# ID: svediakorp-per651
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1888
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 19,794
# sentences: 873
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 23.
B y r å: 8 Sturegatan 8 (ingång från Hamlegärdsg.
19) Annonspris: 25 öre pr petitrad (= 10 stafvplser).
Fredagen den 8 juni 1888.
Tidningen kostar endast 1 krona för qvartalet.
postarvodet inberäknadt.
Ingen lösnummerförsäljning!
l:sta årg.
Utgrifning-stid: R e d a k t ö r o c h utgifvare: hvarje helgfri fredag.
FRITHIOF HELLBERG.
Sista numret i hvarje månad Träffas å byrån kl. 9 — 10 och 4 — 5.
innehåller en fullständig mode- o. mönstertidning.
A l l m.
Telef.
6 1 4 7.
Prenumeration sker: T landsorten: a postanstalterna.
I Stockholm: hos redaktionen, å Stads- postens hufvudkontor, i de större bok- ladorna samt å tidningskontoren.
S v e r i g e s första qvinliga läkare.
|n qvinna läkare!
Den tid ligger ej så långt till baka, då i vårt land blotta tanken på något sådant ansågs för en orimlighet; en för- mäten dröm af öfver- spända qvinnohjernor, omöjlig att förverkliga, eller, i fall den kunde bli verklighet, skulle de dertill erforderliga stu- dierna ovilkorligen be- röfva den feminina lä- karen hvarje spår af äkta qvinlighet och be- hag.
Så dömde man.
Och nu ha vi henne här lifs lefvande, denna framtidsqvinna, som man tänkte sig så ohygg- ligt karlaktig, utmanan- de och vigtig!
Låtom oss se något närmare på henne!
Sen I den der grup- pen af unga qvinnor, bland dem finnes hon, Sveriges första qvinliga läkare.
Försöken att finna henne!
— • Nej, icke hon med det käckt kortklippta håret och den hälft manliga dräg- ten!
— Icke heller da- men med pincenez, och det är ej heller den närsynta, bleka damen, som står med tidskrif- ten i handen och de- monstrerar så lifligt, himlen vete hvarom.
— Åh, I finnen henne ej; kommen, så skall jag presentera henne!
Med.-licentiaten Karolina Wider ström — Iduns läsarinnor.
» Ah, Gud ske lof! » sägen T.
Ja, icke sant, det gör godt att bli öfver- raskad på ett så behagligt sätt?
Det är skönt, att der man fruktat finna en karla- l (apolina Wi dep strö ni.
vulen, stortalande dam, få se en liten fin ung qvinna med rosiga kinder, klara lifiiga ögon, de allra friskaste tänder och ett vackert slätkammadt hår samt med en min så hjertevinnande glad, som om hon vunnit » prinsen och halfva konungariket ».
Nå ja, det har hon ju också, vunnit sitt faststälda mål under en trägen flit, som dock aldrig har fått nedsjunka till trälarbete och plugg- ning.
Karolina Wider- ström har älskat sina studier och från början betraktat det som en lycka och glädje att ha fått egna sig åt det kall, till hvilket hennes håg låg, och ingenting har förefallit henne orimli- gare, än det beröm väl- menande qvinnorskänkt henne för hennes flit och framgång samt de lika välmenande frågorna » om det ej är rysligt svårt för en ung qvinna att studera till läkare. » Det kan ju ligga en hel del i senare delen af denna fråga.
Bland de onda spådomarne stod den, att en flicka skulle få lida mycket t. ex. på anatomisa- larne bland idel manlige kamrater.
Denna spå- dom har visat sig vara fullkomligt falsk, och doktor Karolina Wider- ström kan med oblan- dad glädje se till baka på sin studietid; hon har åtnjutit odelad akt- ning af både kamrater och lärare.
Men hon har också känt hela ansvaret af att vara banbryterska.
Mycket hade hon att akta på; många fördomar att öfvervinna,
Tidningen utkommer i hufvudstaden hvarje helgfri fredag och kostar för ett qvartal endast I krona, postarvodet Inberäknadt.
— Sista numret i många stunder, der qvinnans fina takt må- ste förenas med en okuflig energi, och då den blef pröfvad denna lifsåskädning, som bär upp öfver alla småaktiga och tomma hänsyn, samt i mannen och qvinnan blott ser meuniskan.
Den svenska qvinnan har att tacka dok- tor Widerström för den väg hon banat för efterföljande qvinliga medicine studerande; tonen, den äkta naturliga kamratlika tonen, är anslagen emellan dem och deras manlige kamrater; det gäller nu blott att blifva i det rätta spåret.
Karolina Widerström är född d.
10 de- cember 1856, genomgick gymnastiska cen- tralinstitutet under kursen 1873 — 75, aflade mogenhetsexamen vid Wallinska skolan i Stockholm 1879, utan att frestas till att anlägga studentmössa som ett synligt tec- ken på sin, då temligen sällsynta, värdighet som qvinlig student.
1880 aflade hon med.- fil.
kand. examen i Upsala samt med.-kand. examen vid Karolinska institutet 1884 och nu, d.
26 maj 1888, vid sistnämde läroverk sin med.-licentiat examen.
Sedan den 15 januari detta år har hon varit anstäld som amanuens vid Sabbatsbergs gynekologiska afdelning.
Angående vår unga doktors framtidspla- ner kunna vi för Iduns läsarinnor omtala, att hon på våren 1889 ämnar anträda en studieresa till utlandet samt derefter bosätta sig i hufvudstaden som praktiserande läkare, företrädesvis som specialist i qvinnosjuk- domar.
Det har blifvit sagdt, och det säges mån- genstädes ännu, att qvinnorna sjelfva aldrig skola fatta sådant förtroende till en läkare af sitt eget kön som till en manlig doktor.
Kanske skulle detta ha blifvit förhållandet, om den första svenska qvinliga läkaren » med knapp nöd sluppit igenom » vid sina examina.
Men Karolina Widerström har erhållit höga examensbetyg samt har dessutom under sin tjenstgöring på de olika sjukhusen i Upsala och Stockholm kommit både lärare, kam- rater och patienter att i den unga qvinnan se en pligttrogen och samvetsgrann läkare.
Uuderligt sinne skulle väl den sjuka flicka eller hustru ega, som ej med glädje helsade en qvinlig läkare välkommen.
Det är nogsamt kändt, att svåra olyckor och bittra sorger mångenstädes härledt sig från den fruktan och motvilja, mången qvinna känt för att anförtro sitt kroppsliga lidande åt män.
Må vi derför med fröjd helsa den tid, som förverkligat så mången plågad och lidande qvinnas dröm; må vi af varmaste hjerta helsa Sveriges första qvin- liga läkare välkommen samt önska henne lycka och välsignelse till ' sitt ansvarsfulla kall!
A ve.
D e t p o r t r ä t t v i i d a g e n s n u m m e r m e d d e l a a f frö- k e n K.
W i d e r s t r ö m ä r x y l o g r a f e r a d t efter p r o f k ö r t e t från h e n n e s s e n a s t e » s i t t n i n g » h o s f o t o g r a f e n, o c h s å l e d e s d e t n y a s t e o c h m e s t l y c k a d e, s o m stått att e r h å l l a.
Ett f minne.
I r * \ I L / I i Kl \ J IN månaden meddeiar en fullständig mode- och mönstertidning.
— Uppgif å närmaste postanstalt namn och adress samt erlägg en krona, så er- Man ser, att det är en själ, som älskar och En underlig känsla sig smög i mitt bröst: hot, när och af ho em fick han detta lider och som helt enkelt säger oss detta och säger oss det varmt, kraftigt, sant och upp- rum?
riktigt.
Men — det finnes dock ett men — Nu låg han der gömd, förgäten och stum, som det hjerta kanske, som hos honom drottningen sakDar tålamod att utarbeta sina utomordentligt förträffliga grundtankar.
Det sökt tröst.
hela bär stundom spår af brådska och omo- Toå blommor bar stjelken, men kant- genhet, och drottningen-författarinnan glöm- blommor blott mer som oftast Horatii uppmaning att » skynda långsamt ».
Detta fel måste man så mycket på en af de toå.
Ett orakelsoar oar således hemtadt — den saken var mer beklaga, som Oarmen Sylva har verklig poetisk begåfning, rik fantasi, godt öra för klar.
Men var dt väl frågerskan nöjd med verstakten, både eld och behag i uttrycket.
Hade hon icke varit drottning, hade hon nöd- sin lott?
Fick hon nej, fick hon ja, det är frågan gats underkasta sig förläggarnes fordringar, kritikens skärpa oeh publikens nycker, skulle just, hon snart fått klart för sig, att hon saknar eller kanske hon aldrig hann svaret få, förren hon tvangs lägga blomman i skola, och att det är detta, som hindrar henne boken och gå från att blifva en stor skaldinna och anvisar henne plats bland de mindre barderna.
och lemna sin fråga om smärta, om lust?
Men drottning Elisabeths rätta storhet är nu att söka på ett annat fält och framträder i Hvad vet jag?
Der ligger nu för min ädlare drag.
syn På sin bröllopsdag sade den unge fursten ett märke blott mellan bokens blad.
till Var hon, som det ditlagt, ung och glad, henne: » Du får ett ädelt kall att fylla; du får vara mild, der jag måste vara sträng; med hälften af ros och lilja i hyn?
Eller var hon en qvinna, som lidit af du får trösta der jag sårar; och du kan fälla förböner för alla och en hvar. » Han visste svek under många år och nu krossadt fann med sig sjelf, att han var en äkta Hohenzol- lern, strängt rättvis och rättänkande, men sak- sitt stackars hjerta af trolös man, som längese ' n upphört med eder och nande den förmåga att göra sig afhållen, som är så vigtig för en regent.
Denna brist gör, smek?
att han ofta sårar sina mindre stränga under- såter just då han önskar handla för deras Hvad vet jag?
Det var en roman, hvari bästa.
Om konung Carol nu är en ganska jag prestkragen hittade, vissnad och blek.
populär konung, beror detta väsentligen på, att Om kärlek den handlade — värsta lek, hans gemål lagt på hjertat de ord han sade af hvilken än kunnat allvar bli.
henne, då de till sammans började sitt lif.
Hvad vet jag?
Kanske hägnar nu graf » Det är icke så lätt för oss att fylla vår vens frid plats, » sade hon en gång till en väninna, » ty den mö, som en gång lade blomman hår, vi hafva inga gamla och väl grundade rättig- och ingen mins, hvar den kulle är, heter här; vi måste försöka vinna allas väl- der hon sofver, bergad från storm och vilja och tillgifrenhet. » strid.
N.
G. Arenander.
Europeiska furstinnor.
Efter främmande källor tecknade af Mathilda Langlet.
» Carmen Sylva ».
(Forts, från n:r 22.)
Alpjfrån denna tid egua.de sig den unga drott- «ållr&gt; ningen allt mer åt skaldekonsten.
Tro- gen sin vana utgöt hon sin smärta i diktens famn, i ljufva sånger skildrade hon sin lycka och sin sorg, på tyska öfverflyttade hon de rumäniska folksånger, hvari hennes älskling funnit nöje.
Dessa senare lät lion trycka i tanke att livad som roat hennes eget barn också skulle kunna bereda glädje åt andra små der borta bland vinberg och ekskogar i hennes fädernesland.
Detta var hennes först- lingsarbete.
Sedermera har bon utgifvit flera arbeten, ty äfven om man är höjd öfver så väl begäret att skörda beröm som bebofvet af in- komster, erfar man dock alltid ett behof af att dela sina tankar och erfarenheter med andra, antingen muntligen eller skriftligen.
Och det man skapat med penna eller pensel får liksom ett högre värde, om andras ögon också hafva sett det.
i prestkrage låg förvissnad och glömd i en gammal bok, som en dag jag fann i en vrå, der spindeln på glömska spann Carmen Sylvas literära arbeten skola alltid och ho ar sak af många års damm var genom sin ursprunglighet tilltala läsaren.
Det finnes ingenting konstladt eller artificielt deri.
gömd.
Det första året af hennes giftermål torde hafva synts » Skogsblomman » något dystert i detta främmande land, der hon var skild från alla de sina och der hennes man nästan stän- digt var upptagen af statssaker.
Helt säkert irrade ofta hennes blickar ut öfver sinktaken på de stora hus, som äro bygda nästan inpå det af blott en liten trädgård omgifna kung- liga palatset, irrade längtande bort i fjerran öfver skogar och berg till fädernehemmet vid Rhens gröna strand.
» Hvart skola vi taga vägen i detta stora slott, vi, som blott äro två! » skall hon hafva utropat vid åsynen af det stora sommarslottet Sinaia.
Blott en kort tid hade de varit flere än två.
1870 föddes en liten dotter, som i fyra år var sin moders högsta lycka.
Glädjen, som så sällan varit hennes följeslagare, tycktes nu hos henne skola finna mera varaktig stad.
Hon glömde sina sorger, när hon såg in i den lillas strålande ögon; hon trodde på lyckan, när hon slöt sin lilla dotter i sin famn.
Det finnes från denna tid ett förtjusande porträtt af drottningen, bärande sin lilla flicka på ryg- gen, glad och stolt i sin moderskärlek och sin lycka.
I fotografi spriddes denna bild vida omkring och hittade äfven till den aflägsna norden.
Som vi redan sett, räckte denna lycka endast några år, och ehuru drottningen visserligen aldrig under sina lyckliga dagar försummat sina plig- ter, förde henne dock sorgen närmare till hen- nes folk, och » lilla moder » är det namn, som detta folk länge gifvit henne.
Redan från bör- jan försökte hon med flit och ifver att sätta sig in i de nya förhållanden, som här mötte
hålles ett nummer i veckan under hela qvartalet.
För hvarje 5-tal abon- nenter, som samlas, och för hvilka afgiften insändes till Redaktionen af henne.
Hon lärde sig snart att både tala och skrifva landets språk, hon gjorde sig förtrogen ined folkets seder och behof, och det dröjde icke länge, förr än hon insåg, att hon ganska riktigt bedömt detta land, när hon trodde, att här var mycket att göra och mycket att göra af.
Hon har alltid hållit sig fjerran från allt hvad politik heter, men det dröjde icke länge, innan hennes inflytande i landet visade sig vara af vida mer välgörande verkan än både diplomati och kanondunder.
Hon grundade skolor, hospi- tal, » soppkök », hem för konvalescenter, hus- hållsskolor och barnkrubbor; hon uppmuntrade populära föreläsningar och utbredde aktning för helsovårdslagarne — det senare högst nödvän- digt i österländerna, dit Rumänien måste räk- nas.
Hon har också upprättat konstskolor och konstgallerier, hvarjemte hon i hög grad upp- muntrat husfliten och konstsinnet hos qvinnorna, hvarvid hon söker, så mycket i hennes förmåga står, bygga på det redan befintliga och ställa allt på ren nationel grund.
De rumäniska qvinnorna hafva alltid egt stor skicklighet i alla slags qvinnoslöjder, så- som spinning, väfhing och framför allt brode- ring.
Men en viss, allt mer kringgripande smak för vesteuropeisk billig grannlåt hotade att förqväfva denna hemslöjd och göra den pittoreska nationaldrägten till något » gammal- modigt » och följaktligen föraktadt.
På egen bekostnad anlade drottningen då en syskola, der de gamla bysantinska mönstren med stor omsorg reproducerades.
Hon köpte af bond- qvinnorna drägter, som de sjelfva broderat, och då hon vistas på sitt sommarslott, bär hon alltid sjelf och låter sina hofdamer bära den rumäniska drägten, som endast deruti skiljer sig från bondqvinnornas, att drottningen bär en slöja, hvilken, såsom i den grekiska drägten, äfven här antyder drottningsvärdigheten.
Dess- utom har hon påbjudit, att vid den stora bal för välgörande ändamål, som årligen gifves i Bukarest, endast rumäniska drägter skola bäras.
Men det var under kriget 1877 — 78, som drottning Elisabeth verkligen blef en moder för sitt folk.
Rumänien stred tappert och fick lida mycket under detta krig.
Kung Carol var alltid främst i striden, och hans gemål var alltid främst — hos de lidande.
På egen be- kostnad upprättade hon ett lasarett för hundra personer, oeh man såg henne beständigt der eller i de öfriga hospitalen, der hon personligen deltog i de sårades skötsel och vård.
Ganska ofta var det endast hon, som kunde öfvertala soldaterna att underkasta sig smärtsamma opera- tioner.
Alltid hade hon tröstande och upp- muntrande ord till hands och vid mången döds- bädd stod hon som en tröstens ängel.
Intet under att de sjuke tillbådo henne som ett hel- gon, intet under att den kallsinniga, bögari- stokratiska » societén » i Bukarest blygdes oeh ryckte upp sig ur sin likgiltighet, så att drott- ningen åtminstone fick pekuniert understöd från detta håll.
På stora torget i Bukarest står nu mera en staty, föreställande drottningen, som räcker en sårad soldat en dryck vatten.
Denna staty bekostades genom insamling af penningar hos rumäniska soldathustrur till ett bevis på deras tacksamhet mot henne, som då allmänt kallades » de särades moder ».
Det finnes må hända ingen furstinna i hela Europa, som så helt egnar sig åt sina pligter som Carmen Sylva.
Och dessa äro icke så lätta, som man kunde tro.
Bukarest är en mycket fordrande stad, och den unga dynastien är så godt som slaf af dessa fordringar.
För att hinna uppfylla dem alla och dock ega någon stund för sig allena, har drottningen gjort sig till regel att både vinter och sommar hvarje i ni I LJ l | LJ K I IN Idun, erndlles ett gratlsexemplar för hela den tid, under hvilken abonne- mentet räcker.
Äro de samlade abonnenterna färre än 5, torde prenumera- morgon stiga upp klockan fyra.
En tid steg hon upp kloekan tre, men detta blef henne för drygt.
Sedan arbetar hon till klockan åtta och dessa timmar äro de enda, då hon kan få vara i fred med sitt arbete, då hon får vara Carmen Sylva; återstoden af dagen måste hon vara drottning af Rumänien.
Detta är ingen lätt sak, ty Rumänien är ännu ett balft öster- ländskt rike, och det går der icke an att hafva särskilda audiensdagar eller timmar: drottningen måste taga emot hvar och en, som begär före- träde.
Det kan hända, att hon får mottaga besökande, tolf till femton timmar i rad.
Då hon och hennes gemål sätta sig till bords, äro de stundom så uttröttade, att de knappast förmå tala ett ord med hvarandra.
Om hon sedan kunde få gå någorlunda tidigt till sängs, vore det ändock uthärdligt detta.
Men i Buka- rest roar man sig tappert — det kallas också nöjets stad — spisar middag sent och förläg- ger sina nöjen till nattens timmar.
Galaspek- takel och baler börja sällan förrän klockan tio eller elfva på aftonen, och öfverallt måste drott- ningen vara med eller åtminstone visa sig.
Så- ledes kommer hon sällan i säng före klockan ett och får blott fyra timmars sömn, hvilket tydligen är för litet, och utan tvifvel kommer hennes helsa förr eller senare att lida deraf.
Under sommaren vistas bofvet vid Siuaia, der munkarne fordom utrymde klostret åt de kungliga gästerna, men der konung Carol låtit uppbygga ett präktigt slott.
Trakten, der detta slott är beläget, är helsosam och utomordent- ligt vacker; här förenas Karpatiens storartade skönhet med de italienska alpernas rikare och mera romantiska behag.
Men äfven här måste drottningen gifva audienser och mottaga främ- lingar, så att hon, ehuru ej jägtad som i hufvudstaden, dock ej heller här kan få vara i lugn och T O.
Blott tre veckors fullkomlig hvila unnar hon sig under hela sommaren.
Hon drager sig då tillbaka till en schweizervilla, som hon byggt åt sig vid randen af den sor- lande Pelesch.
Här öfverlemnar hon sig åt sina mest älskade sysselsättningar, här skrifver hon, målar hon, ströfvar omkring i skogen.
Under dessa vandringar bär hon alltid en prak- tisk och enkel drägt, den samma, som bond- qvinnorna i trakten nytja.
Med en alpstaf i banden och en stor dansk dogg till sällskap och beskyddare vandrar drottningen af Rumänien omkring i skog och mark, klättrar upp på berg, lyssnar till fogelsång och plockar blommor, allt medan hon samlar intrvck, som Carmen Sylva sedan bearbetar och nedskrifver.
(Forts.) Qvinnor.
Porträttstudier för Idun af Johan Nordling.
IV.
Mor Maja.
(Forts. fr. föreg.
n:r.)
^jfjopen så kommo hårda tider med magra r&gt; * * » skördar år efter år och ekonomiskt be- tryck för all landet.
Kullaborna släpade och sleto i sitt anletes svett för utkomst och äring.
Men intet hjelpte, hvarken arbete eller försakel- ser, mot denna envisa kris, som sög deras kraf- ters märg och deras åkrars must.
Landtbruket gick bakut ech kreaturen tvinade.
Larsson gick omkring så mörk i synen som ett oväder.
När hans bemödanden oupphörligt gäckades, kände han slutligen en trötthet och leda vid alltsammans uppstå och växa inom sig.
Och hans sinne förbittrades, och han knotade mot denna fördömda jord, som intet gaf.
Sonen och han höllo långa rådslag tillsam- mans, lånade tidningar hos klockaren, studerade dem flitigt och ifrigt, och slogo råd igen.
Men alltid, när mor Maja nalkades inom hörhåll, för- stummades de med ens.
Hon var nu den enda, som höll modet uppe; hennes energi och uthållighet sporrades af mot- gången, och hon sökte ideligen med förtröstans- fulla och uppmuntrande ord egga männen, hvilka icke förty blefvo slappa och liknöjda för arbetet och läto det hela gå för vind och våg.
Hon hade.
en känning af, att de i smyg förberedde något ondt, hon visste icke rätt hvad, och hon oroades djupt af dystra aningar.
Men hon kunde aldrig utforska dem och, när hon frågade dem rakt på sak, tego de.
Så var det på våren, april gick in och snön smalt.
Det hade varit en hård och bister vinter; men nu rymde den med ens fältet.
De långa soliga dagarne gjorde styfva dagsverken; isen bröt upp och saltsjöfjärden brusade af väl- dig vårflod.
En qväll kommo mannen och sonen åter från en hemlighetsfull stockholmsresa, hvars orsak mor Maja förgäfves sökt utfråga och hvilken derför ingifvit henne en aggande oro, som bränt oeh plågat hela dagen.
Hon hade en förnimmelse af, att detta fruktade obekanta som hon på senare tider känt i luften, nu stode för dörren.
Tunga suckar stego oupp- hörligt, ofrivilligt upp ur hennes bröst och medan hon skötte sina sysslor, gingo hennes tankar beständigt i samma kretsgång: » hvad taga de sig till; herre Gud, hvad taga de sig till 1 » Hennes ängslan växte för hvarje timme, som gick, och när det kom till qvällen, var den rent outhärdlig.
Hon hade icke ro i stugan, der brasan flammade, utan löpte ut i smutsen efter den mörka vägen, långt ut för att möta de hemvändande.
Men när hon så skönjde vag- nen i dunklet på afstånd, hörde hjulen gnissla och männens dofva röster, åtrade hon sig, vände och smög hem till gården före dem.
» God afton » helsade hon, när de stego in i stugan och en orolig blick spejade på deras ansigten, som lystes upp af den röda elden.
» Hvad nytt från staden? » » God afton » svarade de, stego fram till bänken och slogo sig ned.
Vidare sade de intet.
Hon sysslade vid spiseln och det blef tyst en stund.
Hon väntade att de skulle tala, och minu- terna kröpo fram, långa som evigheter.
Slut- ligen blef dock oron henne öfvermägtig; hon skyndade fram till mannen och grep hårdt om hans arm.
» Du, Larsson, » sade hon häftigt, » svara mig, hvad ha ni i sinnet? » Nu måsle du svara mig! » » Hvad skriker du för, » svarade han otåligt; » nu är dock alltsammans klart. » » Klart?
Hvad är klart? » » Vi ha varit hos agenten i dag och styrt om biljetterna.
Auktionen lyses om söndag och om en månad emigrera vi till Amerika.
Det ska f — n slita ea hund här hemma, när man kan få det bättre. » Hon släppte hans arm, som träffad af ett slag.
Hon bleknade och hennes ögon förmör- kades, läpparne rörde sig som till tal, men det dröjde om, innan hon fick fram ett hörbart ljud.
» Och jag? » ljöd det ändtligen hest.
» Du följer naturligtvis. » Nu fick hon lif igen.
» Aldrig! » ropade hon » hör du, det är omöjligt, aldrig! » Mannen reste sig och sköt henne omildt åt
tion ske å närmaste postanstalt.
— Bidrag från alla områden f ö r qvinlig verksamhet mottagas med tacksamhet.
Endast en sida af papperet bör sidan.
» Det bli vi väl två om », sade lian och gick ut.
* Månaden gick, och det blef, som männen hade sagt; de voro två, de voro ense och star- kare.
Det var hårda dagar, förfärande hårda dagar för mor Maja, och hon trodde aldrig, att hon skulle lefva dem öfver.
Den gamla gården, som hade egts af hennes far, farfar och farfarsfar, gick under klubban med bohag och rede; kreaturen, som hon hade ansat och födt upp, leddes bort af främmande händer inför hennes ögon.
Hon kände, att hon måste gråta, men hon hade icke tårar dertill, och de många göromålen för afflyttningen lem- nade henne knappast en sekund öfrig.
Som i en sömn, viljelös, mekaniskt, gick hon mellan sina sysslor.
Nu var det dock deu sista qvällen och allt var slut.
Ladugård och stall stodo öde och tomma, vindar och bodar voro rensopade som af stormen.
I stugan stodo kistorna packade och lästa; allt var redo till affärden morgonen derpå.
Skymningen föll hastigt på, och det vardt nästan mörkt.
På afstånd hördes fjärden sjunga i entonig rytm, sorgmodigt, beklämdt.
Slätten drunknade i dunklet, som hade ett mörkt vat- ten stigit upp och svämmat öfver den; endast här och der skymtade på långa håll ett enstaka ljus från någon granngårds aftonbrasa.
Ett hundskall, ett ramande från en ladugård i fjerran skar för ett ögonblick igenom den tunga tyst- naden, hvilken eljes pinsamt tryckte öfver byg- den, en tystnad, till hvilken saltsjövågornas brus endast föreföll som ett melankoliskt accompag- nement.
Uppe på Kulla gick mor Maja ensam och spökade ute i qvällen; hennes tomma hjerta, från hvilket man hade slitit allt, hvad det höll kärt, hade icke någon ro.
Icke kunde hon gråta, ty hennes ögon, som bländats af solen under ett lif af arbete på fält och mark, voro torra som kiselstenar.
Och icke kunde hon klaga med ord, ty det vågade hon ej for män- nen.
Men i stugan fann hon ej ett ögonblicks frid; hon kunde icke bli sittande sysslolös med händerna i kors som de, stirrande i elden.
Då hade hon rest sig med en lång stönande suck och gått ut.
Alldeles ofrivilligt leddes hennes steg till ladugården efter den upptrampade stigen, som nötts mång tusende sinom tusende gånger af hennes idoga fötter, nu tunga af ålder och mödor, men en gång förr i ungdomsdar, ack, hur lätta!
Hon öppnade porten, som gnisslade på sina gångjern, och steg in.
Intet vänligt ra- mande helsade henne välkommen.
En kylig, rå luft slog henne till mötes; hon tyckte sig se huru de tomma båsen gapade emot henne i mörkret, och hon ryste och gick åter ut.
Till fårens katte, till stallet, till svinstian och hönshuset — hon gläntade på alla dörrar, öfverallt mötte henne samma mörker, samma råa obebodda luft och samma tomhet.
Hon slog igen dörr efter dörr och vred dem alla i lås, liksom ville hon stänga otrefnaden inne.
Till sist vek hon af ned i ledet, som bar till brunnen Hon hade slätten nedanom, och hon spejade ut i dunklet framför sig.
Hennes ögon voro skarpa och vana att se.
Vid hori- sonten, bortom skogsgränsen, hvilken hon ur- skiljde som en mörkare strimma i det öfriga mörkret, lystes himmelen upp af ett fjerran sken, den stora stadens ljus.
.
.
Och detta skimmer, som bon aldrig förr egnat någon tanke, fylde nu med ens upp hennes inre med en obestämd fasa, och hon stannade.
i r-v i i R I I L-J U IN användas och marginal lemnas.
Namn och adress torde alltid noga angifvas, och kan fullkomlig diskretion från redaktionens sida påräknas.
Det föreföll henne — nu när hon hade det att frukta — som ett blodrödt återsken från en härjande brand, en brand hvars lågor girigt förtärde allt det hon kallat sitt, allt det vid hvilket hennes naiva hjerta varit bundet.
Allt hade man röfvat ifrån henne och störtat dit in, och sjelf skulle hon i morgon slitas från roten och offras i flamman.
.
.
En gnista af ett outsägligt hat tändes inom henne och blossar upp, häftigare än krut, till en svidande eld.
Hennes blod, sjudande af hetta, spänner i ådrorna under hennes hårda hud, och, betagen af den vanmägtiga vredens raseri, höjer hon sin knutna hand.
I det samma hör hon tunga steg bakom sig och en stark arm lägges beskyddande öfver hennes skuldror.
Det är mannen, som osedd kommit öfver henne i mörkret, och han frågar henne lågmäldt: » Hvad gör du här så ensam, Maja?
Var förståndig och allt blir godt. » Det är en underlig vekhet i hans stämma, sådan hon icke förnummit den på långa, långa år.
Den griper henne med oemotståndlig makt; hon kommer plötsligt att tänka på en dag för 5 och 2 0 år sedan, på sitt lifs korta erotik här, på denna samma plats hade han första gången lagt sin arm om hennes lif, kysst henne och sagt: » då blir du min. » Och all hårdhet, som dessa hårda dagar samlat, lossnar med ens inom henne.
Hennes stelnade smärta får luft, och tårarnes störtflod bryter lös.
Hon lutar sitt tunga hufvud ned i sina hän- der, vaggar det sakta fram och åter, fram och åter.
Och medan tårarne, strida och heta, dröj pa mellan hennes bruna fingrar ned i mörk- ret och snyftningarne i ojemn takt bryta hennes ord, klagar hon i qvidan: » Jag bär det inte.
Jag bär det inte.
.
.
» sten n: o 3 8.
P r i s 5 0 ö r e.
E n v a c k e r o e h tilltalande melodi.
Album fur die Jugend.
K l e i n e V o r t r a g s s t i i c k e fur das P i a n o f o r t e v o n Xaver Scharwenka.
Häftet innehåller Gavotte, Barcarole, Entschwundenes Gliick och T a r a n t e l l e i a r r a n g e m a n g » fiir d i e J u g e n d ».
P r i s 1: 5 0.
Iduns tredje pristäfling.
Ämnen: 1.
Huru skall en ung qvinna en god husmor?
bäst utbildas till (Pris 3 0 kronor.
Upp- satsens omfång högst 5 spalter.)
2.
Hvad hörer ning till ett ungt äkta pars och huru böra kostnaderna härför, a) då familjen årsinkomst, b) 4,000 bosätt- ställa sig har 2,000 kronor?
kr i (Pris: 2 0 kronor.)
3.
Ett för Idun strofer Tiden eller för verser.
poem om högst fem (Pris 1 0 kronor.)
täflingsskrifternas går den 3 0 juni.
få lämpligt insändande ut- De insända täflingsskrifterna ej vara förut offentliggjorda.
på endast Manuskriptet bör skrifvas och hvarje täflingsskrift märkas å baksidan af kuvertet med påskriften: täflingsskrift en sida af papperet, Täflingsskrift.
Hvarje bör förses med en signatur och förseglad namnsedel biläggas.
De i godhet närmast efter de prisbelönade alstren kommande täflingsskrifterna liedersamt omnämnas, komma att och förbehåller Redak- tionen sig rätt att, om hon så för godt finner, i Idun offentliggöra äfven dem.
Stockholm den 1 juni 1 8 8 8.
(Slut.)
Redaktionen.
^£^&gt; Literatur.
Ordningskärlek.
Från vår- o c h sommardagar a f N.
P. Ödman.
N y s a m l i n g.
P r i s 2: 5 0.
Fahlcrantz &amp; 0:o. D e n k ä n d e författaren skrifver nästan uteslutande o m upplefda s a k e r; h a n berättar äfven tyr, han teck- nar p e r s o n e r o c h situationer sä lätt o c h l e k a n d e o c h med så fin h u m o r, att h a n r y c k e r läsarens intresse o e m o t s t å n d l i g t m e d sig.
B o k e n skall säkert blifva I d u n s l ä s a r i n n o r en v ä l k o m m e n l e k t y r u n d e r v å r - o c h s o m m a r d a g a r.
O c h skulle ej t i d eller kassa till- låta e n färd ut i S v e r i g e s b y g i e r u n d e r s o m m a r e n, så följ m e d h e r r Ö d m a n » p å r u n d r e s e b i l j e t t ».
Andliga farsoter af Paul Regnard.
Bemyndigad ö f v e r s ä t t n m g af Robert Tigerstedt.
P r i s 2: 5 0.
Fahl- crantz &amp; Co. I fyra artiklar — H e x e r i v ä s e n d e t, M a g n e t i s m e n, Morfinisinen, S t o r h e t s v a n s i n n e t —, h v i l k a d o c k till- s a m m a n bilda ett helt, har författaren t e c k n a t d e själssjukdomar, h v i l k a u n d e r o l i k a tider likt e p i d e - mier hemsökt menniskoslägtet.
T r o t s sin stränga vetenskaplighet, är b o k e n — äfven för d e n i c k e v e - t e n s k a p l i g t b i l d a d e — af största intresse, h v a r l i l l o c k bidrager öfversättningens klara o c h eleganta stil.
B o k e n s typografiska utstyrsel är g o d.
Debet o c h kredit.
K o m a n af Gustav Freytag.
Ofversättning från t r e t i o a n d r a o r i g i n a l u p p l a g a n af J. Granlund.
H ä f t e n a 1 — 9.
Bokförlagsbyrån (Ad.
Johnson.).
Intressanta karaktärer, lifligt o c h h u m o r i s t i s k t berättade h ä n d e l s e r o c h ett l y c k l i g t funnet fält f ö r h a n d l i n g e n hafva skapat b o k e n s f r a m g å n g i h e m l a n - det o c h skola väl g ö r a d e t s a m m a här.
Söker du a n g e n ä m l e k t y r för e n stilla h v i l o s t u n d, så försök m e d Freytags » Debet o c h kredit ».
D e n u t k o m m e r i c:a s e x t o n 2 5 ö r e s häften.
P å Kongl.
Hofnmsikhandlare Abr.
Lundquists för- hafva u t k o m m i t: De unga tu.
V a l s för p i a n o af John Öländer.
T i t e l b l a d e t p r y d e s af s y n n e r l i g e n v ä l utförda p o r - trätter af p r i n s e n o c h prinsessan B e r n a d o t t e.
lag Uret.
S å n g af C. Löwc för b a r y t o n.
Barytoni- Äpl Rycket ligger i detta ord inbegripet, så- ^ " ^Cg som punktlighet, ordentlighet, ordhål- lighet och ett troget aktgifvande på lifvets pligter.
För att kunna erhålla och behålla medmenniskors oinskränkta högaktning och för- troende, bör man vara och förblifva ordnings- älskande och få äro de egenskaper, som så bi- draga till ett hems lycka, trefhad och välstånd, som just denna.
Man kan och bör med fullt skäl skatta det hem sant lyckligt, der husmo- dern och alla husets medlemmar ega denna egenskap och der således hvar och en är tro- gen i det honom åligger att utföra.
Mycken tid och många obehag besparar sig den, som älskar ordning omkring sig; han hinner ock uträtta mycket mera än den, som genom sin oordentlighet aldrig har något på sin plats utan måste, hvarje gång han behöfver något, leta derefter på alla möjliga platser.
Oordentlighet tar tid och kan mången gång i hemmet åstad- komma mycken förtret och ofta oberäkneliga skador och förluster.
Man blir nog i det all- männa lifvet ofta i tillfälle att se, huru många menniskor hafva blifvit ruinerade just genom denna sin brist på ordningskärlek.
I mer än ett hem har lyckan jagats på dörren genom husmoderns oordentlighet och obetänksamhet.
Det må derför vara hvarje moders uppgift att gifva noga akt på sig sjelf och hos sina barn, från deras tidigaste år, inplanta sinne och håg för ordning oeh punktlighet.
Denna egenskap är nödvändig for den, som eger mycket, men
Manuskript, som ej antages till Införande, återsändes, så vida porto bl- fogas.
inga ofrankerade försändelser lösas.
ej heller mindre för den, som eger litet.
Må derför en hvar befiita sig, att göra allt med omsorg och noggranhet, samt taga det som sin uppgift att i allt vara ordningsälskande.
Maja En £ lifsuppgift.
Berättelse af Ernst Landquist.
12. i r-N • i K i I |_J LJ IN Annonser mottagas endast mot kontant liqvid i förskott af 2 5 öre pr 4 - spalt, petitrad (= 10 stafvelser).
Ingen annons införes under I krcna.
hans bild genom att i stället frammana modrens, ville det icke lyckas henne; hon fick fatt i enskilda drag — hennes ögon, hennes hår, hennes drägt, men hon kunde ej sammanställa dem till en hel gestalt, och hon måste gå efter porträttet, som stod på skrifbordet för att åter fä henne lika lefvande för sig som förut under långa nätter och dagar.
Och ändå — ändå — bakom hennes mors fina ansigtsoval med de liffulla, klara ögonen stack ett annat ansigte upp med friska, röda leende läppar och med en blick så ärlig och trobjertad, som trängde midt igenom henne och sade: » Jag tror mig ha funnit en lifsuppgift åt dig, lilla Ingrid — » ^I^Jjela dagen gick Ingrid med Eriks bref i Och det i dag, just i dag!
Hvarför icke klädningsfickan.
Hvad hon än gjorde, förut, medan hon ännu vandrat på syndasäker- antingen hon läste i sina böcker eller talade hetens och verldskärlekens väg — hvarför just med faster eller bad eller tänkte på modren i dag, då hon väl borde varit skyddad af ett och det stora försoningsverket, alltid drogos diamanthårdt pansar?
Och så kom den för- hennes tankar som af en magnetisk kraft ner stenande tanken åter öfver henne: det under- till detta lilla pappersblad, hon kände dess när- bara hade endast varit en villa, en feberfantasi, varo i hvarje minut, och hur lätt det än var, hon befann sig ännu i samma oomvända till- tyckte hon, att hon aldrig burit något så tungt stånd som i går, det var en förmäten, öfver- i sin ficka.
Oupphörligt måste hon helt meka- modig inbillniug af henne att tro sig vara Guds niskt föra handen öfver det, fast än hon mycket barn, i Herrens famn; Frälsaren var henne väl visste, att det låg qvar.
Hon hade före- ännu lika fjerran som förut, och om hon än satt sig att icke läsa om det, och det behöf- bultade sina händer blodiga på nådens dörr, des ju heller icke, ty hon förstod så väl dess skulle den i evighetens evigheter vara stängd i innehåll, både hvad som uttryckligen stod der mångdubbelt lås för henne.
och hvad som fans mellan raderna.
Men sä Hon tog sin tillflykt till Henrika, skildrade tänkte hon till sist: om jag läser om det, kan- ännu en gång utförligt allt hvad hon känt går- ske jag blir qvitt denna förtrollning, som icke dagsqvällen, och medan hon beskref det, blef det kan vara annat än en ny frestelse af djefvulen så lefvande och tydligt för henne, att hon för att draga mig ifrån mitt stora kall.
Och nästan kände det om igen.
Och sedan frågade så tog hon upp det, läste det ännu en gång, hon: » Ä r det så det skall gå till?
Har du men sedan blef det två gånger, tre gånger: en gång känt det samma?
Kan du försäkra tände derefter eld på det och kastade in det i mig, att det verkligen var den Högste, som kakelugnen.
öfverskyggade mig och tog mig till sin brud? » fcSäR % - Men hon blef icke fri från det ändå.
Hennes beräkning, att intrycket skulle förslöas genom att upprepas, hade slagit alldeles fel.
Hon hade endast förflyttat brefvet från fickan till sitt minne, der det stod inbrändt med outplån- liga bokstäfver, ord för ord.
Hon kunde det nu utantill och hon ertappade oupphörligt sig sjelf med att gå och upprepa hela meningar deraf ur minnet.
Huru var det möjligt?
Under hela tiden hon varit i Stockholm hade hon ju knappast tänkt på Erik.
Hennes sinne hade varit så upptaget af andra, vigtigare tankar.
Hade må- hända den korta sammanvaron med Erik qvar- lemnat ett doldt frö i hennes bjerta, som nu började spira upp, då bekännelsen om hans kärlek drog som en varm fläkt deröfver?
Ty hennes hjerta hade blifvit varmt, då hon läste hans bref, det kunde hon ej dölja för sig sjelf.
Hon hade plötsligt, i ett enda ögonblick, gri- pits af en häftig längtan att få återse honom, hon tyckte sig höra hans röst, hon såg honom så tydligt för sig, tydligare än hon någonsin i sin fantasi sett en frånvarande; alla der nere på Hallerums prestgård, som hon ändå lefvat dagligen tillsammans med i så många är, voro endast otydliga dimbilder, som hon riktigt måste anstränga sig att få fram med de rätta färgerna och linierna; han deremot — hon såg hvarje drag i hans ansigte så klart, som om han stått inför henne, hon såg hans breda, solbrända händer, som fört årorna med sådan kraft, hon såg hans starkt byggda axlar, den venstra litet högre än den andra, hon såg hans korta, täta hårfjun, som var litet mörkare öfver hjessan, der solen ej kommit åt att bleka det — och hon hörde så tydligt allt hvad han sagt henne under resan, hörde hans svaga brytning, som hon förmodat vara en qvarlefva från hans i England tillbragta barndom.
Och när hon i ångest sökte tränga undan Ja, alla symptomer voro de rätta, intet enda tecken saknades.
Så hade det äfven händt Henrika, och sedan hade hon oaflåtligt stått fast vid det ingångna himmelska förbundet och i åratal dag från dag endast växt allt mera fast med alla fibrer vid brudgummen, fullkom- nats allt mer och mer i nådatillståndet.
Men hade hon aldrig återfallit i det gamla, hade aldrig verldskärleken slagit upp till ny låga inom henne, hade hon icke haft sina ögonblick af svaghet, vacklande, otillgänglighet för nåden — —?
Nej.
aldrig.
Hur kunde Ingrid göra sådana frågor?
Visste hon icke, att det hon nu be- skref var synd mot den helige ande, denna gräsliga synd, som aldrig kan förlåtas, hvarken i detta lif eller det tilkommande?
Ingrid frågade icke mera, men af den död- liga blekhet, som lade sig öfver hennes ansigte, förstod Henrika, att det var några företeelser inom hennes eget själslif, som framkallat dessa spörsmål.
Hon kom genast att tänka på brefvet och genom ett skickligt manövreradt förhör kallade hon hela sanningen i dagen.
Och nu var hon genast till hands med trösten.
Ingrid hade ingen anledning att sörja.
Den naturliga menniskan inom henne var visserligen genom undret i natt kufvad men icke dödad.
Hvarken Gud eller menniskor kunde begära af henne, att den nyomvända redan skulle kunna ha hela sin umgängelse der ofvan, vara helt och hållet höjd öfver jorden, vid hvilken ju äfven den mest benådade menniska är fästad med tusen trådar, så länge hon andas.
Helgelse- verket sker icke i ett slag, utan småningom.
Och någon synd hade Ingrid ju icke begått.
Hon hade icke på länge hört talas om sin res- kamrat, som visat henne så mycken vänlighet, och var det då så underligt, att han i dag, på grund af den särskilda anledningen, blifvit före- mål för hennes tankar?
Kanske var det nägon- ting särskildt i hans bref, som gjort intryck på henne?
Erik var en präktig gosse, men det är ju så vanligt att unga män gentemot uuga flickor tala en mäugd saker, som de icke mena eller som det åtminstone vore riktigare att icke säga, och i det fallet var hennes brors- son säkerligen ej samvetsgrannare eller försig- tigare än andra ynglingar.
I alla händelser, slutade hon, då hon fann, att Ingrid i denna punkt ej var hågad att gå hennes vetgirighet till mötes, skulle tanken på Erik säkerligen ej länge distrahera benne; om hon tog bönens va- pen till hjelp, skulle hon snart drifva bort frid- störaren ur sitt hjerta, som nu måste varda ett tempel, der Herren ensam skulle herska; allt- sammans var endast en oskyldig och öfvergå- ende yttring af tacksamhet och vänskap, och dessa känslor voro tillåtna och till en viss grad aktningsvärda, om de höllos inom trånga gränser.
Framför allt skulle hon icke tvifla på, att det, som händt henne i natt, varit det stora undret, som en gång i lifvet försiggår med hvarje Guds barn.
Hon var ännu så oerfaren och okunnig i dessa ting, men hon skulle tro på sin äldre syster i Kristo — Gud vare evigt lofvad, att hon nu kunde få begagna det ordet!
—, hon skulle icke undra och spörja längre utan i tro och kärlek och tacksamhet hängifva sig ät den saliga vissheten.
Det var Jesu hand, som räckts henne, oeh det gälde nu endast att hålla den fast och genom bönens makt draga honom närmare och närmare intill sig — — Något lugnad och stärkt återgick Ingrid till sin ensamhet, och det såg verkligen ut, som om frestelsen vikit ifrån henne.
Under några dagar lefde hon nästan ständigt försänkt i bön; det blef henne slutligen en vana, ett behof, att sålunda tvinga alla sina tankar uppåt, och det gick betydligt lättare än förr.
I början kostade det henne visserligen någon ansträng- ning att glömma brefvet och att blixtsnabbt vända sig bort från de trohjertade ögonen, då de oväntadt döko upp, der hon minst väntade det, och lockade henne med den nya lifsuppgiften.
Men till sist blef äfven detta henne en vana; hon kände till och med farans annalkande pä förhand, liksom genom ett slags varsel, och då hennes hjerta började klappa ojämnare och hennes tankar visade benägenhet att slappas och vika af vägen, bad hon med förnyad kraft och tryckte de hårdt sammanknäppta händerna mot ögonen — och så var den farliga stunden öfver.
Men en morgon inträffade någonting säll- samt.
Hon hade icke tänkt på Erik på flera dagar, och hon hade i går qväll gått till sängs i mer än vanligt hög segerviss stämning, som nästan påminde om den öfversvinneliga glädjen den der natten.
Hon somnade med en inner- lig hön på sina läppar och sof lugnt till in- emot daggryningen.
Då började hon drömma.
Hon tyckte, att tvenne englar togo henne vid handen och sväfvade med henne genom änd- lösa rymder, klingande af milda, aflägsna sån- ger, och mellan genomskinliga, doftande, rosen- röda moln; öfverst var en skybädd, hvitare än de andra och på den hvilade Frälsaren i sin röda kjortel och sin - blåa mantel, sådan hon sett honom på religiösa taflor sedan sin barn- dom, men hans ansigte kunde hon icke ur- skilja.
Englarne förde henne upp till honom och lade henne i hans famn, och sedan förnam hon ingenting, endast en känsla af namnlös, stilla lycksalighet; hon låg med sitt hufvud på hans arm, och den kändes som en varm, sen- full mensklig arm med svällande ådror, som pulserade i takt med blodet i hennes tinningar.
Och nu såg hon äfven hans ansigte, som böjde sig
öfver henne med sitt ljusa, spetsiga skägg, sitt korta, silkesfina hår och sina trohjertade ögon, som blickade på henne med en glad, lockande fråga; hon såg de friska, röda, leende läpparna, och nu trycktes de mot hennes i en lång, lång kyss, som spred sig genom hennes ådror som glödande lava, men det var ändå så uuderbart herrligt, så domnande ljuft — och hon sträckte ut sina armar för att lägga dem om hans hals, och hviskade: » Erik —!
» I nästa sekund satt hon upprätt i sängen, flämtande, förvildad, stirrande omkring sig i det halfskumma rummet, och då hon kom till medvetande, skrek hon till, kastade sig tillbaka mot kuddarna och drog täcket öfver hufvudet.
Tankarna voro som fastnaglade i hennes hierna, Och den första, som gjorde sig lös, tjöt ordet: » Synd! » i hennes öra, så att hon flög upp igen, rusade fram till fönstret och drog upp gardi- nen; morgonljuset böljade in oeh förjagade alla de hånskrattande afgrundsandar, som gömt sig i skuggorna der inne.
Synd — dödssynd!
Hon stod lutad mot fönsterposten med till- Våra barn.
Att b a r n ö g o n b e h ö l v a b e v ä p n a s m e d g l a s ö g o n är ej sällsynt m e r.
S y n s v a g - het f ö r e k o m m e r allt m e r o c h uppstår, der d e n ej är ärfd, g e n o m bristande aktsamhet.
E n förståndig m o d e r s k y d - dar d i b a r n e t redan för starkt ljus o c h tvärdrag, i s y n n e r h e t efter s ö m n o c h svettafsöndring.
A f v e n ö f v e r v a k a r h o n b a r n e n s arbete o c h tillåter ej att b o k e n eller arbetet hålles för nära ö g o n e n e l - ler skötes v i d ljuset från en fri gas- låga.
M å n g a läsa m e d förkärlek i s k y m - n i n g e n eller v i d skenet från brasan, således v i d alltför otillräckligt ljus, eller fortsätta så u t h å l l a n d e m e d ett ö g o n e n ansträngande arbete, att s y n - n e r v e n o v i l k o r l i g e n måste lida deraf; faran o c h skadan häraf inses j u lätt nog; m å m a n då o c k afvärja d e s a m m a.
I barnkammaren o c h skolrummet böra r u l l g a r d i n e r n a vara m ö r k a o c h ljuset falla från v e n s t e r öfver d e arbetandes bord.
Barn m e d svaga ö g o n b ö r a ej tillåtas att sysselsätta sig m e d uthål- l a n d e läsning eller handarbete, s o m kräfver a n s t r ä n g a n d e af s y n e n.
Dere- m o t b ö r a d e r ö r a sig m y c k e t i d e t fria.
C.
J.
Bostaden.
» Rinnande innanfönster ».
(M e d anled- n i n g af en » B e k y m r a d h u s m o d e r s » klagan i I d u n n: o 9.)
D e t t a ofta före- k o m m a n d e o b e h a g är så g o d t s o m o m ö j l i g t att h ä m m a genast, det går sällan på så k o r t tid s o m några v e c k o r.
Det n e d r i n n a n d e vattnet u p p k o m m e r näslan alltid af fuktighet i v ä g g a r n a, s o m v i d r u m m e t s u p p v ä r m n i n g afdun- star i gasform, för att d e r p å åter k o n - denseras till » i m m a » (vatten) p å d e kallaste delarne af v ä g g a r n e, h v i l k e t v a n l i g e n är f ö n s t r e n.
P å g r u n d häraf måste b o t e m e d l e t g å ut p å att bortskaffa fukten ur v ä g g a r - na, o c h detta sker vintertiden bäst g e - nom att m e d e l s e l d n i n g tidt o c h ofta u p p v ä r m a r u m m e n, u n d e r det m a n s a m t i d i g t sörjer för en frisk luftcirku- lation, a n t i n g e n g e n o m fönstren eller g e n o m särskildt anbragta ventiler.
G ö r m a n detta, skall m a n, u n d e r förutsätt- n i n g att ny fukt ej tillföres r u m m e t g e n o m otäta tak o c h v ä g g a r etc. snart iakttaga, att i m m a n p å fönstren allt mer m i n s k a s.
D e flesta trähus k u n n a på detta sätt uttorkas på några m å n a - der, stenhus t o r d e m ö j l i g e n taga n å g o t l ä n g r e tid.
S t e n h u s b y g d a af saltsjö- tegel blifva, s o m allmänt k ä n d t är, al- d r i g fullkomligt fuktfria; i sådana hus är det derför så m y c k e t m e r v i g t i g t att hafva g o d v e n t i l a t i o n.
A t t u n d e r s o m m a r e n ha fönstren ö p p n a så m y c k e t slutna ögon, tills hon började frysa.
Hon kröp åter ner i S Ä N G E D, och med värmen spred sig äfven en lugnande, tröstande ro öfver hennes nervöst skälfvande lemmar: hon hade sofvit och drömt, och i sömnen är man ofri, oansva- rig, försvarslös mot de onda makterna; dröm- mens hemsökelse kan Gud ej räkna oss till skuld.
Hon hemtade sig så småningom, oeh den vilda hjertklappningen blef efter hand normal, Hon tog en bok från nattduksbordet och för- sökte läsa för att slå bort tankarna på det gräsliga, som nyss vederfarits henne, men dagern var ännu ej tillräcklig för att hon skulle kunna urskilja de fina bokstäfverna.
Hon lade sig tillbaka mot kuddarna för att försöka somna om igen, men knappast hade hon tillslutit sina ögon, förr än hon åter, i fullt vaket tillstånd, känds de varma läpparne hårdt tryckas mot sina — —.
hufvudet mot nattduksbordets skarpa kant, såg rakt framför sig på täckets blomstermönster med en trött blick och mumlade slött: » Synd mot den helige ande — — hvarken i detta lifvet eller det tillkommande — — » Detta var icke dröm — det var hennes egna onda tankar, och de voro icke ofria, oansvariga!
Hon satte sig upp, men det var, som om hon ej orkat känna någon förtviflan; hon lutade hållas som m ö j l i g t, är j u alltför vanligt, att b e h ö f v a p å p e k a s, m e n v a n l i g e n är m a n d e r v i d m y c k e t rädd för att ställa till » d r a g », s o m j u är b å d e o b e h a g l i g t o c h skadligt för d e m, s o m måste vistas i rummet.
D r a g e t v e r k a i d o c k synner- ligen fördelaktigt för u t t o r k a n d e af fuktiga v ä g g a r, d ä det j u består i e n ö k a d luftcirkulation, s o m helt naturligt m e d f ö r en hastigare afdunstning.
Då m a n j u o m s o m m a r e n vistas m y c k e t u t o m h u s, b ö r m a n derför ej underlåta, att d å tillfälle ges, tillställa drag, o c h förvisso skall m a n u n d e r d e n d e r p å följande kalla årstiden finna, att detta varit fördelaktigt för en fuktig bostad.
JE.
Wn.
Husgerådet.
Aseptin.
D å aseptin är ett sundhets- m e d e l, s o m nära n o g a n v ä n d e s i hvarje hem, m e n är ganska d y r t att k ö p a p å a p o t e k eller i b o d a r n e, är det m i g ett nöje att k u n n a gifva I d u n s läsarinnor ett recept, enligt h v i l k e t m a n för 87 öre kan tillreda en hel k a n n a h e l a n d e och v ä l s m a k a n d e aseptin.
100 g r a m b o r s y r a löses i en k a n n a k o k h e t t vat- ten o c h försättes m e d 100 g r a m g l y c e - rin; d e n kallnade b l a n d n i n g e n tillsättes med 12 d r o p p a r p e p p a r m y n t o l j a o c h 7 d r o p p a r nej likolja, filtreras g e n o m d u b - bel flanell o c h buteljeras, m e n får ej u n d e r v i n t e r n förvaras p å kallt ställe.
(Forts.) Undertecknad, Iduns månad redaktör bortrest.
af medarbetaren Huskurer.
Aida s ä g e r * i » h u s k u r e r &gt; — » m o t tandvärk »: » E t t bättre m e d e l, s o m d o c k ej kan fås utan läkares påskrift ä r: S o l.
c h l o r e t.
ferric.
spirit. » Detta måste vara ett rent misstag, ty n ä m n d a d r o p p a r, jerndroppar, s o m ej h a n å g o t gifttecken (S v e n s k a f a r m a k o p é n), är a p o - tekare skyldig tillhandahålla o c h lemna, * i K:o 14 af Idun.
i tidningen ' dr under göromå / en juni skötas hr Pehr J. Wallin.
Hellberg.
Iduns byrå och expedition under måndagar, Acet.
Morph .. __ g r.
0,C&gt;4 iEtherol.
Caryophyl.
» 2 Choriformii puri » 2 Spirit c o n c e n t r.
» 8 h v a r a f några d r o p p a r p å b o m u l l lägges i d e n ihåliga t a n d e n.
D e t t a är ett o s v i k l i g t m e d e l, s o m d o c k ej fås från a p o t e k e t, utan läkares påskrift p å R e c.
I stället för A i d a s » h e m k o k t a bröst- saft », s o m j a g g a m m a l t k ä n n e r, m e n a l d r i g k u n n a t förlika m i g m e d, skulle jag vilja r e k o m m e n d e r a såsom ett alldeles säkert u p p h o s t n i n g s b e f r ä m j a n d e m e d e l följande: Honung 50 o r t.
Osaltadt s m ö r 12,5 » F i n r i f v e n ingefära __ 8 » Äggulor 4 st. D e t t a b l a n d a s utan k o k n i n g.
H ä r a f tages en liten m a t s k e d 3 eller 4 g å n - ger d a g l i g e n.
Ar hostan m y c k e t en- vis, t o r d e k a n s k e två sådana satser be- höfva tagas.
T i l l efterkur tages hellre än R o s é n s b r ö s t d r o p p a r T i n c t.
T h e b a i c a B e u z o i c a g r.
50, h v a r a f tages 25 ä 30 droppar hvar annan timme.
Niimar.
1 Gardiner.
D å trådgardiner n u m e r a äro d e s o m m e s t a n v ä n d a s, m e n till följe af sin t j o c k l e k o c h b r e d d äro svåra att handtera m e d ett litet stryk- j e r n, vill j a g gifva I d u n s läsarinnor det rådet att a l d r i g stryka utan i stäl- let m a n g l a sådana gardiner.
M a n stär- ker g a r d i n e r n a i k o k a d potatisstärkelse, tillsatt m e d n å g o t stearin, t o r k a r o c h d u g g a r d e m samt låter d e m sedan l i g g a en dag, hvarefter m a n m e d o m s o r g lägger d e m p å en m a n g e l.
D e u p p - h ä n g a s så våta s o m d e ä r o o c h äro d å lätta att drapera, s o m m a n önskar.
G a r d i n e r n a k o m m a, då d e blifva torra, att se ut s o m n y a o c h alla d e o j ä m n - heter, s o m u p p k o m m a g e n o m s t r y k n i n g, uteblifva.
Asta.
De löpande Frithiof h v e m s o m det ö n s k a r.
D e g ö r a säker- l i g e n ej heller ringaste g a g n i n ä m d a syfte.
Bättre hade varit o m A i d a för- o r d a t S o l.
J p d i spirit., s o m säkert hjelper, o m t a n d v ä r k e n h ä r r ö r af pe- riostitis i tandroten eller o m t a n d e n skulle vara ihålig f ö l j a n d e: Strykning.
jista.
och utgifvare, x / 4 skalp, stärkelse u p p l ö s e s i brän- vin.
E n tesked b o r a x, 1 d: o p u l v.
g u m m i, 1 d:o silkestvål, 1 d:o h v i t t finstött vax, 1 balft qvarter k o k t vat- ten.
A l l t detta blandas väl, hälles på stärkelsen o c h arbetas i 15 m i n u t e r.
Otspädes m e d 3 q v a r t e r k o k a n d e vat- ten o c h arbetas ä n n u en stund.
T y g e t bör vara torrt, d å det starkes.
Under s t r y k n i n g e n öfverstrykes d e t m e d en hpp, fuktad i vatten, i h v i l k e t n å g o t blåelse blandats.
Strykjernet under- strykes m e d h v i t t v a x, inlag.it i en tunn linnelapp.
Fönster trädgården.
Rosodling för rum.
D å r o s o r äro b l a n d våra m e s t praktfulla o c h v ä l l u k t a n d e b l o m m o r, b ö r det l i g g a i hvarje b l o m - sterväns intresse att o d l a sådana.
Sät- tet att sköta dessa o c h m e d d e m k o m m a till ö n s k v ä r d t resultat är f ö l j a n d e: S t i c k l i n g a r afskäras i mars eller april m å n a d o c h nedsättas i sand blandad j o r d samt vattnas sparsamt.
Efter rottag- n i n g e n omsättas p l a n t o r n a i g o d g ö d s - lad j o r d o c h ställas i soligt fönster att växa.
I n o v e m b e r m å n a d nedsättas k r u k o r n a i en ljus o c h frostfri källare och vattnas d e r h v a r tredje v e c k a; i sommarmånaderna torsdagar och fredagar öppna endast kl. 10 — 7.
april u p p t a g a s d e åter o c h o m p l a n t e r a s i god jord.
D å r o s o r n a b ö r j a lifligt v ä x a, b l a n d a r m a n en tesked b e n m j ö l i öfre j o r d l a g r e t i krukan o c h vattnar rikligt samt tillser n o g a, att i c k e o h y r a k o m m e r p å d e späda b l a d e n eller b l o m - knopparna.
Asta.
Omplantering af krukväxter.
D å m a n på vårsidan o m p l a n t e r a t ö f v e r v i n t r a d e k r u k v ä x t e r i större n y a k r u k o r, ser m a n ofta v ä x t e r n a börja försämras o c h vantrifvas.
O r s a k e n dertill är oftast, att vattnet, h v a r m e d m a n b e g j u t e r j o r - den, ej tränger till rötterna, utan af krukväggarna uppsuges.
Derför gör m a n väl i att låta n y a k r u k o r l i g g a i vatten en tid före b e g a g n a n d e t, så att vid b ö r j a n d e v a t t n i n g fuktigheten g e - nast kan k o m m a v ä x t e n till g o d o.
Bakning.
Grahams- eller sundhetsbröd.
1 lisp. sammalet hvetemjöl, 2 kannor mjölk, 1 skalp, s o c k e r, 1 skalp.
s m ö r.
H ä r a f utbakas halftumstjocka k n ä c k e b r ö d s k a - kor, s o m sedan torkas.
D e t t a b r ö d är m y c k e t lättsmält.
Konservering.
Ett billigt medel.
D å d e t n u är tid att l ä g g a n e d v i n t e r k l ä d e r, mattor, gar- d i n e r o.
d. till f ö r v a r i n g under s o m - maren, ö n s k a r m a n naturligtvis v e r k - ställa d e n n a b e h a n d l i n g så v ä l, att m a n ej d e r ute p å s o m m a r n ö j e t b e h ö f v e r frukta att v i d e n s k e e n d e u p p a c k n i n g finna de ofta värdefulla sakerna tagna i besittning af e n k o l o n i mal eller af andra skadedjur.
D e n o m f a t t a n d e vä- d r i n g e n är r e d a n öfverstökad o c h hus- m o d e r n står t v e k a n d e mellan förut be- g a g n a d e eller af v ä n i n n o r r e k o m m e n - d e r a d e sätt att verkställa d e n slutliga i n p u d r i n g e n; säkra m e d e l ä r o så d y r a och d e billiga leda sällan till åsyftadt resultat.
D e r f ö r b ö r ett ofelbart o c h billigt m e d e l, s o m praktiskt pröfvats så väl af m e d d e l a r i n n a n s o m af m å n g a h e n n e s bekanta o c h v ä n i n n o r, m o t - tagas m e d glädje af I d u n s l ä s a r i n n o r.
M e d l e t är helt enkelt o c h erhålles för några ö r e n på n ä r m a s t e a p o t e k: det heter naftalin.
D e s m å ljusa kristal- lerna strös öfver sakerna o c h framför allt i s ö m m a r o c h v e c k.
R e d a n v i d r i n g a t e m p e r a t u r f ö r h ö j n i n g smälter naf- talinet o c h u t v e c k l a r d ä en gas, s o m är ett säkert gift för insekter, deras larver o c h ä g g.
I r i n g a m ä n g d luktar d e n n a gas ej o a n g e n ä m t.
F ö r s i g t i g a h u s m ö d r a r bruka u p p r e p a i n p u d r i n g e n en eller två g å n g e r u n d e r s o m m a r e n, men en g r u n d l i g sådan är n o g till- r ä c k l i g.
Naftalinet efterlemnar ej nå- gra fläckar.
L u k t e n deraf f ö r s v i n n e r v i d v ä d r i n g e n fram p å h ö s t e n.
annonser som beröra familjekretsen.
— Annonser mottagas endast genom S. Gumaelius annonsbyrå och hos redaktionen.
Abonnentsamlareantagas .. S / t vtlja särskildt fasta uppmärksamheten på Iduns lämplighet för plats- sökande och platsutbjudande annonsörer, äfvensom för alla öfriga slags S A N D G R E N, Hushållet.
Apelsinskal b ö r man ej förkasta.
D e l s kan m a n t o r k a d e m i l i n d r i g u g n s - v ä r m e, för att sedan b e g a g n a d e m till b r ö d i st. f. p o m e r a n s s k a l; dels k u n n a de syltas, d å d e t förfares p å följande sätt: S k a l e n skäras i 4 delar o e h aftagas med f o r s i g t i g h e t; hvarefter d e läggas i kallt vatten u n d e r ett d y g n; m a n ak- tar sig för att skada det h v i t a på d e m.
S e d a n k o k a s d e så mjuka, att d e m e d lätthet k u n n a g e n o m s t i c k a s m e d en v i s p q v i s t; så snart d e äro färdiga, ka- stas d e i kallt vatten, h v a r i d e få l i g g a i tre t i m m a r; u p p l ä g g a s sedan p å l i n n e att väl afrinna; d e stickas n u m e d silfvernål, så att d e n fina olja, s o m gif- ver syltet sin l u k t o c h smak, m å k u n n a uttränga.
E n stark s o c k e r l a g k o k a s o c h slås het öfver skalen, h v i l k a b ö r a v a r a väl s k y l d a deraf samt stå öfver- täckta till följande dag, d å lagen af- hälles o c h k o k a s m e d m e r a s o c k e r samt slås het öfver skalen.
Sist k o k a s lagen till k u l s o c k e r o c h hålles kall öfver d e 1 b u r k a r väl afrunna o c h n e d l a g d a ska- len.
D e t t a sylt kan förvaras öfver år.
Anm. T o r r a pomeransskal behand- las p å s a m m a s ä t t; sedan d e äro f ö r - v ä l d a, skares b l o t t n å g o t af det h v i t a bort.
O m d e skola användas som k o n - fekt, u p p t a g a s skalen o c h lagen får af- rinna, hvarefter d e rullas i fint s o c k e r, l ä g g a s p å fat o c h få halftorka i s v a g ugn.
L.
L.
Bra sätt att salta kött o c h fläsk.
Sju och en half k a n n a vatten, ' la I S salt, 2 " ffi s o c k e r o c h 8 l o d salpeter k o k a s och slås följande d a g kaMt p å k ö t t el- ler fläskskinkor.
Efter 1 4 dagar kan köttet a n v ä n d a s att k o k a, utan att det lägges i vatten, m e n sedan b ö r m a n vattenlägga det n å g o t, allt m e r j u l ä n g r e d e t legat i saltlaken.
A n m.
F ö r att fa köttet saftigt, sedan d e t blifvit k o k t, lägges det n e d i spadet, s o m först b ö r så väl s o m köttet vara afsvalnadt.
S k i n k o r n a äro färdiga att rökas, sedan de legat i saltlaken 6 å 8 dagar.
L.
L. Läkareråd.
Svesack.
1).
Af elektricitet torde ni ha föga eller ingen hjelp att vänta; hellre då bad- behandling.
2).
Edert utslag hade behöft nog- grannare beskrifning.
Försök emellertid den salva, som finnes angifven i svar till Fru Hulda 2) i n:r 11.
Sigrid.
Ni kan vara fullkomligt lugn för, att kräfta ej uppkommer af denna orsak.
Rådlös.
1).
Se råd till X.
Y.
2. i n r 11!
2).
Ingnidning af gråsalva eller ännu bättre af lika delar petroleum och matolja.
Gör i se- nare fallet ingnidningen icke i närheten af brinnande ljus eller dylikt.
: C. v. R — h — n.
1).
Detta har i vanliga fall intet att betyda.
Blott om det förekommer konstant en längre tid antyder det någon rubbning inom organismen, som bör ge an- ledning att radfråga läkare.
2).
Försök skölj- ningar tva gånger dagligen med ljumt vatten, helst försatt med litet alun.
Orsaken till detta onda kunna vi ej säga utan undersök- ning.
Detta gäller äfven om frågan 3), till hvilken dessutom äro fogade så knapphändiga upplysningar, att vi ej heller kunna gifva eder något råd med afseende pä behandlingen.
4) Blott trötthet.
En tids hvila Önskvärd.
Agnes.
Utom doktor Yetterstrand har af Stockholms läkare d:r Aspelin mest studerat och sysselsatt sig med hyponotisering.
Priset kunna vi ej säga eder.
Rachel.
1).
Att skära eller klippa bort dem — en operation, som dock helst bör göras af läkare.
Eljes äro försigtiga penslingar med skedvatten ett godt medel.
2).
Spola näsan flera gånger dagligen med en svag (2 %) b o r - syrelösning samt inlägg Öfver nätterna litet ren bomull, bestruken med en salva af 1 del harsyra och 2 delar sinkoxid på 20 delar vaselin.
Mot edert onda i öronen kan ni för- söka den behandling, som föreskrifvits Fru Hulda i n:r 11.
3).
Ja.
20 år.
Något dylikt universalmedel mot alla möjliga hudåkomraor i ansigtet finnes ej.
Fördelaktigt är det att till tvättvattnet sätta ett par teskedar borax.
Se i öfrigt svar till Frågvis 3) i n:r 5!
Elisif B.
Orsaken dertill kunna vi ej säga eder.
Ni bör 3 gånger dagligen använda sköljningar med ljum borsyrelösning (2 %) särat derefter lägga emellan ren borsyrebomull.
Inträder ej härigenom förbättring, ur under- sökning nödvändig.
o Regeringsgatan 6, L a g e r a f d e b ä s t a U R Jentan.
Se svar till Elsa i n:r 7!
Drick dess utom under några veckor ett spetsglas Konnebyvatten till frukost ocli middag.
Rosa.
Ingnid två gånger dagligen Rehras såpsprit tills huden blir öm, röd och fjällande.
Vänta då några dagar, tills huden blir nor- mal, och börja då ånyo med ingnidniugarna på samma sätt.
Fortfar så, tills fläckarna äro borta.
seg och smidig men ändå fast, hvarfore mjöl under bearbetningen tillsättes efter behof.
Degen mjölas och höljes med lakan och kudde, samt får stå 5 å G timmar, hvarefter degen knåda * med händerna och mjöl ilägges, så att den blir fast; äfven inarbetas V I SKALP, press- jäst.
Degen arbetas, tills den släpper hän- derna, och höljes väl efter knådningen samt får jäsa i 10 timmar, hvarefter stora kakor uppbakas minst 4 tum tjocka, hvilka efter att hafva jäst upp insättas i en het ugn att ba- kas 3 VA timme med stängd ugnsdörr.
På samma satt tillredas sötsura limpor af fint mjöl, men de bakas mindre.
A.
L.
E N A N S P R Å K S L Ö S sr FLICKA af g o d familj ö n s k a r n u eller till h ö - sten plats i familj s å s o m lärarinna för b a r n u n d e r 1 0 år eller s å s o m sällskap o. h j e l p i huset.
G o d a b e t y g oro s k i c k - lighet i m u s i k o.
a n d r a ä m n e n.
När- mare uppl.
å Fredrika-Bremer-Förbun- dets byrå, S t o c k h o l m.
[359] (G.
17056x3) En spörjande och hotsökande.
1) Hvila för ögonen i främsta rummet.
Dagliga tvättnin- gar med borsyrelösning (4 %).
2).
Täta borst- ningar samt emellanåt användande af olja.
DIVERSE.
3) Ja, om det energiskt användes, men det fordrar i alla händelser lång tid, som de fle- sta dylika medel.
4).
Intag en och en half timme efter frukost och middag ett och ett H Ö T O R G E T 1 1, 1 TR. hälft gram natri.mnbiearbonat.
I öfrigt vore VIQTIGARE FRÅGOR TILL REDAKTIONEN BESVARAS 9 — 10 och 2 - 3.
Allm.
tel. 6910.
L O G en brunnskur Önskvärd.
5).
Ja.
FÖRST EFTER REDAKTÖR HELLBERGS ÅTERKOMST FRÅN Fruntimmerssjukdomar, Förlossningar.
UTLANDET OM T V Å Å TRE VECKOR.
Signe.
Att kunna närmare yttra oss om _ [207] er öronsjukdom är naturligtvis utan under- Molly Stafford.
Bekommet.
Redovisning i sökning ej möjligt.
Dock synes det oss ej nästa n:r. vara osannolikt, att den «tår i samband med T — a.
Poemet är ej sä illa utfördt, men er » nervositet », och torde det äfven af detta idén saknar originalitet.
skäl vara önskvärdt, att denna behandlas.
Si.
" Vi tacka för bidraget.
Någon svensk 14 Lilla V a t t u g a t a n 1 4.
fabrikant af dylika fontäner känna vi ej.
Esther.
Hårets affallande beror på den Hvardagar ' / 3 — H Helgdagar 1 0 — 1 1.
Paul Schröder, Leipzigerstrasse 118, Berlin W.
starka mjellbildningen.
Huru denna behand- levererar dylika.
las, se i råd till Wend i n:r 10!
Fullt fri Bebandlar företrädesvis Barnsjuk- Walfrid.
Vårregn är — för att vara en derifrån blir ni dock ej, så vidt det ej lyckas skiss utan figurer — något långdragen.
Om att upptäcka orsaken till denna mjellbildning.
domar.
[297] ni tillåter några strykningar oc-h ändringar, Lider ni kanske af bleksot eller blodbrist?
T kunna vi kanske använda den — dock ej i sådant fall bör behandlingen riktas äfven Sr; det är för sent.
deremot.
S o m m ars valt!!
I) olhj Foon.
Tack för den lilla novelletten, D:r — d.
som vi nog komma att använda.
Vore roligt att snart få mottaga en artikel för damverl- O F R Å G O R.
den.
Skall ej snart masken falla?
Jenny L — g.
Öfversättningen ser ju lofvande N:R 3 6.
Hvilken föda är lämpligast till ut.
Vi skola skrifva er till, då vi hunnit » i guldfiskar?
Hilma S. granska den.
t?
N:R 3 7.
Hur tillagar man en tarflig men A — n M — k.
m. fl.
Tack!
Skall användas!
S&gt; god kaka af rätt hackadt kött?
Hilma S.
Redaktionen.
N:R 3 8.
Önskas ett recept å klar hvit amy- w kos-aseptin.
Alma och Ida A —.
[330] ° (G.
18101x4) I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G: N:R 3 9.
Hur fordrifvas små svarta myror ur boningshus?
Sai H. Sveriges första qvinliga läkare.
Af Ave (med porträtt.)
— Ett minne.
Poem af N.
G. Are- N:R 4 0.
Skulle någon af Iduns läsarinnor O R I E N T A L I S K L I L J E M J Ö L K nander.
— Europeiska furstinnor.
Efter främ- vilja gifva mig ett godt råd vid val af syma- mande källor af Mathilda Langlet (forts.).
— är d e t lin-finaste s k ö n h e t s m e d e l, öfver- skin.
Hvilken sort är lämpligast för familj - Qvinnor.
Porträttstudier för Idun af Johan behof?
N — a.
träffande alla hittills kända.
Liljemjöl- Nordlinq (slut).
— Iduns tredje priätälling.
— N:R 4 1.
Bedes om en bra beskrifning på en k e n utplånar s k r y n k l o r o c h föryngrar Ordningskärlek af Maja E.
— Eu lifsuppgift.
bastant strumphäl; — jag stickar och stickar, i h ö g grad, g ö r h u d e n ren, klar, m j u k Berättelse af Ernst Lundquist (forte.).
men de vi ja aldrig hålla.
Zuleima.
Våra barn.
— Bostaden.
— Husgerådet.
— och h v i t, borttager finnar, reformar, H:r 4 2.
Hvarmed bör man fordra höns, så Huskurer.
— Strykning.
— Fönsterträdgården.
lefverfiäckar, s. k. p o r m a s k, solbränna, att äggen blifva goda och ej vassla sig.
— Bakning.
— Konservering.
— Hushållet.
— fräknar m.
m.
Försäljes j e m t e beskrif- L.
L. Läkareråd af d:r — d.
— Frågor.
— Svar.
— Breflåda.
n i n g ä, 2 o c h 3 kr.
p r flaska, d e n ve- N:R 4 3.
Hur bakar man goda strufvor?
L. h. ritabelt äkta endast h o s N:R 4 4.
Hur skall man bära sig åt raed Fru O.
S T R Å L E, svart horn, som blifvit grönaktigt.
Alma.
P a r f y m b a n d e l n, Drottninggatan ' 6.
Obs.!
S ä n d e s till l a n d s o r t e n m o t S V A R.
efterkraf.
[380] Breflåda.
Doktor C.
D. JOSEPHSON, sr Doktor Carl piensburg c r CD r 2 3 " ra H l Kadettyg *, Hamptyg-.
o ' o Annonser.
N:R 1 2.
Fläsklake kan raed fördel använ- das till förvaring af press-sylta, hvilken deri häller sig året om, så vida man kokar och skummar den väl.
Köttlake kan äfven kokas och användas för förvaring af kött, som an- nars rimsaltas.
A.
L. Annonspris: 25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).
Ingen annons införes under 1 kr.
N:R 1 5.
Hett alunvatten är härtill bäst.
Låt alun koka tills den är upplöst, borsta sedan in den heta lösningen i springor och andra ställen, der insekter finnas, och dc dödas ovil- korligen, under det att ingeu fara finnes för möblernas förstöring.
Viola X.
F Ö D D.
N:O 1 6.
Det verksammaste medlet är: att noga igenkitta springorna mellan golf och panel; att väl tillklistra springorna mellan panel och.
vägg; att väl fastklistra tapeterna, så att inga gömställen finnas; att igensätta alla sprickor i tak och taklist; att fylla golf- springorna med fin sand och gips eller cement; samt att, sedan allt detta är gjordt, noga tillse att inga djur finnas qvar i rummen ä väggar eller i möbler.
» Husläkare ».
Blif stenograf!
F j e r d e u p p l a g a n af Sleipners bok i G a b e l s b e r g e r s Stenograf!
ligen u t k o m m e n.
Erhålles m o t d a n d e af 1 kr.
i frimärken till ners r e d a k t i o n, V e s t e r v i k.
(G.
17997x1) E n dotter.
Upsala den 3 juni 1888.
Lisen o c h Fredrik (G. l S U 5 x l) reformerade N:R 1 7.
Försök med 12 timmars blötlägg- niog i urin; gnides väl, lägges sedan i varmt såpvatten och behandlas derefter som vanlig tvätt.
— Om fläckarne varit tvättade förut gä de ej ut.
Viola X.
E N N:R 2 1.
Jag råder Er att ej begagna vir- kade koftor till barn.
De bli gerna för trul- siga — hvilken garnsort man än begagnar — och taga lätt smuts ät sig.
De trefligaste små barnkoftor sys af ljusgrå eller hvit flanell; utuddas medels languette af tvinnadt viktoria- eller mossullgarn, i hvad färg man Önskar.
Viola X. '
N:R 2 3 A.
Jernen rengöras väl i såpvatten och aska.
Då de äro varma och strykningen börjar, strykes först på en linnelapp fuktad i kallt mandel-, eller silkestvål vatten; derpå gnides jernet med hvalraf (inlagd i en linne- lapp), aftorkas åteiinren på den fuktiga tvål- lappen.
Sätt aldrig jernen på ugnen, förrän den är alldeles het!
Viola X.
N:R 2 4.
När ni beställer skor hos skoma- karen, så bed honom lägga ylle eller linne- lappar i stället för skinn till hvad skomakarne kalla bottenlägg i skodonen och ni skall slippa obehaget.
På redan färdiga skodon kan man sticka några hål i sulan.
U.
A.
A N S P R Å K S L Ö S FLICKA FÖR ATT VISTAS P Å LANDET önskar musik.
bild.
dam inackordera sig i god fam., der barn fin- nas och halfva priset kunde ers.
gen.
1 å 2 timmars daglig musiklektion.
Svar: » Landet », Upsala, p. r.
[383] U N G förfärdiga underkläder.
B R A H E G A T A N Stockholm.
10 [281] M U S I K A L I E R ön- skar p l.
i fara.
att bitr.
m e d alla i n o m hus ff. sysslor.
S ö k.
ä r k u n n i g i l i n n e s ö m.
S v a r: » E — s t », Söderåkra, p.
r.
[ssi] E N 10 till salu i alla b o k l å d o r: Young, general L e e s Q u i c k - m a r s c h kr.
0,75 Zikoff, T u r n i e r - m a r s c h » 0,r&gt;o Heintze, B r ö l l o p s m a r s c h s 0,so » M a r s c h till h e m m e t.
.
.
» 0,so [321] U N G 1 FLICKA, 1 8 de flesta af Iduns annonsörer erhålla tidningens läsarinnor CD CO CD CQ C / 3 LO 55 " ro oo o o som genomgått L u n d s elementarskola, ö n s k a r sig plats till hösten att u n d e r - visa i v a n l i g a s k o l ä m n e n, språk, m u s i k och handarbete.
Reflekterande h ä r å t o r d e sända svar u n d e r adress Z.
A s k a, Norra Sandby, Hessleholm.
[374] E N PS ca- CO FLICKA, Å R, v a n v i d husliga sysslor, ö n s k a r n u eller till hösten plats i e n bättre familj, helst p å landet för att g å frun till hända i bushållet.
S v a r b e n ä g e t till » J.
», A n g e, p ö s t e restante.
[373] N:R 2 6.
Godt skånskt grofbröd.
Tag 8 kan- nor vatten, en handfull salt, 1 d:o kummin; bringa det i kokning, hvarefter det, då det kokat några minuter, sammanblandas i bak- tråget med groft rågmjöl tilJ en stadig deg, som bör stå en half timme, hvarefter den ar- betas med en lång degspade, tills den blir ' " 3 PS [387] Sofia Ekman $ C:o PLATSSÖKANDE.
p Läro- är n y - insän- Sleip- Tamm.
[389] E N S T U D E N T med utmärkta betyg och rekommendationer önskar nu ge- nast informatorsplats.
S v a r till » P å - l i t l i g », T o r t u r a, p ö s t e restan te.
[382] X / 1 Gefle Ångväfveris 163 Ho * w vid varuinköp billigare pris än andra, så vida d e hänvisa till resp. annonser i Idun.
Annonser mottagas genom 8.
Gumseflus annonsbyrå locn nos redaktionen till 2 5 öre pr 4-spaltig petitrad (= 10 stafvelser).
Tidningen kostar endast en (I) krona for qvartalet, befordringsafgiften inberäknad.
— Fullständig mode- och mönstertidning gratis.
61 FÅ H Ä R M E D DERA SIN 61 Drottninggatan 3 tr. upp Ö K O N I A R G E R I och R E K O M M E N - Konsttvättning NYA, 2 Kungsholmstorg N: R 2.
N:r nllllKni I W J L R N W - U U W N.
I U.
Butik [315] • CC (T) p D A M - zz N | 3 3 8] &lt; — H o » t 13.
PÄ H E R R Y A C L Drottninggatan I B 42, CD ^ s 5 N STOCKHOLM.
V a l s för_ p i a n o John Öländer.
Pris 1 kr.
T i t e l b l a d e t är försedt m e d väl utförda p o r t r ä t t e r af P r i n s e n, och Prinsessan Bernadotte.
Scharwenka, Album fur die Jugend.
O p.
62.
K l e i n e V o r t r a g s s t u c k e fur das af tonisten n:r 3 8) F a v o r i t n u m m e r på konsertprogram.
55 STOR VÄRMEFÖRMÅGA.
BRINNA LUKTFRITT.
BRILJANT BELYSNING.
Pris: enkla med veke 4 — 6 kr., extra so- lida 7 — 8 kr., raed 2 vekar 12 kr.
Fullkomlig belåtenhet garanteras hvarje köpare.
[292] J.
G.
H A M M A R, 30 Malmskilnadsgatan [379] Begär alltid rena C a c a o (G.
E N G E L S K A 38 11476x13) B I L L I G I N A C K O R D E R I N G.
T v e n n e u n g a flickor af g o d familj k u n n a för s o m m a r m å n a d e r n a erhålla god o c h b i l l i g i n a c k o r d e r i n g i en akt- n i n g s v ä r d familj på landet.
Undervis- n i n g kan erhållas i m u s i k, språk o c h öfriga s k o l ä m n e n samt i k n y p p l i n g o c h finare brodering.
M a n v ä n d e sig till » A.
R.
», p.
r., F a l k ö p i n g, K a n t e n.
(G.
3534x1) [385] I M J N G G A T A N N; R 8 1 Kyrkogatan n:r M U M I N N Drottninggatan M M M C 15.
M I 55, S K t o o n c o o l f m l e, v e B r r a a n n t k g l k.
h H ö e r hergstorg t i l l h a n d a h å l l e r efter s a m m a r e d b a r a p r i n c i p e r, s o m allt hittills t i l l v u n n i t s i g e r k ä n n a n d e o c h f ö r - t r o e n d e, fullständig s o r t e r i n g a f H E L L I N N E V A R O R, Hushåll, Restaura- 2 tioner, % Sjukhus, « Badhus,?
Ånghåtar, 0 B O M U L L S V A R O R, 4&gt;.
H V I T B R O D E R I E R, starka, välsydda, 2 s » AF G 5 «• s&gt; Extra P J H L L T!
S " 2 8 P H 4 goda o c b som till 3 rt- till b e s t ä m d a, o&gt; ^ verkligt b i l l i g a S&gt; * I priser.
J&lt; billiga I r l ä n d s k a Iiärfts- och B a t i s t - i * sr.
n ä s d u k a r.
M A G A S I N E T Regeringsgatan 3 8, 1 tr. Nybrogatan.
Nybrogatan 5 5.
T T v ä t t utföres äfven af h ä r v a r a n d e o r d e n t l i g a t v ä t t e r c k o r, \ J U V S.
i h e m t a s o c h h e m s ä n d e s, d å adress u p p g i f v e s p r telefon 4 3 9 0 eller p r p o s t.
[74] Ytterå jernkälla och sanatorium 15 16 finnes i en landsortsstad en väl u p p - arbetad tapisseriaffär att n u genast p å b i l l i g a v i l k o r öfvertaga.
Svar till » B i l l i g a v i l k o r », Yexiö, p ö s t e restante.
[G.
3560x1) [386] JUNI — 1 S E P T E M B E R.
S k r i f o c h smakfulla model- priser.
68 40. r ö m, FAMILJEN D E N N A T I D N I N G.
till (Stockholm b e g ä r ELLER p r o f v e r o c h O F T O T Å ^ F I O B T T T I F L E ^ * J p r i s u p p g i f t e r å Hvita Yäflnader till underkläder, Spetsar, Broderier, Duktuger, Handduksväfnader, P2] 164 FÖR N:R Bosättningsmagasin af 2 Stora Vattugatan 2, hörnhuset vid Brur.kebergstorg.
[3S5] A F S E D D A V I D A R E (G.
15133x5) Barnkläder för alla åldrar, Goda tyger.
Nya cch ler.
Billiga Allm.
Telef.
H.
N y s t S E [288] [252] OBS.
Stort lager Billiga priser.
55 ÖTic Ö P P E T upp.
T r i c o t v a r o r a f bästa q v a l i t é.
S e r g e r, Velveteen, Flaneller, Barnskor, V å r - hattar för b a b i e s, B ä r k a p p o r.
Utmärkta Teer m. m. f ?itt«Iiiflttili|ii till och med 14 år.
Af förekommen anledning A N N O N S E R, N N Ä m l edah s l Fabriks-F örsäljnings-Magasin (ETABLERADT 1 8 5 2) J.
G. Hamma s r Utsökt qvalitet — Billigt pris.
% kilo 2: 7 5, V4 kilo 1: 50; Vs kilo 80 öre.
General-Agent för Sverige: S.
J.
N O R M A N, S t o c k h o l m.
[142] M T Ä Lampkök.
A B R.
L U N D Q U I S T S X. Hof-Musikkandel (M a l m t o r g s g a t a n n:r 8).
M T l 50 öre.
Behrens Conrad N O i Göteborg: r e k o m m e n d e r a sitt välsorterade lager af e n d a s t äkta u t l ä n d s k a " \ 7 " J L T A.
© R OCH S P I R I T U Ö S A.
S ä r s k i l d t f r a m h å l l e s: finare C h a m p.
- C o g n a c från d e förnämsta I firmor, flere år h ä r i lager, B o r d e a u x - v i n e r af v ä l k ä n d a firmor, ' h v i t t P o r t v i n, särdeles o m t y c k t, samt för s o m m a r s ä s o n g e n: fint K a l l s k å l s v i n d 3 kr.
pr kanna.
Nytt!
unga Tu ", N R TJULANDER &amp; C:o, VIWHANDEL, Nu är sommarvär- men här, då hvarje hushall behöfver ett I S S K Å P.
De B Ä S T A isskåpen, tillverkade af Smålands kära- furuplank, säljas i kommission till pris 20, 26,30 å 36 kr.
(De isskåp, som på andra ställen säljas till un- derpris, äro tillver- kade af Norrlands utskottaplank och äro derför af ringa var- iktighet.)
En GOD / ara är ALLTID billigast T längden.
Innan I Köpen eder ett isskåp, så gå till Magasinet, ii:r 10 Biblioteksgatan, Stureplan, och sen på dessa.
Isskåpen sändas mot efterkraf.
Adress: E. Lundbäck, Stockho m.
[361] B E T ORQ M - 3 8 VEEN ' S EO N 1 tr. upp.
Piano 1 kr.
5 0 ö r e.
Löwe, Uret.
S å n g.
(B a r y - " R F R öppnas innevarande år den 1 5 juni och hålles öppen till den 1 5 sep- tember.
För rums anskaffande och öfriga upplysningar rörande bad- anstalten torde man intill den 15 juni vända sig tiil undertecknad, adress Uddevalla, samt derefter till Badhuskamreraren, Fiskebäckskil.
Utförligare annons i n:r 2 0 och 2 2 af denna tidning.
Uddevalla i maj 1888 [4] C.
A.
B e r g.
" De 0 3 A Fiskebäckskils Badinrättning Hos alla H e r r a r M u s i k - o c h B o k - h a n d l a r e i S k a n d i n a v i e n har u t k o m m i t: J BOD O T S K O V A R U - C O N C U R R E N C E - M A G A S I N E T, Nytt!
P CFQ - L A G E R I S T Ö R S T A U R V A L O C H TILL B I L L I G A S T E P R I S E R I 1 tr. upp, 4 2 (C.
* • §3 P, 6, M SKODON STÄNDIGT P, E N e g e r i n g s g.
n:r 9 (P O S T A D!
.)
, Nybrogatan n:r 2 8 B, R D FRUNTIMMERSVERLDEN, LakanYäfnader och Sängkläder.
STOCKHOLM, INFÖRAS GERNANDTS LÄMPLIGAST I BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG IDUN.
