# ID: svediakorp-per652
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1888
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 20,901
# sentences: 827
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Idun räknar nu 50,000 minst läsarinnor och är spridd inom Sverige, Ryssland och Norge, Danmark, Finland, England, Fredagen den 15 juni 1888.
N:r 24.
Tidningen kostar B y r å,: 8 Sturega tan 8 (ingång från Humlegårdsg.
19) Annonspris: 25 öre pr petitrad (— 10 stafvdser).
endast Redaktör och 1 krona för qvartalet.
FRITHIOF postarvodet inberäknadt.
utgifvare: HELLBERG.
Träffas ä byrån kl. 9 — 10 och 4 — 5.
A l l m.
Telef.
6 1 4 7.
Ingen lösnummerförsäljning!
e&gt; U t g i f n i n g r s t i d: hvarje helgfri fredag.
Sista rjumret i hvarje månad innehåller en fullständig mode- o. mönstertidning.
I I Råd vid hennes afsked från scenen.
iex, JOTCJF.
eix cfåc- en ej- e Hä-n-iDe J-&lt;^cj ' &lt;^ t Si^otfEssvtovrov ^åx- - b| M I N.
ooli, uå-tt &gt; a-|- ' tisffloi): 3e^| ?öx- Iva^fw-trva Ivua-x * vy-fl-be ej- på- Boc-n-cct) S« / ä / tft-cj-a-x-e Bedbä-RNBA liit-tt-cpiiä-cjf 0 C (T - Det-j ?öt-: 6&lt;xwvt fåiuyt •Betinn-cja- In / LVKJ oc-; AI&gt;CTII6.
) å - IXIJEIA.
! » fiomtnclx-1-nttoc-, - tcttrtiia.^ ä-x-an- » tewvpef!
tiu-vna-!
|or- äOef A I ^ b ebb ta-cH ^9OCCLI Oc-tv bi-ff Ju- lictiv HPi / ng-a.
a-J?
öDebd txpp decj-et- jxclt ut-fEe ua / t- aan-vux.
j ' occ-rlPaio- bi Cl!
oc-j^llec) åectono^eiv mtj » SDejb |ocixg.eii, Jxn-cj-ÅU-cjferi-.
ixx- cUcj.
t) et f&gt;eti / ncV&lt;xix Altim UAIT-TIA - cj- DS.
i tac - II t^c^fce.
* * 3^ott ctfcfc teDan.
Oa-cpix axxcÅ,, ötiofl då- J ^- dccaenå bx-ota ocff i-aenora.
J-O / Efet en- a cpjflbff, n. fej ?iaa-3; &gt;cj (.EXIA-I.ricj, |or- tktb exena-pef!
Percival Holland, l:sta årg.
Hos jjPPff Frankrike, Amerika.
Lien.
- .yumc^cc, P r e n u m e r a t i o n sker: landsorten: å postanstalterna.
Stockholm: hos redaktionen, å Stads- postens hufvudkontor, i de större bok- lådorna samt a tidningskontoren.
den sjuke.
oeh erinringar.
fölen strålar der ute och böljorna locka åter ^ B S G med sin hänförande och melodiska sång, men många finnas, som ej få följa de lockande ljuden, fäugslade som de äro vid sjukbädden.
Det måste nu under sommardagarne kännas dubbelt svårt så väl för den sjuke som sjuk- sköterskan, men de äro ock skyldiga livar andra dubbel häusyn, dubbel fördragsamhet.
Minnas de alltid detta, skall pröfningen mista mycket af sin bitterhet.
Vi förutskicka detta som en erinran, då vi träda in till den sjuke, för att lära känna hvad så väl han som hans omgifning har att iakttaga.
Man välje det sundaste bonings- eller sof- rummet till sjukrum.
Så vida det ej är midt i högsommaren, är ett mot söder eller vester beläget ändamålsenligast, enär solstrålarne ej blott ega förmågan att desinficiera, utan ock utöfva ett välgörande inflytande på den sjukes lynne.
Målade eller bonade golf få dagligen den vanliga lätta aftvättningen; hvita golf gni- das hastigt med en hårdt urvriden klut.
Möb- lerna, hvilka böra vara så få som möjligt, dammas med en lätt fuktad skinnlapp oeh tor- kas sedan med en handduk.
Luften i sjukrummet måste man egna den största uppmärksamhet; äfven under vintern måste man lufta medels öppnande af fönster.
Blommande växter få ej finnas i rummet, men en eller två bladväxter kunna erhålla plats der inne.
Under sommarhettan verkar det särdeles uppfriskande, om man besprutar det oljemålade golfvet med friskt vatten, hvartill satts ett par droppar ozogen.
Kan ej detta ske, låter man våta linnedukar afdunsta i rummet.
Afrifning af hela kroppen med tempereradt (18°) vatten, i synnerhet i armhålorna, är framför allt att rekommendera.
Om den sjukes tilhtånd och vädret medgifva det, kan man ej visa den sjuke större tjenst än att föra honom i det
Tidningen utkommer i hufvudstaden hvarje helgfri fredag och kostar för ett qvartal endast I krona, postarvodet Inberäknadt.
— Sista numret I fria — i trädgården, på verandan eller bal- kongen.
Att man må egna den sjake den kärleks- fullaste uppmärksamhet, behöfva vi väl ej nämna; lika litet, att man bör gerna uppfylla hans önskningar, men ej sätta sig mot läka- rens anordningar, hvilka man med all kärleks- fullhet bör förmå den sjuke att följa.
Om han visar en lätt förklarlig retlighet ocli otå- lighet, bör man ej räkna noga med honom eller visa sig snarstucten.
Lugn är hufvudsaken för en patient; men lugn betyder utelemnande af allt, som på nå- got sätt kan upphetsa, och det skall allt det göra, som man företager sig eller som sker öfver det dagliga, det vidvanda.
Låt derför bli att trippa omkring på tåspet- sarne som ett vacklande, värkbrutet andeväsen, utan gå hurtigt som vanligt; dessa fruktlösa försök att gå ljudlöst frambringa i allmänhet långt mera knarrande och nervretande ljud än ett ordentligt steg.
Tala sakta, men låt bli att hviska.
Ett for- ceradt hviskande väcker långt lättare den sof- vande än ett vanligt, sakta samtal.
Och låt bli att säga » Tyst !« Det är dock en helt öfverflödig påminnelse, då ju en hvar i förväg vet, att han skall hålla sig stilla.
Gå med lätta skodon och mörka kläder, som ej prassla.
Har du något att säga, så säg det så högt, att den sjuke kan höra det om han har lust, och ingif honom ej den tanken, att du har privathemligheter att anförtro andra, i synnerhet borta vid dörren.
Ty den dörren har mycket att svara för.
Synes den ifrån sängen, öppna folk den lång- samt, sticka in hufvudet och draga det lång- samt ut igen.
Om icke, hör patienten dörren öppnas och stängas på ett mystiskt sätt, utan att någon synbart går ut eller in, och så hvi- skas och tisslas det utanför.
Vill du in, så öppna dörren raskt och frimodigt, stå ej som en tjuf och fumla i fem minuters tid med handtaget.
Du uppnår ju dock endast att framkalla ett irriterande knarrande och vinner således långt ifrån din egen afsigt.
Vill du tala med den sjuke, så sätt dig tätt intill hufvudgärden med ansigte och kropp i samma rigtning som hans.
På detta sätt kan du beqvämt iakttaga honom, utan att han märker det, och så slipper han fästa sina ögon pä dina, något som är ytterst obehagligt för en sängliggande och nervös menniska.
Sörj för att patienten hvilar så beqvämt som möjligt, men afsky som pesten all slags force- rad, demonstrativ omsorg.
Dylika oroliga uppmärksamheter plåga ho- nom endast och göra honom minst lika stor skada som ren försummelse.
I ett följande nummer återkomma vi till hvad den sjuke har att iakttaga.
» Första steget ».
ar ^~^m c ^ a v ^ v4g4 Tänkt hoaraf vid dig sjelf: som » jag ju ej första kan Märk!
tvedrägt, smärtat dig, alstrats, steget ta »; Ej är kärlekens sed att vänta en an- nan till mötes — Ödmjuk han skyndar och glad först att få räcka sin hand.
Erik Modin.
i |-N I I I |_J \ J Kl IN månaden meddelar en fullständig mode- och mönstertidning.
— Uppglf å närmaste postanstalt namn och adress samt erlägg en krona, sa er.
Blommor i hemmet.
a, om blommor i hemmet är det vi här vilja spraka en stund i all vänlighet — om blommor i tveggehanda bemärkelse.
Icke blott dessa, som från gröna stjelkar oeh bland gröna blad spira upp att med sina skira färger och sin härliga doft fröjda oss alla, den glade som den sorgsne, den unge som den gamle, utan äfven dessa » glädjens blomster », som osyn- liga och dock tydligt förnimbara spira upp m den ädlaste grund, för att göra menniskornas hem till en värdig skola för de unga och en fridens hamn för de gamle.
I hvarje hem, der de förstnämda saknas, har man omedvetet förnekat sig sjelf icke allenast en stor njutning, utan äfven ett medel till det slags förströelse, som blir en motvigt mot dåligt lynne och, liksom hvarje umgänge med naturen sjelf, blir för den, som älskar och vårdar dem, en källa till tanke på och beundran af skapelsens storhet.
Förutom den prydlighet och det nöje, som bladväxter oeh blommor skänka åt ett hem, ha de ju äfven, såsom vetenskapen intygar, en sär- skild förmåga att rena luften i våra bostäder och dymedels äfven förmonligt inverka på vår helsa.
Den vanliga invändningen mot blomsterod- ling i hemmet är: » Jag har ej tid dermed! » — » Det är mig fullkomligt omöjligt att hinna sköta blommor! » — Ja, häri ligger mycken sanning, oeh du har delvis rätt deri, min vän!
Dina barn upptaga dig så mycket, ditt hushåll är besvärligt, tusen ting oeh förhållanden hindra dig att tänka på ditt eget nöje i detta fall.
Men erfarenheten har lärt den, som skrifver detta, att äfven med ett mycket besvärligt hus- håll och många barn, med sjukdomsfall och allt, kan man, om man rätt älskar dessa natu- rens ljufva väsen, dock alltid finna någon stund på dagen, då man kan vattna dem, vända dem mot solen och pyssla om dem i allmänhet, lik- som vore äfven de barn af ens kärlek.
Och när dina egna barn växa till, kan du lära dem att älska dessa blommor, lära dem att sköta dem och derigenom föra dem in i skapelsens lustgård.
Det andra slaget af blommor är dessa hvar- om vi i ungdomen tänka och tro: » Ack, hur lätt skall det icke blifva att pryda mitt hem med kärlekens blomster, att alltid le mot min käraste vän, att förlåta, om sådant skulle be- höfvas — hur lätt skall icke allt detta blifva för mig! » Ja, det kan lyckas, och det lyckas, men det går ej alltid så ofantligt lätt.
Med myc- ken omsorg, med en ständigt vaksam kärlek, skall, oaktadt alla de brister, hvilka vidlåda vår bräckliga menniskonatur, både min oeh hans, den närmaste vännens, och deras, som för öfrigt omgifva mig, den jordmon beredas, der dessa härliga blommor skola skjuta skott och fröjdas.
Och detta så, att icke blott de, som tillhöra detta hem, känna det och blifva lyckliga derigenom, utan äfven de, som utifrån komma med dem i beröring.
Att från mannens sida mycket måste göras, för att detta qvinnans arbete skall blifva möj- ligt, derom kan ju ej tvifvel råda, men då jag här endast talar till qvinnor, betonar jag också starkare den ofantliga kraft, som ligger i qvin- nans tåliga kärlek.
Jag talar dock här om den kärlek, som är förenad med omdömets klar- het och tankens sjelfständighet, icke denna så kallade kärlek, hvars egentliga namn är svag- het och hvilken i hemmet alstrar bittra örter i stället för de blommor, som borde uppväxa ur dess jordmon.
Den verkliga kärlekens storhet och nödvän- dighet erkänner mannen — han gör det äfven och kanske mest i de ögonblick, då han vän- der sig bort från den dåraktiga unga qvinna, med hvilken han jollrat och skalkats, men hvilken han ingalunda vill som hustru lägga intill sitt hjerta.
De ädlare bland männen er- känna ärligt: » Min hustru skall vara ädlare och renare Un jag sjelf, » de lägre bland dem säga det visserligen äfven — fast ofta omed- vetet.
Nå väl, böra vi qvinnor ej glädjas häröfver, bör det ej uppmuntra oss att med ifver odla dessa blommor i hemmet, hvilka under många förhållanden, jag säger icke alla, förmå att småningom utplåna så många mörka skuggor!
Om moderskärlekens fröjder har så mycket blifvit skrifvet och sagdt — men, i sanning, derom kan ej för mycket sägas.
Barnens glada, uppslupppna lekar, dock utan sjelfsvåld, det ifriga täflandet om » bästa betyget » under hem- mets första abcd, de röda kinderna och äfven de många smörgåsarne efter de ifriga ansträng- ningarna af barnslig idrott — allt detta är äfven ljufva blommor i hemmet.
När gumman, den gamla, trötta, kanske ut- arbetade qvinnan, från sitt lifs sista skede blic- kar till baka och på det hem, der hon lefvat och verkat, när hon ser sina barns leende och klara ögon, sin makes, den pröfvade mannens, djupa, innerliga blick, när hon trycker hans hand och känner, att hon förvärfvat denna ålderdomslycka genom styrkan af sin kärlek från ungdomen — då kan hon med rätta tänka: » Detta är blommor i hemmet, som ej förgå! » A.
N.
Europeiska furstinnor.
Efter främmande källor tecknade af Mathilda Langlet.
» Carmen Sylva ».
(F o r t s, från n:r 2 3.)
Sjwcke förr än 1887 kröntes konung Carol och eåt * hans drottning.
Härvid utvecklades en utomordentlig prakt, men ett ögonvittne förklarar, att festernas glanspunkt var den ståtliga oeh sköna qvinna, som nu på sitt ädla hufvud fick sätta en krona, visserligen af guld och en drott- ningkrona, men icke skönare än den krans af lager och myrten, som skaldernas hyllning och folkets kärlek redan skänkt henne.
Vacker och majestätisk stod hon der i en drägt, som ännu mera upphöjde hennes skön- het — en klädning af hvitt sidensars, broderadt med matt guld och blå oeh mörkröda perlor, försedd med långt oeh rikt släp, fodradt med skarlakansrödt siden och kantadt med sobel; hennes underbart rika och vackra hår föll i tjocka lockar kring tinningar och nacke, och öfver axeln bar hon det rosenfärgade skärpet, som tillhör Katarina II:s orden.
På ömse si- dor om konungen och drottningen stodo konun- gens broder och unga brorssöner, och några af de närvarande märkte, att drottningens läppar, hårdt sammanpressades, liksom för att bekämpa en sinnesrörelse, då hennes blick föll på furste- sönerna.
Der nere i grafhvalfvet hvilade ju sedan sju år till baka hennes eget enda lilla barn, det barn, som i denna stund borde hafva stått vid hennes sida.
Det var icke så under- ligt, om tårarne ville bryta fram, oeh i denna stund förjagade det behagliga leende, som eljes plägade krusa dessa fina läppar.
hålles ett nummer i veckan under hela qvartalet.
För hvarje 5-tal abon- nenter, som samlas, och för hvilka afgiften Insändes till Redaktionen af Men då hon sedermera i sin med åtta hvita hästar förspända vagn — en vagn, som mera liknade en blomsterkorg, så uppfyld var den af buketter och kransar — åkte till baka till palatset, hade leendet återkommit på hennes läppar.
Med en stor med äkta strutsfjädrar garnerad solfjäder skyddade hon sitt obetäckta hufvud mot solen och log oeh helsade åt alla sidor mot det förtjusta folket, som ej kunde se sig mätt på sin vackra drottning.
Elisabeth å sin sida såg nu för första gången en del af sina undersåter, folk från aflägsna provinser, som aldrig besökt hufvudstaden, men som nu skickat representanter och fanor och baner till kröningen.
Der såg man de stolta bergsborna i sin prakt- fulla nationaldrägt och med sin fana, prydd med tvenne furor i broderi.
Lätt åtskilda från dessa voro handelsmännen från Braila, greker och bulgarer, som icke hade ett drag af den rumäniska folktypen.
Aldrig förr sedda här voro invånarne i Dobiudcha, som nu för första gången uppträdde i sin nya hufvudstad.
Det var för det mesta turkar med likgiltiga anleten framblickande under turbanen, men här och der såg man också ett tartariskt hufvud med en guldbroderad mössa.
Bergsborna från Lilla Wallaehiet, som anses vara de äkta rumänierna och bland hvilka landet finner sina tappraste krigare, voro ock ett ståtligt folk och voro lika välklädda som vackra.
Desi:a främlingar i hufvudstaden, till ett antal af 4000, skulle alla begifva sig till kungliga palatset, gå uppför den breda marmortrappan med sina olika fanor, helsa konungen och drottningen, se på dem båda oeh noga i sitt minne inpränta deras drag, för att vid hemkomsten kunna bestämdt försäkra, att Rumänien nu hade fått en riktig, verklig konung och en dito drottning.
Sanner- ligen, denna dag måtte för det rumäniska konunga- paret icke varit den minst tröttsamma!
En fransk diplomat, som nyligen — förra sommaren — fick göra ett besök på Sinaia, har deröfver lemnat en liflig skildring, och då denna så att säga bringar oss i konungaparets närhet, vilja vi med den samma afsluta denna lilla teckning af en qvinna, som utan tvifvel är en af de märkligaste vår tid frambragt, om hon äfven i politiskt hänseende ej spelat nå- gon roll.
» Genom vår ambassadör, » säger den franske diplomaten, » öfverbringades mig en bjudning att följande dag klockan ett frukostera på slottet Sinaia.
Kort före den utsatta tiden infann jag mig i klostret, hvarifrån en väg ledde midt in i skogen, som jag tyckte.
Men snart kommo vi fram till en öppning i skogen, der på en höjd visade sig ett slott af rätt egendomligt utseende med spetsiga tak, spiror och klock- torn, balkonger och små hängtorn, ej olika peppardosor; ett slott, som tycktes genom någon trollmakt hafva blifvit förflyttadt hit midt i vilda skogen.
Inkommen i bottenvåningen, fördes jag af en lakej i livré af blått och silfver uppför den med röda smyrnamattor belagda trappan in i ett galleri, dekoreradt med gamla vapen och rustningar från olika tidehvarf, och der dagern föll in genom fönster med färgade rutor.
Här mötte mig en af konungens adjutanter och förde mig in i en stor aflång sal med fyra höga fönster och som åt söder hade ett galleri, afstängdt med gardiner af mattblå silkesplysch, rikt bro- derad.
Samma tyg och samma broderier voro öfverallt förherskande i salens möblering.
I plafonden af trä var en utmärkt vacker gobelin uppspänd.
Det såg ut som en tafla i präktig ram.
I salen befunno sig flera damer af olika i r^v i i K l I L- / U IN Idun, ernålles ett gratlsexemplar för hela den tid, under hvilken abonne- mentet räcker.
Äro de samlade abonnenterna färre än 5, torde prenumera- åldrar, alla kläda i rumänisk drägt, samt några herrar, alla, utom två, i uniform.
En af de senare, en man af medelhöjd, med svart skägg och svart kortklippt hår, gick emot mig och räckte mig handen.
Det var konung Carol.
En hohenzoller, — mörk!
och icke blond, utan Konungen tilltalade mig genast utan någon presentation af min ringa person oeh förestälde mig derefter för drottningen, som samtalade med några damer, hvaribland hennes vän oeh med- arbeterska Mila Kremnitz, gift med en tysk i Bukarest bosatt läkare.
Så väl drottningen som de båda tyska damerna buro till sin drägt en skir hvit slöja, öfverströdd med guldpaljetter, och som från hufvudet nedföll öfver axlarne.
Den rumäniska drägten är egnad att förhöja drottningens ståtliga utseende och växt.
Den består, som man vet, af en framtill öppen öfver- kjortel af med silfver genomväfdt sidendamast af matt röd färg, som med ett skärp fästes om- kring midjan öfver en lång blusliknande under- klädning af mjukt, hvitt tyg med rika broderier, synnerligast kring halsen och ärmlinningarne.
Drottningens ansigte är egendomligt, derigenom att näsan redan vid näsroten är hög oeh böjd, hvarjemte ögonen ligga förunderligt djupt; på venstra kinden har hon ett litet ärr.
Jag kunde dock ej annat än förvånas öfver hennes skära och ungdomligt blomstrande hy — förmod- ligen en följd af hennes ständiga vistande i fria luften — som stod i så underlig kontrast till det alldeles grånade håret, hvars tjocka flätor stucko fram under slöjan i pannan och vid öronen.
De stora strålande blå ögonen och ett par bländande tandrader syntes också föga höra till- sammans med det grå håret.
Sedan helsningar och några inledande fraser blifvit vexlade, började drottningen tala om den stackars prins Alexander af Bulgarien, för hvil- ken hon uttryckte sitt deltagande helt okonst- ladt och hjertligt.
Samtalet afbröts dock snart och vi begåfvo oss in i matsalen.
Detta rum med bord af gammal ek, väggarna prydda med vaser af metall, af glas och majolika, ljuskronor af kristall och stolar, klädda med läder, lik- nade helt och hållet en matsal i renässans-stil hos någon af de rika patricierna i Tysklands kejsarstäder.
Vid bordet fick jag till granne drottningens hoffröken den vackra och lifliga fröken Livia Majoreseo.
Naturligtvis samtalade vi om Car- men Sylva och hennes skriftställen.
Jag viste väl, att drottningen och fru Kremnitz sam- arbetade och att romanen » Från tvenne verldar », som utkommit under signaturen Dito et idem, var en frukt af detta samarbete, men jag viste icke huru det tillgick.
Derom fiek jag af min sköna granne en rätt intressant upplysning.
Denna roman, som har formen af brefvexling, skrefs så, att rollerna ordentligt fördelades.
Drottningen skref brefven från den lidelsefulla och rikt begåfvade prinsessan Ulrika till en professor vid universitetet i Greifswald, och fru Kremnitz skref brefven från professorn till prinsessan.
Detta tillgick såsom vid en vanlig korrespondens; drottningen afvaktade professorns svar, innan hon lät sin prinsessa skrifva något nytt bref, och fru Kremnitz lät sin professor ordentligt besvara prinsessans utgjutelser.
Vid bordet samtalades lifligt och allmänt, men måltiden räckte knappast i tre qvarts timme.
De fem, sex rätterna serverades gan- ska hastigt efter hvarandra.
Då man stigit upp från bordet, gick drottningen med sina damer in i den stora salongen i det fyrkantiga tornet, medan konungen och herrarne begåfvo sig ut i ett öppet galleri eller loggia, hvarifrån man hade en den härligaste och mest vidsträckta utsigt öfver den kringliggande nejden.
Från balkongen ledde stora, nu uppslagna dörrar till den salong, der drottningen uppehöll sig med sina damer och der i små koppar serverades turkiskt kaffe.
Konungen förde mig dit in.
Denna salong företer en lysande och högst egendomlig prakt.
Gardiner, mattor, dynor och sofftäcken bestå här endast af tyger, öfverhöljda med de praktfullaste turkiska broderier.
Väg- garne äro tapetserade med dylikt tyg och till och med i taket äro dekorationerna af samma slags broderier.
Alla prydnadsvaser, väggfältens och plafondens omramningar, stolar, ljuskronor, allt är i ren arabisk stil.
Midt emot dörrarne till galleriet ser man en liten vinterträdgård, förmedels en glasvägg afstängd från salongen.
Solskenet, dämpadt af tunga gardiner, spred ett varmt och färgrikt ljus i det stora rummet medan det liksom med ett guldskimmer öfvergöt de tropiska växterna i orangeriet.
Ingen om- gifning skulle kunnat bilda en så passande ram som detta praktfulla solbelysta rum till dessa grupper af unga qvinnor och flickor i brokiga drägter, mycket påminnande om Orientens lysande färgprakt.
Drottningen hade fått höra, att jag varit nära bekant med Turgénieff, och hon uttalade varmt och lifligt sin beundran för hans stora talang.
Frän literaturen öfvergingo vi snart till de sköna konsterna.
Drottningen hade redan hört talas om oeh berömmas den byst af henne, som min son Paul utfört utan annan ledning än några fotografier.
Då jag nu såg originalet för mina ögon, kunde jag med godt samvete bekräfta detta beröm.
Dock kunde jag icke afhålla mig från den anmärkning, att ingen byst eller tafla, om också utgången ur den största mästares hand, skulle kunna återgifva drottningens ansigte så, som jag nu såg det framför mig.
» Hvarför skulle det vara omöjligt? » frågade hon.
» Helt enkelt derför, att man i marmorn aldrig skulle kunna återgifva den strålande blå färgen på ers majestäts ögon, och hvarken byst eller tafla skulle kunna återge hvad Goethe sjelf skulle afundats Carmen Sylva.
Han säger verkligen också, att han aldrig utan afund kunnat se detta behag hos andra. » » Hvilket behag skulle då detta vara? » » Ers majestäts tänder, parbleu! » Drottningens läppar drogo sig härvid ofrivil- ligt till ett högst behagligt leende, som visade mera af dessa perlrader, än jag förut fått se, och öfvertygade mig att der ej fans ett enda tomrum.
» Ja, det säger ni, » svarade hon, » men jag försäkrar, att somliga personer äro fullt öfver- tygade om, att jag här prålar med hvad jag icke eger oeh att mina tänder äro löständer.
Jag viste, att drottningen i musik och mål- ning eger en rätt vacker talang.
Efter mycket öfvertalande visade hon mig slutligen några taflor, som hon målat, dock först sedan hon ytterst anspråkslöst försäkrat mig, att hon icke var någon konstnär, utan blott målade för att roa sig och icke kuude åstadkomma något dug- ligt, hvilket senare icke var sant.
De unga damerna i drottningens omgifning voro icke, som jag först trodde, hennes hoffrök- nar, utan blott inbjudna till hofvet under vistel- sen vid Sinaia, för att få andas frisk skogsluft, vistas i drottningens närhet, sällskapa med henne och så vidare.
Hvem skulle icke vilja vara i deras ställe!
Hvem skulle icke vilja vexla några ord med en vacker drottning för att stärka sitt sinne
tion ske å närmaste postanstalt.
— Bidrag från alla områden f ö r qvinlig verksamhet mottagas med tacksamhet.
Endast en sida af papperet bör och höja sina tankar!
Drottningen af Rumä- nien har, såsom Carmen Sylva, gifvit alla till- fälle att göra hennes närmare bekantskap; i sina diktalster har hon gjort det bästa af sitt hjertas verld tillgängligt för hvem som vill njuta deraf och lära sig älska henne. » Förnya prenumerationen så fort som möj- ligt, på ningens det ej någct afbrott i tid- expedition till Eder må be- höfva ega rum!
En sviken förhoppning.
(Skiss för Idun.)
e hade blifvit bekanta på en bjudning hos rektorns.
Hon var en yrhätta, fast än hon räk- nade tjugofyra vårar, hvilket dock ingen men- niska kunde märka.
Hon såg ut som om hon varit aderton.
Han var lektor ..
Det hade aldrig varit hans vana, eller rät- tare sagdt, han hade aldrig kommit sig för att deltaga i sällskapslifvet.
Studierna voro och hade alltid varit hans enda nöje.
Men så träffade han Ellen der hos rektorns, och så var det slut på lugnet med det samma.
När hon tog honom i hand och tittade ho- nom rätt i ögonen, sägande: » Kom nu, snälla lektorn, och var med här hos oss, vi ska ' leka sittlekar », då kände han någonting ovanligt, nästan smärtsamt i bröstet.
Blodet riktigt brände i ådrorna, hjertat bul- tade så häftigt i den unge bokmalens bröst och Gud vet om han inte kände lika som litet fukt i ögonvrårna.
Så lektes der sittlekar.
Aldrig kunde han hafva tänkt sig, att sitt- lekar voro så roliga.
Han hade ju alltid skrattat och tyckt, att man burit sig fånigt åt på det der viset.
Och när de sedan lekte » dränka och dra i land », så vågade lektorn lifvet för Ellen.
När han kom hem, så satte han sig att kalkylera och räkna, om han kunde gifta sig.
Nå ja, det var allt temligen svårt, det berodde så mycket på henne, hur det skulle komma att lefvas — men i alla fall, det hufvudsak- ligasle borde han väl kunna sätta upp.
Och han radade upp siffrorna efter bästa förmåga och bästa förstånd.
Men det märkvärdiga var, att om en riktigt ordentlig svärmor hade fått se och bedöma denna giftermålskalkyl, så skulle hon hafva upplyst vår förälskade lektor om, att det just var det hufvudsakligasle han glömt, eller rättare, ej hade någon aning om.
Nå ja, i alla fall, nog borde man kunna lefva rätt godt på 3, 5 0 0 kronor om året, i fall man icke hade allt för stora anspråk.
Men — ett, tu, tre kom det för honom, att han icke visste, om hon tyckte om honom eller ej, och hur han skulle bära sig åt för att säga att han älskade henne.
Han undrade en lång stund, om han skulle behöfva falla på knä.
Det tyckte han inte riktigt om — nå ja, med den saken reder det sig väl, tänkte han.
Hela hans lifsåskådning hade fått en ny ljusare och gladare riktning.
Hans fantasi målade upp en hel liten verld af lycka och glädje.
A f ett stilla, innerligt och kärleksfullt lif vid sidan af denna lilla friska, rödkindade varelse, hvilken sväfvade för | ps i i K I I |_ / U IN användas och marginal lemnas.
Namn och adress torde alltid noga angifvas, och kan fullkomlig diskretion från redaktionens sida påräknas.
hans ögon, som ett utomordentligt sändebud från lyckans och kärlekens hof.
Han visste nu precis, hvar han skulle sitta hvarje qväll, sedan han slutat sitt arbete; då skulle de sitta der och prata, och om hon ville, skulle han läsa högt för henne; hon skulle sitta bredvid honom eller midt emot i länstolen på andra sidan bordet.
Så såg han henne le emot sig och de små ögonen plirade, under det att skälmska skalkar lskte i de välformade kindernas små gropar.
Hvad det var skönt att endast tänka sig det.
O, tänk, att upplefva det!
Det var nu hans dröm.
» Nästa gång skall jag säga henne allt, » suc- kade han.
Så träffades de på en soaré.
Lektorn giek på soaréer nu.
Och hvar Ellen var på aftonen, så befann sig alltid lektorn » händelsevis » i hennes när- het.
An fick han springa efter hennes solfjä- der, som hon glömt i andra ändan af salen, eller också var han utskickad för att skaffa henne ett glas vatten, riktigt kallt seltersvatten.
Och det var förfärligt, hvad hon var törstig ofta.
Men för hvarje gång, som han skulle fram med hvad han hade på hjertat, så liksom fast- nade orden i hans strupe.
Så uppfann han en krigslist.
Älskande hjer- tan äro alltid uppfinningsrika.
Helt plötsligt sade han till henne: » Det var en person, som i dag berättade, att ni var ond på mig — har jag på något sätt gjort mig förtjent af er ovilja? » » O », sade hon och blef helt allvarsam, » hvem kan det vara, som narras så på mig!
Jag som tycker så bra om lektorn.
Det har jag all- tid sagt. » Den natten sof lektorn mycket litet och när han sof, så drömde han, att Ellen höll honom om halsen och hviskade i hans öra: » Jag tycker så mycket om dig! » Efter soarén träffade lektorn alltid Ellen » händelsevis », när hon var ute oeh promene- rade.
De pratade om allt möjligt, och lektorn hade blifvit så bekant med Ellen nu, att han hade beslutat sig för att fria endera da- gen.
Han tänkte, att nu skulle det ej falla sig så svårt, när han visste, att hon tyckte om honom.
Och det gjorde hon j u; det hade hon sjelf sagt.
Dessutom hade han tagit reda på, att det var urmodigt att falla på knä, när man friade, hvilket gladde honom mycket.
Nu hade han kommit så långt i sina för- beredelser till sin blifvande äktenskapliga säll- het, att han köpt en hel del nya möbler oeh låtit putsa upp de gamla.
Golfven voro be- täekta med blommiga mattor.
Ack ja, hon skulle dansa på rosor hos honom hela sitt lif.
Och han drömde natt oeh dag om sin lycka, så att framtidens mörka, enformiga dysterhet hade blifvit utbytt mot en ljus och lycklig tillvaro i den husliga härdens fridfulla lif.
En dag mötte han Ellen, men kunde ej som vanligt gå till henne, ty hon hade en herre i sällskap, som han icke kände.
Dagen derpå var han inviterad till Ellens föräldrar.
Då skulle han fria.
Det var hans fasta beslut.
Hjertat bultade så häftigt under det blän- dande hvita skjortvecket, när han gick upp för trappan till våningen, der Ellens föräldrar bodde.
Der var stor supé med bal.
Våningen var rikt upplyst och en massa uniformer blandade sig med svarta frackar och frasande sidensläp.
Vår lektor hade väl varit der omkring en half timme utan att hafva sett en skymt af Ellen, då han helt plötsligt hörde hennes röst inifrån ett litet kabinett, som låg till höger om salongen.
Och så hörde han ett af hennes friska, klingande skratt.
Han stannade och lyssnade, men hörde in- genting, ty samtalet fördes hviskande.
Så kom der ut en mörklagd, ståtlig herre från kabinettet; det var Ellens kavaljer från promenaden.
Han gick in i spelrummen.
Lektorn gick in till Ellen.
Nu — eller aldrig.
Han helsade först, hvarefter han slog sig ned bredvid henne i den korta sehaggsoffan.
» Hvem var det, » började han för att lugna sig litet, » som nyss gick ut här ifrån? » » Åh kors, vet inte lektorn det, vi fira ju vår förlofning i afton, det var min fästman ... » * *: f: » Hvart tog lektorn vägen?
Jag trodde, att han skulle hålla feättalet för dig, » sade Ellens pappa vid supén.
» Han giek hem, » upplyste doktorn.
» Han fick en sådan häftig hufvudvärk, och jag tror nästan, att han hade feber också. » Men han hade i stället frossa, der han låg på sin säng der hemma med västen uppknäpt, skakande i alla lemmar.
Stackars lektorn!
Han bara stirrade upp i taket.
Alla hans gyllene framtidsdrömmar om lycka och ljus och glädje hade dunstat bort som en skimrande dimma, oeh hans förhoppningar voro grusade.
Dagen derpå satt han liksom förr kloekan 7 på morgonen vid sitt arbetsbord.
Han bläddrade i digra luntor och tog sig en pris emellanåt.
Han var åter den torre, fåordige bokmalen, men med en smärtsam trånande längtan i sitt redbara hjerta, och ett hårdt bittert uttryck kring munnen.
Karl Ek.
Redovisning.
Efter i n s a m l i n g e n s slut har red.
fått m o t t a g a föl- j a n d e b i d r a g till f ö r m o n för De nödlidande i Tyskland: » S k o l b a r n » i., kr.
20 öre; S.
J.
(B — f o r s) 1 kr.
; E.
S. o c h A.
O.
(B y s k e) 5 kr.
; » E n, s o m önskar, att h o n k u n d e s k i c k a m e r » 5 kr.
; » E n l i t e n » 30 öre; M — y Stfd (M a l m ö) 1 kr.
; W a l d e m a r T r e t o w, 11 år, (S ö l v e s b o r g) 1 kr.
o c h — y — t 50 öre.
S:a 15 kronor.
B e l o p p e t k o m m e r att tillställas n ö d h j e l p s k o m i t é n g e n o m Tysklands härvarande generalkonsul.
Red.
af Idun.
Våra läsarinnor Iduns erinras tredje om pristäfling.
Efterse de närmare bestämmelserna angå- ende ämnen, pris, täflingstid m. m. i de två närmast föregående numren.
Iduns byrå och expedition hål / as under måndagar, sommarmånaderna torsdagar och fredagar öppna endast kl. 10 — /.
Manuskript, som ej antages till införande, återsändes, sä vida porto bi- fogas.
Inga ofrankerade försändelser lösas.
En lifsuppgift.
Berättelse af Ernst Landquist.
13. rän den dagen var Ingrid som förvand- p&gt; lad.
All hennes ungdomliga, oftast öfverspända liflighet var borta, den exalterade glansen i hennes ögon hade slocknat och efter- trädts af ett skyggt, inåtvändt, lyssnande ut- tryck.
Hon kom och gick ej med samma raska hurtighet som förr, utan smög sig fram tyst och ängsligt som en ertappad missdåder- ska.
Hon tilltalade aldrig någon, och då man giorde henne frågor, gaf hon endast enstafviga svar.
För det mesta satt hon inne i sin kam- mare med händerna sysslolösa i knäet; hon läste icke, arbetade icke, och Henrika såg henne aldrig bedja.
Moderns porträtt hade försvunnit från bordet.
Hvarje morgon var ljuset nedbrunnet i hennes stake och måste ersättas af ett nytt.
» Huru kommer det sig? » frågade Henrika.
» Somnar du från ljuset eller har du tagit för vana att ha det brinnande, medan du sofver? » » Jag är rädd, » svarade Ingrid tonlöst och vände sig bort.
» Hvad är du rädd för?
För mörkret? » » Nej — för att sof va. » » Sofva!
Det måste man ju. » » Ja, men när man sofver, så drömmer man — oeh jag är rädd. » Mera kunde Henrika ej aflocka henne.
Det syntes för öfrigt på den unga flickan, att hon ej sof mycket, ty hon magrade hastigt af, fick mörka ringar under ögonen och kunde ibland midt på ljusa dagen sitta och falla i sömn; men om hon spratt upp och förstod, att hon sofvit, nöp hon sig sjelf hårdt i armen eller spände in naglarna i handen, liksom för att bestraffa sig för en förseelse.
Henrika var rådvill.
Hvad var detta för ett besynnerligt stadium i den unga, nyomvända själens utveckling?
Något sådant kände hon ej till af egen erfarenhet.
Och omöjligt att med lock eller pock förmå henne till upprik- tighet.
På alla enträgna, bevekande frågor sva- rade hon endast med en frånvarande blick och så gick hon undan.
Det var väl tviflet, som ånyo fått makt med henne, tviflet på underverkets giltighet.
Ännu en gång måste alltså Henrika deran.
Hon höll föredrag i timtal för att öfvertyga den gen- sträfviga om, att hon ängslade sig förgäfves, att nådeakten var fullbordad, att man icke kan misstaga sig på sådant, och att alla hennes tvifvelsmål endast berodde på ovana vid att tro, att hängifva sig helt och viljelöst.
Äfven om Ingrid ingenting sagt henne den der natten skulle Henrika ha förstått, att Herren varit hos henne, ty såsom hon i den stunden sett ut, kan endast en pånyttfödd, af den himmel- ska strålglansen omflödad menniska se ut; hon hade haft som en gloria öfver pannan och ett öfverJordiskt sällhetsrus hade lågat i hennes ögon; Henrika hade nästan känt sig frestad att falla på knä för henne och kyssa hennes fötter.
Och nu skulle hon icke grubbla längre på detta utan endast tacka och lofva för den nåd, som vederfarits henne, och icke förbittra och för- spilla dess sötma genom onödiga sjelfplågerier.
Men ju mera och ju längre Henrika talade om detta, desto oroligare blef Ingrid; hon skruf- vade sig af och an på stolen, vred händerna, så att det knakade i dem • — de stackars blå- hvita händerna, som blifvit så genomskinligt magra — och till sist rusade hon alltid upp och flydde in i sitt rum.
Henrika skakade på D i l Kl IN Annonser mottagas endast mot kontant liqvid i förskott af 2 5 Öre pr 4 - spalt, petitrad (= 10 stafvelser).
Ingen annons införes under I krona.
hufvudet och suckade; här var mensklig hjelp fruktlös, det ville en högre till.
Aldrig hade hon väl bedt med så glödande nitälskan, som hon nu bad för Ingrid under nätternas långa timmar.
Herre, hjelp henne, hjelp henne!
Förlossa henne från tviflet, och om det ej kan ske på annat sätt, så stig ner till henne ännu en gång, upprepa miraklet, gör ett undantag för hennes skull, hon är värd det!
— Hon tyckte, att hennes böner hade en.
så vild, stormande kraft, att de borde kunnat rycka ner hela himlen.
Men på Ingrid såg hon ingen verkan deraf.
Då tog hon henne in till sig och försökte att genom lättare, hjertestillande läsning vagga det sjuka sinnet till ro.
Hon undvek allt, som kunde verka upprörande, hon läste endast om den outgrundliga frid och sällhet, som kommer Guds barn till del redan här på jorden, för att visa Ingrid hvad det var hon genom sin egen envishet gick miste om; hon läste de mest upplyftande och rörande historier, om helgonen, för att väcka hennes handlingslust och få henne att tänka på, hvad en from menniska förmår uträtta till sina likars bästa; men äfven den strängen, som förr klingat så kraftigt, tycktes vara förslappad.
Ingrid satt tyst oeh liknöjd; hennes tankar tycktes sofva, fast än hennes ögon voro öppna.
Blott en qväll, då Henrjka föreläste något om Erik den helige, spratt hon plötsligt upp, då detta namn nämdes, och satt sedan med ett uttryck af fasansfull, väntande ångest i sin blick, och nästa gång namnet Erik kom tillbaka, skrek hon till, reste sig upp, slog framför sig, som för att värja sig mot en fiende, och föll baklänges i stolen afsvimmad.
Men nu förstod Henrika.
Och det var icke medlidande, som talade ur hennes ögon, då hon stod bredvid den vanmäktiga flickan med han- den hårdt sluten om hennes armled; det var vrede och förakt.
Och då hon omildt slängde den maktlösa armen ifrån sig oeh gick för att hämta vattenglaset att väcka henne med, hväste hon mellan tänderna: » Hon är sin mors dotter! » Hon gaf henne förlorad.
Det var egentligen vansinnigt af henne att hon någonsin fäst för- hoppningar vid en varelse med detta ursprung.
Herren ville icke veta af Aimées dotter, det var ju så naturligt.
Han hade icke utan afsigt gifvit henne detta ansigte.
Hon förstod nu hans vilja, och hon ångrade sig, att hon i sin förmätna kortsynthet sökt motarbeta den till en tid.
Hon hånskrattade åt sig sjelf.
Aimées synda- skuld betalad af Aimées dotter!
Från hvilken mörk vrå af hennes hjerna hade denna enfal- diga, narraktiga tanke kommit?
Schakalen kan aldrig bli ett lam, hvarken före eller efter dö- den, och inte schakalens unge heller.
Löjliga griller!
Och det var genom henne, Henrika, som detta storverk skulle ha fullbordats?
Nu först insåg hon, att ärelystnadens onde aude drifvit sitt spel med henne.
Hon hade velat uträtta mer än som står i mensklig förmåga — ja, mer än Gud sjelf förmår!
Det syntes ju tyd- ligt: efter detta långa omvändelsearbete, efter gudomliga och menskliga krafters samverkan i flera månader, som till sist krönts af den stora, oförtjenta nådeakten den der natten — till och med det högsta hade Herren förunnat denna eländiga varelse!
— efter allt detta ha.de hon ej kommit längre på vägen till himlen, än att hon ännu hade att kämpa en skymflig och hård kamp mot moderns smutsigaste instinkter, som hon ärft!
Och hvem var det, som blifvit föremål för denna syndiga, orena låga!
Hennes brorson, det käraste, det enda hon sjelf hade på jorden!
Aimées dotter — och han!
Hon var inte värd att andas samma luft som han, och hon blyg- des icke att kasta sina ögon på honom!
Hvar hade Henrika haft sina tankar, då hon gaf honom i uppdrag att bli den ensamma flickans beskyddare under resan?
Innan hon beslöt sig derför, hade hon likväl frågat sin Herre och mästare till råds, och han hade tillstadt det.
Hon hade alltså missförstått sin trogne vän der ofvan.
Det var första gången.
Skulle Aimées dotter ställa sig emellau henne och hennes himmelske brudgum, liksom modern en gång hade — —?
Hon tänkte- icke den tan- ken till punkt, men i detta ögonblick fattade hon det ohyggliga beslutet, att Ingrid skulle lemna hennes hus.
Hvar hon skulle göra af henne, visste hon icke ännu.
Kanske var man i Hallerums prest- gård hågad att ta tillbaka sin inackordering.
Hon skulle skrifva dit ner och höra efter.
Men som Henrika icke hörde till dem, som låta beslut och handling följa hvarandra tätt i spåren, blef detta bref icke skrifvet med det snaraste.
Att Erik aldrig mera skulle återse sin reskamrat, det hade hon emellertid alldeles klart för sig; tills han nästa gång kom på be- sök, måste flickan vara ur vägen.
Under de närmaste dagarne talades icke ett ord i den lilla våningen vid Götgatan.
Hen- rika grep sig an med sina länge försummade fattigbesök och frågade ej efter, hvad Ingrid tog sig till.
Hon visste endast, att hon mest satt inne i sitt rum och läste.
Och då hon en gång af nyfikenhet såg efter, hvad hon studerade så flitigt, befanns det vara den sam- ling af drag ur helgonens lif, som Henrika i sin välmening föreläst för henne.
Ja, gå på med det, tänkte hon, men aldrig blir du ett helgon!
Det tycktes emellertid vara några ärelystna planer i den vägen, som flickan rufvade öfver, det kom Henrika snart under fund med.
Alltid var det historier om askes, om fastor, hudfläng- ning och andra fromma försök till köttets dö- dande, som lågo uppslagna på Ingrids bord.
Henrika förstod henne och hånlog.
» Hon bör- jar bli rädd för sig sjelf, » tänkte hon.
» Jo jo men!
Nu begriper jag också, hvarför hon är rädd för sina drömmar. » Hon låtsade ej som hon märkte, att Ingrid vid måltiderna ej rörde maten och att hon tagit sig till att komma för sent till bordet, så att hon lättare skulle kunna dölja sina svältförsök.
Som om Henrika skulle vårdat sig om att göra några föreställ- ningar eller invändningar!
Hon visste, att Ingrid en gång af hållit sig från att smaka en bit på tre hela dagar, och såg, att hon i följd deraf var så matt, att hon ej kunde resa sig från stolen.
Då gick narr- spelet för långt, tyckte hon.
Hon lät Hanna, uppasserskan, sätta in en tillbringare mjölk och några aptitliga smörgåsar på Ingrids nattduks- bord, sedan hon lagt sig, men följande morgon var brickan alldeles orörd, den hade endast blifvit flyttad till en stol bredvid dörren. '
Hanna viste att berätta underliga ting om fröken Ingrid.
En morgon, då hon kom in i hennes rum, hade hon funnit henne ligga oklädd på bara golfvet och sofva.
Sängen hade hon icke rört den natten.
En annan gång ertappade hon henne med att sitta oeh drypa smält vax, på sin bara arm, alldeles som den heliga Bir- gitta.
Och en qväll, då hon var inne och bäddade, frågade fröken Ingrid henne, om hon någonsin hade sett djefvulen.
Och då hon svarat nej, hade hon fått en ny fråga: om hon kände till någon flicka, som hette Margaretha och som suttit i fängelse och blifvit tokig, der-
för att hon fått se den onde.
Ocb då Hanna bedyrade, att hon höll sig för god till att ha någon bekantskap med tockna jäntor, frågade fröken Ingrid henne, om hon aldrig känt sig rädd för att bli tokig?
Allt det der var litet besynnerligt, tyckte Hanna, och det var väl aldrig möjligt, att fröken kundi vara riktigt frisk.
Den dagen skref Henrika sitt bref ner till Hallerums prostgård och bad prostinnan oför- dröjligen komma upp till Stockholm och hemta tillbaka Ingrid, som nödvändigt behöfde komma på landet.
Under de dagar hon väntade på svaret iakt- tog hon Ingrid med oroliga blickar, och nu tog hon äfven på allvar i tu med den dåraktiga svältkuren, som återigen varat i några dagar.
Men hur utmattad den stackars flickan än var, hade hon likväl kraft att ursinnigt spjärna emot 1 Bosättning.
(Svar till » Flere fSrlofvade prenu- meranter. ») M e d » u t s t y r s e l » m e n a r m a n i all- m ä n h e t det förråd a f allehanda l i n n e - och hvita varor bruden plägar med- föra i d e t g e m e n s a m m a b o e t.
A t t u p p - k ö p a — i våra dagar b a r m a n af m å n g a - h a n d a skäl d e n sällan l i g g a n d e färdig- beredd i b r u d e n s h e m — en d y l i k ut- styrsel är en g a n s k a allvarlig sak, dels e m e d a n ett d y l i k t i n k ö p fordrar ganska stora s u m m o r, o c h dels e m e d a n b e s t ä m - m a n d e t af m ä n g d e n, qvaliteten o c h pri- set å d e o l i k a f ö r e m å l e n ofta vållar stort b r y d e r i.
D e t är j u t y d l i g t att dessa b e s t ä m - m e l s e r b ö r a stå i ett visst förhållande, ej blott till k ö p a r e n s, d.
ä. i a l l m ä n h e t gifvarcns tillgångar, utan o c k s å till det u n g a hushållets b e h o f u n d e r närmaste tiotal a f år.
R i k t i g a s t t o r d e vara, att b e s t ä m m a ett visst b e l o p p för hushålls- artiklar samt ett för d e n u n g a fruns p e r s o n l i g a b e h o f.
D e förra f o r d r a s i l å n g t större m ä n g d för ett landthus- håll än för ett stadshushåll.
H ä r ne- dan leranas t v ä n n e f ö r s l a g: A) till en medelstor solid utsyrsel för p e r s o n e r m e d g o d a f ö r m ö g e n h e t s v i l k o r.
B) till en medelstor utstyrsel för p e r s o n e r m e d mindre förmögenhetsvilkor.
A) 3 duss.
d a g l i n n e n, 2 d; o natt- l i n n e n, 2 d:o n a t t m ö s s o r (o m sådana begagnas) / d:o nattröjor, 2 d:o p a r kalsonger, 1 2 st. piquékjortlar, 1 2 d:o p r o m e n a d k j o r t l a r, 6 d:o släpkjortlar, 6 d:o p e g n o i r e r, 6 d:o lifstycken, 1 2 d:o h v i t a underlif, 3 duss.
lärfsnäsdukar, 1 d: o batistnäsdukar, 1 d:o k a m m a r d u k s - dukar, 1 2 ä 18 p a r en manslakan (eller halfva antalet t v å m a n s l a k a n) till hvar- dagligt bruk, m e d 18 ä 2 4 stora o c h 18 a 2 4 s m å ö r n g o t t, 6 ä 1 2 p a r fi- n a r e lakan m e d 6 ä 1 2 ö r n g o t t, 3 p a r lakan o c h 3 ö r n g o t t för hvarje tjenare, 4 il 6 p i q u é t ä c k e n, 8 ä 1 2 d r ä l l d u k a r till h v a r d a g l i g t b r u k m e d 5 duss.
ser- vietter, 6 d u k a r for 8 o c h 1 2 per- s o n e r s b o r d m e d 3 ä 4 duss.
servietter (mellanfin vara), 1 g a r n i t y r för 1 2 — 1 d:o för 18 — o c h 1:0 f ö r 2 4 per- s o n e r a f damast, 1 2 a 1 8 st. d i v.
små- d u k a r för the- o c h s m ö r g å s b o r d, 2 duss.
theservietter, 8 duss.
drälls- o c h da- masthanddukar, V d:o b a d h a n d d u k a r, 1 d:o h a n d d u k a r för hvarje tjenare, 4 d:o k ö k s h a n d d u k a r, 4 d:o s k ä n k h a n d - dukar.
3 d:o glashanddukar, 2 d:o knif- h a n d d u k a r, 2 d:o k o m m o d h a n d d u k a r, 3 d:o d a m m - o c h l a m p h a n d d u k a r, 1 d:o s k u r h a n d d u k a r, 1 2 st. städförklä- d e n, 1 2 d:o k ö k s f ö r k l ä d e n, 3 d:o m a n - geldukar, 3 d:o » v e d b ä r a r e s, 2 d:o strykfiltar, 2 d:o stryklakan, bordsfilt, k ö k s d u k t y g, mjölpåsar, askpåsar.
1 2 2 B) 1 ' Ig duss.
d a g l i n n e n, 1 d:o natt- l i n n e n, G st. nattröjor, 1 j duss.
p a r k a l s o n g e r, 6 st. p i q u é k o r t l a r, 6 d:o p r o - i n maten och energiskt afvisa alla böner och makt- språk, hvarmed man ville förmå henne att äta.
Efter en timmes fruktlösa ansträngningar tog Henrika på sig och sprang till en doktor.
Då hon kom tillbaka från honom mötte hon Hanna i tamburen.
Hon såg genast, att något var på färde.
» Herre Jesus — fröken Ingrid! » stammade den förfärade tjenstflickan.
Henrika skyndade genast in i Ingrids rum.
Hon hade tagit af sig alla sina kläder och satt hopkrupen i kakelugnsvrån med nedböjdt hufvud, så att Henrika ej såg hennes ansigte.
Moderns porträtt hade hon på armen, vyssjade det som ett barn och sjöng med en röst, som ej längre hade några toner: • » Dors, enfant, dors — » Hanna berättade, att hon strax efter det fröken Henrika gått hört ett förfärligt buller m e n a d k j o r t l a r, 3 d: o släpkjortlar, 4 d:o lifstycken, 6 d:o h v i t a u n d e r l i f 3 d u s s.
lärftsnäsdukar, 12 par enmanslakan, eller halfva antalet 2-manlakan, 1 2 i, 18 stora o c h 1 2 ä 1 8 s m å ö r n g o t t, 3 p a r lakan o c h 3 ö r n g o t t för hvarje tje- nare, 2 ä 3 st. p i q u é t ä c k e n, 4 d u s s.
drällshanddukar, 1 d:o h a n d d u k a r f ö r hvarje tjenare, 3 d:o k ö k s h a n d d u k a r, 2 d:o s k ä n k h a n d d u k a r, 1 d:o g l a s h a n d - dukar, 1 d:o d a m m h a n d d u k a r, / d:o k o m m o d h a n d d u k a r, 3 st. m a n g e l d u k a r, 1 strykfilt, ett stryklakan, k ö k s d u k t y g, mjölpåsar, 6 d u k a r till h v a r d a g l i g t b r u k m e d 2 duss.
servietter, 3 d u k a r a f fi- nare qvalité till 1 ä 2 s k i f v o r m e d 2 duss.
servietter, 6 s m å dukar, 3 till h v a r d e r a afdelning, 1 duss.
theservietter.
1 2 D e p r i n c i p e r, s o m b ö r a råda v i d d y - lika i n k ö p äro f ö l j a n d e: Prima varor äro o e h förblifva i l ä n g - d e n de billigaste, främst d e r d e t gäller hushållsartiklar s o m kräfva stor hållbar- het.
K ö p a r e, h v i l k a s tillgångar m e d - gifva det, g ö r derför k l o k a s t att alltid välja sådana v a r o r, förvissade att d e n större i n k ö p s s u m m a n skall efter 1 0 ä 1 5 år befinnas hafva i n n e b u r i t en v e r k - lig besparing.
D e n n a regel h i n d r a r naturligtvis i c k e, att för tarfligare ända- mål välja tarfligare v a r o r, d o c k alltid af g o d hållbarhet.
S å t. e x.
b ö r a, o m m ö j l i g t, säng- o c h b o r d s l i n n e samt bolstervar äfven- s o m h a n d d u k a r af alla slag k ö p a s af h e l l i n n e, h v a r e m o t goda b o m u l l s v a r o r m y c k e t väl k u n n a a n v ä n d a s för p e r - sonliga behof.
D å l i g a o c h t u n n a varor till s. k.
» r a m p r i s », h v i l k a s för d e n oerfarne köparen förledande yta försvinner vid första tvätt, äro d e dyrbaraste af alla o c h b ö r a af k l o k t folk aldrig k ö p a s.
Vårrengöringen j a g a r v a n l i g e n m ä n n e n ur huset, m e n bereder äfven h u s m o d e r n m y c k e t b r y - deri o c h besvär.
M å n g e n g å n g faller det sig ej så lätt att få allting så fint, putsadt o c h g l ä n s a n d e, s o m m a n skulle ö n s k a.
H ä r m e d framställas derför några små påminnelser, s o m möjligen torde k o m m a till nytta.
Oljemålade d ö r r a r o c h p a n e l n i n g a r b ö r a i c k e g e r n a tvät- tas m e d såpa, e m e d a n glansen då lätt kan f ö r s v i n n a, utan är det d e r f ö r bättre att dertill a n v ä n d a en b l a n d n i n g af 1 2 delar vatten o c h 1 del salmiak- spiritus.
D e t luktar i c k e g o d t, m e n l u k t e n f ö r s v i n n e r snart o c h d e o l j e m å - lade f ö r e m å l e n glänsa s o m n y a.
Om tapeterna äro smutsiga, b ö r a d e ej ren- g ö r a s m e d b o r s t a r o c h trasor utan m e d torra b r ö d k a n t e r eller i bafremjöl d o p - p a d e trasor, h v a r i g e n o m p å s a m m a g å n g deras utseende uppfriskas.
M a t t o r ren- göras bäst m e d tillhjelp af teblad, s o m fuktas o c h strös på, hvarefter m a t t o r n a omsorgsfullt sopas m e d en mjuk viska.
T i l l fönsternas r e n g ö r i n g b ö r m a n an- vända skinnlappar, hvarmed d e poleras, inne i unga frökens rum, och när hon kom in, stod Ingrid tryckt intill ett hörn och bara skrek: » Ser du honom inte!
Der står han bakom bönpallen!
Nu kommer han!
Hjelp!
Han vill kyssa mig!
Hjelp! » Hon hade fallit framstupa på golfvet, och medan Hanna sprungit för att kalla upp någon af grannarne — ty hon tordes inte vara ensam med den vansinniga —, hade väl Ingrid vaknat till lif och hittat på denna nya galenskap — — Och medan Hanna rapporterade detta, för- sigtigt stående i dörren bakom sin matmor, satt den sinnesrubbade der som förut, vaggande af och an med öfverkroppen och sjungande sitt entoniga: » Dors, enfant, dors — dors — — » (Forts.).
sedan d e först blifvit tvättade m e d tid- ningspapper.
Detta förfaringssätt g ö r fönsterna strålande klara.
Flugsmuts afiägsnas från f ö r g y l d a r a m a r o c h d y - likt g e n o m en t v ä t t n i n g m e d e n i ut- s p ä d d vinättika d o p p a d s v a m p, h v a r p å d e sköljas m e d ljumt vatten o e h tor- kas lätt, t y f ö r g y l l n i n g e n tål ej att g n i d a s m y c k e t.
T a f l o r o c h speglar b ö r a putsas m e d franskt b r ä n v i n o c h derpå torkas helst m e d e n m a r i n b l å trasa, h v i l k e t förlänar d e m e n o v a n l i g g l a n s.
H a r m a n låtit b o n a eller måla ett golf, b ö r m a n sätta ett ä m b a r vatten i r u m - m e t för att l u k t e n fortare skall för- svinna.
Toaletten.
Våta " skodon k r y m p a ej v i d t o r k n i n g p å v a r m t ställe, o m m a n förut fyller d e m m e d s p a n m å l s k o r n, helst af sädes- slaget k o r n.
Slenia.
Medel att bevara handskar.
Svarta handskar kunna l ä n g e bibehållas vackra, o m m a n efter att hafva b e g a g n a t d e m cirka fjorton dagar m e d tillhjelp af en s v a m p in g n i d e r d e m m e d litet fin p r o - venceolja.
Kulörta handskar kunna penslas m e d en l ö s n i n g af N i g r o f i n i stark sprit, hvarefter d e, sedan d e först fått torka, äfven i n g n i d a s m e d olja.
Enkelt sätt att g ö r a hårborstar rena.
T a g groft, s a m m a l e t r å g m j ö l o c h l ä g g i ett kärl, h å l l n e d borsten d e r i o c h for i n m j ö l e t i b o r s t e n m e d h a n d e n, så att b o r s t e n är full d e r m e d; stryk m e d fingret öfver b o r s t e n l ä n g s efter, så att m j ö l e t spritter b o r t; g ö r o m d e t tills alit m j ö l e t är b o r t a.
A r borsten ej ren då, så g ö r o m det i g e n o c h t o r k a h o n o m väl p å en h a n d d u k.
B o r - sten blir d å s o m n y.
Erfaren husmoder.
Handarbeten.
Tillklippning af skjortärmar.
Då jag s o m flicka var m e d l e m af en s y f ö r e n i n g för h e d n a m i s s i o n e n, lade j a g m ä r k e till h v i l k e t ytterst bra sätt att spar- samt k l i p p a till skjortärmar v å r le- d a n d e föreståndarinna a n v ä n d e.
Efter ärmarnas l ä n g d k l i p p t e s ett tillräckligt antal ' r a k a väflängder, h v i l k a samtliga kastades i h o p.
D å först t o g s m ö n s t r e t fram o c h lades på, ö m s o m uppifrån o c h nedifrån, så att ej e n tråd a f väf- v e n förspildes.
S ö m m e n låg visserli- g e n p å o l i k a ställen p å detta v i s — men hvad betydde det!
M e t o d e n är d o c k praktisk för d e n, s o m b e h ö f v e r spara i d e t lilla.
Slenia.
Tvätten.
Tvättning af sidentyger.
D e s s a b ö r a tvättas i tevatten o c h derefter sköljas i b r ä n v i n, tillsatt m e d en måttligt koncentrerad sockerlösning, hoprullas o c h strykas m e d a n d e ä n n u äro fuk- tiga.
A f v e n k u n n a s i d e n t y g e r tvättas i starkt klivatten, h v a r i n å g o t p u l v e r i - serad alun blifvit u p p l ö s t.
E t t tredje sätt att tvätta siden består deruti, att sidenet utbredes p å ett rent b o r d samt g n i d e s åt s a m m a håll m e d en v ä l i n - tvålad y l l e l a p p, s o m fuktas i ljumt regnvatten.
D å d e n värsta smutsen blifvit aflagsnad, bortsköljes tvålen m e d en s v a m p, d o p p a d i kallt vatten, hvarefter d e n a n d r a sidan p å tyget får u n d e r g å s a m m a b e h a n d l i n g.
S e d a n sköljes hela tyget i kallt vatten o c h utbredes i s k u g g a n till t o r k n i n g.
S v a r t eller blått s i d e n öfverstrykes derefter m e d sprit o c h torkas å n y o.
T i l l stryk- n i n g e n b e g a g n a s ett halfvarmt j e r n, h v a r v i d ett p a p p e r l ä g g e s emellan ty- get o c h jernet.
A n n u ett förfarings- sätt att a n v ä n d a f ö r e f i n n e s: m a n b e - stryker n ä m l i g e n sidenet m e d ä g g u l a, tvättar det först i l j u m t o c h sedan i kallt vatten samt sköljer det slutligen i m e d upplöst g u m m i d ' argent u p p - b l a n d a d t vatten o c h rullar i h o p det ordentligt.
För att tvätta ullstrumpor o c h a n d r a af ullgarn förfärdigade saker b ö r m a n endast a n v ä n d a 3 0 grader v a r m t såp- vatten.
Strumporna böra icke gnidas utan endast tryckas, p å det d e ej m å filtas eller förlora färgen.
Sedermera sköljas d e i ljumt, rent vatten o c h hängas att t o r k a på l ä n g d e n.
Använ- der m a n allt för v a r m t vatten eller låter y l l e t l i g g a l ä n g e i såpvattnet v i l l det g e r n a filta sig o c h färgen g å r ur.
Att rengöra tvättsvampar.
Svampar blifva efter e n tids b e g a g n a n d e alltid m ö r k a o c h se otrefliga ut.
F ö r att få d e m ljusa i g e n, g ö r m a n så h ä r: L ä g g s v a m p e n i ett tvättfat o c h slå ö f v e r h o n o m ett hälft qvarter m e s s i n g s v a t - ten (k ö p t p å a p o t e k e t), k r a m a s v a m p e n s k y n d s a m t deri flera g å n g e r; slå b o r t d e t a n v ä n d a m e s s i n g s v a t t n e t o c h häll p å n y t t o c h k r a m a u p p s v a m p e n ytter- ligare n å g r a g å n g e r, l ä g g d e n d e r p å genast i rent, kallt v a t t e n, skölj d e n väl o c h k r a m a u p p d e n i flera vatten o c h låt d e n sedan l i g g a i vatten n å g r a t i m m a r o c h d e n är f u l l k o m l i g t r e n.
M e s s i n g s v a t t e n är mycket b i l l i g t — m a n blir sträf o m h ä n d e r n a deraf, m e n d e t går b o r t m e d tvål.
O m man plockar eller rensar b ä r eller färgar garn o c h d e r a f blir m ö r k o m h ä n d e r n a, så går d e t bort, o m m a n tvättar d e m i m e s - singsvatten o c h g e n a s t sköljer d e m.
Erfaren husmoder.
Huskurer.
Ett särdeles utmärkt och bepröfvadt medel mot brännsår.
E t t q v a r t e r g r ä d d e, e n m a t s k e d linolja o c h en bit v a x, stor s o m en nöt, kokas väl tillsammans; sedan iröres e n ä g g - g u l a.
D e r a f s m ö r - j e s m e d en fjäder p å brännsåret så ofta s o m m ö j l i g t o c h tvättas såret i b l a n d m e d b l y vatten.
Bt-C.
Vi vilja särskildt fästa uppmärksamheten på Iduns lämplighet för plats- sökande och platsutbjudande annonsörer, äfvensom för alla öfriga slags Helsovård.
o c h k o k a s en g o d l i m m a.
F ö r v a r a s i glasburk med vaxadt papper på.
Följderna af ati äta för varm mat.
B å d e läkare o c h tandläkare framhålla ofta d e t skadliga i att förtära för v a r m m a t o c h för v a r m a d r y c k e r, o c h l i k v ä l är d e t i m å n g a h u s b r u k l i g t att sluka b å d e s o p p o r o c h öfriga rätter så v a r m a som möjligt.
D e t t a är a n t i n g e n en o v a n a eller o c k s å låter m a n här v i d lag talesättet att » t i d är p e n g a r » i n v e r k a på sig o c l i g l ö m m e r sålunda, att n ä r helsan en g å n g blifvit u n d e r g r ä f d den ej a l l l i d k a n återvinnas, äfven o m m a n vill offra m y c k e t p e n g a r d e r p å.
Den allt för v a r m a m a t e n är m y c - ket s k a d l i g för tänderna, m e n den skada, s o m d e n kan utöfva p å m a g e n s i n r e delar, är af l å n g t större b e t y d e l s e.
K e d a n för m y c k e t l ä n g e s e d a n har m a n k o m m i t till d e n slutsatsen, att m a g s å r h ä r r ö r d e från i n m u n d i g a n d e t af för varm m a t, o c h statistiken framvisar, att d e n n a s j u k d o m företrädesvis före- kommer hos kokerskor, hvilka, s o m b e k a n t Ä R, ofta s m a k a p å m a t e n m e - d a n d e n står p å spisen o c h k o k a r.
D e s s u t o m h a r m a n n y l i g e n utrönt, att m y c k e t v a r m m a t äfven kan föror- saka m a g i n f l a m m a t i o n o c h magsvulster.
D e s o m n u veta h v i l k a farliga sjukdo- m a r, s o m sålunda k u n n a blifva följ- d e r n a af att förtära för v a r m a f ö d o - ä m n e n, k o m m a säkerligen att hädan efter akta sig d e r f ö r.
Drycker.
Smultronpunsch.
E n k a n n a arrak slås p å e n o c h en h a l f k a n n a s m u l t r o n, h v i l k a väl öfvertäekas o c h stå 2 d y g n.
S e d a n silas bären ifrån o c h saften k o k a s till s a m m a n s m e d 5 s o c k e r, tills den blir s i m m i g.
Ulla.
skalp, Sockerdricka.
Till sexton kannor vatten tages t v å o c h ett hälft s k å l p u n d s o c k e r o c h tre l o d h u m l e.
D e t t a k o k a s tills hälften blir i n k o k t; då det blir kallt i l ä g g e s ett q v a r t e r jäst j e m t e citron.
Ulla.
Hushållet.
Ett godt sätt a l t a n v ä n d a öfverblifvet s o p p k ö t t är att skära skifvor a f köttet och d o p p a d e m i e n stadig p a n n k a k s - s m e t.
S e d a n stekas d e g u l b r u n a i s m ö r; ätas a n t i n g e n m e d sötsur sås eller stek- sås.
• B. W. Köket.
Segt kött förbättras b e t y d l i g t, o m m a n i början af k o k n i n g e n tillsätter vatt- n e t ett glas b r ä n v i n.
Bränvinssmaken f ö r s v i n n e r snart u n d e r k o k n i n g e n.
Slenia.
Bakning.
Judebröd.
E t t hälft s k å l p u n d s m ö r tvättas o c h röres v ä l; sedan inarbetas ett skalp, farinsocker, fyra h e l a ä g g, en j u m f r u t j o c k g r ä d d e, tre o r t hjort- hornssalt o c h T I L L R Ä C K L I G T m e d h v e t e - rujöl.
F i n s t ö t t kanel samt k a r d e m u m m a efter s m a k.
U t t a g e s m e d s m å formar, smörjes m e d ä g g h v i t a o c h strös m e d socker o c h kanel.
L — a.
Matlagning.
Efterrätter.
Strufvor.
3 ägg, 4 j u m - frur g r ä d d e, 4 l o d s o c k e r o c h 1 q v a r - ter m j ö l k o k a s i flottyr, ringlas m e d en m a t s k e d eller tratt.
Ulla.
— Surmjölkspudding.
E n half k a n n a sur m j ö l k, 1 socker, 1 s k o r p m j ö l, 6 st. ä g g (från 2 ä g g b o r t - tages h v i t a n), 2 0 st. söt- o c h 1 0 st. b i t t e r m a n d l a r (rifna).
A L L T detta röres till s a m m a n s o c h slås i e n f o r m, s o m är s m o r d o c h b e s t r ö d d o c h derefter bakas en t i m m a.
Serveras m e d r ö d sås.
skalp, skalp, Krusbärssallat.
E t t hälft q v a r t e r ät- tiksprit, ett hälft socker, en hand full k r y d d n e j l i k o r, bra m y c k e t k a n e l; detta u p p k o k a s.
D e r e f t e r i l ä g g e s en k a n n a väl r e n s a d e krusbär, ej för m o g n a, skalp, annonser som beröra familjekretsen.
— Annonser mottagas endast genom S.Gumaelius annonsbyrå och hos redaktionen.
Abonnentsamlareantagas Att använda sillmjölke.
Sillmjölks- pudding: E t t o c h ett hälft q v a r t e r stötta s k o r p o r blötas m e d ett s t o p m j ö l k; der- till röres 4 ä g g u l o r, ett hälft qvarter skiradt s m ö r, litet h v i t p e p p a r, s o c k e r och d e n g e n o m hårsikt passerade mjöl- ken af fyra sillar (förut u r v a t t n a d e) samt sist det hårda ä g g s k u m m e t.
K o - kas i s m o r d f o r m.
P a s s a n d e såser här- till: kräftsås, kaprissås, c h a m p i g n o n - sås o.
d.
— Sillmjölkssallad: A f d e n väl ur- v a t t n a d e o c h från s k i n n e t befriade sill- m j ö l k e n sätter m a n små k l i c k a r p å ser- veringsfatet, häller ättika o c h m a t o l j a (eller i stället g r ä d d e) öfver d e m o c h beströr dem med kapris.
Mellanrum- men fyller m a n m e d fint h a c k a d per- silja o c h fatet garneras m e d i fjerde- delar s k u r n a h å r d k o k t a ä g g.
— Sillrnjölksbröd: U r v a t t n a d e sill- m j ö l k a r blandas m e d fint h a c k a d t k o k t fläsk och d i t o l ö k eller gräslök.
H v e t e - b r ö d s s k i f v o r d o p p a s hastigt i ä g g r ö r e - v i s p, af b l a n d n i n g e n strykes p å b r ö d e n, dessa paneras i r i f v e b r ö d o c h stekas i smör.
Serveras heta p å s m ö r g å s b o r d e t eller till b u l j o n g.
Stenia.
Konservering.
Att förvara ägg året o m.
L ä g g ny- värpta ägg varsamt i en stenkruka p å fem k a n n o r, ställ n e d d e n i källaren, slå friskt kallt källvatten i krukan, så att d e t står väl öfver ä g g e n.
H ä l l n u v a r s a m t n e r i vattnet 3 ä 4 q v a r t e r v a n l i g g o d kalk, l ä g g l o c k på, m e n så att luft k o m m e r i n.
P å s p ä d n i n g s k e r, n ä r så b e h ö f v e s.
K r u k a n b ö r få stå stilla.
P å s e n h ö s t e n får d e n ställas i skafferiet, o m der är svalt.
Fönster trädgården.
Gerda låter oss i n:r 2 0 af I d u n veta, att h e n n e s c a l l a b l o m m o r för andra g å n g e n burit b l o m m o r.
J a g har t v å stora callor, s o m v i d d e n n a tid u t v e c k - lat h v a r sin tredje b l o m m a för detta år, o c h e n liten, s o m p r u n k a r m e d sin allra första.
M e n så v a r det ej heller stort m e r än ett år sedan en l ö k k n o p p, k n a p t så stor s o m en fingerände o c h utan ä m n e till blad, sattes.
N u är den kraftig o c h för l ä n g e sedan färdig att b l o m m a.
D e b å d a större h a burit sina två b l o m m o r h v a r d e r a p å en g å n g.
De h a ej fått hett, m e n ofta v a r m t vatten samt dess u t o m af kok å blad o c h b l o m m o r, d å sådana aftagits.
Då m a n v i d b e s k ä r i n g är a n g e l ä g e n o m, att saften ej måtte afrinna, h a r j a g k o m m i t p å d e n t a n k e n, att callor, s o m älska stark g ö d n i n g, skulle t y c k a o m sådant a f k o k, o c h detta h a r visat sig vara fallet.
A f t a g n a blad o c h b l o m - mor sönderskäras derför o c h öfver- gjutas m e d k o k a n d e vatten eller ä n n u bättre k o k a s.
A r d e t d e r i g e n o m er- hållna spadet starkt, påhälles b l o t t litet i sänder.
F ö r öfrigt m å callor l i k s o m m å n g a andra v ä x t e r bra af kaffesump — i c k e tjock, ty d e n m ö g l a r o c h gif- ver k a n s k e n ä r i n g åt mask, utan af- kok p å d e n.
B å d e m i n a callor o c h öfriga v ä x t e r få eljes ej m y c k e n skötsel, ty tid o c h krafter r ä c k a ej till härför.
B e s p r u t n i n g, s o m vissa tider b o r d e ske d a g l i g e n, k a n ej blifva af m e r än nå- gon gång i månaden.
Tillfälle att få utflytta d e m i källare o m v i n t e r n o c h i d e t fria o m s o m m a r e n gifves ej hel- ler.
B e r o r det m o n n e deraf, att j a g ej h a r n å g o n » t u r » m e d rosor?
Eller dö k a n s k e m i n a r o s o r af s a m m a orsak som JonBe k u r b i t s.
D å han » g l a d d e s fast öfver d e n kurbitsen », fick en m a s k förtära dess r o t.
Ja, j a g h a r i n g a an- dra v ä n n e r än b l o m m o r o c h b ö c k e r, och jag afgudar n o g dessa m i n a v ä n - ner.
M e n ä n d å — o m n å g o n af I d u n s ärade läsarinnor ville u p p l y s a m i g, o m man, o a k t a d t alla dessa o l ä g e n h e t e r, kan odla krukrosor, vore j a g synnerli- gen tacksam.
Anna — ss — Läkareråd.
T.
A.
Tag strax, då ni känner det onda nal- kas, 2 gram antipyrin.
— Ronnebyvattnet, är nog lämpligt för er, men ej ei.bart, utan blan- dadt raed något lösande vatten, t. ex. Marien- bader.
Dess utom bur ni skälla er hvila.
Svårt lidande .. Ert onda kräfver naturligt- vis en mera ingripande behandling, än som pä detta satt kan anordnas.
Huru kan och vill ni underlåta att personligen vända er till läkare?
Möjligen vore i detta fall bypnotism att försöka.
Att det ej är fråga om något » infernaliskt gift », det kan ni vara för- vissad om.
Maria N — k.
Använd den behandling som finnes föreskriften för Elsa i n:o 7.
Ni skall ej låta afskräcka er af, att det blir » ömt och rödt », ty verkan beror just på en dylik retning.
Om dagarna bör ni samtidigt och efteråt fukta ansigtet med resoreinsprit (3 delar resorcin på 50 delar utspädd sprit och 50 delar rosenvatten.
G.
J.
1).
Något verksamt medel mot hostan fordrar recept af läkare.
2).
Hon bör gå och stå så litet som möjligt samt om dagarne hafva benet lindadt ined linnehindor.
Tvätt- ningarna göra föga eller intet.
3).
Porla- vatten: 2 glas hvarje morgon.
A. v. P.
Man ärfver blott anlaget till lung- sot, ej lungsoten sjelf.
Utan undersökning af edra lungor kan ej afgöras, om ni har lungsot.
De symptom, ni anför, tyda ej nöd- vändigt derpå — ni hostar ju ej ens?
— Ni måste i alla händelser inskränka arbetstiden och inleda en stärkande, lämplig behandling.
Maria F — n.
1).
För att vi skola knnna gifva er något råd för eder » svåra och ihållande » hufvudvärk, måste ni nödvändigt gifva oss mera detaljerade upplysningarom den samma samt om ert tillstånd i öfrigt.
2).
När näs- blod påkommer, bor ni intaga ryggläge med bakböjdt hufvud samt några gånger draga upp i näsan isvatten, till hvilket gerna sättes litet ättika.
Fulingen bör följa råd till X.
Y.
2 i n:o 11 och till Lisa 2L år i n:o 7 för att möjligen bli litet vackrare.
Fabiola X.
Håret på de kala ställena åter- kommer temligen säkert efter en tids förlopp — huru länge det dröjer, kan ej pä förhand bestämmas.
Försök tvättningar 2 gånger dag- ligen med utspädd sprit, försatt med karbol- syra i förhållandet 1:50.
Ni får vara beredd på, att flere dylika kala näckar kunna upp- stå under den närmaste tiden.
Th — e.
1).
Ingnid 3 gånger dagligen en salva af 5 delar siiblimeradl svafi:el och 5 delar zinkoxid på 40 delar vaselin.
2).
Se svar till Racbel 1) i föregående nummer!
Emelie.
Det är oss med bästa vilja omöj- ligt att utan undersökning yttra oss om er » knöl. » Zuleima.
1).
Se svar till Frågvis 3) i n:o 5!
2).
Detta är både ofarligt och nyttigt.
Non.
Någon » verklig sjukdom » behöfver ni ej befara, men väl kan ert onda förvärras, om det ej behandlas.
Ni bör en längre tid hvarje qväll taga ett s. k. sittbad af 30° temp.
under 10 — 15 minuter med kraftig frottering efteråt af de delar, som varit i beröring med vattnet.
Till tvättningar om dagarna vid på- kommande kläda begagnas lika delar blyättika och borsyrelösning (4 %).
Dess utom ' bör ni skaffa er en salva af 1 del cocain på 20 delar vaselin att gnida in tunt morgon och qväll.
Denna salva får ni dock ej utan läkares recept.
D:r - d.
FÖR D E K O M M I T VI RIKLIGA UNDER FÖR FÖLJANDE INFÖRAS VÅRA REDIGERING MEDDELARINNOR NEDSKRIFVANDET I N - TACKA I NÄR- NUMMER.
UNDERLÄTTANDE MANUSKRIPTS ATT D E S O M I TIDEN FÖR D E N N A AFDELNING, FÖRBINDLIGAST.
MAST BIDRAG, SISTA A F SINA A F tr £ » W ' hornberg Urf abrikör STOCKHOLM 14 Gustaf Adolfs DESSA BEDJA V I, VILLE V I D BIDRAG endast använda en sida af papperet, lemna något titrymme mellan raderna samt skrifva hvarje bi- drag på sitt särskilda pappersblad.
14 i Sverige oeh i Utlandet.
W [389] Innehållsförteckning *: Till fru Elise Hwasser vid hennes afsked från scenen (raed porträtt-vignett).
Sonett af Percival Lien.
— Hos den sjuke.
Råd och er- inringar I.
— » Första steget. » A f Erik Modin.
— Blommor i hemmet.
Af A.
N.
— Europe- iska furstinnor.
Efter främmande källor al Mathilda Langlet (forts.).
— En sviken för- hoppning.
Skiss lör Idun af Karl Ek.
— Tillkännagifvanden.
— En lifsuppgift Berät- telse af Ernst Lundquist (forts.).
Bosättning.
— VarrengÖring.
— Toaletten.
— Handarbeten.
— Tvätten.
— Huskurer.
— Helsovård.
— Drycker.
— Hushållet.
— Köfcet.
— Bakning.
— Matlagning.
— Kon- servering.
— Fönsterträdgården.
— Läkareråd.
af D:r — d.
— Frågor.
— Svar.
— Breflåda.
Annonser.
Annonspris: 25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).
Ingen annons införes under 1 kr.
LEDIGA PLATSER.
F ö r en äldre, skick- ST er CD CfQ 2.
o " o &lt; p lig hushållerska samt för en stadgad, o r d e n t l i g k a m m a r p i g a, finnas platser l e d i g a n ä s t k o m m a n d e 2 4 o k t.
h o s fru Aschan, Gransholm pr Gemla.
[39G] (G.
18181x2) S T P PLATSSÖKANDE.
Som lärarinna i musik, vanl.
s k o l ä m n e n, h a n d a r b.
1. träsnideri ö n s k a r u n g flicka k o m m a i b i l d.
fam. u n d e r s o m m a r e n mot fritt vivre.
Sö- k a n d e n kan o c k hjelpa till i hush., o m så önskas.
Svar: » Sommar », iduns byrå.
[SFL+J kunnig i kläd- och l i n n e s ö m samt v a n v i d h u s l i g a g ö r o m å l, ö n s k a r plats i bättre familj.
V i l l i g biträda i skrifn.
o m så ö n s k a s.
P å l ö n g ö r e s m i n d r e anspr.
b l o t t få räknas s o m m e d l.
af fam. S v a r till » A n s p r å k s l ö s », L i n k ö p i n g p.
r.
[399] P - CD CO CD En stadgrad flicka af g o d familj o c h s o m g e n o m g å t t en knrs i frisk- o c h s j u k g y m n a s t i k samt mas- " sage ö n s k a r sig plats i familj, der h o n med denna kunskap kunde gagna.
H o n kan äfven u n d e r v i s a i m u s i k samt är v i l l i g att deltaga i alla i n o m h u s före- fallande g ö r o m å l.
S v a r till K r.
N.
, Adelsgatan 4, L u n d.
R e k o m m e n d a - t i o n e r k u n n a erhållas.
[393J Breflåda.
A.
N., författarinna till » Blommor i hem- met, » bedes insända ny adress, enär den sända förkommit.
V. i K.
Som ni ser, hafva vi användt eder uppsats, något bearbetad, i dagens nummer.
Tack!
Ebon.
Tack för bidragen!
P.
A.
M.
Det sända användes ej, men kor- tare saker: kemiska och tekniska rön, prak- tiskt pröfvade och passande för Iduns läse- krets, vore vi tacksamma för.
H — a, Frida, E.
H., Albertina, och Elin, Maria Bkt, Aug., Hanna, Mycket erfaren hus- moder, H., Anna Maja, Husmor på landet, Ida och F. M.
S.
Tack!
Införes elter hand.
171 A L M E D A H L S Fabriks Försäljnings-Magasin, Stockholm, Snecia.l-a.ffa.1 * f ö r T T t s t v r s l a r.
torg P R I S B E L Ö N T En ung flicka, Frågor och svar.
SYNNERHET C-i o H C / 3 S ä- 53 " ro
Tidningen kostar endast en (I) krona för qvartaiet, befordrlngsafglften inberäknad.
— Fullständig mode- och mönstertidning gratis.
Annonser mottagas genom S. Gumsefius annonsbyrå * ocn nos redaktionen till 2 5 öre pr 4-spaItig petitrad (= 10 stafvelser).
G F T I S T Q, P O L C ^ E R S S K O N F Ä R G E R I och K O N S T T V Ä T T I I I N G N:r 2 Kungsholmstorg N: r 2.
Diitilrnw R NLLLL K N F w u u a u l, T 0 1 CN C.
D.
HÖTORGET • J O S E P H S O N, 1 1, 1 T R.
9 — 10 och 2 — 3.
Allm.
tel. 6910.
Fruntiminerssjukdomar, Förlossningar.
Q 4 4 $3 [207] - V 0 N 9 FINT Å N G V Ä F V E R I S o It K A H A D E T T Y ° M P T Y I a- hus- J.G. I MAGASINET K L Ä D S Ö M N A D 4 J.
A ° H A M M A R S (i och BRODERIER.
YllestramaJjer, alla färger, Garn och Silke.
Förklädestyger, ylle och bomull.
Äkta, f ä r g e r.
Originalmönster.
Bästa materialier.
Beställningar ' ulföras ä Möbeltyger, Mattor, Vraperier m. m. i hvilken stil som önskas, Moderata priser.
Stockholm, Drottninggatan 36. och å 3 N D ANNONSER, C L: O,, 55, P I X ^ I T pr U O utländska S A.
EXTRA [313] kanna.
O T T O U - F Y S I O L O G I S K A U L M G R E N S L V Otto E R.
bestånd!
Ulmgren, M e d.
doktor, praktiserande landläkare.
S K O D O N fSr damer, herrar o c h barn tillverkas h o s u n d e r t e c k n a d.
•&lt; A n v ä n d alltid sådana åt ^ e d r a b a r n, så fa, d e ej l i k t o r n a r och kylknölar på gamla dagar!
i Högaktningsfullt [31G] C.
N i l s s o n, Drottninggatan 100.
&lt; V T T T T T T T Fiskebäckskils K öppnas WW I M F F " L tember.
S T O R T J J L A G E R anstalten torde H. anskaffande intill Uddevalla, samt Uddevalla Q D den 15 j u n i i maj 1888 G [vända s i g tiil 4] 3 8 E N E R AF d e n 15 sep- rörande bad- undertecknad, Fiskebäckskil.
tidning.
C.
A, B E R G.
A L - D E P Ö T B E N G E R S Normal-Ylle-Underkläder FÖR 2, H E R R A R, NORMAL-LAKAN, och Damer ÖRNGOTT, L A N D S O R T S B O A R O C H B A R N.
KAMELHÅRSFILTAR ÅDER-FÖRBANDS-BINDLAR.
P L A T I N A - L A M P A k u n n a få hvarjeh.
u p p d r a g utförda g e - n o m undert.
S e a n n o n s e n i n:r 1 5 a f Idun.
Postadr.
: Engelbrektsg.
31 A.
Telegrafadr.
: Ströms, Stockholm.
[300] Maria Ström, f ö d d Kloekhoff.
ELLER till Badhuskamreraren, till ÅLDRAR, VATTUGATAN öppen upplysningar i n: r 20 o c h 22 a f d e n n a N y s t r ö m, FÖR FAMILJEN o c h öfriga derefter annons hörnhuset v i d Brur kebergstorg.
[365] AFSEDDA o c h hålles.
OCH M E D 1 4 ÅR.
STORA man Utförligare Goda tyger.
Nya cch smakfulla model- ler.
Billiga priser.
Allm.
Telef.
68 40.
2 rums A F B A R N K L Ä D E R F Ö R ALLA TILL För Badinrättning år d e n 15 j u n i ' Ti U innevarande (LUFTRENANDE) O C H O Z O G E N.
EN GROS O C H DETALJ.
— KATALOGER O E H PRISKURANTER GRATIS.
GÖSTA VIDINGHOFF, [113] 172 Im¥~ " S P; Filial: (Svenska industrimaga- sinet.)
[37] kr.
D; R [393] Tillverkningsort: Lund (T h o r a K u l l e).
Göteborg E P u l v r e t finnes å a p o t e k e n o c h flere p a r f y m b u t i k e r.
P r i s 1 kr.
p r ask.
Stockholm 1 8 8 0.
G.
H A M M A K, adress KONSTVÄFNADER R 30 Malmskilnadsgatan T S V E N S K A &amp; E D e n n a r e n h å l l n i n g k a n v ä l n å g o n g å n g tillfyllestgöras m e d vatten och b o r s t e, d e r n ä m l i g e n tänderna ä r o n o r m a l t u t v e c k l a d e o c h r e g e l - messigt o r d n a d e i m u n n e n; m e n detta är långt ifrån i a l l m ä n h e t h ä n - delsen, o c h behöfves här, o m än ej alltid d a g l i g e n, ett T A N D P U L V E R, s o m innehåller beståndsdelar, l ä m p a d e att tillintetgöra b l a n d annat, o c h hufvudsakligast, d e s y r o r, s o m dels införas i o c h dels bildas i n o m m u n - n e n sjelf o c h h v i l k a j u s t ä r o d e n förnämsta orsaken till tändernas förfall.
U n d e r t.
utsänder n u till a l l m ä n h e t e n s g a g n ett sådant, tillfyllest- g ö r a n d e t a n d p u l v e r, s o m är v e r k s a m t utan att hafva d e ringaste s k a d - liga b i v e r k n i n g a r o c h afsedt f ö r så v ä l B A R N s o m Ä L D R E.
P u l v r e t är i n l a g d t i l ä m p l i g a askar,, försedda m e d b e h ö r i g s t ä m p e l.
T i l l hvarje ask, o c h fästad r u n d t o m d e n n a, medföljer e n beskrifning, försedd m e d s a m m a s t ä m p e l o c h dess u t o m m e d m i n n a m n s t ä m p e l i facsimile.
Pris: enkla med veke 4 — 6 kr., extra so- lida 7 — 8 kr., med 2 vekar 12 kr.
Fullkomlig belåtenhet garanteras hvarje köpare.
[292] K e g e r i n g s g a t a n 3 8, 1 tr. u p p.
gifves a f u n d e r t e c k n a d till ett begrän- sadt antal elever.
O B S.
E l e v e r n a för- färdiga e g n a k l ä d n i n g a r.
Bernadina Nicodemi, R e g e r i n g s g a t a n 4 7, 3 tr. u p p öfver g.
[135] R T Noggrann renhållning är derför ett hufvudvilkor f ö r tändernas I.
STOR V Ä R M E F Ö R M Å G A.
BRINNA LUKTFRITT.
BRILJANT BELYSNING.
INTUBI-KAFFEFABRIK, 4 K l a r a östra gata n: r 4.
ENGELSKA 1 * L A N I P K Ö K.
K U R S II G rekom- T r i c o t v a r o r a f bästa q v a l i t é, Serger, Velveteen, Flaneller, Barnskor, V å r - hattar f ö r babies, B ä r k a p p o r.
Utmärkta T e e r m. m.
[252] R ^2, [390] T22S] 38 - (G.
181G1X4) moder.
N:r G w Pariser " liitubi-Kaffe, STOCKHOLMS E I U n d e r t e c k n a d, s o m d e senare åren äfven e g n a t s i g åt tandläkare- k o n s t e n s utöfning, h a r d e r u n d e r k o m m i t till full visshet o m d e t bedröf- liga förhållandet, att d e n s. k.
T A N D K A R I E S (s.
k.
t a n d r ö t a) v u n n i t en b e t y d l i g s p r i d n i n g b l a n d a l l m ä n h e t e n.
O r s a k e r n a till detta a l l m ä n n a o n d a — s o m m e d f ö r så l e d s a m m a följder o c h ej m i n s t b l a n d d e m T A N D - V Ä R K — • ä r o flere s a m v e r k a n d e, m e n förvisso p å s k y n d a s o c h förvärras det o n d a g e n o m bristande tillsyn o m tändernas vård o c h skötsel.
$ CO sparsam E KALLSKÅLSVIN T n o GEFLE $ garanteras, N M E D.
S o m m a r s v a l t. '
!
hos » hvarje D A framhålles: finare C H A N R P.
- C O G N A C från d e förnämsta år h ä r i lager, B O R D E A U X - V I N E R a f v ä l k ä n d a firmor, Stråle, O godhet I Särskildt firmor, flere Q) menderas H B, P å några m i n u t e r k a n p å kall v ä g med dessa m r H i n d é s patenterade H å r - krusare å s t a d k o m m a s d e vackraste l o c - k a r o c h ä r o d e derför d e utmärktaste Luggkrusare.
Säljas å 1 k r.
h o s IB hvars N U 55 Drottninggatan LUGGKRUSARE.
Fru O. och A I r e k o m m e n d e r a sitt välsorterade lager a f endast äkta P a r f y m h a n d e l n, Drottninggatan 6.
Obs.!
S ä n d a s till landsorten m o t efter- kraf.
[3971 Vårt i:a Hushålls-, L 28 H V I T T P O R T V I N, särdeles o m t y c k t, s a m t f ö r s o m m a r s ä s o n g e n: P P U V i Gefle k a n e n u n g anspråkslös, helst musikalisk flicka m e d vårdad u p p f o s t - ran eller e n skolflicka blifva i n a c k o r - derad.
U p p l y s n i n g a r lemnas, o m bref j e m t e p o s t p o r t o ställes till » 8 », Gefle, p.
r. i n n a n d e n 1 j u l i.
[395] ENGELSKA DOKTOR J ETT GODT H E M DIVERSE.
P 1 J S O I n:r D r o l t n i n g g a t a n n:r 8 1 C. i Oöleborg: Kyrkogatan n:r 1 5.
Butik [315] H E L S T 1 S t a d ö n s k a r till h ö s t e n ett bättre fruntimmer m o t fritt v i v r e k o m m a i aktningsvärd o c h välbergad familj for att deltaga i husliga g ö r o m å l.
S v a r e m o t s e s m e d t a c k s a m h e t till » N.
N.
», S k ö f d e p.
r.
[392] e g e r i n g s g.
n:r 9 (J O S M R.)
, Nybrogatan FRUNTIMMERSVERLDEN, 1 9 Drottninggatan STOCKHOLM, INFÖRAS 1 9.
GERNANDTS B O K T K Y C K E K I - A K T 1 E B O L A G LÄMPLIGAST I IDUN. "
^ J F
