# ID: svediakorp-per659
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1888
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,916
# sentences: 857
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Os So » Q a c * a &lt;a a Fredagen den 27 juli 1888.
N:r 30.
B y r å: 8 Sturegatan 8 (ingång från Humlegårdsg.
10) Annonspris: 25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).
Tidningen kostar endast 1 krona fSr qvartalet.
postarvodet inberäknadt.
Ingen} ösnummerförsäljning!
Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG.
Träffas å byrån kl. 9 — 10 och 4 — 5.
Allra.
Telef.
6 1 4 7.
Der W e l t mehr geben als sie uns giebt, Die W e l t mehr lieben als sie uns liebt; En nutidskonkurrens.
Af Inga Schenfelt (Elsa) *.
rittas föräldrar det kommit, dag lät dem bli guvernant.
Var dant t o k e r i.
.
.
inte kunde icke fatta hvarifrån dä deras äldsta dotter en veta, att lion ville ut och det hennes allvar.
.
.
?
Så- behöfde hon det!
Men då hon vidblef sin idé och förklarade, att den o c h den af hennes jemlikar föregått med exempel, gjordes ej flera invändningar.
Möjligen voro föräldrarne svaga för hennes ön- skan eller ock trötta på att se hennes missnöjda anlete o c h likgiltighet för hvad som omgaf henne.
G-enom vänner o c h bekanta fick Britta snart nog anbud på plats hos en godsegare i södra Sverige och det behagade henne.
Här b l e f ej ens fråga o m att se på betyg.
Britta var af familj, hade muntliga förespråkare, hade genom- gått elementarskola o c h vistats en längre tid i Paris.
.
.
A f samma skäl följde långt större lön, än en fattig flicka af tarflig härkomst vågat begära Dessutom var det j u angenämt att visa sig storslagen hela vägen.
.
.
N u fick Britta sysselsättning, som intresse- rane henne — för paryren; den skulle moder- niseras, tillökas, blifva elegant.
H o n ämnade imponera med den.
.
.
och så kom hon nu i granskapet af en garnisonsstad ... fantasien ut- spann angenäma framtidstaflor ...
Minst af allt sysselsattes hennes tankar med den befattning hon åtagit sig.
Å h, den skulle nog också gå för s i g!
Rustad med klädningssläp af dyrbart siden och Pariserspetsar, värdefulla nipper o c h ett intagande leende, gjorde Britta sin entré i det främmande hemmet — hon syntes mycket säker * A f förbiseende var förra numret ej signerad.
» En nntidskonkurrens » i Prenumeration sker: I landsorten: å postanstalterna.
I Stockholm: hos redaktionen, ä Stads- postens hufvudkontor, i de större bok- lådorna samt å tidningskontoren.
fullständig mode- o. mönstertidning.
Nie um den Beifall der M e n g e w e r b e n, Macht ruhig leben und selig sterben.
på sin sak.
.
.
tvinade ej en minut på sin för- måga att kunna fylla platsen såsom lärarinna för den elfvaåriga, husets enda dotter.
* Lydia, i det på bästa sätt, undervisade tre trädde sin mor l:sta årg.
TTtg-ifninffstid: byarje belgfri fredag.
Sista numret i bvarje månad innebal ler en fattiga hemmet, använde tiden och hann med otroligt m y c k e t: af syskonen, sydde åt dem, bi- i hushållet.
B e r måste nu väfvas af glatta lifvet, sär- skildt åt Lydia, som ej fick k o m m a » för b a r » ut i främmande hus; två dagar i veckan upp- togs förmiddagen hos orgelnisten, der hon öf- vade sig i musik och läste språk med Maria, det senare dock ej m o t qvittning, utan m o t en måttlig kontant ersättning — o, så välbehöflig för u p p k ö p af garn m.
m., då faderns kassa alltid var klen.
Men oaktadt alla svårigheter sågs hon stän- digt glad och förhoppningsfull — den goda sinnesförfattning, som nyttigt arbete framkallar — o c h var en uppmuntran för alla inom familjen.
M e d denna sommar skulle dock siota strålen från deras anspråkslösa lyckas sol utsläckas — kanske för alltid; moln skockade sig liksom under den glänsande sommardagen, då naturen hastigt insvepes i mörka, hotande, åskdigra skyar.
Bref anlände från den lärarinna, hvars löfte L y d i a fått o c h litat på om anskaffande af kondition, att hon ännu ingenting kunnat verka för saken, som fått ett önskadt resultat.
D e platser, hon hoppats på och efterfrågat, voro redan upptagna, en af dessa utaf Lydias f. d. skolkamrat o c h vän — Britta.
» D e t t a » till- lade lärarinnan, » är högst förvånande, en rik flicka från ett godt h e m.
.
.
o c h m e d verkligt medelmåttiga kunskaper, men sådant blir allt mer o c h mer vanligt.
E n mani eller hvad det är att lemna hemmet synes hafva gripit ungdomen, o c h det är ett missgrepp af unga flickor, då de ej behöfva k o m m a bort.
A c k, hur många äro ej de, hvilka tvingas dertill af det närvarande eller för framtida bergning, och nu blifva dessa rätt ofta undanträngda.
De lyckligt lottade borde betänka det — äfven då de äro utan känsla för den oskattbara lyckan af ett föräldrahem, dess skydd, trygghet o c h omvårdnad, hvilket ingen annan ställning i lifvet kan uppväga.
B l i f nu ej modlös, jag vill ännu hafva dig i minne, ehuru mängden af sökande till dylika anställningar numera rekryteras ur alla klasser, under alla förmögenhetsvilkor i otrolig mängd.
D e t blir bäst att annonsera, skulle jag tro.
Börja g e n a s t!
» » A n n o n s e r a!
Ja, det är lätt sagdt, men för oss dyrt. » » Å h ja, pappa.
J a g har dock några slantar och får väl några till för de lektioner jag g e r, » sade L y d i a nedstämd.
D e t var ett hårdt slag, detta, hon hade litat så säkert på att i o k - tober få k o m m a bort.
H u r skulle det nu g å?
B å d e oktober o c h november gingo utan svar på hennes annonser, m o d e t svigtade, bristen i hemmet framstod allt tydligare.
Närmare jul k o m m o krafbref till hennes far, som lånat litet här o c h litet der.
H a n försökte dölja bref- vens innehåll, men b e k y m m e r låg öfver hela hans väsen, o c h då dertill k o m, att en dag den bästa kon i deras ladugård leddes bort af en främmande karl, blef tydligt — att troli- gen det öfriga af deras små egodelar snart skulle föras samma väg — o m ej snar hjelp kom.
Julfriden b l e f dock nu störd af dessa mörka utsigter o c h endast de yngste a f barnen kunde i sin ovetenhet njuta af högtidens fröjd.
* * * Lydias föräldrar sågo förr lyckligare dagar: fadern utgick från ett godt, bergadt hem, den yngste af flere syskon.
Studiebanan beträdde han med god utsigt
Tidningen utkommer i hufvudstaden hvärje helgfri fredag och kostar för ett qvartal endast I krona, postarvodet inberäknadt.
— Sista numret i till framgång, men efter att med heder hafva tagit studentexamen blef han sjuklig för en tid oeh det beslöts att han, skulle k o m m a i landt- bruksskola för att sedermera öfvertaga sin fäder- negård.
A l l t gestalterade sig derefter väl: han gifte sig med en förståndig och älskvärd flicka ur medelklassen, hon medförde någon förmögen- het o c h båda skötte sin ekonomi mönstergilt.
Ett tiotal år senare kom en brytning för många jordbrukare: stora anspråk å alla sidor.
L y x e n b l e f den despot, som allmänt höjde sin spira, det skedde en rusning att sluta sig under dess fana, fanan med » Tidsandan » som inskrip- tion.
Lydias föräldrar läto sig visserligen icke hänföras a f denna den nya tidens » M o l o k, » men ho blef alldeles o b e r ö r d?
Familjen var nu stor, konjunkturerna sämre; ett missväxtår bröt stafven öfver deras ekonomi och för att kunna skicka den äldste sonen till akademien samt tillfredställa några fordrings- egare måste egendomen utbytas m o t en mindre gård, som g a f ringa reveny.
N u gälde det att o m möjligt uppfostra barnen för sjelfförsörjning, Lydia, äldsta dottern, hade godt hufvud, lust för studier, musikaliska anlag.
Man ansåg henne lämplig för lärarinnekallet o c h fäste stora förhoppningar vid henne.
Så sändes hon i skola.
Under tiden tillstötte en förlust, visserligen obetydlig till summan, men här af afgörande verkan, för en borgensförbin- delse.
D e n slog ned likt en ljungeld utan ringaste förberedelse, ty den var gammal, nära nog bortglömd.
* * * Nyåret k o m nu m e d totalt störd kredit.
Hvarenda en liten fordringsegare uppträdde pockande.
.
.
fordrande gårdens försäljning eller ock — konkurs.
Ingen hade hjerta till att svika fanan med den lysande inskriften: » Tids- andan » för att rädda en broder från undergång.
Alla ansågo sig behöfva hvarje öre, räckte det också blott till att för en enda dag fylla » tidens fordritigar; » utan man dref rastlöst på nu, sedan Lydia ingen plats fått o c h således ingen lön till stöd åt sin fars affärsställning.
H o n var en klen säkerhet, det säg man tyd- ligt, o c h det var just till hennes skolgång fadern begärt lånen.
Man hade då gillat hans plan, nu klandrades den, stämplades såsom högmod, obetänksamhet.
.
.
sådan är verlden.
D e t b l e f ett rådslag i familjen.
.
.
H v a d var att g ö r a?
» J a g kan då ej längre stanna h e m m a » för klarade L y d i a med betänksamhet, » har allt för- länge tyngt på hushållet.
» D u har ej fått svar på sista annonsen heller kära barn, hvart vill du taga v ä g e n?
» Något slags anställning måtte väl stå till att få,.
.
» menade hon i förtviflans m o d.
» O m jag kunde bokhålleri ändå, eller telegrafi, pappa. » » E l l e r om jag kunde bekosta att du fick lära det, men alla källor till hjelp äro för mig utsinade, mitt barn, o c h, o c h • — om kort tid stå vi utan hem.
.
.
» Menniskorna äro obarmhertiga.
pappa, o, att jag blott finge någon sorts plats.
Orgel- nistens fru har en syster i M.
, hon har lofvat höra efter der.
.
.
på hotellet.
L y d i a vexlade färg, tårar k o m m o henne i ögonen.
» P ä hotellet!
N e j, n e j!
sade Lydias m o r m e d verklig häpnad.
» P å hotellet! » instämde fadern, » nej aldrig, b a r n; du vet ej hvad det vill s ä g a ».
» J a g tror att det blir påkostande, men har jag då ej försökt allt, som kan inbringa någon lön o c h som jag kan åtaga mig.
Handarbeten gifva I r * v I I K l I L * J IN månaden meddelar en fullständig mode- och mönstertidning.
— Uppgif å närmaste postanstalt namn och adress samt erlägg prenum.-afgiften.
ingenting att lefva a f.
.
.
fattiga flickor öfver- svämma jorden, tror j a g!
P o r endast vivre fås nog arbete, men det är jag, som har skulden att afbörda, icke du, du gode pappa, som gjort allt för m i g.
» Några månader senare antog L y d i a den i M.
erbjudna anställningen.
M e d hvilka känslor detta skedde, är lätt att förstå.
Pöräldrarne sörjde mera öfver denna hårda nödvändighet än hvad L y d i a åtminstone visade, iner än öfver alla andra fattigdomens hårda följder, de gjorde i det längsta invändningar deremot, men — nöd stod för dörren, o c h L y d i a ville lindra den.
D e t hette att hon skulle blifva förestånderska på hotellet, en plats, som dock har något sken af dräglighet för sig; först ville man dock se hur kapabel hon var för denna mera ansvars- fulla befattning, och till en början måste hon passa upp resande.
Öfverflödigt torde vara att påpeka, hvilka vidriga obehag mötte henne under denna tjensteutöfning.
* Lydias föräldrar och syskon hade sagt farväl till sitt eget lilla anspråkslösa hem o c h genast derefter inflyttat i ett par små hyrda rum, pröfning följde på pröfning.
.
.
likväl sågos de oförändrade i tålig sträfvan o c h orubblig kär- leksfullhet inom sig.
Hardt nära stod, att fattigförsörjningen måst gripa in i deras lif, då det lyckades familjefadern erhålla plats å ett brukskontor.
Detta var en ljusning om ock ringa, då hans lön måste - räcka till för sex personers hushåll utom behöflig hjelp till de äldste sönerna.
Deras största oro gälde dock L y d i a.
I hennes bref röjdes visserligen ingen klagan, endast glädje, då hon kunde skicka dem penningar.
D e anade d o c k, huru hon stred och led.
Så förflöt första äret af hennes tjenst nära till slutet, då ett för henne kränkande uppträde förekom, hvilket bringade henne från den till- kämpade besinning, hon hittils egt.
Hotellvär- den blandade sig i saken.
.
.
Det visade låg ej i hans intresse, att betjeningen sig » frånstötande » m o t hans g ä s t e r.
.
.
L y d i a b l e f ej uppsagd, man insåg hennes värde och önskade gifva henne bättre plats framdeles, men andra till varnagel att vara lagom finkänsliga måste hon dock tillrättavisas.
Sedan stormen lagt sig, Lydia gråtit ut sin bittra smärta, kännande sig andligen dödstrött, beslöt hon begagna sig af öfverenskommen frivecka o c h flydde hem.
H o n kom till de sina oväntad.
» M a m m a, mamma, jag måste andas u t!
» » A c k, mitt barn, mitt siaeJcars b a r n.
.
.
!
» * * Britta fann sig väl, fjäsad, som hon var och uppburen på allt sätt.
Efter ett och ett hälft år förlofvades hon — ett lysande o c h rikt parti afslutade kursen.
O m nu L y d i a kunnat få den efter Britta ledigblifna p l a t s e n.
.
.
Ingen hade förlorat derpå, men det gick ej an.
.
.
Inte kunde man antaga en flicka, som varit på hotell!
A t t hon endast i yttersta nödfall tagit denna plats, att hon lidit förödmjukelser, outsägliga obehag för att kunna bistå sin utfattiga familj, att hon stridit med alla tillgängliga vapen för att rädda sin qvinliga värdighet från den cynism som anses lämplig att utöfvas äfven af bildade (?)
personer uti värdshuslifvets atmosfer — allt detta hjeltemod, all denna dygd uti olyckan — hvad gälde den inför verldens dom?
Jag har tecknat min lilla bild ur lifvet dels för att fästa uppmärksamhet på hvilka följder ifrågavarande konkurrens framkallar, dels ock för att såsom ett botemedel m o t den samma föreslå, att döttrar äfven i de lyckligt lottade hemmen måtte intresseras för husliga bestyr o c h gifvas sysselsättning — hemma.
Detta skulle utan tvifvel verka en fastare sammanslutning, ett varmare och naturligare förhållande inom familjen, som b ö r vara ett helt, utan öfvervägande individuela sträfvanden åt olika håll.
D e t skulle o c h slutligen blifva de blifvande husmödrarne sjelfve till oberäknelig fördel i framtiden.
Nyckelknippan.
|w|pe oansenligaste saker äro ej alltid de obe- tydligaste.
E t t bevis härpå lemnar nyc- kelknippan, hvilken är en stor skatt, o m du brukar henne med förstånd.
Främst ser du der må hända en helt liten nyekel, den öppnar tillträde till din kassa.
M å den för dig utgöra en maning att hushålla med litet, att klokt använda dina tillgångar o c h att ej börja med öfverflod, för att sedan sluta i brist.
» Spara i t i d!
» heter det.
D e n lilla nyckeln strax bredvid hör till ditt skrifbord.
Öfvertänk alltid noga hvad du skrif- ver!
D e t skrifna ordet kan blifva vår värsta fiende.
Ett ondt ord, satt på papperet, går djupare till sinnes än det muntligt uttalade ordet.
D e n något större nyckeln dernäst i ordnin- gen öppnar din mans klädskåp.
Bruka honom ofta för att öfvertyga dig o m, att allt är i god ordning, o c h att ej mal o c h annan ohyra der hållit sitt intåg o c h börjat sitt förstörelse- verk.
N y c k l a r n e till de öfriga skåpen o c h lådorna mana dig att ej låta något stå ö p p e t; ty en öppnad låda, ur hvilken dessutom det ena eller andra plagget nyfiket tittar fram, betraktas vanligen som ett tecken på bristande ordnings- sinne hos egarinnan.
L å t för öfrigt ej defekta saker, såsom trasiga skjortor eller linnen, plagg i hvilka knappar eller band fattas, söndriga strumpor o. d. få plats i linneskåpet.
P å nyckeln till skafferiet skulle rost sätta sig, o m du ej rätt använde den.
L å t denna dörr derför aldrig stå öppen.
D e n väcker deri- genom ej heller några frestelser hos dina tjenare.
Förvara alla dina förråd väl o c h sök använda öfverblifna matrester till andra måltider; man bör ej med förakt bortkasta någonting.
D e n oansenliga nyckelringen innesluter således en hel krets af omsorger o c h pligter.
Ännu hafva vi dock en nyckel onämd.
D e n är vis- serligen ej af metall, men nödvändigare än alla de öfriga.
D e t är nyckeln till din makes hjerta.
Denna måste du sjelf forma åt dig genom kär- lek, öfverseende o c h tålamod.
Bruka h o n o m väl o c h rätt, på det lycka o c h välsignelse må blifva eder gemensamma lott!
G.
R.
Hvad ufven tänkte.
R8||P ljusröd lampa kastar ett matt skimmer s ^ ^ k öfver rummet, atmosferen är mättad af syréndoft — öfvermättad kanhända.
Den höga glasdörren står öppen o c h månen smyger en sned stråle in på golfvet.
Derute är allt stilla, blott då o c h då hör man den lätta sommar- vinden lekande fara genom trädens grenar o c h bringa bladen uti rörelse.
Äfven härute är luften uppfyld af blomster-
Vi vilja särskildt fasta uppmärksamheten pa Iduns lämplighet for plats- sökande och platsutbjudande annonsörer, äfvensom för alla öfriga slags doft.
En nattfjäril två gnistrande flyger oroligt omkring o c h eldpunkter g l ö d a deruppe i den gamle ihålige e k e n.
Det är rummet på ett och ljuda ut i den stiger silfversken; hennes hår, upp, drägten, smärta som går leende som på och hvita faller o m hennes med hon ett ett glädjerop henne i sina verkligen namn, hår, öra.
en Han tillhviskande i genom fördunklar trädens kronor, gjort inom ändtligen har ett som till den i början för att sin egen, Det Den fladdra eken runkar b e k y m r a d sitt hufvud.
frågar nattfjäriln, » ser du nu funnit ännu äro ej trött- säger fjäriln, ut Såsom att säker hon blifvit jag säger u f v e n; deras lycka, långt derifrån », » m e n mina tankar ingifva mig b e - Jag har lyckan, sett som så bar- du ser för dina Läkareråd.
Eleonora.
Kronisk nässelfeber beror oftast på något underlifslidande eller någon mag- sjukdom.
Hvad som i detta fall kan vara orsaken, är svårt att afgöra; möjligen är det någon rubbning i regleringen, alldenstund nässelfeber vanligen uppträder vid dessa till- fällen.
Säker bot vinnes ej, förr än man lyc- kats upptäcka och undanrödja orsaken.
Som tillfälligt lindrande medel kan man fursöka fukt- ningar med blyvatten, eau de Cologne eller en 1 % karbolsyrelösning (med sprit), gnid- ning med citronskifvor, karbad af cirka 30° temp.
o.
s. v. Ett godt medel är i många fall fortsatt bruk af atropin: Va — 1 milligram 2 — 3 gånger dagligen.
Detta medel fäs dock ej utan läkares recept.
Sjuklig fru.
1) Dessa äro afgjordt uyttiga, blott de ej tagas för varma eller för starka.
2) Helbad hvar tredje dag af 34° å 35° temp.
under högst 10 min.
med följande kort halfbad af 28° temp.
3) Behandlingen beror till stor del på beskaffenheten af ert hjertfel, som vi ej kunna känna utan undersökning.
Försök emellertid en mixtur af 300 gram Digitalisinfusion och 20 gram bromnatrium, af hvilken ni bör taga en matsked 3 gånger dagligen.
Lugn i psy- kiskt och fysiskt afseende är naturligtvis af största vigt.
Elfrida S.
På er fråga angående » slem- afsöndring från luftröret » kunna vi ej lemna er något svar, då ni i öfrigt blott upplyser, att » magens funktioner äro något rubbade ».
På hvad sätt äro dessa rubbade?
Huru vet ni, att slemafsöndringen kommer från luft- röret?
En bekymrad moder.
1) Se svar till Fru på landet i n:o 9!
2) Låt lämplig läkare göra en underlifsundersökning, ty dessa rubbnin- gar måste först och främst behandlas.
Om ni kan, så använd återstoden af sommaren till en brunns- och badkur.
Har ni ej tillfälle dertill, så drick hvarje morgon på fastande mage två glas varmt Carls badervatten och strax före frukost och middag ett punschglas Porlavatten.
Lef en tid bortåt blott af mjölk- mat, löskokta ägg och litet fisk (utan fet sås).
Orolig hustru.
Något dylikt surrogat kunna vi tyvärr ej säga eder: hvad som än föreslås, blir antagligen utan effekt, om vederbörande ej sjelf kan besluta sig för att upphöia med detta missbruk.
Dir — d.
ögon, sällan att lida Arma M e n när det kalla N:o 62.
Hur konserverar man rabarber- stjelkar till bruk på vintern?
H — a.
N:o 63.
Upplysning om hur afbrutna armar o. d. pä gipsfigurer bäst kunna fastsättas och hvarmed man kan återställa figurernas hvit- het mottagas tacksamt af Husmor pä landet.
ädla i mycket.
och en hans känner omätliga står Ett M E D att än kallt — o c h inom minnas.
Skall denna skall minnet deraf vara hennes framtids njuta det och CO enda, dagar, vara till hvilken hennes tankar Kommer aldrig denna o * m o t rutan; bladen flyga kring hon g ö m m e r snyftande sitt o anlete händerna.
Ufven runkar sitter i den gamle, ihålige eken bekymrad sitt och hufvud!
gränslösa Dolly Roon.
njutningslystnad!
qvinna! » N:o 34.
I vår våning hade malm inrotat sig ganska betydligt, men nu efter G års flitigt vädrande och piskning jemte användning af pulveriserad maphtalin », strödd på botten af de byrålådor, som innehålla yllesaker (äfven lapplådan), strumpkorgar, i möblerna der det] åter sig göra, samt små strutar i klädnings- och rockfickorna i garderoberna, syns knap- past någon af dessa ovälkomna förstörelse- insekter qvar.
Stenia.
N:o 66.
Hur fördrifvas bladlössen på kruk- växterna?
Z — a G.
N:p 67, Huru kan man fortast bleka linnf väf vår?
Väfverska.
N:o 68.
En ung flicka i landsorten ber att få veta inträdesfordringarne till Gymn.
cen- tralinstitutet.
Till hvem skall ansökan sän- das?
Hvad kostar en dylik kurs?
Hur lång tids daglig sysselsättning under tiden?
Lisa.
N:o 38.
Köp pä apoteket en sats aseptin för 90 öre.
Låt 2:ne kannor vatten koka upp och blanda det tillsammans msd satsen i en kruka (ej träkärl) och låt det stå väl täckt i 12 timmar.
Den upptappas sedan på buteljer.
Vill man hafva den starkare tages mindre vatten.
Anna Maja.
N:o 69.
Hur bakas små engelska och Kong- elfs pepparkakor?
H.
S.
N:o 70.
Hur uttagas årsgamla vinfläckar ur svart silkessammet, utan att tyg eller färg skadas?
Dura.
N:o 39.
Myror i boningsrum fördrifvas genom utströdt salt.
Anna Maja.
N:o 71.
Kanske Stenia ville vara god be- skrifva tillvägagångssättet vid inläggning af pumpor?
Lina.
N:o 72.
Hur beredes ångkokt rökad kött- kor f?
Lina.
N:o 73.
Hur kan man hindra att ormbun- kar under pressningen svartna?
Carola.
N:o 74.
Hvilket är det bästa putsmedlet för blecksaker ?.
Carola, é N:o 75.
Hvarmed kan ohyra på burfoglar fördrifvas?
Insektspulver har försökts utan nytta.
O — r.
N:o 76.
Hur skall man gå till väga for att fa biffstekar rigtigt möra och lämpliga för gammalt folks tänder?
Husmoder i Halland.
Svar.
N:o 14.
Blanda målen krita med ammo- niak, tag derefter en liten svamp eller mjuk boiste, hvarmed blandningen gnides öfver nysilfverpjeserna; låt detta torka, borsta sedan försigtigt bort alltsammans, så äro pjeserna fria från fläckar.
H. E.
A.
N:o 3 1.
Till god och välsmakande knäck fordras: V2 * °P brun sirap, 1 &amp; skållad söt- mandel, 1 ' B?
fint krossocker samt / qvarter tjock, söt grädde; grädden ihälles först när knäcken är nästan färdigkokt; mandeln bor hackas grof.
Knäcken profvas på så sätt, att man dryper af densamma i kallt vatten.
Stel- nar den då, kan man tryggt aflyfta pannan.
Stark eld och häftig kokning skadar ej, blott man rör flitigt.
Frida, Elin m. fl. '
S 1 N:o 32.
Jag har af små sidenlappar sytt en skrif bords matta.
Tag en bit fast tyg, klipp lapparna i snibbar, sy dem fast på tyget i S CD i en vansinnig d a n s; en rysning genomfar hennes N:o 65.
Pippi är sjuk, tyst och nedstämd.
Burrar upp sig emellanåt och tager en liten lur dä och dä.
Hvad skall jag göra?
Si, L drag den enda, som hon får återvända?
något trefligt mönster; blanda dem med något ylle, om så behöfs.
H.
H smärtsamt åter?
N:o 64.
Hvarmed fastsättas snäckor på sy- skrin, urställ och dylika saker?
H — a.
A hon o c h blickar H v a r äro nu hennes dystert, N:o 41.
Strumphälen.
Ganska många b e - skrifningar på strumphälen har jag sett i vår vän Idun, alla af ungefär samma innehåll: att » lägga ut » och, vid det öfriga hvarfvet lyfta hvarannan maska; detta anser jag dock icke vara allt som bör göras, för att få en bra häl.
Till hälen (och, hvarför icke, äfven till tån!)
bör tagas starJcare garn än till den öfriga delen af strumpan; om man t. ex. använder 5-dubbelt N:o 14, bör till hälen tagas 7-dub- belt N:o 18; ljust garn är starkare än mörkt.
Hälen bör icke stickas för kort; ju högre vrist ju längre häl!
I medeltal 40 hvarf innan af- fällningen börjas.
Affällningen bör göras så- lunda: då hälen är nog lång börjas att taga ihop 2 ggr på midten af de räta hvarfven, ibland tätt efter sig, ibland med 4 maskor emellan; då maskornas antal sålunda minskats med cirka 2 femtedelar, stickar man till mid- ten, viker ihop hälen med afvigsidan ut samt stickar ihop och fäller af de öfriga maskorna, som då man fäller af i tån, ehuru nu på afvig- sidan.
Då man efter denna affällning trär upp till foten, bör man dock » lägga ut » en 6 å 8 maskor under foten, annars går der snart hål.
H — r.
Det bör vändas någon gång, att det ej mög- lar.
Sista tiden kan man före begagnandet insätta hvad för tillfället behöfves i ej för varm kokspis högst en qvart, då det smakar som nybakadt.
Bör, när det tagits ur ugnen, ligga några minuter insvept i en serviet, att ej skorporna bli för torra.
A.
B.
N:o 50.
Köp för 25 eller 50 Öre vatt på apoteket, doppa en lapp deri och Öfver- stryk äggen dermed; ställ äggen i en ägg- häck att torka, vänd dem hvar 14:de dag eller 1 gång i månaden och akta dem för frost, så hålla de sig friska och klara från hösten till våren.
Hanna.
F a b r i k s N:o 50 a).
Om man får äggen nya, hålla de sig frän augusti till mars, lagda ntan in- packning i en gles korg, hängd i källare.
N:o 50 b).
Till klarskinn har jag i många år begagnat braxenfjäll, en nypa åt gången.
O, så klart kaffe!
De ha ock den fördel att de ej härskna, som skinn af rotskär gör.
A.
B.
N:o 53.
Mögladt linne blir äter hvitt om det lägges i mycket sur mjölk eller tjernnrjölk, vändes och omröres emellanåt.
A.
B.
N:o 53.
Ingnid möbelfläckarne med sur mjölkvassla, lägg sedan plagget i solen.
Yin- nes ej resultat efter första gängens försök, så repetera det; medlet är osvikligt.
H. E.
A.
N:o 57 b).
Den som ej af naturen fått » vackra naglar » kan svårligen genom konst fullkomligt skaffa sig dylika, men genom nedan- stående behandling har jag betydligt förskö- nat mina egna.
Första vilkoret är: god tid att vårda dem.
Sedan ni borstat naglarna S p e c i a l - a f f ä r f ö r 1 i i N:o 44.
Se till att Eder nioåriga dotters fingerspetsar efter hvarje tvättning bestrykas med koliqvintdroppar (från apoteket), så läg- ger hon snart bort ovanan.
Undertecknad fick genomgå samma kur.
H. E.
A.
N:o 49.
Hvetebröd häller sig godt 2 ä 3 veckor, om det lägges på en plåt med papper på och den ställes i en kista, helst i källare.
t s t y r s l a r.
S S CD CD CO CD mmmm m CO CO CO S i r o 0 0 o 1 U r CO N:o 42.
Orsaken att kokta ägg vassla sig, ligger sällan i hönsens utfodring utan fast mera deri, att äggen ätas dels för färska och dels för gamla; ägg böra aldrig förtäras yngre än 2 och ej äldre än 30 dygn.
Lämplig ut- fodring är: * / &lt; hvete, V * korn, / hafre, gröpt, och / grönsaker; dessutom rent och friskt vatten.
F. M.
S.
F ö r s ä l j n i n g s - M a g a s i n, s N:o 50 a).
Ett godt medel att förvara ägg är att nedlägga dem i groft salt.
De ställas som i kalken med ett tjockt lager salt mellan hvarje hvarf ägg.
» Wippe. » 211 A L CD omkring bygg- glädja R e g n e t piskar han k o m m e r hans kraxande, enda ljuspunkt, ständigt q vinna älskar, låter hon Jag gul- i en är kall o c h rå o c h kajorna fönstret lycka lif; kan lycka som hviska, en dyig botten.
råda; D e torra, omkring på marken C f Q sitt den själ sagt henne mera förnuftet W afteckna sig skelettartade öfvergifven.
korta l y c k a vara i hafva S * sof.
horisonten.
hvirfla vid kort gestalt borde a Frågor.
En hans rykte ljufva lek o c h henne?
bedragen, o c h att den glänsande endast ur satt ensam begrundande i det naturen utomkring henne är egenskaper o c h till- de aningar, väckt r tinnar.
sorgsen, V e r l d e n varnade henne, men hon ville ej lyssna; egoism, m y c k e t i verlden goda omsorgsfullt döljer verlden.
» Ogillar sett hans s då o c h då en kyssar.
disharmoniskt som m e d forakt O månen drömmar, hennes lycka o c h i l l u s i o n e r?
A l l t i n g tröttna. » hennes grenarne, hvilar kring hennes läppar.
» han har j u för henne allt for djupt; slocknat, sommarvindens ystra h e x d a n s; luften Derinne oupphinneliga äfven han på gråkalla löfven ningens allt 1 » tyvärr sig genom den flyga älskar j u h o n o m, djupt, innerligt, öfver endast ytan ogil- har ju lyckan o c h nått en således skall har hör endast bladlösa träden mot o c h detta älskad, för begärliga.
o c h man gamle ufven De andra.
blifva blott skenet natur men de skola infinna är synas alltid bakavisar hamn. » den » samma den ena honom allt kort.
all t i n g, » Ufven lande ner på dessa två m e n n i s k o r; han och ufven, o c h ledsnaden d e r; blifvit skifva.
» Hvarför, » månens röra älskar j u henne hvilka i solens strålar få kalla henne » Ja, susar moln kymmer.
» han så ovänliga motstånd eggade h o n o m.
har » Hon henne fogel eken, under motstod annan, s o m ett barn o c h o c h i detta ögonblick är han är tyst vild lycklig.
Vinden deruppe hans armar hennes mjuka ljufvaste når Allt sjelfsvåldiga fjäriln, h a r, » fortsätter honom ljusröda drömmar net tröttnar vid en leksak, för att längta efter sakta smeker oegenuyttiga kär- gåfva. » frågar hon ting, jag! » tager T r o mig, j a g känner som g e n o m sitt yttre bedårar alla qvinnor.
heten en- Det sprider åter sin glans, men glasdörren är stängd.
man, sig älskling, det är j u än kort nade att för- o c h ett Naturen har slösat sina skönaste gåfvor p å denne för namn.
vet j a g mera dröm hennes rena, dina likar, Han lycksaligt tillbaka.
ej min ljufva för h o n o m.
omkring rosorna, från sina armar längtansfullt ut m o t rymden träder hon Ett svart på den m ö r k skugga faller öfver månstrålen, » Räds de armar, veck » Han öfvergjuten a f sann, flygtig lidelsefullt? » Blott framhviskar skräckt dast mjuka så vara en skall krossa hennes hjerta o c h han bortkasta » Men, » fram o c h glänser — han leks dyrbara natten långsamt glittrar hennes i sträcker tomma En stilla gestalt.
Hon den det på endast o c h Schubert, stannar m i d t i månstrålen, dess sitt d r ö m m a n d e sätt spelas på piano.
Spelerskan du tror skall lösryckta toner a f Chopin som som blifver honom, tänkande.
Inifrån några och väl sällhetsrus den gamle ufven, som fortsätter mångåriga annonser som beröra familjekretsen.
— Annonser mottagas endast genom S. Gumselius annonsbyrå och hos redaktionen.
Abonnentsamlare antagas.
S t o c k h o l m rsMi
Annonser mottagas genom 8.
Gumsellus annonsbyrå ocn nos redaktionen till 2 5 öre pr 4-spaltig petltrad (= 10 stafvelser).
Tidningen kostar endast en (!)
krona för qvartalet, befordrlngsafglften Inberäknad.
— Fullständig mode- och mönstertidning gratis.
61 Drottninggatan 3 tr. upp T J U L A N D E R &amp; C:o, V I 1 T H A N D E L, 61 55 få h ä r m e d r e k o m m e n - t * dera sin nya, V i n e r tidsenliga P O omsorgsfullt w m m i m &amp; c s Q En ung flicka l ä s a r i n n o r tfjenstsökande IIP Red.
som Q p p. och L e d i g a med jemt och godt lynne, som genom- gått nya Hushållsskolan i Stockholm med goda betyg, är händig i sömnad och något kunnig i musik, önskar sig plats i en aktad familj i stad eller å landet.
Lönepretentioner ringa.
När- mare upvlysningar lemna C. O. Adams- son &amp; Co., Warberg.
(G.
4540x1) [429] platser.
befordrar gerna alla inkommande frankerade svar, bära tydligt annonsnummer eller signatur, till annonsör, som vid annonsens insändande meddelat Red.
namn o. adress.
Bäst är att vid annonsens insändande bifoga liqvid i pen- ningar eller gångbara frimärken, räkna annonskostnaden, rad ä 25 öre.
full rad- Hvar och en kan sjelf be- En u n g flieka af god familj önskar till hösten plats att förestå mindre hus- håll eller som sällskap och hjelp i godt hem.
På lön fästes ringa afseende.
Svar till » — n n — », Linde, p. r.
[432] enär hvarje tiotal stafvelser bilda en Minst fyra öfverskjutande stafvelser räknas som Sålunda räknas 8 7 stafvelser som 9 rader; 8 2 staf- velser som 8 rader.
2 N P Alla lättförstådda förkortningar äro tillåtna.
ldun ar for qvinliga tjenstsökande • C / 2 .B S T rena med tvål och varmt vatten klipper ni dem så långa ni sjelf tycker; fiJar noga kan- terna så att icke märken efter » klippen » sy- nas.
Nagelfilen slutar vanligtvis i en spetsig udd af ben och med denna trycker ni var- samt ner det skinn, som nedtill gerna växer upp på nageln; det.
s. k. halfmånen bör vara fullt synlig.
Nagclrötter bortklippas alltid noga.
Gnid så naglarna temligen länge och hårdt med en skinnlapp, sumskskinn eller det inre af en glacéhandske, och litet poudre de riz, helst Ijusrödt.
Då de blifvit blanka, afbor- stas pudret med en liten mjuk och torr borste.
I ett » nagelétui » finnas dessa materialier, nätta och trefiiga, men sådana äro nästan omöjliga att få i Stockholm.
» Wippe. » N:o 59.
Låt plymerna blifva lorra, drag sedan plyinfjädrarne med en bordsknifs obväs- sade kant, sä blifva plymerna som förut (före daggen naturligtvis).
H. E.
A. st 3$ Fiats bästa annonstidningl Allt, som rör damernas verld, annonseras bäst i Idunl i * B Breflåda.
CD Småländska fr. S.
Tack för bidragen.
De komma i nästa nummer.
Tora.
Båda frågorna besvaras med ja.
Fridolf Walter.
Hed en smula omarbetning.
En tacksam finska.
Vi skola i ett af de närmast följande numren ha ett par artiklar i ämnet, „ M — i P — r, Ami.
Vi tveka.
Fä vi sjelfva pröfva.
Mina Nxl.
Hedemora.
Vi skola höra efter.
1 / itcretia.
Låt oss se något prof. Var god angif derjeinte edra anspråk.
Innehållsförteckning ": En nutidskonkurrens.
Af Inga Schenfelt.
— Nyckelknippan.
Af G. Ii.
— Hvad ufven tänkte.
Af Dolly Roon.
— Läkareräd.
— Frå- gor.
— Svar.
— Breflåda.
Moderevy.
— Text till modebilderna.
— Koketteri.
— Modets extravaganser.
som lärarinna söker till hösten en 23 års flicka, som genomgått 7-klassigt läroverk, derefter varit ett år i Zan- derska pensionen på Hjulsta, tillbragt halftannat år i Paris och England samt derefter innehalt plats såsom lärarinna tre år.
Goda betyg kunna företes.
Reflekterande härå torde insända svar till » 23 år », Jönköping, p. r.
[teO] E n ungr DIVERSE Mor Sara.
Med någon omarbetning.
Blenda Ingeborg.
Svar i nästa nummer.
M M — U.
Frän och med n:r 11 fins att erhålla å 10 öre.
Annonspris: 25 öre pr petitrad (= 1 0 stafvelser).
Ingen annons införes under 1 kr.
och Broderier.
I 1 Yllestramaljer, alla färger, Garn och Silke.
Vi Förklädestyger, ylle och bomull.
V; Ä k t a färger.
v. Originalmönster.
Bästa materialier.
Beställningar ulföras å Möbeltyger, Mattor, Draperier m. m. i hvilken stil som önskas.
Moderata priser.
BRODÖS Klara Norra Kyrkogata 7 B, 3 tr. [428] ITftVcVdlonrlor Oumbärlig hjelpreda J \ .Ufi.ö&amp;.alCllU01.
för husmödrar, inne- hållande 177 malrecepter för så väl det borgerliga som stora köket.
Till salu i alla boklådor för 1 krona.
[414] LED / GA PLATSER.
I ett m i n d r e h u s h å l l pä landet önskas en snäll och anspråkslös flicka, som är kunnig i matlagning, handarbe- ten och för öfrigt kan gå frun till hända.
Reflekterar någon härå, torde svar lem- nas till A.
B., Qvistrum, p.
r.
[433] J.
G. Hammars Lampkök.
s " I Stockholm, Drottninggatan 36.
Till verkningsort: Lund (Thoia Kulle).
Göteborg Filial: (Svenska industrimaga- sinet.)
[37] i PLATSSÖKANDE.
En i:a Hushålls-, Pariser^ och I n f r u b i - K a f f e.
hvars godhet menderas garanteras, rekom- hos hvarje sparsam hus- moder.
Stockholms Intubi-Kaffefabrik, N:r 4 Klara östra gata n:r 4.
[228] Orientalisk Liljemjölk är det fin-finaste skönhetsmedel, öfver- träffande alla hittills kända.
Liljemjöl- ken utplånar skrynklor och föryngrar i hög grad, gör huden ren, klar, mjuk och hvit, borttager finnar, reformar, lefverfläckar, s. k. pormask, solbränna, fräknar m. m. Försäljes jemte beskrif- ning ä 2 och 3 kr.
pr flaska, den ve- ritabelt äkta endast hos Fru O. Stråle, Parfymhandeln, Drottninggatan 6.
Obs.!
Sändas till landsorten motefter- kraf.
[380] Landsortsboar kunna få hvarjeh.
uppdrag utförda ge- nom undert.
Se annonsen i n:r 15 af ldun.
Postadr.
: Engelbrektsg.
31 A.
Telegrafadr.
: Ströms, Stockholm.
[300] Maria Ström, född Klockhoff.
K u r s i klädsömnad gifves af undertecknad för ett begrän- sadt antal elever.
OBS.
Eleverna för- färdiga egna klädningar.
Bernadina Nicodemi, Regeringsgatan 47, 3 Ir.
upp öfver g.
[135] Greta L a n d s o r t A n n o n s e r.
S v e n s k a Konstväfnader flieka, van vid landthushåll, önskar plats till hösten såsom biträde i hushållet.
Svar till » Anna », Habo, pöste restante.
(G.
20293 x 2) [421] 10 ill. till modetidningen.
: r Vårt Lärarinna.
Plats sökes nu genast eller till hö- sten af en ung flicka, som genomgått åttaklassigt läroverk och för närvarande innehar plats som lärarinna i privat- skola.
Svar: i&gt;20 år », Säfsjö, p. r.
[426] A 4 S p i r i t u ö s a.
Plats som sällskapsdam eller lärarinna för minderåriga barn sökes af en an- språkslös musikalisk flicka, med flerårig vana vid undervisning.
Svar: » N.
S.i Iduns byrå, Stockholm.
[434] m bedjas uppmärksamma annonsafdelningens rubriker J och enligt nutidens fordringar.
Med största högaktning !• Cl 55, Särskildt framhålles: finare C h a m p.
- C o g n a c från de förnämsta firmor, flere år här i lager, B o r d e a u x - v i n e r af välkända firmor, h v i t t P o r t v i n, särdeles omtyckt, samt för sommarsäsongen: e x t r a fint K a l l s k å l s v i n ä 3 kr.
pr kanna.
[313] Fotografering utföres • B Drottninggatan rekommendera sitt välsorterade lager af endast äkta utländska ung dam, som flera år studerat musik for fram- stående musiklärare, önskar vistas i fint bildad och angenäm familj, för att der mot fritt vivre vidare utbilda ele- ver i piano- och orgel.
Betyg och re- ferenser finnas.
Svar till » Vera », Iduns Byrå.
[435] Stor värmoförmåga.
Brinna luktfritt.
Briljant belysning.
Pris: enkla med veke 4 — 6 kr., extra so- lida 7 — 8 kr., med 2 vekar 12 kr.
Fullkomlig belåtenhet garanteras hvarje köpare.
[292] J.
G.
HÄMMA K, 30 Malmskilnadsgatan Cör en eller två skolflickor kan in- ' ackordering fås i familj hos kapten- löjtnant Wiit, Grefgatan 7 A, Stockholm.
[431] 212 WrW~ U J j ».
Stort lager af Barnkläder för alla åldrar, till och med 14 år.
Goda tyger.
Nya c c h smakfulla model- ler.
Billiga priser.
Allm.
Telef.
08 40.
H.
Nyström, 2 Stora Vattugatan 2, hörnhuset vid Brunkebergstorg.
[365] Engelska Magasinet 38 Regeringsgatan 38, 1 tr. upp.
Tricotvaror af bästa qvalité, Serger, Velveteen, Flaneller, Barnskor, Vår- hattar för babies, Bärkappor.
Utmärkta Teer m. m.
[252] Herrar Affärsmän!
Tidningen Å M Å l S - P O S T E M " är Dalslands enda tidning, har stor sprid- ning, utkommer tvenne gånger i vec- kan.
Annonspris 8 öre petitrad.
[43b] STOCKHOLM, GEKNANDTS BOKTKYCKEEI-AKTIEBOLAG IQflF " Annonser, afsedda för familjen eller fruntimmersverlden, införas lämpligast i ldun.
" Tpjf
c ' 3i tBet ocIi \ ' cxt " MODEYEHLxDKN Bihang till P R A K T I S K VECKOTIDNING FÖR QVINNAN OCH HEMMET 1888.
Juli ' N:r 7.
ModereYtj.
&gt; \ n g e n t i n g är väl mera egnadt att bringa till tystnad den aldrig tröttnande klagan öfver modets förvillelser än det allmänna förenklandet af toalettens form.
Denna erbjuder nu så litet tillfälle till extravaganser, att våra modisters allt jemt uppjagade fantasi måste kasta sig på de mest vågade färgsammansättningar, för att kunna åstadkomma något originell nytt.
Den till hattmontering för ögonblicket mest använda färgen är ett ljust grönt, i ton och form påminnande om knop- pande lindar och murgrönans unga blad.
Klädningstyg i dämpadt myrtengrönt äro särdeles eftersökta; de sammanställas vanligen med randiga kopparfärgade väf- nader.
Trots den för friska, kraftiga färger egnade tiden finna dock de grå väfnaderna ganska stor användning, huf- vudsakligen i promenadtoaletter tillsam- man med färgskiftande, randiga siden- tyger i kontrasterande färger.
Några öfverraskningar i modeväg hafva vi knappast att vänta, då säsongen redan framskridit till juli.
Nyheterna i form och färger träda nu fram som totalbild; man har haft tid att bilda sig en mening för eller emot, så att någon tvekan vid valet knappast kan i fråga komma.
Det karaktäristiska i modet har livad beträffar sommartygerna varit de stän- digt återkommande färg- och mönsterty- perna och en bestämd förkärlek för rödt.
En öppen fråga blir likväl, om mönstren,, hvilka tryckas på den äfven utan dem färgyppiga fonden, skola höja eller för- mildra det något vågade intrycket.
Som garnityr till tvättklädningar tjenar i fiämsta rummet en spetsväfnad eller en mer eller mindre rik bandbesättning | i passande färg.
Enkla randiga eller pleinmcmstev medgifva en rikare garne- ring med hvita eller écrufärgade virk- ningar.
Till de lätta ä jour-tygerna — batist eller gaz — hvilka i öfverensstäm- melse med den herskande smaken endast förekomma i randiga mönster, användas företrädesvis lätta tyllspetsar.
Särdeles vacker blir mörkblå zefyr med écrufär- gade virkspetsar till i båda färgerna vertikalt randig underklädning; lika god verkan gör till en dylik underklädning en écrufärgad öfverklädning med blåa spetsar.
Anspråks- lösare och må hända mera vinnande förefaller kanske mellanblå zefyr med hvita ränder eller pleinmönster.
Den garneras med knyppling eller spetsar, hvilka från kjolens underkant höja sig upp till lifvet och äfven pryda dettas framsida.
För restoaletten, hvars praktiska och tillika klädsamma form är ett ganska svårlöst problem, visar sig foulardblusen med en i färgen ö v e r - ensstämmande kjol af cheviot eller beige be- aktansvärd.
— Ännu en vigtig modeartikel har uppträdt på täflingsplatsen: de breda skärp- banden, hvilka framtill till hälften dölja de runda empirelifven och baktill nedfalla i breda skärpändar.
Denna drägt är endast fördelaktig En på sista tiden omtyckt reskappa måste vi ock uppmärksamma.
Temligen åtsittande, har den baktill vid midjan och vid halsöpp- ningen täta veckningar och är försedd med armslag.
Den göres merendels af engelskt ru- tigt tyg och bildar ett mycket väl skyddande men mindre klädsamt omhölje.
För uppehåll vid kusten framställes kappan af groft kamgarn eller randigt limousin och förses med kapuchon.
Ja, vi befinna oss verkligen i modets stilla, dagar — la saison mmie; dock — ännu vilja vi ej erkänna dess fullkomliga inträde.
Modets karaktär, markerad under vår- säsongen, har föga ändrats under som- maren.
Endast hvad garnityret beträffar, har man, hvilket är fullkomligt i sin ordning, öfvergått till ljusare, friskare färger och lättare materialier.
Verkan af två kontrasterande tyg för till ständigt nya kombinationer.
Så finna vi blått i två nyanser, blått och rödt, blått och créme, gult och rödt och — om vi följa sista parisersmaken, svart och hvitt.
Med hänsyn till elegansen kan man knappast gifva någon särskild tyg- j sort företräde.
Lätta ylleväfnader, foulards, ' *!
spetsväfnader och de allra enklaste bom- ullstyger kunna hvar pä sitt vis göra verkan; det är arrangementet, utstyrseln,: • ' ensembléen så att säga, som fäller ut- §, slaget.
Måtte vi blott länge få behålla denna praktiska, ekonomiska frihet i sammanställningen af olika färger och tygsorter, som detta års mode medgifvit oss.
Den gör det ej blott möjligt för ' den sparsamma att af två olika toaletter från en föregående säsong framställa en för sommaren modern, utan den tillfreds- ställer ock våra estetiska anspråk på harmoniskt verkande effekter.
; Fig. 1.
Hatt af bastflätning.
för synnerligen eleganta figurer; då dess utom endast tyngre, kostbarare tyger kunna begagnas till skärpet, torde denna drägt vara skyddad för neddragandet till commune.
För ungdom- liga reuniontoaletter bör denna empiredrägt af spetsväfnad med särdeles bred veckad gördel af kulört satin merveilleux och breda skärp- ändar behålla segern.
Till kjolarne af rutigt tyg, hvarmed modet i synnerhet ihogkommit ungdomen, äro blusar af passande färg synnerligen att rekommendera.
Dock passa till dem lif i andra färger af mörk cheviot, Icasch- mir o. s. v. så väl som jerseylif syn- nerligen väl.
Pryder man nu dessa lif med revers, plastrons eller insatsdelar af samma tyg som kjolen, blir drägten utan synnerlig kostnad särdeles klädsam och elegant.
A propos bluslifven bör ej förglömmas, att till de samma i synnerhet på resor eller vid uppehåll på landet begagnas bälte.
Till enklare toaletter kan detta vara af läder med knäppe af jet eller med sten; till elegantare hör det ofvan omnämda siden- skärpet.
Enligt vår mening ha ändtligen hattarnes högt upptornade garneringar nått sin höjdpunkt.
26 IDTJNS MODETIDNING J u l i 1888 toten knäppes endast till brösthöjd, hvarför ock vesten der nedanför blir synlig.
Mörk sidensnodd användes till kantning på sätt afb.
visar.
(Se mönsterbil.)
Fig. 4.
Drägt af satin.
Trots materialets enkelhet ser denna drägt särdeles elegant ut.
Den är af crémefärgad bomullssatin med mattröda påtryckta figurer.
Kjolen och främre draperidelen prydas af broderier i samma färger.
Bakre draperidelen saknar dessa och nedfaller slätt; endast vid högra sidan är den något uppdragen- Lifvet har baktill ett kort veckadt skört och ändar framtill i en snibb.
Besättningen på Kfvet, ståkragen och slagen på ärmarne äro af broderi.
På axlarne finnes dess utom ett snörmakeri-arrangement.
(Se mönsterbil.)
Hatten är af röd hampflätning och brättet fodradt med rödt siden.
Den är monterad med röda sidenband och crémefärgade spetsar samt en bukett mattgula kamomiller.
Fig. 5.
Husdrägt.
Denna eleganta drägt är framstäld i redingot- form af brun voile.
Den släta bakdelen är 10 cm nedanför lifvet af- skuren och ordnad i veck.
Den bredt öppna framdelen fullständigas genom en insats af brun- och crémerandig foulard med stickade figu- rer å la Pompadour.
Prydnaderna på lif och ärmar äro af siden- snodder och små grelots.
Samma material användes till bälte och garnityr omkring insatsdelen.
(Se mönsterbil.)
Fig. 2.
Paletot af tricottyg.
En återgång kan redan skönjas.
Vi möta ofta hattar, hvilka endast pry- das af en större slejf framtill eller ett arrangement af tyll och spetsar, hvilket ock förefaller betydligt vack- rare.
— I höst kommer man för öfrigt att med förvåning fråga: Hvart hafva alla blommor tagit vägen?
— ty antagligen komma de dagligen framträdande bandnyheterna att till- bakatränga Floras barn.
Ännu äro dock hattarne fullkomligt sommarliga och prydda med en rikedom af som- marblommor.
Naturligtvis använder man till dem endast lätta materialier såsom tyll, halm- eller tagelflätning eller ock genombruten bast- eller konst- halmflätning.
Med lätt garnering äro dessa hattar synnerligen angenäma för land- och sjöbadsejourer.
Fig. 6.
Mantilj.
Denna förfärdigas af svart reps ottoman.
Den egnar sig i synnerhet till sorgdrägt.
De nedre ärmdelarne Och under- kanten garneras med engelsk crépe.
Sammet eller perltyg kan ock användas, om den ej skall höra till sorgdrägt.
Solfjäderformigt ar- rangerade fransar garnera midtelbanden.
Silkesfransar och stora fan- tasiknappar af snörmakeriarbete utgöra det öfriga garnityrmaterialet.
Fig. 7.
Drägt af foulard och spetsar.
Ett tre meter vidt draperi af moderöd foulard med crémefärgade mönster anordnas öfver en crémefärgad kjol och tillfogas, tätt veckadt, vid kjolens öfre rand.
Vid högra sidan är draperiets främre kant.
till 25 cm öfvan kjolens underkant inveckadt i solfjäderform.
Framtill och baktill slätt, är det vid venstra sidan uppdraget, så att spetskjolen blir synlig.
Lifvets Paletot.
framdel är lätt krusad ötver en fast foder- form; bakre delen är slät.
De ganska vida ärmarne äro veckade vid axel och hand.
Breda manschetter och krage ä la directoire af crémefärgad mull och en gör- del af röda repsband med öglor och ändar fullständiga utstyrseln.
Kapotthatten är af crémefärgade spetsar och garnerad med blommor i passande färg.
Fig. 8.
Drägt af limousin.
Öfver- klädningen är af i brunt och mattgult randig, med mattrosa figurer tryckt limou- sin.
Den i prinsessform framstälda öfver- klädningen är till halfva höjden öppen och visar en mattgul spetsklädning.
Afven baktill blir kjolen synlig, som man kan se af afb.
Parasollet är af gult 5l jour- tyg och likfärgade spetsar med brunt siden- foder och brun rosett.
Hatten är af brun halmflatning; brättet fodras med brun faille.
Den monteras med bruna siden- band och en gul fjäderaigrett.
Och nu till sist något om en an- nan under sommaren oumbärlig arti- kel — parasollet; icke det, som en- dast skyddar oss mot solens glöd, och hvars form och utrustning vi förut utförligt omtalat, utan det, som der jemte kan tjena oss till stöd under en vandring.
Dessa parasoller äro utan undantag utrustade med högt och starkt skaft af naturträ.
Det starka handtaget eller kryckan äro förlagda till skaftets öfre ända.
Dessa parasoller sakna således det fina och bräckliga utseende, vi hittills varit vana att finna.
Fig. 1.
Hatt af bastflätning.
Hatten är mörkröd.
Det baktill uppböjda brättet är fodradt med rödt siden.
Den är gar- nerad med slejfer af moderöda sidenband och matta terosor.
Fig. 2.
Paletot af tricottyg.
Den enkla engelska formen på denna paletot är synnerligen tilltalande.
Den oss före- lagda modellen var af modefärgad tricot, fodrad med lätt sidenfoder och prydd med skiftande snörmakeriarbete på sätt afb.
visar.
Fig. 3.
Paletot.
Det engelska fantasi- tyg, som användes till denna ungdomliga gestalter synnerligen klädande paletot är brunt med gulakiiga mönster.
Den hjert- formiga halsringen^ begränsas af en krage och låter en vest af gult med rödt rut- mönster tryckt sidentyg framskymta; pale- Fig. 3.
Fig. 9 och 10.
Två rosetter till du- kar.
Till den stora rosetten virkar man, sedan man af 18 uppslagsmaskor bildat en ring: första hvarfvet: 1 fast maska i för- sta uppslagsmaskan, 7 luftmaskor, 1 fast m. i 4:e uppslagsm., 7 luftm., 1 fast m. i 7:e uppslagsm., 7 luftm., 1 fast m. i 13:e uppslagsm., 7 luftm., 1 fast m. i 16:e upp- slagsm., 7 luftm.
Andra hvarfvet: 1 fast m. i förra hvarfvets fasta m., 8 stickm.
om l:a luftmaskbågen, 1 fast m. i nästa fasta m., 7 stickm.
om följande luftmask- båge, 1 fast m. i 3:e fasta m. och så vi- dare tills samtliga luftmaskbågar blifvit omvirkade.
Tredje hvarfvet: 1 fast m. i bakre delen af näst förra hvarfvets fasta m., 9 luftm., 1 fast som förut, 9 luftm.
o. s. v. tills man fått 6 luftmaskbågar.
Fjerde hvarfvet: 1 fast m. i förra hvarf- vets fasta m., 10 stickm.
om nästa luftm.- båge, 1 fast m. o. s. v. tills hvarfvet är fullbordadt.
Femte hvarfvet: 1 fast m. i bakre delen af förra hvarfvets fasta m., 11 luftm., 1 fast m. o. s. v. tills 6 luftm.- bågar äro fullbordade.
Sjette hvarfvet: 1 fast m. i förra hvarfvets fasta m., 12 stickm.
om första luftm.-bågen, 1 fast m. o. s. v. Sjunde hvarfvet: 1 fast m. i förra hvarfvets fasta m. bakre del, 13 luftm., 1 fast m. o. s. v., tills man fått 6 luftm.- bågar.
Åttonde hvarfvet: 1 fast m. i förra hvarfvets fasta m., 14 stickm.
om förra hvarfvets luftm båge o. s. v. Nionde hvarfvet: Man begränsar den färdiga delen med stickm.
på följande sätt: 1 stickm.
i sista bladets tredje stickm., 8 luftm., 2 m. öfverhoppas, 1 stickm., 3 luftm., 2 m. öfverhoppas, 1 stickm., 6 luftm., 5 m. öfverhoppas o. s. v., tills hvarje blad er- hållit 4 stickm.
Tionde hvarfvet: I hvarje m. i förra hvarfvet 1 stickm.
tills man får en fast stickm.-ring.
Elfte hvarfvet: Jemt o - Fig. 4.
Drägt af satin.
IDUNS Juli 1888 MODETIDNING 27 Koketteri.
Fig. 5.
Hemmadrägl.
1 stickm.
och 2 luftm.
med öfverhoppande af 1 m. i förra hvarfvet.
Tolfte hvarfvet: 1 fast m. om luftm.
mellan de 2 stickm., 5 luftm., 1 stickm.
om den följ.
stickm., 5 luftm., 1 fast m., 5 luftm., 1 fast m., 5 luftm., 1 stick- m. öfverhoppas, 1 stickm, om nästa stickm., 5 luftm., 1 stickm.
öfverhoppas, 1 fast m. o. s. v. tills hvarfvet är färdigt.
Trettonde hvarf- vet: på hvarje stickm.
i förra hvarfvet 1 fast m. omvexlande med 9 luftm.
Fjortonde hvarf- vet: I den mellersta luftm.
1 fast m., 4 luft- m., 1 stickm.
i förra hvarfvets stickm., 3 picots, 4 luftm., 1 fast m. i mellersta luftm.
o. s. v. Deu mindre rosetten.
E n ring af 14 upp- slagsm.
Första hvarfvet: 16 stickm.
omvex- lande med 1 luftm.
Andra hvarfvet: 16 stick- m. omv.
med 2 luftm.
Tredje hvarfvet: 1 fast m. på förra hvarfvets stickm., 4 luftm., 1 fast m. på följande stickm., 4 luftm., 1 stickm.
på nästa, 1 tredubbel picot, 4 luftm, 1 fast in.
o. s. v. Har man på detta sätt framstält 8 tredubbla picots, är rosetten färdig.
|in nådiga!
Ni har så der en passant framkastat frå- gan, om koketteri är fördömligt eller ej.
Jag tog mig friheten vänta ett ögonblick, emedan jag af hjertans lust ville beundra den traditionella engel, som, då alla tystna, lär gå genom rummet; jag glömde alldeles att engeln sitter här midt emot mig i fåtöljen, t a n hända tänkande, då hon blickar mot den nedgående solen att äfven den varmaste glöd måste förblekna.
Blif ej ond, min nådiga I Hvad som gör er till en engel i mina ögon är just ert koketteri.
Kan man göra damerna förebråelser för en sak, som ej en gäng af hundra har onda följder!
Hvad är koketteri?
— • Koketteri är önskan att behaga.
D e t är ett förhållande mellan två själar; senare mellan två hjertan och i denna form fullkomligt harmlöst.
V e dock om den koketterande qvinnan ej inskränker sig till att endast för en i n d i v i d.
.
.
detta uttryck irriterar er, men Darwin har skaffat det borgarrätt; — alltså, om man ej in- skränker sig till att förefalla endast en personlighet eller en själ, ett hjerta begäransvärd, utan vill göra intryck på flere, ja — på alla.
Det är då ej längre önskan att behaga, det är behagsjuka och sam sådan hör den till den stora gruppen af onda böjelser.
N i blir misslynt, min nådiga, derför att jag förut bekant, att edert koketteri gör er englalik.
Haf medlidande med min otydlighet; då jag säger, att det var edert allra älskligaste koketteri, som fängslade mig, me- nade jag, att det var egentligen edert medvetande om er full- ändade skönhet, som till en början — märk — till en början imponerade på mig.
Jag skall ej blifva banal, säger ni.
Banal!
Gud bevare!
Banalitet är min afsky, men mitt påstående hör till saken, ty i regeln kokettera endast de, som besitta yttre företräden och äro medvetna derom.
Medvetandet om egen yttre fullkomlighet är koketteriets grundsten.
Det behöfs blott uppenbarelsen af en person, som väcker intresse, och koketterandet börjar, derför att det upp- stått en önskan att behaga honom.
För att lära deana konst behöfs ingen skola, ty önskan att behaga är oss medfödd.
Fig. 11.
Barndrägt, Blå moussclinc dc Laine i två nyanser användes till drägten.
Kjolen, randig i ljusblått och mörkblått, är fastsydd vid ett underlif af fodertyg.
Den långa blusen är af enfärgad ljusblå mousseline de Laine och underst försedd med gummi- band, så att den faller öfver kjolen.
Matros- kragen och slagen på ärmarne äro af samma tygsort som kjolen.
Så väl blus som kjol prydes med snodder.
Fig. 12.
Barnförkläde.
Detta är af hvit batist och vid underkanten prydt mad spetsar och prydnadssöm.
Baktill slätt, är det fram- till veckadt ned under lifvets slut, der det afbrytes af en gördel.
Äfven denna har pryd- nadssöm.
Kring ärmlinningar och krage sät- tes spetsar.
Fig. 13.
Drägt för 3 — 5 å r s barn.
Den 250 cm.
vida kjolen med plisséveckning af grå mousseline de Laine har .ett långt under- lif af fodertyg och en nedåt bredare insats- del.
Denna ordnas till brösthöjd i chemi- setteveck af samma tyg som kjolen.
Derefter fullständigas den genom en del af blått sam- met.
Ränder å la Bretonne af gulhvit con- gress-kanevas med kors.
Fig. 7.
Drägt af foulard och spetsar.
Fig. 8.
Drägt af limousin.
Fig. 6.
Mantilj.
Önskan att behaga dör al- drig hos qvinnan.
Detta påstående skall jag försvara, min nådiga.
Nå väl, gör er den mödan att vara närvarande vid två eller tre bröllop, och ni skall finna att äfven i det allra vigtigaste ögon- blicket, då bruden träder fram för altaret och lägger sin hand i brudgummens, äfven då har hon en blick för — sin drägt, äfven då finner hon något att rätta på slöjan eller kjolen.
Men motsatserna beröra hvarandra.
Äfven i rättens salar ser man qvinnan på de anklagades bänk glätta sitt hår och ordna krage och drägt.
Behöfves det mera bevis?
Äfven hos mannen finnes önskan att behaga, men det händer att den går förlorad, och med den mannen går det oftast på samma sätt.
Ni vill, att jag ej skall förnedra mig till att försvara dandyismen.
Men jag knnde visa er • — om jag finge vara något vidlyftigare —, att den man, som förlorat önskan att behaga, först mindre, sedan mer, först i det yttre, så ock moraliskt vårdslösar sig sjelf, för att långsamt men säkert falla i armarne på — cynismen.
Ni önskar således ej, att jag i min afhandling gör så vida afvikelser som från koketteri till cynism.
Eder önskan är min lag.
Och dä jag redan märkt, att ni kämpat med en gäspning, skall jag fatta mig kort.
Koket- teriet som en önskan att behaga är sna- rare en dygd än en last, derför att höjandet af det egna jaget går hand i hand dermed, och för öfrigt — det är ju vår pligt att förefalla våra medmen- niskor så angenäma som möjligt.
Det urartade koketteriet eller behag- sjukan är under alla omständigheter för-
28 IDUNS MODETIDNING Juli 1888 dömligt, och just derför, att behagsjukan förut- sätter ett tomt hufvud och ett kallt hjerta, derför att den förr eller senare förlorar grän- sen mellan sedlighet och osedlighet och der- för att den i många sorgliga fall för till mora- lisk undergång.
För allt i verlden, tro nu ej att jag med det sist sagda velat predika moral.
Något sådant skulle ej blott vara det svartaste brott mot er, utan ock mot alla de goda feer, hvilka göra lifvet angenämt och skiljsmessan bitter.
Jag råkade endast att blifva en smula hän- förd af mitt ämne.
Men hvad är det klockan der borta säger mig: Det är tid att bryta upp.
Min nådiga, tillåt mig kyssa edra rosiga fingerspetsar och tag emot min försäkran, att jag skulle anse mig som den olyckligaste bland dödlige, om jag visste mig hafva tråkat ut er; men skulle detta ej vara fallet och ni för framtiden hade ännu en fråga in petlo, behagade ni godhetsfullt vända eder till er ödmjuke tjenare Percival.
liga i svängningarne och — så uppträdde han en qväll på en bal med bortskurna framskört.
Den geniala uppfinningen adopterades genast.
— Det var ock en tillfällighet, som skapade skönhetsmuscherna.
Vid konung Karl VI:s hof lefde en hertiginna af Newcastle, utmärkt genom ytterst praktfull figur och — temligen oren ansigtsteint.
Den lyckliga tanken att dölja ansigtets små blommor med muscher var ej så galen och fann snart efterapare, i synner- het som hudens hvithet i följd af afbrottet skarpare framträdde.
Snart voro de en mode- sak, ett kosmetiskt angreppsvapen.
Den ur- sprungliga runda formen öfvergick till sirliga stjernor, månar, planeter — ja, till sist full- klistrade man ansigtet med fullständiga sil- houetter, som skulle gjort en Paul Konewka ära.
.
.
Modet är i sina förvillelser ej endast nyck- fullt, det är excentriskt till vanvett.
Ett bra medel att bättra upp svart siden är att tvätta det med vinättika och linda in det i linne, hvarpå det strykes, medan det ännu är fuktigt, så att det ej må blifva för styft och brytas.
Modets extravaganser.
f / odet beror af tidsströmningarna.
Nyktra händelsefattiga tidehvarf förete sällan så underliga fantasier på toalettens område som de oroliga tiderna.
Aldrig hade man väl exempelvis i alldagliga lifvets lugna farvatten Fig. 11.
Barndrägt.
Fig. 9 och 10.
T v å rosetter till dukar.
tiginnan de Guémenée, väninna till Dubarry, Ludvig X V: s favorit, fick en qväll på teatern sin hatt sammantryckt, så att den antog en högst underlig form.
Hertiginnan måste direkt från operan till en soiré hos Dubarry.
Hvad var att göra?
Hon behöll helt enkelt hatten på hufvudet som en nouveauté de mode.
Och man fann den förtjusande och begagnade sedan endast facon å la duchesse de Guémenée.
— Och var det annorlunda med peruken, som först år då och då begagnades af en hertig Philipp de Burgund och sedan under Ludvig X I V, som hade lika litet på som i huf- vudet, kom till så stort anseende?
— Var det annorlunda med krinolinen, som uppfana af ma- dame de Maintenon vid en » intressant » tidpunkt och sedan under kejsarinnan Eugénie gjorde sitt segertåg genom verlden?
— Det var så ock med fracken, uppfunnen af den s. k. vackre Brummel, som en tid under förra århundradet — prins- regenten Georg, sedan Georg I X: s regering — beherskade ej blott Englands utan hela Europas modeverld.
Det var den nyskapade valsen, som föranledde denna uppfinniug.
» Vackre Brummel » fann den dä brulliga rockens långa skört hinder- kommit på så vanvettiga idéer som t. ex. den stora revolutionens qvinliga återgång till den grekiska drägten, kottiljongsvärmeriet under Ludvig X I V eller vansinnes- cancanen under hertigen af Orleans regentskap.
Hvad ej enskildes blomstrande, af jägtandet efter exentriciteter upphettade fantasi kunde åstadkomma, skapades af till- fälligheten.
Det är verkligen så att många modedårskaper alstrats at denna gäckande krafts infall.
Grefve Baillet Latour, ett af regentskapets mest beundrade modelejon, råkade under en landtlig utflygt rifva sönder sina ametist- färgade pantalonger.
I byn, der man nu befann sig, bodde en liten byskräddare — B r i q u e s hette han visst.
Hos denne fann grefven ett par grofva linneknäbyxor, förfärdigade åt någon bonde.
Grefven köpte dessa för en ringa summa, iklädde sig dem strax och återvände till sällskapet.
Hans uppträdande väckte här mycket uppseende, men den tongifvande dandyn förklarade kallblodigt, att det var allra nyaste modet; han hade blott begagnat ett obemärkt ögonblick för att draga sig till baka och om- kläda sig hos sin skräddare — Briques — som bodde just der i byn.
Åtta dagar senare begagnade man all- mänt i jockeyklubben knäbyxor af groft linne.
Den fattige lappskräddaren blef en välmående man.
— Her- Fig. 12.
Barnförkläde.
Friska blommor i sommarhatten.
Härtill egna sig utmärkt sådana blommor, hvilka förblifva lika vackra under hela dagen eller större delen deraf, deribland i synnerhet sådana, som ännu ej äro fullt utvecklade.
Så begagnade jag i fjol kring den runda kullen af en lätt sommarhatt en ranka blåklint, hvilken dagligen bragtes mig af några fattiga barn, hvilka väl behöfde en liteu förtjenst.
Åtskilliga gräs- slag, rosenknoppar, murgröna, fuchsior och styfmors- blommor (penséer) kunna mycket väl användas för detta ändamål.
Konstgjorda blommor hafva mindre hållbara färger och måste derför ofta ombytas under sommaren.
Dyrbarare blommor kunna visserligen hålla ut två som- rar, men erbjuda ej heller någon omvexling.
För att förhindra att kläder, som en längre tid måste ligga inpackade, antaga en dålig lukt, bör man vid inpackningen lägga några färska träkol emllan dem.
Fig. 13.
^ Drägt för 3 — 5 års barn.
Stockholm, Geroandts Boktryckeri-Aktiebolag, 1888.
