - e n l i g a h e m för p e n s i o n ä r e r n a, der dessa, o m d e så ö n s k a, k u n n a i m o n af u t r y m m e o c h p å billiga v i l - k o r från 5 0 års ålder erhålla b o s t a d m.
m.
samt nödig omvårdnad på ålderdomen; att bereda begrafningshjelp åt d e m af p e n s i o n s - kassans m e d l e m m a r, h v i l k a ö n s k a b e g a g n a sig af d e n särskildt i n r ä t t a d e begrafningshjelpskassan, s a m t slut- ligen.
att så långt fondernas m e d e l tillåta p å allt sätt s ö k a s k y d d a o c h bistå p e n s i o n ä r e r n a o c h d e r i g e n o m g ö r a d e t begärligt för en o e h h v a r att i n g å i kassan.
H ä r a f inses lätt, att det är fråga o m ett foretag af a l l m ä n n y t t i g o e h vidsträckt betydelse samt m e d berättigade kraf p å allmänhetens u p p m ä r k s a m h e t o c h intresse.
Det gäller n ä m l i g e n att för d e n stora massan af l y c k l i g t lottade m e d m e n n i s k o r g ö r a fullt klart o c h tydligt, att g e n o m u p p m u n t r a n o c h tillslutning till d e t ifrågavarande företaget, ett rikt fält för en s u n d o c h rationel v ä l g ö r e n h e t ö p p n a r sig.
— G e n o m ett o b e t ä n k s a m t a l l m o s e g i f v a n d e alstras allt f ö r lätt o c h allt för ofta t i g g e r i o c h lätja.
Sveriges Allmänna P e n s i o n s k a s s a har satt sig det m å l e t före, att m e d t i l l b j e l p af för saken intresserade p e r s o n e r öfverallt i n o m landet v ä c k a till lif en sjelfkänsla o c h e n b e - rättigad stolthet, s o m g ö r a det till i n d i v i d e n s v i g t i g a - ste a n g e l ä g e n h e t att b e t r y g g a sin o c h d e sinas fram- tid, o c h i känslan af e g e n kraft afvisa tanken r.tt l i g g a staten eller e n s k i l d a till last.
D e t är m e n i n g e n att förqväfva o c h m o t v e r k a forsoffning o c h slapphet, likgiltighet o c h t r ö g h e t, orsakerna till så m y c k e n n ö d o c h elände.
I stället för dessa, ty v ä r r allt för all- m ä n t f ö r e k o m m a n d e svagheter s k o l a sparsamhet, o r d - n i n g o c h o m t ä n k s a m h e t v ä c k a s till l i f o c h g e n o m i n d i v i d e n s förkofran hela samhällets v ä l befordras.
D e r f ö r b ö r t a n k e n p å d e n alldeles o b e s t r i d l i g a n y t - tan m e d en p e n s i o n s i n r ä t t n i n g af ofvan a n t y d d a art l i k s o m slå rot o c h v ä x a i n i det a l l m ä n n a m e d v e - tandet h o s hvarje m e n n i s k a.
I d é n till detta företag har utgått från d e n i hufvud- staden för sitt arbete i v ä l g ö r e n h e t e n s tjenst a l l m ä n t k ä n d e p r e m i e r a k t ö r e n H e r m a n G r i p, o c h i spetsen för i n b j u d a r n e till a k t i e t e c k n i n g e n står d e n ädla p r i n - sessan E u g e n i e.
B l a n d d e m, s o m i n n a n i n b j u d n i n g e n till aktie- t e c k n i n g blifvit utfärdad, b e h a g a t blifva m e d l e m m a r af b o l a g e t, finna v i k r o n p r i n s e n, k r o n p r i n s e s s a n o c h prins Carl samt k r o n p r i n s e s s a n af D a n m a r k.
I D U N S ärade läsarinnor torde hafva godheten läsa igenom den på näst sista sidan i dagens nummer befintliga annonsen om Skandinavisk Modetidning.
Manuskript, s o m e j a n t a g e s till I n f ö r a n d e, å t e r s ä n d e s, s å v i d a p o r t o b l - fogas.
Inga o f r a n k e r a d e f ö r s ä n d e l s e r l ö s a s.
Teater och.
musik.
TEATRARNA.
Kungl.
operan.
Efter m å n g å r i g h v i l a å t e r u p p t o g s i fredags A u b e r s k o m i s k a opera » K r o n j u v e l e r n a ».
Att d e n s a m m a ej f ö r l o r a t n å g o t a f s i n f o r n a drag- ningskraft, framgick tydligt af det M i g a bifall, som ä f v e n n u k o m d e u p p t r ä d a n d e till d e l.
O p e - r a n g i c k o c k s å p å d e t h e l a taget s y n n e r l i g e n v ä l, oaktadt nästan alla d e uppträdande v o r o n y a i sina roller.
Främsta intresset knöt sig naturligen vid K a t a r i n a, h v i l k e n ej g e r n a k u n n a t e r h å l l a e n b ä t t r e r e p r e s e n t a n t ä n fröken Ek, h v a r s b å d e s å n g och s p e l | f r a m k a l l a d e d e t lifligaste o c h m e s t v ä l - förtjenta bifall.
A f d e öfriga utmärkte sig i syn- n e r h e t h r r Janson o c h Strömberg s o m resp. R e - b o l l e d o o c h C a m p o M a y o r.
Fru Edling s j ö n g s o m a l l t i d sitt p a r t i förträffligt o c h h r Lundmark vi- s a d e y t t e r l i g a r e, att h a n s a n l a g rätt v ä l l ä m p a s i g för opera-comiquen.
Både spel o c h sång v o r o g a n s k a v å r d a d e, m e n r ö s t e n k l i n g a d e t y v ä r r allt för s v a g i e n s e m b l e r n a.
Körerna gingo friska och jemna.
S a l o n g e n v a r fullsatt från g o l f till t a k.
Operan gafs å n y o i m å n d a g s, första abonne- m e n t s a f t o n e n, inför en lika talrik s o m elegant o c h intresserad publik.
Abonnementsföreställningar gifvas härefter hvarje helgfri m å n d a g.
Fröken Wolffs d e b u t s o m C a r m e n sistlidne tors- dag^ k u n d e b e t r a k t a s s o m g a n s k a l y c k a d, h e l s t som d e n u n g a s å n g e r s k a n ej f ö r r u p p t r ä d t å n å - gon s c e n.
R ö s t e n r ä c k t e v ä l ej a l l t i d fullt till, men användes ganska v ä l; spelet v a r otvunget och m i m i k e n synnerligen rörlig, s t u n d o m kanske alltför drastisk.
S å n g e r s k a n r ö n t e lifligt b i f a l l.
Dramatiska teatern å t e r u p p t a g e r i m o r g o n t o r s d a g Shakespeares lustspel » M y c k e t v ä s e n för i n g e n t i n g », hvilket s t y c k e å d e n n a teater r e d a n gifvits 5 2 gån- ger o c h senast u p p f ö r d e s derstädes d e n 6 april 1881.
D e förnämsta rollerna o c h deras innehaf- vare ä r o: Benedict — hr Fredrikson; Glaudio — hr Hartman; D o n Pedro — hr Törnqvist; D o n Juan — hr P e r s o n n e; Leonato — hr Elmlund; Antonio — hr Envall; Borachio — hr Hamrin; Conrad — hr Grip; Surkart — hr N o r r b y; N y p o n — h r B c e c k s t r ö m; B e a t r i c e — fru F a h l m a n; H e r o — fröken Zetterberg; Margaretha — fröken Bäck- ström o c h Ursula — fröken Åhlander.
Svenska teatern g a f i m å n d a g s e n n y s v e n s k o r i g i n a l p j e s, k a l l a d » M o s t r a r », k o m e d i a f Emelie Lundberg.
S t y c k e t, s o m j u s t ej ä r a f n å g o t h ö g r e värde, gjorde d o c k stormande lycka, hufvudsak- l i g e n g e n o m e n liflig o c h q v i c k d i a l o g, s a m t k o m m e r n o g att l o c k a t a l r i k a å s k å d a r e.
U t f ö r a n d e t ä r äf- ven m y c k e t godt.
Särskildt utmärker sig hufvud- r o l l e n s i n n e h a f v a r i n n a fru Anna Lundberg (Lalla) för ett s y n n e r l i g e n lifligt o c h k a r a k t ä r i s t i s k t s p e l, om h o n o c k stundom synes något ojemn o c h väl m y c k e t imiterar en känd skådespelerska, för hvil- k e n d e n n a r o l l o c k u r s p r u n g l i g e n s ä g e s v a r a skrif- ven.
F r u L.
g j o r d e s i g e m e l l e r t i d, d e t m å s t e er- k ä n n a s, v ä l f ö r t j e n t a f d e t r i k l i g a bifall, s o m k o m h e n n e till d e l.
Fru Julin s o m d e n s t y f v a o c h f ö r s k e n e t i f r a n d e f r ö k e n M e l a n i e s a m t fru Stenfelt s o m den undergifna o c h gråtmilda fröken Lisbeth — de b å d a o g i f t a m o s t r a r n a, s o m d o c k s l u t l i g e n b å d a befinnas v a r a m ö d r a r — skötte b å d a sina roller förljenstfullt.
Fru Litimarck var bra som den gamla hushållerskan S t a f v a o c h hr Olsson en snäll gardeslöjtnant.
Hr o c h fru Selander som gardisten o c h h u s p i g a n gåfvo tillbörlig k l ä m åt s i n a f ö r p j e s e n i öfrigt a l l d e l e s ö f v e r f l ö d i g a r o l l e r.
Iscensättningen är g o d.
Till förpjes gafs s å n g s t y c k e t » H e r r B e n o i s t s pa- piljotter », hvars vackra o c h anslående melodier p å ett v ä r d a d t sätt u t f ö r d e s a f fru Stenfeli samt hrr Warberg o c h Stenfelt.
Operetten, s o m d e n kallas, förefaller numera d o c k v ä l långdragen.
B r ä n d e s ' s k å d e s p e l » Ö f v e r m a k t » h a r visat s i g e g a g o d d r a g n i n g s k r a f t o c h h å l l e r s i g d e r f ö r fort- farande u p p e.
Utförandet är o c k, s o m v i förut påpekat, godt.
Vasateatern g a f i g å r t i s d a g s i n f ö r s t a n y h e t f ö r säsongen.
D e t v a r e n f r a n s k fars a f d e t m e s t u p p s l u p p n a s l a g, k a l l a d » T r e fruar o c h e n m a n », i 3 akter af Valabrégue, öfvers.
af Harald Molan- d e r.
A l l t i g e n o m b e s t å e n d e a f d e b e s a t t a s t e situa- tioner o c h galnaste upptåg, v ä c k t e stycket riktiga h ö g t i d e r a f skratt.
U t f ö r a n d e t g i c k o c k m e d s y n - nerligt lif o c h förtjenar det bästa erkännande.
Vi torde å t e r k o m m a.
— Till efterpjes gafs d e n lilla roliga operetten » Kolhandlarne », känd sedaii förra s ä s o n g e n å d e n n a teater.
P r o g r a m m e t g e r sålunda e n h v a d m a n kallar » g l a d » afton.
Kapellmästaren i n f ö r ett talrikt Andreas Hallen gaf i tisdags auditorium i Musikaliska akade- I 1 f. I U IN A n n o n s e r m o t t a g a s e n d a s t m o t k o n t a n t liqvld i f ö r s k o t t a f 2 5 ö r e pr 4 - spalt, petitrad (= 10 stafvelser).
Ingen a n n o n s Införes u n d e r I k r o n a.
mien sin bebådade stora konsert.
M e d lifligt i n - tresse h a r d e n n a musiktillställning varit m o t s e d d och litet h v a r b l a n d m u s i k v ä n n e r n a v ä n t a d e s i g en a n g e n ä m afton.
V i tro e m e l l e r t i d, att d e fle- s t a s f ö r v ä n t n i n g a r ej b l o t t b l e f v o u p p f y l d a, u t a n ej s å litet ö f v e r t r ä f f a d e s.
Hr Hallen är en ton- sättare, s o m står i j e m b r e d d m e d v å r a bästa n u lefvande k o m p o s i t ö r e r.
Detta framgick tydligt a f tisdagens konsert.
D e o l i k a k o m p o s i t i o n e r n a tol- k a d e förträffligt v e x l a n d e k ä n s l o r o c h s k i f t a n d e n a t u r s c e n e r i e r s a m t å d a g a l a d e till f u l l o, att t o n - sättaren känner o c h beherskar orkesterns alla hjelp- m e d e l, m e d a n h a n tillika i n g a l u n d a försummar det m e l o d i ö s a.
Af balladerna o m pågen o c h konungadottern — hvilka lära tillhöra tonsättarens u n g d o m s a r b e t e n — v i l j a v i s ä r s k i l d t f r a m h å l l a d e n fjerde s å s o m b å d e storslagen o c h melodiös.
Främst af d e å pro- g r a m m e t u p p t a g n a n u m r e n torde d o c k b ö r a sättas » S k o g s r å e t » (till o r d a f V i k t o r R y d b e r g), e n v e r k - ligen genialisk k o m p o s i t i o n för tenorsolo o c h or- k e s t e r.
S o l o t u t f ö r d e s förträffligt a f A; ' Max Strand- berg.
F ö g a mindre intressant var Siegruns m o n o - log u r o p.
» H a r a l d V i k i n g s, s j u n g e n a f fröken Ek p å ett sätt, s o m f r a m k a l l a d e d e l i f l i g a s t e o c h m e s t välförtjenta applåder.
Slutnumret utgjordes af en storslagen symfonisk ballad för manskör, solo, d e k l a m a t i o n o c h o r k e s t e r till e n h i s t o r i s k - a l l e g o r i s k dikt af H u g o T i g e r s c h i ö l d.
H ä r h a r tonsättaren haft g o d t tillfälle att å s t a d k o m m a e n o r k e s t r a l m å l n i n g, o c h h a n h a r ej heller sparat p å färgerna.
Det h e l a s a m m a n s m ä l t e r e m e l l e r t i d till e n t o n - målning af stor helgjutenhet o c h ädel skönhet.
Utförandet var naturligtvis det bästa.
Men så h a d e t o n s ä t t a r e n o c k s å l y c k a t s f å till s i n d i s p o - s i t i o n e j b l o t t h o f k a p e l l e t o c h F i l h a r m o n i s k a säll- skapets präktiga körer, utan o c k sådana solister som fröken Ek, fru Edling, h r r Strandberg och Nygren.
Ej vid mål lika var b l o t t efter h v a r j e n u m m e r, u t a n ä n n u m e r a k o n s e r t e n s slut v a r kapellmästar Hallen före- för d e n lifligaste h y l l n i n g.
H a n k u n d e o c k v a r a belåten m e d sin afton s o m publiken tydligen det m e d sin.
Den 17 oktober.
F. lilla frun ej i andra radens fond, o c h huru glänste hennes bruna denna stund salongen, spelade applådsalvorna hur hörde sig icke band för FFPSILL ' ^s^ * s t i gick fulla dock dagen i af tölpiga hans dignaste en regnmättad, gråkall honom i det mjuka ningsskumma var han fladdrade ut Under mastix suffletten af i han, med det vatten o c h tryckte ned öfver de tio tusen staden, så att skorstenarnes den sam i skym- Pappa Rebolledo, räknas till stunds sömn med de den i lagerkransar, underligt När klockan de timmens en emellertid, odjur, som kallades och samman- på enligt morgonen i regndusket senare fru Norrbro olidligt långa väntans knappast som Lundstedts upp i ekipaget rens o c h den tidiga till till till högt och fatta; de — den gjorde om qvällen operahuset; och den sidenklädning sidenklädningen regnpussar men den vadade fram stora öfver rul- öfver hög- trottoa- o c h försvann i folkströmmen, böljade i vestibulen.
Sälla afton!
Huru stolt ej den — en så alldeles var upp emot h o n o m, så målet på hans största oeh sken.
minnesvärda öfverraskningen hon hans D e t borde stego in — måltid en bred flod den vädret, ligt sirad o c h rutten stod en spred ett hvita men intet.
o c h se, der stekta Ur a f ljus ha förvånat h o n o m, silfverstake Den o c h den gångiern.
dukad m i d t på golfvet, sken.
dag återstod.
arm, gnisslade på sina föll kusken lilla m a - axel o c h hennes oroliga denna ord fattade ju närmare för snart o c h plöts- vid ej unik Och dess kålsängen, som stod svart i jag gungnin- andra.
fram, allt kammarfönster dande, duken lukul- o c h enkans gult o c h fest- lyste så kycklingen vände o c h gräddkakan var inbju- aptitligt konstnär- med en rosenfärgad s o c k e r i n s k r i p t i o n: FILL * DAGENS - t- JIJELTS ITFC Men — öfver en sängen, väldig der hängde — o, u n d e r!
lagerkrans, belöning!
Som af Rebolledos ögon genast Och af denna härlighet öfver; henne länge konstnärens en magnetisk ädlaste kraft drogos dit.
finkänsliga svärmade hjerta råga känslorna på i all denna hans stora han fick enkan i famn o c h tryckte och med rörelse till sitt konst- närsbröst.
.
.
Det hittade påstås, kransad, ett att de i det rätta i och att det gistrerades pappa den skummande förbund, som inom — ögonblicket en butelj trekronors-champagne i kakel- ugnsnischen, gen tronade hvar rullade stannade ännu trearmade lilla — för upp dörren, låg hennes runda o e h den benen » ja, i tyst vällust, o c h deras nytt glimmade i gaslyktans ligt ändt- ekipage m e d buller uppskörtad ära!
dag sitt slut, det kunde på plötsligt — De m o t taket, enkelhet: mer i qväll förvånade h o n o m det lilla på post utanför ord sig den lilla frun öfver af båda hårdt o c h kände den ljufva tryckte redan halfmörker.
.
.
denna enkan vanan, öppnade ändock, o c h på slaget sju lade o c h jättelika besatt stod hennes granne släpade sig fram två det spelade huttrande Hur hade plågats af oroliga falskmyntare ej de vagnen lisk dem cylinder knäcktes längre lång till o c h undansnillade j u v e l e r och ett vid- fem dörren, haft och teaterdoft tack!
funno ut Ändtli- o c h hon fattade tryckte på vagnens fjedrar fars.
hon magasinet, ligen hvilka icke natten, bifallsvrålande » Publiken », hangslös hade sista den lilla enkefrun drömmar, de som annars just ej kunde nervösa, sina, men i natten.
ning.
samman.
bra! » porten rök stäm- uppgjordt, m e d ens den ljumma hår, händer hans af den var förtjusande sjelfmedveten hade Men slut, som sträckte sig der inne, till dess ett blygrå fyldes nyborstade när till hon vän- o c h hans .stora r o c k s k ö r t en o c h brändt svarade firad hjerta vingar för blåsten, när han stolt bänder slut, det förtjusning o c h det h e m till sade detta enda o r d: ögon att på torget o c h upp vid hennes sida.
skymningen Så så som a f den ge- hörnet Ty färdig, som sväfvade Utan Mälarfjärdens kupén.
de skulle följas gjorde eller verkligen allt t o g en ände tade Och rundt o m syntes salongen, satt » triumfen » .-var sällhetsklappande gröna öfver af fasoner hvilket en af dunster extas När stora senhöstdag, som nedom Skinnarviksbergen bredde ånga hela med hans till Hon skådespelarekonst.
den hans honom annan!
passagerna, sin Sälla afton!
verkligen den betydelse- in, endast rysningar g e n o m tronehufvud (Forts.) i orubbad ryckte s honom njöt att Och aktsluten, o c h infamierna hon ligt!
af Johan J^or-dling.
dån det o c h när hans stackars forcerade stäm- sveko gen I henne sjöng.
vid gång hennes hjelte kalla att Idun deras lös det gälla någon gick och Jienne han brusto fnittret hvarje försvann, till hon kunde för gen Berättelse och räknade ära: entré.
oeh hon, o c h det var f ö r när så vid R e b o l l e d o s alla de medspelande på s c e n e n: han libg.
Ett storstadsbarn.
ögon försvann för henne hela den öfriga var b l o t t han stämning; tiden KONSERTSALEN.
r v VJ | I är år i hvarje i Maria Rebolledo, lager- drufvan beseglade o c h dag vederbörli- fall säkert kyrkoböcker.
— inre-
knopp o c b den gamla syrenhäcken ut med grannmuren stod ångande a f narkotiska dofter i gredelin sommardrägt.
in.
R u t h k o m i n e r i huset.
Sedan denna oförgätliga afton hade ett hälft decennium förflutit, fyra år hade sett vår o c h höst sedan fru Lundstedt b l e f fru B e r g.
Hennes herre o c h man spelade aldrig R e - bolledo m e r; men punktlig som ett ur hade han kommit o c h gått till O c h från de dagliga köröfningarne och de nattliga föreställningarne.
Hans hustru skötte fortfarande den lilla buti- k e n; kommersen gick sin gilla gång, o c h när de så slogo sina små inkomster till samman jemte afkastningen af pappa Rebolledos träd- gårdsodling, hade de det ganska godt.
Någon hyra betungade dem ej o c h någon vagga stod icke att finna bland bohaget.
Ja, pappa Rebolledo hade med passion slagit sig på trädgårdsskötsel!
När sommaren kom o c h teaterpligterna upphörde för säsongen, då hade han platt intet annat att styra m e d; han försökte nog till en början att göra sig herre- hemmastadd i butiken.
Men på det området ville lilla frun icke veta utaf någon inkräkt- niDg.
D å låg den lilla trädgårdstäppan så lockande frodig i solvärmen o c h lugnet innanför det täta planket; gräset sköt så yfvigt o c h saftgrönt upp rundt o m sängarne, narcisserna gingo i D e t var just ingen, som hade gittat att vårda sig om den gamla täppan på de senare åren, och derför hade o c k hvad icke frost och sol bränt till döds tagit sig sjelfsvåldiga fri- heter.
D e brandgula liljorna hade helt oför- synt promenerat rätt upp i gurklisten, oeh de blå violerna höllo sig demokrater nog att på det intimaste pläga umgänge med pepparroten och persiljan.
Men en vacker junidag k o m pappa R e b o l - ledo med spaden o c h skyffeln, o c h der b l e f en annan ordning i det disciplinlösa regementet.
D e gamla sängarne gräfdes upp från grunden och gurklisten lades o m, blomsterrabatten göds- lades, gängarne skyfflades och de två mossiga äppelträden, som stodo och inbillade sig, att de fingo växa huru de bäst behagade, kommo att få känna skärpan af både knif o c h sax.
P a p p a R e b o l l e d o b l e f allt mera ifrig o c h in- tresserad, allt efter som arbetet fortskred, lilla frun blef intresserad och kilade ut att se till hans sysslor, så ofta hon kunde lemna butiken, ja, hela granskapet intresserade sig för den gamla trädgårdens föryngrande, o c h man såg allt j e m t nyfikna ögon i springorna vid porten med spänning följa pappa Rebolledos minsta rörelser, der han, pustande i solvärmen, på a SällskapsiifVet.
Förgät mig ej-solfjädrar.
J a g såg för k o r t tid sedan en e g e n d o m l i g, i o e h för sig v ä r d e l ö s, m e n för egarinnan d y r b a r o c h intressant solfjäder.
Den v a r af enkelt b r u n t trä utan n å g o t slags t e c k n i n g eller s n i d e r i; endast d e b å d a ytterstafvarne o c h handtaget v o r o p o l e r a d e.
M e n d e i n r e spjelarne v o r o iylda med namn, teckningar, minnes- dagar, t o r k a d e b l o m m o r o c h verser framför allt.
G o d a vänner o c h kam- rater hade här i b r o k i g o r d n i n g sagt solfjäderns egarinna e t t: f ö r g ä t m i g e j!
M e r a lifligt än d a g b ö c k e r f ö r m å talade d e n n a solfjäder o m m å n g e n f ö r s v u n n e n glad eller smärtsam stund.
Jag har velat m e d d e la detta i den tron, att en eller a n n a n af I d u n s läsarinnor v i l l e b e g a g n a sig af d e n n a v a c k r a i d é.
Johanna.
Bostaden.
Frusna fönster.
Nu är W$£ •, N u g i c k det u p p ett ljus för m i g.
D e t var puppor, — malpuppor.
» B e s l u t o c h h a n d l i n g äro ett h o s q v i n n a n » — ett ljus h a d e gått u p p för m i g, ett annat h a d e j a g i h a n d e n — d e n e n a p u p p a n efter den a n d r a fra- sade i dess låga, k r ö k a n d e sig i d e sista t a g e n.
D e t v a r ett k r e m a t o r i u m, s o m ej l u k t a d e g o d t, m e n j a g v a r ihär- d i g o c h l e m n a d e ej en e n d a q v a r.
A l - d r i g h a d e j a g varit så hjertlös, m e n — i k r i g är d e t j u lofligt att försvara s i g.
D å d e t var g j o r d t — fienden v a r sla- gen o c h, märkvärdigt n o g, kände jag i n g a s a m v e t s q v a l.
M ö j l i g e n blifva v i a n k l a g a d e för djurplågeri, m e n det kan ej hjelpas — vi g å i striden.
— a — r.
Klädedräg-ten.
snart den tid i n n e, d å m a n v i d u p p v a k n a n d e t finner, att fattigmans b l o m m o r v u x i t u p p p å rutorna u n d e r natten.
Derför kan det j u vara p å sin plats att gifva en v i n k o m, hur m a n hastigt o c h lu- stigt k a n få d e m att f ö r s v i n n a.
I en half liter v a r m t vatten u p p l ö s e r m a n en handfull k o k s a l t eller alun, fuktar f ö n s t e r s v a m p e n d e r m e d o c h bestryker så d e frusna rutorna.
I s e n skall genast f ö r s v i n n a, o c h när m a n torkat rutorna m e d e n ren o c h torr d u k, s k o l a d e vara f u l l k o m l i g t rena o e h klara.
y f i u såg j a g sådana i taken p å m i n obegagnade vindsrum o c h undrade hvad det var, m e n j a g s t o d ej d å p å trapp- stege o c h skådade d e m » a n s i g t e m o t ansigte ».
• ' L - Blott en mal.
(O c k s å en täflingsskrift.)
D e t finnes en » o l y c k s f o g e l », fräck o c h o b l y g, s o m tränger sig i n i hvarje h e m, s p r i d a n d e ofred o c h förödelse, utsät- tande sig för hat o c h förföljelse.
Han trifves lika bra för det, triumferar o c h — stannar q v a r, lik andra o b j u d n a våldgäster.
J a g v i l l nu lära eder ett sätt att bli h o n o m qvitt.
F ö r r a året v i d d e n n a tiden s t o d j a g en dag uppflugen p å e n trappstege i m i n g a r d e r o b för att ran- saka d e n allra öfversta h y l l a n.
Jag h a d e ljus m e d m i g o c h o b s e r v e r a d e derför i taket en h o p s m å h ä n g a n d e flisor — j a g h a d e m å n g a g å n g e r förut sett sådana d e r små s t i c k o r o c h p å m i n - ner m i g särskildt, att då j a g var landt- Ahasverus.
Husgerådet.
Hvita fläckar p å fernissade eller lac- kerade föremål — m ö b l e r, b r i c k o r eller d y l i k t —, h v i l k a förorsakats af sprit- haltiga d r y c k e r eller andra vätskor, af- lägsnas lätt m e d e l s s o d a l ö s n i n g eller s v a g lut.
O m man gnider den med cigarraska o c h en d r o p p e vatten, u p p - u p p n å r m a n i d e flesta fall s a m m a re- sultat.
Kerstin.
Gipsfigurer, h v i l k a blifvit smutsiga, k u n n a svårligen r e n g ö r a s så väl, att d e se ut s o m nya.
D e r f ö r är d e t bäst att m å l a d e m.
F ö r detta ä n d a m å l l ö - ser m a n s c h e l l a c k 2 4 t i m m a r i sprit o c h bestryker d e r m e d g i p s b i l d e n flere g å n g e r — d o c k får d e n f u l l k o m l i g t torka mellan hvarje b e s t r y k n i n g; sedan häftar oljefärgen.
S. F. Köket.
Sotarnes besök hör j u s t ej till de N u hade åter en gång j u n i gått in m e d srålande blå dagar; de tråkiga partituren hade förvisats för en tid in i pappa Rebolledos mahognyröda chiffonier, den länga, snusbruna öfverrocken hade pepprats in för ett par må- nader, o c h blomsterhandlarens frökatalog o c h » herr aktörens » blå trädgårdsmästareförkläde hade i ersättning trädt i tjenstgöring.
Så var det en ljum qväll, att pappa R e - bolledo efter välförrättadt dagsverke hvilade ut vid sin aftontoddy i den lilla bersån, medan han i stolt tillfredsställelse lät sina blickar fara öfver sina händers verk.
T y pappa R e b o l l e d o blef alltid af en viss dam, som stod h o n o m nära o c h som just nu betjenade sina sista kun- der med salt fläsk o c h sirap, bjuden på en aftontoddy.
Aldrig annat än toddy o c h aldrig mera än en — sommar o c h vinter!
(Forts.) Från Iduns läsekrets.
M e d anledning af » F r u A n n a s » sanna o c h lärorika artikel i föreg.
nummer utbeder sig undertecknad hennes adress i biljett, märkt » H u s m o d e r », p.
r., Stockholm, för samtal i ämnet.
Carola.
angenäma.
D e r f ö r t o r d e det ej vara afundsvärdt att n ö d g a s anlita h o n o m h v a r fjortonde d a g.
M e n m a n k a n p å ett ganska enkelt sätt h i n d r a för stark s o t b i l d n i n g g e n o m att kasta e n h a n d - full råa potatisskal i d e n flammande elden o c h så hastigt stänga spiselluckan.
S o t e t löses af å n g a n, s o m uppstår v i d f ö r b r ä n n i n g e n, o c h föres af d r a g e t ut i det fria.
Probatus.
Skafferiet.
Äggens ålder kan man p å ett lätt Hönssköterska.
Drycker.
Honungvin.
Läkareråd.
Elna v. B.
S e s v a r till V a n d a i n: r 10 o c h till C.
v.
E — l i — n i n: r 1 5.
Å k o m m a n är e n - vis.
O r s a k e n är i m å n g a fall n å g o t u n d e r - iifslidande.
Karin.
D e t är o s s o m ö j l i g t att a f e r b e - s k i i f n i n g sluta till s v u l s t e n s b e s k a f f e n h e t, u t a n f o r d r a s h ä r f ö r u n d e r s ö k n i n g.
D e t e n d a, vi s k u l l e vilja r å d a e r att försöksvis a n v ä n d a, v o r e p e n s l i n g a r meHjodiinktur, e n b e h a n d l i n g, s o m ej v o r e u t a n n y t t a v a r e s i g d e t är e n k ö r t e l i n f l a m m a t i o n e l l e r e t t s. k.
s t r u m a — i s e n a r e fallet b ö r j o d a n v ä n d a s ä f v e n i n v ä r t e s.
K l o k a s t g ö r ni d o c k i a t t v ä n d a e r till l ä k a r e — har ni sedan?
o c h säkert sätt b e s t ä m m a.
F ö r detta ä n d a m å l löser m a n 1 2 0 g r a m k o k s a l t i 1 liter rent vatten o c h lägger ä g g e t man vill pröfva i lösningen.
A r ägget n y värpt, sjunker det ända till b o t t e n; är det e n d a g g a m m a l t, n å r d e t ej b o t t e n f u l l k o m l i g t; är d e t tre dagar g a m m a l t s i m m a r d e t i l ö s n i n g e n; är d e t öfver fem dagar, flyter det i vatten- ytan o c h h ö j e r sig dess m e r a d e r ö f v e r j u äldre det är.
Blanksvärtan vill i b l a n d ej g ö r a sin skyldighet.
D e t t o r d e derför glädja » r i d d a r n e af b o r s t e n » att lära k ä n n a ett m e d e l att afhjelpa o l ä g e n h e t e n.
O m m a n gjuter ett par d r o p p a r p e t r o l e u m (f o t o g e n) p å blanksvärtan, g e r d e n n a lädret e n djupare svart färg o c h v i d a fortare än v a n l i g t b e h a g l i g glans.
knä vid rabatten o c h sängarne planterade sina blommor, morötterna, gurkorna o c h kålen.
— verkligen ej gjort Sch.
Konservering-.
Honung får ej förvaras i träkärl, e n ä r träet öfvar ett o f ö r d e l a k t i g t inflytande p å dess smak o c h sammansättning.
Glas- eller s t e n g o d s k ä r l äro d e e n d a l ä m p l i g a for h o n u n g e n s f ö r v a r a n d e.
G — r.
för länge N i h a r v i s s e r l i g e n råd- frågat m å n g a l ä k a r e, m e n ej n å g o n s p e c i a l i s t i ö r o n s j u k d o m a r, o c h blott af en sådan k a n n i i d e t t a fall få e t t g o d t o c h tillförlitligt r å d.
N i g j o r d e k l o k t i att till e n d y l i k r å d f r å g n i n g a n v ä n d a d e p e n g a r, s o m n i eljes t y c k e s stå i b e g r e p p att gifva u t f ö r n å g o t, s o m ej s k u l l e göra er minsta nytta.
V a r ej f ö r l ä t t r o g e i, då det gäller dylika annonser.
II ... a.
S a n n o l i k t h ä r l e d e r s i g v ä d e r b i l d - ningen hos barnet af olämplig diet.
Mjölken, s o m skall vara u p p k o k t, b ö r v i d d e n n a åld^r gifvas så b l a n d a d, att till 2 d e l a r m j ö l k sättes 1 d e l v a t t e n.
D e s s u t o m är d e t a b s o l u t o l ä m p - l i g t att g e ett 5 m å n a d e r s b a r n m a n n a g r y n s - g r ö t — d e t t a k a n v a r a n o g att f r a m k a l l a a " i- norma gasbildningar.
Ordna dieten o c b gif b a r n e t d e s s u t o m 3 g å n g e r d a g l i g e n e t t pulv3r a f 2 0 c e n t i g r a m salicylsyrad vismut m e d litet socker.
D:r — d.
E n b l a n d n i n g af 1 5 k g h o n u n g o c h 5 7 liter v a t t e n låter m a n koka 2 timmar under j e m n skumning o c h häller d e n, s e d a n d e n blifvit full- k o m l i g t kall, i ett ekfat o c h ställer d e n till sjelfjäsning i ett r u m, der t e m p e - raturen är + 1 2 — 1 5 ° C. Sprundhålet täckes m e d en l i n n e l a p p, h v a r i m a n h ä n g e r en l i n n e p u n g, i n n e h å l l a n d e e n groft stött m u s k o t n ö t o c h 1 5 g. kanel.
Derefter hälles v i n e t i ett m i n d r e fat, h v a r i j ä s n i n g e n u n d e r ett år fullbor- das.
D e n o r e n a bottensatsen filtreras o c h förvaras, lätt k o r k a d, samt a n v ä n - des efter h a n d att hålla fatet fullt.
Ä n d t l i g e n tappas v i n e t i ett fat, h v i l k e t v ä l tillslutes o c h förvaras i kall källare, d e r det får stanna i 6 v e c k o r att klarna.
Derefter tappas det p å flaskor, h v i l k a k o r k a s väl o c h lackas samt för- varas i fuktig sand v i d 4 — 6 ° v ä r m e.
det Vingälcersflicka.
Svar.
N:r 9 6.
I n g n i d h ä n d e r n a o m a f t o n e n s e d a n n i g å t t till s ä n g s m e d » h v i t v a s e l i n » s o m fås p å a p o t e k e t e l l e r o c k s å m e d g l y c e r i n t i l l - satt m e d n å g r a d r o p p a r e a u d e c o l o g n e, h v i l - ket g ö r den mindre klibbig.
Ett godt m e n d y r b a r a r e m e d e l är » C r e m e S i m o n å l a G l y c e - r i n e » s o m fås i W i r é n s p a r f y m e r i h a n d e l i S t o c k h o l m.
I alla h ä n d e l s e r är a l l t i d bäst att efter i n s m ö r j n i n g e n p å d r a g a e t t p a r v i d a handskar.
* Wippc ».
N:r I 0 I.
I S t o c k h o l m u t i M e e t h s s y b e h ö i s - b a n d e l R e g e r i n g s g a t a n n: r 26 hafva d e f u n n i ' s, m e n säkrast h o s hr J o h n S ö r m a n samma g a t a n: r 4.
» Wipp&amp;&gt;.
N:r 1 0 4.
F ö r v a r a b r ö d e t i e n k o p p a r k a s t r u l l m e d l o c k e l l e r uti e n b l e c k l å d a.
H u f v u d s a k e n är att l o c k e n sluta f u l l k o m l i g t t i l l, sä a t t r u m - m e t b l i r lufttätt.
* Wippe ».
N:r I 0 2.
G n i d d e a f k y l a a n g r i p n a d e l a r n a m e d k y l s p r i t, s o m fås p å a p o t e k e t.
T i l l n a t t e n kan ni lägga på kalla omslag.
» Wippe ».
Innehållsförteckning: V ä l m e n i n g.
A f Avc.
— V i n d ö g a ».
P o e m a f » iifö&amp;ow ».
— H u r ' l e d s S t i n a - L o t t a ä n d r a d e h u - m ö r.
T e c k n i n g ur folklifvet a f Malh.
Langlct.
R a t i o n e l k o s m e t i k.
A f D.r J.
B.
— V å r a d ö t t r a r s v e r k s a m h e t efter slutad s k o l k u r s.
— Sveriges Allmänna Pensionskassa.
— Teater o c h m u s i k.
— Ett storstadsbarn.
Berättelse för I d u n a f Jolian Nordling.
— F r å n I d u n s läsekrets.
Sällskapslifvet.
— B o s t a d e n.
— K l ä d e d r ä g - t e n.
— H u s g e r å d e t.
— K ö k e t.
— Skafferiet.
— Drycker.
— Konseivering.
— Läkareråd.
— Svar.
Vi vilja s ä r s k i l d t f ä s t a u p p m ä r k s a m h e t e n p å I d u n s l ä m p l i g h e t f ö r p l a t s - s ö k a n d e o c h p l a t s u t b j u d a n d e a n n o n s Ö r e r, ä f v e n s o m f ö r alla Ö f r i g a s l a g s A annonser s o m beröra familjekretsen.
- Annonser mottagas endast g e n o m S.
Gumaelius a n n o n s b y r å o c h h o s r e d a k t i o n e n.
^^MGD Abonnentsamlare antagas, Skandinavisk UTSÄNDER I SLUTET AF MÅNADEN SITT FÖRSTA N U M M E R, häftadt o c h skuret o m f a t t a n d e ej m i n d r e än tjugtiåtta (28) stora sidor m e d o m k r i n g åttio (80) illustrationer, d e r a f flere h e l s i d o r, o c h minst 2 fint kolorerade modebilder; härtill vidare e n rikhaltig svensk text till såväl m o d e - s o m handarbetsafdelningen samt e n d u b b e l s i d i g m ö n s t e r b i l a g a.
T i d n i n g e n, s o m i elegant utstyrsel s ö k e r sin like, u t k o m m e r d e n 1 o c h 1 5 i hvarje m å n a d m e d ett häftadt o c h skuret n u m m e r o m m i n s t 2 8 sidor, lika rikt illustreradt s o m d e t första, o c h kostar för november och december (4 n u m m e r o m tills.
1 1 2 stora s i d o r m e d m i n s t 3 0 0 illustrationer, deraf 8 fint k o l o r e r a d e b i l d e r) CD SS endast 1 krona.
CD I t i d n i n g e n s första n u m m e r k o m m e r att offentliggöras e n S T O R A R T A D I&gt;RISTAFLIN.S:, i h v i l k e n f ö r arbeten a f allt h v a d till qvinlig slöjd h ö r e r (såsom klädningar, k a p p o r, hattar, väfnader o c h alla s. k.
h a n d a r b e t e n 21 hederspris (bestående a f konstsaker o.
d y l.)
, ej m i n d r e än 24: penningpris o m tillsammans m e r ä n S, E O O k o m m a att utdelas, varierande emellan 700 Å kronor m.
m.)
, utom L I R O N O R x / x o c h 35 kronor.
Hatt att deltaga i pristävlingen HAFVA endast Skandinavisk Modetidning TILL ÅRETS SLUT.
Ä N N U E N SAK DE, SOM KUNNA STYRKA SIG VARA ABONNENTER H 3 af s y n n e r l i g t intresse skulle k u n n a m e d d e l a s, m e n utgifvaren anser s i g ej h a rätt att y p p a d e n s a m m a förr än i t i d n i n g e n s första n u m m e r.
Skandinavisk Modetidning k o m m e r att m e d d e l a allt det nyaste i m o d e - o c h handarbetsväg från W i e n, Paris, L o n d o n, B e r l i n och Stockholm.
Prenumeration k a n s k e å alla postanstalter, h o s utgifvaren (O b s.
: frimärken m o t t a g a s e j, m e n g e r n a s p a r m ä r k e n) samt h o s alla b o k h a n d l a r e.
O ' O I £ F ~ E N D A S T DE, " ^m SOM PRENUMERERAT Å TIDNINGEN Idun FÖR FJERDE QVARTALET (OKT. — DEE.
), PRIS endast 1 krona, KUNNA VARA FÖRVISSADE OM ATT ERHÅLLA SKANDINAVISK MODETIDNINGS FÖRSTA NUMMER, HVILKET KOMMER ATT MEDFÖLJA Idun TILL DESS MINST 40,000 LÄSARINNOR; LIKALEDES KUNNA DE, SOM FÖRE DEN 25 DENNES Å NÄRMASTE POSTANSTALT ELLER HOS UNDERTECKNAD PRENUMERERAT Å SKANDINAVISK MODETIDNING TILL ÅRETS SLUT, RÄKNA PÅ ATT RIKTIGT BEKOMMA DEN NYA TIDNINGEN.
OBS.I TILL DEN, SOM INSÄNDER 5 kronor TILL TIDNINGENS UTGIFVARE, EXPEDIERAS 6 exemplar AF TIDNINGEN I KORSBAND.
STOEKHOLM, KLARABERGSGATAN 54, 1 TR., DEN 9 OKTOBER 1888.
J^RITHIOF J H E L L B E R G, UTGIFVARE AF IDUN och SKANDINAVISK MODETIDNING.
&lt; * s S R FÖ TFFTFREVFLLANFTOT OUMBÄRL G I H S JEL S PREDA LYVROIUUOIIUGL.
FÖR HUSMÖDRAR, i n n e - 1 DIVERSE.
ANNONSER.
Annonspris: 25 hållande 1 7 7 matrecepter för så väl d e t b o r g e r l i g a s o m stora k ö k e t.
T i l l salu i alla b o k l å d o r för 1 k r o n a.
[414] DOKTOR A.
AFZELIUS öre pr petitrad 10 stafvelser).
LILLA (= VATTUGATAN 24, 9-10 OEH 2-3.
Ingen annons införes under 1 k r.
F ö r e t r ä d e s v i s mag- o c h hudsjukdo- mar.
V e r k s t ä l l e r elektrolytisk b e h a n d - l i n g a f a b n o r m t v ä x a n d e hår, skägg- v å r t o r o.
d.
[505] O11 PLATSSÖKANDE.
DOKTOR CARL E N INFÖDD PARISISKA, kunnig i tyska språkets talande, söker med snaraste anställning s o m g u v e r - n a n t, lektris eller sällskapsdam.
Upp- lysningar å Fredrika-Bremer-Förbundets byrå, 5 Malmtorgsgatan, Stockholm.
(G.
25185x1) " [55t] Ett ungt fruntimmer m e d lust o c h fallenhet för landthushåll önskar k o m m a p å landet för att biträda m e d d y l i k a g ö r o m.
F i n n e s barn, ö n s k a r h o n h a n d - hafva v å r d e n o m d e m.
K u n n i g i m u s i k o. finare h a n d a r b.
G o d a r e k o m m e n d a - t i o n e r.
S v a r t.
» 8 8 », I d u n s b y r å.
[552] För att gå frun till hända i före- k o m m a n d e hushållsbestyr s ö k e s plats i aktad familj, utan a n d r a p r e t e n t i o n e r i l ö n e v ä g än h v a d j a g m å anses g ö r a mig förtjent af.
Svar, stäldt till » 2 1 år », O s k a r s h a m n, p.
r., u t b e d e s.
[550] " FITI U N S FLLCLÄLA.
ö n s k a r s i g plats i familj för att g å frun till h ä n d a m e d alla i n o m huset förefallande göromål.
Upplysningar l e m n a s a f prosten T e l l a n d e r, Bårslöf, Paus, och Fredrika-Bremer-Förbundets byrå, Stockholm.
(G.
6449x2) [553] PIENSBUUG VÅRT i:A HUSHÅLLS-, PARISER^ 14 LILLA VATTUGATAN 14. och INTULBI-KAFFE, H v a r d a g a r ' / 23 — ' / 24.
H e l g d a g a r 1 0 — 1 1.
hvars godhet garanteras, rekom- Behandlar Barnsjuk- företrädesvis domar.
[297] Malmskilnadsgatan N:r UUO.I KURS I KLÄDSÖMNAD 4 7, 3 tr. u p p öfver g.
[135] LANDSORTSBOAR k u n n a få hvarjeh.
u p p d r a g utförda g e - n o m undert.
S e a n n o n s e n i n:r 1 5 a f Idun.
Postadr.
: Engelbrektsg.
31 A.
Telegrafadr.
: Ströms.
Stockholm.
[300] född TAMLOTTERI mm från KR.
250 till MAR A I STRÖM, i KR.
3,500.
Klockhoff.
Undervisning i ä K r.
2 säljas i samt- i liga boklådor samt hos distri- F R A N S K A butören meddelas af vant och kunnigt CARL SUNESONS BOKHANDEL, RS18L H a m n g a t a n 3 B.
» T • • • • • • V T timmer.
frun- Närmare underrättelser å Iduns byrå, expeditionstiderna.
[655] 303 Å L M E D A H L S FABRIKS FÖRSÄLJNINGS-MAGASIN, STOCKHOLM, SPECIAL-AFFÄR FÖR T T T S T Y R S L A - R.
mi CD CD CO CD mm _ O fe O 33 C C / &gt; SS « ^ O) " ä ' 5 O fe E O 21 T!)
SO " vi gifves a f u n d e r t e c k n a d för ett begrän- sadt antal elever.
O B S.
E l e v e r n a för- färdiga e g n a k l ä d n i n g a r.
Regeringsgatan mszzz Lotter 4 Klara östra gata n: r 4.
Bernadina Nicodemi, 3 AJ \ Q I Beställningar å alla slags Hattar o c h Coiffurer m.
m.
utföras s k y n d s a m t.
[554] Vinster sparsam hus- [228] rekommen- öppnade, S Modehandel il 3 h o s hvarje STOCKHOLMS INTUBI-KAFFEFABRIK, SOPHIE BERGLUND får härmod vördsamt dera sin, den 1 oktober menderas moder.
' a a- [470] RO 00 \ » CO O
I I Tidningen k o t t a r e n d a s t en (I) krona f ö r qvartalet, befordrlngsafglften Inberäknad.
— Fullständig m o d e - o c h mönstertidning gratis.
f * \ I I L / KJ M IN A n n o n s e r m o t t a g a s g e n o m 8.
G u m a e l i u s a n n o n s b y r å t o c n nos r e d a k t i o n e n till 2 5 ö r e p r 4 - s p a l t l g p e t l t r a d {= 1 0 s t a f v e l s e r).
Lifförsäkring till verkliga kostnaden.
Associationen för Ömsesidig Lifförsäkring t * (Mutual Reserve Fund Life A s s o c i a t i o n i New York) erbjuder o $ » &lt;J o på bolagen beqväma enligt betalningsvilkor gamla systemet) med Lifförsäkring faststälda Inga aktieegare, som taga vinsten, eller andra in tressenter, som dela öfverskottet.
Absolut säkerhet.
Iakttagande a f försigtighetsåtgärder fdr att omöjlig- göra spekulation eller bedrägeri.
Prospekter till verkliga maximipremier, kostnaden grundade på Bestämda årsafgifter till bestridande af förvaltnings- kostnaderna.
Försäkring till nettokostnad enligt åldersskala och till ungefär hälften a f kostnaderna vid det gamla systemet.
och vidare upplysningar på (= ungefär erfarenheten hälften inom af kostnaderna i lifförsäkringsrörelsen.
Sträng sparsamhet i alla riktningar.
Beqväma betalningsvilkor för försäkringstagare, med bestämdt maximibelopp.
Vistelseort utomlands och utrikes resor förorsaka inga extra kostnader.
begäran.
Allm.
Telefon: 8437.
Hufvudkontor för Sverge, Norge och Danmark i Stockholm: Vasagatan 22 A.
Ombud antagfas.
Direktör: Johan Millén, [5 1 9] MM TJULANDER &amp; C:o, t E Y E R I N &amp; C:a Q 61 IIP Drottninggatan 3 tr. få h ä r m e d Q dera sin 61 V I H H Å I T D E L, upp 55 rekommen- Drottninggatan 55, r e k o m m e n d e r a sitt välsorterade l a g e r a f endast äkta nya, V i n e r och utländska S p i r i t u ö s a.
tidsenliga Särskildt f r a m h å l l e s: finare C h a m p.
- C o g n a c från d e förnämsta firmor, flere år h ä r i lager, B o r d e a u x - v i n e r af v ä l k ä n d a firmor samt h v i t t P o r t v i n, särdeles o m t y c k t.
[313] Fotografering P&lt; N utföres enligt Med omsorgsfullt nutidens största fordringar.
högaktning •wmmim &amp; om Undertecknad mottager s a väl äldre som yngre elever i.
allt slags handarbete, s å s o m: hvitsömsbroderi, märk- ning, schattérsöm på kläde, plysch och siden, hålsöm, • macramé, filet-guipure, knyppling (rysk och Vadstena), » snörmakeriarbeten samt fornnordiska sömnader m. m, (7:de tmdervisningfsåret.)
Profver och färdiggjorda arbeten finnas till påseende.
A O B S.
!
M u s i k l e k t i o n e r i piano och guitarr meddelas äfven.
• i Norrlandsgatan 31, 3 tv.
Mntfrlfl TTemne ' y j [462i Skönfärgeri iviagaa .tiempe.
stockhoim.
Inbjudning till aktieteckning.
och Aktiebolaget Sveriges Allmänna Pensionskassa Konsttvättn i ng N:r 2 Kungsholmstorg sanktioneradt af Kongl.
Maj:t den 10 aug.
1888.
N:r 2.
Aktiekapitalet minst 250,000, högst 500,000 kr.
ÖUl KftF D n f i l r n w Regeringsgatan n:r 9 (p o s t a d r.)
, N y ^ o g a t a n n:r 28 B, - ' " - • Drottninggatan n:r 81 C. t u u u Hvarje aktie lydande å 25 kr.
l B o l a g e t s ä n d a m å l ä r: att m o t så lågt b e r ä k n a d e i n t r ä d e s - o c h årsafgifter samt så b e q v ä m t stälda b e t a l n i n g s v i l k o r s o m m ö j l i g t — d o c k så, att erforderlig säkerhet f ö r anstaltens b e s t å n d förefinnes — b e r e d a e n h v a r tillfälle att erhålla en bestämd årlig p e n s i o n från fylda fyratio å r eller s e n a r e; att bereda begraf- n i n g s h j e l p åt pensionskassans d e l e g a r e; att n ä r d e n f ö r detta ä n d a m å l b i l d a d e b y g g n a d s f o n d e n s m e d e l d e t tillåta, a n l ä g g a tids- o c h ä n d a m å l s e n l i g a h e m f ö r p e n s i o n ä r e r n a, d e r desse, o m d e så önska, k u n n a i m å n a f u t r y m m e o c h p å m ö j l i g a s t billiga v i l k o r, från 5 0 års ålder erhålla b o s t a d m.
m.
Butik i Göteborg: Kyrkogatan n:r 15.
[315] Ramlösa Plantskola.
CD Min nya priskurant öfver rikhaltiga förråd a f alla slag plantskoleartiklar Etu - i &amp; Portfölj- / 4 är nu utkommen och tillsändes franko.
Fabrik Helsingborg i september (888.
CA [522] 2f.
P.
A k t i e k a p i t a l e t skall u t g ö r a säkerhet f ö r fullgörandet a f b o l a g e t s förbindelser.
A k t i e r n a ä r o stälda så lågt s o m till 2 5 k r.
, p å d e t att e n o c h h v a r m å såsom aktieegare k u n n a i n g å i bolaget o c h såmedels b i d r a g a till d e t obestrid- ligen allmännyttiga företagets f ö r v e r k l i g a n d e samt m e d v e r k a till dess syften.
Så snart 1 0, 0 0 0 aktier ä r o t e c k n a d e, utlyses k o n s t i t u e r a n d e b o l a g s s t ä m m a, d å af o c h b l a n d aktieegarne styrelse utses, h v i l k e n der efter utfärdar k u n g ö r e l s e o m tid, sätt o c h ställe f ö r i n b e t a l a n d e a f d e t e c k n a d e a k t i e b e l o p p e n.
B o l a g e t träder i v e r k s a m h e t, sedan d e t t e c k n a d e m i n i m i k a p i t a l e t till fullo inbetalts, d å äfven p r o s p e k t o c h tabeller blifva f ö r a l l m ä n h e t e n tillgängliga.
U p p r o p, b o l a g s o r d n i n g o c h a n t e c k n i n g s l i s t o r finnas g e n o m v ä l v i l l i g t till- m ö t e s g å e n d e tillgängliga i d e flesta bankinrättningar o c h b o k l å d o r i hela riket.
Stockholm i oktober 1888, INBJUDARNE.
Ä i Jiamngataii &lt;f W &lt;f Jensen.
Telefon: J9 * Sy * ' w 4 9 7 0.
JSÅ&lt;i£&gt;r &lt;f pr I m Svenska Konstväfnader och Broderier.
Yllestra.ma.ljei; oeh Silke.
Förklädestyger, alla färger, Garn g W %Mk ^Tillverkar T / Etuier ^ r v $ ' ° Smycken, «T m £ BORDSIIFVER s ' SCHA " ckeskri J&gt; &lt; ™y ".
^sKgvjsj Syskrin, Album m. m, Q ylle oeh bomull. '
A k t a färjjfer.
r * &lt;^ [M 9] Infattar Fotografier.
Nyheter &lt;§T Monterar Tapisseriarbeten.
får höstsäsongen 1888: Originalmönster.
Bästa [5061 raaterialier.
Beställningar utföras å Möbeltyger, Mattor, JDraperier m. m. i hvilken stil som önskas.
Moderata priser.
Stockholm, D r o t t n i n g g a t a n 3 6.
!
Tillverkningsort: Lund (T h o r a K u l l e).
Göteborg Filial: (Svenska industrimaga- sinet.)
[3 7] D a m h a t t a r, JFä-tSicra K l ä d n i n g a r ocH JSö » &lt;x J.
G. Hammars Eampkök.
Stor värmeförmåga.
Brinna luktfritt.
Briljant belysning.
P r i s: enkla m e d veke 4 — 6 k r.
, extra s o - lida 7 — 8 k r.
, m e d 2 vekar 1 2 k r.
Fullkomlig belätenhet garanteras hvarje köpare.
[292] J.
G. HAMMAR, 30 Malmskilnadsgatan 304 Tricotlif, tjocka neZuUe., Morgonrockar, Filtsclialar Stickade Koftor Den Klädningskjolar, 4: 5 0, 5: 5 0, 6 ocH 7 kfc.
it., ^ictm 5, 6 ooW ~] H *.
at., oeH V ä s t a r, U n d e r k j o l a r j ?tå * i 1: 5 0 - t-LC-610 Ht.
st. sista stora nyheten Snörlifvet L a Sylfide, H ö j a i damverlden: meD Jn-oH-Be-n, S n ö r l i f v e t V i c t o r i a, låcjfo, wve3 |i.
* É,fiew, hvilka.
båda sorter gifva kroppen den skönaste figur med nästan ingen snörning.
Dessa utmärkta Snörlif erhållas endast hos [546] Jansson &amp; C:o, Hötorget 6.
STOCKHOLM, GEENANDTS BOKTKYCKEKI-AKTIEBOLAG Annonser, afsedda för familjen eller fruntimmersverlden, införas lämpligast i Idun.
