# ID: svediakorp-per654
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1888
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,775
# sentences: 769
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Idun räknar nu minst 50,000 l ä s a r i n n o r o c h är spridd inom Sverige, Norge, Danmark, Finland, England, Frankrike, Holland, Ryssland och Amerika.
e. i 1 S 2 a N:r 26.
Byrå: 8 S t u r e gatan.
8 (i n g å n g frän H u m l e g ä r d s g.
19) A n n o n s p r i s: 25 ö r e p r p e t i t r a d (= 10 stafvelser ").
Fredagen den 29 juni 1888.
Tidningen kostar Redaktör endast 1 krona för qvartalei.
postarvodet inberäknadt.
Ingen lösnummerforsäljning!
FRITHIOF och utgifvare: HELLBERG.
Träffas å b y r å n k l.
9 — 1 0 o c h 4 — 5.
Allm.
Telef.
Och f ö d den arma, kläd den nakna, låt u p p f ö r n ö d e n s b a r n din d ö r r; 61 47. l:sta årg.
TTtgifningrstid: hvarje lielgfri fredag.
Sista n u m r e t i hvarje m å n a d innehåller en fullständig mode- o. mönstertid ii mg.
Ett kapitel om äktenskap.
Och föd den arma, kläd den nakna låt upp för nödens barn din dörr, står det som motto på da- gens nummer af Idun.
Tolf- tusen svenskar, män, qvinnor och barn, tolftusen likar sak- na i detta ögonblick det nöd- vändigaste: bostad, kläder och föda.
Derför vänder sig Idun till sina läsarinnor med ett manande ord: Hjelpen de brandskadade i Sundsvall och Umeå!
Kontanta bidrag — åfven de minsta — mottagas med tack- samhet af oss och redovisas genast till nödhjelpskomitén.
Adress: Red.
af Idun, Stock- holm.
Snar hjelp är dubbel hjelp!
Du skall ej sjelf din nödtorft sakna af Herrens händer mer än förr!
Red.
af Idun.
I I sker: landsorten: å postanstalterna.
Stockholm: hos redaktionen, å Stads- postens nufvudkontor, i de större b o k - lådorna samt å tidningskontoren.
d u s k a l l ej s j e l f d i n n ö d t o r f t s a k n a af Herrens händer mer än förr.
J. O. Misericordia!
Prenumeration säger ju till och med, att äkten- % skap, hvilka ingås af böjelse i regeln ej bli så lyckliga som giftermål af beräkning: — vågade den lilla bleka frun i soffhörnet in- flicka i det lifliga samtal, som fördes i den lilla damkretsen.
» Det är bara prat! » af bröt en annan dam i sällskapet.
» G-rundadt på sanning! » — Det var den vördnadsbjudande borgmästarinnan, som med en viss afgörande ton yttrade detta.
» G-rundadt på sanning, endast man sätter fredliga i stället för lyckliga- Den jag älskar kan mycket lättare såra och kränka mig än den, som är mig mer eller mindre likgiltig.
I äktenskap mellan två, som älska hvarandra, gifvas en hel del själs- och hjertebehof, hvilka konvenansgiftermålen ej alls känna till.
Det har varit mindre illusion med i spelet; bli derför blott de yttre ansprå- ken tillfredsstälda, så har det sig ej svårt med det fredliga samlifvet.
» När nöden träder in genom dörren, flyr kärleken ut genom fönstret. » Borgmästarinnan skakade sitt turbanprydda hufvud.
» Jag säger med Friedrich Halm: » Den fans ej, der så skedde.
Det gifs ju en falsk, en af fantasi och sinnesrus född kärlek.
Den förmår nog ej motstå hemsökelsen, men den äkta, den sanna kärleken • — den stannar qvar. » » Men hur skall man känna, om det är den rätta?
» » Man skall pröfva och ej som i ett rus be- sluta öfver lifvets vigtigaste steg.
Beräknings- partierna gå der vid lag oftast vida bättre till verket än de så kallade kärlekspartierna. » » Ni fördömer då ej giftermål af beräkning. » » Har jag sagt det?
Man kan egentligen ej i våra dagar klandra mannen, om han vid sitt val af hustru ser på förmögenhet.
Bland veten- Wallin.
skapsmän, embetsmän, officerare, således våra mest bildade och intelligenta klasser, räcker sällan inkomsten till att anständigt försörja en familj — » » Och en köpmansaffär behöfver nu mer än förr kapital.
Den som ej kan arbeta med stora medel kommer långsamt framåt. » Nästan hvar och en af fruarne hade något exempel att nämna.
Så började man tala om de gamla goda tiderna, då den ledsamma pen- ningfrågan ej spelade någon så vigtig rol, utan hjertat hade bestämmanderätten obestridd.
Man började nästan bli litet sentimentala, då den unga frun inföll: » Men, mina damer, hvad ni der säga, tro ni bestämdt ej sjelfva, om ni blott först tänka efter.
Lyx och för stora anspråk, begäret att lefva öfver sina tillgångar hafva funnits i alla tider.
Läs blott de gamla förordningarne om kläder, edikterna mot öfverdrifven prakt vid bröllop, barndop och gästabud; och hvad hem- giften beträffar, så måste redan Laban lofva sin svärson Jakob en dylik, och så har det varit sed både hos germaner och romare, både hos gamla och nya folk. » » Alldeles riktigt, söta du! » sade borgmästa- rinnan.
» Men jag har lust att fullständiga din historiska öfverblick.
Bland österländska folk gafs det ingen kärlek i ordets egentliga bemärkelse, och så är det nog delvis ännu; månggiftet gjorde qvinnan till slafvinna, som köptes och såldes.
Jag vet också, att det flns länder, der den unga från klostret kom- mande flickan giftes enligt familjebeslut, och har ej hört, att det ledt till sedernas förbätt- ring.
Men här har utbildat sig en annan sed, som vi borde söka få bort.
Det är de båda könens » sökande » af hvarandra.
Det är ej blott de svåra lefnadsförhållandena, det är ock for- men för vårt sällskapliga umgänge, som gör, att så många äktenskap måste slutas genom under- handling.
Det ligger en sanning i den så mycket använda och så mycket beskrattade
T i d n i n g e n u t k o m m e r i h u f v u d s t a d e n hvarje helgfri f r e d a g och k o s t a r f ö r ett qvartal e n d a s t I krona, p o s t a r v o d e t inberäknadt.
— Sista numret i frasen » i brist på dambekantskaper ».
Våra unga männer och unga flickor hafva för litet tillfälle att lära känna hvarandra. » » Hvad?
Ännu mera tillfällen!
Baler, skrid- skobanor, concerter, bjudningar, teater, resor.
.
.
öfver allt! » » Ja, öfver allt, utom på qvinnans egentliga plats — i hemmet, i den husliga kretsen.
Den unga flickan, som för första gången beträder en balsals tröskel, kommer med den henne i förväg ingifna förhoppningen att » finna » eller » blifva funnen »; hon när detta hopp allt jemt, tills det uppfylles eller hon måste uppgifva det.
Hon föres från förlustelse till förlustelse, med penningoffer, som samlade kunde åstadkomma en god utstyrsel, och med offer af sin kropps och beklagligtvis ofta sin själs helsa.
Och då hon ändtligen kan ropa: Hevreka — jag har funnit!
— ja, då har detta jagande efter för- lustelser blifvit hennes andra natur, som hon ej kan blifva qvitt.
» Hur vill ni då hafva det? » » Hvad jag vill.
Jag vill ett otvunget um- gänge - mellan unga personer utan balsalens fantastiska intryck, utan det högtidliga i ett stort gästabud, som regelbundet återkommer en gång årligen —, ett otvunget umgänge i famil- jens krets i det vänliga hemmet. » » Ni vill, att unga männer skola hafva full frihet att umgås i familjen.
Det är verkligen betänkligt. » » Tvärt om!
Det vore betänkligt att öppna hemmet på vid gafvel för lättsinniga unga män med förderfbringande grundsatser, men man måste se sig för, — derom behöfver väl ej öfverenskommas. » Man finner det betänkligt, derför att man löjligt nog, betraktas en ung mans närmande till en ung dam som en outtalad bekännelse om en djupare böjelse.
Det är detta, som mest afskräcker unga män och de hederligaste mest från ett enkelt och hjertligt umgänge i familjer med döttrar.
Tanters och slägtingars prat och de kära vännernas lurande blickar måste undvikas; man får ej tala om eller med den unga flickan.
Alla dessa hänsyn motverka möjligheten att lära känna och älska på hemmets mark.
Kunde vi besluta oss för att mindre akta på det fruktade » man säger » skulle mycket vara vunnet.
Om mödrarne ej med ett slags våld stängde sina döttrar från det dagliga um- gänget med unge män, så att de vande sig vid ett obesväradt sådant och ej längre toge hvarje ord, hvarje blick som en hyllning för sitt eget lilla oemotståndliga — jag, skulle denna befrielse hafva ett lyckligt inflytande på den kommande generationens äktenskapliga samlif.
Jag vill ej säga, att vi skola skaffa äktenskapsmäklare och äktenskapsannonser ur verlden; jag är ej nog sangvinisk att hoppas det — jag önskar det till och med ej, ty jag har ingenting emot att man tänker på hemgiften.
Men om man lär känna hvarandra på hemmets mark, skall månget beräkningsgiftermål blifva ett äktenskap af tycke. » » Jaså, det var så menadtl » fP Den, som ej sjelf behöfver använda medföl- jande prenumerationssedel, förde godhetsfullt ställa den till en bekants förfogande.
Iduns byrå och expedition hållas under sommarmånaderna öppna endast måndagar, torsdagar och fredagar kl. 10 — /.
i I pN L-J Min Skiss af John I | LJ Ki IN månaden meddelar en f u l l s t ä n d i g å närmaste postanstalt namn och son.
Johnson.
* § ag är både mennisko- och djurvän.
Der- för önskade jag mig förr i tiden några lefvande varelser att uppfostra och slösa min ömhet på.
Jag tyckte mest om små ' knubbiga pojkar, små pigga spädgrisar och små lustiga kattungar, och jag beslöt att så småningom komplettera det lilla menageriet.
— Jag har fått en knubbig pojke!
— Gud be- vare mig från grisarne och kattungarne!
Hvad jag var lycklig då jag första gången tryckte en kyss på min sons panna • — hvad jag var stolt, då » frun » påstod » att han var så lik sin far som ett bär ».
Jag fälde en tår af glädje och omfamnade med djup rörelse min kära lilla hustru, som skänkt mig en sådan skatt.
Jag beundrade pysen en hel vecka och gladde mig åt att få höra honom ge något ljud ifrån sig.
Tänk er min förtjusning, då jag redan andra dagen hörde honom säga: m-ä-ä — m-ä-ä-äh!
alldeles som en liten späd lamunge.
» Frun » uppmanade mig, » att känna hur tung han var », men jag vågade ej ta ' i honom af fruktan, att jag skulle krama ihjäl honom eller släppa honom i golfvet, så att han gick sönder.
Jag njöt alldeles tillräckligt af att se honom och höra honom säga: m-ä-h, m-ä-ä-äh!
Vi funderade mycket på hvad han skulle heta.
Jag röstade för Napoleon, Alexander, Viktor, eller något tocke der, jag anade att han skulle bli något » stort » med tiden ty han åt kopiöst, hvilket är betecknande för » store män ».
Hans mor ville, att han skulle kallas efter far och morfar och jag gaf slutligen med mig, ty jag är en beskedlig karl.
Så skulle pysen döpas.
Kungen hade nyss utnämt en gammal rege- mentspastor, hälften knekt och hälften prest, till kyrkoherde i vår församling.
Jag funderade mycket, om han var lämplig att döpa min son, ty först och främst hade han så stark röst att han lätt kunde skrämma slag på ett litet barn och så hade han visst aldrig döpt någon förr, och det oroade mig.
Jag skref emellertid namnsedeln och lemnade den åt presten då, han kom.
Han stoppade den emellan bladen på sin handbok utan att se på den och efter en stund började akten.
m o d e - och m ö n s t e r t i d n i n g.
— Uppgif adress samt erlägg prenum.-afgiften.
jag läste » Petroleum », men jag begrep strax att det bar f-n i våld och att du råkat ge mig något slags etikett af misstag.
» Låt mig se! » bad jag litet häftigt.
» Ja bevars, står det inte ' Petroleum ' kanske? » » Nej, förlåt bästa bror, här står rätta namnet, det kan då en blind höna se, » utbrast jag förargad.
» Jaså, jaha, men då är det f-n så illa skrifvet!
Emellertid heter inte pojken ' Petroleum ', tack vare mig, se ' n får det stå hvad som hälst, kära bror.
Och så skrattade grobianen och slog mig på axeln, så att den höll på att gå ur led.
Det var den första förargelsen för min lille sons skull, men jag skulle få känna på värre!
Gossen frodades, men ville ej sofva snällt om nätterna.
Han föredrog att stärka sina lungor och skrek som en gast.
I början höll jag små föreläsningar för honom, se ' n sökte jag att vagga honom till sömn, men intet hjelpte.
Då hittade jag på att sjunga visor och göra lustiga grimaser för honom, att spela positiv och mungiga, tända och släcka ljus — med ett ord allt som eljes roade honom, men han var obeveklig.
Han gaf sig tusan på, att han skulle skrika och han skrek.
Nu måste nya sätt utfunderas för att få ho- nom tyst, och det föreslogs, att jag skulle gå och bära honom på armen.
Det hjelpte en stund, men just som jag trodde att han sof som bäst, började musiken på nytt.
Nu tvin- gades jag att i lätt kostym öka takten.
Först blef det marsch, så traf och slutligen galopp på sängkammargolfvet.
Till sist måste jag dansa vals, emedan jag trodde, att han deri- genom skulle bli yr i hufvudet • — men han hade godt hufvud och goda lungor.
Jag blygs erkänna, att jag i ögonblick af svaghet under dessa fasans nätter funderade på, om han skulle sluta sitt hiskliga tjut i fall jag slog honom i väggen eller doppade honom i handfatet.
Jag förstod så väl hvarför Saturnus som klok familjefar åt upp sina söner undan för undan.
Jag förstod hvilka mensklighetens välgörare hr Wieksell och m:rs Bessant voro.
— Jag visste att pysen » skrek för tänder » och jag förstod äfven hvilka qval de stackars fördömda måste lida i » det yttersta mörkret, der det skall vara evig gråt och tandagnisslan. » Men när den lille slutligen somnade fram på morgonen kysste jag honom lika väl och allt var glömdt — till nästa natt.
När pojken slutligen fick tänder, blef det Snart kom det vigtigaste ögonblicket och litet bättre; nu var han ganska snäll, när han presten läste?
fick äta natt och dag, så att hans lilla mage » Jag döper dig — Pe-pe.
.
.
Pe-ter-o-le.
.
.
var spänd som en trumma.
Peteroleum!
.
.
.
Petroleum, » mumlade han och Jag ansåg, att han behöfde motioneras en såg sig förvånad ikring.
Faddrarne började smula för att lättare kunna smälta den myckna småle, min stackars hustru var nära att falla i maten, och så måste jag gå pä alla fyra för vanmakt och mina knän skälfde.
att visa honom, hur han skulle börja.
Han Stod det verkligen » Petroleum » på lappen, var mycket klok och kunde snart krypa bättre eller var presten galen?
Jag närmade mig än jag, men med det samma var all ordning honom midt under den allmänna förvirring som upphäfd i mitt hem.
rådde och hviskade det rätta namnet i hans Han kröp in i kakelugnarne och drog fram öra, då höjde han sin väldiga stämma och vrå- kol och aska på golfven, stjelpte ut spottlådor lade, för att dölja sitt misstag: och strödde sanden på mattorna, drog dukarne » Jag döper dig Peter Olaus i namn.
.
.
» af borden, så att fotogenlampor, syklunsar och Den lille började gallskrika, presten skrek kaffebrickor följde med.
Allt skulle vara på än värre och ändtligen blef det slut, men då golfvet, der han var.
— En dag hörde jag ho- nom uppgifva ett indianskt krigstjut, och när var min son halfdöd af skräck.
jag skyndade in till honom, hade han krupit Presten kom emot mig helt belåten.
» Bästa bror, det var en kuriös namnsedel, under en soffa och satt fast hufvudet mellan resårerna.
— Men snart kröp han icke längre * Med författarens och förläggarens tillstånd lemna — han gick och gjorde odygd.
vi denna ypperliga verklighetsteckning ur en skiss- Det var omöjligt att tillrättavisa honom, ty samling som i dessa dagar lemnat pressen och hvil- ken vi rekommendera till alla vänner af ett godt och han förstod ingenting, jag måste nu lära honom oförargligt skämt, ofta med allvar der bakom.
tala.
Hur glad blef jag ej, då han första gången sa ': » pappa ».
Nog visste jag förut, att han Redaktionen.
Vi vilja s ä r s k i l d t f ä s t a u p p m ä r k s a m h e t e n sökande och platsutbjudande annonsörer, p å Iduns l ä m p l i g h e t f ö r p l a t s - ä f v e n s o m f ö r alla ö f r i g a s l a g s var min son, men det var roligt höra honom sjelf bekräfta saken.
Snart hade han ett helt litet ordförråd — men då först blef det riktigt trefligt att ha en son.
Hör bara!
» Jifs tatten pappa? » » Ja, katten rifs. » » Jivej han mej, då? » » Ja, om du inte är snäll mot honom. » » Jifs han så det jöj ondt? » » Ja, mycket ondt. » » Jifs han med naglarna? » » Ja. » » Jifver han mej med naglarna? » » Ja, om du är elak vid honom. » » Pappa, jifvej han mej så det jöj ondt med naglarna? » » Ja, men tyst nu, pappa har inte tid att prata. » » Pappa, hvar för jifs tatten med naglarna?
o. s. v. Så kunde han hålla på hela dagen och all ting skulle han fråga mig om; under det han som extra förströelse var sysselsatt med att t. ex. — stoppa mina skor fulla af enris och gamla stålpennor.
Efter en månad var jag totalt förbi, men han var lika kry och frågvis.
Då ansåg jag mig för en usel varelse, en dålig far utan all kraft.
När en liten på ett par år så i grund tråkat ut mig, då tänkte jag med bäfvan på hur det skulle gå om jag fick flera.
Jag ryste för hvad framtiden bar i sitt sköte, jag ville tåligt motse allt — - men inga flera pojkar — hellre kattungar oeh spädgrisar, dem kunde jag göra mig qvitt, om de blefve mig öfvermäktiga.
Frågor.
= I r&gt; I I | U ty j l \ annonser som beröra familjekretsen.
— Annonser mottagas endast g e n o m S. Gumaslius annonsbyrå o c h hos redaktionen.
A b o n n e n t s a m l a r e a n t a g a s.
Och ändock stöter jag inte bort den lille, som just nu klättrar upp i mitt knä, då jag håller på att arbeta.
Han ser på mig med sina stora ögon, som lysa af fröjd, och jo, jag kunde just tro det, nu stjelpte han hela bläckhornet öfver sin biografi och fingrarne på min skjorta!
— Jo, det här är trefligt!!!
» Otäcka pojke! » » Klappa pappa! » » Nej tack du! » » Pussa pappa! » Han bjuder mig munnen till försoning och tårar rulla utför hans runda, rosiga kinder.
Hvem kan stå emot?
— Icke jag! ...
Måtte den lille aldrig göra mig större sorger än han hittills gjort, och jag skall lika hjert- ligt förlåta honom oeh tacka himlen som skänkt mig — min son!
Literatur.
Qvinnan på de praktiska arbetsområdena.
Af Vera Hjelt.
Ulgifven på uppdrag af Finsk Qvinno- förening.
Verner Söderström.
Borgå.
Pris 1 mark.
Boken anvisar nya, hittills förbisedda banor för det qvinliga arbetssökandet och det är en stor förtjenst.
Den bör derför bli af mycket gagn för alla dem, som stå färdiga att träda ut i lifvet och nu spörja: Hvad skall jag taga mig till?
Men äfven andra kunna med nöje laga kännedom om förf.
energiskt framstälda åsigter, äfven om de ej i allt gifva henne rätt.
Boken är ganska vackert utstyrd, men korrektu- ret kunde varit bättre tillgodosedt.
Förf- till Molly Bawn är förut känd i Sverige genom sina tidigare utgifna romaner, hvi.ka öfver- flyttats till vårt språk af samma talangfulla öfver- sättarinna, som gjort ofvannämda arbete tillgäng- ligt i svensk drägt.
Iduns läsarinnor skola säkert gerna taga kännedom o m denna nya roman, hvil- ken liksom de föregående af samma förf.
intres- Iresserar genom sina teckningar ur hemlifvet, god karakteristik och lugn, fin humor.
Fru Math.
Langlets öfversättning af arbetet är verkstäldmed skicklighet och smak.
Från Iduns läsekrets.
Läsningen af » På rätt hylla » af Ave be- redde mig ett så stort och sant nöje, att jag ej kan underlåta att på detta sätt ge uttryck åt den genklang, som Aves deri framkastade åsigter vunnit hos mig — så mycket mera som liknande tankar vis-ä-vis » barnvården i hem- men » en tid bortåt legat och grott inom mig, ehuru jag ej gett dem uttryck eller meddelat dem åt någon annan än åt min man, som na- turligtvis svarade: » Huru kan du tro att nå- gon bildad flicka skulle vilja åtaga sig något dylikt! » Emellertid hoppas jag nu, att för- domarne i detta fall så småningom skola falla och att jag kanske redan nästa år — må hända genom Idun • — - skall lyckas erhålla en sådan » skatt i huset ».
E.
H.
En modern Circe.
Boman af Förf.
till nMolly Bawny&gt;t.
Öfversättning från engelskan af Math.
Langlet.
Fr. Skoglunds förlag.
Pris 3 kronor.
nuter.
D e s s u t o m " b o r ni vara " forsigtig m e d d i e t e n o c h f r a m f ö r allt u n d v i k a s p i r i t u ö s a d r y c k e r o c h kaffe.
^22 .. N:o 45.
E n m o d e r frågar o m n å g o n k a n n ä m n a ett bepröfvadt m e d e l m o t h e n n e s n i o - å r i g a d o t t e r s o v a n a att b i t a p å n a g l a r n a; t y h i t t i l l s h a r ej n å g o t v i s a t sig v e r k s a m t.
Stella v. E.
N:o 46. hufvudet?
Finnes något medel Sparrisvän.
färsk.
N:o blifva lande derna 48.
Anhålles godhetsfullt g e n o m » Idun« u p p l y s t o m, h u r u v i d a tillfälle till e r h å l - af s j u k g y m n a s t i k u n d e r s o m m a r m å n a - gifves i S t o c k h o l m?
Högaktningsfullt Alinc.
N:o 49.
H u r skall m a n k u n n a h å l l a h v e t e - bröd godt i det längsta?
Jenny h — g.
N:o kalk, 50. a).
H u r s k a l l m a n förvara ägg utan s o m har åtskilligt e m o t s i g?
b).
H u r skall m a n b ä s t k u n n a bereda klarskinn, s å att d e t väl n p p f y l l e r sitt ä n d a m å l!
Sparsam husmoder.
N:o 51.
Huru skola ankungar bedjas uppmärksamma annonsafdelningens rubriker tfjenstsökande och Lediga platser.
m o t mjell i II.
M. få.
N:o 47.
A n h å l l e s a t t i t i d n i n g e n I d u n få u p p l y s n i n g af n å g o n erfaren h u s m o d e r o m r a t t a s ä t t e t a l t k o n s e r v e r a s p a r r i s, sä att d e n h å l l e r s i g frisk, v a c k e r o c h n ä r m a s t l i k n a n d e skötas?
Norrländsk husmoder.
Red.
befordrar gerna alla inkommande frankerade svar, som bära tydligt annonsnummer eller signatur, till annonsör, som vid annonsens insändande meddelat Red.
namn o. adress.
Bäst är att vid annonsens insändande bifoga liqvid i pen- ningar eller gångbara frimärken.
Hvar och en kan sjelf be- räkna annonskostnaden, enär hvarje tiotal stafvelser bilda en rad å 25 öre.
IVlinst fyra^öfverskjutande stafvelser räknas som full rad.
Sålunda räknas 8 7 stafvelser som 9 rader; 82 staf- velser som 8 rader.
Alla lättförstådda förkortningar äro tillåtna.
Idun är for qvinliga tjenstsökande bästa annonstidning!
Allt, som rör damernas verld, annonseras bäst i Idun I N:o 53.
H v a d är att g ö r a v i d svarta m ö - gelfläckar, s o m u p p s t å t t p ä t v a t t a d t l i n n e?
Elisabeth L — g.
N:o 57. a).
» H u r s k a l l j a g b ä r a m i g åt f ö r att f ä r g a e n l j u s b l å y l l e k l ä d n i n g v a c k e r t r ö d?
b).
Y e t n å g o n af I d u n s läsarinnor ett m e d e l att f å v a c k r a n a g l a r?
» Melene.
N:o 57. b.
Gifves ett g o d t b e p r ö f v a d t medel mot handsvett?
b).
H u r skall m a n b e v a r a l e v k o j o r, l a c k v i o l e r o c h n e j l i k o r från e t t år till e t t a n n a t?
Floy.
M:o 58. a).
K a n e n 19 å r s flicka, s o m genomgått vanlig folkskola pä landet, g e n o m g å en t a n d l ä k a r e k u r s?
b).
H u r u l å n g är d e n n a kurs?
c).
H v a r ä r b ä s t a p l a t s e n f ö r att g e n o m g å en s å d a n?
d).
H v a d.
ä r ungefärliga kostnaden for en s å d a n?
e).
Ä r detta någon framtid?
Ebba, prenumorant.
N:o 59.
S o m j a g ej k ä n n e r s ä t t e t att g ö r a p l y m e r, s o m a f d a g g o c h r e g n b l i f v i t fula, v a c k r a igen, b e d e r j a g n å g o n af I d u n s läsa- r i n n o r gifva m i g e t t r å d.
N:o 60.
I anledning af uppsatsen i n:r 25 o m a p t i t o s t b e d e s förf.
g i f v a f ö l j a n d e u p p - lysningar: a).
Till huru h ö g t gradtal v ä r m e b ö r m j ö l - k e n u p p v ä r m a s f ö r att o s t m a s s a n skall s a m l a s i g?
b).
H u r u m y c k e t smält s m ö r b ö r beräk- n a s till h v a r j e k: a s u r m j ö l k?
c).
T i l l h u r u h ö g v ä r m e b ö r den m e d s m ö r o c h grädda ar- Ung fru.
1).
M e d invärtes m e d e l vinnnes härvidlag intet.
Det fordras yttre, lokal b e - h a n d l i n g, om ö f v e r h u f v u d t a g e t n å g o t k a n u t r ä t t a s.
V ä n d e r till e n s p e c i a l i s t i S t o c k - h o l m f ö r att fa d e t t a a f g j o r d t.
I m å n g a fall vinnes önskadt resultal.
2).
Flickan skall konseqvent använda den behandling, som f ö - reskrifvits Chandernagor 3) i N: o 14.
D e s s u t o m v o r e salta b a d h v a r a n n a n d a g a f Dytta för h e n n e.
D:r — d.
Z.
Y.
X.
Träsniderimönster i fornnordisk och allmogestil, 10 olika ark franko mot insändande af kr.
2,io.
Profark mot 30 öra i frimärken.
Åter- försäljare rabatt.
o: 1 — — - ccp — cö3 " Praktiserad husmoder.
N:o 54.
F i n n e s n å g o t m e d e l att å t e r s t ä l l a en r e g n k a p p a i brukbart skick, s o m stelnat till l i k h e t m e d j e r n b l e c k?
Prenumerant.
N:o 55.
F i n s d e t n å g o t m e d e i att f ö r s t ö r a o h y r a p å Nerium, s o m står full m e d k n o p p a r?
Zenobia.
1).
H å r e t s f ö r t i d i g a g r å n a n d e k a n f ö r e k o m m a ä f v e n h o s d e f r i s k a s t e, o c h utan att ärftliga a n l a g f ö r e f l n n a s.
I s å d a n a fall l y c k a s d e t v a n l i g e n ej att p å v i s a n å g o n o r s a k.
A t t häftig s o r g eller a n d r a s t a r k a s i n n e s r ö - r e l s e r k u n n a f r a m k a l l a p r o c e s s e n, är m e d full säkerhet b e v i s a d t.
2).
A t t k o r t k l i p p a håret hvarken p å s k y n d a r eller uppehåller p r o c e s s e n, b).
Ja.
betade ostmassan uppvärmas, ges i f o r m a r n e.
inDan H. iWi " ' " (J£5 ~ w — — den l ä g - S — r.
N:o 61. a) Ö n s k a s få u p p l y s n i n g o m n å - g o t b e p r ö f v a d t m e d e l f ö r att b e v a r a d e ö m - tåliga f ä r g e r n a i b o m u l l s t y g v i d t v ä t t n i n g, b).
H u r u kan förgylda spegelramar rengöras från flugsmuts, u t a n att f ö r g y l l n i n g e n s k a d a s?
Oerfaren husmor.
- t c ö j " öoS — ' Swen D y m l i n g &amp; C:o, L ä k a r e r å d.
Märta.
A l l a f ö r e s l a g n a m e d e l slå ofta T a g e m e l l e r t i d d a g l i g e n ett h e t t h a n d b a d tillsats a f 2 m a t s k e d a r ättika till h v a r j e G n i d d e s s u t o m h v a r j e q v ä l l in a n s i g t e h ä n d e r m e d en b l a n d n i n g af lika delar fel.
med bad.
och ter- pentin, ichtyol o c h glycerin, samt g ö r u p p e h å l l Lagra dagar, om medicinen retar huden för starkt.
Svar.
N:o 41.
D å j a g b ö r j a r en s t r u m p h ä l, ö k a r jag 4 eller 6 m a s k o r 2 ä 3 p å hvardera sidan o m h ä l e n, ty d e n d r a g e r i h o p s i g b e t y d l i g t; stickar sedan s o m vanligt, m e n lyfter hvar- a n n a n m a s k a, d å j a g g å r fram d e t a f v i g a hvarfvet.
Praktiserad husmoder.
N:o 32.
E t t rätt trefligt sätt att a n v ä n d a s m å s i d e n l a p p a r är att d e r a f s t i c k a m a t t o r till s ä n g a r e l l e r a n n a t.
Man klipper lap- p a r n e en half t u m b r e d a o c h 2 t u m långa, l ä g g e r tipp 20 m.
a f g r o f t l j u s v e k e g a r n m e d grofvaträ- eller helst stålstickor.
Sedan u p p - l ä g g n i n g e n är g j o r d, a f s t i c k a s f ö r s t a m a s k a n, en l a p p lägges emellan d e n o c h garnet, så att l a p p e n s b å d a ä n d a r ä r o ät s a m m a håll, åt d e n s t i c k a n d e.
— P å sä sätt f o r t f a r e s, en l a p p efter h v a r j e sticka-d m a s k a.
Sålunda göras fyrkantiga rutor.
O r d n a d e i färger, h o p s y d d a o c h f o d r a d e b l i f v a d e efter m i n e r f a r e n h e t både starka och behagliga små mattor.
Göteborg.
Lager af materiel för Träsnideri, Löfsågning, Svarfning.
Trämålning, Bronsmålning etc. Priskurant franko på begäran.
pK&gt;7] Mia.
1).
F ö r s i g t i g a p e n s l i n g a r m e d sked- vatten.
B ä s t o c h s ä k r a s t aflägsnas d e p å o p e - r a t i v v ä g.
2).
S e r å d till C.
v.
B, — h — n i N: o 15 e l l e r till V a n d a i N: o 10.
Trion.
B a r n e n b ö r a n o g b a d a salta b a d, m e n — å t m i n s t o n e d e f ö r s t a v e c k o r n a — ej i ö p p e t vatten, utan i form af karbad, c:a 34 gr. v a r m a m e d lindrig afkylning.
D e böra dessutom dricka Porlavatten, s o m åt den yngste lämpligt försättes m e d d u b b l a qvanti- teten Carlsbadervatten.
D e b å d a äldste skola dricka två hela punschglas Porlavatten dagli- g e n, d e n y n g s t e ett hälft t v å g å n g e r d a g l i g e n m e d o f v a n n ä m n d a tillsats.
Pipo.
J o, d e s s a ä r o l ä m p l i g a.
Skafla e r dess utom, o m möjligt, massagebehandling.
Kirre.
U t a n u n d e r s ö k n i n g v å g a v i ej y t t r a oss o m er s j u k d o m.
Sannolikt skulle ni e m e l - l e r t i d h a n y t t a af att u n d e r 5 å 6 v e c k o r hvarje m o r g o n dricka två dricksglas M a r i e n - badervatten på fastande m a g e och dagligen t a g a e t t s i t t b a d a f 3 0 g r.
t e m p.
u n d e r 15 m i - 183 JOflT ' A L M E D A H L S F a b r i k s F ö r s ä l j n i n g s - M a g a s i n, S t o c k h o l m, " " ^B® I W Snecial-affär för T T t s t A 7 - r s l a r.
~ W f (G.
18379x1)
A n n o n s e r m o t t a g a s g e n o m 8.
G u m s e l i u s a n n o n s b y r å K) c n n o s r e d a k t i o n e n till 2 5 ö r e p r 4 - s p a l t i g p e t i t r a d (= 10 s t a f v e l s e r).
T i d n i n g e n k o s t a r e n d a s t en (I) k r o n a f ö r q v a r t a l e t, befordringsafgiften inberäknad.
— Fullständig m o d e - och mönstertidning gratis.
Gfust !.
Q.
F o l c ^ e r s 61 Drottninggatan 61 3 tr. upp få härmed rekommen- dera sin nya, tidsenliga SkSnlårgeri och Xonsttvättning N:r 2 Kungsholmstorg N: r 2.
All slags Fotografering utföres omsorgsfullt enligt nutidens fordringar.
D-nJ-ilrnw mlllKftr 9eringsg.
n:r 9 (jOStaär.).
Nybrogatan n:r 2 8 B, Re A / Utill.Ul.
D r o l t n i n g g a t a n n.
r 8 1 c Butik i Göteborg: Kyrkogatan n:r 1 5.
[315] Med största högaktning T J U L A N D E R &amp; C:o, VIITBA1TDSL, 4 Breflåda.
o 0 » i ^ Q iip Q I E.
F l e r a af e d r a f r ä g o r ä r o r e - d a n b e s v a r a d e i I d u n.
D e Öfriga ä r o sä o b e - t y d l i g a; att n i k a n fa d e m b e s v a r a d e a f h v a r j e husmor.
A.
Z.
A s h u s b y.
T i l l e d e r k o m m e r t i d n i n - gen att befordras g e n o m kungl.
postverket, h varför n i t o r d e i n s ä n d a n ö d i g t p o r t o — 4 öre p e r n u m m e r.
Stenia.
Tack för de många goda bidragen.
H — C.
D e n f ö r s t a frågan k a n ej b e s v a r a s f ö r r ä n efter h e r r H e l l b e r g s h e m k o m s t i m e - d i e t a f j u l i.
H v a d d e n a n d r a beträffar, så m å s t e h v a r j e till o s s i n s ä n d t b i d r a g u n d e r - tecknas m e d signatur.
Karl Ström, E. F., N - k - a, Elsa L. och Al- bort.
.
.
S v a r i n ä s t a n u m m e r.
0 55 Innejiållsförteckning:: P- W (fl 0 E n b ö n till I d u n s l ä s a r i n n o r - — E t t kapitel o m äkteuskap.
— M i n s o n.
S k i s s a f John Johnsson.
— L i t e r a t u r.
— F r å n Iduns läsekrets.
— Frågor.
— Svar.
— L ä k a r e - r å d.
A f D:r — d.
— B r e f l å d a.
M o d e r e v y.
— T e x t till m o d e b i l d e r n a.
— E n fruntimmersbjudning p å S t o c k h o l m s slott f ö r t r e h u n d r a å r s e d a n.
A f L. Q.
T. T — r.
— O m q v i n n o r.
— N å g r a r e g l e r a t t följa v i d b a d i öppen sjö.
Sju i l l u s t r a t i o n e r till m o d e t i d n i n g e n.
O S Annonser.
K " Annonspris: 25 Öre p r p e t i t r a d (= 10 s t a f v e l s e r).
Ingen annons införes under 1 k r.
r V i n e r I? » I * CD E n Fiskebäckskils rekommenderar nedannämde sina till- verkningar, som försäljas af Herrar Specerihandlande.
Uti berättelse till Kgl.
Medicinalsty- relsen för år 1888 yttrade sig Stock- Krusbärsvin, holms Helsovårds- Körsbärsvin, nämd mycket för- Vinbärsvin, rödt delaktigt om dessa viner.
Serverade Vinbärsvin, svart kalla, äro vinerna en angenäm läskedryck; Vinbärsvin, hvitt i hushållet använd- bara på många sätt, såsom t. ex. vid till- lagning af soppor, vingelé, lemonader, bålar o. d. öppnas innevarande \ S v e n s k a Konstväfnader år den 15 juni o c h hålles öppen till den 15 sep- adress Uddevalla, samt derefter till Badhuskamrer aren, Fiskebäckskil.
Utförligare annons i n:r 20 o c h 22 a f denna tidning.
Uddevalla i maj 1888 4] C.
A, B e r g.
[\ och Förklädestyger, 1 \ \ 1 1 1 alla färger, Garn Silke.
ylle och bomull.
Äkta färger.
Origlnalmönster.
Bästa materialier.
Ilningar ulforas å Möbeltyger, Mattor, Drapcrier m. m. i hvilken Bestal stil som önskas.
Moderata priser.
K u r s i klädsömnad Filial: Göteborg (Svenska industrimaga- sinet.)
[37] Somm Ättika, Vinättika, Ättiksprit.
Gefle Ångväfveris (G.
3859 x 2) [402] » o Kadettyg *, i H a m p t y g *.
w CO (G. l 18161x4) [390] för damer, herrar och barn tillverkas hos undertecknad.
Använd alltid sådana åt edra barn, så få de ej liktornar och kylknölar på gamla dagar!
° J.
G. Hammars Lampkök.
Stor värmeförmåtja.
Brinna luktfritt.
Briljant belysning.
Högaktningsfullt [316] D r o t t n i n g g a t a n 100.
C. Nilsson, Pris: enkla m e d veke 4 — 6 k r.
, e x t r a s o - l i d a 7 — 8 k r.
, m e d 2 v e k a r 12 k r.
Fullkomlig belåtenhet garanteras hvarje köpare.
[292] J.
G.
H A M M A R, 30 Malmskilnadsgatan Det bästa af alla är O. Becklins Pafent-Elite-Pomada.
Den fäster håret, stärker och befordrar hårväxten, är mjellbefriande.
Försäljes a 1: 50 pr burk hos Fru O. Stråle, Parfymhandeln, Drottninggatan 6.
Obs.!
Sändes till landsorten mot efterkraf.
[355] • W I M T f l " R Q v J j D.
Stort lager af Barnkläder för alla åldrar, till och med 14 år.
Goda tyger.
Nya cch smakfulla l e r.
Billiga p r i s e r.
A l l m.
T e l e f.
68 4 0.
H. model- Nyström, 2 Stora Vattugatan, 2, hörnhuset vid Brur.kebergstorg.
Handarbetskurs for lärarinnor börjas den 2 juli, Kammakaregatan 29, 2 tr. upp.
Fritt val af arbeten.
Pri- set moderat.
Bikt profval.
Inackor- dering kan erhållas.
Stockholm i juni 1888.
Fru Anna Barchlind.
arsvalt!!
[135] [104] I 8 gifves af undertecknad till ett begrän- sadt antal elever.
OBS.
Eleverna för- färdiga egna klädningar.
Bernadina Nicodemi, Begeringsgatan 47, 3 tr. upp öfver g.
Stockholm, Drottninggatan 36.
Tillverkningsort: Lund (Thora Kulle).
3 H å r v ä x t m e d e l Rörande desse fa- brikater yttrar Herr Handelskemisten d.
15 Maj 1888, att de äro » fria från främ- mande syror, skarpa ämnen och metaller och anser jag dem derför vara af ut- märkt beskaffen- het. » Obs.
Viner och safter försäljas på hel- och half-buteljer, försedda med eti- ketter, innehållande fabrikens namn, hvilket till undvikande af förvexling torde noga observeras.
Vinerna serveras hos Herrar Condi- torer Hellbacker, Hamngatan N:o 10, Englund, Hamngatan N:o 18, Sjöberg, Drottninggatan N:o 40. och Broderier.
YHestramaljer, Badinrättning tember.
F ö r rums anskaffande oeh öfriga upplysningar rörande bad- anstalten torde m a n intill den 15 juni vända sig tiil undertecknad, Safterna äro, en- ligt intyg af Han- Hallonsaft, delskemisten Herr Körsbärssaft, Doktor Setterberg, Vinbärssaft, röd fullkomligt fria från obehöriga och skad- Vinbärssaft, svart liga tillsatser samt Vinbärssaft, hvit förhålla sig såsom rena oblandade sock- rade fruktsafter.
anspråkslös lärarinna med flerårig praktik önskar plats nu genast eller till hösten.
Under- visning lemnas i vanliga skolämnen, språk och pianospelning.
Svar torde inlemnas till » Ina » Karlstad, pöste re- stante.
[405] (G.
1 9 3 5 2 x 3) 5 S p i r i t u ö s a.
Fysiologiska skodon Husmödrar.
En ung, bildad, musikalisk flicka önskar nu eller till hösten plats i en familj som lärarinna för barn under 10 ar eller som sällskap och hjelp; är äfven villig biträda med skrifning.
Upp- lysningar lemnas af Fröken L.
8chan- der, Linköping.
[403] 1 och Vinfabnik, S3 PLATSSÖKANDE.
55, Särskildt framhålles: finare Champ.-Cognac från de förnämsta firmor, flere år här i lager, Bordeaux-viner af välkända firmor, hvitt Portvin, särdeles omtyckt, samt för sommarsäsongen: extra fint Kallskålsvin å 3 kr.
pr kanna.
[313] DIVERSE.
Liljeholmens Drottninggatan rekommendera sitt välsorterade lager af endast äkta utländska Stockholm, 4 4 P En tjenstflicka önskar medfölja en en- sam dam eller något herrskap till bad- ort eller landtstäile.
Lön begäres ej.
Svar till » tjenstflicka » torde godhets- fullt lemnas till S. Gumaälii Annons- byrå, Stockholm.
[4 0 6] [G.
19323x1] [365] Landsortsboar Vårt i:a Hushålls-, Pariser -- och I n t u b i - K a f f e, hvars godhet garanteras, r e k o m - menderas hos hvarje sparsam hus- moder.
Stockholms intubi-Kaffefabrik, N:r 4 Klara östra gata n:r 4.
[228] Engelska Magasinet 38 Begeringsgatan 38, 1 tr. upp.
kunna få hvarjeh.
uppdrag utförda ge- Tricotvaror af bästa qvalité, Serger, nom undert.
Se annonsen i n:r 15 af Idun.
Postadr.
: Engelbrektsg.
31 A.
Velveteen, Flaneller, Barnskor, Vår- hattar för babies, Bärkappor.
Telegrafadr.
: Ströms, Stockholm.
[300] Maria Ström, född Klockhoff.
Utmärkta Teer m. m.
[252] 184 STOCKHOLM, GERNANDTS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG ISST " Annonser, afsedda för familjen eller fruntimmersverlden, införas lämpligast i Idun.
I M
a n - Bihancr till * » I D T J PRAKTISK VECKOTIDNING FÖR QVINNAN OCH HEMMET N-.r 6.
J M o d e r ev^.
18?
lockan ringer för tredje gången.
Allt svartare bolmar röken ur ångbå- tens skorsten oeb drager som en mörk kompakt massa in öfver staden, in genom de trånga gränderna, upp öfver de spetsiga taken och de gammaldags besynnerliga gaflarne.
Men blickar man åt andra hållet, hvilar ögat med välbehag på blågröna vågor, dansande och glittrande i solljuset,, och löfklädda leende strän- der under en blå, höghvälfd himmel utan en enda moln- tapp; man känner bröstet vidgas, omedvetet sträcker man ut armarne liksom för att i ett famntag innesluta hela denna tafla af frisk natur, denna natur, hvarefter den arme stadsbon så myc- ket längtar, men som han så sällan får njuta.
dock förherskande.
Man finner en viss böjelse att låta ränderna gå på tvären, då tyget an- vändes till kjol.
De sista åren hafva åväga- bragt en stor förändring i sättet att framställa sommarväfnaderna.
Man ser ej längre den spindelväfsfina gazen, den lätta batisten och den luftiga barégen.
Man mins dem med ett leende liksom den hvita, stickade strumpan — våra mödrars stolthet.
De väfda garn- och si- s De unga damerna hafva åtsittande reskappor af starka engelska tyger.
Den äldre damen bär deremot en dolman af svart fasoneradt kamgarn, rikt prydd med siden, spetsar och snörmakeriarbeten.
En regnkappa af ljust, im- pregneradt sidentyg, utmärkt genom hållbarhet och elegans, hvilar öfver hennes arm.
Den unga frun vid hennes sida begagnar en halflång kappa af ljust cheviot — kamgarn kan ock användas till en dylik • — med pelerin.
Denna så väl r ' ' som framstycket prydes af en snoddbesättning.
Siden- \ rever ser man ock användas f. till besättning för dylika kappor.
Den unga tyskan.)
der strax intill begagnar en åtsittande Jaquet, längre än de vid hvilka vi varit f vana.
Den har en insats i| af mörk sammet, omgifven I af soutachebroderi.
I Under varma dagar an- vändas eljes fichyer af tyll eller spetsväfnad, betäckta med perlbroderier.
Pä är- •j marne finnas dock knytnin- gar af sidensnodder.
Men hattarna då!
Hvem kan hafva uppfun- ',; nit denna nya färg » eigale » —, så ljust grön, att den ' i!
närmast påminner om snö- bollsblomstrens, kameliornas och snödropparnas färg?
Den är hattarnes modefärg •i för säsongen.
— På de runda hattarne antager det framtill horisontelt utstå- ende brättet allt mera vå- gade dimensioner, under det den jemförelsevis låga kullen monteras med jätte- lika rosetter af crepe eller tyll så väl som af 2 0 — 2 4 cm breda band eller verti- kalt uppstigande blomply- mer.
Hvad materialet till hattarne beträffar, så vär- deras fortfarande de fina bast- och florentinerflätningarne, men äfven knut- och taggflätningar begagnas.
Dessa ut- föras ofta i flera färger.
Man påträffar ofta hattar med hvita brätten och svart hattkulle eller ock tvärt om.
Röda stråhattar hafva ut- bjudits i marknaden; ännu kan man ej afgöra, huru vida de skola vinna bifall.
De äro monterade med stora rosetter af svarta eller röda band antin- gen vid ena sidan eller ock så, att de bakifrån sänka sigframåt.
De små kapotthattarne med spet- ' f Förtöjningarnakastasloss.
Propellern piskar vattnet till skum.
Och sä glida vi ut på vattnet i det bro- kiga vimlet af flaggprydda ängbåtar och slupar, fylda med glada stadsbor, hvilka hasta ut från staden för att tillbringa sin helgdag på landet.
Det är en af de dagar, då storstadens ådror liksom falla i hop och bli tomma.
Det pulserande lifvet gjuter ut sina vågor åt andra håll.
Men vi skulle väl se oss om litet på däcket.
Hvilket vimmel af unga, rosiga ansigten!
Och dessa sommarljusa, lätta och mo- derna drägter sedan!
Der är något att lägga märke till.
Vi se prof på alla dessa voiles, zefyrs, foulards och spetsväfnader, hvilka i hundratals mönster och skiftande färgtoner varit synliga i våra prome- nader.
Men derjemte få vi se de nyaste ny- heterna i tygväg, hvilka trots den framskridna vårsäsongen allt jemt träda fram.
I synnerhet faller oss i ögonen de nya storrutiga mönstren — • qvadrater med 8 — - 10 centimeters sida — hvilka från hvitt öfvergå i olika färger ända till det mörkaste blått.
Ett mera excentriskt än vackert mode.
De randiga tygsorterna äro 1888. u n i Fig. 1 — 3.
Barn drägter.
denstrumporna hafva funnit användning öfver allt.
Man kan ju fä dem i alla färger och det är ej comme il faut att bära strumpor i annan färg än toalettens.
Der borta sitter ett sällskap af främmande utseende.
En herre med monokeln inklämd i ögat står och samtalar med damerna.
Nu höjer han rösten.
A h!
That is english!
Låtom oss taga deras resdrägter i betraktande.
IDUNS 22 MODETIDNING J ni 1888 elegantaste broderier af detta slag hör ett med ljust silke i platt- söm utfördt vermieellemönster.
Är man tillräckligt försedd med toaletter för middagstaffeln, kon- certer, promenader och möjliga fester, så återstår att tänka på morgon- och aftondrägter.
Dessa göras af randigt eller enfärgadt flanell, kaschmir eller siden med spetsar och bandslejfer.
För en badort passar i synnerhet blått och hvitt och blått och rödt — randigt; formen är vanligen en garnerad kjol jemte lång mer eller mindre åtsittande jacka.
Äfven till barn passa flanelltygerna för- träffligt: Kjolar med plisséer jemte jerseylif eller matrosbluser äro de mest omtyckta formerna för dessa drägter.
Men hvad ser jag!
Der är ju min lilla resas mål; jag måste stiga af vid bryggan der borta.
Mjukaste tjenare, mina damer!
Percival.
Fig. 1.
Klädning f ö r 3 — 5 års barn.
Denna lilla eleganta drägt förfärdigas af hvit batist med långt, löst sittande lif, hvartill fogats en kjol- del, 180 cm vid och ordnad i veck; denna fullständigas af en 22 cm hög volang af batistspetsar.
Pelerinen, som består af en rak spetsvåd, fastsys så, som afb.
visar; den förses med en kapuschong.
En gördel med slejf af röda repsband hör till kostymen.
Fig. 4.
Paletå för unga damer.
Fig. 2.
Drägt f ö r 9 — I I års flickor.
Brunt och crémefärgadt satin är materialiet till den släta kjolen.
Framdraperiet af ljusrandigt tyg dragés något uppåt vid sidorna, så att det bildar veck.
Det bakre draperiet ned- faller slätt.
Lifvet, som ock är gjordt af randigt satin, är veckadt så, som afb.
visar.
Framtill är det samma öppet i hela sin längd och visar en insats.
sigt sammanböjdt brätte visa i denna Fig. 3.
Drägt f ö r 6 — 8 flickor.
Klädningen är af grå- och rödrutig inre trekant " ett mångdubbelt fålladt cretonne.
Kjolen är veckad.
Afb.
visar, huru främre draperiet skall an- tyll- eller crepe-rysch i ljusa färger: ordnas; den bakre 160 cm breda delen af draperiet, öfverst och vid sido- rödt, gult, ljusblått och hvitt.
Så ko- ränderna tätt fållad, bildar en måttlig uppuffning.
Det vid sidan knäppta lossala dessa anordningar kunna före- falla, äro de dock lätta i följd af de ytterst lätta materialierna.
Men se der sitter ju ett helt säll skap bekanta damer.
Hvad är det för ett vigtigt ämne de af handla?
Låtom oss taga plats hos dem.
Äh, jaså!
— Eestoaletter och res- drägter!
Ja, resdrägten fordrar verkligen ovanlig omsorg.
Den måste vara so- lid, enkel och praktisk; den måste framställas af starkt tyg i någon mörk färg och dessutom måste den sitta sär- deles väl.
Men ett nödvändigt bihang till resdrägten är reskappan, använd- bar vid morgonpromenader, regnväder och utflygter, ja, nödvändig för sielfva resan.
Engelskornas reskappor hafva redan undergått en mönstring och vun- nit bifall.
Men hvilka tyger skall man välja dertill?
Låt höra hvad den lilla vackra kamrerskan säger.
Hon föreslår ljusare eller mörkare cheviots, mohairs eller satinerade beigetyger — allt efter smak.
Ja, de äro ju vackra och praktiska.
En af de sista ny- heterna är en beigesort i neutral färg med bandliknande, skarpt begränsade ränder, hvilka taga sig ut som appli- kation.
Men restoaletterna då?
A f sidentyger med rand- eller plain- mönster på neutral changeanlfonå göras eleganta drägter för table d ' höten och konserttimmarne vid badanstalten.
För promenaddrägterna föredrages foulard med blomstermönster i ränder.
Till enklare toaletter användes mohair, som, garneradt med de nya väfda bro- derierna, tager sig utmärkt bra ut.
Färgerna hällas utan undantag i dämpade gobelintoner; grått och rödt i de mångfaldigaste nyanser före- dragas.
Broderier äro mycket om- tyckta och användas till garnering på öfverklädningen eller till tvärgående ränder på den delvis synliga kjolen; alltid användas de på lifvet.
Till de Fig. 5.
S o m m a r k a p p a f ö r 6 — 8 års flickor lifvet är framtill utskuret bjertformigt; ur- ringningen begränsas af ett rödt sammets- slag.
(Se mönsterbilagan.)
Fig. 4.
Paletå f ö r unga damer.
Den vid sidan tillknäppta paletån i modefärg med lätt, likfärgadt sidenfoder har baktill ett tätt fålladt skört.
Den främre öfver- liggande fliken begränsas af en mörk siden- snodd.
Snörmakeriarbetena på bröst, krage och ärmar äro af samma färg.
Fig. 5.
S o m m a r k a p p a f ö r 6 — 8 års flickor.
Den framtill veckade kappan är af marinblått sommartyg.
Den öfverlig- gande framdelen, hvilken förmedlar till- knäppningen vid sidan, är uppskuren långs efter.
De öfriga delarne äro anordnade som ett långt lif med veckadt skört.
Be- sättningen utgöres af sidensnodder och fantasiknappar i snörmakeriarbete.
(Se mön- sterbilagan.)
Fig. 6.
Regnkappa.
Den af Ijus- och mörkbrunrandigt engelskt ylletyg be- stående kappan begränsas vid sina främre kanter af rever af enfärgadt tyg, hvilka nederst 22 cm breda afsmalna uppåt.
Dessa prydas af soutachebroderi.
Kappans bakre del är vid midjan ordnad i fållar och prydd med snörmakeribesättning.
Kap- pan fullständigas af s. k. invalidärmar.
Dessa liksom kragen äro prydda på samma sätt som nedre delen af kappan.
Fig. 7.
Ylleklädning.
Kjolens gar- nityr består af en volang, ordnad i veck härtill användes i rödt och grått randigt mousseline de laine.
Man arrangerar det så, att på både den främre och den bakre draperidelen ränderna gå snedt.
På det korta, blusliknande lifvet gå ränderna ver- tikalt.
Den 10 cm breda lifgördeln så väl som ärmbesättning och krage äro af röd sammet; likaså ståkragen och rosetten vid klädningens högra sida.
Hatten är af röd bastflätning; brättet är fordradt med siden i hattens färg, ord- nadt a plisse '.
Ett smalt perlbroderi omgifver hatten.
Kring kullen går ett rödt sammetsband; dertill kommer en grå sidenrosett.
(Se mönsterbilagan.)
Fig. 8.
K a p p a f ö r 6 — 8 års flickor.
Kappan framställes af blå- och hvitrandigt limoussine; främre delen är hel, bakre af- skuren; dess nedre del är veckad.
Ärmarne, hvilka framtill bilda en pelerin, hafva blått sidenfoder liksom kappans bakvåd.
Hatten är af grå engelsk halmflätning; rosettgarneringen är af blåa repsband.
(Se mönsterbilagan.)
Fig. 6.
Regnkappa.
Fig. 9.
Drägt f ö r unga damer.
Kjo- len täckes af en plisserad volang af voile.
Det främre och bakre draperiet framstäl- las af voile i mönster.
Garneringen, som omgifver bröststycket på det släta lifvet, är af samma tyg som draperiet.
Denna
Juni 1888 IDUNS garnerings inkrusning vid lifvet döljes af ett 8 cm bredt bälte.
Armarne äro krusade vid handen och prydda med hand.
Hatten är a£ gul halmflätning och framtill garne- rad med mycket krusadt siden.
Eosetten af lik- färgade sidenband understödjes af en fjäderaigrette, så att den lutar något framåt.
Fig. 10.
Drägt f ö r 5 — 7 års barn.
Blåhvitt randigt etamine begagnas till så väl den släta kjolen som det veckade skärpet.
Det långa lifvet af blått etamine prydes framtill af ett veckadt garnityr och en framtill spetsig, baktill bred krage.
Hatten är af crémefärgad spetsflätning och är mon- terad med blåa sidenband och pomponer.
Fig. 11.
Drägt f ö r 9 — I I års flickor.
Kjolen af röd- och blårandig kaschmir är anordnad i om- Fig. 7.
Ylleklädning.
Fig. 8.
Fig. 12.
Stråhatt.
Den af bildade hatten är af grå halmflätning; det vida främre brättet är fodradt med mönjeröd faille.
Hatten monteras såsom teck- ningen visar med en rosett af sidenband i grått och mönjerödt jemte en silfvergrå fogelaigrette.
Fig. 13.
Barnförkläde.
Afb.
visar ett sådant af rutig batist, som framtill veckats i 12 cm.
breda veck längsefter.
Byggstyckena äro deremot släta och endast uppe vid linningen krusade.
I sidosöm- 23 marne har man insatt de nödiga slejfändarne.
Fickor och halslinning prydas af spetsar.
D e långa, vid händerna krusade ärmarne afslutas genom 3 cm.
breda band med spetsar.
En f r u n t i m m e r s b j u d n i n g p å S t o c k h o l m s slott f ö r tre h u n d r a år sedan.
början af juni 1588 egde på Stockholms slott en stor fruntimmersbjudning rum, till hvilken Sverges dåvarande drottning, konung Kappa f ö r 6 — 8 års flickor.
vex ' ande smala och breda veck och förbunden med ett långt bluslif.
Den framtill lösa, baktill åtsittande jaquetten af marinblått sommartyg knäppes i sidan.
På kragen har man stickat tvenne ankaren med hvitt silke.
Jaquetten har dubbel knapprad.
Till drägten hör en hatt af blå halmflätning med rosett af röda sidenband.
MODETIDNING Fig. 9.
Drägt f ö r unga damer.
Fig. 10. artade rätter.
Vår sagesman uppräknar sär- skildt hjort- och rådjursstek, holländsk och skotsk sill, stör och kaviar, fogel af flera slag, köttkorf, bakelser, konfekt, syltade valnötter, körsbärssylt, pomeranser o. s. v. Bland drycker vid måltiden nämnas öl, mjöd och vin af flera slag, såsom rhenskt, spanskt och franskt vin, bastart, malvasier, muskatell o. s. v. Vid måltidens slut serverades — bränvin, dock ej till förtäring, utan såsom parfym, hvarmed gästerna bestänktes (l).
Eran middagsbordet begaf man sig till en sal, der hofvets musikanter underhöllo de in- Barndrägt.
Johan III:s gemål, Gunilla Bjelke, inviterat hufvudstadens förnämligare damer.
Ett ögon- vittne har om denna tillställning meddelat några uppgifter, hvilka torde intressera våra läsarinnor, såsom lemnande bidrag till kännedomen om då- tidens lif och seder.
Klockan 11 f. m. den utsatta dagen infunno sig de inbjudna i slottets största sal, der de välkomnades af drottningen sjelf, som helt blygsamt tackade för » det omak », hennes gäster gjort sig.
På slaget 12 förkunnade en page, att middagen var i ordning, hvarpå de försam- lade, företrädda af drottningen, begåfvo sig till maisalen, der borden dignade af de mest olik- Fig. 11.
Drägt f ö r 9 — I I års flickor.
bjudna » så väl med menskliga stämmor som med ljufliga och lustiga instrument. » Förfrisk- ningar kringburos härunder ganska flitigt.
Der- efter ledsagade drottningen sina gäster till kläd- kammaren, för att förevisa dem dennas dyrbar- heter.
Här fick man skåda drottningens dyr- bara klädningar, förfärdigade af siden, sammet, gyllenduk, gyllenkamlott, sidenkamlott o. s. v. Här funnos ock hennes öfriga prydnader, såsom kors, halskedjor och bälten af guld, försedda med diamanter, rubiner, perlor och emaljerade knappar.
Efter att ha tagit all denna grannlåt i skärskådande, återvände gästerna till musiksalen, dar konungen väntade dem.
Långvarigt synes
IDUNS 24 N å g r a r e g l e r att följa v i d b a d i ö p p e n sjö.
ej samtalet med konungen blifvit.
Det slöts med, att Johan bad qvinnorna » lefva i all sköns välmåga samt i tukt och goda seder, såsom det höfdes ärliga och dygde- samma svenska qvinnor. » Efter denna egendomliga uppmaning räckte konungen och drottningen sina gäster handen, hvarpå dessa fingo afträda, helt visst länge ihåg- kommande den ära, som vederfarits dem.
L (Ur Meddel.
för Helso- och Sjukvård).
|å tiden för badning i öppna sjön nu är inne torde några råd med afse- ende derpå ej anses ur vägen.
Hvilken temperatur skall vattnet hun- nit antaga, för att man utan fara må kunna bada deri?
Detta beror helt och hållet på individuela förhållanden.
Friska och starka personer, unga så väl som äldre, kunna begynna sina sommarbad redan då, när vattnets värmegrad uppgår till 12° — 14° C.
Dock bör badet de första gångerna inskränka sig till en hastig neddoppning och några simtag • — alltsamman undan- gjordt på / — 1 minut.
G.
T. T — r.
Om qvinnor.
et torde hafva ett visst intresse för qvinnorna att se, hvilket omdöme männen uttala om deras slägte.
Vi hafva derför från skilda författare sammanstält några uttalanden om koketteri och skön- het, om vänskap mellan qvinna och man om kärlek samt mannens och qvinnans olika sätt att älska.
Alphonse Daudei säger: En kolcetts ögon likna klara, glänsande speglar; de återgifva hvarje rörelse hos en annan, utan att någonsin förråda hvad som föregår i den egna själen.
Jonas Lie säger: Om en förståndig man står i begrepp att grunda ett hushåll, hvad söker han då?
Kanske en qvinna, hvars sJcönhet håller honom fången, som är kokett och intressant, men hvars väsende han ej för- mår idgrunda?
Hon kan förtrolla honom i dag för att i morgon göra honom bedröf- vad.
JCan det gifvas ett större elände i verlden än att vara bunden vid en qvinna, som saknar ens förtroende?
La Biuyére säger: En galant qvinna vill, att man älskar henne; del är nog för en kokett, att man finner henne älskvärd och skön.
Ben galanta qvinnan gör sig fruktad; den koketta gör sig hatad.
Samme författare säger om otro: En del fruar hafva lifvet igenom två för- bindelser att underhålla, lika svåra alt bryta och att förhemliga.
Ven ena förbindelsen sak- nar kontrakt, den andra hjerta.
Mången skönhets öde karakteriserar han med få ord: Många unga damers skönhet liar ej tjenat dem till något annat än alt låta dem vänta en stor lycka.
Vänskap kan uppstå mellan personer af olika kön, men qvinnan ser i mannen alltid mannen och mannen ser i qvinnan alltid qvinnan.
Det är ej Icärlek, ej heller sann vänskap; det bildar en art för sig.
Om tidens inflytande på vänskap och kär- lek yttrar han: Tiden befäster vänslcap och försvagar Icärlek.
Ännu ett träffande omdöme finna vi på samma område: I vänskap förtro vi en hemlighet; i kärlek undslipper oss den.
Om kärlekens början sjunger Halm: Han kommer ej, — han är der.
La Bruyére säger samma sak på annat sätt: Kärlek begynner med kärlek; af den star- Icaste vänskap kan endast den svagaste kärlek uppstå.
Låt oss höra hvad han säger om kärleken: En qvinna, » som ej kan älslcai&gt;, är hvar och en, som ej ännu mött honom, hvilicen hon måste älska.
Juni 1888 MODETIDNING 1 2 För svagare naturer må den regel gälla, att vattentemperaturen skall hafva upp- gått till 18° — 20° C.: Fig. 12.: Stråhatt.
Huru länge skall badet räcka?
De flesta anse, att ett sjöbad är desto verksammare, ju längre det tages.
Detta är ett fullkomligt misstag.
Den egendom- liga, nervstärkande och uppfriskande ver- kan, som ett flod- eller sjöbad medför, beror just derpå, att man ej ligger länge uti vattnet.
Mer än 5 minuter bör ej detta ske; 1 — 2 minuter äro enligt vår åsigt i många fall tillräckliga.
Särskildt gäller detta om fruntimmer och flickor, som lida af bleksot, ty deras svaghet och trötthet ökas ovilkorligen genom ett förlängdt kall- bad, i synnerhet om, såsom ej sällan sker, långa simturer härunder företagas.
Såsom allmänt gällande torde äfven följande punkter böra till beaktande framhållas: Gå aldrig frusen i badet, utan laga alltid, att kroppstemperaturen genom att sitta en stund i solskenet, är normal.
Att svettig gå uti vattnet gör alls ingenting, men iakttag noggrant att andhemtning och hjertverksamhet genom den föregående kropps- rörelsen ej äro uppdrifna till onaturlig grad.
Skulle cå vara förhållandet, bör man dröja en stund och öfverhöljd afvakta en lämplig tid- punkt.
Det samma gäller likaledes, om man ernår taga en kall dusch.
Låt aflclädningen hastigt gå för sig, och badet följa omedelbart derpå, medan ännu käns- lan af ett öfvermått i kroppsvärme är för handen.
Fig. 13.
Barnförkläde.
Ä f betydande intresse äro La Bruyéres ut- talanden om skilnaden mellan mannens och qvinnans kärlek.
Så säger han: Det händer ej sällan, att qvinnan döljer den Icärlek hon hyser för en man, liksom ock att mannen föregifver en kärlek, som han ej eger.
På ett annat ställe heter det: En man far ut i vrede mot en qvinna, som ej mer älskar honom och — tröstar sig.
En qvinna gör mindre larm, då lion öfver- gifves, men låter ej heller så lätt trösta sig.
Octave Feuillet säger: Utan tvifvel ligger i qvinnans behof af skydd och hjelp något tilldragande för en stark själ.
Ännu en gång La Bruyére: Det fins få fruar, som äro så fullkomliga, att ej deras män åtminstone en gång dagligen beklaga att de hafva en fru eller prisa hvar och en lycklig, som ej har någon.
Alla rörelser i vattnet skola slce kraftigt, men lugnt.
Detta böra i synnerhet de hågkomma, som lida af hjertklappning och svagt bröst.
Hufvudet bör, fram för allt i stark solvärme, då och då blötas.
Efter badet tages alltid en kortare promenad i fria luften.
Lämpligaste tidpunkten för sjöbad är, då luften kännes som mest uppvärmd, d. v. s. vid pass klockan 1 — 3 e. m.
Låt ej ett bad följa på ett annat, innan verkan af det föregående gått öfver (således åt- minstone 2 timmar passerat * och bada aldrig efter starkare måltid, förr än ett par timmar förflutit.
* Mer än 2 gånger om dagen, och det endast på särdeles varma sommardagar, bör man icke bada.
Detta är någonting, som vårt yngre slägte ej plägar iakttaga, men hvartill det genom öfvertygande skäl eller maktspråk skulle förmås.
Stockholm, Gernandts B o k t r y c k e r i - A k t i e b o l a g, 1888.
