# ID: svediakorp-per662
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1888
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,384
# sentences: 829
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fredagen den 17 augusi i.
1888.
N:r 33.
Byrå: 8 Sturegata.11 8 (ingäng frän Humlegärdsg.
19) Anuonspris: 25 öre pr petitrad 10 stafvelser).
Redaktör och utgifvare: endast 1 krona för qvartalet.
F R I T H I O F H E L L B E R G.
Tidningen kostar postarvodet inberäknadt.
Ingen ^ösnummerförsäljning!
Träffas ä byrån kl. 9 — 10 och 4 — 5.
A l l m.
T e l e f.
6 1 47.
Du menskobarn, hur tung din lott du känne, sök ej hos dina svaga likar tröst!
l:sta årg.
TTtgfifningstid: hvarje helgfri fredag.
Sista numret i hvarje månad innehåller en fullständig mode- o. mönstertidning.
Lägg ej din sorg på redan tyngda bröst!
Din sorg är din och du bör bära henne.
Viktor " Det går någon \ o m aj?
ö f v e r m i n gi ?af ".
j-et-n - Be-tötS, atodande i l u m m e t mm a ép-tittet: » tötD eniam i t u m m e t ^aa 41 / fcte-t intet fiu£l !e-fc not * aj;?
• — SDet gåfc någon oj; i&gt;efc m m gtaj;.
&lt;JCu-t Kan m i n h v i t a &amp; tv £Eå j; e * ten t nögtiSfW&amp;icli eBeunStat j-ag pta&amp;ten ocfi gfånAen, — SDå aoattnat a j; öt m m %licK, 8n * oln3el!
- Betaget mig 6anSen, Slå (ij.ePp göt mitt ttKotånS Utaj;.
— SDet gå-fc - någon opoe-t m m g * f- ytolbtiaen j-ag; J v a g n, f ö t m w v t o - Be6tam3, £Bfan3 v å n n e l, hett Kåttekt^vXte, ^ a g Kannet m i a o å fie&amp;£am3, ojom |ottet m i g ttam-pa 3 ta&amp;fc me3 n å i t a t n e » ttaj;.
SDet g å t - någon, öj; i&gt;et m i n gtaj;.
St-fc Aovnncn vui mi / Dnatt6ti / 3 ^j-ag ånge » t6&amp;al !j; t&gt;an3e uaå-natj £R.u / n3t om m i a a t tu.
* tna3 ocK j; ti3, © c h aj-efj; ingenting t,aKnaA t JFait iomnen mig ojWtgaj;.
SDet gåt någon öj ?ue-t nitn g-taj;.
^ag uanStat på H-u-tRogåtS Han mtna oteg ej, oanSa 9 * tån Kulte j ?otutan t&gt;åt3.
J ' £oem o&amp;aUE - Hat lun-Ea?
JCa-n f i a n 3 a pa m i n t&gt;an3tmgoAtaj; jf-ag oj-eEj: gåt oj:i&gt;et ntwv gfcaj;.
©c ?i ^•aa - i-na&amp;Eigt i mo-tgon3tagt 5iamj; öt - Btaaan i t ä n i t o l n v i l a t, SDå K a l l » åsona 3ö3en * j; £ågt § n fcij.Aning mig genomiCat, 9 " aot K a m m a t n aj?
» a t m e a * cjua|.
SDet gå-t - någon, XCJC ö| / uefc m m g-fcaj:.
J. jr * Ttuiim.
Utan lifsmål.
J All-aggan aj; Um3 oon- a d m ^ a g iclCe e t t £j-u3 l i a n n ö t a, SDå 3oj; t J o m j; tån R.tj.tJlll-EocÅot6 SDefc t i n g e t uti - mitt b t a ©cR- t&gt;tu * at é o m j:tån e-tt n-aj;.
SDet g å * n å g o n öj&gt;oet m i n g t a j l T e c k n i n g af A v e.
m a l m ^ffj^rån rummen ned inunder trängde Iju- ^JT^s, det af pianomusik, sång och små c^ * * skrattsalvor upp till Karins kammare.
Den var inredd på vinden med utsigt öfver åkerfält, små skogsdungar och landsvägen, 5 P r e n u m e r a t i o n sker: I landsorten: å postanstalterna.
I Stockholm: hos redaktionen, å Stads- postens hufVudkontor, i de större bok- lådorna samt å tidningskontoren.
Rydberg.
som hvit och dammig drog sig i en stor kurva ut från staden och försvann bakom en liten framskjuten husgrupp af hälft landt- ligt, hälft stadsaktigt utseende.
Karin Olsson stod strax intill det tem- ligen ' stora fönstret och med blicken så ihär- digt fästad vid denna husgrupp, som om hela hennes tankelif samlats omkring den samma.
Hon tänkte dock på många andra ting, fast äfven husgruppen hade sin del i de vexlande skuggor, som drogo öfver del mycket regelbundna, men föga hjertevinnande ansigtet.
Hon var klädd i en dyrbar supédrägt, sidenklädningen frasade vid hvarje rörelse af den starkt bygda gestalten, mot hvilken händerna föreföllo barnsligt små och veka, fast saknande synnerligen vacker form.
Fin- gerspetsarne hade ett underligt uppstudsigt uttryck och de fina genomskinliga naglarne voro korta och tvära; handlofven var smal, men armen rundade sig ej, utan stack smal oeh knotig fram ur den sky af svarta silkes- spetsar, som garnerade den halflånga kläd- ningsärmen.
Hufvudet var vackert och skulle hafva varit ännu vackrare, om ej den matt- gula hårmassan i två tjocka flätor varit så besynnerligt, liksom till torkning upphängd på ett silfverspjut af vackert och dyrbart arbete.
Ögonen, stora och blå, hade ett dystert, misstroget uttryck; ögonbrynen voro starka och betydligt mörkare än håret.
Pan- nan var hög och fri, och öfver det hela låg något trotsigt och otillgängligt, som blott smälte bort, när den fylliga munnen log och lät se en skymt af de hvita jemna tandraderna.
Men Karin Olson log sällan.
I denna stund var det med en viss väl- lust, hon lät sina mest pinsamma minnen draga förbi.
Hon visste ju, att de alltid lågo på lur någonstädes, färdiga att rusa fram och förstöra alla hennes förskansningar och plundra henne på hvarje nyfödd för-
Tidningen utkommer i hufvudstaden hvarje helgfri fredag och kostar for ett qvartal endast t krona, postarvodet inberäknadt.
— Sista numret i hoppning om en smula lycka.
Nu kunde de få fritt tåga förbi, hon skulle mönstra dem alla, se dem in i deras stygga, löjliga dumma ansigten, ty nu kunde de ingenting bortröfva; hon hade ingenting mer.
Karin drog till sig en stol, satte sig, stödde armbågarne mot fönsterkarmen och lade ha- kan i händerna.
Så, nu kunde tåget få sätta sig i rörelse; det skulle gå utmärkt i takt efter » lancierens » toner, som nu hördes dit upp.
Ja, visst hade hennes far varit en bonde, som tillika biträdde köpmännen med smugg- ling; hvem ville väl förneka den skammen!
Hon mindes ju — eller hade hon kanske endast hört det så ofta, att hon trodde sig minnas det, att der blef husvisitation dagen efter den natt, då fadern blef hem- förd som lik; hästarne hade skenat med honom.
Tullbetjeningen hade dock ej funnit en enda packe af det dyrbara godset, utan måste återvända med tomma händer.
Detta hade modern så ofta med stolthet och skade- glädje omtalat.
— Så, nu nästa led!
Hon var ju prostinnans guddotter; det var dennas förtjenst, att hon bar det simpla namnet Karna — Ja, visst hette hon Karna det kände alla menniskor, fast man nu af höfiighet mot hennes rikedom, kallade henne Karin och låtsade som om det vore ett fint namn, för det en drottning — Gud hjelpe oss för drottning!
— burit det.
— Som guddotter skulle, bevars, lilla Karna in till staden och helsa på prostinnan, kyssa henne på handen och hålla i det stora smörfatet, hvilket modern räckte fram åt den förnäma frun, som var en född friherrinna.
Karin kunde väl vara sex år då, en liten rulta, klädd i en oformlig hemväfd klädning, som nådde henne ned till de grofva skorna, och med en storrosig bomullsduk på hufvudet.
— Sådan hade Robert, prostens tioåriga son, sett henne första gången.
Han hade då haft en mörkblå fin klädesjacka och ut- viken skjortkrage, knäbyxor och lackerade skor; han skulle på barnkalas hos borg- mästarens den eftermiddagen — — —.
I I — v I I M I |_y LJ IN månaden meddelar en fullständig mode- och mönstertidning.
— Uppgif å närmaste postanstalt namn och adress samt erlägg prenum.-afgiften blick från gudmodern, så det genomfor henne som en blixt, att man sökte just de pen- ningar, som hon stoppat i fickan, och att gudmodern trodde henne hafva stulit dem.
Karin körde sin lilla hand i fickan för att draga upp sedlarne, oeh det arbetade i hennes tankar för att få ord till att säga, hur hon kommit till att taga dem.
Men hon kunde ej röra tunga eller läppar — det kunde hon ju icke den dag i dag, när det brusade så der underligt i hennes huf- vud och hjertat började bulta, som om det ville hamra lifvet ur henne — och så stod hon der stel och styfnackad.
» Tösen har väl ej vana att snatta? » hörde Karin gudmodern fråga i en retad, föraktfull ton.
» Tösen?
— Ja så Karna?
Ah, Gud be- vars!
Det skulle aldrig kunna falla henne in.
Hon håller ibland på att stoppa fickan full med snäckor, stenar och all annan bråte; men hon är en sådan underlig en, att hon aldrig ens sjelf tar en sockerbit ur dosan, utan jag skall ge henne den i handen. » Modern sade detta skrattande, ty prost- innans fråga förekom henne så löjlig, då hon jemförde Karin med hennes två barn, Robert och Ina, hvilka just bakom moderns rygg plundrat både sockerdosan och bakelse- korgen på kaffebordet.
Penningarne liksom brände barnets hand, men att lemna fram dem nu, sedan man trodde henne ha stulit dem, kunde hon ej.
Men hon skulle slänga dem ned under bor- det, så fort den förfärliga gudmodern bara vände ryggen till.
Prostinnan ville dock ej vända sig om.
Och hvad värre var, Robert och Ina kommo på moderns hemliga vink fram för att hålla vakt, medan hon sjelf hjelpte den omiss- tänksamma bondhustrun att titta under stolar, mattor och pallar.
» Hvar har du tennsoldaterna Karna?
Har du dem i din ficka? » Det var den fine, vackre Robert, som frågade, och Karin kände att också han trodde henne hafva stulit penningarne.
Så de nu pratade och skrattade der Med en trotsig nick visade hon på bor- nere i rummen!
— Kanske Robert just be- det, der asken stod, men handen knöts hår- rättade, hur hon burit sig åt vid det der dare kring sedlarne i fickan.
besöket?
— Hon hade först tappat skorpan » Hvad har du i fickan, som pöser så? » i kaffekoppen, så denne slog omkull och Det var Ina, som tillika stack fram handen kaffet rann ut öfver duken.
Så blef hon för att nappa Karin i kjolen.
flyttad bort till ett litet sidobord och fick Med sin lediga venstra hand, slog denna en ask tennsoldater, som hon ej visste hvad henne häftigt öfver fingrarne.
Ina skrek hon skulle göra med, förr än Robert skrat- gällt.
Karins mor blef nu uppmärksam på tande tog dem ifrån henne och stälde upp spelet omkring henne.
Den stolta bondhustrun dem; sedan brydde han sig hvarken om sol- blef röd af harm.
daterna eller henne.
» Kom hit, Karna! » — Ja, modern kal- Men så lade prostinnan en liten hög sed- lade ju henne så, eftersom det dock var lar midt för henne på bordet.
Karins mor hennes dopnamn • — och liksom hon haft brukade ge sina gudbarn gåfvor, och så bly kring fötterna, släpade hon sig fram var det nog prostinnans mening, att hennes till henne.
guddotter skulle ha sedlarne.
Hon tog dem » Tag fram allt hvad du har i fickan! » alla, stoppade dem i sin djupa ficka och Prostinnan, Robert och Ina — Ina i hvit undrade om hon ej skulle tacka, men gud- klädning, fin som en prinsessa; hon var ju modern såg ej åt henne —.
också Roberts syster och han tycktes henne Nu tog modern afsked af prostinnan, som vara grann som en prins — alla tre stodo alltid låtsade sig sätta så stort värde på omkring den af skräck och skam liksom mor Ola Nils, och så blef det fråga om stelnade flickan, när hennes mor med vred- penningar, ty prostinnan ville nu ändtligen gad hast började draga upp hennes små betala en gammal skuld till henne.
Men så vantar, hennes bomullsnäsduk, bitar af sta- molpapper, ett par granna varumärken, som voro penningarne försvunna.
— Först förstod Karin ej hvad som stod på, hon fått i handelsboden, skärfvor af ett då hennes mor och prostinnan började söka rosigt tefat, ett par apelsinskal, och så slut- och rifva bland böcker och planscher på ligen en sammankramad pappersboll, som borden, ty gudmodern kunde ej bestämdt visade sig vara de försvunna sedlarne.
minnas, hvar hon lagt penningarne.
Men » Det är nog ej så stort bevändt med min så träffades barnets öga af en misstänksam kära guddotters ärlighet, » yttrade prostinnan.
» Hon har ju ett helt varulager i fickan!
Och hon tyckes icke ens blygas öfver att ha blifvit ertappad som en liten tjuf — ».
» Mor — har — jag inte fått dem? » Karin tyckte sig ännu, der hon satt i sin rika sidendrägt, kunna höra den dofva rösten, tyckte sig kunna se prestbarnens hånande ansigten, gudmoderns ilskna blick och höra sin egen moders stolta, klangfulla svar: » Nej, din gudmor hade ej ämnat pen- ningarne åt dig. » Och så prostinnans hårda dom: » Den ungen kommer att sluta illa, hon har onda anlag. », Så mindes hon ej mera af detta uppträde, än att modern lagt sedlarne till baka på bor- det med förklaring, att då man trodde hennes barn så illa, ville hon ej vidare ha någon penningaffär med hennes gudmor; skulden kunde anses vara betald — —.
Men kanske Karin blott hört detta, hört det tusende gånger från sin mors läppar under de år, som följde, då prostinnan gjorde många fåfänga försök att försona sig med henne.
Slutligen hade sjelfva prosten kommit, närsynt, tankspridd, glupskt hungrig som alltid, och med så långa ärmar i sin prest- rock, att Karin alltid kände en häftig lust att bita i det svarta klädet, när hon skulle kyssa honom på handen.
Han hade nu stoppat Karin in i sin täckvagn; modern hade både skrattat och gråtit samt till slut lagt en halshuggen kalkontupp bredvid drän- gen på kuskbocken, och så hade guddottern hastigt och nästan yr i hufvudet åkt till prestgården.
Hon hade blifvit bjuden på sylt och kakor, men gudmodern gömde skyndsamt undan en del nipper, som hon hade framme för att rengöra, och Ina höll med båda hän- derna fast det guldkors, hon bar på bröstet, medan Robert roade sig med att oupphör- ligt rassla med några silfverslantar, som han bar i fickan.
Ingen kunde förmå Karin att tala eller smaka något; hon satt orörlig på en stol med båda händerna under sig och bara ön- skade att prostens vore så fattiga, att barnen finge bära tunga, grofva kläder och måste bedja om mat.
Då skulle hon gifva Robert allt hvad hon hade i sin sparbössa, så be- höfde han ej längre inbilla sig, att hon velat stjäla.
— Men Ina, henne skulle hon först hålla under pumpen, liksom man brukade göra med pösande kalkoner, och sedan skulle hon gifva henne sin allra bästa hufvudduk.
» Låt Sven skjutsa hem den lunsiga tösen! » — Det var Robert, som föreslog sin mor detta inne i prestgårdens matsal, hvars dörr stod på glänt.
Samme Robert, som sedan stod medellös, då den slösande fadern var död, och som knappast skulle kunnat be- tala hyra för den lilla våning, de nu be- bodde.
— Samme Robert, som ändtligen tagit alla sina examina och nu invigde sitt läkarekall med en liten fest för ungdoms- vänner, herrar och damer.
— Säkert fann han henne lika lunsig som förr.
— Karin steg upp, drog ut en liten låda i sin chiffonier och tog fram en silkesduk med en vidfäst pappersremsa.
» Till min guddotter Karna Olsdotter vid hennes konfirmation, » läste Karin med ett bittert skratt.
Skön gåfva!
Ett riktigt klassmärke den här lösa, tunna, brandröda duken med en svafvelgul och erggrön bård!
Min förnäma gudmor ville dermed låta mig förstå, hur
hälles ett nummer i veckan under hela qvartalet.
För hvarje 5-tal abon- nenter, som samlas, och för hvilka afglften insändes till Redaktionen af opassande det var af min mor att hålla mig med särskild lärarinna och att kläda mig som en dam.
E n dam?
Om hon sett ut som en sådan, d å skulle ej Roberts kusiner, de unga baronerna, kastat snöbollar på henne, när hon kom i alléen den der dagen hon tvangs af modern att gå till prostens för att tacka för den för- hatliga gåfvan.
— Hon såg blott uppklädd ut, så fin hon än gjort sig för att förarga gudmodern.
Det syntes nog på Roberts min.
Han var ju färdig att kikna af skratt.
— Så roligt de jemt ha der nere i rummen!
Hvem monne de nu göra narr af?
» Karin, får jag komma in? » frågade en vacker flickröst utanför dörren.
» Hvad vill du, Ina? » (Forts.) Hur skall en ung qvinna bäst utbildas till en god husmor?
Af S i l a h.
(Prisbelönt vid Iduns tredje pristäfling.)
jenna fråga kan, o m man så vill, helt kort besvaras med de o r d e n: E n qvinna utbildas bäst till en god hus- mor, om hon från tidigaste år får lägga hand vid o c h bära ansvar för vissa göromål inom hemmet.
Hvarje dotter b ö r i hemmet hafva sig ålagd bestämda pligter, som ej af någon orsak eller under någon förevändning få försummas.
J a g skulle vilja föreslå, att redan den lilla späda flickan, som har sitt största nöje af att leka med sina dockor, tillhålles att på be- stämd tid kläda af d e m om aftnarne o c h kläda på dem om morgnarne samt städse hafva pryd- ligt o c h fint i dockskåpet.
Men då jag gått sä långt till baka som till barndomen, måste jag också framhålla, huru omöjligt det är för mödrar i allmänhet att kunna följa sina barn så noggrant o c h ständigt, som det hehöfves för att få dem att från början k o m m a in på en ordningens o c h pligttrohetens v ä g; dertill ställer lifvet allt för många olika kraf på en husmor.
H u r u lyckligt vore det derför ej, o m bildade flickor egnade sig åt barnavården, åt den sköna uppgiften att uppfostra goda men- niskor o c h hos dem utså goda frön, som i sin utveckling skulle medföra både timlig o c h evig lycka.
Skulle icke detta vara den största uppgift lifvet kunde bjuda o c h hvilken ovärderlig fördel skulle ej tillskyndas familjerna, om de kunde få en sådan barnsköterska.
V i se nu mera ganska många fina flickor, som ega komfortabla hem, likvisst lemna dessa för att egna sig åt sjuk- vården, o c h detta är ett skönt värf i mensk- lighetens tjenst, men hvarför tänker ingen på att erbjuda sin tjenst såsom barnsköterska?
D e t vore vida mindre ansträngande, o c h ingen behöfver under sådana förhållanden erbjuda sitt arbete för intet, som man så ofta ser, då unga arbetssökande flickor annonsera efter plats att gå frun till hända.
H e d e r o c h välsignelse åt den unga flicka, som en gång blir den för- sta banbryterskan i denna riktning.
M e n jag behöfver ej orda vidare i detta ämne, utan hänvisar till » A v e s » utmärkta artikel i Iduns 25:e nummer.
D å flickan blifvit stor nog för att kunna med ordning sköta små pligter i hemmet, böra vissa sådana föreläggas henne, och j a g tror, att under barnaåren ligger mindre vigt uppå hur mycket hon gör, ligt o c h regelbundet ldun, ernålles ett gratlsexemplar för hela den tid, under hvilken abonne- mentet räcker.
Äro de samlade abonnenterna färre än 6, torde prenumera- än der uppå, att hon pålit- utför hvad hon åtagit sig.
Men m e d åren böra äfven pligterna tillväxa.
D e n unga flickan b ö r t. e x.
alltid förestå te- serveringen o c h hafva tillsyn öfver dukningen, och en g o d gradmätare på en ung flickas ord- ningssinne är den omsorg, med hvilken hon sköter lamporna eller handhar vården om linne- skåpet.
Minst en dag i veckan bör hon dess- utom vara med om att sjelf laga middagsmål- tiden, emedan detta i en framtid kommer att lända henne till stor nytta.
E n sak, som af mången förbises, är konsten att skära för kött, såsom stekar, vildfc o. d.
Detta kan nämligen göras på mer än ett sätt.
Sker det med iakttagande af vissa regler, vin- nes derigenom tvenne för hvarje husmor vig- tiga fördelar: för det första ser det upplagda köttet prydligare o c h aptitligare ut, om det är väl skuret, för det andra göres härigenom en ganska g o d besparing ej minst för smörgåsbor- dets räkning.
Något, som äfven är af ganska m y c k e n nytta, är, att den unga flickan sjelf bestämmer hvilken mat, som skall serveras på veckans olika dagar.
D e t är visserligen icke särdeles svårt, men det fordras dock någon öfning o c h omtanke for att uti rätternas sammansättning åstadkomma den näring som åsyftas och en aptitretande omvexling.
M o t slutet af sommaren är det vanligtvis mycket att göra inom hushållen, då syltning, saftning o c h inläggning af lingon, ärter, gurkor m. m.
försiggå.
D å b ö r man mera än någon- sin begagna sig af sina döttrars hjelp.
Dessa användas vanligtvis till mera mekaniska arbe- ten, såsom att rensa lingonen eller att plocka krusbären, men hafva för öfrigt ganska sväf- vande begrepp om hvad slags behandling fruk- terna måste undergå, innan de ligga syltade och prydliga i sina burkar.
M e n för att öfver- vinna okunnighet o c h glömska, böra de unga flickorna grundligt deltaga deri o c h vara för- sedda med en anteckningsbok, hvari de kunna annotera sina praktiska rön.
En annan omständighet, som mognar den unga flickans sinne, eggar henne till sparsam- het o c h beräkning, är, att hon gemensamt med föräldrarne får genomgå månadens räkenskaper, ty ett af de största felen inom unga hushåll är, att mannen ofta vare sig af en slags gam- malmodig fruktan för en medregent eller af beqvämlighet döljer för hustrun deras verkliga inkomster, och då hon det första o c h kanske äfven andra året af deras äktenskap ej möter några svårigheter att få ut de summor hon begär, bryr hon sig kanske snart ej längre om att noga tänka efter, huru vida det hon köper verkligen är nödvändigt, men då familjen o c h utgifterna med åren ökas och inkomsterna ej vilja räcka till, så blir under nämda förhållan- den den ekonomiska frågan ofta ett frö till disharmoni inom ett äktenskap, som från bör- jan hade alla betingelser till lycka.
E n stor inkomst kan onödigtvis uppslukas, då deremot en mindre genom makarnes förenade bemö- danden o c h uppriktighet kan förslå ganska långt.
E n annan vigtig sak är, att den unga flic- kan städse är vårdad o c h ordentlig i sin kläd- sel.
O m föräldrarne hafva råd dertill, bör hon f l en viss summa årligen eller pr månad åt sig bestämd, emedan det lär henne att b e - räkna oeh tänka tvenne gånger innan hon kö- per hvad som för ögonblicket faller henne in.
Man har sett exempel på unga flickor, som under hela sin uppväxt varit vana att obe- hindradt köpa allt, hvad de trott sig behöfva, plötsligt stå handfall na o c h modlösa, då någon pekunier förlust drabbat deras familj o c h omöj- liggjort för dem att längre få sina öfverflödiga fordringar tillfredsstälda.
D e t är derför af vigt, att så väl den unga flickan som den unga frun hafva sina s. k. toa- lettpengar • — af två gamla klädningar sätter man då kanske i hop en ny, en annan skickas till färgaren, o c h kappor o c h hattar aktas be- stämdt omsorgsfullare, om man sjelf skall gifva ut pengar för att ersätta dem m e d nya.
Och då hon nu erfar, hur odryg penningen är, gri- per hon sig kanske sjelf an o c h inbesparar sålunda utan tvifvel mången gång en rätt vac- ker summa.
H u r lätt är det ej t. e x.
att sjelf kläda och snygga upp sina sommarhattar, hvilket hos modisterna betingar ganska höga priser.
Något, som i väsentlig m o n bidrager att åt hemmet gifva en prydlig o c h behagfull pregel, äro väl ordnade o c h skötta krukväxter, o c h dessas vård kunna gerna de unga flickorna åtaga sig.
D e t är ej så länge sedan jag besökte ett hem, som ögonblickligen gjorde intryck af att vara förtjusande, ehuru jag ej strax visste, hvad som egentligen ingaf mig denna angenäma känsla.
J a g såg mig omkring i rummet o c h märkte då, att tyget till så väl gardinerna som möblerna var ganska urblekt, att pianot var gammalt och klumpigt o c h att följaktligen ej den minsta l y x förefans, men att prydligheten bestod uti de mest förtjusande växter.
Fönstret var beklädt med en präktig, glänsande mur- gröna, hvita björkstammar voro smakfullt pla- cerade här o c h der, uppbärande rika blad- växter och omslingrade af grönskande kläng- växter, o c h ganska sr art k o m jag till den slut- satsen, att det behagliga intryck jag erfor af detta hem hufvudsakligen k o m af de väl skötta och smakfullt ordnade växterna.
Renlighet, ordning o c h sparsamhet äro de hufvudsakligaste egenskaper, som erfordras i ett hushåll, men man får derför ej å sido sätta förskönandet af sitt hem, i synnerhet då detta kan å väga bringas på så billigt sätt.
Har den unga flickan i sitt föräldrahem villigt o c h pligtiroget skött de henne der ålagda göromålen, är det fullkomligt säkert, att hon en gång i det egna hemmet skall utveckla än större ifver o c h intresse allt efter som de ökade pligterna taga henne i anspråk.
Om hon under förlofningstiden helt plötsligt skall sätta sig in i ett hushålls alla detaljer, då hon förut uteslutande sysselsatt sig med baler o c h toaletter, blir resultatet i de flesta fall ganska hälft.
E t t välordnadt hushåll kan man likna vid ett ur, der hvarje kugg måste vara inpassad efter den andre, för att det hela skall kunna uppfylla sin bestämmelse, o c h då det unga sinnet merendels under denna tid är upptaget af allehanda tankar och känslor, kan så lätt en sådan der liten kugg undgå hennes uppmärksamhet o c h hon sjelf en dag stå svarslös inför en okunnig tjenarinna.
Denna, ehuru i allmänhet allt för korta beredelsetid, kan dock hafva sin nytta med sig, synnerli- gast o m den unga flickan alltid har till hands den förut omnämda anteckningsboken, deri hon kan skrifva upp hvad som förefaller henne vara at vigt.
E n sådan liten bok har mången gång varit till stor hjelp i ett ungt hushåll.
Jag har emellertid hittills ganska ensidigt behandlat den förelagda frågan, i det att jag förutsatt att den unga qvinnans verk ningskrets uteslutande varit beräknad för den blifvande gifta qvinnan.
M e n ganska många
tion ske å närmaste postanstalt.
— Bidrag från alla områden f ö r qvinllg verksamhet mottagas med tacksamhet.
Endast en sida af papperet bor qvinnor blifva aldrig gifta, på grund af mån^a olika ligen omständigheter, derför, att så fylla en kanske dock hufvudsak- få äro i stånd att upp- makas o c h mors ansvarsfulla pligter.
J a g kan ej underlåta att passa på tillfallet för att göra några reflexioner öfver det säll- skapslif, som i allmänhet idkas i de större städerna.
Balerna börja vanligen redan i sep- tember månad o c h fortgå med korta uppehåll hela året rundt.
Gästerna anlända vid åtta- tiden, då dansen genast börjar, o c h, endast af- bruten af soupern, håller i till två eller tre om morgnarne.
D e unga flickorna hafva naturligt- ligtvis » förtjusande r o l i g t », kinderna rodna o c h ögonen blixtra, man tycker sig se idealet af helsa o c h ungdomskraft.
Följande f. m.
är vanligtvis den unga damen ej uppe förr än fram emot kl. tolf, o c h kom- mer man då händelsevis samma dag på visit, skall man häpna öfver den förändring, som några timmar förmått verka på den unga skön- heten: kinderna äro bleka, ögonen matta, den spänstiga hållningen o c h den dansande gången äro totalt försvunna.
Detta blir dock sällan följ- den af en bal, men tretio å fyrtio baler på en vinter åstadkomma dess säkrare denna för- ändring.
Ingen omvexling förekommer i detta enahanda dansande.
O m någon inom vår umgängeskrets tar ett djerft steg och bjuder på en soaré med om- vexlande musik, deklamation o c h dramatik, höjas de Ulligaste verop.
D e t ser således ganska hopplöst ut med nå- gon förbättring inom vårt sällskapslif, men att en sådan är önskvärd, torde dock hvar och en m e d vaket o c h praktiskt o m d ö m e inse.
Den qvafva, damfylda balatmosfären, de hårdt åt.
dragna snörlifven o c h de högklackade skorna kunna ofta föranleda ganska allvarsamma skador.
Man kan således med säkerhet påstå, att sällskapslifvet ej är den skola, hvari den unga flickan danas till en frisk o c h kraftig husmor.
Min mening är dock ej att förbjuda eller totalt ogilla alla baler o c h förströelser, men de böra njutas med måtta eller med andra o r d: dessa få ej så upptaga den unga flickans lif att hon för dem ' försummar de henne ålagda pligterna i hemmet.
I den händelse, att den unga qvinnan af en eller annan orsak förblir ogift, skall hennes lif dock framflyta lyckligare och lugnare, om hon vant sig vid ofvannämda pligter i sitt föräldra- hem.
F ö r r eller senare står hon j u ändå en- sam i verlden, o c h är det då lyckligt att kunna förlita sig på sin egen kraft o c h förmåga.
M e r än en gång, när jag träffat på medelålders, ogifta qvinnor, har den tanken uppstått: » Så skada att hon ej blifvit gift — hvilken för- träfflig hustru och mor skulle hon ej blifvit. » Men antagligen har en annan lifsuppgift varit henne ämnad, som, ehuru ej alltid till sitt fulla värde uppskattad af menskor, dock var den, inom hvilken hon kunde uträtta det mesta goda, o c h inom hvilken hon skulle utveckla sig o c h luttras för sin slutliga himmelska be- stämmelse.
Mången anser, att qvinnan frångår sin be- stämmelse, ja, att hon rent af beträder en för- bjuden väg, om hon beslutar sig för att sjelf bryta sig en bana o c h förtjena sitt uppehälle i stället för att gifta sig och derigenom blifva » försörjd ».
D e t senare är i flere fall än man anar be- vekelsegrunden till äktenskaps ingående.
Men denna ensidiga o c h som j a g vågar påstå origtiga uppfattning af det qvinliga arbetet vin- ner allt färre anhängare, j u upplystare vår tid blir.
användas och marginal lemnas.
Namn och adress torde alltid noga anglfvas, och kan fullkomlig diskretion från redaktionens sida påräknas.
M e n för att våra döttrar en gång skola kunna stå på egna fötter, är ej den vanligen ytterst » lindriga » pensionsbildningen tillräcklig.
N e j, låt dem lära sig en sak gruudligt o c h med allvar: aritmetik, målning, musik, språkveten- skap, handarbete o. d., naturligtvis också efter hvad hvar o c h en har mest håg och fallenhet för.
Men vanligtvis kunna de unga flickorna litet af hvarje och äro fullkomligt ur stånd att meddela sina kunskaper åt andra af den enkla orsak, att de sjelfva saknat grundlighet o c h all- var i sina studier.
Ä r o de deremot fullkomligt mäktiga en kun- skapsgren, så misstar jag mig mycket, om de ej med fast vilja och ihärdighet en gång skola kunna förskaffa sig sitt uppehälle.
M y c k e t skulle visserligen kunna vara att till- lägga i denna för nuvarande o c h kcmmande generationer så vigtiga fråga, men några anvis- ningar äro här gifna, hvilka, om de anlitas, jag för min del tror, skola, rätt uppmärksam- made och tillgodogiorda, vara till hjelp, då du vill besvara frågan: H u r skall jag uppfostra min dotter till en god h u s m o r?
Palmodling i boningsrum.
a äro väl eniga deri, att palmer äro synner- ligen praktfulla växter.
Många, som endast helt kort tid sysselsatt sig med palmodling, anse dock skötseln synnerligen besvärlig och resultatlös, hvar- för de skaka på hufvudet och säga: &gt;Ja, nog äro de vackra, men de trifvas ej i boningsrum ».
De kunna ju ock i viss mon hafva rätt, ty det är ofta så, exempelvis då rummet ej är tillräckligt ljust, hvilket ofta eger rum i finare hus, der man behänger fönstren med tjocka gardiner och jalusier.
Resul- tatet blir lika dåligt, om man i det rum der pal- merna stå, har gasbelysning.
För odling i boningsrum bör man välja sådana sorter, som bäst passa dertill; af de många palm- arter, som finnas, egna sig nämligen ganska få till detta slags kultur.
Men finner man den rätta sorten, kan man ock, naturligtvis om - man egnar den tillräcklig skötsel, fröjda sig åt ett mycket godt resultat.
Så berättade mig en trädgårdsmästare: » En dam beklagade sig, att hon städse haft otur med sina palmer, oaktadt hon köpt en massa olika sorter.
Emellertid fann jag, att det varit endast sådana, som behöft hög temperatur och fuktig luft.
Jag rådde henne derför att skaffa sig mera härdiga sorter och anskaffade åt henne några Livistona, Gha- mmrops och Phoenix.
De förre hade 5 — 6 blad och voro 60 cm.
höga; de senare hade endast fyra blad och voro 75 cm.
höga.
Jag blef ej i tillfälle att besöka henne förr än efter tre års förlopp.
Jag blef förvånad, då jag såg de vackra och kraf- tiga palmer, som prydde hennes salong, och kunde ej tro annat, än att de nyligen hemtats från ett drifhus, men hörde då till min öfverraskning, att det var samma exemplar, som jag en gång inköpt.
Li- vistonerna och Chamserops hade 12 — 13 blad och en höjd af 1 meter 25 cm.
Phoenix ' hade 10 blad och en höjd af omkring 2 m.
60 cm. » Palmer äro en verklig prydnad så väl i drifhus och vinterträdgårdar som i boningsrum, på blomster- bord, på stativ o. s. v. För att trifvas behöfva de ett så ljust och luftigt rum som möjligt, i hvilket temperaturen hålles omkring + 7 — 1 0 ° C, ehuru nå- got högre temperatur ej skadar.
Dessutom måste man vara noggrann med vattningen.
Under sommar- månaderna och i synnerhot på varmare sommarda- gar är en öfversprutning af stor nytta, enär den stärker växten och befriar bladen från det myckna dam, som så lätt fäster sig på dem.
Under vintern är drag skadligt, men under sommarn är det af nytta att låta dem få rikligt med luft, i synnerhet på varma dagar.
På sommaren kunna de ock med fördel flyttas ut i det fria, men böra då skyddas mot solsken.
Detta gifver dem nämligen ett fläc- kigt och gult utseende.
Så sker ock, då palmerna i boningsrummet erhållit sin plats för nära fönstret.
Omplanteringen sker på våren och för öfrigt så ofta rötterna fylt krukan.
Till omplantering tager man en blandning af två delar ljungjord, två delar söndersmulad löfjord, en del gammal lera och en del hvit flodsand.
Kru- korna eller baljorna måste vara i proportion med växternas storlek och vara försedda med tillräckligt aflopp för vattnet.
Botklumpen bör sättas något under jordytan.
Sjuka rötter bortskäras med en skarp knif; i jorden kan blandas något träkol.
Omplanterade exemplar skuggas, tills de åter sla- git rötter.
Under tiden täckas de rötter, som skjuta upp öfver jorden, med mossa.
Till vattning nytjar man dam- eller flodvatten, men saknar man tillgång till sådant, kan brunnvat- ten göra samma nytta.
På sommaren bör man då och då gifva palmerna en gödselvattning.
Man upp- löser en liter ej för stark kogödsel i fem liter vat- ten.
Peruguano är också ett utmärkt gödningsämne, men måste användas med mera försigtigtighet.
Häraf tager man en half matsked till fem liter vatten och låter blandningen stå en timme, så att guanon må rigtigt upplösas.
Innan blandningen användes, röres den väl.
Dessa gödningsämnen åstadkomma en fro- digare växt och gifva bladen en friskare färg.
Följande palmarter kunna med framgång odlas i boningsrum: Chamcerops humilis och O. exelsa, dvergsolfjäder- palmer äro förnöjsamma och dekorativa växter.
Limstona chinensis (Latania borbonica).
En myc- ket vid solfjäderpalm, som bäst af alla egnar sig till rumskultur.
Bladen uppnå betydlig storlek.
Skall växten trifvas, bör den ha stor kruka och mycket vatten.
Livistona australis (Gorypha australis) har en viss likhet med Cham&amp;rops exelsa, men öfverträffar denna på flera sätt.
Denna art är en af de tacksammare.
Vid omplantering bör man tillse, att den ej får för stor kruka.
Phapis flabelliformis är också en mycket dekorativ solfjäderpalm.
På mera kraftiga växter framkomma så kallade utlöpare, hvilka gifva växten ett utmärkt vackert utseende.
Den är synnerligen härdig.
För att trifvas, fordrar den stor kruka och rikligt med vatten.
Phoenix reclinata, Ph.
canariensis, Ph.
te- nnis, Ph.
leonensis, Ph.
farinifera äro synnerligen förnöjsamma och härdiga palmer.
Deras fina, fjä- derlika, graciöst böjda blad gifva dem ett vackert utseende.
De trifvas väl i vanlig rumstemperatur och böra ej hafva för små krukor eller för mycket vatten.
Man skulle kunna räkna upp ännu fler för rums- kultur lämpliga palmer, såsom Areca, Chamazdorea, Kentia, Pritchardia och Seafortia, men odlingen af dessa har stundom misslyckats, hvarför blomstervän- nen helst bör hålla sig till de här ofvan nämda.
A r luften i rummet för torr eller sker vattningen mindre regelbundet, bänder det att ohyra uppträder på palmerna.
Den vanligaste är en liten svart in- sekt (Trips haimorhoidalis), som vanligen uppehåller sig på bladens undersidor, den bruna sköldlusen och den hvita växtlusen, hvilken förökar sig ofantligt.
Man bör genast söka fördrifva ohyran.
Man upp- löser såpa i ljumt vatten och tvättar medels en svamp växterna dermed; sedan öfversprutar man dem med rent vatten.
Måtte nu dessa rader hos många blomstervänner väcka lust att egna sig åt palmodling.
Deras möda skall blifva rikligt belönad.
Palmplantor fås nu mera till ytterst billigt pris.
— ».
Hvad hörer till ett ungt äkta pars bo- sättning oeh huru böra kostnaderna ställa har sig 2,000 härför, kr.
i a) då familjen årsinkomst?
— b) 4, 0 0 0 k r.
?
(Tilldömd pris i Iduns tredje pristäfling.)
^¥R " T / rågan hade varit lättare att besvara, om ^lllfö * ^ » H u r u skall bosättningskost- e n &gt; 1 ' - ~-« naderna fördelas, då vi ha ett grund- kapital af så o c h så m y c k e t o c h vilja antingen alls icke eller o c k för så o c h så m y c k e t skuld- sätta o s s?
» T y det måste medgifvas, att man sätter b o o c h beräknar detta lika m y c k e t efter det kapital, som man eger tillgängligt, sam- mansparadt under årens lopp, som efter lönen pr år, som j u måste beräknas för lefnadsom- kostnaderna; naturligtvis kan man j u taga en del på kredit, förstås, men det göra inga prak- tiska personer, utan » rätta mun efter m a t s ä c k »,
Manuskript, som ej antages till Införande, återsändes, så vida porto bl- fogas.
Inga ofrankerade försändelser lösas.
d. v.
s. sätta b o for det kapital de ega o c h komplettera sedan b o e t efter hand.
Den uppstälda frågans besvarande kan så- lunda helt visst ej blifva fullkomligt exakt.
Emellertid skola vi söka göra vårt bästa.
H a r man pr år 2,000 kr., hyr man en lägen- het på 3 rum o c h k ö k.
Kostnaden för den- nas möblering oeh öfriga inventarier vilja vi sätta sålunda: Sängkammarmöblemanget: En säng (det blir billigast med endast en) 65 kr., Lavoar 50 kr., Toalett 75 kr., Stolar 10 kr.
Summa 200 kr.
Matrummet: Matbord 40 kr., Stolar ä 7 kr.
st. (s. k. wiener- stolar) 8 st. = 56 kr., Skänk, eller mindre buffet, 75 kr.
— • Kompletteringssumma, möjligen räckande äfven till ett litet s. k. serveringsbord, 29 kr.
Summa 200 hr.
Tredje rummet, som på samma gång är salong, mottagningsrum och dagligt rum, bör ha ett nätt och vackert möblemang, som tillika är enkelt och praktiskt: En soffa (mörkrödt tyg) 50 kr., 6 stolar ä 12 kr.
st. = 72 kr., 2 emmor ä 15 kr.
st. = 30 kr., Spegel 60 kr., Skrifbord 45 kr., Sybord 25 kr.
(Symaskin får man vänta med så länge).
Detta rums konto blir alltså 282 kr.
Vill man taga en kompletterings- summa på 18 kr., så blir det för jemnhetens skull: Summa 300 kr.
Köket och öfriga hushållsinventarier: Uppköpen i jernboden: En emaljerad gryta 5 kr., ett ämbar 1,50, ett dito 3,50, en panna 1 kr., en större dito 3,25, en skum- slef 50 öre, en köttgaffel 50 öre, tre puddingformar 3,25, en yxa 1 kr., en kaffedosa 50 öre, en tedosa 50 öre, två stakar 5 kr., två större dito 6,so, ett tändstickställ 50 öre, en diskbalja l,so, en tång 75 öre, rifjern 25 öre, brödknif 1 kr., ett hälft dussin hvardagsknifvar och gafflar 6,so, en spiskammarljus- stake 1 kr., en liten emaljerad panna 2,60, en jern- blecksstekpanna 60 öre, ett kryddskåp 3 kr., en kaffe- kanna 1,50, ett bleckmått 33 öre, en tratt 15 öre, en sopskyffel 90 öre, en fotogénkanna 1,25.
— Kom- pletteringssumma kr.
7,27.
Summa 60 kr.
Uppköpen af porslin och glas: Ett dussin flata tallrikar 4 kr., ett dito djupa 4 kr., deserttallrikar 3 kr., en soppterrin 8 kr., två karotter 3 kr., en såsskål 1 kr., en tillbringare 2,25, ett stek- fat 1,20, ett dito 1,60, ett hälft dussin flata tallrikar (hvardags-) 1,25, ett hälft dussin djupa dito 1,25, ett hälft dussin dessert dito 37 öre, en soppskål 1 kr., en tillbringare 1,70, två små karotter 80 öre, två två stekfat 1 kr., en såsskål 60 öre, två brödkorgar 1,40, en kakskål 1,50, tre brickor 5,éo, en tekanna 2,5o, ett dussin koppar 6 kr., sockerskål 35 öre, gräddskål (hvardags) 35 öre, sockerskål, slipad, 2,r,o, grädd- kanna 75 öre, ett hälft dussin kaffekoppar (hvar- dags) 2,5o, smörkanna 75 öre, ett dussin glasassietter 2,o4, två saltkar 65 öre, ättikflaska 25 öre, ett senaps- ställ 35 öre, ett kakfat 2,5o, trå salladkar 70 öre, en spottlåda 1,25, ett hälft dussin äggkoppar 90 öre, en » ägghöna » 2,so.
G l a s: ett dussin punschglas l,so, ett dito vinglas 4 kr., ett dito bränvinsglas l,io, ett dito kognaks- glas 3 kr., ett dito ölglas 2,so, en vattenkaraff 50 öre, en punschkaraff 1 kr., en kognakskaraff 75 öre, en bränvinskaraff 75 öre, ett hälft dussin fina ljus- manschetter 3 kr., ett hälft dussin enklare dito 62 öre.
Summa kr.
90,48.
Som man antagligen kan få örena afprutade, så räkna vi för jemnhetens skull: Summa 90 kr.
Uppköpen hos bleckslagareni En finare lampa och en kökslampa, den förra 18 kr., den senare 1,50, men vi säga dock Summa 20 kr.
I lerkärlsbutiken i En smörburk med lock l,oo, en form 80 öre, två lerfat l,so, ett större dito 80 öre, två små skålar 24 öre, två burkar 50 öre, två kannflaskor 1,34, två karotter l,io, ett stort krus 3 kr., två små dito 1,20, tre filmjölkskåiar 75 öre, en liten skål 25 öre, ett fruktfat 80 öre.
Summa 13,68.
Äfven här räkna vi för det jemna talets skull Summa 14 kr.
Hos kopparslagaren: Trenne kopparkastruller med lock (olika storlekar) Summa 24 kr.
| r- \ I L / I i k i \ J IN Annonser mottagas endast mot kontant liqvld I förskott af 2 5 öre pr 4 - spalt, petitrad (= 10 stafvelser).
Ingen annons införes under I krona.
O c h så hafva vi till sist att nämna en post, som jag så när alldeles g l ö m t bort, en post, som i våra dagar ej är ens tillnärmelsevis så dyr som för en del år sedan, då det skulle vara äkta gedigen vara, men som nu i de flesta hus — förstås, hos ej riktigt fint folk • — • består af goda imitationer, ty vi mena silfverförlaget, som ni väl funderat litet smått öfver.
Denna post vilja vi nu tala litet o m o c h göra nu våra uppköp Hos guldsmeden: Ett dussin knifvar 18 kr., ett dussin gafflar 20 kr., ett dussin matskedar 20 kr., ett hälft dussin dito (hvardags) 9 kr.J ett dussin teskedar 14 kr., för- läggssked 8 kr., såssked 5 kronor, strösked 5 kr., två ragoutskedar 14 kr.
Summa 113 kr.
För jemnhetens skull räkna vi Summa 110 kr.
(Denna post kan dock tagas mycket billigare.)
förut sagt, » ingenting uppå jorden är förgäfves » — vi hafva i alla fall haft litet tankeöfning och — törs jag omtala det — gått igenom en del ljufva minnen — • ty detta lilla b o, som vi här lemna förteckning och prisuppgift uppå, är alls icke taget » u r luften ».
Tvärt o m, är det vårt eget, för ej så länge sedan hygda lilla » n ä s t e », som fått göra tjenst som modell, här oeh der något ändradt för att passa in på frågans begge svar, men på många ställen är det, till o c h med på öret, taget från mina, nu framför mig liggande förteckningar.
Och så var det j u ej mera!
— Ebon.
Bidrag i a l l a ämnen m o t t a g a s m e d t a c k s a m h e t.
Men vi gå bestämdt för mycket i detalj, hvadan vi skola i det följande fatta oss kortare, Tyget till sängbolstrarne och derjemte sjelfva fjädern kunna vi ju beräkna till en sammanlagd Summa af 70 kr.
Linneskåpets innehåll af lakan (6 ä 8 par), öron- gott 12 ä 16 st.), handdukar (två dussin finare, ett dussin gröfre, dess utom två dussin för köket), dukar (6 å 8 st) med servetter (två dussin kan till en bör- jan vara nog) kan man godt få för 150 kr., men vi anslå dock för säkerhets skull till denna post 200 kr.
TJfcaf allt detta skulle vi få en af följande beskaffenhet varande.
Sluttablå: Sängkammarmöblemanget Matrums- dito Tredje rummets dito Uppköpen från jernboden Dito af glas ock porslin Dito hos bleckslagareD Dito i lerkärlsbutiken Dito hos kopparslagaren Dito hos guldsmeden Sängbolstrarne Linneskåpet kr.
» » » » » » 2 D 200 200 300 60 90 20 14 24 110 70 200 Summa kr.
1,288 Så kunna vi taga en ytterligare kom- pletteringssumma till en del smärre, ej upp- räknade saker kr.
12 så få vi den jemna summan kr.
1,300 Detta allt afses för frågans a) då årsinkomsten Och b) första afdelning, är kr.
2,000. så komma vi till frågans andra afdelning, då årsinkomsten är kr.
4,000.
Det enklaste vore nu att, som inkomsterna, äro precis det dubbla, endast fördubbla hvarje summa.
Detta vore visst praktiskt för oss att skrifva, men långt ifrån för den, som skulle sätta » eget litet b o ».
Men att åter detaljera o c h pristeckna ett helt bo skulle säkert uttrötta er, — om det ej redan gjort det — hvadan vi endast skola söka ändra slutposterna samt må hända tillägga något mera — nu, då vi hafva hela 4,000 pr.
år.
Men detta oaktadt är det bäst att iakttaga en viss måtta, o m vi vilja behålla vårt b o.
Sängkammarmöblemanget kunna vi kanske betala med kr.
Matrummets likaledes med » Det tredje rummet hafva vi till dagligt rum och kosta derpå likaledes endast » Deremot bestå vi oss med en näpen liten salong och slå riktigt på stort, tycka vi, då vi på den samma nedlägga » Vi göra våra uppköp i jernboden för &gt; Glas och porslin _ » Hos bleckslagaren » I lerkärlsbutiken » Hos kopparslagaren _ » Hos guldsmeden » Sängbolstrarne beräkna vi till » Linneskåpet » 275 275 275 675 90 125 35 24 30 175 90 275 Summa kr.
2,344 med 56 kr.
till komplettering jemna kr.
2,400 och Må föga hända skall användbar, vår lilla uppsats visa sig men, som v i j u sjelf en gång Teater och musik.
Kungl.
operan.
Den lyriska scenen öppnade i onsdags åter sina portar med uppförandet af Webers härliga opera » Oberon ».
En sådan dag är j u alltid af betydelse såsom inledande en ny speltermin, men blir det så mycket mera, då verksamheten vid teatern i fråga åter- upptages under en n y ledare.
Ho / kapellmästaren Conrad Nordqvist är som bekant den, hvilken för det nu ingångna spelåret på egen risk oeh eget ansvar öfvertagit ledningen af den lyriska scenen.
Att han med framgång skall ge- nomföra det värf, han åtagit sig, derför borga den kärlek och det nit, hvarmed han redan omfattat den scen, hvars förste kapellmästare han nu i många år varit.
Kommer så härtill, att hr N. med grund- lig kännedom o m allt, hvad till en operascens ledning hörer, förenar en sjelfständig karaktär, som säkerligen ej kommer att låta några farliga sidoinflytanden göra sig gällande, kan man med de krafter, öfver hvilka k operan förfogar, o c h som delvis äro de allra bästa, hysa godt hopp om en ny uppblomstring af den lyriska konsten vid den scen, der den en gång stått så högt.
Men då nu en enskild man vågat det djerfva försöket och i företaget insatt såväl kapital som talang o c h arbete, då är det ock allmänhetens skyldighet att stödja företaget och genom fulltaliga besök visa, att hon uppskattar värdet af den tjenst, som visats henne.
Ty att herr N. visat åtmin- stone den teaterälskande allmänheten en verklig tjenst, då han stält sig i spetsen för den lyriska scenen, torde näppeligen kunna förnekas.
De applåder, som helsade hofkapellmästaren Nordqvist, då han i onsdags afton beträdde diri- gentplatsen i orkestern, vittnade ock såväl o m den odelade aktning, han åtnjuter, som ock om de förhoppningar man sätter till honom.
Operan gick utmärkt.
Såväl orkestern som soli- sterna o c h kören skötte sin sak förträffligt.
För tillfället hinna vi ej nämna mera, men skola återkomma.
Deremot vilja vi redan nu begagna oss af till- fället att påpeka åtskilliga reformer och förän- dringar, som vidtagits af den nye chefen för k. operan, och af hvilka flere afse såväl publikens som de medverkande artisternas säkerhet och beqväm- lighet.
Sålunda hafva å första raden två platser i hvarje loge borttagits, hvarigenom bättre utrym- me beredts, reservutgångarne hafva ökats o c h bättre ordnats, jernbalkonger med stegar hafva uppsatts utanför klädlogerna o. s. v. Derjemte har en åtgärd vidtagits, som säkerligen skall helsas med synnerlig glädje, i synnerhet af den qvinliga publiken.
Som bekant har hittills hvarje tillstymmelse till promenadfoyerer för pu- bliken saknats.
Dylika promenadfoyerer finnas i alla större teatrar i utlandet o c h äro afsedda för såväl damer som herrar, hvilka önska rörelse o c h svalka under mellanakterna.
Denna brist är nu afhjelpt äfven vid vår k. opera, i det ej mindre än två dylika foyerer blifvit stälda till publikens disposition invid första raden.
Den ena ligger åt Gustaf Adolfs torg o c h leder ut på de der belägna balkongerna, den andra vetter åt Arsenalsgatan.
Båda äro komfortabelt inredda.
Härtill kommer ytterligare den nyinredda foyeren på nedre bottnen i operahuset, bredvid stora vestibulen åt Arsenals- gatan.
Allt är dock ej ännu fullt färdigt.
Biljettprisen hafva derjemte reducerats, särskildt förköpsprisen, hvilka nu äro ungefär] hälften af de förutvarande.
Af de vanliga biljettprisen har det för nedre parkett nedsatts från 3 kr.
50 öre till 3 kr.
De vanliga prisen gälla hela föreställ- ningsdagen, och öppnas biljettluckan redan kl. ' / 2 9 f. m.
— ett tillmötesgående, som särskildt bör vinna erkännande af de många, som nödgas vara vid sitt arbete kl. 9.
Förköpet å parkett och för- sta raden är satt til) 1 kr., å andra raden till 75 öre, å tredje och fjerde raderna till 50 öre och å femte raden till 40 öre.
Förköpsbyrån hålles öppen kl. 12 — 3 dagen före föreställningen.
Ordinarie operadagar varda söndagar, måndagar, onsdagar och fredagar.
Lördagarna äro anslagna åt den klassiske reportoaren eller åt konserter.
Flere goda repriser stå redan på spellistan.
Sålunda gifves redan i afton » Mefistofeles » med nästan fullständigt ny rollbesättning samt följes omedelbart af » Tannhäuser ».
Åtskilliga erkändt goda nyheter komma derjemte under årets lopp att å k. operan nu upptagas.
Föreställningarna börja under den närmaste ti- den kl. ' k 8 e. m. r. Hbg.
» J a g t r o r », sade hon derpå med lustig vär- dighet, » att i rann, o c h att fram.
hvarje man b o r en hemlig ty- tyrannen Männen kalla det endast på ett annat till o c h med » manligt » att det icke » En det icke tyranni att emot främmande läppars medgifvande taga sig en kyss ... » » Jag förklaring ej inför trodde att polisdomaren, att N o v e l l e t t af H u g o den återse er ju, att jag ville hämnas på ni Ja, gade, då jag icke fann er der, att mitt h o p p Stolens plötsliga omkullfallande visserligen misstänkt; men jag var tvungen att medgifva inför mig sjelf, att det får lyssna », som icke sade tro, hon hastigt.
» Vår under min fars frånvaro tyrann, mitt tvang mig personliga sande för er.
jag vitnesmål ni er bli förkros- uttryckte som de och jag tog bad utsago bli till protokollet att få aflägsna mig, då förhand- lingen föreföll min af bröt j a g.
alltsammans mig pinsam.
Han svarade, att kunde under vissa omständigheter nödvändig; jag borde vänta i rummet bred- gör det mig ondt, att ni för denna skull haft så m y c k e t obehag, att anser ni er väl tvungen att ansåg Vårt en hel armé af ville ej, att detta möte ständigt skulle vara » Jo d å!
» ropade den lilla öfvermodigt; » det är ingen lättsinnig flicka hon.
dä hon nämnde öknamnet.
» Han gånger » Kan ni beredt mig o b e h a g, » tänka er, hvad fortfor kyss.
kyss anställa vara rätt.
Jag prinsessa, det!
sådant väsen, det kan jag ej finna Dertill är j a g ej en så högmodig som det kanske förefaller.
om ville D e t är j a g säga er o c h derför anhöll j a g detta möte.
.
.
» » Äh, oskyldiga sker!
flicka, kyss har som ryckte den sedan qvar, — snusdosan i marken, så att och sprang inhöljd gång » Jag unnar sade jag.
ur hans hand o c h slog jag min väg.
Han stod i en sky af snusdam o c h nyste hahaha! » instämde » Nå, så ofta m y c k e t riktigt funnit, att min denna honom af hjertat den förtreten », » I c k e derför, att han beredt mig en er var kyssen icke farlig.
stund.
Er då j a g ni, får ej ett annat ö d e!
» ryckte på axlarne.
ett väsen berusade m i g till- hör er till hjertat, o c h erfar, hvilken präktig, flieka ni är, nu känner jag, att j a g lefnad o c h alltid skall tråna efter de läp- röfvat ... » rodnade litet vid denna öppna förkla- ring o c h blef förlägen.
och kanske en tröst N i får nu o m ni vill eller ej • — hvad — om ni förvånas eller för- slog sina armar o m min hals.
Våra att bäfva.
.
.
* Fritz von K l e e b e r g smackade åter med tungan.
» En afundsvärd man! » utropade grefve Bingen.
Den unge mannen tömde lugnt sin tekopp.
» M i n historia är nu s l u t », sade han.
återstår derur.
mig endast att draga en sems » Det moral Ser ni, kära vänner: de kyssar vi röfva måste betala med 50 lire, k o m m a egent- stå oss dyrt.
D e t är de kyssar vi erhålla utan vårt åtgörande, som k o m m a att stå oss dyrast.
Viljen I ha b e v i s?
— från Villa de Fenestrelle D e n unga är hustru! » nu — (Slut.)
då er aldrig skall glömma den der kyssen under hela Hon mindre melodiska stämma, känna par, hvarifrän j a g kan tyrannisera skönhet så ljuft smekande tränger En Hon Hon min hjertegod tycker ligen ej att skälmskt.
såg er sofvande.
.
.
N u då jag åter får be- lärt det kärleks- skyldig er en godt- läppar förenades i en brinnande kyss, som k o m och jag för också skräckes.
.
.
» damen min som än och m i g var den farlig, det märker j a g i obehaglig timme inför polisen, utan för er skull.
menniska, Der- mig ... » er, ju det medvetna större s t r a f f e t.
.
.
räckligt, då j a g stod der borta vid gallerporten undra är ännu en kyss — ni M e d kyssar måste frågade hon är måste Den tyvärr för e r?
» » För som j a g i hennes skratt.
För emot för j a g här o m den gick i tusende bitar, o c h nyste, hahaha, Denna som för blott var en obetänksamhet, som ej för- spelet.
» Han Jag » Jag som ni ä r.
.
.
det skrattande.
skall tro, att vi här ha ett att jag aldrig än mött en så upp- anstötligt, Ni hon ej min underordnade.
Jag mitt hjerta det är j u ypperligt! » utbrast jag.
tillstå, han görelse att för en så obetydlig anledning som en dagen gjorde, då han åter igen förargade m i g?
Jag O c h han borde icke genom den dumma scenen hos polismästaren.
ber er, tro icke hvarje Men man endast vara försigtig.
när hjertat är med i flere väktaren, förarga honom för den förargelse han beredde möte.
bort ropade tyrann, och ger ej utan vidare lille gigspelaren, kan förarga m i g.
» tade hjertligt, ensliga skogsväg.
» Ack! » min mig Jag tjenar för strängt klander.
har tror bestämdt, den der grå eder för er underordnade.
.
.
» Ja, derför stämde j a g möte med er här.
vill säga, endast den grå, som man M r kallar H o n skrat- frågade hon.
vi här hafva ett ömt rendez-vous. » denna sanna kyskheten består icke deri att finna det dufvoögonen.
denna löjliga a n b l i c k?
» » Han och riktig och fördomsfri vackra barnet med de milda vid » H v a d iag ser der borta — —.
» förknippadt med dylika oangenäma hågkomster genast, att j a g blifvit ond, o c h skyndade ändra det Hon » H v a r f ö r sätter ni på er en sådan likbjudar- sedan an- till o c h med polisen till mitt skydd.
M e n får frågade j a g sjelf.
.
.
J a g g a f henne kikaren nämt ögonblick.
.
.
J a g ville ej kompromettera m ö t e var något eget — öfver mitt ombuds envishet.
Han märkte äfven ond? » m e d ett teleskop, var större än han ni sade — förtjenade en annan lön.
Stolen stötte j a g omkull af förargelse bli ur som mot verkligen o c h mottog kikaren det, då j a g ej ville bereda eder ännu ett oange- jag ni med Snart hade j a g öfvertygat mig, att hyllningen — » hyllningen åt skönheten » Detta » Kan Ha » Naturligtvis, då han ser oss tillsamman på I alla händelser icke, jag som instämt er för polisen utan den grå.
taktik. » terrassen åter o c h b l e f plötsligen allvarsam.
visst i c k e!
» må så v a r a.
.
.
rättens vilja nödgades lyssna i rummet skrattade hand.
skrattade allt j e m t.
.
.
att till min Jag säga Han s:knlle, o m möjligt, undvika att låta att » H a ha Gigspelaren står på blickar hit genom en jettestor kikare.
hennes förefaller mig alldeles ej för högt! » der vitna, men j a g måste i alla händelser stå bredvid.
och min mig Så k o m det till, Se b l o t t!
ha h a!
» och med måst betala den med femtio vid.
förfogande.
» H a n är för d u m », utropade hon.
ha!
jag, jag som alls ej var värd ... » » M i t t förbindligaste t a c k!
» sprang u p p.
nästan » Äh, som obetänksamhet, hade knappast genom den kastat en b l i c k som oeh derför har j a g förlåtit er så lätt.
trogna väktare anföll er hotande — betänkligt, härifrån. » framtog ur fickan en liten teaterkikare; — ... » vildt allt bråk man gjorde Hon inser det a l l t s å?
» » Nå kom Domaren o r d e n: hyllning — först och J a g gjorde artighet ... » andra påstodo; alltsammans hade förefallit mig en i för domaren, att ni alldeles ej så sade hon, » d e r ligger vår villa.
D e n lille, torre hofmästaren » Det ofta gerna spelar skulle flickor.
Då lire! » af ni, » ser den ganska bra terassen till han hoppades, att J a g hämnades på honom, i det förklarade uppfört dertill; hofmästare, med sin solfjäder pä en verkligen på fattiga kyss ' att visade stod » Priset att jag gick dit för bojor, hvilka hon ville att hon hade rätt.
Derför kunde bero på en t i l l f ä l l i g h e t.
.
.
» » Ni nej, » ni var mig icke osympatisk!
förträffligt Ni jag mig » Men ej sjelf reda derför, men jag kände instinkt- Ja då de men hon vexlade skickligt sam- och » Ser Man utbrast hon derpå i varmare ton, » jag kan icke gick till polislokalen oeh bekla- ^ föreföll er bära mig, punkt nere i dalen.
min person g r å », svarade hon malitiöst.
er, blifvit gäckadt.
efter svara henne o c h försäkra, att jag på villan, förr än hon med ett klingande skratt sade hyllning åt skönheten d e t; men jag hoppades att pålägga messigt, att i ert djerfva angrep låg något, som Klein.
ville skulle hon mig (Forts.) eke Jag gerna var er osympatisk.
.
.
» äro vi fåfänga, vi alla unga kyssar.
döma fingret.
sade hon, » den ni gjorde en » Jag ljuga!
Två annan, » dylik bekännelse, skulle må hända redan hafva leende, i det jag diplomatiskt förbigick frågans kärnpunkt.
lifstidskär- hotade mig skalkaktigt med talsämne » J a g har väntat en mild d o m », svarade j a g att j a g är dömd till benådat er med mångårig fångenskap. » hänsynslöst och orätt- flicka?
tror, ... » Hon färdigt att röfva en kyss från en obekant Är lek D e kalla det Qvinnan måste ständigt foga sig efter, Ar » Jag alltid göra sin vilja måste fördraga hvarje hänsynslöshet o c b hvarje oförrätt.
leende.
förr eller senare sticker sätt, men saken är den samma.
gällande.
» Straffet är alltså större, än j a g tänkt, » sade hon Iduns byrå och expedition hållas under måndagar, sommarmånaderna torsdagar och fredagar öppna kl. endast 10 — /.
Vi vilja särskildt fästa uppmärksamheten på Iduns lämplighet för plats- sökande och platsutbjudande annonsörer, äfvensom för alla öfriga slags SANDGREN, V å r a barn.
Hemmets » centrum virium » är bar- nen.
De äro der jemte det dyrbaraste för föräldrarnes bjertan: hopp och far- hågor, glädje och smärta kännas Ulli- gast, då det gäller dem, deras välbe- finnande, deras lif och — framtid.
In- gen möda, tid eller eftertanke bör an- ses för uppoffring, då det gäller att dana dessa späda plantor till att vär- digt fylla sin plats såsom menniskor, hvilkas mål är att främja samhällets så väl som egen lycka.
Vid hjertats ömma röst få vi dock ej alltid fästa vår uppfostringsmetod: hjertat är svagt och behöfver förstån- dets stöd i detta vigtiga förehatvande.
Det första barnen böra läras är — lyd- nad, och dertill fordras en fast vilja.
Det andra de böra tillhållas är, att all- tid tala sanning.
Ofverflöd och pjunk borde visas bort från barnkammaren; en veklig uppfostran, som försvagar och förkonstlar naturen, är ett gifvet förderf för så väl kroppen som karak- tären.
Att låta barn få alla deras önskningar uppfylda är en stor dår- skap.
H o kan veta huru deras öden gestalta sig?
Den klaraste morgon- himmel kan innan aftonen förmörkas af moln och lika visst, som det af barnet bygda korthuset ramlar, kan äfven det stoltaste palats falla, och då är det en lycka i olyckan att icke hafva vuxit upp uti öfverdådiga lef- nadsvanor, samt ett godt stöd inom oss sjelfva, att från början blifvit vande vid någon försakelse — att kunna bära en missräkning utan att förfalla i miss- tröstan och förtviflan.
Lär barnen den tillfredsställelse arbetet medför.
Tanken att vara nyttig såsom ett, äfven i det mindre, gladt och hedrande medvetande.
Först och sist, visen dem vägen till Guds hus!
Derförutan ingen lycka!
E. Tjenarne.
Det är en stor egenskap att kunna rätt behandla sina medmenniskor i all- mänhet och sina tjenare i synnerhet.
Af de senare äro vi dagligen beroende och ofta kan vårt förhållande till dem störa hemmets trefnad.
Tjenarnes fel och förseelser äro stundom rätt stora, åtminstone förefalla de oss att vara det, men tänka vi någonsin efter, om icke vi äro i någon mon felaktiga emot dem?
Ä r o våra fordringar allid billiga, försöka vi någon gång sätta oss in i deras ställning och rätta vårt bemö- tande der efter?
V i finna deras löner höga och deras anspråk på frihet för stora; men hur skulle vi finna oss vid ett utbyte med dem och deras lif, jern- fördt med vårt eget?
För att rätt behandla tjenare fordras att göra sig förtrolig med hvars och ens temperament, att icke mäta afstån- det mellan dem och oss blott der efter, att vi äro husbönder och de våra un- derordnade.
V i skola minnas, att de äro menniskor liksom vi, vänligt del- taga i deras angelägenheter och med foglighet rätta deras fel.
På så vis skulle vi förbättra dem och vinna deras tillgifvenhet i stället för att såsom det nu oftast är ett hälft fiendtligt för- hållande existerar mellan tjenare och husbonde.
Afund å ena, misstroende och underkännande å andra sidan.
En reform häri vore mycket önskvärd. "
E.
Bostaden.
Af allt, som bereder trefnad i våra rum, är intet af så stor vigt, som att luften der är frisk.
Det är vilkoret för sundhet och helsa.
Ventilera der- före dagligen.
Att någon kyla inkom- mer betyder ingen ting; dess bättre tål man sedan vårt klimats vintrar.
Mera eldning behöfves derför icke, ty man fryser snarare i ett qvaft rum Regeringsgatan med 18 graders värme än i ett luftadt med blott 15 grader.
Sofrum, sjuk- rum och barnkamrar äro i största be- hof af ventilering, som bör ske flere gånger dagligen.
E.
Matlagning ".
Brödsoppa.
Limpbröd skares i skif- vor och kokas i vatten, tills det blir simmigt, då det uppsilas.
En kaffe- kopp saft islås och uppkokas, hvarefter den upphälles i skålen.
Grädde vispas ttll hårdt skum och slås deri, hvar- efter soppan serveras.
Ulla.
B a k n i n g.
I stället för beskrifningar på bak- verk — sådana sända vi ju ofta hvar andra genom » ldun » — torde det till- låtas att påvisa den besparing vi kunna göra genom att sjelfva baka våra » små- bröd » samt hvetebröd.
Erfarenheten har visat oss, så framt vi räknat efter hur dyrbart det blir att taga sådant hos bagaren och då nu mjöltull så väl som hela den ekonomiska ställningen i vårt land bjuder sparsamhet äfven i det lilla, bör ju intet förbises.
Dess utom, hur lätt och trefligt är det ej, att medan köttet kokar till middagen, vid samma eld i kokspisugnen grädda både kaffe- och tebröd, och hur väl smakar ej sedan detta, kryddadt af medvetandet, att man varit en riktigt hushållsaktig, beräknande och oförtröt- tad husmor.
E.
Sockerkaka.
4 äggulor vispas med 8 strukna matskedar fint socker och några droppar vaniljolja; ägghvitorna slagna till hårdt skum iröras nu, hvarpå 3 strukna matskedar potatismjöl till- sättes och massan slås i en smord och med bröd beströdd form och insattes i ordinär ugnsvärme.
Vera.
Billiga pepparkakor.
2 ägg, 3 jum- frur ljum sirap, 12 lod socker, ' jz lod hjorthornssalt, 1 tesked kanel, 1 tesked stötta nejlikor, 1 tesked skurna pome- ransskal samt 1 skalp.
12 lod hvete- mjöl.
Bakas ut genast, uttages med mått, i lagom ugnsvärme.
Vera.
I n l ä g g n i n g a r.
Sallad af pumpa.
(Svar på frågan n:r 71.)
Pumpan, som bör vara bra mogen innan den aftages, skalas och rensas väl och skares i fyrkantiga bi- tar; dessa stänkas litet med fint salt, hvarmed de stå ett par timmar; der efter hällas de i ett durschslag och skakas, så att saltet kommer ifrån; de vägas, och till 1 skalp, pumpa tages ' I2 skalp, socker och 5 kubiktum ättika; man låter sockret och ättikan koka en stund med ett par bitar skalad inge- fära; först derpå lägger man i pum- pan och låter den koka, tills den blir klar (10 ä 15 minuter).
Derpå tages den upp med en hålslef, hvarpå saften får koka en stund innan den hälles öfver pumpan.
Denna sallad är sär- deles god och håller sig året om.
Piccola.
Drycker.
Fruntimmerspunsch.
6 qvarter vatten och 4 skalp, socker uppkokas; dertill sättes 1 kanna fin arrak af 10 graders styrka under jemn omröring med en slef.
Under tiden glödgas i elden en renskurad eldgaffel eller annat jern och med denna afbrännes punschen, tills all skarphet är borta och ersatts af karamellsmak.
E. Champagnedricka.
1 kanna källvat- ten, ', ' 2 kanna godt, vanligt svenskt svagdricka och 12 lod socker, hvartill sättes 4 droppar cedroolja; blandas och vispas väl till samman, buteljeras och korkas väl och sättes i källare.
1 å 6, L a g e r a f d e b ä s t a U R 2 russin läggas i hvarje butelj.
några dagar är det färdigt.
Efter E.
Tvätten.
Ett bra sätt att rengöra handskar är följande: ljum, söt mjölk tillsättes med litet syrsalt samt silketvål; deri doppas en hvit helyllelapp, hvarmed hand- skarne gnidas, tills de äro rena.
Der efter läggas de mellan linne att väl torka och utdragas sedan på alla håll.
Sist gnidas handskarne med en linne- lapp, som blifvit doppad i talk.
E. Ylletvätt.
1 skalp, silketvål och ' / « skalp, soda kokas till samman i 1 kanna mjukt vatten, tills hälften åter- står.
En liten del af detta tages och uppvispas i litet varmt vatten, som sedan utspädes med kallt vatten, tills det blir ljumt • — ej för varmt.
Yllet tvättas häri och sköljes i vatten med samma värmegrad.
Inklappas uti groft linne der det får ligga några timmar, hvarpå det upphänges på varmt ställe att hastigt torka.
Försökt och befun- net bra.
M.
Fönster trädgården.
För att höja behagen i våra hem bör hvarje sådant hafva sin lilla fön- sterträdgård, lämpad efter utrymmet.
I stora, höga rum pryda resliga väx- ter, stående enskildt eller i grupp på golfvet jemte ett och annat sortiment lägre arter i korg- eller andra blom- sterbord.
Eosor i flere färger med in- fattning af fina kryp- och slingerväxter taga sig väl ut.
Älskar man dessa barn från paradi- set, är det ett nöje att vårda dem — göra vi det med omsorg, äro de tack- samma.
Som ledning i blomsterskötsel är bäst att hafva en bok i detta ämne.
Hvad som allmänt gäller är emellertid det att ofta sprita krukväxterna med ljumt vatten (sådant användes äfven vid vattningen),, men före spritningen afdamma bladen med en fjädervippa.
Sedan rosor knoppats upphöres med spritningen och då de blommat ut, kunna de med fördel nergräfvas i sina krukor på kalljord, med läge skyddadt för blåst och allt för stark sol.
Spritas sedan dagligen.
E. Läkareråd.
^Frågvisa Annip bör vända sig till en spe- cialist i hals- och näs sjuk dom ar med sina frå- gor och hos donne undergå ordentlig behand- ling.
Pä sådant sätt har ni största utsigten att vinua ett godt resultat.
Viktoria.
I detta delikata ämne är det, som ni sjelf borde kunna förstå, omöjligt att yttra sig i en tidnings spalter.
Vänd er der- för personligen till läkare, som da ock kan inleda en för cr säkerligen högst önskvärd allmänbehandling.
Karolina.
1) Endast genom smitta.
2) För botandet behöfves nödväodigt lokal behand- ling, som måste afpassas olika allt efter fal- lets beskaffenhet.
Tiden för behandlingen varierar också betydligt: ett par veckor till flera månader.
3) Det enda säkra skiljemärket är, att i sekretet vid den genom smitta upp- komna (som dessutom medför svårare symp- tom) finnas bakterier, hvilka saknas vid den andra, och som genom färgning och mikro- skopisk undersökning kunna af läkare påvisas.
Fina W. Det operativa ingreppet består i bortskärande af ärret.
Vänd er derför till läkare (helst kirurg), ty medelst medikamentös behandling synes ej mycket vara att vinna.
Milix.
Se svar till M. O. i n: o l 4!
Manlig prenumerant.
1) Beror visst icke på något njurlidande.
Det är en normal körtel- afsundring, som blott synes vara något rik- ligare hos er än vanligen är fallet, men detta är fullkomligt ofarligt.
Tvätta dagligen med en mjuk svamp, och lägg, om afsöndringen det oaktadt är något illaluktande, emellan ett tunt lager borsyrebomull, som i sådant fall vexlas tre gånger dagligen.
2) Detta är ett ej så ovanligt förhållande, som, om skilnaden ej är dess större, icke behöfver ingifva er nå- gon oro.
Lat emellertid för säkerhets skull undersöka er.
Stina — fästmö.
1) Obetingadt d:r S. 2) och 3) Naturligtvis omöjligt att besvara, då vi ej veta, af hvad slag ert lidande är.
Sanno- likt är dock, att båda frågorna besvaras med i nej.
4) Om behandlingen kunna vi natur- ligtvis af samma orsak ej yttra oss, men vi uppmana er att underkasta er densamma; smärtan torde ej bli stor.
D:r — cl.
Frågor.
N:o 77.
Hvilken fernissa är starkast och bäst att använda på oljemäiade föremål, som äro utsatta för väta och solsken?
Hvad kal- las den och hvar finnes den att få?
Aida.
N:o 78.
Hur skall man behandla rosor, som lida af mögel?
Sjukdomen trotsar både insektpulver och tvättningar med tvålvatten.
De gamla rosorna sattes ut på kalljord i våras och ny uppsättning togs från Göteborgs träd- gårdsförening; nu börja äfven dessa till min stora sorg att visa mögelfläckar.
Dela.
Svar- Nio 62.
Rabarberstjelkarne skalas och skä- ras i fina bitar, plockas pä buteljer, hvilka sedan fyllas med källvatten, korkas och hart- zas (hartzen bör innehålla något groft lack, ty annars spricker densamma och luften får tillträde).
Förvaras i källare och kokas såsom färska.
Anna.
N:o 62.
Eabarberstjelkarne skalas, skäras i bitar som klyfvas för att kunna stoppas på väl rengjorda buteljer, hvilka genast korkas och hartzas.
Förvaras till vintern i källare, der de ställas på korken.
Anrättas som färska.
Vill man vid inläggningen bestå socker, be- handlas de som kompott; af Va &amp; socker och 3 jumfrur vatten pr helbutelj kokas en lag, som afsvalnad hälles i buteljen på frukten; korkas straxt, kokas i vattenbad i 15 minu- ter; hartzas och förvaras i källare.
Aida.
N:o 65.
Lägg ett eller två.
strån saffran i pippis vattenglas och lägg i buren en kokt, skalad potatis.
Corinne.
N:o 73.
Antingen lägger man ormbunkarne mellan filtar och stryker öfver dem någia slag med ett varmt jern eller läggas de mel- lan madrasser att torka.
Corinne.
N:o 74.
Kärlen läggas i varm sodalut, upp- tagas och skuras med perlsand (köpes i hvarje handelsbod); sköljas sedan i varmt vatten samt torkas väl.
Anna.
N:o 74.
Bleck lägges i varm sodalut och skuras först med vanlig fin sand och sköljes derefter.
Sedan med perlsand och sköljes åter.
Kallt vatten användes båda gångerna.
Lägges att torka.
Softe.
Breflåda.
» Förvaltare. » Uddevalla.
Uppgif namn och adress, som blir red.
hemlighet; eljes införes ej annonsen.
N.
N.
N.
N.
Uppgif namn och adress, så skola vi svara per post.
Lilias — gk.
Dito dito.
Charles.
Kan nog användas vid tillfälle.
Ida N. Helsingborg.
Sänd 14 ören i fri- märken, så skola vi expediera saken.
» Utvägslus ».
Annonsera i Dagens Nyheter.
Blenda Ingeborg.
Då Er uppsats antagligen ej kommit oss till hända, enär vi ej veta nå- got derom, bedja vi Er sända afskrift.
Mahli.
Hvad hette Er uppsats?
Anna.
I Iduns underafd.
finner Ni flera af Edra frågor besvarade.
De öfriga inforas.
Innehållsförteckning: » Det gar någon öfver min graf! » Dikt af •I.
P Wallin.
— Utan lifsmål.
Teckning af Ave.
— Hur skall en ung qvinna bäst utbildas till en god husmor?
Af Silah.
— Palmodling i boningarum.
Af — n.
— Hvad hörer till ett ungt äkta pars bosättning?
Al Ebon.
— Tea- ter och musik.
Af F. Hbg.
— Två kyssar.
Novellett af Hugo Klein.
Våra barn.
— Tjenarue.
— Bostaden.
— Matlagning.
— Bakning.
— Inläggningar.
— Drycker.
— Tvätten.
— Fonsterträdgården.
— Läkareråd.
— Frågor.
— Svar.
— Breflåda.
tidningen kostar endast en (I) kröna för qvartalet, befordrlngsafglften Inberäknad.
— Fullständig mode- och mönstertidning gratis.
61 Drottninggatan tr. upp 3 få härmed rekommen- dera sin nya, tidsenliga 0 er 09 I F \ I I M I U U IN Annonser mottagas genofn S. Gumaellus annonsbyrålOcn nos redaktionen till 2 5 öre pr 4-spaltIg petitrad (= 10 stafvelser).
61 I d u n s l ä s a r i n n o r bedjas uppmärksamma annonsafdelningens rubriker 1 ' j e n s t s ö k.
a n d e och L e d i g a platser.
Red.
befordrar gerna alla inkommande frankerade Fotografering | O: som utföres omsorgsfullt enligt nutidens fordringar.
Ser svar, bära tydligt annonsnummer eller signatur, till annonsör, som vid annonsens insändande meddelat Red.
namn o. adress.
Bäst är att vid annonsens insändande bifoga liqvid i pen- ningar eller gångbara frimärken, Med största högaktning Hvar och en kan sjelf be- räkna annonskostnaden, enär hvarje tiotal stafvelser bilda en rad å 25 öre.
pj &lt;-+- Minst fyra öfverskjutande stafvelser räknas som full rad.
Sålunda räknas 8 7 stafvelser som 9 rader; 8 2 staf- Död.
% P Min innerligt älskade hustru Elise o •t Afzelius, född S p a n i e r, afled stilla i en ålder af 22 år vid Hjo vat- tenkuranstalt den 8 augusti kl. 7,so f. m., några timmar efter en dot- ters födelse och död, sörjd och begråten af mig, slägtingar och en talrik vänkrets.
[461] Arvid Afzelius.
a o e+ ct- Hl- P BD o * PLATSSÖKANDE.
En flieka, som senast varit anstäld å kontor, ön- skar plats i god familj helst på landet, för att biträda med barnens vård, söm- nad samt föref.
görom.
Svar till » Barn- kär 28 » afvaktas å Iduns Byrå.
[460] En ung 09 CD i _ » B gå frun till hända sökes af en ung flicka.
Den sökande är kunnig i mat- lagning samt van deltaga i öfriga inom hus förefallande göromål.
Svar till » Agnes », Gefle, pöste restante.
[45b] A t t f ö r e s t å ett mindre, enkelt hushåll eller som hjelp i inomhus före- fallande sysslor samt handarbete önskas af en bättre flicka.
Goda rekommen- dationer från förut innehafda platser.
Svar: » A.
K.
», Sundsvall, pöste rest.
55 Drottninggatan 55, rekommendera sitt välsorterade lager af endast äkta utländska V i n e r ken genomgått kurs i bokhålleri, ön- skar sig plats såsom kassörska eller skrif biträde, eller ock såsom sällskap och biträde åt frun i bildad familj; om barn finnas, kan undervisning lemnas i vanl.
skolämnen o. musik.
Närmare und.
bokhållaren E.
B.
Nässén, Sunds vall.
[45g] B i l d a d e flickor från goda hem söka platser som guvernanter, lektriser, sällskap och hjelp i hemmen genom Th. Tjäders inackorderingsbyrå, [444] Malmskilnadsgatan 38. och S p i r i t u ö s a.
Särskildt framhålles: finare Ch.amp.-Cogn.ac från de förnämsta firmor, flere år här i lager, B o r d e a u x - v i n e r af välkända firmor, h v i t t P o r t v i n, särdeles omtyckt, samt för sommarsäsongen: e x t r a fint K a l l s k å l s v i n å 3 kr.
pr kanna.
[313] Bland furor och granar.
Teckningar ur lifvet och naturen i Dalarne och Vermland af Lars Lunell.
P r i s: 1: 50.
Billiga priser.
55 Boken lemnas portofritt om 1 kr.
60 öre insändes till Carl Björklunds bokhandel [457] i Falun.
Nybrogatan.
N y b r o g a t a n 55.
I Tvätt utföres äfven af härvarande ordentliga tvätteräkor,; hemtas och hemsändes, då adress uppgifves pr telefon 43 9 0 eller pr post.
[74] Obs Engelska Luggkrusare.
J.
G. Hammars K F " Lampkök.
U J 1 0.
Stor värmeförmåga.
Brinna luktfritt.
Briljant belysning.
Goda tyger.
Nya c c h smakfulla model- ler.
Billiga priser.
Allm.
Telef.
68 40.
J.
G. HAMMAR, Herrar Affärsmän!
E n g e l s k a Magasinet Tidningen 38 Begeringsgatan 38, 1 tr. upp.
Trieotvaror af bästa qvalité, Serger, Velveteen, Flaneller, Barnskor, Vår- hattar för babies, Bärkappor.
Utmärkta Teer m. m.
[252] kraf.
30 Malmskilnadsgatan H. Nyström, 2 Stora Vattugatan 2, hörnhuset vid Brur.kebergstorg.
[365] På några minuter kan på kall väg med dessa mr Hindés patenterade Hår- krusare åstadkommas de vackraste loc- kar och äro de derför de utmärktaste Luggkrusare.
Säljas å 1 kr.
hos Pris: enkla med veke 4 — 6 kr., extra so- lida 7 — 8 kr., med 2 vekar 12 kr.
Fru O. Stråle, Fullkomlig belåtenhet Parfymhandeln, Drottninggatan 6. garanteras hvarje köpare.
[292] Obs.!
Sändas till landsorten mot efter- Barnkläder för alla åldrar, till och m e d 1 4 år.
ÅMÅLS-POSTEN " är Dalslands enda tidning, har stor sprid- ning, utkommer tvenne gånger i vec- kan.
Annonspris 8 öre petitrad.
[43b] [397] V P P W Q B e g ä r alltid V E-ILIN O r e n a C a c a o Utsökt qvalitet, — Billigt pris.
Va kilo 2: 75; « / &lt; kilo 1: 50; Vs kUo 80 öre.
General-Agent för Sverige!
S.
J.
N O R M A N, S t o c k h o l m.
[142] (G.
11476x13) Skrif till Sofia Ekman % C:o förfärdiga [454] E n u n g, b ä t t r e flieka, hvil- 9 V I 1 T H A N D E L, Stort lager af P l a t s t i l l h ö s t e n i familj att S O TJULANDER &amp; C:o DIVERSE.
flieka, som med goda betyg genomgått 7-kIas- sigt elementarläroverk, önskar till hö- sten pl.
i aktningsv.
fam. för att un- dervisa minderåriga barn i vanl.
skol- ämnen, språk o. musik.
Befl.
torde sända svar till » E v y », Iduns Byrå.
[455] annonseras bäst i Idunl I bokhandeln har nyligen utkommit: oq lo ldun är för qvinliga tjenstsökande bästa annonstidning 1 Allt, som rör damernas verld TJ-ri enkel och anspråkslös H II kunnig i finare o. gröfre matlagning samt finare ' bakning, önskar sig plats till den 1 nov.
som hushållerska eller kokerska.
Svar torde godhetsfullt sändas under adress » S.
J. S. », Kalmar, pöste- re- stante.
[456] PLATSER.
Auf nächsten Herbst od.
frilher wird von einer guten Familie auf dem Lande eine deutsehe Jungfer gesueht.
Offerten sindunterChiffre » R.
R. » an die Station Wingåker zu riehten.
[445] Alla Iättförstådda förkortningar äro tillåtna.
för mindre barn sökes af en ung flicka, hvilken eger vana vid undervisning.
Den sökande är anspråkslös, arbetsam samt villig att biträda i husliga göro- mål.
Små pretentioner.
Den härå reflek- terar torde godhetsfullt sända svar, märkt » 23 år », Örebro, pöste restante.
(G.
21996x3) [468] SO •i velser som 8 rader.
Plats som lärarinna A n n o n s e r.
reformerade 10 underkläder.
Brahegatan Stockholm.
10 [281] B o s ä t t n i n g s m a g a s i n Greta L a n d s o r t BRODÖS och begär pr of ver och prisuppgifter Klara Norra Kyrkogata 7 B, 3 tr.
Utför de finaste broderier och mono- gramritning.
Lektioner gifvas äfven i ritning, filét- guipure samt makramé.
Träffas kl. 9 — 10 f. m., 4 — 6 e. ta.
[2 2] å H v i t a väfnader till underkläder, Spetsar, Broderier, Duktuger, Handdukstfäfaader, Lakanväfnader och Sängkläder.
[428] 236 STOCKHOLM, GERNANDTS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG Annonser, afsedda för familjen eller fruntimmersverlden, införas lämpligast i ldun.
