# ID: svediakorp-per630
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,733
# sentences: 573
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 7 -.
- - -- - - -.
.
- -.
- Prenumerationspris: 111 ar.
.
kr.
4: 50 11s ar.
.
kr.
2: 50,, ..,, 3: 501lk., ..
., i: 2 5 Lösnummer 10 öre.
Prenunieration sker sival i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt eller bok- handel.
I Stockholm d e n 1 3 Februari 1 8 9 3 - -----.
.
.
.- I Redakttir o. ansvarig utgifvare: l Redaktion: Telefoner: Allm.
6353.
Riks- 12285.
Utgifningstid hvarje torsdag.
Mottagningstid: kl. 11-12. i Sthlm 1913, F. Englunds Boktr.
.6: 6 arg.
- p - Expedition Klarabergsgataii 48, två tr. Post- och telegrafadress: DAGNY; Stockholm.
I.
Annonspris: 15 Öre per mm.
Enkel spaltbredd ' 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s höjd per ging-.
10: - Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 010, 20 ggr 20-010, 50 ggr 25 016.
.Annons bor vara inliimnad senast m %ndag f. m..
För krafvet på politisk medborgarrätt, ' i undertechiacie svenska kvinnor ansluta oss till krafvet p5 full politisk medborgarrätt för Sve- riges kvinnor. "
Så lyder som vi veta parollen som gifvits.
Vid Landsföre~ingens för kvinnans politiska rösträtt cen- tralstyrelsemöte nu i januari i Stockholm beslöts att under 1913 arbeta för att en massopinion för po- litisk rösträtt för kvinnor skulle i samladt uttp-yck komma fram till 1914 års riksdag, då vår rösträtts- fraga ju för andra gången .lär komma att framläggas af regeringen.
Landsföreningen för K.
P.
R. spri- der; genoin länsförbunden och lokalföreningarna, lis- tor öfver- hela ladet, dar kvinnorna så endast ha att satta sitt namn under det uttalande, som har of- van återgifvits.
, u Man hoppas och vantar, att Sveriges kvinnor i stort taget a l l m a 11 t skola taga del i denna opi- nionsyttring.
Massor af dem, som af det ena eller andra skalet inte ingått i röstrattsföreningarna men som med visshet dock äro sa med i utvecklingen, att de anse det för en helt enkel och naturlig sak, att kvinnor såväl som man skola vara i åtnjutande af politisk ' medborgarrätt, skola satta sina namn vid sidan af dem, hvilkn såsom medlemmar af Sveriges många F. K.
P.
R. på ett aktivare satt redan förut ' ' ' gifvit sina åsikter till känna.
Resultatet måste bli så- dant, att man icke längre skall kunna saga, att kvin- norna sjalfva i stort taget ' äro l ' ikgililga för saken.
Det förefaller emellertid som- om man från visst motståndarehilll redan p i förhand ville försöka att bryta udden af en dylik massdemonstrations betydelse - eller, hvarför inte, försöka skrämma bort så mån- ga som möjligt från deltagande i densamma.
Eller ar det en blot+ tillfällighet, att just i dessa dagar Stockholms Dagblad i en serie artiklar K v i n 11 a n o c h s t a t s l i f v e t söker framställa kvinnornas kraf p i politiskt medborgarskap såsom ett omoget poc- kande på något som " statsintresset " icke krafver.
Te- orien ar icke ny, och en direkt orsak finnes val för att den just nu, till den kraft det hafva kan, för- kunnas.
Man hoppas val, att kvinnorna skola ta re- son inför denna höga statsvetenskapliga ståndpunkt.
Kvinnorna torde dock svara till detta med de enkla frågorna: Är staten icke jag, lika såväl som den ar mannen?
Hur kan " statsintresset " då utskiljas från mig?
I kaiisla af att ' detta sista icke k a ii göras, icke f å r göras, är det som Sveriges kvinnor i stort ta- get böra vara med om den opinionsyttring, som af L.
K.
P.
R. nu förberedes. '
' '
Ett par anmärkningar om t i g ' försörjning, torde icke vara synnerligen betydande.
Differensen kommer till allra väsentligaste del på den försörjning, med hvilken s2,mhall ' ej nu har svårast att reda sig, den delen af fattigvården, som betingas - af in- dividernas sköteslösliet.
Men denna del af fattigvården lär nog under inga förhållanden kunna botas genom försäkring.
Hur ett pensioneringssystem an inrättas, skallb Fondbi ' ldningstanken framspringer ur något slags pri- denna försörjning till a ~; a väsentligaste del fortfarande.
vatförsäkringsteknisk föreställning, att stateps solvens scmi kvarstå såsom en ofrånkomlig samhall~splikt.
Vi haivaj assuradör skulle garanteras af en fond - bestående till har en lacka, genom hvilken samlade medel flyta bort hufvudsaklig del af reverser, som staten sjalf utgifvit och ' utan nytta eller med endast ringa nytta.
Om man dar- litit inlasa för att tid efter annan genomräknas.
för tanker sig, att en uppdelning af fattigvårdsproble- Kalkyler ofves denna fonds storlek hafva verkställts met verkstilles, i det ' att en del, som kali lösas genom under olika förutsättningar.
Ett af resultaten ar, attfon- pensionering, frånskiljes, skulle, härmed en utgångspunht deringen af bidragen, nar jamviktstillståndet uppnåtts; gifvas för bedömande af huru mycket försörjningstill- skulle staniia vid 760 millioner kronor, att fonden un- der andra förutsittningar kan tankas gå till 2,500 i skott man skulle behöfva.
Det af kommittén föreslagna systemet för afgiftsperi- 3,000 millioner kronor.
Dylika kalkyler kunde tankas hafva någon mening, sionqr leder till att en mängd personer skulle erhålla om det gällde att organisera ett försäkringsbolag på ut- mycket små pensionsbelopp på endast några få kronor ländsk botten och med uppgift att såsom monopol drif4 om året, belopp som de kunna både ha ' och mista.
För va allmän pensionsforsakring i Sverige, men hvad denna del af pensioneringen tagas betydande medel i ari- upplysning de larma, c15 det galler att ordna en sprak utan att ur försörjriingssynpunkt någon effekt vin- d e t s v e i i s k a f o l k e i t s a f f ä r m e d s i g s j a l f t, nes.
.
Detta ar emellertid en mindre diigenhet, som bör iir svart att se.
Hela denna fråga torde val böra sej kunna genom lämpliga gransbestämmelser afvarjas.
Emellertid torde man på goda grunder kunna sit1.a ur synpunkten af det faktum, att åldringarna .öfver 67 i fråga lamplighetg af hela detta system med obligato- år och invaliderna under denna ålder, de arbetslösa, de risk afgiftspension.
Noga taget bör det ' vara en smak- föräldralösa barnen m .. fl.
afven nu åtnjuta försörj- sak, huruvida afgifterna uttagas såsom premier eller si- ning.
Visserligen ar denna försörjning i många fall ickd hvad ålderdomsförsäkringskommittéii kaltar " full om an som skatter.
I senare fallet vinner man den bestamda torftig försörjning '), men den representerar dock den allrq fördelen, att systemet förenklas.
För att återkomma till fondbildningen, innebar ja väsentligaste hufvudparteii af en sidan försÖrjn.ing.
Dar- med ar sagdt, att den vida öfvergåe ' nde delen af för- denna, sasom förut nämnts, ett anläggande af likvidi- tetssynpunkten på förhållandet mellan den enskilde och sörjningqz ilu faktiskt bestrides utarr ~~försikïii~gstek~iik " det allmiiiiria.
Några försakringstekilislca skal Iör att an- och framför allt utan " fondbildning "; det ar sållunda lägga denna synpunkt finnas icke.
Frågan, ' p i hvilket icke fråga om mer an att prestera en utfyllnad af nu- varande försörjning och gifva denna mera rationella for- sitt bördan för försäkringen bör fördelas mellan nutid mer, m m denna reform behöfver icke klädas i sa af- och framtid, ar m lämplighetsfråga, icke en försakrings- skräckande former som kraf på en t a ' milliarder gilen- teknisk fråga.
Hittd.ls hafva försäkringsrnatematici i alllmihhet veilat.
be- de fondbildning.
Hvad man skall göra är att träffa handla den obligatoriska försäkringen efter enahand?
anordningar i följande tre afseenden: l: o Att omlägga nuvarande försörjningsprestati.oned grunder som privatförsakringen, men på sista tiden.
har ett o,mslag iigt rum, så att man kan saga, att den mest till en mera andam: ~.lsenlig form och fördelning.
2: o Att vinna det tillskott till nu utgående försörj- gängse uppfattningen numera ar den, att man pi den.
obligatoriska försalcringen icke bör anlägga fondblld- ningsmedel, att försörjningen blir tillräcklig.
3: o Att lagga försörjningsbö.rdai7 till ratta, så att iiingsprincipen, u t a n f ö r d e l a b ö r d a n p å d. e o l i k a g e n e r a t i o n e r n a - i p r o p o.
r t i o n di- den lattare kan baras af samhället i dess helhet.
r e k t t i l l f ö r s a k r i.
n: g s p i ~ e s ' t a t i o n e r n a.
De ?- Det första och det tredje ar den hufvudsakliga de- len af problemet: medlen uttagas och fördelas till för- ila uppfattning uttalades senast vid den internationeJla.
sörjningsändamål, men bide uttagandet och fördelningen aktuariekongressen i Amsterdam af professor Blaschke, böra omläggas för att bördan skall kunna lättare baras en af samtidens störstii auktoriteter på försakringsmate,ma~ och för att försörjningen skall blifva mera effektiv.
Det tikens omride.
Hvfvudpui.ikterna i professor Blaschkes.
.
ar en fråga om att f i medlen att gå från källan till an- resonnemang vor0 följande: l: o Fondens uppgift ar, nar jamvikt,stillståndet upp- damålet på delvis andra vagar an da liittillsvarandei Upp- giften ar mycket svår, då den innebar en revolutioii i nåtts, att dess railteafkastning tillsammans med afgilterna minga små förhållanden, m e n d e n k r a f v e r i c k e skall lämna det nödiga kapitalet för pe~kionerna.
Ran- tan pil fonden tillkommer emellertid på samma satt, nya varden.
.
Det tillskott, som i-epresen: terar differensen mellan nu- som om den vunnes genom beskattning; de,t i fonden varande otillräckliga och en full och icke allt för torf- samlade kapitalej utkräfver sin ranta af samhällets olika alderdomsförsäkringens teknik. '
lager.
Om man nu kallar denna summa för ränta eller cialförsäkringens ulkomst innebär icke tillkomsten af en låter den få formen af en beskattning, är ur social syn- förbindelse, för hvilken man har att afsatta fonder; den punkt likgiltigt.
betyder tillkomsten af nya krafter, skapande ' och lyftande, hvilkas kapitalvärde mates af siffror vida större an defn 2: o En anledning till att på detta satt lagga bör- dan på framtiden ligger i den statsfinansiella iakttagelsen, ålderdomsförsakringskommittén velat placera på debetsidan.
Den försikringstekn.iska utredningen ar i sitt slag mo- a t t s t a t e r n a s e k o n o m i s k a bärkra !ft ölkas i v a s e 1 4 4 l i g g r a d, o c h a t t a f v e n b e f o l l k - numental, ett standardverk af kraft och geni, och d m m å- n i n g e n s u c a s s i y t ö k a s.
Kommitténs beraknin- s t e. ju veskstiillas så, som direktilvet var gavet,.
men gar hafva såsom bekant företagits under förutsättning af ' den har icke nggot organiskt sammanhang med ' uppgif- ten.
Därför bör den ej få stå i vägen.
en konstant befolkning. '
, D. F. Lundgren.
3: o Tillvaron af en sa stor fond som den har ifrå- gasatta skulle medföra vanskligheter under krigstillsånd.
A ena sidan har man att rakna med möjligheten, att staten själf tar fondens medel i anspråk, utan att nö- Laget i England.
den så bjuder, å andra sidan föreligger faran, att en fientlig makt tar fonden som god pris.
et förefaller soni.
om den engelska regeringens åt- Ser man f rågan ur synpunkten af möjligheten att gärd att taga tillbaka rölstrattsbillen och Mr As- genomföra förslaget, ar det klart, a t t d e n n a m ö j- quiths da.
@ följande gbjudande till kvinnorna bemötts l i g h e t i h ö g s t v ä s e n t 1 i; g g r a d ö.
k a s, o.in.
med fullkomlig enighet af alla de olika föreningarna.
m a n b e s t ä m m e r s i g f ö r a t t a f s t å f q å n Enhälligt hafva de tillbakavisat Mr Asqtiliths anbud att f o n l d b i 1.
d n i i n g s p r i ~ n c i p e n o c h d a ~ m e d under år 1913 bereda lättnader för en p r i v a t m o- p r.
o r k l q m e r a d e n s a t s e n a t t h v a r j, ~ f r a m - t, i o n angående K.
P.
R.
Och enhälligt hafva de ford- t i d a g e n e a a t i o n f å r s j a l f d i r ' e k t b ä r a s i n rat framläggande af ett r e g ei i n!
g s f ö r s l. a g i fra- e g e n p e n s i o n s b ö r d a.
M e d t i l l a r n p n i n a g!
gan, därvid de uttalat sina bestämda afsikter att hvar a f d e n n a p r i f i c i p k a n m a n a f v e n s t ä l l d och en p2 sitt satt arbeta e m o t regeringen, siivida ej b q f y.
d l 4 g t &amp; k a d i p d n s i o n t i r i n l g i u $.
s I k t;, något förslag oföi-töfvadt framlagges.
Den ansedda noa- Till de efter professor Blaschke anförda synpunkter- militantförening, där Mrs Fawcett ar. '
ordförande, afslu- na på fondbildningen skulle man kunna lagga ännu en, tar sitt manifest med dessa ord: nämligen den förut påpekade, ad en mycket afsevärd del " Det är fullkomligt klart att situationen nu ar siidan, atf iirågasatta försörjning redan bestrides, oml ock på ett att ingenting annat ä n, ett röstrattsfölrslag af regeringen, mindre rationellt sätt.
O m m a n f a s t h a l l e r v i d däri äfven.
k v i n n o r i i r o.
i n b e g r i p n a, nu, kan; d e t t a f a k q u i m, t e r s i i g d e t s t a C s f i n a n s i \ e l i l a; motsvara premiärministerns Itiften. "
m i n d r e afskealolikia.nde.
D e t ä r i c k e f r i i g a o m a t t i en ö f v a r v ä l d i g a n d e g r a d bqla- s t a s a m h a e l e t m e d n y a p l i k b e r.
D e t ar: f r a m f ö r a l l t f r å g a oin a t t s a t t a s y s t a m i o c h p &amp; b ä s t a s a t t u t n y t t j a h v a d m a n re- dan har och hvad man redan presteqar, Ställer inail det aF herr Branting reservatJoncvis framställda önskeniålet om den nuvarande generationens intagande i pensioneringen i denna belysning, framtra- Sjalfdeklarationen ger egen debetsedel.
der detsamma icke längre såsom en chimär, utan siisom gen debetsedel ger komrnun&amp;l röstriktt någonting nara liggande, någonting mycket naturligt.
och valbarhet.
De gifta kvinnorna erhkilla Hvad som komplicerar frågan och skrämmer bort egen debetsedel efter deklarerad inkomst af många af dem, som gärna vilja vara med om att för verkliga de sedan årtionden svafvande förespeglingarna, 10 kr., om makarnas sammanlagda inkomst är just den försakringstekniska omklädnaden, dessa ana- uppghr till minst 1,800 kr.
logislut från privatföisakringqns förhållanden till förmen- ta motsvarigheter inom den obligatoriska sociala försak- ringen.
Dessa analogi- eller reguladetrislutsatser ara icke riktiga.
Talserien ar visserligen oändlig, men do Förbållanden, som matas i tal, röra sig inom vissa lati- tuder och vafgranser.
Det ar detta förhailanda som gör, att ett analogiresonnemang med utgångspunkt från privatforsäkringens jämförelsevis smA förhållanden, utförd8 till socialföisakringens stora tal, måste leda till skräm- mande vrångbilder.
Socialförsiikringsfriigan ar ingen försakringsiiråga.
So- D Glöm ej.
att sjalfdeklarera i februari!
, Sprid Dagny!
En ny bok ' om drottning Kristina.
.
.
Drottning Kristina.
Af I.
A. Taylor.
Öfversatt- ning fran engelskan.
Hugo Gebers förlag, Stockholm l c) 12. '
Nog var det med ganska myckep misstro man satte si$ att läsa ' detta arbete.
Man är ej vanl, att främlingar gitta skaffa sig någon iilgåe1,de kännedom om vara häf- der, och då förfittarnamnet till på köpet här var allde- !es okandt eller på grund af sin alldaglighet i England ' och Amerika " kändt " ungefär på samma sätt som An- derson hos oss, tyckte man nästan, att förläggaren kun- de kostat på bokens baksida en rekommendation fran er- kandt hall.
Säkerligen skulle den gå battre i markna- den, om ' den haft något annat i den vägen att komma med än den lilla p i baksidan af titelbladet gömda vin- ken, att dr Verner Söderberg geiiomsett korrekturet.
Hur många af den allmänhet, som tycker om.
fint illustrera- de böcker i förnäma hvita omslag utan en enda annons på omslaget, bry sig väl om att se p i titelbladets bak- sida eller veta, att dr Söderberg blef historiedocent i Uppsala på en afhandling från drottning Kristinas tid?!
Man blir just inte gynnsammare stämd, när man märker, att förf.
gått till sin uppgift utan att kunna läsa sven- ska och att han däi ' tör synbariigen ar okunnig om El- len Fries ' biografi likaväl som om Weibulls och andra uppsatser i I-Iistorisk tidskrift.
Men trots allt detta blir man ändå lugnare, ju lang- re rhan raser, och ' som skulle ritat anmärknin- gar i kanten, anvindes snart bara till förstreckningar af sådant, som man tycker om.
Förf: rör sig ined ganska stor försiktighet på det område, där han behandlar Kri- stina i Sverige, och på det hela taget synes framstall- ningen korrekt.
Men detta omdtde innefattar också föga mer an en tredjedel af boken, och utan tviivel ar pro- portionen den riktiga, nämligen för en teckning, som me- ra afser att gifva perso~iligheten an regenten.
Och för en skildring af Kristina A l e x a n d r a, för den romani- serade, fransktalande och kosmopolitiskt tänkande ex- drottningen.
är en.
utlanning lika lampad som en svensk, kanske en italienare eller fransmoan t. o. m. battre än en svensk.
I.
A. Taylor är nu vissqligen ingendera, men mtio ' iialiteten sticker lika litet ifram hos denne f6rfafiare ' som nå-# got annat särmärke.
Han har sorgfälligt användt alla tillgängliga källor, som för tiden efter 1654 uteslutande äro författade på frammande språk, afven nar de, såsom fallet är med de förnimsta, Bildts arbeten, härröra från en svensk.
Han afhåller sig från al ' a tvärsäkra omdö- men, äfven när lian borde varit frestad att gifva sådana, om inte annat, så för att få skarpare relief åt fram- ställningen.
Han låter oftast kallorna själfva tala, skat- tar aldrig åt skandalkronistens ton, afven nar det kan- ske skulle legat nara till hands, och sticker aldrig fram genomsnittsmanlighetens oftast så högrastade antipati mot unidantagskvinnan, Ha11 ar taktfull och sofrande afven gent- emot ett till indiskreta gissningar så lockande motiv som Kristinas förhållande till kardinal Azzolino, och öfver, ' liufvud taget är framställningen s5 försakande och förnämt reserverad, att man får en mycket hög tanke om förfat- tarens vetenskapliga samvete.
stilen är totalt fri från virtuositet utan att dock vara klumpig.
På det hela ta- get ar boken.
för alltigenom allvarlig för.
att kwna be- traktas scm " rolig " i vanlig bemärkelse, och den soni letar efter &gt; ' pikant memoarlilteratur " finner här ingenting.
Redan i det något sfinxartade företalet lämnar förf.
slutomd6met At läsaren.
Den af Kristinas egenska-.
per han ofta betonar är hennes måt.tlösa egenkärlek, närd.
.
genom den kungliga själfkänsla, som alltifrh början in- skärptes hos den enada arftagarqn till Gustaf Adolfs väl- de.
Det är genom denna han lyckas ge en plausi- b d förklaring till den mest frånstötande af hennes hand- lingar, mordet pa Monaldeschi.
Xristina har enligt Tayd lor själf aldrig betraktat den som ett mord; den var helt enkelt ' en afrättning, utförd - efter en visserlfgen kort ransakning och dom - på den af hennes tjänare, som genom uppenbart förräderi förgripit sig på hennes kung- lighets helgd.
Ty hon har aldrig kunnat komma från f&amp; restillningen om sig sjalf som regerande suverän, ' i hur många år hon än varit ur lekqn.
Detta tar ju gifvet bort n å g o t af det vidriga i saken, därigenom att det förklarar den eljest oförklarliga känslolöshet Kristina alltid visade gentmot all samtidens kritik mot hennes gärning.
Förf.
betonar gärna de vackra drag i Kristinas ka- raktär han kunnat komma öfver: ärligheten i hennes ka- .tolicism, .och välgörenheten från hennes se- nare tid, han ansluter sig till en senare forsknings upp- dagande af det ogrundade i beskyllningen för ett tygd- löst lif, och han yttrar sig diskret om förhållandet till Azzolino, troligen den enda djupa tillgifvenhet Kristina känt utom den till Ebba Sparre; Den slutgltiga psykojogiska studien öfver Kristina har Taylor aldrig gett sig ut för att kunna lämna, cch den lär .väl heller inte kunna lämnas af annat an en kvinna, väl till förstaendes en kvinna skolad i 1600-ta- lets bAde politiska och kyrkliga historia och med syin- patiskt förstående af katolicism och romansk kultur.
Men Taylors bok har väsentligen skärpt intrycket af ätt .ciet var Kristinas olycka att vara född till regent och på 160-talet.
Hvad skulle hon icke med sin eminent kri- tiska och satiriska ' forskarnatur ha kunnat blifva i våra dagar, då sportdrakt och universitetslif ge afven kvirztior- na rörelsdrihet, utan att de därigenom behöfva göra sig särskildt " intressanta " och schokerande '!
De$ e.nda man.
alltjämt står oförstAende och oförlatande mot ar hennes brist på fosterlandskärlek.
Att någonting sådant Iian v ä r k a bort Iios kritiska naturer, det fattar man, mcn; .. tt den aldrig funnits!!!
Det var väl dock att alltfor troget varda det ödesdigra arfvet fran dep stackm-s vir- riga modern.
Och detta hos den store Gustaf Adolfs dotter, som djest varit så sorgligt man om att gcrri sig urariva!
Lydia Walzlsfrönz.
,
Litteratur.
Kvinnornas utställning i Amsterdam.
Hem och hembygd.
Kvinnan 1813-1913.
1.
~ ö r ~ ~ r d e II.
n ' I.
Onnemo.
(Läseböcker för Sveriges barndoms- och ungdomsskolor.)
etta år firar Holland 1iun.draArsjubiléet af sin, oaf- Af A m a Maria Roos.
Albert Bonniers förlag, Stockholm.
hängighet.
Bland de många utställningar, som kom- Resp. 2 och 3 kr.
ma att anordnas med anledn.ing af denna fest, ar en,,som Det ar iiastan en banal sanning numera, att barnen skall framställs utvecklingen af kvinnans stallning under nu för tiden ha.
skolböcker sa rdiga, att deras fader och dessa hundra ar.
En kommitté under ordf~randeskap af mödrar icke ens kunnat drömma om nigot dylikt.
Och dr Mia Boissevain är tillsatt för att förbereda utställ- inte bara roliga, utan afven instruktiva på ett helt annat ningen.
och för de sini minskobarnen mycket vardefullare satt Detta komlmer icke att blifva någpn vanlig &amp; tälb an forna tiders lärorika luntor.
ning af kvinnoarbeten, såsom den i Haag 1898 och den Hvad Selma Lagerlöf och Verner v. Heidenstam och senaste Berlinutstalhingen " Die Frau in Haus un,diBeruf ", Sven Hedin förut skänkt de iiiigot äldre i sina laseböc- utan den skall blifva en genom beledsagande föredrag1 ker, det vill n u Anna Maria Roos ge de allra yngsta belyst bild af kvinnoku1,turen i Nederländerna i början genom sina bida böcker om Hem och Hembygd.
Den af nittonde och i början af tjugonde århundradet.
Ut- förra delen ar afsedd för nybörjare, den senare för an- ställningen kommer därför att ha en afdelning för 1813 dra skolarct.
och en för 1913.
Afdelniiigen för 1813 kommer bland Lat mig genast,.
saga ifråni, att jag ej.
isätter dem båda lika annat att framvisa ett borgarhem fran 1813 med det olik- högt!
I den förra finns för mycket kvar .af den gamIa artade hemarbetet Ifrh denna tid.
Vidare får man en surdegen från de tråkiga läroböckernas tid.
Flerstädes öfverblick af kvinnorna i diitidens föreningslif, såsom tynges den af mera ovanliga och svårstafvade, ord, till " Regent,essenU öfver hittebarnshus och liknande inrathin-.
exempel " tjall " och " tjärn ", " vallhjon " och " hjuldon ".
gar.
Likaledes gifves en framstiillning af kvinnans af Märkvärdigt nog finns har också en del mindre lyckad arbetsklassen lil, såviil inom det egna hushållet som i barnpoesi.
Så till exempel följande: det utomhusliga yrkesarbetet.
" Fåglarna.
kvittra, Kvinnan i litteraturen vid denna tid kommer att be- syrsan spelar cittra.
handlas i en serie föredrag.
Om din cykel du tar Afdelningen för 1913 kommer att i motsats mot den och raka vägen far, förutnämnda gifva en ÖTverblick af de moderna, förenk- kan dti hinna till stan, lade hushållsmetoderna med rnodellvhingar af olika1 medan cirkus ar kvar. "
slag.
Vidare kommer en utställningssal att upptagas af Man känner inte riktigt igen den, sam skrifvit de be- litteratur rörande kvinnornas politiska rättigheter.
En händiga små bitarna om " Tripp, Trapp, Trull "; " Tvål statistisk, om möjligt plastisk framställning af kvinnoar- små troll " och " Herrskapet Svala ".
betet i allmänhet kommer att gifvas.
.
Till dessa detaljgiimarkningar skulle jag vilja foga.
Kvinnornas intellektuella insats i det moderna kultur- den mera omfattande, att verklighetsbilderna, sagorna och.
lifvet skall framhQlllas genom föredrag,.
Utställningen öppnas den 1 maj, och det är att an- visorna ej såsom i andra delen blifvit sa,mmanbundna taga att deyi blir talriht besökt, afven från utlandet.
Det till1 eni helhet, något som dock tydligen variit afsedt.
öfverskott, som holliindskorna rakna ined såsom resultat, Jamför endast titeln " Sörgården ".
Hvad ' jag nu sagt tycks föga stamma med mina ifi- är afsedt att gå till eii kooperativ lanebank för kvinnor.
ledningsord.
Men i så mycket högre grad ha de sin tillämpning på ' den förtriflliga boken om Onnemo.
Det vore nästan för mycket begardt, att den inte skulle vara nagot påverkad af Selma Lagerlöf.
Franse,dt detta är den litet mästerstycke för sig.
Det finns en annan bok, Till Dagnys Msekrets i landsorten.
.ett scm heter " Arets visor ".
Och den tite !n klingar mig Z Som Dagny önskar vara ett enande band mellan öronen, långt efter se ' n jag slutat att lisa om.
Onnemo.
Sveriges kvinnor samt har till sitt m i l att fillva- Det iir svenska folket i helg och söcken, sådant det bor och bott på fädernas jord, enkla, goda, lyckliga man- rataga allas intressen pit skilda platser, fit vi har- skor med ett strafsamt arbete om hvardagarna och sön- med Irppmana vlra läsarinnor i landsorten att dc, dagsfrid ötfver hdiilan.
Och vi se dem framför oss i fdr att underliitta denna vdr uppgift, ville till tid- många typer och generationer, barn och blomma, så dar ningens redaktion insända sitdana notiser, som som vi till cxempcl vant oss att finna dem på Carl utbfver lokalintresset innehllla saker a f vikt fdr Larssons taflor.
Nar vi lefvat året rundt med dem, ha vi också fått vara med om alla deras sysslor på åker kvlnnorbrelsen I dess helhet.
.
och äng, i köket och bagarstugan, i slöjdboden och la- dugården.
Ja, vi kiinna oss nastan färdiga att sjalfva ' i i e e i Arbeta för Dagny i b i 0 genom att gynna dess annonsörer i e
ta vid med arbetet, dar de slutat, och just d e ~ s präk- tiga hastar och snälla kossor skulle vi ha på vår gård för att få riktigt hemtrdligt.
' Mlringa sagcr ha vi också fått höra mellan arbetstimmarna, bide sannsagor om egna hpplefvelser hemma p i gården eller 1Angt bort i fjärran!
.
land, dar farbror Petter, sjömannen, varit, och tjusande, fantastiska bilder ur Tusen och en natts skimrandesago- värld.
Och små milds, ljufva visor ha vi sjungit med mor, och duktiga, glada stumpar ha vi trallat.
Och fas- ter Menny .på Norrvalla har ep hel visbok, som hon 1 % nat oss, full af de .vackraste saker.
, Ja, sådan ar berättelsen om Onnemo.
Man skulle bara önska, att man vore itta Ar gammal och hade fått den .till, julklapp.
.
.
-.
Susy Silfierbrarzd-Eriksorz.
centration och iir detsamma som viljans gång mot ett enda bestämdt mål.
.
.
Att h a, den, du, det är att lyc- kas.))
G. R-lz. '
Lifsgarningen.
Skildringar från Bohuslän.
Af Vil- # rna Lindhk Ahlén 8r Akerlunds förlag, Göteborg.
.
.
.
Boken ger skärgårdsnatur och skargårdsmanskor i en serie raska och liffdla bilder, tecknade med en fyllighet och kärlek till ämnet,.
som drar läsaren med sig. '
Lena hafsvindar inåt land, och vårdagar hyllra ai lif i ett förlösande !jus; vågskvalpets svagt klingande ton brister mot strandbrädden; tangen skalfver i sugdra- get; hafvet vattras af aftonbrisen - i tusen kustnaturena skiftningar har förf: n ' lefvat med och gladt sig At skön- heten.
Bland mänskorna, som brottas med stormarna mellan skaren och inom eget bröst, star främst kapellpredikan- ten, som vigt sitt lif at detta samma Folk, bland hvil- ket han ar fodd.
Men först genom sin död blir han den frälsare för sina kustbor, som han drömt om att f2 blifva.
Krogniistet, d. flestas fördarf, blir i grund upp- iiivet.
Bredvid prästens gestalt, .som anmälaren för sin del.
skulle velat se skarpare behärska Ilela boken, lefvandegö- ras åtskilliga personnager, sådana skargårdslifvet fostrat: dem, bland dessa " hastdoktorn ", Kalle Maria, växelvis .-brutal och drinkarsentimental.
Kapitlet " Syndapengar " iterger med den präktigaste realism samvetslös småhandlarsmartness gent emot en-, faldiga fattiga kunder och ": Eflerma~et " folkets instink- ': tiva - om ock sent vackta - rättskänsla och allvarsdom, ' utari apel1 öfver sina förledare, två kapitel som synas inig sta högst i skildringens styrka.
Stilen ar emellertid alltigenom målande och ofta na- turtroget mustig - utan ait någonsin skatta åt den de- - kadent plumpa verklighetstrohet, som å vissa hi11 råkar vara modern litterär krydda.
L i. f s g a r n i n g e n ar me,d ett ord en frisk, vacker.
- och fin bok, ett bidrag till kännedomen oml var vest- - kust och en heder för såväl författarinnan som förlag- garna, hvilka i t bokeii gifvit en gedigen utstyrsel, som i sin rena, svala färg väl passar i stycke med hufvud- innehållets naturfriskhet och viljemanskor.
Det tyckes anmälaren som sltulle " hastdoktorns? '
lefi nadsfilosofi kunna sattas som bokens motto: " Håfl1 i bara och ge inte tappt.
För det finns någe som heter kon-. '
De danska kvinnorna och statstjänsterna.
En deputa- tion från Dansk Kvindesamfund har nyligen.
uppvaktatl konseljpresidenten och !justitieministern, .hvarvid en kam- stalhing öfvirlärnnades om lagstadgad ratt för kvinnor att på samma villkor so-m män siika och q-hAlla stats- tjänst.
.
Kvinnorna och den baltiska utställningen.
Kvinnornas deltagande i baltiska utställningen ar nu så godt som afgjordt.
Fredrika-Bremer-Förbundets styrelse har narnli- gen beslutit att ing5 till utställningens styrelse och b e gara t,omt fcr den sociala utställning, som planeras.
Visserligen ha ännu ej de kvinn~fören~ingar, som t,ikam- mans med Fredrika-Bremer-Förbundet skull ' e ställa sig som inbjndare, lämnat *, något definitivt svar, men Fredrika Bremer-Förbundet har vid förberedande) oáverlagg- ningar.
med represeiitanter för respektive föreningar.
fun- nit att sympatierna för saken tyckas vara så starka att förbundet ansett sig kiinna bestämma sig för att vanda sig med sin anhållan.
till balti ' ska utställningens styrelse ..
Kvinnligt yrkesregister.
Nionde årgangen af fröken1 Bertha Wimans välkända publikation K v i ' n n l i g t y r-i k e s r e; g i s t e r har ultsandts.
Uppstaillningen ar i hufl vudsak densamma som i de föregående, Registret har från att enbart ha varit en uppslagsbok öfver kvinnor med sjalfständig yrkesverksamhet efterhand vuxit ut till något mera, en kalla för upplysningar angående yrkes- utbildningt kompetensfordringar och arbetsförhållanden,.
hvarigenoni det blifvit af stor praktisk betydelse för kvin- norna sjalfva.
En artikel af Maria Cederschiöld, Kvinnofrågor och lwinnokraf under 1912, ger en öfversikt af de för kvin- nornia viktigaste frågor; som under det förlidna året stodo!
på dagordningen.
I boken ar inhiiftad fröken Wimans dikt " Nu klinga högt du svenska sång " samt n: r 8 af Kvinnligt yrkes- registers seri.e U p p, s a a e r i f r % g cd r f ö r k v i n- n a n o c h hemmet.
lt.
Föredrag 6fver röstrattsrörelsen och förhållanden i Eng- land.
Tvenne engelskor, Mrs M. Coates Hansen och Miss C. Tite, hålla föredrag i Stockholm fredagen den 1 s iebrhari kl. 8 e. m. i Victoriasalen.
Miss Tite kommer att tala om suffragettrörelsen och Mrs Coates, Hansen om regeringens rostratltsförslag i engelska parlamentet, hvilket nu som bekaiit itertagits.
Biljetter till föredrag4 aftonen tillhandahållas i Allminna tidningskontoret samt å Röstrattsbyrin, Listmakaregatan 6.
Se annonsen i de- gens numrnq-.
Kvinnligt affärsföretag, i Amerika.
De amerikanska röstrattskvinnorna lära för närvarande halla på att grun: da en bank, som uteslutande skall ha kvinnlig klientel och kvinnlig personal.
Som de största aktieägarna nam- ilas miljonärskorna mrs Mac Cormick i Chicago och mrs Belmont i Newyork.
,.
Insänd litteratur.
Wall lström o c h Wi dstrancl, Stockholm: Blomsterodling under glas.
På uppdrag af Yiing~.
Landtbruksstyrelsen utarbetad af Gustaf Lind och Reinhold Abralznmson.
Al ber t Bo n niers förlag, Stockholiii: Garnityrbokeii.
Af Mary T. Nnthhorst.
Med 62 figurer i testen.
- 83 sätt att tillaga efterrätter.
Samn~anstdlda af Axel Horn.
H vi t a B a n d e t s f örlag, Stockholm Kvinnor och alkohol.
Föredrag af dr. Olav Beneclictsen, Svensk L a r a r e t i d n i n g s förlag, Stockholm: Barnbiblio- teket Saga.
Läsning för barn och ungdom i hem och skola.
N: r I A. Piirlbandet.
Af Ellen Lurzdberg.
- Lilla Nelly.
Efter Char- les Dickens.
N o r s t e d t &amp; S ö n e r s förlag, Stockholm: Svensh,t Folk- bi bl i o te k.
Ser.
Ik6.
Tyrolarnes frihetsstrid.
Ett litet folks kamp för frihet och fosterland.
Af Cecilia Bådt / ~-iiolr7zberg.
- Ser.
II: 7.
Ryssarnas härjningar på Sveriges Östra kust åren 1719-1721.
Af J. Hulting.
Om ålderdomsfiirsiikringskommitténs förslag.
Några erin: ingar af K. V. Hagberg.
(Författarens för1ag.j.
f~lntssfiknnde ' f; sinn annonser ilzfördn i W G A.
PLATSER, sjukvikariat A .. '.
vid flyttande fblksllolan ~slieda; Kulla i ' Asheda skoldistrikt ' för, varteriilinen.
l913 sökes° före den Värdinne- eller Husfbrestandarinneplats 13 nästa februari ' hos skoh$- önskas .af därtill fullt kompe- dets ordförande.
Äfvqn val vits- lent person.
Är m~tsikaliskt.
be- ordade smAsk~ollärarinno m&amp; gåfvad.
Svar till)) Arbele och söka.
Irefnad)), Jonsberg p. r. Ashed.a den 26 januari ' 1913.
Olof Bergdalt l, SkolrAdeCs, ordförande,: Plats.
.
sorn husf röken eller som h jalp Sjukvik ?riat ...
.
...
och sällskap önskas i riktigt god familj.
Har genonigått full- Folksko; llärarinna erhA4ler till- ständig h~~sniodersskola sanit af- fiilligt vikariat för Uddevalla ven kunnig i handarbeten.
Har Folkskolor nu.
genast iiitill den genomgått enkel kurs i spk- 20 nästkommande mars; vård samt hushållsbokfölring.
Lön i ett för allt efter 1,100.
Onskar gärna plats på landet; kr., för 9 lasmånader.
Sarskild i brukssamhälle eller på Herr- ersättning, för slojd.
Ansijkan, gård.
Tacksam för svar sna- ställd till fdkskokstyrelsen, in- rast under signaturen)) Norr- sändes till undertecknad.
R a b t e 1 s e.
Genom ett misstag har .i: artikeln K v i n. ländska)), Katrinehlolm, p. r. Uddeval !a den p jan.
191.3. r i a n o c h k u l t u r h i s t ~ r i k e r n a i föregiendevec- Car!
Agner, kas nummer, (sid. 48, andra spalten, raderna 18-19), Folkskoilein~spektör.
kommit att sta: " den aristoteliska kar1,ekens förädlande inflytande "; skall vara.
" den \ aristoteliska filosofiqns för- praktiserad, bildad och af god -. '
.
.
Eiirarinneplatsen ' familj, soni genomgått en af ädlande inflytande ".
vårt lands förnamsla slöid- 8i vid nyiwrakttade ' mindre folki vafnadsskolor, aflagt slöjdiararin- skoiaii vid Ovesholns~ station neexamen, önskar plats i sko- sökes af examinerad stnåskollä- la, eller som hjälp och sall- rarinna Iios skolrådet ' i Trane i fin familj.
Svar - till pr ~Ovesholm före den l 5 f e s ?-$ilp och sällskäp~), G~~ni; elii ruari d. å.
Lön enligt lag samt 100 kronor för öfverläsninpstid.
Ann~onsbyrå, Malniö.
Trane den 28 januari - 1913.
. '
SkolrZdets ordförande.
.
Som sekreterare, Nvar kan man prenumerera pii Dagny?
skrifbitriide eller vid posten ön- I landets alla postanstalter och bokliidor kan man beställa skar ung.
dam med flerårig Drdinarie folkskollararinnetj~sten huru manga ex. som helst.
.
postvana plats.
.NAgo,t van vid v ' d fasta folkskolan vid kyrkan Skall man alltid prenumerera d dessa stlillen?
niaskinskr.
Sv.
till " Sogleich)), (litl.
B) i Hargs fö~.rsamling, Stockholiiis lan, sökes inom 60 Igges~md.
, Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man dagar frCin 13 januari .. hos skol- alitid göra det.
rådet, adr.
Harg.
Fökdelaktigi Bildad d a m livad kostar Dagny I postanstalter och boklridor?
läge invid Hargs kyrka.
Hargs språkkunnig, .van vid klena per.
bruk och jar~ivägss !atioii.
Af: Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 soner och barn önskar plats ven ångbåtsstation i närheten; för l /,, 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, ar.
soni sällskap, lektris eller hus R.yinlig lärosal och, bostad efter H vilka villkor erhdlla prenumerantsamlare H Dagny?
fiirestindarinna.
Svar till " 15 planerad nybyggnad.
Lön.
enlig-l Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhiiller en pro- Februari)).
Annonskont.
Svea, lag.
Tillträde 1 juli.
Norrköping.
vision af kr.
1: - för hvarje helars-, 50 öre för hvarje halfars- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant.
En vid Haga ' skola, strax ' i?
ti !l Arvika stad belagen, Huru skall man farfara for denni provisions er- Plats som hus- nyinrättad smaskoll9rarinnebelattninfl h81landeP förestamdarinna inoin Arvika iandsför.ni1ing önskas till bättre.
hem, dar hus- kan sökas senast den 14 febru- Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillväga moder saknas, af därtill duglig ari 1913.
Lon enligt lag.
Plat- pit ett af följande satt: och erfaren battre n~edelAlders sen tillsattes den .l5 i. samma I) Antingen: Genom insändandet af prenumerationsafgiften flicka.
Svar till)) Febr.
1913 '), rriånad och tillträdes omedelbart .. med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- Svenska Dagbladet, f. v. b. talet ex. (hur minga som helst, men alltid minst 5) direkt Adress: Skolrådet i- Arvika fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress landsförsamling, Grvika.
.
.
*, i ett och samma paket sänder alla beställda ex. Samlaren har d2 Hnsför eståndar inneplats att ombesörja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
sökes af enkel, glad, bildad flic- h~iinarie .lärare- (eller lärarinna-l jansllerna 2) Eller: Man prenumererar 8 närmaste postkontor (ej annor- kg, kompetent i ett hems skotan- vid Näsets, Knutsviks .och Vei- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars de.
Svar till)) HemkärJJ, Sv.
jerns ' fasta folkskolor i AskurhS och ens adress, begär kvitto 8 samtliga erlagda afgifter, skoildistrikt, Göteborgs.
och Bo- Dagbl.
annonsk., f. v. b..
tillställer oss detta kvitto, d8 vi orngiiende pr postanvis- hus län, kungöras härmed till ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
ansökan lediga att sökas, .inom 21-brig bildad sextio dagar.
L6nen d g % r med Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis / &amp; a 100 kronor utöfver den i -.
lag flicka.
fastställda.
Fortisiittningsskolor sölkr plats i god familj i Norr- kunna inrättas.
De två först: I Stockholms tidningskontor och cigarraffärer sanit hos Dag- land - eller Dalarile.
Genomgåtl nämnda skofhusen äro.
nya .och nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
huslikllssl~ola, kunnig i konst- välbyggda.
Alla skritvelser rörande expeditionen adresseras: Goda åiigbåkkotninunikalioner.
vafnad och sömnad,.
vana at1 Askum pr Tossene den 20 läsa med barn.
Lön önskas.
DAGNYS EXPEDITION, Svar före den 20 Febr~ari till jan.
1913.
STOCKHOLM.
C.
~ a r c l a j ~,)) Familjemedlem 1913 ", Sv.
.Dag Skolrådets ordftirande.
bladets hulvudkontor,, .Sthlm.
: t Slöjdlararinna 1 l 1 I PKkgor och svar.
-- - - i ' l
Agnes Ekholms Sangskola ~tockholm, Grefturegatan 76 B, n. b. Allni.
Tel. .18823.
Mottagningstid: Torsdagar kl. 2-3.
Denna skolas ändamål är att p8 grundvalen af den gamla italienska tonbildningen och med tillgodogörande af den moderna sangteknikens hjälpmedel bibringa liirjurigarna en sund röstiitveckliiig och en om- sorgsfull språkbehandling.
Syntierlig vikt skall fastas vid en riktig andningsmetod sisom va- rande det nödvändiga villkoret för en god tonbildning.
Infyg af August Ufert, f. d. professor vid konservatorierna i Wien och Dresden, författare af den berömda 11Allgemeine Gesangschulell.
Dresden den 7 Juli 1910.
Frau Doktor Ekfzolm aus Stockholm Jtat verschiedene Male längere Zeit unter meiner Leifung Gesangstudien getrieben.
Sie ist in prak- tischer und in theoretischer Richtung mit meiner Unterricfztsmethode ver- trauf und empfehle icn sie als Lehrerin args ~varntste .. AUGUST IFFERT, K. h.
Professor.
Prospekt lämnas på begäran samt tillhandahålles i Abr.
Lundquists Kungl.
Hofmusikhandel, Malmtorgsgatan 8 och Stureplan 2.
Föll kanilalister, önskningsmål särskildt fruntimmer, har det länge varit ett att kunna öfverlämna vården af Föreningen Handarbetets Vänners vaf- och syslkola 15 Jan.-15 Juni.
.
H. kurs - med kompetensvärde - 1 Febr.-31 Maj.
Till.
lararinnekursens föreläsningar äger konstintresserad ungdom t illtrade som extra elever.
Prospekt och uppl&amp;ningar.
.
'.
5 Birjer Jarlsgatan 5, Stockholm. '
sina värdepapper och skötseln af sina affärer i t någon person eller institution, som med absolut säkerhet förenade punktlighet och nog- grannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget äfvensom pris- billighet.
En sådan institution ar absolut vat- Finnes öfverallt ii 0: 75 Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning irärldens förnämsta laderpreservativ, gör skodonen (Lilla Nygatan.
2 i, expeditionstid 10 - 4), som under garanti af Stockholms Enskilda Bank itager sig vård och förvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
Exempel 1.
Oni en person hos Notariatafdelningen deponerar obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna kuponger och tillhandahåller deponenten influtna medel.
Vidare efterser No- tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrättar deponen- ten i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, samt lämnar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningen, underrättar Notariatafdelningen gäldenären därom att rantorna å in- teckningarna skola till afdelningen inbetalas, livarefter de medel, soni inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen, att inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
Om en hos af- delningen deponerad inteckning genom underlåten förnyelse skulle förfalla, ersätter Stockholmu Enskilda Ban k därigenoiii uppkommen skada.
Förvarlngsafgift: 50 öre för ar per 1,000 kronor af depositionens värde, dock ej under två kronor.
ROHTLIEB $ @ OREP.
Innehafvare: Öfversättarinnan Emilie Kullman.
Kontor: Nybrogatan 26, Stockholm.
Prima Anthracit i olika krossningar.
Hush tillskol, Cokes, Marie-Briketter till billigaste priser.
Riks.
Tel. 40 62.
Allm.
Tel. 78 39.
Har Ni kylda hander, grof.
rynkig eller röd Iiud, aiivand d i endast:.
den berönida och niest välgörande.
: Gustaf E. Lindström.
Stockliolni C.
(A. F. 1403).
Lektioner i Linnesömnad (afven blusar, barnklider ni.
iii.)
Praktisk metod, utan trackling.
Mvarje elev disponerar en symaskin.
KARIN EVA EONER, al mö.
Fersens väg 2.
Tel. 44 90, ev. 40 83.
F ö ~ e d r a g %f Mrs.
M. Coates Hansen och Miss C. Tite hållas i Viktoria.
; alen tisdager, den l 8 febr.
kl. 8 em.
Biljetter i 25 öre i Allm.
tidningskontoret och å Rösträttsbyrån, Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm.
Sprid D A G N Y!
~ i ~ e nummer n i innehilterr För krafvet på politisk medborgarrätt, Ett par anmärkningar om ålderdomsförsakringens teknik.
I I.
AF D. F. Lundgren.
svenskt gem. "
Läget i England.
Utomordentligt lätt g h g, myc- ket stor hastighet, korta niilar, starsta hallbarhet mot slitning samt stor spole äro de för- nämsta egenskaperna hos En ny bok om drottning Kristina.
EONER, Stockholm.
Slbylleg.
36.
R.T.
35 30.
A.T.21004.
x h 1: 25 pr flaska.
9.-B.
C O L L A N - O L J E - F A B R I K E N, T. OLSEN, Stockholm.
Ärade Damer!
iivem af Eder vill öka sina ~nfzomster med 5 kr.
pr dag.
Detta can ske genom att till vänner och &gt;ekanta försälja det nya hudmedlet bAnatol~ som betingar ett minut- 3ris af 2 kr.
pr.
fl.
Sändes direkt från fabriken till ett pris af 1 kr.
pr: st. om minst 10 fl.
rekvireras, Fraktfritt, mot förskottslikvid.
Agen- ter antagas.
Begär prospekt.
Ana- !oZfabrike / z, Vikingagatan 1 l?
Sthlm.
Riks.
11032..
(A. F. 1411).
Hudcremen Skin Food.
" 8n svensk symas&amp; Pris 1: 25 o. 2: 00 kr.
pr burk sändes mot 6&amp; finnas i &amp; a+ postfö~skott [porto 40 öre) qdast f r h Hollandaregatan 8 B. lentata och minst dubbelt varaktiga.
vin nornas Af Lydia Wahlström.
utställning i Amsterdam.
Anna Maria.
Roos: Hem och hembygd.
I. Sörgården.
II.
I Ön- nemo.
Rec.
af Susy Silfverbrand-Erikison.
- Vilnra Lindhé: Lifsgärningen.
Rec.
af G. R-tz.
Notiser.
som p&amp; grund haraf alltid ar- beta rill sin ägares belatenhet.
Insänd litteratur.
OBS.
I Fcirn~dnli.ga afbetalninasvillkor.
Prenumeration ii, Dagny sker h närmaste postanstalt.
