# ID: svediakorp-per631
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,683
# sentences: 685
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
N: r 8.
Prenumerntionsprls: 11s ar.
kr.
2: 50 3: 50 ' Ii,.
1: 25. '
h ar .. kr.
4: 50 814 --,,.
.
1.
.
.
.
Lösnummer 10 öre. "
Prenumeration sker silväl i landsorten som i Stockholm Q närmaste postanstalt eller bok- handel.
-- 1.
.
.
6: e A&amp; Stockholm ' den ' 20 F e b r u a r i 191.3 -----. --.
---.
(Redakttir o: Redakllon:.
Klarabergsgatan 43, tvi tr. .E L L EN I (L E.MA N.
Te ' lefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85..
.
.
, Utgifningstid hvarje torsdag.
ansvaiig ' utgifvare: " Mottagningstid: kl. 11-12.
-,.
Sthlm.
1913, ' F.
Englunds Boktr.
l.
.
.
~ x ~ e d t t l o.
n * och Annonskontor: Klarabergsgataii 4 % tvi dr..
.
Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
.
1. '
Aiinonsprh:.
.
15öire.permm.
Enkel spaltbredd 50.mm.
Marginalannons ' under texten 15 mm: s höjd per gHng 10: - Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 g@-l0 010, 20 ggr 20 Qlo, 50 ger .25 Olo.
Annons bör Jaia inliimnad: - s e e s t mindag f.
m ' '.
.
.
.
.
Laroverkens lönefraga - läroverkens kvinnofrhga.
E n häftig strid pigår i dessa dagar med anled-.
ning af den framlagda propositionen om en till- fällig ~öneförbattrin~ åt ordinarie Iaroverkslarare, grun- dad som den ar .p \ behofsprincipen - ' hänsyn till de nödvändiga lefnadsbehofven och i främsta rummet till försörjningsplikten.
Gift lärare med barn skulle såle - des .åtnjuta högre lön an ogift.
.
.
.
., Det ar nu emellertid så, att denna sak p i det allra narniaste berör kvinnorna.
Tillampandet af den nya principen har gjorts med tanke på att efter den- na linje böra lönerna beräknas, nar kvinnliga lärare i2 ansfallning vid läroverken.
Statsmakternas beslut om att kvii~nor skola få tillträde, .till .vissa- statstjans-.
.
.måste.
inom en ter, däribland Iaroverkstjänsterna,.
.
.
.. närmare framtid förverkligas, och lönefr5ians odnan- de blir naturligt nog beroende af denni nya faktor.
Det ar statsrådet Fridtjuv Berg.
som.
genom Nya ~ a g l i g t Allehanda framhallit detta.
Vi iterge har hans uttalande, hvilket ar i hög grad saväl dar- för, att däri starkt betonas, att 1909 ars riksdags- beslut om att kvinnor skola aga tillträde till vissa statstjänster icke far för längre tid framåt stå ' som ett tomt ord, som därför, att han fastslår, att den tid ar förbi, då man utan vidare.
bestämde ett högre löne- plan för manliga lärare och ett lägre för kvinnliga.
Hvad den princip beträffar, som han, funnit .vara d. riktiga att bygga lönefrågornas ordnande på, har, ' '.
.
.
Dagny upprepade gånger uttalat som sin åsikt, att.
i den ligger en möjlig lösning a f det så tillspetsade problemet:.
mans och kvinnors lön för sitt arbete.
Härmed statsrådet Bergs uttalande.
Genom en förändring af tj 28 regeringsforrnai, s6m beslutades af ri ksdageri 1909 och sanktionerades .af k. m: t den 6 juni samm5 år, har det blifvit bestamdt, .att k. m: t må till vissa statstjänster, bland annat lararebe fattningar.
vid statens läroanstalter (de teologiska larare tjänsterna vid uniiersiteten likväl undantagsia), kunna ut- nämna .icke blott man utan äfven kvinnor.
~tnamnandet af kvinnor skall dock kunna ske endast.
" med tilamp- ning af grunder,.
som af konungen o+ riksdagen god- känts ".
Ifrågavarande grunder har man rankt sig böra innehalla dels bestämd.
uppgift p i.
de tjänster, hvilka skulle blitva tillgängliga för kvinnor, dds ock angifvande af de tjänstevillkor, som borde för kvinnliga ' befattnings- hafvare bestammas och som i ett eller annat hänse- ende kunde blifva afvikande frhn de för manliga inne- ' hafvare gällande.
Innan de ', ' grunder9 ', som sglunda gjordes till förut- sättning för det nya grundlagsbudets förverkligande, blif- vit af k. in: t och riksdagen beslutade,.
har k. m: t na- turligtvis icke kunnat verkställa nilgon .utnämning i en- lighet med nämiida bud .. Kunglig fullmakt för kvinnor till tjanst af visst slag har icke kunnat gifvas, innan riksdagen beslutat, att just ' sildan tjanst skall vara för ' '
kvinna tillgänglig samt aij innehafvarinnan skall åtnjuta ' lön ' och en si on till det eller det beloppet o. s. v..
-.
Det ar på sistberörda punkt, som de största svang- hetma- for frågans lösning mött.
-.
.
Ärendet har varit remitteradt till kungl.
lönereglepngs- kommittén, och denna har den 13 januari 1911 afgifvit utlåtande daröfver.
Det förslag, som kommittin framlagt, liar emellertid trcts de mycket stora förtjänster, af hvilka det i flera hänseenden utmärkes, visat sig omöjligen kun- na.
.
samla .ilågon allmän.
mening bland de för saken in-, tresserade, &amp; h a 4 förelägga riksdagen någon darpa ' grundad .. proposition hade varit ett afventyr, som sanno- likt skulle misslyckats.
Klart ar, att en utväg dock m å s t e finnas.
Inom en del kretsar, sarskilJt bland laroverkslärarna, tyckes man ' .. visserligen vilja hangifva sig At den tron, att det af statsmakterna Ar 1909 beslutade grundlagsbudet skulle till en obestämd framtid kunna få stå sasom ett tomt ord.
.
Men denna föreställning beror uppenbarligen på en illu- sion.
Krafvet, på grund1agsförandring; ens praktiska ge,- nomförande tippbares icke blott af det liberala och det socialdemokratiska partiet utan måste anses äga e.tt gifvet stöd afven hos högern; det har ju f. o. m. sin första upprinnelse inom riksdagen i en motion: fran Ar 1905, väckt af högenls ~iuvarande ledare, hr Trygges.
Att hrr " antifem@ister " tro sig cm mycket ar nogsamt bekant, men hur de skola kunna omintetgöra statsmakternas be- slut 1909 och förhindra, att kvinnor erhålla tillträde till ordinarie statstjänster samt i främsta rummet till lärare- befattningar vid realskolorna och gymnasierna, går öfver min fattning.
Det lär ju för öfrigt icke kunna bortad- voceras, att kvinnorna genom sitt arbete pA privatskole- vasepdets område till bfverflöd ådagalagt sin kompetens härför.
Men å andra sidan lär det lika litet kunna tankas, att riksdagen skulle vilja tillerkänna kvinnliga adjunkter och lektorer alldeles samma löne- och pensionsbelopp, som nd äro tjllerkanda manliga adjunkter och lektorer (5,0130 och 6,000 kr.
i lön samt 3,400 och 4,WU kr.
i ' pension).
An mindre lär nilgon kunna antaga, att riksdagen skulle 6-xma att satta de kvinnliga lönerna och pensionerna till den höjd, som läroverkens manliga lärare nu för sig petitionsvis begärt.
: Utan tvifvel finnas mAnga, som förmena, att man gan- ska Iatt kan klara sig ur svårigheterna genom den enkla, utvägen, att man utan vidare bestämmer ett högre löne- plan för manliga lärarc och ett lägre för kvinnliga dito.
.
Ja, sådant skulle kunnat f8reslAs ännu för nagra Ar, tillbaka.
Men ' n u ar det sannerligen för sent.
Om ett förslag .bygdt p i den principen framlades, skulle hela.
kvinnovarlden t: f; an hänsyn till parti resa sig daremct.
Och hvad mera ar: den skulle kunna göra det i rattvi- sans och förnuftets namn.
Ty ingen lär pil allvar vilja liafda såsom rättvist och förnuftigt, att pA ett lägre 1ö- neplan skola &amp; illas samtliga kvinnliga tjänsteinnehalvare, afven de, som ha bari-i att försörja, och p2 ett högre löneplan samtliga manliga, äfven de, som hvarken ha hustru eller barn att försörja. '
' ': ' Kortast kan den situation, i hvilken vi nu b e k m oss, sammanfattas i följande två punkter: 1) Statsmakternas beslut om kvinnors tillträde till lä- roverksläraretjänster kan icke förverkligas utari i saniba~id med att Iaroverkslararnas lönefdiga löses.
Och onivaxidt kommer laroverkslärarnas lönefråga helt visst icke att 1ö- sas utan i samband med att statsmakternas beslut orn kvinnors tiiitrdde till laroverkslararetjanster blir förverk- ligad t.
2) Det 3- ytterst osannolikt, att riksdageri kommer att lösa lönefrigan si, att kvinnliga läroverkslärare till- erkännas de lönebelopp, som de manliga liiroverkslararria nu Atnjuta, eller de högre belopp, som samma lärare nu begära.
Och om \ +ndi ar det, så vidt jag kan se, lika osannolikt, ztt riksdageri kommer att för liii-overken fast- ställa tvA löneplan: ett ligre för kvinnliga 12rare arh ett högre för manliga.
Jag vet icke, hvilka utvägar en annan ecklesiastikmi- nister möjligen sku !lc kunna finna att klara sig ut trr den dilemnia, hvari mail råkat fast genom gruiidlagsarid- ringen 1909 tillsamman m2d Iaroverksl2rarnas lönep~titio-~ ner.
För min del har jag icke kunnat upptäcka nigon annan i n den jag slagit in på: att upptaga ~aroverksla- rarnas löiiefriga till afgörande si skyndsamt som moj- ligt sanit att för niöjliggöraiide tiiiraf tippdraga Ht VII särskild saltkuiiiiig utredriingsriamiid att undersiika, hiirti- vida ej en lösning af denna friga later sig finna, soni at ' bade män och kvinncr skulle kunna erkännas såsom rättvis och förnuftig.
Det ar icke först2 gangen som uppgiften att finna en sådan lösning föreligger.
Motsvarande spörsm8.1 har fiera Ar varit brännande, inom den stora folksko ?ekAren, som består af både män och kvinnor.
Därvid har till sist den tanken framkastats, att skillnaden i lön borde g,mn- das icke p3 skillnacleii i kön utan p i skillnaden i n 6 ~ - vandiga lefnadsbehof, framför allt på skillnaden i laglig försörjningsplikt.
Tanken har naturligtvis mötts med ovil- ja, hin och onda ord, men dA ingen annan miijtighet till samförstind kunnat frhn nagot hall utpqkas, har sh- tet blifvit, at, folk- och småskolekilrei-ila med er; förvi- nansvardt öfvewaldigande samstämmighet emts härom.
Hade s i ej skett, vore nämnda kårers stora organisation i detta ögonblick utan tvifvel sprängd.
Efter flerariga förberedelser och öfverlaggningar inom folkskolekaren 21- ställiringeri rlärstic ' .~~ sådan, att den med al !ra största nöje skulle mottaga ett anbud att f i vara ~ ' försokskaiiiti ", som det hetat, i frig2 om löneriias bestämmande med hänsyn ej blott ti l arbetet utan i nigon min afvcii till behofvet.
Huruvida uppfattriingartia kunna komma att utveckla sig p i liknande s3r iifven inom laroverkslärar-k " areri ar för mig omöjligt &amp; tt förutse.
Denria kar har tydligen ännu ej tillräckligt el !rnant uppmärksammat grundlagsari- dringen 190&lt;) och fitt blicken öppnad för dess ofrinkom- liga konsekvenser med afseende 2 kviririornas förestbeiide tillträde till realskolor och gymnasier.
Tanken pA lönernas bestämmande med någc!
: li211sy1 till de nödvändiga 1efnadsbehofve.n och i framsta rur: l- L
met till försörjningsplikten har emellertid afven dar varit uppe; ja, den har till och med blifvit godkänd af det allmänna svenska liaro~~erkslararemöte,t i Falun, ehuru stamningen inom.
liroverkslararekåren af för mig okända skal senare kastat om.
Jag tar för gifvel, att samma tan.
ke haft att inom lärarelönenarnnden utsta e,n synnerligenl ingående och skarp kritik.
Men detta oaktadt tyckes det icke heller dar ha ' befunnits möjligt att uttänka någotr annat, som skulle kunna ena sinnena.
Under den mesta- dels anonyma diskussion, som de senaste veckorna förts om saken i dagspressens insandarespalter, hafva oviljan, hanet och de cnda orden svämmat öfver a !la bräddar, men niigot annat uppslag, till en rimlig lösning af frå- gan .har ingenstädes stAti att upptäcka.
Humdan den allmänna stamninglein inom laroverksla- rarekaren för närvarande i sjalfva verket är, ' känner väl knappast någon ..
Man har i fraga om Asikterna inom denna kår tyv5rr.
ingen ledning för omdömet från dess allmanna möten och allmänna föreningo ty till dessa tyc-.
kas kArmedlemmarna själfva taga föga eller ingen hän- syn.
De flesta hAlla sig nu ' passi~a, men somliga nera pA det ifrigaste mot att vid lönernas bestämmande hänsyn skulle tagas till några andra synpunkter an de hafdvunna.
Och omöjligt ar ingalunda, att oppositionen kan i sa rnAtto vinna framgång, att den kommer att star- ka den obenägenhet, som inom vissa kretsar finnes mot att 1 ge laroverksliirarna någon förbättring alls i deras eko- nomiska villkor.
I-Irr Lindblad i Narlunda och söder- berg i Hobborri samt deras meningsfränder få onekligen genom ifrAgavmnde insändare ett utmärkt stöd f ö i den mening de iörkuiina, nämligen att laroverkslararna ha det bra som det är och ganska .val kunna vara till.
freds ännu nAgoa tid.
Intet ar öfver hufvud taget lättare an att få ett löne- förbättringsförslag att samla.
Det kan valtas omkull pil en dag och krafver kanske sedan år för att byggas upp igen.
Skulle det visa sig omöjligt att nu finna en lös- ning, hvilken pA en gång ger.
utsikt till en löneregk- ring, som motsanrar lararekårens behof, och till ett ge- .nomförande af kvinrio !.nas tillträde till läroverken, så blir nödvändiga följden dm, att icke ' blott läroverkens lärare f A vänta samt att folk- och smiskolekarernas lönefraga skjutes ytterligare fram i tiden, utan ock att 1905 Ars gkndlagsförándring fortfarande kommer att stå sasom en tom bokstaf.
Jag har genom lararelönenamiidens tillsat4n.ing och1 genom det iippdi-ag, som åt densamma gifvits, sökt göra hvad ' jag kunnat för att de nämnda följderna icke mA komma att intriiffa.
.Stinger man den af mig anvisade vagen utan att kunna utpeka någon amian i stallet, så faller ansvaret för att frågorna låsa sig och att intet re- sultat vinnes ej på mig.
Så mycket är i all;) handejser visst, att lösningen af lärov&amp;kti~ kviniiofriga måste ske samtidigt med det de- finitiva ordnaklet af larovei-kens IönefrAga.
Det skall bli1 att se, huruvida man afven &amp; I ' skall från ex- klusivt maskulint håll finna lämpligt att predika satsen:.
" Lika ' arbete, lika lön ".
Ty om det förhåller sig så, att ' staten kan Få fiillgodt adjunkts- och rektorsarbete- gjordt af kvinnor (och det lär ej kunna ' med effekt bestridas), och om det tillika ar sant, att staten vid lönernas fast- ställande ej bör taga minsta hänsyn.
till: olikheten i ' nöd- viindiga lefnadsbehof, hur skall man da kunna vänja sig - för den slutsatsen, ait det till sist miaste bli ' de icke fa-r rnlljeförsörjande lararicnornas lefnadssta~idard, som kom- mer att bestämma 1öi: esatserna både för lärarinnor och lirare, bAde för, familjeförsörjare och icke familjeförsör-.
jare?
Den fragan gjorde man bestamdt klokt i att med för-.
sta klara upp för sig sjalf.
.
. '
.
.
, oppe: I i i * Arbeta.
f ö r Dagny * ............................................................ i genom att gynna dess annonsörer -, Nya landvinningar.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.$?
T r e n n e lagstiftande f6rsamlingar i tre.
af Nordameri-.
.
kas Förenta Stater ha under Ar .l913 redan, för sin del antagit kvinnms .politiska rösträtt och u,tstallt .frågan.
.
till folkomröstning.
I S o u t h D a k o t a h a r reformen .antagits med .41 röster mot 2 i senaten och med 70.
@ ter mot 30 i un-.
.
.
.. t-.
.
.
derhuset.
Den 26 januari sanktionerade guvernör ' ' ~tewart en mo- ijon i samma, syfte i M o n t a n a, och som.
det synes.
.
skall frågan dar gå till omröstning redan i. å r. Falttå- get börjar nu i febrmri, med högkva~ter i .Montanas.
.
.
.
mest betydande stadcr.
Framgången i N e y Y o r k ar ännu mera betyd$;: - de, emedan denna stad ju ar en af de östligaste.
Hi: - tills har det endast varit de västliga staterna, som gjoib.
sina kvinnor fria.
Den 23 januari gick motionen ige-.,.
,.
nom i senaten nied 40 röster mot 2, och den 27 janua-.
ri gick den fikaledes i underhuset med 125 oster .mot 5.: Beslutet måste bekräftas af nästa lagstiftande, försam- ling och utstilles sedan till omröstning .år.
1915;.
, ': Kvinnorna och folkpensioneringsförslaget.
Protestmö-.
ten mot kvinnornas stallning i folkpensioneringsförslaget ha ytterligare hållits i Gefle, p$ inbjudan.
a f.
fem kvinnoföreningai:, med föredrag af frökep G. af Klint- berg, Stockholm, och fru Ellen ' Hagen, Uppsala, ' cch i Umeå, på inbjudan af fyra kvini~oföreningar, med före- drag af seni.-adjiirikten Ester Middelsten, jur. kandidaten Eva Andén och sem.-adjunkten Anna Grönfeldt.
På bå- da ställena antogs protestresolution mot förslaget; såsom afven .fallet var vid ett i förra veckan hållet möte i Upp- sala.
Sprid D.agn: y:!
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.,.
, ..
De moderata kvinnorna och K.
P.
R.
För nedanstaende, som insandts till, R ii s t r a t t f ö r k v i n- n o r och är svar p % en ledande artikel därstädes, har plats vagrats i tidningens spalter.
Dagnys redaktion, som i motsats till.
den uppfattning, hvilken legat till grund för afslaget, anser, att sainmanhållningen och enigheten inom röstrattsföreningarna endast befordras genom att den ena uppfattningen s å v a l s o m d e n a n d r a får komma till synes, när nu sa ar, att iisikter i ett och annat iro delade, har sett det - som sin skyldighet att be- reda plats för detta uttalande.
v ansterkvinnor tillhörande Stockholms F. K.
P.
R. ha med ogillaiide iakttagit de anfall, för hvilka höger- medlemmar af nämnda förening varit utsatta i såväl re- daktionella artiklar som anonyma insändare i " Röstratt för kvinnor ".
Har icke ledningen bade före och &amp; er beslutet af d.
20 juni 1911 upprepade ganger förklarat, att F. K.
P.
R. ä r en n e u t r a l förening och att just denna neutra- litet ar en af de starka punkterna i föreningeps ' organi- sation?
Men ej vågar den val påstå, att en sådan artikel som den med rubriken " De som sparra vägen " i " Röst- rätt för kvinnors " första nummer för i år ar d t uttryck för.
en dylik neutralitet?
I nämnda artikel stallas högerkvinnorna och sarskildt de, som tillhöra F. K.
P.
R., till ansvar och påläggas d m största delen af skulden för att Sveriges kvinnor an- nu icke fatt full medborgarrätt.
En dylik beskyllcing, om den verkligen är allvarligt menad, vittnar om en sadan underskattning af allt hvad partipolitik hete,r cch en så, låt oss saga, naiv öfver- skattning.
af kvinnornas inflytande pa sina egna partian- hangare inom riksdagen, att man minst af allt kunnat vanta, att.
ledningen för den stora, välorganiserade sven- ska kvinnoröstrattsröre~sen kunde göra sig skyldig till ett sådant.
uttalande.
Skulle mab icke med lika ratt kunna tillvita de libe- rala och de socialdemokratiska röstrattskvinnorna, att d e ' fördröjt ' reformen, dCi de ej före 1909 kunde förma sina respektive partier inom riksdagen att upptaga kvinnans röstrattsfra ' ga i samband med mannens?
Det ligger ju i sakens natur, a !t högern skall vara mera betanksam i afseende p&amp; en så genomgripande re- form som kvinnans rösträtt an vänsterpartierna.
De hö- gerkvinnor, som trots allt kvarsta i föreningen, ha dar- med visat en hög grad af framsynthet, mod cch solida- ritet med sitt kön.
Utom oss hålla dem rakning dar- för och ej nerdels anfall drifva ut dem ur föreningm.
F. K.
P.
R. har ju beslutat att under den närmaste tiden koncentrera sina krafter på varfvandet af SH manga medlemmar som möjligt; ja - den gar så langt, att den ej skyr att enrollera afven kvinnor af utländsk nationali- tet för att starka numerären.
Vore det da icke skal att man vinnlade sig on1 att b i b e h A l l a de medlemmar man redan äger och icke genom ovist nit och partisinne drifva ut dem, som i en eller annan fråga hysa en m e ning afvikande fran ledningens.
Nu om nagonsin ar det skal att hålla på neutraliteten, till hvilken vi enligt ledningens försäkran " atergatt ' efter valkampanjen 191 1, denna neutralitet, som gör att man för föreningens sic- ra gemensamma mål kau inom densamma upptaga pcrso- ner med skilda partistandpunkter.
St,oockholm d.
25 jan.
1913. '
A vänsterkviilnors ti !lhörande F. K.
P.
R. vägnar Berfha Nordenson.
Nedlem a: Stockholms frisinnade valmansförening.
StadsfuUm&amp;ktigevalen i StockhOlm.
D StnckE.
agarnao m för valen vid virens stadsfulimiiktigeval i 1 äro nu fastslagna.
Pa grund af omreglerin- gen af valkretsarna har den gamla ordningen brutits, cch det ar nu f ö r s t a k r e t s e n, som börjar valen.
Denna krets väljer fwdagrn den 7 mars; a n d r a k r t: t- s e n valjer måndagen den 10 mars; t r e d j e k r e t s e n fis- dagen den R mars; f j ä r d e k r e t s e n onsdageit h I2 mars; f e m t e k r e t s e n fredagen den 14 mars.
Vs.len följa alltså tätt pA Iivarandra, detta med hänsyn till piske~l.
Vidare hade, magistraten att bestämma hvilken af fjär- de och femte kretsarna, som i Ar skulle välja udda an- tal representanter.
Det beslöts, att det skulle bli den för- sta af dessa kretsar, alltså den fjarde, hvilken s5ledes far välja 11 representanter i år och 10 nästa gång, medan femte kretsen väljer 12 i år och 13 om tva ar.
De trc öfriga kretsarna välja hvardeya gangen 9 represer,taritcr hvar.
Af kvinnliga skisfuUmaktigekandidat,er, soni n2mts, ha vi först under omval staende fru Emilia SrooniC i fjärde; kretsen, som dar uppsatts på a n d r a runmc?
92 de frisinnades lista.
Under omval i femte kretsen och tillhörande högern, star afven fröken Alma Hedin.
I samma krets och in- om samma parti har fru Lilly Hellström namnts som kandidat och pil förbzredande valmöte ifrigt stödts af kvinnorna.
Fr6ken Eugenie Sundholm har har Ziafven !E- reslagits.
I femte kretsens frisinnade valmansförening har frö- ken Anna Abergsson nämnts.
Arbetarepartiets kandidatlista i första kretsen i r h t - ställd och upptar p i f e m t e plats fröken A m z joharis-.
sons namn.
Vid farberedande valmöten ha flera kvinnliga ka: idi- chter nämnts, från hvilka afsagelser dock omedelbart in .. @ tt, sisom iru Agda Montelius, fröknarna Ges !rr; c d Klintberg, Hedvig Sidner, Signe Bergman och folkskof * lärarinnan fru M. Hinckrson, samtliga tillhörande frisin- nade valmansf öreningen.
Alännen ock K.
P.
R. i Danmark.
Äfven Danmark har i dagarna fått en mannens förening för kvitiiians rösträlLL.
Föreningen, som bildats i Köpenhamn, h r ii11 ordförande professor I larald Höffdirig och till vicq ord- förande overrebsagfijrcr Munch-Petersen.
Studisstipendium.
T i l l innehafvare af tvH Icdiga stipendier ur Elsa Eschelssons stipendiefond för kvinnliga, jiiria stu- derande har jliridi; !ta fakulteten vid universitetet i Upp- sala utsett studerandeii vid Lunds universitet jur. kand. A n n a Bugge Wicksell.
L i t t e r a t u ' r.
: - .. Riksdagen.
Skattefrihet för gift ' kvinnas egen inkomst.
I andra kammaren hade af hr Akerluad.
väckts motion om skat- tefrihet för gift kvinnas inkomst när denna ej öfverstiger 300 kr.
och manneris och hustruns salmmaniagda in- komst ej Sverstiger 1,200 kr.
pr &amp;.
Motionan, som enigt afstyrkts af bevillningsutskottet, har nu fallit i bada kamrarna.
Man torde kunna göra sig den frågan, om denna motion - som återkallar i minnet hr Johan Ostbergs förslag i en bevillningsmotion om att inkomst, som un- derstiger 200 kr., ej i nigot fall skulle taxeras - verk- ligen är framkallad af, intresse för att den gifta kvinnans egen lilla inkornst ej skall skattebeläggas eller om ej fast- mera man i densamma kan se ett försök att komma (It de giRa kvinnornas kommunala rösträtt, hvilkenl jul än baserad pA den egna d&amp;etsedeln.
Huru härmed ma för- hallit sig, frågan har fallit, och därmed kvarstar möjlig- het förde manga arbetande hustrurna med egen!
liteni in- komst att genom sjalfdeklaration förskaffa sig egen &amp; - betsedel och därmed ratt att deltaga i de kommunala valen.
Städerskor på ordinarie stat.
Hr Lindhagens motion i andra kammaren om utrdriing angamde beredande af fast anställning för personer, som äro p i stadigvarande sätt sysselsatta med städnings och rengtiringsarbeten hos statens verk och myndigheter, har, sedan!
statsx~skottet!
afstyrkt motionen, af båda kamrarna afslagits.
Kvinnorna och borgmastarvalen.
Hr Sjöberg har jämte hr Kronlund i andra kammaren vackt motion i syfte att kvinnor skola ha ratt att deltaga i borgmästarval.
Motionen.
är en utbyggnad af en af samma herrar ' tidigare vackt motion vid innevarande riksdag, hvari föreslas ut- redning om tillämpning af lika och personlig röstratt vidl val till besattande af borgmastartjänsterna.
Donationer till S.
B.
K.
Föreningen sjalfförsörjande bildade kvinnors hvilohem har till sin egnahemsfond i dagarna fatt mottaga tvenne donationer å hvardera 5,000 kr.
Iniresset för att se föreningen .under eget tak synes vara stort och lifaktigt.
Insänd litteratur, P.
A.
N orstedt i3 Söner, Stockholm: Bengt von Hofstens.
Utgifna med inledning och anmark- ningar af Lydin Wnlzlströnz.
bref från 1809 års riksdag.
- -.
.
Glöm ej att sjalfdeklarera i februari!
Sjhlfdeklarationen ger egen debetsedel.
PI gen debetsedel ger kommunal röstrhtt och valbarhet.
De gifta kvinnorna, erhhlla egen debetsedel efter deklarerad inkomst af 10.
kr., om makarnas sammanlagda inkomst uppghr till minst 1,800 kr.
Hon som ' ej foijt med.
Af Maud Wilmut.
Hu- go Gebers förlag, Stockiiolrn 19 12.
&lt;I.
.
En fattig adelifröken, scm hos gamla: släktingar p5 .en herrgard framsläpar en händelselös och trist.
tillvaro; e11 briljank- och .hänsynslös professor,.
som helt, plötsligt lyser upp hennes värld, gör henne till sin sekreterare därför att han.
" behöfver henne " - dock.
ej som sekre- terare, - och gifter sig med henne, da hon icke .vill.föl-.
ja honom till utlan.det på andra villkor, förtrampar el- ler snarare iianchalerar henne som hustru och blii ur-.
sinnig .- på henne - d5 han får veta att hon skall bli mor; och så till slut allas vii; - .störste, välgörare, den si-.
sta romansidans dystert pompösa slutackord - döden.
Detta ar Mary.
Hjelmfelts.
historia .. Maud Wilmuts hjältinna motsvarar p$ pricken .de.
urgamla förestallning- arna om l&lt;vinnan, hybriden, .fostrad af de manskliga li- delserna och de teologiska negationerna.
Hon böjde sig också i stoftet för si3.
öde och,.
liksom.
Shakespeares Viola,.
.
.
.
.
" with a green and yellow.
rnelancholy She sat like pat.ience on a monument,.
.
.
Smilling at .grief:.
. ". '
Hon kastades, eller kastade sig, i armarna p i just den man, som kunde ' gifva hennee; speciells kvinnoegen- skaper den ' vederbörliga tragiska reliefen, ty me,d, en van- lig hvardagsprofeisor af normalare ' matt, ' en h a n som ' i den kvirina han älskar siiker en maka - At sig sjä !f, e-n husmor för sitt hem och en ' mos ' t: ll sina barn, '.
skulle hon helt enkelt ha blifvit en hängifveri förvaItare af dessa förtroendeposter, en lycklig och lugn professorska, som skulle tackat Gud hvar kväll för sin makes kärlek, sin sociala ställning, sina bain och sin- väl möbleradade vå- ning.
Men nu blef de,t i stallet hennes öde att raka ut för den i. hög grad., maskulina.
öfvermänniskan Adam Wrede, som nog ibland kunde förmås erkänna, att han vid sin sida behöfde .en sympatisk, kvinna, som kom då han vinkade och sedan diskret upplöstes uti.
dagg cch försvann, men aldrig hade han besvlärats af en tanka pA att denna kvinna ocksa kunde behöfva nAgot för sin egen själs tillfredsst~illelse,.
kunde ha berättigade an- språk på förtroende arh respekt.
Nästan allt hvad.
som tilldrar sig i Maud Wilmuts bok är osannolikt och blott .svagt rnotiveradt ur deskil.
drade perscaernas karaktir och lynneslaggning.
Men i själfva dessa karaktärers teckning ligger en sanning.
och uppriktighet, ~iågot verkligt, som skapar det intryck man har kvar da man last boken .och hunnit glömma hvad den .innehöll.
Det gillej för Mary .liksom det väl gör för oss alla, a t t hon sjalf var sin egen värsta fiende; hennes rent af pinsamma undergi fvenhet och ofrihet gent- emot den man hon.
dyrkade muiste, af honom skapa en tyrann, äfven om han ' haft långt mindre förutsättningar för den rollen än .Adam Wrede: När en kvinnas kärlek hänger med hufvudet, o c h tigger om förlåtelse för att,.
.
66 -. -- ---- ----.
--. -- L.
; i &amp; .-,_-. -- D A .- G.
N y;.: ..
.. -.
.- .. d - - - _ _ t _ _ - den vagar göra sig påmint, blir, den alltför ofta i denna.
ofullkomliga och.
ciacksamma värld till en dörrmatta, på hvilken föremalet torkar sina fötter.
En enda gång var Mary sjalfstandig och beslutsam - da hon vägrade att utan vidare följa honom på hans utländska.
resa, fast.
hon da kände,.
att hon kastade sin framtid och sin lycka i f r h sig - och denna hennes be- slutsamhet belönades omeddbart, professorn icke allenast förklarade sig villig att med uppoffrande af sina princi- per gifta sig med henne, hans ifver lyckades rent af åstadkomma det otroliga, alt utan synbar anledning få tre lysningar afkunnade på samma söndag.
Men, därmed var Marys sjalfstandighet för alltid utbrunnen.
Och för- fattarinnan har icke alltid kunnat ingifva oss det rätta medlidandet i tragediai för den förödmjukade och en- samma kvinnan, det kan icke hjälpas, att man ibland, be- själas af en ofrom önskan att få ruska henne ganska kraftigt för hmnes gråtmilda passivitet - om man ocksh.
samtidigt med tillfredsstall~se skulle se, att nagon kasta- de professorns tjockaste historiebck i hufvudet .på ho- nom.
Formellt lider bokeri af brist på behärskning) detaljer- na flyta ofta ut öfver bräddarna och göra skildringens ' konturer ovissa; språkbehandlingen röjer debutanten, som naturligt ar, och det finnes en del osvenska vändningar, som tyckas direkt influerade af engelsk stilisering, lik- som ock en del srnisaker i ' sjalfva skildringen tyckas tag- na mera ur engelskt an svenskt 1,if.
Trots naiviteten och öfverdrifterna laser man dock med intresse boken till sltit - ty den har i alla fall ett in- nehåll och den ar skrifven med ett omedelbart allvar, som icke vädjar förgafves.
A.
L.
B. '
Jan - Klopper och hans hustru, och andra äk- tenskaps- och kärlekshistorier: från flydda tiders Stockholm.
Af Mila Hallman.
Hugo ~ e b e r; förlag, Stockholm.
Det är onekligen en af sista jullitteraturens märkligare böc- ker, som gifvits oss med dessa val berättade historier, byggda på studieforskningens fasta grund och timrade af käck, akta fabuleringskonst.
D; ' praktiska och bokliga studierna ha vuxit till lif, och de garnla tiderna sta upp Tör lasaren, icke i modernt vordep memoarfcrm, utan med hela charmen af akta diktarkonst.
Namnen äro nog till största dden arkivfynd, ticbkoloriten studietecknarens för- måga af omsorgsfull kopiering, men i dessa troget .åter- gifna former har författarinnan gjutit lif af sitt lif och gifvit OSS människor.
Malin HofF, Maria Klopper, Elisa- beth Trelow med flera, kanske icke så som de bevisadt vorq men s i sc,m de obwisadt k u n n a t vara, lefvande ' det kai~slolif, som i grund ocli botten blir detsamma i alla tider, men som hoii med beundransvärd förmåga framställer i skenet af lyckligtvis begrafda skiftens hårda och trangsynta sedebegrepp.
För öfrigt karaktäriseras ' hennes arbete allra bast af följande utdrag ur hennes företal därtill: " Det ligger en egendomlig tjusning i studiet af en del gamla pappe,r.
Det kan handa att dessa papper äro.
- - d - .. - ... torra protokoll eller ännu torrare längder med siffror ocli namn; i bästa fall förteckningar på hvad eii död nian.
elkr kvinna lämnat.
efter sig af jordiskt gods,, eller nagra rider om deras sista vilja.
Men i dessa papper lian - 1iiga.
förd016.
en eller annan liten krok, på hvilken fantasien hakar upp sig.
Man studerar vidare och se - ater ?ch iter glirhar fram en liten glänsande och lo&amp; Iiande krok och fantasien .får ett nytt ' faste.
Innan vet ' ordet af, märker man hur de trådar, som löpa ut från ens egen ' tanke- och käns~ovarld, fastnat i de ut.
lagda försåtliga snaronii, man tycker att namnen i pap- peren bli Idvanck ?ch visa människoansikten) .fårade af tårar och förgrämda af sorg, eller ock lättsinnigt gno- lande en visa; man ' förnimmer hur siffrorna få lif och börja.
@ ra på sig.))
Så är.
det, en ' lefvande bok och det ar med lefvande intresse: man .- laser den. '
, Eva Kurks dotter.
Af &amp; Zia Svedelirts.
Norstedt €k Söners födag, Stockholm tjugo år sedan skulle man ha kallat E v a.
d o ' t t e r en- roman af godt och un,derhållande.
.
innehåll,, men svår tid, som vant sig vid starkare kryd- dor, placerar den helt.
enkelt bland ungdomsböckerna - men, ja den ar i .sjalfva .verket ej så lätt att placera, ty för fjorton- och femtonaringarnas nöjesle,ktyr ar den nog ' en smula för .djupg %ende och allvarstung och för vår tids tjugoåringar ar den säkedi,gen ej tillräckligt modern '.
i sin anläggning.
Men om det ännu finns någon ung- dom med en smula konservativa begrepp i fråga om moral och mxl allvarlig Askadning, da diet galler ideella.
kraf, skali den i) ' E v a K u r k s d o t t e r ' ' iinna en god och förstaende vän, så ma vi val önska henne att hon ej ma bli ensam på färden) om ' afven den stora strömmen knappast flyter åt ' sa,mma håll.
S. E-d.
För K u r k s Fredrika-Bremer-Förbundets Helsingborgskrets höll d.
6 febr.
sitt ársmöte.
P i grund af de, föredragna ars- och revisionsberättdserna beviljades ansvarsfrihet åt sty- relsen för,, det * gangna Aret och vid företagna val af sty- relse, .-.
representant vid:.
kretsmötet, revisorer och deras suppleanter blefvo samtliga de afgående återvalda.
Sedan därpa en skrifvrlse frin kretsnamnden angående folkpen- sioneringsförslaget samt en dito dito angliende ett Kvin- nornas hus på Baltiska, utställningen blifvit upplästa), be- slöts med anledning af den sednare ett frivilligt bidrag af 50 ör pr medlm att erlaggas i samband med årsafgiftep, Efter före,ningsarmdenas afslutning hölls ett intressant f&amp; redrag af .Dr.
V. Palmgren Murich-Petersen om K v i n- n o r n a o c h k o l m m u n a l f ö r v a l t n l i n g e n.
Sam- kvarn med.
teservering ' afslutade, aftonen. '
Grenna F. K.
P.
' R.
hade den 6 febr.
sitt första sam- manträde för innevarande Ar .. Mötet, som var talrikt be- sökt, bar formen af samkväm och var pragladt af den basta stapning.
.
Ordf. redogjorde i korthet f ö r L. I&lt;.
P.
Ris: centrai- styrelsemöte 9-1 0 jaii.
Anföranden höllos ofves kvin- nans stallning i den ifrågasatta ålderdornsförsakringen, hvilket väckt stark indignation.
I .ett anföfände berördes fPlatssöRnnric fd sina annomer it~forda I opinionsyttringen för K.
P.
R., och voro alla.
ifriga att Dngn I,, för imlfva priset eller 7Ih 6re pr mm: däri .deltaga.
För bidragande af medel till resalldet af Fredrika B r m e r s staty var in.trgsset g ~ s k a stort,.
Detube- slöts att anordna en fest med tablAler m. m: för ariskaf- Plats som sådan ömkas; ge- fande af dessa medel.
Fröken Carin .Berggren: gladde alla rioingått k~irs vid.
h6gre hand- .. S? ..
.
.
.
med sin vackra sang.
arbelsseminarium; fortsätter för vidare ~itb.illdning; fina ' * ferem Handarbete, ser.
Svar märkt Nordiska annonsbyrån, Wteborg. "
\ ".
. '
LfDIGA PLATSER. '
.
Sundsvalls laroverk .för flickor.
blir en Iärarinnetj~nst.
dedig fr. m. höstiern~inen 1913 p i små- skdestadiet och möjl.
elementar- skolans lägsta klasser.
Höpsl 24 tmr i veckan.
Lön 1,C03 kr.
.jainte 30 kr.
i pensioasbi- r a Utbildning: Högre flirk- skola och 1- h Zirigt semina-.
~usfÖrest&amp;ndarinna rium.
Ansökningstiden ultgår den fullt kompetent att sköta sin 3 mars.
Ansökningshandlingar plats, önskar snarast plats i ltfölljda af läkarebetyg torde in-.
biittre hem.
Alder 26 år.
Im; andas iill styrelsen.
nehar fina betyg och.
rekom.
Signe Uddett berg.
förest.
Tacksam för svar till " Bildad '), Spxllands Annoasbyrå, JönW ping.
Sjukvikariat Folkskdlärarinna erhgller till-.
.
fälli.gt vikariat för Uddevalla Plats.
folkskolor nu genast intill den att i Husmoders ställe f6re; lå 20 nästkommande mars.
ett aktningsvardt hem ö,nskas af L&amp; i ett för allt efler 1,100 en medelålders dam, du1 lig och kr.
för 9 lasmånader.
Särskild praktiskt eriaren i ett fems pö- ersättning för slöjd.
Ansölkan, roniål.
Svar ti: l Ilvåren 1913 ", stalld till folkskokstyrelsen, in- Svenska, Dagbladets kontor, Gö- sändes till undertecknad.
teborg, f. v. b: Uddeval !a den 29 jan.
1913.
Carl Agner, Som sekreterare, Folksko~einspektör.
skrifbiträde eller vid posten ön- skar ung dam med flerårig En ordinarie larare- postvana plats.
Något van vid maskinskr.
Sv.
till " Sogleich) ', Iggesund.
vid Spånga skoldistrikts folksko- l,or sökes senast den 19 ins.lun- jande mars hos skolrådet under - Bildad adress Spiinga.
Tjänstgöringen Sprakkunnig, van vid klena p r.
blir tillsvidare vid fasta fo~lksko soner.
och barn önskar dats !an i Bromsten (A-skolla), inen som sällskap, lektris eller hus- läraren skall vara skyldig atl föreståndarinna.
Svar till) ' l5 ijanstgöra vid der_ skola, som Annonskont.
Svea, skolrådet med hänsyn till före.
Februari ".
Norrköping.
liggande omständigheter bestam; ner.
Lölneförmånerna äro 1,400 tr. samt ålderstillägg med 200 Intresserad flicka önskar komma i godt hem, he1.4 tr. för lärare och 125 kr.
fömr 114 landet, för att förkofra sig.
ararinna efter resp. 5, 10 och i allt livad till ett hems skölan- 15 års oförvitlig tjänstgöring så- de h3rer.
Fritt vivre, event.
vill-; om ordinarie inom Spånga skol- lig betala ' något.
Svar till fistrikt, fri bostad eller 400 kr.
" Skånska)), Nordiska Annons- i bostadsersattning, 125 kr.
i reders satt ni ng och 75 kr.
i er- byrh, Göteborg.
; attning för planteringsland.
La- (arebetyg samt intyg om slöjd-.
Husmödrar!
tompetens önskas.
U n g bildad flicka ~öinskar Johan Thordetnan.
plats som verklig hjälp i ett Skolradets ordförande.
bättre hem.
Genomgatt 6 mån.
hushallsktrrs å större egendom, samt klinnig i handarbeten och Irdinarie lärare- (eller 15rarinne-) tjänsterna linnesöni.
För öfrigt ej rädd vid Näsets, Knutsviks och Vei- för arbete.
Det bästa betyg o. jerns fasta folkskolor i Askums rek.
kan förete *.
Tacksam för skoddistrikt, Göteborgs och Bo- svar ar) ' Götau, Sv.
Dagbladets hus lan, kungöras härmed till znsijkan lediga att sö8kas inom exp, f. v. b. sextio dagar.
Lönen utgår med 100 kronor utöfver den i ' lag Kontor.
Faststa.lda.
Fort; sattningsskoilor -.
udd.
ung dam, kunnig i ste- kunna inrättas.
De två först- nografi, maskinskrifning, bokfö- nämnda skolhusen äro nya och ring samt engelsk och svensk irälbygda.
korrespondens önlsk.
Iampl.
an- Goda AiigbAtskoaimunikationer.
stiillning på större kont.
(indu- Askum pr Tossene den 20 jtriellt verk, bruk, sagverk el.
iail.
1913.
C. Barclay, dyl.).
Svar tid1 " Plats 1913 ", Gefle p. r. Skolradetc ordftirande.
3. '
j Till Dagnys Iäsekrefs i landsorten .. Som Dagny önskar vara ett ' enande badd m ' ellan .Sveriges kvinnor samt har t i l l sitf mdl att tillva- rataga allas intressen pd ski / da.
platsqr,: .t$, vi här- med uppmana vdra Iiisarinnor i landsort en, a f t de, ill fcir att underliitta denna d r uppgift,.
.
~ i l l e ~ t tld- ningens redaktion insända .sddana notiser; som utöfver lokalintresset innehdlla saker, af ' vikt ' för ' kv ?nnoriirelsen i dess he / het.
.
4 - tivar kan - man prenumerera pd Dagny?
I landets alla postanstalter och boklidor kan man beställa huru manga, ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera H dessa ställen?
Ja, ifall man önskar endast l, 2; 3 eller 4 ex. skall man alltid göra det.
kivad kostar Dagny I postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokl %dspiis är kr.
4: 50 för l /,, 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, Ar.
, 4.
:.
, l - Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helars-, 50 öre för hvarje halfårs- och 20 öre för hvarje kvar !alspfenumerant.
Huru skall man fcirfara fdr denna Provisions er-,.
, * - - - P - dam ',, Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar.man tillväga pil ett af följande satt:.
- 1) Än6hgen: Genom insändandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer nian det behöfliga an- talet ex. (hur m h g a som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sänder alla beställda ex. Samlaren har di!
att ombesörja utdelningen- till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar a närmaste postkontor (e ' annor- städes) f6r de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto a samtliga erlagda afg,ifter, tillställer oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sända samlaren den stadgade provisionen.
.
iivar.
och t?
? / hvilket ~ r?
kan s man nummervis Idsa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffärer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 Öre.
.
.
pr nummer.
.
.
Alla skritvelser rbrande expeditionen adresseras: DAONYS EXPEDIT-ION, STOCKHOLM. '
Agnes Ekholms ' Sangskola Wirens Eau de Cologne ROYAL ar fortfarandc oöfverträffad.
Erhalles i hvnrje välförsedd parfymhande!
samt dire!?
frh Stockholm, Greffuregatan 76 B, n. b.
9.
Q. WiFene Tval- och parfymfabrik.
(Grundad i860.)
&amp; Z. Mottagningstid: Torsdagar kl. 2-3.
Allm.
Tel. 18823.
21 Ellla Vattogatan 21 Sfoc&amp;hoIm, Denna .skolas ändamål är att på grundvalen af den gamla italienska tonbildningen och med tillgodogörande af den moderna sångteknikens hjälpmedel bibringa liirjungarna en sund rörtiitveckliiig och en om- Ear kylda hiinder, sorgsfull sprilkbehandlin g.
Synnerlig vikt skall fästas vid en riktig andningsmetod s h o m va- yof.
rynkig eller röd hud, använd d5 endast,.
den berömde och mest välgörande:.
rande det nödvändiga villkoret för en god tonbildning.
Infyg af August yfert, .f.
d. professor vid konservatorierna i Wien Rudcr4men Skin Food.
- - Hof4flei; ' -- och Dresden, författare af den berömda Allgemeine Gesang~chule~~.
' ris 1: 25 o. 2.00 kr.
pr burk särides mot tostforskott (porto 40 Öre) endast frin Dresden den 7 Juli 1910.
Frau Doktor Ekholrn au$ Stockfzolm Itat verschiedene Male iängere Gasta$ E. Lindström.
Stockholm C. Zeit unter miner Leitung Gesangstudien getrieben.
Sie ist in prak- iolländaregatan 8 B.
(A. F. 1408).
tkcher und in theoretischer Richfung mit meiner Unterrichtsrnethode ver- t r a d und empfehle icn sie als Lehreri~~ aufs avarmsfe .. AUGUST IFI-ERT, K. h.
Professor.
Prospekt lämnas pil begäran samt ~tillliandah~lles i Abr.
Lundquists lektioner i Linnesömnad Kungl.
Hofrnusikhandel, Malmtorgsgatan 8 och Stureplan 2.
(afven blusar, barnkliider m.
m.)
Praktisk metod, utan trackling.
särskildt fruntimmer, har det länge varit ett ivarje elev disponerar en symaskin.
önskningsmil att kunna öfveriämna vården af sina värdepapper och skötseln af sina affärer iit någon person eller institution, som med absolut säkerhet förenade punktlighet och nog- KARIN EONER, Stockholm.
grannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget afvensom pris- iibylleg.
36.
R.T.
3530.
A.T.21004.
billighet.
En sådan institution är EVA EON&amp;, Malmö.
Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning: ersens väg 2.
Tel. 44 90, ev. 4083.
(Lilla Nygatan 27, expeditionstid 10-4)) som under garanti af Stockholms Enskilda Bank itager sig vård och ROETLIEB $ COMP.
förvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
Innehafvare: Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen deponerar obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna kuponger jfverslttarinnan Emilie Kullman.
Kontor: och tillhandahåller deponenten influtna medel.
Vidare efterser No- tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrättar deponen- gybrogatrtn 26, Stockholm.
ten i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, samt W m a Anthracit i olika krossningar.
lämnar f.örslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Hushdiiskol, Cokes, Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningen, Marie-Brikefter till billigaste priser.
underrättar Notariatafdelningen gäldenären därom att räntorna å in- tiks.
Tel. 40 62.
Allm.
Tel. 78 39. teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, som inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen, att inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
Om en hos af- delningen deponerad inteckning genom underliten förnyelse skulle förfalla, ersätter Stockholms Enskilda Bank därigenoni uppkommen skada.
Förvaringsafgift: 50 öre för år per 1,000 kronor af depositionens värde, dock ej under två kronor.
l1 FÖr kapitalister, Ärade Damer!
Hvem af Edw vill 6. lika sin frzkomster med 5 / k.
pr dag.
Dett kan ske genom att till viinner oc bekanta försälja det nya hudmedlc b Anatol som hetinwar ett minu pris af 2 kr.
pr.
fl.
Saiides dire!
frin fabriken till ett pris af 1 k pr.
st. oti: iiiiiist 10 fl.
rekvirera fraktfritt, mot fiirsliottslikvid.
A er ter antagas.
Hrgir prospekt.
I n a tolfabrikeiz, Viki: tgagatnri l i, Sthlr Riks.
11032.
(A. i ".
1411).)
Sprid D A G N Y!
Kvinnliga: arbetsområden.
i I 4 i 6 6 9 o O + i I: i o Utbildningskurser m. m.
O Läroverke~~s B6nnefr9ga - Iäroverkeu-s Eav %moirBgti.
+ Nya landvinningar.
: o O De moderata kvinnorna och K.
P.
R.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom $ 9 Riksdagen.
Fredrika-Bremer- - Förbundets Byrå, * " i Maud Wilmut: Hon som ej följt med.
Rec.
A ' A.
L.
U.
- Mila Hallman: Jan Klopper och hans k c t r u.
.lulia Svede- lius: Eva Korks dotter, Rec.
;: f SigrEd Ehzhirrci.
e e e Q: O Stadsfallmäktigevalen i Stockholm.
Notiser.
Föreningsmeddelanden.
Insiind litteratur.
I Prenumeration ii Dagny sker nikmaste postanstalt eller bokhandel.
