# ID: svediakorp-per639
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1888
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,184
# sentences: 633
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 12 och 13 säljas undantagsvis i lösnummer till pris af 20 öre för bada tillsammans.
l:sta årg.
Fredagen den 23 mars 1888.
N:r 12.
B yr å: 8 Sturegatan 8 (ingång från Humlegärdsg.
19) endast Tidningen kostar 1 krona för qvartalet.
Annonspris: postarvodet inberäknadt.
25 öre pr petitrad (= 11 stafvelser) Ingen lösmnnnierförsäljning!
Redaktör o c h utgifvare: FRITHIOF HELLBERG.
Trädas å byrån kl. 9 — 10 och 4 — 5.
Allm.
Telef.
6 1 4 7.
TJtgifning-stid: hvarje helgfri fredag.
Sista numret i hvarje månad innehåller en fullständig mode- o. mönstertidning.
Prenumeration sker: I landsorten: å postanstalterna.
I Stockholm: hos redaktionen, å Stads- postens hufvudkontor, i de större bok- lådorna samt &amp; tidningskontoren.
FÖRMÄLNTNGSHÖGTIDLIGHETEN I S-T STEPHENSKYRKAN I BOURNEMOUTH.
Originalträsnitt för Idun.
månaden meddelar en fullständig mode- och mönstertidning.
— Uppgif å närmaste postanstalt namn och adress samt erlägg en krona, så er- Tidningen utkommer i hufvudstaden hvarje helgfri fredag och kostar för ett qvartal endast I krona, postarvodet Inberäknadt.
— Sista numret I Prins Oscars formalning O s c a r B e r n a d o t t e och.
Ebba] VEunc^ i Bournemouth.
förmälningsdagen den 15 mars 1888.
Teckning 91Xen P Ivuat ui e n ai SeP- » et j-ocgp å för Idun.
ournemouth!
Hur främmande låter icke delta ' namn för svenska öron.
Och lik- Aont emot AeP^-fetA j£t3om fifc-uta väl har det namnet i dagarne legat o på de flesta landsmaninnors läppar.
Orsa- i&gt;agat, ken känna vi alla.
När det öfverraskande enät n a n » AjäE j ?öfc rätt Och ryktet, att en medlem af det svenska ko- nungahuset beslutit knyta Hymens band sanning Sågat, med en af hofvets fagra tärnor, s o m en löp- 3cfc sjunget.
J g m i / t t Eoj; » å eld spred sig öfver landet, koncentrerades allas intresse kring det unga paret.
goSt J g &amp; an, Honom kände man, men henne?
n a n m å nu t&gt;ata fi-uaS » o m I pressen väntade man svar på frågan.
Och pressen skyndade att svara.
Namnet c liungatA PtepA t, en 3 t å n g på henne, hvars fägring, älskvärdhet o c h j ' tån HaEmmaSta » », e n pttn » |tatv &amp; - ung- öfriga egenskaper väckt en furstes upp- littga paPafA t Eug » äng, märksamhet o c h fängslat hans hjerta, flög med blixtens snabbhet från mun till mun, » om HäcPL m o t atPSa oPottattet t å g a t öfver land o c h rike.
ocPu wudllta tjuS.sPiap öpue-fc j o t - ocfv anSocrl ftotAat Som-, o m a n » å » ttang.
Och hennes bild trängde lusendubbelt oje 3etj; öt 0 » c a t SJetnaSo t le, v Sag, Sen Aan3a mångfaldigad ut öfver verlden, ett föremål ont iill j ' ot3et|?, owu fiatnaS uuuEfien - oet?
Sun ft-eSet » Sag, J-ag » t t a n g a t tupp m u n luta för undran o c h kritik.
Men den genomgick eldprofvet.
Ingen ttEE Eoj; j ' ot 3ug: » o m atj; 3 a 6-tunnat njuta röst höjde sig till klander öfver det hjertats ^Jag » j u n g e t PteEEet ej- atGetatnA Soj;, val, den unge fursten gjort.
Den gamla Pian » Ple ett &amp; ungCugt luj; t j; uEEa, Stag, föt Set att uoeCt &amp; ' L) | ' | ' « ä t hans •fioj?
svenska afundsjukan.
o m den vid delta till- ocPu tiPieSomen tacPiA ItanA a t m o S » HanSa, me3 giuCfene Sallej-et — m u n u » t a t, fälle fans hos någon, förstummades och fianj o a n m a t l l Pr a n a nöta ti.
t Ivan » me3 joEPt-, CojaEt ocPu ttoget — niuEutat, sedan förlofmngen eklalerats, kunde det unga paret glädja sig åt att ega ett helt lands ocPu, 3a 3u itunnut A t A t 3un Ee| ' naS " ACuta, » ILtojL odelade aktning o c h sympatier.
t liungauaj^Setna » o m —.
» oCttatj Och så blef det tal o m bröllopet.
Det 91C en Puuat j a g » et en m a n, A om n å g o t viril var i sammanhang dermed, som Bourne- •naPit, mouth blef nämdt.
Ty der blef det be- m e n 3a n a t tiågat Alå e m o t Se utöjWfc Sel, » om- Sägen » » PanSot uufja, slämdt, att den högtidliga akten skulle firas.
Aom mutPien g o m m e A t unAtutiiluonet, 3e Set tuEE egen Sumpen vinyivncj guEja, Hvar ligger Bournemouth?
hör jag läsa- rinnorna fråga.
Set » Eåt j a g gPaSt n u » Puta * enlLEa StuEP, an PtetA&amp;an3e u t&gt;u3a teguonet, På Englands sydkust, vid kanalen är den fian m å n u v a t a PtoaS » o m lieCAt, en ocfu ntiuElia m å n g e n tuEE jottt&gt;uj Ean Btagt; lilla staden belägen.
3en nogAta n o g ^ a t S i 3un |?
a A t a fiatm fiung, Bournemouth är en förtjusande rekrea- tionsort.
Under det den snöhöljda nordens ap PianAEa (i t o A A a t A, a3eC Atatri ocPu o a t m, en SagaPuatC, Aom unSet m o 3 a t u n g barn ännu i midten af vårmånaden se drif- Sen nanAEa, » o m Aug t o t noA muCEuonefc fötAO&amp;et att Se .stöta må-Een ApiuEja vor af ansenliga dimensioner hopade, hvart | ' tån AjeEj ' i&gt;uApl ajTan, g a m m a C ePCct u nqr.
af a s a m » 6otS ocPv CePiiaS.sEott » å ann.
de vända blicken, o c h känna kalla kårar utefter ryggen, hvar gång de se på termo- metern, är det i Bournemouth sedan flere OcPu Setfofc juBEa t mun Euta » ton ^ [ag teset ej.
å t Piungat äteAtoS, veckor full vår med blid temperatur, sol- klar luft o c h muntert fogelqvitter, manande t Sag e m o t 3ug miPEtatSet t o A t e t jot Set Se R-toAAat j; 4.amman3e natuoiaet till utflykter i stadens härliga omgifmngar, ocu.
Eåtft memxiArlot t muEEtonet Ptån^TCotSanPanS, j?
t å n » bSet, u e A t e t, o » t e t der promenaderna slingra fram mellan maje- stätiska trädgrupper, i hvilkas stammar saf- ett » å t a n » » AEagjaEt StänPua meS » uti ett änSEo » t j-iu8eE uftån s o n tuEE zon: ven sjuder för att gjuta lif i svällande blad- fiEoS; Cj^uS meS 3ig oeli.
Sun fituS, Sa täppte knoppar, som, när de brista, fylla luften ej fteEEet p å a t 6 e t a i n PojuetA otS man!
med balsamiska vällukter.
Det-väckte dock undran, att bröllopet skulle j a g öSAtat, o m Pian, pfceAAaS oeri tuEEj-otS, 91X.å » jeEj; i) iAfifieten taSPa GaAt Pton Rån, försiggå på ulländsk botlen; men när man LES f ö t t o v p a n Aptänget uåESet.s ttonet: J 6åSa AaPEa men ' AP^oBatn et t t o A t e t: så fick veta, att brudgummens mor, drott- Set e n a » o m Set a n S t a a t PiCott wiofcS.
S d e j e n R u n g enA m e n A f i o f i - j e t t a n vann] ningen, i likhet med hvad förut skett, för sin helsas vårdande beslutit tillbringa våren N.
G.
A r e n a n d e r.
vid den engelska kurorten, för att i dess milda klimat återvinna nya krafter, fann kommande helgdagar hafva gjort det man det ganska naturligt, att de nyförlof- Ärade läsarinnor!
omöjligt för oss att förr ån i dag tisdag vade åtföljde drottningen för att samman- Oreyelbundenlieterna med delta num- få tidningen färdig.
mers utgifvande ha omöjligen kunnat för- Som helgdag äfven inträffar fredagen vigas under hennes ögon o c h från hennes utses och, förekommas.
Vi hafva gjort den 30 dennes, utgifva vi n:r 13 (med, mo- mun få mottaga de första lyckönskningarna.
allt hvad vi kunnat.
Vi hafva i god tid detidning och mönstei-bilaga) samtidigt Ty i drottningen har, efter hvad det på- gjort beställningarna &lt;i illustrationerna, med n:r 12.
Dessa båda nummer äro de så att dessa under vanliga förhållanden sista i årets första qvartal, och i det vi slås, del unga paret från första slund, då de mycket väl skulle hafva hunnit fram i härmed till våra ärade läsarinnor uttala yppade silt hjerlas hemlighet, funnit Sitt tid.
Detta har dock, som vi genom annon- vårt varmaste tack för det ovanligt stora säkraste stöd.
ser och cirkulär meddelat, omöjliggjorts förtroende, som kommit oss till del, sker af de oerhörda trafikhinder, som under det med den vissa förJioppningen att un- de båda senaste veckorna varit rådande der den återstående delen af året åter- i södra Sverige och Danmark.
Först i finna dem alla som abonnenter.
Torsdagen den 15 mars var det bestämdt, fredags anlände klichéerna, men mellan- Redaktionen.
alt iörmälningen skulle försiggå.
» unnaS man a a (; 1 (J;
Idun, ernålles ett gratlsexemplar för hela den tid, under hvilken abonne mentet räcker.
Äro de samlade abonnenterna färre än 5, torde prenumera hälles ett nummer I veckan under hela qvartalet.
För hvarje 5-tal abon- nenter, som samlas, och för hvilka afgiften insändes till Redaktionen af Redan tidigt på morgonen v o r o den lilla täcka stadens så godt som samtliga in- vånare på fötter.
Högtidsklädda skaror fylde gatorna för att uppfånga en skymt af det unga fursteparet, då detta efter vigselns slut lemnade kyrkan.
Och i sjelfva templet, den nybygda o c h ståtliga S:t Stephens Church, var naturligtvis hvar enda plats upp- tagen af en församling, som med äkta britiskt religiöst allvar följde ceremonien.
Smakfulla blomsterdekorationer — en hyllning från det lilla samhället — v o r o anbragta i kyrkans kor och å dess predikstol.
Tiden skred o c h den högtidliga stunden nalkades allt mer o c h mer.
Så stannade plötsligt en file af vag- nar framför hufvudingången till kyrkan, o c h in i templet trädde det lysande bröllops- tåget o c h log plats å de för deltagarne i det samma reserverade bänkarne. '
Främst märktes drottning Sofia i purpur- robe o c h spetsmantilj, diamantgarnityr o c h hvit hatt.
Bruden bar myrtenkrona o c h slöja samt hvit klädning af tjock atlas, garnerad med äkta spetsar o c h plymgarni- tyr.
I handen höll hon en bukett, förärad af brudgummen.
Bland de furstliga bröllopsgästerna märk- tes kronprinsessan af Danmark o c h hertig- innan af Albany, jemte brudgummens brö- der, prinsarne Carl o c h Eugen.
Sedan brudgummen utträdt ur sakrislian och vigselförrättaren, pastor Beskow, prin- sens f. d. lärare, framträdt i koret midt för brudparet, ljöd det, sedan inlednings- förmaningen upplästs: Inför Gud, den Allvetande och i denna försam- lings närvaro, frågar jag etc.
Sedan frågan af bägge kontrahenterna besvarats med ett tydligt » ja », förmärktes en lindrig rörelse bland de församlade bröllopsgästerna.
Efter vigselns slut slöt drottningen brud och brudgum i sin famn o c h kysste dem, hvarefter de öfriga bröllopsgästerna fram- förde sina lyckönskningar, hvilka på brud- paret syntes göra ett djupt o c h innerligt intryck.
Så ljöd från orgeln Mendelssohns härliga bröllopsmarsch, under hvars toner den ly- sande bröllopsskaran tågade ut ur kyrkan för att taga plats i de framrullande ekipagen.
Under hemfärden iakttog den å gatorna samlade folkmassan ett vördnadsfullt upp- trädande.
Der o c h hvar svängdes en hatt i luften af de mest entusiastiske bland män- nen, under det en o c h annan ungmö bland åskådarne sände det förbiilande ekipaget, i hvilket de nygifta befimno sig, en vänlig viftning till tecken af lyckönskan.
En stund senare skingrades skarorna o c h Bournemouth återtog sitt vanliga utseende.
Det hela bar mera prägel af en förmö- gen privatmans bröllop än ett furstligt bi- läger, der en drottning öfver två konunga- riken gaf sin moderliga välsignelse åt brud- gum och brud.
Och så var j u äfven meningen!
När brudgummen under vigseln offentli- gen gaf sin trolofvade sitt » j a », löste detta lilla ord honom för alltid från nedärfda furstliga förbindelser.
Arffursten till de förenade rikenas kronor var efter uttalandet af det betydelsefulla lilla ja-ordet endast en vanlig privatman, hvil- kens framtida lifs lycka koncentrerades kring henne, hvars hjerta han vunnit, o c h för hvilken han försakat purpurmanteln o c h furstekronan.
— s — En h e m l i g h e t.
Skiss för Idun.
i hvarje särskiidt fäll är af behofvet påkalladt.
Qvinnan, jag tvekar ej att säga det sjelf, är för det mesta utrustad med en skarp iaktta- gelseförmåga, och denna egenskap skarpes allt mer och mer i den mot) hon lägger sig vin- ning om att begagna sig af den samma.
Hennes tid och sysselsättningar tillstädja henne dess- utom att befatta sig med att studera och lära känna sin man, under det att denne för det allra mesta måste hafva sina flesta tankar rig- tade på de göromål och förrättningar, som taga hans arbetskrafter och omtanke i anspråk.
Mannen lefver dessutom sällan före äktenskapet i denna öfverspända drömverld, om jag så må säga, hvilken nästan alltid omgifver qvinnan och ger henne en skef och oriktig föreställning om äktenskapet.
Det är derför, vill jag säga, af den allra största vigt, att man såsom gift söker att i grund lära känna den man, åt hvilken man gifvit sitt hjerta och sin hand. » •iijjigupén var slut.
Musiken hade spelat upp en vals och de dämpade tonvågorna banade sig väg ända in i förmaket.
Hvilken behaglig smekande melodi förde icke den vågformiga takten med sig hit till det hälft upplysta rummet med sin smakfulla möb- lering; de tjocka, dyrbara mattorna voro i sin ordning betäckta med sällsynta djurhudar, speg- larne räckte ända upp till taket, och de rikt veckade gardinerna med sina dyrbara spetsar sopade mattan.
I en stor länstol, klädd med rödblommigt siden, halflåg värdinnan och gaf förstulet akt på sin väninna, som stod och samtalade med sin man vid en trädgrupp af lummiga palm- » Men hur skall jag bära mig åt då? » växter.
» Ack, vet du, kära Ellen, det der är en Hennes egen man visade sig nu i dörren sak, som man alls icke kan upprepa ord för och frågade: » Ellen, vill du ej dansa? » ord.
Vill man blott och man sätter sig före » Nej, tack du, jag är trött. » att vinna sin mans hjerta, så skall man ytterst Så gick han.
» Agnes, » sade Ellen, » vill du uppoffra denna sällan misslyckas.
De fall äro icke få, då valsen för min skull, jag ville så gerna tala makar först långt efter bröllopet finna hvar vid dig en liten stund, men kanske att Gustaf andra och veta att riktigt hålla af hvar andra.
Gustaf och jag hafva nu varit gifta i tre år har b j u d i t.
.
.
» » Nej, för all del, snälla Ellen, jag skall och.
.
.
» » Ja, det är ju besynnerligt, och Eredrik och dansa med fröken Hammarsköld och måste nu skynda mig; jag har redan dröjt för länge, jag hafva blott varit gifta ett år, och ändå — » » Vet du hvad jag tror, att det beror på?
» itt här, min älskling, » sade han och kysste sin hustru på pannan, » du kan nog behöfva Jo, ser du, det är, att du ej har förtroende hvila dig; du är alldeles för ifrig, när du dansar. » till honom.
.
.
ja, ja.
jag vet hvad du vill in- » Nej, visst inte, » svarade hon, » men jag vända, men ser du, jag menar i alla fall, att skall gerna sitta * öfver denna vals; jag be- det är brist på detta, det nödvändigaste vilkoret klagar dig dock, min lille gubbe, ty nu blir för ett lyckligt äktenskap.
O, du, som är sä du nog icke väl mottagen af fröken Ham- vacker, Ellen; han måste älska dig outsägligt och sjelf plågas af att denna innerlighet, som marsköld.
» » Så är det väl bäst, att jag tröstar mig i är så ljuf, saknas emellan eder. » » Tror du, att han tycker lika mycket om förväg, » sade han och tryckte en kyss på hen- mig nu, som när jag var hans fästmö? » nes läppar.
» Adjö, så länge! » » Det tror jag visst.
Jag skall minsann gå » Adjö, älskling. » Ellen satt tyst och liksom drömde.
Plöts- till honom och.
.
.
» » För Guds skull, säg ej ett ord.
.
.
men.
.
.
ligt brast hon i gråt och slingrade sina hvita, fina armar om sin väninnas hals och pressade o, nej, nej. » » Var lugn, kära Ellen, jag skall icke låta henne krampaktigt till sitt bröst.
» Ack, » sade hon, » ack, hvad du är lycklig! » honom få veta ett ord af hvad vi sagt oss Agne3 såg förvånad på henne och kunde emellan. » ' Så sväfvade hon ut, den smärta, behagliga icke begripa, hvad det kom åt hennes annars så stela och tillbakadragna f. d. skolkamrat.
gestalten och med den fina urskilning, som är så egen för en del qvinnor, hade hon med ett » Är du sjuk, Ellen? » » Ack, jag vet ej hurudan jag är, men när par ord, helt en passant kommit Eredrik att jag ser er båda, din man och dig, så blir jag hastigt lemna salen och försvinna i förmaket.
När nästa dans, som var en polka, hade så besynnerlig till sinnes.
Aldrig ser man en skugga på edra anleten och alltid äro ni slutat, begåfvo sig Gustaf och Agnes in i för- maket, men blefvo stående i dörren, ty värden lyckliga. » » Ar inte du också lycklig?
Eredrik, som är och värdinnan hade tagit sig det orådet före, att hålla hvar andra så ömt och innerligt om- så snäll. » » Ja, visst är han snäll; jag får allt hvad famnade, att de hade glömt både gästerna och jag vill, och ändå är det något, som jag saknar, hela verlden.
något som beständigt plågar mig. » Agnes uppgaf ett klingande skratt, och Ellen, » Hvarför dansade du inte med honom nyss, som lugnt lyfte upp hufvudet från sin mans axel, log genom tårarne, tårar af öfversvallande, när han var och frågade dig? » » Hvarför — det vet jag inte, men, » sade stormande glädje.
hon och torkade bort tårarne, som dallrade i » Ja, det tror jag, » sade Gustaf, » du öfver- hennes långa, mörka ögonfransar, » hvarför kom gifver dina gäster och mankerar en utaf dina han inte och satte sig hos mig ett ögonblick charmantaste unga damer der inne till hela pol- och kysste eller klappade mig eller brydde sig kan, bara för att.
.
.&gt;&gt; om mig det minsta.
Det var, som om jag » Jag öfvergifver hela verlden, om det skulle varit en alldeles obekant dam.
Han bara gick. » behöfvas, » svarade Eredrik och pressade ännu » Det skall du ej tro, Ellen, han tänkte en glödande kyss på sin hustrus svällande säkert, att du ville vara i fred och hvila dig. » läppar.
» Men det hindrar ej, att jag kan bedja henne om ursäkt.
Eller hur min älskling? » » Hvila mig — » » Ja, ser du, Ellen, man måste taga män- » Ja visst, det är alldeles nödvändigt. » nen, dessa svaga käril, som tro sig vara så Gustaf följde med Eredrik ut, och Ellen starka, på ett helt och hållet särskiidt sätt, öfverhöljde sin älskliga väninnas blida ansigte lämpadt efter de individualitetsförhållanden, som med bränheta kyssar.
tion ske å närmaste postanstalt.
— Bidrag från alla områden f ö r qvinlig verksamhet mottagas med tacksamhet.
Endast en sida af papperet bör » Tack, tack, » utropade hon.
» Ingenting att tacka för, men nu behöfver du ett vigtigt råd till.
En hemlighet! » » Hvad då för nåjjpt? » » Jo, du sliall alltid låtsa, som om din man bestämde allting.
På så sätt kommer du äfven att herska oinskränkt öfver honom.
Det är så lätt att fängsla en man.
men det måste vara med lätta omärkliga rosenbojor.- » Karl Ek.
I rv I I M I U U IV användas och marginal lemnas.
Namn och adress torde all tid _ noga angifvas, och kan fullkomlig diskretion från redaktionens sida påräknas.
äfven en passande matordning, som på ett tillfredsställande sätt besvarar frågorna när?
och hvad?
— af dig icke anses såsom onödiga ting.
Icke blott ditt förmak eller din salong, utan ock din barnkammare, ditt kök, ditt vist- hus, dina garderober böra vittna om ditt vak- samma öga och din ordnande hand.
Icke blott din egen personlighet, din klädedrägt, ditt uppträdande i hvardagslag såväl som vid festligheter, utan alla och allt i din omgifning böra, så vidt på dig beror, bestämmas och bildas enligt ordningens lag.
Ett allt mer sig utvecklande ordningssinne bör man således finna hos dig.
Det gifves, du måste erkänna det, tusentals hem, hvilka äro alldeles främmande for allt Ett af gratisexemplar Idun erhålles för hvarje samladt 5-tal abonnenter.
•Jcall hemmet blifva hvad det ideelt bör vara, så måste, det med- ger du nog, ärade läsarinna, utom mänga andra väna ge- nier, äfven ordningens BOURNEMOUTH MED OMGIFNINGAR.
Autotypi för Idun af ANGERER &amp; kringsväfva det samma, och i hvarje vrå och omständighet lemna spår hvad ordning heter, hem der man ej ens bly- efter sig.
ges för den oordentlighet och planlöshet, som Ar du husmoder eller intager du husmo- genast faller den inträdande i ögonen.
Det derns plats, så ställer hemmet förvisso på dig gifves andra hem, der paradrummen äro all- det kraf, att du skall vara denna ordningens deles oklanderliga, men der arbetsrum, skafferi, ljufva fe, att du i första rummet skall sätta vindar och skåp m. m. på ett skriande sätt, ordningens stämpel på hemmets alla förhål- i stort som smått, vittna om vanvård och oord- landen.
Dig tillhör det således att låta allt ning.
— Man talar nu ofta om en » behaglig få och sedan behålla sin rätta tid och ' plats oordning », men detta är tydligen en sjelfmot- och sitt rätta skick.
Så bör t. ex. en god sägelse och kan nog endast af en sjelfsväldig arbetsordning, som icke blott bestämmer det och förskämd smak försvaras.
Nej, låt ditt rätta förhållandet mellan arbete och hvila, utan hem blifva ett ordningshem, från hvilket slarfvet, ock gifver de mångfaldiga årets och dagens försummelsen och skenet hållas lika fjerran sysslor den rätta inbördes ställningen, — och som öfverdriften och pedanteriet, hvilket förirrar sig i småsaker.
Låt det blifva, om just ej ett » dockskåp », så dock ett godt, trefligt och i andlig såväl som i lekamlig mening friskt hem, hvilket det för visso blir, om du sätter icke blott dina egna, utan äfven hemmets öfriga krafter i ordningens tjenst.
I sanning, ordningen spelar en utomordent- ligt stor roll i ett hem!
Den har sin rent praktiska betydelse, ty der intet försummas, förfares eller förstöres, der allt från det största till det minsta regelbindes, der, om någon- städes måste välståndet rota sig.
Det heter ju också: ordning och sparsamhet!
Den har äfven sin pedagogiska eller moraliska betydelse, i det den icke blott utvecklar ordningssinnet hos barn och tjenare och fostrar dem till dugliga menniskor, utan också • — har sin stora inflytelse på per- i, sonligheten i öfrigt och mäk- tigt bidrager att göra tygellös- hetens och osedlighetens stigar mindre tilldragande för de unga.
Den har vidare sin estetislca be- tydelse, ty genom ordning i allt kan det torftigaste hem blifva ett trefvet, öfver hvilket ögat hvilar med välbehas, och der man alltid känner sig väl.
Skön- hetssinnet, som förstår att bereda hemmet till en ljuf rekreations- ort för den i arbetet uttröttade, kan endast vid sidan af ordnings- sinnet rätt utvecklas.
Slutligen har ordningen sin stora sanitära betydelse, ty intet främjar så helsa och välbefinnande hos stora och små som ett väl ordnadt, regel- bundet lif, och ett hem der med ordning och trefnad både sol och GÖSCHL, Wien.
luft i rikt mått insläppas.
Alltså, kära läsarinna, ordning i hemmet!
Gör det på så sätt behagligt för dig sjelf och för de dina samt dina vänner.
Och kom i håg!
Du arbetar derigenom i icke ringa mon för hela vårt folks både andliga och timliga välstånd.
C — / C — n.
Förnya prenumerationen så fort som möj- ligt, på det ej något afbrott i tid- ningens expedition till Eder må be- höfva ega rum!
Manuskript, som ej antages till införande, återsändes, så vida porto bi- fogas.
Inga ofrankerade försändelser lösas.
En livsuppgift.
Berättelse af Ernst Landquist.
UpPröken Henrika eS-Sb vid Götgatan, Berner rådde om det hus der hon bodde.
Der hade hon lefvat i enslig tillbakadragenhet, allt sedan hennes föräldrar afledo för aderton år sedan.
Deras umgängesvänner och sina egna ungdoms- bekanta hade hon redan då stött ifrån sig genom sitt sträfva, osympatiska sätt, och sedan äfven hennes tvillingbror Sten, vid hvilken hon varit fäst med en fanatisk, fordrande kärlek, dött några år efter föräldrarna, fans ingen qvar, lr=il i I L / i l R I U IN Annonser mottagas endast mot kontant liqvid i förskott af 2 5 öre pr 4 - spalt, petitrad (= I l stafvelser).
Ingen annons införes under 1 krona.
om hon haft någon större begåfning på hufvu- dets vägnar, intellektuel eller artistisk, skulle hon säkerligen ha blifvit en storhet på något af andens områden, ty hon hade i rikt mått snillets fanatism.
Men som hon nu endast hade ganska medelmåttiga förståndsgåfvor, antog man, att hon längre fram i tiden skulle komma att utveckla sig till ett original af lägre rang, slå sig på någon vurm eller någon simplare lidelse, t. ex. ordningsraseri eller girighet.
Så vida hon icke blefve gift, ty då kunde hon naturligtvis omstöpas till en helt annan menniska.
Men hennes förlofning — ty hon blef verk- ligen, då hon var öfver trettio år, förlofvad med sin kusin Kurt — verkade ingen synbar Ungefär samtidigt med denna händelse, en- dast några månader förut, hade Henrikas för- äldrar ryckts bort af en smittosam sjukdom, modern först och fadern sedan.
Det var med anledning deraf som hennes bröllop skulle ha stått tidigare än som eljes varit ämnadt.
Och nu var hon ensam i verlden, ty brodern Sten hade redan i flere år varit utomlands, anstäld på ett handelskontor i London.
Hon måste väl ändå ha varit kär i siu fäst- man, fast än hon aldrig velat eller kunnat visa det, ty den uppslagna förlofningen grep henne vida mera, än bägge föräldrarnas död hade gjort.
Egentligen visste man dock föga, huru hon tog slaget, ty hon visade sig aldrig, hennes dörr förändring hos henne.
Hon var stel och hård i sitt sätt som förut, såväl mot fästmannen som alla andra; det såg ut, som om det varit en rent fysisk omöjlighet för henne att bryta igenom det skrofliga skal af konstlad ovänlighet, hvarunder hon satte en ära i att dölja den värme, som säkerligen fans på djupet hos henne.
Man hade aldrig sett en så odräglig fästmö, och man beundrade Kurt Berner, som kunde stå ut med henne så länge som han gjorde.
Förlofningen varade emellertid endast ett år.
På första lysningsdagen fick Henrika sin ring till baka, och en vecka derefter var Kurt tro- lofvad med en annan, en ung fransyska, som han lärt känna hos en af sina gifta affärsvänner, der hon var guvernant.
var obevekligt stängd för alla hennes bekanta, och hon gick sällan ut, förr än det blifvit mörkt.
Det sades, att hon blifvit mennisko- skygg, att hon afskedat sina tjenare och pas- sade upp på sig sjelf.
Det var en kris hon genomkämpade, det förstod man nog, och Sten visste väl besked derom, ty till honom bar hon bref på posten ett par gånger i veckan.
Då några månader förgått, upphäfde hon plötsligt sitt isolerings- system, och nu kunde man konstatera följden af den utveckling hon genomgått inom stängda dörrar: hon hade blifvit läserska.
Dock icke egentligen läserska.
Hon hade icke den minsta dragning åt det pietistiska hållet, hon kunde icke hitta på nog starka ut- — som kunde hindra henne från att dra sig till baka i vresig ensamhet, oåtkomlig bakom den mur af inåtvänd, sjelfgod religiositet, som hon med hvarje dag bygde upp allt högre och högre omkring sig.
Hon hade alltid haft ett kärft, nästan dystert lynne och dertill under en skenbart lidelsefri och kall yta en böjelse för öfverdrifter, en hän- synslös energi i att drifva sina idéer ut i deras yttersta spets, som alltid förefallit hennes an- höriga och hennes närmare bekanta litet hemsk.
Alla, som kände henne i ungdomen, hade klart för sig, att hon skulle komma att sluta illa på ett eller annat sätt.
Det var något så mått- löst, så oproportionerligt, så abnormt i alla yttringar af själslif man iakttog hos henne, och
tryck för att brännmärka nyevangelismens osunda känslopjunk.
Hon hörde icke till någon annan sekt heller, visade sig aldrig på bönemöten af något slag, besökte ingen af de salar, som nu efter konventikelförbudets upphäfvande började inrättas här och der i Stockholm och gick ej heller oftare i kyrkan, än då hon tog nattvar- den.
Man visste icke egentligen, hvari hennes religiositet bestod, men den fylde hela hennes lif.
Hon lefde i en ständig umgängelse med Gud, antingen genom bön eller bibelläsning.
Komma till henne när man ville, fann man henne med nya testamentet eller någon andakts- bok uppslagen framför sig.
Hon läste med förkärlek Kierkegaard, och då hon, som ofta hände, hos honom eller i bibeln påträffade punkter, som hon icke förstod, brottades hon med sin tanketröghet i dagar och nätter, tills hon slutligen fick ett slags ljus öfver den dunkla punkten, hvilket fick gälla för det rätta.
Sådana dagar var det icke värdt att tala till henne, man fick endast enstafviga och förströdda svar, ögonen hade ett spändt inåtvändt uttryck, hon hade all sin uppmärksamhet hårdnackadt kon- centrerad på en enda mörk fläck i sin tanke- verld, hon kände livarken hunger eller trött- het, hon satt der i sin länstol med boken framför sig, och det låg en fruktansvärd energi redan i hennes sätt att hålla handen knuten så hårdt, att naglarna rände in i köttet.
Hon hade mycket att lära sig begripa, ty hon hade från början ej varit någon religiös natur och hade i ungdomen helt och hållet lemnat dessa ämnen å sido.
Det var, som hennes forna vänner påstodo, en slump, som gjort, att hon råkat kasta sig på religionen; den hade blifvit hennes fixa idé, och man var å hennes vägnar glad åt, att det ej i stället råkat bli snålhet eller dryckenskap hon slagit sig på, efter det nu nödvändigt skulle något vara.
Egendomligt nog tycktes hennes gudsfruktan ej ha gjort henne mera menniskovänlig än förr.
Hon var visserligen hvad man kallar » god mot fattiga », till och med i ovanligt hög grad, och använde större delen af sina räntepengar till en ganska praktisk och förståndig välgörenhet, men hon tycktes endast handla så, derför att det stod föreskrifvet i bibeln, icke af något inre behof.
Det var icke medlidande och menniskokärlek, som dref henne till de fattiga kojorna, det var hennes fixa idé.
Och hon hade ingenting att säga till de nödstälda, som hon besökte; då hon gick, lemnade hon qvar sina matkorgar eller sina penningar, men icke ett enda hjertligt ord, icke en värmande, upp- tinande blick, och de Guds ord, hvarmed hon någon gång lät gåfvorna beledsagas, kändes som- svidande kindpustar.
Hon hade i många år i sin sal haft en sy- skola, der fattiga barn gratis undervisades i sådana enklare handaslöjder, hvaraf de kunde ha nytta för sitt uppehälle, men barnen tyckte icke om henne, det kom ett stelt och spändt drag i deras små ansigten, då hon kom in, Våra illustrationer.
I sammanhang med förmälningshög- tidligheterna i Bournemouth torde det vara af intresse för de flesta att få en föreställning om, hur nämda lilla stad ser ut.
V i ha derför skaffat oss foto- grafier från ort och ställe samt hos fir- man Angerer &amp; Qöschl i Wien — i sitt slag ett af de förnämsta etablisse- ment i Europa — låtit förfärdiga en autotypi, som pryder detta nummers fjerde sida.
Likaså äro vi i tillfälle att visa våra läsarinnor en teckning af prinsen och prinsessan Bernadottes blifvande bostad i Karlskrona och det, som det säges, till dem af prinsessan Eugenie skänkta och många af dem skulle säkerligen icke ha hållit ut med att komma till baka på sina vissa klockslag, om de ej genom sin egen och sina familjers erfarenhet vetat, att det lönade sig att stå väl hos fröken Berner.
Att hon icke under dessa syskoletimmar trakterade barnen med religiösa föreläsningar eller i allmänhet utvecklade något omvändelsenit gent emot dem, som kommo i hennes väg, be- rodde väl hufvudsakligast på hennes klara med- vetande af det ringa inflytande, hennes person- lighet utöfvade på omgifningen.
Hon visste, att hon aldrig skulle kunna lägga sina ord så, att de gingo till hjertat.
Att hon icke var sympatisk, var ingen hemlighet för henne, men som hon aldrig varit van vid annat, väckte det egentligen ingen saknad eller bitterhet hos henne.
Den enda ömhetskänsla, som fans hos henne, egnades brodern — och han var fortfarande bosatt i England, gift, far till många barn och hade ej ens tid eller intresse nog att skrifva till henne.
Hennes kärlek till honom reste sig ibland inom henne som en omätlig sorg, en sugande, allt upprifvande böljgång — men hon vräkte skofveltals med bibelord öfver de trotsiga vågorna, och de lade sig till slapp, död ro.
Kurt såg hon aldrig.
Han var gift med Aimée och bodde i Stockholm.
Att Henrika nästan aldrig gick ut, berodde till en stor del på, att hon icke ville se dem.
Så kom den stora Skandalen.
Tjenstvillige f. d. vänner skyndade sig att rapportera den till henne.
Hon hade rymt med en älskare, den der qvinnan, från mannen och en liten dotter, och han hade rest efter i förtviflan, hälft vanvettig, men ej kunnat finna ett spår af henne.
Smuts] Synd!
Nemesis!
— Hvad rörde det henne?
Men så fick hon ett hälft år derefter se honom på afstånd, då hon gått ut ett ärende.
Han var en skugga af sig sjelf, afmagrad, ovårdad till sitt yttre, och han hade respirator för munnen.
Den qvällen gick hon en hel timme på trotto- aren utanför huset, der han bodde — men skalet kunde ännu icke brista.
Hon gick upp en gång, då hon visste, att han var borta, och fick af hushållerskan veta, att grosshandlaren var mycket sjuk och tynade bort dag för dag.
Den lilla flickan var bortskickad till en prest- gård i Småland; läkarne sade, att det upprörde honom för mycket att ha henne i sin närhet.
På våren kom ett bud från honom.
Han skulle dö.
Och han ville innan dess göra upp sitt gamla konto med henne.
Han lättade sitt hjerta med att säga henne allt, och hon fick sitta der och höra honom oafbrutet tala om henne, henne, den enda, den oförlikneliga, som va- it hans lifs lycka och som han för länge jdan förlåtit allt.
Han hade skickat efter sin forna trolofvade för att be henne om till- gift, och nu glömde han det för att njuta af Fridhem på Gotland — det nygifta pa- rets må hända framtida sommarbostad.
Tvätt.
Gardintvätt.
1.
V i d tvättningen bör man, för att undvika vidare rispor, sticka in de söndriga gardinerna i ett örongottsvar, innan man lägger dem i kitteln, och låta dem koka i detta.
2.
Stärkelsen pressas lätt ur gardinerna och man undviker sorgfälligt all vrid- ning.
3.
De böra icke hängas upp på strecket efter hela sin längd, emedan bården är tätare och uppsuger mera vatten, hvarigenom den blir tyngre, och väfnaden sålunda uttänjes på mid- lyckan att fä tala om den andra, och döden öfverraskade honom, innan han hunnit sluta tala om Aimée.
Det fans ingenting efter honom, endast skul- der.
Hon hade ruinerat honom, den eländiga varelsen, och det sista, han egde, hade han skickat till henne der ute, der hon lefde i synd och skam.
Henrika-skref till prestgården, att hon hädan- efter åtog sig att betala för lilla Ingrid.
Men hon ville icke se henne.
Snart kom åter ett dödsbud, från England.
Det slaget var nära att kröka den styfva nacken, men hon bet ihop tänderna, kramade ihop sitt krampaktigt skälfvande hjerta med jernhård näfve och kysste den stränge himmelske faderns hand.
Så skref hon efter äldste gossen.
Enkan be- höfde nog bli af med en af de många hung- riga munnarne.
Och han kom, en ljushårig, dugtig gynnare om fjorton är med faderns ärliga ögon och glada lynne, käck och hjertevarm, en liffull, frimodig krabat, som tycktes följas af en solstrimma, hvar han gick fram.
Från första ögonblicket tog hon honom in i sitt hjerta, och han fylde alla tomrummen der inne.
Men han var skygg för henne.
Hon var så allvarsam och mulen och hade aldrig förstått konsten att smeka.
Hon såg, att han icke trifdes i hennes mörka, glädjelösa rum, att han lade band på sig för att icke visa det och att han längtade ut till skolan, till kam- raternas lekar, att han vissnade i den torra luften uppe hos henne.
Då böjde hon sitt hufvud i stum smärta, och så gjorde hon det stora offret.
Hon lem- nade honom ifrån sig, satte honom i inackor- dering i ett annat främmande hem, mindre sol- fattigt än hennes, der han mottogs af glada kamrater och mjuka, smekande qvinnohänder, och han blomstrade upp igen, blef hennes stolt- het, hennes hemliga lycka, och hon nöjde sig med ett kort besök af honom då och då någon söndagseftermiddag, och dä ansträngde hon sig att vara munter för att icke jaga bort honom; då han blef äldre, köpte hon till och med hem punsch och bjöd honom, för att derigenom muta honom att stanna en stund längre, hon an- strängde sig att icke med en min förråda, huru det sved i brännsåret, då han i tanklös pojk- aktighet kryddade sitt tal med en och annan svordom; hon låg i sina tankar på knä för honom som för en afgud; hon såg honom upp- fostras till man med andras tankar och idéer, som voro främmande för henne, och hon gjorde, då han var hos henne, tafatta försök att kon- versera om teater och sport och verldsliga nöjen, för att han icke skulle ha tråkigt.
Han blef hennes fixa idé nummer två.
ten.
Man kastar de båda ändarne öfver två parallelt löpande streck, så att bården blir hängande åt sidan.
4.
V i d strykningen för man jernet upp och ned, aldrig från höger och venster, emedan ränningen vanli- gen är starkare än inslaget.
Det är icke nödvändigt att helt och hållet stryka engelska tyllgardiner; tyget ska- das af de heta jernen.
Det är till- räckligt att stryka bården och en bred remsa nedtill; vid uppsättandet stänker man dem med vatten, då de släta ut sig, falla i vackra veck och ingen skall kunna upptäcka, att ej jernet blifvit användt.
Den nedre kanten måste strykas, emedan gardinen annars faller (Forts.) ihop.
5.
Men bör akta sig för att sätta synålar i gardinen, tyget o. dyl. sönderrifves lätt derigenom, och då man mången gång glömmer att taga bort dem före tvätten, kan tvätterskan göra sig illa och nålen sönderrifva gar- dinen härs och tvärs.
Husmödrar, med mångårig erfarenhet och som prof- vat flere sorters gardiner, hafva funnit, att man har största nyttan af engelska tyllgardiner, i synnerhet om man icke sparar på kronan, utan köper riktigt goda.
Dessa hafva bård på båda sidor och kunna derför vändas om, ifall den ena sidan är skadad; gå de sönder, äro de lätta att stoppa.
Klara B.
VI vilja särskiidt fästa uppmärksamheten på (duns lämplighet för plats- sökande och platsutbjudande annonsörer, äfvensom för alla Öfriga slags Köket.
Potatistårta.
Några ord om äggen i köket.
1.
V i d inköp på torget är det rätt svårt att bedöma, om äggen verkligen äro färska, efter som » afsyning » der ej kan ega rum.
Det fins dock ett sätt att igen- känna nyvärpta ägg, som icke bedrager: nämligen att pröfva med tungspetsen.
Håller man denna mot äggets spetsiga ända och samma iskyla förnimmes, huru länge man än håller tungan qvar, så är ägget färskt; käns det deremot, som om det blefve varmare, så har man ett äldre ägg framför sig.
2.
Vill man få ägghvitor hastigt till skum, tillägge man ett par korn fint salt, innan man börjar vispa.
Re- sultatet blir förvånande.
3.
V i d rätter, der hela ägg skola användas, borde man alltid vispa dessa något för sig sjelfva, innan man lägger dem till smeten.
4.
Då hårdkokta äggulor, ' som skola söndersmulas till skarpsås eller dylikt, ej vilja bli jemna utan korniga, till- sätter man några droppar kallt vatten.
5.
Förlorade (kokta) ägg öfverdra- gas af sig sjelfva med ägghvitehinna, sedan de äro uppslagna i vattnet, om man i detta senare häller ett par droppar ättika.
6.
Soppor eller såser, som man brukar afreda med äggnior ensamt, kunna utan fara för skärning redas med hela ägg, blott man vispar litet mera än vanligt.
Somliga anse det helsosammare, om hvitan följer med.
Ibland har husmodern kanske också svårt att genast använda hvitorna; och erfarenheten har ju visat, att uppslagna ägghvitor, som stå i flere dagir, utveckla gift i sig.
7.
Om ägg, utan att verkligen vara skämdt, ser litet misstänkt ut, eller tyckes hafva en egen lukt, kan man ibland förbättra sådant om man utsätter • det, (uppslaget) några timmar f5r friska luften.
S.
För att få jemn och vacker fason på stekta ägg, användes med framgång plättpannan; men upptagandet har ibland sina svårigheter.
Jag har der- för bestält hos bleckslagaren 1 / cm.
höga ringar (af plättstorlek), som jag sätter i en vanlig stekpanna utan hög kant.
Så snart det hvita stannat, tager jag bort ringarna och äggen kunna lätt upptagas.
9.
Frusna ägg kunna räddas, om man lägger dem i friskt källvatten med tillsats af litet koksalt.
10.
För att ledigt kunna skala kokta ägg till smörgårdsbordet, bör man lägga dem i kallt vatten genast efter kokningen samt börja skala från den runda, ej från den spetsiga ändan, (att skära dem rakt itu genom skalen och taga ur halfvorna med matsked, har jag ej funnit praktiskt).
11.
Att en uppvispad ägghvita kan klara grumliga köttsoppor, gelésafter, etc. är väl allmänt bekant.
Uppkokas vätskan med ägghvitan, så drar den senare alt orenlighet till sig.
12.
Snälla mammor försumma visst icke att då och då blåsa ut äggen, för att barnen kunna måla eller klistra bilder på dem — till julgranen och till påsk.
På påskafton jubla de små äfven, om äggen framkomma röda, gula, gröna, gredelina i st. f. hvita som hela året.
(För dem som önska närmare med- delande om oskadligt färjande af ägg, som sker under kokningen, står jag gerna till buds med noggrann upp- lysning.)
Stenia.
J 2 Matlagning ".
Äppelmunkar.
Skala ett lagom stort äppie och uttag kärnhuset med en bleckpipa.
Utkafla tunt vanlig smör- deg och lägg omkring ' äpplet, rulla det i socker och kanel samt grädda det i lagom varm ugn.
A ro särdeles väl- smakande.
Asta W. Man tager annonser som beröra familjekretsen.
— Annonser mottagas endast genom S.Gumeelius annonsbyrå och ' hos redaktionen.
Abonnentsamlare antagas.
' / s skalp, godt smör, ' / 2 skalp, mjöl och skalp, kokt, kall, rifven potatis och knådar det under en half timmes tid väl till- sammans till en deg.
Af denna göres sedan 3 bottnar, hvilka en och en gräddas i lagom ugnsvärme, hvarefter sylt eller äppelmos bredes mellan dem.
Denna tårta är lika god kall som varm.
Filen.
Mosspudding.
' Iz skalp, socker hugges i bitar och med dessa afrifves skalet på 2 citroner, från hvilka saften väl urkramas.
Derefter slås 1 ölglas franskt vin i en panna och häruti läggas soc- kerbitarna att smälta.
Sedan 5 ägg blifvit väl vispade, slås de i vinet, som derefter vispas, tills det börjar tjockna, då det uppslås för att kallna.
Derpå röres det till sammans med 1 halfstop till skum vispad grädde.
Slut- ligen upplöses för 25 öre gelatin, hvaraf en vacker form invändigt smörjes med tillhjelp af en fjäder, och det öfriga iröres i massan, som deiefter slås i formen för att kallna.
Sedan doppas formen hastigt i hett vatten och pud- dingen uppslås på ett fat samt bör kallna på is.
Sjelfva krämen bör helst kokas dagen fornt.
Selma.
Att 1 koka bruna bönor på 1 / 2 å 2 timmar.
Om man så vill, blöter man bönorna aftonen förut — det behöfs dock knapt — häller andra dagen bort detta vatten och kokar dem med ej för mycket vatten / timme.
Der- efter slår man bort detta vatten och påhäller nytt, men kokande, som ytter- ligare efter / „ timme ersattes af nytt kokande.
Nu tillsättes salt och fett — kort före anrättningen afsmakas med grädde, sirap och ättika.
Stenia.
1 2 1 Fönsterträdg-ården.
Om skötseln af t ö r n r o s o r i bonings- rum- Ofta hör man blomstervänner beklaga sig öfver, att odling af rosen- buskar icke vill lyckas för dem.
Köpa de ett blommande exemplar, händer det ofta, att blommor och blad inom kort falla af och knopparne aldrig ut- veckla sig.
I detta fall, som ofta be- ror på ombyte af luft och plats, i syn- nerhet om plantan blifvit hastigt upp- drifven, återstår endast att afskära gre- narne till tredje ringen och tåligt af- bida nästi blomning, som genom rik- lig behandling aldrig uteblifver på remontant- och månadsrosor.
Mycket tacksammare är emellertid skötseln af icke drifna rosenbuskar.
Sätter man en sådan vid fönstret i ett varmt rum, komma blad och knoppar snart att visa sig.
Då utvecklingen hastigt för- siggår, får man icke längre låta jorden blifva torr, utan vattna den regelbun- det, likväl icke så ymnigt att det kom- mer vatten på det under krukan stå- ende fatet.
Dessutom är det äfven rådligt, att sedan rummets temperatur blifvit något afkyld, dagligen öfver- strila växten.
På detta sätt skyddar man den säkrast mot ohyra; skulle detta oaktadt bladohyra visa sig, bör man bortskrapa den med en fjäder.
Så behandlade komma rosenbuskarne, hvar och en i sitt slag, att blomma från februari till april, och man behöf- ver ej befara, att knopparne falla af.
Sedan de blommat ut, sätter man dem i ett kallt rum eller under mild väder- lek vid öppna fönstret, hvarvid de lik- väl böra aktas för frost.
På remon- tantrosor afskär man skotten till andra eller tredje ringen, och tager in dem i boningsrummet, då de åter börja blomma.
Ofverhufvud taget är det en vigtig sak i fråga om skötseln af törn- rosplantor, att man så litet som möj- ligt håller dem i den torra, varma rumsluften, emedan de då ej äro i stånd att bilda ett friskt moget trä.
Den.
som har en trädgård till sitt för- fogande, bör efter andra blomningen utsätta sin rosenstock på någon solig plats i den samma.
Dervid nedsättes blomkrukan ända till kanten i jorden, dock så, att den står i en urhålkning, så att maskarne ej kunna intränga.
Då man sedan på senhösten upptager den, ställer man den öfver vintern i en källare, hvarefter den på nyåret åter ställes in i boningsrummet och afskä- res dervid ända till de sist framkomna skotten.
Omplantering af törnrosor bör i regeln ske en gång om året, helst efter andra blomningen eller om vin- tern innan skotten börja framkomma.
God drifbänksjord uppblandad med hälften åkerjord och något fiodsand är härtill lämpligast.
Huskurer.
Mot » s t e n ».
Äkta Tilly-droppar, 15 hvarje afton i en matsked mjölk.
Salt, sur och fet mat undvikes, likaså jästa drycker och ost.
H.-C.
Födoämnen.
Bland fiskarne skattas hanarne van- ligtvis högt på grund af sin mjölke, hvaremot honornas kött obestridligt anses vara det finaste och mest väl- smakande.
Åtskilliga fiskars mjölke anses som bekant vara en riktig deli- katess.
Det finnes gastronomer, som påstå, att det bästa stycket på flundran är att söka på buksidan i närheten af simfenan.
Karparnes mjölke gäller för en utomordentlig läckerhet, som fran- ska gourmander pläga låta anrätta till särskild ingångsrätt vid festmålti- der.
Denna mjölke har äfven det före- trädet att vara särdeles lättsmält.
Här- förutom uppskattar man hos karpen gommen eller &gt;-tungans, som de flesta kalla den.
Den med stora, glänsande fjäll försedda karpen är att föredraga framför den vanliga, emedan den är finare i smaken; karpar på 2 a 3 skål- pund anses vara de allra bästa.
Man har tvistat om, huru vida karpens ålder inverkar på köttets smak och en baron v. Baerst påstår, att så ingalunda är fallet, emedan köttet af en öfver hundra- årig karp, af hvilken han ätit, var fetare och finare än vanligt, hvilket heller icke är underligt, då karparne med åren blifva fetare och det af fett omgifna köttet alltid anses för det bästa.
I fråga om gäddan öfverensstämma alla deri, att bukens kött är bättre än ryggens.
V i d gäddans tillagning får den som läckerbit gällande lefvern icke förglömmas.
De mest eftersökta äro medelstora gäddor och gäddungar.
De äldres kött är hårdt och mindre lätt- smält.
Sjö- och fiodgäddor böra före- dragas framför sådana, som fiskas i dammar.
Hvarjehanda.
Vill man öfvertyga sig om, huru vida mjölk, bouillon, e. d. har dragit sig, be- höfver man blott drypa en droppe af ifrågavarande vätska pä en bit lackmus- papper.
Förvandlar sig dess blå färg genast till rödt, så har vätskan börjat surna; eger ingen färgförändring på papperet rum, är ingen fara dermed.
Stenia.
Läkareråd.
Sven 17 år.
Begagna för eder fotsvett dag- ligen 20 minuters fotbad (34°) med 2 gram sublimat till hvarje bad.
Pudra fötterna minst 3 gånger dagligen med ett puder ai ' 3 delar salicylsyra, 10 delar stärkelse och 87 delar talk samt inlägg mellan tårna litet vadd med detta puder päströdt.
Tag rena strumpor for hvarje dag och begagna aldrig samma skodon två dagar å rad.
Agnes II.
Troligen, om er dotter i öfrigt är frisk, beroende på mjellbildning.
Se der- för råd till W e n d i n: r 10, och jemför svartill Frågvis i n:r 5 och till Karin i n:r 9!
Elin v. K.
Låt läkare undersöka eder!
Tills ni kommer i tillfälle dertill, kan ni för- söka den behandling, som tillrådts Gertrud — m i n:r 9.
Fanny W. Botas ej med medicin eller dy- likt.
Möjligen skulle ni dock kunna ha nytta af eu kallvatlenkur i sommar.
Dora.
Se råd till Lisa 2i år i n:r 7!
Sörj derjemte lör jemn alföring.
Lea 21.
Menar ni på " sjelfva ögonlocks- kanterna?
I så fall beror det troligen på en inflammation derstädes.
Visa er för läkare!
E. W — n torde göra klokast i att i som- mar vid lämplig badort sköta sin mag- och tarmkatarr, ty denna är orsak till alla kräm- por.
Till dess bör ni hvarje morgon dricka 2 glas karlsbadervatten (arteficielt) med lika mycket varm mjölk.
M — a.
Ora ni har tillfälle dertill, gör ni klokast i att vända er till en specialist i hals- sjukdomar.
Hvarom icke, bör ni från apotek skälla er Gargarisma adstringens till gurgllng flere gånger dagligen en tid bortåt.
Greta C.
Ni lider ej af första graden af » acta rosa » (sjukdomen heter acne rosacea!!
), ty då vore er näsa alltid röd.
Se vidare svar till Dora här ofvan!
C. W. M.
Drick hvarje morgon 2 glas karlsbadervatten (50°; samt till hvarje maltid ett spetsglas Ronneby vatten.
Lef uteslutande af mjölkmat och löskokta ägg samt fint hvete- bröd.
Först om ett par, tre veckor dessutom litet färskt kött och fisk.
— M. — Se svar till Linda i n:r 6!
Dido.
1) Massage och elektricitet.
2) Drick en tid hvarje morgon ett glas Emservatten (arteiicielt) med lika mycket varm mjölk.
3) Operationen lätt och ofarlig.
Vänd er till närmaste lasarettsläkare!
Tea 24.
Se svar till Mary i n:r 3 (jemför ock svar till Tyne i n:r 2!).
Maria 26 är.
Använd den salva, som före- skrifvits fru Hulda 2) i n:r 11!
När svull- naden och hettan minskats, kan ni åter för- söka den förut använda medicinen.
Orolig moder.
Ni kan väl knappast begära, att vi skola kunna utan tillfälle till under- sökning ge er ett råd på grund af sä ytterst knapphändiga upplysningar.
Olja.
FÖi sök det medel, som tillrådts X.
Y.
2. i föregående nummer!
Jemför dock svar till Frågvis 3) i n:r 5!
Tamina.
Se svar till Fru på landet i n:r 9 I En moderlös.
Sé svar till Elsa 23 år i n:r 7!
Lukten minskas genom tvättningar och ännu mera genom sköljningar med ljumt vatten, hvilka äro alldeles ofarliga, lika väl som det är fullkomligt oskadligt och ur snygg- hetens synpunkt nödvändigt att byta om linne och tvätta ansigtet vid dessa tillfällen.
M.
B.
Se svar till Finska i n:r 9!
Elisabeth.
Då rå nu är frisk, kan ni utan fara göra det.
Äfven om ert barn uppfödes arteficielt, kan det ändå bli skrofulöst.
Något - blodrenande » medel hjelper i alla händelser ej.
Fru 38 år.
Hvarpå denna egendomlighet beror, kunna vi^ ej afgöra.
Till äfventyrs kan hvad som tillrådts den med er mycket nära befryndade » Fru Wilhelmina^ (i förra numret), medföra lindring i dessa obehag.
Gustaf 30 år.
Borsta först in en lösnmg- af 8 delar salpetersyrad silfveroxid i 70 delar vallen ocb, sedan detta intorkat, en lösning af S delar svafcellefvcr i 70 delar vatten.
Om så behöfs, kunna lösningarna göras starkare.
Om det af er nämda medlet sakna vi erfa- renhet.
D:r — d.
Rättelse.
I svar till Mina B. i föreg.
n:r står » ett pulver bors ?jra-&gt;, skall vara: ett pnl- ver af 5 delar borsyra » etc. Frågor.
N:r 6.
Af våda har af en jernlösning blifvit utspildt pa en bordduk.
Kragas, om det tin- nes något medel att borttaga deraf uppkomna rostlläckar?
.4.
F. Svar.
Frågan n:r 4.
Baf en droppe ljumt vatten på bläckfläcken, lägg deri en nypa bläckpul- ver, tag sedan en linnelapp och gnid sakta dermed.
Tag åter litet vatten och pulver på en lapp och gnid sakta, så är (lacken borta.
Detta är det bästa medel att äfven taga bort fläckar af rost, bär och vin ur duktyg.
Fläc- ken doppas i kokande vatten, pulver tages på en linnelapp och ingnides.
Är det gamla fläckar, måste förfarandet upprepas.
Linnet, tar ingen skada.
II.
Innehållsförteckning; Illustrationer: Prins Oscars förmälniag i S:t Stephenskyrkan i Bournemouth.
Orginalträ- snitt för Idun.
— Vyer från Bournemouth.
Autotypi, utförd för Idun af Angerer &lt;0 GÖschl, Wien.
— Prins Oscars hus i Karlskrona samt Fridhem på Gotland.
Teckning för Idun af E. Forsström.
Text: Till Oscar Bernadotte och Ebba Munck, förmälningsdagen den 15 mars 1888.
Poem (med prin«en och prinsessan Berna- dottes vapen som inledningsvignett) af N.
G * Arenander.
— Prins Oscars förmäl ning i Bournemouth.
Teckning för Idun af — &amp; — .. — En hemlighet.
Skiss för Idun al Karl Ek.
— Ordning i hemmet.
Af C — l C — n.
Vid Iduns första pristäfling belönad med hedersamt omnämnande.
— En lifsuppgift.
Berättelse a f Ernst Lundquist (forts.) Tvätt.
— Köket.
— Matlagning.
— Fön- sterträdgården.
— Huskurer.
— Födoämnen.
— Hvarjehanda.
— Läkareråd af D:r — dl .. — Frågor.
— Svar.
1
Tidningen kostar endast én (i) kröna for qvaftalet, befordringsafgiften inberäknad.
— Fullständig mode- och mönstertidning gratis.
Annonser mottagas genom S. Gumaelius annonsbyråtocn nos redaktionen till 2 5 öre pr 4-spaltig petitrad (= II stafvelser).
G e n e r a l - D e p ö t af I S e n g e r s 61 Drottninggatan 61 3 tr. upp få härmed rekommerv dera sin nya, tidsenliga N o r m a H lle4 !nderkläder för Herrar, Damer och Barn.
Normal-Lakan, Örngott, Kamelhårsfiltar och Pia tina-Lampa (luftrenande) och Ozogen.
Fotografering utföres omsorgsfullt enligt nutidens fordringar.
En gros och detalj.
— Kataloger och priskuranter gratis.
GÖSTA VIDINGHOFF, 19 Drottninggatan 19.
Med största högaktning [113] Handväfnadsapparater.
ts (T) zz Dame-, ö Herr- o c h Barn- På dessa kan väfvas: F l o s s a - &amp; S m y r n a - v ä f n a - d e r, fransar, g a l l e r, g a r d i n - &amp; d u k - b å r d e r, b a r n - kläder m. m.
Apparaten rymmes i en liten kartong, är lätt att an- vända samt kostar 15 ä 22 kronor st.
Adr.
: Fru M. Ståhle, Apelbergsgatan 58 B, 1 tr. » - &lt; S C- * £ • k o d o n Stockholm.
[233] ständigt på lager i största urval och till billigaste priser i Stockholm.
hJ 50 [232J Nya Skovaru-Concurrence-Magasinet, 1 tr. upp, 4 2 D r o t t n i n g g a t a n 55 4 2, 1 tr. upp.
k - i u o • a fö " Ob F. Annonspris: 25 Öre pr petitrad (= 11 stafvelser).
Ingen annons införes under 1 kr.
Nya böcker pä Fr. Skoglunds dotter.
Stockholm den 21 mars 1888.
Frithiof åskådning här bjudes af en rätt upplyst, tänkande, till hjertat bildad qvinna, som verkligen vet hvad lifvet innebär. » Smal.-P.
» Vi hembära Math.
Langlet Hellberg.
U o PLATSSÖKANDE.
o so? » 4 förlag: T i d s s t r ö m n i n g a r, be- • lysta från hemmets härd, af • Maihilda Lang / et.
Pris: 2: 50.
» Det är en sann och sund Född.
Maria Hellberg, född Björlxgren.
M Ot f r i t t V i v r e önskar en bättre flicka plats i en fin oeh aktningsvärd familj som sällskap och hjelpreda.
Svar till » H.
2 1 », Tidningskontoret, Söder- malmstorg 8, Stockholm.
[218] C.
D. W. i Posttidningen.
H. EO ox?
^ söker plats som sällskap och lektris samt åtager sig derjemte att gå frun till hända i hushållet.
Muntliga rekom- mendationer finnas, äfven från pension i utlandet.
Små pretentioner.
Svar till » L.
jjL, ») Iduns Byrå.
[226] eller såsom hushållerska, sökes af ett fruntimmer af god familj.
Den sökande är fullt kompetent att sköta ett större hushåll.
På lön fästes ej så stort af- seende som på ett vänligt bemötande.
Svar torde godhetsfullt afsändas till » Eva », Storvik, pöste restante.
[230] Plats såsom sällskapsdam M- åt ett äldre fruntimmer sökes af ett medelålders, som derjemte är villigt att vara behjelplig i hushållet.
Svar till » Fredrika », Storvik, pöste restante.
[231] • H g har icke i svenska bokhan- deln på detta område ut- kommit något arbete, som innehåller sä förträffliga saker som det föreliggande. » [227] Freytag.
Sista häftena lemnas gratis.
Bokförlagsbyrån.
Blomstergfödniiig *.
Doktor H ö C.
D. JOSEPHSON, torget 11,1 tr. 9 — 10 och 2 — 3.
Allm.
tel. 6910 Fruntimmerssj ukdomar, Furlossningar.
207] Svensk Läraretidning.
T 1 C T T T T T T T 1 (i % \ \ Svenska och Konstväfnader Broderier.
1 1 yilestramaljer, alla färger, Garn och Silke.
Förklädes tyger, ylle oeh bomull.
Äkta färger.
Originalmönster.
Bästa, m a t e r i a l i e r.
Beställningar utföras å Möbeltyger, Mattor, Vrapericr m. m. i hvilken stil som önskas.
Moderata priser.
r?
1 1!
Stockholm, Drottninggatan 36.
Tillverkningsort: Lund (Thora Kulle).
Göteborg Filial: (Svenska industrimaga- sinet.)
[137] Unga damer utbildas med största omsorg vid Fridsta pension i handelsvetenskap och kon- torsgöromål i alla affärsgrenar, Svenska, språket, Bakning, Skönskrifning, Sång och Musik.
Billig inackordering; rum anskaffas åt dem, som blott betala för undervisning.
Förfrågningar mot porto besvaras genast _af fröken Anna Pira, Fridsta, Asker, Örebro län.
(G.
11694x2) [149] Bättre aflag-da damkläd- ning ' ar etc. emottagas till försälj- ning.
Närmare genom lokalbref till nBedbar D. n:r 4 », Tidning-kontoret, Lilla Nygatan 14.
[22ö] Vårt i:a Hushålls-, Pariser -- Ett godt hem j för häfte o m 48 sidor kostar Debet oeh Kredit A.
D a h l s Det bästa medel för blommors och växters uppdrifvande och snabba utveckling så väl i krukor som å fritt land.
Säljes pr hel burk ä 1,20 kr., half burk å 80 öre och qvarts burk å 50 öre, med rabatt vid parti, hos |208] J.
I S.
J f o r d l i M g, Lilla Nygatan 23, Stockholm, (g, 13173x2) mot god, billig inackordering erbjudes någon äldre eller yngre dam i en stilla vacker tiakt af Nerike.
Svar till » Hem ».
Askers postslation.
(G.
11093 x 2) [148] Endast 2 5 öre af Gustav Nybrogatan 5 5 gifves af undertecknad till ett begrän- sadt antal elever.
OBS.
Eleverna för- färdiga egna klädningar.
Bernadina Nicodemi, Regeringsgatan 47, 3 tr. upp öfver g.
[135] » Sedan Spencers bok om upp- fostran öfverflyttades till vårt språk, En ung, bildad flicka CD- O!
priser.
Kurs i klädsömnad Vi o c h V å r a S ö n e r.
Några ord om uppfostrans be- tydelse, af Mathilda Langlet.
Pris: 2: 50.
Plats som husfru " rr- bdc-t- Billiga S.
f w o r » s if V isi.rirnvn.nrlA n rrlAnt.licrfl t. tvätterskor, Vfl.tt.Arfili Tvätt utföres äfven af härvarande ordentliga hemtas och hemsändes, då adress uppgifves pr telefon 43 90 eller pr post.
[74] TVK++ ntffiraa I en prestgård i Helsingland med ovanligt naturskönt läge invid Ljusnan kan en ung flicka blifva in- ackorderad under sommarmånaderna.
Svar till » Sommarhem », K a r sjö.
[219] vår uppriletiga,ja, vår vörd- nadsfulla tacksägelse för hennes bok. » ' OJ Nybrogatan.
* „ I k.
1 DIVERSE Annonser.
En välskapad et Åder-förbands-bindlar.
i I oeh hvars lntubi-Kaffe, godhet menderas garanteras, h o s hvarje rekom- sparsam hus- moder.
Angenäm bostad på landet.
Stockholms I närheten af Vingåkers jernvägs- station, kyrka, handelsbodar och apotek finnes en lägenhet alt hyra, innehål- lande 9 rum och kök m. m.
Vacker trädgård.
Utmärkt dricksvatten.
När- mare meddelas å Iduns Redaktionsbyrå- [222] N:r [228] Önskar ni se hur den vackraste kullan — må hända en blifvande prinsessa — tar sig ut, så fatla mod och prenume- rera på den ärligt frisinnade folktid- ningen » Dalmasen », som anordnat en skönhetstäflan mellan Dalarnes fagra döttrar och inom kort skall ha nöjet presentera första pristagerskans porträtt, väl xylograferadt.
För qvartalet aprii — juni fås » Dalmasen » för endast 5 5 Öre å hvarje postanstalt.
[221] STOCKHOLM, Intubi-Kaffefabrik, 4 Klara östra gata n:r 4.
Sommarnöje i Stockholms skärgård med daglig ång- båtskommunikation, två vackra rum och kök, passande för ett eller två fruntimmer, till det fabalösa priset af 30 kronor.
Den härå reflekterar torde ofördröjligen hemta vidare underrät- telse Grefgatan 45, 4 tr. till höger.
Träffas — V28 e. m.
[223] Malt extrakt-öl, — det så mycket omtyckta och föror- dade — från Gnesla Bryggeri, finnes fortfarande ä 8 öre i Frans Lundbergs Maltdrycksaffärer, St. Gråmunkegränd 1 och Stallgatan 1.
Allm.
Telefoner.
[17B] GEKNANDTS BOKTltYCKElil-AKTIEBOLAG IMF " " Annonser, afsedda för familjen eller fruntimmersverlden, införas lämpligast i Idun.
" ^Mf
